Annex 14 Knutpunkt Midlanda

Knutpunkt Midlanda
En multimodal nod i de
övergripande transportstrukturerna
Underlag för visionsskrift
och programförutsättningar
Slutrapport
Infraplan AB 2005-10-17
Mittnordens multimodala
knutpunkt
Midlanda airport
Midlanda flygplats har stor betydelse för
näringslivets affärs- och tjänsteresor. Förutom
med Stockholm/Arlanda finns direktförbindelser med Göteborg och Luleå. På sikt kan
en flygkoppling mot Finland ytterligare stärka regionernas alltmer samägda näringsliv.
Midlanda terminal
Torsboda Industribangård ligger strategiskt
Stavreviken
med god närhet till Botniabanestråket, Mittbanestråket (till Trondheim), E4, övriga huvudvägnätet och hamn samt i centrum av en
högproduktiv industriregion. Förbättrad vägkoppling till E4 samt utveckling av lastområden för både bulkgods och containergods är
strategiska åtgärder.
Midlanda seaport
Delta Terminal är en av få helt privatägda
hamnar i Sverige med medlemskap i
branschorganisationen Sveriges hamnar.
Delta Terminal ägs av Sundfrakt, som är ett
stort transportföretag i regionen.
Verksamheten som bedrivs på området kan
stärkas under det nya konceptet Midlanda
Seaport. Åtgärder som förlängd kaj för två
fartyg, fördjupad hamn och bättre anslutningsvägar till hamnområdet stärker den
positiva utvecklingstrenden.Midlanda Seaport
Med måttliga investeringar kan dagens infrastruktur- Midlanda airport, terminal och seaportuppgraderas och därmed ges möjlighet att spela
en större roll för tillväxten regionalt, nationellt
och internationellt.
Fjäl
Åd
als
ba
na
n
E4
Midlanda
terminal
E4
Be h
ov
ppling
-Ko
GC
v
a
4
68
e
g
nd
vä
ela
ssp er
l
g
a
m
lin
Sa rmin
ckde r
e
v
å
te
Ut rå sp
om stri
u
Ind
Midlanda airport
Söråker
Indalsälvens
deltas reservat
d
ättra et
Förb ängligh
lg
til
Midlandaområdet
Midlandaområdet ligger centralt belägen i Mittnorden
2
Midlanda
Seaport
Hamn
Regionens betydelse
för Sveriges export
De industriella produktionsvärdena
i Norrland uppgår årligen till 180
miljarder kronor, varav Hudiksvall,
Sundsvall, Örnsköldsvik med tillhörande influensområden i inlandet
står för ungefär en tredjedel. Den
skogsbaserade industrin har särskild dominans i Västernorrlands
och Jämtlands län, vilket är av stor
betydelse för Sveriges nettoexportvärden. Västernorrland och
Jämtland står för 38% av Norrlands
totala produktionsvärde inom trä-,
massa- och pappersindustri och
Västernorrlands län är Sveriges
ledande nettoexportregion.
Höga förädlingsvärden
Regionen tillsammans med närliggande Nordanstig och Hudiksvall
har höga förädlingsvärden per
sysselsatt, ca 12 % högre än rikssnittet. Speciellt utmärker sig Timrå och
Örnsköldsvik som 2002 låg 24%
resp 22 % över rikssnittet i förädlingsvärden per sysselsatt. Även
Sundsvall står för höga förädlingsvärden.
Midlandaområdet ligger mitt i
denna dynamiska region med
exportintensiva företag, vilket syns
tydligt i tabellen till höger. Främst
massa-och pappersindustrin samt
metallindustrin står för nettoexporten.
Produktionsvärde i Mkr, 2002
100 000
50 000
10 000
Förädlingsvärde/sysselsatt
jmf med rikssnitt i %
större än 9%
6 - 9%
3 - 6%
0 - 3%
0 - -3%
-3 - -6%
-6 - -9%
mindre än -9%
65 mdr
kr/år
Örnsköldsvik
Timrå
Sundsvall
Hudiksvall
Produktionsvärdena i Norrland samt förädlingsvärde/
sysselsatt i jämförelse med riksgenomsnitt.
