Regler för insamling och leverans av vägdata

Transcription

Regler för insamling och leverans av vägdata
1 (231)
HANDLEDNING
Skapat av (Efternamn Förnamn, org)
DokumentID
Ev. ärendenummer
Yngwe Elfwing, UHnvi
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
Fastställt av
Dokumentdatum
Version
Chef VO Underhåll
2013-10-01
1.0
Dokumenttitel
Regler för insamling och leverans av vägdata
TDOK 2010:298_Mall Handledning v. 2.0
2 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Innehåll
Referenser ................................................................................................................................................................ 10
1
Syfte ................................................................................................................................. 11
2
Omfattning ...................................................................................................................... 11
3
Termer, begrepp och förkortningar ............................................................................. 11
3.1
Generella begrepp............................................................................................................................................... 11
Vägområde .............................................................................................................................................................. 13
Vägbana, körbana och körfält .................................................................................................................................. 14
Vägbanemitt............................................................................................................................................................. 14
Körbanemitt ............................................................................................................................................................. 14
Generaliserat vägnät ................................................................................................................................................ 14
4
Ansvar ............................................................................................................................. 15
5
Typer av vägnät .............................................................................................................. 15
6
Kompetenskrav för inmätning ...................................................................................... 15
7
Inmätning av vägnät ...................................................................................................... 15
7.1
Krav på noggrannhet för referenslinjer i dataleveranser ..................................................................................... 16
7.2
Geometrilinjens placering med exempel ............................................................................................................ 16
8
Bilnätet ............................................................................................................................ 21
8.1
Generalisering av bilnätet ................................................................................................................................... 21
8.2
Kontinuitetsregeln .............................................................................................................................................. 24
8.3
Länk - vad är det? ............................................................................................................................................... 24
8.4
Topologi vs geometri .......................................................................................................................................... 24
8.5
Generaliseringsregler .......................................................................................................................................... 24
8.6
Grundregler för nodernas placering .................................................................................................................... 25
8.7
Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m. .................................................................................... 26
8.8
Trevägskorsning ................................................................................................................................................. 27
8.9
Fyrvägskorsning ................................................................................................................................................. 30
8.10
Cirkulationsplatser.............................................................................................................................................. 34
8.11
På- och avfarter .................................................................................................................................................. 35
8.12
Kanaliseringar i korsning.................................................................................................................................... 39
8.13
Skilda körbanor .................................................................................................................................................. 43
8.14
Övergång från två körbanor till en körbana ........................................................................................................ 47
8.15
Övergång från två körbanor till en körbana vid en ”droppe” .............................................................................. 47
8.16
Start och slut på vägar ........................................................................................................................................ 49
8.17
Färjeled ............................................................................................................................................................... 50
8.18
Exempel på generalisering i komplicerade korsningar ....................................................................................... 51
9
Cykelnätet ....................................................................................................................... 53
9.1
Cykelvägnät respektive cykelnät ........................................................................................................................ 53
9.2
Definition av cykelbana och cykelfält ................................................................................................................ 53
9.3
Vägnätsgeneralisering för cykelnät .................................................................................................................... 53
Regler för insamling och leverans av vägdata
3 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
9.4
Bymiljöväg ......................................................................................................................................................... 54
9.5
Cykelbana och cykelfält kopplat mot bilnät ....................................................................................................... 54
9.6
Tillämpning av kontinuitetsregeln ...................................................................................................................... 57
9.7
Torg, Gångfartsområde och parkeringsyta ......................................................................................................... 58
9.8
Topologi för cykelvägnätet ................................................................................................................................. 59
9.9
Kvalitetskrav för cykelnät .................................................................................................................................. 60
10
Redigera vägnät .............................................................................................................. 61
10.1
Hantering av historik för vägnät ......................................................................................................................... 61
10.2
Kvalitet för vägnät .............................................................................................................................................. 62
11
Regler för utbredningar................................................................................................. 63
11.1
Olika typer av utbredningar ................................................................................................................................ 63
Sträckutbredning ...................................................................................................................................................... 64
Nodutbredning ......................................................................................................................................................... 64
Punktutbredning....................................................................................................................................................... 64
Svängutbredning ...................................................................................................................................................... 65
Manöverutbredning – svängar i följd ....................................................................................................................... 65
Vägutbredning med värd ......................................................................................................................................... 66
11.2 Riktning för utbredningen .................................................................................................................................. 71
Riktning för sträck- och vägutbredningar ................................................................................................................ 71
Riktning för svängutbredningar ............................................................................................................................... 71
11.3 Sidoläge för utbredning ...................................................................................................................................... 71
11.4
Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ ........................................................................................ 71
11.5
Enbart en utbredningstyp per företeelse ............................................................................................................. 72
11.6
Utbredning för Färjeled ...................................................................................................................................... 72
11.7
Generalisering .................................................................................................................................................... 72
12
Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet ................................................ 73
12.1
Krav för fastställande av lägen (koordinater) ..................................................................................................... 73
Inmätning av företeelsers absolutlägen .................................................................................................................... 73
Inmätning av företeelsers läge som fotpunkter ........................................................................................................ 74
Krav för lägesnoggrannhet för företeelser ............................................................................................................... 77
13
Krav på vägnät och företeelser då nya vägavsnitt levereras ...................................... 78
13.1
Grundregler för att hålla ett vägnät med stabila referenser ................................................................................. 78
Nya objekt ............................................................................................................................................................... 79
Rättning ................................................................................................................................................................... 79
Förändring ............................................................................................................................................................... 80
Avslutning ............................................................................................................................................................... 80
Borttag ..................................................................................................................................................................... 81
13.2 Hur hanteras förbättringsprojekt? ....................................................................................................................... 81
13.3
Grundläggande regler för företeelser .................................................................................................................. 82
14
Vägdatas struktur .......................................................................................................... 82
15
Regler för attribut .......................................................................................................... 82
15.1
Obligatoriska Attribut ......................................................................................................................................... 82
15.2
Olika sorters attribut ........................................................................................................................................... 83
15.3
Värdet okänt ....................................................................................................................................................... 83
Regler för insamling och leverans av vägdata
4 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
15.4
Företeelsens giltighet i tiden ............................................................................................................................... 83
15.5
Från-datum ......................................................................................................................................................... 83
15.6
Till-datum ........................................................................................................................................................... 84
15.7
Historik för vägdata ............................................................................................................................................ 84
16
Uppgifter om vägnätets och företeelsers tillkomst ...................................................... 84
16.1
17
Generella anvisningar .................................................................................................... 85
17.1
18
Tillkomstföreteelsetyper ..................................................................................................................................... 84
Språkliga regler för versaler och gemener i namn .............................................................................................. 85
Fallbeskrivningar ........................................................................................................... 86
18.1
Bättre geometri på vägens referenslinje.............................................................................................................. 86
18.2
Förskjuten fyrvägskorsning ................................................................................................................................ 87
18.3
Förändring av ett vägavsnitt ............................................................................................................................... 88
18.4
Konnektering av befintliga anslutningsvägar ..................................................................................................... 91
18.5
Korsning mellan statlig väg med dubbla körbanor och kommunal väg med enkel körbana ............................... 92
18.6
Cirkulationsplats mellan statlig och kommunal väg ........................................................................................... 94
18.7
Förskjuten fyrvägskorsning och liknande ........................................................................................................... 95
19
Företeelsetyper ............................................................................................................... 97
19.1
Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på cykelnätet ..................................................................................... 97
19.2
Speciella företeelsetyper på Cykelvägnätet ........................................................................................................ 97
19.3
Trafikregelföreteelsetyper .................................................................................................................................. 97
19.4
Läsanvisning för beskrivning av företeelsetyper ................................................................................................ 98
Allé .......................................................................................................................................................................... 98
Antal körfält ............................................................................................................................................................. 99
ATK-kameraskåp ................................................................................................................................................... 104
ATK-kamerasträcka ............................................................................................................................................... 104
Bländskydd ............................................................................................................................................................ 104
Bro och tunnel ....................................................................................................................................................... 104
Brunn ..................................................................................................................................................................... 108
C-Belysning ........................................................................................................................................................... 108
C-Cykel_vägtyp ..................................................................................................................................................... 108
C-Cykelled ............................................................................................................................................................. 112
C-Reglering ........................................................................................................................................................... 112
C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik ............................................................................................................. 113
C-Separation .......................................................................................................................................................... 113
C-Trafiksäkerhets-höjande åtgärder ....................................................................................................................... 114
Driftbidrag kommunalt .......................................................................................................................................... 115
Driftområde ........................................................................................................................................................... 115
Driftvändplats ........................................................................................................................................................ 116
Farthinder .............................................................................................................................................................. 118
Faunapassage ......................................................................................................................................................... 122
Framkomlighet för vissa fordons-kombinationer ................................................................................................... 122
Funktionell vägklass .............................................................................................................................................. 123
Färist ...................................................................................................................................................................... 130
Färjeled .................................................................................................................................................................. 130
Förbud mot trafik – enskild väg ............................................................................................................................. 131
Företeelsetillkomst ................................................................................................................................................. 131
Gatunamn .............................................................................................................................................................. 132
GCM-passage ........................................................................................................................................................ 137
Huvudväg för godstransporter ............................................................................................................................... 139
Regler för insamling och leverans av vägdata
5 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Hållplats................................................................................................................................................................. 140
Hållplatslägen ........................................................................................................................................................ 141
Högsta axel-/ boggitryck – enskild väg.................................................................................................................. 144
Högsta bruttovikt – enskild väg ............................................................................................................................. 144
Högsta fordonsbredd – enskild väg ........................................................................................................................ 145
Högsta fordonslängd – enskild väg ........................................................................................................................ 145
Höjdhinder upp till 4,5 meter ................................................................................................................................. 145
Järnvägskorsning ................................................................................................................................................... 147
Kalibreringssträcka ................................................................................................................................................ 147
Kantstolpe .............................................................................................................................................................. 147
Katastroföverfart .................................................................................................................................................... 148
Korsning ................................................................................................................................................................ 150
Kulturväg ............................................................................................................................................................... 157
Kvalitetskravklass .................................................................................................................................................. 158
Körriktning ............................................................................................................................................................ 158
Leveranskvalitet DoU ............................................................................................................................................ 160
Mittremsa ............................................................................................................................................................... 164
NRLnät .................................................................................................................................................................. 164
Omledningsväg ...................................................................................................................................................... 165
Pendlings- och serviceväg ..................................................................................................................................... 165
Prioriterad väg för kollektivtrafik .......................................................................................................................... 166
Rastficka ................................................................................................................................................................ 167
Rastplats ................................................................................................................................................................ 167
Referenslinjetillkomst ............................................................................................................................................ 169
Regionalt rastplatsvägnät ....................................................................................................................................... 170
Rekommenderad väg för farligt gods..................................................................................................................... 170
SE-TERN vägnät ................................................................................................................................................... 171
Skyddsklassade vägar ............................................................................................................................................ 171
Slitlager.................................................................................................................................................................. 171
Snömarkering......................................................................................................................................................... 172
Stamvägnät ............................................................................................................................................................ 172
Stigningsfält ........................................................................................................................................................... 173
Storstadsväg ........................................................................................................................................................... 173
Svängmöjlighet ...................................................................................................................................................... 173
Tillgänglighet......................................................................................................................................................... 174
Tillståndsgiven ledningspassage ............................................................................................................................ 175
Tillståndsgiven ledningssträcka ............................................................................................................................. 175
TRV-Ledningspassage ........................................................................................................................................... 176
TRV-Ledningssträcka ............................................................................................................................................ 176
Viltstängsel ............................................................................................................................................................ 176
Vinter2003 ............................................................................................................................................................. 177
VVIS ...................................................................................................................................................................... 177
VV-Slitlager........................................................................................................................................................... 177
Vägbredd ............................................................................................................................................................... 178
Väghinder .............................................................................................................................................................. 179
Väghållare.............................................................................................................................................................. 180
Vägkategori ........................................................................................................................................................... 186
Vägnummer ........................................................................................................................................................... 187
Vägnybyggnad_2009 ............................................................................................................................................. 189
Vägnätsanknutet kulturminne ................................................................................................................................ 191
Vägräcke ................................................................................................................................................................ 191
Vägräckesavslutning .............................................................................................................................................. 192
Vägräckesreflex ..................................................................................................................................................... 192
Vägtrafiknät ........................................................................................................................................................... 192
Vägtyp ................................................................................................................................................................... 193
Vändmöjlighet ....................................................................................................................................................... 194
Överledningsplats .................................................................................................................................................. 194
Övrigt vägnamn ..................................................................................................................................................... 195
20
Leveranskrav ................................................................................................................ 197
20.1
Referenssystem vid datautbyte med NVDB ..................................................................................................... 197
20.2
Geometri som stöd för generaliseringsarbetet .................................................................................................. 198
Regler för insamling och leverans av vägdata
6 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
20.3
Leveranser ........................................................................................................................................................ 198
Leveransformat ...................................................................................................................................................... 198
Leveransens innehåll för vägnät ............................................................................................................................ 198
Företeelsers utbredning på vägnätet ....................................................................................................................... 198
Leveransens innehåll för företeelser ...................................................................................................................... 199
Övrig leveransinformation ..................................................................................................................................... 199
Kodning av linjer ................................................................................................................................................... 200
Ändringslogg ......................................................................................................................... 202
Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler .................................... 203
Översikt för indelning av fordon............................................................................................................................ 203
Definition av fordonsvikter .................................................................................................................................... 206
Bilaga 2: Exempelsamling för Vägräcke ............................................................................ 207
Hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB. ............................................................................... 207
Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning......................................................... 221
Gruppering räckesavslut NVDB ............................................................................................................................ 221
Figurförteckning
Figur 1 Vägområde ..........................................................................................................................................................................13
Figur 2: Vägbana, körbana och körfält ............................................................................................................................................14
Figur 3: Referenslinjen placeras i de yttre körfälten på 2+1-väg .....................................................................................................17
Figur 4: Trafikplats på motorväg, med hänvisning till detaljer enligt figurer nedan .......................................................................18
Figur 5: Exempel 2. Geometrilinjens placering på Motorväg. .........................................................................................................18
Figur 6: Exempel 3. Av- och påfartens ramp. (2b=vägbanans bredd) ..............................................................................................18
Figur 7: Exempel 4. Parallell del av på- och avfart. (2c=på- eller avfartens körfältsbredd) .............................................................19
Figur 8: Exempel 5. Anslutning mellan av- och påfart samt motorväg............................................................................................19
Figur 9: Cirkulationsplats med refuger där tre av refugerna är minst 10m i basen och minst 25 m långa men en refug är kortare
än 25 m. ..........................................................................................................................................................................................20
Figur 10: Geometrilinjens placering på cykelbana och cykelfält. .....................................................................................................20
Figur 11 Referenslinjen följer det yttre körfältet på mötesseparerad väg. ......................................................................................21
Figur 12 Referenslinjen placeras i körbanemitt vid hållplats. ..........................................................................................................22
Figur 13 Specialfall för referenslinjens placering på 2+2 och 2+1 väg .............................................................................................22
Figur 14 Specialfall för referenslinjens placering då påfart fortsätter som ett nytt körfält. ............................................................23
Figur 15 Exempel på vägnät på parkering runt köpcentra. Brun färg. ............................................................................................24
Figur 16 Noders placering vid korta länkar. ....................................................................................................................................25
Figur 17 Vinkelrät trevägskorsning .................................................................................................................................................27
Figur 18 Trevägskorsning med refuger ...........................................................................................................................................27
Figur 19 Alla vägar har skilda körbanor. ........................................................................................................................................27
Figur 20 En väg med skilda körbanor och två utan. .......................................................................................................................28
Figur 21 Två vägar med skilda körbanor och en utan.....................................................................................................................28
Figur 22 Trevägskorsning med två inkommande dubbla körbanor ................................................................................................28
Figur 23 Trevägskorsning i samband med ögla ..............................................................................................................................29
Figur 24 Sned trevägskorsning .......................................................................................................................................................29
Figur 25 Vinkelrät fyrvägskorsning .................................................................................................................................................30
Figur 26 Alla inkommande vägar har skilda körbanor....................................................................................................................30
Figur 27 Tre vägar med skilda körbanor och en utan. ....................................................................................................................31
Figur 28 Två vägar med skilda körbanor och två utan. ..................................................................................................................31
Figur 29 Två vägar med skilda körbanor och två utan. ..................................................................................................................31
Figur 30 Sned fyrvägskorsning........................................................................................................................................................31
Figur 31 Förskjuten fyrvägskorsning, två noder .............................................................................................................................32
Figur 32 Förskjuten fyrvägskorsning, en nod ..................................................................................................................................32
Regler för insamling och leverans av vägdata
7 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 33 Förskjuten fyrvägskorsning två noder ..............................................................................................................................32
Figur 34 Felaktigt generalisering ....................................................................................................................................................33
Figur 35 Korrekt generalisering ......................................................................................................................................................33
Figur 36 Cirkulationsplats ...............................................................................................................................................................34
Figur 37 Cirkulationsplats med refuger ...........................................................................................................................................34
Figur 38 Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till enbart en
enda nod. ........................................................................................................................................................................................35
Figur 39 Avfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje mindre än 300 meter från punkt A och noden
placeras därför I skärningspunkten för referenslinjerna. ................................................................................................................35
Figur 40 Påfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje längre bort än 300 meter från punkt A. Noden
placeras därför vid läget 300 meter. ...............................................................................................................................................36
Figur 41 Noden redovisas där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet från
refugspets till nod får vara högst 300 m. ........................................................................................................................................36
Figur 42 Kort avstånd mellan avfarter.............................................................................................................................................37
Figur 43 Kort avstånd mellan påfart och avfart. .............................................................................................................................37
Figur 44 En spärrlinje sträcker sig så långt att avståndet från rampnos till dess slut är 305 meter. Avståndet mellan rampnos
och nod blir därför längre än 300 m. ...............................................................................................................................................38
Figur 45 Fyrvägskorsning med målade spärrområden samt permanenta fysiska hinder ...............................................................39
Figur 46 Denna typ av utmärkning räknas som permanent fysiskt hinder. ....................................................................................39
Figur 47 Detalj ur figuren ovan .......................................................................................................................................................40
Figur 48 Cirkulationsplats med körfält som leder trafiken förbi cirkulationen ................................................................................41
Figur 49 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mer än 10 meter. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning
........................................................................................................................................................................................................42
Figur 50 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mindre än 10 m. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning
........................................................................................................................................................................................................42
Figur 51 Ena sidan av refugen är mer än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning ......................................................42
Figur 52 Ena sidan av refugen är mindre än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning .................................................42
Figur 53 Noden har placerats på ett avstånd från refugspetsen som är mindre än längden på refugens längsta sida (z) och
mindre än 50 m. ..............................................................................................................................................................................43
Figur 54 Om någon av sträckorna A till B respektive C till D, är större än 200 meter skapas två separata referenslinjer för hela
sträckan A till D. ..............................................................................................................................................................................44
Figur 55 För hela sträckan mellan noderna A och B skapas två separata referenslinjer eftersom avbrottet i den fysiska
separationen understiger 200 meter. ..............................................................................................................................................44
Figur 56 En bro avbildas alltid så som den ser ut oavsett längd. För broar gäller inte kontinuitetsregeln ......................................45
Figur 57 Exempel på kontinuitetsregeln ..........................................................................................................................................45
Figur 58 Detalj ur Figur 57 visande den högra delen .......................................................................................................................46
Figur 59 Detalj ur Figur 57 visande den vänstra delen Figur 57 ......................................................................................................46
Figur 60 Noden placeras där referenslinjerna skär varandra dock som längst 100 m från punkten P. ...........................................47
Figur 61 Noden i figurens vänstra del placeras på samma avstånd från droppens spets som droppens längd. .............................47
Figur 62 En droppe påminner i funktion om en cirkulationsplats. Vägnätet avbildas enligt figuren ...............................................48
Figur 63 Början/slut av väg i korsning .............................................................................................................................................49
Figur 64 Vändplan ...........................................................................................................................................................................49
Figur 65 Vändslinga .........................................................................................................................................................................49
Figur 66 Färjeledens geometri redovisas som en sträcka mellan landfästena ................................................................................50
Figur 67 För färjeleder som går mot Sveriges territorialgräns placeras noden i territorialgränsen ................................................50
Figur 68 Exempel på en komplicerad korsning ...............................................................................................................................51
Figur 69 Ytterligare exempel på en komplicerad korsning .............................................................................................................52
Figur 70 Skillnaden mellan bilnät, cykelnät och cykelvägnät ..........................................................................................................53
Figur 71 Figuren illustrerar hur en cykelbana avbildas med egna referenslänkar. Vinkeln vid anslutningen till bilnätet mot
bilnätets referenslänk bör inte understiga 45 grader. .....................................................................................................................54
Figur 72: Illustrerar hur cykelbana och cykelfält avbildas. Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till
vänster och ”Cykelfält” för delen till höger......................................................................................................................................55
Figur 73 Figuren visar hur en cykelbana ansluts till en vändplan. I exemplet har cykelbanan anslutits till ett redan befintligt
bilvägnät. ........................................................................................................................................................................................55
Regler för insamling och leverans av vägdata
8 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 74 Figuren visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är längre än 2 meter
från närmsta nod på bilnätet. .........................................................................................................................................................56
Figur 75 Figuren visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är kortare än 2
meter från närmsta nod på bilnätet. ...............................................................................................................................................56
Figur 76 Enligt kontinuitetsregeln fortsätter cykelfältet genom korsningen trots att vägmarkeringen tillfälligt upphör. ..............57
Figur 77 Cykelnät på öppna ytor .....................................................................................................................................................58
Figur 78 Exempel på hur cykelnätet ska kopplas till bilnätet...........................................................................................................59
Figur 79 Exempel på hur cykelnät och bilnät ska kopplas ihop via parkeringsytor..........................................................................60
Figur 80 Sträckutbredning ...............................................................................................................................................................64
Figur 81 Nodutbredning ..................................................................................................................................................................64
Figur 82 Punktutbredning................................................................................................................................................................64
Figur 83 Svängutbredning ...............................................................................................................................................................65
Figur 84 Manöver ............................................................................................................................................................................65
Figur 85 Exempel på användning av länkroll. ..................................................................................................................................66
Figur 86 Syskonlänkar .....................................................................................................................................................................67
Figur 87 Grenar i trafikplats ............................................................................................................................................................67
Figur 88 Exemplet visar utbredningsordning och länkroll. ..............................................................................................................68
Figur 89 Värdväg/gästväg ...............................................................................................................................................................68
Figur 90 Exempel på Vägutbredning med värd i trafikplats ............................................................................................................69
Figur 91 Exempel på gren i trevägskorsning ....................................................................................................................................69
Figur 92 Exempel på gren vid rastplats ...........................................................................................................................................70
Figur 93 Exempel för Länkroll i cirkulationsplats .............................................................................................................................70
Figur 94 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för
utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning. ....71
Figur 95: Inmätning absolutläge för punktföreteelse ......................................................................................................................73
Figur 96: Inmätning absolut start- och slutläge för sträckföreteelse ..............................................................................................74
Figur 97: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med ”personburet” GNSS-system .....................................................................75
Figur 98: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med fordonsburet GNSS-system .......................................................................75
Figur 99: Inmätning fotpunkter för start- och slutläge för sträckföreteelse med fordonsburet GNSS-system ................................76
Figur 100 Referenslinjen hade ursprungligen den streckade linjen. Efter rättningen kan man bara se den blå heldragna linjen. .80
Figur 101 Generell processbeskrivning för datafångst till NVDB. ....................................................................................................85
Figur 102 Från vanlig till förskjuten korsning ..................................................................................................................................87
Figur 103 Från förskjuten till vanlig korsning ..................................................................................................................................87
Figur 104 Ursprunglig vägsträckning ..............................................................................................................................................88
Figur 105 Ny vägsträckning .............................................................................................................................................................88
Figur 106 Kurvrätning – ny referenslänk ersätter del av befintlig. ..................................................................................................88
Figur 107 Fyrvägskorsning byggs om till cirkulationsplats ..............................................................................................................89
Figur 108 Inför mitträcke. Två nya referenslänkar läggs in och den befintliga avslutas. ................................................................90
Figur 109 Exempel på korsningar mellan statlig och kommunal väg som visar väghållare i korsningen. .......................................92
Figur 110 Förbindelsen mellan körbanor .........................................................................................................................................92
Figur 111 Gemensam yta mellan två gator i korsning.....................................................................................................................93
Figur 112 Förskjuten fyrvägskorsning blir vanlig fyrvägskorsning...................................................................................................95
Figur 113 Vanlig fyrvägskorsning blir förskjuten fyrvägskorsning. ..................................................................................................96
Figur 114 Enkelsidig allé med dubbla rader ....................................................................................................................................98
Figur 115 Separat svängfält påverkar inte antal körfält. ..............................................................................................................100
Figur 116 Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter anses ha två körfält ..............................................................100
Figur 117 På 2 + 1 vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har sin halva
bredd. ............................................................................................................................................................................................101
Figur 118 Högra körfältet har vägmarkering för högersväng och är alltså ett svängfält och ska därför inte räknas ...................101
Figur 119 Två svängfält på gren. ...................................................................................................................................................102
Figur 121 På bilden ovan visas vägen fram till en bilfärja. Det är ett ganska stort antal filer men de är främst till för att köa i. De
ska hanteras som svängfält d v s de ska inte registreras. .............................................................................................................103
Figur 120 Svängfält upphör ...........................................................................................................................................................103
Figur 122 Konstruktionslängd för broar ........................................................................................................................................106
Regler för insamling och leverans av vägdata
9 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 123 Utbredningars läge för Bro och tunnel företeelser. .......................................................................................................107
Figur 124 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” ................................................................................................110
Figur 125 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger ........110
Figur 126 I vissa områden är det vanligt att cykelbanan gör ett avbrott vid en korsande bilväg utan att det finns ett
övergångsställe eller cykelöverfart. I exemplet i figuren sätts attributvärdet till ”gatupassage utan överfartsställe” .................111
Figur 127 Övergångställe och cykelöverfart i plan. .......................................................................................................................111
Figur 128 Övergångstället har en signalreglering. En företeelse av typen ”C-reglering registreras med attributvärdet ”Reglerad
korsning” .......................................................................................................................................................................................112
Figur 130 Trafiksäkerhetshöjande åtgärd .....................................................................................................................................114
Figur 129 Separation Skiljeremsa. Företeelsens utbredning markerad med röd färg. ..................................................................114
Figur 131 Driftvändplats mindre än 7 meter bred mittremsa. ......................................................................................................116
Figur 132 Typfall 2.1: Driftvändplats vid 7-12 meter bred mittremsa. ..........................................................................................117
Figur 133 Typfall 2.2: Driftvändplats vid 7-12 meter bred mittremsa. ..........................................................................................117
Figur 134 Driftvändplats vid mer än 12 meter bred mittremsa. ....................................................................................................118
Figur 135 En företeelse med två utbredningar registreras när farthindret sträcker sig över två skilda körbanor........................119
Figur 136 Ett långsträckt farthinder registreras med en utbredning i mitten. .............................................................................119
Figur 137 Varje farthinder registreras som en egen företeelse med en utbredning. ....................................................................119
Figur 139 Förhöjd korsning ..........................................................................................................................................................120
Figur 140 Enkelsidig ......................................................................................................................................................................120
Figur 141 Enkelsidig ......................................................................................................................................................................120
Figur 142 Dubbelsidig ...................................................................................................................................................................120
Figur 138 Förhöjd GCM-passage .................................................................................................................................................120
Figur 144 Dubbelsidig, skilda körbanor ........................................................................................................................................121
Figur 145 Enkelsidig ......................................................................................................................................................................121
Figur 146 Enkelsidig.......................................................................................................................................................................121
Figur 147 Dubbelsidig ...................................................................................................................................................................121
Figur 148 Enkelsidig ......................................................................................................................................................................121
Figur 149 Dubbelsidig ...................................................................................................................................................................121
Figur 143 Dubbelsidig, skilda körbanor ........................................................................................................................................121
Figur 150 Utbredningens start och slut .........................................................................................................................................134
Figur 151 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM-passagen. ..........................................................137
Figur 152 Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punkter där referenslinjerna
korsar GCM-passagen. ..................................................................................................................................................................137
Figur 153 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM-passagen. I detta fall är det en GCM-passage som
inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart. .....................................................................................................137
Figur 154 Översikt för Hållplats och dess Hållplatslägen...............................................................................................................140
Figur 155 Punktutbredningens placering för Höjdhinder ..............................................................................................................146
Figur 156 Katastroföverfart vid smal mittremsa med mitträcke. ..................................................................................................148
Figur 157 Katastroföverfart vid mittremsa mindre än 7 meterbred med mitträcke längs vägbanekanterna. ..............................148
Figur 158 Katastroföverfart vid mittremsa 7 - 12 meter bred med mitträcke längs vägbanekanterna. .......................................149
Figur 159 Katastroföverfart vid mittremsa mer än 12 meter bred, normalt utan räcke. ..............................................................149
Figur 160 Katastroföverfart i kombination med driftvändplats. ...................................................................................................150
Figur 161 Nodutbredningens placering i vanlig fyrvägskorsning ..................................................................................................151
Figur 162 Företeelsen Korsning i enkel cirkulationsplats ...............................................................................................................151
Figur 163 Företeelsen Korsning i cirkulationsplats med refuger....................................................................................................151
Figur 164 Korsning med ”Övergångsnod” .....................................................................................................................................152
Figur 165 Företeelsen Korsning i trafikplats ..................................................................................................................................152
Figur 166 I figuren framgår hur tillåten färdriktning registreras i cirkulationsplatser. .................................................................159
Figur 167 Registrering av riktning för en motorväg med av- och påfarter. ...................................................................................160
Figur 168 Vägnätsanknytning av Rastfikans punktutbredning. ....................................................................................................167
Figur 169 Lägesangivelse för rastplats på vägslinga. ....................................................................................................................168
Figur 170 Lägesangivelse för rastplats på avledande vägslinga. ..................................................................................................168
Figur 171 En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att genomföra med
samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. vägbredd. .........................................................................................174
Regler för insamling och leverans av vägdata
10 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 172 I fallet A ingår P-fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden. .............................................................178
Figur 173 Cykelfålla .......................................................................................................................................................................179
Figur 174 Slänträcke, sidoräcke och mitträcke ..............................................................................................................................191
Figur 175 Överledningsplats vid mittremsa mindre än 4 meter bred med räcke i mitten. ............................................................194
Figur 176 Överledningsplats vid mittremsa 2 - 12 meter bred med räcke längs vägbanekanterna. .............................................195
Figur 177 Överledningsplats vid mittremsa mer än 12 meter bred utan räcke. ............................................................................195
Referenser
Följande specifikationer kan nås via www.nvdb.se/dokumentation under Specifikationer och stödjande
dokument:

Dataproduktspecifikationer översikt och läsanvisning

Översikt vägdata

DPS Vägnät

Dataproduktspecifikation för var och en av företeelsetyperna

NVDB - Formatspecifikation för Shape

NVDB - Formatspecifikation för DXF

Användarhandledning – NVDB:s webbapplikation för in- och utcheckning
Regler för insamling och leverans av vägdata
11 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
1 Syfte
Regelverk för insamling och leverans av vägnät och företeelser med specifika regler, råd och anvisningar
för att uppnå en enhetlig hantering och tolkning av vägdata.
Trafikverket tar emot geometrier för vägnätet samt grundläggande vägdata om vägnätet. Uppgifterna
lagras i NVDB (se även www.nvdb.se), som ska tillgodose behovet av grundläggande väginformation och
vara tillgänglig för både offentliga och kommersiella aktörer.
Innehållet i NVDB ska hålla en sådan kvalitet så att innehållet motsvarar verkligheten. Den digitala
vägen ska motsvara den fysiska vägen.
Dokumentet är avsett att vara stöd för hur olika dataprodukter inom vägdata ska hanteras och hur de
hänger ihop. Handledningen är ett komplement till Dataproduktspecifikationerna, DPS, för respektive
dataprodukt samt Översikt vägdata. Den innehåller även tolkningar av dessa dokument.
Handledningen ska användas som ett uppslagsverk och vara ett stöd för egenkontroll så att man samlar in
och levererar data med målsättningen att nå hög datakvalitet och undvika att företeelser i olika
företeelsetyper blir motstridiga.
En förutsättning för att vägdata ska hanteras lika oavsett handläggare är att var och en som hittar brister i
dokumentet lämnar ändringsförslag till ansvarig för dokumentet så att dokumentet korrigeras och
kompletteras. Dokumentet ska vara ett levande dokument!
2 Omfattning
Dokument omfattar vägnät för bil och cykeltrafik och samtliga företeelsetyper som är beskrivna i NVDB:s
dataproduktspecifikationer.
3 Termer, begrepp och förkortningar
3.1
Generella begrepp
Term
Ajourhålla vägdata
Avvikelsekvot
Från-datum
Företeelse
Företeelsetyp
Företeelsetillkomst
Geometri
Kvalitetskravklass
Beskrivningstext
Trafikverkets process ”Ajourhålla vägdata” är den process som beskriver
hur vägdata fångas, produceras, kvalitetssäkras och produktanpassas.
Antal saknade förekomster (eller antal meter) i en datamängd i relation
till det totala antalet (eller det totala antalet meter), givet som
procentsats.
För företeelser: Den dag då företeelsens tidsversion börjar gälla.
För vägnätet: Det datum från vilket den vägsträcka referenslänkdelen
representerar ”öppnas för trafik”.
Fysiskt objekt, egenskap eller händelse som behöver relatera till en
specifik del av ett trafiknät (t.ex. ett vägnät).
Abstraktion av en grupp företeelser, t ex Slitlager, Hastighetsgräns, och
Vägnummer är företeelsetyper.
Beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och
hanterats. Kan vara kopplad till en eller flera företeelser.
En vägs sträckning genom landskapet som representeras av en linje, en
referenslinje. Referenslinjens läge lagras i tre dimensioner, (x-, y- och zkoordinater).
Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser då det inte är rimligt att
ställa samma krav på data om en motorväg som på data om en sällan
använd skogsbilväg. Kvalitetskravklasserna är definierade utifrån
företeelsetypen Funktionell vägklass som anger hur viktig en väg är för
det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. De viktigaste vägarna har
höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga vägarna har låga
Regler för insamling och leverans av vägdata
12 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
kvalitetskrav (Q4).
Q-klass
Definition
1
2
3
4
Länk
Nod
Nodpunkt
NVDB
Nätelement
Port
Referenslinje
Referenslinjetillkomst
Referenslänk
Referenslänkdel
ReferenslänksID
Tidsversion
Till-datum
Funktionell vägklass 0 - 3
Funktionell vägklass 4 - 5
Funktionell vägklass 6 - 8
Funktionell vägklass 9
Representerar en vägsträcka mellan korsningar eller mellan en korsning
och ett vägslut.
(Begreppet används inte, se istället referenslänk och referenslänkdel).
Representerar en punkt i korsningen i plan mellan två eller flera
vägsträckor eller i änden av en vägsträcka. Noden har ett godtyckligt
antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av
sina portar. Inom en nod kan man röra sig fritt från en port till en annan.
För varje referenslänk finns även en start- och slut-nod.
Alla noder har identiteter.
Nodens geometriska beskrivning. Nodpunkt är ett attribut till nod.
Nationella vägdatabasen, NVDB, är den databas som innehåller data om
Sveriges vägnät. NVDB har skapats på uppdrag av regeringen och bör
betraktas som en av samhällets grunddatabaser. NVDB är ett samarbete
mellan Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Lantmäteriet,
skogsnäringen och Transportsstyrelsen.
Representerar en komponent i ett nätverk. Kan vara nod eller
referenslänk.
Representerar en kopplingspunkt för ett nätelement (nod eller
referenslänk) som används för ihopkoppling med andra nätelement. En
port kopplas ihop med en annan port, dvs. koppling görs alltid från port
till port och två ihopkopplade portar pekar på varandra.
En Port tillhör eller ägs alltid av ett nätelement. Kan vara av typen
nodport eller länkport (port på referenslänk).
Referenslänkens geometriska beskrivning. Är ett attribut till
referenslänken.
Beskrivning av den process som skapat och hanterat data om
referenslinjen, bl.a. den ansvariga organisationen samt behandling och
insamling av geometridata. Gäller för vägnätet, jämför med
företeelsetillkomst för företeelsetyper.
Referenslänk är ett vägavsnitt, som är valt att representera vägen vid en
vald tidpunkt. Varje referenslänk startar i en nod och slutar i en annan.
Därmed har referenslänken också en riktning. En referenslänk kan även
ha mellanliggande noder kopplade till sig. Alla referenslänkar har
identiteter. Används bl.a. för att beskriva vägars topologi.
Tillhör en referenslänk. Beskriver vilka delar av en specifik referenslänk
som är giltiga vid olika tidpunkter. En Referenslänkdels start och slut
definieras av en Länkport.
Har attributen Till-datum och Från-datum.
En referenslänk tilldelas ett NVDB-ID i samband med att objektet föds.
Detta NVDB-ID följer sedan med objektet under hela dess livslängd.
Detta över tiden stabila NVDB-ID som unikt identifierar ett visst objekt
kallas även för OID eller objekt-id. Vid vägnätsanknytningen knyts
företeelser till en viss referenslänk via referenslänks-ID.
En viss period under vilken attributvärden och utbredningar är giltiga för
företeelsen.
För företeelse: Det datum företeelsen slutar gälla. Till-datum 9999-12-31
Regler för insamling och leverans av vägdata
13 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Trafiknät
Topologi
Utbredning
betraktas som tillsvidare datum. Företeelsen upphör att gälla när den väg
de är knutna till tas ur bruk.
För vägnät: Det datum då den vägsträcka referenslänkdelen
representerar avslutas för trafik. Om till-datum har värdet 9999-12-31 så
gäller den tillsvidare.
Infrastrukturnät som stödjer olika trafikslag.
Hur vägar hänger ihop i en modell, beskrivs med noder, referenslänkar
och portar.
En företeelses läge anges genom dess utbredning. Det finns olika typer av
utbredningar, sträck-, nod-, punkt-, sväng-, vägutbredning,
vägutbredning med värd samt manöverutbredning. För varje
företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar den
kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen
sträckutbredning.
(Manöver är inte implementerad).
Kompletterande begrepp
För enkelhetens skull används i det här dokumentet begreppet väg för både vägar, gator och cykelvägar.
Begrepp som är relaterat till trafikregler finns i bilaga 1 sida 203
Vägområde
Figur 1 Vägområde
Vägområdet består av mark som har tagits i anspråk för en väganordning.
Som väganordning räknas en anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller
brukande.
Förutom själva vägbanan kan följande räknas som väganordning (2 och 3 §§ väglagen):

dike

slänt

säkerhetszon (sidoområde)

bro, trumma

rastplats, parkeringsplats, busshållplats

vägmärke

vägbelysning
Regler för insamling och leverans av vägdata
14 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0

gång- och cykelväg

bullerskydd (i anslutning till en annan väganordning)

tryckbank

viltstängsel

anordning för att rena vägdagvatten

ventilationsanordning för tunnel

kantremsa, max 2,0 meter (kan bara finnas på vägar som är byggda efter 1971)

brygga som är ansluten till en väg

färja med färjeläge.
Nuvarande väglag ger alltså möjlighet att få vägrätt till en kantremsa på upp till 2 meter. Enligt tidigare
väglag (före 1972) fanns det inte någon möjlighet att få vägrätt till en kantremsa.
Vägbana, körbana och körfält
Figur 2: Vägbana, körbana och körfält
Vägbanemitt
Med vägbanemitt avses den symmetriska mittlinjen för vägbanan.
(För belagd väg avses symmetrisk mittlinje mellan beläggningskanter eller kantstöden. För övrig väg
avses mittlinjen för den del av vägbanan som är bärig.)
Körbanemitt
Med körbanemitt avses den symmetriska mittlinjen för körbanan.
(Symmetrisk mittlinje mellan körbanans kantlinjer där sådan förekommer. För vanlig väg är körbana och
vägbana lika.).
Generaliserat vägnät
Generaliseringsregler är gemensamma regler för hur verkligheten ska avbildas och hur vägnätets
geometri och topologi ska beskrivas enligt vägnätsmodellen och utifrån de geometrier som finns
tillgängliga som underlag. Topologin visar vilka förbindelser som finns i nätverket. D.v.s. i vilka
geometriska skärningspunkter som man kan göra ett vägval.
Se exempel i kapitel 7.1.
Regler för insamling och leverans av vägdata
15 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
4 Ansvar
Dataleverantörernas ansvar för kvalitet i vägdata framgår av överenskommelser, dataleveransavtal och av
dataproduktspecifikationer s.k. DPS:er. Då ingen dataleverantör är avtalad har Trafikverket ansvar för
insamling och registrering av vägdata.
5 Typer av vägnät
Vilka olika typer av vägar finns i NVDB?
Bilnät: Vägar som skall ingå i NVDB är ”sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som
allmänt används för trafik med motorfordon”. Det är även möjligt att lägga in vägar inom parkeringsytor,
bostads- och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra
vid speciella behov.
Cykelnät: Dessutom kan vägar som är avsedda för cykeltrafik ingå.
En detaljerad uppräkning av vilka typer av vägar som skall ingå, inte måste men kan ingå samt vilka som
inte skall ingå i NVDB är definierade i avsnitt 4 i ”Dataproduktspecifikation – Vägnät”.
6 Kompetenskrav för inmätning
Statliga leverantörer av vägdata skall ha en namngiven ansvarig mätningsingenjör som uppfyller något av
följande grundkrav:

Av Trafikverket utfärdat intyg för att utföra ”Mätningstekniska arbeten i Trafikverket” med lägst
Behörighetstyp II.

