SBB 5-6/2011 - Svensk Bergs

Transcription

SBB 5-6/2011 - Svensk Bergs
BERGS
B E R G M AT E R I A L
&
S T Å L & M E TA L L E R
Namnlöst-1 1
BRUKS
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
5-6 2011
ÅR G ÅN G 90
GEOTEKNIK
INFRASTRUKTUR
STEN
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
2012-01-10 08.38
Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det
samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.
En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar
man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift.
Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden
redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre
luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön.
MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60
omslag ny.indd 1
www.metallvarden.se
2012-01-10 08.44
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 1
#")2!00/24%.
)NFORMATIONFRÍN#")"ETONGINSTITUTETsWWWCBISE
MWD-data kopplade till BIPS-kartering
av berggrunden i Bohuslän
I samband med utbyggnad av E6 i Bohuslän utför CBI, tillsamPDQVPHG5DPE|OORFK7UD¿NYHUNHWHQVWXGLHGlUNRSSOLQJHQ
mellan MWD-data (Measurement While Drilling) och berggrundens mekaniska egenskaper undersöks. Jord-Berg-sonderingar
(JB) har utförts, med konstant matningskraft, på fem borrhål,
YLOND VHGDQ lYHQ ¿OPDWV PHG %,36NDPHUD %RUHKROH ,PDJH
3URFHVVLQJ 6\VWHP )UnQ -%VRQGHULQJHQ XWOlVHV EOD PDWningskraft (kN), matningshastighet (mm/s) och sjunktid (s/0.2m)
– parametrar vilka kan användas som ett mått på bergets hårdhet
HOOHUPRWVWnQG8WLIUnQ%,36ORJJHQKDUHQJHRORJLVNWRONQLQJ
gjorts, vilken jämförs med JB-datan. Observerade bergarter är
¿QNRUQLJVDPWPHGHOWLOOJURYNRUQLJ%RKXVJUDQLWSHJPDWLWRFK
¿Q WLOO PHGHONRUQLJ JQHMV DY VHGLPHQWlUW XUVSUXQJ 6WRUD /H
0DUVWUDQGIRUPDWLRQHQ 6SULFNRU RFK XWWDODGH ELRWLWVWUnN KDU
också noterats. Generellt förekommer gnejs-linser som sliror i
Bohusgraniten, men ställvis ligger även graniterna inkapslade
i gnejsen.
En tydlig korrelation fås mellan JB-datan och större sprickor
eller bergartsgränser, men även bergartstypen påverkar matQLQJVKDVWLJKHWHQ ¿JXU *HQHUHOOW lU ¿QNRUQLJD EHUJDUWHU L
området mer motståndskraftiga än medel- eller grovkorniga
EHUJDUWHU /LNDVn lU JQHMVHUQDPHU PRWVWnQGVNUDIWLJDlQ JUDQLW
och pegmatit.
Kontaktperson: Karin Appelquist, [email protected]
Figur 1. Samband mellan MWD-data och geologi. MWD-data
från en av JB-sonderingarna, anges som matningskraft/matningshastighet (kNs/mm). Varannan meter utfördes stålbyte,
vilket kan urskiljas som avvikelser strax före 2, 4, 6 och 8 m
i sonderingsloggarna. BIPS-logg och geologisk tolkning av
BIPS-loggen visas på motsvarande djup till höger om MWDdatan.
CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM4ELsCO30"OX"ORÍS4EL
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 2
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
Svensk
BERGS-& BRUKS
tidning
Årgång 90 • Nr 5-6/2011
Svensk
Bergs- & Brukstidning
•
Adress:
Box 6040
200 11 Malmö
•
Tel.
Roger Holmberg belönad
Atlas Copcos Bergteknikpris 2011 gick till Roger
Holmberg för hans stora engagemang för svenskt
bergtekniskt kunnande. Roger befann sig vid tillfället på en bergsprängningskonferens i Marco Picchu
i Peru. Priset mottogs av hans son Joachim Holmberg som läste upp en hälsning från Roger där han
lovade att vara med vid nästa års Luciaseminarium
och redovisa hur prispengarna har kommit till nytta
för branschens utveckling.
Sid. 26
040 - 611 06 90
•
Telefax
040-797 37
•
E-post:
svenskbergs-bruks
@bjinv.se
•
Bankgiro
305-6488
•
Plusgiro
65 31 31- 3
•
Helårs prenumeration:
233:- (inkl. moms)
FAB på besök i Garpenberg
Föreningen för
Aktiva i Borrbranschen (FAB)
höll sitt höstmöte i
Garpenberg. Deltagarna fick under en
hel dag tillfälle att
bekanta sig med
verksamheten i
Garpenberg. Även
om Garpenberg
främst är en zinkgruva anses berget
innehålla Europas
största
silver fyndighet.
SISTA GENOMSLAG FÖR
NORRA LÄNKEN
Därmed är hela tunnelsystemet
öppnat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
METALLMARKNADEN:
Finns det någon som tror att
dollarn är säkrare än guld? . . . . . . . . . . 6
SPRÄNGNINGSSYMPOSIER I
MITTENS RIKE
Agne Rustan rapporterar . . . . . . . . . . . 16
Sid. 34
Råstålsrekordet säkrat?
•
Ansvarig
utgivare:
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
Reinhold Andefors
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Jan Hallonqvist
•
Årgång 90
Produktionen i de 64
länder som rapporterar till the World
Steel Association
blev för årets första
11 månader 2011
totalt 1 373 mmt, en
ökning med 7 procent jämfört med
motsvarande period
förra året. Därmed
torde det nya rekordet vara säkrat.
•
Tryckt hos
Carlshamns
Tryck & Media AB,
Karlshamn
•
ISSN: 0039-6435
•
Omslagsfoto :
Boliden
Namnlöst-3 1
MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN
SBMI:s välbesökta branschdagar i
Jönköping och Umeå i höstas gav
tillfälle för alla delar av bergmaterialindustrin att ta del av de
senaste nyheterna och att utbyta
erfarenheter med kolleger . . . . . . . . . . . 8
BRANSCHENS LEVERANTÖRER. . . . . 43
Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
Sid. 4
Sicilienbron lagd på is
Det förefaller nu som om drömmen om en bro över
Messinasundet återigen ska krossas. EU har dragit
tillbaka sitt utlovade stöd och den italienska staten
har därför tvingats att stoppa sitt anslag. Några
privata investerare har inte synts till så nu står det
skrivet i stjärnorna när projektet kan förverkligas.
Sid. 24
2012-01-10 13.38
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 4
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
NÄR DETTA SKRIVES mot slutet av året har stormen på börser och finansmarknader (tillfälligt?)
mojnat. I Sverige har börsen hämtat sig något men nedgången torde ändå stanna på runt 17
procent.
Råstålsproduktionen i världen har däremot fortsatt att visa stigande siffror, totalt sett. Produktionen i de 64 länder som rapporterar till the World Steel Association blev i november 116 miljoner metric tons (mmt), 1,1 procent högre än motsvarande månad 2010. Men ökningstakten
avtar och Kina visade faktiskt en liten minskning (med 0,2 procent) till 49,9 mmt jämfört med
november förra året. Nu är det USA som visar sig på styva stållinan (upp 11,8 procent) i gott
sällskap med Italien (+12,3 procent) medan Tyskland tappar 10 procent.
För årets första 11 månader 2011 kan vi konstatera totalt 1 373 mmt, en ökning med 7 procent
jämfört med motsvarande period förra året. Därmed torde det nya världsrekordet vara säkrat.
Den som lever över årsskiftet får se (produktionssiffran att straffa är 1 414 mmt).
Kapacitetsutnyttjandet i de länder som rapporterar till the World Steel Association varslar om
bistrare tider. I november sjönk siffran till 73,4 procent, 2,8 procentenheter lägre än oktober i
år och 2,6 procentenheter lägre än november 2010. Detta är den lägsta utnyttjandegraden på
två år.
TRAFIKVERKET
STIG-GÖRAN NILSSON
Råstålsrekordet säkrat?
Sista genomslag för Norra länken
Den 24 november avfyrades den sista sprängsalvan. Därmed är
hela tunnelsystemet i Norra länken öppnat. Både trafikborgarrådet i
Stockholm, Ulla Hamilton och Ulrika Honauer, stf Regionchef i
Trafikverket, var med och höll tal och höll för öronen.
DEN SISTA SALVAN sprängdes i
tunneln i området under
Roslagstull. Även Norra län-
kens projektchef Björn Terstad
och Helena Söderberg, projektchef hos entreprenören
Züblin-Pihl, firade denna viktiga milstolpe i projektet tillsammans med många av Norra
länkens medarbetare som bjöds
på kaffe och tårta.
När krutröken lagt sig fick
alla sedan tillfälle att inspektera
den slutliga tunnelöppningen
på nära håll. Totalt har 1,3 miljoner kubikmeter berg schaktats bort i sammanlagt 13 kilometer tunnlar.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
4
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 5
Nu tar Orica Mining Services den nya laddtrucken
Euromaster™
Eur
omaster™ i bruk. Det ger marknaden i Sverige
jord.
tillgång till SSE-systemet för sprängningar ovan jor
d.
fördelar
Systemets för
delar är både ökad flexibilitet och ännu
säkrare
säkrare kontroll
kontroll på kvalitetsstyrningen
kvalitetsstyrningen vid sprängning.
Orica Sweden AB
Gyttorp
713 82 Nora
Tel.
e 0587 850 00
Fax. 0587 255 35
[email protected]
www.oricaminingservices.com
www
.oricaminingservices.com
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 6
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
M E TA L L M A R K N A D E N
Omvänd logik
och har, trots ett tapp på 300
USD/oz från toppen i september, fortfarande gått upp med
ca 15 procent under året.
Många andra tongivande råvaror har haft en ganska flack utveckling, och bland basmetallerna har många tappat betydligt mer än vad guldet gått upp.
Att guldet fallit tillbaka efter
en toppnotering är i sig rätt så
hälsosamt, det konstiga är bara
att det inte har repat sig där efter med tanke på omständigheterna. Här tror jag att ett
visst säsongsmönster spelar in,
och då tänker jag inte på
decembermånad och julklappshandel utan på vad som händer
därefter. Nej, det är inte det att
det är tomt i plånboken i januari heller. Snarare är det så att
efter årsskiftet ska alla dessa
råvaruindex viktas om.
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 11-12-23
BÅDE BEHOVET AV en säker
hamn och viljan att ta risk brukar man på finansmarknaderna
kunna utläsa genom att titta på
utvecklingen för priset på guld.
Är riskviljan stor så ska guldpriset enligt skolboken utvecklas sämre än andra metaller.
Naturligtvis stämmer inte detta
alltid, men som tumregel fungerar det bra.
En annan regel är att om US
dollar stärks så bör metallerna
som kollektiv justeras ner. På
senare tid har dollarn stärkts en
del och metallerna har justerats
ner, vissa ganska kraftigt, men
är det då dollarn som har påverkat? Jag tror inte det. Det är
nog snarare rädslan för ett ekonomiskt sammanbrott i Europa
som har varit pådrivande.
Lågvattenmärke
för riskviljan
Riskviljan är återigen nere och
testar lågvattenmärken och basmetallernas priser är under
press. Pressen är dock relativ
och metallproducenterna finner fortfarande köpare för den
metall de producerar. Således
är man på marknaden inte så
oroad över dagsläget, utan mer
av vad som komma skall. Därför är det fascinerande när tyska
Aurubis den 19:e december
meddelar att man fått igenom
högre TC/RC för 2012, och
det är inte en liten höjning
utan hela 12,4 procent upp.
TC/RC är det pris gruvbolagen betalar för att raffinera
koncentrat till metall. Aurubis
besked bekräftar vad som redan
indikerats av Freeport McMoRan, men det är inte slut
med det. Aurubis meddelar
även att den tyska elektriska
industrin, som är en av de stora
kundgrupperna, är fortsatt
optimistisk och räknar med en
produktionsökningstakt på 5
procent för 2012. Hur stäm-
Finns det någon där ute
som faktiskt på fullaste
allvar tycker att dollarn i
dessa tider är säkrare
än guldet? Om så, varför,
undrar Anders Ohlsson.
