1. Att komma till Sverige

Foto : Mikael Jönsson
1.Att komma till Sverige
Innehåll
Sverige – ett invandrarland
Den svenska integrationspolitiken
Sveriges historia - från istid till modern tid
Sverige under 1900-talet
Vad är typiskt svenskt?
Traditioner och högtider i Sverige
Högtider som firas under livet
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | Sverige – ett invandrarland
Det bor i dag ungefär 9,3 miljoner personer i Sverige. Ungefär två
miljoner personer bor i de tre största städerna i landet: Stockholm,
Göteborg och Malmö. 14 procent av den svenska befolkningen är
född i ett annat land.
Människor har alltid invandrat till Sverige. Sedan andra världskriget har Sverige tagit emot ungefär 1 450 000 invandrare och
flyktingar.
På 1950- och 60-talet behövdes det arbetskraft i Sverige. Människor
från bland annat Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien och
Turkiet flyttade till Sverige för att arbeta.
På 1980-talet sökte människor från Sydamerika, Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea asyl i Sverige. Senare kom också
människor från Somalia och östra Europa.
År 1999 bestämde Europeiska rådet att Europeiska Unionen, EU,
ska bygga upp en gemensam asyl- och migrationspolitik. År 2001
gick Sverige med i Schengensamarbetet. Då öppnades gränserna
mellan 13 länder i EU. Det ledde till att fler sökte asyl i början
av 2000-talet.
Under 2000-talet har det kommit fler invandrare och flyktingar
till Sverige. År 2010 tog Sverige emot cirka 100 000 flyktingar och
invandrare från 169 olika länder. Den största gruppen var svenskar
som flyttade tillbaka till Sverige. Även år 2009 var de flesta
som invandrade återvändande svenskar. Då kom också många
från Irak, Somalia och Polen.
Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna 2009.
Medborgarskapsland
Kvinnor
Män
Totalt
Sverige
8 795
9 722
18 517
Irak
4 834
3 705
8 539
Somalia
3 579
3 323
6 902
Polen
2 404
2 763
5 167
Danmark
1 545
2 216
3 761
Kina
1 611
1 487
3 098
Thailand
2 381
613
2 994
Tyskland
1 396
1 377
2 773
Iran
1 249
1 167
2 416
1 271
1 127
2 398
49 298
52 982
102 280
Finland
Totalt
Tabellen är från Statistiska Centralbyrån SCB
| Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Bilden är från Enheten
för Samhällsorientering i
Göteborg.
Foto : Mikael Jönsson
Att ansöka om asyl
I den svenska utlänningslagen och i FN:s flyktingkonvention finns
regler om rätten till asyl. FN:s flyktingkonvention kallas också
Genèvekonventionen. Det är en internationell regel om hur FN:s
medlemsländer ska behandla flyktingar. Konventionen styr också
vem som kan kallas flykting.
I utlänningslagen finns regler om asyl, uppehållstillstånd och
familjeåterförening.
Om du ska ansöka om asyl i Sverige ska du kontakta Migrationsverket. Migrationsverket är en statlig myndighet som tar hand om
asyl, besök, bosättning och medborgarskap i Sverige.
Din ansökan om asyl ska utredas i det första europeiska land du
kommer till. Migrationsverket tar fingeravtryck på alla asylsökande
över 14 år för att kontrollera att Sverige är första land.
Uppehållstillstånd för familjeanknytning
De flesta invandrare får uppehållstillstånd i Sverige för att de har
familj här. Om du vill flytta till Sverige och bo tillsammans med en
nära familjemedlem måste du ha uppehållstillstånd. Du kan få
permanent uppehållstillstånd (PUT) om du har familjeanknytning.
Permanent uppehållstillstånd betyder att du kan stanna i landet
på obestämd tid.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | Du har rätt att få uppehållstillstånd om du är gift, har ett registrerat partnerskap eller är sambo med (bor tillsammans med) någon
som bor i Sverige. Registrerat partnerskap kallas också för registrerat
parförhållande. Det är par av samma kön som är gifta.
Du kan också få uppehållstillstånd om du tänker gifta dig, få ett
registrerat partnerskap eller bli sambo med någon som bor i Sverige.
Är du under 18 år har du rätt att återförenas med dina föräldrar.
