BYGGARENS - Rakentajan Opas

Transcription

HARTMAN - PROFFSKUNDERNAS VAL!
Kvalitet redan från 1862
Vi betjänar:
7%%0#-!&0#,-4#00#
d 7%%$ŉ0#2%
d',"3120',
d)-++3,#0
dĐ2#0$ŉ01Ď*(0#
www.hartman.fi
BYGGARENS
GUIDE 2014
Vi erbjuder:
d-,)300#,1)0$2'%.0'1#0.Đ
7%%L-!&',"3120'40-0
d.0-"3)2#0$ŉ0&#+',0#",',%
Välkommen till proffsens butik!
Espoo
Karleby
Jakobstad
Seinäjoki
Tampere
Vasa
Juvanmalmintie 15, 02970 Espoo
Tjärhovsvägen 9, 67100 Karleby
Bottenviksvägen 40, 68600 Jakobstad
Teollisuustie 9, 60100 Seinäjoki
Uurastajankatu 3, 33710 Tampere
Liselund, Gamla Vasa, 65380 Vasa
(09) 3154 4111
(06) 827 1111
(06) 786 7111
(06) 418 3111
(03) 447 5111
(06) 326 6111
• Vasa
rakentajanopas.fi
Kauppapuistikko 19-21, 65100 Vaasa
www.lahitapiola.fi
KORSHOLM
MUSTASAARI
Handelsesplanaden 19-21, 65100 Vasa
www.lokaltapiola.fi
INNEHÅLL
Byggande om strandområden . . . . . . .
Vasa stads byggnadstillsynsbyrå . . . .
Fastighetsbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Skatteförvaltingen –
anmälningar om byggande . . . . . . . . . .
Småhusbyggarens pm gällande
fjärrvärme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Småhusbyggarens pm gällande el . . .
Elarbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ansökan om bygglov . . . . . . . . . . . . . . .
Avsloppsvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
3
7
8
9
11
12
14
17
Egnahemshusens avfallsservice . . . . .
Tele- och antennät . . . . . . . . . . . . . . . . .
Byggnaders energiprestanda . . . . . . . .
Planering av geokonstruktioner . . . . . .
Regnvatten- och
dräneringsinstallationer . . . . . . . . . . . . .
Taloyhtiöiden lukituksesta . . . . . . . . . .
Tidsschema för bygget . . . . . . . . . . . . .
Kostnadsberäkning och
kostnadsuppföljning . . . . . . . . . . . . . . .
Cheklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
23
25
27
30
34
38
40
42
43
FÖR LÄSAREN
När vi nu lever under en period av uppsving efter depressioner, har det blivit aktuellt för många familjer att bygga
ett eget hem. Renoveringen av den gamla bostaden är
också en krävande uppgift. Målet kan uppnås på många
olika sätt: ett färdigt hus (nycklarna i handen), som huspaket eller genom att bygga med en s.k. arbetsinsats-förverkligare. De som går med på att arbeta på en stor ackord
är vanligtvis inte några yrkesmän från byggnadsbranschen
eller ens medvetna om kunskaperna och färdigheterna som
förknippas med arbetet. För att ni ska åstadkomma ett bra
resultat, bestämde vi att sätta ihop en guidebok med hjälp
av yrkesmän från branschen. Bestämmelserna för byggandet är vida och just skall ändras, så vi koncentrerar oss
på dethär området. Vi strävar efter att ge ett kontaktnät för
småbyggare.
Den ansvarige arbetsledarens andel är mycket viktig i
ett lyckat byggnadsprojekt och den måste nämnas i alla
viktiga byggnadspunkter enligt myndigheternas regler.
Vi tackar alla som stött vår verksamhet, med vilkas
sakkunnighet vi hoppas att ert byggnadsarbete lyckas. Ett
tack också till de olika bransch-experter, som gjort denna
guidebok möjlig.
Byggare, kom ihåg att sakkännedom är till nytta också
vid byggandet.
Verivel Oy
BYGGNADSPROJEKT
Drömmar/tankar
* familjens storlek
* intressen
* förväntningar för framtiden
Planerare
Tomt
* rent vatten
* avfallsvatten
* trafikreglering
* inköp/utbrytning/lagfart
* planeringsområde/glesbygd/
strandområde
Byggnaden
* brandsäkerhet
* byggmaterial
* våtutrymmen
* luftkonditionering
* värmesystem
Ansökan om bygglovan
* planering
* ansökan om lov
* hörande av grannar
Tidtabell för bygget
Kostnader/finansiering
Materialet i denna guide återfinns i kommunernas www.sidor
Utgivare: Verivel Oy, [email protected]
1275-10-14
Försättsblad: Graafinen toimisto Seria
Tryckeri: Korsholms tryckeri
BYGGUIDE
1
BYGGANDE OM STRANDOMRÅDEN
Allmänna principer
Strandzon
Vid sidan av lagar och byggnadsordningar i kommunen,
spelar de vägledande byggnadsplanerna en utomordentligt viktig roll. En stor del av stränderna är planerade
eller håller på att planeras, antingen i delgeneralplaner
för stränder, eller i mer exakta byggnadsplaner. Rättsverkande, gällande planer med sina bestämmelser, väger
alltid tyngre än byggnadsordningar och övriga allmänna
föreskrifter/regler/. Upplysningar gällande planer och
byggnadsbestämmelser (-föreskrifter) ger kommunens
byggnadsinspektör.
Med strandzon avses en minst 200 meter bred strandremsa vid strandområde. Fastän byggplatsen (tomten) inte
sträcker sig ända till stranden, men hör till strandzonen,
tillämpas strandbyggnadsbestämmelser för byggande.
Nybyggandet (ny byggplats) på strandzon kräver alltid
undantagstillstånd, utom när byggplatsen ligger på planerat område.
Huvudprincipen när det gäller att bygga vid strand är, att
ur landskapsmässig, miljömässig, terrängmässig och funktionell synpunkt placera byggnaderna lämpligt på tomten.
I regel bör byggnaderna ligga på minst 20 meters avstånd
från medelvattnets strandlinje, om inte planen föreskriver
något annat. Dock är det möjligt, att uppföra en mindre
strandbastu närmare än detta, likväl inte närmare än 10
meter från stranden. Den lägsta
golvhöjden bör vara minst två meter över medelvattnets
höjdnivå utan specialarrangemang.
Byggnaden bör uppföras klart ovanom högsta översvämningsnivå.
Undantagslov
Om en byggplats vid vattendrag, inte ligger på planerat
område, skall byggrätten klargöras via undantagslov. Anhållan om undantagslov lämnas till Vasa stads stadsplaneavdelning för utlåtande, varefter det hänskjuts till Västra
Finlands milöjöcentral för avgörande. Är beslutet positivt,
beviljar kommunens byggnadstillsyningsmyndighet det
egentliga bygglovet.
Tomtens storlek och byggrätt
Storleken på tomten är avgörande för hur många våningskvadratmetrar man kan bevilja för byggande på tomten.
I kommunernas byggnadsordning ingår stadganden om
högsta tillåtna byggnadsvolym. På planerade områden
följer man planen och dess bestämmelser.
Byggnadernas anpassning till omgivningen
Adressnumrering
Byggnaderna bör harmoniera med omgivningen. Förhållandena i omgivningen, byggnadernas placering på tomten, utformning, storlek, material, färgsättning inverkar
på anpassningen i miljön.
Byggnaderna borde, särskilt från vattnet sett, uppföras i
skydd av strandens träd- och buskbestånd.
Varje byggplats, bör, enligt lag, ha en officiell adress.
Adressnumret placeras synligt där tomterna möts, på
husvägg eller annan lämplig plats. Adressnumret vägleder
bl.a. av utryckningsfordon.
Träd- och buskbeståndet samt undervegetationen bör
bevaras så naturenliga som möjligt. Varken träd- och
buskarter, eller gräsmattor, som inte passar in i naturmiljö,
borde anskaffas eller anläggas. Husfasadernas färgsättning
bör också smälta in i omgivningen. Klara ljusa färger bör
inte användas då de för starkt framträder i strandlandskap.
Vit färg till takband, fönster- och dörrlister eller räcken
bör i allmänhet inte användas
2
BYGGUIDE
BYGGNADSTILLSYN
VASA STADS BYGGNADSTILLSYNSBYRÅ
PB 2, 65101 VASA ( Rådhusgatan 21 B)
Byrån Öppen må – to. 9:00 – 15:00
Tel.
06-325 1111 (växel)
Telefax 06-325 3625
E-mail förnamn.slä[email protected]
Verksamhetside
Byggnadstillsyn är en offentlig och i lag föreskriven myndighetsverksamhet. Som byggnadstillsyns-myndighet i Vasa
handlar byggnadsoch miljönämnden markanvändnings- och byggnadsförordningsfrågor. Byggnadstillsynssektorn är
en förberedande och verkställande enhet, som är underställd nämnden. Byggnadstillsyn stöder den tekniska sektorns
visionära och strategiska arbete, genom att befrämja uppkomsten av en kvalitativ byggnadskvot och en trivsam miljö,
styra och bevaka dess upprätthållande. Byrån betjänar kommuninnevånare och sköter om att det allmänna intresset
beaktas, samt behandlar för byggandet nödvändiga ärenden, utför syner, som hänför sig till dessa och sköter om allmän
styrning och rådgivning gällande byggandet.
Byggnadstillsyn är en expertisorganisation. I byggnadstillsynens arbete förenas byggandets, stadskulturens och bygglagens kunnande och sakkännedom. De moderna arkiv- och info-tjänsterna hör också till byggnadstillsynen.
Byggnadstillsynens kunder är byggnadsentreprenörer, konstruktörer, ansvariga arbetsledare och byggare samt fastigheternas brukare, grannar och stadsborna på gatorna, under byggnadens hela livslängd. Det väsentliga är att bringa
mervärde till kunderna och stadsborna.
PERSONAL VID BYGGNADSTILLSYN
Granskningsingenjör Jorma Hoffrén
gsm. 040 773 6627
• rådgivningochförberedningibygglovsärenden
• inledandemöteochsyner
Byggnadsinspektör Matti Karjanoja
gsm 040 186 6107
• byråchef
• föredragandeochinformatöribyggnads-och
miljönämnden
• bygglovsärendenenligtverksamhetsreglerna
Bygglovsarkitekt Juha Jääskeläinen, gsm. 040 675 0109
• byggnadsinspektörensvikarie
Byggnadsjurist Hannu Kuokkanen
tel. 06 325 1428, gsm. 0400 450 118
• juridiskafrågorsamtrådgivningochinformation
angående byggande
• byggnadsnämndenssekreterareochföredragande
i förvaltningstvångsärenden
• upprättandeavservitutochförlängningav
giltighetstiden för tillstånd med beslutsprotokoll
VVS-granskningsbyggmästare Harri Suoranta
gsm. 040 569 6700
• instruktionochrådgivningivatten-,avlopps-och
ventilationsärenden
• granskningavvatten-,avlopps-ochventilationsplaner
granskning av vatten-, avlopps- och
ventilationsanordningar och rörkanaler
• fva-ochiv-arbetsledareärenden
Granskningsingenjör Jan Sundman
gsm. 0400 497 800
• ansvarigarbetsledareärenden
• utvecklandeochupprätthållandeavdatasystemet
Granskningsbyggmästare Tommy Wallin
gsm. 0400 669 443
Lovförberedningschef Sofia Bagge
tel. 06 325 1431, gsm. 0400 464 942
Bygglovsarkitekt Susanna Rantanen, gsm. 0400 680 448
Teknisk assistent Barbro Alatalo
puh. 06 325 1425, gsm. 040 747 334
• kundserviceochrådgivning,arkivbeställningar
• upprätthållandeavbyggnads-ochbostadsregister
Ekonomiplanerare Anna-Liisa Suoranta
tel. 06 325 1432, gsm. 040 776 1432
BYGGUIDE
3
• allmänstyrningochrådgivninggällandebyggande
• arkivansvarig
• ekonomi-ochförvaltningsärendena,
1. KRAV BETRÄFFANDE BYGGANDE
Byggnaden skall passa in i den byggda miljön och landskapet samt uppfylla kraven på skönhet och harmoni. Byggnaden skall på det sätt som det avsedda ändamålet förutsätter
uppfylla de grundläggande kraven på bärförmåga, stadga
och beständighet i konstruktionerna, brandskydd, hygien,
hälsa och miljö, säkerhet vid användning, bullerskydd
samt energihushållning och värmeisolering (väsentliga
tekniska krav) (MarkByggL § 117).
2. TILLSTÅNDSPLIKT
2.1 Allmänt
Tillståndsförfarande uppdelas beroende på byggnadsåtgärdens kvalitet och omfång i flera lovarter: bygg-, åtgärdsoch rivningslov och lov för miljöåtgärd. I ärenden som
gäller bygg-, åtgärds- och rivningslov besluter byggnadsoch miljönämnden eller byggnadsinspektören i enlighet
med den arbetsfördelning som bestäms i stadgarna. Miljöåtgärdstillstånd ges av stadsstyrelsens planeringssektion.
2.2 Bygglov (MarkByggL § 125)
Bygglov behövs för följande:
1) uppförande av en ny byggnad
2) omändring eller reparation av en byggnad, som kan
jämföras med ett nybygge samt tillbygge eller ökad våningsareal
3) väsentlig ändring av byggnadens eller en del av dess
användning
4) reparations- och ändringsarbeten, (t.ex. vatten-, avlopps- eller ventilationssystem) som kan inverka på
säkerheten eller hälsomässiga förhållanden, för den som
använder byggnaden.
2.3 Åtgärdstillstånd (MarkByggL § 126)
Åtgärdstillstånd skall sökas för följande byggnadsåtgärder:
1) uppförande av tak, skjul, kiosk, toalett, estrad eller
motsvarande, byggande eller ändring av fastighetens
avloppssystem (konstruktion);
2) uppförande eller byggande av idrotts- eller samlingsplats, annan än de som avses i lagen om friluftsliv
(606/1973); husvagnsområde eller motsvarande område
eller läktare, samlingstält eller motsvarande (konstruktion
för allmänheten);
3) stationär placering av husvagn eller husbåt eller motsvarande som inte avser sedvanlig friluftsverksamhet eller
båtsport (rörlig anordning)
4) uppförande av mast, cistern, skorsten, skidlift, minnesmärke, en större antenn, vindkraftverk, en större lyktstolpe
eller motsvarande (separat anordning)
5) uppföranden av större kajer eller annan konstruktion
som påtagligt förändrar eller inverkar på strandlinje, kanal,
vågbrytare eller motsvarande (strandlinjeanordning)
4
6) anordnande av avskilt område för större lagring och
parkering eller motsvarande (förvarings- eller uppställningsområde)
7) ändring av fasad, takform, taktäckningsmaterial, dess
färgsättning och material, väggbeklädnad eller dess färgsättning, montering av markis eller ändring av fönsterindelning (fasadåtgärd)
8) uppförande av annan än i miljöskyddslagen nämnd
konstruktion, uppsättande av text eller bild utomhus i
reklam- eller annat kommersiellt syfte, varaktigt eller
långvarigt (reklamåtgärd)
9) uppförande av en avskiljande fast inhägnad eller mur
mot gatan i anslutning till den byggda miljön (inhägnande)
10)
andra arrangemang eller förändringar med tydlig
och långvarig inverkan på stadsbilden och miljön (stadsbildsarrangemang)
11)
sammanslagning eller delning av bostadslägenheter (lägenhetsarrangemang)
12) Bergvärme
2.4 Rivningslov
Byggnad eller del därav får inte utan lov rivas inom detaljplanerat område ( MarkByggL § 53 byggförbud vid
detaljplanering). Lov är också nödvändigt, om så bestäms
i generalplanen.
Rivningstillstånd behövs inte om byggnaden skall rivas
enligt byggnadslov, som är i kraft rörande gatuplan enligt
markanvändnings- och bygglag, eller godkänd vägplan
enlig lag om allmän väg. Tillstånd behövs inte heller
till ekonomiebyggnad och liknande byggnad av mindre
värde, ifall inte byggnaden anses vara historiskt sett av
byggnadskonstnärligt värde eller som en del av en sådan.
Rivning av byggnad eller del av byggnad bör ifall
inte rivningstillstånd behövs, skriftligen underrättas till
kommunens byggnadstillsynsmyndighet 30 dagar innan
rivningsarbetet påbörjas (rivningsanmälan). Byggnadstillsynsmyndigheten kan under nämnda tid av befogad orsak
kräva att tillstånd ansöks. (rivningslov)
3. ANSÖKAN OM BYGGLOV
3.1 Information om byggande
Information om byggnadsprojektet skall delges på byggnadsplatsen genom uppsättning av skylt. Skylten skall
uppsättas senast före inlämnandet av bygglovsansökan.
3.2 Ansökan om bygglov/åtgärdstillstånd och rivningslov
Tillståndet söks alltid skriftligen. I ansökan skall vanligen
finnas följande handlingar:
1) ansökan (1 st)
2) utredning om byggnadsplatsens besittningsrätt:
- kopia av lagfartsprotokoll, lagfartsregisterkort, köpebrev
eller hyreskontrakt
3) officiell tomtkarta (1 st.) eller för område utanför stadsplan en officiell omgivningskarta (3 st.),
BYGGUIDE
- kartan får inte vara äldre än 3 mån
- utdrag ur fastighetsregister vid behov
4) huvudritningar (2 serier)
- situationsplan, botten-, skärnings- och fasadritningar
- fasadernas färgläggningsplan enligt fasadritningarna,
huvudmaterial och färgprov (tak, vägg, sockel osv.)
5) utredning över byggplatsens grundläggnings- och
grundbottenförhållande
- skriftligt expertutlåtande gällande byggplatsens markkvalitet och grundläggningssätt
- avvägningskarta samt golvhöjder för närliggande byggnader
6) byggprojektanmälan (RH1 – RH2)
- blanketter som sänds till befolkningsregistercentralen
för statistik
7) utredning gällande hörande av grannar
- att grannarna är medvetna om byggnadsprojektet
med granne avses ägare eller innehavare av område, som
ligger invid, mittemot eller snett mittemot
8) utnämnande av huvudprojekterare
- för byggnadsprojektet bör man utnämna en kompetent
huvudprojekterare, som är ansvarig för helhetsplaneringen
och dess kvalitet
9) energiutredning
- vid ansökan om bygglov för nybyggnad bör till ansökan
bifogas energiutredning, som innehåller energicertifikat
uppgjort av huvudplaneraren
10) ansökan om ansvarig arbetsledare
- ansvarig arbetsledare bör utnämnas till alla projekt, som
fordrar bygglov
- vid egnahemsbygge eller projekt av mera krävande art
bör ansvarig arbetsledare ha tekniska skolans kompetens
Ansvarig arbetsledare kan utnämnas också efter godkännande av bygglov, dock före inledande möte
11) ansökan om ansvarig arbetsledare för fastighetens
vatten- och avloppsanordningar
- till alla fordrande byggnadsprojekt med vatten- och
avloppsarbeten, bör utnämnas fva-arbetsledare, som kan
utnämnas också efter godkännande av bygglov
- avgörande gällande planeringsbehov utformad av stadsstyrelsens planeringssektion för område utanför stadsplan eller undantagsbeslut utfärdad av Västra-Finlands
miljöcenter, samt av stadsstyrelsens planeringssektion
godkänt undantagsbelut för område inom stadsplanen
- utdrag ur handels-/föreningsregistret, av vilket framgår
rätten att underteckna
- fullmakt, om någon annan undertecknar ansökan än
ägaren/innehavaren
- styrelsens eller bolagsstämmans protokollutdrag, om
sökande är fastighet/aktiebolag/förening, när det i protokollet framgår att bolaget godkänner åtgärden
Blanketter för punkterna 1, 6, 7, 8, 10 , 11 och 12 fås
från byggnadstillsynsbyrån. Officiell tomtkarta/ officiell
omgivningskarta fås från fastighets- och mätningstjänster
(kartor, tel. 325 4363) Blanketter fås också från byggnadstillsynens internetsidor www.vasa.fi
4. PÅBÖRJANDE AV BYGGNADSARBETE
Bygglov utfärdat av tjänsteman träder i kraft 14 dagar
efter anslagsdatum, förutsatt att rättelseyrkan inte gjorts.
Bygglov utfärdat av nämnden träder i kraft 30 dagar efter
anslagsdatum. Endast beslut som vunnit laga kraft, möjliggör påbörjandet av byggarbetet. Trädfällning, grävningsarbeten, utfyllnader och andra för byggandet förberedande
åtgärder, kan utföras före påbörjande av byggarbetet,
enligt vad som föreskrivs i lov gällande miljöåtgärder.
Byggande på tomten får inte påbörjas förrän beslutets vunnit laga kraft. Ifall man på byggnadsplatsen önskar påbörja
betongarbeten före beslutet vunnit laga kraft, skall rätt att
påbörja arbeten sökas av beviljande myndighet. Beslut
om rätt att påbörja arbete betyder, att sökanden skall till
byggnadstillsynsbyrån inlämna bankgaranti eller annan
godtagbar säkerhet. Säkerhetens storlek är individuell.
5. BYGGANDE
Under byggnadstiden utför myndigheterna på byggnadsplatsen nödvändiga åtgärder och inspektioner som finns
specifierade i tillståndsbeslutet. Den ansvariga arbetsledaren, fva-arbetsledaren eller ventilationsarbetsledaren
sköter om beställning av inspektion och att den förrättas
i rätt tid.
Följande inspektioner är nämnda i ordningsföljd:
12) ansökan om ansvarig arbetsledare för fastighetens
ventilationsanordningar
- till alla byggnadsprojekt med ventilationsarbeten bör utnämnas ventilationsarbetsledare som också kan utnämnas
efter godkännande av bygglov
Anmälan om påbörjande
Före påbörjande av byggnadsarbete skall till byggnadstillsynsmyndighet göras anmälan om arbetets påbörjande.
Samtidigt säkerställs, att bygglovet trätt i kraft och att
ansvarig arbetsledare, fva-arbetsledare osv. utnämnts för
bygget. Anmälan görs per telefon till nummer 325 1425,
gsm. 040 778 1425/Kundservice eller 325 1432, gsm. 040
776 1432/Anna Liisa Suoranta.
13) övriga eventuella nödvändiga bilagor
Inledande möte
De förpliktelser som är nödvändiga i det inledande möBYGGUIDE
5
tet finns föreskrivna i bygglovet. Den som påbörjar ett
byggprojekt skall med byggnadstillsynsmyndigheten
komma överens om tidpunkten för inledande möte och
sammankalla mötet förrän byggnadsarbetet påbörjas.
På det inledande mötet bör vara närvarande åtminstone
den som påbörjar byggnadsprojektet eller dennas representant, huvudprojekteraren, samt ansvarig arbetsledare.
Inledande möte beställs från byggnadstillsynsbyrån gsm.
0400 497 800/Jan Sundman, gsm 0400 669 443/Tommy
Wallin, gsm. 040 773 6627/Jorma Hoffrén
Utmärkning av byggnadens plats
Utmärkning av platsen beställs från stadens fastighets- och
mätningssektor, tel. 325 4361
Lägessyn
Lägessyn beställs när byggnadens grundningsarbeten
(stenfot) är färdig av stadens fastighets och mätningssektor, tel. 325 4361.
Stomsyn
Stomsyn beställs när byggnaden är i vattentaksskede, före
värmeisoleringsarbetet påbörjas från byggnadstillsynsbyrån gsm. 0400 497 800/Jan Sundman, gsm 0400 669 443/
Tommy Wallin, gsm. 040 773 6627/Jorma Hoffrén
Kanalsyn
Kanalsyn beställs när kanalerna är murade, men inte ännu
rappade från gsm. 040 569 6700/Harri Suoranta
Fastighetens vatten- och avloppssyn
FVA-syn eller fastighetens vatten- och avloppsyn beställs
etappvis i samband med vatten- och avloppsarbeten från
gsm. 040 669 6700/Harri Suoranta
Fastighetens ventilationssyn
Inspektion av ventilationsanläggning beställs etappvis i
samband med montering av ventilationsanläggningar från
gsm. 040 669 6700/Harri Suoranta
Granskning av el-anordningar
El-granskning utförs av el-entreprenören. Av el-entreprenören undertecknat ibruktagningsprotokoll skall företes
byggnadstillsynsmyndighet i samband med slutsyn
Delvis ibruktagningssyn (MarkByggL 153 §)
Ifall man av någon anledning önskar ta i bruk en del av
byggnaden innan hela byggnadsarbete färdigställts (tex.
gårdsarbetet är halvfärdigt) beställs syn från byggnadstillsynsbyrån gsm. 0400 497 800/Jan Sundman, gsm
0400 669 443/Tommy Wallin, gsm. 040 773 6627/Jorma
Hoffrén
6
Slutsyn
Slutsyn utförs först när alla i tillståndsbeslutet fordrade
syner och inspektioner har utförts och innan byggnaden
tas i bruk. Slutsyn skall utföras inom fem (5) år från det
tillståndet beviljats. Slutsyn beställs från byggnadstillsynsbyrån gsm. 0400 497 800/Jan Sundman, gsm 0400 669
443/Tommy Wallin, gsm. 040 773 6627/Jorma Hoffrén
6. BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNING
(MarkByggL 153 § och MarkByggF 66 §)
När slutsyn söks skall byggnadens bruksoch underhållsanvisning, om det har bestämts att en sådan skall
utarbetas, vara tillräckligt klar och kunna överlämnas till
byggnadens ägare.
Bruks- och underhållsanvisning skall utarbetas för byggnad som används för permanent boende eller arbete.
Detsamma gäller sådana reparationer eller ändringar av
en dylik byggnad, som kan jämföras med uppförande av
nybyggnad och i tillämpliga delar reparations- och ändringsarbeten som i övrigt förutsätter bygglov.
Bruks- och underhållsanvisningen innehåller uppgifter
som med beaktande av byggnadens användningsändamål
och egenskaper samt byggnaden och dess byggnadsdelars
och anordningars planerade användningstid behövs för att
byggnaden skall kunna användas på behövligt sätt och för
fullgörande av underhållsskyldigheten.
7. INSPEKTIONSPROTOKOLL FÖR BYGGET
(MarkByggF 77 §)
De i bygglovet föreskrivna eller vid det inledande mötet
överenskomna ansvariga personer för olika byggnadsskeden samt de som inspekterar arbetsskedena bekräftar
sina inspektioner i inspektionsprotokollet för bygget. I
inspektionsprotokollet antecknas även sådan motiverad
anmärkning av byggherren, projekteraren, entrepenören
eller en anlitad expert som gäller avvikelser från bestämmelserna.
I protokollet över slutsynen antecknas att ett inspektionsprotokoll förts, och ett sammandrag av
protokollet arkiveras i anslutning till lovhandlingarna.
8. ENERGICERTIFIKAT FÖR EN BYGGNAD (Lag
om energicertifikat för byggnader 6 §)
Innan byggnaden tas i bruk skall huvudprojekteraren verifiera energicertifikatet i energiutredningen.
9. LOVETS GILTIGHETSTID
Bygglovet är i kraft fem (5) år räknat från beviljandet
sålunda, att arbetet skall påbörjas inom tre (3) år från
lovbeslutet. Bygglovets giltighetstid kan förlängas för påbörjande av arbetet med högst två (2) år och för slutförande
av arbetet med högst tre (3) år åt gången. Åtgärdstillstånd
och rivningslov är i kraft 3 år.
BYGGUIDE
FASTIGHETSBILDNING
Fastighetssektorn utför styckning av tomt och övriga fastighetsförrättningar på detaljplaneområdena inom Vasa.
Österbottens lantmäteribyrå utför samtliga fastighetsförrättningar på områden belägna utanför detaljplan inom Vasa
området och samtliga fastighetsförrättningar inom Lillkyro.
Detaljplaneområden i Vasa
Planerar ni att bygga? Kontrollera i god tid att tomten inte är belagd med byggförbud. En tomt på detaljplanerat område
är belagd med byggförbud ifall den inte är införd i fastighetsregistret (enligt Markanvändnings- och bygglagen 135 §).
Likaså är tomten belagd med byggförbud, om den inte överensstämmer med gällande detaljplan eller tomtindelning.
Byggnadstillsynen kan ge närmare besked huruvida bygglov fordras för den ombyggnad eller renovering du tänker
göra. Bygglov fordras alltid för nybygge.
Ifall det krävs bygglov för den byggnadsåtgärd ni planerat måste en officiell tomtkarta över tomten bifogas till
bygglovsansökan. För att man ska kunna få tomtkartan samt ett fastighetsregisterutdrag krävs en fastighetsförrättning, en s.k. tomtstyckning, ifall en sådan inte tidigare har utförts eller ifall tomtens gränser har ändrats på grund av
detaljplan eller tomtindelning.
Tomtstyckningen kan ansökas av ägaren eller en delägare till tomten. En tomtstyckning kan också bli anhängig automatiskt på grund av lantmäteriverkets meddelande om beviljad lagfart. Innan tomtstyckningen kan inledas krävs
alltid lagfart på det område som tomten bildas av.
Vid tomtstyckningen bildas tomten till en självständig fastighet, vanligen från delar av en eller flera i fastighetsregistret antecknade lägenheter. Vid tomtstyckningen bestäms tomtens gränser, areal samt eventuella servitut och andelar
i samfällda områden. Vid förrättningen uppgörs protokoll och tomtkarta. Tomtens gränser utmärks även i terrängen.
Uppgifterna rörande den i laga ordning bildade tomten införs slutligen i fastighetsregistret ur vilket fastighetsregisterutdrag kan erhållas.
Tomtstyckningen utförs på ansökan av markägaren och på dennes bekostnad. Som billigast kostar tomtstyckningen
med utdrag och kopior av handlingar ca 1025 €, då tomtens areal är mindre än 2000 m². Tomtstyckningen är en juridisk
åtgärd och den tar med beaktande av bl.a. besvärstider normalt 1-3 månader att genomföra.
Detaljplaneområden i Lillkyro
På detaljplaneområdena i Lillkyro finns ingen bindande tomtindelning. Lantmäteriverket utför styckningar och andra
fastighetsförrättningar på såväl detaljplaneområden som på utanför dessa belägna områden. Styckningsförfarandet
motsvarar det som ovan nämnts gällande styckning av tomt. Avsikten är att fastighetsbildningen i och med fastställandet av nya detaljplaner skall övergå till staden. Sålunda blir tillvägagångssättet till denna del likadant som på
planeområdena i Vasa.
Byggandtillsynsmyndigheten ger närmare råd om byggandet på ovan nämnda områden.
Uppgifter om fastighetsbildningen på områden belägna utanför detaljplaneområdena i Vasa samt i Lillkyro fås från
lantmäteriverkets Internet-adress www.lantmateriverket.fi.
Om något ännu är oklart - fråga oss:
TEKNISKA SEKTORN
FASTIGHETSSEKTORN
KYRKOESPLANADEN 26, PB 2, 65101 VASA
Fastighetsingenjör Kurt Granlund, tel. 325 4370
Förrättningsingenjör Birgitta Haglund-Rönnqvist, tel. 325 4372
BYGGUIDE
7
SKATTEFÖRVALTINGEN – ANMÄLNINGAR OM BYGGANDE
Anmälningar om byggande – personkunder
Hushåll måste fr.o.m. 1.7.2014 lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om alla byggarbeten som kräver bygglov.
Hushållen ska lämna uppgifterna före slutsynen, som förrättas av en byggnadsinspektör.
Lämna uppgifterna om ett arbete som kräver bygglov
Lämna uppgifterna endast om ett byggarbete som kräver bygglov. Bygglov beviljas av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Du får ytterligare information om arbeten som kräver bygglov på kommunen.
Lämna uppgifter också om ett arbete som anknyter till reparation av aktielägenheter om du själv beställt arbetet.
Om arbetet utförts som talkoarbete eller självbyggande måste du lämna uppgifterna om byggobjektet samt en uppgift
om att du inte betalat några prestationer. Du behöver inte ange talkoarbetarnas namn.
Om du fungerar som byggare tillsammans med en annan person, exempelvis men din make/maka räcker det med en
anmälan per ett byggobjekt.
Lämna uppgifterna om byggobjektet om arbetet har utförts före 1.7.2014
Det har ingen betydelse när bygglovet har beviljats. Om byggarbetet har utförts före ingången av juli 2014 men om
slutsynen förrättas senare lämna uppgifterna om byggobjektet. Du behöver inte lämna några uppgifter om företag,
arbetstagare eller talkoarbete.
Lämna uppgifterna om ett byggarbete som utförts efter 1.7.2014
Utöver dina kontaktuppgifter måste du lämna bl.a. följande uppgifter:
din personbeteckning
