NVDB Specifikation av innehåll

Detta dokument har fr.o.m 2013-06-30 upphört att gälla.
Dokumentet har ersatts av Dataproduktspecifikationer, länk till dem finns på NVDB.se
NVDB Specifikation av innehåll - Vägnät
Version 5.7
Dokumenttitel: NVDB Specifikation av innehåll - Vägnät
Skapat av: Trafikverket, enhet Väg- och järnvägsdata
Dokumenttyp: Specifikation
Publikationsnummer: 2012:146
ISBN: 978-91-7467-349-4
Version: 5.7
Publiceringsdatum: 2012-06-30
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: NVDB-ansvariga på Trafikverkets regioner
Uppdragsansvarig: Mats-Ove Mattsson
Tryck:
Distributör: Trafikverket, enhet Väg- och järnvägsdata, [email protected]
Kompletteringar: tillkännages på NVDB:s webbsida www.nvdb.se
Ändringsförteckning Version 1 2 3 Datum 1997‐03‐27 1998‐02‐03 1999‐12‐01 4 2000‐12‐13 4.1 2004‐04‐06 5.0 2006‐07‐01 5.1 5.2 2007‐06‐30 2008‐01‐31 5.3 2008‐06‐30 5.4 2009‐06‐30 5.5 2010‐06‐30 5.6 2011‐06‐30 5,7 2012‐06‐30 Orsak ändring mot tidigare version Första version av dokumentet. Precisering av innehåll. Ytterligare precisering samt anpassning av dokumentet för målgruppen leverantörer Förtydligande av innehåll samt uppdelning av det tidigare dokumentet i fyra nya dokument Förtydligande av innehåll samt förändringar avseende trafikregelföreteelsetyper Generell översyn av kvalitetskrav samt avsnittet ”Hur krav på data anges”. Redaktionella förändringar och förtyd‐
liganden Figur 5 korrigerad Förändringar avseende avbildning av färjeled med utlands‐
trafik Förändringar avseende avbildning av broar och rastplatser. Anpassning av text till byte av koordinatbaserat referens‐
system SWEREF 99 TM. Förtydligande och tillägg avseende vägar som ingår i NVDB. Förändrade regler om generalisering av cirkula‐
tionsplatser Förändring avseende avbildning av vägnät för motorvägar och andra ”asymmetriska” vägar. Förändring av krav på logisk konsistens för noder och referenslänkar. Förändring avseende avbildning av små cirkulationsplaster Förtydligat krav för parallella referenslinjer; krav för mins‐
ta avstånd mellan noder, avbildning av 2+1 vägar Begreppet fastighetsmark utbytt. Minimikrav för normal bilväg. Omformulering av nodernas placering i anslutning till färjeled. Flytt av kontinuitetsregeln till kap 7.4.9. Ansvarig Mari‐Louise Lundgren Mari‐Louise Lundgren Björn Finnhammar Björn Finnhammar Björn Finnhammar Per Isaksson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Mats‐Ove Mattsson Innehåll 1 INLEDNING ...................................................................................................................................... 5 2 VÄGNÄTETS BESKRIVNING I NVDB ................................................................................................... 6 2.1 VÄGNÄTSMODELLEN .............................................................................................................................. 6 2.2 FÖRETEELSER ....................................................................................................................................... 8 2.3 TIDSDIMENSION .................................................................................................................................... 9 2.3.1 Från‐datum .................................................................................................................................. 9 2.3.2 Till‐datum .................................................................................................................................... 9 3 HUR KRAV PÅ DATA ANGES ............................................................................................................ 10 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 4 INDELNING AV VÄGNÄTET EFTER KVALITETSKRAV ....................................................................................... 10 KVALITETSKRAVENS BESTÄNDIGHET ......................................................................................................... 11 KVALITETSPARAMETRAR ....................................................................................................................... 11 AVVIKELSEKVOTER ............................................................................................................................... 12 REDOVISNING AV KRAV OCH KRAVUPPFYLLELSE ......................................................................................... 13 TOLKNING AV KRAV OCH KRAVUPPFYLLELSE .............................................................................................. 13 KRAV PÅ TEMATISK KLASSNING AV VÄG ........................................................................................ 14 4.1 4.2 DEFINITION ........................................................................................................................................ 14 KRAV ................................................................................................................................................ 15 5 KRAV PÅ AKTUALITET ..................................................................................................................... 16 6 KRAV PÅ GEOMETRI ....................................................................................................................... 17 6.1 REFERENSLINJENS AVBILDNING AV VÄGAR ................................................................................................ 17 6.2 NODENS PLACERING ............................................................................................................................ 17 6.3 KRAV PÅ LÄGESNOGGRANNHET I PLAN OCH HÖJD FÖR LINJER ....................................................................... 18 6.4 SÄRSKILT KRAV FÖR PARALLELLA REFERENSLINJER ....................................................................................... 18 6.5 REFERENSLINJENS FORM ....................................................................................................................... 19 6.5.1 Riktningsändring i plan .............................................................................................................. 20 6.5.2 Ändring av riktningsändring (vinkeländring) i plan ................................................................... 20 6.5.3 För tätt avstånd och max avstånd mellanbrytpunkter .............................................................. 20 6.5.4 Lutning i höjdled ........................................................................................................................ 20 6.5.5 Lutningsändring i höjdled .......................................................................................................... 20 6.5.6 Tilläggskrav för vinkeländring för tätortsvägnät i plan ............................................................. 20 7 KRAV PÅ TOPOLOGI ....................................................................................................................... 21 7.1 LOGISK KONSISTENS FÖR DE ENSKILDA TOPOLOGISKA GRUNDELEMENTEN........................................................ 