För att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige ska du kontakta en
svensk ambassad eller ett konsulat i ditt hemland, eller i ett annat
land där du bor. Den som ansöker om uppehållstillstånd måste
själv lämna in sin ansökan.
Det tar normalt ungefär sex månader från att du lämnat din ansökan
på ambassaden eller konsulatet tills du får besked.
Foto: Colourbox
Svenskt medborgarskap
Om du vill bli svensk medborgare måste du lämna in en ansökan
till Migrationsverket. Väntetiden är mellan en och sju månader.
Du som vill bli svensk medborgare måste ha fyllt 18 år och ha bott
i Sverige i ungefär fem år. Barn som är under 18 år kan bli svenska
medborgare tillsammans med en utländsk pappa eller mamma.
EU-medborgarskap
Om du är medborgare i Schweiz eller i ett EU-/EES-land kan du
resa fritt inom Europeiska unionen, EU. I dag har 22 av EU:s
27 medlemsländer ett Schengenavtal. Det betyder att ingen
kontrollerar dem som reser över de här ländernas gränser.
Om du är medborgare i ett land utanför EU, ett tredjeland, kan
du också resa fritt mellan länderna som följer Schengenavtalet.
Men du kan bara resa i högst tre månader.
Arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd är ett beslut av Migrationsverket som ger en utländsk medborgare rätt att arbeta i Sverige. Nordiska medborgare,
EU/EES- medborgare, schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar behöver inte söka. Personer som varit bosatta i ett annat
EU-land under fem år behöver inte heller söka arbetstillstånd.
Alla andra utländska medborgare som vill arbeta i Sverige måste ha
arbetstillstånd. En egen företagare behöver inte arbetstillstånd men
måste ha uppehållstillstånd.
10 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
För arbete längre än tre månader behövs det också uppehållstillstånd. Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd ska göras från
hemlandet.
Vad är integration?
Integration handlar om att försöka få människor att bli en del av
en större grupp. I Sverige betyder det att alla ska känna sig som en
del av det svenska samhället.
Alla människor som är
en del av samhället har
rätt att behålla sin kultur
och sitt sätt att vara. I det
svenska samhället ska
alla människor ha rätt att
vara olika.
Foto: Colourbox
Den svenska integrationspolitiken
Den svenska regeringen vill att alla ska vara en del av samhällets
gemenskap oavsett var de är födda och vilken etnisk bakgrund de
har. I Sverige har arbetsmarknadsdepartementet ansvar för integrationspolitiken.
Regeringen vill också ge extra stöd till nyanlända invandrare under
de första åren i Sverige. Människor som har kommit till Sverige
ska ges möjlighet att lära sig det svenska språket så att de blir mer
självständiga och kan få ett arbete. I de olika delarna av Sverige
(länen) arbetar länsstyrelserna för integration. Etablering av nyanlända flyktingar
Det finns vissa särskilda rättigheter som gäller för dig som har fyllt
20 år (men inte 65 år) och har uppehållstillstånd som flykting,
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 11
kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa.
Då har du till exempel rätt till en etableringsplan och etableringsersättning. Om du har fyllt 18 år (men inte 20 år) och saknar föräldrar
i Sverige har du också rätt till hjälp. En nyanländ person är en
flykting eller invandrare som är ny i Sverige.
Etableringsplan
Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som hjälper nyanlända
flyktingar och invandrare att komma in i samhället. Om du tillhör
gruppen som har rätt till en etableringsplan får du prata med en
person – en etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen om vad
som behövs för att du ska kunna börja söka arbete. Du skriver en
etableringsplan tillsammans med din etableringshandläggare.
En etableringsplan är ett papper där du skriver ner dina tankar
och planer om din framtid i Sverige.
I etableringsplanen kan ni till exempel skriva in svenska för
invandrare (sfi), samhällsorientering, validering av utbildning och
yrkeserfarenheter och praktik. De aktiviteter ni skriver in i etableringsplanen ska fylla hela dagarna (heltid) och hålla på i högst två år.
Syftet är att du så snabbt som möjligt ska lära dig svenska och
hitta ett arbete för att klara din försörjning.
Etableringslotsen kan
hjälpa dig på vägen mot
eget arbete.