Köper och säljer för
att bibehålla viktningen
Att placera i råvaruindex har
blivit stor en grej, och allt från
mer det överens med en pressad marknad och fruktan för ett
snabbt annalkande europeiskt
sammanbrott? Det är något
som inte är helt logiskt.
privata placerare till stora pensionsinstitut gör det. Indexen
har fastställda procentsatser,
vilket, enkelt uttryckt, gör att
ett innehav i en råvara som gått
upp kraftigt under året måste
minskas. Har guld gått upp 15
procent måste 15 procent av
det innehav som ligger som
skydd för utställda indexpositioner säljas av. På samma sätt
för koppar som tappat 20 procent under året, måste man
köpa för att bibehålla viktningen. De första veckorna i
januari kan därför ofta bjuda på
lite stökiga marknader i råvaruhandeln, för det är då som allt
ska viktas om. Dessutom finns
de aktörer som vill vara först ut
genom porten och profitera på
omviktningarna, och dessa har
nog redan tryckt på startknappen.
Hur marknaden 2012 kommer att utvecklas är det svårt
att sia om även om konsensus
tror på en rejäl inbromsning
för att ta ny sats 2013. Så var
det även år 2008, kom då ihåg
hur fort vändningen kom, risken eller chansen finns för en
snarlik utveckling även denna
gång.
Guld
Borde då inte
guldet stiga?
För att fortsätta vårt logikresonemang så tittar vi på guldet. Visst, en något starkare
dollar bör i teorin sätta käppar
i hjulen för guldpriset, men
sedan var det ju det där med
riskaptiten. Om nu rädslan för
ett sammanbrott ökat dramatiskt sedan i höstas, borde då
inte guldet stärkas? Ja, till och
med oberoende av vad som
händer med dollarn. Nu börjar det bli riktigt svårt att
hänga med, för nu påstår man
att marknadens aktörer har
valt dollarn som säker hamn.
Varför inte guld? Finns det
någon där ute som faktiskt på
fullaste allvar tycker att dollarn i dessa tider är säkrare än
guldet? Om så, varför?
Det här överstiger mitt förstånd, vilket i sig inte säger så
mycket, men jag tror att det
möjligen finns en rimlig förklaring. Guldet har gått starkt
Koppar
Guldet har gått starkt och har, trots ett tapp på 300
USD/oz från toppen i september, fortfarande gått
upp med ca 15 procent under året. Många andra
tongivande råvaror har haft en ganska flack utveckling, och bland basmetallerna har många tappat
betydligt mer än vad guldet gått upp.
6
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 7
Nytt borrsystem för tuffare uppgifter
Den kanske ser ut som sin föregångare men där upphör likheterna.
T-WiZ borrsystem, med dess kombination av T-WiZ MF-stänger och T-WiZ
nackadaptrar, ger upp till 30 procent längre livslängd än sin föregångare.
Tack vare den höga gängstabiliteten är T-WiZ ett borrsystem för krävande
tillämpningar och passar för borrning under jord, i dagbrott eller vid
anläggningsplatser.
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.06 Sida 8
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
SBMI:s välbesökta branschdagar
Med sikte på framtiden!
SBMIs välbesökta branschdagar i Jönköping och Umeå i höstas gav som vanligt tillfälle
för alla delar av bergmaterialindustrin att samlas och lyssna till de senaste nyheterna
och, inte minst viktigt, utbyta erfarenheter med kolleger.
PÅ BRANSCHDAGARNA deltar både SBMI:s medlemmar
och representanter för kommuner och länsstyrelser.
– Ibland står vi på varsin sida
men det är bra att vi kan träffas
så här, både representanter för
branschen och för kontrollorganen, sa någon i vimlet.
GeoPro med ämnet ”Det nya
vattendirektivet – vad innebär
det?” Men direktivet kanske
inte är så nytt utan det grundar
sig på EU-bestämmelser från
2000 som införlivades i svensk
lagstiftning 2004. Miljökvalitetsnormen för kvalitet på vattenmiljö är däremot lite nyare
och gäller från december 2009.
Främst handlar det om att undvika för höga kvävehalter till
följd av utsläpp från en täkts
maskinpark eller från sprängningar i täkten. Reducering av
kväve kan ske på flera olika sätt,
dels genom bakteriologiska
processer såsom nitrifikation
och denitrifikation i grunda
sedimentbassänger och dels
t.ex. genom att kalk tillsätts för
att binda kvävet i ammoniak
som kan upptas i atmosfären.
Ett annat sätt är att använda sig
av assimilering, där olika for-
T E X T:
N I C L A S K I N D VA L L
FOTO:
ANNA HÅLLAMS
Totalt kom 160 personer till
Jönköping och drygt 70 till
Umeå och programmet inleddes av Oskar Karlsson från
Oskar Karlsson,
GeoPro.
8
mer av organismer exempelvis
fånggrödor eller musslor binder kväve i sina celler.
Riktvärden, gränsvärden
och begränsningsvärden
Eva-Britt Eklöf, WSP Environ-
mental, utredde begreppen
”riktvärden”, ”gränsvärden” och
”begränsningsvärden”. Det sistnämnda är särskilt intressant
eftersom det har blivit en form
av praxis och frågan blir då hur
de villkor man föreslår i ansökan om tillstånd ska vara formulerade. Svaret är inte alldeles
enkelt men Eva-Britt Eklöf gav
goda råd. Undvik slentrian i
ansökan, utgå från förhållandena i varje enskilt fall, precisera exakt vad som händer om
ett villkor överskrids och om
det är tillämpligt – reglera i villkoret hur kontrollen ska ske.
En annan komplicerad fråga är
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 9
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Magnus Reuterwall,
Skanska.
Niklas Skoog,
Jehander.
vilka som har rätt att anföra
klagan mot en täktverksamhet,
konstaterade hon. Vilka är att
betrakta som närboende? Inte
heller här är svaret entydigt
utan praxis är att besvärsrätten
tillfaller var och en som utsätts
för olägenhet från verksamheten för vilken tillstånd söks,
däremot ska inte olägenheten
kunna bedömas som teoretisk
eller obetydlig. Varje enskilt fall
ska bedömas för sig, avståndet
mellan verksamheten och dem
som bedöms som ”närboende”
varierar kraftigt.
– Viktigt för sökanden är att
man i ett tidigt skede får en
uppfattning om hur stor besvärskretsen är och därmed riskerna för ett överklagande,
framhöll Eva-Britt Eklöf.
Överlast är ett
vanligt problem
miljö vid upphandlingen av
transporttjänster. Överlaster
har varit legio tidigare. Mätningarna visade att lastad vikt
nästan alltid översteg de tillåtna
60 tonnen. Av 700 transporter
under ett halvår understeg lasten vid ett tillfälle 60 ton.
Många gånger låg lasten över
70 ton, i enstaka fall uppåt 80
ton. Situationen är nog inte
ovanlig men det är inte acceptabelt. Niklas konstaterade att
för en bilist kan det inte vara
roligt att ha en lastbil med 80
ton sten bakom sig om man
måste panikbromsa. Så vitt han
vet har ingen tittat på det här
tidigare, trots att varenda bil
rutinmässigt vägs. Sannolikt
finns liknande problem när det
gaäller hastighetshållningen. Så
vad göra?
Niklas Skoog från Jehander
Regelbunden dialog
med transportörerna
berättade om hur företaget har
arbetat med trafiksäkerhet och
Jehander började med att initiera en regelbunden dialog
med transportörerna. De visade
siffrorna för fordonsförarna
och påpekade att det inte är
acceptabelt samt ställde frågan
vad de tillsammans skulle göra
åt det. Kommunikationen sker
nu på alla nivåer, från ledningsnivå och nedåt. Jehander
genomförde också en mindre
organisationsförändring som
gjorde det tydligt vem som är
ansvarig för upphandlingen av
transporter och kraven på
transportörerna. En kravbilaga
för transportavtalen togs fram.
Exempel på Jehanders trafiksäkerhets- och miljökrav:
• Transportören ska ha en trafiksäkerhetspolicy.
• Transportören ska ha rutiner
för kontinuerlig tillsyn av fordon.
• Fordon ska vara märkta med
maxlast på flaksidorna.
• Transportören ska ha en
alkohol- och drogpolicy.
• Minst 50 procent av fordonen ska vara utrustade med
alkolås (krav skärpas efter
hand).
• Transportören ska ha rutiner
för regelbunden hastighetskontroll och bälteskontroll samt
dokumentation och kommunikation vid avvikelser.
• Transportören ska ha rutiner
som förhindrar överträdelser av
kör- och vilotider.
• Alla transporter ska utföras av
fordon som är Euro III-klassade eller bättre.
• Förarna ska ha utbildning i
sparsamt körsätt (”ECO-driving”).
• Uppföljning av drivmedelsförbrukningen. Det handlar till
sist också om pengar.
Exempel på stegvis ökande
krav är att samtliga fordon 2012
ska vara utrustade med stödsystem för anpassning av hastigheten, och att 2012 ska 100 procent av fordonen vara utrustade
med alkolås eller motsvarande,
och 2011 ska minst 50 procent
av fordonen vara Euro IV-klas-
SBMI:s branschdagar
ger goda möjligheter att
utbyta erfarenheter med
kolleger.
9
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 10
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
cancerframkallande och att silikos verkar vara en nödvändig
förutsättning för att lungcancer
ska kunna uppstå. Anders Foss
flaggade också för två nya föreskrifter som Arbetsmiljöverket
kommer att publicera – dels
Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar,
under 2012, och dels en ny
föreskrift om kvarts, under
2013.
Säkerhet före
lönsamhet
Malin Hallin, Preem, berättade
om arbetet för en säkrare arbetsmiljö på raffinaderierna. Devisen lyder ”Arbetsmiljö och säkerhet är allas ansvar!” och det betyder att ingen kedja är starkare
än dess svagaste länk, alla medarbetare måste fås att ta ansvar
för såväl sin egen säkerhet som
sina kamraters. Arbetet har
getts en framskjuten placering i
alla agendor, bland annat tas
alltid säkerheten upp först på
alla möten och Preem betonar
orden ”säkerhet före lönsamhet”. Rent konkreta åtgärder är
OBS-ronder där alla chefer och
andra i ledande positioner går
ut på arbetsplatsen och talar
säkerhet och riskanalyser med
sina medarbetare. Ett annat
verktyg är ett incidentrapporteringssystem med möjlighet
till uppföljning och statistik.
Robert Johansson, Chalmers, redovisade de
olika alternativ som står till buds när det gäller
vindsiktning.
sade eller bättre. Arbetet med
att öka trafiksäkerheten och påskynda utvecklingen mot mer
hållbara leveranser ur miljösynpunkt har redan burit frukt.
Bland annat har bränslekostnaderna minskat liksom hastighetsöverträdelserna. Även inom
de egna täkterna förordas ett
sparsammare körsätt och förarna
utbildas i så kallad ”eco-driving”. Tack vare hårdare krav
på leverantörerna har problemet med överlaster minskat avsevärt. Även ur ett varumärkesperspektiv är det ett viktigt
arbete, framhöll Niklas Skoog,
”bilarna är våra ansikten utåt”.
Undermåliga
andningsskydd förorsakar
silikos
Anders Foss från Arbetsmiljö-
verket inledde med en redo-
görelse för myndighetens mål
att ingen ska behöva bli sjuk
eller komma till skada genom
sitt arbete. Han övergick där efter till dagens ämne silikos
eller stendammslunga som
sjukdomen ibland kallas. Silikos
är när ansamlingen av kvartsdamm i lungorna leder till ärrbildningar och minskad lungfunktion. Många omständigheter ökar risken för att bli
drabbad varav den personliga
skyddsutrustningen är en, påtalade Anders Foss och visade
en bild på undermåliga andningsskydd som, tyvärr, fortfarande används i alltför stor
utsträckning. Eller inte alls.
