här - AnimalSpirits.org

Förstudie KULTUR REC –
småskalig kultur, digitalisering och samhällsansvar
En rapport av Animal Spirits och Nätverkstan Kultur
November 2014
INLEDNING
Digitaliseringen innebär nya möjligheter för kulturaktörer, men också nya utmaningar. Över
hela Sverige pågår olika satsningar för att digitalisera kulturaktiviteter. Förstudie Kultur REC
har varit ett försök att kartlägga några av förutsättningarna, framför allt för mindre
kulturaktörer och inom fältet streaming. Vi har även tittat på flera av de större aktörerna för
att finna inspiration.
Projektgruppen har bestått av representanter för Animal Spirits (Staffan Hjalmarsson och
Hans Andrén), Nätverkstan (Carl Forsberg och Leif Eriksson) samt diy days (Jasmine
Lyman). Förstudien har finansierats av Skaraborgs kommunalförbund, Västra
Götalandsregionens kulturnämnd, Innovativ Kultur, Kulturbryggan och Göteborgsregionens
Kultur- och fritidschefsnätverk.
De inledande diskussionerna inför förstudien ägde rum redan i januari 2013 och projektet
har löpt fram till november 2014. Denna rapport är upplagd med artiklar från de respektive
projektdeltagarna där Leif Eriksson ger ett historiskt perspektiv, Jasmine Lyman kopplar
streaming till diy-rörelsen och Staffan Hjalmarsson och Hans Andrén med ledning av
slutsatser från förstudien ger förslag på principer för att digitalisera småskalig kultur med ett
specifikt mål: hållbar utveckling enligt den internationella överenskommelsen ISO 26000.
Rapportens karaktär är inte sammanhållen, utan den representerar olika infallsvinklar på
ämnet streaming och digitalisering. Vi känner att det är ett rättvist sätt att försöka beskriva
utvecklingen inom ett område som är så spretigt och där så många skilda strategier står till
buds.
Jag hoppas att den här skriften kan vara intressant för den som vill fördjupa sig i ämnet
streaming, digitalisering, samhällsansvar och att den ska fungera vägledande både för
finansiärer och för de kulturaktörer som vill närma sig ämnet.
Carl Forsberg, redaktör
Nätverkstan, 21 november 2014
Animal Spirits är en NGO som testar, bygger och sprider erfarenhet inom kultur, konst och
omställning. www.animalspirits.org. Nätverkstan är ett av Sveriges främsta resurscentrum för
småskalig publicistisk, konstnärlig och kulturell verksamhet. www.natverkstan.net.
Förstudien är finansierad av: INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Att representera ett uttryck, Leif Eriksson
s. 4
Deltagande, tillgänglighet och diy-kultur, Jasmine Lyman
s. 10
Utmaningen äger rummet, Staffan Hjalmarsson och Hans Andrén
s. 12
Aktiviteter i förstudie Kultur REC
s. 22
3
ATT REPRESENTERA ETT UTTRYCK
– digitalisering som tillgänglighetsfaktor
Rörlig bild är ett idag lika självklart inslag i våra vardagsliv som till slut det skrivna ordet blev
i en historisk linje dragen från Gutenbergs boktryckarambitioner på 1500-talet fram till förra
seklet. Man kan nog hävda att vi håller på att utveckla och erövra ytterligare ett vardagsspråk
jämte text och stillbild, nämligen den rörliga bilden. Och den process där vi gått från ensidiga
konsumenter av enstaka filmer på bio och TV för knappt mer än ett decennium sedan, till
dagens värld av Skype, Youtube, Vimeo, Facebook och andra komponenter i en bred
infrastruktur lämnar ett stort avtryck i mänsklighetens historia när det gäller paradigmskiften
och snabbt förändrade kommunikations-mönster, i paritet med radions och senare TV:ns
inträde i vardagen. I den kontexten blir frågan förgrund för alla med intresse för tillgänglighetsfrågor kring
kultur. Hur kan dessa nya tekniska och kreativa möjligheter bli en bärare av ambitioner kring
tillgänglighet till och representation av sceniska händelser, författarkvällar,
teaterföreställningar, dans, konst-evenemang och andra kulturhändelser ? Det är inte svårt att
se hur streaming, livestreaming och digitalisering blir en byggsten i en kontinuerlig tråd av
kulturpolitiska ambitioner som formulerades tidigt i det förra seklet kring demokratiseringen
av kulturlivet. Som ett eko av den tidigare ”analoga” kulturutvecklingen så är det de stora
institutionerna som är först på plan. Berliner Symphoniker och Metropolitan är stora aktörer
som tidigt insåg möjligheterna med att sända live från konserter och operaföreställningar.
Föreställningar som genom flerkamera-system på professionell nivå adderade en slags filmisk
närvaro, i det vad dom förlorade genom att det faktiskt är bara en återgivning av en levande
pågående scenisk händelse. Vi förlorade den fysiska levande och sinnliga kontakten med
musiken, musikerna och dirigenten, men fick istället möjligheten att tränga oss på i närbilder
av sceniska skeenden, bilder ur helt nya vinklar, ett kontinuum av en annan form av närvaro
som just utgör den rörliga bildens dynamiska förmåga att gestalta ett skeende. Vi fick
uppleva en intressant representation av en föreställning. Inte som ersättning för den liveupplevelse vi kan få till oss genom att befinna oss på plats, utan snarare som ytterligare en
version av ett kulturevenemang. En version vi inte behöver resa till New York eller ta på oss
finkläderna för att få uppleva. Men även en version som enligt samstämmiga uppgifter sänkt
trösklarna för den potentielle besökaren, och på sikt genererat mer livepublik till
konserthallen eller operan. Andra aktörer beskriver liknande erfarenheter, ju mer dom
streamar och visar sig digitalt, ju mer publik genereras.
Marknadsföringsaspekten är inte orsaken till att man börjar sända eller streama, men blir en
konsekvens av denna. Ett exempel på detta är Göteborgs Symfoniker där man på mycket
kort tid genererat två miljoner visningar på Youtube, och där man vid något tillfälle blivit
virala med enstaka klipp. Streaming och sändningar är nu efter ett par år en självklar,
integrerad och etablerad del orkesterns verksamhet.
De små aktörerna ute i landet och i regionerna, har av naturliga skäl inte startat egna
sändningar/streaming i någon större omfattning. Endast enstaka försök har genomförts och
detta handlar såväl om avsaknad av kunskap och kompetens, som för tunga
investeringskostnader för den enskilda aktören oavsett om det handlar om en mindre
konsthall, en teaterarrangör eller en musikfestival.
4
Idag börjar de tekniska kostnaderna sjunka för att på egen hand starta sändningar. På det
sättet skiljer sig inte denna utveckling från den övriga digitala. I det här perspektivet startade
KulturREC som en idé på Nätverkstan Medialab utifrån det regionala kulturuppdrag som
NV Medialab har från regionen. Att stödja och vara proaktiva i utvecklingen av det
regionala mindre kulturlivet. Här finns det nu, som vi ser det, möjligheter att till ganska små
investeringskostnader bygga en struktur som kan utgöra en resurs för många mindre
kulturaktörer i en region.
Den historiska bakgrunden
Ur ett kulturpolitiskt historiskt perspektiv kan man se ett Sverige där tankar om demokrati
och kultur och den dialektiska processen mellan dessa samhälleliga byggstenar är påtaglig i
ambitionen att bygga ”det goda landet”. En process där ekonomisk och social utveckling går
hand i hand med stora utbildningsinsatser som också påverkat idéer om kulturens närvaro i
våra liv.
Tidigt under 1900-talet byggs den idéstruktur om folkets rätt till lättillgänglig kultur i takt
med att folkhemstanken börjar utvecklas. Riksteatern, som bildas under trettiotalet på
initiativ av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, har redan efter några år spelat
tusentals föreställningar runt om i landet. Här påbörjas förverkligandet av den kulturpolitiska
strävan att föra ut kulturen från de huvudstadsdominerade scenerna, en tillgänglighetssträvan
som skall prägla Sverige under många decennier framåt och komma att omfatta i princip alla
konstarter.
”Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig
teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa liknande anspråk."