�����������
���
������ �������
���� ��������
����� ������� ����� ��������
���� ������ ������
��������������
����������
������ ������
����� ������ ������ ������
������������������������������������������������������������
3
Regionens höga produktionsvärden
i skogsbaserad industri framgår av
vidstående figur. Kustorternas höga
produktionsvärden baseras på inlandets skogar.
Produktionsvärden år 2001 för
Trävaruindustri och
Massa- och pappersindustri
6 000 MSEK
3 000 MSEK
600 MSEK
Produktionsvärde per kommun
Skattade kommunala värden
Årlig skogsproduktion
200 MSEK
100 MSEK
P
23 mdr
kr/år
U
Norrlands industri baseras sammantaget på rika råvarutillgångar. Detta
innebär att väl fungerande godstransporter är av särskilt stor vikt
för näringarnas konkurrenskraft och
utveckling. Det är således viktigt för
hela Sverige att industrin i Norrland
fungerar och att flödena av skogsoch metallråvaror och halvfabrikat
når industrierna längs norrlandskusten liksom vidareförädlande industrier i hela Sverige.
Ö
Nettoexport 2002, kronor per sysselsatt
200 000
+54 000 +59 000
+34 000
150 000
117 000
+14 000
+31 000
+11 000
100 000
Norrland
Norrbotten
Västerbotten
Jämtland
Västernorrland
Gävleborg
Sverige
50 000
4
Samtidigt som Västernorrland har
särskilt betydelsefull massa- och
pappersindustri är Norrbotten och
Västerbotten EU:s främsta gruvregion. Åtföljande förädlingssteg har
stor ekonomisk betydelse, varav
delar av flödena vidareförädlas i Västernorrland. Såväl metallindustri som
verkstadsindustri har stora godsflöden på främst järnväg.
För att klara god konkurrenskraft är
även persontrafiken betydelsefull.
Dels för tjänsteresor, dels för smidigare koppling till högre utbildning
och forskning, dels för att uppnå
samverkande arbetsmarknader.
Flygsystemet
Sveriges glesa struktur
och långa avstånd gör
att flyget fyller en viktig funktion främst för
näringslivets persontransporter och även för
transporter av högvärdigt gods, t ex reservdelar för industrin.
Flygsystemet i Sverige
är uppbyggt med Arlanda som centralt nav.
Fyra flygplatser utöver
Arlanda har sekundära nodfunktioner,
Landvetter (Göteborg),
Midlanda (Sundsvall/
Timrå/Härnösand), Alvik
(Umeå), Kallax (Luleå).
1997 byggdes ny terminalbyggnad vid Midlanda flygplats.
Midlanda flygplats trafikerar förutom Arlanda
även Göteborg och Luleå, vilket är av stor vikt
för främst tjänsteresor.
Påtagligt är att de
nordiska flygsystemen
fortfarande är mycket
starkt fokuserade på
respektive huvudstadsflygplats. Detta innebär
höga flygkostnader och
långa restider mellan
industrier i Midlandaregionen och partners i
industritäta Finland och
norska Tröndelag.
Dubbelturer
/dag
<1
1-5
6-10
11-20
>20
Fortsatt integration
inom näringslivet kan
möjliggöra nordiska,
gränsöverskridande
flygk opplingar för
någon/några av de
norrländska noderna.
Flygsystemet är uppbyggt med Arlanda som centralt nav.
5
Midlanda airport betjänar ett upptagningsområde med närmare 150 000 invånare och
är Sveriges 10:e största flygplats. Flygplatsens
nära koppling till E4 bidrar till goda kommunikationer från/till Timrå/Sundsvall och
Härnösand. Andra anslutande större vägar är
E14 mot Östersund, väg 86 mot Bispgården
och väg 331 mot Långsele/Sollefteå.
Flyget har stor betydelse för näringslivets
tjänsteresor till/från företagen i Sundsvall/
Timrå /Härnösandsregionen och för tjänsteresor mot Stockholm, Göteborg och Luleå.
Flygförbindelsernas roll kompletteras med
X-2000 tågen Sundsvall-Stockholm och
biltrafik på ett huvudvägnät med relativt god
standard.
Näringslivets utrikes tjänsteresor kommer att
öka i framtiden. Företagen värdesätter möjlighet till endagsförättningar ute i Europa.