Karolinska Institutet har, på
uppdrag av Arbetsmiljöverket,
sammanställt en kunskapsöversikt gällande kvarts där man
drar slutsatsen att ämnet är
Utbildning och
rekrytering viktigt för
Krossgruppen
Magnus Reuterwall, Skanska,
är medlem i SBMI:s Krossgrupp, som bildades för ett år
sedan som ett svar på en ganska
utbredd uppfattning att SBMI i
första hand är till för täktägare.
Krossgruppen arbetar med
bland annat utbildning, säkerhets- och arbetsmiljåfrågor, avtal mellan entreprenörer och
beställare och erfarenhetsåterföring kring maskiner och utrustning. En viktig fråga är utbildning och rekrytering.
Krossgruppen anser att en gymnasieutbildning där eleverna
tredje året kan få krossutbildning vore väldigt intressant.
Det ska vara en grundläggande
utbildning med både teori och
praktik. De som kommer ut på
arbetsplatserna ska vara någorlunda insatta i vad som väntar
dem.
Reuterwall påpekade att det
är viktigt att branschens företag
ställer upp och samarbetar med
skolor när det gäller praktikplatser. Bra praktikanter kan
vara en god början på en lyckad
anställning. Krossgruppen arbetar även med den utbildningsplan som redan finns för
nyrekryterade. Vad kan leverantörerna erbjuda? Hur går
det att påverka så att detta passar så bra som möjligt? Vad kan
SBMI erbjuda? Krossgruppen
har en vision om att krossmaskinist ska bli ett certifierat
yrke. Motsvarande finns i andra
branscher och då kan beställarna ha certifieringen som
krav. En certifiering skulle ge
status åt yrket.
Krossgruppens prioriteringar
är:
• Bättre elsystem och kabeldragningar. Många stopp beror
Joakim Heise och Björn
Strokirk, SBMI.
10
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 11
Nu finns
e
d
a
r
e
s
i
r
Au k to
!
t
g
i
t
k
i
r
å
p
e
r
a
g
n
ä
r
p
s
g
r
e
B
Varför chansa?
www.bef.nu
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 12
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
på elfel. Det kan vara komponenter som är av fel kvalitet
eller felaktiga kabeldragningar.
Krossgruppen vill tillsammans
med leverantörerna hitta bättre
lösningar. Miljön som elsystemen ska finnas i är tuff, så det
behövs bra system. Det finns
andra branscher där detta fungerar, så det måste rimligen gå
att få det att fungera bättre
även i bergmaterialbranschen.
• Snabbare datorservice. Nu
tar det alltför ofta för lång tid
när systemet hänger sig. Det
beror bland annat på att det
finns få behöriga som arbetar
med detta. Det här är också
något krossgruppen vill dis-
att tillsammans med leverantörerna undersöka om det är
motiverat. Magnus Reuterwall
bjöd avslutningsvis in till samtal med leverantörerna i februari 2012, ett initiativ som togs
emot väldigt väl. Han poängterade också att gruppens framtida arbete styrs av medlemmarnas behov.
Robert Johansson, Chalmers, redovisade de olika alternativ som står till buds när det
gäller vindsiktning. Två olika
varianter av vindsiktar beskrevs
– internflödesvindsikt och tvåstegsvindsikt – med deras olika
för- och nackdelar, den senare
betydligt dyrare men med en
kutera med leverantörer.
• Följa upp och avhjälpa fel.
Varför uppstår de? Vad kan
man göra för att undvika att de
uppstår?
• Reparation och service. I dag
kanske inte branschen tydligt
nog efterfrågar detta från leverantörerna och därför har dessa
ett klent utbud. Det har resulterat i en negativ spiral.
• Gruvkvalitet på transportband och rullar. Gruvindustrins
utrustning håller generellt
bättre och är kanske intressant
även för bergmaterialbranschen.
Det finns givetvis en ekonomisk faktor, men Krossgruppen
anser att det definitivt är värt
renare produkt och större möjligheter att variera partikelstorleksfördelningen. Sammanfattningsvis rekommenderade
Robert Johansson att inte investera i dyrare teknik än nödvändigt och att föra en dialog med
betongproducenterna.
Lars Bengtsson från Ekbergs
Electronics presenterade en rad
innovationer för att skydda
dyra maskiner och annan stöldbegärlig materiel.
Polisen Lennart Häggbom
från Länskriminalen i Västerbotten framhöll att miljöbrott
har effekt på kommande generationer och han berättade att
Rikspolisstyrelsen och Åklagar-
Vad tyckte du om Branschdagarna?
INTERVJU
TOMAS SKAGERLIND
skattade att vara med på SBMI:s
branschdagar.
– Det är bra med den här
typen av träffar och syftet med
min medverkan är att få besökare från branschen att vakna
upp och sätta sig in i regelverket på ett bättre sätt. Det är
ju bara bra att de får större insyn i hur vi arbetar och ser på
saken, eftersom vi gärna vill
minska antalet miljöbrott.
Tyckte du att du fick bra
kontakt med publiken?
– Ja, det tycker jag och intresset var stort. Några kom fram
efteråt också och frågade mig
en del. Många vill veta mer och
det känns bra, även om det
naturligtvis inte är de som syndar som kommer fram, säger
Lennart Häggbom.
– Men det finns egentligen
inga råbarkade busar i den här
branschen. Det är snarare så att
den som är misstänkt har varit
ouppmärksam eller inte förstått
vad som står i tillståndet. Det
kan ju finnas upp till 20-30
punkter i ett tillstånd som måste
följas.
Ofta handlar det om viss
okunnighet och att ”tid är
pengar”, menar Lennart. Att
driva täkter är en stressig tillvaro. Det är stressen som gör
att gränser överskrids och att
saker hamnar mellan stolarna,
snarare än att man medvetet
gör några fel. Men enligt Len-
Lennart Häggbom
från Länskriminalen
i Västerbotten
PROGRAMMEN I JÖNKÖPING
OCH U MEÅ var i stort sett
identiska och kriminalinspektören Lennart Häggbom, verksam i Umeå, föreläste på båda
orterna. Under sina 34 år som
polis har han stött på i stort
sett alla typer av lagöverträdare.
Sedan fyra år tillbaka arbetar
han även med att utreda miljöbrott inom Riksenheten för
miljö- och arbetsmiljömål,
Rema, som innefattar ett tjugotal miljöåklagare placerade på
sex olika orter och med 70 miljöbrottsutredare fördelade över
landets polismyndigheter.
– Det är naturligtvis en rejäl
kontrast mellan grova våldsbrott och miljöbrott, men det
gör mitt arbete mer omväxlande och man lär sig något
nytt, säger Lennart Häggbom
som också berättar att han upp12
nart Häggbom finns det ”värstingar” i den här branschen
också.
– Det finns de som chansar
och tror att de ska klara sig,
men det funkar inte längre att
göra så. Det kunde gå tidigare
med färre kontroller och utredningar. Det rör sig om stora
pengar, men i dag satsar polisen och rättsväsendet mycket
på just miljöbrott. Kontrollen
är hårdare, vilket naturligtvis
gagnar dem som sköter sig.
Lennart Häggbom tycker att
även han lär sig en hel del av att
föreläsa om miljöbrott.
– Det är viktigt att ta tillvara
de synpunkter som kommer
till mig en sådan här dag. Det
brukar bli ett bra utbyte av erfarenheter, eftersom det är
viktigt att höra vad verksamhetsutövarna tycker och tänker.
Var det någon skillnad att
föreläsa i Jönköping, dit det
kom 160 personer, jämfört
med Umeå dit det kom 70
veckan därpå?
– Det var ingen större skillnad mer än att jag i Umeå
kände igen fler i publiken.
Så du kan tänka dig att återkomma till någon av SBMI:s
branschdagar även i framtiden?
– Ja, absolut. Det är viktigt
att informera folk i branschen
om vad som gäller, för om jag
kan upplysa någon att inte göra
fel och åka fast så är det värt
varenda minut.
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 13
Experience and innovation are the keys
to our successful products – the right
equipment for mining and tunnelling
made by GIA, Sweden.
• ANFO Charge-Up Trucks
• Utility & Service Trucks
• Scaling Trucks
• Cable Bolter
• SwedVent Axial High Pressure Fans
• SwedVent High Pressure PVC Ducting
• Häggloader
• Shuttlecar
• Kiruna Electric Truck
• Diesel Locomotive
• Rescue Chamber
CHARGING AND
SERVICE TRUCK
GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE-772 22 Grängesberg, SWEDEN, Phone +46 240 79700, Fax +46 240 79725, E-mail: [email protected], Internet: www.gia.se
Sänker engergikostnaden
*Kallas i folkmun fortfarande för JOK
KI
ž
Te
el 0511-173 60 • www.vendig.se • [email protected]
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 14
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
myndigheten gemensamt har
upprättat dokumentet Strategier mot miljöbrott. Det som
ska bekämpas är illojal konkurrens och människor och företag
som tjänar pengar på miljöbrottslighet. Lennart Häggbom illustrerade med ett exempel där Bosse Bov AB åkte på
en ordentlig företagsbot för
otillåten miljöverksamhet och
avsaknad av tillstånd.
Ersättningsmaterial
eller naturgrus?
Näst sist på talarmenyn stod
Mattias Göransson, Sveriges
Geologiska
Undersökning,
SGU, och ämnet löd ”Ersättningsmaterial eller naturgrus”.
Det finns ett behov av samlande
preciserade rekommendationer
och beskrivningar för hur frågan om naturgrus och ersättningsmaterial ska hanteras, sa
Mattias Göransson. Han berättade om ”Forum för naturgrusanvändning” – en rådgivande
grupp med uppgift att formulera och uppdatera en lista över
användningsområden där naturgruset är oersättligt. Det har
inte varit självklart vad som är
ett rimligt ersättningsmaterial.
SGU har därför tagit på sig att
sammanställa en rapport om
detta med stöd i erfarenheter
och i forskningen. Målet är att
rapporten ska vara ett policydokument och ge stöd för tolkning av miljöbalken. Gruppen
innehåller representanter för
SGU, länsstyrelserna och personer som SBMI rekommenderat. Dess uppgift är att formulera och uppdatera en lista över
användningsområden där naturgruset är oersättligt. Arbetsgruppen delade upp användningsområden för naturgrus i
tre grupper: områden där ersättningsmaterial finns, områden där ersättningsmaterial i
princip finns men där det kan
råda lokal brist, och områden
där det för närvarande inte
finns ersättningsmaterial. För
den andra gruppen handlar det
i stor utsträckning om mer
forskning för att hitta bra ersättningsmaterial. I den första
gruppen hamnade material för
vägändamål, för järnväg och
banvall, för ledningsgravar,
markbeläggningar, sandsäckar,
halkbekämpning, erosionsskydd
och för trummor. I den andra
gruppens nvändningsområden
hamnade betong, självutjämnande golv, filtrering, ridbaneunderlag och golfbanor. Anledningen till att tillgången på ersättningsmaterial varierar är att
bergartsbilderna lokalt kan vara
komplicerade.
ten. Runt fem procent av bergarterna räknas som högstrålande.
• Välj berg som inte är alkalisilikareaktivt. Det gäller exempelvis kvartsiterna i den svenska
fjällkedjan. Sådant berg finns
även i deformationszoner i
stockholmsregionen. Nya E4:an
passerade en sådan deformationszon strax söder om Uppsala. Nu tog man inte material
därifrån, men hade man gjort
det hade vi kanske haft en uppkrackelerad betongväg om tio
år.
• Välj berg som är homogent.
• Välj berg som är ovittrat, sulfidfattigt.
• Välj inte berg som ger flisiga
krossprodukter.
• Välj inte berg med hög glimmerhalt.
Den som söker tillstånd ska
kunna visa varför det inte går
att använda ett ersättningsmaterial. Det argument som
mest stärker en sådan ansökan
är egna undersökningar eller
provtagningar som visar att
berggrunden är olämplig. Näst
bäst är att peka på vad forskarna säger. Har CBI sagt att
berget inte är lämpligt för betong? Är det höga glimmerhalter? Ett tredje argument kan
vara tillgänglig, känd berggrundsinformation över det
lokala försörjningsområdet som
kan göra troligt att det inte
finns ersättningsmaterial att
tillgå.