Arthur Engberg, minister, 1933
_______________________
Under fyrtio- , femtio- och sextiotalet bedrivs ett opinionsarbete av kulturaktörer i landet i
syfte att skapa nationella strukturer för att föra ut även musik, dans och konst från de större
städernas till landsbygden. Flera statliga utredningar genomförs kring dessa frågort och t.ex
Statens Kulturråds utredning som startar 1968 utgör grunden för 1974 års kulturproposition.
Under femtiotalet initieras en stark politisk aktivitet runt idéer om en statlig nationell kanal
för television. Redan i slutet av femtiotalet överförs de första sceniska händelserna till TVformat. När beslutet att starta rikstäckande television tas 1956 av regeringen tar det bara två
år innan operan Aniara filmas på scen och sänds både i Sverige och flera europeiska länder.
Sextiotalet är generellt den tid då folkhemsbygget kulminerar, med stora
strukturomvandlingar, bostadspolitiska beslut och en stark ekonomisk utveckling, ett
decennium som även kokar av nya konstnärliga impulser, musikaliska gränser som sprängs
och starka ambitioner att föra ut kultur till folket. Det blir ett årtionde där helt nya
fundament skapas kring kulturens roll i samhällsbyggandet, samtidigt som TV-mediet börjat
ta stor plats när det gäller förmedling av nyheter, film och kultur, ett medium som går från
en enda kanal till två stycken under året 1968. Detta sker ungefär samtidigt som sändningar i
5
färg startar, hittills har det varit svartvit bild under TV:ns första tio år. Även televisionen blir
nu en del av tillgängliggörandet av kultur till människor ute i landet.
Cullbergbaletten startar också under denna tid, får ett statligt uppdrag 1967 och börjar föra
ut såväl modern danskonst som balett ut i landet, man inleder även ett samarbete med den
nya TV-kanalen TV2.
Rikskonserter påbörjar sin försöksverksamhet i början av decenniet och permanentas 1968
som en statlig institution för turnerande musik i Sverige. På ungefär samma sätt och under
samma tid uppstår Riksutställningar med ambitionen att föra ut konst och samtidskonst i
landet.
Parallellt med dessa statliga initiativ startar en rad aktörer i Sverige andra nätverk för att flytta
ut kulturen och konsten från storstädernas kulturella epicentrum, ut till hela landet. Malmö 1893 är startpunkten för Folkets Hus-rörelsen som kom att bli viktiga
samlingsplatser för såväl arbetarrörelsens utveckling, som för alla former av
kulturevenemang. Rörelsen växte under hela nittonhundratalet och blev såväl själva
arrangörer som samarbetspartners till riksorganisationer inom kulturen. Även
fackföreningsrörelsen fick en viktig roll för kulturens spridning ut i landet, med bl.a
subventionerad bokförsäljning på arbetsplatser och skapandet av teaterombud.
Under sextio-och sjuttiotalet uppstår de olika centrumbildningarna; Teatercentrum,
Fotograficentrum, Författarcentrum, Musikcentrum, KKV, Danscentrum och andra
sammanslutningar för fria kulturutövare, en rörelse som också fått stor betydelse för
decentraliseringen av kulturlivet och tillgängliggörandet av kultur till hela Sverige. Många fria
grupper och utövare inom samtliga konstarter har haft en omfattande verksamhet utanför de
stora städerna och därmed bidragit till denna utveckling. När det gäller film och rörlig bild
startades under sjuttiotalet Bio 16, initierat av SFI, för att möjliggöra visning av kvalitétsfilm
runt om i landet, och parallellt med detta initiativ etablerades Folkets Bio som hade liknande
icke-kommersiella ambitioner kring filmdistribution och visningar.
Även de institutionella regionala och kommunala kulturverksamheterna har naturligtvis
bidragit till den förändring i synen på rätten till och tillgängligheten till kultur som pågått
under i stort sett hundra år i landet.
______________
Om ovanstående är en stark indikator på ett kontinuerligt paradigmskifte i kultur-Sverige
under hundra år, så är mitten av 1990-talet en lika massiv startpunkt för en förändring av
våra kommunikationsvägar, sociala vanor, kulturkonsumtion och vårt arbetsliv, en mycket
snabb förändring av våra vardagsliv som mänskligheten aldrig sett motsvarigheten till
tidigare.
Vi som fortfarande minns de märkliga ljuden från de första generationens internetmodem
som med en hastighet som motsvarar en tusendel av dagen bredband fick kontakt med
världen, kan nog fortfarande ibland förundras över hur fullständigt genomgripande detta
skifte varit.
6
Ett decennium tidigare, under åttiotalet, uppenbarades möjligheterna för utövare av musik
att använda digitala verktyg för skapandet. Synthar, sequensers, samplers, digitala effekter och
en generell sjunkande prisbild på utrustning demokratiserade producerandet och gjorde det
möjligt för väldigt många att skapa, i teknisk bemärkelse, professionella verk. Tekniken i sig
blev också, som ofta under konstens utveckling historiskt sett, en katalysator för nya
musikaliska uttryck och impulser. Tio år senare dyker första digitala videokameran upp och
initierar den digitala revolution som omskapat såväl produktion som tillgänglighet och
distribution av rörlig bild, film och TV.
Redan i slutet av nittiotalet och början av tvåtusentalet börjar man skönja de möjligheter som
internet skall komma att medföra när det gäller tillgängligheten till musik, konst, litteratur
och sceniska händelser. Musiktjänsten Napster och mp3 blev begrepp som ställde mycket på
ända i frågor om massdistribution, rättighetsfrågor och betalningsansvar för den enskilde
som tar del av kultur på nätet.
2000-talet är för de flesta av oss sedan en enda lång sträcka av tekniska innovationer, onlinetjänster, nya konsumtionsvanor, ett förändrat socialt liv och arbetsliv i globaliseringens och
digitaliseringens kölvatten.
2005 ser vi för första gången rörlig bild i ett sammanhang vi aldrig tidigare gjort. Youtube
startar och redan efter ett år har man 100 miljoner visningar per dag. Youtube, som tidigt
marknadsfördes under devisen ”Broadcast yourself ”, är den hittills snabbaste communityn
på nätet som skådats, jämförbar med Facebooks utveckling.
Under den senare delen av 2000-talet dyker sedan flera liknande tjänster upp ; Vimeo med
högre bildkvalité och en ”renare” layout som attraherat inte minst professionella filmskapare.
Andra tjänster som Daily Motion, Blip, Darktube och Liveleaks, alla med varierande profil
och några med inte minst flytande gräns för våldsinslag, porr och annat material som inte
accepteras på tex Youtube. En tjänst som snabbt rönt stora framgångar är
CultureUnplugged, en filmsajt och ständigt pågående filmfestival på nätet som idag erbjuder
tusentals dokumentärer från hela världen. CU har idag kontor runt om i världen och stöds av
hundratals organistationer, bl.a FN. Fragmenteringen och diversifieringen av TV-världen
fortsätter obönhörligt och många unga kreativa blivande producenter ser inte den
traditionella TV-produktionen som en attraktiv väg idag. Under 2007 startade den första fria livestreaming-tjänsten under namnet Mogulus ( som
sedan bytte namn till Livestream år 2009. Framgången blev snabb och kontor etablerades i
Bangalore, Los Angeles och New York. Detta möjliggörs naturligtvis av den ökande
tillgänglighet till högre bandbredd som börjas bli vanlig i många länder runt om i världen.
För första gången anas möjligheten att i princip starta en egen TV-kanal. Inte minst
kommersiella aktörer och sportnyheter var snabba att anamma den nya tekniken och idag är
det legio t.om för stora TV-bolag att använda nätet som kompletterande eller dominerande
struktur för rörliga bilder. Tex så sändes livebilderna från Fukushima-katastrofen i början av
skedet nästan uteslutande via internet och livestreamingtjänsten Ustream.
Den tekniska kvalitén var låg i början av denna utveckling, en kombination av att HDkameror och annan kringutrustning var förhållandevis dyr, något som i skrivande stund är
7
under snabb förändring. Från år 2007 dyker också fler tjänster upp på nätet, JustinTV,
Bambuser, Tikilive, Twitcam m.fl.