21 7.1.1 Noder ......................................................................................................................................... 21 7.1.2 Referenslänkar ........................................................................................................................... 21 7.1.3 Portar ......................................................................................................................................... 21 7.2 ISOLERADE DELAR AV VÄGNÄTET ............................................................................................................ 22 7.3 GILTIGA SAMBAND I TID ........................................................................................................................ 22 7.4 GENERALISERINGSREGLER ..................................................................................................................... 22 7.4.1 Grundregler för nodernas placering .......................................................................................... 22 7.4.2 Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m. ............................................................ 23 7.4.3 Trevägskorsning ......................................................................................................................... 24 7.4.4 Fyrvägskorsning ......................................................................................................................... 26 7.4.5 Cirkulationsplatser ..................................................................................................................... 29 7.4.6 På‐ och avfarter ......................................................................................................................... 29 7.4.7 Kanaliseringar i korsning ........................................................................................................... 30 7.4.8 Skilda körbanor .......................................................................................................................... 32 7.4.9 Övergång från två körbanor till en körbana .............................................................................. 34 7.4.10 Övergång från två körbanor till en körbana vid en ”droppe” ............................................... 34 7.4.11 Början eller slut av vägar....................................................................................................... 35 8 BEGREPP ........................................................................................................................................ 37 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 4 av 39 1
INLEDNING Detta dokument är ett av sju dokument i serien NVDB – Specifikation av innehåll. NVDB ‐ Specifikation av innehåll – översikt NVDB ‐ Specifikation av innehåll – vägnät NVDB ‐ Specifikation av innehåll – företeelsetyper NVDB ‐ Specifikation av innehåll – cykelnät NVDB ‐ Specifikation av innehåll – företeelser på cykelvägnätet NVDB ‐ Exempelsamling generaliseringsregler NVDB ‐ Regelverk för stabilt vägnät Dokumenten i serien publiceras på NVDB:s webbsidor: www.nvdb.se. Där kan alltid gällande versioner återfinnas. I detta dokument anges följande krav på hur vägnätet skall representeras i databasen:  Krav på tematisk klassning av väg  Krav på aktualitet  Krav på vägnätets geometriska avbildning (dvs. hur vägnätet skall generaliseras)  Krav på vägnätets topologi Målgrupp för dokumentet är dataleverantörer av NVDB‐data. I dokumentet ”NVDB – översiktlig informationsmodell” anges krav på hur data skall struktureras i data‐
basen. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 5 av 39 2
2.1
VÄGNÄTETS BESKRIVNING I NVDB Vägnätsmodellen För att kunna beskriva vägarna och samla data om dem i en databas skapas en modell. Modellen speglar valda delar av verkligheten men inte allt. Vi väljer ut de egenskaper hos vägen som behövs för att be‐
skriva den på en grundläggande nivå. En grundläggande egenskap är hur vägen sträcker sig genom landskapet, dess geometri. Precis som på en karta låter vi vägen representeras av en linje. Vi kallar den referenslinje och den är en avbildning av vägens sträckning. Referenslinjen i sig är uppbyggd av en serie kortare raka linjer som löper mellan ko‐
ordinatsatta punkter, se Figur 1. Figur 1 Vägens sträckning representeras av en referenslinje som i sin tur är uppbyggd av en serie kortare raka linjer vilka löper mellan koordinatsatta punkter. I NVDB lagras referenslinjens läge i tre dimensioner. Förutom en x‐koordinat och en y‐koordinat anges också en z‐koordinat vilken motsvarar höjden över havet. Det koordinatsystem som används i NVDB är detsamma som används för de svenska allmänna kartorna1. Detta gör det möjligt att placera in vägen på en karta tillsammans med andra geografiska objekt (sjöar, orter, hus, järnvägar etc.). För att beskriva hur vägar hänger ihop i modellen, deras topologi, används två begrepp: nod och refe‐
renslänk. Nod är en punkt som representerar en vägkorsning i plan eller ett vägslut. Referenslänken är ett vägavsnitt, som är vald att representera vägen vid en vald tidpunkt, mellan minst två noder. Den här beskrivningen är mera entydig än en karta. På kartan kan vi anta att det går att ta sig från en väg till en annan där två vägar korsar varandra, men det skulle kunna vara en planskild korsning. För varje referenslänk i modellen lagrar man data om dess start‐ och slutnod, samt vilka andra referens‐
länkar som via sina start‐ eller slutnoder ansluter till den, se Figur 2. Eftersom referenslänken har en start och ett slut kan man även ange riktning för länken. Detta används för att beskriva t.ex. åt vilket håll en enkelriktning gäller eller för att ange vad som är höger respektive vänster sida av vägen. 1
Referenssystemet för NVDB är SWEREF 99 TM. Höjdsystemet är RH2000 NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 6 av 39 Referenslänk 1
Nod A
Nod B
Referenslänk 2
Nod D
Nod C
Referenslänk 3
Referenslänk 1
Referenslänk
1
2
3 Planskild korsning
StartNod SlutNod
A
D
B
C
C E
Nod E
Referenslänkens riktning Figur 2 Vägnätets topologi byggs upp av noder och referenslänkar där sambanden emellan dessa är kända. Noder sätts där förbindelsemöjlighet finns dvs. korsning i plan. Varje referenslänk startar i en nod och slutar i en annan. Därmed har referens‐
länken också en riktning. En referenslänk kan även ha mellanliggande noder kopplade till sig. Nod B är en mellanliggande nod på Referenslänk 1. Vägnätsmodellen består dels av vägnätets geometri och dels av dess topologi. Dessa hör ihop på så sätt att en vägsträcka mellan korsningar utgörs av en hel eller en del av en referenslänk. Geometriskt repre‐
senteras referenslänken av en referenslinje. Korsningar samt vägars ändpunkter kallas för noder och representeras av en koordinatsatt punkt. Vägnätsmodellen beskrivs i detalj i dokumentet ”NVDB ‐ Översiktlig informationsmodell”. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 7 av 39 2.2