Foto: Colourbox
12 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Etableringslotsen
Du som är nyanländ flykting kan också ha kontakt med en
etableringslots. Etableringslotsen ska hjälpa dig på vägen mot ett
eget arbete.
Etableringsersättning
Etableringsersättningen är pengar du får när du följer din
etableringsplan. Om du har barn kan du också få etableringstillägg.
Etableringsersättningen är lika för alla, oavsett var du bor. För att
få hela ersättningen måste du följa aktiviteterna i etableringsplanen
på heltid. Du som har rätt till etableringsersättning kan även få
bostadsersättning om du bor ensam i en egen bostad.
Flytten kan väcka starka känslor
Att flytta till ett nytt land är en stor händelse i en människas liv.
Du kanske har förlorat ditt hem, pengar, nära vänner och släktingar i ditt hemland. Det kan komma många olika känslor och
reaktioner i en sådan situation. Du kanske inte kan leva det liv
som du är van vid. Arbetet och utbildningen som du hade förut
kanske inte passar i Sverige.
Den första tiden i det nya landet känns ofta spännande. Sedan kan
det dyka upp problem som kanske är svåra att lösa. Efter allt som
har hänt kan det kännas svårt med nya bekymmer. Det kan leda
till en kris.
Alla reagerar olika på kriser. En del människor vill vara ensamma.
En del känner skuld. Många får problem med hälsan och blir
sjuka. Efter en tid mår de flesta människor bättre och accepterar
att de måste börja om på nytt i det nya landet. De börjar se ljusare
på framtiden.
Till sist kan många som har bytt land känna sig mer kloka och
vuxna än förut. De ser att det finns mycket bra i det nya landet.
De kanske har blivit mer öppna och kan förstå hur andra
människor har det.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 13
Stadsmuseet i Göteborg
finns i Ostindiska kompaniets gamla byggnad.
Foto: Anna Danielsson
Sveriges historia – från istid till modern tid
Forntiden
Forntid är en tid för mycket länge sedan. Den kallas också förhistorisk tid.
För 15 000 år sedan var hela Sverige täckt av is. Denna tid kallas
istiden. 3 000 år senare hade isen försvunnit från södra Sverige och
det kom växter, djur och människor. Människorna levde på att jaga,
fiska och samla växter som gick att äta.
För ungefär 6 000 år sedan började människorna i Sverige lära sig
odla växter och föda upp djur. De började använda verktyg av sten
och trä. Denna tid kallas därför stenåldern.
14 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Ungefär 1 500 år före vår tideräkning började människorna i
Sverige tillverka saker av metaller och brons. Denna tid kallas
bronsåldern. Nu började människorna köpa och sälja saker
inom Europa.
Ungefär 500 år före vår tideräkning började människorna i Sverige
använda saker av järn. Denna tid kallas järnåldern.
Vikingatiden
Tiden från 800-talet till mitten av 1000-talet kallas vikingatiden.
Vikingarna var människor som var duktiga på att bygga båtar och
vana att segla på havet. De var också bra på att kriga och handla
med andra länder. Vikingarna tog därför makten i många länder i
norra Europa.
På bilden syns en båt som
är byggd som båtarna på
Vikingatiden.
Foto: Colourbox
Medeltiden
Innan kristendomen kom till Sverige trodde människorna på flera
gudar. De mest kända gudarna är Oden, Tor och Freja. Detta kallas
asatro. När kristendomen kom till Sverige förändrades samhället.
Sverige fick också sin första kristna kung, Olof Skötkonung,
omkring år 1000.
Under 1200-talet hände det mycket. Jordbruket och handeln blev
mer organiserad. Nya städer byggdes upp. Sverige delades in i
landskap. Varje landskap hade sin lag. Först fanns bara muntliga
lagar som inte var nedskrivna. De första skrivna lagarna kom på
1200-talet.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 15
Historiska hus.
Foto: Colourbox
Under medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutar
om landets lagar. Riksdagen delades in i fyra delar: adel, präster,
borgare och bönder. Det fanns bara män i riksdagen. Kvinnorna
fick inte vara med förrän på 1900-talet.