Vissa destinationer i Europa skulle kunna
nås betydligt snabbare med direktflyg från
Midlanda till europeisk navflygplats än via
Arlanda. Möjliga europeiska navflygplatser är
Frankfurt, Amsterdam, London och Köpenhamn vilka erbjuder tillgång till betydligt fler
vidaredestinationer än Arlanda.
Det är inte orealistiskt med 200 passagerare
per dag till utrikes destinationer från Midlanda. Standarden kan bli minst två dagliga dubbelturer med ett bekvämare mindre jetplan.
Midlanda flygplats ligger ca 350 km från
Arlanda och har relativt stora flöden per 1000
invånare. Detta innebär att dess funktion inte
kan ersättas med Arlanda på det sätt som
skett i Mälardalen, Östergötland och Dalarna/
Hälsingland.
Detta förutsätter emellertid dels ett vidgat
omland för flygplatsen, dels en förlängd
rullbana på Midlanda. Ytterligare bonus av en
sådan banförlängning blir bättre regularitet
på inrikesflyget och möjlighet till avlägsnare
chartermål. Tillgängligheten till Midlanda
måste därför förbättras via bättre och mer
ändamålsenliga marktransporter.
I takt med ökande östvästliga kommersiella
förbindelser mellan Finland, Sverige och
Norge skapas flera intressanta scenarier för
flygtrafik.
Pågående modernisering av Ostkustbanan
och Ådalsbanan bör innefatta nydragning av
järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand
med stationsläge vid Midlanda flygplats.
Regionen Västernorrland/norra Hälsingland
svarar för en stor del av Sveriges produktion,
export och valutaintjänande. Det är av avgörande vikt för regionen och landet som
helhet att företagen här ges bästa möjliga
förutsättningar för utveckling och tillväxt. En
väsentlig del av dessa förutsättningar utgörs
av den transportinfrastruktur, som samhället
ansvarar för.
Midlanda har inom räckhåll att utveckla direktlinje till europeisk navflygplats. Midlandas omland behöver vidgas genom snabbtågsanslutning. Förlängning av flygplatsens
rullbana med 200 meter är nödvändig. Sammantaget skulle detta få mycket stor betydelse för näringslivets konkurrensförmåga.
6
Vägbredd
Vägsystemet
Narvik
> 10 m
8 - 10 m
<8m
Hastighet
Kiruna
Pajala
Gällivare
Hemavan
Luleå
Arvidsjaur
Storuman
Gunnarn
Skellefteå
Vilhelmina
Lycksele
Umeå
m
Östersund
Örnsköldsvik
Vägnätet viktigt för den skogsbaserade
industrin i Västernorrland
Vägsystemet i Norrland har två nordsydliga
huvudstråk, E4 längs kusten och Rv 45 genom
inlandet. Viktiga vägstråk från inlandet förmedlar kontinuerligt virke och massaved till sågverk,
pappers- och massaindustrier. Bristande bärighet på delar av vägnätet fördyrar uttaget av
skogsresurser.
E4 en sammanbindande länk
E4 är en viktig nord-sydlig transportlänk för relativt högvärdigt gods. Verkstadsindustrin står
för de största flödena. Företagens ”just in time”
produktion ställer höga krav på ett fungerande
vägsystem och bra infrastruktur.
Vasa
Flaskhalsar i vägsystemet
E4 har förbättrats successivt, men det finns fortSundsvall
farande flaskhalsar i det övergripande vägsystemet. Förbifarter förbi Sundsvall, Härnösand och
Örnsköldsvik är viktiga både för smidigare godstrafik och för att minska genomfart, trafikrisker,
Sollefteå
buller och luftföroreningar. E4:s sträckning
Hudiksvall - Sundsvall behöver högre hastigGävle
Falun
Ragunda
Vägsystemet i Norrland har hög hastighetshets- och breddstandard och förbättrad trastandard såväl i inlandet som på E4 längs
fiksäkerhet. Stråken till/från inlandet har också
kusten. Vägsystemet för regionens huvudstråk flaskhalsar (se fig). Förutom låg hastighets- och
har relativt hög standard men också
breddstandard råder ofta bärighetsbrister.
kvarvarande flaskhalsar.
Kopplingen med Norge blir allt viktigare
Kramfors
E14 Sundsvall-Östersund-TrondMot Sollefteå
heim är en viktig öst- västlig länk
Mot Bispgården
E4
för att enkelt nå hamnar såväl vid
Bottenhavet som vid Atlantkusten. Denna länk får ökad betydelse när kopplingarna över Bottenhavet till Finland förbättras.