Viktigt att välja
rätt berg
Rätt berg är en förutsättning
för ett bra ersättningsmaterial
för naturgrus.
• Välj berg som inte är högstrålande. Till de högstrålande
hör stora delar av bohusgrani-
Den tredje gruppen användningsområden som arbetsgruppen pekade ut är där det för
närvarande saknas ersättningsmaterial. Här finns bland annat
användningsområden som är
utnämnda till riksintressen, såsom gjuterisand och glasråvara
(kvartssand). Hit hör även bruk
och spackel, stötdämpande
underlag och betongtakpannor.
Kanske gör teknikutvecklingen
det möjligt att ersätta naturgrus även för dessa användningsområden på sikt.
Mattias Göransson påpekade
att rapporten är ett levande
dokument som kommer att
uppdateras i takt med att ny
kunskap växer fram inom
området.
SBMI:s tekniska chef Jan
Bida och vd Björn Strokirk fick
äran att avsluta dagen.
Jan Bida inledde under rubriken ”Offentlig upphandling –
vad krävs av oss i framtiden?”.
Han redogjorde pedagogiskt
för befintliga och kommande
europastandardiseringar och
EU-direktiv som branschen
kommer att få förhålla sig gentemot framöver. Björn Strokirk
berättade om den senaste konjunkturmätningen från Sveriges
Byggindustrier vilken visade på
en svagt uppåtgående kurva.
– Dessutom ser den kommunala ekonomin skaplig ut, sa
han, så 2012 blir nog ett okej
år.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
BANDVÅGAR
FRÅGA OSS OM VÄGNING
www.vagab.se
054 - 69 08 40
14
HJULLASTARVÅGAR
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 15
".4v/NE3TOP3HOPv
n$ETVIINTEHARILAGERIDAGLEVERERARVIIMORGON
3LITOCHRESERVDELAR
TILLSTENKROSSAR
+ LIPPBLOCKSY MBOLENFÚRURK RAF TBLIRT ILLG R USGENOM
K ROSSNING4ILLDET TABEHÚVSPÍLIT LIGUT R UST NINGSOM
K LARARAVAT TGENERERADENENOR MAK RAF TSOMK RËVS
". 4ERBJUDERET TBRET TUTBUDAVSL ITOCHRESER VDELA RFÚRSTEN K ROSSA R". 4HA R
MERË N R IT N I NGA ROCHDETl N NSFEM". 4CER T I lERADEG JUTER IERPÍOL I KA
PLATSERIVË RLDEN6ILAGERHÍ L LERSL ITOCHRESER VDELA RT I L LK ROSSMË RKENSOMT I L L
EXEMPEL3A NDV I K-ETSO,OKOMO( 0% X TEC3VEDA LA"A R MAC+ LEEMA N N
2EI NEROCH4ELSM ITH$ETV II NTEHA RILAGERIDAG LEVERERA RV II MORGON
2ESERVDELAR
TILLTRANSPORTÚRER
6ÍR TREDANBREDASOR T IMENTAVHÚGK VAL ITAT IVA
RESER VDELARÚKARDAGL IGEN0ER FEKTPASSFOR MOCH
PRESTANDAËR". 4 SSIG NUM
" . 4 H Í L L E R E T T S T O R T U T B U D A V T R A N S P O R T Ú R S K O M P O N E NT E R I L A G E R F Ú R v/ NT I MEvLE VERA N S ER6Í RAR U L L A RË R" CER T I F IERADEFÚRG R U VD R I F T
+ O M P O N E N T E R N A H Í L L E R S A M M A H Ú G A K V A L I T E T S O M V Í R A S T E N K R O S S P R O D U K T E R V I L K A G J O R T " . 4 K Ë ND A Ú V E R HE L A V Ë R LD E N % T T NY T T P R O D U K TO M R ÍD E F Ú R " . 4 MENMEDS A M M AK V A L ITE T SK RAV
3IKTMEDIAOCH
RESERVDELARFÚRSCREENING
&ÚR UTOMAT T". 4ERBJUDERVËRLDSLEDANDEPRODUKTER
OCHDELARFÍRDUOCK SÍTADELAVVÍR TKUNNANDEOCH
LÍNGAER FARENHET
6IHJË LPERD IGAT TVË LJADETBËSTAMATER IA LETFÚRD IT TË NDA MÍ LSÍAT T
SI KT N I NGSPROCESSENOPT I MERAS". 4T I L L HA NDA HÍ L LERLÚSN I NGA RFÚRA L LAT Y PERAV
SI KTA RMATER IA LF RA KT IONSK RAVOCHK VA L ITETSN IVÍER
".4MASKINERETTLËTTVAL
".4SSENASTEAFFËRSOMRÍDEËRHÚGKVALITATIVAMASK INER
FÚRGRUVOCHANLËGGNINGSINDUSTRINDËRVIKOMMERATT
TILLVERKAETTFÍTALSPECIELLTUT VALDAMASK INERMED".4S
HÚGASTANDARD
".4.ORDIC!"s"OX'ËVLE3VERIGE
4ELEFONsWWWBNTTEAMCOM
PRECISREKLAMSE
'
ENOMAT TVË LJA". 4SOMD I NLEVERA NTÚRVË LJERDUK VA L ITET
SER V ICEEN KEL HETOCHMEDVETEN HET
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.17 Sida 16
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Sprängningssymposier
i Mittens Rike
”Månskensringen” som finns i anslutning till International Garden Expo i Xiamen.
”3rd Asia-Pacific Symposium on Blasting Techniques (APS3)” och ”7th International
Conference on Physical Problems of Rock Destruction” hölls båda i höstas i den kinesiska
storstaden Xiamen som har 3,5 miljoner invånare.
STADEN LIGGER VID den kinesiska kusten i höjd med Taiwan
och 45 mil nordost om Hongkong. Xiamen har subtropiskt
klimat och kallades tidigare
Amoy (Szenming). När det
gäller naturskönhet och stads-
R A P P O R T:
för symposiet låg den maximala
temperaturen på 32°C.
Den mycket trivsamma stadens kärna ligger på en ca två
mil lång ö med utsträckning i
nord-sydlig riktning. Här ligger både inrikes- och utrikes-
D O C E N T A G N E R U S TA N
LULEÅ
planerig är Xiamen Kinas motsvarighet till städerna San Francisco eller Sydney. Under tiden
flygplatserna. Invånarna lever i
huvudsak på turism, containertrafik och containertillverkning samt solglasögontillverkning (120 miljoner exemplar
per år).
Staden ger ett mycket väl-
Xiamen fotograferad
från Gulanyuön.
16
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 17
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Tyskland. Den har kalibern
280 cm och tillverkades i slutet
av 1800-talet. Detta var dåtidens största kanon och den
kunde vridas 360 grader. Dess
uppgift var att skydda hamninloppet till Xiamen från fientliga fartyg. Kanonen finns även
avbildad på en högglanspolerad
svart bergart.
Symposiets syfte
är kunskapsutbyte
Kinesisk pagod i International Garden Expo, Xiamen.
organiserat intryck med vägnät
av högsta klass och miltals
långa vackra välskötta planteringar längs huvudvägarna. En
hängbro liknande the Golden
Gate Bridge och skyskrapor i
fantastiska former överträffar
det mesta.
Trafiken mellan öns norra
och södra del underlättas av en
tunnel med ljusa väggar försedda med vackra målningar.
finns ett vackert gnejsbord omgivet av tio gnejsstolar.
Vid öns norra spets står en
gigantisk skulptur av glas som
nattetid belyses inifrån och som
kallas månljusringen. Dessutom
besöktes ett buddistiskt tempel
och Xiamens universitet som
från början var privatfinansierat. Slutligen visades kinesernas
stolthet, Hulishanfortet, med
en kanon från Kruppverken i
Före symposiet fick deltagarna
en egen visning av den artificiella ö som byggts med anledning av den sjätte Internationella Garden and Flower Expo
2007. I dag visas bl.a. olika länders trädgårdskonst.
Mitt på ön har man byggt en
kinesisk pagod och sex träd vars
kronor omformats och klippts
till en grön paviljong ligger intill. I en mindre glaspaviljong
Symposiet syfte är att vara ett
kontakttillfälle för experter,
entreprenörer och studerande i
Asien-Stillahavsregionen samt
Ryssland för att utbyta kunskaper om akademiska och tekniska
framsteg inom ingenjörsmässig
sprängning, industriella sprängämnen och andra relaterade
ämnesområden.
Huvudredaktör för APS3-publikationen är professor Wang
Xuguang, president för China
Society of Engineering Blasting. Han har till sitt förfogande en redaktionskommitté
bestående av 23 kineser. Organisationskommittén hade inalles 47 ledamöter, de flesta kineser, men det fanns även representanter från Australien,
Japan, USA, Kanada, Ryssland,
Indien, Republiken Korea,
Malaysia och Singapore. Publikationen innehåller totalt 459
sidor och finns utgiven på två
språk, engelska, som var konferensspråk, och kinesiska.
Symposiedokumentationen var
indelad i följande ämnesområden (antal föredrag),
1. Sprängningsteori, (16)
2. Sprängämnen och initieringsteknik, (15)
3. Bergsprängning, (24)
4. Speciella sprängningar och
Sex träd vars kronor har
omformats till ett grönt
tak i International
Garden Expo i Xiamen.
17
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 18
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Wang Xuguang. Han är dessutom ledamot i Fragblast International Organizing Committe
(FIOC). Wang var även arrangör för Fragblast 7, år 2002 i
Peking. Han insåg då att det
fanns behov av regionala
sprängningssymposier även i
Ostasien.
Det första symposiet, APS1,
hölls i Kunming i sydvästra
Kina 2007, det andra i Dalian
norra Kina 2009 och det fjärde
kommer att hållas i Kinas ITstad Chengdu i sydvästra Kina
2013. Symposiet har med åren
fått ett allt större antal internationella deltagare och vid APS3
fanns totalt 151 deltagare registrerade och av dessa kom 45
deltagare från utlandet. Frånräknas medföljande, redovisare
och tolkar blir antalet 141
varav 35 från utlandet.
Lärorik utflykt för
symposiedeltagarna
rivningssprängningar, (14)
5. Sprängning, vibration och
säkerhet, (23)
Publikationen innehåller 91
föredrag, varav 64 fanns upptagna i det vid registreringen
utdelade programmet. Proble-
fanns uppsatta i programmet
framfördes inte eftersom föredragshållarna uteblev.
met, att det finns fler föredrag i
symposievolymen än i programmet, beror på att man i förväg
inte vet vilka författare som
kommer att delta. En hel dag
krävdes för registrering och
betalning vilket sker först vid
ankomsten. Flera föredrag som
Första APS-symposiet
hölls i Kina 2007
Alla APS-symposier hitintills
har arrangerats av professor
Symposiet arrangerades på
Bestel Hotel i Simmingdistriktet på Xiamenöns sydvästra del
där deltagarna även var inkvarterade. Under en eftermiddag
arrangerades för samtliga deltagare en trevlig gemensam
utflykt med färja över till ön
Gulangyu där bl.a. ett buddisttempel visades och ett mjukt
avrundat granitberg bestegs.
Flera länder har valt att förlägga sina konsulat till denna ö.
Symposiespråket var engelska
men flera föredrag hölls på
kinesiska och ryska och simultantolkades till engelska. 26
ryska föredrag var anmälda och
15 ryssar deltog i konferensen.
En av dessa, dr Alexey Shlyapin från Russian Academy of
Science i Moskva, var mycket
duktig på engelska och kunde
fungera som tolk. Atlas Copco
hade två tjocka produktbroschyrer på kinesiska som delades ut till samtliga symposiedeltagare. Dessutom fick Atlas i
ett föredrag möjlighet att visa
en del av sina produkter.
