Bilaga 2 GI

Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 1
Bilaga 2: GI-metoden
Innehåll:
1 Kalorimetoden
2 Kolhydratmetoder
3 GI-metoden
4 GB(R) i praktiken
5 Ola Lauritzon
6 GI-Viktkoll.se
sida 1
sida 2
sida 4
sida 7
sida 9
1. Kalorimetoden
Kaloribantning innebär minskat intag av kalorier. Den energi kroppen tar in måste vara
mindre än den kroppen förbrukar. Kroppen tar då energi från fettlagren. För att behålla sin
vikt gäller att uppnå energibalans. Med negativ energibalans avses att intaget är mindre än
förbrukningen (=viktnedgång) och vid positiv det omvända (=viktökning).
För kaloriemetoden finns alltså en direkt gräns för om ett recept fungerar, energibalansen. Ju
större underskottet är desto snabbare viktminskar man. Eftersom en kalori alltid är en kalori
kan man beräkna antalet kalorier i kosten och man kan bilda sig en uppfattning om hur
mycket kroppen förbränner för att hålla kroppvärme och röra sig i olika situationer. Allt
kalkylerbart som följer matematiska lagar vilket gör kalorimetoden till en användbar metod.
Kaloribantning är vetenskapligt allmänt accepterat världen över och inom sjukvården.
Det finns många metodvarianter, men grundprincipen är densamma.
Normtal: 1 kg fettvävnad innehåller cirka 7000 Kcal. För att gå ner 1/2 kg på en vecka måste
kaloriintaget minskas med 500 Kcal per dag under energibalansnivån. På längre sikt måste
energiintaget anpassas till ny livsföring (ändrade kostvanor och motion). Det vetenskapliga
underlaget anger att det är lättare att bibehålla en viktminskning med minskat kaloriintag
och fettreducerad kost.
Exempel på utövare med kalorimetoden som grund: Viktväktarna (Weight Watchers),
Aftonbladets Viktklubb, Dietkokboken.se
2.
Kolhydratmetoder
Det finns i praktiken två skolor för viktminskning och viktkontroll. Dels kalorimetoden, dels
kolhydratmetoder som propagerar för lågt intag av kolhydrater och därmed högre intag av
fett och protein. Läs mer > Dietkokboken.se > Kolhydratbantning
Kolhydratmetoderna är inte allmänt accepterade av näringsforskare och inom sjukvården.
Exempel på kolhydratmetoder: Atkins, Montignac, Sout Beach Diet, Zone Diet, GI, LCHF, ISO.
Denna avhandling behandlar GI-metoden som är den mest populära i dagens samhälle.
Ola Lauritzson och GI-Viktkoll.se är dess främsta förespråkare i Sverige och har därför varit
föremål för granskning av recept och argument i denna avhandling.
2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 2
3. GI-metoden
Glykemiskt index, GI (Glycemic Index)
GI står för gykemiskt index som är ett mått på hur snabbt och högt blodsockernivån stiger
efter intag av kolhydrathaltig föda. Ju högre GI desto högre blodsockerpåverkan. Begreppet
skapades i Kanada av professorn David Jenkins år 1981 som ett hjälpmedel åt diabetiker.
Kolhydraterna i livsmedel tas upp i kroppen olika snabbt beroende på kemisk byggdnad (t.ex.
fett- eller vattenlösliga), fysisk form (t.ex. hela korn eller malda) och behandlingsform (t.ex.
råa eller tillagade). GI är ett fixt värde per vara utifrån konsumtion av 50 gram kolhydrater i
varan. Om en vara innehåller 50% kolhydrater skall testpersonerna äta 100 gram innan testet
startas.
Tekniskt har man satt GI för druvsocker till 100. Alla andra värden relateras mot druvsocker
som bas (alternativt används vitt bröd som bas men detta ger osäkrare värden). De flesta
varorna har GI från 0 till 100, men högre värden förekommer. För varor som inte innehåller
några kolhydrater t.ex. fisk, kött, alkohol är GI-värdet 0.
