FM FoU-strategi - Försvarsmakten Blogg

HÖGKVARTERET
Datum
HKV beteckning
2009-02-18
21 000:52385
Sida 1 (2)
Sändlista
Ert tjänsteställe, handläggare
Ert datum
Er beteckning
Vårt tjänsteställe, handläggare
Vårt föregående datum
Vår föregående beteckning
LEDS UTV, öv Mats Olofsson 08-788 8453
[email protected]
Strategi för Försvarsmaktens forskning och utveckling (FoU)
U
(1 bilaga)
Beslut
Bifogade Strategi för Försvarsmaktens forskning och utveckling, benämnd
Försvarsmaktens FoU-strategi, fastställs att gälla fr o m beslutets datum. Från
samma dag upphävs Försvarsmaktens FoT-strategi från 2002 (HKV 2002-02-08,
21 100:60627).
Samråd avseende innehållet i denna strategi har lämnats av generaldirektören för
Totalförsvarets forskningsinstitut, Madelene Sandström, generaldirektören för
Försvarets Materielverk, Gunnar Holmgren samt rektor för Försvarshögskolan,
Mats Ericson, för tillämpning inom respektive organisation.
Allmänt om strategin
Strategin är styrande för genomförandet av forskning och teknikutveckling,
studier, konceptutveckling och övrig utvecklingsverksamhet som beskrivs i
strategin och utförs åt eller inom Försvarsmakten.
Arbetet med framtagandet av strategin har genomförts i nära samverkan med FOI,
FMV och FHS samt med utnyttjande av en referensgrupp med representanter
även från UoH (universitet och högskolor) och industrin.
FoU-strategin har utformats för att utnyttjas parallellt med Strategi för
Försvarsmaktens materielförsörjning, fastställd 2007-02-02.
Beslut i detta ärende har fattats av general Håkan Syrén. I den slutliga
beredningen har deltagit generallöjtnant Sverker Göranson, generalmajor
Michael Moore och konteramiral Leif Nylander samt som föredragande överste
Mats Olofsson.
Håkan Syrén
Mats Olofsson
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post, Internet
107 85 STOCKHOLM
Lidingövägen 24
08-788 75 00
08-788 77 78
[email protected]
www.hkv.mil.se
HÖGKVARTERET
Datum
HKV beteckning
2009-02-18
21 000:52385
Sida 2 (2)
Sändlista
LG, I 19, K 3, P 4, P 7, A 9, Lv 6, Ing 2, LedR, TrängR,
1. ubflj, 3. sjöstriflj, 4. sjöstriflj, Amf 1, MarinB,
F 7, F 17, F 21, Hkpflj,
FMLOG, FMTM,
MHS K, MHS H, MSS, SSS, LSS, HvSS, FMTS, SWEDEC, SkyddC,
FMUndSäkC, HR C,
FömedC, FöMusC
Försvarets materielverk
Totalförsvarets forskningsinstitut
Försvarshögskolan
För kännedom
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)
Försvarets radioanstalt
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Folke Bernadotteakademin
Vetenskapsrådet
Verket för innovationssystem (VINNOVA)
OFR
SACO-S
SEKO
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)
Industriföreningen SME-D
0B
Inom Högkvarteret
Enligt intern sändlista
Datum
HÖGKVARTERET
2009-02-18
Bilaga 0 till
21 000:52385
Sida 1 (2)
HKV interna sändlista
U
U
Inom HKV
0BU
ÖB
GD
SÄKINSP
MARKI
SJÖI
FLYGI
GL
LEDS
C LEDS
LEDS SC
LEDS LED
LEDS LED Samo
LEDS LED Prot
LEDS STRA
LEDS UTV
LEDS UTV FoU
LEDS UTV Förmågeutv
LEDS UTV FMKE
LEDS INT
LEDS VHU
LEDS CIO
INS
C INSATS
STF C INSATS
INSATS SC
INSS STAB
INSS J0
INSS J1
INSS J2
INSS J3
INSS J4
INSS J5
INSS J6
INSS J7
INSS J8
INSS J9
AI
ATS
MI
MTS
(Oo)
HÖGKVARTERET
Datum
Bilaga 0
2009-02-18
Sida 2 (2)
FVI
FTS
C PROD
C FÖRBPROD
C MTRLPROD
PROD SC
PROD MTRLLED
PROD INFRA
PROD MILJÖ
PROD ARMÉ
PROD MARIN
PROD FLYG
PROD LED
PROD LOG
PROD OPS
MUST
C MUST
STF C MUST
MUST SC
MUST LED
MUST UNDK
MUST SÄKK
MUST KSI
MUST Utv
PERSS
PERSS SC
PERSS PLAN/UTV
PERSS ARBMILJÖ
EKS
EKDIR
EKS SC
JURS
INFOS
OFR/O HKV
OFR/S HKV
SACO HKV
SEKO Försvar HKV
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 1 (13)
Försvarsmaktens
strategi för
Forskning och Utveckling
(FM FoU-strategi)
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 2 (13)
1 Försvarsmaktens FoU-strategi i kortform
0B
Övergripande mål
1) Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall stödja den fortsatta realiseringen av ett
flexibelt och tillgängligt insatsförsvar.
2) Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall bidra till handlingsfrihet inför framtida
beslut.
3) Nyttiggörande av FoU-verksamheten inom Försvarsmaktens insatsverksamhet skall
stärkas.
Medel och metoder
4) Försvarsmakten skall process- och ansvarsmässigt organisera en integrerad FoUverksamhet för att kunna prioritera innehåll samt skapa en spårbarhet från
behovsidentifiering till resultatavtappning.
5) Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall omfatta en medveten och tydliggjord
avvägning mellan områden, eller en kombination av områden, som är individ-,
teknik-, metod- och organisationsrelaterade.
6) FoU för Försvarsmakten skall utföras av en breddad leverantörsbas, men med
fortsatt utnyttjande av huvudleverantörer med särskilda förutsättningar att anpassa
och integrera resultat. Förvaltning av framtagen kunskap skall stärkas som ett led i
effektivt utnyttjande av redan gjorda FoU-investeringar.
7) Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall i ökad grad värdera och nyttja civilt driven
FoU samt etablera god samverkan med aktörer såsom andra forskningsfinansiärer,
industri, institut samt universitet och högskolor, såväl nationellt som internationellt.
8) Internationell samverkan inom Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall ske inom
väl avvägda områden och med prioriterade samverkansländer och aktörer.
9) Försvarsmakten skall skapa och driva egna starka FoU-områden när det finns
särskilda skäl. I övriga för Försvarsmakten angelägna kunskapsområden skall FoUverksamhet främst stödja förmågan till värdering på högre systemnivåer och där så
är tillämpligt främst bedrivas genom samverkan nationellt och internationellt.
10) Studieverksamhet skall genomföras i syfte att ta fram beslutsunderlag och ge
kunskapsuppbyggnad avseende Försvarsmaktens utveckling både på kort och längre
sikt.
11) Konceptdriven utveckling skall vara ett sätt att öka nyttiggörandet av forskningsoch studieresultat och leda till att lösningar snabbare kan tas fram för
insatsförbandens behov.
12) Demonstratorer, demonstrationer och experiment skall användas som metod för att
testa och värdera ny och oprövad teknik och tekniklösningar samt nya koncept.
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 3 (13)
2 Inledning
1B
Försvarsmaktens FoU-strategi skall inrikta och styra den samlade FoU-verksamheten i
syfte att stödja den fortsatta utvecklingen av insatsförsvaret.
Den föreliggande FoU-strategin är framtagen i samverkan med Försvarets Materielverk
(FMV), Försvarshögskolan (FHS) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
2.1 FoU-strategins syfte
3BU
Försvarsmaktens FoU-strategi syftar till att:
•
Inrikta kompetens- och kunskapsuppbyggnaden inför framtida behov.
•
Inrikta etablerandet av nya former för nyttiggörande av FoU-resultaten i
insatsverksamheten samt i förbands- och materielutvecklingen.
•
Inrikta utarbetandet av planer för och utförande av kommande FoUaktiviteter.
•
Inrikta Försvarsmaktens internationella FoU-samarbete.
•
Stödja vid beskrivning och kommunikation av Försvarsmaktens
inriktningar och avgränsningar inom FoU-verksamheten.
2.2 Övergripande syfte med Försvarsmaktens FoU-verksamhet
4BU
Försvarsmaktens forsknings- och utvecklingsverksamhet har som övergripande syfte att
både på kort och lång sikt stödja den fortsatta realiseringen av ett flexibelt och tillgängligt
insatsförsvar. Pågående och planerade insatser skall stödjas genom tidig och effektiv
avtappning av resultat från FoU.
Verksamheten bidrar till att ge Försvarsmakten den handlingsfrihet som krävs för att
kunna möta framtida osäkerheter, förändrade förmågebehov samt de möjligheter och risker
som nya teknologier skapar.
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 4 (13)
2.3 Omfattning
5BU
Strategin omfattar forskning och teknikutveckling (FoT) 1 , kunskapsutveckling för samtliga
faser av materielförsörjningsprocessen 2 , prov och försök inom ramen för
förbandsutveckling samt studier och konceptutveckling för såväl operativ som taktisk nivå.