Av Vägverket utfärdat ”BEHÖRIGHETSINTYG för Mätning och kartläggning inom Vägverkets
tillsynsområde” med lägst Behörighetsklass B

Av Banverket utfärdat ”BEHÖRIGHETSINTYG för Mätning och kartläggning inom Banverkets
tillsynsområde” med lägst Behörighetsklass B.
Länk till Trafikverkets information gällande ”Behörighet för mätningstekniska arbeten i Trafikverket”:
http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Teknik/Geodetisk-matning/Behorighet/
För övriga leverantörer av vägdata gäller kompetenskrav motsvarande de som Lantmäteriet utfärdat.
Länkar till Lantmäteriet gällande ”Grundläggande mätningsteknisk färdighet”:
http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/HMK/nyaHMK/pdf/Juridik/Fardighet_Rekommendati
oner.pdf
http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/HMK/nyaHMK/pdf/Juridik/Fardighet_Kompletterand
e_info.pdf
7 Inmätning av vägnät
Detta kapitel vänder sig till leverantörer av väggeometrier och innehåller råd i form av exempel på
geometrilinjens placering för olika typer av vägar. Syftet är att det ska vara ett stöd vid inmätning av
väggeometrier. Väggeometrierna utgör sedan grunden för det generaliserade referensvägnätet som lagras
i NVDB.
Refuger (kantstöd/kantsten/målad) i form av linjer skall, vid förekomst, levereras som stöd för
generaliseringsarbetet.
Övriga krav på inmätning beskrivs i DPS Vägnät och krav på leverans i kapitel 20 Leveranskrav.
Regler för insamling och leverans av vägdata
16 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
7.1
Krav på noggrannhet för referenslinjer i dataleveranser
Grundkrav
Grundkravet för referenslinjer i leveranser till NVDB är att konfidensintervall ± 4 m för noggrannhet i
plan och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt.
(Detta innebär att för 68 % av värdena är lägesnoggrannheten bättre än ± 2 m.)
Gäller högre krav än grundkrav skall dessa specificeras på motsvarande sätt.
Exempel på högre kravspecificering för statligt vägnät:
Fältdatafångst
Vid fältdatafångst av väggeometri för statligt vägnät gäller att konfidensintervall ± 2 m för
noggrannhet i plan och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt.
Projekteringsdata
För dataleveranser i samband med leverans av underlag från bygghandling för
investeringsobjekt gäller att konfidensintervall ± 0,4 m för noggrannhet i plan och höjd vid
95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt.
Kraven på lägesnoggrannhet för referenslinjer medger att parallella referenslinjer kan komma att ligga
mycket nära varandra och i vissa lägen även överlappa eller korsa varandra. För att förhindra detta finns
en regel att parallella referenslinjer som avbildar bilvägnät aldrig får ligga närmare varandra än 3 meter.
Kravet gäller inte sträckor där referenslinjerna är på väg att mötas i en nod eller planskild korsning.
Då bilnät och cykelnät går parallellt med varandra kan avstånden vara mindre än mellan två parallella
referenslinjer i bilnätet. Där cykelfält förekommer samsas bilnät och cykelnät på samma körbana.
Linjerna kan där komma mycket nära varandra och det är då väsentligt att de inte korsar varandra och att
de ligger på rätt sida i förhållande till varandra.
Referenslinjens form
Samtliga levererade referenslinjer skall uppfylla krav på referenslinjens form enligt kapitlet om
”Referenslinjens form” i gällande version av dokumentet ”DPS Vägnät”. Dokumentet finns tillgängligt via
Dataproduktspecifikationer i www.nvdb.se.
7.2
Geometrilinjens placering med exempel
Typ av väg
Referenslinjens placering
”Vanlig” väg och gata
Körbanemitt
Mötesfri flerfältsväg av typen 1+2
Yttre körfältets mittlinje. En linje per riktning. Se Figur 3
Mötesfri flerfältsväg av typen 2+2
Körbanemitt, en linje per riktning.
Flerfältsväg, t ex 4-fältsväg
Körbanemitt. Om mötesfri väg – en linje för varje riktning
Motorväg, motortrafikled
Körbanemitt i varje riktning. Se Figur 5. Linjen
sammanfaller inte alltid med målad körfältslinje.
Av- och påfarter till motorväg
Ramperna redovisas med vägbanemitt. Se Figur 6
Den parallella delen av påfarten redovisas med körfältsmitt.
Se Figur 7.
I varje ände binds av- och påfarten ihop med primär- och
sekundärvägens linjer. Se Figur 8.
Cirkulationsplats
Körbanemitt för varje ben och för cirkulationen. Se Figur 9.
Regler för insamling och leverans av vägdata
17 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Kanalisationer
Samtliga körbanor som omgärdar refugen skall redovisas
som separata mätlinjer. Se Figur 9.
Cykelbana
Cykelbanans mittlinje. Se Figur 10
Cykelfält
Körfältets (cykelfältets) mittlinje. Se Figur 10
Färjeled (bilfärjor resp. färjor som tar
med cyklar)
Linje som färjan huvudsakligen följer. Om internationell
färja ska linjen sluta vid territorialgränsen.
Figur 3: Referenslinjen placeras i de yttre körfälten på 2+1-väg
Regler för insamling och leverans av vägdata
18 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 4: Trafikplats på motorväg, med hänvisning till detaljer enligt figurer nedan
Geometrilinjens
placering
Geometrilinjens
placering
Figur 5: Exempel 2. Geometrilinjens placering på Motorväg.
Figur 6: Exempel 3. Av- och påfartens ramp. (2b=vägbanans bredd)
Regler för insamling och leverans av vägdata
19 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 7: Exempel 4. Parallell del av på- och avfart. (2c=på- eller avfartens körfältsbredd)
Figur 8: Exempel 5. Anslutning mellan av- och påfart samt motorväg.
Regler för insamling och leverans av vägdata
20 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 9: Cirkulationsplats med refuger där tre av refugerna är minst 10m i basen och minst 25 m långa
men en refug är kortare än 25 m.
Cykelbana
Cykelfält
Figur 10: Geometrilinjens placering på cykelbana och cykelfält.
Regler för insamling och leverans av vägdata
21 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8 Bilnätet
Minimikrav för bilväg
En bilväg, d.v.s. väg för motorfordon, har anlagd vägbana som är avsedd för biltrafik. På bäriga marker
med god dräneringsförmåga kan egentlig vägkropp saknas. Framkomlig för lastbil åtminstone när vägen
är tjälad. Persontrafik är normalt möjlig men på de sämsta bilvägarna kan begränsad framkomlighet
förekomma vid tjällossning och under ihållande regnperioder.
Väg med namn eller adressplats skall redovisas som bilväg även om den inte uppfyller dessa minimikrav.
8.1
Generalisering av bilnätet
Generaliseringsregler för vägbanenivån - Funktionella krav
Topologin talar om vilka förbindelser som finns i nätverket. D.v.s. i vilka punkter man kan göra ett vägval.
Kraven på logisk konsistens för vägnätets topologi och krav på nodens placering – dess geometri.

Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges.

Enkelhet i topologin ska eftersträvas. Vägnätet ska inte i onödan brytas upp i korta
referenslänkar. Detta innebär att noder normalt inte bör ligga närmre varandra än 5 meter även
om det är tillåtet att de ligger ner till 2 meter ifrån varandra.

Det ska gå att känna igen sig vid en uppritning av vägnätet, d.v.s. den kartografiska
presentationen ska vara god.

Data fångat med olika metoder såsom geodetisk mätning, GPS-mätning, tröghetsmätning (INS)
och fotogrammetrisk kartering skall kunna ligga till grund för en generalisering.

Det finns inget krav för referenslänkarnas riktning men vi bör sträva mot att lägga dem i
färdriktningen eller vid dubbelriktning i riktningen S->N, V-> Ö. Gator i adressriktningen. Men
ändra inte riktning på befintliga referenslänkar
Grundregel för avbildning av vägnät: Referenslinjen skall avbilda körbanans mittlinje. Vanligen är
det detsamma som vägbanans mittlinje. Se exempel på referenslinjens placering på motorväg i Figur 5
Avvikelser från grundregeln kan förekomma enligt exemplen nedan.

Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga
breddningar i form av t.ex. parkeringsplatser, busshållplatser och stigningsfält. Även för 2+1
vägar skall variation i sidled undvikas enligt figuren nedan.
Figur 11 Referenslinjen följer det yttre körfältet på mötesseparerad väg.
Regler för insamling och leverans av vägdata
22 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Ingen hänsyn tas till den
tillfälliga breddökningen i sidled
som t.ex. hållplatsen ger upphov
till. Referenslinjen skall avbilda
körbanemitt.
Figur 12 Referenslinjen placeras i körbanemitt vid hållplats.

För s.k. 2+1 vägar gäller yttre körfältsmitt för den sida som har två körfält och körfältsmitt för den
med ett körfält. Se Figur 3

Placering av referenslinjer på en vägsträcka som för hela sin sträckning har konstant två körfält i
den ena riktningen och omväxlande ett och två körfält i den andra riktningen. Alltså en
kombination av 2+2 och 2+1 väg. För att undvika att referenslinjen pendlar ut och in ska den
placeras enligt figuren nedan.
Figur 13 Specialfall för referenslinjens placering på 2+2 och 2+1 väg
Regler för insamling och leverans av vägdata
23 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0

Placering av referenslinjer på en vägsträcka där en påfart blir ett andra körfält i den ena
riktningen och har ett körfält i den andra riktningen. Alltså en 1+1 övergår tillfälligt till 2+1. För
att undvika att referenslinjen pendlar ut och in ska den placeras enligt figuren nedan.
Figur 14 Specialfall för referenslinjens placering då påfart fortsätter som ett nytt körfält.

För på- och avfartsramper skall vägbanemitt avbildas.

Där två referenslinjer skall gå ihop i en nod t.ex. vid på- och avfarter eller där två körbanor
övergår i en körbana, skall generaliseringsregler styra placering av noden. Dessa regler gäller före
grundregeln.

I komplicerade korsningar måste ibland kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand
efter kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan
referenslinjen i korsningsytan komma att avvika från den tänka körbana som den skall avbilda.

Cirkulationsplatser avbildas med en cirkel. Noderna placeras där anslutande vägars referenslinjer
skär cirkulationsplatsens referenslinje. Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som är
helt överkörningsbara bör alltid generaliseras till enbart en enda nod.

Vägar som har målade spärrlinjer och målade ”refuger” får inte leda till uppdelning i flera
referenslänkar. Däremot leder en vägmarkering för cykelfält målat på t ex en gata till att
cykelfältet blir en egen referenslänk med egen referenslinje.

Öppna ytor där det finns givna leder avgränsade medfrekvent förekommande fasta hinder som
t.ex. fordon på en parkeringsplats på anvisade platser, är det tillåtet att referenslänkar läggs in på
den öppna ytan. Se Figur 15.
Regler för insamling och leverans av vägdata
24 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 15 Exempel på vägnät på parkering runt köpcentra. Brun färg.
8.2

Färjeledens geometri redovisas som en linje mellan landfästena. Linjen skall följa den troliga
rutten för färjan.

Färjeleder till utlandet redovisas som ovan fast med en nod på öppet vatten. Noden placeras i
territorialgränsen i riktning mot destinationen.

En enstaka referenslänk eller en samling av referenslänkar får inte vara isolerade ifrån övriga
referenslänkar om vägnätet de representerar inte heller i verkligheten har kontakt med annat
vägnät (t.ex. på en ö utan fast förbindelse eller färja).
Kontinuitetsregeln
Kontinuitetsregeln innebär att man inte ska växla fram och tillbaka mellan en och två referenslinjer p.g.a.
att det är korta avbrott i mitträcket eller i vägkorsningar. Detta beskrivs i avsnitt 8.13 Figur 56.
8.3
Länk - vad är det?
En länk representerar en vägsträcka mellan två korsningar eller mellan en korsning och ett vägslut.
OBS! Länk är inget nätelement i NVDB:s vägnätsmodell. Länk ska därför inte blandas ihop med
Referenslänkar och Referenslänkdelar.
8.4
Topologi vs geometri
Geometrin beskriver hur vägen sträcker sig genom landskapet. Linjen kallas referenslinje som består av
koordinatsatta brytpunkter sammanfogade med räta linjer.
Topologin anger hur man kan navigera i vägnätet. Om det finns noder, där referenslinjer skär varandra,
är det möjligt att göra vägval annars inte.
8.5
Generaliseringsregler
I detta avsnitt beskrivs generaliseringsregler. Reglerna avser körbanenivån, d.v.s. den nivå som oftast
avbildas i NVDB. Generaliseringsreglerna skall vara styrande vid arbetet med att skapa NVDB:s vägnät.
Regler för insamling och leverans av vägdata
25 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Dessa regler anger främst kraven på logisk konsistens för vägnätets topologi men även krav på nodens
placering – dess geometri.
Kraven utgår från följande funktionella krav:

Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges.

Enkelhet i topologin ska eftersträvas. Vägnätet ska inte i onödan brytas upp i korta länkar. Detta
innebär att noder normalt inte bör ligga närmre varandra än 5 meter även om det vid koppling
mot cykelnät är tillåtet att de ligger ner till 2 meter ifrån varandra

Det ska gå att känna igen sig vid en uppritning av vägnätet, d.v.s. den kartografiska
presentationen ska vara god.

Data fångat med olika metoder såsom geodetisk mätning, GPS-mätning, tröghetsmätning (INS)
och fotogrammetrisk kartering skall kunna ligga till grund för en generalisering. Data skall också
kunna skapas genom digitalisering av referenslinjer från ett befintligt kart- eller ritningsmaterial
med hög noggrannhet, t.ex. en kommuns primärkarta eller
relationshandlingar/projekteringsdata.
I enstaka fall kan det vara nödvändigt att göra avsteg från generaliseringsreglerna för att kunna beskriva
vilka förbindelsemöjligheter vägnätet medger - topologin.
8.6
Grundregler för nodernas placering
1.
Noder skall endast placeras på följande ställen i vägnätet:
a. Där vägar korsar varandra i plan. Noden placeras i referenslinjernas skärningspunkt. I
avsnitt 8.8 till 8.15 visas schematiskt hur nodernas läge bestäms för olika grundtyper av
korsningar mm.
b. Vid vägars ändpunkt. Se avsnitt 8.15
c. Där en ny väg ansluter till en befintlig vägs ändpunkt. Nodens giltighet upphör då normalt
men inte nödvändigtvis.
d. Där en väg i bilnätet ansluter till cykelnätet
2. Noderna placeras så att längden (länklängd i xy-planet) mellan två noder inte understiger 5 m.
Detta kan leda till att länkarna ibland dras ihop till en enda nod. Se Figur 16. Undantag för
cykelnät där ned till 2 m kan accepteras. Det är dock inte tillåtet att placera noderna närmre än 2
meter. De betraktas då som dubbletter.
De korta länkar som
uppkommer vid konstruktion
av nodlägen, skall överstiga 5
meter för att generera flera
noder. Annars konstrueras en
korsning med en nod. Samma
situation kan uppkomma i
korsningar där inkommande
vägar är förskjutna gentemot
varandra (se även Figur 31
till Figur 33).
>5m
<5m
Figur 16 Noders placering vid korta länkar.
Regler för insamling och leverans av vägdata
26 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.7
Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m.
För komplexa trafikplatser, korsningar eller cirkulationsplatser skall grundregeln enligt avsnitt 8.6 punkt
1.a vara vägledande. Dock krävs bedömningar i varje enskilt fall för att bestämma hur noderna skall
placeras. Generaliseringsreglerna beskrivna i de följande avsnitten täcker endast de grundläggande
situationerna entydigt.
Uppstår tveksamheter gäller följande prioriteringsordning:
1.
I första hand skall de förbindelsemöjligheter som finns avbildas.
2. I andra hand skall angivna mått följas (för länklängd, cirkulationsplatser, m.m.).
När en ny väg tillkommer i en korsning måste hela korsningen åter betraktas som en helhet innan man
avgör var noderna skall placeras.
Regler för insamling och leverans av vägdata
27 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.8
Trevägskorsning
Vinkelrät trevägskorsning utan refuger eller liknande
Noden i en vinkelrät trevägskorsning placeras i
referenslinjernas skärningspunkt.
Figur 17 Vinkelrät trevägskorsning
Vinkelrät trevägskorsning med refuger eller liknande
Refuger och andra kanaliseringsanordningar ska inte
påverka placeringen (om de inte är tillräckligt stora
för att ge upphov till flera noder, se avsnitt 8.12).
I exemplet i figuren placeras noden i
skärningspunkten mellan förlängningen av den
genomgående vägens referenslinjer och anslutande
vägs referenslinje.
Figur 18 Trevägskorsning med refuger
Vinkelrät trevägskorsning med skilda körbanor
Om samtliga inkommande vägar har skilda körbanor
ger grundregeln fyra noder förutsatt att länklängden
inte understiger 5 meter.
Figur 19 Alla vägar har skilda körbanor.
Regler för insamling och leverans av vägdata
28 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Om en inkommande väg har skilda
körbanor ger grundregeln en nod.
Figur 20 En väg med skilda körbanor och två utan.
Om två inkommande vägar har skilda
körbanor ger grundregeln två noder.
Figur 21 Två vägar med skilda körbanor och en utan.
Exempel:
Figur 22 Trevägskorsning med två inkommande dubbla
körbanor
Regler för insamling och leverans av vägdata
29 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Trevägskorsning i samband med ögla
I det fall en referenslinje utgör en ögla, d.v.s. startar
och slutar i samma nod skall detta alltid generaliseras
med två olika referenslinjer. En referenslinje som
avbildar öglan och en som avbildar den till öglan
anslutande vägen.
Figur 23 Trevägskorsning i samband med ögla
Sned trevägskorsning utan refuger eller liknande
Grundregeln gäller även i sneda trevägskorsningar,
d.v.s. noderna placeras i referenslinjernas
skärningspunkt.
Figur 24 Sned trevägskorsning
Regler för insamling och leverans av vägdata
30 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.9
Fyrvägskorsning
Vinkelrät fyrvägskorsning
I en vinkelrät fyrvägskorsning placeras noden enligt
grundregeln i referenslinjernas skärningspunkt.
Figur 25 Vinkelrät fyrvägskorsning
Om samtliga inkommande vägar har skilda körbanor
ger grundregeln fyra noder förutsatt att länklängden
inte understiger 5 meter.
Figur 26 Alla inkommande vägar har skilda
körbanor
Regler för insamling och leverans av vägdata
31 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 27 Tre vägar med skilda körbanor och en utan.
Se även Figur 34 och Figur 35
Figur 28 Två vägar med skilda körbanor och två utan.
Figur 29 Två vägar med skilda körbanor och två utan.
Sned fyrvägskorsning
I sneda fyrvägskorsningar placeras noden i referenslinjernas skärningspunkt.
Figur 30 Sned fyrvägskorsning
Regler för insamling och leverans av vägdata
32 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Förskjuten fyrvägskorsning
En förskjuten fyrvägskorsning får en nod om avståndet mellan noderna vid skärningspunkten för referenslinjerna understiger 5 meter.
< 5 meter
> 5 meter
Figur 31 Förskjuten fyrvägskorsning, två noder
Figur 32 Förskjuten fyrvägskorsning, en nod
> 5 meter
Figur 33 Förskjuten fyrvägskorsning två noder
Regler för insamling och leverans av vägdata
33 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Nybyggd väg ansluten till befintlig fyrvägskorsning
När en ny väg tillkommer i en korsning måste hela korsningen åter betraktas som en helhet innan man
avgör var noderna skall placeras.
I fallet nedan har en ny väg anslutits till en befintlig korsning (i noden A). I den Figur 34 har man
felaktigt inte tagit hänsyn till hela korsningens generalisering utan bara anslutit den nya vägen. Istället
skall man göra som i Figur 35.
A
A
Rätt
Fel
Figur 34 Felaktigt generalisering
Figur 35 Korrekt generalisering
Figur 35 är även ett exempel på ”Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m.” Se 8.7
Regler för insamling och leverans av vägdata
34 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.10 Cirkulationsplatser
Cirkulationsplatser redovisas enligt figuren.
Noderna placeras där anslutande vägars
referenslinjer skär cirkulationsplatsens
referenslinje. Små cirkulationsplatser utan
kanalisationer och som kan köras över helt och
hållet bör alltid generaliseras till enbart en
enda nod.
diameter
Om det förekommer kanaliseringar vid en
cirkulationsplats hanteras de enligt avsnitt 0.
Figur 36 Cirkulationsplats
Figur 37 Cirkulationsplats med refuger
I denna cirkulationsplats finns ett antal refuger med olika storlek. En refugs kortsida skall vara mer än 10
meter och en långsida mer än 25 meter för att separata referenslinjer skall redovisas när refugen skiljer
trafik i olika körriktningar.
Regler för insamling och leverans av vägdata
35 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 38 Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till
enbart en enda nod.
8.11 På- och avfarter
Grundregeln för på- och avfarter är att noden redovisas där referenslinjerna för den genomgående vägen
och rampen eller av- eller påfart skär varandra. Om linjerna inte skurit varandra 300 m från punkt A ska
noden placeras 300 m från punkt A på den genomgående vägens referenslinje. Se Figur 40
< 300 m
A
Avfart
Figur 39
Avfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje mindre än 300 meter från punkt A och
noden placeras därför I skärningspunkten för referenslinjerna.
Regler för insamling och leverans av vägdata
36 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
> 300 m
300 m
A
Påfart
Figur 40
Påfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje längre bort än 300 meter från punkt A.
Noden placeras därför vid läget 300 meter.
Det kan finnas situationer där det ändå är befogat att placera noden längre bort än 300 meter. Om en
spärrlinje eller heldragen linje skiljer på-/avfarten ifrån den genomgående vägen på en sträcka som är
längre än 300 meter skall man placera noden där spärrlinjen upphör. Se Figur 44
Vanlig avfart
Noden placeras där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet
från refugspets till nod får vara högst 300 m.
74 m
Figur 41 Noden redovisas där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet
från refugspets till nod får vara högst 300 m.
Regler för insamling och leverans av vägdata
37 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Två avfarter nära varandra - Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges korrekt.
På vägsträckan i figuren nedan finns två avfarter nära varandra. Noden för den första avfarten (A) måste
ligga väl skild ifrån noden för den andra avfarten (B) så att vägnätets förbindelsemöjligheter (topologin)
beskrivs korrekt.
A
B
Figur 42 Kort avstånd mellan avfarter.
Påfart och avfart nära varandra - Enkelhet i topologin ska eftersträvas.
På vägsträckan i figuren nedan finns en påfart och en avfart nära varandra. Understiger avståndet mellan
rampnos för påfart och rampnos för avfart 150 m, rekommenderas att bara använda en nod för anslutning
av på- och avfart. Motivet för det är att sträva efter enkelhet. I bilden överstiger avståndet mellan
rampnoserna 150 meter och två noder har använts.
Figur 43 Kort avstånd mellan påfart och avfart.
Regler för insamling och leverans av vägdata
38 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Av- och påfarter med spärrlinje
Om en påfart (eller avfart) har en spärrlinje som är längre än 300 meter kan man välja att placera noden
längre bort än 300 meter från rampnos.
Figur 44 En spärrlinje sträcker sig så långt att avståndet från rampnos till dess slut är 305 meter. Avståndet mellan
rampnos och nod blir därför längre än 300 m.
Regler för insamling och leverans av vägdata
39 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.12 Kanaliseringar i korsning
Vid bestämning av nodens läge skall hänsyn enbart tas till permanenta fysiska hinder och barriärer och
inte till enbart målade spärrområden. Hänsyn kan dock i enstaka fall tas till målade spärrområden om det
är nödvändigt för att beskriva vägnätets funktionalitet.
Vid kanaliseringar i korsningar skall hänsyn inte tas till enbart målade spärrområden. Dock skall
kanalisationer med målade spärrområden som även märkts ut med permanenta fysiska hinder avbildas.
Figur 46 Denna typ av utmärkning räknas
som permanent fysiskt hinder.
Figur 45 Fyrvägskorsning med målade spärrområden samt
permanenta fysiska hinder
Regler för insamling och leverans av vägdata
40 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Cirkulationsplats med målade spärrområden
I cirkulationsplatsen nedan finns ett antal målade spärrområden. Ingen hänsyn skall tas till dessa
eftersom det inte krävs för att beskriva vägnätets förbindelsemöjligheter. Inga länkar skapas för de körfält
som leder inkommande trafik i högersväng förbi cirkulationsplatsen. Den förbindelsemöjligheten beskrivs
ändå av befintliga noder och länkar.
A
B
B
Figur 47 Detalj ur figuren ovan
Observera att man i figuren ovan felaktigt tagit hänsyn till det målade spärrområdet när man skapat
referenslinjen för den vänstra länken i cirkulationsplatsen. Linjen A-B borde ha varit förskjuten någon
meter åt vänster.
Regler för insamling och leverans av vägdata
41 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 48 Cirkulationsplats med körfält som leder trafiken förbi cirkulationen
I denna cirkulationsplats finns ett antal refuger med syfte att separera körfält som leder trafiken förbi
själva cirkulationen. Dessa körfält avbildas.
Regel:
Ett av följande två kriterier ska gälla för att en kanalisering ska redovisas som mer än en nod:

en sida på kanaliseringen är minst 25 m lång och kortaste sidan minst 10 m lång
eller

en sida på kanaliseringen är minst 25 m lång och skiljer körfält med samma körriktning.
Då inget av dessa två kriterier uppfyllt skall noden redovisas där den anslutande vägens förlängda
referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje.
Regler för insamling och leverans av vägdata
42 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Refug som skiljer trafik med motsatt körriktning
> 10 m
< 10 m
> 25 m
Figur 49
Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan
är mer än 10 meter. Refugen skiljer trafik med motsatt
körriktning
> 25 m
Figur 50
Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är
mindre än 10 m. Refugen skiljer trafik med motsatt
körriktning
Refug som skiljer trafik med samma körriktning
> 25 m
Figur 51
Ena sidan av refugen är mer än 25 m. Refugen skiljer
trafik med samma körriktning
< 25 m
Figur 52
Ena sidan av refugen är mindre än 25 m. Refugen skiljer
trafik med samma körriktning
Regler för insamling och leverans av vägdata
43 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Två körbanor som skiljs åt av en refug övergår i en körbana
Avståndet mellan noden och refugspetsen skall inte överstiga längden för refugens längsta sida. Avståndet
bör inte heller vara större än 50 m.
z
bör vara
< 50 m
z
Figur 53
Noden har placerats på ett avstånd från refugspetsen som är mindre än längden på refugens längsta sida (z) och
mindre än 50 m.
8.13 Skilda körbanor
Följande fall skall alltid redovisas med separata referenslinjer:
1.
varje körbana på motorväg och motortrafikled med skilda körbanor
2. fysiskt skilda körbanor mellan två korsningar i bilnätet
3. körbanor som är fysiskt skilda i mer än 200
Regler för insamling och leverans av vägdata
44 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Kontinuitetsregeln
Vid avbildning av en vägsträcka med skilda körbanor skall man undvika upprepade växlingar mellan två
separata referenslinjer och en enskild referenslinje där länklängderna understiger 200 m. Detta kallas
kontinuitetsregeln.
Kontinuitetsregeln gäller dock inte för broar. De ska avbildas så likt verkligheten som möjligt.
Vid fastställande av längden för den fysiska separationen (t.ex. refug eller räcke) skall hänsyn tas till
eventuella avbrott i form av anslutande vägar.
Kontinuitetsregeln innebär att avsaknad av fysiska separationer för en sträcka som understiger 200 m
inte leder till att körbanan där avbildas med en enkel referenslinje. Se figurer nedan.
A
> 200
meter
B
C
< 200
D
meter
Figur 54 Om någon av sträckorna A till B respektive C till D, är större än 200 meter skapas två separata referenslinjer
för hela sträckan A till D.
B
A
> 5 meter
> 200
meter
< 200
meter
> 200
meter
Figur 55 För hela sträckan mellan noderna A och B skapas två separata referenslinjer eftersom avbrottet i den
fysiska separationen understiger 200 meter.
Regler för insamling och leverans av vägdata
45 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Observera att det finns undantag från kontinuitetsregeln på broar:
För broar gäller inte begränsningen till 200 meter enligt reglerna ovan. En bro skall alltid avbildas såsom
den ser ut oavsett längd. D.v.s. om det är skilda körbanor på bron, med fysiskt hinder mellan, skall den
avbildas med två referenslänkar men är det bara en körbana avbildas den med en referenslänk. Se figuren
nedan.
Dispenstransporter vill ha en referenslinje över bro om det inte finns fysisk mittbarriär oavsett längd. Då
vet de att det är möjligt att köra mitt på bron.
< 200 m
< 200 m
Figur 56 En bro avbildas alltid så som den ser ut oavsett längd. För broar gäller inte kontinuitetsregeln
Exempel på Kontinuitetsregeln
För en vägsträcka med fysiskt skilda körbanor skall kortare vägsträckor utan fysisk separation inte
avbildas med en enkel referenslänk.
I bilden nedan ses en konstruktion där körbanorna är fysiskt skilda åt med refuger från
cirkulationsplatsen till trevägskorsningen i bildens högra del. Till höger om trevägskorsningen finns
trafikdelare.
Figur 57 Exempel på kontinuitetsregeln
För att behålla kontinuiteten skall referenslänkarna dras ihop till en nod först efter refugen vid
trafikdelarna vid övergångsstället längst till höger (se förstoringen nedan).
Regler för insamling och leverans av vägdata
46 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 58 Detalj ur Figur 57 visande den högra delen
Kontinuitetsregeln skall gälla fram till en cirkulationsplats men inte förbi. Därför redovisas bara en
referenslänk från cirkulationsplatsen vänsterut, trots att det även där finns en liten refug. (se figur nedan)
Figur 59 Detalj ur Figur 57 visande den vänstra delen Figur 57
Regler för insamling och leverans av vägdata
47 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.14 Övergång från två körbanor till en körbana
Där två körbanor, som redovisas med två separata referenslinjer, övergår till en körbana är grundregeln
att noden redovisas där referenslinjerna skär varandra. Om linjerna inte skurit varandra 100 m från
punkt P ska noden placeras så att den hamnar inom detta maxavstånd från punkten P. Punkt P är den
punkt där asfalten möter gräskanten eller där eventuellt räcke i mitten av vägen slutar.
P
max 100 m
Figur 60 Noden placeras där referenslinjerna skär varandra dock som längst 100 m från punkten P.
8.15 Övergång från två körbanor till en körbana vid en ”droppe”
Vid s.k. ”droppar” skall noden placeras på ett avstånd från droppens spets som är lika långt som droppens
längd men aldrig mer än 100 meter.
Droppens längd
men max 100 m
Droppens längd
Figur 61 Noden i figurens vänstra del placeras på samma avstånd från droppens spets som droppens längd.
Regler för insamling och leverans av vägdata
48 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 62 En droppe påminner i funktion om en cirkulationsplats. Vägnätet avbildas enligt figuren
Regler för insamling och leverans av vägdata
49 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.16 Start och slut på vägar
En nod skall placeras där en väg börjar eller slutar. Det kan se mycket olika ut, men nedanstående
exempel kan vara till en ledning.
Vägslut i korsning
En väg som startar eller slutar i en korsning får sin start eller slutnod enligt reglerna för korsningar.
Statlig väg
Enskild väg
Enskild väg
Figur 63 Början/slut av väg i korsning
Vägslut i vändplan
Där en väg slutar i en vändplan eller annan större öppen yta, placeras noden i skärningspunkten mellan
referenslinjen och den bortre kanten av den trafikerbara ytan.
Figur 64 Vändplan
Vägslut i vändslinga
Där en väg slutar i en vändslinga med ett fysiskt hinder i slingans centrum skall referenslinjen avbilda
vändslingans verkliga läge.
Figur 65 Vändslinga
Regler för insamling och leverans av vägdata
50 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.17 Färjeled
Färjeleder redovisas enligt 8.1 och i de fall de går mot Sveriges territorialgräns redovisas de med en nod
på öppet vatten. Noden placeras intill territorialgränsen.
Figur 67 För färjeleder som går mot
Sveriges territorialgräns placeras noden i
territorialgränsen
Figur 66 Färjeledens geometri redovisas
som en sträcka mellan landfästena
Regler för insamling och leverans av vägdata
51 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
8.18 Exempel på generalisering i komplicerade korsningar
Avbildningen skall alltid göras av körbanans mittlinje, inte körfältens mittlinje (undantag är cykelfält). I
komplicerade korsningar samt vid på- och avfarter kan skillnaden mellan körfältsnivå och körbanenivå
vara svår att urskilja. Vidare är det för vägar med flera körfält i samma riktning tillåtet att istället för
körbanans mittlinje, avbilda ett av körfältens mittlinje
Topologi går före geometri
En enkel och topologiskt korrekt avbildning skall prioriteras före en geometriskt korrekt avbildning. Detta
tar sig särskilt uttryck i korsningar där vägsträckor med skilda körbanor möts. För att göra en enkel och
korrekt avbildning av topologin, utan onödigt många noder och länkar, frångår man där i själva
korsningsytan ofta kraven på geometrins form och ibland även kraven på lägesnoggrannhet. Det finns
annars en risk för oacceptabla variationer i avbildningen av vägnätet beroende på vem som skapar
vägnätet, om den geometriska avbildningen prioriteras.
Se t.ex. Figur 22, Figur 68 och Figur 69 nedan.
I komplicerade korsningar kan det vara många referenslänkar som möts. Det är då viktigt att i första hand
se till så att alla topologiska samband avbildas korrekt. D.v.s. alla förbindelsemöjligheter måste återges.
En lämplig arbetsgång kan vara följande:
1.
Identifiera alla refuger etc. som kommer ge upphov till separerade länkar.
2. Skapa de referenslinjer som utgående ifrån separationerna skall finnas. Dra fram dom till
korsningsytan.
3. Bind ihop referenslinjerna i korsningsytan så att topologin stämmer. Gör detta med så få noder
som möjligt.
B
A
C
Figur 68 Exempel på en komplicerad korsning
Regler för insamling och leverans av vägdata
52 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Prioriteringen av den topologiska generaliseringen får konsekvenser för den geometriska avbildningen.
Till exempel kan avbildningen av förbindelsen A-B-C i korsningsytan vid noden B uppfattas som ej
kartografiskt tillfredsställande.
Om man skulle korrigera geometrin för att få en kartografiskt tillfredsställande avbildning ökar den
topologiska komplexiteten med fler noder och länkar. Istället för körbanenivå blir det körfältsnivån som
avbildas tvärtemot vad man skall sträva efter.
Figur 69 Ytterligare exempel på en komplicerad korsning
Regler för insamling och leverans av vägdata
53 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
9 Cykelnätet
9.1
Cykelvägnät respektive cykelnät
Cykelvägnätet består av alla vägar som får användas för cykeltrafik.
Vägar som det inte är tillåtet att cykla på är t ex motorvägar och där förbud mot cykel förekommer. Dessa
vägar ingår inte i cykelvägnätet. Cykelvägnätet består alltså av cykelnätet (se nedan) och större delen av
bilnätet.
Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik men inte biltrafik, exempelvis kan det vara
cykelbana, cykelfält, vägpassager i plan avsedda för cykeltrafik med eller utan vägmarkering och sträckor
som knyter samman cykelnät och bilnät.
Bilnätet är alla vägar som är avsedda för biltrafik, allt från motorväg till skogsbilväg.
Cykeltrafik kan gå på cykelnät samt den del av bilnätet som är upplåtet för cykeltrafik.
Avsnitt på bilnätet som ur vissa aspekter är speciellt utpekade för cykeltrafik är ”Cykelled” samt
”Rekommenderad bilväg för cykeltrafik”.
För att i NVDB särskilja cykelnät ifrån bilnät används företeelsetypen ”Vägtrafiknät”.
Figur 70 Skillnaden mellan bilnät, cykelnät och cykelvägnät
9.2
Definition av cykelbana och cykelfält
I Förordning 2001:651 om vägtrafikdefinitioner finns följande begrepp definierade:
Cykelbana: En väg eller en del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II.
Cykelfält: Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II.
9.3
Vägnätsgeneralisering för cykelnät
Referenslinjen skall avbilda cykelbanans eller cykelfältets mittlinje.
Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga breddningar av
cykelbana eller cykelfält.
I komplicerade korsningar måste i vissa fall kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter
kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referenslinjen i
korsningsytan komma att avvika från den tänka cykelbana eller cykelfält som den skall avbilda.
Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält som tillfälligt upphör i en
korsning ändå skall avbildas kontinuerligt genom korsningen.
Noggrannhet i plan och höjd för referenslinjen ska vara sådan att minst 95% av den digitaliserade linjen
har ett mindre avstånd än 4 meter till den konventionellt sanna referenslinjen.
Minsta avstånd mellan noder i cykelnätet är 2 meter (5 meter i bilnätet). Då länkarna är kortare kan det
leda till att länkarna dras ihop till en enda nod.
Regler för insamling och leverans av vägdata
54 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Övergångsställen och cykelöverfarter representeras med egen referenslinje förutsatt att de binder ihop
cykelnät som går på var sin sida om bilnätet. Det skall vara en nod på varje ställe där referenslinjer korsar
varandra i plan men inte p.g.a. att cykelöverfarten börjar eller slutar.
Om Cykelvägtyp = cykelfält ska det finnas en geometrilinje för bilnät jämsides och nära motsvarande för
cykelnät. Geometrilinjerna för cykelfält och cykelbana ska inte korsa bilvägnätet fram och tillbaka p.g.a.
att den ena av linjerna har en sämre noggrannhet på digitaliseringen än den andra. Man ska även vara
observant på att cykelfältet hamnar på rätt sida om bilnätets linje. Avståndet mellan cykelfält och
cykelbana, då de går parallellt med bilväg, bör ha en rimlig relation till vägbredden.
9.4
Bymiljöväg
En variant av ”vägtyp” som kallas bymiljöväg har börjat förekomma.
Se exempel: http://epubl.ltu.se/1402-1536/2008/12/
Tills vidare ska vi inte registrera någon form av GC-väg där det är bymiljöväg. Eftersom man får köra bil
på sidorna av vägen är det inte en GC-väg, cykelbana eller cykelfält enligt den definition som vi använt
hittills. Att komplettera med ett nytt värde i cykelvägtyp får vänta tills vi ser hur frekvent det blir med
bymiljöväg. Med andra ord betraktar vi bymiljöväg som vanlig bilväg.
9.5
Cykelbana och cykelfält kopplat mot bilnät
I exemplen nedan illustreras grundreglerna för generalisering av cykelnätet.
anslutningsvinkel > 45°
Figur 71 Figuren illustrerar hur en cykelbana avbildas med egna referenslänkar. Vinkeln vid anslutningen till bilnätet
mot bilnätets referenslänk bör inte understiga 45 grader.
Regler för insamling och leverans av vägdata
55 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 72: Illustrerar hur cykelbana och cykelfält avbildas. Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för
delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger.
Figur 73 Figuren visar hur en cykelbana ansluts till en vändplan. I exemplet har cykelbanan anslutits till ett
redan befintligt bilvägnät.
Regler för insamling och leverans av vägdata
56 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
> 2 meter
Figur 74 Figuren visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är
längre än 2 meter från närmsta nod på bilnätet.
< 2 meter
Figur 75 Figuren visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är
kortare än 2 meter från närmsta nod på bilnätet.
Regler för insamling och leverans av vägdata
57 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
9.6
Tillämpning av kontinuitetsregeln
Figur 76 Enligt kontinuitetsregeln fortsätter cykelfältet genom korsningen trots att vägmarkeringen tillfälligt upphör.
Regler för insamling och leverans av vägdata
58 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
9.7
Torg, Gångfartsområde och parkeringsyta
Cykelnät på öppna ytor såsom gångfartsområde, parkeringsplatser och torg avbildas som egna
referenslänkar. Om det finns kommunikationsmöjligheten tvärs över ytan redovisas med referenslänkar i
början och slutet av ytan. Om dessa referenslänkar korsar bilnätet skall de vara anslutna till bilnätet med
en nod
Figur 77 Cykelnät på öppna ytor
Regler för insamling och leverans av vägdata
59 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
9.8
Topologi för cykelvägnätet
Se utbildningsmaterial ”Block4 Utbildning om cykelvägnätet” på www.nvdb.se, avsnittet om ”Hur ska
cykelnät och bilnät samexistera?” följt av ett avsnitt om ”Exempel på generalisering”. Där finns en serie
bilder om topologi och exempel på hur man ska koppla samman bilnät och cykelnät.
Om inte bilnät och cykelnät är konnekterat kan ruttplanering bli mycket konstig för en cyklist som då kan
ledas att cykla flera kilometer för att komma till andra sidan av gatan.
För att möjliggöra ruttplanering för cyklister måste man alltså vara noga med att knyta samman bilnät och
cykelnät där så är lämpligt.

Det ska alltid finnas en nod då referenslinjer för cykelnät och bilnät korsar varandra i plan så att
cyklisten har en förbindelse till bilnätet. Om förbindelsen av någon anledning inte får nyttjas av
ett eller flera fordonsslag får lämpligt valda företeelser hindra cykelfärden.

Det är viktigt att koppla cykelnätet till bilnätet även i de punkter där man kan välja att fortsätta
cykelfärden på bilnätet trots att cykelbanan eller cykelfältet egentligen inte ansluter till bilnätet
utan fortsätter parallellt. Ruttning för cykel blir annars orimlig.
Tänk på att
cykelnätet
ska vara
navigerbart i
kombination
med bilnätet.
Ja, kan sluta i ändnod
men bör anslutas till
bilnätet så att
cykelfärden kan
fortsätt mot NV
Inga noder vid
vägkant men nod där
bilnät och cykelnät
skär varandra så att
cyklisten kan
fortsätta färden på
gatan
Här ska
cykelnätet
anslutas till
bilnätet så
att
cykelfärden
kan
fortsätta på
gatan
Här ska cykelnätet
anslutas till bilnätet
så att cykelfärden
kan fortsätta på
gatan mot SV eller
SO
Figur 78 Exempel på hur cykelnätet ska kopplas till bilnätet
Vid digitaliseringen av GC-nätet tvingas man ibland ta med vissa bilvägar som annars inte är tvingande
för bilnätet men blir det för att få ett navigerbart cykelvägnät. Det är i de flesta fall små enskilda vägar
och parkeringar.
Regler för insamling och leverans av vägdata
60 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Cykelbana
Befintligt bilnät
Bilnät som
binder samman
cykelnät med
befintligt bilnät
Vägar inne på parkeringar ingår i
bilnätet och måste finnas för att
cykelnätet ska hänga ihop med övrigt
nät.
Figur 79 Exempel på hur cykelnät och bilnät ska kopplas ihop via parkeringsytor
9.9
Kvalitetskrav för cykelnät

Det är frivilligt för en kommun att avtala att leverera cykelnätet till NVDB men om man levererar
så ska fullständighet eftersträvas.

Noggrannheten för geometrilinjen måste vara så hög att inte cykelfältets geometrilinje som löper
utmed en gata vinglar fram och tillbaka över bilnätets geometrilinje.

Cykelfältets geometrilinje ska ligga på rätt sida om bilnätets.

Rimlig proportion för avståndet mellan cykelfält och bilnät relaterat till vägbredd.

Minsta avstånd mellan noder är 2 meter.

Kontinuitetsregeln: Cykelfält som tillfälligt gör ett uppehåll i en korsning ska ändå ha en
referenslinje som är kontinuerlig genom korsningen.