Glykemisk belastning, GB (Glycemic Load, GL)
GI är ett stabilt värde. Detta är ett problem när GI används som bantningsmetod. Därför finns
GB som är ett beräknat värde vid olika mängd av varan. Formeln är GB = portionsmängd x
andelen kolhydrater i varan x GI.
Vanligen brukar man anta en ”normalkonsumtion” av en vara och får därmed ett GB. T.ex. är
GB för 33 cl Coca Cola = 21 (GI=60), vilket man kanske av någon anledning vill jämföra med
25 gram baguette GB = 13 (GI=95). GB-värden är högst subjektiva eftersom portionsvikten
varierar beroende på personlig uppfattning om vad som är normalt.
Måttets generella användbarhet är av begränsat värde. Alla GI-förespråkare brukar ställa upp
listor på de varor för vilka GI- och GB-värden finns. En vara som hamnat i ”grön” GB-grupp,
dvs har ett lågt GB-värde, kan bli gul om portionsmängden ökas.
Intressant blir GB först i samband med recept, dvs ingrediensvikterna är bestämda av kocken.
Då kan man jämföra ingrediensernas GB-effekt, varornas olika effekt på blodsockervärdet.
Dvs dess troliga effekt, för några studier görs inte för GB bara för GI. Om portionsmängden
påverkar värdena vet man inte. Man gissar och antar att dubbel mängd dubblerar värdet.
GB för recept, GBR
GBR står för glykemisk belastning i ett recept, dvs ett värde för alla ingående ingrediensers
GB-värden. Hur denna sammanräkning sker för recept skiljer sig åt mellan GI-förespråkarna.
Se nedan, avsnitt GB i praktiken. GBR är bara intressant att beräkna per konsumerad portion,
inte för recept i sin helhet. Teoretiskt kan GBR blir hur stort som helst, men begränsas helt
naturligt av portionsstorleken.
Matematiska beräknar, liknande kaloriberäkningar, förekommer mycket sällan inom GIvärlden. Detta pga att få varor GI-/GB-beräknats och för att beräkningssystem saknas.
Dietkokboken är sannolikt ensam i världen om att ha en automatisk system för GBR2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 3
beräkning. Beteckningen GBR har skapats av Dietkokboken och är obekant inom GI-kretsar,
som i stället pratar om GB för recept.
GI-utövarna anger i stället, i brist på beräkningsmodell, lite diffust ett GB-värde för recept
med en grön, gul eller röd färgprick. Bedömning av grupptillhörighet görs utifrån personlig
kunskap och uppfattning. Ibland kan därför ett recept, som sakligt sett har ett högt GBRvärde, hamna i grön grupp i stället för röd när t.ex. vetemjölet (med högt GI) i standardreceptet bytt ut till fullkornsvete (med lägre GI) i ”GI-receptet”. Motiveringen är då att
receptet är bättre ur GI-synpunkt än det ordinarie receptet. Så gör inte Dietkokboken, utan
det uträknade värdet avgör grupptillhörighet.
Normtal
Det finns ingen fastställd branschstandard för vad som är ett lågt eller högt Gi-, GB-, eller
GBR-värde, men väl en norm. De värden som anges av GI-Viktkoll är vad man vanligen
uppger.
Dietkokboken bygger sina värden på utfallet av alla de recept som finns på den egna
hemsidan. Utfallet grupperas sedan i fem grupper från mycket lågt till mycket högt. Nedan
dock sammanslaget till tre grupper för jämnförbarhetens skull.
Norm Gi-värden
Norm GB-värden
Norm GBR-värden
Giviktkoll Dietkokbok Giviktkoll Dietkokbok Giviktkoll Dietkokbok GBR-recept
Lågt
Medel
Högt
03550-
04060-
01020-
N/A
N/A
N/A
N/A
N/A
N/A
048-
1/3-del
1/3-del
1/3-del
Giviktkoll - Angivna normtal på hemsidan baserad på generell branschuppfattning.
Dietkokbok - Normtal utifrån utfall för alla hemsidans recept.
GB-värden som redovisas är vanligtvis lägre än varans GI-värde, men det är ju en fråga om
vilken vikt varan åsatts. Egentligen är de alltid högre, men talen blir ”för” stora så man
dividerar helt sonika resultatet med 100 för att få hanterbara värden.