FoU-strategin tillsammans med strategin för Försvarsmaktens materielförsörjning (MFS) 3
utgör Försvarsmaktens övergripande inriktning för utveckling och materielförsörjning.
FoU-strategin skall inrikta och styra alla FoU-aktiviteter 4 inom Försvarsmakten samt av
Försvarsmakten finansierad extern FoU-verksamhet.
F
F
F
F
F
F
F
F
2.4 Begrepp
6BU
Som utgångspunkt för innebörden av forskning respektive utvecklingsverksamhet inom
Försvarsmakten har OECD:s definition använts och getts nedanstående betydelse och
avgränsningar.
OECD:s definition av forskning: ”ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap
eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte" 5 .
F
F
Inom Försvarsmakten finns oftast en bestämd militär tillämpning i sikte för
forskningssatsningar. Försvarsmakten bedriver behovsmotiverad forskning vilket i dessa
fall innebär att forskningens frågeställningar skall vara relevanta för den aktuella
tillämpningen genom att spårbarhet finns mellan operativa behov eller krav och
forskningsfrågan.
OECD:s definition av utvecklingsverksamhet: ”ett systematiskt arbete som utnyttjar
forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material,
varor, tjänster, processer, system, metoder, eller väsentliga förbättringar av redan
existerande sådana" 5 .
X
X
Med begreppet utvecklingsverksamhet avses i denna strategi primärt kunskapsutveckling i
en vid bemärkelse, som underlag för förmågeinriktning och materielförsörjning. Forskning
och utveckling (FoU) för Försvarsmaktens behov bedrivs i varierande omfattning vid
förband, skolor och centra samt via externa beställningar, främst till FMV, FHS, FOI och
FORTV samt industri/företag. Objektbunden materielutveckling vid industrin, i de fall
sådan beslutas efter tillämpning av MFS principer, omfattas av FoU-strategin endast i de
fall verksamheten är nyskapande och ej detaljspecificerad i upphandlingen.
1
Tidigare utgiven FoT-strategi utgår därmed, Försvarsmaktens strategi för Forskning och Teknikutveckling,
HKV 21 100:60627, 2002-02-08
2
Materielförsörjningsprocessen innehåller faserna: Konceptgenerering - konceptvärdering - definition och
demonstration - anskaffning - vidmakthållande - avveckling
3
Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning, HKV 23 383:61994, 2007-02-02
4
För definitioner av forskning och utveckling se avsnitt 2.4
5
Översättning gjord av Statistiska Centralbyrån (SCB). Forskning och utveckling i Sverige 2005, SCB-2007UF 16 SM 0701, 2007-05-28
Datum
Bilaga 1 till
21 000:52385
2009-02-18
Sida 5 (13)
TRL (Technology Readiness Level) används inom såväl EDA som NATO för att beskriva
mognadsnivå hos teknologier samt sedan några år även inom Försvarsmaktens FoUverksamhet. Den 9-gradiga TRL-skalan kan schematiskt beskrivas enligt nedan. FoUverksamhet för Försvarsmakten bedrivs främst på TRL-nivåerna 2-7, och i mycket
begränsad omfattning på TRL-nivå 1.
TRL 1
TRL 3
TRL 5
Grundläggande
forskning
TRL 7
Teknikdemonstratorer
Forskning för
tillämplighet
Teknikutveckling
TRL 9
Tekniskt system,
kvalificering och drift
Tekniskt system,
utveckling
Schematisk förklaring av TRL-nivåer.
Försvarsmakten strävar efter att också kunna beskriva human- och samhällsvetenskaplig
forskning i ett anpassat mognadsnivåsystem av motsvarande karaktär.
2.5 Försvarsmaktens kunskapsuppbyggnad genom FoU
7BU
Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall möjliggöra både långsiktig handlingsfrihet och
stöd för att hantera dagens behov. Ny kunskap och kompetens måste tillföras och
tillämpning av tidigare resultat underlättas för att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att
lösa Försvarsmaktens behov, bl.a. i syfte att korta ledtiderna från beslut till färdig produkt.
Detta innebär såväl att driva FoU-aktiviteter som att anpassa det som redan tagits fram i
andra sammanhang. En viktig uppgift är också att på ett strukturerat sätt förvalta befintliga
resurser och resultat så att en effektiv återanvändning möjliggörs. Kunskapsuppbyggnad
genom FoU skall även ge förutsättningar för en högkvalitativ utbildning av
Försvarsmaktens personal.