Bambuser får en del uppmärksamhet i att Melodifestivalen och TT så tidigt som 2009 börjar
sända via tjänsten och under den arabiska våren och flera andra folkliga uppror runt om i
världen har Bambuser använts flitigt att sända direkt via mobiler.
SVT Play är den första icke-kommersiella nationella tjänst i Sverige som får ett stort
genombrott. Tjänsten är idag förebild för många som bygger infrastruktur för masssändning live och streaming generellt. När tjänsten började utvecklas år 2006 fanns ett visst
motstånd inom den egna organisationen, idag är det snarare ett exempel på hur livestreaming
och streaming alltmer dominerar över traditionell TV-sändning och kommer med all
sannolikhet att ta över helt som medium i framtiden eller byggas ihop med mer komplexa
nät-tjänster från SVT. De höga kostnader som är förbunden med traditionell marksänd
television kommer inte att kunna fortgå när public service i en framtid säkerligen kommer att
tvingas till förändrade finansieringsformer. Inte minst domen från juni 2014 i Högsta
Förvaltningsdomstolen där domstolen upphäver betalningskyldighet för datorer, surfplattor
och mobiltelefoner som TV-mottagare, samt den stora nationella enkät där 60% av svenska
folket önskar en skattefinansierad public service-TV, kommer formodligen att innebära nya
politiska riktlinjer.
Allt detta visar bara på diversifieringen av distributionen av den rörliga bilden. De som på
nittiotalet avfärdade internet som distributionskälla fick snabbt äta upp sina profetior när det
så småningom på 2000-talet visade sig att breakeven redan nått för nätbaserat filmtittande i
relation till biograf -och TV-visningar. Idag tar mediejättar som Netflix, HBO och andra
aktörer sakta men säkert större och större andelar av vår konsumtion av rörlig bild och
ingenting tycks tyda på något annat än att detta bara är början.
Ur detta perspektiv kan man lugnt påstå att kultursektorn har vaknat sent. Sen att upptäcka
de nya möjligheter som ges till att visa och representera sina sceniska händelser bortom
fysisk tid och plats. Som tidigare nämnt är det bara de stora institiutionerna som ägnat tid,
kraft och resurser för att skapa egna sändningar, antingen live eller med möjlighet att se
streaming i efterhand på deras egna hemsida, Youtube, eller Vimeo.
En intressant aktör i sammanhanget är nätportalen PlayKultur som i skrivande stund
utvecklar en stor tjänst med SVT Play som förebild. En tjänst som vill vara
distributionskanalen för alla former av kultur i landet. Ambitionerna är höga och
perspektivet långsiktigt och får denna kanal kontinerliga resurser och en fungerande
finansieringsmodell kan man se en betydande aktör segla upp till gagn för digitaliseringen av
det svenska kulturlivet.
För de lokala och regionala kulturaktörerna ser framtiden också ljus ut, under förutsättning
att finansierande offentlig sektor tar denna utveckling på allvar och ser de möjligheter till
tillgänglighet och spridning som finns potentiellt här. För relativt blygsamma summor skulle
man kunna nå ut mycket brett med det utbud som rör sig bortom de stora etablerade
scenerna i storstäderna. Framförallt finns det i denna teknikstruktur en möjlighet till mobila
lösningar, och därmed samfinansieringslösningar mellan kommuner och regioner.
8
Nätverkstan i Göteborg har i skrivande stund investerat i ett eget mobilt tvåkamera-system
med hög HD-kvalitet (som enkelt kan utökas med två till tre ytterligare kameror ) och en
egen kanal på Bambuser där möjligheterna till kvalitativa sändningar från mindre
kulturaktörer utforskas. Denna investering är en direkt konsekvens av KulturREC-projektet
och ett konkretiserande av de ambitioner som Nätverkstan numera har inom området, att
skapa en mobil enhet för kontinuerlig livestreaming av kulturhändelser utanför de större
etablerade institutionerna. Planeringen för denna verksamhet är att söka medel för en
kontinuerlig regional resurs för streaming, en konkretisering av målet för KulturREC, medel
som kommer att sökas i första hand hos VG-regionen.
De områden som behöver vidare diskuteras och problematiseras i frågan om framtiden
för streaming och digitalisering av kulturen kan sammanfattas under ett antal rubriker:
Tillgänglighet
Bortsett från de möjligheter att uppleva kulturhändelser långt bort från fysisk plats och vid
valfri tid handlar detta inte minst om människor som faktiskt inte kan ta sig till kultureventet;
på sjukhus, vårdhem, gruppboenden, äldreboenden, fängelser och andra institutioner.
Det bör vara en demokratisk rättighet att ta del av kultur trots att man inte har möjlighet att
vara på plats på grund av avstånd, ekonomi, sjukdom, funktionshinder eller andra hinder.
Teknik
Kostnaderna för ett mobilt högkvalitativt femkamera-system med HD-specifikation hamnar
idag på mellan 150-200 000 samt driftskostnader för åtminstone 3 deltidsarbetande
medarbetar samt kostnader för transporter till respektive plats. Dessutom kostnader för
prenumeration på en kanal på Bambuser eller liknande tjänst, dock en relativt blygsam
summa i sammanhanget. Ett mobilt flerkamera-system som kan ambulera runt och streama/
filma kulturhändelser av olika slag. Redaktionellt
Vem ska avgöra vad som har tillräcklig konstnärlig höjd alt. har en tillräcklig
angelägenhetsgrad eller stort publikt intresse ?
Rättighetsfrågor
STIM har idag som stor svensk aktör inom musiklivet i princip löst rättighetsfrågan kring
sändningar från konserter, med en relativt ”vänlig” finansiell prenumerationsmodell där
kostnader blir låga, åtminstone upp till en viss publiknivå. När det gäller övriga aktörer,
Dramatikerförbundet, Teaterförbundet etc , har inte projektet KulturREC gått djupare in i
frågan då mycket kompliceras av att våra ambitioner omfattar små kulturaktörer, konsthallar,
lokala teaterscener, musikarrangörer etc. Frågan måste penetreras vidare för att tydliggöra
ramarna och frågeställningarna för just dessa aktörer.
Leif Eriksson
Nätverkstan Kultur
9
DELTAGANDE, TILLGÄNGLIGHET OCH DIY-KULTUR
Streaming handlar om tillgänglighet. Tillgänglighet är en designförutsättning för det mesta
som kan kallas kultur. Digitala verktyg och internet hjälper människor att kommunicera.
Dessa verktyg förflyttar makten från få till många, från en selektiv åskådarkultur till en
tillgänglig deltagarkultur. Dessa verktyg ger frihet. Trots detta bemöts ofta våra nya verktyg
med rädsla inom kulturbranschen, ofta talas det om kostnader och risker istället för frihet,
diversitet och långsiktig hållbarhet.
Jag arbetar genom Story architects think and do Collaboratory med kommunikation, och likt
Umberto Eco ser jag alla kulturella uttryck som kommunikation. Jag arbetar med att sprida
kunskap utan prislapp, att sprida frihet till så många människor som möjligt. Kultur är ett
bränsle för en hållbar samhällsutveckling och konst är en metod som till skillnad från andra
vetenskaper har friare ramar och saknar metodologiska begränsningar, arbetssätt och regler.
Därav har konstnären en frihet som många andra vetenskapare ej har. Kombinationen av
någon som jobbar under de förutsättningarna och någon som jobbar med striktare
vetenskaplig data leder till nya perspektiv och innovation. Jag har i många år även jobbat
med social innovation genom konstnärliga uttryck, bland annat genom egen
konstproduktion, Creative commons verk och litteratur, samt konferenser och labbmiljöer
såsom DIY days/Learn Do Share.
Genom ett vikariat på Nätverkstan föll projektet Kultur REC inom ramen för mitt arbete en
kort period. Jag bjöd in projektet till Story architects fria konferens DIY days/Learn Do
Share Gothenburg för att hålla ett seminarium och undersöka efterfrågan på streaming. Ett
trettiotal deltagare möttes under ett par timmar för att ta del av ett par exempel och sedan
diskutera samt fylla i en enkät.