GBR Dietkokboken: Som mycket lågt räknas endast GBR 0-0,9 vilket utgör 11% av recepten,
22% av recepten har lågt GBR 1-3,9, tillsammans ”grönt” en tredjedel av alla recept. En
tredjedel har medel GBR 4-7,9 och en tredjedel har högt GBR dvs över 8, varav hälten (17%
av totalt) har mycket högt värde, dvs över 13.
GBR-värdena är generellt låga, vilket inte är så konstigt. Värdet är ett viktat genomsnitt för
receptet. Vanligen ingår varor med GI 0 eller med lågt GI vilket sänker totalbeloppen. Om
man summerar GB-värden i recept, vilket Lauritzson och GI-viktkoll gör, nås högre värden.
Enligt Dietkokbokens uppfattning ger detta en felaktig bild av receptens GB. Se nedan.
Några av de analyserade GI-recepten (se bilaga 3T) har GBR runt 20 (extremt högt), vilket är
anmärkningsvärt högt med tanke på att det är rekommenderade recept av GI-förespråkare.
Källa: Dietkokboken.
Läs mer om GI, GB och GBR, metod och varuvärden på www.dietkokboken.se
2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 4
4.
GB(R) i praktiken
GB = 0 = orimligt
Ett av de viktigaste skälen varför GI inte fungerar som metod för beräkning av recept är att
varor utan kolhydrater har GI = 0. Detta innbär att det spelar ingen roll och vi äter fet lax eller
mager vitfisk, om vi äter 10 gram matolja eller 10 kg osv. Om receptet har GBR = 0, kan vi
enligt GI-metoden äta hur stora portioner som helst utan viktpåverkan.
Detta gäller i praktiken även för recept med lågt GBR-värde. Innehåller recepten mycket av
kolhydratvaror t.ex. sallad, tomater o.d. så blir GBR-värdena och generellt låga. Det kan
ibland förefalla märkligt att t.ex. grönsaksrätter, -lådor och -soppor som huvudsakligen
består av kolhydrater har lågt GBR-värde, men detta beror dåpå den höga vattenandelen.
GBR och portionsstorlek
GBR-värdet för recept ökar (om inte GBR=0) om portionsstorleken ökar. Äter man tillräckligt
små portioner är GBR alltid lågt vilket det bör vara. Detsamma gäller för kalorier, äter man
lite så får man i sig begränsad mängd kalorier. Inget konstigt i sig, så bör det vara.
Problemet är om man rekommenderar för små portioner som man inte blir mätt av, eller om
man råkat ange för stora portioner. Då är GBR-värdena missvisande för konsumenten.
Recepten kan vara grön, gul eller rödmärkta, men kan hoppa till annan färg om
portionsvikten justeras till det man faktiskt äter.
För de undersökta GI-recepten är spridningen mycket stor från 124 gram till 663 gram att
jämföras med Dietkokbokens normalportion 450 gram. Vanligtvis är portionsvikten ”för” låg.
Portionsvikterna är slumpartade, har inget samband med ingrediensernas sammansättning
(se bilaga 3:3) dvs inte anpassade till ”mättnadsgrad”. GI har ingen ”viktkoll” kan man påstå.
Detta innbär att några recept har missvisande höga GI-värden men de flesta har för låga.
Exempel 1: Dragonkryddad lax med pecannötter
Portionsvikt 339 gram, GBR 2 (grön); Portionsvikt 450 gram, GBR 3 (grön).
De flesta recepten är av detta slag och förändringen blir inte så stor beroende på lågt GBR
från början och skillnaden i portionsvikt är inte så stor. Skulle portionsvikten ökas ytterligare
till ”SNR-norm” (se bilaga 3:3) så ändras färgen från grön till gul.
Exempel 2: Dinkelpannka
Portionsvikt 233 gram, GBR 7 (gul); Portionsvikt 466 gram, GBR 13 (knallröd).