Artikelförfattaren Agne Rustan
var särskilt inbjuden av professor Wang Xuguang och Agne
var även förste öppningstalare
vid symposiet. Han satte där in
APS3-konferenserna i sitt stora
sammanhang bland övriga
sprängningskonferenser. Han
höll även under symposiet ett
fördrag om enkelhålssprängningsmetoden (SHB) som den
enda tänkbara metoden när det
Xiamenuniversitetets parkanläggning.
18
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 19
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av
dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största
sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa
sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk
utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.
MAXAM Sverige AB
Tel. 054-535310
E-mail. [email protected]
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 20
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Gnejsbord med gnejsstolar i International Garden Expo.
gäller att utvärdera ett sprängämnes inverkan på fragmentering, markvibrationer, bakåtbrytning, kastning, utbrytningsvinkel och salvprofil.
Några av föredragen förtjänar
att speciellt nämnas:
S.D. Victorov från ”Institute
for Comprehensive Exploitation of Mineral Resources” vid
Rysslands vetenskapsakademi i
Moskva har med laserspektrometri funnit att vid kvasistatisk
belastning av berg emitteras
mikropartiklar med dimensioner cirka 0,3 till 5μ (mikrometer) från provet. Upptäckten
skulle eventuellt kunna användas för att bestämma storleken
på bergspänningar. Artikelförfattarens uppfattning är att det
dessutom borde finnas en korrelation mellan mikroseismisk
aktivitet i provet och partikelemissionen.
Zang Li från School of Chemical Engineering, Anhui University i Anhui har i modellför-
sök studerat kvantitativt hur
vattendjupet påverkar fragmenteringen vid vattendjup från 0
till 160 m. Formler för beräkning av laddningsvikt har fastställts på empirisk väg.
Chanturiya från Research
Institute of Comprehensive
Exploitation of Mineral Resources, Russian Academy of Sciences i Moskva, har kunnat visa
att en laserstråle som får bestråla
ett mineralprov med nanopulsfrekvens i laboratorieskala kan
öka utbytet hos guld- och
Kruppkanonen vid Hulishanfortet.
20
silver mineral vid efterföljande
cyanidlakning med 5-80 procent för guld och 20-50 procent för silver beroende på från
vilken fyndighet provet är taget.
Detta innebär lägre energiförbrukning och lägre kostnader.
Huang Lin från Anhui University of Science and Technology i Anhui i Kina har undersökt hur det atmosfäriska trycket påverkar resultatet från
undervattensprov av sprängämnen. Vid denna typ av test
bestämmes sprängämnets energiinnehåll och gasvolym. Proven har gjorts i en tryckkammare där det högsta trycket var
2,625 MPa. En påverkan på
både energi och gasvolym kunde
uppmätas vid lufttrycksförändringarna men förändringarna
tar ut varandra så att slutresultatet blir att sprängämnets
totala energi inte påverkas. De
flesta undervattensprov sker i
dag sannolikt rätt nära havsytan
så att tryckförändringar orsakade av olika höjd över havet
har mindre betydelse. Det är
lufttrycksförändringar förorsakade av låg- och högtryck som
är mest intressanta.
Myung-seog Ahn från Dongseo University i Busan i republiken Korea redogjorde för en
förstudie avseende tunnlar
under havet mellan Sydkorea
och Japan respektive Sydkorea
och Kina. Två alternativ har
studerats. Fullborrning (TBM)
med sköld vilket skulle kosta
0,32 miljoner US dollar/m
och New Australian Tunneling
Method (NATM), d.v.s. borr-
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 21
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 22
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Kruppkanonen (kaliber 28 cm) avbildad på svart polerad granit. Till höger: professor Wang Xuguang,
ordförande för APS3, inleder konferensen.
Doktoranden Mo Fei,
Dalian-universitetet i
Kina.
ning och sprängning samt förstärkning med bergbult och
sprutbetong, vilket skulle kosta
Till höger Professor S.
Victorov, Russian Academy of Sciences, presenterar symposiets
första föredrag.
0,19 miljoner US dollar/m.
NATM-metoden är därför planeringsmässigt överlägsen metoden TBM med sköld.
Mo Fei och Li Xiaojie från
Department of Engineering
Mechanics vid Dalian University of Technology i Dalian i
Kina redogjorde för hur man
genom ”Explosive welding”
kan sammanfoga två metallplattor av olika material till en platta
som sedan kan valsas till tunnare dimension och därigenom
få fram bimetall för olika
industriella ändamål. Den övre
plattan placeras över den undre
på ett visst avstånd. Den övre
plattan beläggs med ett skikt
sprängämne på ovansidan. När
sprängämnet detonerar kastas
den övre plattan med hög hastighet ner mot den undre varvid temperaturen blir så hög i
kollisionspunkten att det alstras
en metalljetstråle. Metallplattorna smälter samman i ett vågformsmönster. Förloppet har
kunnat simuleras med datorteknik och resultatet förevisades i en video där temperaturen
i kollisionsområdet åskådliggjordes med hjälp av olika färger.
Epilog
Kvaliteten på genomförda tekniska föredragningar var till
stor del bra men vissa problem
uppstod vid simultantolkningen.
Samarbetet mellan forskning
och gruvindustri tycks inte vara
så intensivt som i Sverige. Det
borde finnas en stor utveck-
lingspotential i Kina att skapa
ett sådant samarbete som i
SWEBREC (Swedish Blasting
Research Centre) vilket är
mycket öppet och redovisar
resultaten av sin forskning.
Referens:
Wang Xuguang, 2011. New
Development on Engineering
Blasting. Asia-Pacific Symposium on Blasting Techniques.
APS Blasting 3. Metallurgical
Industry Press, Beijing, P. R.
China. 459 pp.
WU CHUN PING
Försäljningschef Wei
Guang-Hai, Atlas Copco
Kina, dr Alexey Schlyapin, Ryssland, artikelförfattaren docent Agne
Rustan, Sverige, och
längst till vänster försäljningschef Jing
(Jennifer) Wang, Atlas
Copco, Kina.
22
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 23
&ÚRRËTTKVALITETINOM
BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL
6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN
!!!"
"
./2$#%24!"
WWWNORDCERTSE
4EL&AX
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-10 08.01 Sida 24
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Dimmornas och drömmarnas bro
MASTODONTPROJEKTET MESSINAblir inte av.
Berlusconiregeringen fick kalla
fötter och tog ett steg tillbaka.
Men trots det fortsätter den
italienska staten att pumpa in
miljarder i projektet. Och det
var inget litet projekt Italien
hade presenterat för EU,
främst för att få finansiell hjälp.
Närmare 56 miljarder svenska
kronor (över sex miljarder
euro) skulle satsas för en fem
kilometer lång bro mellan fastlandet och Messina på Sicilien.
Den italienska regeringen hade
redan för två år sedan officiellt
satsat de första 12 miljarderna.
Man ville se till att arbetena
kom igång förra året så att
inget skulle kunna stoppa dem.
BRON
Ingen vet hur mycket
det hittills har kostat
Visst kom byggarbetena igång,
men bara de som rörde infrastrukturerna som inte hade
direkt med bron att göra. Själva
brobygget blev det inget med.
Däremot fortsatte den italienska
staten att lägga ner miljarder på
projektet i sig, med utbildning,
konsultarvoden och utveckling
av projektet. Ingen vet exakt
hur mycket allt detta har kostat
och kostar, men det talas om
siffror på mellan två och sju
miljarder de senaste 20 åren,
utan att ett enda spadtag har
tagits för själva bron. Hur det
kan skilja så mycket i beräkningarna beror på att det är
svårt att få grepp om utgif-
R A P P O R T:
ringen fortsätter att glida runt i
frågan, utan att någonsin sätta
igång arbetena på allvar, men
utan att öppet avsluta projektet.
KRISTINA WALLIN
terna. Bolaget Stretto di Messina, som har haft huvudansvaret för projektering och allt
annat runt miljardprojektet,
har i dag över 100 anställda,
men det är bara en del av cirkusen kring bron som aldrig blev
av.
Dröm ända
sedan romartiden
De senaste 15 åren har oddsen
för att bron kommer att byggas
varierat kraftigt. Motståndarna
hävdar att bron byggs i ett
jordbävningsområde och att
maffian kommer att tjäna
enorma pengar på den. Före-
EU-kommissionen
drog tillbaka sitt stöd
Eurokrisen fick EU-kommissionen att dra tillbaka sitt stöd i
höstas. Då tvingades även Berlusconis regering att stoppa det
statliga anslaget på närmare 16
miljarder kronor för 2012, men
trots det hävdade Berlusconi
själv att bron skulle bli av ändå,
eftersom det gick att hitta privata finansiärer. Några sådana
har inte dykt upp än, och inga
syns vid horisonten. Den nya
regeringen, med ekonomen
Mario Monti i ledningen, lär
knappast sätta Messina-bron
bland sina högprioriterade projekt när Italien riskerar statskonkurs. Samtidigt kan regeringen inte öppet säga att bron
absolut inte ska byggas. Huvudentreprenören Eurolink har
enligt kontrakt rätt till ersättningen om brobygget inte
skulle bli av. Det rör sig om
minst 1,5 miljard svenska kronor, men det kan bli upp till
7,5 miljarder. Alltså är det inte
otroligt att även den nya rege-
språkarna anser att bron är
nödvändig för att verkligen få
fart på den ekonomiska utvecklingen på Sicilien. Båda sidor
har rätt på sitt sätt. Faktum
kvarstår att denna bro har varit
den italienska drömmen ända
sedan romartiden. Men tekniska
problem tidigare och ekonomiska problem i modern tid
har alltid gjort att bron har fått
stå tillbaka. Och nu har hoppet
åter släckts för överskådlig
framtid.
Fakta om broprojektet
1971: Aktiebolaget Stretto di Messina bildas med statliga pengar.
1974: EG-parlamentet deklarerar att Messina-bron är en prioritet
för EG.
1984: Stretto di Messina presenterar det första projektet.
1988: Regeringen anser lösningen för dyr, och vill ha en hängbro.
1992: Den första hängbroprojekteringen är klar.
1996: Center/vänsterregeringen sätter bron bland de högprioriterade projekten.
1999: De första entreprenaderna läggs ut.
2001: En lag som innefattar alla de stora byggprojekten i Italien
röstas igenom. Messina-bron finns med bland dem.
2004: EU säger nej till bron. Berlusconiregeringen lägger ändå ut
det definitiva projektet på entreprenad och då ändrar sig EUkommissionen och säger ja.
2006: Stretto di Messina skriver under byggavtalet med Eurolink
(huvudägare Impregilo).
2007: Prodiregeringen vill lägga ner hela projektet och stänga
Stretto di Messina, men så vinner Berlusconi nyvalet och han vill
börja bygga redan året efter.
2010: Första spadtaget tas. Det handlar inte om själva bron, utan
om vägarbeten.
2011: EU-kommissionen utesluter Messina-bron från de viktiga
projekten. Berlusconiregeringen stoppar finansieringen för 2012.
2012: Ett enda stort frågetecken.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
24
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 25
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 26
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Luciarapportör: Kjell Duberg
Bo-Göran Johansson, vd Atlas Copco CMT Sweden AB, presenterade årets Bergteknikpristagare Roger
Holmberg. Sonen Joachim Holmberg tog emot priset.
Roger Holmberg hedrad med bergteknikpris
Atlas Copcos Bergteknikpris 2011 gick till Roger Holmberg för hans stora engagemang för
svenskt bergtekniskt kunnande. Roger befann sig vid tillfället på en bergsprängningskonferens i
Marco Picchu i Peru där han föreläste om svensk bergsprängningsteknik. Priset mottogs av hans
son Joachim Holmberg som läste upp en hälsning från Sydamerika. Roger lovade där att närvara
vid nästa års Luciaseminarium och redovisa hur prispengarna har kommit till nytta för
branschens utveckling.
