docUM_28201-10 psyksjuk tjetjen
download 
Report Transcription
UM_28201-10 psyksjuk tjetjen
Sida l (12) FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM 2011-10-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 28201-10 Enhet 23 KLAGANDE Roza Jambulato va, 19661010 Paviljongvägen 7, Igh l 852 40 Sundsvall Ombud och offentligt biträde: Advokat Margareta Lind Advokatbyrån Margareta Lind AB Box 2027 103 11 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2010-11-24, bilaga l Dnr 9-475429 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom såvitt avser statusförklaring och ersättning till offentligt biträde, och beviljar Roza Jambulatova permanent uppehållstillstånd. 2. Migrationsdomstolen avslår yrkandet om att Roza Jambulatova ska ställas under uppsikt. 3. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Margareta Lind enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till yrkade 24 208 kr, varav 13 292 kr för arbete, l 070 kr för tidsspillan, 5 004 kr för utlägg och 4 842 kr för mervärdesskatt. Dokld 103906 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon Telefax 08-56168000 08-561 686 55 E-post: [email protected] Expeditionstid måndag — fredag 09:00-15:00 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 2 UM 28201-10 4. Migrationsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att bestämmelsen om sekretess i 21 kap. 5 § och 37 kap. l § samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen beträffande uppgifter som lagts fram vid den muntliga förhandlingen och som inte tagits in i denna dom. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 3 UM 28201-10 BAKGRUND Roza Jambulatova ansökte 2003 om asyl i Tyskland. Hon registrerades då under namnet Roza Dzhambulatova, Hennes ansökan avslogs av tyska myndigheter och utvisningen verkställdes den 22 februari 2007. Den 22 februari 2010 ansökte Roza Jambulatova om asyl i Sverige. Migrationsverket avskrev ansökan den 22 april 2010 eftersom Roza Jambulatova inte hörsammat kallelser till inskrivningssamtal och verket därmed antog att hon inte avsåg att fullfölja asylansökan. Den 6 april 2010 ansökte Roza Jambulatova om asyl i Belgien under namnet Roza Dzhambulatova. Hon återfördes till Sverige i enlighet med Dublinförordningen och ansökte på nytt om asyl i Sverige. Migrationsverket beslutade den 24 november 2010 att avslå Roza Jambulatovas ansökan om uppehållstillstånd m.m. Till grund för sitt beslut anförde Migrationsverket bl.a. följande. Roza Jambulatova har inte anfört några omständigheter som kan kopplas till hennes emicitet, utan anför den allmänna situationen för tjetjener i Ryssland. Vad gäller den anförda hotbilden mot henne från de ryska och tjetjenska poliserna finner Migrationsverket att hennes utsaga präglas av trovärdighetsbrister. Det Roza Jambulatova anför grundar sig på hennes förhållande till sin avlidne make och hans tidigare arbete. Under utredningen kunde hon dock inte svara på frågor om hennes makes politiska arbete. Hon har inte anmält fängslandet av sin make eller branden av sitt hus till polisen. Migrationsverket anser inte att Roza Jambulatova har gjort myndigheternas intresse för henne sannolikt med beaktande av de vaga uppgifterna, att hon släpptes direkt efter förhören samt att hon stannade kvar i landet i omkring fem månader efter det angivna frigivandet. De fullständiga skälen för Migrationsverkets beslut framgår av bilaga l. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 4 UM 28201-10 YRKANDEN M.M. Roza Jambulatova överklagar beslutet och yrkar att hon ska beviljas uppehållstillstånd och arbetstillstånd samt flyktingstatus, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Hon yrkar även att hon ska beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Till grund för sina yrkanden anför Roza Jambulatova bl.a. följande. Hon har Inte angett olika efternamn när hon ansökt om asyl. Hon har i Sverige, Belgien och Tyskland uppgett samma ryska namn som sedan översatts/stavats enligt mottagarlandets språknorm-. Hon vidhåller också det hon tidigare angivit, att polisen i Tyskland har beslagtagit hennes passhandlingar och att hon Late har några sådana i hemlandet. De passkopior som sedan skickats in till Migrationsverket är kopior som hennes syster tidigare har tagit för att ansöka om bistånd åt henne. Det är fullt möjligt i hennes hemland att söka bistånd för någon annan med hjälp av en kopia av en legitimationshandling. Biståndet kan emellertid endast hämtas ut personligen. Hon rinner det besynnerligt att Migrationsverket inte känner till kvinnans situation i Tjetjenien. Det är inte ovanligt att muslimska kvinnor inte känner till så mycket om sina mäns handlande, särskilt inte när det rör sig om deras anknytning till rebellerna, vilket i sig är riskfyllt. Hon känner inte till mer om maken än hon berättat, men det får