2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 5
GBR modell Laritzson
I boken Våra bästa GI-recept författad av Lauritzson och Davidsson anger man GB och andel
kolhydrater per receptet. I boken finns också en tabell för GI- och GB-värden. GB beräknas
utifrån ”normalportion” för ingredienser och för att vara korrekt skall man dra bort mängden
fibrer som finns i livsmedlet, eftersom fibrerna har mycket liten påverkan på blodsockret. I
vissa fall (vattenlösliga fibrer) kan fibrerna dessutom sänka GI-värdet. Man anger vidare att
man skall addera GB-värdena (3).
Laritzsons beräkning av GB-värden är alltså följande för recepten:
GB ingrediens = GI x ( kolhydrater-fibrer räknat i gram)/100
GB recept = Summa GB ingredienser.
Ett beräkningsproblem är att det finns så få GI-/GB-värden. Hur Lauritzson löser detta vid
uträkningen framgår inte men han skriver i boken att de ”i möjligaste mån försökt räkna ut
vad värdena blir på alla recept”. Skattningar har m.a.o. gjorts när uppgift saknas. Nedan
illustreras problemen i ett receptexempel.
Jämförelse med Dietkokbokens GB-beräkning
De båda metoderna ger helt skilda GB-svar, beroende på olika sätt att beräkna.
• Dietkokboken använder inte ”normalportioner” för beräkning utan de faktiska
ingrediensvikterna vilket är mer rättvisande.
• Dietkokboken använder, liksom övriga, de GI-medelvärden som anges i studierna.
Smärre avvikelser kan förekomma mellan metoder pga olika tolkningar av materialet.
• Lauritzson subtraherar fibrermängden i beräkningen vilket inte Dietkokboken gör.
Fibermängden ingår vid beräkning av GI och skall därför inte tas bort vid GB-beräkning.
• När GI-värde saknas (vanligt förekommande) har Dietkokboken gjort rimlighetsbedömning av troligt värde. Analys har utföts för de flesta förekommande varorna i
recept, vilket möjliggjort ett automatiskt beräkningssystem för recept på Dietkokboken.
Någon sådan analys har veterligen inte gjorts av någon annan, utan GI-anhängarna
uppskattar värdena utifrån eget allmänt kunnande.
• Dietkokboken räknar ut ett GBR för recept genom att vikta ingrediensernas GB med
ingrediensernas viktandelar i receptet. GI (Lauritzson) summerar värdena. Detta ger stor
värdeskillnad eftersom Dietkokboken beaktar ingående värden som har GB=0, vilket
Lauritzson inte gör.
Dietkokboken anser att summering av GB-värden är klart missvisande. Om t.ex. 90% av
ingredienserna har GB =0 och 10% har GB =50, så blir GBR i Dietkokboken 5 och för
Lauritzson 50. Den volym som varorna ingår med i recepten måste beaktas. Med
summering blir jämförelse mellan recept inte möjlig på ett rättvisande sätt.
2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 6
Metodproblematiken och skillnadera åsådliggörs av nedan recept: Italienska köttbullar
(Receptent har inte valts ut speciellt, utan är den första huvudrätten i Våra bästa GI-recept sid 47).
Italienska köttbullar
Tillagad portionsvikt
GB/GBR (DK=GBR)
Nettokolhydrater
OL
?
DK
ca 400 g 374 utan haricot verts, 419 med.
3,6
1 Borde ge samma värde
12 g
13 g DK inklusive bönor 15g
OL = Ola Lauritzson enligt boken Våra bästa Gi-recept
DK = Dietkokboken.se Recept id 20428
Ingredienser
Köttfärs (blandfärs?)
Grädde (vispgrädde?)
Salt
Ägg
Vitlök
Rödlök
Citronskal (rivet)
Dragon (färskhackad)
Rökt skinka (3 msk?)
Rapsolja
Svartpeppar
Tomatsås
Paprika (röd el. gul)
Gul lök
Vitlök (1-2)
Olivolja
Rödvinsvinäger
Krossade tomater
Oregano
Salt & peppar
Tillbehör
Haricots verts (färska?)
Summa/portion tillagat
Mängd
Enhet
500 gram
1 dl
1 tsk
2 st
1 klyfta
1 st
2 msk
2 msk
50 ? gram
2 msk
?