En förståelse för kunskapsuppbyggnadens villkor är avgörande för hur framgångsrikt detta
kommer att ske. Det är en iterativ process där långsiktiga relationer och tät interaktion
mellan användare/beställare och leverantör är grundläggande förutsättningar. För att
maximera nyttan av Försvarsmaktens FoU-satsningar krävs att beställaren
(Försvarsmakten) och leverantörerna (institut, universitet och högskolor, myndigheter och
industri) skapar gemensamma och effektiva processer och samverkansformer för att
överföra kunskap och erfarenhet. Resurser från hela FoU-organisationen skall snabbt
kunna nyttjas för att lösa uppkomna behov vid insatsförbanden. Det är viktigt att styrning
och värdering av FoU-verksamheten inte bara görs utifrån Försvarsmaktens redan
identifierade eller uttryckta behov 6 . Styrningen måste också snabbt kunna beakta nya
behov utifrån nyttjarerfarenheter (såsom ”lessons identified/learned” från insatser och
konceptutveckling) samt nya förutsättningar och möjligheter som identifieras genom
forskning och teknikutveckling samt studier, inom och utanför Försvarsmakten.
F
6
F
Behov finns uttryckta i exempelvis Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP)
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 6 (13)
3 FoU-strategins element
2B
Försvarsmaktens FoU-strategi består sammantaget av tolv element eller delar som
övergripande beskriver inom vilka områden FoU-verksamheten skall bedrivas, hur FoUverksamheten skall genomföras samt hur samverkan och samarbeten skall ske med aktörer
utanför Försvarsmakten, nationellt och internationellt. Dessa är grupperade under
rubrikerna övergripande mål, som består av element 1-3, och medel och metoder som
består av elementen 4-12.
Strategin ligger bl.a. till grund för en årlig FoU-planering med en process där avvägningar
och bedömningar skall göras för FoU-verksamheten.
3.1 Övergripande mål
8BU
1
Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall stödja den fortsatta
realiseringen av ett flexibelt och tillgängligt insatsförsvar.
FoU för insatsorganisationens behov är nödvändig på kort sikt för att stödja befintliga
förband, såväl som på lång sikt för utveckling mot framtida förmågebehov. FoUverksamheten skall ge underlag för att utveckla operativ förmåga och stödja materiel- och
kompetensförsörjningen. Stöd till förmågeutveckling skall ske i enlighet med inriktningar
och beslutade planer 7 , med en väl avvägd balans mellan kostnad och effekt. Särskilt fokus
skall läggas på att stärka Försvarsmaktens förmåga att uppträda expeditionärt.
F
2
F
Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall bidra till handlingsfrihet inför
framtida beslut.
FoU-verksamheten skall leverera resultat som gör att Försvarsmakten har en förmåga att
såväl agera vid säkerhetspolitiska förändringar som att utnyttja nya genombrott inom
vetenskap och teknik. FoU-verksamheten måste därför också kunna hantera behov som
inte framgår av beslutade planer. Detta innebär att FoU även skall ha en bredd, för att med
resultat från genomförd forskning och utveckling såväl som med personella resurser kunna
stödja anpassningen mot idag ej identifierade förutsättningar eller kända förmågebehov.
Försvarsmaktens verksamhet skall kunna svara upp mot såväl externa krav som en egen
strävan att bidraga till en hållbar utveckling i samhället. FoU-verksamheten skall, när så är
tillämpbart, inrikta sin kunskapsuppbyggnad att stödja en sådan utveckling.
7
Beslutade planer är exempelvis Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) och Långsiktiga materielplanen
(LMP)
Datum
Bilaga 1 till
21 000:52385
2009-02-18
Sida 7 (13)
3
Nyttiggörande av FoU-verksamheten inom Försvarsmaktens
insatsverksamhet skall stärkas. Successiv avtappning av FoU-resultat
samt identifiering av nya kunskapsbehov skall utvecklas genom ökad
samverkan.
Det viktigaste sättet att öka nyttiggörandet av FoU-resultaten är att starkare koppla
kunskapsframtagningen till insatsförbandens situation och behov. Genom ett
användarperspektiv skapas möjligheter att utnyttja dokumenterade behov och erfarenheter
samt involvera användarna i FoU-aktiviteternas olika faser. FoU-verksamheten skall stödja
planerade och pågående insatser genom en effektiv överföring och utnyttjande av
framtagna resultat. Förutom traditionella former för kunskapsöverföring som rapporter,
seminarier och workshops skall t.ex. demonstratorer, arkitekturregler och
metodbeskrivningar utgöra leveranser från Försvarsmaktens FoU-verksamhet.
Ett särskilt program för forsknings- och teknologitransfer skall organiseras, för att skapa
såväl metoder som kanaler mellan producenter och blivande konsumenter av resultaten
från Försvarsmaktens FoU-satsningar.