Cykelnätet har ännu inte några angivna kvalitetskrav för cykelnätets specifika företeelsetyper men
de företeelser som enligt dataproduktspecifikationerna får förekomma på både bilnät och
cykelnät och som registreras på cykelnätet ska uppfylla de krav som är angivna för Q-klass 3.
Regler för insamling och leverans av vägdata
61 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
10 Redigera vägnät
Referenslänkar skall ha en riktning men det finns inget krav att referenslänkar ska registreras i någon viss
riktning. Det underlättar dock för oss människor då vi registrerar företeelser om följden av referenslänkar
inte har riktningar som en går åt ena hållet och nästa åt andra. Det är också praktiskt om referenslänkar
läggs i vägnumrets resp. gatunamnets riktning om sådant finns.
Förändra ett vägnät – Exempel
Se utbildningsmaterial ”Block 2 Utbildning om vägnät” som finns på www.nvdb.se, avsnittet om ”Rätta”.
Där finns en serie bilder om rätta/förändra samt hur man gör om en 4-vägskorsning till cirkulationsplats.
10.1 Hantering av historik för vägnät
Historiken gör det möjligt att betrakta vägnätet vid valfri tidpunkt och vilka företeelser som gällde vid den
tidpunkten.
Historiken används bl.a. till att studera:

trender för trafikutveckling,

olycksfrekvens före och efter en förändring av vägnät, trafikregler eller förändring över tiden
inom ett område,

mängden (förekomst) av vägnät och företeelser vid olika tidpunkter.
Historik i NVDB skapas genom att alla data i NVDB har sin egen tidsdimension.
Från-datum är det datum från vilket den vägsträcka som referenslänkdelen representerar, öppnas för
trafik. Med från-datum avses från-och-med-datum.
För referenslänkdelar som tas ur trafik anges ett till-datum. Detta benämns att referenslänkdelen
avslutas. När alla referenslänkdelar på referenslänken är avslutade anses referenslänken som avslutad.
För alla referenslänksdelar som registreras anges ett från-datum och ett till-datum. Mellan dessa datum
är referenslänkdelen giltig, med andra ord - öppen för trafik.
Historiskt data finns i databasen och har gällt tidigare men gäller inte längre. I databasen ligger
uppgifterna kvar men har fått ett avslutsdatum som passerats men visas om man byter till ett tidigare
betraktelsedatum.
Vägnätsdelarnas olika giltighetstider medför att datauttag visar hur vägnätet såg ut vid valfritt
betraktelsedatum.
Samma mekanism används då man vill lägga in uppgifter om vägnät eller företeelser som ännu inte
öppnats för trafik, d.v.s. startdatum har ännu inte nåtts. Företeelsers giltighet i tiden förklaras i kapitel
15.4.
Från-datum då datumet inte är känt
Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari för det år som registreringen gjordes.
Känner man till ett tidsintervall som företeelsens från-datum borde ligga inom, kan istället datumet 1
januari för ett lämpligt år inom detta tidsintervall anges.
Ett datum måste alltid anges. Företeelsens från-datum får dock aldrig vara äldre än från-datum för det
vägnät den tillhör.
Hur skapas historik för vägnät? Tips för uppdatering efter en ombyggnad

Då en ombyggnad av vägnätet skett:

Skapa och anslut nya referenslänkar som motsvarar nytt vägnät och som skapades i och med
ombyggnaden.

Avsluta befintligt vägnät som inte längre skall gälla. Använd det datum då ombyggnaden skedde
som från- resp. tilldatum och inte det datum då registreringen sker.
Regler för insamling och leverans av vägdata
62 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0

Tänk på att det inte bara är geometri utan även topologi som ska hänga ihop. Då kan man se hur
det såg ut före och efter förändring.

Undvik att dra i befintliga referenslänkar och noder för att ”få ihop det”. Risken är
stor att historiken blir förstörd om man gör det.

Ha koll på historiken! Den som uppdaterar vägnät bör börja med att kontrollera vägnätet både
bakåt och framåt i tiden på den plats man avser att göra rättningar, förändringar eller tillägg
av nya objekt.
(Förhoppningsvis finns det stöd i det verktyg man använder att ”Visa historiskt vägnät”. På så
vis får man en helhetsbild av vad som skett i tiden, och kan lättare inse felaktigheter som annars
lätt skulle kunna uppstå.)

Det är viktigt att alla företeelsetyper finns tillgängliga vid vägnätsförändringar. Anledningen är att
oftast ska företeelser kompletteras som en följd av förändringar i vägnätet.
10.2 Kvalitet för vägnät
Följande kvalitetsparametrar förekommer:

Aktualitet – Det får inte ta för lång tid från att en väg eller egenskap på vägen föds tills den finns i
NVDB. För mer information om Aktualitet se respektive DPS och inom Trafikverket TDOK
2013:0148 Leveranstidskrav för väg och järnvägsdata.

Logisk konsistens för topologin – Anger hur väl den lagrade topologin överensstämmer med
databasens specifikation.

Tematisk noggrannhet – Anger graden av felaktiga värden i databasen i förhållande till
verkligheten.

Lägesnoggrannhet – Anger referenslinjens läge enligt databasen i förhållande till verkligheten.

Fullständighet – Anger graden av brist eller övertalighet av vägar, företeelser eller attribut i
databasen i förhållande till verkligheten. (Ska inte förväxlas med ”heltäckande”.)

Logisk konsistens domän – Anger om det finns otillåtna värden.
Indelning av vägnätet efter kvalitetskrav
Olika delar av vägnätet har olika stor betydelse i samhällets vägnät. Därför är det rimligt att ha olika höga
kvalitetskrav på olika delar av vägnätet.
För att man skall kunna sätta differentierade krav på olika delar av vägnätet har detta delats in i fyra
kvalitetskravklasser (Q- klass).
De beskrivs med hjälp av företeelsetypen Kvalitetskravklass som i sin tur bygger på vägens funktionella
vägklass.
Cykelnätet har dock inga funktionella vägklasser att referera till. Hela cykelnätet placeras i
kvalitetskravklass 3.
Regler för insamling och leverans av vägdata
63 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
11 Regler för utbredningar
11.1 Olika typer av utbredningar
En företeelses läge anges genom dess utbredning. Några attribut definierar hur förekomster av en viss
företeelsetyp skall vägnätsanknytas.
I NVDB finns olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt
vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av
typen sträckutbredning.
För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till dokumentet ”
NVDB – översiktlig informationsmodell”
Typ av
utbredning
Sträckutbredning
Nodutbredning
Punktutbredning
Svängutbredning
Manöver
Vägutbredning
Vägutbredning
med värd
Förklaring
Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera
referenslänkar, se exempel i Figur 80
Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för
företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage) se
exempel i Figur 81
Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera
referenslänkar. (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till
4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet) se
exempel i Figur 82
Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en
länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna
Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel i Figur 83
Manöver är en följd av svängutbredningar. Figur 84. Denna
utbredningstyp används inte i nuvarande version av NVDB teknisk
lösning.
Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll kan anges.
Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg
kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn
och Vägnummer
Regler för insamling och leverans av vägdata
64 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Sträckutbredning
Nod A
Nod B
Företeelse: Slitlager
Attribut:
Slitlagertyp
Attr.värde: Belagd
Figur 80 Sträckutbredning
För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens
attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till
sträckan från nod A till nod B.
Nodutbredning
Företeelse: Vändmöjlighet
Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2
Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan
Nod B
Nod A
Figur 81 Nodutbredning
För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen
Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut:
Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är
vändplan.
Punktutbredning
Företeelse: Väghinder
Punkt 10 meter från nod A mot nod B
Nod B
Nod A
Figur 82 Punktutbredning
För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Väghinder.
Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B.
Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater.
Regler för insamling och leverans av vägdata
65 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Svängutbredning
Företeelse: Svängmöjlighet
Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1
Utbredning: Från länk 1 till länk 2
via nod A
Länk 2
Nod A
Länk 1
Figur 83 Svängutbredning
För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet.
För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan
svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där
dessa länkar möts.
Manöverutbredning – svängar i följd
En manöver är en ordnad sekvens av svängutbredningar som var och en har en till-position på samma
nätelement som från-positionen för efterföljande svängutbredning. För att beskriva företeelser som
innebär svängar i en följd används utbredningstypen Manöver. (Manöver är inte implementerat i NVDB)
Figur 84 Manöver
Den vänstra bilden visar en förbjuden U-sväng på en esplanad. Den högra visar att den som gör sväng 1 sedan
måste köra rakt fram vid 2.
Regler för insamling och leverans av vägdata
66 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Vägutbredning med värd
Vägutbredning med värd är en speciell typ av sträckutbredning där det finns ett antal attribut kopplade
till själva utbredningen. Förutom riktning ska man även ange ordningsnummer för respektive sträcka
inom företeelsen, länkroll som anger länkens roll på vägen eller gatan samt värdväg/gästväg som
pekar ut en av företeelserna som överordnad de andra då det finns flera samtidigt på samma sträcka.
Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer.
11.1.1.1 Länkroll
I samband med att företeelsetypen Vägnummer och Gatunamn registreras skall länkroll anges. Länkroll
beskriver ett vägavsnitts roll som del av en vägutbredning. En väg med ett visst vägnummer kan ibland
dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor på esplanader och motorvägar
eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka.
Anledningen är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna längden på en väg med skilda körbanor utan att
dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna och möjlighet att exkludera grenarna (ramperna).
Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Vidare
måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd.
gren
gren
syskon bak
normal
normal
vägens
startpunkt
vägens
slutpunkt
syskon fram
vägens bakriktning
vägens framriktning
Figur 85 Exempel på användning av länkroll.
Regler för insamling och leverans av vägdata
67 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
11.1.1.2 Syskonlänk fram, syskonlänk bak
Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda referenslinjer.
Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa gator i tätorter. Körbanorna separeras genom att länkens
länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir syskonlänkar till varandra.
För varje länk som blir ”syskonlänk fram” finns det en eller flera länkar som är ”syskonlänk bak”.
A
B
Väg 70
Figur 86 Syskonlänkar
På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet
att de är syskonlänkar till varandra.
Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer eller
Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan i sig kan ha
dubbelriktad trafik.
11.1.1.2.1 Gren
Förbindelsevägar1har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är
knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas
den för ”gren”.
Väg 66
Gren
Genomgående väg
Väg 55
Väg 55
Väg 66
Figur 87 Grenar i trafikplats
Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt Trafikverkets
regelverk för vägnumrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två huvudvägar
erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret.
1
Förbindelsevägar är vägar vars primära syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar i en trafikplats eller korsning
Regler för insamling och leverans av vägdata
68 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
11.1.1.3 Ordningsnummer
Länkföljden inom en företeelse med vägutbredning skall ha en viss ordningsföljd och utbredning för varje
ordningsnummer måste täcka en hel länk.
Figur 88 Exemplet visar utbredningsordning och länkroll.
11.1.1.4 Värdväg/Gästväg
I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg och
eventuell gästväg registreras.
För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma
fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor kopplas
därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen
den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en vägsträcka som kopplats till
värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika
riktning gentemot värdvägen.
Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall vara
värdväg respektive gästväg.
Exempel:
Rv55
Rv75
Rv55
A
Rv55
Rv75
B
Rv75
Figur 89 Värdväg/gästväg
På sträckan A till B är riksväg 55 värdväg till riksväg 75. Likaså är riksväg 75 gästväg till riksväg 55 på samma sträcka.
Regler för insamling och leverans av vägdata
69 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
11.1.1.5 Exempel som visar utbredningar av typen Vägutbredning med värd
1.
Korsande huvudvägar i trafikplats
55 Enköping
L
A
C
B
E
F
E20
D
E20
Stockholm (55)
Norrköping
G
I
E20
Örebro
H
55
J
K
Figur 90 Exempel på Vägutbredning med värd i trafikplats
Figuren visar trafikplatsen S:t Eskils Källa i Strängnäs där Riksväg 55 möter Europaväg 20. De ingående länkarnas länkroller är
följande:

Länkarna F och C är syskonlänkar i framriktningen B, K och J är syskonlänkar i bakriktningen för Rv. 55

Länkarna G, I och J är syskonlänkar i framriktningen och F, E och D är syskonlänkar i bakriktningen för E 20

Länkarna A och H är grenar. De har vägnummer 20 men ingår inte i den genomgående vägens länkföljd

Länken L är normal länk då den har trafik i båda färdriktningarna på samma vägbana och inte är en gren
2.
Gren i trevägskorsning
C
A
B
E
F
D
Figur 91 Exempel på gren i trevägskorsning
Länken AB är att betrakta som en gren till länken AC eftersom AC har dubbelriktad trafik. Länken DF är däremot ingen gren
eftersom DE har enkelriktad trafik
Regler för insamling och leverans av vägdata
70 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
3.
Gren vid rastplats
B
S
T
A
C
R
U
D
Figur 92 Exempel på gren vid rastplats
Figuren visar ett avsnitt av en motorväg med rastplatser. Alla vägsträckor i figuren utgör delar av en väg med samma
vägnummer. Länkarna A B och C D som utgör rastplatser är grenar. Sträckan R S är syskonlänk bak och sträckan T U är
syskonlänk fram.
RV normal
Länkroller för Gatunamn
RV = Röda vägen
GV = Gröna vägen
GV Syskon Fram
GV Syskon bak
GV gren
RV syskon
fram
RV syskon
bak
GV Syskon Fram
GV gren
GV Syskon bak
RV normal
4.
Figur 93 Exempel för Länkroll i cirkulationsplats
Figuren visar länkroller för företeelserna Röda vägen och Gröna vägen där dessa korsar varandra i en cirkulationsplats.
Regler för insamling och leverans av vägdata
71 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
11.2 Riktning för utbredningen
Riktning anges då man vill ange att företeelsen ska uttrycka i vilken riktning i förhållande till
referenslänkens rikting som föremål rör sig eller riktar sig.
Riktning för sträck- och vägutbredningar
En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex. företeelsetypen
Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att företeelsens utbredning får en
riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta fall den förbjudna färdriktningen.
En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex.
hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker detta
inte på exakt samma vägavsnitt som motsvarande uppväxling görs i den andra färdriktningen.
Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given riktning.
Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (med, mot eller ”med
och mot”).
70 km/tim
50 km/tim
90 km/tim
90 km/tim
70 km/tim Rikting mot
50 km/tim
Riktning: med och mot
90 km/tim Riktning med
90 km/tim
Riktning: med och mot
Referenslänkens
riktning
Figur 94 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för
utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning.
Riktning för svängutbredningar
Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 83 kan en utbredning gälla för
svängen länk1-nodA-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-nodA-länk1.
11.3 Sidoläge för utbredning
Utbredningar kan vara sidouppdelade. D.v.s. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena
sidan om vägen. De värden på sidoläge som kan anges är Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt
Korsande. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning.
Sidoläge anges för föremål som finns på en viss plats i förhållande till referenslänkens riktning.
Företeelsetyperna Gågata och Gångfartsområde har utbredningar med sidoläge eftersom dessa föreskrifter
kan gälla viss sida av en vägsträcka.
11.4 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ
Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan förekomma
flera gånger på samma vägavsnitt samtidigt. En väg kan ha flera namn och en cirkulationsplats kan ha
flera gatunamn.
Då samtidighet inte är tillåten får inte företeelser av samma typ överlappa varandra och vara samtidigt
gällande.
Regler för insamling och leverans av vägdata
72 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad och/eller sidouppdelad gäller samtidigheten
per riktning och sida.
För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar för företeelser av samma typ har
identiska lägen.
11.5 Enbart en utbredningstyp per företeelse
Vissa företeelsetyper kan ha antingen en punktutbredning eller en nodutbredning. T.ex. Vändmöjlighet
kan förekomma i en punkt längs vägen eller i en nod vid vägens slut eller i korsning med annan väg. För
en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en
eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod.
11.6 Utbredning för Färjeled
Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen i
vägnätet. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färja. I DPS för respektive företeelsetyp framgår
om den är möjlig att registrera på färja.
11.7 Generalisering
Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (d.v.s. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt avbildat)
finns det fall där företeelser inte kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala trafikföreskrifter för en
korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB.
Regler för insamling och leverans av vägdata
73 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
12 Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet
Detta kapitel vänder sig till de som mäter in läget för företeelser som ska levereras till NVDB. De uppgifter
som ska bifogas till företeelsens läge framgår av respektive företeelses dataproduktspecifikation och av de
insamlingsregler som finns i följande kapitel i detta dokument.
12.1 Krav för fastställande av lägen (koordinater)
Generella regler för fastställande av lägen (koordinater).
Fastställande av läge/start/slut
För att fastställa start/slut/läge (koordinater) kan två principer tillämpas - en av dessa måste väljas.
Inmätning av företeelsers absolutlägen
Läge absolutläge – företeelsens läge fastställs som absolutläge.
Inmätningspunkt
(ex. GNSS-Antenn)
Mätriktnin
g
Absolutläget skall alltid utgöra företeelsens ”verkliga läge”.
Punktföreteelse
Figur 95: Inmätning absolutläge för punktföreteelse2
Inmätning av absolutläget är i Figur 95 exemplifierat med användande av GNSS-teknik – givetvis kan
andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas.
2
Regler för insamling och leverans av vägdata
74 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Sträckföreteelse slut
Mätriktnin
g
Inmätningspunkt
(ex. GNSS-Antenn)
g
n
in
t
k
ir
tä
M
Sträckföreteelse start
Figur 96: Inmätning absolut start- och slutläge för sträckföreteelse3
Inmätning av företeelsers läge som fotpunkter
Läge fotpunkt – företeelsens läge fastställs som en ”fotpunkt” på den ”tänkta” ortogonala
projektionslinjen mellan företeelsen och referenslänkens referenslinje.
Ett syfte med möjligheten att ange en företeelses läge som fotpunkt är att effektivisera datainsamling med
enklare (ex. GNSS-antenn monterad på fordonet) fordonsburna system.
Inmätning av absolutläget för start och slut av sträckföreteelser i Figur 96 exemplifierat med
användande av GNSS-teknik – givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också
användas. OBSERVERA – för att möjliggöra vägnätsanknytning av en sträckföreteelse behöver ej
företeelsens geometriska form mätas in. Finns krav på att en företeelses geometriska form skall mätas
in så skall detta specificeras för den aktuella företeelsetypen.
3
Regler för insamling och leverans av vägdata
75 (231)
HANDLEDNING
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Inmätningspunkt
(ex. GNSS-Antenn)
Mätriktnin
g
DokumentID
Punktföreteelse
Inmätningspunkt
(ex. GNSS-antenn)
Mätriktnin
g
Figur 97: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med ”personburet” GNSS-system
Punktföreteelse
Figur 98: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med fordonsburet GNSS-system
Regler för insamling och leverans av vägdata
76 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Inmätningspunkt
(ex. GNSS-antenn)
Mätriktnin
g
Sträckföreteelse - slut
Sträckföreteelse - start
Figur 99: Inmätning fotpunkter för start- och slutläge för sträckföreteelse med fordonsburet GNSSsystem
Regler för insamling och leverans av vägdata
77 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Krav för lägesnoggrannhet för företeelser
Nedan beskrivna krav för lägesnoggrannhet gäller generellt.
I de fall det finns specifika krav på lägesnoggrannhet för en företeelsetyp är det specificerat för respektive
företeelsetyp i kapitel 19.
Grund krav för noggrannheten för företeelser
Alla krav för noggrannhet är angivna vid 95 % risknivå (konfidensnivå) – dvs. 2-nivå.
Medelfel i mätningstekniska sammanhang anges oftast vid 1-nivå (dvs. 68 % risknivå). Detta innebär att
alla noggrannhetskrav angivna i NVDB måste halveras vid användning av begreppet medelfel.
Detta betyder att för varje enskilt lägesmätetal skall med 95 % sannolikhet det konventionellt sanna
mätetalet finnas inom konfidensintervallet.
Nivån på kvalitetskraven i varje kvalitetskravklass återfinns i dess dataproduktspecifikation för respektive
företeelsetyp.
Exempel på högre kravspecificering för statligt vägnät:
Projekteringsdata
Dataleveranser i samband med leverans av underlag från bygghandling.
Alla angivna lägen i dataleveransen skall ges som absolutläge.

Noggrannhetskrav absolutläge – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och
höjd skall vara bättre än  0.4 m vid 95 % risknivå (2-nivå).
Fältdatafångst
Vid fältdatafångst kan val göras om angivna lägen ges som absolutläge eller fotpunkt.
Den valda lösningen förutsätts gälla för hela leveransen.

Noggrannhetskrav absolutläge – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och
höjd skall vara bättre än  2 m vid 95 % risknivå (2-nivå).

Noggrannhetskrav fotpunkt – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd
skall vara bättre än  4 m vid 95 % risknivå (2-nivå).
Skrivbordsinventering
Med ”Skrivbordsinventering” avses ”Datafångst” ur analoga register eller lokala databaser
med ej vägnätsanknutet data.

Noggrannhetskrav fotpunkt – Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd
skall vara bättre än  20 m vid 95 % risknivå (2-nivå).
Regler för insamling och leverans av vägdata
78 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
13 Krav på vägnät och företeelser då nya vägavsnitt levereras
Några hörnstenar för att bibehålla ett stabilt vägnät:

Var uppmärksam på att skilja på Ta bort och Avsluta!

Förändra bara när förändringar skett i verkligheten!

Håll nätet konnekterat – Skapa inga glapp!

Då man skapar nytt eller ändrat vägnät: Se till att företeelserna finns!
Parallella referenslinjer
Då det finns parallella referenslinjer som går mycket nära varandra måste man noggrant se till så att inte
linjerna korsar varandra. Parallella linjer är vanligt då cykelbanor och cykelfält går längs bilvägen.
Inte heller vägbredden på respektive länk får överlappa intilliggande länk vilket kan bli fallet när en
cykelbana löper parallellt med en bilväg. Cykelfält ligger däremot inom bilnätets vägbredd.
Krav på datum
När ett objekt med ÖFT t ex.2012-01-01, skall kopplas till ett redan inlagt (framtida?) vägnät med ÖFT
t.ex. 2012-04-01. Skall det förstnämnda få ÖFT 2012-04-02. D.v.s. dagen efter det framtida vägnätet.
Detta p.g.a. begränsningar i tekniken.
T.ex. en lokal trafikföreskrift (LTF) har ett datum då trafikregeln börjar gälla. Det är då av yttersta vikt att
vägnätet är registrerat i NVDB och att leverantören av det nya vägnätet också levererat ÖFT-datum så att
vägnätet är gällande när trafikregeln kopplas till vägen. Risken är annars stor att den nya företeelsen
kopplas till ett vägnät som strax därefter avslutas och ersätts av ett nytt som då kommer att sakna den nya
företeelsen.
Då ÖFT-datum saknas för vägnät ska man om möjligt fråga leverantören men får man inget besked sätt
01-01 alt 07-01 för innevarande år.
När ska höjdkoordinater finnas?
Vid registrering av nytt vägnät bör både plan- och höjdkoordinater finnas. På statligt vägnät skall alltid
höjd finnas med i leveransen. Brister i geometrin på icke statligt vägnät ska dock inte föranleda en
fördröjning av registrering av en ny vägsträcka i NVDB. Förbindelsen, topologin, är viktigare än
geometrin!
Om något dataslag saknas i leveransen och det beror på att det inte ingår i dataleveransavtalet samtidigt
som det enligt Dataproduktspecifikationen ska finnas på vägnätet blir det Trafikverkets uppgift att
komplettera med de saknade uppgifterna.
Grundkravet för höjd i kvalitetskravklass 1 - 3 är +-4 meter för 98% av referenslinjen, kraven är större vid
fältdatafångst, relations- och bygghandlingsdata.. Ibland finns höjd på det omgivande vägnätet och
kanske även på den gamla korsningen som ska avslutas. Att interpolera värden från det omgivande
vägnätet utan specifik metodik får anses som olämpligt. Det finns inte heller någon lämplig metod att
välja vid registrering av referenslinjetillkomst.
13.1 Grundregler för att hålla ett vägnät med stabila referenser
Skälen för att hålla ett stabilt vägnät:

omgivande system och databaser är beroende av stabila referenser,

om glapp uppstår i vägnätet medför det stora problem för navigeringssystem,

om glapp och brister uppstår i företeelserna medför det problem och felaktigheter vid
användning.
Regler för insamling och leverans av vägdata
79 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Nya objekt
När nya objekt skapas i NVDB beror det i grunden på att verkligheten har förändrats:
Ett nytt objekt har tillkommit och måste registreras även i NVDB. Ett nytt objekt kan vara en ny
referenslänk, ny nod eller ny företeelse.
När får man skapa en ny referenslänk?
Ny referenslänk får endast skapas:

när man upptäcker att en ”gammal” väg saknas i NVDB. Observera: Även objekt som har funnits
under lång tid, men som ej varit registrerade i NVDB (glömts bort), hanteras som nya objekt.

när en ny vägsträcka har byggts,

vid ombyggnad t.ex.:
o Ny korsning
o Ny cirkulationsplats
o Enkel körbana byggs om till dubbla körbanor
o Mittvajerräcke införs och resultatet blir ”2+1-väg” (Förstör inte historiken),

vid korrigering av felaktig generalisering där de saknade delarna måste läggas in,

i de båda fallen ovan där enkel körbana byggs om till två eller ett mitträcke sätts upp, kan det
finnas fall där mittlinjen för den ena körbanan inte flyttas p.g.a. ombyggnaden. Då behöver inte
ny referenslänk skapas men kom ihåg att det ska vara möjligt att välja betraktelsedatum både före
och efter förändringen och kunna se hur det såg ut vid resp. tillfälle. Skall nya referenslinjer
skapas kan man underlätta arbetet genom att parallellkopiera mittlinjer från befintlig linje.
Rättning
När ett objekt i NVDB rättas görs det på grund av någon av följande orsaker:

Det finns fel på objektet.
Exempel: En företeelse har ett eller flera felaktiga attributvärden.

Objektets värden ska förbättras.
Exempel: Referenslinjens geometri kan förbättras.
Typiskt för rättning är att det inte finns något före-och-efter:
En rättning ger inte en bild av objektet före ett visst datum och en annan efter, d.v.s. det blir ingen
historik av en rättningsoperation.
Exempel: Om man rättar attributet bredd från ”7 meter” till ”8 meter” så kommer 7-metersvärdet att
försvinna och endast det nya 8-metersvärdet gäller både framåt och bakåt i tiden.
Man kan inte ens se spåren av det ursprungliga värdet efter en rättningsoperation. En rättningsoperation
är på så sätt definitiv och kan inte återställas efter det att den genomförts (men det går naturligtvis att
rätta ännu en gång).
Rätta geometrin
En referenslänk har en topologi, som innebär att det finns uppgifter om vilka noder den hänger samman
med. Referenslänken har också en geometri som beskriver dess form. Varje referenslänk har en geometri
som också bestämmer längden på referenslänken.

Observera att mindre fel på någon enstaka meter inte till varje pris behöver korrigeras.

Observera att rättning av geometri kan göras på en del av eller på hela referenslänken.
För geometrin finns ingen historik! Om man rättar en referenslänk så kommer man inte att kunna se hur
det såg ut innan rättningen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
80 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 100 Referenslinjen hade ursprungligen den streckade linjen. Efter rättningen kan man bara se den blå
heldragna linjen.
Befintliga företeelsers utbredning påverkas av geometriändringar och en rättning av geometrin måste
därför ske med gott omdöme. Man måste vara medveten om att det kan finnas företeelser i andra
databaser som påverkas då geometrin rättas.
En vägnätsuppdatering ska alltid fullföljas med att företeelserna enligt avsnitt Fel! Hittar inte
eferenskälla. och Fel! Hittar inte referenskälla. nedan läggs in på de nya vägavsnitten.
Förändring
När verkligheten förändras ska också motsvarande objekt i NVDB förändras. Till skillnad från rättning så
sparas vid en förändring bilden som den såg ut innan förändringen. En förändring skapar historik.
Exempel på vägnätsförändring:

en fyrvägskorsning byggs om till en cirkulationsplats,

enkel körbana byggs om till dubbla körbanor,

en ny väg byggs och ansluts till en befintlig.
Exempel på förändring av en företeelse:

först var vägen 7 meter bred, men efter breddökning vid en viss tidpunkt blev den 10 meter bred,

Villavägen (gatunamn) utökades med en nybyggd del efter visst datum.
I alla ovanstående exempel kan man se hur det var innan förändringen och hur det blev efter
förändringen, genom att använda olika betraktelsedatum.
Avslutning
När objekt upphör att finnas eller gälla i verkligheten kan de avslutas även i NVDB. Åtgärden är i grunden
en förändring och genomförs genom att sätta ett tilldatum på objektet. Genom att använda ett
betraktelsedatum innan avslutningen kan man se objektet som det såg ut då. Vid ett betraktelsedatum
efter avslutsdatum kan man inte se objektet. Avslutning skapar alltså historik.
De objekt som kan avslutas i NVDB är:

en del av en referenslänk, eller hela referenslänken,

en företeelse, hela eller en del av dess utbredning.
Egentligen är det referenslänksdelar som avslutas. När referenslänkens alla referenslänksdelar är
avslutade avslutas referenslänken indirekt.
När en ny företeelse av samma slag som en befintlig läggs in på samma sträcka ska den befintliga avslutas
vid samma tidpunkt (detta görs automatiskt i Trafikverkets registreringsverktyg; beträffande externa
verktyg måste operatören informera sig om hur det förhåller sig).
Undantag: Beträffande samtidiga företeelser så ska inte den befintliga företeelsen avslutas automatiskt
när man lägger in en ny på samma sträcka.
Regler för insamling och leverans av vägdata
81 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
När man avslutar ett vägnät som har vägnummer måste även företeelsen Vägnummer avslutas. OBS att
vägnummer är en sammanhängande företeelse.
Observera att man vid geometrirättningar inte ska avsluta den gamla sträckningen och lägga en ny, mer
korrekt, parallellt med den gamla. Detta är ett vanligt fel som till varje pris måste förhindras. Tänk så här:
När man betraktar den korrigerade vägen vill man inte se den gamla, felaktiga, geometrin före ett visst
datum! Genom operationen rättning istället för avslut kommer det att bli korrekt.
Det som sägs ovan om geometrirättning har dock sin begränsning. Vid mycket stora korrigeringar av
plangeometrin måste avslutsoperationer kanske ändå tillämpas. Det är inte lämpligt att flytta en befintlig
geometri hur långt som helst. Då den geometriska längden förändras kan t.ex. företeelsers läge på
referenslänken bli förskjutna.
Borttag
Innebär att ett objekt inte längre kommer att finnas i NVDB. Det går inte ens att se objektet historiskt.
Borttag måste därför tillämpas med yttersta restriktion. Vägnätsdelar får i princip inte tas bort, annat än
mycket uppenbara felaktigheter, t.ex. om det är en järnväg och inte en väg. NVDB-expertis måste alltid
konsulteras. I regel bör man istället avsluta vägnätsdelar. För företeelser gäller att de hellre bör avslutas
än tas bort. Endast när det är helt uppenbart att företeelsen aldrig har funnits kan den tas bort. Borttag är
i grunden en rättning och lämnar som sådan ingen historik efter sig.
En referenslänk får alltså endast tas bort om det är uppenbart att den aldrig, under något skede, borde ha
funnits. Exempel på sådan situation är ett vägavsnitt som av misstag finns i databasen men som aldrig
existerat i verkligheten.
De objekt som tekniskt sett kan tas bort i NVDB är:

referenslänkar (endast hela),

noder som inte har någon koppling till referenslänkar,

företeelser.
13.2 Hur hanteras förbättringsprojekt?
Vid förbättringsprojekt där vägens geometri ändras måttligt ska man inte bilda nya referenslänkar
utan bara justera geometrin. Var går då gränsen för när vägens referenslinje har ändrats mer än
måttligt? Några exempel när förbättringsprojektet har karaktären av ombyggnad och att man därför väljer
att lägga ut nya referenslänkar:

Ny väg är det när man tagit bort den befintliga ”byggda” vägen.

När en ny vägkropp har byggts.

Ibland har vägen ändrats så mycket att man kan se lämningarna av den gamla vägen vid
kurvrätningar. I dessa fall läggs hela nya sträckningen ut som nya referenslänkar.

När vägförbättringen har en påtagligt trafiksäkerhetshöjande effekt (då det kan vara befogat att
ha kvar den gamla referenslinjen historiskt) läggs nya sträckningen ut som nya referenslänkar.

När förbättringen pendlar i korta intervall mellan kraftig förändring av vägsträckningen och
måttlig förändring – då väljer man att lägga ut hela nya sträckningen som nya referenslänkar.

Om man på den förbättrade vägsträckan har en korsning som kraftigt byggts om så kan man
avsluta den befintliga referenslänken i korsningen och lägga in de nya referenslänkar som behövs
just där. Men på den övriga sträckningen kan man nöja sig med att rätta geometrin.
Tänk på att det är ett NÄT i flera tidsversioner som hanteras
Vid förändringar och rättningar av vägnätet uppstår ofta en situation där de gamla anslutningarna
”hänger lösa”, d.v.s. saknar konnektering till den förändrade vägen. Detta måste då åtgärdas! Kontrollera
därför noga att alla anslutningsvägar är med. Och omvänt: De vägar som inte längre är anslutna måste
avslutas på en viss sträcka.
Regler för insamling och leverans av vägdata
82 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Att korrigera en felaktig generalisering
Undvik om möjligt att göra om generaliseringar om det inte är absolut nödvändigt, såvida de inte är
följden av en ombyggnad. Många problem uppstår till följd av sådana operationer, problem som bl.a. har
att göra med företeelsers kopplingar till vägen. Om man ändå måste korrigera rekommenderas att man
väljer förändring (avsluta de delar av referenslänkar som behövs och skapa de nya som behövs) och inte
rättning. Men man måste komma ihåg att komplettera med företeelser på de delar där man lägger in nya
referenslänkar!
13.3 Grundläggande regler för företeelser
Grundreglerna har tillkommit för att tillämpas vid vägnätsuppdatering. Reglerna ovan för
 Nya objekt
 Rättning
 Förändring
 Avslut
 Borttag
... gäller även för företeelser. Vid förändring bildas historik (man kan se hur det såg ut före och efter
förändringen) men vid rättning bildas inget ”före-och-efter”. Det är inte lika känsligt att ta bort en
företeelse som en referenslänkdel eftersom det inte finns andra objekt ”som hänger” på en företeelse. Å
andra sidan kan verkan av att ta bort bli stor av andra orsaker när man tar bort en företeelse. Om man
t.ex. tar bort ett Vägnummer (inklusive alla dess tidsversioner) så försvinner ju en väsentlig information
som är näst intill omöjlig att återskapa i sin historiska gestalt. Avsluta istället om det är det minsta osäkert
vad som kan komma att ske.
14 Vägdatas struktur
Utöver vägnätet består vägdata av ett antal företeelser. En företeelse är en specifik förekomst av ett fysiskt
objekt, egenskap eller händelse som tillhör en viss företeelsetyp. En Företeelsetyp är en beskrivningsmall
för en grupp företeelser med likartade egenskaper.
En företeelse är en enskild förekomst av ett visst föremål eller händelse med en bestämd uppsättning
egenskaper, så kallade attribut, som kan knytas till vägnätet. En företeelse är av en viss typ, en s.k.
företeelsetyp.
Generisk är ett begrepp som används för att beskriva en allmän företeelse (en mall), d.v.s. ett gemensamt
sätt att beskriva olika egenskaper.
Attributtyper beskriver företeelsetypens egenskaper. Attributen är av viss attributtyp och de har värden
som är av viss datatyp.
Ett antal attribut definierar hur förekomster skall vägnätsanknytas.
Exempel på en företeelse av typen Vägbredd är en viss sträcka av vägen som har attributet Bredd med
värdet 9,3 som är av datatypen decimaltal med en decimal och har enheten meter.
15 Regler för attribut
15.1 Obligatoriska Attribut
För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut. Det innebär att det är obligatoriskt att
ange ett värde för attributet. Obligatoriska attribut finns för att det inte skall vara möjligt att registrera en
företeelse med enbart dess utbredning. Även en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle
t.ex. inte vara av intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva
namnet. Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn.
Regler för insamling och leverans av vägdata
83 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse att
känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen: Väghållarnamn,
Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte obligatoriska.
För vissa företeelsetyper kan det t.o.m. vara av intresse att känna till enbart utbredningen. För
företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen även om
denna inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet
För företeelsetyper vars data härleds är inga attribut obligatoriska eftersom data aldrig kommer att
registreras manuellt.
15.2 Olika sorters attribut
Grundformen för ett attribut är att det har en värdemängd och ur denna skall ett enda värde väljas vid
registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut:
Sammansatt attribut – Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla
samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen tillsammans och
skapa ett sammansatt attribut. Ett exempel är attributet Tidsintervall som i sig innehåller flera attribut
som t ex startdag, slutdag, dagslag, klockslag etc.
Samtidigt attribut – Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas. D.v.s.
det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden.
Ett exempel på ett samtidigt attribut är ”Gäller fordon” i företeelsetypen ”Förbud mot trafik” som
samtidigt gäller för värdemängden: lastbil, buss, traktor.
Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt.
15.3 Värdet okänt
För attribut som inte är obligatoriska finns ofta värdet okänt med i värdemängden. Med samma
resonemang som i stycket ovan är det inte tillfyllest att ange värdet okänt för ett obligatoriskt attribut.
Därför ges inte denna möjlighet. För andra attribut är det dock viktigt att kunna ange värdet okänt.
Anledningen är att det är skillnad på att registrera värdet okänt eller att låta bli att registrera något alls. I
de fall okänt är registrerat vet användaren av data att någon har tagit ställning till värdet för attributet.
Detta till skillnad mot om inget värde alls är registrerat. Då vet användaren inte om någon har tagit
ställning eller ej.
15.4 Företeelsens giltighet i tiden
För alla företeelsetyper anges från- och till-datum (utom Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst).
Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. D.v.s. när företeelsen börjar gälla
respektive slutar gälla. Eller om man så vill – när den föds och dör. En företeelse kan ha en eller flera
tidsversioner, dock gäller de ej samtidigt! En tidsversion har en uppsättning med attribut och
utbredningar som är giltiga under tidsperioden!
När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. D.v.s. det finns inget bestämt datum då den
upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid 9999-12-31, ett datum som alltså skall betraktas som ”tills
vidare”.
15.5 Från-datum
Med från-datum avses från-och-med-datum. Vilket datum som skall anges som Från-datum är beroende
av företeelsetyp samt huruvida datumet är känt eller ej. I det följande redogörs för reglerna omkring
detta.
Datumet är känt och är inte äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade
företeelsen tillhör.
I normalfallet skall Från-datum för företeelsen alltid vara det datum då den börjar gälla. Detta datum
definieras för respektive företeelsetyp.
Regler för insamling och leverans av vägdata
84 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Datumet är känt men det är äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade
företeelsen tillhör
Från-datum för företeelser får inte vara äldre än födelsedatum på det vägnät som företeelsen tillhör. Det
skulle i så fall innebära att för datum före vägnätets födsel skulle det finnas företeelser som inte är knutna
till något vägnät.
För att undvika detta har alla företeelser i uppbyggnadsskedet fått 2001-04-01 eller ett senare datum som
födelsedatum. Detta gäller dock inte vissa företeelser på det statliga vägnätet som hämtas från f.d.
Vägverkets vägdatabank (VDB). Företeelser från och med 1980-01-01 finns för detta vägnät.
Datumet är inte känt
Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari för det år som registreringen gjordes.
Känner man till ett tidsintervall som företeelsens Från-datum borde ligga inom, kan istället datumet 1
januari för ett lämpligt år inom detta tidsintervall anges.
Ett datum måste alltid anges. Företeelsens Från-datum får dock aldrig vara äldre än Från-datum för det
vägnät den tillhör.
Framtida datum
Då vägnät och företeelser registreras innan de öppnas för trafik med ett Från-datum som ligger i
framtiden, skapas ett framtida vägnät som är av stort värde för planeringsarbetet i många verksamheter.
15.6 Till-datum
Det datum som anges skall vara den första dag då företeelsen inte längre är giltig.
De företeelsetyper som ingår i NVDB är alla sådana att de bör upphöra att gälla när den väg de är knutna
till tas ur trafik. Av den anledningen är det tillåtet att företeelser är giltiga även om det vägnät de är
knutna till har upphört att gälla (har avslutats).
Avsluta en viss utbredning för en företeelse som har flera utbredningar.
Då en företeelse ska avslutas måste man vara medveten om att företeelsen kan ha utbredning på flera
ställen och det är då inte säkert att den ska avslutas på alla dessa ställen. Utbredningar kan finnas utanför
det utcheckade området!
15.7 Historik för vägdata
I NVDB sparas historik för vägdata. Alla länkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar
sparas alltså även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att gälla. Därför måste
man registrera när ett objekt slutat att gälla. I och med att historik skapas är det möjligt att välja ett
valfritt betraktelsedatum för vägnät och företeelser.
Genom att registrera företeelser och vägnät innan de tagits i bruk eller öppnats för trafik så skapas ett
framtida vägnät med företeelser.
16 Uppgifter om vägnätets och företeelsers tillkomst
För alla företeelser skall tillkomsthistorik registreras, d.v.s. hur företeelsens data har fångats, samt ev.
preparerats m.m. Detta görs genom att alla företeelser kopplas till en tillkomstföreteelse. En och samma
tillkomstföreteelse kan vara kopplad till flera olika företeelser. D.v.s. flera företeelser kan ha samma
tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess utbredning. Se
vidare i dataproduktspecifikation – Företeelsetillkomst och avsnitt Företeelsetillkomst nedan.
16.1 Tillkomstföreteelsetyper
Tillkomst av företeelsedata och geometridata beskrivs med företeelsetyper. I detta avsnitt redogörs för
dessa. Se även dokumentet ” Översikt vägdata” där hela kvalitetsmodellen för NVDB presenteras.
Regler för insamling och leverans av vägdata
85 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. D.v.s. att märka dem så att man
vid avvikelsehantering skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en
kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats.
För företeelsetyperna; Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst beskrivs tillkomsten med ett eller
flera processteg (se vidare under respektive företeelsetyp). De processteg som bör anges är de som är mest
kvalitetskritiska. Alltså då man utfört något moment som är av avgörande betydelse för kvalitén på data.
Generellt kan processen för att skapa vägdata beskrivas enligt figuren nedan.
Processteget 1 ”Fånga data” är det mest kvalitetskritiska och skall alltid beskrivas. Även
processtegen 3 och 4 kan vara kvalitetskritiska och kan därför behöva beskrivas.
Beslut om
datafångst
1
2
Fånga data
Lagra data
3
Preparera data
4
Överföra till
NVDB-format
Data till
NVDB
Figur 101 Generell processbeskrivning för datafångst till NVDB.
Processen börjar alltid med att fånga data (1). Mellanlagring (2) och preparering av data (3) sker ofta men
inte alltid. Data kan ibland prepareras och mellanlagras i flera steg. I den avslutande aktiviteten (4)
överförs data till NVDB-format, dvs. vägnäts-/företeelsedata modellerat enligt NVDB:s
informationsmodell. Resultat av processen är alltid data som skall lagras i NVDB-databasen.
Tabell 1 Olika typer av metoder för respektive aktivitet i processen för att skapa data till NVDB.
Aktivitet
Exempel på metoder
 Fånga data
 Datafångst i fält (okulärt eller inmätning)
 Fotogrammetriskt
 Genom lokal kännedom
 Från dokument
 Från databas
 Lagra data
 Lagra i databas
 Lagra i dokument (t.ex. beslut, relationshandling, karta)
 Preparera
 Transformering av geometriska data
data
 Korrigering av data (t.ex. efterbehandling av GPS data)
 Automatisk översättning av attributdata
 Manuell översättning av attributdata
 Överföra till
 Skapa automatiskt i NVDB-system (Slussen/Diket) utgående ifrån
NVDBt.ex. shapefil eller xml-fil
format
 Skapa manuellt i NVDB-system (Slussen/Diket)
 Skapa i annat system (t.ex. system för hantering av lokala
trafikföreskrifter)
17 Generella anvisningar
17.1 Språkliga regler för versaler och gemener i namn
Namn förekommer i många företeelsetyper. Det kan ibland uppstå tveksamheter när det ska vara stor
resp. liten inledande bokstav på ingående ord i namnet. För namn på gator, vägar och torg som är
beslutade i kommunens namnsättande organ är det de som gäller oavsett vad som är rätt eller fel enligt
svenska språket. För övriga namn kan följande vara ett stöd för stavningen. Bortse från att exemplen
avser gatunamn utan se det som exempel på regler.
Huvudregeln är att det ska vara stor bokstav i första ordet i flerordiga geografiska namn, som namn på
gator: Renstiernas gata, Storgatan. Men om namnet inleds med Gamla, Nya, Stora, Lilla, Norra, Södra
Regler för insamling och leverans av vägdata
86 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
osv. får även andra ordet stor bokstav, om det i sig är ett självständigt namn: Stora Nygatan, Västra
Bangatan (men Stora torget, för ”torget” är inget namn).
Regeln och exemplen är hämtade ur Myndigheternas skrivregler, 5.2.1 och 5.2.2 – se
http://www.regeringen.se/download/7be35768.pdf?major=1&minor=131583&cn=attachmentPublDuplicator_0_a
ttachment
Då von eller af ingår i namnet inleds dessa ord med gemener. Exempel: Carl von Linnés väg,
von Boijs väg. Se även 5.1.1 i ovan nämnda dokument beträffande von och af.
18 Fallbeskrivningar
Här följer ett antal vanligt förekommande och viktiga fall för uppdatering av vägnätet.
18.1 Bättre geometri på vägens referenslinje
Förutsättningar: Referenslinjens geometri ska förbättras.
Krav: Arbetet måste genomföras som en rättningsoperation.
Lösning: En rättning görs av den befintliga referenslänkens geometri. Det innebär något av följande
arbetssätt:

Den befintliga geometrin dras i xy-led till korrekt läge.