DIY days/Learn Do Share livestreamar vanligen alla konferenser samt workshops i
porgrammet för att det globala communityt ska kunna ta del av process och resultat. Detta
koncept arrangeras över hela världen genom välrenommerade Reboot stories, baserat i New
York, i samarbete med lokala aktörer. Reboot stories är en liten grupp kreatörer, inkluderat
mig själv, som under många år arbetat med social innovation genom konstnärliga processer.
Alltifrån FN och Unicef, till universitet såsom Columbia University och enskilda konstnärer
finns bland våra samarbetspartners och vi bygger utöver konferenserna även upp mer
permanenta institutioner som driver hållbar utveckling. Att ta DIY days/Learn Do Share till
Västra Götalandsregionen var ett steg i Story architects arbete med att sprida kunskap om
dessa metoder. Först nu börjar begreppen användas mer allmänt i Sverige, genom CSR och
olika standarder för social innovation där vi samarbetar transdisciplinärt och vårt arbete
sprids till fler organisationer.
Begreppet DIY (Do It Yourself) blev ett känt begrepp på femtiotalet i samband med
kostnadseffektiva trender som att bygga om hemma själv, odla sin egen trädgård och sticka
sina egna kläder. Det blev senare ett sätt för kreatörer att uttrycka sig och nå ut oberoende
av styrande bolag. Till exempel zines i små upplagor, indiemusik, punkscenen, indiefilm,
indiespel, och på senare tid hacker och maker kulturerna. Det handlar om att bygga sin egen
framtid istället för att vänta på att andra ska göra det åt en, om att göra det bästa av vad man
10
har, att vara innovativ och kreativ. DIY handlar också om att samarbeta, innovation sker i
skärningspunkten mellan olika perspektiv och samarbete ger möjlighet för mindre aktörer att
klara större projekt. Ingen del i mitt arbete hade varit möjlig utan DIY mentalitet,
samarbeten och stort socialt kapital.
Vi är vid ett paradigmskifte, dels har media och dess kreation/distribution förändrats, dels
växer de sociala klyftorna i världen och det krävs att en stor del av mänskligheten ändrar sin
inställning och tar ett större gemensamt ansvar. Dagens system är utdaterade och vi är
många som bygger nya system för att skapa hållbarhet. Vi har tillgång till mycket ny teknik
vilket ger verktyg som underlättar kommunikationen och tillgången till information världen
över. Mina olika projekt ämnar att hjälpa folk förstå och använda dessa nya verktyg och öka
digital- och medialitteraciteten. Streaming är ett sätt för olika aktörer att sprida och dela sina
verk och resurser, samtidigt som det är ett sätt för människor att ta del av verk och resurser
om de av olika anledningar ej kan närvara på plats.
Nätverkstan var tidiga med att skapa en mötesplats där användare hade tillgång till digitala
verktyg och har en lång tradition av att driva kulturella frågor. En hub för streamingteknik
skulle därav passa bra i anknytning till Nätverkstan, i samarbete med Kulturverkstan och
dess studenter vilka blir framtidens kulturproducenter och borde ha streamingteknik som en
del av sin utbildning. Vi behöver inte nya institutioner för att diskutera standarder, vi behöver
öppna upp och förnya de redan existerande strukturerna, släppa in kreatörer och deltagare i
beslutsprocesser och göra behovsanalyser innan nya strukturer byggs upp.
Jasmine Idun Lyman
Nätverkstan/Story architects think and do Collaboratory
11
UTMANINGEN ÄGER RUMMET – ökad digitalisering för ökad
hållbar utveckling?
1. STREAMING OCH DIGITALISERING
ANALYS
Förstudie kultur RECs utredningsuppdrag handlade om streaming1. Under förstudien har vi
träffat en mängd människor och små och storskaliga aktörer i och utanför kulturlandskapet
(se bilaga för aktiviteter). Många uttrycker en längtan av att bredda sitt publikunderlag och ta
plats i det digitala paradigmskiftet.
Många småskaliga kulturaktörer är redan idag på nätet. Det är en självklar plats att
marknadsföra, sprida information och i viss utsträckning dokumentation från tidigare eller
kommande produktioner och projekt. Få småskaliga aktörer genomför idag fullskaliga
sändningar på nätet, vad man brukar kalla streaming.
Det är svårt att hitta bra jämförelsetal för kostnaden för den småskaliga kulturen, men om
man till exempel ser på Göteborgs konserthus som varit en samtalspartner under förstudien
ser vi:
• den tekniska utrustningen låg på cirka 2,2 miljoner kr
• att streama en konsert och INTE göra det live innebär cirka 80 arbetstimmar
• att streama live är mer tidskrävande då ”inget får gå fel”
Skulle man brotta ner motsvarande siffror till till exempel ett bibliotek eller en
performancekonstnär så krävs det åtminstone
• en kunnig person inom enklare ljus- och ljudsättning, kamerateknik som jobbar
minst en dag med förberedelser och genomförande till en kostnad om minst 5 000
kr
• cirka 3 000 kronor i hyra för ”enkel teknik”.
• Beroende på var kulturhändelser sker så tillkommer transport på minst 500 kr om vi
räknar lågt
Det är en sammanlagd kostnad på 8 500 kronor. En allt för stor summa för många
småskaliga kulturaktörer. För till exempel konstnärer, som får en genomsnittlig ersättning för
en utställning på 4 000 kronor2, är 8 500 kronor en hög siffra. För ett litet kommunalt
bibliotek är det oftast en högre summa än arvodet för till exempel den författare som är på
besök.
1. Streaming (strömmande media) eller "strömning" är uppspelande av ljud- och videofiler på mottagarens dator eller
mobiltelefon samtidigt som de överförs över ett LAN eller WAN, till exempel Internet. Streaming används t ex både för
uppspelning av lagrade filer från webbplatser och för mottagning av direktsända evenemang på Internet.
2 http://www.svt.se/kultur/konst/over-halften-av-alla-konstnarer-jobbar-gratis
12
Vår analys är att det både är allt för kostsamt att göra det till någorlunda bra kvalité. Och när
det väl ligger en föreställning eller ett författarbesök på internet, vem skall kolla? Och,
framför allt: vem skall kolla som INTE hade kommit till själva tillställningen?
MÖJLIGA LÖSNINGAR
1. Bredda begreppet
Animal Spirits huvudsakliga uppdrag i förstudie Kultur REC var att undersöka hur en
långsiktig finansiering för småskalig kultur skulle kunna se ut. Vårt förslag på lösning är att
man breddar begreppet streaming till att innefatta all form av digitalisering. Det kan vara
minst lika effektivt att lägga ut några minuter från en kulturhändelse för att locka nya publik
eller press som att lägga ut en hel händelse som kanske får få tittare.
2. Skapa incitament och lärande
Vi ser också att delar av det småskaliga kulturlivet är ovana att till exempel föra in en
stillbildskamera för att fotografera vad som hänt. Några är även ovana vi relativt mogna
sociala medier som till exempel Facebook. Att uppmuntra det småskaliga kulturlivet att
dokumentera, att vara på nätet och att ta plats i de befintliga digitala små och stora kanaler s
är en viktig del för att den småskaliga kulturen inte skall halka efter ännu mer i det digitala
paradigmskiftet.
Vi tror att det inom några år kommer att vara krav från statligt håll att de större scenerna
måste digitalisera sitt utbud för att få fortsatt stöd. När Animal Spirits blickar ut över det
kulturpolitiska fältet så tror vi även att de kommande åren kommer att ställas krav på
någon form av ”digital dokumentation” eller streaming från offentliga finansiärer även
för småskaliga kulturaktörer.
När tekniken och kanalerna för att sända och lägga ut material både blir billigare och
enklare att använda, så bör det även vara ett rimligt kulturpolitiskt krav om man skall få
stöd. Att nå nya publikgrupper och öka delaktighet i kulturen är även prioriterade frågor
för till exempel Västra Götalandsregionens kulturnämnd3 de kommande åren och EU:s
programperiod 2014 – 20204.