Mängd
Enhet
1 st
1 st
1,5 klyftor
2 msk
0,5 msk
1 burk
?
?
Mängd
Enhet
200 ? gram
419 g
GI (OL) GB (OL) GB (DK)
Kött = 1
0
0
7
0
0
N/A
N/A
0
1
0
0
N/A
N/A
0
N/A
N/A
1
Citron 14
0
0
N/A
N/A
0
Kött = 1
0
0
N/A
N/A
0
N/A
N/A
0
GI (OL) GB (OL) GB (DK)
N/A
N/A
0
N/A
N/A
1
N/A
N/A
0
N/A
N/A
0
N/A
N/A
0
Tomat 14
0
1
N/A
N/A
0
N/A
N/A
0
GI (OL) GB (OL) GB (DK)
N/A
N/A
1
3,6
1
Kommentar: GI-/GB-värden saknas i Lauritzsons tabell för flertalet ingredienser. Vissa varor som
rapsolja är värdet dock per definition 0, köttfärs kan man anta är samma som för kött osv. Viss
osäkerhet gäller för t.ex. grädde, eftersom GI-värdet bör vara olika för olika gräddsorter. Ibland har
skattning gjorts pga osäker mängd t.ex. 3 msk rökt skinka och mängd haricot verts. När enhetssort inte
är gram har Dietkokbokens normsystem använts.
Att summering av GB-värden normalportion inte fungerar blir än mer uppbart för receptet
Carbonara med pumpatagliatelle presenterad i kokboken Våra bästa GI-recept (3:81)
GBR enligt Dietkokboken = 7 (medelhögt), enbart pumpa GBR 11. Enligt boken är GB 11,5.
”Pumpa har förvisso ett högt GI men koncentrationen av kolhydrater är låg vilket ger lågt GB”
Ett märkligt resonemang. Då borde även Coca Cola eller juice vara ok tack vare låg
koncentration av kolhydrater. Det är ju inte märkligt att denna rätt har högt GB eftersom
innehållet huvudsaklingen består av pumpa. Lauritzson utgår utifrån tabellvärdena som
anger GI till 75 och GB som 1, vilket bygger på "normalportion" 50 gram. Nu är det så att GB
ökar med ökad konsumtion och i receptet är pumpavikten 375 gram rensad råvikt per
portion. Tillämpning av tabellvärden och summering av dessa blir helt missvisande.
2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 7
5.
Ola Lauritzson
Ola Laurizson är ansedd som GI-expert, som genom egen erfarenhet funnit GI-metoden
användbar. Tillsammans med andra har han startat hemsidan GI-Viktkoll. Han är också flitig
debattör, föredragshållare och författare. Har bl.a. skrivit böckerna GI i pratiken, Våra bästa
GI-recept och GI-drinkar. Recenseras nedan. Han har lånat sin bild och namn t.ex. till
Dafgårds GI-anpassade snabbmat. Säljs också via GI-Viktkoll.
Boken GI i praktiken
Boken innehåller en metodbeskrivning med förklaringar varför GI-metoden fungerar, GI-/GBtabeller och även en hel del av välkänd och okontroversiell näringsfakta inblandad i
förklaringsmodellen. Det är också en beskrivning av GI som bantningsmetod i 3 faser, vilket
även är grunden i GI-Viktkoll. Boken innehåller 39 recept, varav 18 är huvudrätter. Dessa har
ananyserats i denna avhandling Bilaga 3. Framförda GI-argument har värderats i bilaga 4.
I bokens förord säger Lauritzson att GI-metoden är en hälsometod, inte en bantningsmetod.
Ämnet hälsa är dock marginellt beskrivet i boken som i stället koncentrerar sig på GI som en
metod för bantning och viktkontroll, vilket sker i tre steg. Fas 1 - Rivstart, snabb viktnedgång,
Fas 2 – Anpassning, fortsatt viktnedgång och Fas 3: Balanserad, långsiktig kosthållning. I
boken jämförs GI-metoden med andra viktminskningsmetoder och menyförslag presenteras.
Boken är på samma gång en beskrivning av filosofin bakom hemsidan GI-Viktkoll.se.