Den befintliga geometrin byts ut mot en ny geometri från en geometrifil.
Observera att befintliga företeelser förblir opåverkade av denna operation och att företeelsernas
utbredning endast påverkas marginellt förutsatt att korrigeringen inte är stor.
Regler:

Den befintliga referenslänken ska inte avslutas utan användas vidare, men med ny geometri.

Observera att mindre fel på någon enstaka meter inte till varje pris behöver korrigeras.

Observera att rättning av geometri kan göras på en del av eller på hela referenslänken.
Regler för insamling och leverans av vägdata
87 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
18.2 Förskjuten fyrvägskorsning
Förutsättningar: Båda dessa fall omfattas av kraven och lösningen nedan:

En fyrvägskorsning som ska uppdateras till att bli en förskjuten fyrvägskorsning

En förskjuten fyrvägskorsning som ska uppdateras till att bli en fyrvägskorsning
Krav: Börja med att undersöka om uppdateringen ska genomföras som en rättning eller som en
förändring, se texten nedan.
E
F1
F1
F2
B
F2
Länk A
C
B
C
D
Före
Före
Efter
Figur 102 Från vanlig till förskjuten korsning
Efter
Figur 103 Från förskjuten till vanlig korsning
I ovanstående skiss ska uppdateringen i NVDB göras som en rättning eller som en förändring beroende på
flera faktorer:
Förändring:
Om korsningen har byggts om och den numera är förändrad jämfört med avbildningen i NVDB så ska den
befintliga avbildningen finnas kvar som historik. Den befintliga referenslänkdelen avslutas alltså på de
delar som berörs och nya referenslänkar läggs in på de nu aktuella sträckningarna.
Rättning:

Om man upptäcker att korsningen är fel avbildad i NVDB, och att korsningen aldrig skulle ha
avbildats på det sättet så ska den korrigeras genom rättning.

En rättning på ovanstående sätt förutsätter att den referenslinje som ska ombildas utgörs av två
referenslänkar som möts i korsningen. Om det är en enda referenslänk som löper över
korsningen, kan man inte genomföra operationen som en rättning utan måste avsluta de
befintliga delarna och lägga in nytt vägnät. Operationen görs då alltså som en förändring.

Rättning får bara göras om noderna flyttas högst tio meter. Vid längre förskjutningar måste
operationen genomföras som en förändring, där befintliga delar avslutas.
Genomförande av en rättning:
En rättning görs av den befintliga korsande referenslinjens geometri, den norr-södergående i bilden. Det
innebär något av följande arbetssätt:
Från vanlig till förskjuten korsning:

Den befintliga noden flyttas till ett av de nya lägena

Välj vilket läge av de två som den befintliga noden ska flyttas till – det kan ha betydelse om det
finns nodföreteelser eller svängföreteelseer i den befintliga noden

Lägg in en ny nod i den andra planerade anslutningspunkten

Referenslinjens brytpunkter rättas på en tillräckligt lång sträcka fram till korsningspunkterna
från båda hållen (både norrifrån och söderifrån i bilden)
Regler för insamling och leverans av vägdata
88 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0

Eventuella företeelser med korta utbredningar i anslutning till korsningen måste troligen
justeras. Likaså företeelser som börjar eller slutar vid den nod som flyttas.
Från förskjuten till vanlig korsning:

Den ena av de två noderna flyttas till det nya läget

Välj vilken nod av de två som ska flyttas – det kan ha betydelse om det finns nodföreteelser eller
svängföreteelseer i den befintliga noden

Referenslinjens brytpunkter rättas på en tillräckligt lång sträcka fram till korsningspunkten från
båda hållen (både norrifrån och söderifrån i bilden)
18.3 Förändring av ett vägavsnitt
Förutsättningar: En förändring av ett vägavsnitt har skett, t.ex. ombyggnad av vägens sträckning,
införande av trafikplatser och cirkulationsplatser, ombyggnad till mittvajerräcke, ombyggnad till dubbla
körbanor med mera.
Krav: Historiken i NVDB måste bibehållas, d.v.s. det ska gå att se hur vägnätet och dess företeelser såg ut
både före och efter förändringen.
Exempel: Vägen har byggts om, en kurva har rätats ut. Bilden till vänster visar hur vägen såg ut innan
ombyggnaden och till höger visas hur det blev efter ombyggnaden. Vid en sådan här förändring av ett
vägavsnitt sparas både situationen före och efter ombyggnaden i NVDB:s databas.
Figur 104 Ursprunglig vägsträckning
Figur 105 Ny vägsträckning
Vid förändringen avslutas den på lämpligt avsnitt (den streckade delen i Figur 106) och en ny
referenslänk läggs in på motsvarande avsnitt. OBS bara på den kraftigt markerade delen i bilden, inte
”ovanpå” de orörda delarna.
A
B
C
D
Figur 106 Kurvrätning – ny referenslänk ersätter del av befintlig.
A – B är en del av ursprunglig referenslänk
B – C (streckad) är den avslutade delen av den ursprungliga referenslänken
C – D är en del av ursprunglig referenslänk
B – C (kraftigt markerad) är den nya referenslänken
OBSERVERA: Den nya referenslänken får INTE börja i A och sträcka sig ända fram till D! På sträckorna A
– B och C – D måste den ursprungliga referenslänken ligga kvar och verka som förut.
Regler för insamling och leverans av vägdata
89 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Speciellt krav för företeelser: Vid leveransen får vissa företeelser (se kap Fel! Hittar inte
eferenskälla.) inte saknas på de nyinlagda referenslänkarna! Den som lägger in nytt vägnät måste även
se till att dessa företeelser läggs in på de nya sträckorna. Alternativt signalera att dessa företeelser saknas
så att leveransen kan kompletteras på ett acceptabelt sätt med de saknade företeelserna.
Man bör dessutom om möjligt komplettera med övriga företeelser där dessa är kända (t.ex. gatunamn,
vägbredd...) på de nya sträckorna. I dataleverantörens organisation kan det vara flera personer som
behöver bli inblandade för att genomföra en komplett leverans. Det kan t.ex. finnas en person som svarar
för vägnätsuppdateringar, en annan för uppgifter om väghållare m.m. och en tredje person för slitlager.
Lösningar:
Generellt för samtliga förändringsfall
Kom ihåg att ta med alla företeelsetyper vid utcheckningen som kan komma att påverkas under
bearbetningen (sådana företeelser som inte får saknas på ett vägavsnitt, se kap Fel! Hittar inte
eferenskälla.). I annat fall kan man inte lägga på dessa vid leveransen. OBS: Detta gäller bara de
leverantörer som har system som använder sig av manuellt val av företeelser vid utcheckning. Kontrollera
vad som gäller just ditt system. NVDB:s webbtillämpning tar automatiskt med alla företeelser inom
utcheckat område vid beställning för bearbetning av vägnät.
Ombyggnad av vägens sträckning
Se Figur 106 avseende kurvrätningsfallet ovan.
Lägg in den nya vägsträckans referenslänkar.
Konnektera den nya vägsträckningen i dess ändpunkter mot den befintliga NVDB-vägen.
Avsluta den tidigare vägen på den sträcka som inte längre är i trafik (den streckade linjen).
Införande av cirkulationsplatser
Figur 107 Fyrvägskorsning byggs om till cirkulationsplats
Lägg in cirkulationsplatsens referenslänkar (cirkeln i bilden ovan).
Konnektera den mot den befintliga (tidigare) NVDB-vägen.
Avsluta den tidigare vägen på de sträckor som inte längre är i trafik, t.ex. de delar som gick genom den nu
byggda cirkulationsplatsen (de streckade delarna i bilden ovan).
Trafikomläggning till mittvajerräcke
Regler för insamling och leverans av vägdata
90 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
OBS!!! Kraftigt förstorad skala i vägens sidled för att både helhet och detalj ska framgå
Bef. referenslänk som
avslutas
Ny referenslänk
Figur 108 Inför mitträcke. Två nya referenslänkar läggs in och den befintliga avslutas.
Ombyggnad till dubbla körbanor
Om den befintliga körbanan behålls på samma ställe som förut behålls befintliga referenslänkar längs den
körbanan och nya referenslänkar läggs in för den nya körbanan. Oftast måste referenslinjen flyttas och då
måste nya referenslänkar läggas in i båda riktningarna annars blir historiken missvisade.
Vid omfattande ombyggnad, där det är frågan om två helt nya körbanor, avslutas den gamla
referenslänken och nya referenslänkar läggs in för båda körbanorna.
För samtliga förändringsfall
Lägg på de företeelser som måste registreras samtidigt med vägnätet (sådana företeelser som inte får
saknas på ett vägavsnitt, se kap Fel! Hittar inte referenskälla.) på de nyinförda sträckorna. Vissa av
essa kanske kan hämtas från den gamla vägsträckningen, men många måste samlas in på nytt. Leverans
måste ske för alla de företeelser som man som leverantör ansvarar för.
Regler:
Åtgärden genomförs som en förändring.
Befintliga NVDB-referenslänkar får inte rättas utan ska ligga kvar i sitt läge. I stället avslutas dessa på
berörda delar.
Om man bryter mot föregående regler kommer historiken att förstöras!
Regler för insamling och leverans av vägdata
91 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
18.4 Konnektering av befintliga anslutningsvägar
Förutsättningar: En förändring av ett vägavsnitt har skett, t.ex. ombyggnad av vägens sträckning,
införande av trafikplatser och cirkulationsplatser, ombyggnad till mittvajerräcke, ombyggnad till dubbla
körbanor med mera. Efter förändringen i ett NVDB-anpassat system hänger flera av de befintliga
anslutningsvägarna lösa, d.v.s. de är inte konnekterade.
Krav: En konnektering av de befintliga anslutningsvägarna måste ske! (Annars blir det t.ex. inte möjligt
att ruttplanera vägnätet).
Lösning:
Skaffa de underlag som behövs för att göra eventuella förändringar även på anslutningsvägarna.
Grundregeln är att den intressent som genomfört ombyggnaden (i regel Trafikverket eller en kommun)
och som har tillgång till projekteringshandlingar, även ska genomföra förändringen i NVDB.
Genomför förändringar av anslutningsvägarna.
Se till att anslutningsvägarna blir konnekterade!
Lägg på de företeelser som måste registreras samtidigt med vägnätet (sådana företeelser som inte får
saknas på ett vägavsnitt, se kap Fel! Hittar inte referenskälla.) på de nyinförda sträckorna. Vissa av
essa kanske kan hämtas från den gamla vägsträckningen, men många måste samlas in på nytt.
Leveransen måste innehålla alla de företeelser som man som leverantör ansvarar för.
I bilden bredvid kan man se hur det såg ut innan
ombyggnaden: En kurva och mitt på kurvan en
anslutande väg norrifrån.
Efter ombyggnaden: Kurvan har rätats, en ny
referenslänk har lagts in (den kraftigt markerade)
och kurvdelen har avslutats. Men den gamla
anslutningsvägen ”hänger i luften”, d.v.s. den har
inte konnekterats.
Konnektering!
Här har en ny referenslänk skapats i glappet för
anslutningsvägen och konnektering av den lilla
”stumpen” har skett i båda ändar. Obs: Dra inte
ned (rätta inte) gamla anslutnings-vägen till nya
vägen! Då förstörs historiken!
Regler:

Anslutningsvägen måste behandlas genom en förändring, om det är ombyggnaden som är
orsaken (avsluta eventuellt delar av anslutningsvägen om även den är ombyggd och lägg dit nya
referenslänkar om det behövs för att konnektera).

Gör alltså inte en rättning – det kommer att förstöra historiken.

Kontrollera med hjälp av de funktioner som måste finnas i redigeringsverktyget att
anslutningsvägarna verkligen har blivit konnekterade.

Undantag: Om det gäller en förskjutning av vägen mindre än 2,5 meter kan detta genomföras som
en rättning, och anslutningsvägen följer då med.
Regler för insamling och leverans av vägdata
92 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
18.5 Korsning mellan statlig väg med dubbla körbanor och kommunal väg med
enkel körbana
Statlig
Kommunal
Planskilt
Kommunväg över
Planskilt
Kommunväg under
Figur 109 Exempel på korsningar mellan statlig och kommunal väg som visar väghållare i korsningen.
Om den korta länken (den som är röd-streckad i Figur 110) helt saknas i NVDB och inte läggs in av
kommunen ska Trafikverket lägga in länken.
Kommunal väg
Statlig väg
Figur 110 Förbindelsen mellan körbanor
Regler för insamling och leverans av vägdata
93 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Företeelser på den korta länken mellan körbanorna
Frågan om vem som ska leverera företeelser till NVDB på den lilla korta länken mellan körbanorna
beskrivs av följande regler.
Väghållare
Normalt sett är Trafikverket väghållare för den statliga vägen (kommunen kan dock vara väghållare för
den på delar inom tätort). Väghållare syftar på ytor snarare än sträckor generaliserade till
endimensionella länkar. I exemplet ovan så är det normala att väghållaren för de båda körbanorna även
är väghållare för den skuggade ytan i Figur 111.
Statlig väg
Statlig väg
Kommunal
väg
Figur 111 Gemensam yta mellan två gator i korsning
Om Trafikverket är väghållare för den större vägen, den med dubbla körbanor, då är det rimligt att den
lilla mellanliggande länken ska märkas av Trafikverket i NVDB som Väghållare=Statlig, även om länken
symboliserar en del av den anslutande kommunala vägen. Huvudskälet till det är att om lilla länken är
kort så är ytan där den ligger sannolikt en del av den större vägen, den med dubbla körbanor.
Vägnummer
Den korta mellanliggande länken ska ha Väghållare=Statlig och då ska den också ha vägnummer (samma
som den statliga vägen). Detta genomförs så att länkens roll blir gren.
Gatunamn och Övrigt vägnamn
Om den kommunala vägen har ett gatunamn, så är det upp till kommunen att bestämma om den lilla
mellanliggande länken ingår i gatunamnet eller gatunamnet börjar först i nästa länk. Fortsätter den
kommunala vägen på andra sidan ska gatunamnet vara kontinuerligt genom korsningen. Samma regler
gäller för Övrigt vägnamn.
Slitlager och Vägbredd
Levereras av den som är väghållare på den korta mellanliggande länken. Länken, eller snarare vägen som
motsvarar länken, är ju i viss mening fiktiv om den är mycket kort. Om bredden är okänd kan man sätta
samma bredd som på den anslutande vägen.
Funktionell vägklass
Levereras av den som är väghållare på korta länken. Normalt sätts funktionell vägklass till samma klass
som den anslutande kommunala vägen men om det är en gren på en statlig väg kan man välja att sätta en
klass lägre än den statliga huvudvägen.
Trafikregler
Levereras av beslutsmyndigheten via Transportstyrelsen. Dessa företeelser är således helt oberoende av
vem som är väghållare. Om trafikregler saknas för den korta länken ska avvikelserapport skickas till
Transportstyrelsen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
94 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
18.6 Cirkulationsplats mellan statlig och kommunal väg
Även i en cirkulationsplats som är en korsning mellan en statlig och kommunal väg uppstår vissa
gränsdragningsproblem.
Vägnätsleveranser
Om kommunen har ett bra underlag över platsen får kommunen leverera båda vägarnas geometri,
inklusive cirkulationsplatsen. Dock måste alltid samråd mellan kommunen och Trafikverket i vanlig
ordning ske! Om det finns projekteringshandlingar levereras geometrin av den som har dessa.
Leveranser av företeelser
För företeelser kan det vara svårare att avgöra vem som ska leverera. Bestäm först vem som är väghållare.
Ledtråd: Trafikverket eller kommunen är oftast väghållare för cirkulationsplatsen.
Väghållare
Bestäms enligt ovan. Den som är väghållare levererar företeelsen Väghållare.
Vägnummer
Levereras alltid av Trafikverket. Observera att vissa av länkarna i cirkulationsplatsen ingår i vägnumrets
utbredning.
Funktionell vägklass
Levereras av den som är väghållare för cirkulationsplatsen.
Gatunamn och Övrigt vägnamn
Gatunamn levereras av kommunen. Om den kommunala vägen börjar eller slutar i cirkulationsplatsen
avgör kommunen om länkarna i cirkulationsplatsen ingår i gatunamnet. Samma regler gäller för Övrigt
vägnamn.
Slitlager och Vägbredd
Levereras av den som är väghållare.
Trafikregler
Levereras av beslutsmyndigheten via Transportstyrelsen. Dessa företeelser är således helt oberoende av
vem som är väghållare.
Regler för insamling och leverans av vägdata
95 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
18.7 Förskjuten fyrvägskorsning och liknande
Om man konstruerar om, eller gör om generaliseringen av en fyrvägskorsning, från eller till en förskjuten
fyrvägskorsning, måste följande åtgärder vidtas. (OBS: Vi talar här om små förskjutningar om ca 10
meter.) Alla företeelser som finns eller borde finnas på den korta ”mellanlänken” uppdateras så att
utbredningarna blir korrekta. Det gäller företeelser som kan ändras p.g.a. korsningens utformning, (typ
vägnummer, gatunamn, vägbredd m.m.) se tabellen nedan. Problemet kan dyka upp även i andra
sammanhang av vägnätsredigering. Om det inte på ett enkelt sätt går att få reda på det verkliga
förhållandet görs uppdateringen schablonmässigt på följande sätt.
Förskjuten fyrvägskorsning till vanlig fyrvägskorsning
Se över de företeelser som finns på Länk A i Figur 112 enligt följande:

Vägnummer måste repareras! (OBS: Vägnummer får bara hanteras av Trafikverket). Detta gäller
både den orörda och den tidigare förskjutna vägen.

Företeelserna i tabellen ska behandlas enligt regeln nedan.
Företeelse
Behandlingsregel
Väghållare
Företeelsen F1 läggs även in på sträckan
B. Företeelsen F2 läggs även in på
sträckan C.
Rekommenderad väg för farligt gods
Funktionell vägklass
Gatunamn och Övrigt vägnamn
F1
F2
Länk A
Före
B
C
Efter
Figur 112 Förskjuten fyrvägskorsning blir vanlig fyrvägskorsning.
Regler för insamling och leverans av vägdata
96 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Vanlig fyrvägskorsning till förskjuten fyrvägskorsning
Se över de företeelser som ska ligga på B och C i Figur 113 enligt följande:
Företeelserna i tabellen ska behandlas enligt regeln i tabellen.
Företeelse
Behandlingsregel
Väghållare
Om F1 och F2 är lika läggs samma företeelse på sträckorna B och
C. Annars anpassas väghållaren för F1 resp F2 till att gälla från 4vägskorsningen.
Vägnummer
Vägnummer måste repareras! (OBS: Vägnummer får bara
hanteras av Trafikverket.) Detta gäller både den orörda och den
väg som nu är förskjuten.
Funktionell vägklass
Kolla alla ingående sträckor i korsningen vilken funktionell
vägklass som dessa har. Om B och C förbinder de två vägarna som
har högst vägklass läggs samma vägklass på B och C.
Om B och C ligger utanför sträckningen med de högsta klasserna
väljs ”den högsta av de lägsta” klasserna.
Gatunamn och Övrigt vägnamn
I de fall det inte ger sig naturligt får man vända sig till väghållaren
för besked.
E
F1
F2
B
C
D
Före
Efter
Figur 113 Vanlig fyrvägskorsning blir förskjuten fyrvägskorsning.
Regler för insamling och leverans av vägdata
97 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
19 Företeelsetyper
En företeelsetyp är mall för en viss typ av fysiskt objekt, egenskap eller händelse som vi vill beskriva på
vägnätet.
En företeelse är en specifik förekomst av ett fysiskt objekt, egenskap eller händelse som tillhör en viss
företeelsetyp.
19.1 Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på cykelnätet
Följande företeelsetyper som är beskrivna för bilnätet i avsnitt 19 ska även registreras på cykelnätet och
behandlas som om de tillhör Kvalitetskravklass 3. Dessa företeelsetyper är:
Bro och tunnel, Driftområde, Färjeled, Företeelsetillkomst, Gatunamn, Höjdhinder upp till 4,5 meter,
Referenslinjetillkomst, Slitlager, VV-slitlager, Vägbredd, Väghinder, Väghållare, Vägtrafiknät och Övrigt
vägnamn.
19.2 Speciella företeelsetyper på Cykelvägnätet
Nedan listas de samband som finns mellan några företeelsetyper som registreras på cykelvägnätet
Företeelse
om värde
kan företeelser väljas
Vägtrafiknät
"Bilnät"
C-Cykelled
C-Rekommenderad
bilväg för cykeltrafik
C-Belysning
C-Cykelled
C-Cykel_Vägtyp
"Cykelnät"
om värde
kan även företeelse väljas
"Cykelbana"
“Cykelfält”
"Cykelöverfart i plan"
C-Separation
C-Separation
C-Reglering
C-Trafiksäkerhetshöjande
åtgärder
C-Reglering
C-Trafiksäkerhetshöjande
åtgärder
"Övergångsställe"
“Gatupassage utan
överfartsställe”
”Annan cykelbar
förbindelse”
”Annan ej cykelbar
förbindelse”
Exempel: Om företeelsetypen Vägtrafiknät har värdet cykelnät kan 3 C-företeelsetyper förekomma. En av
dom är C_Cykel_Vägtyp som kan ha 7 olika värden. Om värdet är Övergångsställe kan C_Reglering och
C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder förekomma men om värdet är Cykelbana kan endast C-separation
förekomma.
Regelverk för företeelser på cykelvägnätet finns naturligtvis beskrivna i Dataproduktspecifikationer men
dessutom i skriften ”Det digitala cykelvägnätet” (Trafikverket, best.nr 100002). Broschyren finns även
här: www.nvdb.se
19.3 Trafikregelföreteelsetyper
Till grund för trafikregler finns det oftast ett beslut. Beslutet är oftast en lokal trafikföreskrift (LTF) eller
på statlig väg en trafikföreskrift (TRVTFS). Dessa trafikregelföreteelser hämtas maskinellt från
Transportstyrelsen och förs samman med övriga företeelser som levereras från NVDB.
På enskilda vägar är det väghållaren som bestämmer trafikregler för fordonens längd, bredd och vikt
samt vilka fordon som får färdas på vägen genom att sätta upp en skylt. Dessa trafikregler finns då inte i
Transportstyrelsens RDT-databas utan måste registreras i NVDB. Här ska alltså skyltens trafikregel
Regler för insamling och leverans av vägdata
98 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
registreras. För trafikregler av den här typen som beslutats av väghållaren för den enskilda vägen, har fem
företeelsetyper skapats i NVDB. Dessa är:

Förbud mot trafik – enskild väg

Högsta fordonsbredd – enskild väg

Högsta fordonslängd – enskild väg

Högsta axel-boggitryck – enskild väg

Högsta bruttovikt – enskild väg
För definition av olika fordon och vikter se Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler.
Trafikregler som gäller kortare tid än 6 månader behöver inte registreras.
19.4 Läsanvisning för beskrivning av företeelsetyper
Beskrivningen för samtliga företeelsetyper följer en uppställning enligt nedan:
Namn på företeelsetypen
Samband med andra Attribut som är
företeelsetyper
obligatoriska och som
alltid måste finnas.
Här finns text som förklarar företeelsen. Råd och anvisningar för företeelsen och dess attribut.
Insamlingsregler, tips, tolkningar etc.
art 1, homogen_blandad,
enkel_dubbel, dubbla rader,
typ och status måste anges.
Allé
Träd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst 5 träd längs en väg.
Enbart alléer längs med statligt vägnät skall registreras.
Dubbla rader
Med dubbla rader avses alléer enligt figuren nedan
Figur 114 Enkelsidig allé med dubbla rader
Nytta: Effektiviserar arbetet med kultur- och miljöfrågor genom att samla data på ett ställe och därmed
göra det tillgängligt för olika tillämpningar. Man kan då göra nationella analyser och sammanställningar i
kombination med andra vägdata. Lättillgängliga uppgifterna är bra vid driftupphandling och vid
inventeringsarbete.
Ansvarig för ajourhållning är Trafikverket, Samhälle, Spl, som levererar shapefiler fortlöpande.
Regler för insamling och leverans av vägdata
99 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Beroende finns till Vägbredd,
Körfältsantal måste anges.
Vägtyp, Motorväg,
Motortrafikled, Cirkulationsplats
och Länkroll
Antal körfält anger hur många körfält som en given sträcka är indelad i.
Antal körfält
Ska finnas på alla statliga vägar samt alla kommunala och enskilda vägar med funktionell vägklass 4 eller
lägre.
Syftet med produkten är att ge kunderna information om antal körfält per körbana. Produktens syfte är
dock inte att ge en detaljerad beskrivning av antal körfält i olika typer av korsningar och kanaliseringar.
Därför registreras aldrig s.k. svängfält. D.v.s. körfält i korsningar vars syfte är att tillhandahålla ett särskilt
fält för fordon som skall svänga åt höger eller vänster i korsning.
På 2+1-vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har
nått sin halva bredd.
Buss- eller kollektivfält särbehandlas inte. D.v.s. sådana körfält hanteras som alla andra körfält.
På rastplatser registreras inte antal körfält.
Tumregler för att bedöma antal körfält då inte bättre underlag finns att tillgå:
1.
Vanlig väg med bredd <= 4 m har 1 körfält
2. Vanlig väg med bredd > 4 m har minst 2 körfält
3. Fyrfältsvägar har minst 2 körfält i vardera riktningen
4. Motorväg har minst 2 körfält i vardera riktningen
5.
”Motortrafikled mötesfri” och ”Vanlig väg mötesfri” utan körfältsbeskrivning med
bredd <= 5,5 m har 1 körfält i vardera riktningen
6. Gren har oftast 1 körfält
7.
Cirkulationsplats med bredd > 5,5 m har 2 körfält
8. Då Vägtyp har körfältsbeskrivning 2+1 och bredd är <= 5,5 m är det 1 körfält
Användning av Antal körfält:
Antal körfält ger viktig information till bl.a. följande verksamheter:
Drift och underhåll av vägar för bl.a. beräkning av ersättning för beläggningsarbeten
Trafikledning
Åtgärdsanalys och planering som indata för beräkning av prognoser för trafik, miljö och buller
Ansvar:
Enheten Väg- och järnvägsdata på Trafikverket ansvarar för ajourhållning av Antal körfält. Förändringar
på statligt bilvägnät fångas antingen via signalering från Underhåll eller Investering vid nybyggnation
eller vid ombyggnad från normal väg till 2+1 väg. Förändringar kan även fångas via avvikelsehantering.
För övrigt bilnät fångas förändringar vid nybyggnation via kommunala leveranser till NVDB. I övrigt
fångas förändringar via avvikelsehantering.
Antal körfält kan även påverkas vid förändring av Funktionell vägklass då en väg klassas upp till klass 0-4
ska företeelsen läggas till.
Regler för insamling och leverans av vägdata
100 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Exempel:
Norrifrån inkommande anslutning i korsningen har ett separat svängfält för vänstersväng. Detta ger dock
inte upphov till förändring i antal körfält. De två övriga körfälten kan dock bägge användas för färd rakt
fram och skall därför räknas.
Figur 115 Separat svängfält påverkar inte antal körfält.
Den korta förbindelselänken som bildas i korsningen skall ha samma antal körfält som den länk vilken
den förlänger.
Figur 116 Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter anses ha två körfält
Regler för insamling och leverans av vägdata
101 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Körfältets start och slut
När ett körfält tillkommer på en vägsträcka mellan två korsningar anses dess startpunkt vara den punkten
där det tillkommande körfältet nått halva sin bredd. Detta ger en möjlighet att utifrån antal körfält kunna
skatta vägbanans yta.
På motsvarande sätt anses slutpunkten för ett körfält vara den punkt där körfältet minskat till halva sin
bredd.
Figur 117 På 2 + 1 vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har sin
halva bredd.
Figur 118 Högra körfältet har vägmarkering för högersväng och är alltså ett svängfält och ska därför inte räknas
Regler för insamling och leverans av vägdata
102 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 119 Två svängfält på gren.
Grenen leder fram till en T-korsning.
Nedanför pilen är det 2 körfält därför att
båda är svängfält och inga vanliga körfält
finns. Ovanför pilen är det 1 körfält.
Vägbredden är olika, 7 m på norra delen
och 9,2 m på den södra.
Regler för insamling och leverans av vägdata
103 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 120 Svängfält upphör
Cirkulationen har 2 körfält
därför att vägbredden är >5,5
m.
Svängfält (röd pil) som tar slut
registreras som 2 så långt som
breddminskningen av
svängfältet skett till halva sin
bredd.
Körfält ska inte heller registreras för de utökade antal filer som finns på vägar som leder fram till
en bilfärja.
Figur 121 På bilden ovan visas vägen fram till en bilfärja. Det är ett ganska stort antal filer men de är främst till för att
köa i. De ska hanteras som svängfält d v s de ska inte registreras.
Regler för insamling och leverans av vägdata
104 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Företeelsen ATKkamerasträcka ska finnas
på den sträcka som
punkterna för
kameraskåpen placeras.
ATK-kameraskåp
Avser de skåp som innehåller kamera för automatisk trafikövervakning.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen
tas bort i verkligheten.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Lagras i RFT-databasen men är nationell.
Företeelsen ATKATK-Sträck-ID måste anges.
kameraskåp ska finnas på
ATK-kamerasträckan som
punkterna för
kameraskåpen placeras.
Det måste finnas
Hastighetsgräns på
sträckan.
ATK-kamerasträcka
Avser sträckor som har automatisk trafikövervakning med hastighetskameror.
Sträckan börjar vid första skylt och slutar där första skylt finns i motsatt riktning.
Underlag för ajourhållningen av företeelsen kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen
tas bort i verkligheten
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Lagras i RFT-databasen men är nationell.
Bländskydd
Avser att avskärma ljuset från mötande fordons strålkastare.
Sidouppdelad sträckföreteelse.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Bro och tunnel
Om nod saknas där väglinjer skär Konstruktion måste anges.
varandra så ska det finnas en
underfart och en överfart (om inte
tunnel).
Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och
cykelvägar eller genom berg eller jord.
Tunnel
En tunnel är en för trafik anordnad passage som vanligtvis omges av berg, jord eller vatten och som
mynnar i dagen. Objekten kan vara antingen en enkel tunnel eller ett system av sammanhängande
tunnlar. Varje enskild tunnel registreras som en företeelse med en eller flera utbredningar.
OBS! I dagligt tal säger man ofta ”cykeltunnel” men det rör sig i de allra flesta fall om en vanlig underfart.
Regler för insamling och leverans av vägdata
105 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Överfart
En överfart beskriver en passage för trafik via en konstruktion av typen bro.
Underfart
Underfarter registreras vid planskilda korsningar eller vägportar. En underfart beskriver passagen under
en konstruktion som oftast är en bro. Om underfarten går under flera broar skall det vara mindre än 10
meter mellan dem för att underfarten skall registreras med en enskild utbredning. I annat fall blir det två
eller flera utbredningar.
Överfart och underfart
I ett fåtal trafikplatser kan samma vägsträcka vara både en överfart och en underfart.
Utbredningens längd är i dessa undantagsfall troligen olika för överfarten resp underfarten på den väg
som ligger i det mellersta planet. Välj den utbredning som är längst.
OBS Då det inne i en tunnel finns en överfart (sådana finns!) så går överfarten tyvärr inte att registrera.
Identitet
På det statliga vägnätet och på vägar med statligt driftbidrag används konstruktionsnumret från
Trafikverkets brodatabas, BaTMan, som identifikationsbegrepp.
Brodatabasen BaTMan
Vill man se var broarna ligger, se konstruktionsdata, se foton på broarna etc.? Då kan ni som arbetar på
Trafikverket gå in i BaTMan med denna länk: http://batman.ia.vv.se/batman/ Om du har en bro-identitet
och vill se hur den ser ut eller var den ligger - gå in via övre menyns val Objektdata/Konstruktion. Skriv
bro-id.nr t.ex. 8-200-1 i sökfältet uppe till vänster. Sedan kan du klicka på bilderna eller välja att ”visa på
kartan” eller ”Sök på kartan” eller något annat. Du har inte behörighet till allt men tillräckligt mycket för
att du ibland kan ha nytta av tillämpningen.
Vill du se en karta över kommunerna som är med i BaTMan finns en grafisk presentation i BaTManportalen. Du hittar den via övre menyns val Information/BaTMan/Kontaktpersoner.
Vid felaktigheter i BaTMan, kontakta: [email protected]. Länken finns även på deras startsida.
Längd
Konstruktionslängden för objekt av typen överfart eller tunnel mätt i meter med en decimal.
Konstruktioner av typen vägtrumma registreras ej. Som vägtrumma räknas konstruktion med teoretisk
spännvidd mindre än eller lika med 2,0 m i största spannet.
Det är bara för konstruktioner av typen ”överfart”, ”tunnel” samt ”överfart och underfart” som längden
anges. För typen ”överfart och underfart” är det överfartens konstruktionslängd som anges.
Konstruktionens längd mäts vanligen i väglinjen. Beroende på konstruktionstyp mäts längden olika, se
nedan.
Regler för insamling och leverans av vägdata
106 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Bro
Kör/brobaneplattans längd mäts i väglinjen inklusive
tjockleken av frontmuren, ändskärmen eller liknande.
Om längden varierar över bredden anges
konstruktionens medellängd parallellt med väglinjen.
Konstruktionslängden för en rörbro är lika med fri
spännvidd i väglinjen. Om bron består av två rörbroar
bredvid varandra räknas mellanstödet med i
konstruktionslängden, jämför stenvalvbro nedan.
Vanligen registreras en dubbel rörbro som en
konstruktion om rören ligger upp till 10 meter ifrån
varandra. Om avståndet överstiger 10 meter registreras
de som två separata konstruktioner.
Konstruktionslängden för en stenvalvbro är lika med
den/de fria öppningarna inklusive eventuella mellanstöd
+ 2 * 0,5 meter, se figuren till höger.
Figur 122 Konstruktionslängd för broar
Regler för insamling och leverans av vägdata
107 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Utbredningens läge för underfart, tunnel och överfart skall vara enligt figurerna nedan:
Underfarter
< 10 meter
Tunnel
Överfart (se även figuren
ovan där utbredningen
skall motsvara konstruktionens längd)
Överfart och underfart
Figur 123 Utbredningars läge för Bro och tunnel företeelser.
Regler för insamling och leverans av vägdata
108 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Alla attribut måste finnas.
Brunn
Avser förekomst av brunnar inom vägområdet.
Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (GrundPaket Drift). Underlättar beräkning av mängder
vid arbetet med GPD-upphandlingar.
Punktutbredning
Brunn placerad mellan vägbanor ska kopplas till den referenslänk som ligger närmast.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket, Drift- och Underhåll.
C-Belysning
Vägtrafiknät är angiven
som “Cykelnät”
Anger om belysning finns längs en cykelväg.
Företeelsetypen registreras på referenslänkar vars vägtrafiknät är angivet som “Cykelnät”.
C-Cykel_vägtyp
Ska finnas heltäckande på
cykelnätet.
Förbjuden färdriktning på
cykelfält.
Vägtrafiknät är angiven
som “Cykelnät”
Cykelvägtyp måste anges
Beskrivning av cykelnätets konstruktion.
OBS: Cykelfält (se definition nedan) har en vägmarkering på en bilväg men ska registreras med en egen
referenslinje och företeelsetyperna Vägtrafiknät ska ha Nättyp = Cykelnät och C-separation ska ha
Separation=Vägmarkering.
Definitioner enligt förordning 2001:651 om vägtrafikdefinitioner:
Cykelbana:
En väg eller en del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped
klass II.
Cykelfält:
Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av
moped klass II
Cykelöverfart:
En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped
klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med
vägmarkering. En cykelöverfart är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler
eller av en polisman och i annat fall obevakad. (Cykelöverfart vid korsning med
järnväg omnämns inte i förordning 2001:651 utan är en utökning av definitionen i
NVDB. Cykelöverfart över järnväg har heller inga vägmarkeringar.)
Övergångsställe:
En del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana
eller en cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke. Ett
övergångsställe är bevakat om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en
polisman och i annat fall obevakat.
Tillägg har gjorts i NVDB för definitionen av Cykelöverfart till att omfatta även cykelöverfart i korsning
med järnväg eller spårvagnsspår trots att vägmarkering saknas.
Regler för insamling och leverans av vägdata
109 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Utbredningens längd för cykelöverfart och övergångsställe, några tumregler:

Företeelsen för övergångstället resp. överfartstället avspeglar en funktion snarare än en fysisk
egenskap. Därför har utbredningens längd ingen egentlig betydelse.

Symetriskt runt bilväg/järnväg/spårväg.

Hela tvärlänken men om det inte är tvärlänk sträcker det sig mellan väg-/gatukanterna.