I de fall där beslut fattats om nyutveckling av materiel skall kunskapsöverföring från
Försvarsmaktens leverantörer av FoU till industrin underlättas, främst avseende tidigare
utförd forskning och teknikutveckling. Former för detta kan t.ex. utgöras av
demonstratorer och koncept inom FoT och materielutveckling. I de fall där industrin kan
merutnyttja kunskap och andra resultat även för civila tillämpningar skall detta främjas, i
syfte att uppnå långsiktig kostnadseffektivitet för Försvarsmakten.
Nyttiggörande av FoU-resultat i officersutbildningen skall ske för att skapa en utbildning
på hög internationell nivå samt öka officerarnas möjlighet att möta framtida krav inom
professionen. En viktig målsättning för Försvarsmakten är att genom
forskningsbeställningar också stödja denna kunskapsöverföring.
Som en del av att öka nyttiggörandet skall ständiga förbättringar av FoU-verksamheten
åstadkommas genom kontinuerlig utvärdering. Leveranser från genomförd FoU skall
därför fortlöpande utvärderas, utifrån resultatens kostnadseffektivitet och nytta för
Försvarsmakten. Även FoU-processen skall utvärderas, utifrån dess förmåga att skapa en
relevant bild av kunskapsbehovet samt implementeringen av FoU-strategins intentioner.
Förbättringsåtgärder skall kontinuerligt identifieras och inarbetas i en årlig
revideringsprocess i enlighet med Försvarsmaktens verksamhetsledningssystem 8 .
F
8
Försvarsmaktsstandard för integrerat verksamhetsledningssystem (FM VHL),
HKV 25 530:77836, 2003-12-01
F
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 8 (13)
3.2 Medel och metoder
9BU
4
Försvarsmakten skall process- och ansvarsmässigt organisera en
integrerad FoU-verksamhet för att kunna prioritera innehåll samt
skapa en spårbarhet från behovsidentifiering till resultatavtappning.
FoU-verksamheten skall bedrivas effektivt genom en sammanhållen process som medger
och betonar ett helhetsperspektiv 9 . En sådan process skall också leda till ökad spårbarhet
från behovsidentifiering till resultatavtappning. I helhetsperspektivet ingår även FoUsatsningar för att kunna möta nya hot och möjligheter, där tillämpningen inte alltid är
väldefinierad.
F
F
FoU-verksamheten och materielförsörjningen skall koordineras så att tekniska möjligheter
kan demonstreras och en effektivisering i kravställning och realisering av
försörjningsbehov uppnås. För att skapa goda förutsättningar för sådan koordinering samt
för en samordning av identifierade kompetensbehov skall innehållet i den årliga FoUplaneringen och materielplaneringen koordineras. Beställningar av FoU-verksamhet hos
interna och externa leverantörer skall baseras på behov uttryckta i Försvarsmaktens
fastställda planer eller utgöra åtgärder för att stödja kunskapsöverföring till
insatsorganisationen.
Helhetsperspektivet omfattar även att beakta och i vissa fall koordinera med verksamheter
som på olika sätt interagerar med FoU-verksamheten. Det gäller t.ex. perspektivplanering
(PerP), teknisk prognos, spelkort, omvärldsbevakning (inklusive delar av MUST
omvärldsbedömningar) samt doktrin-, strategi- och taktikutveckling.
Forskningsverksamheten skall i ökande omfattning utsättas för internationell granskning
för att säkra kvaliteten. Detta bör främst ske genom publicering i vetenskapliga tidskrifter
med s.k. ”peer review” och deltagande vid vetenskapliga konferenser inom lämpliga
områden. Genom detta ökas ytterligare intresset för Försvarsmakten som
samverkanspartner nationellt och internationellt.
9
FoU utgör en väsentlig delmängd av Försvarsmaktens verksamhetsgren för utveckling (VG3) och skall
bedrivas med särskilt fokus på helhet och effektivitet inom verksamhetsgrenen
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 9 (13)
5
Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall omfatta en medveten och
tydliggjord avvägning mellan områden, eller en kombination av
områden, som är individ-, teknik-, metod- och organisationsrelaterade.
För att effektivt kunna lösa Försvarsmaktens komplexa uppgifter behöver problem och
frågeställningar belysas och lösningar hittas med hjälp av flera olika teorier, metoder och
angreppssätt. Insikten om hur flera olika teoretiska perspektiv samverkar är nödvändig för
att nå den effekt och det resultat som önskas. Den bredd av teorier som krävs inkluderar
områden som är individ-, teknik-, metod- såväl som organisationsrelaterade.