Företeelser Vägens konstruerade och inbyggda egenskaper såsom bredd och slitlager samt tilldelade funktionella krav i form av trafikregler som gäller för vägen beskrivs i NVDB med företeelser. Företeelsen i sig är uppbyggd av två delar, dels en beskrivning av företeelsen, dels angivande av dess läge. Beskrivningen görs med ett eller flera attribut. Lägesangivelsen görs genom att företeelsen ges en utbredning (se figu‐
rer nedan). Nod A
Nod B
Företeelse: Slitlager
Attribut:
Slitlagertyp
Attr.värde: Belagd
Figur 3 För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsen Slitlager. För företeelsens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges genom att den ges en utbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B. Företeelse: Vändmöjlighet
Attribut: Vändmöjlighetsklass = 1
Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan
Punkt (x,y,z)
Figur 4 För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen används företeelsen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut. Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 1 (beskri‐
ver hur långt fordon som kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan. I dokumentet ”NVDB – Specifikation av innehåll – företeelser” ges en detaljerad beskrivning av hur före‐
teelser knyts till vägnätet. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 8 av 39 2.3
Tidsdimension Vägnätet i NVDB hanteras med tidsdimension. Ett från‐datum2 och ett till‐datum anges för varje väg‐
sträcka. Dessa datum återspeglar den period då vägsträckan är öppen för trafik. I vägnätsmodellen kallas det för den period då vägnätet är giltigt. Delar av en referenslänk kan vara giltiga i olika perioder. Dessa delar kallas referenslänkdelar och det är för dessa delar som från‐ och till‐datum lagras. Eftersom data finns om när olika delar av vägnätet är giltigt kan datauttag göras som visar hur vägnätet såg ut vid olika datum. 2.3.1 Från‐datum Från‐datum är det datum från vilket den vägsträcka som referenslänkdelen representerar, öppnas för trafik. Vid databasens uppbyggnad har för det statliga vägnätet från‐datum hämtats från f.d. Vägverkets vägdatabank (VDB) där förändringar från 1980‐01‐01 registrerats. För övriga delar av vägnätet användes datumet 2001‐04‐01. 2.3.2 Till‐datum För referenslänkdelar som tas ur trafik anges ett till‐datum. Detta benämns att referenslänkdelen avslu‐
tas. När alla referenslänkdelar på referenslänken är avslutade anses referenslänken som avslutad. När en referenslänk med sin referenslänkdel skapas, sätts som standardvärde på referenslänkdelen all‐
tid till‐datum till 9999‐12‐31. Detta värde är att betrakta som ”tillsvidare”. Det är möjligt att avsluta bara en del av en referenslänk. För den referenslänkdelen anges ett till‐datum. 2
Med från‐datum avses egentligen från‐och‐med‐datum. I dokumentet används dock enbart termen från‐datum NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 9 av 39 3
HUR KRAV PÅ DATA ANGES I detta dokument anges vilka krav som ställs på vägnätsdata. Kraven gäller dels för leverans av data till NVDB, dels för databasen som helhet. Kraven varierar för olika delar av vägnätet (rangordning i kvali‐
tetskravklasser). Nedan beskrivs hur och varför kraven varierar samt vilken metodik som används för att ange krav. 3.1
Indelning av vägnätet efter kvalitetskrav Det är inte rimligt att ställa samma krav på data om en motorväg som på data om en sällan använd skogsbilväg. För att man skall kunna sätta differentierade krav på olika delar av vägnätet har detta delats in i fyra kvalitetskravklasser (Q‐klass). De beskrivs med hjälp av företeelsetypen Kvalitetskravklass. Kvali‐
tetskravsklass är i sig definierad utifrån företeelsetypen Funktionell vägklass enligt tabell 1 nedan. Då Funktionell vägklass anger hur viktigt en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter kommer de viktigaste vägarna ha höga kvalitetskrav och de minst viktiga vägarna ha låga kvalitetskrav. Se vidare i dokumentet NVDB – Specifikation av Innehåll – Företeelser. Tabell 1 Definition av kvalitetskravklasser. Q‐klass Definition 1 2 3 4 Funktionell vägklass 0 ‐ 3 Funktionell vägklass 4 ‐ 5 Funktionell vägklass 6 ‐ 8 Funktionell vägklass 9 Ensk.väg i
villaområde Q-klass 3
Kommunal väg Q-klass 3
Lokalgata – Q-klass
3
Kommunal väg
– Q-klass 2
Riksväg
Q-klass 1
Riksväg Q-klass 1
Enskild väg Q-klass 3
Figur 5 Vägnätet delas in i olika kvalitetskravklasser avseende de kvalitetskrav som ställs. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 10 av 39 Enskild mindre väg –
Q-klass 4
3.2
Kvalitetskravens beständighet Kvalitetskraven kommer att ses över eftersom det ännu inte finns fullständig kunskap om användarnas behov och krav. Kravnivåerna kan därför komma att justeras efter hand som användandet av NVDB ökar. Kraven kan även komma att förändras om nu kända behov förändras hos användare av NVDB‐
data. 3.3
Kvalitetsparametrar För att på ett strukturerat sätt kunna sätta krav, följa upp, beräkna och redovisa kvalité på data i NVDB, används s.k. kvalitetsparametrar 3 Kvalitetsparametrarna ingår som en del av NVDB:s kvalitetsmodell som redovisas i sin helhet i dokumentet ”NVDB – Specifikation av innehåll ‐ Översikt”. I tabellen nedan beskrivs de parametrar som används för vägnätsdata. Tabell 2 Beskrivning av de kvalitetsparametrar som används i NVDB för kravsättning samt för att följa upp, beräkna och redovi‐
sa kvalité. Kvalitets‐
parameter Beskrivning Aktualitet Aktualitet beskrivs och mäts med ledtid som definieras enligt följande: 1. Tidsåtgång från förändringstidpunkt4 till ajourföringstidpunkt5 vid kontinuerlig ajourhåll‐
ning. 2. Tidsåtgång från sluttidpunkt för datafångst till ajourförings‐ tidpunkt vid periodisk ajourhållning. Kravet formuleras som den längsta acceptabla ledtiden Logisk konsistens topologi Överensstämmelse beträffande krav på redovisning av topologi som ställs i databasens speci‐
fikation Kravet formuleras som största antalet acceptabla fel Tematisk noggrannhet Graden av felaktigt observerade (inmätta eller uppdaterade) data i en datamängd i förhållan‐
de till vad som anges i databasens specifikation. Kravet formuleras som största antalet acceptabla fel Lägesnoggrannhet Lägesnoggrannheten för en länks referenslinje i förhållande till linjens konventionellt sanna läge. Här avses både intern och extern lägesnoggrannhet. Kravet formuleras med ett konfidensintervall vid den valda fastlagda konfidensnivån 95 %. Det betyder att för varje enskilt lägesmätetal i NVDB skall med 95 % sannolikhet det konventio‐
nellt sanna mätetalet finnas inom konfidensintervallet. Se vidare avsnitt 6 3
Se Stanli STG Teknisk ramverk för geografisk information 4
Förändringstidpunkt är detsamma som Från‐datum, se avsnitt 2.3.1 5
Den tidpunkt då data som beskriver förändringar i verkligheten av en företeelse är tillgängliga i NVDB. Används både vid kontinuerlig och vid periodisk ajourhållning. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 11 av 39 3.4
Avvikelsekvoter I NVDB ställs kvalitetskrav på data utifrån kvalitetsparametrarna. Kraven anger för det första den accep‐
