Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012
d
en tematiska forskning som bedrivits
vid Institutionen för tema har ända
sedan starten 1980 varit ett av de starkaste varumärkena inom LiU. Under de
cirka 32 år som institutionen funnits har
grundinriktningen legat fast, nämligen att bedriva
tematiskt orienterad forskning och utbildning med
tydlig samhällsrelevans. Även om det vetenskapliga
arbetssättet varit konstant har en rad organisatoriska förändringar skett. Nya teman har kommit till
och några av de gamla har lagts ner eller integrerats
i andra verksamheter inom LiU. I dag är Tema organiserat i fyra teman: Barn, Genus, Teknik och social
förändring samt Vatten i natur och samhälle. Dessa
teman utgör tillsammans med de forsknings- och
utbildningsuppdrag som är knutna till dem kärnan
i verksamheten.
På ett övergripande plan utgör institutionen en unik
mötesplats för naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap – med ett gemensamt mål att öka förståelsen av och hitta lösningar på viktiga framtidsfrågor. Även om varje tema har sin specifika profil finns
också en rad beröringspunkter i deras verksamheter.
Ett exempel är frågor om teknik- och energianvändning samt hållbar utveckling där en aktiv samverkan
sker mellan forskare och lärare vid Teknik och social
förändring och Vatten i natur och samhälle. Temas
verksamhet präglas också av samverkan med andra
institutioner vid LiU kring såväl forskning som utbildning. Till exempel har Tema varit en aktiv part i uppbyggnaden av den centrumbildning för biogasforskning, Biogas Research Center (BRC), som startades
inom LiU under hösten 2012. Likaså har forskare
från Tema under 2012 varit drivande i arbetet med
att forma ett nytt excellensområde inom LiU, LiU Expanding Sustainaility. Fokus ligger på forskning om
olika dimensioner av miljö och hållbarhet och samlar
forskare från olika miljöer. Temas verksamhet kännetecknas också av en strävan att utveckla relationer
och samarbeten med forskare och akademiska miljöer utanför det egna universitetet. Ett exempel är den
nära samverkan inom det genusvetenskapliga området som under året utvecklats tillsammans med universiteten i Örebro och Karlstad. Under våren 2013
utmynnade detta samarbete i starten av det gemensamma organet GEXcel international collegium.
Forskare vid Tema har även hävdat sig väl i konkurrensen om de strategiska medel som LiU delar ut till
särskilt framgångsrika eller lovande forskare. Under
året hade tre av professorerna (Kajsa Ellegård, Boel
Berner och Nina Lykke) särskilda professorskontrakt,
tre yngre forskare (Cecilia Åsberg, Jami Weinstein och
Eva Lövbrand) fanns i LiU:s särskilda tenure trackprogram LiU Foass och en forskare (David Bastviken) fick del av ett särskilt karriärkontrakt för lektorer.
En rad internationella gäster har under 2012 besökt
de fyra temana och deltagit i dialoger och samverkansprojekt av olika slag. Detta gäller inte minst Professor Steve Woolgar som inom ramen för rektors
strategiska satsning har varit gästprofessor vid Tema
och genom kursverksamhet, föreläsningar och samverkansinsatser bidragit till utveckling av verksamheten. Internationellt samarbete är av stor betydelse för
Tema. Utan en aktiv och levande dialog med ledande
internationella forskare skulle temaforskningen förlora mycket av sin aktualitet och dynamik. Starka internationella relationer är också viktiga för framtida
rekryteringar av nyckelpersoner på olika positioner i
verksamheten – från doktorander till professorer.
Vid sammanträdet i oktober 2012 fattade institutionsstyrelsen beslut om att tillsätta en särskild strategigrupp med uppdrag att arbeta fram en institutionsgemensam strategiplan. Utgångspunkten är
den strategikarta för LiU som universitetsstyrelsen
beslutade om i december 2012. Strategigruppen ska
under 2013 genomföra hearings vid samtliga teman
samt lämna förslag på strategiplan till institutionsstyrelsen.
Verksamhetsberättelsen syftar till att ge en översiktlig presentation över den omfattande produktion
som sker på Tema. Först kommer en beskrivning av
helheten och sedan av de olika temana.
t
Verksamheten
emainstitutionens mål är att bedriva excellent
samhällsrelevant forskning och utbildning på
grund- och avancerad nivå. Ett utvecklat medarbetaransvar och en kvalificerad mång- och
tvärvetenskaplig forskningsmiljö är viktiga
resurser för institutionen. Vidare ska Tema vara en
drivkraft i karriärplanering för blivande och nyblivna
forskare. Tema är en två-campusinstitution och värdinstitution för tre centrumbildningar med mång- och
tvärvetenskapliga profiler: Forum för genusvetenskap
och jämställdhet, Centrum för Klimatpolitisk Forskning och Centrum för Människa, Teknik och Samhälle.
