SBB 4/2010 - Svensk Bergs

Transcription

BERGS
B E R G M AT E R I A L
&
S T Å L & M E TA L L E R
BRUKS
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
4
2010
ÅRGÅNG 89
INFRASTRUKTUR
STEN
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
... men full fart under jorden i Malmö
Svensk
BERGS-& BRUKS
Årgång 89 • Nr 4/2010
S ve n s k
Bergs- & Brukstidning
•
Adress:
B ox 6 0 4 0
200 11 Malmö
•
Te l .
tidning
Snigelfart genom
Roms undre värld
– Detta är egentligen en helt omöjlig uppgift,
säger den projektansvarige ingenjören Giovanni
Simonacci.
Han är Roma Metropolitanes ansvarige för
arbetena med tunnelbanelinje C som ska gå
under Forum Romanum och hela Roms historiska
centrum. En uppgift som kan få de flesta att
svettas vid blotta tanken.
Sid. 26
040 - 611 06 90
•
Full fart under jorden i Malmö
Minskad stålproduktion i Kina . . . . . . . . 4
Te l e fa x
040 -797 37
•
E-post:
s ve n s k b e r g s - b r u k s
@ b j i nv. s e
•
Bankgiro
305-6488
•
I början av oktober
fick representanter
från press och TV
tillfälle att inom
ramen för testkörningarna bli de
första passagerarna
på ett persontåg i
Citytunneln.
Kjell Duberg rapporterar.
Genombrott i Hallandsås . . . . . . . . . . . . 4
Bo-Erik Pers ny vd för Jernkontoret . . . 6
Malmtransporter från Grängesberg
till Oxelösund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
LKAB vill provbryta i nytt dagbrott . . . . 6
Plusgiro
6 5 3 1 3 1- 3
Sid. 16
•
Helårsprenumeration:
233:- (inkl. moms)
Borrning efter gas i Skåne
•
A n s va r i g
u t g i va r e :
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
R e i n h o l d A n d e fo r s
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Roland Duberg
Ja n H a l l o n q v i s t
R o l f O wa r d
När FAB på försommaren höll sitt
årsmöte i Lund fick
deltagarna ett
gyllene tillfälle att
studera bl.a. Shells
borrning efter gas
som just då pågick
vid Oderup i Hörby
kommun.
METALLMARKNADEN:
En värld i förändring och USA
är en koloss på lerfötter . . . . . . . . . . . . . 8
STRIPA REVISITED
Bergs & Bruks har återigen besökt
Stripa gruva som har fått utmärkelsen
Årets Industriminne . . . . . . . . . . . . . . . 10
BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 51
Annonsera
i branschens
informationskanal!
•
Årgång 89
•
Tr y ck t h o s
Carlshamns
Tr y ck & M e d i a A B,
Karlshamn
•
ISSN: 0039-6435
•
O m s l a g s fo t o :
Riccardo Scardigli
040-611 06 90
Sid. 38
Amerikansk rekordbro
Den nya bron nedanför Hoover Dam sträcker sig
över ett svindlande djup i den amerikanska
Nevadaöknen. Spännvidden för den centrala bågen
är 323 meter, vilket innebär rekord för USA:s del.
Sid. 14
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2010
S TA F FA N A N D E R S S O N
STIG-GÖRAN NILSSON
Kina tappar farten
VÄRLDENS RÅSTÅLSPRODUKTION i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association
uppgick i oktober till 118 miljoner metric tons (mmt). Det är 2,4 procent mer än i oktober
förra året.
Kina visar för första gången på länge en minskning. Siffran för oktober blev 50,3 mmt, en
minskning med 3,8 procent jämfört med motsvarande månad förra året. Däremot är det lite
bättre fart i övriga Asien där Japan ökar med 8,0 procent (till 9,5 mmt) och Sydkorea med
11,4 procent (till 5,2 mmt).
Inom EU visar Tyskland musklerna med 11,0 procents ökning (till 3,8 mmt) medan krislandet
Spanien tappar 12,2 procent från en redan låg nivå.
Ett exempel på god utveckling är Turkiet som ökat med 18,6 procent, till 2,7 mmt.
I USA ser det ljusare ut, i alla fall på råstålsfronten, där produktionen i oktober ökade med 9,6
procent, till 6,6 mmt, jämfört med motsvarande månad förra året. Också Brasilien visar en
ökning, om än blygsam (4,7 procent).
Världens råstålsproduktion ökade i oktober med 18,5 procent jämfört med oktober 2008
(obs) när den s.k. finansiella krisen började göra sig påmind på allvar. Siffran för årets första 10
månader för de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association visar en svag ökning
jämfört med motsvarande period 2008, noga räknat 2,4 procent, till totalsiffran 1 165 mmt.
Men i EU och USA finns ännu mycken mark att återerövra. Här är siffrorna fortfarande -17,4
respektive -16,8 procent. Däremot visar Asien styrka och ligger nu 14,7 procent högre än årets
10 första månader 2008.

Genombrott i Hallandsås
Det första tunnelröret genom Hallandsås är färdigborrat och om fem år beräknas de första tågen passera.
I SLUTET AV AUGUSTI bröt tunnelborrmaskinen Åsa igenom
på Hallandsås norra sida. Därmed är det ena av de två planerade tunnelrören för den dubbelspåriga järnvägen färdigborrat.
– Det är en stor dag för alla
projektmedarbetare, och ett
stort steg mot en lösning på
problemet med Västkustbanans
största flaskhals, säger Per Rydberg, projektchef vid Tra-
tåg kan ökas från dagens fyra
till 24 per timme. De första
tågen beräknas rulla genom
Hallandsås 2015.
– Vi har en väl fungerande
metod och har skaffat oss viktiga erfarenheter som vi tar
med oss inför den fortsatta
borrningen, säger Anders
Rehnström, projektdirektör
Skanska-Vinci.
fikverket.
Västkustbanan har i dag dubbelspår till 85 procent och
enkelspårets tvära kurvor över
Hallandsåsens branter utgör
banans största återstående
flaskhals. När dubbelspåret
genom åsen är klart kan tågens
godsvikt fördubblas och antalet
4
Tunnelborrmaskinen Åsa har,
sedan hon togs i bruk hösten
2005, borrat sig igenom en
starkt varierande geologi med
gnejs, amfibolit och diabas. För
att kunna ta sig igenom den
vatten- och sprickrika Möllebackzonen frystes en 130
meter lång sträcka ner. Tunneln
är inklädd med betongsegment
som bildar ett vattentätt rör.
Ny vd för Jernkontoret
Bo-Erik Pers har anställts som ny verkställande direktör vid den svenska stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Han efterträder Elisabeth Nilsson
som tillträtt som landshövding i Östergötlands län efter fem år som vd. Bo-Erik
Pers kommer från uppdraget som marknadsdirektör för affärsområdet EuropaMellersta Östern-Afrika (EMEA) inom SSAB.
– Med sin kunskap om stålindustrins marknadsvillkor och
erfarenhet från utveckling och
industriell användning av
moderna avancerade stål, framförallt höghållfasta stål, kommer han att vara en trovärdig
BO-ERIK PERS har mer än 20
års erfarenhet från stålindustrin
och kommer att driva viktiga
frågor som rör hela stålbranschen inom forskning, kompetensförsörjning samt energi och
miljö.
talesperson för den svenska
stålindustrin. Bo-Erik Pers har
stora möjligheter att positivt
påverka förutsättningarna för
att driva stålindustrins verksamhet här i landet, säger Olof
Faxander, ordförande i Jernkontorets fullmäktige.
Bo-Erik Pers är civilingenjör
från Maskinteknik vid Kungliga
Tekniska högskolan. Han har
tidigare arbetat vid SSAB Tunnplåt bl.a. som utvecklingschef
och marknadsdirektör. I egenskap av marknadsdirektör i
SSAB EMEA ingick han även i
dess företagsledning.

Bo-Erik Pers efterträder Elisabeth Nilsson som vd för Jernkontoret.
Avtal om malmtransporter till Oxelösund
Gruvbolaget Grängesberg Iron AB och Oxelösunds Hamn AB har skrivit en gemensam avsiktsförklaring
om framtida transport och utskeppning av järnmalm från Grängesbergsgruvan via Oxelösund. Gruvdriften
i Grängesberg planeras starta på nytt inom fem år med målet att producera minst 2,5 miljoner ton järnmalmsprodukter per år.
GRÄNGESBERGS ANRIKA GRUVA
lades ner 1989, men nu pågår
förberedelser för att återuppta
driften. De kvarvarande mineralresurserna räcker för brytning i flera decennier och den
befintliga 25 mil långa järnvägen förbinder gruvområdet
med hamnen i Oxelösund.
– Den gemensamma avsiktsförklaringen mellan oss och
hamnen är ett viktigt steg mot
ett framtida samarbete och
visar vilka stora logistiska fördelar projektet har, säger Gösta
Bergman, styrelseordförande i
Grängesberg Iron AB.
Grängesbergsgruvan och Oxelösunds Hamn har ett gemensamt förflutet. Grängeskoncernen ägde tidigare både gruvorna, hamnen och järnvägen
däremellan. Både Grängesbergsgruvan och Oxelösunds
Hamn är i dag klassade som
s.k. riksintresse.
– Det är den unika infrastrukturen som kopplar ihop
sjö- och järnvägstrafik som gör
att Grängesberg Iron väljer att
inleda samarbetet med Oxelösunds Hamn. Vi har effektiv
teknik för omlastning från järnväg till fartyg, säger Erik Zetterlund, vd Oxelösunds Hamn
AB.
Järnmalmsprodukterna kommer att transporteras med tåg
till Oxelösund där de lossas
och läggs i lager inför utskeppning.
Oxelösunds Hamn har utvecklats starkt de senaste åren.
Sedan 2006 har bolaget investerat 228 miljoner kronor i
anläggningen och fyra nya kranar har tagits i drift.

LKAB vill provbryta ny järnmalmsgruva
LKAB HAR ANSÖKT hos länsstyrelsen i Norrbotten om att få
provbryta 300 000 ton järnmalm i Mertainen, strax utanför Svappavaara. Där pågår nu
intensiv prospekteringsborrning för att man ska lära känna
malmen bättre.
– Dagbrottsgruvan i Mertainen blir den andra av de tre
som LKAB öppnar i Svappavaarafältet, säger Per-Erik Lindvall,
teknikdirektör inom LKAB.
– Vi hoppas få svar på vår
ansökan inom kort. Då kan vi
vara igång med provbrytningen
i april, eller till och med tidigare, om allt flyter bra.
LKAB har de senaste fem
åren investerat cirka 22 miljarder kronor i verksamheten,
bland annat i två pelletsverk
och en modern logistikapparat.
Man fortsätter nu att investera
cirka fem miljarder kronor per
år.
Strategin är att öka produktionen, från dagens cirka 27
miljoner ton järnmalmsprodukter per år, till 35-40
miljoner ton 2015.
För att klara det behövs tillskott på järnmalm som kan förädlas vidare till järnmalmsprodukter som pellets och fines.
De tre nya järnmalmsgruvorna
i Svappavaara är viktiga steg på
den vägen tillsammans med de
nya huvudnivåer som just nu
byggs i de två underjordsgruvorna i Kiruna och Malmberget.
Den första av de tre nya dagbrottsgruvorna i Svappavaaraområdet har redan öppnats,
nämligen Gruvberget. Där är
produktionen i gång och man
levererar rågods till pelletsverket i Svappavaara. Gruvan
beräknas vara i full drift strax
efter årsskiftet och kommer då
att producera två miljoner ton
råmalm per år.

Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
6
M E TA L L M A R K N A D E N
En värld i förändring
Kortare köer och
nedlagda butiker
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 10-11-18
JAG
FORTSÄTTER PÅ DEN IN -
som handlar
om att tiderna förändras, och
förhoppningsvis vi med dem.
Nu är det inte längre USA som
är i självklart fokus utan Kina,
och amerikanerna får finnas sig
i att sälla sig till oss övriga och
vara nöjda så länge de inte
nämns tillsammans med Grekland och Irland.
På höstlovet var jag och familjen och bilade runt lite i USA
för att hälsa på bekanta och
kolla in de allmänna sevärdheter som det pensionärstäta
Florida har att erbjuda. Det är
inte första gången jag gör det,
och jag har även bott där borta
tidigare och tror mig ha hyfsad
koll på hur mannen på gatan
beter sig. Nu ska jag inte tråka
ut er med en reseskildring utan
bara dela med mig av några
betraktelser kring saker som
tycks ha förändrats.
SLAGNA VÄGEN
På Disney World var köerna till
attraktioner som mest 10 minuter mot tidigare skräckexempel
på flera timmar för de populäraste åken. För att råda bot på
de långa väntetiderna har man
tidigare lagt upp ett fast track
system, men några sådana biljetter behövdes avgjort inte när
vi var där. Antalet besökare är
väl avhängigt av ekonomin,
något som också direkt kunde
observeras när man strosade
runt i ett shopping outlet och
kunde observera antalet nedlagda butiker eller fenomenet
”one dollar shops”.
President Obamas ”cash for
clunkers”-program för att sälja
fler bilar är nu över och när
bilarna återigen börjar bli svårsålda ökar rabatterna och det
erbjuds finansieringslösningar
av sällan skådat slag. Vad sägs
om att köpa en Ford med 0
procents ränta, låst i 5 år,
samma finansiering om det är
en minibil eller en stor F250
pickis.
När man smiter in för att äta
lunch dröjer det inte många
minuter förrän man är mitt
uppe i en diskussion med
Koloss på lerfötter.
någon man aldrig har träffat
tidigare och aldrig kommer att
träffa igen. Lunchen, som fortfarande är god, drar ut på tiden
medan man tillsammans avhandlar ämne efter ämne, alla
med grundtemat hur ekonomin i Europa är jämfört med
här i USA. Att prata ekonomi
med för mig okända amerikaner var en nyhet. Och visst kom
frågan upp om vad man kör för
bil, men ingen tyckte det var
konstigt att man inte kör en
Volvo och man har koll på att
varken SAAB eller Volvo numera är svenska. Så nog är
tiderna förändrade. Våra svenska
bilmärken fick i alla fall ett
bättre öde än amerikanska Pontiac och Plymouth, och det är
med sorg man konstaterar att
det aldrig mer kommer att byggas en ny Barracuda.
Koppar
Guld
Sjunkande dollar ger
högre metallpriser
Att dollarn har problem är således inte svårt att förstå, och
med en allt svagare dollar stärks
både bas- och ädelmetaller då
de noteras i dollar. När detta
skrives noteras nya toppar för
bl.a. koppar och guld och silver
har testat 28 USD/oz. Men nu
8
har marknaden fått Kina-frossa.
Lite mer statistik och korrigeringen är i full gång. Nu oroas
man över frågan om Kina håller
på att tappa farten, om en räntehöjning på kanske 0,5 procent krävs och om man kommer att strypa penningflödet
till nybyggnation. Vad som
startade det hela var att KPI för
oktober kom in på + 4,4 procent mot föregående månads
3,6 vilket indikerar att inflationen ökar, och sedan fortsatte
det hela med rykten om att
flera kinesiska banker stoppat
nyutlåningen till byggnation
för resten av året. Nu är det ju
(när detta skrives) bara en och
en halv månad kvar på året så
det lånestoppet låter inte så
dramatiskt i mina öron. Snarare
kan man tycka att det kanske är
lite positivt, för med en marknad dopad på risk är det lätt att
det slår över.
Det är inte första gången vi
ser detta beteende, det kommer med jämna mellanrum.
Om man tittar på koppardiagrammet så ser man 2-3 sådana
tillfällen bara i år. Marknaden
stiger i takt med riskaptiten för
att sedan korrigera ner när
oron triggas. Frågan nu är snarast hur stor korrigering det
blir. Kopparpriset har stigit
med 50 procent sedan försommaren så en rekyl är nog i förlängningen mer än välbehövlig
för marknaden.
Kina tar hem
metallvinster
För att ytterligare komplicera
det hela så har Kina nu börjat
sälja ut metall bl.a. zink från
sina strategiska lager, det är
dock inte koppar ännu, men
det skapar oro. Själv ser jag det
dock som ett exempel ur den
kinesiska skolboken. Metallerna
köpte man för ett par år sedan
när priserna var i botten, koppar kostade då ca 3 000 USD.
Nu har den testat mot 9 000
USD, det är en bra förräntning
på en statlig placering.
Guldet då? Ja, kommentarer
om USA har ni redan fått och
så länge dollarn beter sig som
den gör, finns det uppsida för
guldet.

Dags att inviga det nya besökscentet och landshövdingen i Örebro län Rose-Marie Frebran hanterade
saxen med van hand.
STRIPA REVISITED
För två år sedan rapporterade Bergs & Bruks från Stripa gruva norr om Lindesberg i Bergslagen när
den officiella invigningen av gruvområdet som byggnadsminne ägde rum. Driften lades ner på 1970talet men viss verksamhet pågick i anrikningsverket ända till 2001 och det unika med Stripa är att all
utrustning och alla byggnader är bevarade. I oktober i år fanns det dubbel anledning att återvända
till Stripa, nämligen invigningen av gruvans nya besökscentrum och utdelningen av priset ”Årets
Industriminne”.
MYCKET FOLK HADE SAMLATS i
det underbara oktobervädret
och besökarna välkomnades
vederbörligen av kommunalrådet i Lindesberg, Anders
Larsson. I sitt tal tackade han
alla goda krafter som hjälpt till
att förvandla det som för sju år
sedan var tänkt att bli en grushög till att i stället bli något
värdefullt. Genom allas engagemang har ”sanden blivit till
guld”, och Anders framhöll i
synnerhet länsstyrelsen i Örebro, riksantikvarieämbetet samt
många ideella krafter med Vänföreningen i spetsen.
Årets Industriminne
Så var det dags för utdelning av
priset Årets Industriminne, vars
R A P P O R T:
Stripa Gruva tilldelas utmärkelsen Årets Industriminne för
”ett framgångsrikt och långsiktigt bevarande av en storskalig och modern industrimiljö. I kombination med
kommersiell drift utvecklas
JAN HALLONQVIST
syfte är att stödja arbetet med
det industriella kulturarvet och
att belöna långsiktiga och nyskapande insatser. Ordföranden
i Svenska Industriminnesföreningen Jan af Geijerstam uttryckte glädje över att i år få utdela priset till Vänföreningen
Larsbo kalk och Stripa Gruvas
vänner. Även Jan harangerade
det ideella arbete som utförts
och som är så viktigt för den
här typen av verksamhet. Han
sände också en tacksamhetens
tanke till alla de människor som
varit en del av det arbete och
liv som format lokalsamhället.
Intresserade entusiaster i det nya besökscentret.
10
Stripa till ett besöksmål av
mycket hög kvalité”.
Priset mottogs av vänföreningens representant Lars
Hagström och kommunalrådet
Anders Larsson. Lars tackade
för det folkliga stöd som varit
Förväntansfulla åskådare lät sig värmas av höstsolen framför det nya besökscentret.
en förutsättning för arbetet och
nämnde också Jonas Janssons
(länsantikvarie) insatser i sammanhanget.
Landshövdingen
invigde besökscentret
Det nya besökscentrum som
färdigställts i den byggnad som
tidigare använts som gruvkontor utgör en viktig länk i den
turistsatsning som görs, och nu
är övertygad om dess förmåga
att på ett pedagogiskt och välkomnande sätt ta hand om
framtida besökare.
Hon nämnde Bergslagssatsningen – en kraftsamling kring
industrihistoriska besöksmål i
Bergslagen – som en särskilt
viktig faktor vid tillkomsten av
besökscentret; ett strålande exempel på hur både nya kulturpolitiska mål och länsstyrelsens
var det dags för landshövding
Rose-Marie Frebran att inviga
anläggningen. Även landshövdingen berörde i sitt tal industriminnespriset och uttryckte
inledningsvis sin stolthet över
alla som arbetat med ”att göra
Stripa odödligt”.
Centret utgör det första riktigt stora steget på vägen mot
Stripa som ett betydande besöksmål, och landshövdingen
visioner omsätts i praktisk
handling.
– Så här bra kan det bara bli
när många drar åt samma håll,
lokalt, regionalt och nationellt,
sa landshövdingen, och riktade
till sist ännu ett tack till Stripa
kultur och Utveckling AB,
Larsbo kalk och Stripa Gruvas
Vänner, Lindesbergs kommun
och museum, länsstyrelsen,
Bergslagssatsningen och riks-
Priset 2010 års Industriminne delas ut av Jan af Geijerstam (t.v). Mottagare är kommunalrådet Anders
Larsson i mitten och Lars Hagström till höger.
11
Gruppen ”Ad Hoc” berättade i ord och ton om Bergslagens historia.
antikvarieämbetet. Så klipptes
bandet och Stripa besökscentrum var invigt.
Premiärvisning
och musikalisk bergsmanshistoria
Efter den officiella invigningen
var det dags för besökarna att
tränga in i byggnaden både
kroppsligen och själsligen.
Gruvnäringen i allmänhet,
och Bergslagen och Stripa i
synnerhet, finns här pedagogiskt åskådliggjord i text och
bild på både ”analoga” och
digitala skärmar. Och självklart
kunde man också njuta av en
kopp kaffe med bröd, gärna ute
i den härliga höstsolen!
Nästa punkt på programmet
var en ”historielektion” om
Bergslagen i ord och ton, framförd av fem begåvade unga män
som kallar sig ”Ad Hoc”. Föreställningen ägde rum i gamla
gruvstugan, och Bergs & Bruks
reporter (själv med gediget
musikkunnande, red:s anmärkning) imponerades storligen av
gruppens vokala färdigheter.
område kan komma att innebära. Bl.a. vill hon levandegöra det gamla gruvområdet
med hjälp av informativa skyltar, så att besökaren får en
känsla av hur den gamla brytningen gick till. Aktiviteter
längs de gamla gruvstigarna,
inte minst för barnen, är också
önskvärt. Arbetet med restaureringen av de gamla betongbyggnaderna kommer att fortgå. Hittills har den s.k. Lundborgs lave restaurerats på ett
pietetsfullt sätt. För att öka
stabiliteten var man tvungen
att förstärka konstruktionen
med en bärande stålställning. I
Dagen avslutades av Lars
Hagström (f.d. chef för Lindesbergs museum) som i kåserande form berättade om medoch motgångar i arbetet för att
bevara värdefulla kulturmiljöer
i Lindesbergs kommun under
de senaste 40 åren. En berättelse
med många dråpliga poänger
som avrundades med turerna
kring förvärvandet av Stripa
gruvområde.
Vad händer härnäst?
Ing-Mari Nilsson-Tarkkanen,
chef för museet i Lindesberg,
berättar om vad den närmaste
utvecklingen i Stripa gruv-
Lundborgs lave. Resultatet av den pietetsfullt
gjorda betongrenoveringen, bl.a. med
hjälp av CBI, jämfört
med den icke åtgärdade
delen.
12
restaureringsarbetet har man
tagit hjälp av bl.a. CBI. En
vinst med projektet är att
metoder för att renovera gammal betong kan utvecklas. IngMari vill kunna visa en levande
gruvmiljö och önskar sig framtida kommersiell drift i anrikningsverket, samtidigt som
hon vill fylla andra byggnader
med aktiviteter som t.ex. en
verkstad för fönsterrenovering.
En önskan på det mer visionära
planet är att kunna använda värmen i gruvan för energiutvinning. Någon forskning inom
detta område finns inte, enligt
Ing-Mari.