tabla felomfattningen och för det andra hur stor andel avvikelser som får finnas i datamängden. För att följa upp, beräkna och redovisa hur stor denna andel avvikelser är används avvikelsekvoter. Avvikelse‐
kvoten visar för hur stor del av en definierad datamängd som kravet inte är uppfyllt. Den beräknas enligt följande: Avvikelsekvot = Mängden data som inte uppfyller kraven Totala mängden data
För vägnätsdata i NVDB används avvikelsekvoter för att redovisa graden av kravuppfyllelse för följande parametrar: 



Aktualitet Logisk konsistens topologi Tematisk noggrannhet Extern lägesnoggrannhet Kvalitetsparametrarna tematisk noggrannhet och logisk konsistens behandlar s.k. diskreta variabler, dvs. de beskriver ett antingen‐eller‐läge där t.ex. ett attributvärde är antingen rätt eller fel. För dessa kvali‐
tetsparametrar är det relativt enkelt att konstatera och beräkna avvikelsekvoten när uppföljningen har gjorts. Förklaringen till detta är att ett konstaterat fel oftast är liktydigt med en avvikelse. Kvalitetsparametrarna lägesnoggrannhet och aktualitet behandlar dock s.k. kontinuerliga variabler. För dessa variabler kan man inte sätta upp ett enda sant värde som måste vara uppfyllt. Istället anger man en tolerans, dvs. man sätter upp gränser för hur mycket det angivna värdet får skilja sig från det värde som betraktas som sant (den acceptabla felomfattningen). För lägesnoggrannhet anges kravet i form av ett konfidensintervall. För aktualitet anges kravet som en gräns för hur lång ledtiden maximalt får vara. Avvikelsekvoten för dessa kvalitetsparametrar visar den procentuella andelen data som i datamängden ligger utanför de uppsatta gränsvärdena (toleranserna). NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 12 av 39 3.5
Redovisning av krav och kravuppfyllelse Kvalitetskraven redovisas per kvalitetsparameter. För kvantitativa värden6 görs det i form av konfidens‐
intervall samt maximalt tillåten avvikelsekvot. För kvalitativa värden7 redovisas kraven i form av maxi‐
malt tillåten avvikelsekvot. Angående konfidensnivån för konfidensintervallen i NVDB är målet att det skall vara 95 %. Förändringar kan dock komma att ske för en eller flera av kvalitetsparametrarna. Vid redovisning av kravuppfyllelse skall till varje värde för en kvalitetsparameter uppgifter om metakvali‐
tet ges. Med metakvalitet menas information om när, av vem och på vilket sätt samt hur noggrant kvali‐
tetsparametrarna har mätts. 3.6
Tolkning av krav och kravuppfyllelse För den som skall tolka redovisade krav och kravuppfyllelse bör det påpekas att avvikelsekvoter för olika kvalitetsparametrar måste ses som en helhet. T.ex. kan situationen förekomma där avvikelsekvoten för brist i fullständighet är 5 % samtidigt som avvikelsekvoten för tematisk noggrannhet är 5 %. Dessa två avvikelsekvoter ger sammanlagt att enbart drygt 90 % av data är användbart. Dvs. 5 % saknas och av resterande 95 % är 5 % felaktiga. 6
Kvantitativa värden – värden som kan uppskattas genom mätning, t.ex. lägesangivelser, längder, höjder etc. 7
Kvalitativa värden – värden som klassificeras utifrån sina egenskaper, t.ex. slitlagertyp, fordonstyp etc. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 13 av 39 4
4.1
KRAV PÅ TEMATISK KLASSNING AV VÄG Definition Grundregel De vägar som skall ingå i NVDB är ”Sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon”8. Dessutom kan vägar som är avsedda för cykeltrafik ingå. Vägar för trafik med motorfordon som skall ingå Följande typer av vägar skall alltid ingå i NVDB  Bilvägar. Minimikrav för en bilväg är att den har anlagd vägbana som är avsedd för biltrafik. På bäriga marker med god dräneringsförmåga kan egentlig vägkropp saknas. Bilvägen är framkomlig för lastbil åtminstone när vägen är tjälad. Personbilstrafik är normalt möjlig men på de sämsta bil‐
vägarna kan begränsad framkomlighet förekomma vid tjällossning och under ihållande regnpe‐
rioder. Väg med namn eller adressplats skall redovisas som bilväg även om den inte uppfyller dessa minimikrav.  Alla återvändsvägar9 inom tättbebyggt område samt återvändsvägar längre än 100 meter utan‐
för tättbebyggt område  Bussgator  Vägar som uteslutande används av driftfordon, räddningsfordon eller andra fordon av icke pri‐
vat natur  Vägar som går genom parkeringsytor, torg och liknande  Vägar som går genom rastplatser  Gågator där t.ex. varutransporter med motorfordon är tillåten  Färjeleder  Vägar med förbud mot trafik med fordon, dock inte sådana som är anordnad för enbart fot‐
gängare Vägar som bara får trafikeras av vissa typer av fordon eller vid vissa tidpunkter (t.ex. ”enbart bussar i linjetrafik”, ”gågata”) skall alltså ingå i NVDB. Trafikrestriktioner beskrivs istället med de olika företeel‐
serna i NVDB (t.ex. förbud mot trafik). Vägar för trafik med motorfordon som kan ingå Följande typer av vägar kan ingå i NVDB men det finns inget krav att de skall ingå.  Vägar inom parkeringsytor som ej är genomgående  Vägar inom inhägnade industriområden som enbart trafikeras av fordon med anknytning till in‐
dustrin  Vägar inom bostads‐ och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov.  Återvändsvägar utanför tättbebyggt område som är kortare än 100 meter Vägar för cykeltrafik som kan ingå Följande vägar i cykelnätet kan ingå i NVDB men det finns inget krav att de skall ingå.  Cykelbanor och cykelfält 8
Hämtat från definitionen av termen väg i Förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 9
Återvändsvägar – vägar som bara ansluter till en annan väg i ena änden NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 14 av 39 
Förbindelser mellan cykelbanor som inte utgörs av cykelbana (t.ex. en kortare passage där cy‐
keln bör ledas) Vägar som inte skall ingå Följande typer av vägar skall inte ingå i NVDB:  Traktorvägar och vägar som inte är ämnade för trafik med cykel eller motorfordon  Skoterleder  Tillfälliga vägar, t.ex. isvägar.  Vägar anordnade enbart för fotgängare  Ridleder 4.2
Krav I tabellen nedan anges kraven för tematisk klassning av vad som är väg. Tabell 3 ‐ Maximalt tillåten andel kilometer väg som borde ha varit med eller som inte skulle ha varit med i NVDB redovisat per kvalitetskravklass för tematisk noggrannhet Kvalitetskravklass Parameter 1 2 3 4 2% 2% 5% 10% Tematisk noggrannhet för klassning av NVDB‐väg Det kommer dock alltid att finnas gränsfall där olika tolkningar av definitionen för vägar som skall ingå i NVDB görs. Det gäller särskilt gränsen mellan en traktorväg och en bilväg. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 15 av 39 5
KRAV PÅ AKTUALITET Tabell 4 Krav på aktualitet för noder och referenslänkar. Kvalitetskrav‐ Antal dagar klass 1 5 2 90 3 365 4 5 år NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 16 av 39 6
KRAV PÅ GEOMETRI 6.1
Referenslinjens avbildning av vägar En referenslänk representeras geometriskt av en referenslinje vilken avbildar en vägs sträckning genom landskapet eller en färjeled på vattnet. Nedan följer regler för hur referenslinjen skall avbilda en väg‐
sträcka. 