uppgifterna om byggobjektet (t.ex. fastighetsbeteckning eller bostadsaktiebolagets FO-nummer)
uppgiften om huruvida byggarbetet utgör nybyggnad eller reparationsbyggnad
Ytterligare:
Lämna uppgifterna om ett byggarbete som du
Lämna uppgifterna om en arbetstagare som du
köpt av ett företag
avlönat
• individualiseringsuppgifterna om
• individualiseringsuppgifterna om företaget
arbetstagaren
• prestationerna (exkl. moms) som du
• lönen som du betalat till arbetstagaren
betalat till företaget
•
•
den dag då arbetet inletts och slutats
den dag anställningen börjat och slutat
Se en närmare förteckning över uppgifterna. (3 § Skyldighet att lämna uppgifter för en fysisk person som verkar
som byggherre)
Använd webblankett
Fyll i anmälan om byggande på webbtjänsten suomi.fi. Webblanketten handleder dig att fylla i uppgifterna. Logga in
i tjänsten med dina personliga nätbankkoder eller ett chipförsett personkort. Du kan också lämna in anmälan med en
pappersblankett som du kan skriva ut på skatt.fi.
Uppvisa intyget för byggnadstillsynsmyndigheten
Efter att du har lämnat uppgifterna får du av Skatteförvaltningen ett intyg över att du lämnat in uppgifterna. Skatteförvaltningen skickar intyget utan en särskild begäran. Lämna uppgifterna i god tid så att du ska hinna få intyget före
slutsynen. Uppvisa intyget för byggnadstillsynsmyndigheten vid slutsynen.
Om slutsynen sker i etapper lämna uppgifterna före varje slutsyn. Du behöver dock inte återigen lämna samma uppgifter som du redan lämnat utan endast de uppgifter som anknyter till den nya slutsynen.
Byggnadsinspektören informerar Skatteförvaltningen i det fall att något intyg inte uppvisats. En försummelseavgift
kan påföras om skyldigheten att lämna uppgifter försummas.
Information: Skatteförvaltningen
http://www.vero.fi/sv-FI/Personkunder/Anmalningar_om_byggande
8
BYGGUIDE
SMÅHUSBYGGARENS PM GÄLLANDE FJÄRRVÄRME
1. Allmänt
Den som ansluter sig till fjärrvärmenätet ingår ett värmeavtal med Vasa Elektriska Ab i god tid före byggstarten.
Värmeavtalet och planeringen av anslutningsledningen
kräver vissa uppgifter som abonnenten bör sända till Vasa
Elektriska Ab:s fjärrvärmeenhet (senare värmebolaget):
• abonnentensnamnochadress,personbeteckning,
stadsdel, kvarter och tomt samt avtalspart/parter
• situationsplanochbyggnadensbottenplan
(även för eventuell servicebyggnad)
• energicertifikat
• tidpunktförvärmebehovet
• kontaktpersonensadress,telefonnummeroch
e-postadress
Efter att ha erhållit byggnadsritningarna behöver värmebolaget1−3månadertidförattplaneraanslutningsledningen,
beställa material och bygga ledningen före värmeförsäljningen kan börja.
Anslutningsavgiften för småhus (högst 2 bostäder) är
fast. Anslutningsavgiften är 3 300 € (2014). Den stegrade
kostnadsnivån inom fjärrvärmebranschen höjer även anslutningsavgiften.
Vasa Elektriska Ab kan dock inte lova fjärrvärme åt alla
småhusbyggare. Besluten sker från fall till fall och den
avgörande faktorn är kostnaderna för byggandet av fjärrvärmeledningen per enskild abonnent.
2. Värmeavtal
På basen av erhållna uppgifter uppgör värmebolaget ett
värmeavtal i två exemplar och undertecknar båda exemplaren. Båda avtalsexemplaren skickas till abonnenten,
som genom att underteckna dem godkänner avtalet.
Abonnenten återsänder det avtalsexemplar som hör till
värmebolaget i svarskuvertet.
I värmeavtalet anges bl.a. tidpunkten då värmeförsäljningen planeras börja samt anslutningsavgiftens storlek.
Som bilaga till värmeavtalet medföljer även allmänna
”Anslutnings- och försäljningsvillkor för fjärrvärme”,
prislista (för värmeavgifter och fjärrvärmetjänster) och
handledningen ”Använd fjärrvärme på rätt sätt”.
Kontaktpersoner i avtalsärenden är:
Ossi Suortti, tfn 06 324 5245,
e-post: [email protected]
Seppo Peltola, tfn 06 324 5340,
3. Anslutningsledning
I anslutningsavgiften ingår byggandet av fjärrvärmeledningen inklusive jordbyggnadsarbeten till abonnentens
värmefördelningsrum samt mätcentralen för fjärrvärmen.
I hus med källare bör abonnenten då grunden gjuts lämna
en öppning i betongkonstruktionen där anslutningsled-
ningen ska dras. Vad öppningens placering och storlek
beträffar är det skäl att kontakta värmebolaget. Ifall det
inte finns källare i byggnaden bör en vertikalkrök installeras i grunden före grunden gjuts. Vertikalkrök och
monteringsinstruktion får abonnenten av värmebolaget.
Kontaktperson i byggfrågor är:
Jaakko Metsäranta, tel. 06 324 5347,
4. Värmefördelningsrum
Abonnenten bör reservera ett särskilt utrymme som värmefördelningsrum. Utrymmet bör helst placeras bredvid
ytterväggen på den sida där fjärrvärmeledningen finns
och det ska finnas en direkt ingång utifrån. Värmebolaget
bör ha fritt tillträde (nyckel) till värmefördelningsrummet
för att kunna utföra nödvändiga underhållsåtgärder och
granskningar. Värmefördelningsrummets golv ska vara
vattentätt (betong) och utrustat med golvbrunn (se bifogat
bottenplan på värmefördelningsrum/tekniskt utrymme).
Abonnenten bör dra en 230 V elmatning som är försedd
med 6 A plomberbar säkring till fjärrvärmens mätcentral.
Abonnenten låter installera underlaget för energimätaren
i mätcentralens omedelbara närhet. Elmatningen och
mätarunderlaget (underlagsplåt för mätare ELL 52.01,
elnummer: 3308175) till energimätaren bör vara klara före
fjärrvärmen tas i bruk.
5. Värmeväxlarenheten
Abonnenten ansvarar för anskaffningen av fjärrvärmens
värmeväxlarenhet och anslutningen till fjärrvärmens mätningscentral svarar abonnenten själv. Värmeväxlarenheten
placeras i värmefördelningsrummet. Från värmeväxlarenheten, som består av värmeväxlare och nödvändig reglerutrustning, överförs värmen från fjärrvärmevattnet till
byggnadens tappvarmvatten- och uppvärmningssystem.
Installationen av värmeväxlarenheten ska motsvara Finsk
Energiindustri rf:s fjärrvärmebestämmelser och direktiv
för byggnader K 1/2013. Med tanke på slutresultatet bör
installationen av värmeväxlarenheten helst utföras av
en rörinstallationsfirma som har kännedom om gällande
bestämmelser. Då parterna ingår avtalet om installationen
bör rörinstallatören förpliktas att även utföra avstämning
av automatikutrustningen.
6. Granskningar
Abonnenten svarar för att följande granskningar sker i
närvaro av värmebolagets inspektör:
Provtryckning av värmeväxlaren och därtill hörande fjärrvärmerör (13 eller 21 bar).
Ibruktagningsgranskning av värmeväxlarenheten. Under
granskningen bör det vara möjligt att koppla på värmen.
BYGGUIDE
9
Kontaktperson i granskningsfrågor är:
Håkan Bodö, tel. 06 324 5272,
Kontaktperson i faktureringsfrågor är:
Seppo Peltola, tel. 06 324 5340,
7. Värmeförbrukning
Då värmen är påkopplad börjar också den månatliga faktureringen av värme. Fjärrvärmemätarens mätarställning
fjärravläses (förutsätter elmatning till mätaren).
Kundens uppgift är att:
svara för värmeväxlarenhetens funktion och därigenom se till att fjärrvärmevattnet avkyls så effektivt som
möjligt (när det genomströmmar växlaren).
omedelbart anmäla alla eventuella fel i fjärrvärmeanläggningarna till värmebolaget.
Teknisk rådgivning:
Mikko Pieskä, tel. 06 324 5277,
Hannu Pokela, tel. 06 324 5235,
Vasa Elektriska Ab
www.vasaelektriska.fi
VÄRMEFÖRDELNINGSRUM / TEKN. UTRYMME I SMÅHUS
(egnahemshus, parhus)
1. Värmeväxlarenhet
2. Mätcentral för fjärrvärmen
3. Vattenmätare
4. Elhuvudcentral
5. Telefonanslutningsdosa
6. Antennutrustning
Vattenpost
Golvbrunn
Dörr med dubbellås eller
nyckelbox i väggen (eller ruttnyckel
till Vasa Elektriska
Vattenmätaren kan även placeras under elhuvudcentralen, vilket
ofta är mer praktiskt med tanke på det begränsade utrymmet.
Rummets golvyta borde vara minst 1200
x 1600 mm.
Minimimåtten och värmemätcentralens
utrymmesbehov skall bedömas av
värmebolaget.
Ett fritt underhållsutrymme på 800 mm
bör finnas framför värmemätcentralen
och elhuvudcentralen.
Rör eller kanaler får inte placeras
ovanför elhuvudcentralen.
Beträffande känslighet för antändning /
risk för brandspridning bör utrymmets
inre ytskikt uppfylla kravet 1 / I, vilket
i praktiken innebär en yta av betong,
tegel, luja-skiva, gipsskiva och likande
för ändamålet godkänt material.
www.vaasansahko.fi
10
BYGGUIDE
SMÅHUSBYGGARENS PM GÄLLANDE EL
Anslutningsavtal
Kontaktpersoner:
Byggtjänst, tel. 06 324 5760, Kyrkoesplanaden 4, 65100 Vasa (fr.o.m. 1/2015 Kyrkoesplanaden 0)
[email protected]
Anslutningsavtalet uppgörs skriftligen mellan Vasa Elnät Ab och abonnenten för varje anläggning som ansluts till
elnätet. För anslutningsavtalet behövs bl.a. följande uppgifter:
abonnentens namn, personbeteckning, telefonnummer och adress
anslutningens läge; situationsplan över anläggningen och miljökarta på icke planerat område
uppgifter om anläggningen; huvudsäkringens storlek vid lågspänningsanslutning
Mot en anslutningsavgift levererar Vasa Elnät Ab anslutning i den storlek som anges i anslutningsavtalet fram till gränsen
för anläggningens tomt. Anslutningspunkten ligger normalt vid tomtgränsen. Mätarcentralen och anslutningsledningen,
från tomtgränsen till mätarcentralen, levereras av en elentreprenör som abonnenten väljer, på abonnentens bekostnad.
Anslutningsavgiften bestäms i enlighet med Vasa Elnät Ab:s prislista.
Anslutning till elnät
För inkoppling till elnätet debiterar Vasa Elnät Ab en ersättning i enlighet med prislista. Villkoret för inkoppling
av elinstallationerna till nätet är att anslutningsavtalet är giltigt och abonnentens elinstallationer besiktigats på
vederbörligt sätt. När anslutningsledningen är nergrävd på tomten och monterad i huvudcentralen gör elentreprenören
en ibruktagningsanmälan till Vasa Elnät Ab. Efter detta kan objektet inkopplas till elnätet.
Det hör till elentreprenören som utför elinstallationerna att svara för utförandet av besiktningen, som bör dokumenteras.
Vasa Elnät Ab levererar mätaren som fordras för mätning av elförbrukning. Mätarna tillhör och underhålls av Vasa
Elnät Ab.
Arbetsplatsel
Skriftligt avtal om arbetsplatsel uppgörs. Vasa Elnät Ab uppbär hyra för uthyrd arbetsplatscentral i enlighet med
prislistan. En engångsavgift enligt prislista uppbärs för uppsättning och nedmontering av arbetsplatscentral.
Kabelvisning
Tag kontakt med vår karttjänst på Kyrkoesplanaden 4 före du börjar gräva.
Innan grävningsarbetena påbörjas bör kunden ta reda på om det finns kablar eller fjärrvärmerör på området.
Kabelkartorna sänds avgiftsfritt åt kunden via e-post eller per post. Utgivna kartor är avsedda för engångsbruk och
gäller bara för avsett område.
Vid behov utmärker Vasa Elektriska sina egna kablar i terrängen. Denna tjänst är avgiftsfri på normal arbetstid och
leveranstiden är tre arbetsdagar. Om man vill få kablarna utmärkta snabbare debiteras en avgift enligt prislista.
Telefonbolagen svarar för visningen av egna jordkablar.
Kom ihåg att i god tid före grävarbetena ta reda på läget för jordkablar.
Kabelkarttjänst och beställning av kabelvisning:
Karttjänst, tel. 06 324 5760, Kyrkoesplanaden 4.
[email protected]
Ytterligare information finns på bolagets webbsida/byggtjänst
Vasa Elnät Ab
www.vasaelnat.fi
BYGGUIDE
11
ELARBET
Elektriciteten och hemmet
Funktionaliteten för ett modernt hem påverkas väsentligt
av hur man väljer och förverkligar elsystemen och apparaterna. Med el åstadkommer man såväl en angenäm
uppvärmning som en belysning som utgör en del
av inredningen. En flexibel användning av hemmets
nytto- och nöjesapparater förutsätter ett välplanerat och
mångsidigt el- och datanät. Med olika smartlösningar
förbättrar man hemmets trygghet och funktionalitet.
Man skall göra elplaneringen redan i ett tidigt skede då
man planerar hemmet. Det är oftast mycket dyrare och
svårare att förbättra elsystemen i efterhand, jämfört med
byte av parkett och tapeter. Det är viktigt att välja kunniga
elmontörer och planerare redan i början och komma
överens om lösningarna klart och entydigt. Gör alltid en
skriftlig överenskommelse!
Eluppvärmningen i egnahemshus
Två av tre husbyggare väljer elvärme. Elvärme har många
fördelar jämfört med andra uppvärmningsformer.
Ett rumspecifikt elvärmesystem kräver ingen extra
omsorg. Hemmets värmesystem kan - oberoende av årstid
- när som helst lämnas utan övervakning, t.ex. under en
semesterresa.
Ett värmesystem som inte baserar sig på vattencirkulation
tål ett längre elavbrott utan att skadas.
Apparaterna i ett elvärmesystem är lätta att använda.
Systemet kan planeras så att man inte behöver vidta
några som helst åtgärder. Det är enkelt att ställa in
olika temperaturer för olika utrymmen; lite varmare
i vardagsrummet, ett par grader lägre temperatur i
sovrummen, kanske ännu svalare i hjälputrymmena. Det
är möjligt att ställa in olika temperatur t.o.m. i olika delar
av samma rum.
endast då man behöver mer värme i utrymmet. Denna
egenskap accentueras speciellt i låg- och passivenergihus.
Elvärmesystemet reagerar snabbt då man tänder brasan
eller då det kommer värme från spisen då man lagar
mat.
En möjlighet att på ett enkelt sätt kombinera olika
värmekällor är en av elvärmens obestridliga fördelar.
Man kan på ett enkelt sätt kombinera vedvärme med
elvärme om man har tillgång till förmånlig ved. Det är
speciellt förmånligt att bränna ved under kalla vinterdagar.
Eldstaden utgör också en reservvärmekälla under
eventuella elavbrott, ökar trivseln och skapar en trevlig
stämning.
Belysningen
En mångsidig belysning höjer såväl husets bruksvärde
som försäljningsvärde. Den möjliggör en förbättring
av boendemiljön, säkerheten och trivseln.
Belysningens möjligheter är obegränsade och slutresultatet
beror endast på planerarens och elmontörens fantasi. Med
belysningen kan man uppnå många funktioner; man kan
styra människor i en viss riktning eller få dem att titta i
en viss riktning.
Utrymmet kan verka större om man belyser det indirekt
via olika ytor i rummet. En belysning som är rätt riktad
och accentuerar valda detaljer aktiverar betraktaren på ett
angenämt sätt och skapar en önskad stämning.
Utgångspunkten för belysningsplaneringen är att hämta
ljus till samtliga utrymmen för vistelse, arbete och
förflyttelse. En utgångspunkt för planeringen är att besluta
var som behövs mest belysning, var man oftast befinner
sig, var man arbetar och var man äter.
Telekommunikationssystemen i hemmet
Multiservicenätet i ett egnahemshus
Fjärrvärme är ett vettigt alternativ då ett småhus byggs på ett
område där fjärrvärme finns att få. Investeringskostnaderna
för elvärme som en del av elinstallationskostnaderna för ett
nytt egnahemshus är dock endast en tredjedel eller fjärdedel
av anskaffningskostnaderna för ett vattencirkulerande
uppvärmningssystem. De förmånligaste värmesystemen
för ett egnahemshus är rumsspecifika elbatterier samt
golv- och takvärme.
Elvärme sparar energi
Apparaterna i ett elvärmesystem förbrukar energi
12
Telekommunikations- och kommunikationstjänsterna
kräver en tidsenlig infrastruktur. Ett multiservicenät
är ett modernt internt ledningsnät i fastigheten som
är öppet för tjänster av olika typ.
De tjänster som Internet och digi-TV erbjuder blir hela
tiden mångsidigare och användningen av elektriska
tjänster i hemmet ökar. Användningen av övervaknings-,
fjärrövervaknings- och byggnadsautomationstjänster blir
också allt vanligare i bostadsfastigheter.
De nya tjänsterna ställer extra krav på de tekniska
BYGGUIDE
egenskaperna hos fastigheternas anslutningsnät och
interna ledningsnät. Ökningen av videobild i nätet är ett
typiskt exempel på en ny tjänst och medieinnehåll som
kräver extra effekt av nätet.
Kablingen utgör stenfoten för tjänsterna
Avsikten med ett multiservicenät är att möjliggöra
mångsidiga tjänster för hem och fastigheter. Nätet gör
att tjänsterna på ett enkelt och pålitligt sätt möjliggör
användningen av tjänsterna. Utnyttjandet av tjänsterna
kräver en terminal av något slag, såsom en dator
eller en TV-mottagare. Till terminalen ansluter man ett
telekommunikationssystem som består av apparater
och en förbindelse mellan dessa. Apparaterna förmedlar
och styr telekommunikationen. Förbindelserna mellan
apparaterna förverkligas i huvudsak genom kabling. Detta
förutsätter ändamålsenliga utrymmen för ledningarna och
fördelningsutrymmen.
Kablingen utgör grunden för hurdana tjänster man
kan utnyttja i nätet och av vilken kvalitet dessa är.
Ett multiservicenät skall kunna förmedla många olika
telekommunikations- och kommunikationstjänster till
hemmet och fastigheten. Kablingen byggs inte alltid
separat för varje ny tjänst, utan den skall till sin natur vara
öppen och allmän.
Elsäkerheten
Elsäkerheten i hemmet
Vid planeringen av installationsarbetena skall man komma
ihåg att den spänning - 230 volt - som används i
Finland är farlig. I snitt omkommer tre personer per år i
Finland av elstötar. Därför får elarbeten utföras endast av
professionella inom elbranschen.
Man skall inte reparera en förlängningskabel eller byta
ut ett strömuttag utan tillräcklig sakkännedom. Kom ihåg
att den som använder eller reparerar en elapparat alltid
är ansvarig för användningen av apparaten. En på fel
sätt använd elapparat kan vara livsfarlig eller förorsaka
eldsvåda.
Säkringarna i strömkretsen förhindrar att strömmen blir
för stark. En användare av elapparaten skyddas mot att
apparaten eventuellt går sönder genom skyddsjordning,
skyddsspänning av skyddsisoleringen och felströmsskydd.
En icke-jordad stöpsel får aldrig ändras så att den passar i
ett skyddsjordat uttag.
av elapparater utomhus och i våta utrymmen kräver alltid
speciell försiktighet.
Tillverkarna och importörerna av elapparater svarar för
att elapparaterna är säkra och uppfyller kraven på dessa.
Tillverkarna och importörerna kan antingen själva testa
apparaterna eller låta dem testas frivilligt hos en ickepartisk testare innan de introduceras på marknaden. CEmärkningen är obligatorisk för samtliga apparater som
säljs på marknaden och denna märkning garanterar att
apparaten uppfyller de krav som EU ställer.
CE-märkningen är avsedd främst för tullmyndigheterna
som övervakar den fria rörligheten för apparaterna. Det
är därför säkrast att välja ett känt testlaboratorium för
att testa apparaten. De produkter som har testats av det
finska SGS FIMKOs testlaboratorium känner man igen
av FI-märkningen.
Elapparaternas
säkerhet
övervakas
av
elsäkerhetsmyndigheten
Säkerhetsteknikcentralen
(Tukes). Tukes testar årligen hundratals elapparater som
finns till försäljning och vilkas säkerhet av en eller annan
anledning har ifrågasatts.
Montören är alltid ansvarig
Största delen av elstötarna beror på defekta apparater eller
oförsiktighet. Även gamla och slitna elinstallationer och
ledningar kan förorsaka olyckor. Elapparaterna skall alltid
vara hela, rena och de skall fungera klanderfritt.
Elapparaterna skall planeras, byggas, tillverkas och
repareras på ett sådant sätt att de inte förorsakar fara för
någons liv, hälsa eller egendom.
Man skall komma ihåg att montören alltid är ansvarig för
de apparater han reparerat och för elinstallationerna. En
felanvänd eller på fel sätt reparerad elapparat kan vara
livsfarlig. Följ alltid anvisningarna och be vid behov om
råd av någon professionell inom elbranschen.
Det är alltid viktigt att vara omsorgsfull och komma
ihåg säkerheten vid elarbeten. Det är alltid ett säkert och
tryggt val att låta elarbetena utföras av en professionell
elentreprenör. Endast sådana elentreprenörer som har
registrerats av Säkerhetsteknikcentralen (Tukes) får utföra
elinstallationsarbeten.
Finlands elentreprenörsförbund STUL rf
Var försiktig utomhus
Vatten leder el utomordentligt. Därför får man i fuktiga
utrymmen använda endast täta och skyddsjordade apparater.
Utomhus skall man använda lockförsedda strilsäkra
eluttag. Apparater och ledningar som är avsedda för
inomhusbruk får inte användas utomhus. Användningen
BYGGUIDE
13
ANSÖKAN OM BYGGLOV
Ansökan om bygglov/åtgärdstillstånd
Bygglov/åtgärdstillstånd skall sökas i god tid före byggnadsarbetet påbörjande (cirka 2 månader). Ansökan
skall inlämnas till kommunens byggnadstillsynsbyrå.
Bygglovet/tillståndet beviljas beroende på kommun av
miljönämnden, byggnadsnämnden eller byggnadsinspektören. Ansökningsblankett jämte bilage blanketter fås från
byggnadstillsynsbyrån.
I vissa fall kan beviljandet av bygglov förutsätta beslut
i frågan om området är i behov av planering (MBL 137§)
eller beslut om beviljande av undantag (MBL 171-174§)
eller miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. I dessa fall får
den sökande blanketter och instruktioner gällande fallet.
inte projektet är avringa betydelse.Et egnahemshus är i
detta hänseende inte av ringa betydelse i första hand är
det önskvärt, att byggaren själv sköter om hörandet, för att
smidiggöra bygglovs behandlingen och sättet är samtidigt
ett bra sätt att hålla kontakt med blivande grannar.
Byggaren sköter om meddelandet på byggnadsplatsen.
Förättande av syn på byggnadsplatsen beror på om det
av projektets art är skäl att närmare utreda hur byggnaden
passar in i miljön, bedömma konsekvenserna av byggandet
och höra grannarnas synpunkter.
5. Huvudritningar inlämnas i tre exemplar
Huvudritningarna skall vara uppgjorda av kompetent
planerare och undertecknade av denne. Situationsplan,
1. Bygglovsansökan skall i fyllas till alla delar, under- bottenplaner, skärningar och fasadritningar bör vara
tecknas (i fall lagfarten är i båda makarnas namn skall uppgjorda enligt Finlands byggbestämmelse samling A2,
båda underteckna) och ansökan bifogas med följande varvid av dessa bör bl.a. framkomma:
handlingar:
•depåtomntenbefintligabyggnadernas,somskallbyggas och rivas våningsytor, lägenhetsytor och volymer.
2. Utredning om byggnadsplatsens besittningsrätt/ •isituationsplanenbörframkommatomtenshöjdskilläganderätt
nader och avledandet av ytvatten
* utdrag ur lagfarts protokoll eller
•typritningaravkonstruktionernaövervägg-,botten* köpebrev och kvitto över tomtens betalning eller
bjälklags- och övrebjälklags konstruktioner.
* arendekontrakt
•byggnadensuppvärmningsochventilationssätt
•rummensanvändningsändamål
3. Karta över var tomten eller byggnadsplatsen
•brandteknisksektionering
befinner sig
Ritningarna skall vara kopierade på arkiverings dugligt
•utdragurstadsplan
papper, vikta och försedda med ryggslitsar (beroende på
•utdragurgrundkartaifalltomtenbefinnersigutanför kommun).
stadsplaneområde ( skala t.x. 1:10 000) kartor fås från
Till ansökan om åtgärdstillstånd och anmälan om åtgärd
tekniska-avdelningen och de faktureras i samband med skall bifogas samma handlingar som i bygglovsärende.
bygglovet (växlar beroende på kommun).
6. Kompetenskrav på projekterare MBF 48§
4. Hörande av granne
Den som utarbetar en projektbeskrivning och en speciUtredning över hörande av grannar i bygglovs/åtgärds albeskrivning skall ha för projekterings uppgiften lämpligt
tillståndsfrågor(MBL 133.1§ och 65.3§) i fall de inte av högskole-examen inom byggnadsbranchen eller tidigare
bygglovs myndighet anses onödigt. Om anhängig görande yrkesutbilning på högre nivå inom byggnadsbranchen elav bygglovs ansökan bör underrättas grannarna i fall detta ler motsvarande tidigare examen samt tillräklig erfarenhet
inte med beaktande av projektets ringa betydelse eller läge inom i frågavarande projekterings område. För projekeller planens innehåll är uppenbart onödigt med tanke på tering av egnahemshus anses vanligtvis en byggmästare
grannens intresse.
ha kompetens. Projekterare av mindre eller i tekniskt
Med granne avses ägaren eller innehavaren av en fastig- hänseende sedvanliga byggnader eller tekniska system
het eller ett annat område som ligger invid eller mittemot. kan inom ramen för sin erfarenhet också vara en person
På byggnadsplatsen skall på lämpligsätt tillkännages att som inom studielinjen för husbyggnad eller i frågavarande
ärendet är annhängigt.
specialområde har avlagt tekniker examen eller motsvaGrannes hörande sker i princip på tre sätt:
rande tidigare examen.
1. Anhängiggörande av bygglovsansökan underrättas på
myndighetens eller sökandens omsorg.
7. Huvudprojekterarens förbindelse
2. Meddelande om anhängiggörande uppsätts på byggTill ansökan om bygglov skall bifogas utredning i vilken
nadsplatsen.
huvudprojekteraren förbinder sig att åtaga uppgiften.
3. På byggnadsplatsen förättas syn.
Huvudprojekterare är en person som ansvar för utformUnderättande om anhängiggörande är huvudregel, i fall ningen som helhet och dess kvalitet och som ser till att pro14
BYGGUIDE
jektbeskrivning och specialbeskrivningar utgör en helhet
som uppfyller de krav som ställs på den (MBL 120§).
8. Ansvarig arbetsledare ansökan/anmälan
Ansvarig arbetsledare är en person som leder byggnadsarbetet samt ser till, att det utförs i enlighet med
bestämmelserna och föreskrifterna om byggande samt de
beviljade tillståndet och god byggnadsed och är ansvarigför arbetet och dess kvalitet. Personens kompetens krav
betäms i förordningen och Finlands byggbestämmelse
samling. Den ansvarige arbetsledaren för ett egnahemshus
och en större produktionsbyggnad för jordbruks ändamål
eller för ett mera betydande projekt skall ha minst byggmästares skolning. I mindre projekt kan den ansvarige
arbetsledaren vara en erfaren byggnadsyrkesman. Den
ansvarige arbetsledaren godkäns av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. I de flesta fall skall den ansvarigearbetsledaren godkännas i samband med bygglovets
behandling. När den ansvarige arbets ledaren har godkäns
skickas åt honom bygglovet och en blankett för hållande
av granskningshandling. Vid det inledande mötet kan
bestämmas de granskningar som bör hållas under byggnadstiden.
9. Ledande av avloppsvatten
En utredning över ledande av avloppsvatten skall göras
till den myndighet som i kommunen ansvarar för vattenskydd. Saken berör de projekt som inte ansluts till kommunalt avloppsnät, men till vilket byggs avlopp.
10. Befolkningsregistercentralens
anmälningsblankett
Anmälan göres på bilaga RH 1. I fall till projektet ingår
minst 2 lägenheter ifylles också blankett RH 2. Blanketterna bifogas bygglovsansökan alltid när det är fråga om
en byggnad.
i så god tid, att det kan urföras inom lovets giltighetstid
speciellt bör beaktas, att slutgranskning bör hållas fast en
byggnaden skulle har godkänts för i bruktakande i särskild
syneförrättning
2. Bygglovsvilkor
Granska bygglovet och ta i beaktande, att däri bestämda
villkor bör fyllas i enlighet med tillståndet och att de i
tillståndet fastställda ritningarna följes. Eventuella ändringsritningar bör godkännas hos byggnadstillsynen för
utförande.
3. Förutsättningar för påbörjande
av byggnadsarbete
3.1 Bygglovets giltighet
I beslut av byggnadsinspektör bör rättelseyrkan göras
inom 14 dagar från beslutets delgivande och bertäffande
byggnadsnämnds beslut är besvärstiden 30 dagar från
beslutets delgivande. Tidpunkter för delgivande framgår i
bygglovsbeslutet. I fall inte besvär inlämnats blir bygglovet lagligt och byggnadsarbetet kan påbörjas.
3.2 Åtgärder före byggnadsarbetet påbörjande
Byggnadsarbetet anses har påbörjats när grunderna är
gjutna eller monterade. När byggnadslovs ansökan har
inlämnats till kommunen och grannarna hörts, kan fällande
av träd påbörjas och ytjorden avlägnas, i fall byggnadsinspektören ger sitt samtycke.
11. Övriga bilagor
I samband med ansökan om bygglov kan också andra
handlingar infordas, t.ex.
* anslutningslov till allmän väg
* grannens medtycke till byggande intill rå
Om anslutning till vatten-och avlopps-,fjärrvärme-,
telefon-och TV-kabelnät bör vederbörande verk kontaktas
i god tid.
Ansökan/anmälan om Fva arbetsledare (ansvarig arbetsledare för fastighetens vatten-och avlopp) bör godkännas
före arbetets påbörjande. Byggnadstillsynsmyndighets
anvisningar åt den som beviljats bygglov och ansvarigarbetsledare fås från byggnadstillsynsbyrån.
3.3 Inledande möte MBF 74§
För att omsorgsplikten som bestäms i bygglovet skall
fyllas bör inledande möte ordnas före byggnadsarbetet
påbörjande. Den som påbörjar ett byggnadsprojekt skall
överenskomma med byggnadstillsynsmyndighet om det
inledande mötets tidpunkt och sammankalla till inledande
möte före byggnadsarbetets påbörjande. I det inledande
mötet bör delta åtminstone den som inleder ett byggnadsprojekt eller hans representant, byggnadens huvudprojektör samt ansvariga arbetsledaren.
Vid det inledande mötet konstateras och antecknas i protokollet de vilkor som stipulerats i bygglovet, de centrala
parterna i projekteringen och byggnadsarbetet, vem som