Amerikansk bro över svindlande djup
Den nya bron nedanför Hoover Dam sträcker sig över ett svindlande djup i den amerikanska
Nevadaöknen. Spännvidden för den centrala bågen är 323 meter, vilket innebär rekord för USA:s del.
BRON ÄR PLACERAD strax nedanför det stora dammbygget
Hoover Dam, som fördämmer
vattnet i Coloradofloden.
Hoover Dam byggdes i början av 1930-talet. Ett syfte var
att producera el till staden Las
Vegas, som hade fått tillstånd
att uppföra anläggningar för
spel om pengar och som därför
stod inför ett ekonomiskt uppsving.
Samtidigt utgjorde projektet
en viktig symbolhandling mot
den rådande massarbetslösheten. Genom bygget kunde
flera tusen personer sättas i
arbete.
Kort byggtid ledde
till många olyckor
En målsättning var att genomföra hela projektet på fem år.
R A P P O R T:
Dessutom har själva fördämningen tjänat som bro över
Black Canyon. Trafiken på
motorväg US 93 har hittills
passerat över Hoover Dam.
Men framkomligheten är begränsad och dessutom är vägen
fram till fördämningen slingrig.
Därav beslutet att bygga en
helt ny vägbro cirka 500 meter
nedanför själva dammen, en
teknisk utmaning.
STEFAN ANDERSSON
Det var kort tid, eftersom det
också krävdes nya tillfartsvägar.
Följden blev att säkerheten
eftersattes. Mer än hundra
arbetare fick sätta livet till i
olyckor av olika slag.
En stor andel av olyckorna
inträffade i de tunnlar, som anlades för att tillfälligt avleda
vattnet från själva byggarbetsplatsen. I dessa tunnlar pågick
arbetet i kvävande hetta och i
en luft som var mättad av
koloxid från borrmaskinerna.
Men bygget färdigställdes på
utsatt tid och sedan dess har
vattenkraftverket vid Hoover
Dam utgjort en viktig energikälla för södra Kalifornien.
Stödkablar uppspända
på tillfälliga bropelare
Det har handlat om att anlägga
en bro som tar sig över det
branta stupet i ett enda språng,
utan stödpelare.
För att lyckas med detta har
brons segment lagts ut med
hjälp av stödkablar uppspända
på tillfälliga bropelare.
14
Helt nyligen invigdes bron
över det svindlande djupet.
Avståndet ner till Coloradofloden är 275 meter.

Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
Uniface RT300-borrkronor finns för håldiameter mellan 51-152 millimeter.
En perfekt kombination
för bergborrning
Med lanseringen av RT300-serien borrkronor för bergborrning ovan jord och långhålsborrning under jord, presenterar Sandvik en ny, innovativ kronkonstruktion som ger
stora fördelar sett till livslängd och borrsjunkning.
RT300-borrkronor har stift i Sandviks unika hårdmetall XT48 (XT, Extra Tough)
och en unik universell kronfront - Uniface. Uniface finns i en serie av tre nya, patenterade universella kronfronter, en för 51-64 mm borrkronor, en för 70-96 mm borrkronor
och en för 102-152 mm borrkronor. Tack vare kombinationen med XT48 hårdmetallstift
och den universella kronfronten behöver användaren bara välja det lämpligaste stiftet
för ändamålet (sfäriskt eller ballistiskt) och det lämpligaste utförandet hos kronkroppen
(Regular eller Retrac) för att få fram den optimala borrkronan för uppdraget.
Med Sandviks RT300 borrkronor uppnår du utmärkta resultat med din borrning,
med upp till 20 procent längre livslängd på kronan i svåra bergformationer.
S ANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.
LOKALKONTOR: ARBRÅ TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,
KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00
www.miningandconstruction.sandvik.com/se
Lägesrapport från början
av oktober. När detta läses
har sannolikt den högtidliga
invigningen i närvaro av
HM Konungen ägt rum.
Tåget kör ut ur tunneln söderifrån (från Triangeln) och in mot Malmö C.
Full fart i Malmös undre värld
Mjukt och tyst rullar Skånetrafikens nya motorvagnståg X61 ut från Malmö C Nedre. På kort tid
accelererar ekipaget till 100 km/tim och station Triangeln dyker upp efter bara en minut.
På färden vidare mot Hyllie nås maxfarten 160 km/tim och efter bara fyra minuter kommer tåget
ut ur tunneln och man skymtar de stora byggprojekten i Hyllie. Med ett stopp på 1,5 minuter vid
Triangeln blir restiden Malmö C-Hyllie 6,5 minuter.
FÖRHOPPNINGEN ÄR att Citytunneln ska minska biltrafiken i
centrala Malmö och den innebär att det blir cirka 200 färre
tåg per dygn på Kontinentalbanan som går genom och runt
Malmö.
Den 2 oktober fick representanter från press och TV tillfälle
att inom ramen för testkörningarna bli de första passagerarna på ett persontåg i Citytunneln. Åkkomforten i de nya
Pågatågen (som inte kommer
att trafikera Öresundsbron) är
imponerande och gången ryckfri trots stark acceleration och
hög fart. Spåren i tunneln är
ingjutna i betong med högdämpade infästningar, vilket
förutom en behaglig gång också
innebär att ljudvågorna inte
fortplantar sig i form av vibrationer till byggnaderna ovanför.
– Nu är vi inne i det absoluta
slutskedet av projektet, berättade Patrik Magnusson, projektledare för delprojekt järnväg. Alla entreprenader utom
en är avslutade och anläggningen testas nu intensivt. Den
sista entreprenaden, där spåren
ansluts till den befintliga Öresundsbanan, Ystadsbanan och
kontinentalbanan mot Trelleborg, pågår.
R A P P O R T:
KJELL DUBERG
[email protected]
Spänningssatt och
klart för drift
Fredagen den 24 september
kördes tågen ner och under en
intensiv testvecka i slutet av
september kördes ungefär 50
turer om dagen mellan Malmö
C och Hyllie. Det gjordes med
två Pågatåg av den nya modellen X61, ett tåg i vartdera tunnelröret. Dessa två tåg har fått
namnen Östen Warnerbring
och Birgit Nilsson.
– Anläggningen är i princip färdig i dag, framhöll Patrik. Allt
är spänningssatt och klart för
drift. Nu pågår en intensiv
period där vi testar hur alla tekniska system fungerar tillsammans. Testperioden började
redan före sommaren och pågår november ut.
16
– Hittills är vi nöjda med testarbetet. De fel som upptäckts
håller vi nu på att rätta till. Vi
har bland annat råkat ut för en
del felaktiga larm vid tågstopp
och när tågets strömavtagare
tas ner. All utrustning trimmas
in och justeras. Vi ser till att
alla kameror är riktade mot rätt
motiv. Parallellt pågår utbildning av driftspersonal och inte
minst förberedelser inför invigningen, förklarar Patrik Magnusson.
Beredskapsövningar
med räddningstjänst,
polis och sjukvård
När första testomgången med
tåg har avslutats genomförs
beredskapsövningar med räddningstjänst, polis och sjukvård
bl.a. en brandövning där en
rökmaskin simulerar brand i ett
Grafiken visar Malmö Centralstation i färdigt skick.
Tåget närmar sig mitten av Malmö C Nedre där uppgångarna till Glashuset finns. Spåren är ingjutna i betong
med högdämpade infästningar. De gula plåttavlorna i grupper om fyra mellan skenorna kallas baliser. Deras
uppgift är att sända baninformation när de aktiveras av ett passerande tåg. Bilden till höger: Malmö C Nedres
stationsdel har fyra spår med två mellanliggande plattformar, 340 meter långa och 11 meter breda. Hela
stationen svänger något och lutar ner mot de borrade tunnlarna.
tåg. Före invigningen blir det
ytterligare tillfällen att provköra tågen.
På markytan pågår jobb vid
alla tre Citytunnel-stationerna.
arbeten för att lägga om trafiken runt centralstationen.
Man har i det närmaste färdigställt det nya parkeringshuset och den stora glashallen
Vid Triangeln och Hyllie driver Malmö stad arbete med
angörnings- och torgytor.
Ovanför Malmö C Nedre utför Jernhusen gatu- och torg-
som knyter samman tåg, buss,
taxi och bilparkering. Glashallen är uppförd i stål och
glas, något som ger lokalen en
luftig karaktär. Här kommer
X61 närmar sig Triangeln söderifrån från Hyllie. Mellan Hyllie och Triangeln kommer tåget upp i 160 km/tim.
Till höger Station Triangeln 25 meter under marken. Perrongen är 250 meter lång och spåren skiljs åt av en
14,5 meter bred plattform. Själva bergrummet är 28 meter brett och 12 meter högt men ett innertak begränsar höjden till 5 meter. Lägg märke till att insteget till tåget ligger exakt i nivå med plattformen.
17
nya butiker, restauranger och
caféer att etableras.
På rampen upp till bangården finns en gräns där Trafikverket bygger om bangården, spåren och markytan för
att anpassa nedfarten till Citytunneln. Spåren är redan hopbyggda men signalmässigt
kommer det hela att kopplas
ihop först den 11 december när
tågen börjar gå efter nya tidtabellen. Nästa år beräknas
Malmö C ha 55 000 resenärer
och besökare per dygn.
Var tionde minut
till Köpenhamn
Från centralen till Triangeln
gäller 100 km/tim. Det tar
ungefär en minut. Efter Triangeln ökar hastigheten, först
till 120 och snabbt därefter till
160 km/tim. Efter fyra minuter bromsar man in vid Hyllie.
Totaltiden från Centralen till
Hyllie blir alltså 6,5 minuter
om stoppet vid Triangeln är
1,5 minuter. Under pressvisningen kördes sträckan Centralen-Hyllie utan stopp på fem
minuter.
Öresundstrafiken kommer
att fortsätta med tjugominuterstrafik, men tack vare Citytunneln blir det nu möjligt att
under rusningstid tillämpa
tiominuterstrafik.
– Det är ett av de stora lyften
med Citytunneln, säger en glad
Stefan Rindestig, Skånetrafiken. Säckstationen som hittills
till Ystad och 2015 blir det
också möjligt att åka Pågatåg
till Trelleborg.
har stoppat upp all trafik är
snart historia. Trafikverket har
satt som minimum fyra minuter
mellan avgångarna, men vi kan
faktiskt klara ännu tätare trafik.
Start- och slutstation för
köpenhamnstrafiken blir Lund.
Malmö C Nedre blir som vilken annan station som helst
med korta uppehåll för på- och
avstigning. Slutstationen för
Pågatågen norrifrån blir till att
börja med Hyllie. När de södra
anslutningarna vid Svågertorp/Lockarp blir klara den 15
augusti nästa år fortsätter tågen
Nya bekvämare
Pågatåg
Skånetrafiken har beställt 49
nya tåg med fyra vagnar. Litterat på tågen blir X61 och leverans sker 2010-2012. De nya
X61-motorvagnarna ska successivt ersätta de äldre X11. De
första tågen sattes i trafik den
16 augusti 2010 på sträckorna
Malmö-Helsingborg och MalmöHöör.
Tåget X61 kallas också Coradia
Nordic och tillverkas av Alstom. De första nio är nu levererade. Vagnarna har fler sittplatser, bekvämare stolar, går med
högre hastighet och har bättre
tillgänglighet än de gamla Pågatågen som nu rullat i tjugofem år. Insteget ligger exakt i
nivå med perrongen. Förutom
de 234 sittplatserna finns också
vid behov totalt 254 ståplatser.
TV-skärmar visar trafikinformation och nyheter. Uttag för
datorer finns. Vid ingångarna
finns extra bekväma sittplatser
Vy från Hyllie västerut mot Danmark. Med Öresundståget ligger Kastrup bara 12 minuter bort.
18
Nya Pågatåget sett från trappan upp till Hyllie stations överbyggnad.
för äldre och gravida. Tågvärdarna har en egen liten kupé.
Över huvud taget är formgivningen väl utarbetad i varje
detalj. Många inslag av trä förhöjer helhetsintrycket.
Effekten på 2 000 kW klarar
enkelt tågsetet med fyra vagnar
och sammanlagd längd 74
meter, bredd 3,258 meter och
vikt 155 ton. Maximal hastighet är 160 km/tim.
Köpenhamnstrafiken kräver
dubbla transformatorer
De nya Pågatågen X61 klarar
enbart det svenska elnätet och
kan inte gå i Danmark.
av egen kraft. Det som bland
tågfolk kallas ”kloka brytare”
uppfattar helt automatiskt när
dansk 25 kV, 50 Hz finns i
kontaktledningen och föraren
godkänner med en knapptryckning att den ”danska” transformatorn ska börja förse loket
med el.
Köpenhamnstrafiken ombesörjs
som tidigare av motorvagn X31
som är försedd med dubbla
transformatorer, en för Sverige
och en för Danmark. Motorerna
får på så sätt alltid den spänning de behöver, oavsett nät. I
Sverige matas kontaktledningarna med 16,5 kV och frekvensen 16 2/3 Hz medan man i
Danmark använder det modernare systemet 25 kV/50 Hz.
Vid Lernacken, det svenska
brofästet, går gränsen mellan
svensk och dansk strömförsörjning. Här kopplas drivmotorströmmen ner på en sträcka av
ca 120 meter och tåget rullar
Tidig svensk elektrifiering
innebär udda frekvens
Med jämna mellanrum utefter
järnvägslinjerna ligger matningsstationer som förser linjerna
och de eldrivna loken med
elektrisk energi. Där sker en
omformning så att rätt spän-
ning levereras till kontaktledningarna med hänsyn till fordonsintensiteten. I både Danmark och Sverige levererar
kraftbolagen 132 kV, 3-fas högspänd växelström med frekvensen 50 Hertz till matarstationerna. Det krävs 50 Hz elenergi
för signalanläggningar, teleanläggningar, belysning på
bangårdar och för att värma
spårväxlar.
För drift av loken omvandlas
den högspända växelströmmen
till 16,5 kV 1-fas 16 2/3 Hz
växelström som leds till loken
via kontaktledningarna. Vid
tung trafik kan spänningen
Några av de representanter som villigt svarade på Bergs & Bruks frågor. Från vänster Sven-Åke Pettersson,
entreprenadledare järnväg, Mattias Janson, testsamordnare järnvägsteknik, Johan Karlsson, testadministratör, Anders Mellberg, informationschef, och Martin Mattiasson, lokförare Arriva Tåg.
20
Vackra ljuspelare på station Hyllie.
behöva höjas till kanske 18 kV.
Sverige började bygga elnät
för järnväg redan tidigt på
1900-talet, vilket förklarar att
vi använder den låga och något
udda frekvensen 16 2/3 Hz. I
början av förra seklet kunde
man nämligen åstadkomma ett
högt drivmoment enbart med
låg frekvens. Därför delade
man 50 Hz med tre och använde
16 2/3 Hz. Samma system
tillämpas i Norge, Tyskland,
Schweiz och Österrike.
Numera är det inga problem
att tillverka 50 Hz-motorer
med högt vridmoment, men
kostnaden för att byta ut systemet är mycket hög. Alla lok
skulle då behöva nya motorer
och de flesta av Trafikverkets
elanläggningar för tågdrift
skulle behöva bytas ut.
Danmark som började elektrifiera sin järnväg först på
1960-talet hade tack vare
motorteknikens
utveckling
möjlighet att välja 25 kV/50
Hz. Det betyder mindre komplicerade omformarstationer
och mindre förluster i ledningarna. Samma typ av elförsörjning för järnväg har exempelvis
också Finland, Baltiska staterna, England, Portugal och
delar av Frankrike.
Nya signalsystemet
ERTMS från 2012
Byte mellan svenskt och danskt
signalsystem sker på Pepparholm (den konstgjorda ön mel-
nation, hittills har ställt sig
avvaktande till ERTMS och det
finns en rädsla att man där vill
behålla sitt nuvarande ATCsystem.
lan Malmö och Köpenhamn).
Reglerna för tågpersonalens
ansvar och utbildning är i första
hand danska. Förarna måste
vara godkända i båda länderna
eftersom signal- och ATC-systemen skiljer sig åt.
Tågen i Citytunneln kommer
från och med 2012 att styras
med hjälp av det nya signalsystemet ERTMS (European
Rail Traffic Management System). Systemet är ett europeiskt standardsystem, utvecklat
av Bombardier. En av fördelarna
är att tågtrafik över nationsgränser underlättas. När samtliga tåg som trafikerar Citytunneln är ombyggda, tas ATClösningen bort och ERTMS
sätts i drift. Eftersom systemet
redan är installerat och utprovat kan bytet av signalanläggning ske över en natt. Förutom
i Citytunneln används ERTMS
också på Botniabanan och Västerdalsbanan.
I hastigheter över 160
km/tim är det svårt att se ljussignaler. ERTMS innebär att en
stor del av signalsystemet flyttas
från spåret in i loket. Optiska
signaler och en mängd kablar
blir överflödiga. En framtida
lokförare skulle till och med
kunna tänkas vara färgblind.
Men på stora stationer med
mycket växlingar kan man
komma att behålla förenklade
optiska signaler.
Ett problem är att Tyskland,
som är en gigantisk järnvägs-
Information från plåttavlor
mellan skenorna
De gula plåttavlorna man ser
mellan skenorna är telekommunikationsutrustning som kallas
baliser. Deras funktion är att
sända baninformation när de
aktiveras av ett passerande tåg.
De ligger i grupper om två till
fem, minst två är nödvändigt
för att tåget ska kunna tolka vilken färdriktning meddelandet
gäller.
I sammanhanget kan det vara
värt att nämna att det runt om i
Sverige sitter cirka 45 000 baliser som helst ska klara sig utan
underhåll i 25 år. De ska fungera fast de är infrusna i is i
minus 40 grader eller stekta av
solen i plus 70 grader. Balisen
strömförsörjs av en radiosändare i loket som pulsar ut 27
megahertz med en effekt av 15
watt i pulser om 50 kilohertz.
Anledningen till att man inte
sänder kontinuerligt är att balisen också ska synkroniseras
med ATC-datorn. Energiöverföringen fungerar inte som en
radiosändning utan de båda
enheterna är snarare primäroch sekundärlindingar i en luftlindad transformator. Finessen
med dessa enkla plåttavlor är
att de kan finnas var som helst
22
ute i ödemarken och man
behöver inte dra dit en kabel
med drivspänning.
Deras funktion skiljer sig
beroende på om ERTMS eller
ATC används. I ERTMS-systemet är balisernas huvudsakliga
funktion att meddela tåget positionen utmed banan medan
de inom ATC har betydligt fler
uppgifter.
Från vänster till höger
Sverige har normalt vänstertrafik på dubbelspårig järnväg
medan man i Danmark har
högertrafik. Hela Öresundsbanan har anpassats till Danmark och kör högertrafik.
Bytet kommer nu att ske söder
om Burlövs station där det ena
spåret på en bro passerar över
det andra. Tidigare bytte man
spår vid Malmö C eftersom
tågen ändå tvingades vända
där. Även Trelleborgstågen på
kontinentalbanan byter till
högertrafik.
Glashallen vid
Malmö C knyter ihop
gammalt och nytt
På Malmö C Nedre stiger man
främst på eller av tåg. Inga
kiosker eller toaletter finns,
bänksätena sluttar framåt så att
ingen ska frestas att sova på
dem. Väntan tillbringas med
fördel i den övre hallen som får
ett rikt utbud av butiker, restauranger och caféer.
Den nya stationsdelen, 10-
Nu finns
e
d
a
r
e
s
i
r
Au k to
!
t
g
i
t
k
i
r
å
p
e
r
a
g
n
ä
r
Bergsp
Varför chansa?
www.bef.nu
PERRY NORDENG
I Hyllie pågår många byggprojekt och Point Hyllie är ett av Sveriges största. Den högsta byggnaden får
tjugosju våningar. Till vänster parkeringshuset. Bilden till höger: Hyllie blir fullt utbyggd en stadsdel med 7 000
bostäder och lika många arbetsplatser. I bildens mitt Citytunnelns överbyggnad. Mellan den runda stationsbyggnaden och Malmö Arena syns det första bygget i Point Hyllie – hus E. Ett stort parkeringshus har
börjat uppföras. Bilden tagen i juni 2010.
15 meter under marknivå, har
fyra spår med två mellanliggande plattformar, 340 meter
långa och 11 meter breda. Fyra
dubbla ned- och uppgångar
finns.
Glashallen förbinder de spår
som finns i dag med de nya
underjordiska plattformarna.
Genom glashallens södra utgång når man den nya bussterminalen, en utökning österut
av nuvarande busshållplats.
kvadratmeter blir Skandinaviens största köpcentrum. De
stora ytorna fylls med omkring
200 butiker, ett 30-tal restauranger och caféer, dagligvarubutiker, kontor och bostäder.
Emporia beräknas öppna 2011.
Arthur Bucharts fyrstjärniga
hotell med 300 rum och
Spaanläggning är också under
uppförande.
Den nya stadsdelen Hyllie
kommer fullt utbyggd att ha
7 000 bostäder och lika många
arbetsplatser. Malmömässan
flyttar också hit.
De fyra spåren och de två
mellanliggande 350 meter långa
plattformarna byggs i öppet
schakt sju meter under markplanet. En 180 meter bred och
50 meter lång överbyggnad
möjliggör passage över spåren.
Spåren efter tunneln ligger
nedsänkta i schakt, vilket minskar buller och skapar säkra,
planskilda korsningar med övrig
trafik.
Stationsentréerna i glas och
metall är unika i sin utformning. Triangelns norra entré är
kupolformad. Den bärande
konstruktionen består av sammanfogade stålstänger. Ytterskalet innehåller 500 glasskivor
som fogats i ett jättepussel där
varje bit har unika mått.
Den större södra entrén är
byggd i samma stil men har en
mer avlång utformning. Cirka
1 100 glasskivor har använts för
att skapa det yttre skalet.
Spektakulära
stationsbyggnader
vid Triangeln
Point Hyllie med
Emporia köpcentrum
På gångavstånd från Triangeln
bor 23 000 människor. Cirka
18 000 arbetar i närområdet,
bland annat på Universitetssjukhuset. Den norra uppgången
ligger intill S:t Johannes kyrka
bakom Triangelns köpcentrum.
Södra uppgången leder ut mot
Möllevången, Södervärn, Tandvårdshögskolan och Universitetssjukhuset. Stationen ligger
nära konserthus, musikteater
och idrottsplatser. När Citytunneln är färdig räknar man med
att stationen kommer att passeras av 37 000 resenärer per
dag. Triangeln kallas ofta Malmös mittpunkt.
Stationen ligger i ett bergrum 25 meter under marken.
Utrymmet är 250 meter långt
och spåren skiljs åt av en 14,5
meter bred plattform. Själva
bergrummet är 28 meter brett
och 12 meter högt. Höjden till
innertaket är fem meter.
Man räknar med att 400 tåg
och 20 000 passagerare kommer att passera Hyllie station
varje dygn.
Om drygt två år kommer
fyra huskroppar och ett sammanbindande atrium mellan de
två högsta byggnaderna att stå
klara intill Citytunnelns station
och Malmö Arena. Byggnadsytan blir totalt 45 000 kvadratmeter fördelat på bostäder,
kontor och butiker. Det har
fått namnet Point Hyllie. Den
högsta byggnaden blir tjugosju
våningar, hundra meter hög
och med plats för 300 bostäder. Den blir därmed Sveriges
näst högsta bostadshus efter
Turning Torso i Malmö.
Stationsområdet får ett parkeringshus för 1 500 bilar och
1 000 cyklar.
Förra året startade bygget av
shoppingcentret Emporia som
med sina omkring 70 000
Malmö och runt omkring i
Skåne. Bland annat ska Hässleholm fira att järnvägen kom till
bygden för 150 år sedan i och
med att stambanan byggdes
och ett samhälle därmed började växa fram.
Dagen efter invigningen
öppnas Citytunneln för allmänheten och man kan då åka tåg i
ett slutet system Malmö C, Triangeln och Hyllie. Det kommer att kosta tio kronor och
man får en speciell minnesbiljett.
Den 11 december kopplas
alltihop om så att man dagen
därpå kan börja köra efter de
nya tågtidtabeller som då kommer att gälla. Den 12 december är väl att märka tidtabellsskiftesdag i hela Europa.