Adeln var en grupp människor som hade fått makt och rättigheter
i arv. Prästerna hade fått mycket makt över befolkningen och ägde
20 procent av Sveriges bästa mark. Borgarna styrde över handel
och hantverk i städerna. Storbönderna styrde över livet på landsbygden. Bönderna levde på landet där de arbetade med att odla
jorden och föda upp djur.
Nordisk union
Under senare delen av medeltiden kämpade Danmark, Norge och
Sverige om vem som skulle ha makten i Norden. År 1397 skrev de
nordiska länderna på ett avtal som brukar kallas Kalmarunionen.
Med Kalmarunionen blev alla länderna ett enda land.
Stormaktstid
Under 1500-talet hände det viktiga saker i världen. Columbus reste till
Amerika. Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Påven, som leder
den katolska kyrkan från Rom, förlorade kontrollen över en stor
del av sin kyrka.
Många i Sverige var missnöjda med hur unionen styrdes av den
danske kungen. Stockholms blodbad är en känd händelse då den
danske kungen högg huvudet av 100 adelsmän i Stockholm. Efter
blodbadet gjorde svenskarna uppror. Det var Gustav Vasa som
samlade en svensk armé och tog makten från den danske kungen.
16 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Sedan blev Gustav Vasa kung den 6 juni år 1523. Det blev fred
i Sverige. Den 6 juni är också Sveriges nationaldag.
När Gustav Vasa var kung förändrades också kyrkan. Den hade
varit katolsk och blev nu protestantisk. Den svenska kyrkan påverkades av prästen Martin Luther från Tyskland. Kyrkan fick lämna
mycket mark ifrån sig och måste betala skatt till staten. Samtidigt
fick riksdagen mer makt.
Från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet var Sverige med
i flera krig runt Östersjön. Östersjön var ett av världens viktigaste
hav för handel. Krigen handlade om att ha kontroll över Östersjön.
Sverige krigade med Danmark, Ryssland, Polen och Tyskland och
fick kontroll över stora delar av Östersjön.
Tyskland krigade med Frankrike i trettioåriga kriget. Det var ett
krig om makt mellan katoliker och protestanter. Sverige hade en
viktig roll i kriget. Den svenske kungen Gustav II Adolf lyckades
bra i kriget. Sverige fick då stora delar av norra Tyskland och Polen.
Sverige blev en stormakt. Senare blev Gustav II Adolf skjuten vid
Lützen i Tyskland.
Förutom den yta som Sverige har i dag hörde Finland, Estland,
Lettland och delar av Ryssland och Tyskland till Sverige. Senare
tvingades Sveriges kung Karl XII lämna ifrån sig områdena utanför
det som nu är Sverige eftersom han förlorade flera krig.
År 1721 var det fred i Sverige igen och landets tid som stormakt
över Östersjön var förbi.
Stora slottsköket på Läckö slott. Köket är från
1600-talet.
Foto: Lennart Haglund
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 17
Sverige under 1700-talet
På 1700-talet, upplysningstiden, fick människorna i Europa bättre
ekonomi. Många lärde sig läsa. Det var inte längre självklart att
kungar, präster och adel skulle bestämma. Det ledde till flera revolutioner. Den mest kända är franska revolutionen år 1789.
År 1771 blev Gustav III kung i Sverige. Han gjorde en statskupp
år 1772 där han försökte få mer makt så att han kunde styra
landet själv. Gustav III sköts till döds på en maskerad den 16 mars
år 1792.
Sverige på 1800-talet
Gustav IV Adolf var kung i Sverige mellan åren 1796 och 1809.
Under hans tid var Sverige i krig med Ryssland. Gustav IV Adolf
förlorade kriget och Sverige fick lämna Finland till Ryssland. Från
denna tid (1815) har det varit fred i Sverige.
Karl XIII blev kung efter Gustav IV Adolf. Riksdagen skapade vid
denna tid Sveriges grundlagar. De blev fyra stycken:
•
•
•
•
Regeringsformen med regler för hur svenska staten
ska vara organiserad.
Successionsordningen som säger hur tronen ska ärvas.
Tryckfrihetsförordningen som skyddar det fria ordet i tryckt form.
Riksdagsordningen som bestämde att riksdagen skulle innehålla de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Karl XIII fick inte några barn som kunde ärva tronen. Då blev fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige. Han byggde en
union mellan Sverige och Norge som höll i nästan 100 år. År 1865
försvann riksdagens fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder).