inte innebära att hennes trovärdighet minskar. Beträffande vistelsen hos fastern var hon tvungen, på grund av skadorna efter frihetsberövandet, att stanna där en längre tid. Det var ingen som kände till att hon vistades där. Det är sannolikt att myndigheterna eller en närstående organisation ligger bakom förfölj elsen/frihetsberövandet av henne och förstörelsen av hennes FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 5 UM 28201-10 hus. Därför är det svårt för henne att anmäla brotten. Det finns inget i hennes berättelse som inte kan anses som en realitet. De handlingar som ingetts visar dels att hennes identitet är sannolik och dels att hennes berättelse är trovärdig, även om de inte kan styrka de särskilda händelserna. Migrationsverket motsätter sig bifall till överklagandet. Under den muntliga förhandlingen har Migrationsverket även yrkat att migrationsdomstolen när dom meddelas förordnar om att Roza Jambulatova ska ställas under uppsikt. Migrationsdomstolen har den 19 september 2011 hållit muntlig förhandling i målet. Roza Jambulatova har vid den muntliga förhandlingen uppgett i huvudsak följande. De som grep henne var ryska militärer tillsammans med tjetjener som arbetar för den ryska säkerhetstjänsten FSB. Efter att hon släppts fri vårdades hon av sin faster som bor i en by utanför Tjetjenien som ligger långt från hennes hemby. Hon vistades då hela tiden inomhus av rädsla för att polisen skulle fa reda på var hon befann sig. Hon mådde väldigt dåligt efter sin fångenskap. Hon har i mars 2011 fatt veta att hennes syster dödats i hemlandet. Hon fick reda på detta via tjetjener som bor i Belgien och som hade sett på internet att system blivit funnen död. Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen medgett att Roza Jambulatova inte, så som anges i beslutet, har angett olika efternamn vid de olika tillfallen då hon ansökt om asyl. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 6 UM 28201-10 DOMSKÄL Aktuella bestämmelser Av 10 kap. l och 6 §§ UtlL framgår att en utlänning som har fyllt 18 år far ställas under uppsikt bl.a. om det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enligt 8 kap. l, 2 eller 7 §§ samma lag eller om det är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Beslut om att ställa en utlänning under uppsikt på dessa grunder får meddelas endast om det på grund av utlänningens personliga forhållanden eller övriga omständligheter finns anledning att anta att utlänningen annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Övriga aktuella bestämmelser framgår av det överklagade beslutet, bilaga l. Identitet Roza Jambulatova har lämnat in en kopia av ett ryskt inrikespass och en kopia av ett födelsebevis. Kopior har i allmänhet ett mycket begränsat bevisvärde. Migrationsdomstolen anser därför att Roza Jambulatova varken kan anses ha styrkt sin identitet eller gjort den sannolik. Hon har uppgett att hon är hemmahörande i Ryssland, i delrepubliken Tjetjenien. Det har inte framkommit något som ger migrationsdomstolen anledning att ifrågasätta dessa uppgifter och Roza Jambulatovas behov av skydd ska därför prövas mot detta land. Skvddsbehov Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sannolikt att han eller hon är i behov av internationellt skydd (jfr MIG 2007:12). Bedömningen av den sökandes skyddsbehov ska vara framåtsyftande och ta sin utgångspunkt i objektiva faktorer. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida? UM 28201-10 Roza Jambulatova har lämnat in en kallelse till polisen. Denna är i sig inte tillräcklig for att styrka hennes behov av skydd; Migrationsdomstolen har därför att bedöma hennes asylberättelse. Det Roza Jambulatova berättat om hur hon blev gripen och misshandlad är inte osannolikt mot bakgrund av det som är känt om situationen i Tjetjenien. Roza Jambulatova har vid den muntliga förhandlingen i migrationsdomstolen givit en delvis annorlunda bild av hur det gick till när hon greps och när hon blev av med sina passhandlingar i Tyskland jämfört med vad hon tidigare uppgivit. Migrationsdomstolen anser trots detta att berättelsen i sina huvuddrag framstår som självupplevd och att hon vid den muntliga förhandlingen har givit ett trovärdigt intryck, Migrationsdomstolen anser inte heller att det finns anledning att ifrågasätta Roza Jambulatovas allmänna trovärdighet. Hennes berättelse ska därför ligga till grund för bedömningen av hennes behov av skydd. Även om migrationsdomstolen bedömt att Roza Jambulatova är trovärdig så anser domstolen inte att det hon anfört är tillräckligt för att hon ska anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Hon greps av polisen på grund av sin mans tidigare aktiviteter som hon uppgett att hon inte kände till någonting om. Det har inte gjorts sannolikt att de som grep henne gjorde det för att de tillskrev henne en politisk