Kunglig glans över
Malmös undre värld
Eftermiddagen den 4 december blir det en invigningsceremoni på Posthusplatsen. Ceremonin får skånsk prägel och
kända artister kommer att
medverka under en dryg timme. H M Konungen förrättar
därefter den officiella invigningen och åker sedan i det
första offentliga tåget.
Veckan före invigningen sker
smygstart med aktiviteter i
24
Förutom till personalen vid
pressvisningen vill Bergs &
Bruks också rikta ett varmt
tack till Anders Olofsson, kvalitetstekniker vid Green Cargo
AB, för värdefull elteknisk
information.
De många historiska palatsen får inte ha den minsta lilla spricka när arbetet med tunnelbanan är slutfört.
Var är det svårast i världen att bygga under jord? Utan överdrift i Rom, där
utgrävningarna går fram i snigelfart mellan alla antika fynd. Men trots detta har
stadens ledning bestämt sig för att till varje pris utöka tunnelbanans sträckning.
Ansvariga entreprenören Roma Metropolitane har hela världens arkeologögon
på sig under arbetet.
– DETTA ÄR EGENTLIGEN en
helt omöjlig uppgift, säger den
projektansvarige ingenjören
Giovanni Simonacci.
Han är Roma Metropolita-
T E X T:
nes ansvarige för arbetena med
linje C, den som ska gå under
Forum Romanum och hela
Roms historiska centrum. En
uppgift som kan få de flesta att
svettas bara vid tanken.
– Från den ansvariga kulturminnesmyndigheten har vi fått
klara besked. Det finns ett antal
byggnader och palats som inte
ska ha fått en enda skada när vi
är klara. Det innebär att det
inte får finnas den minsta lilla
KRISTINA WALLIN
FOTO:
RICCARDO SCARDIGLI
spricka någonstans. Samtidigt
får vi inte stötta upp med pålar
under jord, för det skulle
förstöra de romerska resterna,
berättar Simonacci.
Det handlar till stor del om
byggnader från 1500- och
Giovanni Simonacci är ansvarig för byggandet av den
”arkeologiska” linje C. Genom åren har Giovanni
blivit arkeologiintresserad, och han är fascinerad av
många av de föremål man har hittat.
– Men vi måste överväga vad som är rätt att förstöra
för att kunna bygga tunnelbanan och hur mycket
historien ska få bestämma över framtidens utveckling, konstaterar han.
26
1600-talen som är fulla av
ovärderliga fresker. Men skador
på lämningar från romartiden
är ju inte heller att leka med.
Historiska byggnader
och arkeologiska fynd
Projektet stöter på ett antal
stora problem, t.ex. det enorma
och berömda ”Altare della Patria” (Fädernelandets altare)
som ligger på Piazza Venezia.
Därtill kommer alla historiska
byggnader under jord. Eller
rättare sagt alla rester av historiska byggnader som ligger
gömda under Roms gator. Här
finns arkeologiska fynd som
skulle kunna fylla museer i hela
i världen.
Svåraste terrängen är den intill floden Tibern. Den är oerhört besvärlig att arbeta i,
eftersom den rasar vid minsta
grävning. Dessutom är den full
Snigelfart
genom Roms undre värld
27
På sina ställen är det spade och skottkärra som gäller. Några tunnelborrmaskiner eller grävmaskiner finns
det inte utrymme för.
Under utgrävningarna har man hittat en brunn som är nästan intakt. På bilden till höger ett exempel på
romarnas fantastiska byggteknik. Man kunde tillverka tegelstenar till hörnen med exakt rät vinkel. De har
naturligtvis skadats något genom seklerna, men ursprungligen var det en enda tegelsten för hela hörnet.
av underjordiska vattenådror
som redan har ställt till problem.
Lägger man sedan till att alla
arkeologer och konstvetare i
hela världen gärna vill säga sitt
om tunnelbanebygget i centrala
Rom, så får vi en bra bild av
arbetssituationen.
– Under de år vi arbetat har
det också hos mig vuxit fram
ett rejält arkeologiskt och historiskt intresse. Men man måste
fråga sig vad som är viktigast,
att ta bort trafik från Roms
gator och rädda monumenten
ovan jord, eller att undvika
arbete under jord för att rädda
nedgrävda rester, frågar sig
Giovanni Simonacci.
Arbete med pensel
och små spadar
– Italien har inte ens möjlighet
att underhålla det som finns
framför våra ögon, då kanske
det inte är någon större idé att
stoppa utvecklingen för att rädda
ytterligare arkeologiska fynd
för framtiden.
Nu är inte Simonacci en
ingenjör som vill gräva utan att
Här ska tågen gå ner i
underjorden mellan
arkeologiska lämningar.
28
Vi tillverkar siktutrustning för
storlekssortering av olika material
Boken om Sveriges okända storindustri,
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60.
Beställ den nu!
Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!
Tfn 0503 – 323 40
www.mogensen.se
Det är smalt och ont om plats på många ställen och arbetarna måste se upp för bilar som passerar i hög fart.
kolla. Han är helt överens med
kulturminnesmyndigheten om
att det först måste göras rejäla
arkeologiska undersökningar.
Här handlar det alltså inte om
ett tunnelbanebygge med gräv-
skopor och borrmaskiner utan
om utgrävningar med pensel
och små spadar. På Piazza
Venezia, några hundra meter
från Colosseum, jobbar ett
antal arbetare med att frigöra
en byggnad en meter under
gatuplanet. Man hittade en
fantastisk marmortrappa när
man började gräva. Nu har den
täckts över igen men det är
meningen att den ska plockas
fram till beskådande vid den
framtida nedgången till tunnelbanan.
– Vi kan inte spara allt, men
just här inser vi att vi har hittat
något lite speciellt. Det handlar
om någon typ av offentlig
byggnad, även om vi inte vet
exakt vad, berättar Simonacci.
Passare som
håller måttet
Under utgrävningarna har man
bl.a. hittat en passare som fortfarande fungerar – och är nästan precis lika exakt som
dagens datortillverkade. Och
Arbetarna kommer
ut efter ett pass. Man
arbetar i treskift.
30
Utför entreprenadkrossning
med moderna mobila och
stationära krossverk
50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.
Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | [email protected] | www.krossekonomi.se
Beklädnaden i tunnlarna
består av prefabricerade
betongelement som
monteras i 19 olika kombinationer.
meter. Arkeologerna har hittat
det ena skiktet efter det andra
med byggnadsrester från olika
tidsåldrar.
Skiktningen beror på att man
förr i tiden planade ut allt efter
bränder och naturkatastrofer
och byggde nytt ovanpå. Och
sedan var romarna själva bra på
att montera ner byggnader för
att återanvända materialen. Det
finns alltså gömda stadsrester
ner till tio meter under dagens
vägnivå.
– Vid sju meter har vi varit
tvungna att stanna upp, för där
finns vatten. Vi har nu fått tillstånd att bygga tjocka barriärer
för att hålla vattnet borta och
kunna fortsätta arbetet, innan
vi börjar bygga stationerna,
konstaterar Simonacci.
en i stort sett oskadad mur som
kommit fram får dagens ingenjörer att häpet gapa. Romarna
klarade något så avancerat som
att få tegelstenarna i rät vinkel
när de åker ner i underjorden
från Piazza Venezia.
Så här har man hållit på för
att gräva sig nedåt i Roms
centrum centimeter för centi-
till hörnen. Muren är precis lika
rak som den blir med dagens
GPS-baserade system. Den här
muren kommer morgondagens
tunnelbanepassagerare att se
Tunnelbygge
i snigelfart
Tre år har det tagit att gräva ut
sju meter. På vissa ställen har
De prefabricerade betongelementen väntar på att köras in i tunneln. Ett specialutvecklat datorprogram
bestämmer i vilken ordning elementen ska placeras.
32
Där borrmaskinen har
gått fram är tunneln i
princip klar. Det enda
som återstår är spårbygget.
man inte ens börjat än. Tidsaspekten är alltså helt annorlunda jämfört med andra tunneljobb, och omöjlig att beräkna
lyckades då till och med att ta
bort en del av Colosseums
grund.
Under arbetets gång har man
i förväg. På Mussolinis tid, när
den första tunnelbanelinjen
byggdes, struntade man i vad
som fanns under jord, och man
tvingats att helt ändra planerna.
En av de tänkta stationerna får
inte längre byggas. Den måste
flyttas efter order från kulturminnesmyndigheten.
– Nu borde det vara okej,
utan några större överraskningar.
Fast helt säkra kan vi ju inte
vara förrän allt är klart. När vi
slutar kommer vi att ha material för att fylla fem eller sex
museer, men kanske ingen ny
tunnelbana, säger Simonacci.
Hela projektet startade med
en ungefärlig kostnadsberäkning. Sedan började flera års
studier av terrängen och det
som finns i den. Efter det var
det dags för de arkeologiska utgrävningarna. När dessa är klara
kan man så smått börja bygga
tunnelbana.
Undre värld som
en schweizerost
Själva tunnlarna är inget stort
problem ut arkeologisk synvinkel, eftersom de går 30 meter
under jord, och alltså inte be-
– Från kulturminnesmyndigheten har vi fått
klara besked. Det finns
ett antal byggnader och
palats som inte ska ha
fått en enda skada när
vi är klara, vilket innebär
att det inte får finnas
den minsta lilla spricka
någonstans, säger
Giovanni Simonacci.
34
EXPLOSIVT PARTNERSKAP
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder
med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör
MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.
MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter
kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte
att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.
Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär
snabbare och billigare transporter.
Sverige AB
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13
Pl 8902, 653 46 Karlstad.
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75
Breds Skälby, 745 95 Enköping.
rör resterna från gamla Rom.
Den stora svårigheten blir när
den nya banan ska passera
under en redan existerande.
Eftersom rasrisken är så stor
kommer terrängen att frysas
ner under arbetet.
– Vi kommer att spruta in
flytande kväve i ett 1,5 meter
tjockt skikt för att kunna ta oss
fram, förklarar Simonacci.
Problemen finns inte bara i
centrala Rom med alla dess
lager av stadsrester. Även övriga
delen av banan är svårarbetade.
Detta gäller också för den
andra banan B1 som håller på
att byggas.
Underjorden i Rom kan liknas vid en schweizerost, den är
nämligen full av hål. Det handlar till stor del om brott där
romarna på Augustus tid utvann puzzolan, eller puzzolanaska som användes vid betongtillverkning och betongen var
av så hög kvalitet att många
konstruktioner fortfarande står
kvar.
Fyra tunnelborrmaskiner
i arbete
Dagens tunnelbyggare har också träffat på ett stort antal gravar, även om ingen av dem har
varit intakt. Alla dessa håligheter har fyllts med lättbetong
innan arbetet har påbörjats.
I dag arbetar 300 företag i
projektet med tillsammans cirka
1 500 anställda. Ytterligare
3 500 får jobb genom underleverantörerna. Sammanlagt
arbetas det på 37 olika ställen
samtidigt, med fyra tunnelborrmaskiner för tunnlarna.
Mångmiljonstaden Rom har
i dag bara två tunnelbanelinjer
och två under byggnad. Egentligen skulle det behövas några
fler, vilket alltså skulle bli en
bra affär för staden. Dels
genom mindre trafik och bättre
luft när det är klart, dels genom
alla arbetstillfällen det skulle
skapa.
– Jag tvivlar på att det kom-
mer att byggas fler. Inte för att
vi inte skulle klara det tekniskt.
Det är för kostsamt och tidskrävande helt enkelt, konstaterar Giovanni Simonacci.