Teknikområdet innefattar att beakta befintlig och framväxande tekniks möjligheter att
bidra till förbättring av operativa förmågor. Dessutom ingår att bevaka och bedöma
möjligheten till militära tillämpningar vid tekniska genombrott. Technology Readiness
Levels (TRL) är ett hjälpmedel som skall användas inom Försvarsmaktens FoU för att
beskriva mognadsnivå hos teknologier och klassificera FoU-aktiviteter inom teknik och
materielförsörjning (se även avsnitt 2.4).
Individområdet behandlar bl.a. de mänskliga aspekterna vid insatser och dess betydelse för
framgång. Metodområdet omfattar bl.a. frågor om vilka operativa och taktiska principer
som skall utvecklas och implementeras. Organisationsområdet innefattar hur
organisationen skall utvecklas, agera och förhålla sig till en föränderlig omvärld. Med
organisation avses såväl insatsförband (från gruppnivå till förbandsnivå) som hela
Försvarsmakten.
Ett mångdisciplinärt angreppssätt är önskvärt vid genomförandet av FoU-aktiviteter, där
detta kan stärka effekten. Med mångdisciplinärt menas att mer än ett teoriområde, synsätt
eller flera kompetensområden används för att finna lösningar på problem och
frågeställningar.
FoU inom individ- och organisationsområdena skall stärkas för att kunna stödja
Försvarsmaktens fortsatta utveckling av insatsförsvaret. Härigenom skapas också
förutsättningar för en stärkt personal- och kompetensförsörjningsprocess.
6
FoU för Försvarsmakten skall utföras av en breddad leverantörsbas,
men med fortsatt utnyttjande av huvudleverantörer med särskilda
förutsättningar att anpassa och integrera resultat. Förvaltning av
framtagen kunskap skall stärkas som ett led i effektivt utnyttjande av
redan gjorda FoU-investeringar.
Utnyttjande av huvudleverantörer av Försvarsmaktens FoU skall medge att en samlad
kunskap för efterfrågad förmågeuppbyggnad finns på myndighetsnivå samt att spridning
av FoU-resultat underlättas. Ett huvudmål är att förvärvade kunskaper skall förvaltas och
koordineras på ett långsiktigt och strukturerat sätt. För att uppnå detta bör samordning ske
genom forsknings- och teknikgrupper med god kunskap om Försvarsmaktens verksamhet
(i roller som expertgrupper, kunskapsmäklare eller med krav på kommunikationsplaner).
Stödmyndigheterna (FMV, FHS, FOI och i tillämpliga fall FORTV) är fortsatt lämpligast
som huvudleverantörer till och primär kontaktyta för Försvarsmakten inom FoU-
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 10 (13)
verksamheten. För kunskapsöverföring till materielförsörjningen utgör FMV primär
kontaktyta mot industrin.
Försvarsmaktens beställningar av FoU skall skapa förutsättningar för integration och
syntes av levererad kunskap samt att ökad kunskapsöverföring sker mellan FoU-områden.
För att uppnå ökad kostnadseffektivitet och interoperabilitet skall dock FoU-verksamheten
baseras på tjänster ur en breddad leverantörsbas. Utvärdering och val av externa
leverantörer (institut, universitet och högskolor eller industri och mindre företag) för FoUinsatser skall styras av var mest nytta för Försvarsmakten uppnås. För sekretessrelaterad
FoU skall särskilda krav ställas på forskningsutövaren.
Immateriella rättigheter (IPR 10 ) skall alltid bevakas vid FoU-verksamhet finansierad helt
eller delvis av Försvarsmakten. Långsiktig och oberoende tillgång till framtagen kunskap
skall tryggas för att tillgodose Försvarsmaktens kommande behov av att självständigt
utveckla förmågor. Rättigheterna utgör en ekonomisk investering som skall förvaltas och
kunna omsättas i ekonomiska tillgångar. Ett särskilt fokus vad gäller ägande/nyttjande av
rättigheter bör läggas vid FoT-uppdrag. Hänsyn måste också tas till att olika aktörer lyder
under olika regelverk och har olika förväntningar avseende IPR. Speciellt behöver IPR
beaktas vid uppdrag där Försvarsmakten är en av flera finansiärer samt där uppdragen
utförs i internationell samverkan.
F
7
F
Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall i ökad grad värdera och nyttja
civilt driven FoU samt etablera god samverkan med aktörer såsom
andra forskningsfinansiärer, industri, institut samt universitet och
högskolor, såväl nationellt som internationellt.