Tema är också tillsammans med den genusvetenskapliga miljön vid Örebro universitet värd för det nationella Institutet för tematisk genusvetenskap.
Forskarutbildningskommittén har under styrelsen en
rådgivande funktion och ett övergripande ansvar för
utvecklingsfrågor, för samordning och långsiktig strategisk planering av institutionens forskarutbildning.
Kommittén har gjort en uppföljning av samtliga individuella studieplaner samt beslutat om studiestödsavräkning för samtliga doktorander. Forskarutbildningskommittén har också ansvar för beviljandet den
särskilda karriärskjutsmånad som doktorander kan få
del av efter disputationen. Under 2012 beviljades fem
doktorander en sådan månad. I september anordnades en gemensam doktorandträff för samtliga nya
doktorander. Arbetet i forskarutbildningskommittén
leddes under våren 2012 av Professor Lars Rahm och
under hösten av proprefekten Björn-Ola Linnér.
På Tema finns fyra forskningsmiljöer med forskarutbildning: tema Barn, tema Genus, tema Teknik och social förändring och tema Vatten i natur och samhälle.
I miljöerna finns företrädare för specifika discipliner
liksom personer med tvärvetenskaplig grund- och/eller forskarutbildning. Miljöerna präglas således av heterogenitet vad gäller kompetensområden. Samtidigt
hålls de ihop av det gemensamma fokus som miljöns
namn signalerar. I samtliga miljöer finns lärar- och
forskargrupper med sina respektive samarbetspartners och nätverk. Flertalet teman driver fristående
kurser, kandidat- och internationella mastersprogram.
Tema Teknik och tema Vatten har gemensamma intressen i grundutbildningen med inriktning mot Miljövetenskap, Geografi och Tematisk Naturvetenskap.
Temas lärare är också engagerade i flera professionsutbildningar och kandidatprogram vid universitetet.
Lika villkor-kommittén är en viktig drivkraft i institutionens arbete inom Lika villkorsområdet. Det innebär
årliga arrangemang inom området och att revidera
och föreslå förändringar i Handlingsplanen för Lika
Villkor som sedan fastställs av Institutionsstyrelsen.
Lika Villkor-kommittén ska också föreslå och bidra
till att insatser genomförs så att handlingsplanen för
Lika Villkor uppfylls. Vidare ska kommittén bevaka de
insatser som görs av Linköpings universitets strategigrupp för Lika Villkor och föreslå insatser som gör att
Temainstitutionen agerar i enlighet med nya direktiv
och föreskrifter. Under hösten 2012 anordnade kommittén en Lika villkorsdag på temat Akademisk karriär
på lika villkor? Syftet med arrangemanget var att belysa
och problematisera hur strukturer inom och utanför
LiU påverkar förutsättningarna för karriär på lika villkor. Under 2012 leddes arbetet i kommittén av proprefekten Kajsa Ellegård.
Tema tillhör den filosofiska fakulteten vid Linköpings
universitet men deltar även i samarbetsprojekt med
de andra fakulteterna. Varje tema är fastställt av Universitetsstyrelsen. Temainstitutionen leds av en styrelse och har cirka 170 anställda varav 17 professorer, 35
universitets lektorer, 2 biträdande universitetslektorer,
4 forskningsingenjörer, 17 forskarassistenter, 8 postdoktorer, 6 adjunkter, 58 doktorander, 2 gästprofessorer, 3 utredare, 2 forskningskoordinatorer och 20 TApersonal. Ett centralt kansli svarar för institutionens
tekniska och administrativa verksamhetsstöd.
Vid Tema finns tre kommittéer med delegation från
institutionsstyrelsen:
Grundutbildningskommittén har under institutionsstyrelsen ett övergripande ansvar för utvecklingsfrågor
samt för samordning och långsiktig strategisk planering av grundutbildning. Kommittén fungerar som en
plattform för informationsutbyte om examinationsoch undervisningsformer samt kursvärderingsfrågor.
Kommittén har också en viktig roll i utvecklingen av ny
grundutbildning vid institutionen. Ordförande i kommittén var under 2012 prefekten Roger Klinth och vice
ordförande var temas särskilda grundutbildningskoordinator Dr Karin Osvaldsson Cromdal.