Riksdagen fick istället två avdelningar som kallades kammare.
Under 1800-talet ökade befolkningen i Sverige. I början av
1800-talet hade landet 2,4 miljoner invånare och år 1900 5,1 miljoner. Ökningen ledde till att många människor måste söka arbete
på andra platser än där de bodde. Många flyttade till städerna och
till Amerika. Mellan åren 1865 och 1914 flyttade nästan en miljon
svenskar till Amerika.
18 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Industrialisering
Industrierna kom senare till Norden än till många andra länder
i Europa. Vid mitten av 1800-talet levde fortfarande de flesta
svenskar på jordbruk. På 1860-talet började Sverige bygga järnvägar. Tack vare järnvägen kunde svenskarna sälja trä och järn till
andra länder. Stora industrier byggdes upp och arbetet gick fortare
med hjälp av nya maskiner.
Vävstol
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Om Sverige | 19
Sverige under 1900-talet
Demokrati införs
I början av 1900-talet fortsatte människorna att flytta från landet
till städerna. Bönderna blev färre och antalet arbetare blev fler.
Fler människor ville få rätt att rösta i valen. År 1907 fick alla
män över 24 år rösträtt.
I slutet på 1800-talet startades stora fackliga organisationer. Organisationerna ville förbättra arbetarnas villkor och höja arbetarnas löner. Ibland lyckades de. Men de fick kämpa och det blev
ofta strejk. År 1909 blev det storstrejk. Ungefär 300 000 arbetare
strejkade.
Första världskriget och mellankrigstiden
Vid första världskrigets början skrev de nordiska länderna under ett
avtal om att vara neutrala och inte ta ställning i kriget.
År 1919 fick kvinnor rösträtt i Sverige. År 1931 kom den ekonomiska depressionen till Sverige. Depressionen startade med en
kris på börsen i New York i USA år 1929 och spred sig sedan över
världen. Krisen ledde till arbetslöshet, strejker och demonstrationer. Under denna tid fick Sverige en bättre arbetslöshetsförsäkring
och rätt till semester. Pensionärerna fick bättre pensioner.
Bättre villkor för kvinnor
Under 1930-talet blev livet bättre för kvinnor med barn. Detta
hände för att den svenska regeringen ville att det skulle födas fler
barn i landet. Kvinnor som hade barn fick hälsovård och mer pengar. De behövde inte betala när de skulle föda barn på sjukhus.
Det byggdes barnavårdscentraler och bättre bostäder för familjer
med barn. Arbetsgivare fick inte längre avskeda gravida kvinnor.
Det blev också tillåtet att berätta om och sälja preventivmedel.
Andra världskriget
Andra världskriget började år 1939. Under kriget dödade Hitler
och nazisterna över fem miljoner judar och 100 000-tals romer,
kommunister, homosexuella och personer med funktionsnedsättning. När andra världskriget började skrev Sverige under ett avtal
om att landet skulle vara neutralt och inte ta ställning i kriget.
Sverige hjälpte flyktingar från Danmark, Norge och de baltiska
staterna. Sverige tog emot 7 500 danska judar som annars skulle
skickats till Tyskland.
20 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Innan kriget slutade räddades 10 000-tals fångar ur de tyska
koncentrationslägren tack vare den svenske greven Folke
Bernadotte och hans ”vita bussar”.
Sveriges neutralitet har fått kritik. Sverige lät nazisterna transportera soldater och vapen genom landet.
Efterkrigstiden
Efter andra världskriget delades Europa in i två delar, Östeuropa
och Västeuropa. Östeuropa hamnade under kommunistisk makt
och där bestämde Sovjetunionen mest. Västeuropa och USA startade NATO som var en militär organisation som skulle försvara
Västeuropa mot kommunismen. De hot som fanns mellan den östra
och den västra sidan kallades för det kalla kriget. Delningen fanns
kvar ända till år 1989.
Efter andra världskriget började Sverige arbeta mer med internationella frågor och gick med i Förenta Nationerna, FN.