JURYNS MOTIVERING LYDER:
Roger har bidragit till branschens utveckling på många
sätt, bland annat som forskare
hos stiftelsen Svensk Detonikforskning och senare som dess
verkställande direktör. Han
var under tio år ordförande i
Bergsprängningskommittén och
har tillsammans med den
legendariske forskaren Per
Anders Persson skrivit en
Seminariets som vanligt inspirerande moderator
Gunnar Nord (t.h.) tackar Nic Delvaux, affärsområdeschef för Bygg- och anläggningsteknik sedan
oktober 2011, för hans föredrag om produktutveckling och prioriteringar inom construction.
Gunnar gjorde dessutom själv sin traditionsenliga
genomgång av aktuella bergarbeten i Skandinavien.
Han introducerade också Global Projects Team som
hjälper kunder att hitta rätta projekt och lösningar.
26
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 27
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Atlas Copcos Luciaseminarium
Skönsjungande elever från Södra Latins musikprogram spred luciastämning i Atlas Copcos försöksgruva.
Malin Stein, Raw Materials Group, gav en mycket intressant överblick över gruvboomen internationellt. Kol,
järn, koppar och guld svarar för merparten av all brytning. Priset på järnmalm har stigit mest – så mycket det
senaste året att Sverige med sin stora järnmalmsproduktion numera platsar i gruvbranschens topp-20-liga.
Tillväxtekonomierna tar allt större plats med Kina i klar tätposition. Till höger: Bob Fassl, Affärsområdeschef
Gruv- och bergbrytningsteknik, avslöjade några tydliga trender, bland annat större efterfrågan på automatiserade lösningar och ett ökat intresse för mekanisk brytning.
modern bergsprängningsbibel.
Priset ska stimulera svensk
bergteknisk forskning för att
befästa Sveriges världsledande
roll inom bergbrytning, 80 000
resultaten ska vara offentliga.
Den andra delen av priset, ett
resestipendium på 20 000 kronor, disponeras fritt av mottagaren.
kronor är avsedda för ett eller
flera utvecklingsprojekt inom
bergteknik i Sverige vid högskola/universitet eller företagsoberoende institution där
27
Kandidater till Atlas Copcos
Bergteknikpris föreslås av den
svenska gruv- och anläggningsbranschen och pristagaren utses av en kommitté bestående
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 28
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
– Innovation handlar om att vara öppen och kommunicera med kunderna. Vi är på väg att arbeta på ett nytt
sätt i gruvor, berättade Sverker Hartwig. Han hade som vanligt rimmat ihop några fyndiga allsånger i sann
bergbrytningsanda. Stöttad av Hans Fernberg (bilden till höger) brast hela församlingen ut i sång med jämna
mellanrum.
av vd för Atlas Copco CMT
Sweden AB och Atlas Copco
CMT:s tekniska direktör i samarbete med ledande befattningshavare inom branschen.
Omorganisation och
chefsrockader
Mitt under Sverker Hartwigs
föredrag gjorde en förförisk
försäljerska entré och erbjöd
högljutt sina varor. Men det
var ingen dam utan Bo-Göran
Johansson som ville markera den nya aggressiva
säljorganisationen.
Seminariet inleddes av BoGöran Johansson, ny vd för
Atlas Copco Mining and Rock
Excavation Technique Sweden,
ett nybildat säljbolag för försäljning och service av Atlas
Copco bergborrverktyg, bergborraggregat för gruv- och anläggningsarbeten, utrustning
för mark- och bergförstärkning, injekteringsutrustning,
gruvtruckar, gruvlastare och
mobila krossverk och siktar.
Bo-Göran, som började sin
karriär som maskiningenjör,
har 15 års erfarenhet från Atlas
i egenskap av Vice President
Marketing för Atlas Copco
Surface Drilling Equipment i
Örebro.
Copcos ovan- och underjordsdivisioner. Han medverkade
som föredragshållare vid förra
årets Luciaseminarium, men då
Kaj Möller, utlandschef,
Sweco Infrastructure,
utredde marknadsutsikterna för undermarksbyggandet i världen.
I Europa pekade han ut
Turkiet som nästa stora
marknad. Till höger: Rolf
Blomberg, marknadschef
Underjord, Atlas Copco
Anlegg- og Gruveteknik
AS, berättade om nya
norska väg- och järnvägsprojekt, bland annat
projekt Ryfast, ett tunnelsystem under Boknafjorden. Man kommer att
slå världsrekord för vägtunnlar under vatten
både avseende längd (27
km) och djup under havet
(360 m).
28
– Jag ser fram emot utmaningen att driva ett bolag i
stället för som tidigare inom
SDE en funktion och en divi-
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 29
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 30
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Seminariet avslutades som vanligt med en rundvandring i försöksgruvan. Niclas Tidström, Geotechnical
Drilling Exploration Atlas Copco, visade aktuella produkter inom injektering och bergförstärkning.
Till höger: Stefan Svensson demonstrerade SmartROC T35-riggen och särskilt den nya borrmaskinen COP
2540. Den har en kraftig och högfrekvent hammare som slår fler slag per sekund, upp till 75 hertz, samtidigt
som den inte slår lika hårt. Borrsjunkningen ökar med upp till 20-30 procent.
Henrik Henning, ny säljare på Mellansverige, visade Boomer E2 C, ett hydrauliskt ort- och tunneldrivningsaggregat lämpligt för tvärsnitt på upp till 112 kvadratmeter. RCS hanterar positionering och borrning med hög
precision och erbjuder flera automationsnivåer. Riggen är utrustad med två BUT 45-bommar.
Matningsförlängningen på 2 500 mm ger utmärkt räckvidd. COP 3038 bergborrmaskiner svarar för hög borrsjunkning. Dubbeldämpsystemet minimerar förslitning av förbrukningsmaterial. Till höger: Ivo Henriksson,
Guideline Technology AB, kunde visa fina testresultat för Secoroc EDGE, ett instrument för löpande övervakning av borrning och som kan monteras på alla typer av riggar där man nyttjar Atlas Copco Secorocs sänkborrhammare. En terminal med display visar vad som händer i hålet vid borrspetsen. Operatören får information i realtid. Borrningen blir snabbare, spolningen av hålet bättre och risken för utslitning av utrustningen
minskar. Utbildning av nya operatörer går dessutom snabbare.
sion, förklarar Bo-Göran. Den
stora skillnaden för min del blir
färre resor utomlands och fler
kundbesök inom Sverige.
Tyngdpunken ligger på tunneloch ortdrivning och ovanjordsentreprenad.
Företrädaren, Markku Teräsvasara, går vidare inom Atlas
Copco-gruppen som president
för Atlas Copco Surface Drilling Equipment.
Adam Airosto, vd för likaledes nybildade Atlas Copco
Avancerade lösningar
för blockrasbrytning
Construction Technique Scandinavia, presenterade sig också.
Bolaget ansvarar för försäljning
och service av Atlas Copcos
portabla kompressorer och
generatorer, pumpar, betongutrustning, demoleringsutrustning, handhållen utrustning för
packning/borrning och Dynapacs sortiment för vägentreprenad.
Omorganisationen ska komma
kunderna till nytta i form av
bättre support.
– Innovation handlar om att
vara öppen och kommunicera
med kunderna. Vi är på väg att
arbeta på ett nytt sätt i gruvor,
menar Sverker Hartwig.
Vid blockrasbrytning krävs
ett virrvarr av tunnlar genom
berget. Nu utvecklar Atlas
Copco i samarbete med gruvkoncernen Rio Tinto en jätteborr som ska borra sig genom
berget minst dubbelt så snabbt.
30
En ny tekniskt avancerad lösning med en stående trissa med
vilken man kan variera bredden
på tunneln. Den har en inbyggd komplett utrustning för
bergförstärkning.
En annan konstruktion med
liggande trissa bryter låga och
breda tunnlar. En upphöjningsanordning gör att höjden
kan varieras.
Dessa och många andra tekniska nyheter förmedlades av
Sverker Hartwig. Liksom förra
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 31
ƒ Vibrationsmatare
ƒ Siktar
ƒ Magnetseparatorer
ƒ Metalldetektorer
IFE System
S t AB Box
B 368,
368 SE-551
SE 551 15 Jönköping,
Jö kö i Tel:
T l 036 – 12 92 00,
00 E-mail:
E il
[email protected]
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 09.32 Sida 32
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Operatrion Divine underhöll med skönsång. Sverker Hartwig hade måhända inte långt till tårarna när han med
anledning av sin pensionering tillägnades sången Time To Say Goodbye (Con te partirò).
Till höger: Här föräras han trions senaste julskiva.
Nyblivne pensionären Sverker delade ut blommorna när gruppen Divine avtackades. Till höger: Julia Flodkvist
och Hanna von Knorring var ansvariga för det lyckade Luciaseminariet.
året hade han rimmat ihop
några fyndiga allsånger i sann
bergbrytningsanda. Stöttad av
Hans Fernberg brast hela församlingen ut i sång med jämna
mellanrum.
Pensionären Sverker
fortsätter som konsult
Sverker gick formellt i pension
den 30 november, alltså två
duktionschef för Örebro där
alla divisioner på den tiden ingick i en enda enhet.
När man 2005 delade enheten i tre divisioner – ovan och
under jord samt Roctec – utnämndes Sverker till teknikchef
för hela gruventreprenaden, en
post som han förblivit trogen
fram till pensioneringen. Han
är nog den ende inom Atlas-
dagar före Luciaseminariet.
Han började sin bana på Atlas
Copco 1975, först 10 år på elsidan inom kompressorer och
industriverktyg. Därefter så
småningom ansvarig för allt
som har med tunnelborrmaskiner att göra. Efter en längre
period som president för Atlas
Copco Robbins i USA utnämndes Sverker till teknik- och pro-
koncernen som har arbetat
inom samtliga divisioner.
Arbetsresor till jordens alla
hörn har resulterat i ett unikt
nätverk och Sverker kommer
att arbeta kvar inom Atlas på
konsultbasis, speciellt med den
nydanande mekaniska gruvbrytningstekniken.
BA
SNAB ER!
ANS
LEVER
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin
Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12
Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor
Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32
Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: [email protected]
32
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 33
Mångpoliga
kontaktdon
Robusta kontaktdon
för kraft- eller signalöverföring med kåpor
av pressgjuten aluminium och fjädrande
låsbyglar av rostfritt
stål.
Från 3 till 216 poler.
Elproflex T
extremt vrid- och böjtålig kabel
Elproflex T är utvecklad för användning vid
installationer där stora krav på både vridoch böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/
vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.
Denna unika kabel finns både för signaloch kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.
Gruvkabel 1 kV
Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-150 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet.
Specialkabel - vår specialitet
Lövbacksvägen 3
141 71 Segeltorp
www.elproman.se
Tel. 08-97 00 70
Fax 08-646 31 48
[email protected]
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 34
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Silver i Garpenberg
BOLIDEN
– biprodukt som ger guld
Föreningen för Aktiva i Borrbranschen (FAB), nätverket för borrentreprenörer, gruvbolag, konsulter, grossister och universitet med markborrning som gemensam
nämnare, höll sitt höstmöte 2011 i anrika Garpenbergs Herrgård. Föreningens ordförande Peter Hedenstedt, Atlas Copco Craelius AB, uttryckte sin uppskattning över att
föreningen under en hel dag fick tillfälle att bekanta sig närmare med Bolidens projekt
”Expansion Garpenberg”. Även om Garpenberg främst är en zinkgruva anses berget
innehålla Europas största silverfyndighet. Enbart silver täcker i dag gruvans samtliga
produktionskostnader.
Sören Linnman, projektledare
för Delprojekt Gruva i Garpenberg, och Stina Danielsson,
Bolidens geolog i Garpenberg,
redogjorde för gruvans historia, det framgångsrika arbetet
med prospektering och den
kraftiga expansion som beslutades i januari 2011, en satsning
på 3,9 miljarder kronor. Ett
nytt anrikningsverk byggs och
det 60 år gamla rivs, nya schakt
konstrueras, underjordsanläggningar och kompletterande infrastruktur uppförs för att öka
gruvans kapacitet. En hiss i två
våningar ska kunna ta fyrtio
personer i varje vända ner till
nivån 1 055 meter under markytan.