svarar för respektiva byggnadsskede, vem som inspekterar
olika arbetsskeden samt övriga utredningar och åtgärder
som behövs med på tanke kvaliten och byggandet.
På basis av det inledande mötet överväger byggnadstillsynsmyndigheten om det behövs en separat utredning
om ågärderna för att säkra kvaliteten (kvalitetsäkringsutredning).
1. Bygglovets giltighetstid
Bygglovet är i kraft beträffande arbetets påbörjande i 3
år och betäffande färdiställande 5 år, i fall det inte på grund
av skild ansökan har förlängts. Annat tillstånd eller anmälan i byggärende i kraft 3 år. Slutgarnskning bör beställas
3.4 Utmärkning av byggnadens plats
Före påbörjande av ett nybyggnadsarbete skall byggnadsinspektionen eller mätningsavdelningen utmärka
byggnadsplatsen i enlighet med fastställda ritningar samt
på stads-planeområde också höjdläget.
BYGGUIDE
15
Denna utmärkning skall beställas från mätningsavdelningen i god före arbetets påbörjande.
3.5 De i byggnasarbetet deltagande arbetsledarnas
uppgifter
Ansvarig arbetsledare på byggnadsarbete:
Den ansvarige arbetsledare bör se till, att anmälan om
arbetets påbörjande görs till byggnadstillsynsmyndighet,
att byggnadsarbetet utförs i enlighet med bygglovet och
att därvid åtföljes bestämmelser och föreskrifter om byggande iakttas. Att åtgärder som behövs med anledning
av uppdagade brister vidtas under byggnadsarbete, att
sådana syneförättningar som föreskrivs i tillståndet begärs i tillräckligt god tid och att ispektioner och åtgärder
som fastlagits vid det inledande mötet utförs i ändamåls
enliga arbetsskeden, att godkända ritningar och nödvändiga specialritningar, ett uppdaterat inspektionsprotokoll
för bygget eventuella testresultalt samt andr nödvändiga
handlingar finns på byggarbetslpatsen.
FVA-arbetsledare:
Vid utförande av fastighetens vatten och avloppsanläggningar bör arbetena ledas och övervakas av FVAarbetsledare.
FVA-arbetsledare svarar för, att planerna och givna
föreskrifter följes och likaså av kommunen angivna direktiv följes. FVA-arbetsledaren bör vara närvarande vid
granskningar som gäller FVA-arbeten i fall tillsynsmyndighet så fordrar.
3.6 Vid byggnadsarbete erforderliga specialplaner
Konstruktions ritningar
I fall i bygglovet förutsättes konstruktionsritningar
bör dessa konstruktions-och specialritningar inlämnas
till byggnadsinspektören före påbörjandet av nämnda
arbete.
VVS-planer
I fall i fastigheten bygges vatten- och avloppsanläggningar skall för dessa uppgöras planer i enlighet med
Finlands byggbestämmelse samling del D1. Ventilationoch energi planer skall motsvarande utföras enligt D2
och D3.
5. Information till skattemyndigheterna
Fastighetsutredning (blank 3) bör inlämnas till skattebyrån i samband med deklarering, i fall byggnadens
uppgifter har ändrats sedan föregående år, t.ex. byggnaden
har färdigställts under skatteåret eller byggnaden är under
uppförande vid skatteårets utgång. Dessutom bör inlämnas
anmälan i vilket framgår färdighets graden av ett bygge
under uppförande.
6. Uppevarande av handlingar
Alla till byggandet hänförande tillståndsbeslut, fastställda och godkända byggnadsritningar, inspektionsprotokoll
och övriga handlingar bör uppbevaras omsorgsfullt och
vid behov företes granskande myndighet.
I fall eventuellt egobyte sker bör dessa dokument överlämnas till den nya ägaren, som vid behov bör förete dessa
för myndighet.
ANSLUTNING TILL VATTEN- OCH AVLOPPSNÄT
Vattenverket och den som skall ansluta sin fastighet
till vatten-och avloppsnät uppgör skrifligt avtal därom.
Anslutnings avtal görs i allmänhet före påbörjande av
byggnadsarbete, dock senast före anslutandet av vattenoch avloppsledningar. VVS-planerna bifogas anslutningsavtalet.
Anslutnings avgifterna bestäms av kommunens fullmäktige. Vattenverket kan dessutom uppbära avgift för
de förnödenheter som vattenverket levererat och för de
utförda arbetstimmarna enligt av Tekniska nämnden fastställda debiterings avgifter.
Den som skall ansluta sin fastighet kan låta utföra grävning av tomtledningar av entreprenör, men själva anslutningen till nätet utförs av vattenverket. Övervakningen av
tomtledningarnas byggande utförs av FVA-arbetsledaren.
Vattenmätaren levereras alltid av vattenverket.
Till avloppsledning får ej anslutas dränerings- eller
regnvatten, utan de bör avledas till skillt regnvattennät
ifall sådan finns eller i naturen.
4. Byggnadstida myndighets inspektioner
4.1 Inspektioner
Syneförättningar som skall utföras är grundbottensyn,
konstruktionens syn samt värme-, vatten- ventilations syn.
Ett bygge kan tas i bruk först när det är vid syneförättning
godkänts för i bruttagande eller slutgranskats.
4.2 Slutgranskning
Slutgranskning begärs av byggnadsinspektören när
byggnaden är färdig, dock senast före utgången av byggnadslovets giltighetstid. Vid denna slutgranskning skall
alla i tillståndsbeslutet fordrade syner och inspektioner
vara utförda. Även alla tillståndsvilkor bör var fyllda före
byggnadens i bruktagande.
16
BYGGUIDE
AVLOPPSVATTEN
I frågor rörande avfallsvatten, kontakta kommunens byggnadsinspektör före du påbörjar arbetet.
Lag om ändring av miljöskyddslagen
Utfärdad i Helsingfors den 4 mars 2011
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i miljöskyddslagen (86/2000) 18 och 103 §, av
dem 18 § sådan den lyder i lag 252/2005, och
fogas till lagen ett nytt 3 a kap. som följer:
3 a kap.
Behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet
27 a §
Definitioner på användning av hushållsavloppsvatten
I detta kapitel avses med
1) hushållsavloppsvatten avloppsvatten från vattenklosetter, kök, tvättrum och liknande ställen och anläggningar
i bostäder, på kontor, i affärshus samt anläggningar och
avloppsvatten som beträffande egenskaper och sammansättning motsvarar detta och kommer från mjölkrum på
kreatursgårdar eller från någon annan näringsverksamhet,
2) system för behandling av avloppsvatten en helhet bestående av utrustning och konstruktioner avsedda för rening
eller annan behandling av hushållsavloppsvatten och som
kan bestå av slamavskiljare, infiltration, markbädd, sluten
tank, minireningsverk eller någon annan anläggning alternativt en kombination av dessa anläggningar och metoder,
3) avloppsvattensystem en helhet bestående av avlopp
för hushållsavloppsvatten och system för behandling av
avloppsvatten som finns i och utanför byggnader och som
behövs för avledning och behandling av hushållsavloppsvattnen från dem,
4) belastningstal för glesbebyggelse den genomsnittliga
belastning av organiska ämnen, fosfor och kväve i gram
per dygn som en invånares obehandlade hushållsavloppsvatten orsakar,
5) belastning från obehandlat avloppsvatten belastning
som uttrycks som produkten av det genomsnittliga antal
invånare som använder avloppssystemet och belastningstalet för glesbebyggelse eller, om hushållsavloppsvattnet
kommer från annan verksamhet än boende, den genomsnittliga belastning som enligt undersökningar under ett
dygn kommer till avloppsvattenbehandling,
6) slam den sedimenterade eller flytande materia som
uppstår från avloppsvatten i slamavskiljare, minireningsverk eller annan behandling och som kan avskiljas från
avloppsvattnet som separat fraktion.
27 b §
Allmän skyldighet att rena avloppsvatten
Har en fastighet där det bedrivs verksamhet som inte är
tillståndspliktig enligt denna lag inte anslutits till avloppsnätet, ska avloppsvattnet avledas och behandlas så att det
inte uppstår risk för förorening av miljön. Innan hushållsavloppsvatten leds i marken, ett vattendrag eller i en
bädd eller en bassäng enligt 1 kap. 2 § i vattenlagen ska
det behandlas. Annat avloppsvatten än avloppsvatten från
vattenklosetter får orenat släppas ut i marken om mängden
är liten och det inte medför risk för förorening av miljön.
27 c §
System för behandling av avloppsvatten
För behandling av hushållsavloppsvatten ska fastigheten
ha ett system för behandling av avloppsvatten som ska
lämpa sig för ändamålet med hänsyn till den belastning
som obehandlat hushållsavloppsvatten från användningen
av fastigheten orsakar, egenskaperna hos andra avloppsvattensystem, risken för förorening av miljön och miljöförhållandena, exempelvis att fastigheten är belägen på
ett strandområde eller ett viktigt grundvattenområde eller
något annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenförsörjning.
Systemet för behandling av avloppsvatten
ska planeras och konstrueras samt underhållas så att det
vid normal användning rimligen kan antas nå en tillräcklig
reningsnivå för organiska ämnen, fosfor och kväve baserad
på belastningen från obehandlat avloppsvatten enligt vad
som för behandlingen av hushållsavloppsvatten närmare
föreskrivs genom förordning av statsrådet. En tillräcklig
reningsnivå ska definieras så att det med den går att uppnå
en godtagbar belastningsnivå med avseende på miljöskyddet och sett i ett helhetsperspektiv, och med särskild
hänsyn till de rikstäckande vattenvårdsmålen. Genom
förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser
dels om obligatorisk reningsnivå och tillåten belastning
av miljön från hushållsavloppsvatten, dels om planering,
användning och underhåll av avloppsvattensystemen och
avslamning.
I stället för reningsnivån enligt 2 mom. ska strängare krav
tillämpas om de föreskrivs i någon annan lag eller med
stöd av någon annan lag. Reningsnivån tillämpas inte heller på områden där kommunala miljöskyddsföreskrifter
om reningsnivån som utfärdats enligt 19 § och beror på
miljöförhållandena gäller. Genom förordning av statsrådet
föreskrivs det om en vägledande reningsnivå som ska nås
med rening av hushållsavloppsvatten om de kommunala
miljöskyddsföreskrifterna innehåller strängare krav än 2
mom.
Dessutom ska markanvändnings- och bygglagen
(132/1999) tillämpas dels på byggande och ändring av
fastighetsspecifika avloppsvattensystem och tillhörande
tillstånd, dels på bruksoch underhållsanvisningar.
27 d §
Undantag från kravet att behandla hushållsavloppsvatten
BYGGUIDE
17
Undantag från de bestämmelser som med stöd av 27 c §
utfärdats om kraven på behandling av hushållsavloppsvatten kan beviljas om belastningen på miljön med hänsyn
till användningen av fastigheten kan anses vara liten
jämfört med belastningen från obehandlat hushållsavloppsvatten och de åtgärder som krävs för att förbättra
behandlingssystemet bedömt som en helhet är oskäliga
för fastighetsinnehavaren på grund av de höga kostnaderna
eller de tekniska kraven. Vid bedömningen av om åtgärderna är oskäliga för fastighetsinnehavaren ska följande
beaktas:
1) fastigheten är belägen på ett område som är avsett att
anslutas till avloppsnätet,
2) fastighetsinnehavaren och övriga personer som är stadigvarande bosatta på fastigheten har uppnått hög ålder
och andra liknande särskilda faktorer i deras livssituation,
3) fastighetsinnehavaren har drabbats av långvarig arbetslöshet eller sjukdom eller något annat jämförbart socialt
betalningshinder. Den behöriga kommunala myndigheten
beviljar på ansökan undantag enligt denna paragraf. Sökanden kan beviljas undantag för högst fem år i sänder.
Denna lag träder i kraft den 9 mars 2011. De bestämmelser
som med stöd av 27 c § utfärdats om kraven på behandling
av avloppsvatten tillämpas inte på befintliga funktionsdugliga avloppssystem på en fastighet där en eller flera
stadigvarande bosatta innehavare har fyllt 68 år när lagen
träder i kraft, 2 196/2011 om hushållsavloppsvattnet inte
medför risk för att miljön förorenas. Bestämmelserna i 27
d § tillämpas på de funktionsdugliga avloppssystem som
fans den 1 maj 2005 samt på sådana oanlagda system vars
ibruktagande har avgjorts i anslutning till bygglov före
den 1 maj 2005.
AKTUELLT ANGÅENDE BEHANDLING AV
AVLOPPSVATTEN PÅ GLESBYGDSOMRÅDEN
Avfallsvatten i glesbyggds- och fritidsboningsområderna
är vattendragens stora fosforbelastare. Avfallsvattnets
bristfälliga behandling orsakar övergöddning och försämrar tillståndet i mindre vattendrag, eller kan orsaka
föroreningar i grundvattnet.
I början av år 2004 trädde i kraft stadsrådets förordning
angående behandling av avloppsvatten på glesbygdsområden i kraft. Med denna förordning stipulerade man
noggrannare bestämmelser angående kravet för att rena
fastigheters avloppsvatten enligt miljöskyddslagens 103
§. Förordningen gäller alla fastigheter som befinner sig
utanför nätverket för avloppsvatten. I förordningen definieras minimikraven för utsläpp av avloppsvatten angående organisk materia, fosfor och kväve. Förordningen
omfattar även planering, användning och service av behandlingsenheten för avloppsvattnet. Målet är att minska
utsläppen från hushållsavloppsvatten och att minska en
förorening av miljön.
Bestämmelserna angående behandling av avloppsvatten omfattar omedelbart både nybyggen samt sådana
fastigheter i vilka man gör byggnads- eller andra arbeten
som förutsätter bygglov eller åtgärdstillstånd. Man bör
uppgöra en plan för insamling, behandling och avledande
av hushållsavloppsvatten, som bör bifogas till ansökan för
bygglov eller åtgärdstillstånd.
Största delen av avloppsvattens behandlingsapparatur
på bestående glesbygdsområden kräver en effektivering
på grund av utrustningens otillräckliga kapacitet. Avloppsvattensystemen för gamla fastigheter bör restaureras
stadgenligt före 31.12.2013. (Ifall ett efterföljande av förordningen är t.ex ur kostnadssynpunkt orimligt, kan man
under övergångstiden ansöka om en 4 års tilläggstid av
kommunens miljövårdsmyndighet. Fastighetsinnehavaren
bör göra en utredning över avloppsvattenapparaturen samt
skötselanvisningar för dem. Bostadsfastigheterna borde i
första hand anslutas till avloppsnätverk i fall anslutning är
möjligt och kostnaderna rimliga. En avloppsnätverks- och
reningsanläggning som är gemensam för flera fastigheter är också ett alternativ som man bör överväga. Olika
alternativa avloppsbehandlings- alternativ för enskilda
fastigheter är bl.a. minireningsverk eller en rätt planerad
behandlingsenhet i marken så som markbädd eller infiltrationsanläggning. En sluten avloppsvattentank är inte
en behandlingsmetod utan ett sätt att mellanlagra. Den är
närmast en lösning för specialavfall på grund av de höga
tömningskostnaderna. Med en komposterande toalett kan
man ta till vara värdefulla näringsämnen och minska t.ex.
den belastning som markbehandlingen förorsakar.
18
Helsingfors den 4 mars 2011
Republikens President
TARJA HALONEN
Miljöminister Paula Lehtomäki
KÄLLOR /TILLÄGGSUPPGIFTER:
•Suomenympäristökeskus,Haja-asutuksen jätevedet.
http://www.ymparisto.fi/hajajatevesi
•542/2003Valtioneuvostonasetustalousjätevesienkäsittelystä viemäriverkostojen ulkopuolisilla alueilla http://
www.finlex.fi
• Ympäristöministeriö, Ympäristöministeriön muistio
6.6.2003: Valtioneuvoston asetus talousjätevesien käsittelystä viemäriverkostojen ulkopuolisilla alueilla (pdf
–tiedosto)
www.ymparisto.fi →ympäristönsuojelu → vesiensuojelu
→ haja-asutuksen vesiensuojelu → perustelumuistio
• Kuntaliitto, Haja-asutuksen jätevesihuolto ja kunnat.
(pdf –tiedosto)
www.kunnat.net → toimialat: yhdyskunta, tekniikka ja
ympäristö → vesihuolto → haja-asutuksen jätevedet
→ haja-asutuksen jätevedet ja kunnat –hanke → haja-
BYGGUIDE
asutuksen jätevesihuolto ja kunnat
MILJÖCENTRALERNAS BIDRAG FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN OCH VATTENSKYDD
Till på glesbyggdområden belägna fastigheters gemensamma avloppsvattensbehandling och vattensammanslutningarnas verksamhet kan sökas bidrag från Västra
Finlands Miljöcentral. Ansökningstiden är kontinuerlig.
Arbeten som erhåller bidrag är vattentjänstanläggningar
utanför fastigheten dvs. brunnar, vattenledningar, pumpar,
vattenbehandlingsapparatur, kloak samt behandlingsutrustning för avloppsvatten. Bidraget är prövningsbaserat
och man det beviljas endast 30 % av godkända kostnader.
STATENS BOSTADSFOND:
BIDRAG FÖR ATT FÖRBÄTTRA DET FASTIGHETSVISA HUSHÅLLS- ELLER AVLOPPSVATTENSYSTEMET
För att förbättra avloppsvattensystemet för bostadsfastigheter på glesbygdsområde kan man erhålla bidrag. Det
beviljade bidraget är maximalt 35 % av godkända kostnader. Bidraget kan beviljas för bebyggande av avlopp
samt behandlingsystem för vatten och avfall, samt för
anslutning till ett gemensamt avlopp. Ansökningstiden
är på våren och ansökningarna inlämnas till kommunen.
SKATTFÖRVALTNINGEN:
HUSHÅLLSAVDRAG
Ett reparationsarbete för ett avloppsvattensystem för en
fast- eller fritidsbostad i eget bruk kan avdras i inkomstbeskattningen som hushållsavdrag.
TIDTABELLEN FÖR FÖRORDNINGEN
ANGÅENDE HUSHÅLLSAVLOPPSVATTEN
GAMLA FASTIGHETER:
• fastigheternabörhabruks- och serviceanvisning för
nuvarande avloppsvattensystemet.
• förverkligande: avloppsvattensystemet bör renoveras
så att den uppfyller förordningens krav inom loppet av
år 2013 (tilläggstid kan erhållas i specialfall)
NYBYGGEN OCH RENOVERINGSBYGGANDE:
• förverkligande: förordningens krav genast i kraft
• avloppsvattenplan som bilaga till ansökan av bygglov
eller åtgärdstillstånd
• fastigheternabörhabruks- och serviceanvisningar för
nuvarande avloppsvattensystemet.
OBS! FASTIGHETENS ÄGARE ANSVARAR FÖR
ATT AVFALLSVATTENSYSTEMET FUNGERAR
ANVISNINGAR
Kontakta kommunens byggnadsövervaknings- och
miljöskyddsbyråer för att utreda kommunala krav
• byggnadsordningen
• miljöskyddsbestämmelser
• planeringssituation,grundvatten-ochstrandområden
• utvecklingsplanenförvattenvården
• beställandeavenplan
• bygglovelleråtgärdstillstånd
• anbudomofferterförsystemochbyggarbeten
• dimensionering
• prisförsystem
• prisförtilläggsdelarochjordmassor
• brukskostnader
• behovavserviceochkravenföruträttandeavservice
• systemetsfunktionssäkerhetochlivslängd
• uppfyllningavförordningenskravsamtgarantin!
• prisförinstallationsarbetet
• installationsarbetetskvalitet!
• sökandeavbidragföreförverkligande!
• förverkligande
SLAMAVSKILJARE
• förbehandling för den egentliga behandlingen av avloppsvatten
• avskiljerochlagrarfastapartiklarfrånavloppsvattnen,
så att de inte täpper till och belastar det egentliga behandlingssystemet
• t.ex.byggtpåplatsavbetongringarellerfabrikstillverkad plastcistern
Krav på slamavskiljare:
• tät
• regn-ellerdräneringsvattenfårejledastillslamavskiljaren
• ventilationdragettillbyggnadenstak
• T-grenar
• ärlättillgängligmedtankepåtömning
• tredeladifallWC-vatteninkluderas
• tvådeladtillräckligförenbarttvättvatten
• börtömmastillräckligtofta,1-2gångerperår
Anvisningar för väljande av behandlingsmetod
för avloppsvatten
När du planerar ett nytt eller renoverar ett gammalt
avfallsvattensystem, fråga om råd av din kommuns
miljösekreterare eller av en yrkeskunnig planerare för
avlopssvattensystem.
1. BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
På detaljplanerat område hör det till kommunens skyldigheter att ordna att avloppsvattnen leds till kloaksystemet.
På glesbygdsområden finns det i allmänhet inte kommunala kloaksystem. På dessa områden bör fastighetsinnehavaren själv sköta om behandling av avloppsvatten
på ett sätt, som godkänts av kommunens myndigheter.
Reningsverk som är ämnad till att behandla avloppsvatten,
bör fylla förordningens (542/2003) krav. Det lönar sig att
undersöka opartiska forskningsresultat.
Behandlingsalternativ
Glesbygdens avloppsvatten förstör vattendrag och orsakar
miljöhygieniska problem. Ett rätt och utförligt planerat
BYGGUIDE
19
och byggt avloppsvattensystem behåller din egen och övrigas levnadsmiljö behaglig. Planeringen bör förverligas i
samband med övrig planering av byggnadsoch gårdsplanen så att systemets funktion och kompatibilitet med övrig
byggnadsteknik kan försäkras. Det finns många alternativ
för behandling av avloppsvatten och på valet inverkar:
- Grundvattnets höjd, brunnar i närheten, avstånd till vattendrag, höjdskillnader på tomten, jordmånens kvalitet osv.
Behandling av avloppvatten på grundvattenområde kräver
alltid specialarrangemang, och för att utreda dessa är det
skäl att kontakta t.ex. miljösekreteraren.
3-delad slamavskiljare och markbädd
Avloppsvattnet leds genom en 3-delad slamavskiljare till
en markbädd som byggs på byggplatsen. Avloppsvattnet
som renats i markbädden leds vidare till ett öppet dike.
Principbeslut för markbädd finns som bilaga. Den kan
byggas på plats av material eller skaffas som färdigt paket
(cisterner och rör). Pga grundvattnets höjd kan markbädden (eller markfiltreringen) kräva ett pumpsystem.
Minireningsverk
Minireningsverk som passar för rening av avloppsvatten
från ett egnahemshus är t.ex. stenullsfilter och satsreningsverk. Det finns flera olika reningsverkstyper för gemensam behandling av avloppsvatten från flera hushåll.
Sluten cistern
På viktiga grundvattenområden och nära vattendrag kan
man inte leda avloppsvatten till omgivningen, utan de bör
samlas utanför grundvattenområdet eller i en sluten cistern. Till förverkligande av gemensamma avloppsvattenbehandlingssystem för fastigheter på grundvattenområdet
finns det möjlighet att söka bidrag från samhället.
Behandling av avloppsvatten från fritidsbostäder
För fritidsbosättningsområden kan det finnas speciella
förorndningar, t.ex. förbud mot bygge av vattenklosett.
Byggarens lista på uppgifter
Nybygge:
I fall av nybygge skall avloppsvattenplanen levereras till
byggnadsinspektionen i samband med fasadbilder o. dyl.
bygglovshandlingar.
Kompetenskrav för planerare till avloppsvattensystem är
i allmänhet tekniker/byggmästare eller högre utbildning
samt erfarenhet av VVS –planeringsuppdrag.
Byggnadsprojektets huvudplanerare samlar ihop de olika
planerna och försäkrar, att planerna passar ihop utan
problem. (VVV-, konstruktions-, arkitekt-, service-, avloppsvatten- o.dyl. planer)
Välj tillsammans med planeraren det system som passar
objektet.
- observera byggnads-, service- och driftskostnader.
20
när du gör ditt beslut
> Behandling i marken är vanligen den förmånligaste lösningen.
Bifogande av planerna (inkluderande bruksoch serviceinstruktioner) till bygglovsansökans bilagor.
Sanering av gammalt system:
När det är fråga om saneringsobjekt lönar det sig att kontakta kommunens byggnadsinspektion, som rådger i frågor
kring byggnads- eller åtgärdsärenden.
I de enklaste fallen förfaras enligt följande:
- tömning av de gamla slamavskiljarna
- noggrann kontroll av brunnens skick: T-delarna, tätheten
av sömmar och genomdrag
- ifall brunnen kan renoveras reparerar man bristerna
- man gör nödvändiga mätningar såsom vattenloppets
nivåer, brunnens volym osv.
- förutredningsblankett i fylles
- behandlingssystem väljs
- en detaljritning med nivåuppgifter utarbetas
- förutredningsblankett, detaljritning och systemets typsnittbild levereras till byggnadsinspektionen
- ifall byggnadsinspektionen inte har något att invända
kan arbetet påbörjas
Det gamla systemets planerare och byggare skall ha
tillräckliga färdigheter och erfarenheter, som krävs för
uppgiften. Om utbildningskraven har det inte givits någon
skild förordning. Slutliga beslutet om planeraren görs av
byggnadsinspektionen.
Bygg systemet enligt planen. Använd yrkeskunnig entreprenör. Gör behövliga anmälningar till byggnadsinspektionen. Kom överens med planeraren om syningstillfälle
och anteckna möjliga förändringar av planen.
Använd ditt avlopssvattensystem enligt anvisningar.
Kom speciellt ihåg att tömma slamavskiljningsbrunnarna
tillräckligt ofta, minst 2 ggr/år.
Håll servicebok över tömningar med datum och tal från
vattenmätaren. Anteckna även observationer, fel, brister,
reparationer o. dyl. Följ systemets funktion med hjälp av
dessa.
Tilläggsinformation fås av lokal byggnads- eller miljövårdsmyndigheten.
Skyddsavstånd till olika objekt (växlar kommunvist)
Avloppsvattensystemens minimiskyddsavstånd från hushållsvattenbrunn är beroende på fallet ca 50-100 m. Som
närmast kan avlopssvattensystemet placeras 20 m från
vattendrag, 5 m från tomtgränsen eller väg. Avloppvattens
utloppsplats bör placeras minst 30 m från vattendrag.
BYGGUIDE
SLAMSYSTEM, MÅTTSÄTTNING AV JORDMÅNSBEHANDLING FÖR SAMTLIGA AVLOPPSVATTEN
min 5 PERSONER
Paketet innehåller:
- 2,5 m3/trefackig slamcistern
- Fördelningsbrunn
- Infiltrationsmarken inkluderar rör och delar, samt filtringstyg
INDRÄNKNING
MARKFILTRERING
FÖRDELNINGSBRUNN
När du kompletterar ditt nuvarande system med ett samlingsrörsystem, lämpar det sig
för markfiltrering.
Finns att fås även 300 m3 paket med
slamcistern
Paketet innehåller:
- samlingsbrunn och samlingsrörsystem
SAMLINGSBRUNN
TREDUBBLA INDRÄNKNINGSRÖRSYSTEM
DUBBEL RÖRSYSTEM FÖR DRÄNERINGSDIKE
Systemet är rustad med en
avskild fördelningsbrunn,
måttning för 5 personer, areal
25m2.
SLAMSYSTEM, SANERING AV DET GAMLA SYSTEMET
INDRÄNKNING
Lämplig:
- om nuvarande betongbrunnar är i gott skick
- om grundvattnet är i 2,5 m
djup
- om avståndet till vattendragen är tillräckligt långt
- om indränkningen eller filtringen väljes i enlighet med
grundmarken
INGÅNG
GAMLA
BETONGBRUNNAR
SAMLINGSBRUNN
SLAMCISTERN
Om betongbrunnarna är frätade eller läcker, lönar det sig
att förnya dem helt.
TÖMNINGSRÖR
Det finns system som är rustade med 2500, 3000, eller 3500
liters cistern, utökad vid behov
med samlingsrörsystem, som
är lämplig till markfiltrering,
liksom vid nybygge.
FÖRDELNINGSBRUNN
SLAMCISTERN
SLAMCISTERN
BYGGUIDE
21
SLAMSYSTEM, DUBBELVATTENSYSTEM
Lämplig:
- nära vattendrag
- på grundvattenområde
Gråa vattnets behandlingspaket innehåller:
- 1,5 m3 slamcistern
- Till indränkningsfältet hörande rör, delar och filtreringssystem
När du kompletterar ditt avloppssystem med ett samlingsrörpaket, lämpar det sig till
markfiltrering.
Samlingsrörpaketet innehåller:
- samlingsbrunn och samlingsrör
INDRÄNKNING AV GRÅTT VATTEN
Grått vatten till markfiltrering, wcvatten till slutet cistern. Om wc är
en kompost-wc, behöver du endast
behandling för grått vatten.
Paketet innehåller material till ett 13,2 m långt fält.
Kan vid behov förverkligas även till kortare sträcka.
Areal 20-30 m.
INGÅNG
(WC)
INGÅNG (GRÅTT VATTEN)
SLUTEN CISTERN
SAMLINGSBRUNN
SLAMCISTERN
Sluten cistern 3m3, 5,5 m3
och 11 m3.
Stadgenlig markbehandlingssystem
Markbhandling är en mycket långvarigt, funktionssäkert och lätt användbart system. Rätt planerat, byggt, underhållt och använt jordmånshanteringssystem (indränkning eller markfiltrering) hjälper till att underskrida förordningens krav på antalet smutsämnen. Systemet bör
byggas enligt givna måttnings och installationsinstruktioner. Speciell noggrannhet bör följas vid valet av jordmån, sand och krossten.
När man mäter systemets rengöringsresultat, bör som utgångsvärden användas i förordningen givna nominella värden. Organisk ämne 50
g/pers/dygn, totalmängd fosfor 2, g/pers/dygn och totalmängd kväve 14 g/pers/dygn
Efter behandlingen får mängden av smutsämnen vara högst enligt följande tabell:
BHK7
Fosfor
Kväve
Allmänna behandlingskrav
g/pers/dygn
Lindrade krav
g/pers/dygn
5
0,33
8,4
10
0,66
9,8
I markfiltret beror fosforns bindningsförmåga främst på sandens egenskaper och mängd. Den järnhaltiga sanden har en mångdubbel bindningsförmåga jämfört med ren kvartssand. Det är omöjligt att på förhand definiera, hur länge det räcker när sanden impregneras med fosfor.
Filtringsfältets funktionella medelålder är enligt undersökningar 25-28 år. Om det uppstår problem angående fosforns hämningsförmåga
redan i ett tidigare skede, är det möjligt att förbättra systemets reningseffekt för fosforns del, t.ex. med att öka markbehandlingssystemets
kemiska fosforns utfällning.
En automatisk doseringssystem, med vilken kemikalien, t.ex. A1-sulfat, kan doseras i avloppsnätet, kostar ca 500 euro. Kostnader för
kemikalier är ca 100-150 euro/år.
STUGOR OCH BASTUN UTAN VATTENLEDNING
Max. belastning 300 l/dygn
STUGANS
INDRÄNKNINGSPAKET
Lämpar sig till en stuga med
vatten som bärs in, bastu och
diskho, men inte tryckvatten.
22
Markens indränkningsförmåga
Avlägsning → indränkningsrör
indränkningsrör 3 x 2,4 m = 7,2 m
BYGGUIDE
Jordyta
EGNAHEMSHUSENS AVFALLSSERVICE
Här nedan följer information om hur man i Vasanejden genom att källsortera och återvinna avfallet kan uppnå en
bättre miljö, billigare avfallshantering och ett så litet sopberg som möjligt. När du planerar bostadsfastigheten, boendet
och gårdsplanen skall du observera följande:
Enligt avfallslagen skall varje bostadsfastighet ansluta sig till ordnad avfallshantering och avfallstransport. För
bostadsfastigheter med fler än fyra bostäder gäller obligatorisk sortering i bioavfall och brännbart avfall. För fastigheter