Berlinmuren
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Foto: Colourbox
Om Sverige | 21
Sverige år 1960 till år 2000
Under 1960-talet fick Sverige bra ekonomi. Barnomsorg, sjukvård
och vård för de äldre byggdes ut. Anställda fick rätt till fyra veckors
semester. Sverige blev ett modernt land som kunde ge medborgarna
ett bra liv. Det fanns trygghet och möjligheter att få mat, bostad
och arbete. Denna trygghet brukar kallas den svenska välfärden.
År 1974 kom en ny lag som bestämde att all offentlig makt ska
komma från folket. Kungen skulle fortfarande vara landets högsta chef, statschef, men allt politiskt arbete görs av regeringen
och riksdagen.
Carl XVI Gustav blev den förste svenske kungen efter den nya
lagen. År 1980 ändrades också lagen så att en kvinna kan ta över
tronen. Det betyder att prinsessan Viktoria blev tronföljare istället
för hennes yngre bror Carl Philip.
År 1979 höjdes priset på olja. Det var länderna i Opec (Organization of the Petroleum Exporting Countries) som hade beslutat det.
När oljan blev dyrare blev det ekonomisk kris bland länderna i väst.
År 1986 blev Sveriges statsminister Olof Palme mördad. Mördaren
är fortfarande okänd.
Början av 1990-talet var en orolig tid i Europa. Sverige hamnade i
en bank- och pengakris. Många förlorade sitt arbete. Många företag försvann. Statens ekonomi blev sämre.
År 1994 bestämde svenska folket i en folkomröstning att Sverige
skulle gå med i Europeiska Unionen, EU.
22 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Handmålade träskor.
Foto: Colourbox
Vad är typiskt svenskt?
Svensk etnicitet
Etnicitet handlar om att höra till en viss grupp som kommer från
samma plats. Etniska svenskar kommer från de germanska folken.
Germanerna blev en etnisk grupp i Nord- och Mellaneuropa cirka
500 år före vår tideräkning.
Kulturer förändras hela tiden. Den är också olika för olika grupper. Det som kan ses som svenskt finns också i andra kulturer, till
exempel att tycka om naturen.
Det svenska språket
Svenskan är ett språk som pratas av ungefär tio miljoner människor.
Det talas mest i Sverige, men också i delar av Finland. Det svenska
språket liknar norska och danska. De flesta människor i Sverige,
Norge och Danmark kan förstå varandras språk.
Svenskar och religion
Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Ett
sekulariserat land är ett land som inte längre är speciellt religiöst.
De flesta svenskar är inte religiösa. De går inte ofta i kyrkan. Men
ändå bygger det svenska samhället på kristna värderingar.
En värdering är en uppfattning om vad som är rätt och riktigt i
livet. Många av Sveriges ceremonier och högtider kommer också
från religionen, till exempel konfirmation, dop och begravning.
Fastän många etniska svenskar inte är religiösa har de någon form
av tro. De kan till exempel tro på rättvisa, demokrati eller på människans lika rättigheter. Kärleken till naturen är en annan viktig
del av den svenska värdegrunden eller tron.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 23
Svenskar och alkohol
På mitten av 1800-talet drack varje svensk ungefär 50 liter sprit
varje år. Det var vanligt att dricka sprit varje dag. Många människor såg att alkoholen gjorde mycket skada. De arbetade tillsammans för att andra inte skulle dricka så mycket alkohol. De bildade
något som kallas nykterhetsrörelsen. Sedan den tiden har alkoholen
varit en viktig politisk fråga i Sverige.
Svenskar och tiden
I Sverige är det viktigt att komma i tid. Om du har bestämt att
träffa en person klockan 14.00 så räknar han eller hon med att du
kommer klockan 14.00.
Traditioner och högtider
i Sverige
En tradition är något som man brukar göra och som återkommer
regelbundet. En högtid är en speciell och viktig händelse som
firas ofta, till exempel påsk. Många traditioner och högtider som
firas i Sverige kommer från religionen. En del traditioner har en
kristen bakgrund. En del kommer från den tid då människorna
i Sverige hade flera gudar, till exempel Tor och Oden. I dag är
religiösa traditioner och högtider framför allt helger då familj
och vänner träffas. Några viktiga traditioner
Januari
Nyårsdagen den 1 januari är en helgdag. Det betyder att de flesta
människor är lediga från sina arbeten. Kvällen före är det nyårsafton. Då firar många i Sverige att det nya året börjar.