uppfattning. Omständigheterna ger inte heller anledning att tro att hon förföljts på grund av någon av de övriga flyktinggrunderna som anges i 4 kap. l § UtlL. Hon kan därmed inte anses vara flykting. Roza Jambulatova har misshandlats och utsatts för övergrepp för att hon skulle avslöja Information om sin mans kontakter och om listor som hennes man haft. När hon sedan har släppts far det förutsättas att de personer som hållit henne frihetsberövad har ansett att de fatt reda på all den information som Roza Jambulatova haft tillgång till. Hennes man hade då också dödats. Det finns därmed ingen anledning att tro att dessa FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 8 UM 28201-10 personer skulle söka upp Roza Jambulatova på nytt om hon återvände till Tjetjenien. Det har inte heller framkommit några andra skäl till varför hon skulle riskera att på nytt utsättas för övergrepp. Hon har också efter frisläppandet vistats fem månader i hemlandet utan att utsättas för ytterligare våld eller påtryckningar. Vid en framåtsyttande bedömning finns därför inte anledning att anta att Roza Jambulatova, vid ett återvände till Tjetjenien, riskerar att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Hon är därmed inte att anse som alternativt skyddsbehövande. Vid angivna förhållanden och då det inte heller finns ett övrigt skyddsbehov kan uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. l § UtlL inte beviljas. Det finns därmed inte skäl för statusförklaring. Synnerligen ömmande omständigheter Roza Jambulatova har till migrationsdomstolen kommit in med ett intyg utfärdat av leg. psykologen Aline Braun och specialistläkaren i psykiatri Tomas Wågberg daterat den 6 september 2011. Enligt intyget har Roza Jambulatova diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och uppvisar också en depressivitet Hon far medicinering och en gles psykologkontakt har inletts utifrån bedömningen att vård inte kan anstå. Enligt intyget finns stor risk att symptomen kronifieras eller att livsledan övergår till aktiv suicidalitet. Undertecknande psykolog och psykiatriker anser även att det är osannolikt att Roza Jambulatova skulle kunna bearbeta sina trauman i hemlandet, även om hon skulle fa tillgång till behandling, då det verkar osannolikt att hon skulle kunna känna sig trygg där. Av lagtexten framgår att omständigheter rörande utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet särskilt ska beaktas vid bedömningen av vad som utgör synnerligen ömmande omständigheter. Roza Jambulatova har redan vid ankomsten till Sverige FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 9 UM 28201-10 angett att hon lider av psykiska problem och hon har sökt vård för detta. Hon har även vid den muntliga förhandlingen berättat om sitt trauma på ett sätt som gör trovärdigt att detta påverkat henne på ett allvarligt sätt. Migrationsdomstolen noterar särskilt att det i det åberopade intyget anges att Roza Jambulatova har psykiska problem som - om inte behandling ges - riskerar att leda till aktiv suicidalitet. I intyget anges även att Roza Jambulatova inte kan få en effektiv behandling i hemlandet eftersom hon där inte kan uppleva sig trygg nog för att tillgodogöra sig adekvat behandling. Migrationsdomstolen beaktar därutöver att Roza Jambulatova uppgett att hennes syster dödats och att hon därmed står utan socialt nätverk i hemlandet. Vid en sammantagen bedömning av Roza Jambulatovas hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hennes hemland finner migrationsdomstolen att det föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter som utgör grund för att bevilja Roza Jambulatova uppehållstillstånd. Överklagandet ska således bifallas och Roza Jambulatova ska beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. Vid denna utgång saknas anledning att förordna om att Roza Jambulatova ska ställas under uppsikt och detta yrkande ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (D V 3110) Rådman I avgörandet har, förutom ordföranden Anders Mellstrand (skiljaktig), även deltagit nämndemännen Tita Bergqvist (skiljaktig), Agneta Clavering (skiljaktig) och Michael Dakwar. Föredragande har varit förvaltningsrättsnotarien Fredrik Forsberg. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 10 UM 28201-10 ORDFÖRANDENS SKILJAKTIGA MENING Ordföranden Anders Mellstrand är skiljaktig och anför följande. I övrigt överens med majoriteten har jag en annan uppfattning när det gäller bedömningen av om det finns synnerligen ömmande omständigheter och de slutsatser detta medför. Redan av ordalydelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen framgår att tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. Att lagstiftaren valt rekvisitet "synnerligen" visar att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Vid en prövning enligt lagrummet ska det ske en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständlighetema är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande (jfr prop. 2004/05:170 s. 185 ff.). En livshotande psykisk sjukdom kan utgöra skäl för uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det ska beaktas om det är rimligt att vård ges i Sverige och de ekonomiska konsekvenserna av om uppehållstillstånd ges. Det måste även vägas in om vården kan ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. Förutsättningarna för att utiänningen ska kunna erhålla adekvat vård i hemlandet ska även beaktas. Det är inte tillräckligt att vården i Sverige är bättre än i utlänningens hemland. Om hälsotillståndet är sådant att en verkställighet av beslutet skulle medföra en allvarlig risk för utlänningens liv eller hälsa kan uppehållstillstånd beviljas (se prop. 2004/05:170, s. 280.). Enligt intyget daterat den 6 september 2011 har Roza Jambulatova inte varit inlagd på psykiatrisk avdelning. Hon bedöms inte vara suicidal i nuläget Det framgår även av intyget att Roza Jambulatova har varit hjälpt redan av en gles öppenvårdskontakt med psykolog. Det är inte visat att FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM Sida 11 UM 28201-10 denna vård inte skulle finnas i hemlandet. Jag anser att Roza Jambulatovas hälsotillstånd visserligen är ömmande, men att det inte är att anse som synnerligen ömmande på sådant sätt att hon bör beviljas uppehållstillstånd. Jag bedömer inte heller att situationen i hemlandet eller Roza Jambulatovas anpassning till Sverige är sådana att de utgör synnerligen ömmande omständigheter. Sammanfattningsvis finner jag att omständigheterna i målet inte, varken var för sig eller sammantaget, är synnerligen ömmande på ett sådant sätt att Roza Jambulatova ska beviljas uppehållstillstånd. Överklagandet ska därför avslås. Vid denna utgång är det sannolikt att Roza Jambulatova kommer att utvisas från Sverige. Det som framkommit i målet ger emellertid inte anledning att anta att hon skulle komma att hålla sig undan. Yrkandet om att Roza Jambulatova ska ställas under uppsikt ska därför avslås. SKILJAKTIG MENING Nämndemännen Tita Bergqvist och Agneta Clavering är skiljaktiga beträffande bedömningen av klagandens behov av skydd och anför följande. Roza Jambulatova har genom en berättelse som framstår som trovärdig och självupplevd gjort sannolikt att hon på grund av sin anknytning till sin man har varit fängslad och att hon utsatts för tortyr och andra övergrepp. Av landinformation i målet, som även refererades till vid den muntliga förhandlingen, framgår att anhöriga till personer som utpekats som rebeller är mycket utsatta i Tjetjenien. Vi anser därför att det finns grundad anledning att anta att Roza Jambulatova vid ett återvändande skulle löpa risk att dödas eller att på nytt utsättas för tortyr. Hon ska således anses som alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd redan på denna FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOM grund. Överröstade i denna del instämmer vi med majoriteten i att Roza Jambulatova ska beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Sida 12 UM 28201-10 Akt 4.21 1/11 Migrationsverket Asylprövningsenheten På Arlanda/jouren Emma Gunnesson Beslut 2010-11-24 Beteckning 9475429 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Jambulatova, Roza Shalaudinovna, född 661010, k, medborgare i Ryssland Adress: Paviljongv. 7 Lgh l Pl 22, 852 40 Sundsvall Offentligt biträde: Margareta Lind, Advokatbyrån Margareta Lind AB, Box 2027 103 11 Stockholm Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Ryssland, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Margareta Lind tjugoåttatusen femhundranitton (28 519) kronor i ersättning, varav 5 703 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Margareta Lind och den betalas ut av Migrationsverket. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Migrationsverket Asylprövningsenheten På Arlanda/jouren Besöksadress Sky City, Arlanda Rygplats Postadress Box 507 SE-16929 Solna Telefon 0771-235 235 Telefax 0859361101 E-post [email protected] Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163 Dokumentid: 19082620 2/11 Beteckning 9475429 Bakgrund med mera Den 17 maj 2000 ansökte du, via Sveriges ambassad i Moskva, om uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Som skäl anförde du ett vänskapligt förhållande med en svensk medborgare. Migrationsverket avslog din ansökan den 5 december 2000 på grund av att du saknade sådan anknytning att uppehållstillstånd för bosättning i Sverige kunde beviljas. Den 27 mars 2001 ansökte du ånyo, via Sveriges ambassad i Moskva, om uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Du anförde att situationen i ditt hemland hade förändrats och att du ville leva ett lugnt liv i Sverige. Den 24 september 2001 