E4
E14
E4
Härnösand
Mot Östersund
och Trondheim
Midlanda
Timrå
Sundsvall
Mot Gävle och
Stockholm
Vägbredd
-7 meter
8-10 meter
11- meter
Hastighet
50 km/h
70 km/h
90 km/h
110 km/h
Kommunhuvudort
Midlandaregionen har goda
väg- och kommunikationer
Person- och godstrafik till/från
Midlanda och de närbelägna städerna Sundsvall och Härnösand
sker till största delen på motorväg eller 2+1 väg.
7
Bergsjö
Vägsystemet åtgärdas på sikt
Flera investeringar är planerade för att
minska antalet flaskhalsar. Förbifarter förbi
Sundsvall, Örnsköldsvik och Umeå är några
större projekt som närmar sig genomförande.
Säkerhetshöjande åtgärder främst mitträckesseparering sker på E4 och E14.
Narvik
Kiruna
E8
Midlanda Terminal och Midlanda Seaport
behöver förbättrade väganslutningar
Vägsystemet mellan Torsboda och Delta
Terminal behöver förbättras för att stärka
etableringsförutsättningarna och för att
minska trafikkonflikterna. Nya utfarter
och direkt vägkoppling mellan Delta
Terminal och Torsboda diskuteras.
(se rapporten Midlanda Seaport )
45
E4 Lappvattnet-Harrioja
Mötesfri, 50 Mkr
E4 Persön-Kalix
Luleå Etapp 1, 65 Mkr
E4 Skellefteå-Kåge
E12
Skellefteå Fyra körfält, 185 Mkr
E12 Brattby-Vännäs
2+1-väg, 55 Mkr
E12 Kulla-Norrfors
2+1-väg, 70 Mkr
E14 Optand-Krokom
2+1-väg, 50 Mkr
Umeå
E4/E12 Umeå
Förbifarter 470 Mkr
E4 Nordmaling.
E14
Örnsköldsvik Ny förbifart 145 Mkr
Sollefteå
E4 Örnsköldsvik
Ny förbifart 95 Mkr
Östersund
Härnösand
E14 Pilgrimstad - Lockne
2+1-väg, 130 Mkr
E14 Matfors-Nacksta
2+2-väg, 230 Mkr
Sundsvall
Statliga
investeringar i
det norrländska
vägsystemet.
E4 Boviken-Rosvik
Mötesfri, 100 Mkr
E4
Hudiksvall
Mora
Falun
E4 Enånger-Hudiksvall
Ny sträckning, 750 Mkr
E4
Gävle
E4 Haparanda-Helsingborg
Mötesfri till fyra femtedelar
0
Multimodal nod
Midlandaområdet har med sin närhet till
E14 och anslutning till E4, hamn, järnväg och
flygplats stora potentialer som ett multimodalt transportcentrum. Midlandas strategiska
läge i förhållande till huvudstråken i samtliga
transportsystem ger unika potentialer.
8
Utveckling av ”Knutpunkt Midlanda” erfordrar
inom närområdet:
• Planläggning för ett möjliggöra nya etableringar (pågår).
• Ny vägkoppling och anslutning till Torsboda
industribangård. (ingår i pågående planarbete)
• Nya in- och utfarter från Delta Terminals
hamnområde till väg 684 samt ny gång- och
cykelväg för förbättrad säkerhet.- (ingår i
pågående planarbete)
• Koppling mellan Torsboda och Delta Terminal skild från väg 684. - (ingår i pågående
planarbete)
Lastbilsflödena är starkt koncentrerade till E4.
Vägtrafikflödet på E4 är särskilt stort
Sundsvall-Härnösand.
Kiruna
Kiruna
Luleå
Luleå
Skellefteå
Skellefteå
Umeå
Umeå
Trondheim
Östersund
Östersund
Örnsköldsvik
Örnsköldsvik
Trafikflöden
Sundsvall
Lastbilsflöden
Antal fordon
per årsmedeldygn
Sundsvall
10 000
1 500
1000
500 - 1000
250 - 500
0 - 250
Gävle
0
50
100 km
Antal lastbilar
per dygn
Falun
Gävle
1 000
500
250
50
Vägtrafiken är till största delen koncentrerad
till kusten och E4. Stora flöden finns även i
östvästlig riktning främst längs E14 från/till
Jämtland. Trafiken är särskilt tät SundsvallTimrå-Härnösand, varvid arbetspendling med
bil står för stora andelar.