med 1-4 bostäder gäller obligatorisk sortering i brännbart avfall. Bioavfallet kan frivilligt komposteras vid fastigheten.
Det är också möjligt att frivilligt komma överens om hämtning av bioavfall med ett transportbolag. Kärlen kan också
vara gemensamma för flera bostadsfastigheter. Anmäl gemensamma kärl till Stormossen (tel. 010 320 7610).
Avfallskärlen skall vara försedda med lock och hjul och märkta med synliga dekaler som informerar om vad som
kan läggas i dem. Avfallskärlen skall placeras så att tömning lätt kan ordnas, både under sommar- och vintertid. För
att undvika luktproblem töms kärlet för bioavfall och kärlet för brännbart avfall varannan vecka och tvättas minst en
gång per år. Innan du flyttar in i din nybyggda bostadsfastighet bör du ta kontakt med ett avfallstransportbolag och
göra ett anslutningsavtal för kärlets anskaffning och tömning. Meddela också till Stormossen att du har flyttat.
Fastigheter med fler än fyra bostäder skall också ha avfallskärl för returpapper, -metall, -glas samt en plats för
batterier och lysrör. Mindre fastigheter kan föra returpapper, -glas, -metall samt batterier till en ekopunkt. Vid många
ekopunkter i Vasa finns UFF:s insamlingskärl för textilier, skor oa. Några ekopunkter har ett kartonginsamlingskärl.
Håll problemavfallet skilt från annat avfall och för det till återvinningsstationen. Närmare uppgifter om avfallens
sortering samt om ekopunkternas och återvinningsstationernas placering fås från Stormossen.
SORTERING AV BYGGAVFALL
En stor del av det avfall som uppkommer vid byggverksamhet kan återvinnas. Sortera avfall som kommer under
tiden du bygger enligt följande. Mängder under 2 m³ förs till återvinningsstationen, större mängder till Stormossens
avfallscentral.
•Energiavfall
Energiavfall är papper, styrox, papp och plast som inte duger till annan återvinning, t.ex. byggnadsmaterialets
förpackningar. Energiavfall används som stödbränsle i kraftverk för framställning av elektricitet och värme.
•Brännbartavfall
Brännbart avfall är t.ex. handskar, torkade penslar och rullar, blandat städ- och sopavfall som innehåller t.ex. träbitar,
ledningsstumpar, polyuretanbitar o.dyl. Brännbart avfall bränns vid Westenergys avfallsförbränningsanläggning och
ger fjärrvärme och el.
•Deponiavfall
Deponiavfall är avfall som inte duger till återvinning, såsom bergull, planglas och PVC-plast (bl.a. avloppsrör,
plastslangar, golvmattor, lister, takrännor, kabelskydd, våttapetter, duschdraperier). Deponiavfall slutförvaras tryggt
på avstjälpningsplatsen.
•Träavfall
I träavfall hör t.ex. obehandlade bräder och plankor, behandlat trä, faner, spånskivor och stammar. Spikar och beslag
får lämnas kvar. Träavfallet flisas och omvandlas till el och värme i värmekraftverk.
•Metallavfall
Metallavfall är t.ex. takplåt, spikar, armeringsjärn, rör, kranar, verktyg och andra metallföremål. Metallavfall krossas
och blir råmaterial för metallindustrin.
•Returpapp
Returpapp är t.ex. wellpapp och papplådor. Av returpapp framställs t.ex. papprullar för hushålls- och toalettpapper
samt kartonghylsor för pappersindustrin.
•Marksubstans
Stormossen tar emot marksubstans som duger till övertäckningsmaterial för avstjälpningsplatsen (stenarnas max.
diameter 40 cm, inte stubbar). Även kommunen har mottagningsplatser för överskottsjord.
BYGGUIDE
23
•Betong-ochtegelavfall
Betong, tegel, wc-stolar, kakel och klinkers.
•Gipsavfall
Gipsskivor (utan plast- eller vinyltapet).
•Farligtavfall
Farligt avfall är ämnen som är farliga för miljön, t.ex. batterier, ackumulatorer, impregnerat trä, lysrör, energisparlampor,
målfärgs- och limrester, lack, formolja, silikon- och uretanförpackningarna.
•Asbestavfall
Avfall, som innehåller asbestdamm- och fibrer är riskavfall och skall alltid vara tätt förpackat före leverans till
Stormossen. Återvinningsstationerna tar emot högst 50 liter asbest. Större mängder levereras till avfallscentralen i
Kvevlax. Märk förpackningen ”Asbestavfall. Dammet farligt att andas”.
STORMOSSENS ÅTERVINNINGSSTATIONER
Stormossen
Sampogatan
Replot
Solf
Vikby
Stormossvägen 56, Kvevlax
Dragnäsbäck, Vasa
Båtvägen
Solfvägen 601 (Munsmo)
Lostigen 5 (industriområdet)
Öppet må – fre 7-19 (maj-september även lö 10-14)
Öppet må - fre 7-19
Öppet ti 11.30-19
Öppet to 11.30-19
Öppet må 11.30-19
(maj-september må och ons 11.30-19, lö 10-14)
Malax
Majors skogsväg
Öppet må 12-19
Lillkyro
Tapoila industiområde, Kopentie 10 Öppet må 11-19 (maj-september må och to 11-19)
Storkyro
Tolkintie 15
Öppet ons 12-19 (maj-september må och ons 12-19)
Vörå
Kaurajärvivägen 30
Öppet ti 12-19
Korsnäs
Edsvik
Öppet må 12-19
Maxmo kyrkby Maxmovägen
Öppet ons 15-19
Särkimo
Öppet to 15-19 (juni-augusti även lö 12-15)
Oravais
Industrivägen 8
Öppet fre 12-19 (maj-september även lö 10-14)
MOTTAGNINGSSTATION FÖR TRÄDGÅRDSAVFALL I VASA
Långbacken
Strömbergsgatan
Öppet må, ti, fre kl. 11.30-19, lö 10-14 (öppen maj-oktober)
UNDVIK UPPKOMSTEN AV AVFALL
Genom att sortera och föra sorterat avfall till återvinningsstationen under tiden du bygger och i fortsättningen kan du
spara upp till hälften av avfallskostnaderna. Ännu större blir inbesparingen då du undviker att producera avfall. Du
kan undvika att producera avfall t.ex. på följande sätt:
- Planera byggnader och områden så att de är hållbara, lätta att underhålla, bygga om och komplettera.
- Släng inte bort användbara material vid renoveringar, utan använd allt som duger på nytt. Riv så att byggmaterial
förblir hela, så att de går att återanvända.
- Välj produkter av naturmaterial, så producerar du mindre problemavfall.
TACK FÖR ATT DU SORTERAR!
FRÅGA OM AVFALLSHANTERING
Stormossen, tel. 010 320 7600
www.stormossen.fi
24
BYGGUIDE
TELE- OCH ANTENNÄT
Anslutning av fastigheten till telekommunikationsnätet
Med en Anvia Fastighetsanslutning ansluts inomhusnätet
i din bostadsfastighet till det allmänna kommunikationsnätet. Tjänster i kommunikationsnätet, såsom bredband,
trådtelefoni och kabel-tv-tjänster kan kopplas efter att
du tagit i bruk Fastighetsanslutningen. I leveransen av
en Fastighetsanslutning ingår planering av en kabelförbindelse till området utanför tomten, teknisk utrustning,
såsom de kablar och skarvstycken som behövs samt
installation och koppling av kabeln till det allmänna kommunikationsnätet.
Beroende på byggnadssättet i området kan Fastighetsanslutningar genomföras antingen som
1) fiberanslutning (genomförs med fiberkabel) eller som
2) grundanslutning (genomförs med parkabel av koppar
och med koaxialkabel)
Fastighetsanslutningen kan beställas på Anvias webbplats
www.anvia.fi/fiber eller per telefon 06 411 4141. Fastighetens ägare ombeds att lämna in följande byggnadsuppgifter
till Anvia:
1. Byggarens kontaktuppgifter (telefon, e-post och adress)
2. Fastighetens adress
3. Tidpunkt för byggandet
4. Antal lägenheter
5. Situationsplan i skala 1:500 tai 1:1000
6. Byggnadens planritning där placeringen av inomhusnätets anslutningsdosa har märkts ut
7. Tidpunkt när fastighetsanslutningen behövs
8. Specialbehov såsom hiss- och skyddsrumsanslutningar
(VSS)
Det är bra att lämna in uppgifterna i god tid, gärna redan
i samband med ansökan om bygglov.
Inlämningsadress för byggnadsuppgifter: [email protected] eller Anvia, Nätverk, PB 59, 65100 Vasa.
Bilagorna kan skickas i följande format: doc, pdf, dwg
eller dxf.
När Anvia har fått beställningen, skickar den en leveransbekräftelse och tar kontakt för att ordna praktiska detaljer.
Koppling av Fastighetsanslutning
Fastighetskabeln installeras in till installationsröret. För att
installera fastighetskabeln ska ett kabeldike grävas på ett
djup av 40 – 70 cm, och kabeldiket ska vara så rakt som
möjligt. I kabeldiket placeras för egnahems- och parhus ett
installationsrör av plast som har en diameter på minst 50
mm. Kabeln installeras i installationsröret antingen omedelbart eller senare i samband med kopplingen, beroende
på område och den kabeltyp som används.
Vid läggningen av installationsröret ska tvära kurvor undvikas (kurvradie minst 20 cm) och röret ska vara enhetligt
på hela installationssträckan. En enhetlig och omsorgsfull
rörläggning gör att diket omedelbart kan fyllas med jord,
installationen och underhållet av kabeln underlättas, skyddet för kabeln blir bättre och huset får således en pålitlig
förbindelse i åratal framöver.
Som fastighetägare ansvarar du för grävningen av ett
kabeldike på din egentomt samt för att skaffa och installera installationsröre och fylla igen kabeldiket. Du kan
köpa ett installationsrör som lämpar sig för ändamålet till
exempel från våra lager (se kontaktuppgifter på baksidan
av pärmen). Exempelvis installationsrör för inomhusbruk
passar inte att användas under jord.
Ifall rörläggningen inte har genomförts eller kabeldiket
grävts på tomten enligt instruktionerna kan installationen
göra att kopplingen till det allmänna kommunikationsnätet
fördröjs och fastighetsägaren svarar för de kostnader som
uppstår på grund av detta. Anvia svarar till övriga delar
för installation av kabeln.
Vid behov installerar Anvia fastighetskabeln som helhetstjänst även på tomten. Denna tjänst debiteras separat på
basis av arbets- och materialkostnader eller ett fast anbudspris. Om du vill ha installa-tionen av fastighetskabeln
som helhetstjänst, meddela om det i samband med att du
lämnar in byggnadsuppgifterna.
Beakta följande vid installation av optofiberkabel:
•Kabelninstallerasienfibermottagaresomskaplaceras
inomhus.
•Fibermottagarenbehöverelektricitetförattfungera.
•Frånmottagarenöverförssignalenviakoaxialkabeltill
antennätets stjärnpunkt.
•Frånmottagarenöverförssignalenviaparkabeltilldatanätets anslutningspunkt.
• Fiberkabel ska hanteras varsamt, den tål inga tvära
böjningar.
Informera dem som utför era el- och markentreprenader om vad som ska beaktas.
Inomhusnät
I och med att kraven på överföringskapacitet ökar bör man
även fästa speciell uppmärksamhet på hur inomhusnätet
är uppbyggt. Redan när planritningen planeras lönar det
sig att fundera på stickkontaktdosornas placering. I varje
rum, även i köket och grovköket, lönar det sig att planera
in minst en dosa.
Vanligtvis byggs inomhusnätet genom kabling som förenar telefon- och datakablarna. Överföringskabeln ska
vara minst en kategori 6-parkabel, som lämpar sig för
både telefon- och datatrafik. För antennät för television
används oftast en skild koaxialkabel. Båda byggs alltid
BYGGUIDE
25
som stjärnnät där det till varje dosa går en egen kabel
från husfördelaren. Ritningen över inomhusnätets och
husfördelarens uppbyggnad finns bifogad.
Försäkra dig tillsammans med planeraren av ditt inomhusnät om att de nya byggrekommendationerna för inomhusnät (bl.a. standard EN 50173 och Kommunikationsverkets
bestämmelser om fastigheters inomhusnät) har beaktats i
planeringen.
Kopplingsdosan i husfördelaren ska vara tillräckligt stor
(40 x 60 cm), så att all terminalutrustning som behövs
har rum i den. Fastän du när du bygger kanske inte har
behov av en stor dosa, har du dock nytta av att reservera
ett tillräckligt stort utrymme i husfördelaren för framtida
behov. Husfördelaren skall förses med ett eluttag.
Husfördelaren och därtill hörande konstruktioner ägs av
byggaren liksom även inomhusnätet från husfördelaren.
26
Telefonbolagets ägande och underhållsansvar för tele- och
antennkablar slutar vid fibermottagaren i husfördelaren.
Obs!
Alltid när du planerar grävningsarbeten försäkra dig om
placeringen av tele- och antennkablar på telefonnumret
(06) 411 2367 eller genom att använda blanketten på
adressen www.anvia.fi/kabelvisning. Anvia ger avgiftsfritt
information om var telekablarna är placerade. Förfrågningar om placering ska göras minst 3 arbetsdagar innan
man börjar gräva.
Vid kabelskada meddela till nummer 10019, från mobiltelefon till 06 411 3019.
BYGGUIDE
BYGGNADERS ENERGIPRESTANDA
2 KRAV PÅ ENERGIPRESTANDA
2.1 Allmänt
2.1.1
En byggnad och till den fast installerade anordningar
planeras och byggs så, att onödig energiförbrukning och
energiförluster begränsas för att uppnå en god energieffektivitet.
2.1.1.1
Vid planeringen av en byggnad strävar man med beaktande
av byggnadens användningsändamål och verksamhetssynpunkter efter att undvika onödigt stor mantelyta.
2.1.1.2
Vid placeringen av utrymmen och grupper av utrymmen
beaktar man även väderstrecken med tanke på hur utrymmena används och de interna värmelasterna.
2.1.1.3
Fönstrens inriktning, dimension och konstruktion väljs
med tanke på hur solens strålningsvärme och dagsljuset
effektivt kan utnyttjas. Vid planeringen beaktas även fönstrens bidragande inverkan till att utrymmena blir alltför
varma eller att det uppstår dragolägenheter.
2.2 Byggnadens värmeförlust
2.2.1
Värmeförlusterna från byggnadsmantel, läckluft och ventilation begränsas för att uppnå god energieffektivitet.
En byggnads beräknade värmeförlust får vara högst lika
stor som den för byggnaden preciserade jämförbara värmeförlusten. Värmeförlusten beräknas på det sätt som
presenteras i kapitel 3.
Förklaring
Bestämmelser om begränsning av byggnaders värmeförluster ingår även i byggbestämmelsesamlingens delar C3
och D2.
Förklaring
Vid planering av en lågenergibyggnad borde en byggnads beräknade värmeförlust vara högst 85 % av den för
byggnaden preciserade jämförbara värmeförlusten. Vid
beräkning av jämförelsevärdet för värmeförlust används
till väggen värmegenomgångskoefficients jämförselsevärd
0,17 W/m2K i ett uppvärmt utrymme och 0,26 W/m2K i ett
delvis uppvärmt utrymme.
2.3. Ventilationssystem
2.3.1
En byggnads ventilationssystem bör planeras och byggas
så, att det energieffektivt är möjligt att uppnå det inomhusklimat som användningsändamålet förutsätter.
Förklaring
Bestämmelser om byggnaders ventilation ingår i byggbestämmelsesamlingens del D2.
2.4 Uppvärmningssystem för tappvatten
2.4.1
Uppvärmningssystemet för tappvatten bör planeras och
byggas så, att det motsvarar sitt användsningsändamålet
utan onödig energiförbrukning.
2.4.1.1
Effekten för uppvärmningssystemet för tappvatten dimensioneras så, att det finns tillräckligt med varmt tappvatten.
Om uppvärmningssystemet för tappvatten ansluts till
ett externt distributionsnät för uppvärmningsenergi kan
uppvärmningseffekten och dess inverkan på anslutningseffekten presiceras enligt energileverantörens anvisningar.
Förklaring
Bestämmelser om en byggnads vatteninstallationer ingår
i byggbestämmelsesamlingens del D1.
2.5 Uppvärmningssystem för utrymmen
2.5.1
Uppvärmningssystemet bör planeras och byggas så, att
man i byggnaden energieffektivt kan uppnå de värmeförhållanden som användningsändamålet förutsätter. Vid
planeringen av uppvärmningssystem bör lokala väderleksförhållanden beaktas.
2.5.1.1
Uppvärmningssystemets effekt dimensioneras så, att
värmeförhållandena kan upprätthållas under uppvärmningsperioden i enlighet med de dimensionerande utetemperaturerna som presenteras i byggbestämmelseamlinges
del D5.
2.5.2
Uppvärmningssystemet bör förses med regleranordningar
genom vilka utrymmenas temperatur vid behov tillräckligt
noggrannt kan regleras.
2.5.3
Uppvärmningsnätet bör planeras, byggas och injusteras så,
att den dimensionerade temperaturen samtidigt uppnås i
rummen med tillräcklig nogrannhet.
2.5.3.1
Uppvärmningsnätet uppdelas avsiktligt i sektioner och
dimensioneras så, att tryckfallet är litet.
2.5.4
En byggnadsrelaterad värmeutvecklingsanordning bör
planeras och förverkligas så, att anordningen fungerar med
god verkningsgrad vid topp- och delbelastning.
Förklaring
Bestämmelser om krav på verkningsgrad för pannor som
använder flytande- eller gasformiga bränslen i byggbestämmelsesamlingens del D7.
2.5.5
Värmeutvcklingsanordningar och varmvattenberedare
samt uppvärmningssystemets rör, pumpar och ventiler
BYGGUIDE
27
värmeisoleras i tillräcklig omfattning för att minska oavsiktlig värmeavgång.
2.5.5.1
Varmvattenberedarna isoleras i allmänhet så, att värmeförlustenergin som högst följer värdena i tabell 1.
TABELL 1
Varmvattenberedarens värmeförlust, när beredarens medeltemperatur är 70°C och det omgivande utrymmets
temperatur är 21°C.
Beredarvolym, dm3
Värmeförlusteffekt, W
≤750
≤220
≤1600
≤300
≤3200
≤480
2.5.5.2
Uppvärmningsnätets värmerör isoleras i allmänhet så, att
isolerskiktets värmemotstånd är minst 1 m2K/W, vilket
motsvarar till ecempel 50 mm värmeisolering, vars värmeledningsförmåga är 0,05 W/(m K) vid medeltemperaturen
+50°C.
Förklaring
Bestämmelser om klasskrav för invändiga ytor ingår i
byggbestämmelsesamlingens del E1 som handlar om
byggnaders brandsäkerhet.
2.6 Reglering av hustekniksystem
2.6.1
Regleringen av uppvärmnings-, ventilations- och kylsystem bör planeras och förverkligas så, att de ändamålsenligt
och energieffektivt upprätthåller det inomhusklimat som
byggnadens användning förutsätter vid såväl topp- som
deleffekt.
2.6.1.1
Pumpar och fläktar förses vid behov med varvtalsreglerutrustning.
2.6.1.2
Den värme som belysning, kylanordningar och övriga
elapparater alstrar tillgodogörs i mån av möjlighet vid
uppvärmningen av byggnaden.
2.7 Belysningssystem
2.7.1
Belysningssystemet bör planeras och förverkligas så,
att den belysning som utrymmets användsningsändamål
förutsätter upprätthålls energieffektivt. Belysningen förverligas genom val av ett ändamålsenligt belysningssystem, anordningar och styrsystem samt genom att använda
dagsljus i mån av möjlighet.
2.7.1.1
Belysningsarmaturen grupperas så, att utrymmets allmänna belysning kan styras enligt belysningsbehov. Speciell
uppmärksamhet fästs vid styrning av belysningen i de
28
delar av utrymmen där tillgången på dagsljus är god.
2.7.1.2
Belysningssystemet dimensioneras och belysningseffekten styrs med beaktande av belysningsbehovet så, att
temperaturökningen i rummet på grund av belysningens
värmelaster och behovet av kylning i mån av möjlighet
kan undvikas.
Förklaring
Bestämmelser om om belysningen ingår i byggbestämmelsesamlingens del D2.
2.8 Kontroll av rumstemperatur sommartid och kylning
2.8.1
En byggnad bör planeras och byggas så att dess utrymmen inte blir skadligt varma. För att undvika överdriven
uppvärmning sommartid används i första hand strukturella
metoder.
Den sommartida rumstemperaturen i ett för byggnaden
typiskt eller betydelsefullt rum eller grupp av utrymmen
bör vid behov utvärderas.
2.8.1.1
Av solen föranledd värmelast i byggnaden förhindras i
huvudsak genom strukturella åtgärder, såsom skärmar,
gardiner och lämpliga solskyddsglas samt genom att
undvika stora, för solstrålning utsatta fönsterytor. För
att förhindra en temperaturöknig i rummet och för att
utjämna växlingen under dygnet tillgodogörs om möjligt
konstruktionernas värmeackumulerande förmåga och om
naten efektiverad ventilation.
2.8.1.2
En utvärdering av rumstemperaturen sommartid görs i
allmänhet genom beräkning av månadsmedelvärdet för
inomhustemperatur till ecempel enligt den metod som
presenteras i byggbestämmelsesamlinges del D5, i enlighet med tillämpliga SFS-EN-standarder eller andra
mera detaljerade beräkningsmetoder. Vid behov kan
rumstemperaturen sommartid beräknas noggrannare på
dygnsnivå.
Som planeringsvärde för inomhustemperaturen per månad i medeltal används i konventionella urymmen värdet
23°C. För att förhindra skadlig temperaturökning får den
månatliga inomhustemperaturen i medeltal i allmänhet
dock inte vara högre än 25°C.
Förklaring
Målsättningen med beräkningarna av rumstemperaturen
sommartid är att säkerställa att inomhustemperaturen
inte stiger obehärskat, och att passiva och användningstekniska metoder utreds innan en eventuell planering av
kylning. Föreskrifter och anvisningar om en byggnads
inomhusklimat och värmeförhållanden finns i byggbestämmelsesamlinges del D2.
Rumstemperaturen påverkas även av interna, värmelaster,
vilka kan påverkas genom att undvika onödig användning
BYGGUIDE
av belysning och elanordningar. De högsta rumstemperaturerna uppmäts i allmänhet under sommarmånaderna.
Onormalt höga rumstemperaturer kan förekomma även
under andra månader om värmelasterna överskrider
värmeförlusterna.
2.8.2
Om ett kyllsystem byggs bör det planeras och installeras
så, att det fungerar med god verkningsgrad både med
topp- och delbelastning.
Kylproduktionsanordningarna och kyldistributionsnätets
rör, pumparna och ventilerna skall värme- och fuktisoleras
i tillräcklig omfattning för att minska en oavsiktlig värmetransmission och för att förhindra kondensering.
2.8.2.1
Systemet förses vid behov med förbrukningsmätare för
el- och värmeenergi (kylenergi).
Förklaring
I planeringen av kylning ingår i allmänhet en granskning
av alternativa eller kompletterande kylproduktionsmetoder, t.ex. utnyttjande av uteluft, vattendrag eller jord
(frikyla).
Förklaring
Bestämmelser om klasskrav för invändiga ytor ingår i
byggbestämmelsesamlingens del E1, som handlar om
byggnaders brandsäkerht.
2.9 Beräkning av energiförbrukningen
2.9.1
Byggnadens energiförbrukning och förbrukningen av den
köpta energin bör beräknas.
2.9.1.1
En byggnads energiförbrukning och förbrukning av köpt
energi beräknas till exempel enligt byggbestämmelsesamlingens del D5, tillämpliga SFS-EN-standarder eller andra,
mera detaljerade beräkningsmetoder med beaktande av
byggnadens planerade användning och dess läge.
PÅ VISANDE AV ÖVERENSTÄMMELSE
MED FÖRESKRIFTERNA
4.1 Energiutredning
4.1.1
Vid ansökning om bygglov bör byggnadens energiutredning bifogas ansökan. Energiutredningen bör uppdateras
och huvudplaneraren bör verifiera den innan byggnaden
tas i bruk.
4.1.1.1
Energiutredningen omfattar i allmänhet följande granskningar:
- byggnadens värmeförlusts överensstämmelse med föreskrifterna enligt punkt 2.2
- ventilationssystemets specifika eleffekt enligt del D2
- byggnadens uppvärmningseffekt enligt punkterna 2.4
och 2.5
- uppskattningen av den sommartida rumstemperaturen
enligt punkt 2.8 och vid behov kyleffekten
- energiförbrukningen enligt punkt 2.9
- byggnadens energicertifikat.
Förklaring
Byggbestämmelsesamlingens del A2 omfattar bestämmelser om planerare av byggnader och byggnadsprojekt.
Byggbestämmelsesamlingens del A4 omfattar bestämmelser om bruksoch underhållsanvisningar för en
byggnad.
Förklaring
I lagen om energicertifikat för byggnader (487/2007)
och i miljöministeriets förordning om energicertifikat för
byggnader (765/2007) föreskrivs om energicertifikatet
som ingår i energiutredningen.
BYGGUIDE
29
PLANERING AV GEOKONSTRUKTIONER
http://www.finlex.fi/data/normit/17075-B38r.pdf
4.1 Allmänna krav
4.1.1
I den geotekniska planeringen ingår i allmänhet både
geoteknisk dimensionering och planering av grundkonstruktioner. Planeringen skall klarlägga hur planerade
byggnader och konstruktioner uppfyller stadgandena i
markanvändnings- och bygglagen och de bestämmelser
som stöder sig på den. Vid den geotekniska dimensioneringen skall konstruktionernas geotekniska funktionssätt
och dimensionering klarläggas. Dimensioneringen skall
även omfatta en tillräckligt detaljerad utredning av de
metoder med vilka önskat slutresultat är avsett att åstadkommas.
4.1.2
Vid planering av geokonstruktioner skall hänsyn tas till
väderförhållanden, markens beskaffenhet, grundvatten, ytvatten och öppet vatten samt existerande geokonstruktioner, såsom byggnaders och andra konstruktioners grundkonstruktioner. Även framtida byggarbeten, grävarbeten
och markfyllnadsarbeten och eventuella förändringar i
grundvattennivån skall förutses, och följderna skall beaktas för att framtida byggande inte i onödan skall försvåras.
När en ny byggnad, ett nytt rum eller en annan ny konstruktion görs djupare än en närliggande byggnad eller
konstruktion, skall en sådan närliggande byggnad eller
konstruktion förstärkas eller skyddas, eller så skall grundläggningen ske med sådana metoder att byggnaden eller
konstruktionen inte skadas.
4.1.3
Geo- och markkonstruktioner skall planeras, dimensioneras och byggas så att sättningar, förskjutningar, vridningar
och deformationer i konstruktionerna blir så små att de
inte inverkar på konstruktionens funktion, att det inte
uppstår sprickbildning eller bestående deformationer i
konstruktionerna och att undergrunden och konstruktionerna har tillräcklig brotthållfasthet, både medan byggarbetet pågår och medan konstruktionen är i bruk. Härvid
måste en eventuell sänkning av grundvattennivån och
markfyllning beaktas. Dimensioneringen skall utföras så
att spänningarna i konstruktionerna och i en tillräckligt
stor del av undergrunden håller sig under spänningarna
vid sträckgränsen.
4.1.4
Vid dimensionering av permanenta geokonstruktioners
bärförmåga genom beräkning skall totalsäkerhetsfaktorn
vara minst 2,0, i fråga om pålar minst 2,2. Om schakt,
geokonstruktioner eller andra stödkonstruktioner stöder
eller av någon annan orsak kan skada existerande eller
planerade permanenta grundkonstruktioner vid materialbrott, måste deras totalsäkerhetsfaktor vid dimensionering
genom beräkning vara minst 1,8. Vid dimensionering av
geokonstruktioner genom provning med någon tillförlitlig
30
metod måste totalsäkerhetsfaktorn vara minst 1,6. Dessa
krav utgör mått på den säkerhetsnivå som fordras, och den
måste uppnås också med partialkoeffi cientmetoden. Vid
dimensionering för upptrycket måste totalsäkerhetsfaktorn vara minst 1,2. De geotekniska säkerhetskraven för
krävande (A) geokonstruktioner vid normala grundoch
belastningsförhållanden har sammanställts i tabell 4.1.
TABELL 4.1 MINIMIVÄRDEN FÖR TOTALSÄKERHETSFAKTORN VID GEOTEKNISK
DIMENSIONERING AV KRÄVANDE (A)
GEOKONSTRUKTIONER
Objekt
Totalsäkerhetsfaktor
Regionalt ras i grundbotten
1,8
Regionalt ras i grundbotten vid gård, park
eller friluftsområde, där det inte fi nns byggnader
avsedda för boende eller arbete eller krävande
konstruktioner
1,5
Bärighet hos grundkonstruktion på mark
2,0
En påles bärighet
2,2
Bärighet hos grund på mark eller bärighet hos påle
verifi erad med tillförlitliga provningsmetoder
utgående från dimensionering genom provning
1,6
Ras i permanent konstruktion som stöder mark
eller geokonstruktioner
1,8
Rotationsskred i tillfälliga schakt, och bottenhöjning eller ras i stödkonstruktion, när raset
påverkar ett område med andra konstruktioner
än sådana som finns tillfälligt under byggtiden
1,8
Rotationsskred, bottenhöjning och ras
i stödkonstruktion vid tillfälligt schakt
under byggtiden
1,5
Vattenupptrycket
1,2
Vid behov bör totalsäkerhetsfaktorer som är högre än värdena i tabell 4.1 övervägas. Detta gäller dimensionering
av mycket krävande (AA) geokonstruktioner, som vid ras
kan orsaka personskada eller stora ekonomiska förluster,
eller när grundläggnings- eller belastningsförhållandena
är exceptionellt besvärliga.
4.1.5
Grunden skall planeras så att formförändringar orsakade
av sättning inte leder till skadliga spänningar i konstruktionerna. Totalsättningen och lutningen hos byggnader
och konstruktioner måste hållas på en rimlig nivå p.g.a.
anslutande konstruktioner, rörledningar, hälsoaspekter och
estetiska aspekter samt för arbets- och boendekomfortens
skull.
4.1.6
Grund- och övriga geokonstruktioner skall planeras så att
de håller och fungerar under hela den planerade brukstiden. Önskad brukstid för grundoch andra geokonstruktio-
BYGGUIDE
ner skall åstadkommas genom användning av metoder och
material av vilka man har tillräckligt lång erfarenhet för att
veta att de fungerar väl i sådana konstruktioner. I annat
fall skall metoderna och materialen testas av en oberoende
forskningsanstalt för den belastningsmängd och -intensitet
som grunden eller någon annan geokonstruktion kan utsättas för under brukstiden.
4.2 Grundbotten
4.2.1 Jordterass
4.2.1.1
En grundbotten av jord kan antingen bestå av obearbetad
jord, fyllningsmassor, bytta massor (massutskiftning) eller
förstärkt mark (markförstärkning). Vid grundläggning på
mark skall de geotekniska jordlagren och deras geotekniska dimensioneringsvärden bestämmas före planeringen
och byggandet inleds. Detta sker antingen med allmänna
geotekniska metoder eller med någon undersökningsmetod som särskilt lämpar sig för det grundläggnings- eller
grundförstärkningssätt som används.
4.2.1.2
När byggplatsen utgörs av oplanerad fyllnadsmark skall
det klarläggas genom undersökning och geoteknisk
planering om marken är förorenad, vilken sanering som
eventuellt krävs och vilka grundläggningsmetoder som
är lämpliga.
Markfyllnad som utförts utan packning får i allmänhet
inte utgöra bärande underlag för byggnader eller konstruktioner.
4.2.1.3