3. Digitalisera för specifika sammanhang och syften
Att lägga ut något på nätet, att ”digitalisera småskalig kultur”, är tekniskt relativt
okomplicerat. Att lägga ut några rader och bild på Facebook eller filma med sin mobilkamera
är billigt och vanligt. Men bara för den småskaliga kulturen digitaliseras, så krävs det en
strategi för vem skall titta och varför. Många gånger ser endast de ”närmast sörjande” på det
Se t ex sid 15 och område 4 av 5, ”nyttja tekniken” i kulturplan via: http://www.vgregion.se/sv/VastraGotalandsregionen/startsida/Kultur/kulturnamnd/Prioriterade-omraden/
3
Se t ex under prioriteringar in delområdet för att stärka kultursektorns kapacitet, http://www.kulturradet.se/
sv/EU_Kulturprogram/Nytt-program-2014-2020/
4
13
som läggs ut.
Animal Spirits tror att värdeskapande sker i relationer, i relationer till det som gjorts och
omvärlden. För att småskalig digitaliserad kultur skall bli relevant så är ett sätt att se till att
den kommer till användning i specifika sammanhang med specifika syften.
2. ANGÅENDE LÅNGSIKTIG FINANSIERING
Känslig fråga
Frågan om värde i kulturlandskapet är känslig. Många förknippar det med en instrumentell
syn och att det är ekonomiska värden som hela tiden skall förstås. Men för att skapa både
enskilda kanaler och strukturer för att stödja digitalisering av småskalig kultur bör frågan
diskuteras. Om inte annat om kulturen också skall nå ut till andra delar av samhället.
Animal Spirits har försökt att svara på frågan vilka värden om den småskaliga konsten och
kulturen skapar. Och, den kanske ännu viktigare frågan, för vem eller vilka?
En del av kulturen är en del av lösningen
Vår erfarenhet är att kulturen allt för ofta beskrivs som god eller värderingsfri. Det klassiska
exemplet är kulturnämnder där målet inte är att skapa sunda konflikter mellan olika politiska
åsikter, utan endast att skaffa ”mer pengar till kulturen”. När man till exempel lyfter frågan
att en del av det småskaliga kulturlivet som är bra på att ta plats på internet är pornografi, är
det underförstått att just det inte ingår i ”den goda kulturen”.
Parallellt med förstudien har även Animal Spirits tagit del av Skaraborgs kommunalförbunds
kulturekonomiska forskningsprojekt Kreativa Kraftfält. Där är kulturekonomen Pier Lugio
Saccos kulturbegrepp centralt. Ett kulturbegrepp som han kallar ”kultur 3.0”5. Enligt Kultur
3.0 så lever vi delvis i en kulturaliserad ekonomi. Kulturen genomsyrar stora delar av
ekonomin. Vi köper inte längre en skjorta för att vi fryser, utan för att skapa oss själva som
existentiella varelser. Värdet i den designade kaffekoppen som vi tar med från caféet ligger
inte i primärt i själva kaffet, utan i caféets aura, formgivning och inredning.
Utan att värdera så tänker vi att det i alla fall går att problematisera de tre olika
kulturhändelserna ovan. Pornografi är enligt många inte ”bra småskalig kultur”. Enligt
svensk handels framtidsanalytiker köper vi kläder i Sverige som om vi vore 40 miljoner
invånare. Och trots att 45% av allt kaffe som produceras i dag är ekologiskt, så går det att
ifrågasätta om det i längden är hållbarhet att överhuvudtaget dricka kaffe i den mängd som vi
till exempel i Sverige gör.
Vår slutsats är att om vi har ett brett kulturbegrepp, så måste samhället och småskaliga
kulturens nyckelintressenter även orka granska och stödja den kultur som vi vill se mer av.
Sammanfattningsvis är Animal Spirits förslag att ”en del av kulturen, kan vara med att lösa
en del av problemet”.
5 http://www.skaraborg.se/Var-verksamhet1/Kultur/Kreativa-Kraftfalt/
14
Kultursyn
Om vi skall prata och granska kulturen och hitta den del av kulturen som kan vara med på
delar av olika lösningar, så tror vi att man bör hitta sätt att prata om kultur på ett fruktbart
sätt. Ett fruktbart samtal kräver någon form av uppdelning och kultursyn, men hur skall det
göras?
Att prata om kultur och kulturbegreppet leder allt för ofta till stela diskussioner som snabbt
ebbar ut. Offentlig verksamhet pratar om uppdelningar som bygger på spets eller bredd,
amatörer eller professionella, barn- och vuxenkultur som enligt vår erfarenhet leder framåt.
När Animal Spirits försöker förstå och prata om värde i småskalig kultur, så tror vi det är
viktigt att förstå att olika kultursyner har olika svar frågan. En uppdelning som vi har använt
oss av är Jenny Jonnissons kulturpolitiska argumentationsschema6 som är en
vidareutveckling av Dorte Skot- Hansens arbete:
Nedan har vi försökt att redogöra för hur Animal Spirits förstår de tre olika kultursynerna
ovan och argumentera för vilken vi har valt för att se på vilket sätt den småskaliga kulturens
digitalisering kan finansieras.
Humanistisk kultursyn
Vår erfarenhet är att till exempel kulturpolitiken många gånger ”stannar här”. Ett klassiskt
exempel är skolbesök på konstmuseum där förväntningarna är att ”mötet i sig” med
byggnaden, de stora konsthistoriska klassikerna och få träffa en beläst konstpedagog bildar
eleverna.
6 Jenny Johannisson (2006), Det lokala möter världen - Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg
15
Idén om kulturen som ett bildningsprojekt är relativt stark i till exempel media och inom
grund- och gymnasieskolan. Kulturens roll är inte att ifrågasätta eller skapa frågor, utan
snarare ge svar.
Instrumentell kultursyn
Här ses kulturen som en del i en satsning. Kulturen skall hjälpa en plats eller verksamhet att
”sättas på kartan”. Ett exempel är från Magnus Kroon, svensk handels framtidsanalytiker
som uppmuntrar aktörer inom detaljhandel att göra ”vädersäkra arrangemang” på sin
dragning inför hur digitaliseringen påverkar svensk handel och hållbar utveckling7. Magnus
beskriver arrangemang som oavsett väder kan genomföras med en stor publik. En publik
som i anslutning till kulturen konsumerar hotellnätter, restaurangbesök och shopping. Ett
konkret exempel är Bruce Springsteen där besökare långt i förväg köper biljett och deltar i
kulturhändelsen vare sig det regnar eller inte och blir samtidigt en intäkt för andra näringar.
Kulturen som ett verktyg för andra ”starkare” intressen är relativt vanlig. Sedan 30 år tillbaka
är det inget underligt att till exempel kommuner gör satsningar på ”kulturen som
tillväxtfaktor” med oftast goda intentioner om jobb, tillväxt och ökad turism. Sociologisk kultursyn
Här ses kulturen som en del i en socialt frigörelse och en central del i en demokrati. Delar av
1974 års kulturproposition har en liknande kultursyn där medborgaren ”står över kulturen”
och vare sig skall bildas eller delta i en satsning på att skapa attraktivitet för en plats/
kommun/resmål etc.
Ett exempel som vi använt i våra diskussioner är körledarens Gareth Malones programserie
på BBC där han bland annat involverar partners till militärer som verkar i andra länder.
Kören blir ett sätt att jobba tillsammans och i det här fallet ett sätt för deltagarna att hantera
sina känslor av oro.
Människorna samlas för att lösa en gemensam uppgift. Och istället för att invididen står i
centrum som i den humanistiska kultursynen eller platsen som skall växa i den instrumentella
kultursynen, står utmaningen i centrum. I fallet ovan är utmaningen ett körverk som skall växa fram med hjälp av både professionella
kulturaktörer (körledare) och ideella krafter (kören). Slutsats
Redan idag digitaliseras också den småskaliga kulturen som sagt på flera sätt genom bland
annat sociala medier och en allt billigare teknik. Vi är också väl medvetna att det finns en
mängd steg som tas i dag av en mängd aktörer inom streaming och digitalisering som t ex
Digiscen, Kultur Play och Google Cultural Institute.
Därför är vårt förslag att beskriva principer för hur det befintliga landskapet kan
kompletteras med andra typer av strukturer för att underlätta den småskaliga kulturens
digitalisering.