avslog Migrationsverket din ansökan och fann att det saknades skäl att bevilja dig uppehållstillstånd i Sverige. Du reste sedan enligt egen uppgift in i Sverige den 20 februari 2010 och ansökte om asyl den 22 februari samma år under namnet Roza Shalaudinova Jambulatova. I samband med ansökningsförfarandet framkom det att dina fingeravtryck förekom i fingeravtryckdatabasen Eurodac. Du hade ansökt om asyl i Tyskland den 25 mars 2003 under namnet Roza Dzhambulatova. Med anledning av din ansökan om asyl i Tyskland begärde svenska myndigheter att Tyskland skulle acceptera ansvaret för din asylansökan samt återta ditt ärende i enlighet med Dubhnförordningen. Tyska myndigheter avslog den 18 mars 2010 Sveriges begäran om återtåg på grund av att du hade verkställts från Tyskland till Ryssland den 22 februari 2007. Migrationsverket avskrev din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd den 22 april 2010. Skälet var att du inte hörsammade kallelser till inskrivningssamtal samt inte fanns boende på den adress du uppgivit till verket. Det kunde således antas att du inte hade för avsikt att fullfölja din ansökan om asyl i Sverige. Den 6 april 2010 ansökte du om asyl i Belgien under namnet Roza Dzhambulatova. Du överfördes till Sverige i enlighet med Dublinförordningen eftersom Sverige var ansvarig stat för ditt ärende. Du reste tillbaka till Sverige den 9 juni 2010 och ansökte ånyo om asyl. Aktuell ansökan Du lämnade in en ny ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige den 9 juni 2010. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstattisförklaring. Som skäl för din ansökan har du bland annat uppgett följande. Du har lämnat ditt hemland på grund av situationen för tjerjener samt på grund av din makes tidigare arbete inom militären och de konsekvenser det har inneburit för dig. Du har fängslats och utsatts för övergrepp. Slutligen anför du att du mår psykiskt dåligt och att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter i ditt ärende. Dokumentid: 19082620 3/11 Beteckning 9475429 För att styrka din identitet har du ingivit en kopia av ditt inrikespass samt en kopia av ditt födelsebevis. Till stöd för din ansökan i övrigt har du ingivit en kopia av din fars dödsattest, kopia av ett intyg med information om att din far skjutits, en kopia av en kallelse som överlämnats till din granne om att någon sökt efter dig, tre stycken fotografier på din bostad samt en kopia av en äganderätt till din bostad. I ärendet har även inkommit ett läkarintyg angående din psykiska hälsa från Bo Fråst, familjeläkare vid Vårdcentralen Centrum, daterat den 31 augusti 2010. Migrationsverket har hållit en asylutredning i ärendet den 30 juni 2010. Skriftlig inlaga har inkommit till Migrationsverket den 18 augusti 2010 jämte kompletterande yttrande den 16 september 2010. Skälen för beslutet Identitet Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt, vilket även inbegriper att sökanden måste göra sin identitet, bl.a. för att det ska kunna fastställas mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). Med identitet avses främst uppgifter om sökandens fullständiga namn, födelsedatum och födelseort. Även uppgifter om medborgarskap, hemvist och etnicitet är viktiga i sammanhanget. De krav som bör ställas på den asylsökande har formulerats på följande sätt i UNHCRrs handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning (UNHCRrs handbok), vilken räknas som en viktig rättskälla vid förfarandet att fastställa skyddsbehov (MIG 2006:1). 205 a) Den sökande bör I. Tala sanning och helt och hållet bistå utredaren så att alla fakta i ärendet fullständigt klarläggs. H. Anstränga sig att underbygga sina uppgifter genom att använda all tillgänglig bevisning och i förekommande fall ge tiUfredställande förklaringar till varför bevisning saknas. Om nödvändigt, måste han göra en ansträngning att skaffa fram ytterligare bevisning. ffl. Lämna all relevant information om sig själv samt redogöra för tidigare upplevelser så detaljerat att utredaren har en möjlighet att fastställa alla väsentliga fakta. Han bör uppmanas att ge en sammanhängande redogörelse för alla de grunder som åberopas till stöd för ansökan om flyktingskap och besvara alla frågor som ställs. Dokumentid: 19082620 4/11 Beteckning 9475429 Av det anförda följer att det som bör krävas av den asylsökande är största möjliga mån av aktiv medverkan att klarlägga identiteten och, förstås, att han eller hon talar sanning. Det naturliga sättet att klarlägga identiteten är att uppvisa dokument som visar vem man är. Den asylsökande är skyldig att för Migrationsverket uppvisa de identitetshandlingar som han eller hon är i besittning av (MIG 2007:15). Det kan finnas godtagbara skäl till att sökanden saknar dokument, men sökanden bör då ge en rimlig förklaring till varför det förhåller sig så och i