Fas 3 sägs vara ”ett sätt att tänka för att äta nyttigt”…”och undvika att drabbas av
välfärdssjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer”.
Underförstått GI är hälsosamt. Från fas 2 ökas kosten av kolhydrater (med lågt GI) med
spannmålsprodukter som mörkt bröd, råris och fulkornspasta. Energikonsumtionen i fas 3
(sid 34) bör enligt”Laritzson” fördelas enligt nedan.
Energiintag E%
GI i teorin I praktiken
SNR
Fett
30%
54%
30%
Protein
25%
33%
15%
Kolhydrater
45%
13%
55%
GI i teorin = Lauritzsons rekommenderade näringsfördelning i boken GI i praktiken
I praktiken = Näringsfördelning i huvudrättsrecepten i boken GI i praktiken
SNR = Svenska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket).
Kanske något förvånande ligger Lauritzsons rekommendationer inte så långt från SNRLivsmedelsverkets rekommendationer och faktiskt väldigt nära Dietkokbokens.
Detta i teorin. Rekommendationerna i ”GI i praktiken” stämmer inte i praktiken.
Rekommenderade recept i boken och på GI-Viktkoll innehåller mycket högre fettandel och
betydligt lägre andel kolhydrater (bilaga 3).
Mycket av det som sägs i boken om näringslära är accepterad kunskap och okontroversiellt.
Det som är kontroversiellt är ofta svårt att uppmärksamma för att bevisföringen av metoden
blandas friskt med det okontroversiella och med ytliga påståenden som kan förefalla rimliga
vid hastigt påseende. De riktigt svåra grundfrågorna för GI att besvara, berörs i stort sett inte,
2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 8
undviks kan man tro. Sakargumenten för GI är dock generellt svaga, felaktiga och
vilseledande. Argumenten redovisas och värderas i bilaga 4.
GI-folket (Lauritzson) uttalar sig försiktigare än t.ex. LCHF-anhängarna. Resonemangen ligger
närmare accepterade uppfattningar vilket nedanstående exempel visar.
SNABBGUIDE – 15 VARDAGSTIPS FÖR EFFEKTIV VIKTNEDGÅNG (2:155)
• Öka proteininnehållet i maten
• Ät mer nyttigt fett
• Tillåt dig rikligt med frukt och grönsaker
• Säg hej till sojabönan!
• Öka fiberintaget
• Njut av ditt kaffe
• Experimentera med exotiska kryddor
• Undvik alkohol
• Stressa mindre
• Unvik mat med högt GI
• Drick mer vatten
• Sov mer
• Promenera på morgonen
• Blanda konditionsträning med styrketräning
• Ät ofta och regelbundet
Man kan nästan tro att snabbguiden hade skrivits av Livsmedelsverket. Det mesta är allmänt
accepterade råd i övernensstämmelse med lågkalorimetoden. Åtminstone rubrikerna.
Förklaringarna är dock inte alltid i linje med gängse uppfattningar om vad som har betydlese
för viktnedgång. T.ex. sojabönans förbränningenshöjande effekt, kaffets viktminskningsegenskap, exotiska kryddors temperaturhöjande effekt, att alkoholens påverkar
fettförbränning negativt för att den skjuts upp till senare, att stress ökar förbränningen av
kolhydrater på bekostnad av fett eller kan ge viktminskning om hjärtfrekvensen ökar, att
uttorkning minskar blodets transportförmåga till musklerna, att saltbrist minskar kroppens
vilja att bränna fett, att mycket sömn ger viktnedgång, att förbränningen ökar om man äter
ofta m.fl. mycket märkliga påstående för att gå ner i vikt. Läs mer i bilaga 4.
Det försåtliga med resonemanget är sammanblandningen med accepterad kunskap vilket ger
intryck av seriositet och kunnande. Än värre är att det sagda inte stämmer med verkligheten,
vilket framgår av receptanalysen i bilaga 3. Recepten innehåller mycket lite frukt och grönt,
fiberandelen är låg, medan fettmängden är mycket hög. Man lever inte som man lär.