Februari
I februari har den svenska skolan februarilov eller sportlov. Då
är barnen lediga från skolan i en vecka. I februari eller mars äter
många i Sverige semlor. Det är en bulle med mandelmassa och
grädde. Det är en tradition från den tid då människor fastade i
Sverige. Innan fastan började åt man fet mat. Den som fastar äter
ingenting alls under en viss tid, till exempel av religiösa skäl.
24 | Om Sverige
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Semlor eller festlagsbullar
som de även kallas.
Foto: Colourbox
Mars och april
Påsken firas någon gång i mars eller april månad. Påsken är en
kristen högtid. Då firas minnet av Jesus död och uppståndelse.
Påsken är i dag en högtid som de flesta i Sverige firar tillsammans
med vänner och familj.
Förr i tiden var det vanligt att fasta 40 dagar före påsk. När påsken kom firade människor att fastan var slut. Då brukade man till
exempel äta ägg. Därför äter svenskarna fortfarande mycket ägg
under påsken.
Under påsken har barnen ledigt en vecka från skolan. Det kallas
påsklov. Före påsk klär många barn ut sig till påskkäringar. De
knackar på människors hus och önskar glad påsk. En påskkäring
är en häxa. Förr trodde man att häxorna åkte på sopkvast till
djävulen som fanns på en ö som kallas Blåkulla.
Under påsken ställer många svenskar fram gula kycklingar, ägg
och påskris. Påskris är kvistar från en björk. I riset sätter man
fjädrar av olika färger.
Den 30 april är det valborgsmässoafton. Då hälsas våren välkommen. På många platser tänder man stora eldar och sjunger sånger
om våren.
Maj
Den 1 maj är en högtid för arbetarna. Den har firats sedan
1800-talet i många länder. Första maj är en helgdag, de flesta är
lediga och skolor stängda. Många människor demonstrerar för
arbetarnas rättigheter. Kristi himmelsfärdsdag kommer 39 dagar
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 25
efter påskdagen. Den firas till minnet av när Jesus lämnade jorden
efter sin död. Kristi himmelsfärdsdag är en helgdag. De flesta är
lediga från arbetet och många affärer är stängda.
Tio dagar efter Kristi himmelsfärdsdag kommer pingsten. Det är
en kristen högtid. Det är vanligt att gifta sig under pingsten.
Juni
Den 6 juni är Sveriges nationaldag och en helgdag. På nationaldagen har en del människor på sig nationaldräkt. Den ser olika
ut beroende på vilket landskap man kommer ifrån.
I början av juni börjar barnens sommarlov. Innan sommarlovet
börjar hålls en avslutning i skolan. När barnen är små brukar
föräldrarna vara med.
Midsommarafton firas alltid på en fredag och är en populär helg.
Midsommar firades långt innan Sverige blev kristet. Festen hölls
under årets längsta dag för att få en bra skörd. På midsommarafton brukar man dansa runt en midsommarstång. Det är en stång
som är klädd med löv och kransar av blommor. Många har också
kransar av blommor i håret. På midsommar brukar man äta sill,
lax, färsk potatis och jordgubbar.
På midsommarafton är det fest och man träffar släkt och vänner.
26 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Midsommar på Nääs.
Foto: Bianca Rösner
Juli och augusti
I Sverige har många människor semester i juli och augusti. Omkring den 20 augusti börjar skolorna igen. I slutet av augusti är
det vanligt att gå på kräftskiva. Det är en fest där man äter kokta
kräftor. Ofta dricker man ett litet glas sprit till. Det kallas nubbe
eller snaps. Samtidigt brukar man sjunga sånger som kallas nubbevisor eller snapsvisor.
September och oktober
Det finns inga viktiga högtider i september. I slutet av oktober eller
början av november har skolorna stängt och barnen är lediga i en
vecka. Det kallas höstlov.
31 oktober är det halloween. Då brukar barnen klä ut sig och
knacka på i husen för att be om godis. Många köper pumpor och
sätter ljus i dem. Halloween är en ganska ny tradition i Sverige.
Traditionen kommer från Storbritannien.