största möjliga mån försöka skaffa fram dokument som kan klarlägga identiteten. Det kan t.ex. röra sig om att göra allvarliga försök att få tag på släktingar eller vänner som i sin tur skulle kunna hjälpa sökanden att sända hit identitetshandlingar som har blivit kvar i hemlandet. Den asylsökande som inte försöker använda sig av de möjligheter som finns kan inte anses medverka till utredningen om identiteten. För att styra din identitet har du ingivit en kopia av ett ryskt inrikespass samt kopia av födelsebevis. Vid den muntliga utredningen på Migrationsverket den 30 juni 2010 uppgav du att polisen i Tyskland beslagtog både ditt inrikes- samt utrikespass när du sökte asyl där i mars 2003. Du uppgav vidare att du inte hade handlingar i hemlandet. Den 6 september 2010 inkom du, via ditt biträde, med en kopia av ditt inrikespass. Det framgår av skrivelsen ditt biträde ingivit att handlingen skickats till Sverige av din syster ifrån Tjetjenien. Migrationsverket finner dessa uppgifter tillsammans med omständigheten att du dessutom uppgivit olika efternamn när du ansökt om asyl i Tyskland och Belgien påverkar den allmänna trovärdigheten i ditt ärende. Migrationsverket anser mot bakgrund av ovanstående samt mot bakgrund av att du enbart ingivit kopior av identitetshandungar att du varken har styrkt eller gjort din identitet sannolik. Du har uppgett att du är medborgare i Ryssland. Mot bakgrund av detta och att det inte finns något som tyder på att du är hemmahörande i något annat land, prövar Migrationsverket din ansökan mot Ryssland. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande Av 4 kap. l § utiänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av Dokumentid: 19082620 5/11 Beteckning 9475429 sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket har att beakta följande omständigheter. Varje asylansökan ska prövas individuellt och en samlad bedömning ska Dokumentid: 19082620 6/11 Beteckning 9475429 göras av de uppgifter som. framkommer i ärendet, dvs. bl.a. sökandens egen berättelse tillsammans med vad som är allmänt känt om förhållandena i hemlandet. Utgångspunkten är att bevisbördan ligger hos den asylsökande. Emellertid betonas i utlänningslagens förarbeten att beviskravet inte får ställas allt för högt när det rör sig om påståenden som risk för förföljelse eller om risk för dödsstraff, omänsklig eller förnedrande behandling. Någon fullständig bevisning som klart styrker en sådan risk kan sällan läggas fram. Sökandens berättelse bör därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (prop. 2005/06:6 s. 12 och prop. 1996/97:25 s. 98 och 294). Vid bedömningen av trovärdigheten fäster myndigheterna normalt vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. Påståendena får heller inte strida mot allmänt kända fakta. Betydelse i trovärdighetshänseende tillmäts också det förhållandet, att berättelsen i sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningen. Bevisregeln "the benefit of the doubt" - tvivlets fördel - är tillämplig då tvivelsmål kring den asylsökandes berättelse föreligger. En förutsättning för att den asylsökande ska åtnjuta denna fördel är dock att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse, att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts samt att det åberopade omständigheterna inte står i strid med kända fakta (jfr UNHCR:s Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning). Till stöd för din ansökan anför du följande. Du är född i ett samhälle som heter Alhan-jurt och uppvuxen Groznyj. För omkring ett år sedan gifte du dig med din make. Omkring slutet av augusti eller början på september 2009 greps din make av maskerade män i er bostad. När din make släpptes en månad senare ringde han dig och uppmanade dig att gå ut utanför er bostad. Utanför bostaden stod en bil och väntade på dig. Du fördes till ett mörkt rum där du förhördes av tjetjensk polis angående din make. Din make hade varit politiskt aktiv och förfogade över listor vilka militären var intresserad av. Du kvarhölls under flera dagar och behandlades väldigt dåligt under tiden. Rummet där du hölls gripen var kallt och liknade en cell. Man blåste rök och tafsade på dig och under tiden du hölls gripen tvingades du emellanåt stå upprätt med händerna bundna över ditt huvud tills du förlorade medvetandet. Du utsattes även för sexuella övergrepp. Männen som hade tillfångatagit dig och förhört dig talade både ryska och tjeckiska och var klädda i militärkläder. Slutligen efter femton dagar gav männen dig en spruta och lämnade dig därefter vid en vägkant. Du misstänker att sprutan innehöll någon form av narkotika och har alltsedan dess haft svårigheter med minnet. Du återsåg aldrig din make. Av din syster fick du veta att han hade misshandlats och därefter skjutits. Man hade funnit hans kropp på en sophög. I samband med att