Om ingen naturlig avgränsning finns ska sträckan vara minst 10 meter.
Cykelfält är i regel att betrakta som ”syskonlänkar” och ska p.g.a. vägens utformning vara enkelriktade,
d.v.s. förses med förbjuden färdriktning.
Gatupassage utan överfartsställe: En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller
förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana men som inte anges med
vägmarkering.
Annan förbindelse: För en cykelreseplanerare är det viktigt att det finns förbindelser, även om det
betyder att man måste leda cykeln mellan cykelbanor som ligger "nära" varandra. Av det skälet kan
cykelnätet utökas så att det är tillåtet att ta med sådana förbindelselänkar i NVDB. För att kunna skilja ut
dessa har värdeförrådet för cykelvägtyp utökas med värdena ”Annan cykelbar förbindelse” resp.
”Annan ej cykelbar förbindelse” för attributet Cykelvägtyp. Exempel är kortare stigar genom
skog/grönyta, förbindelse i form av en trappa med ramp eller gångbro.
Heltäckande: C-Cykel_vägtyp ska vara heltäckande på allt cykelnät som är registrerat i NVDB.
Det är frivilligt för t.ex. en kommun att registrera cykelvägnätet men om man levererar cykelnät gäller de
angivna kvalitetskraven för cykelnät inom leveransområdet. Vid leverans av cykelnät ska fullständighet
områdesvis eftersträvas så att det för cyklister resulterar i ett användbart nät.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
När får man cykla på bilväg?
Trots att det finns cykelbana på båda sidor om en väg är det under vissa omständigheter tillåtet att cykla
på bilvägen. I Trafikförordningen står följande:
”Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II skall vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns.
Om särskild försiktighet iakttas får dock cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II använda
körbanan även om det finns en cykelbana när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.”
Det leder till att det alltid ska finnas en nod då referenslinjer för cykelnät och bilnät korsar varandra eller
där cyklisten ska kunna korsa vägen eller fortsätta färden på bilvägen, d.v.s. så att cyklisten har en
förbindelse till bilnätet. Om förbindelsen av någon anledning inte får nyttjas av ett eller flera fordonsslag
får andra företeelser hindra färden.
Regler för insamling och leverans av vägdata
110 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Exempel
Cykelbana
Figur 124 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana”
Cykelbana som övergår i cykelfält
Cykelbana
Cykelfält
Figur 125 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger
Regler för insamling och leverans av vägdata
111 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Gatupassage utan överfartsställe
Figur 126 I vissa områden är det vanligt att cykelbanan gör ett avbrott vid en korsande bilväg utan att det finns ett
övergångsställe eller cykelöverfart. I exemplet i figuren sätts attributvärdet till ”gatupassage utan överfartsställe”
Gatupassage med övergångsställe och/eller cykelöverfart
Noderna är
viktiga för
topologin och
gör det möjligt
att fortsätta
cykelfärden på
gatan vilket
”alltid” är
tillåtet.
Attributvärdet
sätts till
”Cykelöverfart i
plan”.
Cykelöverfart
Cykelöverfart
Både ett övergångsställe och en
cykelöverfart. Eftersom det är
cykelöverfarten som används i
cykelvägnätet sätts värdet till
”Cykelöverfart i plan”.
Övergångsställe
Övergångsstället används
i cykelvägnätet och värdet
sätts därför till
”Övergångsställe”.
Figur 127 Övergångställe och cykelöverfart i plan.
Regler för insamling och leverans av vägdata
112 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
C-Cykelled
Sammanhängande stråk av vägar avsedda eller lämpliga för cykeltrafik.
Företeelsen kan registreras på både Bilnät och Cykelnät.
Cykelleden har oftast ett namn som är skyltat och leden har pekats ut för en primär användning som
kan vara pendling, turism eller motion.
Hela cykelledens utbredning bör levereras (sammanhängande) vid samma tillfälle.
Om en del av cykelleden går på väg som normalt inte ska registreras i NVDB, t.ex. en traktorväg eller
trapp, ska referenslinje för den sträckan registreras i NVDB och företeelsetypen C-Cykel_vägtyp ska
tilldelas värdet ”Annan cykelbar förbindelse” eller ”Annan ej cykelbar förbindelse” i attributet
Cykelvägtyp.
C-Reglering
Används endast för
konstruktionstypen
”Cykelöverfart i plan” och
”Övergångsställe”.
Vägtrafiknät är angiven
som “Cykelnät”
Reglering måste anges om
konstruktionstypen är
”Cykelöverfart i plan” eller
”Övergångsställe”.
Värdet kan vara ”Reglerad
korsning” eller ”Ej reglerad
korsning”.
Anger om reglering för cykeltrafik finns i korsning.
En ”Cykelöverfart i plan” eller ett ”Övergångsställe” är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler
som t ex kan vara trafikljus eller järnvägsbom.
Övergångsställe och cykelöverfart
Principen för att registrera regleringsform för övergångsställen och cykelöverfarter är densamma
Figur 128 Övergångstället har en signalreglering. En företeelse av typen ”C-reglering registreras med attributvärdet
”Reglerad korsning”
Regler för insamling och leverans av vägdata
113 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
C-Rekommenderad bilväg
för cykeltrafik
Vägtrafiknät är angiven
som “Bilnät”
Bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik.
Företeelsen kan enbart registreras på bilnätet.
Rekommenderad bilväg för cykeltrafik pekar ut lämpliga vägar i bilnätet i syfte att skapa kontinuitet i
cykelnätet. Syftet är då också att leda cykeltrafiken till de gator som är mest lämpade för cykeltrafik ur
trafiksäkerhetssynpunkt eller av annat skäl.
Skälet till att rekommendera vissa bilvägar som lämpliga för cykeltrafik är att de anses ha en högre
trafiksäkerhet för cyklister än andra bilvägar och/eller knyter samman cykelnätet då det annars uppstår
glapp. Exempel på trafiksäkerhetshöjande åtgärder är

Sänkt hastighet

Vägens bredd minskas genom exempelvis ”midjor”. (Om bred och rak kör bilarna fort)

Siktröjning, skymd sikt p.g.a. träd och buskar bör ej förekomma

Anlägga cykelöverfarter och övergångsställen, gärna upphöjda och med mittrefug och förskjutna
en bit från korsningen

Staket och räcken byggs där så krävs för att höja säkerheten

Förstärkt belysning

Stopplikt på anslutande vägar

Bra vinterväghållning
C-Separation
Förekommer endast på
”Cykelbana” och
”Cykelfält”
Vägtrafiknät är angiven
som “Cykelnät”
Separation måste anges.
Anger att det finns en separation mellan cykelnät och bilnät och vilken typ av separation det är.
Företeelsen förekommer endast på ”Cykelbana” eller ”Cykelfält”.
Exempel på separation som kan förekomma är

Kantsten (kantstöd, GCM-stöd)

Skiljeremsa

Räcke

Vägmarkering (förekommer endast för cykelfält)

Skiljeremsa registreras i företeelsetypen C-Separation då kantsten, räcke eller vägmarkering saknas och
avståndet mellan bilnätets vägbana och cykelnätets vägbana är smalare än ca 5 meter. Kontinuitet ska
eftersträvas vilket leder till att kortare breddökningar( > 5 m) inte ska beaktas.
Cykelfält har separation = Vägmarkering.
Sidouppdelningen skall anges i förhållande till referenslänkens riktning.
Regler för insamling och leverans av vägdata
114 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Exempel för separation med skiljeremsa
5m
Figur 129 Separation Skiljeremsa. Företeelsens utbredning markerad med röd färg.
I exemplet ovan är cykelvägtypen ”Cykelbana” registrerad. Där separationen är en skiljeremsa skapas en
företeelse av typen ”C-Separation”. Värdet för attributet Separation sätts till ”Skiljeremsa”. Det anges
också på vilken sida separationen ligger.
Används endast för konstruktionstypen
Attributet
”Cykelöverfart i plan” och
Trafiksäkerhetshöja
”Övergångsställe”.
nde åtgärder måste
anges.
Vägtrafiknät är angiven som “Cykelnät”
Anger om det förekommer någon trafiksäkerhetshöjande åtgärd (vanligtvis fartdämpande) på
”Cykelöverfart i plan” och ”Övergångsställe”
C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder
Övergångsställe och cykelöverfart
Figur 130 Trafiksäkerhetshöjande åtgärd
Regler för insamling och leverans av vägdata
115 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
I figuren ovan visas en cykelöverfart med en trafiksäkerhetshöjande åtgärd i form av ett farthinder.
Kopplad till cykelöverfartens referenslänk finns en företeelse av typen ”C-Cykel_Vägtyp” med värdet
”cykelöverfart i plan”. För att beskriva att en trafiksäkerhetshöjande åtgärd finns, skapas en företeelse
med typen ”C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärd” med Attributvärde:
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder: Finns
Driftbidrag kommunalt
Ska bara finnas då Väghållartyp =
Enskild (förutsatt att väghållartypen är
rätt)
Funktionell vägklass se nedan
Namn på
bidragsgivaren ska
alltid finnas i attributet
Bidragsgivare och en
Bidragsidentitet
måste anges.
Väg eller del av väg till vilken bidrag till drift och underhåll erhålls från en kommun.
Kommunalt driftbidrag kan finnas samtidigt som ett statligt driftbidrag finns på en vägsträcka.
Ett bidragsärende bör alltid hållas samman som en företeelse med en eller flera utbredningar.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Om en kommun bedriver kostnadsfritt underhåll på en enskild väg skall det betraktas som ett driftsbidrag
och registreras som driftbidrag med kommunal bidragsgivare.
Det är frivilligt för en kommun att leverera data om driftbidrag till NVDB men då leverans är påbörjad
gäller de kvalitetskrav som specificerats i Dataproduktspecifikation – Driftbidrag kommunallt, med
undantag för korta vägavsnitt som leder upp till enstaka fastighet som är frivilligt att leverera.
Funktionell vägklass har ett beroende till Driftbidrag. Då driftbidrag tillkommer eller avslutas ska
funktionell vägklass troligen justeras eftersom man prioritera trafikledning till bidragsvägar.
Kan förekomma på både bilnät och cykelnät. Kan även finnas på färja.
Driftområde
Då ett driftområde avslutas Namn, Vinterentreprenör,
Barmarksentreprenör måste
på en väg utan att byta till
annat driftområde så
anges.
avslutas även Vinter2003.
Avser ett geografiskt område som används i samband med upphandling av drift- och underhållstjänster.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.
Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet
Regler för insamling och leverans av vägdata
116 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Driftvändplats
Har oftast Förbud mot
trafik gäller ej…
Förvarning måste finnas.
Avser en plats, anlagd vid behov för att väghållnings- och utryckningsfordon ska kunna vända utan att
behöva åka till nästa trafikplats.
Beroende på mittremsans bredd kan driftvändplatsen vara utformad på tre olika sätt:

Vändslinga utanför höger vägbanekant i körriktningen.

Vändslinga utanför motriktad vägbanas ytterkant.

Vändning kan ske utan vändslinga.
Syfte/nytta: Avsedda att i första hand användas vid snöröjning och halkbekämpning och placerade så att
de minskar driftfordonens körsträcka.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Figur 131 Driftvändplats mindre än 7 meter bred mittremsa.
Regler för insamling och leverans av vägdata
117 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 132 Typfall 2.1: Driftvändplats vid 7-12 meter bred mittremsa.
Figur 133 Typfall 2.2: Driftvändplats vid 7-12 meter bred mittremsa.
Regler för insamling och leverans av vägdata
118 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 134 Driftvändplats vid mer än 12 meter bred mittremsa.
Farthinder
Beror av funktionell vägklass och
registreras bara på FVK 1-5.
Kan sammanfalla med registrering
av C-Cykel_Vägtyp och
C-Trafiksäkerhetshöjande
åtgärder och GCM-passage.
Typ och Läge måste anges
Avser en permanent fysisk åtgärd som påverkar biltrafikens hastighetsval i punkt eller på sträcka.
Punkt- eller nod-utbredning.
För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har
företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen
nod.
Exempel på Typ finns i Dataproduktspecifikation Farthinder.
Enbart på vägar med funktionell vägklass 1-5
Farthinder registreras enbart på vägar som har funktionell vägklass 1-5.
Enbart permanenta farthinder registreras
Enbart permanenta farthinder skall registreras. Farthinder som t.ex. enbart ställs ut under snöfri tid på
året skall inte registreras.
Regler för insamling och leverans av vägdata
119 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Samma farthinder på väg med skilda körbanor
Om ett farthinder sträcker sig över två eller flera skilda körbanor genom t.ex. en mittremsa, registreras
dessa som en företeelse med två eller flera utbredningar.
Figur 135 En företeelse med två utbredningar registreras när farthindret sträcker sig över två skilda körbanor.
Långsträckt farthinder
Ett långsträckt farthinder registreras med en enda utbredning.
Figur 136 Ett långsträckt farthinder registreras med en utbredning i mitten.
Flera farthinder på en sträcka
Om flera farthinder förekommer på en sträcka (t.ex. en miljöprioriterad genomfart) registreras vart och
ett av farthindren som egna företeelser.
Figur 137 Varje farthinder registreras som en egen företeelse med en utbredning.
Farthinder i samband med korsning och GCM-passage
Farthinder i vissa typer av korsningar (t.ex. en förhöjd korsning) kan komma att registreras parallellt med
registrering av en företeelse av typen Korsning. Detsamma kan gälla om ett farthinder förekommer i
samband med en GCM-passage. Då kan det förekomma att en företeelse av typen farthinder registreras
parallellt med att en företeelse av typen C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder registreras.
Regler för insamling och leverans av vägdata
120 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Exempel på Farthinder typ:
2. Gupp: Cirkulärt gupp kan se ut som en liten cirkulationsplats men är inte skyltad som en sådan. Kallas
även väglins.
5. Väghåla: Fördjupning som antingen endast kan gränslas av buss (placeras på bussgata) eller väghåla
som alla fordon måste köra ned i (omvänt gupp).
6. Vägkudde: En upphöjning i mittersta delen av körfältet. Den tar inte hela körbredden i anspråk.
7. Förhöjd GCM-passage, se Figur 138
8. Förhöjd korsning, se Figur 139
Figur 138 Förhöjd GCM-passage
Figur 139 Förhöjd korsning
Avsmalning till ett körfält
Figur 140 Enkelsidig
Figur 141 Enkelsidig
Figur 142 Dubbelsidig
Regler för insamling och leverans av vägdata
121 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 144 Dubbelsidig, skilda körbanor
Figur 143 Dubbelsidig, skilda körbanor
Sidoförskjutning – avsmalning
Figur 145 Enkelsidig
Figur 146 Enkelsidig
Figur 147 Dubbelsidig
Sidoförskjutning - refug
Figur 148 Enkelsidig
Figur 149 Dubbelsidig
Regler för insamling och leverans av vägdata
122 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Alla attribut måste anges utom
Höjd och Skötsel.
Faunapassage
Byggd anläggning med särskilt syfte att underlätta för djur att ta sig över eller under vägar.
Nytta: Effektiviserar arbetet med kultur- och miljöfrågor genom att samla data på ett ställe och därmed
göra det tillgängligt för olika tillämpningar. Man kan då göra nationella analyser och sammanställningar i
kombination med andra vägdata. Lättillgängliga uppgifterna är bra vid driftupphandling och vid
inventeringsarbete.
Ansvarig för ajourhållning är Trafikverket, Samhälle, Spl, som levererar shapefiler fortlöpande.
Framkomlighet för
vissa fordonskombinationer
Ska finnas på vägar med statligt
Alla attribut måste anges.
Driftbidrag dock ej Färjeled.
Oftast finns även Tillgänglighet.
Ska dock inte finnas på sträcka som
har Höjdhinder upp till 4,5 meter.
Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige.
Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp.
Beskrivning av hur vägen kan vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna
återfinns i dokumentet ”Krav på Skogsbilvägar” och den hittar du här:
http://www.vmfsyd.se/Startsida/Bilder/krav%20p%C3%A5%20skogsbilv%C3%A4g.pdf
I dokumentet står under rubriken Framkomlighet för vissa fordonskombinationer att "grenar och dylikt får
inte inkräkta på utrymmet upp till 4,5 meter över vägbanan". Det betyder att på vägar med statligt
driftbidrag ska företeelsen inte registreras på sträckor mellan noder eller vändplatser där höjdhinder
förekommer.
Kan vägnätet bortom höjdhindret inte nås från annat håll ska framkomlighet inte registreras bortom
hindret.
Övriga skogliga företeelser kan dock registreras men är t ex höjdhindret 2,5 m så är det meningslöst.
Minsta klassningsenhet
Minsta klassningsenhet skall alltid vara en sträcka mellan två vändmöjligheter. Anledningen till detta är att
ett virkestransportfordon måste köra hela sträckan mellan vändmöjligheterna oavsett var virket skall
hämtas. En vändmöjlighet kan utgöras av dels en korsning, dels en anlagd vändmöjlighet (vändficka,
vändplan etc.).
När driftbidraget avslutas skall företeelsen Framkomlighet ligga kvar oavsett vem som varit
indataleverantör.
Trafikverket registrerar de ”skogliga företeelserna” på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen
registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse.
Regler för insamling och leverans av vägdata
123 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Funktionell
vägklass
Ska bara finnas då Vägtrafiknät
har Nättyp = Bilnät och där
heltäckande.
Beroende till Vägnummer,
Hastighetsgräns, Väghållare,
Driftbidrag
Alla attribut måste anges.
En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter.
Funktionell vägklass är endast tillämpbar för Vägtrafiknät av typen Bilnät.
Syftet med Funktionell vägklass är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar för trafikstyrning, baserad
på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klassningen syftar till att leda
trafiken från ett sämre till ett bättre vägnät. Den görs utifrån vägarnas funktion i det totala vägnätet.
Klassificeringen kan användas som en viktig parameter för automatiserade vägvalsberäkningar. Ofta är
sådana beräkningar även baserade på andra parametrar såsom trafikregler och fysiska restriktioner. I
system för vägvalsberäkningar gäller det att ”hitta ut” till en väg med så ”bra” funktionell vägklass som
möjligt så snabbt som möjligt. Bra i detta sammanhang innebär så låg klass som möjligt på skalan 0-9 där 0
är bäst.
Klassningen skall vara generell för all typ av trafik. Ingen särskild hänsyn skall tas till specifika kriterier
såsom hur en viss typ av trafik eller trafikanter bör vägledas. Exempelvis skall hänsyn inte tas till enbart
tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon och än mindre till investerings- eller underhållsplanering.
Man måste förstå att många av de övriga företeelsetyperna kompletterar funktionell vägklass vid vägval för
specifika fordon och transporter. En vägbom eller en bro med nedsatt bruttovikt ska inte påverka valet av
funktionell vägklass. Med andra ord är funktionell vägklass inte ett självständigt begrepp för
vägvalsberäkning.
Samverkan
Varje vägsträcka som klassas skall ses i sitt sammanhang, d.v.s. hur dess anslutande vägar är klassade. För
att få en konsekvent klassning är det mycket viktigt att klassningen sker i samverkan med övriga berörda
(Trafikverksregion, kommun, länsstyrelse, skogsintressent m.fl.).
Det viktiga att tänka på när man registrerar funktionell vägklass är att relationerna mellan klassade vägar
blir korrekt. Ett typexempel är följande:
Från punkt A till B finns två möjliga vägval som är lika långa. Klassningen skall leda trafiken på den väg
som den frekvente trafikanten eller en trafikplanerare skulle valt. D.v.s. uppsamlingsgata istället för
lokalgata, genomfartsled istället för huvudgata, primär länsväg istället för sekundär länsväg etc.
Trafikverket har tolkningsföreträde av regelverket vid tvister i egenskap av huvudman för
NVDB och ansvar för kvaliteten hos vägdata vid leverans till NVDB:s kunder.
Logisk konsistens
Alla vägsträckor med en viss klass skall, med få undantag, vara anslutna till en vägsträcka med samma klass
eller någon överordnad klass. Detta gäller för alla klasser utom klass 0.
Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9)
I det vägnät som utgörs av klasserna 0 - 3 bör antalet ”återvändsvägar” minimeras. Till återvändsvägar
räknas dock ej vägar som ansluter till vägar i annan nation direkt eller via färjeled.
Öar av vägnät med en överordnad klassificering skall inte finnas i ett underordnat nät. Undantag från
regeln kan förekomma. Exempel på undantag är en huvudförbindelse mellan två större tätorter eller
”huvudvägen på en ö som saknar bro eller färjeförbindelse med fastlandet. Med överordnad klass menas en
klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9).
Det ska finnas kontinuitet i klassningen så att inte korta sträckor med lägre klass är insprängda längs ett
naturligt stråk. Det ska t ex inte vara så att en större väg som går genom en tätort har en lägre klass genom
tätorten än vad den har före och efter såvida det inte finns en förbifart som har samma klass eller högre
klass.
Regler för insamling och leverans av vägdata
124 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Fullständig täckning
En länk skall vara fullständigt täckt med utbredningar av funktionell vägklass. Det får inte finnas några
glapp. Funktionell vägklass skall ha fullständig täckning på hela bilnätet (inkluderar färjeleder).
Länk med två olika klasser
En och samma länk bör normalt inte ha två olika klasser. Undantagsvis kan dock finnas fall där det på
länken finns beläget en större trafikalstrande verksamhet (sportarena, industri, affärscentrum m.m.) och
där man av den orsaken vill styra trafiken i en viss riktning till och från verksamheten. I sådana fall är det
befogat med två olika klasser på samma länk. På så vis minskar risken att trafiken ”flyter ut” på vägar där
man inte vill ha den.
Färjeleder
En färjeled som förbinder två länkar som har lika klass skall också ha den klassen. En färjeled som
förbinder två länkar med olika klasser skall ha den lägre klassen av de båda anslutande klasserna.
Internationell färjeled ska ha samma klass som den väg som ansluter till färjan på den svenska sidan.
Grenar, korsningar och trafikplatser
Ramper och grenar klassas i en underordnad nivå till sin ”huvudväg”. Då de förbinder två vägar med
samma klass får de samma klass som de sammanbundna vägarna. (Obs! driftvändplatser och rastplatser är
oftast grenar.)
Väg som korsar esplanad eller annan väg med syskonlänkar ska behålla sin funktionella vägklass genom
korsningen. Se även kap. 18.5
Kvalitetskravklass skapas från Funktionell vägklass
Observera att kvalitetskravklass skapas från funktionell vägklass och att funktionell vägklass i o m det
indirekt är en förutsättning för att kvalitetskraven på vägnät och alla företeelsetyper bestäms av funktionell
vägklass. Det är alltså av stor vikt att funktionell vägklass har fullständig täckning.
OBS! Då statligt driftbidrag avslutas på en vägsträcka kan det medföra att den funktionella vägklassen ska
sänkas.
Semantisk beskrivning av klasserna
Syftet med Funktionell vägklass är som tidigare sagts att skapa en hierarkisk klassificering av vägnätet för
trafikstyrning. För att underlätta klassningen listas i tabellen nedan ett antal punkter att hålla sig till.
Tabellen skall inte ses som ett absolut facit. Trafikstyrningsönskemålen är alltid överordnade. Om
exempelvis en väg med lågt vägnummer förbättrats och anpassats för ett högre trafikflöde är det motiverat
att sätta en bättre funktionell vägklass än den som anges i tabellen.
Väg med Vägnummer
Där vägnummer anges i tabellen avses enbart vägens huvudnummer inte väg med undernummer (t.ex.
E4.01) eller annat vägnummer.
Väg med undernummer klassas i en underordnad nivå till sin ”huvudväg” under förutsättning att de
korsande huvudvägarna inte har samma klass (ex. en väg med vägnummer 4.01 får klassen 1 eftersom E4
har 0). Se Figur 110 i kap 18.5
Regler för insamling och leverans av vägdata
125 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Klass
0
1
2
3
Statligt vägnät
Kommunalt vägnät samt
enskilda vägar inom tättbebyggt område
där kommunalt alternativ saknas
Klassen bygger i sig upp ett sammanhängande
nätverk på nationell nivå med de viktigaste
vägarna.
Alla europavägar och alla motorvägar som
utgör eller ansluter till en europaväg ingår i
denna klass.
Klassen utgörs av de näst viktigaste vägarna på
nationell nivå. Dessa vägar förbinder nästan
uteslutande vägar i klass 0 med varandra.
Tillsammans med vägar i klass 0 utgör de ett
sammanhängande nätverk på nationell nivå
Vägar med vägnummer 15, 25, 26, 31, 40, 47,
50, 53, 55, 56, 64 och 70 ingår oavsett
väghållare.
Vägar i denna klass förtätar vägnätet på
nationell nivå ytterligare. De förbinder oftast
vägar i överliggande klasser med varandra.
Vägar med vägnummer < 100 som inte tillhör
klass 0 eller klass 1 ingår oftast i denna klass
oavsett väghållare.
Vägar i denna klass förtätar vägnätet på
regional nivå. De förbinder oftast vägar i
överliggande klasser med varandra.
Primära länsvägar (vägnummer 100 - 499)
ingår oftast i denna klass.
Övriga enskilda vägar
Öresundsbron
Länk i huvudnätet med betydande
genomfarts/infartstrafik som har nationella
eller regionala start- och målpunkter. I denna
klass ingår funktionella förbindelser för
arbetspendling och långväga person- och
godstransporter
Regler för insamling och leverans av vägdata
126 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
4
Sekundära länsvägar ingår i denna klass. De
har en relativt hög standard ofta med
hastighetsgränser på 90 km/tim.
5
Sekundära och tertiära länsvägar ingår i denna
klass. De har en relativt låg standard ofta med
hastighetsgränser på 70 km/tim.
6
Vägar i denna klass utgörs av de statliga
vägarna som har lägst standard.
Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör
klass 3. Dessutom får inget av följande villkor
vara uppfyllt:
 Länken är en del av stomnätet för
kollektivtrafik
 Länken är en del av huvudnätet för
cykel med cykeltrafik på körbanan
 Länken är en del av ett
gångfartsområde.
Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör
klass 3 eller 4. Dessutom måste åtminstone ett
av följande villkor vara uppfyllt:
 Länken är en del av stomnätet för
kollektivtrafik
 Länken är en del av huvudnätet för
cykel med cykeltrafik på körbanan
Länk i lokalnätet för biltrafik som ansluter till
huvudnätet och som är en uppsamlande gata
med stor andel extern trafik. Dessutom kan
följande villkor vara uppfyllda:

Länken förmedlar trafik till/från
stadens centrala/kommersiella delar
 Länken förmedlar trafik till/från
viktiga handels-/industriområden
 Länken är en del av kollektivtrafikens
linjenät
 Länken är en uppsamlande gata
till/från bostadsområden
Regler för insamling och leverans av vägdata
127 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
7
8
9
Länk i lokalnätet för biltrafik som förmedlar
trafik inom ett bostadsområde och som har
intilliggande fastigheter som start- och
målpunkt.
Länk i lokalnätet med gågator.
Här ingår även vägar inom t.ex. parkytor,
inhägnade industriområden och vägar inom
bostads- och industriområden där biltrafik
normalt inte förekommer men där det är fullt
möjligt att köra för speciella behov.
Regler för insamling och leverans av vägdata
Vägar med statligt och/eller kommunalt
driftsbidrag som har betydande roll i vägnätet
och som ej tillhör klass 6 eller bättre.
I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga
huvudvägarna denna klass. Dessa vägar har en
avsevärd betydelse för skogsbrukets samlade
vidaretransporter. Huvudvägarna kan också ses
som ett komplement till det statliga vägnätet.
En väg kan anses som huvudväg om den
avsevärt underlättar transporterna i förhållande
till det statliga vägnätet (genvägar) eller utgör
stammen i ett större vägsystem av
skogsbilvägar. En huvudväg underhålls årligen
Vägar med statligt och/eller kommunalt
driftsbidrag som har en begränsad betydelse för
vägnätet. Oftast betjänar de endast ett mindre
antal hushåll.
I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga normal
vägarna denna klass. Merparten av
skogsbilvägarna hamnar i klassen. Dessa vägar
har i allmänhet flera s.k. nollvägar anslutna.
Normalvägarna har vanligen löpande underhåll.
Dessa vägar är placerade i de yttre
förgreningarna av ett vägsystem eller som
isolerade korta länkar i anslutning till övriga
vägar. Dessa vägar har vanligen inget löpande
underhåll. Inom skogsnäringen kallas de
”nollvägar”.
Här ingår även vägar inom t.ex. parkytor,
inhägnade industriområden och vägar inom
128 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
bostads- och industriområden där biltrafik
normalt inte förekommer men där det är fullt
möjligt att köra för speciella behov.
Regler för insamling och leverans av vägdata
129 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Konsekvens för funktionell vägklass då andra företeelser ändras.
Då vägnummer ändras påverkas den funktionella vägklassen. Den gamla klassen ska avslutas och en ny
registreras.
Då en väg blir europaväg eller upphör att vara europaväg påverkas den funktionella vägklassen. Den
gamla klassen ska avslutas och en ny registreras.
Då en väg blir motorväg och den ansluter till en europaväg ska den funktionella vägklassen sättas till 0.
Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras.
Då en väg blir europaväg och det finns en anslutande motorväg ska den funktionella vägklassen sättas till
0. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras.
Ändring av hastighetsgräns på statlig väg kan påverka den funktionella vägklassen.
Exempel:
I figuren har grenarna
en funktionell vägklass
som är ett lägre än de
korsande
europavägarna.
I det här speciella fallet
då två europavägar
möts är det fel att
sänka ett steg på de
grenar som förbinder
europavägarna. På
grenarna som förbinder
E4 västerut med E6
söderut (mörkblå
markering) ska
funktionell vägklass
vara 0 (noll) d.v.s. lika
som ”huvudvägarna”.
Funktionell vägklass på nya vägar
Om man inte säkert vet vilken funktionell vägklass som ska tillämpas på nya vägar som har skapat ett
”glapp” i företeelsen kan följande regel tillämpas.
Regel: Funktionell vägklass ska bedömas utifrån hur trafiken ska ledas i förhållande till omgivande
vägar. Om omgivande vägar har lika vägklass sätts även ”glappet” till samma vägklass. Om omgivande
vägar har olika vägklass sätts vägklassen i ”glappet” till den sämre klassen av de två. Nya vägar som inte är
förbindelser i det befintliga vägnätet utan ”sticker ut som en stump” från en befintlig referenslänk ska
klassas på följande sätt:
Innanför tättbebyggt område ska ”stumpen” sättas till som bäst klass 7.
Utanför tättbebyggt område ska ”stumpen” sättas till som bäst klass 8.
Regler för insamling och leverans av vägdata
130 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Saknar attribut.
Färist
Avser galler eller annan anordning i vägbanan som hindrar klövdjur att passera trots att fordon kan
passera.
Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (GrundPaket Drift). Underlättar beräkning av mängder
vid arbetet med GPD-upphandlingar.
Punktutbredning
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Färjeled
Enbart ett fåtal företeelsetyper
registreras för färjeleder. Dessa är
Väghållare, Vägtrafiknät och
Funktionell vägklass. Vidare kan
Höjdhinder upp till 4,5 meter,
Vägnummer och Driftbidrag
kommunalt samt ev. C-Cykelled
och C-Rekommenderad bilväg för
cykeltrafik registreras där de
förekommer.
Färjeledsnamn ska alltid finnas
och vara detsamma som
färjeledens namn t.ex.
Hönöleden, Ivöleden,
Vaxholmsleden.
För övriga färjeleder bör namnet
så långt som möjligt spegla
ledens förbindelsepunkter (start
och slut).
Om flera linjer trafikerar samma
färjeled registreras ändå bara en
företeelse med ett namn. T.ex.
Stockholm/Helsingfors.
Vägförbindelse över vattendrag med fartyg lämplig för transport av motorfordon och/eller cyklar. Kan
vara allmän (avgiftsfri) eller enskild. Färjeleden redovisas med en egen länk som börjar och slutar vid
landfästena för bryggan eller rampen.
Ska inte ha högre funktionell vägklass än anslutande vägar.
Kommunala vägar som är kopplade till internationella färjeleder ska inte klassas lägre än vad färjeleden
ska ha enligt regler för klassning utifrån vägnummer.
Företeelsens utbredning skall täcka hela den sträcka som utgör färjeleden.
Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen i
vägnätet. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färja. I DPS för respektive företeelsetyp framgår
om den är möjlig att registrera på färja.
Färjeledsnamn
För färjeleder trafikerade av Trafikverkets färjerederi skall namnet vara detsamma som färjeledens namn
t.ex. Hönöleden, Ivöleden, Vaxholmsleden.
För övriga färjeleder bör namnet så långt som möjligt spegla ledens förbindelsepunkter (start och slut)
T.ex. Stockholm-Helsingfors, Varberg-Grenå, Kärringön-Hällevikstrands brygga, Stockholm-Vaxholm
Flera linjer som trafikerar samma led
Om flera linjer trafikerar samma färjeled registreras ändå bara en företeelse med ett namn. T.ex.
Stockholm/Helsingfors
Linje som upphör
Om en färjelinje upphör att trafikera en viss led och ingen annan färja trafikerar samma led avslutas den
leden (Referenslänken avslutas)
Regler för insamling och leverans av vägdata
131 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Förbud mot trafik –
enskild väg
Endast på enskild väg
Om förbudet Gäller
genomfart eller inte
måste anges.
Riktning för
utbredningen måste
finnas.
Skyltad trafikregel på enskild väg om förbud mot trafik som inte meddelats genom föreskrift.
Om förbudet enbart avser genomfart beskrivs detta genom att värdet för attributet Gäller genomfart sätts
till sant samt att destinationen till vilken genomfarten är förbjuden anges under attributet Beskrivning.
Då förbudet gäller genomfart markeras den sträcka med riktning som är det mest troliga valet för ett
fordon att ta sig från A till B. I beskrivningsfältet kan den förbjudna genomfartssträckan beskrivas.
Undantag från förbudet för vissa fordonstyper, trafikanttyper eller verksamheter noteras.
Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till
transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och
RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker.
Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar.
Företeelsetillkomst
Ska finnas för alla
företeelser utom
Vägnummer,
Referenslinjetillkomst, ATKkameraskåp och
ATK-sträcka.
Alla attribut måste anges förutom
Kommentar processteg som inte är
obligatorisk.
En beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats.
Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. D.v.s. att märka dem så att man
skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av
den process i vilken data skapats.
Företeelsetillkomst är en företeelsetyp som inte har några utbredningar. Istället kopplas den alltid till en
eller flera företeelser av andra typer. T.ex. kan flera företeelser av typen Slitlager ha en företeelse av typen
Företeelsetillkomst kopplad till sig. Denna företeelse beskriver då hur data om slitlagret tillkommit.
Man kan se det som att företeelsetillkomsten är som ett sammansatt attribut som ingår i alla företeelser
men som av olika skäl har implementerats som en egen företeelsetyp.
Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst har inte någon företeelsetillkomst. Inte heller vägnummer,
SE-TERN vägnät, ATK-kameraskåp och ATK-sträcka.
Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till
företeelsen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
132 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Processteg utbredning och Processteg attribut
För varje förekomst av företeelsetypen Företeelsetillkomst kan ett eller flera Processteg attribut respektive
Processteg utbredning registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats
och hanterats.
För attributen Processteg utbredning och Processteg attribut kan flera upprepade registreringar göras.
Efter flera sådana upprepade registreringar erhålls en kronologiskt sorterad lista (m.h.a. attributet
slutdatum) som beskriver den process i vilken företeelsens attribut- respektive utbredningsdata har
skapats och hanterats.
Normalt anges bara ett enda processteg. I enstaka fall kan det vara relevant att även beskriva ytterligare
processteg
Om olika metoder använts för att samla in attributvärden för företeelsetyper med flera attribut kan flera
registreringar av processteget göras som beskriver metoden för respektive attribut. Under attributet
Kommentar processteg anges för vilket av företeelsens attribut som metoden gäller.
Slutdatum
Attributet Slutdatum avser när arbetet med processteget avslutades. I tabellen nedan beskrivs slutdatum
för olika typer av datafångst.
Metod
Exempel på Slutdatum
Databas
När man hämtade över uppgifterna från databasen.
Fångat i fält
När fältinventeringen av uppgifterna för företeelserna var klar.
Dokument
När man hämtade över uppgifterna från dokumenten.
Lokal kännedom
När uppgifterna tecknades ned eller registrerades.
Observera att Slutdatum inte har något att göra med från- eller tilldatum för själva företeelsen.
Namn på gatan ska
alltid finnas i attributet
Namn.
Värd/gäst måste
anges. En är värd och
ev övriga är gäster.
Länkroll och Riktning
Gatunamn
Gatunamn är det officiella adressbildande namnet på gatan. Andra namn ska läggas i företeelsetypen
Övrigt vägnamn. Gatunamn och Övrigt vägnamn kan finnas på samma länkar oberoende av varandra.
Namnet har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar
namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen). Namnet är normalt skyltat.
Gatunamn levereras till NVDB av Lantmäteriet och/eller från kommunen enligt avtal. Vid leverans från
Lantmäteriet är det inte alltid som hela utbredningen erhålls p.g.a. att en del av gatan saknar
adresspunkter.
Att företeelser för Gatunamn har hög kvalitet är av stor betydelse då LTF ska skapas och kopplas mot
vägnätet.
Riktningen anges lämpligen i gatans adressriktning. Riktning för utbredningar registreras alltid i
förhållande till referenslänkens riktning, med eller mot (för gatunamn är inte riktning =”med och mot”
tillämplig).
Regler för insamling och leverans av vägdata
133 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Värd/Gäst: Det kan finnas flera officiella Gatunamn på samma vägsträcka. Så är fallet i t.ex.
cirkulationsplatser. Därför är samtidiga företeelser tillåtna. Värdväg/Gästväg används vid registrering av
Gatunamn som ett attribut till företeelsers utbredningar. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen
blir den som kommer först i alfabetisk ordning värd men man kan även låta den ”större” gatan vara värd.
De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot
värdvägen.
Länkroll: Länkroll skall registreras i samband med registrering av företeelsetypen Gatunamn som ett
attribut till sådana företeelsers utbredningar.
Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara:

normal länk

syskonlänk i vägens framriktning

syskonlänk i vägens bakriktning

gren.
Syskonlänkar förekommer ofta på esplanader och i kanalisationer med refuger.
Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt.
Utbredning: Gatunamn har utbredningstypen Vägutbredning med värd och kan förekomma på både
bilnät och cykelnät. Läs mer om utbredningstypen Vägutbredning med värd och dess attribut i Översikt
vägdata.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Ett gatunamn registreras alltid som en enda företeelse med en eller flera utbredningar.
Korsningar med fler länkar än två
Utbredning i korsning mellan gator där den ena eller bägge gatorna representeras med två länkar är det
valfritt hur man vill registrera namnet på de korta mellanliggande länkarna. Man kan välja att registrera
enbart det ena namnet eller att registrera bägge namnen.
En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex.
skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning
på alla dessa länkar.
Regler för insamling och leverans av vägdata
134 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Utbredningens start och slut
I de fall ett gatunamn börjar eller slutar i en korsning bör utbredningen för företeelsen starta respektive
sluta i noden som representerar korsningen. Det är inte lämpligt att låta gatunamnet starta i vägkanten
där den ena gatan ansluter till den andra. Detta betraktelsesätt finns ibland inom tätorter där man inte vill
ha två namn på den yta som utgör själv vägkorsningen. Se figuren nedan.
Lillgatan
B
A
Storgatan
Figur 150 Utbredningens start och slut
Utbredning för Lillgatan bör starta i noden (vid punkten A) och inte vid punkten B även om man i vissa
sammanhang skulle kunna betrakta punkten B som startpunkt för Lillgatan.
Gator utan namn
Det är inte alla gator som har ett namn. Om inget gatunamn är känt registreras ingen företeelse.
Gatunamn är inte unikt
Företeelsetypen Gatunamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det finns flera gator i NVDB
med namnet Storgatan. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan
man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan
alltså genereras, presenteras och levereras vid behov.
Regler för insamling och leverans av vägdata
135 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Exempel på länkroll och riktning: I exemplet nedan är frågan om ”utsticksvägarna” ska klassas som
grenar eller normala länkar? Vilken riktning skall de ha?
Om det ska vara gren eller normal är inte tydligt definierat i dataproduktspecifikationen. Ett viktigt syfte
med länkroll är att man, tillsammans med värd/gäst, ska kunna selektera vid beräkning av väg- och
gatulängd. Oftast vill man då inte ta med syskon bak och ibland inte heller gren.
Stickvägarna bör ha länkroll ”normal” i de fall som syns på kartan men undantag kan säkert förekomma.
Riktningen sätts mot adresspunkten, d.v.s. i adressriktningen.
I exemplet kan man fundera på om gatunamnet ska sluta vid den sista adresspunkten eller om namnet
ska fortsätta till vägens slut eller till en vägkorsning. För återvändsvägarna bör namnet fortsätta till slutet
på vägen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
136 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Gaturum
I dokumentet ”Vägars och gators utformning, VGU”,
http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vagutformning/Dokument_va
g_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/Sektion_tatortgaturum/01_sektion_tatort_gaturum_arbetsmetodik.pdf Kapitel 1.2 står följande:
”Upplevelsen av en gata eller väg är starkt kopplad till den närmaste omgivningen, d.v.s. bebyggelse,
topografi och vegetation. I VGU talas därför om ”Gaturum” respektive ”Vägrum”.
I Arkus-rapporten ”Ord på vägen” definieras begreppen gaturum och vägrum enligt följande:
Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas
av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och
utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i
gaturummet.
Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och
kantstödsavgränsad körbana.
Vägrum: Rum bildat och tillhörande grönområden med diverse utrustning och vegetation, samt i viss mån
spridd bebyggelse. Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Avgörande för vägrummets karaktär
är förutom själva vägkroppen och dess inredning, främst angränsande topografi och vegetation.”
Då cykelbanan lämnar gaturummet ska den alltså inte längre bära gatans namn. Om cykelbanan tillfälligt
lämnar gaturummet, för att t ex runda ett hinder, bör dock kontinuitet i gatunamnet eftersträvas.
Alla länkar i gaturummet ska ha gatunamn.
I gaturummet kan flera referenslänkar gå jämsides eller tvärs varandra, d.v.s. bilnät med syskonlänkar
(esplanader) eller på båda sidor om refuger dessutom cykelnät med cykelfält, cykelbanor, cykelöverfarter
etc. alla dessa samexisterar i gaturummet och alla ska då ha samma gatunamn.
Nyttan finns bl a i navigeringstillämpningar.
Då en cykelbana lämnar gaturummet ska gatunamnet inte längre ha utbredning på cykelbanan.
Regler för insamling och leverans av vägdata
137 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
GCM-passage
Beror av Funktionell vägklass och
registreras bara på FVK 1-5.
Kan sammanfalla med registrering
av Farthinder,
C-Cykel_Vägtyp och
C-Trafiksäkerhetshöjande
åtgärder.
Passagetyp och Trafikanttyp
måste anges.
Avser en ordnad passage för gående och/eller cykel och moped.
GCM-passage registreras enbart på vägar som har funktionell vägklass 1-5.
Punkt- eller nod-utbredning. Exempel på utbredning finns i DPS.
Då cykelnätet som bilnätet korsar finns registrerat i NVDB ska en nod-utbredning registreras. Saknas
cykelnätet ska en punktutbredning registreras. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att
blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har
den en eller flera utbredningar av typen nod.
Registrering av utbredningar
Nedan exemplifieras hur GCM-passage registreras i några olika fall.
Figur 151 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM-passagen.
Figur 152 Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punkter där
referenslinjerna korsar GCM-passagen.
Figur 153 Företeelsens utbredning registreras med en punkt i mitten av GCM-passagen. I detta fall är det en GCMpassage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart.
Regler för insamling och leverans av vägdata
138 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
GCM-passage i samband med cykelvägnät
GCM-passager registreras enbart på bilnätet. Registreringen ska alltså ske även i de fall passagen är
representerad med cykelnätslänkar ingående i cykelnätet.
Passagen kan även beskrivas genom att på cykelvägnätet registrera en företeelse av typen
C-Cykel_vägtyp där värdet för Cykelvägtyp är cykelöverfart i plan eller övergångsställe.
Likaså kan en signalreglerad passage komma att beskrivas genom att på cykelvägnätet registrera en
företeelse av typen C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
GCM-passage i samband med Farthinder
En GCM-passage kan komma att registreras i samma punkt som företeelsen Farthinder. Detta gäller i de
fall farthindret är en del av, eller ligger i omedelbar anslutning till, GCM-passagen.
Exempel:
Man ska registrera 5 företeelser på samma ställe om man har en förhöjd cykelöverfart i plan som har
trafikljus. Om vi antar att det i den röda punkten i figuren nedan är ett övergångsställe som ingår i
cykelnätet och att det är trafikljus vid övergångsstället.
Då ska på cykelnätet registreras C_cykel_ vägtyp där värdet för Cykelvägtyp är Övergångsställe.
C_trafiksäkerhetshöjande åtgärder ska registreras medvärdet ”Finns”. C-Reglering ska registreras med
Reglering = Reglerad korsning. Farthinder ska registreras med Typ = 4 - sidoförskjutning – refug och
Läge = 2 – dubbelsidig och slutligen GCM-passage med Passagetyp = 4 - signalreglerat övergångsställe
och/eller signalreglerad cykelöverfart i plan. 
Regler för insamling och leverans av vägdata
139 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Måste ändras då
Vägnummer ändras
Huvudväg för
godstransporter
Inga attribut
Vägar som klassificerats som huvudvägar för långväga godstransporter enligt Trafikverkets ”Nationell
plan för transportsystemet 2010-2021”. Vägarna ansluter till centrala terminaler i Sverige, prioriterade
hamnar, flygplatser, kombiterminaler, och till vissa passager över nationsgränserna.
Syfte: Tydliggöra vilka vägar Trafikverket har klassificerat i syfte att attrahera tung trafik till dessa vägar.
Dessa vägar ska ha en kvalitet och ett utbud av tjänster som är bättre än på alternativa vägar.
Ta fram gemensamma mallar/verktyg för att skapa rapporter inför driftupphandling.
Används bland annat för:

Planeringsarbete inför investeringar i vägnätet

Åtgärdsplanering

Uppföljning av leveranskvalitet inom Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet

Information om transportsystemet för transportbranschen i sin helhet.
Företeelsen följer alltid ett vägnummers utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt
grenar skall ha företeelsen.
Företeelsetypen uppdateras årsvis.
För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna
med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser
av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.
Trafikverket, Långsiktig planering är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen.
Läs mer här
Regler för insamling och leverans av vägdata
140 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Hållplats-ID, Hållplatsnamn,
Prioriterad hållplats och
Anpassad hållplats måste
finnas.
Hållplats
Avser vägnätsanknuten virtuell hållplats för persontrafik. Hållplatsen är gemensam för alla hållplatslägen
på aktuell hållplats.
Kan förekomma på statligt, kommunalt och enskilt vägnät.
Hållplatsen har en punktutbredning vars position ska motsvara en ungefärlig tyngdpunkt av alla ingående
hållplatslägen.
Syfte/nytta: Att hålla gemensam data för alla ingående hållplatslägen på respektive hållplats. Används i
verksamheter som bl.a. planering, drift- och underhåll samt tydliggör vilka hållplatser/hållplatslägen som
är anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar.
Produkten ska kunna underlätta informationsförsörjning av anpassade hållplatser/hållplatslägen vid
resor i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning.
Företeelsetypen Hållplats omfattar två grupperingar av hållplatser:

omfattning Prioriterade - alla hållplatser i Det prioriterade nätet, där ett baskriterium är att
hållplatsen har minst 20 påstigande resenärer per dag och ett annat att den är prioriterad av
Trafikverkets planerare i samråd med trafikhuvudmän och kommuner.

omfattning Övriga anpassade - de övriga statliga hållplatser som är anpassade minst med
plattform och/eller sidoficka och/eller väderskydd och/eller taktila plattor/målningar.
En Hållplats är gemensam för alla ingående Hållplatslägen. Relationen mellan en Hållplats och dess
Hållplatslägen sker genom att de har samma värde i attributet Hållplats-ID.
Figur 154 Översikt för Hållplats och dess Hållplatslägen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
141 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Hållplats-ID samt Namn bör så lång som möjligt följa Samtrafiken AB:s unika nationella identiteter
och namn. I annat fall sätts Hållplats-ID till löpande nummer större än 1 000 000.
Korrekt tematisk klassificering för Prioriterad hållplats sker genom att ange värde Ingår för
hållplatser som finns i beslutsunderlag för Det prioriterade nätet. I annat fall anges värdet Ingår ej.
Korrekt tematisk klassificering för Anpassad hållplats sker genom att ange värdet Ja i det fall alla
kriterier enligt Det prioriterade nätet är uppfyllda för hållplats med adekvat antal påstigande per dag.
Denna klassning sker i ett initialt skede i samråd med projektledare för Det prioriterade nätet,
Trafikverket Samhällsbehov
Underlag fångas hos dataleverantörerna och levereras till Trafikverkets enhet för Väg- och järnvägsdata
enligt uppgjorda avtal och processer.
Listade dataleverantörer:
1.
För hållplatser som ingår i Det nationella prioriterade nätet för kollektivtrafik – Projektledare
för Det nationella prioriterade nätet för kollektivtrafik på Trafikverket.
2. Datakälla är beslutsunderlaget för hållplatser som ska ingå i Det prioriterade nätet.
Statligt vägnät – Projektledare för investeringsprojekt på Trafikverket vid nybyggnation av
hållplatser längs det statliga vägnätet.
Datakälla är relationshandlingar för investeringsprojekt.
3. Statligt vägnät – Projektledare för drift- och underhållsarbete på Trafikverket vid åtgärder på
hållplatser längs det statliga vägnätet.
4. Datakälla är återrapport från entreprenör efter anpassningsåtgärder på hållplats/hållplatsläge.
(Kommunalt vägnät – Regionala kollektivtrafikmyndigheter
Datakälla är inventeringar av hållplatser/hållplatslägen samt rapport efter utförda åtgärder från
förvaltare av kommunala hållplatslägen.) Denna dataleverantör är ännu inte etablerad. En
dataleveransöverenskommelse måste upprättas mellan Trafikverket och de regionala
myndigheterna då de etablerats.
Hör till en Hållplats med
samma ID.
Hållplatslägen
Alla attribut utom Alternativ
beteckning och foton måste
finnas.
Hållplatsläge beskriver en markerad identifierad plats längs vägnätet som är skapad för på- och
avstigande resenärer till och från kollektivfordon. I första hand avses bussfordon, men anläggningen kan
även gälla annat fordon.
Produkten innehåller attribut som beskriver den fysiska utformningen av ett hållplatsläge och ska
användas i kombination med dataprodukten Hållplats, vilken utgör den gemensamma identiteten för alla
hållplatslägen på en och samma hållplats. Se företeelsetypen Hållplats ovan. Förutom attribut för fysisk
utformning innehåller produkten även uppgifter om företeelsen ingår i det Nationella prioriterade nätet
för kollektivtrafik (Det prioriterade nätet) och om det är anpassat för personer med
funktionsnedsättning enligt Trafikverkets krav på utformning och utrustning.
Punktutbredningarna är sidouppdelade. D.v.s. hållplatsläget kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på
ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som ska anges är Höger, Vänster, Höger och vänster eller
Mitt. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Värdet Korsande är inte ett giltigt värde för
Hållplatsläge.
Korrekt tematisk klassning
Prioriterat
hållplatsläge
Ingen uppgift.
Regler för insamling och leverans av vägdata
142 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Anpassat
hållplatsläge
Ingen uppgift.
Plattform
Upphöjd yta avsedd för på- och avstigande resenärer. Kan vara en gångbana med
kantstöd.
Plattformslängd
Längden av den upphöjda eller markerade delen. Full längd innebär att på- och
avstigning vid alla bussens dörrar kan ske på plattformen. Begränsad längd
innebär att plattformen är kortare d.v.s. inte räcker förbi alla bussens dörrar.
Plattformsyta
Ytan är både jämn och hårdgjord för att vara framkomlig med rullstol och
rollator. Exempel på jämn och hårdgjord beläggning är asfalt, betongmarkplattor
och släta stenhällar. Exempel på då detta inte är uppfyllt är smågatsten, ojämnt
lagda plattor och ojämna grusytor.
Plattformsbredd vid
påstigning
Bredden mäts vid påstigningsplatsen vinkelrätt från kantstenen till första
hindret i en 90 cm bred korridor. Varningsytan (kupolmönstrad) vid kantstödet
markerar påstigningsplatsen. Om varningsyta saknas markerar hållplatsskylten
påstigningsplatsen.
Avståndet ska mätas mellan påstigningspunkten och till dess ett hinder kommer
i vägen längre in på plattformen eller till plattformens bakre kant.
Exempel 1 om det finns ett väderskydd med bänk på plattformen, mäts måttet
från påstigningspunkten till bänkens framkant.
Exempel 2 om det endast finns en hållplatsstolpe på plattformen, mäts måttet
från påstigningspunkten till plattformens bakre kant.
Syftet med måttet är att en person med funktionshinder ska veta att det finns
tillräckligt stort utrymme att ta sig fram med en rullstol med medhjälpare,
barnvagn och dylikt vid påstigningsplatsen.
Plattformshöjd vid
påstigning
Plattformens höjd över körbanan vid påstigningsplatsen, Påstigningsplatsen kan
vara markerad som en varningsyta (kupolmönstrad vid kantstenen) eller
markerad av hållplatsskylten.
Ledstråk
Sammanhängande ”ledning” för synsvaga och blinda längs plattformen och till
påstigningsplatsen. ”Ledningen” ska vara både visuell (kontrast i ljushet på minst
0,40 enligt färgsystemet NCS) och taktil (kännbara ledningsytor).
Kantremsa
Kontrasterande kantremsa på eller innanför kantstödet längs hela plattformen
(kontrast i ljushet på minst 0,40 enligt färgsystemet NCS). Som målad räknas
även kantremsa av markeringsmassa.
Hållplatsskylt
placering
Hållplatsskylt anger ett hållplatsläge för fordon i linjetrafik eller skolskjuts. Ange
hur den är placerad i förhållande till påstigningsplatsen, vid/mitt för eller annan.
Om ingen skylt finns anges värdet Okänt.
Syftet med placeringen är att en person med funktionsnedsättning ska ha
möjlighet att placera sig så att det är minimal sträcka att kliva på bussen.
Busschaufförerna ska stanna med främre dörren mitt för hållplatsskylten/stolpen.
En skylt som sitter uppe på taket på ett väderskydd betraktas som Vid eller mitt
för.
Väderskydd
Väderskydd (minimikrav tak) finns vid hållplatsläge eller vid intilliggande
hållplatsläge på samma sida om vägen
Regler för insamling och leverans av vägdata
143 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Hållplatsbänk
Bänk med arm- och ryggstöd vid hållplatsläget eller vid intilliggande hållplatsläge
på samma sida om vägen
Anslutning
Längsgående lutning på anslutningsvägen mellan plattformen och vanligaste
målpunkten (uppskatta varifrån flest resenärer går)
Tidtabellinformation
Tidtabell vid hållplatsläget eller vid intilliggande hållplatsläge på samma sida om
vägen
Belysning
Belysning som lyser upp hållplatsläget.
I det fall det finns både egen belysning och gatubelysning anges Ja, belyst av
gatubelysning.
Telefonnummerinformation
Text med telefonnummer till trafikupplysning finns vid hållplatsläget eller vid
intilliggande hållplatsläge på samma sida om vägen
Sidoficka
Ingen uppgift.
Sidouppdelad
Utbredningarna är sidouppdelade. Dvs. hållplatsläget kan t.ex. ha sitt läge eller
giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som ska anges är
Höger, Vänster, Höger och vänster eller Mitt. Sidoläget är alltid relativt
referenslänkens riktning. Värdet Korsande är inte ett giltigt värde för
Hållplatsläge
Syftet med Hållplatsläge är att stödja verksamheter som bl.a. planering, drift- och underhåll samt
tydliggöra vilka hållplatser/hållplatslägen som är anpassade för personer med olika
funktionsnedsättningar.
Produkten Hållplatsläge ska kunna underlätta informationsförsörjning av anpassade hållplatslägen vid
resor i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning
Används för planering och uppföljning av anpassning av hållplatslägen, för upphandling och uppföljning
av underhållsaktiviteter för hållplatslägen samt för informationstjänster om resemöjligheter.
För information om dataleverantörer och ajourhållning se företeelsetypen Hållplats ovan.
Regler för insamling och leverans av vägdata
144 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Högsta axel-/
boggitryck – enskild
väg
Endast på enskild väg
Högsta tillåtna axel-,
boggi-och
trippelaxeltryck måste
alltid finnas
Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna axel-, boggi-, trippelaxeltryck men som inte
meddelats genom föreskrift.
Begränsat axel-/boggi-/trippeltryck anger det tryck som förs över till vägbanan av en, två resp. tre axlar.
Då endast en eller två av de tre möjliga axelkombinationerna har fått en uttalad begränsning på den
enskilda vägen måste den eller de som inte fått ett uttryckligt värde av väghållaren eller i LTF tilldelas
maxvärden. De axelkombinationer som inte har en uttrycklig begränsning tilldelas det högsta värde som
får förekomma för BK1 enligt trafikförordningen. Dessa värden är:

Axeltryck max 11,5 ton

Boggitryck max 20 ton

Trippelaxeltryck max 24 ton.
Det kan ju t.ex. kännas fel att sätta max boggitryck (20 ton) på en sträcka som har begränsat axeltryck på
8 ton men har man inte i LTF eller på skylt på enskild väg angett någon begränsning så sätts maxvärde
enligt ovan.
Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till
transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och
RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker.
Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar.
Högsta bruttovikt –
enskild väg
Endast på enskild väg
Högsta tillåtna
bruttovikt måste
finnas.
Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna bruttovikt men som inte meddelats genom föreskrift.
Den sammanlagda statiska vikt som fordonet för över till vägbanan. D.v.s. den för tillfället aktuella vikten
på fordonet inkl last.
Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till
transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och
RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker.
I denna företeelsetyp ska begränsning av bruttovikt registreras, inte begränsning av totalvikt! Se
definitioner i Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler.
På statliga och kommunala vägar är det trafikföreskrifter resp. lokala trafikföreskrifter som ska
registreras. På enskilda vägar är det begränsningar enligt giltiga skyltar som ska registreras.
Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar.
Regler för insamling och leverans av vägdata
145 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Högsta fordonsbredd –
enskild väg
Endast på enskild väg
Högsta tillåtna
fordonsbredd måste
finnas.
Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonsbredd men som inte meddelats genom
föreskrift.
Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till
transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och
RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker.
Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar.
Högsta fordonslängd –
enskild väg
Endast på enskild väg
Högsta tillåtna
fordonslängd måste
anges.
Skyltad trafikregel på enskild väg om högsta tillåtna fordonslängd men som inte meddelats genom
föreskrift.
Om en lokal trafikföreskrift beslutats på samma sträcka i samma syfte och levererats till
transportstyrelsens RDT överrider den denna företeelse i den förädling (jämförelse mellan NVDB och
RDT) som sker innan leverans till brukaren av informationen sker.
Enskilda väghållare kan lämna skriftligt underlag med vägdata för sina vägar.
Höjdhinder upp till
4,5 meter
Om hindret är i korsning med biloch/eller cykelväg ska det finnas
Bro och tunnel med värdet
Underfart.
En väg som har höjdhinder ska inte
ha företeelsen Framkomlighet för
vissa fordonskombinationer (se
nedan under den företeelsen)
Höjdhindertyp måste anges.
Fri höjd bör registreras men är
inte ett obligatoriskt krav.
Fri höjd ska avse den fria höjden under hindret på körbanan, d.v.s. inte ovan ev. vägrenar.
För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar
registreras en utbredning vid änden av tunneln.
På statligt vägnät är utbredningens läge i den punkt där vägporten ”börjar” (kanten) i vägens riktning.
Skilda körbanor men bara en länk
Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för
motsatt trafik gäller att värdet för attributet Fri höjd skall vara det lägsta av de två värdena för respektive
körbana.
Höjdhinderidentitet
För höjdhinder på det statliga vägnätet används konstbyggnadsnumret från Trafikverkets brodatabas,
BaTMan, som identifikationsbegrepp.
Regler för insamling och leverans av vägdata
146 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Exempel
En järnvägsbro löper över vägbanan med en fri höjd på 4,2 meter. Bron registreras som ett hinder med en
punktutbredning. Följande värden anges för attributen:
Attribut
Värde
Höjdhindertyp
Fri höjd
Höjdhinderidentitet
Vägport
4,2
Okänt
Läget för utbredningen skall vara enligt figurerna nedan:
Vägport eller annat
hinder. Utbredningen
knyts till den undre
länken
Tunnel med enkel körbana
och dubbelriktad trafik
Tunnel med enkel körbana
och enkelriktad trafik
Körriktning
Tunnel med dubbla körbanor
och enkelriktad trafik
Figur 155 Punktutbredningens placering för Höjdhinder
För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning i
änden av tunneln enligt figuren.
(På statligt vägnät är utbredningens läge vid vägportar i den punkt där vägporten ”börjar” (kanten) i vägens riktning)
Regler för insamling och leverans av vägdata
147 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Alla attribut är obligatoriska.
Järnvägskorsning
Avser järnvägskorsning i plan (spår för reguljärtrafik där staten är spårägare) mellan det statliga
spårnätet och vägnätet i NVDB. Finns på statligt, kommunalt och enskilt vägnät.
Utbredningen (punkten) skall anges i skärningspunkten mellan spår och vägmitt. Vid korsning med
bangård, som har ett flertal spår anges centrum för spårområdet.
Ajourhålls med förändringstransaktioner hämtade från Trafikverkets BIS-system. Inga andra
järnvägskorsningar ska registreras.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild.
Alla attribut måste finnas.
Kalibreringssträcka
Avser en markerad, uppmätt och garanterad kontrollsträcka för kalibrering av mätinstrument. Avsedd för
längdmätning.
En strävan är att samtliga kalibreringssträckor är 1000 m. Kortare sträckor kan godkännas om det är stort
behov av en kalibreringssträcka i ett geografiskt område och det inte finns andra sträckor att tillgå. Den
får då vara 900 eller 800 m lång.
Sträckan ska vara rak och plan och beläggningen ska vara jämn utan ”potthål”.
En kalibreringssträcka får inte användas längre när vägens sträckning på något sätt förändrats i längd
eller linjeföring på så sätt att den inte längre uppfyller grundkraven. All märkning i fält ska då tas bort.
Registrerade uppgifter i NVDB/GVT ska avslutas.
Sträckutbredning, sidouppdelad
Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Vill du veta mer finns instruktion finns här: http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws24/gpdsystem/GVT/Kalibreringssträcka/INSTRUKTION%20-%20Inmätning%20kalibreringssträckor%20v03.docx
Saknar attribut.
Kantstolpe
Avser förekomst av kantstolpar inom vägområdet.
Avståndet mellan kantstolparna skall vara ca 50 m på raksträckor, i kurvor 25-50 m, beroende på bl. a
radie samt på motorväg ca 100 m.
Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (Grundpaket drift). Underlättar beräkning av mängder
vid arbetet med GPD-upphandlingar.
Sträckutbredning, sidouppdelad.
Sträckutbredningen anges utan uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren.
Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Regler för insamling och leverans av vägdata
148 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Katastroföverfart
Mittremsa med eller utan
Vägräcke finns där denna
företeelse förekommer.
Alla attribut är obligatoriska.
Avser öppning i mittremsa, minst 7 m lång, som separerar trafikens körriktningar, avsett för
utryckningsfordon. Katastroföverfarter kan också användas vid överledning och dubbelriktning av
motorvägs- och motortrafikledshalva. Den kan också utformas i kombination med en driftvändplats vänd
åt ena eller båda körriktningarna.
Syfte/nytta: Möjliggöra vändning för väghållnings- och utryckningsfordon på väg med skilda körbanor. I
första hand används befintliga tpl och driftvändplatser. Max 3 km mellan vändmöjligheter.
Punktutbredning
Underlag för ajourhållning av företeelsen levereras av Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet
Figur 156 Katastroföverfart vid smal mittremsa med mitträcke.
Öppningen i räcket ska vara minst 8 meter lång. Överfartsytan utförs belagd.
Figur 157 Katastroföverfart vid mittremsa mindre än 7 meterbred med mitträcke längs vägbanekanterna.
Regler för insamling och leverans av vägdata
149 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 158 Katastroföverfart vid mittremsa 7 - 12 meter bred med mitträcke längs vägbanekanterna.
Figur 159 Katastroföverfart vid mittremsa mer än 12 meter bred, normalt utan räcke.
Regler för insamling och leverans av vägdata
150 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 160 Katastroföverfart i kombination med driftvändplats.
Observera att på den nedre körbanan i figuren ovan är det inte en katastroföverfart utan en
driftvändplats.
Korsning
Generaliseringstyp och
Korsning ska registreras
beroende av om statliga
Signalreglering måste anges.
och/eller kommunala
vägar ansluter i korsningen
och beroende av vilka
funktionella vägklasser
de anslutande vägarna har.
Avser en plats där två eller fler vägar ansluter till varandra eller där statlig väg startar eller slutar i en nod.
Vägarna skall vara statliga eller kommunala.
Registrering av företeelsens utbredningar
En korsnings samtliga noder hålls ihop till en företeelse oavsett väghållareansvar på anslutande vägar.
Om ändring sker att en eller flera noder tillkommer eller utgår bildas en ny tidsversion av företeelsen som
visar korsningen. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall
avslutas när företeelsen upphör att gälla.
En korsning definieras med samtliga noder som kan hänföras till att reglera trafiken i korsningen enligt
den typ av generalisering som anges enligt det obligatoriska attributet generaliseringstyp.
Registrering av Korsning kan bli konsekvensen då anslutande vägar i korsningen byter väghållartyp
och/eller funktionell vägklass.
Regler för insamling och leverans av vägdata
151 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Exempel på utbredningar visas nedan.
1.
Korsningen mellan vägar som generaliserats till en nod
Figur 161 Nodutbredningens placering i vanlig fyrvägskorsning
En företeelse med en utbredning registreras på noden. Detta gäller generaliseringstyperna 1, och 6.
2. Korsningen är av typen Cirkulationsplats generaliserad till flera noder
Figur 162 Företeelsen Korsning i enkel cirkulationsplats
Figur 163 Företeelsen Korsning i cirkulationsplats med refuger
En företeelse registreras med utbredningar på alla
noder som utgör själva cirkulationsplatsen oavsett
väghållare på anslutande väg.
Utbredningar registreras även på noder som hör till
eventuella grenar vid omgivande refuger om avståndet
mellan den nod som inleder kanaliseringen och den
nod som avbildar cirkulationen understiger 50 m
Regler för insamling och leverans av vägdata
152 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 164 Korsning med ”Övergångsnod”
Om längden överstiger 50 m skall den nod som inleder kanaliseringen bilda en egen företeelse enligt registreringsregel 1 ovan.
Generaliseringstyp för denna företeelse är 6 - övergångsnod. Den noden tillhör inte cirkulationen
3. Korsningen av typen Trafikplats
Figur 165 Företeelsen Korsning i trafikplats
Företeelsen registreras på alla noder som utgör trafikplatsen (oavsett väghållare på anslutande väg). Alla noder som skapar
förbindelse för de ingående/utgående vägarna i trafikplatsen tas med.
Noder där statliga vägar startar eller slutar
För alla noder där en statlig väg startar eller slutar skall det registreras en företeelse av typen korsning.
Generaliseringstyp är en beskrivning av hur korsningen är generaliserad enl. gällande
generaliseringsregler (Se Dataproduktspecifikation vägnät).

Enkel korsning (en nod)

Trafikplats (flera noder)

Cirkulationsplats (en eller flera noder)

Kanaliserad korsning (flera noder)

Övergångsnod (en nod) kallas den noden där en körbana övergår till två körbanor eller vice versa
(se specialfall för cirkulationsplats i Figur 164).
Regler för insamling och leverans av vägdata
153 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Generalisering: Det är viktigt att de noder i korsningen som har samma generaliseringstyp hålls ihop
och avbildas i en företeelse med utbredning av typen nod.
Signalreglering Anger om det finns signalreglering för biltrafik i korsningen.
Värdet ”3- okänt” skall enbart användas i undantagsfall. Vid leverans skall Signalreglering ha värdet ja
eller nej, undantaget okänt skall alltid föranleda en avvikelse som skall behandlas därefter.
Namn avser namnet för trafikplatsen, cirkulationsplatsen eller korsningen enl. Sammanställningen för
allmänna vägar. Dessa skrifter har länsstyrelserna lagt ut på sina hemsidor.
För Trafikverkets medarbetare finns gällande Sammanställning över allmänna vägar för alla län här:
Sammanställning över vägar.
Övriga kan hitta dem på www.lanstyrelsen.se. Sök på ”författningar” i resp. län.
För trafikplats skall namnet alltid föregås av förkortningen Tpl och för cirkulationsplats av förkortningen
Cpl. Detta gäller även om cirkulationen är en del av en trafikplats, namnet på denna Cpl skall inte
innehålla ett ev. trafikplatsnummer.
I den mån namnet innehåller Norr, Väst, Syd eller Öst skall dessa förkortas N, V, S eller Ö. T.ex. Tpl
Kalmar N, Cpl Eskilstuna S.
Det är tillåtet att registrera korsningsnamn även på andra korsningar såsom t.ex. korsningar som leder till
rastplatser. För korsningar som leder till en rastplats skrivs prefixet Rastplats och ej någon förkortning.
För driftvändplatser och kontrollplatser registreras inga korsningsnamn.
Namn på Korsning på kommunalt vägnät då inget givet namn finns sätts till de två viktigaste
inkommande gatunamnen/vägnummer/övrigt vägnamn.
Ex: Kungsgatan/Storgatan, Röda Vägen/ Rv 70.
Ange mittpunkt för korsningen
Mittpunkten sätts alltid med attributen xkoordinat och ykoordinat. För trafikplats sätts alltid punkten
där de två vägarna korsar varandra planskilt (mitt på konstbyggnaden).
För cirkulationsplats som generaliserats med flera noder sätts punkten i mitten av cirkulationen.
x-koordinat och y-koordinat bildar tillsammans absolutläge i x-led och y-led och generaliserar en
korsning till en mittpunkt för korsningen. Kan användas för generalisering av vägnätet till vägnivå. Skall
bara sättas på korsningar som generaliseras med flera noder d.v.s. Trafikplats (2), Cirkulationsplats med
flera noder (3) och Kanaliserad korsning (5) och är då den teoretiska korsningspunkten mellan de
anslutande vägarna. För korsningar enligt
Figur 162 till Figur 165 ovan skall x och y-koordinat alltså anges.
Trafikplatsnummer avser trafikplatsnumrering enl. VVFS 2008:178 Trafikverkets föreskrifter, med
förteckning på trafikplatsnummer. Se
http://www20.vv.se/vvfs/lagrum_dokument_historik.asp?dokumentbeteckning=2008:178
Ansvar för insamling av data:
För korsningar där en statlig väg ingår är det Trafikverket som har informationsansvaret. För övriga
korsningar är det kommunen som har informationsansvaret
Registrering av data på statligt vägnät
För statlig väg gäller att alla cirkulationsplatser och trafikplatser skall registreras liksom korsningar där
minst tre ben är statliga. För övriga plankorsningar med statlig väg gäller att dessa registreras där minst
ett av de icke-statliga benen är kommunalt med funktionell vägklass 3-5. Att en korsning är namngiven i
”Sammanställning över vägar” är alltså inget fristående kriterium för att en korsning ska registreras.
Regler för insamling och leverans av vägdata
154 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Registrering av data på kommunalt vägnät
Data om korsningar mellan kommunala vägar samt mellan kommunala och statliga vägar registreras
endast då minst ett ben har klass 3-5 och därutöver skall minst två ben ha klass 1-6”
Beslutsdiagram för registrering
För att avgöra om korsning skall registreras kan följande beslutsdiagram användas:
Cirkulationsplats
eller trafikplats med
statlig väg?
Ja
Registrera korsning.
Alla noder
tas med oavsett
väghållartyp
Nej
Annan
korsning med statlig
väg?
Ja
Minst tre ben
i korsningen är
statliga
Ja
Registrera
korsning
Ja
Registrera
korsning
Nej
Minst ett ben
är kommunal med
klass 3-5
Nej
Nej
Ingen korsning
registreras
Minst tre ben
I korsningen är
Kommunala
Ja
Minst ett
ben har klass 3-5
och därutöver har
minst 1-6
2 ben
klass 3-6
Nej
Nej
Ingen korsning
registreras
Ingen korsning
registreras
Ja
Registrera
korsning
Regler för insamling och leverans av vägdata
155 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Några exempel med Korsning på kommunalt vägnät
Alla ingående vägar i korsningarna har kommunal väghållare.
Grön linje = funktionell vägklass 5
Blå linje = funktionell vägklass 7
Regler för insamling och leverans av vägdata
156 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Regler för insamling och leverans av vägdata
157 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Korsningen av typen Trafikplats
Företeelsen registreras på alla noder som utgör trafikplatsen (oavsett väghållare på anslutande väg). Här
registreras alla noder som skapar förbindelse för de ingående/utgående vägarna i trafikplatsen.
Här visas exempel på en
trafikplats där
Trafikplatsens noder är
markerade (mörkröda).
För korsningar med flera
noder visas absolutläget
för koordinatparet xy med
ett blått kors.
En korsning med
generaliseringstyp
”Cirkulationsplats” ligger
intill och väster om den en
korsning med
generalisteringstyp
övergångssnod (> 50 m
från cirkulationen) men
som har samma namn
som cirkulationen.
I företeelsetypen Korsning
ska alla cirkulationer
registreras med
generaliseringstyp
”Cirkulationsplats” trots
att de är en del i en större
trafikplats.
Kulturväg
Identiteten måste ändras
då Vägnummer ändras
Identitet, unik och epok måste
anges
En väg eller vägmiljö med kulturmiljövärde.
Identitet är <Länsbokstav + Vägnummer>, exempel BD811
Kan enbart förekomma på vägar med statlig väghållning. Inga speciella insamlingsregler.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Nytta: Effektiviserar arbetet med kultur- och miljöfrågor genom att samla data på ett ställe och därmed
göra det tillgängligt för olika tillämpningar. Man kan då göra nationella analyser och sammanställningar i
kombination med andra vägdata. Lättillgängliga uppgifterna är bra vid driftupphandling och vid
inventeringsarbete.
Ansvarig för ajourhållning är Trafikverket, Samhälle, Spl, som levererar shapefiler fortlöpande.
Regler för insamling och leverans av vägdata
158 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Kvalitetskravklass
Skapas automatiskt
från Funktionell
vägklass. Finns bara
då Vägtrafiknät har
Nättyp = Bilnät
Anger vilka kvalitetskrav som olika delar av vägnätet ska ha på levererade data för vägnät och företeelser.
Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade kvalitetskrav sker tills vidare med hjälp av
Funktionell vägklass och någon separat registrering behöver därför inte ske.
Cykelnätet saknar Funktionell vägklass och därmed även Kvalitetskravklass.
Cykelnätet har ännu inte några angivna kvalitetskrav för cykelnätets specifika företeelsetyper men de
företeelser som enligt dataproduktspecifikationerna får förekomma på både bilnät och cykelnät och som
registreras på cykelnätet ska uppfylla de krav som är angivna för Q-klass 3.
Körriktning
Heltäckande på allt vägnät
oavsett typ och väghållare
och vägtrafiknät.
Uppgift om tillåten körriktning på vägsträcka som resultat av fysisk vägutformning eller utifrån vägnätets
generalisering.
Heltäckande på allt vägnät oavsett väghållare eller vägtrafiknät.
Körriktning tar ingen hänsyn till lokala trafikföreskrifter om påbjuden eller förbjuden körriktning.
Förbjuden färdriktning i den mening det förekommer i NVDB kan vara en följd av vägens utformning och
avsedd användning men också en följd av lokala trafikföreskrifter. De lokala trafikföreskrifterna kan vara

Enkelriktad trafik

Förbjuden färdriktning

Påbjuden färdriktning

Förbud mot trafik med fordon/motordrivna fordon i viss riktning

Förbud mot infart
Körriktning är mycket viktig eftersom den används som underlag tillsammans med föreskrifter enligt
ovan hämtade från RDT för att skapa tillåten och förbjuden körriktning på vägnätets alla delar. Resultatet
ska bli ett navigerbart vägnät för trafikanter. Körriktning är alltså ingen företeelsetyp som ska exponeras
för allmän användning utan används endast internt på Trafikverket då man förädlar de lokala
trafikföreskrifterna som reglerar färdriktning, så att de även tar hänsyn till körriktningsrestriktioner som
beror av vägens fysiska utformning. T.ex. enkelriktat på mötesfri väg (ex motorväg och väg med
mitträcke), cirkulationsplats och ofta på refuger och ramper men på vanlig väg registreras alltså rikting
”med och mot”. En trafikföreskrift om förbjuden eller påbjuden körriktning överrider alltid företeelser av
typen Körriktning då de förekommer på samma vägsträcka.
Företeelsetypen skapas och används endast internt på Trafikverket, enheten för Väg- och järnvägsdata.
Regler för insamling och leverans av vägdata
159 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Körriktning som skall registreras i endast en riktning är följande:

på motorväg

på grenar och syskonlänkar i trafikplatser

på 2+1, 1+1 och 2+2-väg med mitträcke

i cirkulationsplats

på korta grenar och ”syskonlänkar” som bildats p.g.a. refuger

Oftast på cykelfält och ibland på cykelbanor (beror på cykelnätets placering i förhållande till
bilnätet).
Angivande av riktning
Sträckutbredningens riktning anger den tillåtna färdriktningen.
Vägar med indirekt påbjuden färdriktning
För vägar med indirekt påbjuden färdriktning skall Körriktning registreras med riktning för den tillåtna
färdriktningen. Exempel på sådana vägar är motorvägar och andra vägar med skilda körbanor, på- och
avfarter m.fl.
OBS! Cykelfält är oftast enkelriktade p.g.a. att Trafikförordningen föreskriver att:
Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för
fordonet.
Om körbanan är indelad i körfält som anvisats för olika vägvisningsmål genom körfältsvägvisare, får fordon
föras i det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden.
Väg med skilda körbanor representerad av enbart en referenslinje
Om en väg med skilda körbanor för trafik i olika riktning representeras av enbart en referenslinje skall
körriktning registreras med riktning ”med och mot”. Det kan i vissa lägen vara en fördel att låta sådana
vägar representeras av två referenslinjer.
Färdriktning styrd av fysisk utformning
Om det enbart är vägens fysiska utformning som styr färdriktningen, skall Körriktning registreras i den
riktning som är tillåten färdväg. Detta gäller t.ex. vid kanaliseringar i korsningar.
1.
Riktning i cirkulationsplats
Figur 166 I figuren framgår hur tillåten färdriktning registreras i cirkulationsplatser.
Regler för insamling och leverans av vägdata
160 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
2. Väg med indirekt påbjuden färdriktning
Figur 167 Registrering av riktning för en motorväg med av- och påfarter.
Leveranskvalitet DoU
Skapas automatiskt från
Storstadsväg, Stamväg,
Pendlings och
serviceväg, NRL-nät,
Statlig Väghållare
Leveranskvalitet DoU avser indelningsgrund för Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet när det
gäller planering och uppföljning av leveranskvalitet på det statliga vägnätet.
Företeelser för Leveranskvalitet Do samlas inte in utan genereras från andra företeelser. Trafikverket
Långsiktig planering är informationsansvarig för produkten genom ansvar för produktens definition
samt regler för förädlingsprocessen.
Syfte: De klassificerade vägarna i dataprodukten Leveranskvalitet DoU ska leda till att de olika
målnivåerna för leveranskvalitet på vägarna uppnås genom att dataprodukten stödjer processerna för
drift och underhåll av vägnätet.
Produkten används bland annat för planering för och uppföljning av vägnätets drift och underhåll.
åtgärdsplanering, Trafikverkets årsrapport samt upphandlingsunderlag för drift- och
underhållsverksamhet.
Enligt Trafikverkets ”Nationell plan för transportsystemet 2010-2021” delas det statliga vägnätet in i olika
klasser (vägtyper) baserat på typ av trafik, trafikvolymer och hur resenärer och transportköpare använder
transportsystemet. De olika klasserna har uppställda kravnivåer för leveranskvalitet på det statliga
vägnätet.
Regler för insamling och leverans av vägdata
161 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Innebörden av de fem värdena för attributet Leveranskvalitetsklass DoU framgår av de olika klasserna
(vägtyperna):

Klass 1 Storstadsvägar

Klass 2 Övriga stamvägar

Klass 3 Pendlings & servicevägar inklusive prioriterade vägar för kollektivtrafik

Klass 4 Övriga för näringslivets utpekade viktiga vägar

Klass 5 Övriga lågtrafikerade vägar
Drift och underhållsstrategierna inriktas mot följande leveranskvaliteter:

Framkomlighet är den förväntade res- och transporttiden.

Robusthet är transportsystemets förmåga att stå emot och hantera större störningar.

Trafik- och trafikantinformation är information för att fatta beslut som berör resan eller
transporten.

Bekvämlighet är trygghet och komfort.

Säkerhet är att resan och transporten ska kunna ske med låg olycksrisk för passagerare och de
som vistas på vägen.

Användbarhet är åtkomst till vägen för alla.
Regler för insamling och leverans av vägdata
162 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Utifrån användarnas krav på leveranskvalitet beskrivs tre generella målnivåer: en basnivå, en +nivå och
en ++nivå.
Bas
+
++
Väg och järnväg ska
Väg och järnväg ska
Väg och järnväg ska
vara tillgängliga året
vara tillgängliga året
vara tillgängliga året
runt. Restriktioner för
runt. Mindre avvikelser i
runt. Avvikelser i den
Framkomlighet / Punktlighet
tung trafik kan
den förväntade
förväntade transporttiden
förekomma vissa
transporttiden kan
ska vara ringa
perioder (tex
förekomma
tjällossning, lövhalka)
Återställningsförmåga Återställningsförmåga Återställningsförmåga
och vissa
och omledningsoch omledningsRobusthet
omledningsmöjligheter möjligheterna ska vara möjligheterna ska vara
ska finnas
goda
utmärkta
Trafik- och
trafikantinformation
Bekvämlighet
Säkerhet
Användbarhet
Det ska finnas tillräcklig
Det ska finnas god
information (om
information (om
normalläge, störningar, normalläge, störningar,
prognoser och
prognoser och
alternativa förslag) för alternativa förslag) för
att fatta beslut som berör att fatta beslut som berör
resan/transporten
resan/transporten
Resan ska vara
genomförbar
Det ska finnas mycket
god information (om
normalläge, störningar,
prognoser och
alternativa förslag) för
att fatta beslut som berör
resan/transporten
Resan ska upplevas som
Resan ska upplevas som behaglig och mervärden
behaglig
finns (tex rastplatser,
stationsservice)
Transporten/resan ska
Transporten/resan ska
kunna genomföras med kunna genomföras med
hög säkerhet och
högsta säkerhet och
Transporten/resan ska
människor kan med
människor kan med
kunna genomföras säkert
tillförsikt vistas vid och mycket stor tillförsikt
kring väg- och
vistas vid och kring vägjärnvägsnätet
och järnvägsnätet
Alla som vill resa ska
kunna göra det
Vägyper
Leveranskvalitet kopplad till servicenivå 2021
Storstadsområden
Övriga nationella stamvägar +
anslutningsvägar med genomsnittlig
årsdygnstrafik högre än 8 000 fordon
Utpekade pendlings- och servicevägar
inklusive viktiga vägar för kolletktivtrafik
Övriga för näringslivet utpekade viktiga
vägar
Lågtrafikerade vägar och enskilda vägar
Framkomlighet /
Punktlighet
Robusthet
Trafik- och
trafikantinformation
Bekvämlighet
+
++
++
+
++
Bas
++
++
+
++
++
Bas
++
+
+
+
++
Bas
+
+
Bas
+
+
Bas
Bas
Bas
Bas
Bas
Bas
Bas
Regler för insamling och leverans av vägdata
Säkerhet
Användbarhet
163 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Företeelser med attributet Leveranskvalitetsklass DoU skapas genom en förädling av de vid
förädlingstillfället aktuella företeelserna i fem företeelsetyper som alla förekommer på de statliga vägarna
i bilnätet. För respektive klass 1-5 nyttjas följande företeelsetyper/ attributtyper och värden i förädlingen:
1.
Storstadsvägar Företeelsetyp: Storstadsväg Alla förekomster.
2. Övriga stamvägar Företeelsetyp: Stamväg Alla förekomster som ej återfinns i ”1 Storstadsvägar”
ovan.
3. Pendlings & servicevägar inklusive prioriterade vägar för kollektivtrafik Företeelsetyp: Pendlingsoch serviceväg Alla förekomster som ej återfinns i ”1. Storstadsvägar” eller ”2 Övriga stamvägar”
ovan.
4. Övriga för näringslivet utpekade viktiga vägar Företeelsetyp: NRLnät Attributtyp: Kriterium.
Endast: Koderna 2-12 (Alltså ej 1 – Stamvägnät) Alla förekomster som ej återfinns i ”1.
Storstadsvägar”, ”2 Övriga stamvägar” eller”3 Pendlings & servicevägar inklusive prioriterade
vägar för kollektivtrafik” ovan.
5.
Övriga lågtrafikerade vägar Företeelsetyp: Väghållare Attributtyp: Väghållartyp. Endast: 1 –
Statlig Alla förekomster som ej återfinns i ”1. Storstadsvägar”, ”2 Övriga stamvägar”, ”3 Pendlings
& servicevägar inklusive prioriterade vägar för kollektivtrafik” eller ”4 Övriga för näringslivets
utpekade viktiga vägar” ovan.
Företeelser skapas på Trafikverket genom automatisk förädling från andra företeelser.
Vill du veta mer läs här eller följ den här länken:
http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws21/trvloften/Arbetsmaterial/Leveranskvaliteter%20i
%20Nationell%20plan_KennethN_20110309.docx
Regler för insamling och leverans av vägdata
164 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Mittremsa
Om Mittremsa finns ska
Vägnummer ha
Syskonlänkar
Motorväg ska ha
Mittremsa
Bredd måste anges.
Avser markering som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik.
Bredd på mittremsa som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik anges i kodade intervall. Breddmåttet
anges en noggrannhet av + 0,5 m till varje klass.
Vid övergång från en bredd på mittremsa till en annan, skall den bredare sektionen gälla under
utspetsningen (övergången).
När mittremsa har varierande bredd anges medelbredden.
Mittremsa ska registreras med en företeelse i vardera riktningen.
Minimilängd för registrering av mittremsa är 200 m. Mittremsan får vara bruten av övergångsställen och
dylikt.
OBS: En mittremsa skall vara ett byggt område mellan körriktningarna. En markering med målning är inte
en mittremsa. För målade områden med teknisk anordningar t.ex. mitträcke som hindrar mötande trafik
att komma över till mötande körfält anges i företeelsetypen Vägräcke.
Refuger i kanaliseringar är inte att betrakta som mittremsa.
Vid övergång från väg med en körbana till väg med dubbla körbanor kan i vissa fall en kortare mittremsa
finnas före den egentliga början. Är denna 200 m och mindre, betraktas den som kanaliseringsanordning,
vilket innebär att mittremsans början förläggs efter ”genombrottet”.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall inte avslutas trots att
företeelsen tas bort i verkligheten.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
NRLnät
Stamvägnät i NRLnät är
troligen samma som den
nya företeelsen
Stamvägnät.
Måste ändras då
Vägnummer ändras.
Ingår i Leveranskvalitet
DoU
Kriterium måste anges.
Avser det vägnät där områden med riksintresse för kommunikationer kan uppstå vid ny- och ombyggnad
av väg.
Företeelsetypen är inte heltäckande, tills vidare görs bara glapphantering. Vid nybyggnad av t ex. rast och driftvändplatser skall NRLnät inte läggas på, då dessa inte är av riksintresse för NäRingsLivets
kommunikationer.
Utfartsväg är vägar från mindre sågverk, grustag eller dylikt.
Vid nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller
för referenslänkdelen som de knyts till.
Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall avslutas när företeelsen upphör att gälla.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Regler för insamling och leverans av vägdata
165 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Omlednings-id,
Omledningsnamn och
Permanent skyltning måste
anges.
Omledningsväg
Avser vägar som är avsedda för att tillfälligt leda om trafik. Dessa vägar kan gå på statligt, kommunalt och
enskilt vägnät.
Omlednings-id Identitet för en omledningsväg. Består av ett GUID.(Bestående av 32 tecken: 0-9 samt
A-F)
Omledningsnamn Avser namnet för en omledningsväg. Består av länsbokstav + ett löpnr.
Permanent skyltning Anger om omledningsvägen är permanent skyltad eller ej.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Klassning:
http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws45/omledvg/ROSA/Region%20Stockholm/Klassning
%20av%20omledningsväg%20inkl%20omledn%20i%20storstad.docx
Ingår i Leveranskvalitet
Pendlings- och serviceväg DoU
Inga attribut
Ett utpekat vägnät för arbetspendling, servicetransporter och kollektivtrafik kring större tätorter. Viktiga
nationella och regionala stråk som är utpekade på basis av trafikvolym, arbetspendlingsmönster och
kollektivtrafikresande, i syfte att säkerställa tillförlitliga transporter kring större tätorter.
Företeelser av denna typ används som underlag för planering och uppföljning av drift och underhåll på
vägnätet.
Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt
grenar skall ha företeelsen.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Företeelsetypen uppdateras årsvis.
För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna
med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.
Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
166 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Ingår i Leveranskvalitet
DoU
Prioriterad väg för
kollektivtrafik
Inga attribut
Väg prioriterad för kollektivtrafik som är användbar för personer med funktionsnedsättning
Prioriteringen sker av Trafikverket i samråd/dialog med trafikhuvudmännen.
Syfte: Tydliggöra vilka vägar Trafikverket i dialog med trafikhuvudmännen har prioriterat för
kollektivtrafik utifrån Trafikverkets inriktningsmål om att ”Transportsystemet utformas så att det är
användbart för personer med funktionsnedsättning”. Dataprodukten används för planering och beslut om
åtgärder och anpassningar av hållplatser längs de prioriterade vägarna. Det gäller även för
anslutningsnoder till andra transportslag som tåg, flyg, färja, bil, cykel och gång. Företeelser av denna typ
används bland annat för:

Planeringsarbete inför investeringar i vägnätet

Planering av kollektivtrafik och transportslagsövergripande personresor

Uppföljning av leveranskvalitet inom Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet

Information om transportsystemet för aktörer inom kollektivtrafik
Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt
grenar skall ha företeelsen.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Företeelsetypen uppdateras årsvis.
För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna
med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.
Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen.
Läs mer här
Regler för insamling och leverans av vägdata
167 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Rastficka
Rastficka är ett utrymme utanför vägbanan, oftast i form av en längsgående utvidgning, men också som
avskild gren avsedd för tillfällig parkering. För att alla typer av fordon skall kunna använda rastfickan bör
den rymma en stor lastbil med släp (25 m), vilket alternativt ger fyra personbilsplatser. I anslutning till
parkeringsutrymmet bör finnas utrymme för vila och rekreation. Rastficka kan utföras utefter alla typer
av vägar utom motorväg och motortrafikled.
Rastficka har punktutbredning som kan vara sidouppdelad.
Kontakt: Rastplatssamordnare per region.
Det som kallas ”avkörningsfält” ingår inte som rastficka. Inmätning av punktens läge görs mitt på den
sträcka där rastfickan har sin fulla bredd. Utspetsningen räknas ej.
Figur 168 Vägnätsanknytning av Rastfikans punktutbredning.
Då rastfickan har egen geometri placeras punkten på rastfickans referenslinje.
Syftet är bl.a. att tjäna som planeringsunderlag för Samhälle – ex i planering av 2+1 vägar eller i
diskussion kring borttagande/nyanläggande av fickor då det kan finnas ett behov av att lyfta blicken och
se på en längre sträcka/ett större område för att se konsekvensen av flera enstaka smååtgärder.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Alla attribut måste anges utom
övrig parkeringsmöjlighet och
länkadress
Rastplats
Med rastplats avses sidoanläggning för trafikanters behov av vila, mat, toalettbesök,
rekreation eller dylikt. En Rastplats kan antingen vara av typen ”Rastplats” eller
”Enklare Rastplats” beroende på om kraven på grundfunktionalitet uppfylls eller ej.
De rastplatser som ska ingå här ska vara utmärkta med skylt H13, se figur här intill.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.
En ”Rastplats” ska uppfylla kraven på miniminivå för grundfunktionalitet. Det innebär att samtliga
följande funktioner ska finnas (enligt attribut ovan):

Markerade parkeringsplatser

HCP-anpassad toalett

Bord med sittplatser

Sopkärl

Information

Belysning
Vid brist i något avseende i ovanstående krav så ska anläggningen typbestämmas som en ”Enklare
Rastplats”.
Regler för insamling och leverans av vägdata
168 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Punktutbredningens placering
Positionen för punktutbredningen sätts på vägnätet utifrån mitten på rastplatsen.
Då det finns rastplatser på ömse sidor om vägen anges två rastplatsföreteelser.
En rastplats utförs normalt som skiljd från huvudvägen på egen parallell vägslinga. Lägesangivelsen görs
då mitt på den parallella vägslingan. Statliga vägsträckor inom rastplatser ska ha vägnummer och
länkrollen "Gren".
Figur 169 Lägesangivelse för rastplats på vägslinga.
Nyttig info i underlag för registrering är då t ex: ”Via slinga höger om vägen i riktning från Falun till
Borlänge”.
I de fall en rastanläggning nås från huvudvägen via en avledande vägslinga görs lägesangivelsen på den
position där slingan anses nå rastanläggningen.
Figur 170 Lägesangivelse för rastplats på avledande vägslinga.
Ajourhållningsansvar har Trafikverkets rastplatssamordnare som finns per region.
http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws24/rastplats/Projektledning/Rastplatssamordnare%2
0på%20regionerna.docx
Regler för insamling och leverans av vägdata
169 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Ansvarig organisation
referenslinje,
Metod referenslinje,
Dimension
Slutdatum måste anges
En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen.
Ska alltid finnas för
alla referenslinjer.
Referenslinjetillkomst
Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till
referenslinjen.
Processteg referenslinje
För varje förekomst av företeelsetypen Referenslinjetillkomst kan ett eller flera Processteg referenslinje
registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats.
Processteg Referenslinje är ett sammansatt attribut som beskriver ett separat steg i processen för
insamling och behandling av referenslinjens geometridata.
Referenslinjetillkomst har naturligtvis ingen företeelsetillkomst.
Attributet flyghöjd
Värden för attributet Flyghöjd registreras endast då Metod Referenslinje är

fotogrammetri, analog

fotogrammetri, analytiskt
Attributet skalfaktor
Värden för attributet Skalfaktor registreras endast då Metod Referenslinje är ett av följande:

digitaliserad, skärm, vektor

digitaliserad, skärm, digital bild

digitaliserad, skärm, fotogrammetri

digitaliserad, skärm, geodesi

digitaliserad, analogt, fotogrammetri

digitaliserad, analogt, geodesi
Regler för insamling och leverans av vägdata
170 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Regionalt rastplatsvägnät
Utgör nationellt
rastplatsvägnät
tillsammans med
Stamvägnätet
Inga attribut
Avser ett vägnät som består av regionalt utpekade viktiga stråk, vilka tillsammans med det nationella
stamvägnätet utgör ett nationellt rastplatsvägnät.
Rastplatsvägnätet ska tjäna som underlag för planering på kort och längre sikt med inriktningen att
rastficka ska finnas var 40:e till 80:e minut samt att rastmöjlighet för yrkestrafik ska finnas var 15:e
minut.
Syfte/nytta: Syftet är bl a att tjäna som planeringsunderlag för Samhälle – ex i planering av 2+1 vägar
eller i diskussion kring borttagande/nyanläggande av fickor då det kan finnas ett behov av att lyfta blicken
och se på en längre sträcka/ett större område för att se konsekvensen av flera enstaka små åtgärder.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild.
Ajourhållningsansvar har Trafikverkets rastplatssamordnare som finns per region.
Rekommenderad väg för
farligt gods
Ska inte finnas samtidigt
som Inskränkning för
transport av farligt gods
Alla attribut måste anges.
Anger om en väg är rekommenderad av länsstyrelsen för transport av farligt gods.
Väginformationskartan kan användas som stöd för kontroll av uppgifterna.
Om Rekommenderad väg för farligt gods finns på samma länkar som Inskränkning för transport av farligt
gods, är de den sistnämnda som gäller eftersom den är en lokal trafikföreskrift. Rekommenderad väg för
farligt gods ska vara ett sammanhängande vägnät utan glapp och ”öar”. Företeelsen skall m.a.o.
läggas på grenar och tvärlänkar endast om det är olika vägar som företeelsen skall sammanbinda.
Då ny väg byggs kan konsekvensen bli att Rekommenderad väg för farligt gods ska ”flyttas” till den nya
vägen.
Länsstyrelsen fattar beslut om rekommenderad väg för farligt gods och publicerar detta i
Väginformationskartan och vissa länsstyrelser publicerar besluten även i ”Sammanställning över vägar.”
Regler för insamling och leverans av vägdata
171 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
SE-TERN vägnät
Utpekat vägnät och identifierade länkar för TERN-verksamheten inom EU. TERN – Transeuropeiska
vägnätet.
Kan förekomma på statligt och kommunalt vägnät.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket och lagras i RFT-databasen men är nationell.
Utgående från TERN-vägnätet i Sverige så sker registrering enligt följande:

Varje TERN-Länk blir en TERN-Företeelse.
Om det är en lång sträcka kan det av praktiska skäl vara lämpligt att dela upp TERN-Länken i
flera TERN-företeelser.

TERN-Länken startar och slutar i en NVDB-Nod.
Det är bra om det kan vara en gemensam nod där två TERN-vägar korsar varandra men det
behöver inte vara det.

Använd Vägnumrets framåt- och bakåtriktning för att få fram TERN-företeelsernas utbredningar.
(Inga grenar med alltså.)

Det kan bli glapp i Tern-företeelsens ena riktning, t.ex. på länk över bro där vajerräcke saknas.
Beslutsdatum måste anges.
Skyddsklassade vägar
Avser skyddsklassade vägar med avseende på vägarbete. Används vid upprättande av TA-planer.
Skyddsklassade vägar är vägar som oftast har ÅDT > 2000 samt hastigheten är 70 km/h eller högre
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Slitlager
På statlig väg ska företeelsen vara
överensstämmande med VVslitlager.
Heltäckande förutom på Färjeled
där det inte ska finnas slitlager.
Slitlagertyp måste anges.
Som Belagd räknas
beläggningar av typen asfalt
(bitumeniös), betong, gatsten,
oljegrus eller Y1G
Som Grus räknas slitlager av
grus och förseglat grus men även
grusvägar utan slitlager.
Vägens slitlager
Om Vägnummer < 500 ska slitlagertyp vara Belagd. Undantag finns på väg 305 (26 km) och väg 336 (41
km) samt på några av E4’ans grenar i Norrland. Villkoret täcker förhoppningsvis in vägar med
hastighetsgräns >90 km/tim, Motorväg och Motortrafikled som inte ska ha Grus.
Inom tättbebyggt område är det troligen inte grus på vägnät med funktionell vägklass 0 – 5.
Regler för insamling och leverans av vägdata
172 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Snöutmärkning måste anges.
Snömarkering
Avser vägar utmärkt med snöstör med reflexkrav eller utan reflexkrav
Snöutmärkning anger på vilket sätt vägen är snöutmärkt.
1 Snöstör med reflexkrav
2 Snöstör utan reflexkrav
Sträckutbredningen anges utan uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren.
Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (Grundpaket drift). Underlättar beräkning av mängder
vid arbetet med GPD-upphandlingar.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Har ett beroende till
NRLnät
Måste ändras då
Vägnummer ändras.
Ingår i Leveranskvalitet
DoU
Stamvägnät
Inga attribut
Statliga vägar som av regeringen tillsammans med Trafikverket klassificerats som Stamväg och utgör ett
sammanhängande nationellt stamvägnät/huvudvägnät.
Syfte: Statliga vägar av särskilt stor betydelse för landets välfärdsutveckling och ska ha en hög och jämn
standard. Staten har också ansvaret för stamvägnätets investerings -planering. Den största trafikmängden
ska styras till stamvägnätet
Företeelser av denna typ används i planeringsarbete inför investeringar i vägnätet. Åtgärdsplanering.
Uppföljning av leveranskvalitet mm inom drift- och underhåll. Information om transportsystemet.
Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt
grenar skall ha företeelsen.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Företeelsetypen uppdateras årsvis.
För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna
med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.
Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
173 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Att det är stigningsfält bör
även återspeglas i att det
är en större vägbredd.
Anges
trafikriktningsuppdelat.
Stigningsfältet ska gå i
riktning mot högre höjd
dvs. större z-koordinater.
Stigningsfält
Avser vägsträckor i större lutningar som har större vägbredd för att underlätta framkomligheten.
Stigningsfält är i vissa fall skyltade, samt markerade med målning på körbanan.
En ökad vägbredd är dock avgörande om stigningsfält är registrerad. Inga attribut finns.
Utbredningen börjar vid utspetsning till ökad vägbredd och slutar vid återgång till "normal" vägbredd.
Utbredningen skall anges i den trafikriktning som stigningsfältet gäller för. Utbredningen skall
trafikriktningsuppdelas.
Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall avslutas när företeelsen upphör att gälla.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Ingår i Leveranskvalitet
DoU
Storstadsväg
Inga attribut
Ett begränsat vägnät med utpekade vägar i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö med
stor trafikvolym. Vägnätet har gemensamma egenskaper när det gäller särskilda behov av drift och
underhåll främst kopplat mot framkomlighet.
Företeelser av denna typ används som underlag för planering och uppföljning av drift och underhåll på
vägnätet.
Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt
grenar skall ha företeelsen.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Företeelsetypen uppdateras årsvis.
För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna
med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.
Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig för uppdateringen företeelsetypen.
Svängmöjlighet
Alla attribut måste anges.
De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess
utformning.
Insamling av företeelser till denna företeelsetyp är komplicerad. Behov och krav för insamling bör därför
granskas innan arbetet påbörjas.
Svängmöjlighetsklass
Beskrivning av hur svängen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna
återfinns i dokumentet ”Krav på Skogsbilvägar” och den hittar du här:
http://www.vmfsyd.se/Startsida/Bilder/krav%20p%C3%A5%20skogsbilv%C3%A4g.pdf
Regler för insamling och leverans av vägdata
174 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Skillnad mellan sväng in och ut på en väg
Det är inte givet att en sväng som är möjlig att genomföra från ett håll i en korsning även är möjlig att
genomföra från andra hållet. Detta kan bero på breddökningar, lutningar etc. Där det finns en sådan
skillnad anges det värde som motsvarar den längsta fordonskombination som klarar svängen åt båda
hållen.
B
A
Figur 171 En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att
genomföra med samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. vägbredd.
Samtidiga utbredningar
En länk eller nod kan ingå i flera olika relationer för att beskriva olika svängmöjligheter. En utbredning på
samma länk-nod-länk kombination kan dock inte finnas samtidigt.
Färd rakt fram i fyrvägskorsning
Svängmöjlighet registreras inte för färd rakt fram i en korsning. Om det inte är möjligt för en viss typ av
fordonskombination att färdas rakt fram används istället företeelsetypen Framkomlighet för vissa
fordonskombinationer att beskriva att den väg som går rakt fram inte är farbar med aktuell
fordonskombination.
Tillgänglighet
Ska finnas på vägar med statligt
Driftbidrag dock ej Färjeled.
Förekommer oftast samtidigt som
Framkomlighet för vissa
fordonskombinationer
Alla attribut måste anges.
Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året.
Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp.
Klassningsenhet
Vid bedömning av tillgänglighet för NVDB klassas olika delar av vägen var för sig. Praxis är annars enligt
Skogsstyrelsens vägklassningssystem (som företeelsetypen baseras på) att en väg mellan två
vändmöjligheter klassas efter dess sämsta parti.
Praxis är att en väg mellan två vändmöjligheter klassas efter dess sämsta parti.
Tillgänglighetsklass
Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna
återfinns i dokumentet ”Krav på Skogsbilvägar” och den hittar du här:
http://www.vmfsyd.se/Startsida/Bilder/krav%20p%C3%A5%20skogsbilv%C3%A4g.pdf
Trafikverket registrerar de ”skogliga företeelserna” på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen
registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse.
När driftbidraget avslutas skall företeelsen Tillgänglighet ligga kvar oavsett vem som varit
indataleverantör
Regler för insamling och leverans av vägdata
175 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Ledningstyp, Ägare och
Samförläggning måste anges.
Tillståndsgiven
ledningspassage
Avser en punkt där tillståndsgiven ledning korsar statlig väg.
Punktutbredning som kan vara samtidig.
Krav för inmätning av ledningens koordinater finns här: http://www.trafikverket.se/Foretag/Systemoch-e-tjanster/Ansok-om-tillstand/Ansok-om-ledningsarenden/Ansok-om-ledningsarenden-inomvagomradet/Avsluta-arbetet/
Om man bara vill registrera förekomst skall Ledningstyp anges som värde 10 Okänt.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen
tas bort i verkligheten.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Ledningstyp, Ägare och
Samförläggning måste anges.
Tillståndsgiven
ledningssträcka
Avses tillståndsgiven ledningssträcka utmed statlig väg.
Ledningen skall ligga inom vägområdet. Se Vägområde på sidan 13
Utbredning för företeelsen är sträckutbredning som kan vara samtidig och sidouppdelad. Kan förekomma
på höger sida om vägen, vänster sida om vägen eller i mitten av vägen.
Krav för inmätning av ledningens koordinater finns här: http://www.trafikverket.se/Foretag/Systemoch-e-tjanster/Ansok-om-tillstand/Ansok-om-ledningsarenden/Ansok-om-ledningsarenden-inomvagomradet/Avsluta-arbetet/
Om man bara vill registrera förekomst skall Ledningstyp anges som värde 10 Okänt.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen
tas bort i verkligheten.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Regler för insamling och leverans av vägdata
176 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Ledningstyp och
Samförläggning måste anges.
TRV-Ledningspassage
Avser en punkt där ledningar som Trafikverket äger korsar statlig väg.
Punktutbredning som kan vara samtidig.
Krav för inmätning av ledningens koordinater finns här: http://www.trafikverket.se/Foretag/Systemoch-e-tjanster/Ansok-om-tillstand/Ansok-om-ledningsarenden/Ansok-om-ledningsarenden-inomvagomradet/Avsluta-arbetet/
Om man bara vill registrera förekomst skall Ledningstyp anges som värde 10 Okänt.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen
tas bort i verkligheten.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Ledningstyp och
Samförläggning måste anges.
TRV-Ledningssträcka
Avser ledningssträcka utmed statlig väg som tillhör Trafikverket.
Ledningen skall ligga inom vägområdet. Se Vägområde på sidan 13
Utbredning för företeelsen är sträckutbredning som kan vara samtidig och sidouppdelad. Kan förekomma
på höger sida om vägen, vänster sida om vägen eller i mitten av vägen.
Krav för inmätning av ledningens koordinater finns här: http://www.trafikverket.se/Foretag/Systemoch-e-tjanster/Ansok-om-tillstand/Ansok-om-ledningsarenden/Ansok-om-ledningsarenden-inomvagomradet/Avsluta-arbetet/
Om man bara vill registrera förekomst skall Ledningstyp anges som värde 10 Okänt.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen
tas bort i verkligheten.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Typ måste anges.
Viltstängsel
Avser högt nätstängsel, avsett att försvåra för vilda djur att komma ut på vägen. Främst skall funktionen
”viltskyddad väg” med fysiskt hinder av typen nätstängsel visas.
Stolptyp och Årtal för uppsättning kan anges.
Sträckutbredningen anges utan uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren.
Längre sträckor vid t.ex. bergskärningar där viltstängsel saknas skall inte registreras.
Om man bara vill registrera förekomst skall typ anges som värde 1 Viltstängsel.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen
tas bort i verkligheten.
Underlag för ajourhållningen av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och
Underhållsverksamhet.
Regler för insamling och leverans av vägdata
177 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Heltäckande på statligt
vägnät exkl färjeled.
Vinter2003
Driftklass måste anges.
Används för indelningen av vinterväghållningsstandard i driftsupphandling från år 2003 och framåt
enligt regelverk VINTER 2003.
Följande publikationer är styrande:

VINTER 2003 VV Publ. 2002:147, styr valet av vinterväghållningsstandard.

ATB VINTER 2003 VV Publ. 2002:148. är allmän teknisk beskrivning som innehåller
Trafikverkets krav vid utförande av vinterväghållning.

Metodbeskrivning 110:2000, VV Publ. 2002:149, är ett komplement till den allmänna
beskrivningen.
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Typ måste anges.
VVIS
Avser VVIS-stolparna som står utmed vägen och som tillhör VägVäderInformationsSystemet.
Typ anger om ordinarie VVIS-utrustning eller om enbart Kamera-utrustning finns.
Som identifikation av VVISstolpe används attributet Nummer (anges med länsnr + ett löpande nummer.
(ex. 2001, 2032)) och
för kamerastolpe används attributet Kameranr. (Anges med länsnr + K och en siffra från 1 och uppåt.
(ex. 20K1,20K2,osv.).)
Kameraantal anger hur många kameror som finns på VVIS-stolpen.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen
tas bort i verkligheten.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
VV-Slitlager
Typ måste anges.
på statligt
vägnät exkl. färjeled.
Ska inte vara motstridigt till
företeelsen Slitlager
Heltäckande
Avser vilket slitlager (ytbeläggning) som körbanan har.
Minimilängden för en utbredning (dock ej grus) är 100 m. Kortare utbredningar, exempelvis i anslutning
till vägkorsningar, broar och järnvägskorsningar behöver inte registreras.
Varje utbredning för VV-slitlager anges i meter och ansluter till omgivande slitlagers utbredningar. I de
fall utbredningsgränsen är otydlig avrundas värdet till närmaste 10-tals meter.
Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas trots att företeelsen tas bort i
verkligheten.
Underlag för ajourhållning av företeelsen kommer från Trafikverkets Drift- och underhållsverksamhet.
Regler för insamling och leverans av vägdata
178 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Vägbredd ska inte finnas på
Färjeled
Vägbredd
Bredd måste anges.
Vägbanans medelbredd för angiven sträcka. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna
eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, d.v.s. den del av vägbanan som uppfyller den angivna
bärigheten.
Medelvärde
Bredden skall avspegla vägbreddens medelvärde för den angivna sträckan. Där det är möjligt bör
breddvärdet hämtas från vägens typsektion. Bredden avser vägbanans medelbredd för den vägbana som
referenslinjen avbildar. Medelbredden ska gälla för en sträcka som inte har varaktiga breddvariationer
större än 0,5 meter på en sträcka som överstiger 200 meter.
Skilda körbanor men bara en länk.
Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för
motsatt trafik gäller att värdet för attributet Bredd skall vara det totala värdet för de bägge körbanorna.
Denna situation kan uppstå i korsningar där det finns refuger.
Typfall
I de fall en mer detaljerad inmätning är önskvärd gäller följande rekommendationer:

Vägbredden är den belagda bredden inklusive vägrenar.

Om kantstöd finns sträcker sig vägbredden fram till dessa

S.k. ränndalar räknas inte med i vägbredden om dessa normalt inte används för trafik (som
ränndalar räknas “motlut”, “måsvingar” etc.)

P-fickor och bussfickor som är kantsatta räknas normalt inte med i vägbredden. Målade p-fickor
räknas dock in i vägbredden i vissa fall, se Figur 172.

För 2+1 väg avses bredden från asfaltkanten till mitträckets kant.

Vid övergång mellan 2 och 1 körfält sker skiftning av vägbredden när
avsmalning/utökning skett till hälften.
Bredden ger den fria bredden och underlag för beräkning av beläggningens yta (med visst
schablontillägg).
Exempel vägbredd då det finns P-fickor
A
B
Figur 172 I fallet A ingår P-fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden.
Underlag för bredden
För Vägbredd skall man eftersträva att nå fullständighet och god tematisk noggrannhet om underlag kan
inhämtas utan dröjsmål.
Att samla in vägbredd (där data saknas) inom primärkarteområden, som också i stort sett är lika med
tättbebyggt område, är möjligt utan att hänsyn tas till vilken kvalitetskravklass den tillhör.
Primärkartorna utgör ett tillräckligt bra underlag att mäta vägbredden på.
Regler för insamling och leverans av vägdata
179 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Utanför primärkartan i kvalitetskravklass 3 och 4 kan man tänka sig någon form av schablon då kraven på
tematisk noggrannhet är + - 1m. I kvalitetskravklass 1 och 2 är kraven högre.
Tänk på att vägbredden på respektive länk inte får överlappa intilliggande länk vilket kan bli fallet när en
cykelbana löper parallellt med en bilväg. Cykelfältets bredd är däremot en del av bilvägens vägbana.
Idag finns inga krav på fullständighet i kvalitetskravklass 3 och 4 vilket i princip innebär att fångst av
vägbredd har låg prioritet för dessa vägar. Finns det källdokument som är lämpliga underlag för
registrering av vägbredd, exempelvis bygghandling eller liknande, så ska den naturligtvis levereras till
NVDB.
Områden inom primärkartan kan man alltså fånga vägbredd direkt utan att behöva klara ut vilken
kvalitetskravklass den tillhör. För områden utanför primärkartan är kvalitetskravklass däremot viktig.
Väghinder
Ska inte finnas på sträcka som har
statligt Driftbidrag.
Hindertyp måste anges.
Förekomst av permanent fysiskt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage.
Vägbom ska inte finnas på vägar som får statligt driftbidrag. Då bidraget slutar vid en vägbom måste man
därför vara noga med att placera punkten för Väghinder efter utbredningen för driftbidrag.
Går driftbidraget ända fram till en vägkorsning får man låta driftbidraget sluta ett par meter före
korsningen och placera väghindret där. Detta förutsätter givetvis att tillfarten till driftbidragsvägen är i
andra änden av bidragets utbredning.
Exempel på Hindertyp:

Låst grind eller bom är vanligast på skogsbilvägar

Pollare: Lägre stolpe av olika utseende, funktion och material.

Cykelfålla
Figur 173 Cykelfålla
Regler för insamling och leverans av vägdata
180 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Väghållare
Ska finnas på allt vägnät oavsett nättyp.
Ingår i Leveranskvalitet DoU
Väghållartyp måste
anges
Begreppet väghållare har i detta sammanhang inte samma innebörd som i exempelvis väglagen.
Väghållare i detta sammanhang är den som skall hålla vägen och svara för väghållningen vilket inte
behöver vara densamma som den som praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en väg. Väghållare
är alltså den som är ansvarig för väghållningen. D.v.s. den organisation som juridiskt är ansvarig (ägare)
för vägen men då ägarskapet är oklart avses den som av hävd är ansvarig för väghållningen.
Staten och i vissa fall kommun är väghållare för allmän väg. En kommun dock endast inom visst område
och efter särskilt beslut av regeringen. Kommunen är också väghållare för gator med kommunalt
huvudmannaskap inom detaljplanelagt område. Övriga vägar är enskilda vägar där enskild person, ett
företag, en förening, en samfällighet eller liknande kan vara väghållare.
Då kommunen sköter vägen av "hävd", trots att man vet att den är enskild och det kanske t o m finns ett
driftbidrag som betalas ut av Trafikverket för drift av den enskilda vägen, ligger ansvaret för
väghållningen hos den enskilde väghållaren men denne har överlämnat ansvaret för driften till
kommunen.
Att staten eller kommunen praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en enskild väg innebär inte att
staten eller kommunen blir väghållare för vägen.
För enskilda vägnätet kan Väghållare likställas med vägägare vilken är den som byggt och bekostat vägen.
Vägägaren kan via servitut eller nyttjanderätt ge möjlighet till andra att nyttja vägen. Observera att den
som på det sättet erhållit rätt att nyttja vägen inte är likställd med vägägaren och således heller inte skall
betraktas som väghållare.
Indragning av väg från allmänt underhåll, d.v.s. väghållaren övergår från statlig till annan väghållare, sker
då parterna är överens och annan ägare tar vid. Det ska finnas beslut på övertagandet och först då kan
man byta väghållare. Trafikverket är väghållare tills ett överlämnande skett. Det kan vara så att
Trafikverket måste åtgärda vägen för att den nya väghållaren ska godkänna övertagandet.
När vi inte lyckats fastställa väghållare enl. ovan eller med de källor vi har, läggs väghållaren som enskild
och i Väghållarnamn skriv texten: Väghållare osäker.
Enligt (tolkning av) Väglagen (1971:978) gäller följande:
Allmän väg är

väg som anläggs enligt Väglagen,

väg som enligt lagen förändras till allmän,

för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller
vägen enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändrats till allmän och som vid denna lags
ikraftträdande hålls av staten eller en kommun.
Allmän väg upphör att vara allmän när

vägen dras in,

kommunen är väghållare och den enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till
allmänt begagnande som gata,

kommunen övertar väghållningen av en gata som staten varit väghållare för.
Väghållning omfattar byggande av väg och drift av väg.
Regler för insamling och leverans av vägdata
181 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Staten är väghållare för allmänna vägar om inte annat föreskrivits.
Om det främjar en god och rationell väghållning får regeringen besluta att en kommun skall vara
väghållare inom kommunen. Beslutet kan begränsas till att avse vissa vägar eller vissa områden inom
kommunen.
Trafikverket handhar väghållningen för statens räkning och har tillsyn över kommunernas väghållning.
Väghållningsmyndighet för statliga vägar är Trafikverkets regioner och då en kommun är väghållare, den
kommunala nämnd som kommunfullmäktige utser därtill.
Gata är väg som enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som
gata.
Enligt (tolkning av) Plan- och bygglagen (1987:10) gäller följande:
Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. I
detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges allmänna platser såsom gator, vägar, torg och
parker, Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Av en plankarta
skall framgå hur planområdet delas upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller
för olika områden.
Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbättra en gata, får kommunen besluta att
kostnaden för detta skall betalas av ägarna till de fastigheter som är belägna vid gatan.
Skillnaden mellan gator och vägar är att gator regleras av plan- och bygglagen medan vägar regleras av
väglagen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
182 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Kommunal väg – kommunal väghållning, vad menar man?
Det finns flera varianter av kommunalt ansvar för gator och vägar. Här är en sammanställning av olika
situationer där man kanske säger att det ”är en kommunal väg”. Men vad menar man och vad gäller
egentligen formellt?
Frågor:
1.
Allmän väg inom kommunalt väghållningsområde (fastställt genom beslut av regeringen och
Trafikverket). D.v.s. utom plan eller inom detaljplan där kommunen inte är huvudman för allmän
plats (även äldre byggnadsplan).
2. Allmän väg med statligt väghållningsansvar där kommunen t ex genom avtal tagit på sig drift och
underhåll (skötseln) av vägen.
3. Inom detaljplan där kommunen är huvudman för allmän plats (även äldre stadsplan). Detta är
kommunal gata.
4. Inom detaljplan där kommunen inte är huvudman för allmän plats (även äldre byggnadsplan)
men har tagit på sig ett ansvar för vägarnas skötsel. Vägarna borde utgöra en
gemensamhetsanläggning och förvaltas av en samfällighetsförening. (Tidigare område med
vägförening.)
5.
Utanför detaljplan där kommunen tagit på sig ett ansvar för vägens skötsel. Väg som borde vara
gemensamhetsanläggning med samfällighet.
6. Väg på kommunens mark (kommunal fastighet).
Svar:
Beskrivning
1. Kommunal allmän
väg
2. Statlig allmän väg
Vägrätt
Kommunen
Väghållar
e
(Statlig,
kommuna
l, enskild)
Kommunal
Vägrätt
Trafikverket
Statlig
3. Gata inom
detaljplan
Kommunen är
huvudman för allmän
plats
4. Väg inom detaljplan
Kommunen är inte
huvudman för allmän
plats
Detaljplan (även
äldre stadsplan)
Kommunen
Kommunal
Detaljplan (även
äldre
byggnadsplan)
Enskild
Kommunen sköter
vägen genom
kommunalt beslut
eller ev. avtal
5. Utanför detaljplan
där kommunen tagit
på sig ett ansvar för
vägens skötsel
?
Borde enl.
lagstiftning vara
gemensamhetsanl
äggning
Markägandet
?
Borde enligt
lagstiftningen vara
samfällighetsförenin
g
?
Borde enligt
lagstiftningen vara
samfällighetsförenin
g
Kommunen som
markägare
Enskild
Kommunen sköter
vägen genom
kommunalt beslut
eller ev. avtal
6. Väg på kommunens
mark
Marken
disponeras med
stöd av
Formellt ansvarig
för väghållningen
Enskild
Regler för insamling och leverans av vägdata
Anm
Kommunen sköter
vägen genom
”driftavtal
/entreprenadavtal”
183 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Ändring av Väghållartyp
I de fall man initialt satt felaktig väghållartyp (om FDI står i företeelsetillkomstens kommentarfält) får
denna rättas utan kontakt med annan väghållare. Om annan väghållartyp är manuellt registrerad på
kommunal väg måste en utredning och överenskommelse ske för att få klarhet i väghållarskapet.
Överenskommelsen om byte av väghållartyp ska bifogas i leveransen till NVDB för att kunna checkas in i
NVDB utan extra utredning och fördröjning.
Påverkan på andra företeelser då väghållartyp byter värde.
Påverkar:
NVDB-företeelser
Drift-bidrag
komVägmunalt
nummer
Korsning
Övriga
NVDBFunktionell företevägklass
elser
eventuellt
avsluta
eventuellt
avsluta
ev avsluta+ Ingen
skapa ny
åtgärd
avsluta
avsluta
eventuellt
avsluta
ev avsluta+ Ingen
skapa ny
åtgärd
avsluta+
skapa ny
Ingen
åtgärd
skapa ny
eventuellt
skapa ny
ev avsluta+ Ingen
skapa ny
åtgärd
avsluta+
skapa ny
avsluta
eventuellt
avsluta
ev avsluta+ Ingen
skapa ny
åtgärd
eventuellt
skapa ny
ev avsluta+ Ingen
skapa ny
åtgärd
eventuellt
skapa ny
ev avsluta+ Ingen
skapa ny
åtgärd
Gällande
väghållartyp
Ny väghållartyp
Väghållare
Bärighet
statlig
kommunal
avsluta+
skapa ny
Ingen
åtgärd
statlig
enskild
avsluta+
skapa ny
kommunal
statlig
kommunal
enskild
enskild
enskild
statlig
kommunal
avsluta+
skapa ny
avsluta+
skapa ny
skapa
ny
Om den
finns,
troligen
avsluta
skapa
ny
Om den
finns,
troligen
avsluta
skapa ny
Regler för insamling och leverans av vägdata
184 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Påverkar: STVDB-företeelser
Vinterbärighet
Gällande
Ny
Omled- Vinter
Y-,Z-,ACväghållartyp väghållartyp ningsväg 2003
Driftomr ,BD-län
Ingen
Ska ev
Ska ev
Ingen
statlig
kommunal åtgärd vara kvar vara kvar åtgärd
Ingen
statlig
enskild
åtgärd avsluta avsluta
skapa ny skapa ny
Ingen
om
om
Ingen
kommunal statlig
åtgärd saknas
saknas
åtgärd
Ingen
kommunal enskild
åtgärd avsluta avsluta
eventuel
Ingen
lt skapa
enskild
statlig
åtgärd
skapa ny ny
eventuel
Ingen
lt skapa
enskild
kommunal åtgärd
ny
Körriktning
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Övriga
STVDBJärnvägs- Lednings Lednings
företeels
korsning passage sträcka Rastplats er
Ingen
Ingen
Ingen
Ingen
åtgärd
åtgärd
åtgärd
åtgärd
avsluta
Ingen
Ingen
Ingen
Ingen
åtgärd
åtgärd
åtgärd
åtgärd
avsluta
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
Ingen
åtgärd
skapa ny
skapa ny
Registrera väghållare på icke avtalat vägnät
Då en vägnätsuppdatering berör flera väghållare är det lämpligt att de olika väghållarna kommer överens
om vem av dem som ska leverera uppdateringar till NVDB. Överenskommelsen skall bifogas i leveransen
så att den som checkar in förändringarna i NVDB vet att den som levererar materialet gör det på uppdrag
av alla de berörda väghållarna.
Trafikverkets personal hittar kommunens organisationsnummer i Excelbladet ..\..\..\01
Fånga\Kommunlista\Kommuners organisationsnummer.xls.
Väghållarens namn
För attributet Väghållarnamn är det värde som skall anges dels beroende av Väghållartyp och dels av
Förvaltningsform. I följande tabell framgår vilket namn som skall anges i olika fall:
Om Väghållartyp är
Och Förvaltningsform är
Anges följande namn som Väghållarnamn
Statlig
Kommunal
Enskild
Föreningsförvaltning
Enskild
Enskild
Enskild
Delägarförvaltning
Överenskommelseväg
Enskilt ägande
Enskild
Okänt
Trafikverket
Namn på den kommun som är väghållare
Namn på den vägförening, vägsamfällighet eller
samfällighetsförening som är väghållare
Inget namn anges
Inget namn anges
Namn på juridisk person som är väghållare
(Inga namn på fysiska personer anges)
Inget namn anges
Regler för insamling och leverans av vägdata
185 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Förvaltningsform
För attributet Förvaltningsform anges värde endast om väghållaren är enskild.
Nedan ges ytterligare förtydligande av värdemängden:
Föreningsförvaltning: Omfattar vägar vilka varit föremål för vägförrättning enligt den äldre enskilda
väglagen eller den från 1998 gällande lagen om förvaltning av samfälligheter och anläggningslagen och
som i dag förvaltas av en vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening. Till detta attributvärde
förs även sådana vägar vars föreningar för närvarande är ¨sovande¨ och ej aktiva, men där föreningen
fortfarande är formellt ansvarig för väghållningen.
Delägarförvaltning: Omfattar vägar som varit föremål för vägförrättning enligt enskilda väglagen eller
anläggningslagen och som inte har föreningsförvaltning.
Överenskommelseväg: Omfattar vägar tillkomna genom känd frivillig överenskommelse.
Överenskommelsen kan vara framtagen under medverkan av skogsvårdsstyrelsen men även andra
överenskommelser, där flera fastighetsägare är inblandade, godtas. Vägar i den här gruppen
kännetecknas av att det är flera fastighetsägare som tillsammans äger vägen. Enbart det faktum att en
fastighetsägare får servitutsrätt att nyttja en väg innebär inte att vägen skall klassas som
överenskommelseväg.
Enskilt ägande: Omfattar vägar med i första hand en ägare. Kan vara väg över den egna fastigheten eller
väg byggd över den egna och angränsande fastigheter. Till gruppen enskilt ägda vägar förs även vägar där
andra fastigheter kan ha servitutsrätt utan att vara vägens ägare och väghållare. Även vägar med fler än en
ägare kan föras till denna grupp när överenskommelse saknas mellan delägarna.
Okänt: Förvaltningsformen är okänd. Bör användas restriktivt.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Väghållare på nya kommunala och enskilda vägar
Väghållare ska finnas på allt vägnät men om brister finns kan följande regel användas.
Regel: Om det uppstår brist i företeelsen Väghållare och det inte går att få ett snabbt besked från källan
om vem som är väghållare ska företeelsen läggas in enligt följande (rättelse kan ske senare):
1) Väghållartyp sätts till ”enskild”
a) om omgivande vägar är enskilda
b) om det är blandat kommunal/enskild typ utom tättbebyggt område
2) Väghållartyp sätts till ”kommunal”
a) om omgivande vägar är kommunala
b) likaså vid blandat kommunal/enskild typ inom tättbebyggt område.
Regler för insamling och leverans av vägdata
186 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Vägkategori
Heltäckande på statligt
vägnät (inkl färjeled).
Vägkategori hänger
samman med Europaväg
och vissa serier av
Vägnummer
Kategori måste anges.
Vägkategori avser vägens "status" och indelas i Europa- och riksvägar samt primära, sekundära och
tertiära länsvägar.
Då definition av kategorierna 4-6 saknas, görs i 1:a hand glapphantering och i 2:a hand registreras
sekundär länsväg.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Regler för insamling och leverans av vägdata
187 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Vägnummer
Vägnummer finns alltid om Väghållartyp =
statlig och Vägtrafiknät är Bilnät men
kan även finnas för andra värden på
väghållartyp.
Om vägnummer <100 och har
Europaväg=Ja ska Vägkategori vara 1
annars 2. Om vägnummer 100 – 499 ska
Vägkategori vara 3.
Om Mittremsa och/eller Vägräcke med
Gemensamt mitträcke ska syskonlänkar
finnas.
Alla attribut är
obligatoriska inklusive
Värd/gäst, Länkroll
och Riktning som
måste anges
Vägnummer för allmänna vägar som ingår i riks- och länsvägnätet.
Vägnummer ajourhålls av Trafikverket. Observera att en väg/gata med vägnummer kan till hela sin längd
vara kommunal. I dessa fall är det speciellt svårt att veta när ombyggnader skett som leder till
ajourhållning av vägnummer.
Vägnummer är numrerade i tre nummerserier:

Vägnummer 1-99 (europavägar och riksvägar).

Vägnummer 100-499 (primära länsvägar).

Vägnummer 500-5000 (sekundära och tertiära länsvägar).
En europaväg/riksväg eller primär länsväg har samma vägnummer oavsett hur många län den berör. För
övriga länsvägar (500-5000) har varje län en egen nummerserie och därför finns ofta samma vägnummer
i flera län.
Enskilda vägar som har vägnummer bör utredas om de har rätt väghållare (Öresundsbron är ett undantag
och även internationella färjelinjer som är enskilda kan ha vägnummer).
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Värd/Gäst: Värdväg/Gästväg används vid registrering av företeelsetypen Vägnummer som ett attribut
till sådana företeelsers utbredningar. Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma
fysiska vägsträcka. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen den med det lägsta vägnumret. De
övriga kallas för gästvägar. Om någon av vägarna med samma sträckning är europaväg men har ett högre
nummer så är det ändå den som ska vara värd. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika
riktning gentemot värdvägen.
Regeln för att skapa riktning är att en väg startar i söder/väster och slutar i öster/norr. Riktning för
utbredningar registreras alltid i förhållande till länkens riktning, med eller mot (för vägnummer är inte
riktning =”med och mot” tillämplig).
Syskonlänkar och grenar registreras företrädesvis i tillåten färdriktning.
Regler för insamling och leverans av vägdata
188 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka som ett attribut till företeelsens utbredning.
Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara:

normal länk

syskonlänk i vägens framriktning

syskonlänk i vägens bakriktning

gren.
Läs mer om utbredningstypen Vägutbredning med värd och dess attribut i dokumentet Översikt vägdata.
Vägnummer på gren
Grenar förekommer i trafikplatser, cirkulationsplatser och i vissa andra komplicerade vägkorsningar. De
är på- och avfarter som förbinder olika vägar med varandra s.k. förbindelsevägar, men ingår inte i någon
vägs länkföljd. De skall ha samma vägnummer som vägen med det lägsta vägnumret som ingår i
korsningen.
Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt.
I korsningar och trafikplatser där flera vägnummer förekommer är en regel att först lägga ut länkroll för
värdvägens rutt genom korsningen och därefter lägga ut gästvägens rutt genom korsningen. Om det
därefter finns länkar i korsningen som inte fått länkroll kan man först se om syskonlänkarna ska förlängas
annars blir det grenar till värdvägen.
I figuren är syskonlänkarna för väg 664 förlängda
in i cirkulationen. Väg 664 är markerad.
Här ovan är en länk i cirkulationen gren (ljusblå)
till väg 50 därför att den inte naturligt tillhör väg
70 eller 71. Väg 50 är markerad.
Regler för insamling och leverans av vägdata
189 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Sammanhängande utbredning för varje vägnummer inom ett län
Företeelsen Vägnummer beskrivs med en företeelse per vägnummer och län och som en ordnad lista med
utbredningar på referenslänkar från vägens början i länet till vägens slut i länet. Det får inte finnas glapp i
utbredningsföljden utan vägnumret skall endera vara värd eller gäst så att vägnumret kan följas som en
kontinuerlig företeelse i hela länet. Det får endast finnas en giltig företeelse per vägnummer och län.
I de fall där vägnumret i ett län går över till ett annat län och återkommer igen till första länet skall
företeelsen för det första länet ändå ha en obruten utbredningsföljd genom att detta vägnummer sätts
som gäst på de utbredningar som går igenom det andra länet. Därmed blir det en företeelse med en
obruten utbredningsföljd för vägnummer och län trots att det är ett avbrott genom länsbytet.
Vägar som ingår i rastplatser
Vägar som ingår i rastplatser med Väghållartyp = "Statlig" ska ha ett vägnummer och Länkrollen ska
sättas till "Gren"
OBS. Vägnummer måste avslutas nära vägnätet avslutas
Vägnybyggnad_2009
Heltäckande på statligt
vägnät exkl färjeled.
Nybyggnadsår,
Dimensionerande år,
Nybyggnad-objektid och
Förstärkning-objektid måste
anges.
Beskriver dels det årtal som en nybyggnad/ombyggnad utförts på en vägsträcka, dels det årtal som ett
förstärkningsarbete utförts på en vägsträcka.
Möjlighet finns att ange hänvisning till nybyggnadsobjektets och förstärkningsobjektets id-nummer.
Nybyggnadsår är det faktiska årtal som en nybyggnad/ombyggnad utförts på en vägsträcka. Om
nybyggnad är gjord före 1950 eller om året är okänt (obyggd väg) anges årtal 1950.
Dimensionerande år är det faktiska årtal då vägsträckan byggdes eller när senaste förstärkning
gjordes. Om nybyggnad/förstärkning är gjord före 1950 anges årtal 1950.
Objektid för nybyggnad resp förstärkning måste anges. Om objektid inte är känt skrivs text ”Okänt”.
Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall inte avslutas trots
att företeelsen tas bort i verkligheten.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Väglagen skiljer på ombyggnad och förbättringsåtgärder. Därtill kommer också underhållsåtgärder.
Ombyggnad= ny vägkropp (även nybyggnad av flera körfält. t.ex. till mötesfri väg). Förbättringsåtgärder =
inom befintlig vägkropp.
Regler för insamling och leverans av vägdata
190 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Konsekvenser:

Ombyggnad innebär att det blir en ny vägsträcka och att en eller flera nya Vägnybyggnadsföreteelser registreras med sitt Nybyggnadsår och med Dimensionerande år = Nybyggnadsår

Förbättringsåtgärd i form av ”Förstärkning” (se nedan) innebär att man registrerar en ny
Vägnybyggnads-företeelse (eller flera) som överlagrar en befintlig företeelse.
För den nya företeelsen sätts:

Nybyggnadsår utifrån den överlagrade företeelsen.