Grundregeln är att referenslinjen skall avbilda körbanans mittlinje. Vanligen är det detsamma som vägbanans mittlinje. Nedan redovisas tillåtna avvikelser från grundregeln. Referenslinje Figur 6 Referenslinjen skall avbilda körbanans mittlinje 
Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga breddningar i form av t.ex. parkeringsplatser, busshållplatser och stigningsfält. Även för 2+1 vägar skall variation i sidled undvikas enligt figuren nedan. Figur 7 För att undvika variation i sidled avbildas alltid det högra körfältet för mötesfria 2+1 vägar. 



För på‐ och avfartsramper skall vägbanemitt avbildas. Där två referenslinjer skall gå ihop i en nod t.ex. vid på‐ och avfarter eller där två körbanor övergår i en körbana, skall generaliseringsregler styra placering av noden. Dessa regler gäller före grundre‐
geln. I komplicerade korsningar måste ibland kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter kravet på topologisk enkelhet. Dvs. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referens‐
linjen i korsningsytan komma att avvika ifrån den tänka körbana som den skall avbilda. Geometrin för en vägsträcka som representeras av färjeled redovisas som en sträcka som följer den troliga rutten för färjan. 6.2
Nodens placering Noden representeras geometriskt av en punkt. Reglerna för hur noden placeras dvs. hur den avbildar en korsning, är hårt knutna till reglerna för hur vägnätets topologi skall beskrivas. Dessa regler kallas för generaliseringsregler och beskrivs i avsnitt 7.4 nedan. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 17 av 39 6.3
Krav på lägesnoggrannhet i plan och höjd för linjer Vid geometrisk avbildning av en vägsträcka skapas en s.k. referenslinje som så noggrant som möjligt skall återge vägsträckans konventionellt sanna referenslinje. Bedömningen av denna noggrannhet kan inte göras på samma sätt som bedömningen av hur väl en signalerad punktangivelse överensstämmer med det konventionellt sanna läget för punkten. En referenslinje är uppbyggd av en serie raklinjer mel‐
lan koordinatsatta brytpunkter. I praktiken är det dock omöjligt att i fält återfinna dessa enskilda bryt‐
punkter för att kunna avgöra hur väl de överensstämmer med det sanna läget. I stället måste man ut‐
värdera hela referenslinjen i förhållande till ett konfidensintervall för normalen mellan lägen på angiven linje och motsvarande lägen på en konventionellt sann linje. Detta utvärderas med hjälp av en statistisk metod som har utvecklats vid Trafikverket och som bygger på mångårig beprövad kvalitetsteknisk me‐
todik med s.k. normalfördelningsdiagram. Vid vilken position som helst utefter referenslinjen skall det konventionellt sanna läget för denna posi‐
tion med 95 % sannolikhet finnas inom konfidensintervallet. Man kan tänka sig de två samverkande kon‐
fidensintervallen ‐ det ena för plan, det andra för höjd ‐ som en fyrkantig tub som till 95 % av alla fall omsluter den konventionellt sanna referenslinjen. Tabell 5 Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd för referenslinje. Kvalitetskrav‐
klass 1 2 3 4 Konfidensintervall  4 m  4 m  4 m  4 m Tabell 6 Maximalt tillåten avvikelsekvot per kvalitetskravklass för noggrannhet i plan och höjd för referenslinje. Kvalitetskrav‐
klass 1 2 3 4 Avvikelsekvot
2% 2% 2% Inga krav 6.4
Särskilt krav för parallella referenslinjer Kraven på lägesnoggrannhet för referenslinjer medger att parallella referenslinjer kan komma att ligga mycket nära varandra och i vissa lägen även överlappa korsa varandra. För att förhindra detta finns ett krav att parallella referenslinjer som avbildar bilvägnät aldrig får ligga närmare varandra än 3 meter. Kravet gäller inte sträckor där referenslinjerna är på väg att mötas i en nod eller planskild korsning. Då bilnät och cykelnät går parallellt med varandra kan avstånden vara mindre än mellan två parallella referenslinjer i bilnätet. Där cykelfält förekommer samsas bilnät och cykelnät på samma körbana. Linjer‐
na kan där komma mycket nära varandra och det är då väsentligt att de inte korsar varandra och att de ligger på rätt sida om varandra. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 18 av 39 6.5
Referenslinjens form Utöver krav på lägesnoggrannhet ställs även krav på referenslinjens form. Detta görs i form av krav för maximal vinkelförändring i referenslinjens brytpunkter i vardera plan och höjd. Därtill ställs krav även på minsta tillåtna avstånd mellan brytpunkter. Kraven är olika för de olika typerna av kvalitetskravklasser. För vägar i kvalitetskravklasserna 2 och 3 måste t.ex. riktningsförändringar tillåtas vara större eftersom kommunala och enskilda vägar kan ha snävare kurvor och kraftigare lutningar än de statliga vägarna. För färjeleder gäller inte kraven eftersom dessa representeras av en linje som beskriver den troliga färje‐
rutten vilken inte har ett definierat läge. Tabell 7 Gränser för vinkeländringar i gon. Kvalitetskrav‐
klass Maximal riktningsändring 1 2 3 4 25 100 100 100 Maximal
ändring av riktnings‐
ändring 10 50 75 100 Maximal
lutning 10 30 40 75 Maximal ändring av lut‐
ning 10 20 30 50 Tabell 8 Gränser för minsta tillåtna avstånd mellan brytpunkter. Kvalitetskrav‐
klass 1 2 3 4 Minsta tillåtna avstånd mellan bryt‐
punkter 2.0 m 1.0 m 1.0 m 1.0 m Nedan beskrivs i figurer de olika typerna av vinkeländring samt avstånd mellan brytpunkter. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 19 av 39 6.5.1
Riktningsändring i plan v1 Undantag se nedan om tilläggskrav för tätortsvägnät 6.5.2
Ändring av riktningsändring (vinkeländring) i plan v1 v2
Ändringar av riktningsändring = v2‐v1. Undantag se nedan om tilläggskrav för tätortsvägnät 6.5.3
För tätt avstånd och max avstånd mellanbrytpunkter 6.5.4
Lutning i höjdled 6.5.5
Lutningsändring i höjdled l1 l2 l1 Ändring mellan två lutningar, l2 ‐ l1 6.5.6 Tilläggskrav för vinkeländring för tätortsvägnät i plan 20 m 20 m 20 m
För att kunna godkänna stora planvinklar på runt 100 gon i t.ex. tätortsvägnät, tillåts riktningsföränd‐
ringar(i planet) på (100 +/‐ 20) gon om omstående brytpunktsavstånd är större än 20 meter. Detta på‐
verkar riktningsändring och ändring av riktningsändring. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 20 av 39 7