du greps brände polisen ner ditt hus. Efter ditt frisläppande togs du om hand av din faster och syster. Dina släktingar hjälpte dig och ordnade allt praktiskt inför din resa så att du kunde lämna Ryssland. I slutet av juni 2010 kom några män fram till dig i Sundsvall och uppgav att de behövde en kvinna. Männen uppgav sig för att vara detektiver och visade fotografier av dig och du blev mycket rädd. Du har även fått veta Dokumentid: 19082620 7/11 Beteckning 9475429 att militären sökt efter dig hos din syster i hemlandet. Vid ett återvändande till ditt hemland fruktar du att du kommer att utsättas för allvarliga övergrepp och du anför att myndigheterna saknar möjlighet att erbjuda dig erforderligt skydd. Migrationsverket gör följande bedömning. Migrationsverket har i uppgift att bedöma den åberopade bevisningen i ärendet. Verket har ovan konstaterat att du inte styrkt din identitet, vilket påverkar bevisvärdet av ingivna handlingar. Du har ingivit handlingar avseende din fars död. Migrationsverket ifrågasätter inte att din far sköts till döds. Uppgifterna kring din far och hans död måste dock värderas tillsammans med din utsaga. Avseende de inlämnade fotografierna visar dessa en ödelagd byggnad som du anför är din bostad som förstörts i hemlandet. Du här även ingivit en handling för att visa äganderätten till din bostad. Verket finner dock att fotografierna inte går att koppla till ingivet ägandebevis eller till någon specifik händelse och måste därför värderas utifrån de uppgifter som du lämnat i denna del. Den ingivna skriftliga bevisningen kan därför inte ensam sägas utgöra ett bevis avseende ditt skyddsbehov utan måste bedömas tillsammans med de uppgifter som du lämnat i en framåtsyftande bedömning. Migrationsverket bedömer inledningsvis att den allmänna situationen för tjetjener i Ryssland inte är sådan att alla tjetjener som kommer därifrån ska ges rätt att stanna som flyktingar eller skyddsbehövande. En individuell bedömning av de åberopade skyddsskälen måste därför göras. Migrationsverket finner att du inte har gjort sannolikt att du riskerar förföljelse vid ett återvändande till ditt hemland med anledning av din etniska tillhörighet. Du har inte anfört några omständigheter som kan kopplas till din etnicitet, utan anför den allmänna situationen för tjetjener i Ryssland. Inte heller finner Migrationsverket att du gjort sannolikt att den anförda hotbilden mot dig skulle grunda sig i en tillskriven politisk åskådning. Migrationsverket bedömer därför att du inte är flykting. Migrationsverket har således att bedöma huruvida du är att anses vara skyddsbehövande. Vad gäller den anförda hotbilden från de tjetjenska och ryska poliserna finner Migrationsverket inledningsvis att din utsaga präglas av trovärdighetsbrister. Det gäller dels det faktum att du uppgivit olika identiteter hos de länder där du ansökt om asyl, vilket påverkar den allmänna trovärdigheten av din utsaga, dels det faktum att du inte kunde svara på många frågor angående din make. Du kan således inte få fördelen av ovannämnda bevislättnadsregel. Migrationsverket konstaterar att det du anför grundar sig i ditt förhållande till din avlidne make och hans tidigare arbete. Under den muntliga utredningen kunde du dock inte svara på frågor om din makes politiska arbete. Inte heller har du inkommit med någon Dokumentid: 19082620 8/11 Beteckning 9475429 skriftlig bevisning till stöd för den anförda relationen med din make eller anförda händelser som hänför sig till denna relation. Du har inte anmält varken fängslandet av din make eller branden av ditt hus. Mlgrationsverket noterar att du anför att du inte kunde anmäla händelserna på grund av att det är myndigheterna som ligger bakom dem. Till stöd för .myndigheternas intresse för dig har du ingivit en kallelse som ska ha lämnats till din granne. Mlgrationsverket noterar att du mottog kallelsen efter det att den anförda bostaden brunnit ned och finner att, för det fall att det var myndigheterna som låg bakom branden av din bostad, myndigheterna torde ha vetskap om att du inte längre var bosatt där. Det noteras i sammanhanget att du uppgivit att myndigheterna sökt efter dig hos din syster. Migrationsverket anser mot bakgrund av ovanstående att du inte gjort myndigheternas intresse för dig sannolikt. I den bedömningen beaktas dina vaga uppgifter, att du släpptes efter förhören samt att du stannade kvar i hemlandet i omkring fem månader efter det anförda frigivandet. Slutligen vad gäller omständigheten att din far sköts till döds anser verket att den inte kan kopplas till den anförda hotbilden mot dig i ditt hemland. Av uppgifter i ärendet framkommer att din far dog under år 2000, dvs. närmare tio år innan de händelser du anför att du utsattes för ägde rum. Migrationsverket finner, vid en sammantagen bedömning av det som anförts i