Boken Våra bästa GI-recept (Lauritzson & Davidsson)
Boken är främst en receptsamling, men är också en beskrivning av metod etc liknande det
som förs i GI i praktiken. Boken innehåller 149 recept varav 35 huvudrätter som analyserats i
denna avhandling Bilaga 3. Framförda GI-argument har värderats i bilaga 4.
I förhållande till teorin är utfallet i denna bok än mer avvikande.
2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 9
Energiintag E%
Våra bästa I Praktiken GI i teorin
Fett
65%
54%
30%
Protein
26%
33%
25%
9%
13%
45%
Kolhydrater
Våra bästa = näringsinnehållet i huvudrättsrecepten i boken Våra bästa GI-recept
I praktiken = Näringsfördelning i huvudrättsrecepten i boken GI i praktiken
GI i teorin = Lauritzsons rekommenderade näringsfördelning i boken GI i praktiken
Boken GI-drinkar
Drycker och drinkar är inte föremål för analys i denna avhandling, men i ett senare skede.
Problematiken är dock densamma för dryck som för matvaror.
Enligt definition är alkohol inte är en kolhydrat och har därför GI = 0 (Lauritzson och GIViktkoll är lite osäkra på den här punkten och sätter GI-värdet till 3). Det kan förefalla
märkligt att GI-värdet är 0 eftersom sprit tillverkas av socker, men alla (inklusive
Livsmedelsverket) verkar överens om att alkolhol inte innehåller kolhydrater och GI är 0. En
indikation på att detta är rätt är att man förr kunde ordinera en en snaps till diabetiker för att
sänka blodsockervärdet.
Om GI är noll är det alltså fritt fram för ren sprit, detta till trots avråder Laritzson läsarna att
dricka starksprit i boken GI i praktiken. En GT borde alltså enligt GI inte ge någon
viktpåverkan. Låter underbart. Vi behöver endast undvika de söta drinkarna och cellerin i
bloody maryn. Samtidigt känner nog de flesta till, möjligen med undantag av GI-entusiaterna,
att man lär bli tjock av sprit och att den har den karaktäristiska GI-egenskapen att snabbt gå
ut i blodet. Om man blir tjock av sprit, så fungerar inte GI som metod.
Den gamla militärregeln ”om karta och terräng inte överensstämmer, så gäller kartan” tycks
gälla även i GI-sammanhang. Motivationen (?) är kanske att boken sålts i stor upplaga.
6. GI-Viktkoll.se
GI-Viktkoll.se är Sveriges största hemsida för bantning enligt GI-metoden. Hemsidan
startades 2005. Antalet medlemmar är uppskattningsvis 15.000-20.000 och omsättningen
cirka 10 MSEK. Medlemsavgift för 12 månader är 948 kr och för 3 månader 297 kr. Ägare är
TV4 46%, Expressen 45% och grundarna 9% (Lauritzson m.fl.)
Konceptet överenstämmer med det som presentaras av Lauritzsons bok GI i praktiken.
Hemsidan erbjuder ett bantningsprogram enligt GI-metoden och innehåller diverse
information om GI. Det finns även en chattfunktion. Programmet är ganska komplicerat för
användaren. Inläggning av egna recept kan ej göras.
Hemsidan innehåller cirka 1500 recept, varav drygt 600 är huvudrätter, de flesta märkta med
grön GI- och GB-prick, dvs markör för lågt GI/GB-värde (siffervärden saknas) och ett mindre
antal är gulprickad (medel). Rödprickade recept finns inte.
GI-recepten som analyserats i denna avhandling (bilaga 3) har valts ut från denna hemsida
och analyserats i Dietkokbokens system. Knappt 10% av hemsidans huvudrättsrecept har
2011-01-01 Version 3.0
Bilaga 2 Remiss 110117 GI: GI-metoden 5.0 Sida 10
slumpmässigt valts ut.
Även recepten i GI-Viktkoll avviker väsentligt från det som rekommenderas i teorin.
Energiintag E%
Summa
SNR
GI i teorin
Fett
56%
54%
65%
59%
30%
30%
Protein
28%
33%
26%
28%
15%
25%
Kolhydrater
15%
13%
9%
13%
55%
45%
2011-01-01 Version 3.0
GIviktkoll I Praktiken Våra bästa