Roms storhetstid inföll runt Kristi födelse. Staden hade då närmare
en miljon invånare, ja så många som en och en halv miljon enligt
vissa historiker. Det innebar stora projekt inom väg- och husbyggnad. Under sin glansperiod var Rom fyllt av fantastiska palats och
stenlagda vägar.
Men bara några hundra år senare var befolkningen nere i max
40 000. Större delen av byggnaderna var övergivna. I slutet av 1300talet hade invånarantalet sjunkit till 17 000. När påven år 1377 kom
tillbaka till Rom började staden återigen att befolkas. För att bygga
nytt eller reparera byggnader plockade man ofta från de romerska
resterna. Därför finns inte så många hela byggnader kvar, vilket
annars skulle ha varit fallet eftersom det antika Roms byggteknik var
mycket avancerad. De jordbävningsskadade rester som hittats vid
utgrävningarna för tunnelbanan kommer från medeltida eller senare
byggnader.
Romarna var även duktiga på att bygga tunnlar för vattentillförsel.
Väggarna kläddes med betong som håller än i dag.
Borrning sker med konstant hastighet. För att göra brytmassorna
flytande och lätthanterliga i borrhuvudet används tensider. Dessa
har flera fördelar.
Tunneln färdigställs i anslutning till borrningen och prefabricerade
betongelement monteras 6 + 1 (så kallad nyckel) i 19 olika kombinationer beroende på terräng och lutning. En dator bestämmer vilken kombination som ska användas.
Betongen har tryckhållsfasthet 45MPa och är armerad med stålet
FeB44K. På elementens sidor finns skenor som förenklar ihopkopplingen. Som en extra säkerhetsåtgärd sätts klorbutadiengummi
(neopren) i skarvarna, även om systemet i sig ska vara vattentätt.
På sex olika punkter pumpas betong in över beläggningen så att
tomrummet på cirka 15 cm som bildas när trycket minskar fylls upp.
Två av de fyra tunnelborrmaskinerna innan de började jobba.
36
www.globaldrilling.se
023-790 560
Global Drilling
Zettergrensväg 8
SE-791 77 Falun
Tel: 023-790 560
Mejl: [email protected]
Till vänster framför borriggen separeras mud och borrkax från borrvattnet. Här hämtar geologerna sina
prover var femte borrmeter. Till höger blandningsstationen för mud och cement. Vibratorerna underlättar
processen.
KONSTEN ATT BORRA
utan att lämna spår
FAB (Föreningen för Avancerad Borrning) höll på försommaren sitt årsmöte i Lund.
Deltagarna fick i samband med detta ett gyllene tillfälle att studera två av Sveriges mer
ovanliga borrprojekt, den unika geoetermianläggning som ingår i Lunds Energis fjärrvärmenät och Shells borrning efter gas som just då pågick vid Oderup i Hörby kommun.
SKÅNES
RIKA TILLGÅNGAR PÅ
gör att utvinning
av naturgas kan vara lönsam.
Shell fattade beslutet att borra
efter gas på tre platser. Visionen var att det skulle bli ett
mönsterexempel för andra liknande projekt, drivet med den
modernaste tekniken på ett
ekonomiskt, miljömässigt och
socialt ansvarsfullt sätt.
Henry Carlsson, informationschef vid Shell Exploration
& Production AB, är kontaktperson för alla intressegrupper
medan gasprojekten pågår i
Skåne. Han visade FAB-mötets
ALUNSKIFFER
deltagare runt på borranläggningen i Oderup och berättade
om det omfattande säkerhetsarbetet på arbetsplatsen, hur
mark och närområde skyddas,
om tillståndsförfarandet och
om informationsarbetet i kommunerna.
R A P P O R T:
KJELL DUBERG
[email protected]
var man skulle svänga av till
borrplatsen. Ett antal banderoller utmed vägen markerade
att alla inte är övertygade om
projektets förträfflighet. Vid
Oderup fanns ett inslag av
aggressivt motstånd i proteströrelsen och säkerhetsvakter fick anställas dygnet runt på
grund av skadegörelse. Detta
behövdes inte vid den första
Ihållande protester
trots god information
Trots att alla tillstånd var klara
och trots gedigen information
till de närboende före start
möttes Shells borrare av ihållande protester. Besökarna från
FAB behövde aldrig tveka om
38
ödsligare belägna borrplatsen i
Ry.
Ett av huvudargumenten för
motståndarna är att borrning
och brytning i alunskiffer på
1 000 meters djup kan skada
det för djur och natur livsviktiga
grundvattnet. Från vetenskapligt håll förklarar man att det
tar många tusen år för ämnen
på ett sådant djup att komma
upp till yt- och grundvatten.
Mängden av exempelvis radon,
som naturligt tränger upp till
ytan genom sprickor oavsett
vad människor gör, kan omöjligen påverkas. Borrhålet hela
3JLUJHBQSPGGT
QÇCPSSOJOH
JKPSEPDICFSH
7JCPSSBS
rBMMUJKPSEPDICFSH
rÕWFSBMMUPWBOKPSEVOEFSKPSEPDIQÇWBUUOFU
rÇUBMMBIÇMMWFSUJLBMUIPSJTPOUFMMUPDITUZSECPSSOJOH
VOEFSCZHHOBEFSWÅHBSPDIWBUUFOESBH
rJBMMBGÕSFLPNNBOEFEJNFOTJPOFS
XXXHFPUFDTF
mGSJTUÇFOEFCPSSFOUSFQSFOÕSFS
NFEMÇOHFSGBSFOIFUBWCPSSOJOHJKPSEPDICFSH
vägen ner till skiffern är inkapslat av stålrör och tätat med
cement.
En SIFO-mätning i april
visade dock att 75 procent av
skåningarna är positiva till projektet och enbart 15 procent
negativa.
– Det som varit svårast att
förmedla är att en gasproduktion i drift syns minimalt, förklarade Henry Carlsson, Shells
kommunikatör för projektet.
Han har varit med nästan från
start och kan berätta att många
tror att hela Skåne kommer att
se ut som ett ödelagt landskap
med massor med torn. I själva
verket ser man bara ett hål i
marken med en tillhörande
byggnad stor som en och en
halv friggebod.
Spåren i naturen
blir små och få
Naturgas, metan (CH4), ger
många miljömässiga fördelar.
Den innehåller färre kolatomer
per energienhet än olja och kol
och ger därför mindre naturpåverkan. Svavelhalten är praktiskt taget noll. Utsläpp av
tungmetaller, kväveoxider, kol-
Henry Carlsson, informationschef Shell Exploration & Production AB, visar
FAB-mötets deltagare runt på borranläggningen i Oderup.
kommit igång. Det mesta sker
under jord, helt utan miljöpåverkan.
Den totala bränsleanvändningen minskar eftersom naturgasen är ett effektivare bränsle.
Dessutom ersätter den bensin
och diesel i transportsektorn.
Frakten från källa till användare
sker oftast genom ledningar
medan andra bränslen måste
fraktas på väg, järnväg eller
med båt.
Det man kallar förnybar
dioxid, stoft och sot är väsentligt lägre än från kol, olja och
biobränslen. Dessutom är spåren i naturen av utvinningen
mycket små när processen
Kaffepaus vid Oderup.
FAB-gänget samlar kraft
inför den gedigna säkerhetsgenomgången.
energi står för närvarande bara
för ca en procent av den globala energianvändningen. Sannolikt kommer andelen att öka
med tiden, men så länge inte
radikala lösningar inom kärnkraft och solkraft får ett
genombrott kommer fossila
bränslen att spela stor roll
under överskådlig framtid. Därför är varje enskild energikälla av
vikt.
Gasen finns i små
porer i skiffern
I maj 2008 meddelade Bergsstaten ett treårigt tillstånd för
Shell att leta efter naturgas i två
geologiska områden i Skåne,
Colonussänkan och Höllviken-
Några av FAB-mötets deltagare på borrplatsen vid Oderup i Hörby kommun.
Vänstra bilden: Sven-Göran Andersson, Züblin, Tony Jernström och Jonas Wigrup, HP Borrningar i Klippan AB,
Mattias Gustavsson, SGU, Martin Brandt, Malmberg Borrning AB, och Henry Carlsson, Shell Exploration & Production. Högra bilden: Torbjörn Mårtensson, Sindeq, Henryk Rosenberg, Geotec, Lars-Eric Cedermalm, Sindeq,
Michael Klasson, Avanti System AB, Göran Bäck, Sandvik, och Henning Lorenz, Swedish Deep Drilling Program.
40
G Ö R A N G U S TA F S O N
Ku klux klan? Nej, nätverket Heaven or sHell som för en intensiv kampanj för att stoppa alla planer på
utvinning av fossilgas i Skåne. Här ett fackeltåg vid borrplatsen i Sjöbo, december 2009. När man svänger in
till borrplatsen vid Oderup möts man av protestgruppens skyltar.
Säkerhetsreglerna inom området är inget som anställda eller entreprenörer kan tumma på, då kan världsvid
bannlysning för anställning inom Shell utfärdas. Tillfälliga besökare får en 45 min. lång säkerhetsgenomgång.
Besökarna från FAB inser att man måste skärpa sig om man ska få tillträde.
graven. I november samma år
startade de seismiska mätningarna utefter 8,2 mils väg i kommunerna Tomelilla, Sjöbo,
Hörby och Eslöv.
Man körde med ett släp på
3,5 ton, en vibrator skickade
övrig trafik i undersökningsområdet så lite som möjligt
valdes enbart någorlunda raka
vägar. Mätningarna ger besked
om hur alunskiffern sträcker
sig och på vilka djup den finns.
Naturgasen förväntas finnas i
var tionde meter ner ljudvågor
i marken under sex sekunder.
Efter mätningsfordonet släpade en 220 meter lång lina försedd med drygt etthundra
geofoner som registrerade
reflexvågorna. För att störa
mycket små porer i alunskiffern.
När alla fakta från undersökningarna ställts samman fann
man att 20-25 procent av den
undersökta sträckan hade tillräckligt goda geologiska förut-
På borrplatsen finns ett minilaboratorium där borrkaxet analyseras var femte borrmeter. Övervakning sker
dygnet runt.
www.el-trading.com
El & Trading AB
Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!
08-591 422 90
42
Arlanda
Tel.
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
Inom området är det förbjudet
att bära kniv, att ha skägg eller
hår som försvårar för en andningsmask liksom att bära
smycken. Ja, livräddningsreglerna och den lokala kravlistan
var mycket lång och utförlig.
Överträdelser kunde resultera i
bannlysning från all framtida
anställning hos Shell över hela
världen.
Mark och närområde
skyddas
Till vänster framför borriggen separeras mud och borrkax från borrvattnet. Till höger
blandningsstationen för mud och cement. Vibratorer underlättar processen.
politiska partier, byalag, miljökontor m.m.
En mängd överklaganden inkom till alla instanser men varken länsstyrelsen, miljödomstolen eller miljööverdomstolen
beviljade någon prövningsrätt.
Provborrningarna är rigoröst
säkra och allt återställs i ursprungligt skick. Lagkrav och
regler ser Shell som minimikrav, standarden ligger ofta
på en betydligt högre nivå.
Många har svårt att förstå
skillnaden mellan att undersöka
och att utvinna, förklarar Henry.
Om man hittar naturgas i tillräcklig utsträckning för att påbörja utvinning blir det på nytt
ett tillståndsärende för länsstyrelsen och kommunen i fråga.
Henry förklarade att han aldrig har arbetat i något projekt
där säkerhetsreglerna varit så
stränga för anställda och underentreprenörer. Lastbilsförare
som inte har bilbälte i alla
lägen, kör för fort, backar utan
medhjälp utifrån, kör utanför
färdplanen eller inte stannar
bilen vid mobilsamtal får
snabbt söka sig ett annat jobb.
Närbild på borriggens drivmotorer med hydrauloljematning och därunder växellåda och drivning.
sättningar för att man skulle gå
vidare med provborrning.
Magnetiska mätningar utförs
också för att fastställa att man
inte väljer ett område med diabasgångar. Sådana ökar risken
för sprickbildning och kostsam
borrning får göras om.
Alunskifferbälte från
Höganäs till Simrishamn
Alunskifferbältet, den s.k. Colonussänkan, sträcker sig från
Höganäs i nordväst diagonalt
över Skåne ner till Simrishamn i
sydost. I söder är också Höllvikengraven intressant. I sydost
ligger lagret mycket grunt och
alunbrytningen där var Skånes
största industri på 16-1700talen med upp till 3 000
anställda. Marken ägdes då liksom nu av familjen Piper. För
att brytning efter gas ska bli
intressant bör lagret ligga
längre ner under markytan.
Ytligt liggande gas har förmodligen redan läckt ut. Längre
mot nordväst i Skåne hittade
man skifferlager på 350 till 900
meters djup.
Undersökningarna resulterade
i beslut om borrning i kommunerna Tomelilla, Sjöbo och
Höör. Marken är utvald med
hänsyn till diabasförekomst,
vattentäkter, fastigheter, brunnar och djurliv. I dessa tre