Stora flöden råvaror går i väst-östlig riktning
längs E14 från Jämtland till Sundsvall/Timrå.
Ett stort flöde timmertransporter följer
Ångermanälven på väg 90 med målpunkter
som pappersbruk och sågverk i regionen.
De stora vägflödena i norra Sverige går på E4
och flödena är särskilt stora på stråket Härnösand-Sundsvall. Midlanda har god tillgänglighet och har dessutom bra reklamläge.
Lastbilsflödena längs E4 har en viktig roll för
näringslivet i hela Norrland. Råvaror transporteras från inlandet till kustens industrier.
Industriprodukter går mot söder, mat och
andra förbrukningsvaror går mot norr.
9
Järnvägsystemet
Luleå
45
Piteå
85
250
Storuman
Skellefteå
85
Lycksele
125
80
Vindeln
Vännäs
40
90
355
115
Sollefteå
150
Östersund Ånge 70
80
Tågrestid
80
Bussrestid
300
Summerad restid
Umeå
Nordmaling
Örnsköldsvik
80
50
Kramfors
45
60 Bräcke 50
Robertsfors
Storuman
250
100
159
57
Sollefteå
Härnösand
Östersund 70
Sundsvall
46
Hudiksvall
25
Söderhamn 192
37
Gävle
80
Uppsala
Arlanda
(minuter)
43
Stockholm
Idag
18
21
23
52
Skellefteå
Vindeln
190
Luleå
Lycksele
25 20
75
45 90
35
Umeå
33
Örnsköldsvik
52
110 30
115
19
Ånge 60
25
Härnösand
Sundsvall
29
16
19
145
Gävle
Uppsala
73
Stockholm
Lång sikt
Förbättrade restider krymper tidsavstånden drastiskt. Snabba tågresor underlättar tjänsteresor
och ökat utbyte av kompetent arbetskraft. Samtidigt förbättras standarden för godstrafiken.
Dagens järnvägssystem i norra Sverige har
många brister. Låg standard minskar effektiviteten och tidssäkerheten både för godsoch persontrafiken, vilket medför konkurrensnackdelar för företag i regionen.
Inledd utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen
med utbyggd Botniabana och upprustad
Ådalsbana samt kapacitetsstärkt Ostkustbana
kommer att ge effektivare gods- och persontrafik. Viktiga regioner både söderöver och
norröver nås med kraftigt förbättrade res10
tider, vilket underlättar tjänsteresor, arbetspendling, utbildningspendling etc.
Ökad kapacitet och rättidighet ger bättre förutsättningar för företagen att förbättra sina
”just in time” -koncept. Detta möjliggör mindre lagerhållning och möjligheter att välja
alternativa, konkurrenskraftiga transportsätt
stärker det ekonomiska utfallet.
Narvik
Kiruna
Kommer att trafikera
Kommer att fördelas
Botniabanan
mellan Botniabanan
och Stambanan
Luleå
Skelleftehamn
Umeå/Holmsund
Örnsköldsvik
Sundsvall
Gävle
Borlänge
Oslo
Karlstad
Göteborg
kombi
Örebro
Norrköping
Jönköping
Älmhult
Åhus
Helsingborg
Malmö
Trelleborg
Stockholm/
Årsta combi
Kombitåg i dag
Kombiterminal
Luleå - Göteborg
Luleå - Sthlm/Årsta
Sundsvall - Gbg
Sthm/Årsta - Malmö
Scandinavian Rail
Express
GORE
Atlantexpressen
Vänerexpressen
Narvik-Boden-Hallsberg
Boden-Vännäs-Hallsberg
Luleå-Boden-Hallsberg
Östersund-Hallsberg
Umeå-Vännäs-Hallsberg
Sundsvall-Hallsberg
Skelleftehamn-Hallsberg
Rundvirkesimport från
Ryssland
West Coast Shuttle
Baltic Rail Express
Dagens trafikering med kombitåg.