7
http://www.nordicshoeandbagfair.se/arkiv/forelasning-med-magnus-kroon-fran-svensk-handel/
16
Genom analysen ovan kring kultursyn har vi sett att det är relativt få aktörer som placerar
kulturen i ”samhällets tjänst”. Animal Spirits blev inspirerade och utmanande under
förstudien bland annat av en artikel av Lars Gustafsson i Expressen där han oroar sig för
”vilken stark, närmast blind, energi det officiella litteratur- och konstlivet undviker tidens
verkliga problem och dess sociala realiteter”8. En känsla som vi delar och där en ”riktad digitalisering” skulle kunna möta upp vår och Lars
oro över samhällsutvecklingen. För att möta utmaningen tror vi att en sociologisk kultursyn kan vara en lämplig
utgångspunkt.
3. FÖRSLAG NÄSTA STEG
Animal Spirits tror att det går att komplettera det utbud som finns idag kring digitalisering.
Vårt förslag på långsiktig finansiering innebär att en del av kulturen blir en del av lösningen.
Det är alltså inget heltäckande förslag på hur ALL småskalig kultur kan digitaliseras. I korthet ser vårt förslag ut så här:
1. vi testar att utgå från en sociologisk kultursyn där kulturen kan bidra/bidrar till social
frigörelse
2. en av de viktigaste sociala utmaningarna idag är att ställa om samhället till hållbar
utveckling
3. för att ställa om till hållbar utveckling krävs det samarbete över och mellan
professioner och sektorer, där den småskaliga kulturen bör vara en av aktörerna
4. för att underlätta att mötas på ett så ”effektivt” sätt som möjligt bör man utgå från
ett gemensamt språk som alla kan använda, oavsett om de jobbar med småskalig
kultur, hållbarhet eller offentlig eller privat verksamhet.
5. Animal Spirits analys är att det har funnits få ansatser, regionalt, nationellt och
internationellt, att skapa ett gemensamt språk
6. 2010 introduceras den globala överenskommelsen ISO 26000 med riktlinjer och
förslag på ett gemensamt språk kring hållbar utveckling
7. om vi tar stöd av ISO 26000 kan vi skapa ett gemensamt rum där aktörer med en
sociologisk kultursyn och intresse av hållbar utveckling kan ”bjudas in”.
Animal Spirits har använt en del av förstudien att förstå hur man skulle binda samman
slutsatserna ovan för att finansiera en del av digitaliseringen av den småskaliga kulturen och
samtidigt bidra till hållbar utveckling.
Vi har försökt att sammanfatta vårt förslag för att i princip skapa en kulturinstitution som
med stöd av digitaliserad kultur bidrar till samhällets pågående omställning till hållbar
utveckling (definierat utifrån ISO 26000).
8
http://www.expressen.se/kultur/talande-tystnader/
17
Vi har påbörjat ett arbete med att finansiera vårt förslag under namnet Queer ISO 26000. I
förstudien har vi bland annat testat principerna ovan i en workshop tillsammans med
Göteborgsregionens kultur- och fritidschefsnätverk (GR). Nedan är en ett av många
konkreta sätt som man kan tilllämpa principerna kring samhällsansvar och digitaliserad
småskalig kultur.
QUEER ISO 26000
Animal Spirits menar att konst och kultur kan bidra till hållbar utveckling.
Vetenskapliga fakta talar för att människan är orsaken till att medeltemperaturen på jorden
kommer att stiga med 4 grader inom en nära framtid om vi inte agerar9. Forskarna beskriver
konsekvenserna av en sådan utveckling. Rationellt, tekniskt och med hög trovärdighet. Det är
bra. Men det räcker inte.
Vetenskapernas 3:e-personsperspektiv (objektivt och distanserat) behöver kompletteras med
1:a- personsperspektiv (subjektivt och nära).
Konst och kultur kan vara bra på ett 1:a-personsperspektiv. Omställning till hållbar
utveckling handlar om psykologi, genus, egna upplevelser och emotioner i lika hög grad som
rationella och tekniska fakta. Vi kallar metoden för Queer ISO 26000 - queer som i ovanlig,
udda och öppen för flera tolkningar.
Nedan har vi sammanfattat de steg som vi testade tillsammans med några aktörer från
Göteborgsregionens kultur- och fritidschefsnätverk (GR) i en workshop 7 nov 2014.
Workshopen var en del i förstudien Kultur REC som GR har varit med att finansiera. Vi tror
att texten nedan kan vara ett konkret exempel på våra slutsatser från förstudien.
Bakgrund
Queer ISO 26000 (QI) är en metod och samverkansform för att skapa handlingskraft kring
hållbar utveckling med stöd av konst och kultur. Vi vill skapa engagemang och
handlingskraft till den pågående omställningen av samhället till hållbar utveckling för att över
60% av världens ekosystem är eller är på väg att kollapsa, för att det varje dag kränks
mänskliga rättigheter och för att möta alla de andra utmaningar som mänskligheten står
inför.
Utmaningarna och anspråken att delta i lösningarna på samhälles omställning är många. Från
cafékedjor som planterar träd i Afrika och serverar ekokaffe som en del av en krass
ekonomisk kalkyl till Sveriges miljömärkta gruvindustri som samtidigt producerar 80% av
Sveriges totala avfall till ideella organisationer som utanför majoritetssamhället varje dag
arbetar med lokal utveckling, arbetslöshetsfrågor och kränkning av mänskliga rättigheter.
Tidigare har det varit svårt att prata samma språk och jämföra vad hållbar utveckling
egentligen är. Men i början av 2000-talet jobbade 1 000 experter från 100 länder 10 år för att
formulera ett förslag på ett gemensamt globalt språk. Resultatet blev den globala
9
Se till exempel FN:s klimatpanels sammanfattning av 10 000 från 1 nov 2014, http://www.ipcc.ch/
18
överenskommelsen och standarden ISO 26000.
ISO 26000 lanserades 2010 och är tänkt att gälla för alla typer av verksamheter, stora som
små, offentliga, privata, ideella och kulturella. ISO 26000 trycker hårt på inkluderande dialog
och på kollektiv problemlösning.
Tröskel
ISO 26000 är till sin form en kompakt textmassa på nästan 100 sidor. Språket är tekniskt och
torrt, skrivet från ett 3e-persons perspektiv. Innehåll och form gör standarden svår, så svår
att de flesta organisationer, små som stora och individer inte ser hur de ska använda den.
Möjlig lösning
Med hjälp av bilder, kultur och konst vill vi levandegöra begreppet hållbar utveckling. OCH
samtidigt göra riktlinjerna i ISO 26000 mer tillgängliga.
Hållbar utveckling handlar om klimatanpassning och energieffektivitet, men också om
antikorruption, IT-säkerhet, gender, hållbar konsumtion, lärande, jobbskapande och
samhällsengagemang, med mera.
Kultur och konst hjälper oss att skapa mening kring den omställning vi är mitt upp i. Hjälper
oss att förstå hur vi kan agera för att bidra till hållbar utveckling.
QUEER ISO 26000 - undersöka hur vi kan bidra till hållbar utveckling
Kort och enkelt uttryckt: Animal Spirits har utvecklat en metod för kollektiv problemlösning.
Istället för att rusa in i lösningar stannar vi upp och undersöker vilka globala
hållbarhetsintressen som finns kring varje problem eller utmaning.
Texten nedan bygger på rapporten från workshopen med kultur- och fritidschefer i
Göteborgsregionen som Animal Spirits genomförde 7 november 2014. Vi var inbjudna som
en del i förstudie Kultur REC att se om principerna ovan kunde användas till en utmaning
som GR står inför:
Hur kan vi öka regionalisering av de tre delvis regionalt finansierade större festivalerna och
biennalen i Göteborg10?
Workshopen var ett test av principerna ovan och bestod av 45 minuter praktiskt arbete och
45 minuter samtal kring de principer som vi landade i förstudie Kultur REC.
Workshopen genomfördes både individuellt och i två grupper och består i sin helhet av sex
steg varav vi testade fyra av dem. De två sista stegen tar ytterligare tid men Animal Spirits har
goda erfarenheter av att de fungerar tillräckligt väl.