Intill de nya schakten anläggs
en större värmeåtervinningscentral som ska utvinna värme
ur gruvans frånluft och ur
gruvvatten. Tillsammans med
återvunnen värme från anrikningsverket kan detta täcka
en stor del av anläggningens
värmebehov.
Nästan fördubblad
produktionsvolym
Från dagens 1,4 miljoner ton
per år ska produktionen upp till
2,5 miljoner ton 2015 när de
nya anläggningarna är i full
34
drift. Produktionskostnaden
sänks då med 25 procent.
Arbetet innebär att 375 900
kubikmeter berg med en vikt
på över en miljon ton ska tas
upp. Orternas längd blir 7 000
meter. Personschaktet blir
1 058 meter och bergschaktet
1 175 meter. Dessutom krävs
också 2 300 meter ventilationsstigar och 600 meter bergsstigar/bergsfickor. Arbetet går
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 35
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
BOLIDEN
Till vänster Sören Linnman, projektledare Garpenberg, visade de pågående byggnationerna på det nya industriområdet. Till höger geologen
Stina Danielsson, Boliden, som bland annat berättade om den horisontella långhålsborrningen som pågår i Garpenberg. Man kommer på så
sätt åt att undersöka potentiella mineraliseringar i hittills okända områden.
Nya anrikningsverket kommer att få ett inbyggt malmupplag. Det planeras för nya verkstäder, förråd, administrativa lokaler och matsal. Två
byggnader kommer att dominera med sin storlek. En lagerbyggnad för malm och gråberg blir ungefär 60 meter bred, 120 meter lång och 34
meter hög. Den nya anrikningsbyggnaden beräknas bli 40 meter bred, 230 meter lång och 40 meter hög.
När anläggningen är klar kommer det gamla anrikningsverket att rivas och huvuddelen av verksamheten i det södra industriområdet ska
avvecklas. Gruvsjöschaktet och andra schakt med förbindelser till gruvan blir kvar som frånluftsschakt.
bra och endast 2 200 meter
återstår att driva under 2012.
Expansionen sysselsätter för
närvarande 350 extra bolidenanställda och ytterligare 100
från Bergteamet. Drillcon har
fem maskiner med dubbelbemanning på plats och PEAB
10-15 personer. Om fullt tillstånd för en fortsättning beviljas kommer extrastyrkan att öka
med ytterligare 300 personer.
R A P P O R T:
Men när allt är klart krävs det
ganska få nyanställda i den
effektiva gruvan. Det kommer
dock ändå onekligen att bli ett
tillskott för arbetsmarknaden i
närområdet.
KJELL DUBERG
1200-talet och Garpenberg är
därmed Sveriges äldsta gruva
som fortfarande är i drift. Boliden köpte Garpenbergsgruvan
av AB Zinkgruvor 1957. Garpenberg Norra, 3 km norr om
Garpenberg, öppnades 1972.
Sedan dess har man genom
framgångsrik prospektering
Med prospektering
har man upptäckt nya
fyndigheter
Fyndigheterna i Garpenberg
började bearbetas redan på
35
hela tiden upptäckt nya fyndigheter. Samtidigt som man räknade på en nedläggningskalkyl
fann man att mineraliseringen
Lappberget, som man hittat
redan 1998 mellan gruvorna
Garpenberg och Garpenberg
Norra, innehåller mer zink, silver och bly än man kunnat ana.
Brytningen där står i dag för en
stor del av Garpenbergs gruvproduktion. Fyndigheten sträc-
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 36
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Till vänster: Garpenberg översikt. Till höger: De grönmarkerade orterna förbinder fyndigheterna på 700, 800-900 och 1075-metersnivåerna.
Till vänster: Grafik över person- och uppfordringsschakt under nya industriområdet.
Till höger skiss över området. Det befintliga industriområdet kommer att rivas i stor
utsträckning.
ker sig under Dammsjön från
cirka 550 meter ner mot 1 450metersnivån, förmodligen ännu
djupare.
Dammsjöfyndigheten som på-
Den 200 meter breda malmkroppen Kvarnberget träffades
på vid prospekteringsborrning
2005. Mineralhalten är dubbelt
så hög som i Lappberget och
fyndigheten fick genast smeknamnet Fort Knox. Den brant
stående zonen sträcker sig från
550 meter mycket långt ner i
berget. Här kommer driften
träffades 2002 är 400-600
meter lång. Man bryter nu 10
meter på bredden men borrningar på 1 200 meters djup
visar där 40 meters bredd.
snart igång och potentialen
anses vara mycket stor med
höga halter av zink, silver och
bly. Mindre volymer av koppar
och guld finns också. Från
Kvarnbergsfyndigheten ska man
även borra sig in i Tyskgården.
Boliden genomför gruvnära
prospektering vid samtliga
gruvor i Sverige och på Irland.
Håkan Björling, Drillcons platschef i Garpenberg, svarade på frågor om borrteknik. På bilden till höger Isabelle Klingstedt, Division Manager
Bergteamet (i röd hjälm). Hon berättade för FAB-mötet om Bergteamets arbete med tonvikt på raiseborrning. Till höger Helena Nygren, SPD
Stockholm AB.
36
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.28 Sida 37
Boken om Sveriges okända storindustri,
, berättar på
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 .
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin
Beställ den nu!
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.29 Sida 38
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Malin Söderman, Boliden, miljöansvarig i Garpenberg, berättade om säkerhetsarbetet och tillståndsansökan, om att få bryta och anrika tre
miljoner ton malm/år och om detaljplan och bygglov. Miljötillståndet gäller två nya gruvlavar, ett nytt gruvschakt 1 180 meter djupt med en
krossningsstation på 1 100 meter och ytterligare ett schakt för personbefordran som blir 1 175 meter. Till höger: Deltagarna i FAB-mötet
framför Garpenbergs herrgård utrustar sig för besöket i gruvan.
För att få upp malmen ur djupen tar man ut ett bergschakt med
diametern sex meter. En gigantisk hisskorg, kallad skipp, kommer
att transportera malmen till markplanet. Schaktet är raiseborrat tre
meter i diameter. Det skrotas nu till sex meter. De första 40 meterna
är skrotade från den lilla plattformen på bilden. Schaktmynningen
sprutas här med en robot lånad från gruvan. För vidare arbete ner i
djupet monteras en stålbock över hålet. Den ska bära upp en
bastant hissplattform i två plan. På undre planet arbetar ett borraggregat med två bommar som roterar runt sin axel och utvidgar
hålet. Från övre planet sker bultning och sprutning. Betongen, som
förstärks med 40 x 0,5 mm stålfibrer med krokar i ändarna, ska bli
75 mm tjock. Bergmassorna från strossningen av första etappen
lastas ut på 560-metersnivån.
Det betyder prospektering i
och i anslutning till befintlig
gruva, i Bolidens fall ofta
utifrån gruvorter på 8001 000 meters djup. Prospekteringsmetod är mestadels
borrning. Nya fynd nära en
befintlig gruva innebär att
tiden från fynd till produktion
kan förkortas. I och med att
befintlig infrastruktur kan
nyttjas blir dessutom kapitalbehovet lägre.
driften är säkrad åtminstone
fram till 2030. Fyndigheterna
är av komplexmalmstyp med
goda halter av zink (5,4 procent), bly (2,5 procent) och
silver (142 g/ton). Enbart
silver täcker i dag gruvans
samtliga produktionskostnader. För år 2009 var volymerna 90 000 ton zink,
Silver täcker alla
produktionskostnader
Efter att gruvan var nedläggningshotad har malmreserverna genom prospektering
ökat med 700 procent och
38
30 000 ton bly och 140 ton
silver.
För närvarande borrar Drillcon ett två kilometer långt hål i
Garpenbergsgruvan för att man
ska få kunskap om hittills outforskade malmkroppar under
Tyskgården söder om dagens
gruvområde.
– Det är första gången vi
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.29 Sida 39
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Ständig tillförsel av friskluft är en förutsättning för att det ska gå att arbeta nere i gruvan. Den gula tilluftkanalen ska ersättas av en gigantisk
kulvert där luften blåses ner i den utbyggda gruvan. Tre jättelika fläktar ska blåsa ner luft till gruvans alla nivåer, två för bergschaktet och en
Den förbrukade gruvluften blåses än så länge ut från det nuvarande ventilationssystemet. Här kommer en värmeväxlare som tar till vara
värmen i utluften att installeras. Temperaturen i ventilationsschaktet får aldrig sjunka under noll grader. Frostsprängningar i berget är en
säkerhetsrisk. Till höger: När brytningsmetoden i gruvan alltmer övergår till skivpallbrytning ersätts den utbrutna malmen i primärpelarna
med paste och resterande malm kan tas ut från sekundärpelarna. Paste består av sand med en inblandning av fem procent stabilisator
bestående av kalk och aska, kallad merit.
borrar ett så långt hål och lyckas vi kommer det att få stor
betydelse, säger geologen Stina
Danielsson. Hålet borras nedåt
från en ort på 870-metersnivån, men kommer att flacka
ut och bli nästan horisontellt.
Målpunkten ligger på 1 400
meter. Med geofysiska mät-
39
ningar kan man se ledande
zoner upp till 150 meter runt
hålet. Kanske hittar man ytter-
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.29 Sida 40
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Bergslagsmetropolen Nora var som vanligt rikt representerad på FABs höstmöte. Här ser vi några av noragossarna: Bruno Koblinger, Sandvik
SMC, Robert Andersson, Drillcon Core, och Göran Bäck, Sandvik Nora. (Med hälsningar från redaktörn i Malmö som också råkar vara född i
ovannämnda metropolis.)
ligare en gigantisk malmkropp.
Kvarnbergets och Lappbergets
strukturers samband med den
södra skänkeln är inte undersökta så det finns stora möjligheter. Området gränsar också
till det nya industriområdet
med ett schakt till 1 075metersnivån. När ortdrivning
mot Kvarnberget från närliggande områden under jord är
genomförda får man ytterligare
På väg ner till 330-metersnivån där raiseborrning för personschaktet pågår. Till höger: FAB-mötets deltagare beundrar raiseborrningsmaskinens idoga rymningsarbete.
40
SBB 5-6/2011, ss 4-41_SBB 5-6/2011, ss 4-41 2012-01-09 10.29 Sida 41
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
Peter Hallén, Bergteamet, (t.v.) och hans mannar tar emot. I Garpenberg ska 18 schakt på totalt 5 kilometer rymmas med en diameter på
mellan 2,7 och 6 meter, största delen mellan 3,5 och 4,5 meter. Bergvolymen motsvarar 8 500 lastbilslaster (96 500 kubikmeter). Sedan
2010 är Bergteamet världens största operatör inom Raise Boring med 130 000 schaktmeter i mer än 40 länder. Till höger: Ett automatiskt
styrsystem ger vertikala hål med minimal avvikelse. Först borras ett pilothål med traditionell hammarborrning. Pilothålet ryms sedan upp
genom att en grov borrkrona dras tillbaka genom berget.Berget sönderdelas genom ett antal stålrullar (cutters) på ett roterande skärhuvud,
som med stor kraft trycks mot berget.
Lars-Eric Cedermalm, Sindeq, Sören Linnman, Boliden, och UIf Domeij, DDMC Borrmätning AB. Till höger: Fyra av FAB:s åtta styrelseledamöter. Johan Barth, Geotec, Sören Linnman, Boliden mineral AB, föreningens orförande Peter Hedenstedt, Atlas Copco Craelius AB, och
David Johansson, Finspångs Brunnsborrning AB.
gynnsamma borrlägen för prospektering.
Skivpallbrytning
minimerar malmförlusterna
Brytningsmetoden i gruvan
övergår mer till skivpallbrytning med pastafyllning när
metoden används för att minimera malmförlusterna och den
ger genom sin storskalighet
högre produktivitet än den
tidigare använda igensättningsbrytningen.