Förstärkt mark skall betraktas som mark som skall undersökas och dimensioneras med geotekniska metoder.
4.2.2 Bergterass
4.2.2.1
Berggrundens kvalitet skall bestämmas utgående från
stensort och sprickbildning.
Om berggrunden har en svag zon eller om sprickbildningen är ofördelaktig med tanke på geokonstruktionernas
funktion, skall följderna klarläggas, och vid behov skall
förstärkning av berggrunden planeras. Söndervittrad
sprickfyllning eller berggrund kan ha svällningsegenskaper vars inverkan på grunden eller övriga geokonstruktioner måste utredas.
4.2.2.2
Vid schaktning invid en byggnads eller konstruktions
grund under dess grundläggningsdjup skall en schaktnings- och förstärkningsplan för berggrunden utarbetas.
4.3 Belastning av grundoch andra geokonstruktioner
4.3.1
Den last som verkar på grund- eller andra geokonstruktioner skall bestämmas så att den kan beaktas vid den
geotekniska dimensioneringen och vid dimensioneringen
av konstruktionerna.
4.4 Grundkonstruktioner
4.4.1 Plintgrundläggning
4.4.1.1
Vid plintgrundläggning skall sulorna dimensioneras så
att tillräcklig säkerhet mot materialbrott i marken uppnås och så att sättningarna och sättningsskillnaderna i
grundkonstruktionen håller sig inom överbyggnadens
toleransgränser (jfr 4.1).
4.4.1.2
Om marken är tjälbenägen skall markburna grundkonstruktioner och andra konstruktioner som är utsatta för tjälrörelse förläggas till tjälfritt djup mätt från den kommande
markytan, d.v.s. till tjälfritt grundläggningsdjup. Alternativt skall sådana konstruktioner förses med tjälisolering.
Permanenta konstruktioner får inte byggas på frusen mark.
Marken under konstruktionerna måste förhindras att frysa
medan arbetet pågår med hjälp av tillfälligt tjälskydd, eller
så skall frusen undergrund tinas med någon pålitlig metod
innan grundkonstruktionerna byggs.
Vid planering och dimensionering av tjälskydd skall
behovet av tjäl- och värmeisolering av bottenbjälklag
och källarkonstruktioner beaktas. Skador på tjälisoleringen skall förebyggas genom rätt placering och lämpliga
skyddsåtgärder.
4.4.2 Plattgrundläggning
4.4.2.1
Vid plattgrundläggning skall en enhetlig platta dimensioneras som en böjlig konstruktion med avseende på marken, så att tillräcklig säkerhet mot materialbrott i marken
uppnås och så att sättningarna och sättningsskillnaderna
i grundkonstruktionen håller sig inom överbyggnadens
toleransgränser. Behovet av tjälskydd måste beaktas vid
planeringen.
4.4.3 Pålgrundläggning
4.4.3.1
Om det inte är möjligt eller förnuftigt att grundlägga en
byggnad eller konstruktion på ytligare marklager måste
den grundläggas med pålar som vilar på djupare bärande
jordlager eller på berggrunden. Så kan vara fallet t.ex.
om lasten annars skulle orsaka för stor sättning, förskjutning eller vridning, om det skulle uppstå materialbrott i
marken, om marken inte är tillräckligt stabil, eller om läge
eller grundläggningssätt hos närliggande byggnader eller
konstruktioner kräver det.
4.4.3.2
Metoder, kvalitet, omfattning och djup för de geotekniska
undersökningar som behövs för planeringen av pålgrundläggning skall väljas utgående från hur krävande pålningsobjektet
är, pålarnas funktionssätt och typen av pålar. Vid pålar som
stöder sig på markskikt skall den geotekniska undersökningen
utsträckas till ett djup som överstiger det planerade pålningsdjupet, och undersökningsmetoderna skall vara sådana att pålarnas och pålgruppernas geotekniska dimensioneringsvärden
kan bestämmas tillförlitligt.
4.4.3.3
En pålgrund skall planeras så att den klarar laster från
konstruktionen, yttre laster som överförs till grunden och
BYGGUIDE
31
laster orsakade av marken. Dessutom måste förskjutningarna i grunden hålla sig inom tillåtna gränser.
4.4.3.4
Vid dimensioneringen av pålarna skall pålmaterialets hållfasthet och styvhet samt markens egenskaper beaktas, så
att pålarna bär de laster som förekommer med tillräcklig
säkerhet enligt avsnitt 4.1, och sättningarna, förskjutningarna och vridningarna håller sig inom konstruktionernas
toleransgränser.
En påles bärighet bestäms antingen utgående från dess
konstruktion eller på geoteknisk väg, och en pålgrupps
bärighet antingen som summan av de enskilda pålarnas
bärigheter eller som bärigheten hos den kropp som bildas
av pålarna och markmaterialet mellan dem; det mindre
värdet är alltid bestämmande. Pålningsområdets totala stabilitet skall kontrolleras enligt dimensioneringssituationen
före pålningen, och sänkningen av den totala stabiliteten
under pålningen skall beaktas.
4.4.3.5
Om en pålgrupp används vid grundläggning skall pålarna
sammanfogas med en pålplint, som dimensioneras konstruktionstekniskt som en styv pelarplatta. Pålarnas fastsättning vid pålplinten skall beskrivas i den geotekniska
planen. En pålplint skall dimensioneras konstruktionstekniskt så att den klarar sådana avvikelser i pålarnas laster
och i belastningen av pålplinten som beror på godkända
variationer i pålarnas placering. Pålplintarna skall tjälskyddas, förutsatt att tjälupptryckets inverkan på pålplintar
inte elimineras på annat sätt.
4.4.3.6
En påles eller pålgrupps kapacitet i sidled måste kontrolleras, om de används för att ta upp transversallaster eller
av någon annan orsak belastas i sidled, t.ex. som en följd
av markrörelser eller tvångskrafter.
4.4.3.7
Om marken runt pålen sätter sig mer än pålen, uppstår
negativ mantelfriktion, vilket måste beaktas som en extra
last på pålen.
4.4.3.8
Vid den konstruktiontekniska dimensioneringen av en
pålkonstruktion, skall pålens tryck-, drag-, böj- och skjuvhållfasthet samt vid behov även knäckningshållfasthet
bestämmas.
4.4.3.9
Vid konstruktionsteknisk dimensionering av platsgjutna
pålar bestäms diametern som arbetsrörets yttre diameter
eller den hålgörande maskinens yttre diameter. Pålschaktets eller -hålets stabilitet under gjutningen måste
kontrolleras och behovet av foderrör skall utredas.
4.4.3.10
Den konstruktionstekniska dimensioneringen av en påle
skall vara sådan att pålen, utöver tryck- och draglaster, klarar böjbelastning så att hållbarheten inte äventyras under
konstruktionens livstid, t.ex. genom att det uppkommer
breda sprickor i betongen så att armeringen korroderar.
Sådan böjstress kan t.ex. orsakas av att pålen böjs vid
32
monteringen, av excentriska laster, av transversallaster,
av osymmetriskt jordtryck eller sättning i marken runt en
sned påle. Vid dimensionering för knäckning skall pålen
alltid antas vara böjd. Den krökningsradie som används
beror på markens egenskaper, på pålens tvärsnittsyta, skarvarnas antal och pålningsmetoden. Vid dimensionering
av stålpålar skall ett korrosionsavdrag göras, om korrosionsskydd dimensionerat för pålarnas hela livslängd
inte används.
4.4.3.11
Pålarna måste klara påfrestningar under transport, lagring,
hantering och montering utan att skadas (jfr 5.2.4). När
en påle dimensioneras skall även den belastningseffekten
från marken som uppstår vid pålslagning beaktas. Under
slagningen får tryck- och dragspänningarna inte överstiga
pålens konstruktionstekniska hållfasthet.
4.4.3.12
När en ny pålningsmetod eller en ny påltyp tas i bruk, eller
när en gammal påltyp skall användas i nya geotekniska
förhållanden, måste provpålar monteras och testas innan
den egentliga pålningen inleds.
4.5 Grundförstärkning
4.5.1
En grundkonstruktion måste vid behov förstärkas, t.ex. på
grund av skada eller bristande underhåll, lastförändring,
fördjupning av källare eller annat byggarbete på större
djup, byggarbete i närheten eller liknande.
4.5.2
De nya grundkonstruktionerna skall planeras utgående
från pålitliga data och med sådana metoder för grundkonstruktion som inte skadar existerande konstruktioner.
Renovering eller reparationen av grund- eller andra
geokonstruktioner skall planeras enligt kraven i avsnitt
4.1 ovan. Om byggnadens användningsfunktion ändras
bestäms kraven på geokonstruktionen av byggnadens
nya användningsfunktion, och grunden måste klara den
förändrade belastningen.
4.5.3
En preliminär plan för lastöverföringen skall utarbetas
före byggandet. I planen utreds behovet av förstärkning av
överbyggnaden med hänsyn till lastöverföringen, och principlösningar för lastöverföringen presenteras. Speciellt
skall behovet av förbelastning av grundkonstruktionerna
utredas. Om lasterna kan överföras på den nya grundkonstruktionen med så liten sättning att det inte skadar
överbyggnaden, behöver ingen förbelastning utföras.
4.5.4
Planeringen av arbetsordningen vid grundkonstruktion och
lastöverföring skall göras så att väntade formförändringar
och därmed även laständringar sker så jämnt som möjligt,
så att existerande konstruktioner inte skadas i onödan.
4.6 Bottenbjälklags- och källarkonstruktioner
4.6.1
Bottenbjälklags- och källarkonstruktioner skall planeras
BYGGUIDE
och utföras så att sättningarna och formförändringarna
förblir tillräckligt små och konstruktionerna tillräckligt
täta för att konstruktionernas och byggnadens planerade
funktion inte skall äventyras medan de är i bruk. Konstruktionerna måste skyddas för tjäle. Bärande bottenbjälklag
skall användas i fall då sättningarna vid bottenbjälklag på
mark skulle bli för stor.
4.6.2
Rörledningar, kablar och installationer som läggs under
bottenbjälklag eller utanför källarkonstruktioner måste
kunna ges underhåll eller bytas ut utan att ändra på bärande
konstruktioner.
4.6.3
Grundbottnen måste torkas så att kapillarströmningen
bryts, grundvattennivån håller sig tillräckligt långt under
golvet eller markytan i kryprummet och ytvatten som sugs
in i marken vid grunden och under byggnaden leds bort.
Under bottenbjälklaget skall det fi nnas en konstruktion
som bryter kapillärsugningen, ifall bjälklaget inte har
vattentrycksisolering. Dräneringen av ledningsschakt och
-kanaler skall ordnas så att vatten som eventuellt samlas
i dem inte ökar den skadliga fuktbelastningen av konstruktionerna. Källarkonstruktioner som ligger mot mark skall
isoleras från marken med en kapillärbrytande konstruktion, ifall källarkonstruktionen inte har vattentrycksisolering och ifall det inte på annat sätt går att visa att kapillärsugningen inte skadar konstruktionerna eller inverkar
menligt på deras funktion.
De fukttekniska lösningarna i källarkonstruktioner mot
mark skall planeras och utföras så att konstruktionerna
torkar upp tillräckligt.
Dräneringskonstruktionernas funktion och kontrollen och
underhållet av dem skall beskrivas i byggnadens bruksoch underhållsanvisningar.
4.7 Markanläggningar
4.7.1
Markanläggningar skall planeras och utföras så att sättningarna, de vågräta förskjutningarna, tjällyftningar och
formförändringen förblir tillräckligt små och dräneringen
tillräckligt effektiv för att funktionen hos byggnader och
konstruktioner på området eller i anslutning till det inte
skall störas oskäligt under markanläggningarnas brukstid.
Dräneringen får inte orsaka oskälig skada på växtligheten eller andra naturförhållanden på gården och i dess
omgivning. Nära dräneringsrör får det å andra sidan inte
växa sådana träd eller buskar vars rötter kan täppa till
dräneringssystemet.
4.7.2
Markanläggningars funktion samt kontrollen och underhållet av dem skall beskrivas i byggnadens bruksoch
underhållsanvisningar.
4.8 Stödkonstruktioner och jordtryck
4.8.1
Stödkonstruktioner är bl.a. stödväggar, stödmurar, vägg-
konstruktioner mot mark och kajkonstruktioner mot mark.
Stödkonstruktioner skall planeras och utföras så att de
med tillräcklig säkerhet motstår jord- och vattentryck
och eventuell yttre belastning och så att förskjutningarna
i stödkonstruktionerna blir små och därför inte skadar
konstruktioner eller miljön.
Permanenta stödkonstruktioner och sådana tillfälliga
stödkonstruktioner som stöder eller påverkar permanenta
byggnader eller konstruktioner under byggtiden skall
planeras i enlighet med säkerhetskraven för permanenta
konstruktioner.
Om permanenta byggnader eller konstruktioner påverkas av ett uppstöttat schakt, skall stödkonstruktionernas
formförändringar i brukstillstånd och de förskjutningar i
omgivningen som de medför bestämmas genom geoteknisk dimensionering.
De dimensionerande grundvattennivåerna på stödkonstruktionens olika sidor bestäms utgående från tillförlitliga
observationer av grundvattennivåerna och de grundvattensänkningar som planerats för de olika arbetsskedena. Under
arbetets gång skall den verkliga grundvattensänkningen vid
behov observeras och jämföras med den planerade.
4.8.2
Skadlig tjälbildning invid stödkonstruktioner skall förhindras.
4.9 Schaktning och dränering under arbetet
4.9.1
Schaktning skall planeras så att säkerheten mot ras är
tillräcklig i alla arbetsskeden, och vid behov även under
längre tider. Dessutom får ett schakt inte medföra fara eller
skadliga förskjutningar i schaktets omgivning.
Om schaktet påverkar permanenta byggnader eller konstruktioner, måste det planeras enligt kraven på permanenta konstruktioner. Annars tillämpas säkerhetsnivån för
tillfälliga schakt under byggtiden.
4.9.2
Under byggarbetet skall ytvatten och grundvatten avlägsnas från schakt så att de hålls tillräckligt torra.
Om det är troligt att schaktning eller dräneringen av schaktet leder till att grundvattennivån sjunker, skall följderna av
denna grundvattensänkning i schaktets omgivning utredas.
Vid behov skall grundvattensänkningen i schaktets omgivning förhindras, eller så skall en plan för att förebygga de
negativa följderna av grundvattensänkningen utarbetas.
4.10 Miljöskydd
4.10.1
Geokonstruktioner skall utföras med sådana metoder att
vibrationer, buller, skadliga utsläpp och andra negativa
följder för människors hälsa och trivsel, för närliggande
byggnader, för annan verksamhet och för naturmiljön
håller sig inom tillåtna gränser, eller, ifall gränsvärden
saknas, är skäliga. Träd och växtlighet som skall bevaras
måste skyddas.
4.11 Planeringshandlingar
BYGGUIDE
33
REGNVATTEN- OCH DRÄNERINGSINSTALLATIONER
http://www.finlex.fi/data/normit/28208-D1-2007_sve.pdf
5.1 Allmänna föreskrifter
5.1.1 Föreskrift
Avledning av regnvatten från fastighetens område bör
ordnas med sätt, som fungerar bra och så, att det inte
medför risk för skada eller olycksfall, översvämning eller
andra olägenheter.
Regnvatteninstallation bör placeras ändamålsenligt i fastighet och vara tillräckligt hållbar och driftsäker.
Avfallsvatten får inte ledas till regnvatteninstallation.
5.2 Avledning av regn- och dräneringsvatten
5.2.1 Föreskrift
De ytor av en fastighet, som inte kan absorberas regnvatten, bör utrustas med rengvatteninstallation. Det uppsamlade regnvattnet bör avledas på lämpligt sätt.
5.2.2 Föreskrift
Fastigheters dräneringsvatten bör avledas så, att det inte
medför olägenheter för fastighetens avfallsoch regnvatteninstallationer.
Avfalls- eller regnvatten får inte ledas till avloppet för
dräneringen.
5.3 Placering
5.3.1 Föreskrift
Regnvattenavlopp som installeras i byggnad skall placeras
så, att den inte medför störande oljud.
34
5.1.1.1 Anvisning
Ringa mängder vatten som avlägsnas från anordningar
i byggnad, t.ex. ventilationsaggregatens värmeåtervinningsanordningar eller vatten som kondenseras i ventilationens kylaggregat, kan inomhus ledas till regnvatteninstallation.
5.2.1.1 Anvisning
Regnvattnet leds till allmänt regnvattenavlopp, öppet dike,
vattendrag eller i marken. Vid absorbering i marken skall
sörjas för, att det inte orsakar isbildning, översvämning,
fuktskador eller andra olägenheter.
5.2.1.2 Anvisning
Rengvattenavlopp förses med behövliga brunnar. Vid
behov förses regnvatteninstallation med avskiljare och
behandlingsapparatur i enlighet med bilaga 6.
5.2.1.3 Anvisning
Regnvatten leds till blandat avlopp enligt anvisningarna
i punkt
4.1.2. Om fastigheten har ett minireningsverk för avfallsvatten, förenas regn- och avfallsvattnen först efter
reningsverket.
5.2.1.4 Anvisning
Regnvattenavlopp kräver i allmänhet ingen ventilation.
Rengvattenavloppet får inte användas som ventilationsavlopp för avfallsvattnet.
5.2.1.5 Anvisning
Uppdämningshöjden i regnvatten- och blandade avlopp
anses i allmänhet vara gatunivån + 100 mm vid tomtavloppets anslutningspunkt.
5.2.2.1 Anvisning
Dräneringsvattnet från en fastighet får, beroende på områdets avloppssystem ledas till öppet dike, vattendrag,
regnvattenavlopp eller absorberas i mark på lämplig plats.
Om dräneringsvattnet leds till regnvattenavlopp leds det
via en uppsamlingsbrunn. Om vattenflödet i röret som leder från uppsamlingsbrunnen ligger lägre än det allmänna
avloppets uppdämningshöjd bör dräneringsröret förses
med automatisk uppdämningsventil.
Förklaring
Byggbestämmelsesamlingens del C2: Fukt
5.3.1.1 Anvisning
Inomhus belägna regnvattenavlopp placeras så, att de inte
angränsar till ljudtekniskt krävande utrymmen, såsom
sovrum eller vardagsrum.
BYGGUIDE
5.3.2 Föreskrift
Regnvattenavlopp som installeras in i byggnad placeras i
allmänhet så, att det utan större svårigheter kan repareras
eller bytas.
5.3.3 Föreskrift
Ett regnvattenavlopp bör installeras i mark, så att det hålls
oskadat och fungerande trots påverkan av jordtryck, belastning, jordlagrets korroderande verkan och eventuella
sättningar.
5.4 Dimensionering
5.4.1 Föreskrift
Regnvatteninstallation bör dimensioneras så, att det flöde
som motsvarar dimensionerande regn inte föranleder
översvämning.
5.3.2.1 Anvisning
Här tillämpas i tillämpliga delar punkt 4.3.2.
5.3.3.1 Anvisning
5.4.1.1 Anvisning
Dimensioneringsanvisningar för regnvattenavlopp med
självfall presenteras i bilaga 7.
Dimensioneringen för fullflödessystem baserar sig på
strömningsberäkningar. Minsta rördimension som får
användas i systemet är DN 50.
5.5 Driftsäkerhet
5.5.1 Föreskrift
Regnvattenavlopp skall fästas i konstruktionen så, att svikt
inte kan uppstå och att värmeutvidgningen inte medför
olägenheter. Om de krafter som uppstår vid regnvattenströmningen det kräver, bör ledningen förankras.
5.5.1.1 Anvisning
5.5.2 Föreskrift
I regnvatteninstallationer skall användas sådant material
och sådana kopplingar och upphängningar att tillräcklig
hållbarhet och driftsäkerhet uppnås under hela den planerade användningstiden. Regnvatteninstallationen inklusive
kopplingar bör göras
tät. s
5.5.2.1 Anvisning
Rörmaterialen i regnvattenavlopp med självfall i byggnad
är i allmänhet de samma i avfallsvattenavlopp och de
presenteras i bilaga 5. Tryckbeständighetskravet för rör i
ett fullflödessystem är minst 300 kPa. Rörkopplingarna
bör vara täta även vid undertryck.
5.5.2.2 Anvisning
Avloppet granskas vid behov med invändiga fotograveringar eller genom täthetsprov.
5.5.3 Föreskrift
Regnvattenavlopp bör utrustas med lättåtkomliga rensluckor, som bör placeras så, att rörnätet i sin helhet kan
rensas via dem.
5.5.3.1 Anvisning
Regnvattenavloppen förses med rensluckor i enlighet
med anvisningarna i punkt 4.5.6.1 i tabell 22 (rensluckor
i avlopp).
5.5.4 Föreskrift
Regnvattenavlopp bör skyddas mot skadlig frysning. Avlopp inomhus bör i allmänhet isoleras.
5.5.4.1 Anvisning
För att förhindra frysning installeras regnvattenavloppet
tillräckligt djupt i marken eller skyddas på annat sätt, t.ex.
genom isolering eller uppvärmning.
5.5.4.2 Anvisning
Inomhus beläget regnvattenavlopp fuktisoleras om luftfuktigheten som kondenseras på rörets utsida medför
olägenheter.
Förklaring
Byggbestämmelsesamlingens del C2: Fukt
BYGGUIDE
35
Kaj Ekman
Jouko Koivuranta
Joni Viitamäki
Butiksförman
tel. 093 541 4617
gsm 044 711 9165
fax. (06) 356 3530
Ansvarsförsäljare
tel. 093 541 4618
gsm 044 711 9164
fax. (06) 356 3530
Ansvarsförsäljare
tel. 093 541 4626
gsm 044 475 4626
fax. (06) 356 3530
36
BYGGUIDE
100 000 PRODUKTERS URVAL
Materialanskaffningar till byggprojektet är
en viktig sak som med hjälp av Er ansvarsförsäljare på Starkki sköts på ett smidigt
sätt bara ett telefonsamtal eller besök så är
det klart.
Ansvarsförsäljaren är Ert stöd under
hela projektet.
I vårt betjäningskoncept hör
bland annat
I VÅRT BETJÄNINGSKONCEPT
HÖR BLAND ANNAT:
Förhands samling av varor för avhämtning,
varorna är klara för avhämtning tre timmar
efter beställning.
Leverans till byggplatsen, beställningar
gjorda fore kl 12 levereras följande vardag.
Kontaktuppgifter till proffs I branchen.
Kom in och öppna ett Starkki konto och diskutera övriga förmåner på vår byggtjänst.
Inredningsplanerare till Er tjänst, kom in
och diskutera mera.
Begär offert på grunden
BYGGUIDE
Grundpaket till ett värde av minst 5000€ berättigar till ett köpkort på 130 € alternativt 4
timmar gratis inredningsplanering värt
200€
37
TALOYHTIÖIDEN LUKITUKSESTA
Sisältöä artikkeliin taloyhtiöiden lukituksesta
Ensimmäiset ABLOY -lukot ja avaimet valmistettiin jo
vuonna 1907. Siitä lähtien Abloy Oy on ollut mukana
huolehtimassa suomalaisten kotien ja julkisten tilojen
turvallisuudesta. Kehitämme tuotteitamme jatkuvasti,
jotta asiakkaillamme on saatavilla entistä helppokäyttöisempiä ja turvallisempia lukitusratkaisuja. ABLOY -lukot ja avaimet suunnitellaan ja valmistetaan Suomessa.
Uusien tuotesukupolvien myötä on vanhojen väistyttävä tieltä. Pitkään palvelleen ABLOY EXEC
-avainjärjestelmän patentti vanheni maaliskuussa 2013,
jonka jälkeen lisäavaimien teettäminen ei ole enää
rajattua ja valvottua. Kuitenkin Abloy Oy ja ABLOY
-valtuutetut lukkoliikkeet säilyttävät tehdastasoiselle
avaimelle luvatun toimintamallin ja tehtaan valmistamat lisäavaimet toimitetaan ABLOY -valtuutetun
lukkoliikkeen kautta.
Kumpi avainjärjestelmä sinulla on käytössäsi:
ABLOY EXEC
Avaimessa oleva väritunniste on avaimen lehden sivussa ja
muodoltaan pyöreä. Avaimen lehdessä on kulmikas muoto
ja ABLOY teksti on sijoitettu viistoon.
Vanhentunut lukitus on turvallisuusriski
Vuosikymmeniä palvelleet ABLOY-lukot voivat toimia
edelleen hienosti, mutta niiden avainturvallisuus ei ole
enää entisensä. Pitkän käyttöiän aikana lukkoihin on voitu
tehdä lisäavaimia, joiden olinpaikkaa on mahdotonta tietää
varmasti.
Nykyaikaiseen lukitukseen kuuluu olennaisena osana
patentti. Tämä mahdollistaa turvallisen avainhallinnan,
jolloin lisäavainten teettäminen on rajattua sekä valvottua.
Lisäavaimia valmistetaan ainoastaan Abloy Oy:n Joensuun tehtaalla ja niitä voi tilata ABLOY-valtuutetusta
lukkoliikkeestä. Lukituksen uusiminen lisää taloyhtiön
turvallisuutta myös oviin vaihdettavien murtoturvallisten
ABLOY-tuotteiden myötä. ABLOY-avainpesät läpäisivät
ensimmäisenä Suomessa tiukat SFS 5970 Murronkestävyysstandardin vaatimukset.
Avainjärjestelmien päättyvät patentit
Vaikka ABLOY EXEC avaimen patenttisuoja päättyy
vuonna 2013, itse avainjärjestelmän turvallisuus ei heikkene. Kun kaikki avaimet ovat tallessa, ABLOY EXEC
avain ja oven lukkosylinteri ovat edelleen yhtä turvallisia
kuin aina ennenkin.
Jos avaimia on hävinnyt, tai vaikkapa muuton yhteydessä jäänyt edellisille asukkaille, on kuitenkin syytä kiinnittää huomiota avainturvallisuuteen. Tässä yhteydessä
on luontevaa päivittää lukitus uuteen ABLOY SENTO
avainjärjestelmään.
38
ABLOY SENTO
Avaimen väritunniste on avaimen lehden keskellä ja muodoltaan soikea. Avaimen lehden muoto on pyöreämpi ja
ABLOY teksti on sijoitettu vaakasuoraan.
Korvaavat järjestelmät
ABLOY OPTIMA -ratkaisu taloyhtiöön
ABLOY OPTIMA -ratkaisussa mekaaniseen asunnon avaimeen (ABLOY
SENTO) on yhdistetty sähköinen tunnisteosa (ABLOY OPTIMA). Etäluettavalla tunnisteella asukas pääsee
kulkemaan taloyhtiön ulko-ovista ja
yhteisten tilojen ovista.
Ratkaisu helpottaa taloyhtiön avainten hallintaa, sillä avaimen kadotessa
yhteisten tilojen lukot avaava etätunniste saadaan poistettua käytöstä
elektronisesti ja uudelleensarjoitus
tarvitsee tehdä ainoastaan asukkaan lukkoon. Samalla
ilkivallan ja väärinkäytösten riskit pienevät, kun yhteiset
tilat saadaan kulunvalvonnan piiriin. Kulkurekisteristä on
helppo tarkastaa jälkikäteen kenen avaimella yhteistilojen
lukkoja on avattu.
BYGGUIDE
Mekaanisella
avaimella asukas
pääsee omaan
asuntoonsa ja kellarin varastoon.
Yhteistilojen ovien
lukitukset avautuvat
tunnisteella. Ovissa on
lukijat, joihin kulkuoikeuksien muutokset
siirtyvät käyttäjän
omasta tunnisteesta.
Ulko-ovet toimivat tunnisteella.
Oviin on asennettu lukijat, jotka
avaavat oven, lukevat käyttäjän
kulkurekisterin ja kirjoittavat kulkuoikeuksien muutokset käyttäjän
tunnisteeseen.
ABLOY SENTO
ABLOY SENTO on nykyaikainen lukitusratkaisu, jonka
suunnittelussa on kiinnitetty huomiota turvallisuuteen
ja käyttömukavuuteen. Muovipäisellä, symmetrisellä
avaimella lukon avaaminen on miellyttävän helppoa vuodesta toiseen. Avainjärjestelmän patentti on voimassa aina
vuoteen 2026 saakka. Patentoitujen avainjärjestelmien
lisäavaimet tilataan turvallisesti ABLOY -valtuutetusta
lukkoliikkeestä, avainkortin ja tunnuslukujen avulla.
Modernia käyttömukavuutta
Mielenrauha ei suinkaan ole ainoa lukituksen uusimisella
saavutettava etu.
Nykyaikainen lukitus on paitsi vanhaa turvallisempi,
myös huomattavasti mukavampi ja helpompi käyttää. Kevyesti avautuvat lukot, tyylikkäästi pintakäsitellyt designpainikkeet sekä sujuva pääsy yhdellä avaimella moniin eri
tiloihin ovat asioita, jotka vaikuttavat olennaisesti koko
taloyhtiön asuinviihtyvyyteen. Lukituksen ajanmukaistaminen kannattaa aloittaa miettimällä asukkaiden tarpeita.
Onko taloyhtiössä paljon lapsia ja iäkkäämpiä asukkaita, joille on tärkeää, että lukot saa auki vaivattomasti?
Missä kunnossa ovat kiinteistön muut lukituskohteet –
parvekkeet, varastot, autotallit, säilytystilat, postilaatikot?
Nämä kaikki ovat sarjoitettavissa toimimaan samalla
avaimella asunnon lukkojen kanssa. Halutaanko asuntojen
murtoturvallisuutta nostaa entisestään varmuuslukkojen
avulla?
BYGGUIDE
Lähde: Securi
39
3.1 TIDSSCHEMA FÖR BYGGET
VECKOR
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23
RÖJNING OCH GRÄVNING
SPRÄNGNING
PÅLNING
GRUNDSULA
SOCKEL, GRUND MUR
TÄCKDIKNING
FYLLNINGSARBETE
UNDRE BJÄLKLAG
HUSPAKET
YTTRE VÄGGAR
BÄRANDE MELLANVÄGGAR
MELLAN BJÄLKLAG
ÖVRE BJÄLKLAG
VATTENTAK
FÖNSTER, DÖRRAR
LÄTTA MELLANVÄGGAR
INRE TRAPPOR
SKORSTEN
ELDSTAD
VÄT-UTRYMMEN
SPACKLING AV INNERVÄGGAR
SPACKLING AV INNERTAK
GOLVENS YTGJUTNING
YTBEHANDLING AV INNERVÄGGAR
YTBEHANDLING AV INNERTAK
YTBEHANDLING AV GOLF
YTBEHANDLING AV YTTRE VÄGGAR
PLÅTARBETE
FAST INREDNING
MASKINER OCH APPARATER
EL ARBETEN
VÄRME
VATTEN
AVLOPP
VENTILATION
TRÄDGÅRDSARBETE
40
BYGGUIDE
Uppföljning av byggandet med hjälp av ett tidsschema är ett nyttigt hjälpmedel vid övervakning och uppföljning
av byggnationen samt vid anskaffning av material.
24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52
BYGGUIDE
41
KOSTNADSBERÄKNING OCH KOSTNADSUPPFÖLJNING
0
BYGGNADSKOSTNADER
BERÄKNAT
E
01 Planeringskostnader
02 Arbetsledning och övervakning
+ byggnadslovskostnader
03 Anslutningskostnader (vatten, avlopp
el, telefon, fjärrvärme)
04 Försäkring
05 Anskaffning och hyra för maskiner
06 El, vatten mm. under byggnadstiden
07 Transporter, lyftkranar mm.
08 Finansieringskostnader
SAMMANLAGT
1 TOMTARBETEN OCH GRUND
11 Röjning, grävning, sprängning, pålning
12 Täckdiken, rörledningar och brunnar
13 Utfyllnad med grus och jord
14 Trädgårdsarbete
15 Utrustning utomhus (staket, torkställning
soptunnor mm.)
SAMMANLAGT
2 GRUND, UNDRE BJÄLKLAG OCH
KÄLLARKONSTRUKTION
21 Grundsula
22 Grundmur/källarens ytterväggar
23 Undre bjälklag/på jord liggande platta
24 Källarens tak (mellanbjälklag)
25 Terass/balkong, yttertrappor,
stödmurar mm.
SAMMANLAGT
3 HUSPAKET
4
41
42
43
44
45
46
42
STOMME- OCH VATTENTAK
Ytterväggens stomme
Ytterfasad
Mellanbjälklag
Övre bjälklag
Vattentak med underlag
Till vattentaket hörande konstruktioner
(takfotsbrädor, rännor, stegar mm.)
FÖRVERKLIGAT
E
BERÄKNAT
E
5
51
52
53
54
55
56
UTFYLLANDE KONSTRUKTIONER
Fönster
Ytterdörrar, garagedörrar
Innerdörrar
Innertrappor
Mellanväggsstomme
Eldstad och skorsten
SAMMANLAGT
6
61
62
63
64
YTMATERIAL OCH BEHANDLING
Innerväggsskivor, panel, ytbehandling
Innertaksskivor, panel, ytbehandling
Golvets ytkonstruktion/beklädnad
Lister, fogbrädor
SAMMANLAGT
7
71
72
73
74
75
76
INREDNING, UTRUSTNING OCH MASKINER
Köksinredning
Badrumsinredning
Klädförvarings- och hallinredning
Bastu lave
Hushållsmaskiner
Centraldamsugare, bastuaggregat mm.
SAMMANLAGT
8
81
82
83
VVS-ARBETE
Uppvärmning
Vatten och avloppsledningar
Vattenkranar, avloppsbrunnar,
våtrumsutrustning
84 Handfat, badkar, sanitetsporslin
85 Ventilationsapparater och kanaler
86 Elarbete
9 SÄKERHETSANORDNINGAR
91 Låsning
92 Larmanläggningar
SAMMANLAG
ALLT SAMMANLAGT
BYGGUIDE
FÖRVERKLIGAT
E
Cheklista
5