Steg 1. Formulera utmaning
Under workshopen samlades deltagarna runt utmaningen:
Hur ökar vi regionaliseringen av Göteborgs filmfestival, dans- och teaterfestival och
konstbiennal?
Göteborgs internationella filmfestival, Göteborgs dans- och och teaterfestival oh Göteborg internationella
konstbiennal.
10
19
2. Identifiera hållbarhetsintressen
Ska vi regionalisera en festival börjar vi med att undersöka vilka aspekter av hållbarhet som
är relevanta att ta hänsyn till. Det kan handla om att bevaka diskriminering av sårbara
grupper, antikorruption, konsumtionsfrågor, lärande, jobbskapande etc.
I det steget använder vi riktlinjerna i den globala överenskommelsen ISO 26000 och
fotografier.
ISO 26000 är teknisk, fylld av långa texter som lockar några, men skrämmer desto fler. För
att göra den tillgänglig använder vi konst och kultur. I vår version, som vi kallar Queer ISO
26000, använder vi fotografier som relaterar till de 37 områden som ISO 26000 pekar ut.
Genom att ställa bilder bredvid den tekniska, rationella överenskommelsen får vi både ett
1:a- och 3:e-personsperspektiv på vår utmaning. Vi förstår omställningen bortom fakta. Det
är framför allt i det här steget som vi vill utveckla i ett genomförande projekt. Här tror vi att
vi kan stärka och fördjupa 1:a-personsperspektivet avsevärt genom att använda konst och
kultur från det småskaliga kulturlivet. I det här exemplet skulle det vara konst, dans, teater
och film från de två festivalerna och biennalen.
Identifierade hållbarhetsintressen under workshopen:
• Medborgerliga och politiska rättigheter
• Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
• Social dialog
• Personlig utveckling och utbildning i arbetet
• Hållbar konsumtion
• Lokalt samhällsengagemang
• Utbildning och kultur
• Sociala investeringar
3. Prioritera åtgärder
Under varje hållbarhetsintresse rekommenderar ISO 26000 ett antal åtgärder. När vi pekat ut
hållbarhetsintressen vi ska bevaka i omställningen till hållbar utveckling kan vi gå vidare och
prioritera bland de åtgärder som ISO 26000 rekommenderar
Prioriterade åtgärder under workshopen:
• Lokalt samhällsengagemang (3 röster)
• Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (2 röster)
• Medborgerliga och politiska rättigheter (1 röst)
4. Ta fram lösningar
När vi kommit så här långt så kan vi gå vidare i den praktiska problemlösningen. Vi
formulerar lösningar som möter både prioriterade hållbarhetsintressen och åtgärder. Här
kommer deltagarnas kunskap om det specifika sammanhanget in. I det här fallet de
kommuner som aktörerna jobbar i.
Föreslagna lösningar under workshopen:
• Grupp 1: Genom att involvera organisationer och enskilda individer i festivalernas/
biennalens initialfas.
20
• Grupp 2: - Vårt uppdrag är att alltid skapa förutsättningar för ett brett utbud, genom att se
till att det finns öppna mötesplatser, arenor och bidrag och olika typer av marknadsföring och information
- Ta fram riktlinjer för bidragsgivning till lokala initiativ, väl förankrade politiskt
- Genom att bjuda in till dialog och ta initiativ, aktivt skapa relationer .
5. Skapa handlingsplaner
(Steg 5 och 6 genomfördes inte under workshopen. )Som ett sista steg formulerar deltagarna
handlingsplaner som tilldelar resurser och fördelar ansvar för att möta lösningar, åtgärder
och hållbarhetsintressen. Och som möter den ursprungliga utmaningen.
6. Följa upp
I metodens sista steg formulerar deltagarna en plan för uppföljning som beskriver
organisationens lärande och hur ansvariga kommunicerar resultat.
VARDAGLIGT HÅLLBARHETSARBETE
Animal Spirits har testat Queer ISO 26000 tillsammans med ungdomar 14 – 18 år som skall
planera ett nordiskt miljöseminarium, med individer som söker jobb och politiker,
tjänstemän och konstnärer på Skövde konstmuseum som en del i förstudie Kultur REC.
Queer ISO 26000 är en enkel, rutinmässig, emotionell och rationell metod. Den leder till
aktiva möten med konst och kultur. OCH till aktiva möten till den omställning till hållbar
utveckling som samhället är mitt uppe i.
När man använt metoden ett antal gånger börjar man känna igen de 37 hållbarhetsintressena
i ISO 26000 (diskriminering av sårbara grupper, antikorruption, hållbar konsumtion, kultur
och lärande, jobbskapande, minimera effekterna av utsläpp etc.).
Ordningen och terminologin fäster och bli levande med hjälp av konst och kultur. Man
tillägnar sig begrepp för att beskriva vad det innebär att ställa om.
Man får både ett vetenskapligt och personligt perspektiv på samhällsutveckling och vardaglig
problemlösning.
Planerade aktiviteter
Animal Spirits har sökt stöd för genomförande från sex olika finansiärer för att
genomförande av liknande projekt som i exemplet från GR ovan. Animal Spirits planerar att
söka stöd för att söka partners i och utanför EU. Se under aktiviteter nedan för det relativt
breda nätverk av partnerskap som vi skapat. Något som vi tror är kännetecknade för dagens
digitala och globala kulturlandskap. För partners se under aktiviteter nedan. 21
AKTIVITETER I FÖRSTUDIE KULTUR REC
•
Januari 2013
Carina Gullberg (kommunstyrelsens ordförande i Gullspångs kommun) och Staffan
Hjalmarsson (då kulturutvecklare i Gullspångs kommun) träffar Per Svensson från
Kulturrådet i samband med deras utredningsuppdrag om digitalisering av svensk
scenkonst. •
Mars 2013
Seminarium på Vara konserthus med inbjudna aktörer från Västra Götaland. Talare
vid seminariet var Leif Eriksson (Nätverkstan), Urban Ward (GSO), Johannes Nebel
(KulturPlay) och Ulric Flood, (Digital Live Arena).
•
Juni – oktober 2013
Förankring av förstudien via möten med Västra Götalandsregionens tankesmedja
Agera Digitalt, Skaraborgs kommunalförbunds kultur- och fritidschefer och
tjänstemän och politiker i Västra Götalandsregionen. Leif Eriksson och Vara Konserthus bjuder in Johannes Nebel från Play Kultur för att
berätta om digitaliseringen möjligheter. Informella samtal på tåg från seminarie med
Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister, angående Kultur REC. November 2013 •
Slutgiltig finansiering klar. Fyra finansiärer går in med stöd till förstudien:
Skaraborgs kommunalförbund, 40 tkr
Västra Götalandsregionens kulturnämnd, 90 tkr
Innovativ Kultur, 167 tkr
Kulturbryggan, 90 tkr
Totalt: 387 tkr
Till totalbudget går Nätverkstan in med egen tid motsvarande 50 tkr samt Animal
Spirits med 25 tkr från en delstudie kring hur kultur och konst kan bidra till hållbar
utveckling. Formellt samarbetsavtal mellan Nätverkstan och Animal Spirits upprättas.
Styrgruppen träffas regelbundet under 2013 bestående av: Leif Eriksson, Jasmine
Lyman och Carl Forsberg från Nätverkstan samt Hans Andrén och Staffan
Hjalmarsson från Animal Spirits. Samtal med Jenny Ekman (konstnär och kultursekreterare i Tibro kommun) och
Thomas Asplund Gustavson (intendent Skövde konstenhet) för att identifiera
nyckelintressenter i Skaraborg.
22
•
December 2013
Styrgruppen rapporterar till Lotta Lekvall (verksamhetsledare på Nätverkstan).
Förstudien testas på Sofia Lubian (processledare för Kultur- och fritidschefsnätverket
i Göteborgsregionen). Leif Eriksson deltar på kulturchefsnätverkssträff för Fyrbodals kommunalförbund
för att sprida kunskap rent generellt kring streaming och Kultur REC. Kulturrådet rapport om digitalisering av svensk scenkonst släpps som fokuserar
relativt lite på den småskaliga kulturen.