Dagens trafikering av vagnslasttåg för norra
Sverige ner till Hallsberg
Midlanda Terminal, industribangården i
Torsboda
I direkt anslutning till E4 och med industrispårförbindelse till Söråkers industriområde
finns Torsboda industribangård. Bangården
uppfördes i början av 80-talet för Gullfiber
och har efter Gullfibers nedläggning haft en
sporadisk användning fram tills trafiken till
Delta Terminal etablerades. Nu är antalet
vagnar som går till Söråkers industriområde
ca 1500 årligen med stora utvecklingspotentialer. Främst transporteras idag bulkprodukter.
Bangården ligger i nära anslutning till Ådalsbanan som kommer att få starkt utökad roll i
och med Botniabanans färdigställande.
Områdets förutsättningar tas bäst tillvara
genom att:
• utveckla funktionen att köra bulkprodukter på tåg från hamnen till industrierna i
regionen.
• investera i bangården så att den även
kan fungera som kombiterminal.
•
bygga ut väginfrastrukturen samt el,
Industribangården Midlanda Terminal:
vatten och avlopp så att det på kort tid
• ligger i anslutning till ett tungt godsflöde på järngår att etablera ytterligare företag inom
väg.
området.
• har koppling till såväl hamn som den viktiga
• underlätta för företag inom logistikbrantransportleden E4.
schen att etablera sig i anslutning till
• ligger i en region med ett transportintensivt näringsliv.
• har stora oexploaterade ytor i anslutning till bangården som kan utvecklas.
Med kompletterande investeringar kan industribangården utvecklas till en kombiterminal.
11
Sjöfarten
Hanterade godsmängder i regionens hamnar 2004
Godsmängder
1000- tal ton
5 000
2 000
500
MÄLARHAMNAR
HamnarnaLysekil
i regionen
De tre större hamnarna i regionen är TuWallhamn
nadalshamnen i Sundsvall,
Delta Terminal i
Söråker och Härnösands hamn. De kompletterar varandra inbördes med olika nischer
men har samtidigt möjlighet att konkurrera
om samma gods. Största delen av godset
över kaj i Tunadalshamnen är relativt högförädlat, vanligtvis i form av enhetslaster i kasBergkvara
setter där papper utgör merparten.
Delta Terminal har koncentration på bulk
Landskrona
och styckegods bland annat vägsalt, sträng,
stolp mm. Härnösands hamn hanterar främst
sågade trävaror.
Den ökande mängden företag och gods
innebär att Midlandas roll som multimodal
knutpunkt fortlöpande stärks.
12
Gods på färja är koncentrerat till
Sydsverige
Gränsöverskridande gods på lastbil och tåg
går till stor del via hamnarna i Skåne. Göteborg har ett stort flöde av fordon till/från
England men också från Jylland i Danmark.
Mycket av trafiken som kommer är transfer
trafik från södra och mellersta Europa. Flöden till/från Ryssland och Baltländerna går
till största del via Stockholm och de större
hamnarna Nynäshamn och Kapellskär.
Färjetrafiken över Kvarken har förhållandevis
små flöden, men har stor regional betydelse
både för det industriella godsflödesutbytet
och för visst persontrafikutbyte. Linjen VasaUmeå har sommaren 2005 utvidgat trafiken
med turer även Vasa-Sundsvall (Tunadalshamnen).
Dessa potentiella kopplingar bör i första
hand ske med Ro/Ro eller Lo/Lo fartyg som
lämpar sig väl för det gods som sannolikt
kommer att transporteras.
Färjelinjer Östersjön
Piteå
Uleåborg
Skellefteå
Umeå
Karleby
Örnsköldsvik
Vasa
Härnösand
Sundsvall
Midlanda
Hudiksvall
Björneborg
Söderhamn
Gävle
Finland
Åbo
Sweden
Med Lo/Lo fartyg ställs stora krav på hamninfrastrukturen. Gods via hamnar kräver
infrastruktur som lagringsytor, kranar samt
magasin. Delta Terminal vid Midlanda, som
kan tillhandahålla god infrastruktur inom alla
områden, kombinerat med en expansiv region med stora flöden skapar förutsättningar
för en stark multimodal nod.