November
Alla helgons dag firas på en lördag mellan den 31 oktober och den
6 november. Alla helgons dag är en kristen högtid där man tänker
på de döda. Många i Sverige går till döda släktingars och vänners
gravar för att tända ljus.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 27
December
December är julens månad. Julen är en kristen högtid som firas till
minnet av att Jesus föddes.
Den 13 december är Luciadagen. Lucia var en kristen jungfru från
Italien som dödades och blev martyr. I Sverige firas Luciadagen
för att ljuset ska komma tillbaka efter vintern. Barnen i skolor och
förskolor har vita klänningar och sjunger särskilda sånger om Lucia
och julen.
Några dagar före julafton stänger skolorna. Det blir jullov och
barnen är lediga fram till i början av januari.
Den 24 december är det julafton. För de flesta i Sverige är julen en
högtid när man är ledig och firar med familjen. Man äter särskild
julmat, till exempel sill, rökt lax, potatis, skinka, köttbullar, prinskorvar och risgrynsgröt. Man delar ut presenter (julklappar).
Många familjer har julgran. I granen hänger man ljus, kulor och
glitter. Under granen brukar man lägga julklapparna.
Den 6 januari kommer trettondagen som är en helgdag. Den 13
januari är julen slut och då brukar man plocka bort alla julsaker
och slänga julgranen.
Tomtar och pepparkakshus hör julen till.
28 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Fler högtider
Det finns fler högtider i Sverige. En del firas vid vissa tidpunkter i
människors liv. Andra har följt med människor som har flyttat till
Sverige. Här är två exempel på högtider som också firas i Sverige
Ramadan
Ramadan är den muslimska fastan som varar i en månad. Då får
inte vuxna muslimer äta, dricka, röka eller ha sex från när solen går
upp tills solen går ner. Ramadan avslutas med en stor fest, id al-fitr.
Kvinnor som är gravida eller ammar ska inte fasta. Det inte är bra
för mamman och barnet. Den som är gammal och sjuk bör också
låta bli att fasta.
Nouruz
Nouruz är ett nyårsfirande hos till exempel perser, kurder och
afghaner. I Sverige kallas ofta nouruz för det persiska eller kurdiska
nyåret. Med nouruz välkomnas våren. Högtiden brukar hållas vid
vårdagjämningen. När det är vårdagjämning är dagen och natten
lika långa. Det brukar vara i slutet på mars. Nouruz håller på i 18
dagar med fest, mat och glädje. Man tänder också små brasor som
man hoppar över.
Högtider som firas
under livet
Dop
I Sverige döps ungefär 60 procent av alla barn i kyrkan. Det är
också vanligt att föräldrar ger barnet namn vid en fest. Det kallas
en namngivningsceremoni. Vid dop eller namngivningsceremonier
har de flesta en fest i hemmet för släkt och vänner. Gästerna
brukar ge barnet en present som minne.
Konfirmation
En konfirmation är en ceremoni i kyrkan. Konfirmationen är en
bekräftelse av ditt dop. De flesta är 14 år när de konfirmerar sig.
Förr var det vanligare att ungdomar konfirmerade sig än i dag.
Konfirmationen avslutas med en ceremoni i kyrkan. Sedan har
de flesta familjer en fest för släktingar och vänner. Den som
konfirmeras brukar få presenter.
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län
Om Sverige | 29
Bröllop
Många av de som gifter sig har en fest för släkt och vänner.
Gästerna brukar vara med vid vigseln. Efter vigseln blir det middag
och fest med dans. Bröllopsparet brukar få presenter av gästerna.
Födelsedagar
Många i Sverige firar sin födelsedag. Barn som fyller år brukar ha
fest (kalas) för sina vänner. På kalas brukar barnen leka, äta tårta
och födelsedagsbarnet får presenter.
Vuxna som fyller år firas också. Nära vänner och släktingar brukar
ge presenter till den som fyller år. Många firar extra mycket när de
fyller ett jämnt tal, till exempel 50 år.
Begravning
När någon dör brukar det bli begravning i en kyrka eller i ett
kapell. Ett kapell är en liten byggnad eller rum som kan användas
istället för en kyrka.
Bröllop
30 | Om Sverige
Foto: Colourbox
© Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län