KRAV PÅ TOPOLOGI 7.1
Logisk konsistens för de enskilda topologiska grundelementen De topologiska grundelementen är noder, referenslänkar och portar. Dessa beskrivs i avsnitt 8. Kraven på logisk konsistens för grundelementen tillåter inga fel. Det betyder att ett felutfall mot nedan‐
stående villkor för logisk konsistens alltid blir en avvikelse. 7.1.1




Noder En nod skall ha en referenspunkt med värden för x‐, y‐ och z‐koordinat. En nod får inte vara kopplad via portar till en annan nod. En nod får inte vara isolerad utan måste vara kopplad till en eller flera referenslänkar. En nods referenspunkt får inte finnas inom en cirkelyta med radien 2 m runt en annan nods refe‐
renspunkt i XY‐planet. De betraktas då som dubbletter. 7.1.2 Referenslänkar
 En referenslänk skall ha en referenslinje som skall ha minst två brytpunkter. Dessa brytpunkter skall ha värden för x‐, y‐ och z‐koordinat.  En och samma vägsträcka (körbana eller i vissa fall körfält) får inte representeras av mer än en länk då vägnätet generaliserats utgående ifrån generaliseringsreglerna.  Två noder får bara sammanbindas av två eller flera referenslänkar eller delar av referenslänkar om dessa representerar olika körbanor eller körfält.  En referenslänk måste ha en startport och en slutport.  En referenslänks portar måste vara kopplade till noders portar.  En referenslänk måste vara helt täckt av en eller flera referenslänkdelar.  Referenslänken får inte ha några överlappande referenslänkdelar.  Om en referenslänk utgör en ögla skall dess startport och slutport ansluta i samma nod.  Från‐datum för en referenslänk måste vara ett datum före till‐datum.  En referenslänk måste vara giltig i minst ett dygn, dvs. skillnad mellan från‐datum och till‐datum skall vara minst 1 dygn.  För varje nod skall det alltid finnas en motsvarande brytpunkt med samma koordinater i geometrin för (via portar) anslutande referenslänk(ar) 7.1.3

Portar En port på ett nätelement10 måste alltid vara kopplad till en annan port på ett annat nätelement. 10
Ett nätelement kan vara en nod eller en referenslänk. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 21 av 39 7.2
Isolerade delar av vägnätet En enstaka referenslänk eller en samling av referenslänkar får inte vara isolerade ifrån övriga referens‐
länkar om vägnätet de representerar inte heller i verkligheten har kontakt med annat vägnät (t.ex. på en ö utan fast förbindelse eller färja). 7.3
Giltiga samband i tid Två sammankopplade nätelement måste ha samma giltighetstid i åtminstone ett dygn . 7.4
Generaliseringsregler I detta avsnitt beskrivs generaliseringsregler. Reglerna avser körbanenivån, dvs. den nivå som avbildas i NVDB. Generaliseringsreglerna skall vara styrande vid arbetet med att skapa NVDB:s vägnät. Dessa reg‐
ler anger främst kraven på logisk konsistens för vägnätets topologi men även krav på nodens placering – dess geometri. Kraven utgår från följande funktionella krav:  Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges.  Enkelhet i topologin ska eftersträvas. Vägnätet ska inte i onödan brytas upp i korta länkar. Detta in‐
nebär att noder normalt inte bör ligga närmre varandra än 5 meter även om det är tillåtet att de lig‐
ger ner till 2 meter ifrån varandra  Det ska gå att känna igen sig vid en uppritning av vägnätet, dvs. den kartografiska presentationen ska vara god.  Data fångat med olika metoder såsom geodetisk mätning, GPS‐mätning, tröghetsmätning (INS) och fotogrammetrisk kartering skall kunna ligga till grund för en generalisering. Data skall också kunna skapas genom digitalisering av referenslinjer från ett befintligt kart‐ eller ritningsmaterial med hög noggrannhet, t.ex. en kommuns primärkarta eller relationshandlingar/projekteringsdata. I enstaka fall kan det vara nödvändigt att göra avsteg från generaliseringsreglerna för att kunna beskriva vilka förbindelsemöjligheter vägnätet medger ‐ topologin. 7.4.1 Grundregler för nodernas placering 1. Noder skall endast placeras på följande ställen i vägnätet: a. Där vägar korsar varandra i plan. Noden placeras i referenslinjernas skärningspunkt. I av‐
snitt 7.4.3 till 7.4.10 visas schematiskt hur nodernas läge bestäms för olika grundtyper av korsningar mm. b. Vid vägars ändpunkt. Se avsnitt 7.4.10 c. Där en ny väg ansluter till en befintlig vägs ändpunkt. Nodens giltighet upphör då normalt men inte nödvändigtvis. d. Där en väg i bilnätet ansluter till cykelnätet 2. Noderna placeras så att längden (länklängd) mellan två noder inte understiger 5 m. Detta kan leda till att länkarna ibland dras ihop till en enda nod. Se Figur 8 . I vissa fall kan det vara tvunget att avståndet mellan noderna blir kortare. Det är dock inte tillåtet att placera noderna närmre än 2 meter. De betraktas då som dubbletter (se avsnitt 7.1.1) NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 22 av 39 >5m
<5m
Figur 8 De korta länkar som uppkommer vid konstruktion av nodlägen, skall överstiga 5 meter för att generera flera noder. Annars kon‐
strueras en korsning med en nod. Samma situation kan uppkomma i korsningar där inkommande vägar är förskjutna gentemot varandra (se sid. 28). 7.4.2 Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m. För komplexa trafikplatser, korsningar eller cirkulationsplatser skall grundregeln enligt avsnitt 7.4.1 punkt 1.a vara vägledande. Dock krävs bedömningar i varje enskilt fall för att bestämma hur noderna skall placeras. Generaliseringsreglerna beskrivna i de följande avsnitten täcker endast de grundläggande situationerna entydigt. Uppstår tveksamheter gäller följande prioriteringsordning: 1. I första hand skall de förbindelsemöjligheter som finns avbildas. 2. I andra hand skall angivna mått följas (för länklängd, cirkulationsplatser, m.m.). När en ny väg tillkommer i en korsning måste hela korsningen åter betraktas som en helhet innan man avgör var noderna skall placeras. Till hjälp för generalisering finns dokumentet ” Exempelsamling för NVDB ‐ generaliseringsregler”. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 23 av 39 7.4.3
Trevägskorsning Vinkelrät trevägskorsning utan refuger eller liknande Noden i en vinkelrät trevägskorsning placeras i refe‐