Nytt Dimensionerande år, utifrån förbättringsåtgärden.

Underhållsåtgärder påverkar inte Vägnybyggnads-företeelserna.
Med ”Förstärkning” avses åtgärd då vägens bärighet höjs eller annan åtgärd, t.ex.:

Påbyggnad med bundna lager ≥ 70 mm (egen subjektiv åsikt)

Påbyggnad med obundna lager och något eller några bundna lager.

Infräsning (ev. + obundet bärlager) och nya bundna lager.

Vid tjälproblem förstärkningslager + bär & slitlager men ibland sträckvisa urgrävningar.

Förbättring av avvattningssystemet, ev. i kombination med ovanstående.

Man bör ha utfört en dimensioneringsberäkning med PMS/Objekt eller motsvarande.

Befintlig vägkropp användning ändras till s.k. mötesfri väg (2+1 och liknande).
För leverans av förstärkningsobjekt från Trafikverkets Driftorganisation gäller följande:
Förstärkning sker enbart av befintlig väg inom vägområdet. Man kan dika ut, byta trumma, lägga på nytt
slitlager för att höja bärigheten etc. Detta leder dock inte till Vägnybyggnad_2009 uppdateras av Driften.
För leverans av förstärkningsobjekt som hanteras av Trafikverket, Investring gäller följande:
Förstärkning av väg som leder till att man tar mer mark i anspråk och eventuellt måste utöka vägområdet,
för att t ex räta kurvor, bredda väg etc måste objektet levereras med nya väglinjer, enligt Publikation
2011:091 (publikationen gäller för alla investeringsobjekt). Förstärkningsobjektet ska hanteras som ny
väg.
Företeelsetypen Vägnybyggnad_2009 ska uppdateras med Nybyggnadsår, Dimensionerande år,
Nybyggnad-objektid och Förstärkning-objektid.
Skall registreras på alla förstärkningsobjekt som Investering levererar. Alltså även då väghållaren är
kommunal eller enskild.
Förstärkning av broar skall inte registreras.
Regler för insamling och leverans av vägdata
191 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Typ, återfunnet och juridisk
status måste anges.
Vägnätsanknutet
kulturminne
En sten, stolpe, skylt eller liknande objekt knutet till vägen som har ett kulturmiljövärde
Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild.
Nytta: Effektiviserar arbetet med kultur- och miljöfrågor genom att samla data på ett ställe och därmed
göra det tillgängligt för olika tillämpningar. Man kan då göra nationella analyser och sammanställningar i
kombination med andra vägdata. Lättillgängliga uppgifterna är bra vid driftupphandling och vid
inventeringsarbete.
Ansvarig för ajourhållning är Trafikverket, Samhälle, Spl, som levererar shapefiler fortlöpande.
Alla attribut utom Teknisk
beskrivning måste anges
Vägräcke
Avser permanent monterat vägräcke med syfte att mildra skadeföljden för avkörande fordon samt dess
förare och passagerare.
Syfte/nytta: Underlag vid upphandling av GPD (Grundpaket drift). Möjliggör analyser med avseende på
räcken samt sammanställningar och rapporter avseende räckesinnehav tillsammans med annat vägdata.
Figur 174 Slänträcke, sidoräcke och mitträcke

Utbredningen inkluderar inte vägräckesavslut.

Räcken som delas av två körbanor (gemensamt mitträcke) ska registreras på bägge körbanorna.
Om mitträcke saknas vid ÖFT men med säkerhet skall monteras senare, skall man leverera vägnätet i
båda körriktningarna. En kommentar om detta skall medfölja leveranssedeln till Väg- och järnvägsdata
och ett nytt ärende läggs upp i Indataloggen för bevakning.
Uppehåll i mitträcket skall inte förekomma p.g.a. katastroföverfarter, överlednings- och driftvändplatser.
Skall bara förekomma där det finns tvärlänkar.
Vissa sträckor kan ha både mittremsa och mitträcke.
Utvinklat avslut
Räckesfunktionen i dikesslänten är osäker p g a lutningen, vinkeln och det avvikande underlaget.
Inventering förenklas om ände till ände mäts.
Vägräcke med energiupptagande räckesände
Räckesändarna varier i längd mellan ca 8 m till 12 m beroende på fabrikat och hastighetsklass.
Inventeringen förenklas genom att alltid sätta gränsen 10 m från nosplattan istället.
Regler för insamling och leverans av vägdata
192 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Stållineräcke
Varje räckeslängd mellan två förankringar ska inventeras var för sig även om de bildar en
sammanhängande barriär.
En handledning som ger god hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB finns i Bilaga 2:
Exempelsamling för Vägräcke
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet
och ajourhållningsunderlag levereras till enheten för Väg- och Järnvägsdata.
Alla attribut utom
Teknisk beskrivning och
Skötselbeskrivning
måste anges
Vägräckesavslutning
Avser hur vägräcket utefter vägen börjar respektive avslutas.
Syfte/nytta: Underlag vid upphandling av GPD (Grundpaket drift). Möjliggör analyser med avseende på
räckesavlutningar samt sammanställningar och rapporter avseende innehav tillsammans med annat
vägdata.
Vägräckesavslutning har en sidouppdelad punktutbredning placerad där avslutningen ansluter till räcket.
En handledning som ger god hjälp vid klassificering av vägräckesavslutning för införande i NVDB finns i
Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet
och ajourhållningsunderlag levereras till enheten för Väg- och Järnvägsdata.
Vägräckesreflex
Avser förekomst av vägledande reflexer monterade på vägräcket.
Sidouppdelad sträckföreteelse.
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet
och ajourhållningsunderlag levereras till enheten för Väg- och Järnvägsdata.
Vägtrafiknät
Ska alltid finnas
Alla attribut måste anges.
Beskriver huvudsakligt användningssätt som nätkomponent är ämnad för.
Företeelsetypen registreras på alla referenslänkar. Detta är en av de viktigaste företeelsetyperna eftersom
den används för att separera olika nättyper.
För gator där det finns en trafikregel om gågata skall Nättyp ha värdet bilnät. Detta gäller t.ex.
Drottninggatan i Stockholm
Vägtrafiknät är av stor betydelse för urval av vägnät vid leverans och bearbetning i olika sammanhang och
ska därför vara heltäckande och ha hög kvalitet.
Vägtrafiknät är en märkning av vägsträckor. En vägsträcka kan antingen vara bilnät eller cykelnät.
Färjeleder för biltrafik ska klassas som bilnät medan färjeleder som inte tar bilar men kan ta cyklar
klassas som cykelnät.
Regler för insamling och leverans av vägdata
193 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Vägtyp
Heltäckande på statligt vägnät exkl. färjeled.
Om typ är Motorväg, Motortrafikled eller Motortrafikled
mötesfri ska även motsvarande företeelsetyper finnas. Om
körfältsbeskrivningen är >1 ska det finnas parallella
geometrilinjer och vägnummer ska ha länkroll som anger
syskonlänkar.
Typ och
Körfältsbeskrivning
måste anges.
Om typ är 4-fältsväg ska även företeelsetypen Mittremsa
finnas och ev Vägräcke med Gemensamt mitträcke samt
Syskonlänkar ska finnas.
Om typ är Motorväg, Motortrafikled mötesfri eller Vanlig
väg mötesfri ska företeelsetyperna Vägräcke med Gemensamt
mitträcke och/eller Mittremsa finnas.
Om typ är Motorväg, Motortrafikled mötesfri eller
Landsväg mötesfri ska länkroll ej vara Normal.
Om typ är Motortrafikled eller Landsväg normal ska
länkroll ej vara Syskon.
Avser vägens typning enl. GD:s beslut 2001-06-20 Dnr 16783 ang. gällande vägtyper i Trafikverket med
viss anpassning till Trafikverkets verksamhetsbehov.
Typ av väg är någon av följande
1 Motorväg
2 Motortrafikled
3 Motortrafikled mötesfri
4 4-fältsväg
5 Vanlig väg
6 Vanlig väg mötesfri
Motorväg, Motortrafikled och Motortrafikled mötesfri skall ha gällande trafikföreskrift om motorväg eller
motortrafikled. (Efterhand skall alla motortrafikleder bli mötesfria, därefter försvinner uppdelningen på
två typer.)
4-fältsväg är väg med två eller fler körfält i varje riktning för fri omkörning, separerade med mittremsa
med eller utan räcke, som inte är Motorväg eller Motortrafikled.
Motortrafikled mötesfri och Vanlig väg mötesfri är väg som har omväxlande ett respektive två körfält i
vardera riktningen i ett intervall på ca 1 till 2,5 km. Körriktningarna är separerade med mitträcke. Det
kan även förekomma 1+1 eller 2+2-delsträckor. Vilken uppdelning som gäller för vägsträckan skall anges i
attributet Körfältsbeskrivning.
Vanlig väg är övriga vägar.
Körfältsbeskrivning anger körfältskombinationer, främst för att utskilja vilka vägar som har s.k. 2+1
eller annan kombination (1+1, 2+2) av körfältsindelning. Övriga som ej önskas körfältsuppdelas skall <1=
Ingen uppdelning> anges.
Utbredningens början respektive slut för:

typerna Motorväg, Motortrafikled mötesfri och Motortrafikled är enligt gällande lokal
trafikföreskrift.

typerna 4-fältsväg och Vanlig väg mötesfri är vid syskonlänkens början och slut
Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla.
Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.
Regler för insamling och leverans av vägdata
194 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Vändmöjlighet
Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon.
Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp.
Vändmöjlighetsklass
Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna
återfinns i dokumentet ”Krav på Skogsbilvägar” och den hittar du här:
http://www.vmfsyd.se/Startsida/Bilder/krav%20p%C3%A5%20skogsbilv%C3%A4g.pdf
Regler för utbredning
Företeelsetypen Vändmöjlighet registreras med en punktutbredning. Om vändmöjligheten finns i slutet
av en länk registreras den med en nodutbredning. Vändmöjlighet registreras inte i vägkorsningar.
För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har
företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen
nod.
OBS! Då en vändmöjlighet är registrerad i vägens ändnod (nod-utbredning) och vägen förlängs måste
vändmöjlighetens utbredningstyp ändras till punktutbredning annars syns den inte längre i Trafikverkets
kartprodukter.
Trafikverket registrerar de ”skogliga företeelserna” på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen
registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse.
Överledningsplats
Mittremsa med eller utan
Vägräcke finns där denna
företeelse förekommer.
Hinder måste finnas.
Avser en plats som anordnas på vägar med mittremsa, för att trafik ska kunna föras från den ena
vägbanan till den andra, när en vägbana tillfälligt stängs. Överledningsytan kan variera mellan ca 4-60 m,
beroende på vilken bredd och utformning vägen och vägens mittremsa har. Normalt hålls öppningen
stängd med ett demonterbart räcke. Även mindre utryckningsfordon kan nyttja överledningsplatser som
vändmöjlighet.
Punktutbredning
Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.
Figur 175 Överledningsplats vid mittremsa mindre än 4 meter bred med räcke i mitten.
Regler för insamling och leverans av vägdata
195 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Figur 176 Överledningsplats vid mittremsa 2 - 12 meter bred med räcke längs vägbanekanterna.
Figur 177 Överledningsplats vid mittremsa mer än 12 meter bred utan räcke.
Namn och
Namnsättande
organisation och alla
andra attribut måste
finnas
Övrigt vägnamn
Ej adressbildande identifikation av vägen
Skyltade och icke skyltade namn som inte är adressbildande men som används som identitetsbegrepp för
statliga, kommunala, skogliga och enskilda vägar. Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma
vägsträcka och därför är samtidiga företeelser tillåtna. Gatunamn och Övrigt vägnamn kan finnas på
samma länkar oberoende av varandra.
Regler för insamling och leverans av vägdata
196 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Typ av värden för attributet namn
Attributet Namn kan anta värden som är en valfri kombination av alfanumerisk beteckning. Det kan alltså
antingen vara ett textuellt värde eller t.ex. en sifferkombination.

statlig - Namn på led, rutt, stråk, länk eller längre vägsträckning som definierats av Trafikverket.
Exempelvis Inlandsvägen eller södra länken. Namnet är ofta satt utifrån ett turistiskt syfte.

kommunal - Namn satt av kommun som är känt bland allmänheten eller inom något speciellt
sammanhang, men inte är officiellt beslutat adressbildande namn.

skoglig - Namn på skogsbilvägar satta av skogliga aktörer.

enskild - Namn på enskilda vägar, som inte är skogsbilvägar, satta av enskilda markägare,
väghållare, etc.

övrig - Namn på vägar satta av övriga organisationer.
Det finns bland vissa leverantörer till NVDB behov av att sätta ett ID-nummer på en väg snarare än ett
textuellt namn. Man har kanske inget namn men väl en sifferkombination. Det är tillåtet att göra så.
Observera dock att både bil- och cykelnät i gaturummet även ska ha gatans namn. Se Gatunamn ovan.
Attributet Namn kan anta värden som är en valfri kombination av alfanumerisk beteckning. Det kan alltså
antingen vara ett textuellt värde eller t.ex. en sifferkombination. I Köping finns t.ex. ett övrigt vägnamn
som ser ut så här ”GC-54 KÖ”.
Riktning
Riktning anges inte för Övrigt vägnamn.
Vägar med flera namn
Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka därför är samtidiga företeelser tillåtna.
Vägar utan namn
Många vägar har inget namn. Om inget vägnamn är känt registreras ingen företeelse.
Ange namn på alla delar
En väg med ett visst vägnamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex.
skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning
på alla dessa länkar.
Utbredningens start och slut
I de fall ett vägnamn startar eller slutar i en korsning bör företeelsens utbredning starta respektive sluta i
noden som representerar korsningen. Se Figur 150.
Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för
referenslänkdelen som de knyts till.
Övrigt
Företeelsetypen Övrigt vägnamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det kan finnas flera vägar i
NVDB med samma namn. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt,
kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet
kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov de bör därför inte lagras i NVDB.
Regler för insamling och leverans av vägdata
197 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
20 Leveranskrav
20.1 Referenssystem vid datautbyte med NVDB
Vid leverans av nya geometrier och vid ajourhållning av befintliga skall information om använda
referenssystem, i plan och höjd, finnas med i leveransen.
Koordinatsystem i plan:
Koordinatsystemet i plan skall vara SWEREF 99, RT 90 eller annat system som har kända samband till
SWEREF 99 eller RT 90.
Systemet skall vara beskrivet med benämning, medelmeridian och origotillägg, vilket för SWEREF 99
görs enligt Lantmäteriets beslut A§ 838 ”Införande av nytt referenssystem mm” och för RT 90 enligt
HMK-Ge:S.B.4.
Om ej annat angivits vid beställning gäller att koordinater skall levereras till Trafikverket i den nationella
projektionen SWEREF 99 TM.
Höjdsystem:
System i höjd skall vara rikets höjdsystem 2000 – RH 2000, rikets höjdsystem 1970 – RH 70 eller annat
system med kända samband till RH 2000 eller RH 70.
Vid höjdomvandling mellan höjder över ellipsoiden i SWEREF 99 och höjder i RH 2000 skall
geoidmodellen SWEN08_RH2000 användas. Vid höjdomvandling mellan höjder över ellipsoiden i
SWEREF 99 och höjder i RH 70 skall geoidmodellen SWEN08_RH70 användas.
Om ej annat angivits vid beställning gäller att höjder (Z-koordinat) skall levereras till Trafikverket i rikets
höjdsystem 2000 – RH 2000.
Transformationer:
Transformationer mellan regionala/kommunala/lokala system och SWEREF 99 skall, så långt som
möjligt, utföras med transformationssamband fastställda av Lantmäteriet.
Exempel på programvaror för transformation – GTrans, FME (med GTrans transformationsmotor)
Regler för insamling och leverans av vägdata
198 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
20.2 Geometri som stöd för generaliseringsarbetet
Refuger (kantstöd/kantsten/målad) i form av linjer skall, vid förekomst, levereras som stöd för
generaliseringsarbetet.
Leverans av linjer skall vara kodade enligt beskrivning i kapitlet Kodning av linjer nedan, alternativt
levererade i form av separata filer.
20.3 Leveranser
Leveransformat
Leverans ska ske i de leveransformat som överenskommits i beställningen. Möjliga leveransformat är
Shape, XML och DXF(DWG). Formatspecifikationer finns att hämta på www.nvdb.se.
Leveransens innehåll för vägnät
Inmätning av vägnät beskrivs i kapitel 7 Inmätning av vägnät.
Leverans på XML-format skall vara komplett så att det går att lägga in i NVDB utan ytterligare
bearbetning vilket i sin tur kräver att dataleverantören har ett av Trafikverket godkänt leveranssystem.
För leverans på Shape eller DXF(DWG) gäller följande:
Leveransen skall innehålla linjer (referenslinjer) som skall utgöra tillräckligt underlag för att möjliggöra
uppbyggnad av referenslänkar i ett generaliserat vägnät (se nedan).
Linjer för bilnät resp. cykelnät skall levereras i olika filer. Vägnät som avslutas skall levereras i en separat
fil.
OBSERVERA – leveransen skall ej utgöras av ett färdiggeneraliserat vägnät, dvs. ingen generalisering
skall utföras av leverantören! Arbetet med att skapa ett generaliserat vägnät utförs av särskilda
specialister hos beställaren.
Leveransen skall bestå av:

Koordinatfiler för referenslinjer (bilnät, cykelnät och avslutat vägnät)

Koordinatfiler för geometrier som skall utgöra stöd för generaliseringsarbetet

Filförteckning

Översiktskarta med grov beskrivning av objektet

Beskrivning av produktionsprocessen för geometri fram till leverans.
(Se DPS Referenslinjetillkomst via www.nvdb.se Dataproduktspecifikationer).
o Metod referenslinje (ex. från - relationsdata, projekteringsdata, fotogrammetri, GNSS, … )
o Produktionsprocessens á priori medelfel.

Redovisning
o Använda referenssystem i leveransen,
o Genomförda transformationer,
o Använda programvaror.
Företeelsers utbredning på vägnätet
Inmätning av företeelser beskrivs i kapitel 12 Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet.
Punktföreteelser:
Punktföreteelser skall levereras som punktobjekt.
Sträckföreteelser:
Regler för insamling och leverans av vägdata
199 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Sträckföreteelser skall levereras som linjeobjekt och minimikravet för att kunna vägnätsanknyta en
sträckföreteelse är att start- och slutläge fastställs enligt beskrivningen ovan.
För att underlätta arbetet med vägnätsanknytning av sträckföreteelser med långa utsträckningar är det
dock lämpligt att även leverera mellanliggande brytpunkter.
Leveransens innehåll för företeelser
Leverans i shape-format skall bestå av:

Företeelser för de olika företeelsetyperna skall levereras med en fil för varje företeelsetyp.
Värdemängden för respektive attribut anges i klartext. Av respektive dataproduktspecifikation
framgår vilka attribut som är obligatoriska att leverera.
o Förtydligande:

Koordinatpunkter för sträckföreteelser skall entydigt kunna kopplas till
respektive företeelse.
o Undantag:

Företeelser för bilnät resp. cykelnät ska inte blandas i samma fil utan
företeelsetypen delas upp i två separata filer.

Det är inte alltid relevant att leverera alla data i shapeformat, framför allt inte i
mindre projekt. Överenskommelse kan då i vissa fall träffas att informationen får
lämnas på annat sätt.

Filförteckning

Översiktskarta med grov beskrivning av objektet

Metodbeskrivning (en beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och
hanterats)
o Datafångstmetod för attributvärden samt företeelsens utbredning
(ex. från - relationsdata, projekteringsdata, fotogrammetri, GNSS, …
Se DPS Företeelsetillkomst via www.nvdb.se Dataproduktspecifikationer)
o Beräkning

Använda referenssystem i leveransen

Redovisning av genomförda transformationer

Använda programvaror
Övrig leveransinformation
För leverans från Trafikverket eller av Trafikverket upphandlad entreprenör gäller
leveranskrav enligt TDOK 2013:0148 Leveranstidskrav för väg- och järnvägsdata.
För övriga leverantörer gäller leveranskrav enligt dataproduktspecifikation Vägnät samt respektive
företeelsetyps dataproduktspecifikation.
Följande företeelser ska levereras tillsammans med vägnätet då leverans sker av nytt vägnät.
Företeelse
Täckning
Referenslinjetillkomst
Heltäckande
Företeelsetillkomst
Ska finnas på alla företeelser. utom
Referenslinjetillkomst
Vägtrafiknät
Heltäckande
Väghållare (åtminstone Väghållartyp)
Heltäckande
Regler för insamling och leverans av vägdata
200 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Bro och tunnel
Underfart, överfart och tunnel
Leveranser skickas till [email protected]
Kodning av linjer
Aktuella koder vid kodning av linjer4.
Kod
Fältnr
Benämning
Förklaring
VAGVKA
4000
Vägkant asfalt
Linje utefter vägkant asfalt
VAGVKB
4010
Vägkant betong
Linje utefter vägkant betong
VAGVKG
4020
Vägkant grus
Linje utefter vägkant grus
VAGVM-
4060
Vägmitt
Linje i vägmitt (vägbanemitt5)
VAGVRE
4090
Vägräcke
Linje utefter vägräcke
VAGKGO
4100
Kantstöd granit, ök
Linje utefter överkant på kantstöd granit
VAGKBO
4110
Kantstöd betong,
ök
Linje utefter överkant på kantstöd betong
VAGKSP
4130
Kantstöd ök
plattrad
Linje utefter kantstöd ök plattrad
VAGVST
4170
Viltstängsel
Linje utefter viltstängsel
VAGVBO
4240
Vägbom
Linje utefter vägbom
VAGKST
4270
Kantstolpe
Punkt vid kantstolpe/reflexstolpe
VAGHPL
4290
Hållplatsskylt
Punkt vid busshallplatsskylt
VAGGCM
4350
GCM-bana, allmän
Linje utefter GCM-bana, allmän
VAGVAJ
4370
Vajerräcke
Linje utefter vajerräcke
VAGMVE
4540
Refuglinje
Linje utefter målad refuglinje
VAGMVG
4560
Vägmitt
Linje utefter målad vägmitt (vägbanemitt)
VAGMVH
4570
Övergångställe
Linje utefter målat övergångställe
VAGMVJ
4590
GCM-bana
Linje utefter målad GCM-bana
VAGGLM
4700
Körbanemitt
Generaliserad linje i vägmitt (körbanemitt6)
VAGGKA
4710
Körfältsmitt ett
körfält
Generaliserad linje i körfältmitt vid mötesfri
flerfältsväg där det endast förekommer ett körfält i
betraktad riktning.
VAGGKB
4720
Körfältsmitt höger
körfält
Generaliserad linje i körfältmitt för körfält längst till
höger vid mötesfri flerfältsväg där det förekommer
flera körfält i betraktad riktning.
VAGGKC
4750
Körfältsmitt
cykelfält
Generaliserad linje i körfältmitt för cykelfält (utmärkt
med vägmarkering)
4
Urval av koder ur - ”BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt.
Del 7 Redovisning av Anläggning, Utgåva 2, bilaga D Kodning”- med tillägg.
5
Se kapitel Vägbanemitt
6
Se kapitel Körbanemitt
Regler för insamling och leverans av vägdata
201 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
VAGGCO
4760
Körfältsmitt
cykelöverfart
Generaliserad linje i körfältmitt för cykelöverfart
(utmärkt med vägmarkering)
Regler för insamling och leverans av vägdata
202 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Ändringslogg
Fastställd
version
Dokumentdatum
Ändring
Namn
1.0
2013-09-16
Detta dokument ersätter följande dokument:
Yngwe Elfwing
Handledning för fångst av vägdata, version 2.8 men
insamlingsregler för trafikregler som har sitt ursprung i
trafikföreskrifter har tagits bort.
Exempelsamling för NVDB – Generaliseringsregler, version
1.1
Regelverk för stabilt och kompletterat vägnät, version 2.5
Insamlingsregler i NVDB Specifikation av innehåll

Vägnät, version 5.7

Cykelnät, version 5.7

Företeelsetyper, version 5.7

Företeelsetyper på cykelvägnätet, version 5.7
Insamlingsregler i Specifikation av innehåll företeelser för
statligt vägdata, version 2.70
Detta dokument har kompletterats med text från följande
dokument som därmed utgår:

Krav för leverans av väggeometri till Trafikverket
för NVDB, TDOK 2013:0208.

Generella insamlingsregler och krav för vägdata
som ska levereras till Trafikverkets NVDB/GVTmiljö, TDOK 2013:0209
Regler för insamling och leverans av vägdata
203 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler
Översikt för indelning av fordon
Till hjälp vid tolkning av Lokala trafikföreskrifter kan följande förhållande mellan olika fordon vara användbart.
Enligt lagen om vägtrafikdefinitioner (2001:559) finns följande indelning av fordon.
Regler för insamling och leverans av vägdata
204 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Fordon
Motordrivet fordon
Motorfordon
Personbil
klass I
(Personbefor
dran)
Personbil
klass II
(”Husbil”)
Buss
(>9 sittpl)
Lätt buss
(<3,5 ton)
Tung buss
(>3,5 ton)
Motorredskap
Motorcykel
Moped
Traktor klass I Traktor klass Motorredska Motorredska
(2 eller 3 hjul och >
(<45km/h, 2 eller 3 hjul och (trafiktraktor)
II
p klass I
p klass II
45km/h, >50 cc eller 4 hjul <50cc eller <4kW, om 4
jordbrukstrak (>30km/h)
(<30km/h)
och massa <400 kg eller hjul dessutom vikt max 350
tor)
550 kg om inrättat för
kg utan last)
godsbefordran och <15kW)
Bil
Personbil
(8 platser + förare)
Traktorer
(<40 km/h)
Lastbil
(godsbefordran, ingen annan typ
av bil)
Lätt lastbil
(<3,5 ton)
Tung lastbil
(>3,5 ton)
Lätt
Tung
Moped klass Moped klass
motorcykel motorcykel
I
II (<25km/h,
(<125cc , <
(>125 cc
<1kW)
11 kW)
eller >11 kW)
EGmobilkran
(kranbil som
lyfter > 400
kNm)
Regler för insamling och leverans av vägdata
Terrängmotorfordon
Terrängskoter (<400kg)
Snöskoter
Terränghjuling
Terrängvagn (>400kg)
Lätt
terrängvagn
(<2 ton)
Tung
terrängvagn
(>2 ton)
205 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
[Ärendenummer]
1.0
Fordonståg
Traktortåg
(Ett
(En traktor
motordrivet med ett eller
fordon med
flera
ett eller flera tillkopplade
tillkopplade släpfordon.)
fordon.)
Fordon forts
Efterfordon (ej
Sidvagn
Cykel (Cykel Hästfordon
släpfordon,
(sitter på
med trampor
(förspänt
dras av bil,
sidan av MC
eller vev,
med dragare)
traktor,
eller cykel,
Cykel med
motorredskap anses inte
eldrift (max
eller
som särskilt
20km/h),
terrängmotorfor
fordon)
Cykel med
don)
trampor +
eldrift
<250W)
Släpfordon
Släpvagn (hjul eller band, dras av
motorfordon, traktor el motorredskap)
Släpkärra
(oledad
dragstång,
<1 ton)
Släpsläde
Terrängsläp
Lätt
Tungt
(dras av
släpfordon släpfordon (ej
terrängmotorfo
(<750 kg
lätt
rdon)
eller >750 kg släpfordon)
men
<dragfordone
ts tjänstevikt
och summa
<3,5 ton)
Dolly
Påhängsvagn
(är styraxel för (med tapp
påhängsvagn)
eller
vändskiva
som vilar
direkt på
dragfordon)
Regler för insamling och leverans av vägdata
Övriga fordon
Lekfordon
(leksak enl
1992:1327)
Cykelkärra
206 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Definition av fordonsvikter
Enligt lag 2001:559 om vägtrafikdefinitioner gäller följande för vikt på fordon:
Bruttovikt på fordon:
Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul, band eller medar för över till vägbanan.
D.v.s. den för tillfället aktuella vikten på fordonet inkl last. Förväxla inte detta med totalvikt, se nedan.
Tjänstevikt för en bil, traktor eller ett motorredskap. (Bil inkluderar lastbil)
Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med div. utrusning, bränsle och
förare.
Totalvikt för en bil, traktor eller ett motorredskap.
Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer utom föraren
och den största mängd gods som fordonet är inrättat för.
D.v.s. totalvikten är den teoretiskt högsta tillåtna vikten för fordonet och inte den aktuella vikten.
Begränsad totalvikt anges ofta med ”Förbud mot trafik gäller tung lastbil” och då avses fordon med en
totalvikt över 3,5 ton eller ”Förbud mot trafik gäller lastbil med totalvikt över 24 ton”.
Axeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en hjulaxel för över till vägbanan.
Boggitryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi för över till vägbanan. (Boggi är två
hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd som är mindre än 2 meter.)
Trippelaxeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en trippelaxel för över till vägbanan.
(Trippelaxel är tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd mellan den första och den tredje
axeln som är mindre än 5 meter.)
Bärighetsklass Indelning av vägar efter tillåtet axel-, boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten
bruttovikt. Bärighetsklasserna är bärighetsklass 1 (BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och bärighetsklass 3
(BK3).
Maximilast för ett motorfordon, en traktor, ett motorredskap, ett terrängmotorfordon, ett släpfordon
eller en sidvagn är skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt.
Släpvagnsvikt Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt och last.
Se vidare i http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010559.htm
Regler för insamling och leverans av vägdata
207 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Bilaga 2: Exempelsamling för Vägräcke
Hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB.
Allmänt
Nedan följer några definitioner av punkter för vägräckets start och slut vid
inventering.
Nedvinklat avslut/ räckesförankring
Vägräcket börjar och slutar vid vinkeln som inleder förankringen
Gäller även skiljeräcken med eller utan energiupptagande avslut.
Utvinklat avslut
Regler för insamling och leverans av vägdata
208 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
1.0
Vägräcket slutar/börjar där änden går ner i mark.
Vägräcke med energiupptagande räckesände
10 m från nosplatta
10 m från nosplatta
Vägräcket anses allmänt börja 10 meter från nosplattan.
Vägräcke – övergång - broräcke – övergång – vägräcke
Broräcke inkl
övergångar
övergång
övergång
Vägräcket anses börja/sluta vid toppföljarens infästning i navföljare och stolpe.
Regler för insamling och leverans av vägdata
209 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
1.0
Vägräcke med tvärt avslut, typ fiskstjärt mm
Vägräcket börjar vid avslutets ände men säkerhetsstandard, se avsnitt E,
klassas som ”2. Uppfyller ej SS-EN 1317”.
A. Vägräckestyp
Avser vilken typ av vägräcke som är monterat
1. Balkräcke
Balkräcken kännetecknas av att de har en stålprofil som navföljare. Har räcket flera
navföljare (ej 2 st rörprofiler) är de vanligen av högkapacitetstyp, se avsnitt D nedan
.
De vanligast förekommande balkräckena är:
W-profil (typbeteckning, finns olika fabrikat), nedan olika utföranden:
Navföljare
Enkelsidigt utförande
Regler för insamling och leverans av vägdata
210 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Enkelsidigt med tvärbalk
Dubbelsidigt med tvärbalk, vanligt mellan körbanorna, blir då klassat som
gemensamt mitträcke enligt avsnitt B.
Kohlswa
Kohlswa-profilen är snarlik W-profil men inte lika hög och har tjockare plåt, se
exempel nedan:
Övergång från W-profil till Kohlswa
Regler för insamling och leverans av vägdata
211 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Vägräcke Kohlswaprofil
Skiljeräcken
Skiljeräcken har en enkel stålprofil monterad ovanpå ståndarna. Räckestypen är
ofta monterad mellan körbanorna och blir då även klassat som
gemensamt mitträcke enligt avsnitt B.
OBS! Skiljeräckena kan även vara monterade som sidoräcke mot t ex en GC-bana
Regler för insamling och leverans av vägdata
212 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Exempel på skiljeräcke monterat som sidoräcke mot GC-bana.
2. Stållineräcke
Stållineräcke, eller vajerräcke som det också kallas, har 3 eller 4 vajrar som löper
mellan stolparna.
Vajerräcket anses börja/sluta vid vajrarnas infästning i markförankringen.
Regler för insamling och leverans av vägdata
213 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Räckeslängderna inventeras var för sig mellan förankringarna, de ska ej räknas som
ett sammanhängande räcke.
3. Rörräcke
Rörräcken består vanligen av 2 st rörformade stålprofiler.
Högkapacitetsräcken, se avsnitt D, av rörprofil har vanligen 3 profiler och är högre.
Regler för insamling och leverans av vägdata
214 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
4. Betongräcke
Endast betongräcke som är permanent installerat skall tas med.
Exempel på betongräcken, även avslut skall ingå i räckeslängden.
5. Träräcke
Träräcken har en stålkärna både i ståndare och navföljare, saknas denna ska de
klassas med Säkerhetsstandard ”Uppfyller ej SS-EN 1317” enligt avsnitt E.
Regler för insamling och leverans av vägdata
215 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
De finns i flera utföranden (inget känt som håller högkapacitetsklass).
9. Ej klassificerat
Räcken som ej tillhör någon av grupperingarna ovan..
B. Gemensamt mitträcke
Avser om räcket delas av två körbanor.
1. Ja
2. Nej
Räcken monterade ”rygg mot rygg” fristående från varandra räknas inte som
gemensamt mitträcke = NEJ
Regler för insamling och leverans av vägdata
216 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Dubbelsidiga sammanhängande konstruktioner räknas som gemensamt = JA
C. Slänträcke
Avser om räcket är ett slänträcke. Exempel ges nedan:
Regler för insamling och leverans av vägdata
217 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
1.0
Typiskt för slänträcke är placeringen en bit från körbanan
och nedflyttat i slänten. De är också högre från mark till
stolptopp och har vanligen 4-linor som är mer utspridda i
höjdled än vanliga sido- eller mitträcken.
1. Ja om räcket är ett slänträcke
2. Nej
D. Högkapacitetsräcke
Avser om räcket är ett högkapacitetsräcke. Hit räknas alla räcken som har en
kapacitetsklass högre än N2, d v s H1, H2, H3 eller H4a resp H4b.
Dessa räcken har vanligen en allmänt kraftigare konstruktion, 3 navföljare av olika
utföranden och/eller bredare 3-vågiga W-profiler, se exempel nedan:
Kapacitetsklass H2, 3-vågig profil
toppföljare
här med tvärbalk och
Kapacitetsklass H4, se även rörräcken med 3 navföljarprofiler ovan.
Regler för insamling och leverans av vägdata
218 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
1. Ja om räcket är högkapacitet d v s H1, H2, H3 eller H4a resp H4b
2. Nej annars
E. Säkerhetsstandard
Avser om räcket uppfyller gällande säkerhetsstandard.
Ett CE-märke innebär att räcket uppfyller SS-EN 1317.
Ett icke CE-märkt räcke antas kunna uppfylla grundläggande säkerhet enligt SS-EN
1317 UTOM i följande fall:
a. Monterat på betongstolpe
b. Förankring saknas, t ex vid tvärt avslut, se ovan under allmänt.
c. Räcke, typ ”stockholmsräcket”, se exempel nedan
Regler för insamling och leverans av vägdata
219 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
d. Räcke typ ”KN-räcket”, se exempel nedan
Både Stockholmsräcket och KN-räcket är vanliga på broar men kan även förekomma
på väg, speciellt Stockholmsräcket och omfattas då av inventeringen.
e. Slutligen, om räcket är uppenbart felmonterat, t ex överlappsskarv mot
trafikriktningen.
OBS! Bristande underhåll som att det sitter för lågt och/eller lutar, är deformerat,
rostigt och liknande avvikelser ska inte påverka bedömningen vid inventering då
detta är bristande underhåll på ett räcke som i grunden bör uppfylla
säkerhetsstandard enligt SS-EN 1317.
1. Uppfyller SS-EN1317
2. Uppfyller ej SS-EN1317
9. Ej klassificerat
F. CE-märkning
Avser om det monterade vägräcket är CE-märk, vilket det kan vara
Regler för insamling och leverans av vägdata
220 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
även om fysiskt märke saknas. Då får annan dokumentation användas
för att styrka detta. Vid osäkerhet gäller ej klassificerat.
Ett exempel på CE –märke kan se ut som nedan:
Notera att placeringen av själva märket på räcket kan variera kraftigt
då ”standard” för detta saknats.
(amn. Räcken monterade under åren 2011/-12 kan vara fysiskt märkta
och under 2013 ska de vara CE-märkta.)
1. Ja om CE-märke finns
2. Nej annars
9. Ej klassificerat
Regler för insamling och leverans av vägdata
221 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning
Gruppering räckesavslut NVDB
1.
Långt navslut mer än 10m (balk o rör)
2. Kort avslut, kortare än 10 m
3. Vägräckesände energiupptagande
4. Krockdämpare CE-märkt
5.
Krockdämpare, ej CE-märkt
6. Utvinklat avslut
7.
Linräcke betongförankring
8. Linräcke jordankare stål
9. Tvärt avslut
Exempel
1. Långt avslut mer än 10m (balk o rör)
Avslutningen är nedvinklad mot marken där sista delen oftast ligger under markytan. Lutningen är
som mest 1:15.
Här finns varianter med ”spikad”, propellervriden avslutning
Vanligt långt avslut
Regler för insamling och leverans av vägdata
222 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Propellervridet avslut, nedan
Ändspik saknas på bilden.
Lång förankring rörräcke
Regler för insamling och leverans av vägdata
223 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Långt avslut betongräcke, endast intressant vid permanent uppställning, ej arbetsplats, omledning
eller likn.
2. Kort avslut, kortare än 10 m
Dessa kan vara både 6 m och 4,6 m för äldre standardräcken (W-profil och Kohlswa), änden är dock
alltid nedvinklad mot marken som på bilderna nedan.
På senare tid har betongplinten ofta ersatts av stålbalk nedslagen i backen som navföljaren skruvas
fast i.
Nedan kort avslut mitträcke av stålbalk s k skiljeräcke.
Regler för insamling och leverans av vägdata
224 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Kort avslut på träklätt stålräcke
3. Vägräckesände energiupptagande
Änden på vägräcket är tvärt avslutad med en platt del. Vid påkörning tryck räcket ihop eller
deformeras på annat sätt så att kollisionsenergin tas upp.
Regler för insamling och leverans av vägdata
225 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Äldre varianter kan ha stolpar av trä.
Variant på energiupptagande räckesände för mitträcke av stålbalk (skiljeräcke).
4. Krockdämpare CE-märkt
Krockdämpare finns i olika geometriska utföranden men gemensamt för denna grupp är att de är
försedda med ett CE-märke. Märket är vanligen placerat på ”bakstammen”.
Se exempel på CE-märket nedan:
Regler för insamling och leverans av vägdata
226 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
Typisk uppbyggnad av en krockdämpare.
Regler för insamling och leverans av vägdata
227 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
Version
TDOK 2013:0381
1.0
Bakstam
Nosände
Finns i parallellt utförande…
…eller koniskt
Vy ovanifrån
Regler för insamling och leverans av vägdata
228 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
5. Krockdämpare, ej CE-märkt
Krockdämpare som i grupp 4 men saknar CE-märke.
6. Utvinklat avslut
Räcket dras ut från vägen och avslutas oftast med en förankring i bakslänt, kan även avslutas tidigare
vid långa flacka slänter.
Regler för insamling och leverans av vägdata
229 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
7. Linräcke betongförankring
Linräckets vajrar avslutas med att placeras i ett fäste av stål som sitter ingjutet i en ”betongklump”.
8. Linräcke jordankare stål
Linräckets vajrar sitter fästa i ett ankare helt av stål nedslaget i marken.
Regler för insamling och leverans av vägdata
230 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
9. Tvärt avslut
Avslutet på räcket har ingen sluttande del, antingen avslut i form av fiskstjärt,
ändböj..
..eller vertikalt nedbockat.
Regler för insamling och leverans av vägdata
231 (231)
HANDLEDNING
DokumentID
Ev. ärendenummer
TDOK 2013:0381
Version
1.0
I denna grupp hamnar också andra varianter som inte passar i någon av grupperna 1 t o m 8 ovan,
som t ex …
Avslut gömt i grushög
Regler för insamling och leverans av vägdata