Förmågan att värdera och utnyttja befintlig kunskap och teknik för civila ändamål, som i
huvudsak tas fram hos aktörer utanför försvarsmyndigheterna, skall förstärkas för att öka
verkningsgraden i satsade medel och för att få snabbare resultat. Andra sätt att öka
effektiviteten inom FoU är att medvetet söka samarbete bland FoU-aktörer som kan stärka
och komplettera den egna kunskapen och förmågan. Samarbeten och samverkan innebär
fokus på gemensamma intressen och samutnyttjande av FoU-resurser.
Teknologisprång (s.k. ”disruptive technologies”) som grund för ny förmågeutveckling
skall särskilt bevakas och värderas. Då så bedöms lämpligt skall militär anpassning prövas
inom ramen för Försvarsmaktens FoT-program.
Försvarsmakten skall i sin FoU-verksamhet i ökande omfattning sträva efter att etablera
program med gemensam finansiering med andra myndigheter, institut, industri och
universitet och högskolor, med grundkravet att militära behov skall utgöra en utpekad
mängd av programmens innehåll.
Ett särskilt område Försvarsmakten behöver stärka kopplingen till är nationell och
internationell säkerhetsrelaterad forskning. Detta erfordras för att öka och förtydliga
Försvarsmaktens roll som aktör i samhällets bredare säkerhets- och krisberedskapsarbete,
med Försvarsmaktens behov i fokus.
10
IPR – Intellectual Property Rights
Datum
Bilaga 1 till
21 000:52385
2009-02-18
Sida 11 (13)
I sammanhang där Försvarsmaktens anpassning av civil teknik leder till en utveckling och
produkter som är av intresse för andra myndigheter skall kunskapsöverföring och åtgärder
för vidare samverkan underlättas.
8
Internationell samverkan inom Försvarsmaktens FoU-verksamhet skall
ske inom väl avvägda områden och med prioriterade samverkansländer
och aktörer.
Samarbete med internationella partners skall sökas med syfte att skapa inflytande i berörd
FoU-verksamhet samt generera en multiplikatoreffekt på satsade medel, exempelvis
genom samfinansiering. Primärt skall detta ske genom samarbete inom EDA och med
länder inom EDIR/FA 11 eller bilateralt med av Försvarsmakten och regeringen prioriterade
samverkansländer, med ett särskilt fokus på nordiskt samarbete.
F
F
Försvarsmakten, FHS, FMV och FOI medverkan inom t.ex. NATO RTO 12 skall fördjupas,
men fokuseras på ett begränsat antal grupper inom områden där Sverige har viktigare
strategiska eller operativa behov. Möjligheten till ett rationellt och kostnadseffektivt
internationellt samarbete skall alltid övervägas inför fastställande av Försvarsmaktens
årliga FoU-planering.
F
9
F
Försvarsmakten skall skapa och driva egna starka FoU-områden när
det finns särskilda skäl. I övriga för Försvarsmakten angelägna
kunskapsområden skall FoU-verksamhet främst stödja förmågan till
värdering på högre systemnivåer och där så är tillämpligt främst
bedrivas genom samverkan nationellt och internationellt.
Det finns områden där särskilda skäl motiverar att Försvarsmakten driver en egen stark
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Med särskilda skäl avses
-
sekretess- eller integritetsskäl
behov av strategiska satsningar, enligt regeringens inriktning
behov av särskilda kompetenssatsningar.
Inom sådana områden bedrivs, efter prioritering och avvägning mot Försvarsmaktens
övriga behov, egen forskning och utveckling för att kunna uppnå bärkraftiga resultat.
Sekretess- och integritetsskäl omfattar områden där särskilda restriktioner beträffande
personal och kunskapsspridning föreligger.
Med strategiska satsningar avses kunskapsområden där Försvarsmaktens behöver
bedriva/beställa egen forskning och teknikutveckling med både bredd och djup, för att
upprätthålla erforderlig spetskunskap som stöd till de mest avancerade materielsystemen.
Sådana satsningar kan vara nödvändiga för att säkerställa framtida operativ förmåga eller
11
European Defence Industry Reconstruction Framework Agreement, även kallat LOI-samarbetet, eller 6nationsavtalet
12
Research and Technology Organisation
Datum
2009-02-18
Bilaga 1 till
21 000:52385
Sida 12 (13)
för att hantera långsiktiga nationella åtaganden mot andra länder. Denna forskning och
teknikutveckling bör ske i internationell samverkan.
Särskilda kompetenssatsningar kan göras inom operativt prioriterade områden där svensk
försvarsrelaterad forskning är av internationellt ledande karaktär. Motivet för detta är
främst att fortsatt utgöra en intressant samarbetspart internationellt och att kunna bedriva
utbyte av kvalificerade forskningsresultat. Ur en nationell synpunkt är även sådan
verksamhet att betrakta som strategiska satsningar.