renslinjernas skärningspunkt. Figur 9 Vinkelrät trevägskorsning Vinkelrät trevägskorsning med refuger eller liknande Refuger och andra kanaliseringsanordningar ska inte påverka placeringen (om de inte är tillräckligt stora för att ge upphov till flera noder, se avsnitt 7.4.7). I exemplet i figuren placeras noden i skärningspunk‐
ten mellan förlängningen av den genomgående vä‐
gens referenslinjer och anslutande vägs referenslin‐
je. Figur 10 Trevägskorsning med refuger Vinkelrät trevägskorsning med skilda körbanor Om samtliga inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln fyra noder förutsatt att länklängden inte understiger 5 meter. Figur 11 Alla vägar har skilda körbanor. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 24 av 39 Om en inkommande väg har skilda körbanor ger grundregeln en nod. Figur 12 En väg med skilda körbanor och två utan. Om två inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln två noder. Figur 13 Två vägar med skilda körbanor och en utan. Trevägskorsning i samband med ögla I det fall en referenslinje utgör en ögla, dvs. startar och slutar i samma nod skall detta alltid generaliseras med två olika referenslinjer. En referenslinje som av‐
bildar öglan och en som avbildar den till öglan anslu‐
tande vägen. Se även avsnitt 7.1.2 om referenslänkar som utgör öglor. Figur 14 Trevägskorsning i samband med ögla Sned trevägskorsning utan refuger eller liknande Grundregeln gäller även i sneda trevägskorsningar, dvs. noderna placeras i referenslinjernas skärnings‐
punkt. Figur 15 Sned trevägskorsning NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 25 av 39 7.4.4
Fyrvägskorsning Vinkelrät fyrvägskorsning I en vinkelrät fyrvägskorsning placeras noden enligt grundregeln i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 16 Vinkelrät fyrvägskorsning Om samtliga inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln fyra noder förutsatt att länklängden inte understiger 5 meter. Figur 17 Alla inkommande vägar har skilda körbanor NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 26 av 39 Figur 18 Tre vägar med skilda körbanor och en utan. Figur 19 Två vägar med skilda körbanor och två utan. Figur 20 Två vägar med skilda körbanor och två utan. Sned fyrvägskorsning I sneda fyrvägskorsningar placeras noden i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 21 Sned fyrvägskorsning NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 27 av 39 Förskjuten fyrvägskorsning En förskjuten fyrvägskorsning får en nod om avståndet mellan noderna vid skärnings‐ punkten för referenslinjerna understiger 5 meter. > 5 meter
< 5 meter
Figur 23 Förskjuten fyrvägskorsning, en nod Figur 22 Förskjuten fyrvägskorsning, två noder > 5 meter
Figur 24 Förskjuten fyrvägskorsning två noder NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 28 av 39 7.4.5 Cirkulationsplatser Cirkulationsplatser redovisas enligt figuren. Noderna placeras där anslutande vägars refe‐
renslinjer skär cirkulationsplatsens referenslin‐
je. Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till enbart en enda nod. Om det förekommer kanaliseringar vid en cir‐
kulationsplats hanteras de enligt avsnitt 7.4.7. diameter
Figur 25 Cirkulationsplats 7.4.6 På‐ och avfarter Grundregeln för på‐ och avfarter är att noden redovisas där referenslinjerna för den genomgående vägen och rampen eller av‐ eller påfart skär varandra. Om linjerna inte skurit varandra 300 m från punkt A ska noden placeras 300 m från punkt A på den genomgående vägens referenslinje. Se Figur 27 < 300 m
A
Avfart
Figur 26 Avfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje mindre än 300 meter från punkt A och noden pla‐
ceras därför I skärningspunkten för referenslinjerna. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 29 av 39 > 300 m
300 m
A
Påfart
Figur 27 Påfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje längre bort än 300 meter från punkt A. Noden pla‐
ceras därför vid läget 300 meter. Det kan finnas situationer där det ändå är befogat att placera noden längre bort än 300 meter. Om en spärrlinje eller heldragen linje skiljer på‐/avfarten ifrån den genomgående vägen på en sträcka som är längre än 300 meter skall man placera noden där spärrlinjen upphör. 7.4.7 Kanaliseringar i korsning Vid bestämning av nodens läge skall hänsyn enbart tas till permanenta fysiska hinder och barriärer och inte till enbart målade spärrområden. Hänsyn kan dock i enstaka fall tas till målade spärrområ‐
den om det är nödvändigt för att beskriva vägnätets funktionalitet. Ett av följande två kriterier ska gälla för att en kanalisering ska redovisas som mer än en nod:  en sida på kanaliseringen är minst 25 m lång och kortaste sidan minst 10 m lång. eller  en sida på kanaliseringen är minst 25 m lång och skiljer körfält med samma körriktning Då inget av dessa två kriterier uppfyllt skall noden redovisas där den anslutande vägens förlängda referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 30 av 39 Refug som skiljer trafik med motsatt körriktning > 10 m
< 10 m
> 25 m
> 25 m
Figur 28 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mer än 10 meter. Refugen skiljer trafik med mot‐
satt körriktning Figur 29 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mindre än 10 m. Refugen skiljer trafik med motsatt körrikt‐
ning Refug som skiljer trafik med samma körriktning > 25 m
< 25 m
Figur 30 Ena sidan av refugen är mer än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning Figur 31 Ena sidan av refugen är mindre än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning Två körbanor som skiljs åt av en refug övergår i en körbana Avståndet mellan noden och refugspetsen skall inte överstiga längden för refugens längsta sida. Av‐
ståndet bör inte heller vara större än 50 m. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 31 av 39 z
bör vara
< 50 m
z