Grundundersökning
Grundundersökningen är utförd och levererad till byggplatsen
Grundundersökningen innehåller
 Information om markbeskaffenheten ur bärighetssynvinkel
samt grundläggningsrekommendation
 Mätresultat avseende tomtytans höjdnivåer
samt en bedömning/utredning av
 Förekomsten av skadliga gaser i marken
 Förutsättningar för infiltration av regn och/eller dräneringsvatten
 Grundvattnets höjdnivå jämte eventuella långsiktsvariationer
och emotsedda framtida förändringar i omgivningen
 Inverkan på omgivningen av grundvattennivåns eventuella
6

Byggnadens höjdläge
den blivande höjdnivån är rätt anpassad till den omgivande
markytan, till grundvattennivån och till den projekterade avloppslösningen
 inom vattendragens verkningsområde motsvarar byggnadens
höjdläge rekommendationerna härom eller de skadliga verkningarna vid översvämning har förhindrats på annat sätt
 utfyllnad vid gränserna till granntomterna behövs inte
 ytvattnet kan ledas bort från byggnadens närhet
7
Påbörjande av byggarbetet

7.1 Tillstånd och ansvariga arbetsledare
vid inledande av trädfällningar eller markarbeten som utgör
förberedelser för byggarbetet är bygglovet beviljat eller byggtillsynsmyndigheten har konstaterat att åtgärderna till sina verkningar är
ringa
 för byggnaderna som skal rivas har beviljats ett separat rivningslov eller rivningen finns angiven i det ikraftvarande bygglovet
 då gjutning av grund eller montering av grundelement inleds är
bygglovet beviljat och det har laga kraft eller för inledande av arbetet
föreligger av byggtillsynsmyndigheten godkänd inledningsrätt
 byggtillsynsmyndigheten har godkänt för att leda byggarbetet
en ansvarig arbetsledare, en FVA-arbetsledare, en ventilationsarbetsledare samt vid behov för specialområdena en annan arbets-
7.2 Projekteringen samt begränsning av de av byggarbetet föranledda olägenheterna

Specialprojekteringen som behövs för grundläggningsarbetena
och för bottenavloppen är utförd och projekteringshandlingarna är
levererade till byggplatsen samt till byggtillsynsmyndigheten, om så
förutsätts i bygglovsbeslutet.
 Besiktningar har förrättats på basis av en riskanalys uppgjord
av expert och för uppföljning av de skadliga verkningarna av vibrationsalstrande arbeten såsom rivning, schaktning och pålning samt
om så behövs grävning och komprimering; de behövliga skydds- och
dämpningsåtgärderna ha genomförts och de för uppföljning av
miljöpåverkningarna (grundvattennivån, vibrationer, sättningar)
behövliga kontrollpunkterna och mätinstrumenten har monterats
på plats
förändring under byggarbetet eller permanent
 Inverkan på omgivningen av de vibrationer (schaktning, pålning) som byggarbetets eventuellt förorsakar
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
Den ansvariga arbetsledarens namnteckning

ytvatten rinner inte in på granntomterna
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
Huvudprojekterarens namnteckning
ledare för
 rivningsarbeten
 markarbeten
 schaktning
 pålning
 de i bygglovsbeslutet angivna förpliktelserna för inledande
av byggarbete har uppfyllts
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

Läget av de på byggplatsen befintliga underjordiska rören,
linjeavstängningsventilerna och kablarna har utretts samt linjeavstängningsventilerna för rör i byggnader som skall rivas har stängts
och det har säkerställts att kablarna inte är strömförande
 Den växtlighet och de byggnader som skall bevaras har skyddats
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE
43


7.3 Praktiska åtgärder
Tomtens hörnpunkter har klargjorts
Vederbörande myndighet har märkt ut byggnadens plats och
höjdläge, om så har förutsatts i bygglovsbeslutet
 Till bygglovsmyndigheten har meddelats om påbörjande av
arbetet
 En skylt som informerar om byggarbetet har uppställts på tomten
 Byggplatsen har inhägnats på ett sätt som anses tillräckligt
och inhägnaden har försetts med varningsskyltar eller liknande som
informerar om byggplatsen
 För användning av gatu- eller annat allmänt område som
 Behövliga anmälningar har gjorts till miljömyndigheterna om av
arbetet eventuellt förorsakat buller, damm och övriga olägenheter.
 Anvisningar för sortering och placering av jordmassor och byggavfall har erhållits av vederbörande myndighet
 Behövliga sprängningstillstånd samt tillstånd för uppbevaring
av sprängämnen har erhållits
 Anslutningsanmälningar för vatten- och avloppsledningar har
7.4 Kontakt till övriga myndigheter och verk
Genomförandet av byggarbetet
I denna checklista antecknas granskningar av åtgärder som anknyter till byggandet samt av arbetsskeden som ingår i de olika
byggskedena. Granskningarna kan utföras av de vid startmötet
avtalade ansvarspersonerna för granskning av byggskedena samt
av övriga personer som utför granskningar av arbetsskedena.
De punkter som skall granskas inom varje arbetsskede har angetts med rutor. När punkten är granskad anger den som utförde
granskningen detta genom att sätta ett kryss i rutan. När hela
arbetsskedet är granskat, verifierar han med sin namnteckning
att arbetsskedet har granskats. Anmärkningar beträffande arbetsskedena antecknas i det tomma utrymmet i slutet av checklistan.
Om granskningarna är återkommande såsom i radhus kan man
även notera delgranskningarna i det för anmärkningar reserverade
utrymmet i listan. I detta utrymme är det skäl att anteckna även
8

_________________________________________________
gjorts och behövliga grävningstillstånd för gatu-, väg- eller andra
allmänna områden har erhållits
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
andra för byggandets slutresultat väsentliga saker, såsom avvikelser
från peojekteringen vid utförande eller materialval samt delområden
som inte har granskats.
När sedan ansvarspersonen för det ifrågavarande byggskedet
har konstaterat att arbetsskedena har granskats, att byggprodukternas duglighet motsvarar kraven i byggbestämmelsesamlingen,
att byggproduktsinformationen har samlats i produktpärmen för
att användas då byggnadens servicebok sammanställs samt att
byggandet även i övrigt motsvarar god byggsed, verifierar han med
sin namnteckning i inspektionsprotokollets sammandragsblankett
att det ifrågavarande byggskedet har granskats.
På motsvarande sätt gör man i fråga om de åtgärder som anknyter sig till uppfyllandet av förutsättningarna för att byggarbetet skall
inledas och byggnaden tas i bruk.