I anrikningsverket vidareförädlas malmen till mineralkoncentrat. Huvudproces-
malmen är tillräckligt bred.
Den brutna malmen i primärpelarna ersätts med paste och
resterande malm kan tas ut från
sekundärpelarna. Pasta eller
paste består av sand med en inblandning av fem procent stabilisator bestående av kalk och
aska, kallad merit. Brytnings-
serna i anrikningsverket är
malning, flotation i flera steg
och avvattning av mineralkoncentraten. Koppar- och blysligen går till Bolidens smältverk
i Rönnskär, medan zinksligen
levereras till Bolidens smältverk Kokkola i Finland och
Odda i Norge.
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
Griper B däckskydd
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.
343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35
www.nyvab.se
41
SBB 5-6/2011, s 42_SBB 5-6/2011, s 42 2012-01-10 09.26 Sida 42
Svensk Bergs- & Brukstidning 5-6/2011
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
BNT och SEM i samarbete
BNT Nordic AB och Svensk
Entreprenad & Maskinservice AB har ingått samarbetsavtal gällande slit- och reservdelar och service för stenkrossningsindustrin. Med BNT:s
dens ledande leverantörer av
reserv- och slitdelar till gruvoch anläggningsindustrin i Sverige. BNT Nordic AB grundades 2001.
Svensk Entreprenad & Maskin-
breda sortiment och SEM:s
mångåriga erfarenhet av service
och reparation av stenkrossar
kan man nu erbjuda ett unikt
helhetskoncept.
BNT är i dag en av markna-
service i Kilafors erbjuder ser vice, reparation, underhåll och
drift
för
bergförädlingsindustrin. Företaget erbjuder
också personaluthyrning, reservdelar och maskiner.
Samarbetet är ett naturligt
steg för de båda företagen där
man utökar sina verksamheter
och kompletterar varandras
kunskaper och arbetsområden.
– Vi är övertygade om att
detta samarbete kommer att
innebära stor kundnytta samtidigt som det ökar konkurrenskraften hos båda företagen avsevärt, säger Stefan Nilsson, vd
på BNT Nordic, och Jan-Olof
Jonsson, vd på SEM.
Niklas Nilsson, säljansvarig BNT Nordic,
Jan-Olof Jonsson, vd på
SEM, och Stefan Nilsson, vd på BNT Nordic.
Wassara i samarbete med GlobalDrilling
Fr.o.m. den 1 jan 2012 samarbetar Wassara med GlobalDrilling som distributör för
den svenska marknaden. GlobalDrilling erbjuder produkter
för berg- och jordborrning
samt för demolering av berg,
sten och byggelement.
Peter Schmid, vd på Wassara
AB, framhåller att man genom
samarbetet med GlobalDrilling
kommer att nå ut till borr entreprenörer i Sverige på ett
effektivare sätt än tidigare, med
effektivare lagerhållning och
närhet till service och support.
– Vår teknik med vattendriven borrning har använts i
LKAB:s gruvor under lång tid.
I dag sker all produktionsborrning där med Wassaras borrhammare. Vi ser dock den
största utvecklingen av vattendriven borrteknik utanför
gruvnäringen, några exempel
är inom grundläggning, borrning efter mineralfyndigheter,
dammförstärkningar och jetgrouting.
Christer Wretman, vd på
GlobalDrilling, poängterar att
Wassaras vattendrivna teknik
ligger mycket långt framme i
många avseenden, speciellt i
applikationer som kräver långa
raka borrhål och minimal påverkan på miljön.
– Vårt borrutrustningsprogram är nu än mer komplett,
säger han
GlobalDrilling är i dag en av
Sveriges främsta leverantörer av
produkter för berg- och jordborrning samt för demolering
av berg, sten och byggelement.
Man uppdaterar ständigt borrutrustningsprogrammet för att
kunna tillhandahålla den absolut senaste tekniken. GlobalDrilling har kontor i Falun,
Stockholm, Jönköping och
Norrsjö och man omsätter ca
70 miljoner med 15 medarbetare.
Wassara AB utvecklar, producerar och säljer vattendriven
borrutrustning för gruvor,
anläggning och energi. Man erbjuder kompletta system för
effektiv borrning i jord och
berg, baserat på kärnkompetens inom vattendriven borrning. Hjärtat i systemet är den
patenterade Wassara-hammaren som drivs med högtrycksvatten. Wassara startades 1988
och är helägt av LKAB. 2010
omsatte man 68 miljoner kr
och hade 31 anställda.
T.v. Peter Schmid, vd Wassara AB, och t.h. Christer
Wretman, vd GlobalDrilling.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
42
SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.39 Sida 3
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Bandtransportörer
Berg- och sprängtekniska konsulter
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
NITRO CONSULT AB
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: [email protected]
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: [email protected]
www.gruvteknik.com
Bergborrutrustning
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
Berg- och sprängteknisk utbildning
www.atlascopco.se
Utrustning för
bergborrning & prospekteringsborrning
Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor
Borrör – Borrstänger – Helstångsborr
Dia-Team AS
Boden +46 921-163 16,
Trondheim +47 72 56 38 90
We represent
&
www.diateam.no
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: [email protected]
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
www.bergutbildarna.se
• ADR - Förarintyg
• Bergborrningscertifikat
• Sprängteknisk behörighet
• Undermarksbyggande
• Miljöpåverkan
SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.39 Sida 4
Borrning och
prospektering
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
Mobil 070-583 32 13, e-post: [email protected]
www.cme.se
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
Industrigummi
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
www.drillcon.se
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
Bulkhantering
Box 368, 551 15 Jönköping
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07
E-post: [email protected] • www.ife-system.se
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
Grävutrustning
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Dieselmotorer
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV,
samt kontaktdon till dessa.
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48
[email protected] • www.elproman.se
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
www.dieselmotornordic.com
Hydraulhammare
Dieseltankar
Dieseltankar 200 liter-50 m3
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • [email protected]
Tel. 0590-152 90
– Hydraulhammare
– Betongsaxar
– Pulvriserare
– Bomsystem
– Reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
E-post: [email protected]
www.mets.nu
SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.40 Sida 5
Kalk
Nordkalk AB
Box 901
731 29 Köping
Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71
E-post: [email protected]
www.nordkalk.com
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,
MKB OCH UTREDNING
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering
Radon • Yt- och grundvatten
Förorenad mark
Helsingborg 042-444 40 00
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50
Kalmar 0480-44 92 00
www.wspgroup.se
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
Konsulter
Krossar och reservdelar
Geologi, geofysik, geokemi,
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.
Box 275, 751 05 Uppsala.
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Matare
• Siktar
• Siktmedia
• Service
• Bandtransportörer
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
Lågfriktionsmaterial
Bergkonsulterna
www.petroteam.se
[email protected]
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.40 Sida 6
Radiostyrning
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Box 159, 453 24 Lysekil
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
E-post: [email protected]
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Siktelement
Siktningsmaskiner
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Box 78, 544 21 HJO
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78
www.mogensen.se
E-post: [email protected]
Siktgaller
Tel
0371150 35
Telefax
0371-154 56
Sikt- och sorteringsgaller för
grusindustrin samt skyddsoch inbrottsgaller
Slutväxlar
Slitgods
Slutväxlar & reservdelar
till alla sorters entreprenadmaskiner
och svängkranar
AB PETERSON & DUHR
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
ANDERSTORP
www.peterson-duhr.se
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2
E-POST jan [email protected] HEMSIDA www.sabel.se
www.bobcat-orestad.com
The Charon Company AB
Tel. 0708-927 927
040-15 78 19
e-post: [email protected]
SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.40 Sida 7
Specialcement
Systemlösningar
Komplett leverantör av sprängmedel
för alla applikationer.
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
FORCIT SWEDEN AB
Box 6, SE-713 21 NORA
Tel. 07-220 003 01
www.forcit.se
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Sprängmattor
Karlstad, tel. 054-53 53 10
Enköping, tel. 0171-44 31 80
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Transportband och
slitgummi
Sprängämnen
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51
www.epc-group.se
Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77
Göteborg: Tel. 031-56 03 00
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
www.vulkekonomi.se
E-post: [email protected]
SBB, Leverantörregist. 8/1-12_SBB, Leverantörregist. 8/1-12 2012-01-09 10.40 Sida 8
Transportband och
tillbehör
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Växjö tel. 0470-72 98 40
Fax 0470-72 98 20
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Vågar
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
Vi har det mesta inom vägning!
Specialité: Bandvågar.
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
–
–
–
–
–
Bandrullar
Rullbanerullar
Rullställ
Trummor
Valsar
–
–
–
–
–
Bandrensare
Sidotätningar
Spännskruvar
Säkerhetssystem
Gummeringar
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
E-post: [email protected]
Hemsida: www.vagsystem.se
www.sigab.net
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
Box 812, 953 28 Haparanda
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09
www.sandvik.com
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
®
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: [email protected] • www.primogum.se
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
Vågar för alla behov
Rikstäckande service
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
Tel. 054-69 08 40
www.vendig.se
www.vagab.com
Hög kapacitet
HP3
Konkross
Hög kvalitet på
slutprodukten
Enkelt underhåll
ger minskat
driftstopp
HP3 ett enkelt val
Vår nya HP3 är tekniskt unik och ger en oöverträffad prestanda. Med
en slutprodukt med hög kvalitet är HP3 markant överlägsen andra
maskiner i samma klass på marknaden. HP3 står för ett säkert och
enkelt underhåll samt garanterar en maximerad tillförlitlighet.
“HP3, gör det enkelt att välja konkross”.
Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, www.metso.com
omslag ny.indd 2
2012-01-10 08.44
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
9LKDUWHNQLNI|UHIIHNWLYDO|VQLQJDU
6RP6YHULJHVOHGDQGHWLOOYHUNDUHDYWUDQVSRUW|UHUlUYLYlOPHGYHWQDRPYLONHQDYJ|UDQGHUROO
VRPGULIWVlNHUKHWRFKIXQNWLRQVSHODU,QRPGDJHQVPRGHUQDLQGXVWULÀQQVGHWQlPOLJHQLQWH
QnJRWXWU\PPHRSODQHUDGHVWRSS'HWUlFNHULQWHPHGDWWGULIWVlNHUKHWHQVNDYDUDK|J²I|UDWW
InHQVXQGNRVWQDGVHIIHNWLYLWHWVnPnVWHGHQYDUDLGHWQlUPDVWHDEVROXW
0HGOHYHUHUDGHHQKHWHULEDJDJHWYHWYLYDGVRPIXQJHUDU²RFKYDGVRPLQWHJ|UGHW
$WWYLlUUHVXUVDWWUlNQDPHGI|UPnQJDDYYnUDNXQGHUlUGlUI|ULQWHVnNRQVWLJW9nUP
SURGXNWLRQV\WD YnU PRGHUQD PDVNLQSDUN YnU HUIDUQD SHUVRQDO VWnU QlPOLJHQ DOOD L VWlQGLJ
KDQGOLQJVEHUHGVNDSI|UYnUDNXQGHU
.HOOYH lU LGDJ HQ DY PDUNQDGHQV OHGDQGH DNW|UHU LQRP V\VWHP I|U EXONKDQWHULQJ )|UHWDJHW SURMHNWHUDU NRQVWUXHUDU RFK WLOOYHUNDU NRPSOHWWD
DQOlJJQLQJDU RFK V\VWHP VDPW NRPSRQHQWHU RFK UHVHUYGHODU )|UHWDJHW KDU OHYHUHUDW SURGXNWHU RFK O|VQLQJDU LQRP HQ PlQJG ROLND
EUDQVFKHUVnVRPEHUJPDWHULDOOLYVPHGHONDONFHPHQWDJURNHPLPLQHUDODYIDOOVnJYHUNSDSSHUPDVVDVWnOIDVWEUlQVOHVDPWPDULQDWHUPLQDOHU
.RQWDNWDRVVSn.HOOYH6ZHGHQ$%9nQJDYlJHQ.YlQXP6YHULJH7HO)D[ZZZNHOOYHFRP
omslag ny.indd 3
2012-01-10 08.44