Figur 32 Noden har placerats på ett avstånd från refugspetsen som är mindre än längden på refugens längsta sida (z) och mindre än 50 m. 7.4.8 Skilda körbanor Följande fall skall alltid redovisas med separata referenslinjer: 1. varje körbana på motorväg och motortrafikled med skilda körbanor 2. fysiskt skilda körbanor mellan två korsningar i bilnätet 3. körbanor som är fysiskt skilda i mer än 200 m Vid avbildning av en vägsträcka med skilda körbanor skall man undvika upprepade växlingar mellan två separata referenslinjer och en enskild referenslinje där länklängderna understiger 200 m. Detta kallas kontinuitetsregeln. Kontinuitetsregeln gäller dock inte för broar. De ska avbildas så likt verkligheten som möjligt. Vid fastställande av längden för den fysiska separationen (t.ex. refug eller räcke) skall hänsyn tas till eventuella avbrott i form av anslutande vägar. Kontinuitetsregeln innebär att avsaknad av fysiska separationer för en sträcka som understiger 200 m inte leder till att körbanan där avbildas med en enkel referenslinje. Se figurer nedan. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 32 av 39 A > 200 meter B C < 200 meter
D
Figur 33 Om någon av sträckorna A till B respektive C till D, är större än 200 meter skapas två separata referenslinjer för hela sträckan A till D. B A > 5 meter
> 200 meter < 200 meter
> 200 meter Figur 34 För hela sträckan mellan noderna A och B skapas två separata referenslinjer eftersom avbrottet i den fysiska sepa‐
rationen understiger 200 meter. För broar gäller inte begränsningen till 200 meter enligt reglerna ovan. En bro skall alltid avbildas så‐
som den ser ut oavsett längd. Dvs. om det är skilda körbanor på bron skall den avbildas med två refe‐
renslänkar och är det bara en körbana avbildas den med en referenslänk. Se figuren nedan. < 200 m < 200 m
Figur 35 En bro avbildas alltid så som den ser ut oavsett längd. För broar gäller inte kontinuitetsregeln NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 33 av 39 7.4.9 Övergång från två körbanor till en körbana Där två körbanor, som redovisas med två separata referenslinjer, övergår till en körbana är grundre‐
geln att noden redovisas där referenslinjerna skär varandra. Om linjerna inte skurit varandra 100 m från punkt P ska noden placeras så att den hamnar inom detta maxavstånd från punkten P. Punkt P är den punkt där asfalten möter gräskanten, eller där eventuellt räcke i mitten av vägen slutar.Fel! Hittar inte referenskälla. PP
max
max 100
100 m
m
Figur 36 Noden placeras där referenslinjerna skär varandra dock som längst 100 m från punkten P. 7.4.10 Övergång från två körbanor till en körbana vid en ”droppe” Vid s.k. ”droppar” skall noden placeras på ett avstånd från droppens spets som är lika långt som droppens längd men aldrig mer än 100 meter. Fel! Hittar inte referenskälla. Droppens längd Droppens längd men max 100 m Figur 37 Noden i figurens vänstra del placeras på samma avstånd från droppens spets som droppens längd. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 34 av 39 7.4.11 Början eller slut av vägar En nod skall placeras där en väg börjar eller slutar. Det kan se mycket olika ut, men nedanstående exempel kan vara till en ledning. Vägslut i korsning En väg som startar eller slutar i en korsning får sin start eller slutnod enligt reglerna för korsningar. Statlig väg
Enskild väg
Enskild väg
Figur 38 Början/slut av väg i korsning Vägslut i vändplan Där en väg slutar i en vändplan eller annan större öppen yta, placeras noden i skärningspunkten mel‐
lan referenslinjen och den bortre kanten av den trafikerbara ytan. Figur 39 Vändplan Vägslut i vändslinga Där en väg slutar i en vändslinga med ett fysiskt hinder i slingans centrum skall referenslinjen avbilda vändslingans verkliga läge. Figur 40 Vändslinga NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 35 av 39 Färjeled Färjeleder redovisas enligt 6.1 och i de fall de går mot Sveriges territorialgräns redovisas de med en nod på öppet vatten. Noden placeras i territorialgränsen. Figur 42 För färjeleder som går mot Sveriges Figur 41 Färjeledens geometri redovisas som territorialgräns placeras noden i territorial‐
en sträcka mellan landfästena gränsen NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 36 av 39 8
BEGREPP Nedan beskrivs ett antal begrepp i vägnätsmodellen. Beskrivningen görs för att ge en förståelse till kraven i följande avsnitt. Begreppen definieras i sitt fullständiga sammanhang i dokumentet ”NVDB – översiktlig informationsmodell” Nod Term Beskrivning: Nod Representerar en punkt i korsningen i plan mellan två eller flera vägsträckor eller i än‐
den av en vägsträcka. Noden har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslu‐
tande nätelementen med hjälp av sina portar. Inom en nod kan man röra sig fritt från en port till en annan Attribut: Beskrivning: Nodpunkt Nodens geometriska beskrivning Referenslänk Term Beskrivning: Attribut: Beskrivning: Referenslänk Representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle. Refe‐
renslänken har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelemen‐
ten med hjälp av sina portar. Referenslinje Referenslänkens geometriska beskrivning Referenslänkdel Term Beskrivning: Referenslänkdel Tillhör en referenslänk. Anger giltighetsperioden för en del av en referenslänk. Beskriver vilka delar av en specifik referenslänk som är giltiga vid olika tidpunkter. En Referenslänkdels start och slut definieras av en Länkport Attribut: Beskrivning: Från‐datum Det datum vägsträckan som referenslänken representerar togs i trafik. Attribut: Beskrivning: Till‐datum Det datum vägsträckan som referenslänken representerar togs ur trafik. Port Term Beskrivning: Port Representerar en kopplingspunkt för ett nätelement (nod eller referenslänk) som an‐
vänds för ihopkoppling med andra nätelement. En port kopplas ihop med en annan port, dvs. koppling görs alltid från port till port och två ihopkopplade portar pekar på varandra. En Port tillhör eller ägs alltid av ett nätelement. Kan vara av typen nodport eller länk‐
port (port på referenslänk) NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 37 av 39 Attribut: Beskrivning: Avstånd (gäller bara länkport) Specificerar läget för länkporten som ett relativt avstånd från referenslänkens start. Nätelement Term Beskrivning: Nätelement Representerar en komponent i ett nätverk. Kan vara nod eller referenslänk. Länk Term Beskrivning: Länk Representerar en vägsträcka mellan två korsningar eller mellan en korsning och ett väg‐
slut. NVDB Specifikation av innehåll ‐ Vägnät, version 5.7 ‐ Sidan 38 av 39 Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90
www.trafikverket.se