Grundläggning
8.1 Grävarbeten samt grundläggning på undergrunden
Undergrunden och grävnivån efter grävarbetena motsvarar
grundundersökningen eller avvikelsen har godkänts av konstruktören eller den geotekniska projekteraren
 Undergrunden har vid behov skyddats sakenligt mot att uppslammas
 Undergrundens yta under byggnaden är jämn och lutar (minsta
lutning 1:50, helst 1:20) mot dräneringsrören som skall installeras
lägre än grundschaktets botten
 Schaktväggarna är med hänsyn till jordarten tillräckligt flacka
för att ras inte skall inträffa
 Avledandet av regnvatten under pågående byggarbete har
genomförts så att de separata schakten för sulorna är förenade
sinsemellan och vattnet leds till pumpgropar
44
eventuellt behövs för bygget har ansökts om lov av vederbörande
myndighet
 Behövliga lov för uppställande av byggplatsbaracker och för
dessas el-, vatten- och avloppsanslutningar har skaffats
_________________________________________________
Datum
Slutgrävningen har gjorts i orstörd mark
Eventuellt störd eller tjälfrusen undergrund har avlägsnats och
fyllnad har skett enligt separata anvisningar eller grundläggningen
har förts längre ned till ostörd undergrund
 Jordstenar och stenblock har söndrats och avlägsnats under
den blivande grunden
 Ordningen vid grävarbeten och övriga grundarbeten år sådan,
att man inte rör sig onödigt på lättstörd undergrund förrän utfyllnadsarbetena har utförts eller sulorna gjutits
 Vintertid har grävning för konstruktioner mot mark utsträckts
till det slutliga djupet först kort innan grundläggningen eller massutskiftningarna görs. Tjälskador i det färdiga schaktet förhindras
med hjälp av effektiv värmeisolering eller uppvärmning
 De eventuella skadliga inverkningarna av grävarbetena och
förändringarna i grundvattennivån har följts upp och registrerats
enligt anvisningar av expert (om resultaten avvikit från gränsvär-
BYGGUIDE
dena har de åtgärder genomförts som förutsätts för att korrigera
situationen)
 Uppföljningsbesiktning av byggnader och konstruktioner som
befinner sig inom området för eventuella skadeverkningar har förrättats då arbetet avslutats

8.2 Bergsschaktningsarbeten
Besiktningar har förrättats i grannfastigheterna i behövlig
omfattning
 Vid grundläggning på övre kanten av schaktad, söndrad
bergsslänt eller vägg har den geotekniska projekteraren säkerställt
bergets stabilitet
 Område som skall sprängas bort har täckts på det sätt sprängningsplanen föruttsätter sä att inte lossnande stenblock kommer
åt att förorsaka skada
 Schaktning har inte utförts under betonggjutningars bindningstid inom schaktningens område med risk för skadeverkningar
 Sulorna har förhindrats att glida genom att berggrunden har
schaktats till högst 15° lutning eller genom av grundläggninsprojekteraren framlagda specialätgärder (t.ex. bultning, avtrappning,
breddning av sulorna, osv.)
 Under byggnaden och under grundmurarna blir det inte kvar
skadliga fördjupningar som samlar vatten och möjligen kan frysa
till (fylls med betong för att kapillarstigning av vatten skall förhindras) och vatten som möjligen hamnar in under huset leds bort av

8.3 Pålning
Konstruktören har jömfört den genomförda pålningen med
projekteringen och på basis av uppgifterna i pålningsprotokollet
sammanställt en relationsritning för pålningen och grundläggningen
 På basis av pålningsprotokollet och en granskning på platsen
har den geotekniska projekteraren eller konstruktören gett lov att
 De kapade pålarnas ändar är hela, jämna och så vinkelräta
som möjligt mot pålarnas längdaxlar
 Pålarnas ändar hamnar minst 50 mm inne i sulornas betong
 Pålarnas ändarmering har tagits fram som förankringsarmering för påländarna, om så är angett i projekteringen
 Pålning har inte utförts under den tid betong binder inom
området för pålningens skadeverkningar
 De korta pålarna har inte förskjutits från sina platser i den
ursprungliga relationsritningen före gjutningen av grunden
 Vintertid har det placerats frostskyddsisolering under den

8.4 Utfyllnader under grundkonstruktion och golv mot mark
I komprimeringsbeskrivningen har getts anvisningar om det
använda materialets kornfördelning, vattenhalt och temperatur
samt om maskiner som skall användas, tjockleken på komprimeringssikten samt antalet överfarter
 Ovanpå undergrunden har vid behov lagst en fiberduk i enlighet med den planerade bruksklassen
 Utfyllnad har inte gjorts i vatten eller på störd undergrund utan
den geotekniska projekterarens specialanvisningar
 Utfyllnadens bredd i relation till tjockleken sträcker sig under
sulorna tillräcklig långt utanför dessa för att kunna överföra till
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
Granskarens namnteckning
dräneringsrören
 Innan grunden gjuts har vattnet under den blivande grunden
pumpats bort
 Vintertid har berget hållits varmt inom ett tillräckligt stort
område innan grunden gjuts
 Eventuella skadliga verkningar av schaktningsarbetet har följts
upp och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert (och om
resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta åtgärderna
vidtagits)
 Uppföljningsbesiktning av byggnader och konstruktioner inom
området för eventuella skadeverkningar har förrättats då arbetet
avslutats
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

blivande sulan för att förhindra att pålarna höjer sig
De eventuella skadliga verkningarna av pålningsarbetet har
följts upp och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert
(och om resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta
åtgärderna för att korrigera saken vidtagits)
 Då pålningsarbetet är avslutat har en uppföljningsbesiktning
av byggnader och konstruktioner genomförts inom området för
pålningens eventuella skadeverkningar
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
undergrunden belastning på grunden
 Komprimeringen av utfyllnadsjorden har utförts enligt arbetsbeskrivningen och härom har förts bok
 Utfyllnadens duglighet har påvisats genom uppföljning och
registrering av arbetssättet (arbetssättsmetoden) eller genom
uppmätning av utfyllnadens täthet och bärighet (resultatmetoden)
eller med båda metoderna
 Innan utfyllnaden breddes ut har frysning i undergrunden
förhindrats
 Frysning i fyllnadsjorden har förhindrats under komprimeringen
och den färdiga utfyllnaden har skyddats mot frysning
BYGGUIDE
45

Komprimeringsarbetet har inte förorsakat skador i omgivningen i konstruktioner som är färdiga eller håller på att binda
 De eventuella skadliga verkningarna av komprimeringsarbetet
har följts up och registrerats i enlighet med anvisningar av en expert
(och om resultaten överskrider gränsvärdena har de förutsatta
åtgärderna för att korrigera saken vidtagits)
 Då komprimeringsarbetet är avslutat har en uppföljningsbesiktning av byggnader och konstruktioner genomförts inom området för
komprimeringens eventuella skadeverkningar

8.5 Grundmurar och sockel
Grunden har förts ned till frostfritt djup eller frostskyddats, om
det inte vid grundundersökningen konstaterats att marken inte är
tjälfarlig
 Skyddsskiktet av betong utanpå armeringsstålen är minst
25 mm i alla delar av formen även vid arbetsarmering, om inte vid
projekteringen har angetts större värden än så.
 Skyddsskiktet av betong utanpå armeringsstålen är vid gjutning av betongkonstruktioner mot mark minst 50 mm.
 Armeringsstängerna vilar på distansklossar så stadigt och
tätt ovanpå formen och undergrunden, att de inte under betonggjutningen kan glida från sin plats
 Armeringsstängerna vilar inte ovanpå grundsulans ytterram av
trä
 I formarna har lämnats t.ex. rörursparningar för att leda bort
vatten under byggnaden till dräneringsrören
 Under de bärande bottenbjälklagen har i grundmurarna
lämnats kryphål som gör det möjligt att ta sig fram under hela bottenbjälklaget
 Innan betonggjutningen börjar är undergrunden, berget, pålhuvudena, arbetsfogarna, formar och armeringar fria från is och smuts
9


Betongen har inte kommit åt att frysa innan den uppnått
frostbeständighet – grunderna har skyddats och vid behov värmts
för att frysning skall undvikas
 Sockelns blivande höjdnivå är minst 0,3 m högre än den planerade markytan invid byggnaden
 Golvytan befinner sig minst 0,3 m högre än den planerade
markytan invid byggnaden eller grundmuren är skyddad med hjälp
av yttre vattenisolering ända upp till sockelns överkant
 Det finns inte köldbryggor i konstruktionen
 I sockelschaktet eventuellt placerad värmeisolering (frostskyddsskiva) är av en kvalitet som är avsedd att läggas i marken
och skivorna lutar utåt från byggnaden samt är skyddade mot
direkta mekaniska påkänningar påkänningar t.ex. med hjälp av ett
skyddsskikt av sand och vid behov med hjälp av en plastfolie ovanpå
isolerskivorna.
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
Dräneringsrören har ett fall i riktning mot brunnen (i utloppsriktningen) med lutningen minst 1:200 (helst minst 1:100)
Schaktet under byggnaden har jämn botten som är utförd med
tydligt fall l(lutning 1:50, hellre 1:20) i riktning mot dräneringsrören
som ligger lägre än schaktbottnen.
 Dräneringsskiktet under byggnaden står i förbindelse med
dräneringsskiktet som omger dräneringsrören antingen genom hål i
grundsulan eller med hjälp av ett dräneringsskikt under grundsulan
eller sockelbalken
 Dräneringsrörens överkant är på alla ställen minst 0,4 m lägre
än överytan av det invid eller ovanfor liggande golvet mot mark
9.4 Dräneringsrör och inspektionsbrunnar
Dräneringsrören jämte anslutningsstycken och brunnar lämpar
sig för uppsamling och avledning av dräneringsvattnet samt tillåter
inspektion och service (bl.a. inspektionsbrunnar med slamficka)
 Dräneringsrörens lutningar mellan brunnarna är avvägda
 Dräneringsrören är understödda där de installerats på en
undergrunden som är mjuk eller utsatt för sättningar
 funktionsprov av dräneringsnätet har utförts och därom har
gjorts anteckning i dräneringsritningen, som efter att dräneringsrören installerats har uppdaterats till en relationsritning som anger
rörens faktiska läge och höjdnivåer
46
_________________________________________________

Dränering av undergrunden
9.3 Dräneringens läge och rördiken

_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

Inspektionsbrunnarnas och -rörens lock är synliga eller de av
speciella skäl täckta lockens läge finns tydligt markerad
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE

9.5 Återfyllnadsarbeten
Stenmaterialet som används i dräneringsskikten uppfyller de
krav som ställs på dräneringsskikt (siktningskurvan införs i kvalitetspärmen).
 Det lodräta dräneringsskiktet mot grundmuren, sockelbalken
eller källarväggen har en tjocklek på minst 0,2 m (installationen
kräver i praktiken ett avsevärt mycket tjockare skikt)
 Dräneringsrören och brunnarna är skyddade mot frost och
dräneringsrörens täcktjocklek är på alla ställen minst 0,5 m
 Det dräneringsskikt som omger dräneringsrören har tjockleken
minst 0,1 m under och på sidan om rören och 0,2 m ovanpå rören

9.6 Avledning av dräneringsvatten från undergrunden
De för avledning av dräneringsvatten behövliga avloppsledningarna, avloppsanslutningarna eller infiltrationsbrunnarna samt
eventuella pumpstationer är installerade och understödda så att
det inte uppkommer sättningar eller skevhet
 Kornfördelningen hos stenmaterialet i eventuella infiltrationskistor (eller -fält) motsvarar vad som angetts i projekteringshandlingarna (siktningskurvan införs i kvalitetspärmen)
 På platsen för ett infiltrationssystem är grundvattensnivån
minst 1,5 m under dräneringsnivån

Dräneringsskiktet under golv mot mark och i kryprum har
tjockleken minst 0,2 m och under skiktet finns en fiberduk utbredd
om undergrunden utgörs av lera eller silt
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

Infiltrationskistan eller – fältet når till frostfritt djup och har
om så behövs värmeisolerats
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
10 Bottenbjälklag och konstruktioner mot  Golvets överyta befinner sig minst 0,3 m ovanför den blivande
mark
omgivande markytan, eller inträngning av regn- och smältvatten har
förhindrats med specialåtgärder (avledning av ytvatten, dränering
av grunden, vattenisolering av grundmuren)

10.1 Golv mot mark i hus utan källare
Under golv mot mark har ler-, humus- och andra finkorniga
jordlager avlägsnats
 Underlaget för träkonstruktioner är isolerat från stenkonstruktionerna med hjälp av ett fuktbrytande skikt
 Golvets värmeisolering är i huvudsak under betongplattan
 I golvkonstruktionen ingår ingen ångspärr, om denna inte uttryckligen finns här i projekteringshandlingarna

10.2 Bärande bottenbjälklag
I mellanväggarna i kryprummet har gjorts kryp- och vädringsöppningar så att gransknings- och serviceåtgärder möjliggörs och
så att kryprummet blir vädrat i sin helhet
 Fuktstigningen från undergrunden har avgränsats genom
att man ovanpå den jämna, mot dräneringsrören tydligt lutande
undergrunden har gjort ett 0,2 m tjockt dräneringsskikt, plast eller
cellplastisolering
 Under det eventuella dräneringsskiktet finns en fiberduk om
undergrunden utgörs av lera eller silt
 Vatten som hamnar ovanpå den eventuella plastfolien har
möjlighet att fritt rinna bort
 I kryprummet är den fria höjden ingenstans under 0,6 m
 Vädringsöppningar och -rör i kontakt med uteluften är så placerade, att deras inbördes avstånd är högst 6 m, att det i samma
hörn inte finns mer än en öppning eller ett rör samt att den fria
öppningen med gallret beaktat är minst 150 cm2

_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

Kryprummet är rent och innehåller inga material som kan
mög-la eller förmultna
 Dräneringsnivån är tydligt lägre än kryprummets färdiga ytnivå
Om det bärande bottenbjälklaget gjuts mot mark:
 Ovanpå den avjämnade, i riktning mot dräneringsrören tydligt
lutande undergrunden har påförts ett minst 0,2 m tjockt dräneringsskikt och under detta en fiberduk om undergrunden är lera eller silt
 Bottenbjälklagets eventuella värmeisolering befinner sig helt
eller huvudsakligen under betongplattan
 Betonggjutningen utförs inte ovanpå en frusen undergrund
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
Vädringsrörens övre ändar befinner sig så högt, att snödrivor
som eventuellt under vintern bildas invid byggnaden inte täcker dem
 Bottenbjälklaget är tätt (fogar, anslutningar, genomföringar)
BYGGUIDE
47

10.3 Källarutrymmen
Grundmursmattans skarvar är överlappande och mattan fäst
enligt tillverkarens anvisningar. Vid mattans överkant har monterats
en kantlist
 Vid anslutningen mellan källarvägg och sula har gjutits en avfasning och bakom grundmursmattan har tillräckligt högt upp fästs
en remsa bitumenmembran, vars nedre kant når förbi avfasningen
till sulan
 Fukt som eventuellt uppkommer bakom grundmursmattan kan
fritt rinna bort vid mattans nedre kant

För lufttäthetens skull har källarens väggar mot mark avjämnats på båda sidor t.ex. med avjämningsbruk
 Källarväggen har inte invändig värmeisolering
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
11 Bemästrande av fukt under byggskedet

11.1 Skydd av byggvaror och färdiga byggdelar
Byggvarorna är sakenligt skyddade och lagrade i yttre förråd
och inne i byggnaden då byggstommen ännu är öppen
 Färdiga byggdelar och konstruktioner har under byggprojektets
alla skeden skyddats sakenligt

11.2 Uttorkning av byggnaden samt ytbeläggning av byggdelarna
Vid ytbeläggningen av byggdelar som bör uttorkas har följts de
anvisningar som ytbeläggningens tillverkare har gett
 Betingselserna vid ytbeläggning och fogning har varit i enlighet
med varuleverantörernas anvisningar
 Genom tillförlitliga fuktmätningar som gjorts av expert har det
påvisats att golven har varit lämpliga att ytbeläggas
 Fuktiga byggdelar samt byggfukten har tillåtits torka ut eller
byggdelarna har uttorkats tillräckligt innan de har belagts med
ytskikt som fördröjer uttorkningen
12 Byggnadsstommens konstruktioner

12.1 Förankring och isolering av byggnadsstommens konstruktioner
Den tryckimpregnerade syllen för trästommen är förankrad i
grundmuren eller i den bärande eller kantförstärkta bottenplattan
t.ex. med hjälp av gängstång
 Mellan s.k. dubbelstolpar finns mineralullsisolering
 Trästommens syll är isolerad från stenkonstruktionen med
hjälp av t.ex. bitumenmembran
 Ytterväggens syll befinner sig minst 0,3 m ovanför den blivande

12.2 Bärande konstruktioner i mellan- och vinds- eller taktbjälklag
Bredden på takfackverkens stödytor är åtminstone så stora
som anges i fackverksprojekteringen och fackverken är förankrade
i väggens remstycken
 Vid de icke bärande mellanväggarna har reserverats nedböjningsmån för takfackverken och balkkonstruktionerna
 Vid övre kanten av icke bärande men förstyvande mellanväggar har lämnats nedböjningsmån för balkar och fackverk så, att en
vågrät förskjutning av väggens övre kant är förhindrad
 Takfackverken har förstyvats i sidled och stavarna har avsträvats mot knäcking i sidled
 Vid stödet av s.k. saxfackverk har beaktats den vågräta
48
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

Vid byggandet har använts enbart material, som inte ens på
grund av exceptionellt hög luftfuktighet alstrar utsläpp som medför
hälsorisker i inneluften
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
omgivande marken och kan obehindrat torka ut mot luftspalten
 Den murade byggnadsstommen är isolerad från grundmuren
eller den bärande plattan med hjälp av t.ex. en bitumenmembran
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
förskjutning hos stödpunkterna som nedböjningen av fackverket
förorsakar
 Rökkanalerna är vid genomgång av mellan- och vinds- eller
takbjälklag isolerade (med undantag av högst 30 mm tjocka byggdelar såsom takpaneler) med minst 100 mm obrännbar mineralull
från brinnande byggdelar, om inte i duglighetsutredningen avseende
rökkanalerna tillåts lägre avstånd
________________________________________________
Datum
_________________________________________________
Vastaavan työnjohtajan allekirjoitus
BYGGUIDE
13 Ytterväggar

13.1 Ång- och luftspärr
Äng- och luftspärren är både i taket och i väggarna sammanhängande
 Äng- och luftspärrens alla skarvar är gjorda med överlappning
minst 150-200 mm och omsorgsfullt tejpade
 Skarvarna har gjorts bara ovanpå spikreglarna
 Genomföringarna har tätats sakenligt och ång- och luftspärren
har anslutits tätt även till fönster- och dörrkarmar
 Då man använder t.ex. polyuretanskum vid tätning av an-

slutningen mellan fönster- och dörrkarmarna och ytterväggen, har
man möjliggjort uttorkning av träkonstruktionerna mot luftspalten
(polyuretanet har inte fyllts vid hela karmdjupet, utan fyllningen är
ofullständig på konstruktionens kallare sida)
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
13.2 Värmeisoleringar
Värmeisoleringen har monterats tätt emot väggkonstruktionens stolpar
 Vid isoleringsskivornas skarvar är skivornas kanter tätt emot
varandra
 I skivorna finns inga inkämda ställen invid stolparna eller vid
skarvarna; utan isolerskivan fyller hela stolpmellanrummet jämnt

Som vindskyddsbeklädnad för byggnaden har bara använts
för detta ändamål lämpligt och undersökt material
 Vindsskyddsskivorna har skarvats enbart ovanpå väggstommens
stolpar
 Skivorna har fogats med spont eller fogarna har tätats med
tätningsband e.d. avsedda för ifrågavarande skivor
 Vindskyddsskivornas undre kanter befinner sig fritt från vat-
13.4 Fasadbeklädnad
Fasader av trä

Luftspalten i samband med fasadens träbeklädnad fortsätter
obruten från sockel till takutsprång även vid dörrar, fönster och där
fasadbeklädnaden förändras (exempelvis panelbrädernas riktning
är olika vid husets olika våningar)
 Luftspaltens bredd är minst 20 mm
 Avledning av vatten som hamnar bakom fasadbeklädnaden är
ordnad t.ex. med hjälp av remsor av bitumenmembran eller plåt vid
väggens nedre kant, ovanför dörrar och fönster samt där väggkonstruktionen eller fasadbeklädnaden förändras (fogar mellan väggelement ovanför varandra, fasadpanelbrädernas riktning förändras,
fasadbeklädnadsmaterialen är olika vid olika väggpartier)
 För att skevhet i trävirket skall undvikas är väggpanelens
Murade fasader


_________________________________________________
tenisoleringsremsan ovanpå grundmuren
13.3 Vindsskyddsskikt

_________________________________________________
Datum
Luftspalten är sammanhängande och dess bredd är minst 30
mm
I luftspalten finns inte utpressat murbruk
I det understa murningsvarvet har minst var tredje lodrät murfog lämnats öppen. Det har inte fallit murbruk ned på grundmuren
mellan fasadmurningen och vindskyddsskivan
 Avledning av vatten som hamnar bakom fasadmurningen är
ordnad t.ex. med hjälp av remsor av bitumenmembran eller plåt vid
väggens nedre kant, ovanför dörrar och fönster samt där väggkonstruktionen eller fasadbeklädnaden förändras
 Bruksfogarna är fyllda och fogtjockleken är i enlighet med de
_________________________________________________
Päiväys
_________________________________________________
tjocklek minst 21 mmm och den är fäst på spikribbor eller -bräder
av minst 25 mm tjockolek
 Målningen av trädelarna utförs i enlighet med färgleverantörens anvisningar
 De nedre ändarna av bräderna i den lodräta panelen har sågats av snett så att det uppkommer droppnosar. Brädernas nedre
ändar har målats.
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
murningsanvisningar som de använda murstenarnas leverantör har
gett
 Ytterväggens fasadmurning har bundits till byggstommen med
hjälp av rostfria (eller varmförzinkade) murkramlor eller med hjälp
av andra särskilt för ändamålet godkända fästelement
 Murkramlorna är placerade så att de är utåtlutande
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE
49


ningarna av vattenstänk har förutsatt ännu större avstånd
13.5 Detaljlösningar i fasader
Fönsterbleck och övriga vattentäta konstruktioner som skyddar
Fönsterbleck och övriga plåtbeslag når minst 30 mm utanför
väggytan och plåtarna har en rätt utformad droppnäsa
 Plåtbeslagens anslutning till lodräta ytor förs tillräckligt högt
upp och fogen är tätad med elastisk fogmassa
 Träpanelens nedre ändar befinner sig på minst 25 mm avstånd
från plåtbeslag eller andra vågräta ytor, om inte de kraftiga påkän-
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
14 Vinds- eller takbjälklag, yttertakskonstruk-  I takbjälklagen som är parallella med yttertaksfallen är mellanrummet mellan värmeisoleringen och underlagsskiktet genomtioner

14.1 Vädring
Vindsbjälklagets och/eller det kalla vindsutrymmets vädringsspringa är minst 200 mm om taklutningen är under 1:20, minst 100
mm om taklutningen är mellan 1:20 och 1:5 samt minst 75 mm då
takets lutning är brantare än 1:5
 Vädringen är fortgående även på de ställen där takkonstruktionen inte fortgår oförändrad (nivåförskjutningar i takytan, takfönster
m.m.)
 Invid takutsprånget finns en fortgående vädringsspringa, vars
bredd är minst 20 mm

14.2 Ång- och luftspärr
Som ång- och luftspärr i vinds- eller takbjälklaget har använts
produkter som konstaterats vara bara särskilt för detta ändamål
(även beständigheten mot ultaviolettsstrålning har utretts)
 Ång- och luftspärren i vinds- eller takbjälklaget är sammanhängande och tätt ansluten till ytterväggens ång- och luftspärr eller
till innerytan av en yttervägg med homogen konstruktion
 Ång- och luftspärrarnas alla skarvar överlappar minst 150-200
mm och är omsorgsfullt tejpade
 Skarvar förekommer bara på stolparna
 Genomföringarna har tätats sakenligt
 Takbjälklagen vilkas isoleringsskikt följer yttertakets lutning

14.3 Yttertak, underlagsskikt och genomföringar
Under de icke förtlöpande yttertaksbeläggningarna har fästs
ett underlagsskikt, som är helt och tätt även vid genomföringarna
 Underlagsskiktet är vid genomföringarna försett med uppvikta
kanter eller särskilda tätade genomföringsstycken
 Underlagsskiktet är fört klart utanför ytterväggens linje, så att
vatten inte skall kunna rinna in i väggkonstruktionen
 Under underlagsskiktet samt mellan underlagsskiktet och
yttertaksbeläggningen finns fungerande luftspalter
 Vid takarbeten med maskinfogad plåt har fogar och girar

14.4 Takutsprång
Byggnaden har i enlighet med projekteringen försetts med
tillräckliga takutsprång
 Fotplåtar och stormplåtar har monterats
 Med hjälp av ett för ändamålet lämpligt finmaskigt nät har
man hindrat att snö eller djur kan komma in i vindsutrymmet
50
gående tillräckligt öppet
 Tillräcklig vädring har anordnats i husets takås och/eller i
husgavlarna
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
har en vindskyddsskiva ovanpå isoleringen
 Innan vinds- eller takbjälklagen monteras har det ovanpå de
bjälklagsbärande mellanväggarna och huvudbalkarna fästs en
våd ång- och luftspärr (som säkerställer att ångspärren fortsätter
obruten på dessa ställen)
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

utförts och tätats i enlighet med anvisningen för arbetet
Yttertaksbeläggningen har lyfts upp tillräckligt vid genomföringarna eller har försetts med speciella genomföringsstycken
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE

14.5 Utrustningsdetaljer för yttertaket
De för yttertaket planerade utrustningsdetaljerna har monterats 
Fastighetsstegens (brandstegens) understa steg
befinner sig 1000-1200 mm från markytan för att man därmed skall
begränsa obefogat klättrande
 Vid entréerna till huset finns snöhinder på yttertaket, om
takfallets lutningsriktning möjliggör att smältande snö rasar ned
från taket
15 Våtrum, konstruktionsfrågor
_________________________________________________
krav på underlagets fukthalt, behandlingen av underlaget, arbetsutförandet, arbets-, bruksoch serviceanvisningar samt på kvalitetssäkringsförfarandet

15.1 Krav på projekteringen
I ritningarna och/eller i arbetsbeskrivningen finns angivet det
konstruktionssystem för vattenisoleringen som skall användas;
beträffande dess duglithet och dess olika komponenters förenlighet finns att tillgå forskningsresultat (t.ex. ett systemcertifikat från
Statens tekniska forskningscentral VTT)
 I ritningarna och/eller i arbetsbeskrivningen har uppställts

15.2 Åtgärder före vattenisoleringsarbetena
Underlaget för vattenisoleringen har fått torka eller har uttorkats innan man monterar de täta skikten (uttorkningen av t.ex.
en betongkonstruktion till den tillåtna ytbeläggningsfuktigheten har
säkerställts på ett tillförlitligt sätt)
 Konstruktioner kommer inte i någon del av våtrummet att
hamna mellan två vattenängstäta skikt.
 Genomföringarna i vattenisoleringen har tätats (t.ex. vattenoch avloppsledningsrör)
 Våtrummens väggar och golv har förbehandlats på det sätt som
förutsätts i anvisningarna från leverantören av vattenisoleringssystemen
 Golvlutningarna är minst 1:100 och i närheten av golvbrunnen
minst 1:50
 Underleden av mellanväggar med trästolpar har lyfts upp på

15.3 Vattenisoleringssystem
Det existerar en utredning av vattenisoleringsmaterialets och
tätningsmassornas långsiktshållbarhet
 Arbetet har utförts av en installatör, som innehar ett av Statens tekniska forskningscentral VTT beviljat personcertifikat för det
berörda arbetet, eller vars behörighet har säkerställts på annat sätt
 Delarna i det vattenisoleringssystem som kommer att ligga
under de keramiska plattorna (fastsättningsbruk, vattenisoleringsskikt, ytter- och innerhörnsförstärkningar, golvbrunn) passar ihop
sinsemellan och är välfungerande, vilket konstaterats genom
tillförlitlig undersökning; systemet med dess detaljlösningar har

_________________________________________________
Datum
15.4 Genomföringar och detaljarbeten
Vattenisoleringen har vid genomföringarna i golvet förts tillräckligt högt upp (40 mm) mot väggen och genomföringarna har
tätats omsorgsfullt (även hålen för wc-stolens fästskruvar)
 Väggens vattenisolering befinner sig ovanpå golvets vattenisolering där den förts upp mot väggen
 Vid monteringen av våtrummens ytmaterial har använts material som hör till ett undersökt ytkonstruktionssystem och fogarna
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
en sockel av stenmaterial tillräckligt högt (ca 100 mm) ovanför
betongplattans yta och isolerats från betongkonstruktionen t.ex.
med en remsa av bitumenmembran
 Då våtrummet befinner sig invid ytterväggen har ångspårren
utelämnats från ytterväggen och en detaljlösning har framlagts
för hur ångspärren fås att bli fortlöpande även vid våtrummet, om
man inte i våtrummet har använt en speciellt projekterad s.k. dubbelväggskonstruktion
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

installerats
Den tillräckliga skikttjockleken hos vattenisoleringsämnen som
stryks på underlaget har säkerställts genom mätningar eller genom
tillförlitliga utredningar (t.ex. på basis av materialåtgången).
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
i hörnen. Vid genomföringarna i väggen har tätats med vattentålig,
elastisk tätningsmassa
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE
51



15.5 Bastu
Värmeisoleringen i bastuns väggar och tak har monterats tätt
Ångspärren är sammanhängande och tät överallt
Ångspärren befinner sig ovanpå golvets vattenisolering där
denna förts upp mot väggen
 Ångspärrens överlappningar är tillräckliga och de samt genomföringarna är omsorgsfullt tejpade med aluminiumtejp
 Träkonstruktionerna är ingenstans i beröring med byggdelar
av stenmaterial. Underlagsregeln i väggens trästomme har lyfts
tillräckligt högt ovanför golvkonstruktionen
 I bastuns konstruktioner har inte använts impregnerat trävirke
 Bastulavens stödkonstruktioner söndrar inte ångsprärren
 Luftcirkulationen bakom bastuns panelbrädning är obehindrad
16 Balkonger, fasadutbyggnader,
fasadindrag m.m.