kommuner inleddes en öppen
dialog med politiker, tjänstemän, organisationer, företag
och privatpersoner som sedan
har fortgått under hela processen. Tillstånd krävs av markägarna. Trots att tillstånd redan
tidigare finns från Bergsstaten
krävs också en anmälan till
kommunen.
Hela den inhägnade borrplatsen, ca 40x50 kvadratmeter,
har grävts ur och dikats. Ett
bärlag av grus och makadam
har lagts på en svetsad gummiduk och geotex. Allt i hela området som eventuellt hamnar på
marken rinner ner i en nedgrävd tank som töms efter
hand. Det hela inklusive regnvatten forslas bort till en
destruktionsanläggning. Arbetet följs 24 timmar om dygnet.
Prover på kaxet tas var femte
borrmeter. Skulle ett externt
vattenflöde påträffas registreras
det omedelbart, borrningen
stoppas och åtgärder vidtas för
att skydda grundvatten och täta
sprickbildning.
Vid platser med närboende
inom hörhåll dämpar man ljudet från borriggen med höbalar. Ljud- och vibrationskonsultföretaget ÅF Ingemansson
gör bullerberäkningar för att se
till att gällande riktvärden för
ljud uppfylls vid de närboendes
fastigheter.
Efter arbetet återställs marken till sitt ursprungliga skick.
Det finns ingen risk att grundvattnet påverkas eller att gasen
sprids. Teknikkonsultföretaget
Sweco som utfört miljökonsekvensbeskrivningarna tar prover på mark och vatten före och
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
Skillnad mellan undersökning och utvinning
När det gäller Oderup har en
mängd kontakter tagits med
allmänheten. Fem öppna möten
som har utannonserats i pressen, tre möten med närboende
och ett femtiotal möten med
andra berörda parter, LRF,
44
BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL
6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN
./2$#%24!"
WWWNORDCERTSE
4EL&AX
XXXHFPUFDTF
&ÚRRËTTKVALITETINOM
6SHFLDOLVWHUSnERUUQLQJ
LMRUGRFKEHUJ
Bifjji\gXiXk`fe\i
M`lk]i[X^c`^\efc`bXkpg\iXmj\im`Z\XiY\k\e]ibifjj$#j`bk$fZ_
Xj]XckjXec^êè^XiggcXkj\cc\i`mim\ibjkX[%
I\]\i\ej\i1D\kjfDè\iXcjÆEE:IfX[jÆJXe[m`bIfZbGifZ\jjè^ÆJbXejbX
ÆJn\ifZb
=id\iè]fidXk`fefd_lim`bXejk[aX\im\ibjXd_\k#bfekXbkXfjjîeX%
LiYXeFcjjfe#'*($*,+,,*-#Ba\cc9\i^#'*($*,+,,*,%
:Wba_Wh[dWl;khefWib[ZWdZ[b[l[hWdjh[hWl[d[h]_#eY^j[ad_aj`dij[hj_bb\h[jW]eY^
codZ_]^[j[heY^h[jjZejj[hXebW]j_bbL[eb_W;dl_hedd[c[djeY^;b[Yjh_Y_jZ[<hWdY[;:<$
nnn%[Xcb`X%j\
Borrhålet kapslas in med stålrör hela vägen ner till alunskifferlagret där kärnborrning tar vid. Utrymmet
mellan skyddsrören och borrhålet cementeras för att undvika all kontakt mellan borrhålet och omgivningen.
På bilden till höger ligger foderrör, de flesta av den dimension som ska används ner till 200 meter.
efter provborrningarna. De
närboende kan känna sig säkra
på att dricksvattnet i brunnarna
inte har förändrats.
Borrhålet inkapslat
hela vägen
Naturgasen finns i mycket
små porer i alunskiffern. För
att få reda på mängden gas
borrar man först ner till skifferlagret med vanlig rotationsborrteknik varefter man
övergår till kärnborrning för
att ta prover.
Borrhålet kapslas in med stålrör ända ner till alunskiffern, ca
900 meter. När borrningen
startas borras först ett foderrör
ner för att stabilisera ytmassorna, kvartärdelen, i Oderup
ca 35 meter. Nästa foderrör
som går till ungefär 200 meters
djup svarar för isoleringen mot
kringliggande grundvatten,
akviferen. Under borrningen
används borrvätskor som både
smörjer borrkronan och hindrar gas eller vätska från att läcka
ut. Sista sträckan ner till skiffern skyddas med ytterligare
foderrör inuti de två första. Utrymmet mellan borrhålet och
skyddsrören cementeras hela
vägen upp till markytan. Borrhålet är därmed inkapslat hela
vägen.
Vattnet som smörjer borrkronan cirkulerar i ett slutet
system. Förbrukat borrvatten
transporteras bort från platsen.
Övriga produkter som förs ner
i borrhålet är förtjockningsmedlet Viscopol – i borrkretsar
skämtsamt kallat för elefantsperma – en biologiskt nedbrytbar polymer som skapar en
förtätande hinna på insidan av
borrhålet. Vidare soda för pH-
Arbetet har gått planenligt,
utan påverkan på människor,
djur, grundvatten eller miljön i
övrigt. Återställningen av markerna har godkänts av markägarna.
Efter provtagning kan de
stora massorna grus som täckt
områdena återanvändas.
justeringar och cement som
tätar skyddsrören och gjuter in
borrhålet.
På borrplatsen finns ett minilaboratorium där borrkaxet
analyseras var femte borrmeter.
När man upptäcker ett nytt
skikt sänds de första proverna
till ett laboratorium i Wales. En
gaskromatograf finns också på
plats bland annat för svavelväteavkänning.
Lång väg innan beslut
fattas om utvinning
Analysarbetet av proverna
kommer att ta tid på grund av
dessa bergarters speciella egenskaper. En samlad bild av resultaten kommer i början av
2011. Man gör en analys i
taget, ämne för ämne, förklarar
Henry Carlsson. Resultatet ska
sedan studeras noggrant vid
Shells huvudkontor i Holland
innan några beslut fattas om en
fortsättning av projektet. Vid
positivt besked börjar en ny
tillståndsomgång för utvinningsansökan.
Varje provhål kostar totalt
runt 40 till 50 miljoner kronor,
uppskattar Henry. Alltså uppåt
150 miljoner för alla tre. I
genomsnitt var fjärde sådan
undersökning resulterar i ett
produktionshål. Kostnaden blir
alltså 600 miljoner kronor
innan det kommer några intäkter.
Många tjänar på borrningarna.
Staten får viktiga geologiska
upplysningar. Grannarna och
markägarna får ersättning.
Kommunerna kommer också i
det långa loppet att tjäna på
det.
Tekniken som används för
att utvinna gasen kallas för
fracking eller Hydrualic fracturing. Man borrar på samma
sätt som vid provborrningarna
Kyligt mottagande
i Skåne
När man når alunskifferlagret,
vid Oderup efter 935 meters
borrning, övergår man till kärnborrning för att ta upp stavar ca
10 centimeter i diameter. Stavarna kapas, märks och kapslas
in i plast för att skickas till laboratorium. Efter slutförd provborrning fylls hela hålet med
cement utom 150 centimeter
närmast markytan som återfylls
med jord.
Den första borrningen inleddes vintern 2009/10 i Ry,
Sjöbo kommun. Inför resan till
Sverige meddelades den internationella arbetsstyrkan att den
skånska vintern är ganska varm
och problemfri, det kunde
möjligen blåsa lite. Nu blev det
en av de kallaste vintrarna i
mannaminne vilket försvårade
arbetet en hel del och det föranledde många pikar till informatören ifråga. Alunskifferlagret påträffades i Ry efter 850
meters borrning och det sträcker sig ner till 955 meters djup.
I juli 2010 meddelade Shell
att alla förutbestämda borrningsarbeten vid Ry, Sjöbo
kommun, Oderup, Hörby
kommun och Hedeberga,
Tomelilla kommun, slutförts.
46
med foderrör ner till alunskiffern. I skifferlagret böjer man
av horisontellt på olika höjder.
Dessa hål borras i olika riktningar och kan grenas av ytterligare.
Ingen risk att
marken sjunker
När gasen ska utvinnas pressas
vatten och keramisk sand ner
med högt tryck. Berget spjälkas
då ett par meter runt hålen.
När man släpper trycket kommer vattnet upp igen medan
sanden stannar kvar. Den lägger sig i sprickorna och håller
dem öppna varvid gasen långsamt strömmar upp, kanske
under flera veckor. Totalt tror
man att området kan ge gas i
10-20 år.
När gasen utvinns på detta
sätt ur mycket små porer betyder det att marken inte sjunker
som den kan göra när gasen
finns samlad i stora hålor. Risken för ras och jordskalv är därför obefintlig.
När en eventuell brytning
blir aktuell om sex-sju år kommer man säkert att kunna borra
de horisontella hålen en mil
långa. I dagens läge är fem till
sex kilometer möjligt, förklarar
Henry Carlsson.
Eftersom alla hålen under
mark mynnar i ett enda hål vid
markytan krävs ett mycket litet
område för produktionen. En
enhet, ungefär i storlek som en
och en halv friggebod är allt
man ser. Den kan även byggas
under jord om så önskas.
”Moderhålet” kan placeras där
det stör minst under förutsättning att inga diabasgångar
finns. Det blir alltså möjligt att
utvinna gas i fridlysta områden
Mästare på slitdelar
Hardox Wearparts™ är det internationella nätverket för företag som tillverkar slitdelar av Hardox slitplåt.
Medlemmarna tillhandahåller slitdelar och service av högsta kvalitet.
Vårt nätverk av utvalda och certifierade verkstäder har den expertis som garanterar att din reparation blir en
investering snarare än en kostnad. Verkstäderna har den utrustning som krävs för att bearbeta Hardox slitplåt
på bästa möjliga sätt - till perfekt passform och längre livslängd.
Kontakta något av medlemsföretagen nedan så berättar de vad du tjänar på att använda Hardox slitplåt,
originalet från SSAB.
Keeps you up and running
AB Smireko, Bålsta, Tel: 0171-540 20, [email protected]
Herman Jonsson AB, Delsbo, Tel: 0653-16870, [email protected]
Metso Minerals AB, Gällivare, Tel: 0970-66850, [email protected]
GEMA Industri AB, Gällivare, Tel: 0970-64400, [email protected]
Saltängens Mekaniska Verkstad AB, Norrköping,Tel: 011-361140, [email protected]
www.hardoxwearparts.com
och den avgående ordföranden
utan att störa naturen det
minsta.
Mikael Berglund efterlyste för-
Ett kvarts sekel
i Lunds tjänst
I Lund hämtas ungefär en tredjedel av energin för fjärrvärmen
från 700 meters djup, omkring
250 GWh. Det är Sveriges
första och hittills enda stora
kommersiella anläggning för
produktion av fjärrvärme med
hjälp av geotermisk energi.
FAB-mötets deltagare fick tillfälle att beskåda både brunnskasunerna och värmepumpsanläggningen på värmeverket.
Richard Sjöholm från Lunds
Energi och Jan Lindberg från
Sweco berättade om hur anläggningen växt fram. Geotermianläggningen borrades
redan 1983 och har i tjugofem
år försett Lundområdet med
billig och miljövänlig energi.
En viss försämring av effekten
beror på att avståndet mellan
produktions- och injekteringsbrunnarna bara är en kilometer
vilket innebär att temperaturutjämningen gör sig alltmer
gällande. Vattnet i produktionsbrunnarna är i dag ca 20
grader varmt (ca 4 grader i in-
Jan Berglund, som sedan många år driver det egna
företaget Jannes Brunnsborrning AB i Burseryd,
utsågs till Årets Borrare.
jekteringsbrunnarna). Anläggningen producerar 80-gradigt
vatten och dess effekt är nu 40
MW. Visserligen levererar den
fortfarande värme till låga kostnader, men med tanke på
smärre ålderskrämpor och
minskad effektivitet förvånades
besökarna från FAB över att
det inte finns några direkta planer på att förnya anläggningen.
Några av besökarna var beredda
att på stående fot bilda en påtryckarallians bestående av borrningsföretag, konsulter och
geologer för att förmå Lunds
Energi att satsa på en ny geotermianläggning.
FAB bör satsa på
angelägna projekt
Vid FABs formella årsmötesförhandlingarna konstaterades att
föreningens ekonomi är god
slag på angelägna projekt som
FAB borde satsa pengar och utredningstid på. Till föreningens
nye ordförande valdes Peter
Hedenstedt, till vardags produktchef inom Atlas Copco Craelius
AB. Styrelsen fick också en ny
medlem genom Sören Linnman,
Boliden mineral.
Utmärkelsen Årets Borrare
gick till Jan Berglund som
sedan många år driver det egna
företaget Jannes Brunnsborrning AB i Burseryd.
Nomineringskommitténs motivering lyder:
”Jan Berglund får priset för
att alltid ha verkat i positiv
anda för branschen och att han
alltid har tittat framåt i sitt
företagande. Jan har mer än
35 års erfarenhet från borrningsbranschen och han har
alltid satt varje kund i fokus
och varit noga med sin personal. Jan har genom sitt engagemang i branschorganisationen även tillfört branschen
mycket av sin mångåriga
erfarenhet och han är högt
uppskattad av såväl kunder
som anställda”.

Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
48
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Västliga vindar över Sverige
Norsk anläggning i Riksten
Nordic Bulk från Norge har
designat och levererat den nya
produktionsanläggningen vid
Jehanders täkt i Riksten utanför Stockholm.
Jehander startades 1874 och
har sedan dess försörjt Stockholm med ballastmaterial. I
dag har man verksamhet i
stockholms- och göteborgsregionerna samt i Gävle och
Norrköping. I oktober 2001
cirka 57 000 medarbetare på
2 600 platser i 50 länder.
Efter grundlig utvärdering av
vad olika leverantörer kunde
erbjuda föll valet på Nordic
Bulk AS. Låg energiförbrukning och minimalt buller var
avgörande faktorer.
Nordic Bulk AS med huvudkontor i Sandnes i Norge
erbjuder sedan många år lösningar och produkter för effektiv bulkhantering inom olika
industribranscher i Norge och
nu har man levererat den första
kompletta anläggningen i Sverige.
Nordic Bulk AS bildades
1993 och har en solid position
som leverantör inom sektorerna grus, asfalt, betong, processindustri, smältverk och gruvindustri. Man är rikstäckande i
Norge när det gäller maskiner,
siktduk, transportband, rullar
och andra transportörtillbehör.
Företaget har 18 anställda och
integrerades Sabema i Göteborg. Sabemas täkt i Kållered
har levererat krossat berg till
järnvägsbyggen ända sedan
starten 1939. Dotterbolagen
Norrköpings Sand AB och CX
Grus slogs samman med Jehander i slutet av 2003. Bolaget
omsätter 500 miljoner kronor
och har 130 anställda. Jehander
ingår i dag i HeidelbergCement-koncernen som har
49
omsätter i år ca 75 miljoner
norska kronor.
– Vi är nog i synnerhet lösningsorienterade med produkter till krävande kunder som är
beroende av att hjulen snurrar i
produktionen hela tiden. Nordic Bulk levererar välbeprövade
och till viss del egenutveklade
produkter med lång livstid,
trots kraftigt slitage, säger
marknadschefen Arne Kenneth
Øvstebø.
Nordic Bulk AS har visionen
att vara ledende leverantör av
bulkteknologi.
– Med över 40 års erfarenhet
har vi god kunskap om den teknik som gäller för anläggningsmaskiner.
Nordic Bulk vill profilera sig
som den bästa totalleverantören för grus och makadam- och processindustrierna.
– Vi strävar efter att vara produktutvecklare och leverantör,
från enskilda produkter till helhetslösningar, säger Arne Kenneth Øvstebø.
Nordic Bulk AS
Tel. +47 51 97 41 60
www.nordicbulk.com
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
I slutet av september bjöd Fredheim Maskin A/S på Keestrack-show i Skiptvet i Norge. Under veckan var
återförsäljare från hela världen på plats tillsammans ned kunder från Sverige och Norge.
Fredheims satsar vidare i Sverige
Fredheim Maskin A/S är återförsäljare av Keestrack sorteringsverk och krossar. I Norge
har man sålt 260 maskiner från
2006 vilket har gjort företaget
till marknadsledande på sorteringsverk.
Med framgångarna från Norge
i ryggen kommer nu Fredheim
Maskin att satsa ytterligare på
den svenska marknaden.
Från och med den 1 oktober
i år har organisationen utökats
och består nu av följande personer:
Niklas Rickan, sverigeansvarig/säljare. Niklas kommer närmast från jobbet som marknadschef på SPG och har 20 års
erfarenhet av siktduk.
Håkan Björk, säljare. Håkan
har i 30 år varit en mycket
framgångsrik försäljare av
sorteringsverk i Sverige.
Magnus von Dahn, servicetekniker. Magnus har under
kort tid hunnit tillbringa
många timmar tillsammans
med Keestrack sorteringsverk
och ingen reparation eller service är för avancerad för
honom. Magnus har tidigare
varit servicetekniker hos Peters
Maskinservice AB.
Peter Eriksson, servicetekniker. Peter är välkänd i branschen och har under många år
varit ett bekant ansikte ute i anläggningarna. Peter kommer
successivt att öka sitt samarbete
med Fredheim Maskin.
Peter Nilsson, servicetekniker. Peter har mångårig erfarenhet av Keestracks maskiner.
Han har jobbat i Norge under
hela Fredheim Maskins upp-
byggnad. Peter jobbar med service i både Norge och Sverige.
Försäljningen i Sverige har
hittills under 2010 varit mycket
god. Och när detta skrives hade
26 sorteringsverk sålts.
Bjöd på stor
maskinshow i Norge
I slutet av september bjöd
Fredheim Maskin A/S på
Keestrack-show i Skiptvet i
Norge. Under veckan var återförsäljare från hela världen på
plats tillsammans ned kunder
från Sverige och Norge.
– Intresset för produkterna
var stort och vi lyckades sälja
flera av maskinerna, säger Per
Olav Fredheim, delägare i
Fredheim Maskin A/S, generalagent för Keestrack i Sverige
och Norge.
Ute i täkten var fem sorteringsverk och tre krossverk i
aktion. Alla i klassen 20-50
ton. Man anordnade även en
föreläsning i ämnet service och
underhåll, relaterat till Keestrack sorterings- och krossverk.
– Kunderna kom från Tromsö
i norr till Malmö i söder. Det
var runt 60 personen som var i
täkten och tittade på maskinerna, säger Per Olav Fredheim.
– Vi ser mycket ljus på framtiden och vårt mål är att sälja
40 sorterings- och krossverk i
Sverige under 2011, säger Niklas Rickan, nyanställd försäljningschef i Sverige.
www.fredheim-maskin.se
Många fler produkt- och företagsnyheter i nästa utgåva
som kommer om några veckor.
50
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Avgasrening
Partikelfilter till ALLA fordon
Även för uthyrning
Berg- och sprängtekniska konsulter
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
EHC Teknik ab
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Tel. 031-44 90 20 • Fax 031-44 49 80
E-mail: [email protected]
www.globaldrilling.se
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.ehcteknik.com
Bandtransportörer
NITRO CONSULT AB
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: [email protected]
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
www.gruvteknik.com
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Berg- och sprängteknisk utbildning
Bergborrutrustning
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.atlascopco.se
www.sandvik.com
www.bergutbildarna.se
•
•
•
•
•
ADR - Förarintyg
Bergborrningscertifikat
Sprängteknisk behörighet
Undermarksbyggande
Miljöpåverkan
Borrning och
prospektering
Dumprar
Grävutrustning
Swecon Anläggningsmaskiner AB
631 02 ESKILSTUNA
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91
www.swecon.com
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
www.drillcon.se
Bulkhantering
IFE SYSTEM AB
Box 368, 551 15 Jönköping
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07
E-post: [email protected] • www.ife-system.se
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
Mobil 070-583 32 13, e-post: [email protected]
www.cme.se
Hjullastare
631 02 ESKILSTUNA
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91
Dieselmotorer
www.swecon.com
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
www.dieselmotornordic.com
Grävmaskiner
Hydraulhammare
Dieseltankar
Dieseltankar 200 liter-50 m3
631 02 ESKILSTUNA
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • [email protected]
Tel. 0590-152 90
www.swecon.com
– Hydraulhammare
– Betongsaxar
– Pulvriserare
– Bomsystem
– Reservdelar
– Service
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Industrigummi
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Konsulter
Krossar och reservdelar
Geologi, geofysik, geokemi,
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.
Box 275, 751 05 Uppsala.
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Bergkonsulterna
www.petroteam.se
[email protected]
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
www.mets.nu
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Siktar
• Siktmedia
• Service
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
Kalk
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,
MKB OCH UTREDNING
Nordkalk AB
Box 901
731 29 Köping
Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71
www.nordkalk.com
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering
Radon • Yt- och grundvatten
Förorenad mark
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
Helsingborg 042-444 40 00
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50
Kalmar 0480-44 92 00
www.wspgroup.se
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
www.sandvik.com
Lågfriktionsmaterial
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Materialhantering med
vibrationsteknik
Siktgaller
Tel
0371150 35
Vibrerande Hantering AB
Box 32 • 280 60 Broby
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73
http://www.vihab.se • e-mail: [email protected]
Telefax
0371-154 56
Sikt- och sorteringsgaller för
grusindustrin samt skyddsoch inbrottsgaller
AB PETERSON & DUHR
ANDERSTORP
www.peterson-duhr.se
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
Radiostyrning
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterialindustri, gruvor, stålverk och offshore
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Box 159, 453 24 Lysekil
Siktningsmaskiner
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Box 78, 544 21 HJO
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78
www.mogensen.se
Slitgods
Maskinmontage
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2
E-POST jan [email protected] HEMSIDA www.sabel.se
MONTAGELEDNING,
MASKINMONTAGE
Planerar, leder och genomför installationer och montage av anläggningar
och maskiner för bergmaterial-, och
bulkhantering.
Kellve Service AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Siktelement
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Slutväxlar
Sprängämnen
Systemlösningar
Slutväxlar & reservdelar
till alla sorters entreprenadmaskiner
och svängkranar
www.bobcat-orestad.com
The Charon Company AB
Tel. 0708-927 927
040-15 78 19
e-post: [email protected]
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Enköping, tel. 0171-44 31 80
Göteborg, tel. 031-270 260
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Specialcement
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
Transportband och
slitgummi
Sprängmattor
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
www.epc-group.se
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-555 45 • FAX 0171-578 00
Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77
Göteborg: Tel. 031-56 03 00
www.vulkekonomi.se
Transportband och
tillbehör
Vibrationssiktar
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
Vibrerande Hantering AB
Box 32 • 280 60 Broby
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: [email protected] • www.primogum.se
http://www.vihab.se • e-mail: [email protected]
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Vågar
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
KOMPONENTER
OCH RESERVDELAR
Stort sortiment av komponenter och
reservdelar till bandtransportörer,
skruvtransportörer, kedjetransportörer,
elevatorer, rörsystem m.m.
Vi har det mesta inom vägning!
Specialité: Bandvågar.
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
www.sigab.net
Kellve Service AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
Hemsida: www.vagsystem.se
®
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
www.vendig.se
– Bandrullar
– Rullbanerullar
– Rullställ
– Trummor
– Valsar
–
–
–
–
–
Bandrensare
Sidotätningar
Spännskruvar
Säkerhetssystem
Gummeringar
Box 812, 953 28 Haparanda
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09
www.sandvik.com
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Vågar för bl.a:
Fax 0470-72 98 20
Hjullastare • Lastbilar
Truckar • Materialhanterare
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
Tel. 054-69 08 40
[email protected] • www.vagab.com
Växjö tel. 0470-72 98 40
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
Kellve – En partner att växa med
Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll
VRPGULIWVlNHUKHWRFKIXQNWLRQVSHODU,QRPGDJHQVPRGHUQDLQGXVWULÀQQVGHWQlPOLJHQLQWH
något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att
få en sund kostnadseffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut.
Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det.
Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m2
produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig
handlingsberedskap för våra kunder.
Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta
anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika
branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler.
Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com

SBB 4/2010 - Svensk Bergs

Transcription

Similar documents

SBB 2/2011 - Svensk Bergs

Upp till kamp emot dolorna

SBB 1/2014 - Svensk Bergs

Resultat Limousin MILA 2015

SBB 5-6/2011 - Svensk Bergs

SBB 3/2013 - Svensk Bergs