ärendet, att du inte heller är att anses som alternativt skyddsbehövande. Du har inte gjort sannolikt att det finns grundad anledning att anta att du vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att utsättas för sådana övergrepp som avses i denna bestämmelse. I den bedömningen har Migrationsverket bland annat beaktat att du inte gjort sannolikt att du är av intresse för ryska myndigheter. Inte heller är situationen i ditt hemland sådan att du kan anses vara i behov av skydd i enlighet med denna bestämmelse. Migrationsverket bedömer därför att du inte är alternativt skyddsbehövande. Situationen i Ryssland kan inte anses vara sådan att det anses föreligga yttre eller inre väpnad konflikt eller att det kan anses råda andra svåra motsättningar. Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrig skyddsbehövande. Därför får du inte flyktingstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 § utlänningslagen erhålla flyktingstatusforklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring. Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a § första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Dokumentid: 19082620 9/11 Beteckning 9475429 Därför får du inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a § andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 § utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Du har uppgett att du mår psykiskt dåligt. Till stöd för ditt hälsotillstånd har ingivit ett läkarintyg från Vårdcentralen Centrum daterat den 31 augusti 2010. Ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att uppehållstillstånd bör beviljas. Begreppet hälsotillstånd tillåter ett beaktande av hela hälsoskalan. Eftersom det är en samlad bedömning som ska göras i det enskilda fallet, går det inte att fastlägga när ett visst hälsotillstånd ska leda till uppehållstillstånd. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande somatisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder. Det ska beaktas om det är rimligt att vård ges i Sverige och de ekonomiska konsekvenserna av om uppehållstillstånd ges. Det måste även vägas in om vården kan ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtalig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. Förutsättningarna för att utlänningen skall kunna erhålla adekvat vård i hemlandet ska även beaktas. Det är inte tillräckligt att vården i Sverige är bättre än i utlänningens hemland. Om hälsotillståndet är sådant att en verkställighet av beslutet skulle medföra en allvarlig risk för utlänningens liv eller hälsa kan uppehållstillstånd beviljas (jfr MIG 2007:35). När det gäller rekvisitet hälsotillstånd framgår det av förarbetena till bestämmelsen (prop. 2004/05:170, s. 280 f.) att hälsotillståndet måste vara synnerligen allvarligt och tillfredsställande dokumenterat genom läkarintyg för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl. Det ska då även beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. Åberopade läkarintyg bör innehålla uppgifter om läkarens tjänstestälhiing, varför intyget utfärdats, bedömningsunderlaget och vilka medicinska slutsatser som kan dras av detta underlag. Vid värderingen av ett läkarintyg kan joumalanteckningar vara av betydelse, men fristående journalanteckningar helt utan koppling till ett läkarintyg torde sällan ha något högre eget bevisvärde. Dokumentid: 19082620 10/11 Beteckning 9475429 Av det ingivna intyget framgår det att du lider av depressioner, drabbas av panikattacker, svettningar, hjärtklappning, andnöd och att du lider av dödsångest. Migrationsverket finner att det av det ingivna medicinska underlaget inte har framkommit att ditt hälsotillstånd är att beteckna som så allvarligt att det därav finns skäl att bevilja dig uppehållstillstånd på denna grund. Migrationsöverdomstolen har uttalat att med situationen i hemlandet avses bl.a. den sökandes anknytning till detta land, t.ex. famirjemedlemmar som finns kvar där och den tid personen levt där. Domstolen har även beaktat det allmänna läget i hemlandet. En samlad bedömning ska göras i det enskilda fallet (MIG 2008:3). Med beaktande av att du har släktingar kvar i Ryssland och den tid du har levt där samt med beaktande av det allmänna läget i Ryssland finner Migrationsverket att du inte kan beviljas uppehållstillstånd på denna grund. Av vad som ovan anförts framgår att det att det inte finns någon enskild omständighet i fråga om ditt hälsotillstånd eller din situation i ditt hemland som gör att uppehållstillstånd kan beviljas på denna grund. Inte heller vid en samlad bedömning föreligger skäl att bevilja dig uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen. Därför utvisas du Eftersom, det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen. Maria af Bjur Beslutsfattare Kopia till Enheten i Sundsvall Lind Margareta Dokumentid: 19082620