Lutningarna på balkongernas och terrassernas vattenisoleringar är tillräckliga och isoleringarna har förts upp mot väggytan
och skyddats t.ex. med plåtbeslag
 Konstruktionen i en takterrass ovanför varma utrymmen är
vädrad (konstruktionen omges inte av två täta ytskikt) eller vattenisoleringen har visats ha en tillräcklig ånggenomsläpplighet
 Där yttertaken ovanför varma utrymmen är avtrappade har
konstruktionernas fukttekniska anslutningsdetaljer utförts så, att
vatten som hamnat innanför fasadbeklädnaden kan fritt rinna ut,

Bastuugnens avstånd till träkonstruktionerna är i enlighet med
den på ugnen fästa skylten eller med tillverkarens installationsanvisningar
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
att utrymmena mellan takbeläggningen och dess underlaggsskikt
samt mellan underlagsskiktet och vindsskyddsskivan är vädrade,
att ytterväggen är vädrad samt så att takbjälklagets ångspärr är
fortlöpande även vid de konstruktioner som bär upp väggpartier
ovanför yttertaket
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
17 Ytvatten samt slutlig utformning av bygg- byggnaden
platsen
 Regnvatten från yttertaket har inte letts in i dräneringssystem

Regnvattnet från taket kan inte tränga in i byggnadens grund
eller spridas till granntomten

17.1 Avledning av regnvatten från taket
Rännorna som monterats för att samla upp regnvattnet från
yttertaket har fästs tillräckligt långt under takfallets tänkta förlängning och med tillräcklig lutning mot stuprännorna. Rännorna har
fästs stadigt i takutsprångskonstruktionerna
 Rännorna kan rengöras obehindrat
 Stuprännorna har fästs stadigt och utloppskrökarna har monterats så, att de styr vattnet direkt i den underliggande regnvattensbrunnen eller in i ytrännor som leder vattnet tillräckligt långt bort från

17.2 Avledning av ytvatten
Inom det område där marken sluttar bort från huset består
markytan av jord med så låg vattengenomsläpplighet som möjligt
 Ytrännorna som leder bort regnvattnet har tillräcklig lutning.
Rännorna har placerats med beaktande av risken att de söndras
 Ytrönnorna leder regnvattnet till en regnvattensbrunn eller till
infiltrationsbrunnar eller -fält som befinner sig tillräckligt långt borta
från byggnaden
 Om byggplatsen befinner sig i en sluttning har regn- och smältvattnet uppifrån sluttningen letts förbi byggnaden utan att ändå
förorsaka olägenheter på granntomterna
52
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________


Ytvatten har inte letts in i dräneringssystemet
Stuprännorna och derar utloppskrökar och avlopp samt de
utåt sluttande markytorna med låg vattengenomsläpplighet leder
regnvattnet till regnvattensbrunnarna och vidare till utlopp eller
infiltrationssystem
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE

17.3 Slutlig utformning av byggplatsen
Utfyllnads- och utjämningsarbeten på byggplatsen har utförts
så, att de naturliga vattenströmmarna på tomten inte i onödan har
förändrats. Vid tomtgränserna har inte gjorts utfyllnader emot bygglovsritningarna.
 Markytan sluttar bort från byggnaden med lutningen minst
1:20 (nivåskillnad minst 0,15 m) inom en tre meters zon. I speciella
fall har byggts ett avskärande dike och/eller motlut
 Ytvatten leds inte in på granntomten och tomtytan vid tomtgränserna är anpassad till granntomternas marknivåer
 Invid sockeln finns ett tillräckligt brett fält av makadam, grus,
sten, plattor, e.d., som hindrar fasaden att bli nedsmutsad och våt
av vattenstänk
 Man har inte placerat planteringar alltför nära väggkonstruktionerna
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
18 Brandsäkerhet
_________________________________________________
Datum

18.1 Brandteknisk sektionering
Garage och pannrum är avskilda från övriga utrymmen med
hjälp av 30 minuters brandsektionerande vägg- och takkonstruktioner (El 30) och den eventuella dörren mellan utrymmena utgör en
för ändamålet godkänd branddörr försedd med sakenlig dörrpump
 I par- och radhus fyller de lägenhetsskiljande väggarna kraven
för 30 minuters brandsektionering (EL30)

18.2 Sektionering i vindsutrymmen
Ovanför den lägenhetsskiljande väggen fortsätter den brandsektionerande väggen i vinden eller vindsbjälklagets hålrum ända
till yttertaksmaterialet. Även takutsprångskonstruktionen bör vara
brandtekniskt avbruten vid de lägenhetsskiljande väggarna.
 Om inte vindens och vindsbjälklagets brandsektionering följer
lägenheternas sektionering, fyller vindsbjälklaget kraven på 30
minuters brandsektionerande konstruktioner och konstruktionerna
som bär upp vindsbjälklaget har 30 minuters brandmotståndstid.
Alternativt har vädringsspalten vid takutsprånget tillslutits så att
brandspridning upp i vindsutrymmet förhindras

18.3 Eldstäder och rökkanaler
Framför en öppen spis är golvets ytskikt av icke brännbart
material minst 1 500 mm från den inre bakväggen av eldstaden
eller minst 750 mm från eldstadens framkant eller 600 mm från
framkanten om eldstadens inre djup är minst 600 mm eller om det
i dess öppning finns en förhöjd kant på minst 50 mm
 Framför en eldstad med luckor är golvets ytskikt av icke brännbart material minst 400 mm från luckans kant
 Rökkanalens övre mynning befinner sig tillräckligt högt ovanför
de omgivande takytorna

_________________________________________________

I det ovan relaterade fallet är vindsutrymmet eller vindsbjälklagets hålrum uppdelat i områden om högst 200 m2 och vindens
vädring är ordnad med hjälp av specialarrangemang
 Man kan komma in i vindens alla brandområden genom luckor
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

Ytan av en murad rökkanal är med undantag för boningsrum
putsad, slammad eller spacklad ända till yttertakets nivå
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
stege
18.4 Personsäkerhet
I lägenheten har före ibruktagandet fästs en brandvarnare (en
per våning)
 Från övervåningen kan man ta sig ut via en balkong eller via
ett tillräckligt stort fönster försett med fasta öppningsanordningar
 Vid utrymningsvägen från andra våningen är avståndet till
markytan från balkonggolvet eller fönstrets underkant mindre än
3,5 m eller utrymningsvägen är försedd med en ändamålsenlig fast
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE
53

19 Ljudisolering

19.1 Luft- och stegljudsisolering mellan lägenheter i par- och radhus
Ljudisoleringen mellan lägenheterna har beaktats vid projekteringen
 I de lägenhetsskiljande väggarna har inte installerats vattenarmaturer
 Eldosorna i de lägenhetsskiljande väggarna befinner sig inte
mitt för varandra på båda sidor väggen
 I lägenhetsskiljande väggar av lätt konstruktion har eldosornas
underlag inkapslats med en massa som motsvarar väggskivan
 Lägenheternas interna trappor är fria från de lägenhetsskiljande väggarna

19.2 Trafikbuller
Vid projekteringen har ljudisoleringen hos byggnadens klimatskärm beaktats. De valda konstruktionerna och byggdelarna jämte
de försämringar som väggöppningarna förorsakar motsvarar de
isoleringskrav som ställs på byggnadens klimatskärm
 På tillförlitligt sätt, t.ex. genom mätningar, har visats att byggnadens klimatskärms förmåga att isolera mot trafikbuller motsvarar
detaljplanskraven, eller den av trafikbuller förorsakade ljudnivån i

19.3 Ljudteknik för VVS-anläggningar
Till- och frånluftsaggregatet är placerat samt elastiskt monterat
på sina konsoler så att motorljudet inte överförs till byggnadsstommen i störande grad
 Motorerna är försedda med ljuddämpare
 Spisfläkten är vald och installerad så, att den inte förorsakar
störande ljud
 Till- och frånluftsventilerna är så inreglerade, att de inte alstrar
störande ljud
 Uteluftsventilernas ljuddämpningsregenskaper motsvarar
kraven som ställts på byggnadens klimatskärm
20 Vatten- och avloppsanläggningar

20.4 Yttre vatten- och avloppsanläggningar
Rördikenas botten är avjämnad och under avloppsrören finns
en bädd av makadam eller av impregnerat trä
 Avloppsledningarna är avvägda och höjdnivåerna på brunnnarnas anslutningar har kontrollerats
 Den första återfyllnaden av rördikena har gjorts med jämnkornig sand
 För trafikområden har valts rörmaterial som tål påkänningarna
från trafiken
 Tomtvattenledningen befinner sig på frostfritt djup eller är
försedd med elkabel för att frysning skall undvikas
 Tomtvattenledningen under bottenbjälklaget mot mark har
installerats i ett skyddsrör
 Tomtvattenledningen i kryprummet har värmeisolerats
 Brunnarna står rakt och deras lock har justerats i enlighet med
den kommande markytans nivå
 En uppdämningsventil har installerats i grundvattenbrunnen,
vars innerdiameter är minst 1000 mm, om avsikten är att utföra
54
Spridningen av stegljud från den ena lägenheten till den andra
via golvplatta mot mark är förhindrad genom att plattan har avbrutits
med hjälp av ljudisolerande material vid den lägenhetsskiljande
väggen
 Vid behov har på tillförlitligt sätt, t.ex. genom mätningar, visats
att stegljudsnivån och luftljudsisoleringen uppfyller kraven i byggbestämmelserna
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
lägenheterna har konstaterats vara högst den i bestämmelserna
tillåtna maximinivån (30 dB nattetid, 35 dB under dagtid)
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

Centraldammsugarens frånluftsrör har letts upp över yttertaket
eller försetts med ljuddämpare
 Avloppsledningar som befinner sig i boningsrummen har ljudisolerats
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
service på ventilen via brunnen
 I regnvattensbrunnen finns behövliga grusfickor samt utloppskrökar jämte till dessa anslutna spolrör
 I avloppsbrunnarna finns bottenrännor
 Frostskyddsskivorna har placerats i rördikena utan att skivorna
har söndrats. Frysskydden i brunnarna med gallerlock är på sin plats
 Reng- och avloppsvattensbrunnarnas lock har inte hamnat
under markytans jordlager
 Brunnarna under stuprännorna har förbindelse med en regnvattensbrunn med grusficka
 Funktionen hos pumpstationerna och dessas fellarm har
kontrollerats
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE

20.5 Bottenavlopp under bottenbjälklaget
Till det vädrade kryprummet leder en lucka 800 x 800 mm.
Vid de anläggningar som här kräver service är den fria höjden i
kryprummet minst 800 mm.
 I mark som inte sätter sig är avloppsrörens underlag jämna
och väl komprimerade
 Avloppsledningen är värmeisolerad i kryprummet
 Avloppsledningar i kryprummet eller i mark med sättningsbenägenhet har upphängts med korrosionshärdiga beslag och
fästbultar (upphängningsavstånd 1100 - 1500 mm beroende på
typen av avloppsrör)
 Avloppsledningar som installerats i mark med sättnings-

20.6 Inre vatten- och avloppsanläggningar
Invändiga avloppsstammar är upphängda i mellanbjälklagen,
vid förgreningarna samt dessutom med åtminstone en konsol per
väning
 I muffarna har lämnats spelrum som möjliggör värmeutvidgning av rören
 Vägräta avloppsledningar, som inte är ingjutna, har understötts
vid rörförgreningar och -krökar och med kompletterande konsoler,
så att avståndet mellan stöden är högst 1100-1500 beroende på
typen av avloppsrör
 Den lodräta avloppsstammen är försedd med en rördel med
rengöringslucka ovanför det understa golvet. Rengöringsluckan
instelleras 500 mm ovanför golvnivån
 Ventilationsavloppsröret är värmeisolerat i kalla vindsutrymmen och delvis ovanför yttertaket
 Utrymme med varmvattenberedare är försett med en golfbrunn
eller torrbrunn under varmvattenberedaren
 Avloppsrör i pannrum är av brandtekniska skäl beklädda med
1/1 ytskikt eller avloppsrören är t.ex. av gjutjärn
 Då en avloppsledning av plast förs genom väggen mellan ett
garage och ett annat utrymme i bostaden, har vid genomföringen
används en genomföringshok av metall eller en brandmanschett,
vilka båda motsvarar väggens konstruktion i brandtekniskt avseende
 Vattenledningar av plast har installerats i skyddsrör med högst
två tvära krökar, för att senare ledningsutbyte därigenom skall
möjliggöras
 Plaströr, rörkopplingar och fördelningsstockar har fästs stadigt,
så att det inte i rören alstras spänningar som frestar på kopplingarna
 Fördelningsstockarna har installerats ovanför golvnivån och

20.7 VVS-installationer i våtrum
Genom våtrummens golv förs endast de nödvändiga avloppsledningarna (wc-stol, golvbrunn och tvättställ)
 Vid skruvhålen för de synligt installerade rörens konsoler har
tätats med tätningsmassa
 Kranvinkeldosorna har tätats
 WC-stolen har fästs med skruvar. Dess sockel och fästskruvar
har tätats enligt tillverkarens anvisningar
 Det har säkerställts, att våtrummens golvbrunnar, förhöjningsringar, vattenisoleringar och byggmaterial är vattentäta och väl kan
kombineras sinsemellan
 Om wc-spolcisternen befinner sig inne i väggen, har under
benägenhet är så understödda, att bäddens brukstid motsvarar
avloppsledningens planerade brukstid
 Avloppsledningarnas lutning är minst 1:100
 Avloppsledningens sockelgenomföring har utförts med hjälp
av en för detta avsedd del och med så stort spelrum, att sättningar
i marken invid genomföringsstället inte skadar avloppsledningen
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
under dem finns en tät ränna som vid ett eventuellt läckage leder
läckagevattnet fram så att det blir synligt
 Kopparrören har dragits ovanför lätt öppningsbara undertak
eller i schakt, varifrån eventuellt läckagevatten rinner fram och blir
synligt
 Vattenledningar av koppar kan installerats med ljudisolerande
konsoler
 Plastöverdragna anslutningsledningar av koppar har kopplats
till armaturerna med rörkopplingar, från vilka eventuellt läckagevatten blir synligt
 Under nätanslutna anläggningar såsom tvättmaskiner har
fästs ett vattentätt ytskikt, som leder eventuellt läckagevatten fram
så att det blir synligt
 Vattenledningarna har värmeisolerats och kallvattenledningarna försetts med kondenstät ytbeläggning
 Kökets vattenkran har fästs vid diskbordet så att den inte
kommer åt att röra sig samt så att utloppsröret inte kan svängas
utanför hoarnas kanter
 Diskmaskinens avstängningsventil befinner sig ovanför diskbordsytan
 Spåren efter byggarbetet har putsats bort från avloppsrör,
vattenlås och golvbrunnar
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
den placerats en vattentät ränna, som leder fram eventuellt läckagevatten så att det bli synligt
 Frånluftsventilerna har vid projekteringen förlagts i omedelbar
närhet av duschen. Tillgången på ersättningsluft till tvättrummet har
beaktats
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE
55

20.8 Provtryckning av vattenledningsnätet
Vattenledningsnätets täthet har säkerställts med hjälp av
provtryckning
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
21 Värmeanläggningar





Pannan är CE-märkt
Rörgenomföringarna i väggen till pannrummet har gjorts så att
de motsvarar väggkonstruktionen, t.ex. med hjälp av för ändamålet
lämpliga cellgummiholkar
 Stålrören för värmeledningsnätet har installerats med hjälp av
vinkelkopplingar så, att rörens värmeutvidgning har möjliggjorts
 I värmeledningsnätets översta punkter har installerats luftningsskruvar
 Lufttätheten hos värmeledningsrör av plast har säkerställts
på basis av produktfakta
 Fördelningsstockar och reglerutrustning har placerats på
lättåtkomliga platser och under dem finns en vattentät ränna, som
leder fram eventuellt läckagevatten så att det bli synligt

22.4. Kanaler
Ventilationskanalerna och de därtill hörande skarvdetaljerna
är framställda av härtill godkänt material, som tål rengöring
 Förgreningsdetaljerna är gjorda av färdigdelar eller genom
sammansättning av flänsstycken så, att det inte i förgreningställena
bildas plåtkanter som försvårar rengöring eller luftströmning
 Skarvarna år nitade så att kanalerna tål påkänningarna av
rengöringen
 Kanalerna är stadigt fästa i konstruktionerna
 Öppna kanaler är under lagring samt under pågående arbete
tillslutna
22.5 Isoleringar, ljuddämpare och takgenomföringar
Kanalernas värmeisoleringar och brandisoleringar är fästa
enligt tillverkarnas anvisningar
 Uteluftskanalen för bostadens separata ventilationsaggregat
är i de varma utrymmena helt och hållet värmeisolerad och isoleringen innesluten i en ångtät beläggning
 Avluftskanalen är värmeisolerad där den passerar genom kalla
vindsutrymmen
 Om vindsutrymmenas brandtekniska sektionering inte följer
de underliggande utrymmenas, är ventilationskanaler och -aggregat
i vindsutrymmet brandisolerade
 Garagets ventilationskanaler är brandisolerade inom bostaden
och i vindsutrymmet
 Ljuddämparnas isoleringsyta är tät, så att inte fibrer därifrån
hamnar in i luftflödet och i ljuddämparna finns perforerad plåt som
tål rengöring
56
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

22 Ventilationsanläggningar

Provtryckningen av nätet har utförts
Uppvärmningssystemet är inreglerat
Membranexpansionskärlets förhandstryck har justerats. För
tryckets undergräns har anordnats summerlarm
 Invid systemets påfyllningsventil har fästs en varning, vari
konstateras att systemet har ett läckage om vatten återkommande
måste tillföras systemet
Rengöringsluckorna är så placerade, att kanalerna obehindrat
kan rengöras
 Kanalerna är rena och deras täthet har konstateras genom
mätningar
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

Takgenomföringarna har utförts med hjälp av genomföringsstycken anpassade för yttertaksmaterialet
 Takgenomföringarna är minst 700 mm höga, för att inte snö
som samlats på taket skall tränga in i kanalerna
 På branta yttertaksfall är genomföringarna placerade nära
takåsen, för att inte snö som glider ned längs takfallet skall skada
dem
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
BYGGUIDE

22.6 Ventilationsaggregat
Ventilationsaggregaten är så valda, att deras prestanda motsvarar de projekterade lösningarna
 Bostadens separata till- och frånluftsaggregat är försett med
en sommarenhet, som hindrar innelufttemperaturen att bli alltför
hög
 Värmeåtervinningsaggregatets kondensvattenrör leds till avlop
via ett vattenlås

_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
22.7 Frånluftsventiler
Den maskinella ventilationens frånluftsventiler är reglerbara
koniska ventiler. Byggplatsen har tillgång till de tekniska uppgifter
som inregleringen kräver
 Frånluftsventilerna har fästs med hjälp av ramar med tätning
 Ventilerna är så placerade, att de är lätta att lösgöra för rengöring
 Spiskupan är försedd med ventil eller annan regleranordning

_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
22.8 Utelufts- och tilluftsventiler
De arbetsöppningar som spaltventilerna kräver i fönsterkarmarna har frästs ur
 Mellanrummet mellan ventilens genomföringsdel och öppningen har tätats med omsorg
 Ljuddämpardelarna och filtren är på sina platser

_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
22.9 Strömningsvägar
I sovrummens, kökets, tvätt- och wc-rummens dörrar har lämnats tröskelspringor (15 mm) som möjliggör luftväxling. Alternativt
har i samband med dörrarna installerats överluftsgaller
_________________________________________________
Datum
_________________________________________________

22.10 Inreglering
Luftflödena har inreglerats till värden som motsvarar projekteringen och över åtgärderna har förts protokoll
 De genomsnittliga ljudnivåerna har mätts för olika hastligheter
hos motorerna och det har konstaterats, att värdena inte överstiger
de i byggbestämmelserna angivna maximivärdena
23 Anvisning för bruk och underhåll
av byggnad

_________________________________________________
Datum
_________________________________________________
_________________________________________________
Datum
Anvisningen för bruk och underhåll av byggnaden har sammanställts i enlighet med de krav som gäller saken
 Byggnadens blivande brukare har satt sig in i anvisningarna
och erhållit tillräcklig vägledning i bruk och service
_________________________________________________
BYGGUIDE
57
De bästa märkesvarorna för Byggaren
Plastmattor
Laminatgolv
Tapeter från Borås
Kakel och klinkers
Kakel monterings material
och vattenisoleringar
Kakel kollektion
VASA FÄRG AB
Bomiljö
Smedsbyvägen 17, Tel. (06) 361 6300
Bomiljö
* OLIKA BERGKROSSGRUS
* OLIKA SANDSORTER (KVALITET)
* MATJORD
* FYLLNADSJARD
* HJULLASTARE
* HIAB-BILAN
* GRÄVMASKINARBET
RAKENTAJANPÖRSSI
* BYTESFLAK
* SNÖPLOGNING OCH BORTKÖRD
* LAVETT-TRANPORTER
VASA
LAIHELA
rakentajanopas.fi
VAASAN KUORMA-AUTOPALVELU OY
Mjölnaregatan 9, 65100 Vasa
Tel. (06) 356 4000, GSM 0500-568 548 Haapala
[email protected]
58
RAKENNUSOPAS
FINLANDS VACKRASTE ACKUMULERANDE SPISAR
ELDSTÄDER
OCH
TILLBEHÖR
ENKELT FRÅN
NÄTET
www.uunisepat.i
WWW.TAKAT.FI
Uunisepät Vasa: Fredsgatan 16. Puh. 020 7910 460 (Fast telefon 8,35 c/samtal + 7,02 c/min. Mobiltelefon 8,35 c/samtal + 17,17 c/min)
KAIKKI MITÄ
TALOSI TARVITSEE!
• Kattoremontit • Lumiesteet • Sadevesijärjestelmät
• Peltikatot • Peltilistat • Kattosillat • Tikasjärjestelmät
Terassi- ja parvekelasitukset
PRP-VAASA OY
Rinnakkaistie 31, 65350 Vaasa • prp.fi
Jarmo Rantala: 0400 566 003, [email protected]
RAKENNUSOPAS
59
Förverkligar visioner.
När du behöver mångsidig betjäning
Tjänster till tekniska branchen
Lagrings- och arkivtjänster
Tryckeri- och printningstjänster
Tjänster inom kundkommunikation
Storformatstjänster
Översättningstjänster
Tag kontakt, så berättar vi mera!
Vasa, Storalånggatan 28-30, tfn 0306 667 500, [email protected]
r
jäna
t
e
b
Vi
agar
d
r
a
v
– 17
kl 8
Seinäjoki, tfn 0306 667 560, Kokkola, tfn 0306 667 580, www.multiprint.i
Bra attvaraan
byggaon
i sten
Kiven
hyvä rakentaa
Ruduksella
monipuolinen
valikoima
kivi- ja betonituotteita
kodin
ja viihtyisän
ympäristönHos
rakenVi har etton
stort
urval stenoch betongprodukter
för en
trivsam
hemmamiljö.
oss
tamiseen.
Saatsom
meiltä
mitä
pienrakentajana
tarvitset; kiviainekset,
betonin, pumppaukset,
kan fås allt
en kaiken
byggare
behöver:
stenprodukter,
betong, pumpning,
transport och
kuljetukset
ja pihanrakennustuotteet.
Sekä palvelun,
andra produkter
för gården. På köpet
servicejoka
somkestää
hetervertailun.
duga.
Rudus Oy, Karvia.
Kiviainekset ja tel.
betonit
040
578 9600.
Vasa • fabriksbetong,
020p.447
6721
Samtalshinta
avgifter
från mobiltelefonen
cent/samtal
(inkl
moms),(sis.
frånalv),
fastlankapuhelimesta
telefon 8,35 cent/samtal
(inkl moms)
Puhelun
matkapuhelimesta
8,358,35
snt/puhelu
+ 17,17
snt/min
8,35 snt/puhelu
+ 6,00 snt/min (sis. alv)
www.rudus.fi
60
RAKENNUSOPAS
6DWVDSnGHW
EHK|YOLJD
Är det dags
att skaffa
avloppssystem?
10.000
sålda
system!
Jitas expertis och
trovärdighet är uppskattade.
Över 10 000 sålda avloppssystem är ett bevis på detta.
Vi gör det
tillsammans!
Fråga mera:
03 475 6100
www.jita.i
RAKENNUSOPAS
61
Sortera och spara!
En stor del av det avfall som uppkommer vid byggverksamhet kan återvinnas. Källsorterat avfall är
förmånligare att behandla än osorterat avfall. Genom sortering av byggavfallet sparar du både pengar
och miljö!
Mängder under 2 m³ förs till återvinningsstationen. Större mängder förs till Stormossens avfallscentral.
Sortering av bygg- och renoveringsavfall
Brännbart avfall är papper, styrox, papp och plast som inte duger till annan återvinning
(ej pvc-plast), textilier, skyddskläder- och handskar.
Deponiavfall är avfall som inte duger till återvinning, såsom bergull, glasiber, planglas,
pvc-plast (avloppsrör, plastslangar, golvmattor, lister, takrännor, kabelskydd, våttapeter,
dusch-draperier), osv.
Betong- och tegelavfall även t.ex. wc-stolar, lavoarer, kakel och klinkers.
Gipsavfall t.ex. gipsskivor (utan plast- eller vinyltapet).
Jordmassor (stenarnas storlek max. ø 40 cm, inte stubbar).
Träavfall så som obehandlade bräder och plankor, behandlat trä, faner, spånskivor och
trästammar. Impregnerat trä är farligt avfall och skall sorteras åtskilt från övrigt träavfall.
Papp t.ex. wellpapp och papplådor. Det får innas nitar och tejp.
Metallavfall är t.ex. takplåt, armeringsjärn, rör, kranar, verktyg, spikar, andra metallvaror
och skrot.
Farligt avfall t.ex. ackumulatorer, batterier, lysrör och energisparlampor, målfärgs- och
limrester, lack, formolja, silikon- och uretanförpackningar, impregnerat trä.
Avfall, som innehåller asbestdamm- och ibrer är riskavfall och skall alltid vara tätt
förpackat före leverans till Stormossen. Återvinningsstationerna tar emot högst 50 liter
asbest. Större mängder levereras till avfallscentralen i Kvevlax. Märk förpackningen
”Asbestavfall. Dammet farligt att inandas”.
Fråga oss! Mer information och avfallshanterings-
bestämmelserna fås via våra rådgivare och kommunens
miljöavdelning. Gratis avfallsguider kan beställas på nätet
www.stormossen.i eller tel. 010 320 7600.
» Avfallsrådgivare tel. 010 320 7656
» Företagsrådgivare tel. 010 320 7660
Återvinningsstation i Vasa
Sampogatan 2, Dragnäsbäck, tel. 010 320 7631,
öppet må – fre 7 – 19
Stormossens återvinningsstation
Stormossvägen 56, Kvevlax, tel. 010 320 7651,
öppet må – fre 7 – 19
(maj-september även lö 10-14)
Ab Stormossen Oy, Stormossvägen 56, 66530 Kvevlax, +358 10 320 7600 Växel
62
RAKENNUSOPAS
PERMANENT BYGGMATERIALUTSTÄLLNING ca.1000 m2
FÖRETAGSHOTELL FÖR REPRESENTANTER i Vasa centrum
Bygg-och fastighetsbranschens litteratur och avtal
VÄGSÄKERHET-,
HETA-ARBETEN- och
ARBETSSÄKERHETSKURSER
MÄTINSTRUMENT
enligt överenskommelse
Kauppapuistikko 6 Handelsesplanaden, 65100 Vaasa - Vasa
Puh/tel 06-317 1225, Fax 06-312 1992
www.vaasanrakennuskeskus.fi
[email protected]
PIENTALOJEN
SADEVESIJÄRJESTELMÄT,
TIKKAAT JA
KATTOTURVATUOTTEET
Kim Kattil
Puh. 0400 761 6514
www.vesivek.fi
RAKENNUSOPAS
63
PRECIS SOM DIN KROPP
BEHÖVER OCKSÅ DITT HEM
FIBER
En mångsidig diet kräver iber
– då försvinner också den
digitala hungern.
Via iberanslutning får du
supersnabbt bredband, upp
till 100/10 M!
A FÖ R HE M
äkta A
gsinn
nvia 1
0
0%i
ehåll
ber inn
ë )LOP
ehålle
HU
r bl.a.:
ë 7YN
ë
6SRUW
DQDOH
U
ë 0XV
ë /LYH
LN
H
ë 9LGH
ë 2PV YHQHPDQJ
RVDP
RUJVR
WDO ë 6SH
FK
V¦NHU
O
KHWVWM¦ QVWHU
RAKENNUSOPAS
ME
T
ET
64
A FÖ R HE
M
BR
Närin
100 g
Om du är intresserad av iber,
berätta det för oss på adressen:
www.iberfascinerar.i eller ring
iberförsäljningen (06) 411 3311.
BR
M
Bestäm dig för att göra ditt liv
lättare. Skaffa en iberanslutning
redan nu. Var bättre förberedd på
att möta framtiden än din granne.

BYGGARENS - Rakentajan Opas

Transcription

Similar documents

Medgivande från granne - E-tjänster & Blanketter

Ansökan om medlemskap samt utträde

Egnahemshus, 5r+k+aula+matrum+b+kvr, 241

Val i Gustaf Vasa församling - Fria liberaler i Svenska kyrkan

LC Vasa -Old Vasabygden r.f.

Ändringsmeddelande gällande byte av systemansvarig för ASSA

LPP byggnadsteknik - Montessori Bjerred

Januari - Gustaf Vasa församling