•
Januari 2014
Spridningsworkshop i anslutning till DIY dagarna i Göteborg. Inbjudna aktörer är
Maria Reihs (projektleder arbeten kring bla cross-media och digital storytelling) och
Niklas Rydén från Atalante (som har ett i princip fullständigt digitalt arkiv av deras
scenuppträdanden). Leif Eriksson berättar om digitalisering och Kultur REC och
Hans Andrén leder en workshop tillsammans med 30-tal deltagare.
Spridningsworkshopen avslutas med att samtliga fyller i en digital enkät. Animal Spirits påbörjar arbetet med att föra samman digitaliserad småskalig kultur
med hållbar utveckling. Staffan Hjalmarsson möter Gunilla Kindstrand, Hälsingetidningars chefredaktör,
journalist och kulturredaktör för att diskutera digitaliseringens effekter och
möjligheter med småskalig kultur.
•
Maj 2014
Göteborgsregionens kultur- och fritidschefsnätverk beviljar 40 000 kronor till
förstudien. Massutskick via Kulturbryggans, Innovativ kultur, Nätverkstan och Animal Spirits
nätverk inför kommande spridningsworkshops och för att sprida enkät om det
småskaliga kulturlivet intressen kring digitalisering och streaming. Nätverkstan leder seminarium om streamad kultur och spridningsworkshop i
Trollhättan med
o Måns Pär Fogelberg från Göteborgs Symfoniker, bl.a om hur man lyckas få 2
miljoner tittningar på youtube inom loppet av ett år
o Johannes Nebel från Play Kultur berättade om en helt ny plats på nätet som
kommer att tillgängligöra och visa filmad kultur från hela landet, inte bara de
stora scenerna.
o Jonas Myrstrand, manusförfattare, regissör, filmlärare och filmcurator
berättade om flera digitala projekt i samarbete med bl.a. muséer.
o Marie Schönbeck från Västra Götalandsregionen berättade om tillgänglig
teknik till låga kostnader - om att enkelt dokumentera kultur med rörlig bild. 23
•
Juni 2014
Två spridningsworkshops tillsammans med Skövde konstenhet och Skövde kulturhus
för att undersöka förslaget att föra samman digitaliserad småskalig kultur med hållbar
utveckling. Nio nyckelintressenter deltog på dagtid och sex stycken på kvällstid. Bland
annat Catrin Hulmarker (kommunstyrelsen ordförande i Hjo och ledamot i Sveriges
Kommuner och Landsting), Anna-Carin Öhman (verksamhetsledare Folkets hus i
Lidöping), Anders Schönborg (konsult inom vinkraft), Amer Zinnati (företagare
inom eventproduktion och flyktning från Damaskus) och Workshop med Henrik Wiréhn, konsult inom jämställdhet (som är en del av hållbar
utveckling) för att testa tankar om långsiktig finansiering. Animal Spirits söker tillsammans med data- och systemvetenskapliga institutionen vid
Stockholms Universitet och it-företaget Bitio stöd från Vinnova om 1 500 tkr för att
ta nästa steg. •
Augusti 2014
Seminarie med Magnus Kroon (framtidsanalytiker på svensk Handel) kring
näringslivets syn på hållbarhet Workshop med Charlotta Szczepanowski (hållbarhetschef på Riksbyggen) för att
testa förslag på långsiktig finansiering.
•
September 2014
Workshop med Cecilia Lööf (kommunikationsansvarig på HSB Göteborg som
kommit längst i Sverige med att integrera ISO 26000 i sin verksamhet) för att testa
förslag på långsiktig finansiering. Möten med Elin Rosenström (ansvarig för EU-programmet Kreativa Europa på
Kulturrådet) och Lotti Fred (ansvarig för EU-stöd på Stockholms Läns Landsting)
för att diskutera slutsatser i förstudie och möjlig finansiering via EU. Samtal med Katarina Höög (departementssekreterare på regeringskansliet) angående
digitalisering. Möte med Sofia Lubian och Pierre Åkerström (processledare för Göteborgsregionens
kultur- och fritidschefsnätverk) för att diskutera om och hur slutsatserna kring hållbar
utveckling kan möta intressen som att öka regionalisering av de tre större
kulturfestivalerna i Göteborgsregionen
Möte med Mats Lindberg (verksamhetsledare för BUS, Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige) för att diskutera möjligheter och utmaningar kring upphovsrätt. Efter mötet
konstaterar vi att frågan om upphovsrätt är relativt enkel att lösa och att det i varje
specifikt fall gäller lite olika regler men att de flesta möjliga anvädningsområdena går
att reglera med färdiga avtal. Vår uppfattning är att det i princip är samma
komplexitet kring upphovsrätt när man publicerar bilder av konst i till exempel tryckt
media som i digital.
24
Animal Spirits söker stöd för fyra delstudier för att ta nästa steg på sammanlagt 2 000
tkr från Vinnova, Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Innovativ Kultur,
Kulturbryggan och Kulturrådet. Inbjudna partners i referensgrupperna i de olika
studierna är:
o Anita Malmqvist, Konstnär och lektor i Konst på Institutionen för Konst
Konstfack med inriktning mot Rörlig Bild, ekokritik och posthumanism.
o Cecilia Lööf, se ovan
o Charlotta Szczepanowski, se ovan
o David Karlsson, styrelseordförande Nätverkstan, utbildning, och rådgivning
inom kultur
o Frank Kanu, Verksamhetsledare på OPAD, Organisationen för
fattigdomsbekämpning och utveckling
o Katja Aglert , konstnär och lektor Institutionen för konst, Konstfack, verkar i
skärningspunkten mellan olika discipliner
o Maria Henriksson, kulturchef i Mariestads kommun, Mariestad har ett aktivt
hållbarhetsuppdrag i och med sitt FN-stöttade biosfärsområde
o Mia Christersdotter Norman, verksamhetsledare vid, Röda Sten Konsthall, en
ledande utställningsplats för samtida konst och kultur
o Shaina Begum, verksamhetsledare och –utvecklare på Botkyrka
Kvinnoresurscentrum.
o Sofia Lubian (se ovan)
o Tomas Oldrell, konstchef på Skövde konstmuseum med regionalt uppdrag
kring genus
o Torkild Thanem, professor i företagsekonomi med inriktning organisation vid
Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Skrift och slutrapport sprids till finansiärer och deltagande aktörers nätverk
ovan.
Animal Spirits sammanställer informationsblad för att sprida till relevanta
aktörer internationellt intresserade av hållbar utveckling, kultur och
systematik.
•
Oktober 2014
Möte med Henrik Rogeland från Digiscen som distribuerar dans, teater och musik via
nätet som ett led i deras arbete med att tillgängliga kultur. Animal Spirits har möte med Selda Gorovelli från center Act for Society som jobbar
med samhällsutveckling och kultur i Albanien inför en gemensam ansökan
tillsammans med Mile Vaginti, en italiensk NGO som jobbar med lärande och
samhällsutveckling. •
November 2014
Animal Spirits leder workshop tillsammans med kultur- och fritidschefer i
Göteborgsregionen kring Queer ISO 26000
25
Animal Spirits har Skypemöten med James Gondwe, Centre for Youth and
Development som jobbar med samhällsutveckling och kultur i Malawi för undersöka
former för samarbete. •
Övriga aktiviteter i projektet
Möten , och i några fall ren konsultativ verksamhet, har genomförts med följande aktörer:
GöteborgsOperan / Pererik Dahlberg
Stockholms Stadsteater / Gerhard Hobersdorfer
Atalante / Niklas Rydén
KulturPlay / Johannes Nebel
Vara Konserthus / Henrik Lillsjö
Göteborgs Symfoniker / Urban Ward
Statens Kulturråd / Per Svensson
Kultur i Väst / Helen Liljedal
Kultursekretariatet / Lotta Eklund m.fl
Ulric Flood, Digital Live Arena
Fyrbodals Kommunalförbund / samtliga kulturchefer
Blå Stället kulturhus / Malin Ekberg-Wålander
Skaraborgs Kommunalförbund / ett flertal kulturchefer
Teatercentrum Syd / Lars Dahlkvist
Riksteatern Göteborg / Aina Florin
26