Helsingfors
Mariehamn
Kapellskär
Tallinn
Stockholm
Paldiski
Estonia
Nynäshamn
Norrköping
Visby
Ventspils
Oskarshamn
org
Kalmar
gb
lsin Karlshamn Karlskrona
e
H
ö
lm rg
Ma llebo d
a
e
Baltic Sea
r
T Yst
Latvia
Liepaja
Klaipéda
Lithuania
Rönne
Sassnitz
k
Šwinoujšcie
Riga
Kaunas
Gdynia
Gdańsk
Baltijsk
Kaliningrad
0
100 km
Szczecin
Denna linje stärker och ger förbättrad anpassning till godsflödenas huvudriktning i
hela stråket Tröndelag-mellersta norrlandskusten-sydösterbotten-mellersta Finland-österöver/österifrån.
Behov av stärkta sjöfartskopplingar från
Norrland till de Baltiska staterna och Polen
De låga öst-västliga godsvolymerna över Östersjön visar att marknaden ännu inte på långt
när har utvecklats motsvarande t ex SverigeTyskland (Västeuropa). Ökat handelsutbyte
avseende såväl råvaror som förädlade produkter med Ryssland, Finland de Baltiska
staterna och Polen innebär att de nuvarande
transportlänkarna i Östersjön är otillräckliga.
Speciellt kopplingar från Bottenhavet och
Bottenviken mot södra Östersjön.
13
Stavreviken
Gemensamma resurser ger
ökad styrka
Plats för ökat företagande
Utbyggnadspotentialer finns inom Midlanda Seaport (Söråkers hamn/Delta
Terminal) och dessutom inom Midlanda
Terminal (Torsboda industribangård). Båda
områdena har stora exploateringsbara
ytor och kan växa samman och bilda
en multimodal knutpunkt även inkluderande Midlanda Airport. Utöver mycket
goda kommunikationer har området bra
reklamläge vid E4. Med måttliga kompletteringar av infrastrukturen i form av vägar,
vatten och avlopp skapas goda möjligheter att snabbt etablera nya företag med
olika arealbehov och transportflöden.
Stärkta tågförbindelser med utbyggd
kustjärnväg
Pågående utbyggnad av en högklassig
kustjärnväg med uppgraderad Ådalsbana och nybyggd Botniabana stärker
områdets roll både för järnvägsgods och
persontrafik. Nya godstransportupplägg
på järnväg med möjliga intermodala
kopplingar från/till bland annat Finland
och Ryssland kan etableras. Dessutom
stärks persontrafiktillgängligheten såväl
söderut/söderifrån, norrut/norrifrån som
västerut/västerifrån, vilket får betydelse
för företagen vad gäller såväl tjänsteresor
som arbetspendling och kompetensförsörjning.
14
Åd
als
ba
na
n
E4
Midlanda
terminal
4
68
e
äg
nd
v
ela
sp ler
gs
a
m
in
kl
Sa rmin
ec de år
v
te
Ut rå sp
om stri
u
Ind
Strategisk satsning stärker regionens
position
Midlandaområdet har unika förutsättningar att vidareutvecklas till ett komplett
logistiskt centrum. Alla trafikslag är representerade och ett multimodalt transportcentrum kan utvecklas med relativt måttliga insatser. Den redan starka koncentrationen av transport- och logistikföretag
kan utvecklas och stärka utvecklingen
av regionen som redan är Sveriges mest
exportintensiva region.
Fjäl
Midlanda airport
E4
Be h
a
ov
ng
oppli
C-K
G
v
Söråker
Indalsälvens
deltas reservat
d
ättra et
Förb ängligh
tillg
Midlanda
Seaport
Hamn
Helhetsfunktion kräver samordnad
planeringsinsats och offensiva
investeringar
Midlandaområdet har stora multimodala potentialer med ovanligt goda förutsättningar
för att alla transportsystem skall fungera i
värdeskapande samspel.
Det fortsatta arbetet innebär upprättande av
en integrerad genomförandeplan, där olika
insatser knyts samman över tid. Planen skall
inkludera såväl en övergripande investeringskalkyl som insatser betr. fysisk planering. De
områden/objekt planeringen skall omfatta
är Söråkers hamn, Söråkers industriområde,
Torsboda industribangård, utvecklingsområdet mellan industriområde och bangård samt
insatser i väg- och järnvägsystem för att knyta
samman området.
Ytterligare information:
Johan Sten, Delta Terminal AB, tel. 060-403 50
Bill Bengtsson, Timrå Kommun, tel. 060-16 31 39