På områden där det saknas särskilda skäl för en djupare egen FoU-verksamhet (enligt
ovan) skall strävan vara att skapa tillgång på kunskap genom nationell eller internationell
samverkan, i syfte att kunna tillhandahålla värderingskompetens vid t.ex.
materielanskaffning.
10
Studieverksamhet skall genomföras i syfte att ta fram beslutsunderlag
och ge kunskapsuppbyggnad avseende Försvarsmaktens utveckling
både på kort och längre sikt.
Studier skall utgöra en viktig del i strävan att sätta resultat från forskning och
teknikutveckling i sitt militära sammanhang, strategiskt, operativt och i ett taktiskt
perspektiv. Försvarsmaktens studiebehov genereras inom ett stort antal områden. I
huvudsak har dessa behov sitt ursprung i utvecklingsplaner på olika nivåer samt från
resultat av satsningar på forskning och teknikutveckling.
Studierna skall främst stödja framtagandet av beslutsunderlag rörande försvarsmaktsstrukturer, doktrinfrågor, förbandsutformning eller systemanskaffning. De skall också
generera resultat som går att nyttja vid materiel-, metod-, organisationsförsök och
experiment.
Försvarsmaktens studieverksamhet skall till övervägande del genomföras av
Försvarsmaktens egen personal med stöd av kompetens från andra myndigheter,
universitet och högskolor samt (för berörd studie) oberoende företag.
11
Konceptdriven utveckling skall vara ett sätt att öka nyttiggörandet av
forsknings- och studieresultat och leda till att lösningar snabbare kan
tas fram för insatsförbandens behov.
Konceptdriven utveckling inom Försvarsmakten skall omfatta aktiviteter där lösningar tas
fram och prövas för omedelbara behov såväl som behov på längre sikt. Konceptdriven
utveckling innebär att Försvarsmakten väljer ut och prioriterar de övergripande, operativa
och taktiska koncept som skall prövas och därefter kan implementeras för att ge en
snabbare förmåge- och förbandsutveckling. Metoden för konceptdriven utveckling som
skall användas inom Försvarsmakten är CD&E 13 .
F
13
F
Concept Development and Experimentation. Försvarsmaktens enhet för Konceptutveckling (FMKE) är
utpekat som kompetenscentrum med metodansvar för CD&E
Datum
Bilaga 1 till
21 000:52385
2009-02-18
Sida 13 (13)
Utvecklingsresurserna vid såväl Försvarsmaktens förband (stridsskolor m.fl.) som vid
stödmyndigheterna skall bidra vid konceptutveckling. Ett särskilt fokus skall läggas på att
snabbt utarbeta och pröva lösningar på uppkomna frågeställningar från insatta förband. För
att bäst stödja utvecklingen av de valda koncepten kan olika uppsättningar och
kombinationer av FoU-aktiviteter behöva inkluderas. Modellering och simulering skall,
där så är tillämpligt, alltid övervägas i syfte att spara kostnader och effektivisera FoU.
12
Demonstratorer, demonstrationer och experiment skall användas som
metod för att testa och värdera ny och oprövad teknik och
tekniklösningar samt nya koncept.
Genom utnyttjande av demonstratorer, demonstrationer och experiment skall ny teknik och
nya idéer kunna prövas på olika nivåer av mognad för realisering (TRL 14 ). Metoden skall
användas för att t.ex. driva teknikområden mot högre mognadsnivåer och förnyelse eller
för att testa och värdera specifika tekniska applikationer i särskilda avseenden.
F
F
Demonstratorer och demonstrationer bör, som komplement till experiment i enlighet med
CD&E-metoden, även nyttjas vid konceptutveckling. Därigenom möjliggörs överföring av
erfarenheter och idéer mellan de två angreppssätten. Demonstratorer skall, där så anses
lämpligt, användas som hjälpmedel för att överföra kunskap och erfarenheter från
forskningsaktiviteter till övrig FoU såväl som till materielförsörjningen. Detta görs bl.a. i
syfte att effektivt kunna kravställa och realisera försörjningsbehov såväl via marknadens
utbud som via utveckling. 15 Vidare skall planeringen av demonstratorer, demonstrationer
och experiment på ett tydligt sätt visa bidraget till konkretisering av utvecklad eller ny
förmåga.
F
F
Vid utveckling inom materielområdet skall, om så bedöms kostnadseffektivt,
demonstratorer utnyttjas för att låta berörda leverantörer redovisa exempel på efterfrågad
funktionalitet för utvärdering, innan beslut fattas om nästa utvecklings- eller
anskaffningssteg.
14
15
Technology Readiness Level, se avsnitt 2.4
I enlighet med strategin för Försvarsmaktens materielförsörjning, MFS