Intäkter och kostnader
Ett viktigt mål under 2012 var att använda delar av
det myndighetskapital institutionen under några år
samlat på sig. Detta skedde också vilket ledde till ett
minusresultat för året på cirka 12 mkr. Bokslutet för
2012 visade att Tema har ett samlat myndighetskapital på cirka 34 mkr. Verksamhetens totala intäkter
var 151,5 mkr, varav 93,6 mkr kom via intäkter av
anslag och 47,3 mkr via intäkter av bidrag. Verksamhetens totala kostnader var 163,5 mkr, varav 103,6
mkr är personalkostnader. Exempel på forskningsfinansiärer som Tema fått bidrag från är: FORMAS,
Energimyndigheten, FAS, SIDA och Vetenskapsrådet. Därtill finns ett antal samarbetsprojekt med
kommuner, myndigheter och organisationer.
Över en femårsperiod har Temas bidragfinansiering
för forskning utvecklats på följande sätt:
2008 2009 2010 2011
2012
Bidrag 37 352 46 151 51 496 51 803 47 283
mkr
Som tabellen visar har en inbromsning skett i ökningen av externa bidrag. Denna inbromsning bör
förstås och värderas mot bakgrund av den förändring
som skett inom forskningsfinansieringen i stort där
allt mer resurser söks i konkurrens medan de fasta
basmedlen i stort har stagnerat. Om forskningsverksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas och expandera behöver därför Tema kraftsamla för att öka
bidragsdelen. Detta bör vara ett prioriterat område
under kommande år.
publicering och citering
m
ätning av forskningsenheters
publiceringar och citeringsgrad har blivit ett i många
sammanhang vedertaget sätt
att mäta forskningens produktivitet och genomslag. Under senare tid har även
de bibliometriska mätningarna kommit att bli en av
parametrarna i fördelningen av forskningsanslag till
universitet och högskolor. Denna utveckling gör det
viktigt också för Tema att rikta uppmärksamhet mot
detta område. Förståelsen av forskningens genomslag – nationellt, internationellt och i relation till
det omgivande samhället – bör dock inte begränsas
enbart till dessa mätningar. En långsiktigt hållbar utveckling av Temas forskningsverksamhet förutsätter
ett arbete på många nivåer. I detta arbete behöver
de bibliometriska mätningarna kompletteras med
en rad andra indikatorer på framgång, utveckling
och genomslag. Det finns också anledning till en
fortlöpande diskussion kring de metoder och urvalskriterier som ligger till grund för mätningarna.
Över tid har Tema hållit en stabilt hög nivå vad gäller publiceringar och citeringar. Utifrån de bibliometriska mått vi idag mäts efter har Tema stått sig
väl i den interna konkurrensen inom LiU men också
jämfört med miljöer inom humaniora och samhällsvetenskap vid andra universitet och högskolor. Under 2012 gjordes en särskild satsning inom Tema för
att kartlägga publiceringsmönster samt informera
forskarna om hur den bibliometriska statistiken formas och vad de behöver tänka på vid inrapportering
av sina publikationer i databasen DIVA. Projektet
leddes av forskningskoordinatorn Silje Lundgren
vid tema Genus och startade som en lokal satsning
inom tema Genus. Resultaten vid tema Genus var
så positiva att även övriga teman involverades. Att
satsningen på fördjupad information om de bibliometriska systemen och statistiken fått avsedd effekt
visar inte minst den publiceringsanalys av perioden
2007-2012 som biblioteket har genomfört för Temas
räkning. Jämfört med den avstämning som gjordes
för perioden 2006-2011, och som presenterades i
verksamhetsberättelsen för 2011, visar den senaste
statistiken på en tydlig förbättring. Den sammanlagda publikationspoängen för institutionen som helhet var i 2011 års avstämning 466,5 poäng medan
den i 2012 års avstämning var 629,3 poäng. Även
parametrar som täckningen (antal publikationer och
fraktioner) i ISI och graden av samförfattande med
internationell författarkrets har påtagligt förbättrats.
I årets uppföljning fick biblioteket även i uppdrag
att redovisa de publikationer som inte synliggörs i
den norska modell som mätningen bygger på. Resultatet visar att ett stort antal sådana publikationer
finns inom samtliga teman. Inte sällan är dessa publikationer centrala i institutionens samverkan och
kommunikation med det omgivande samhället.
Utöver publiceringsanalysen har det också varit
möjligt att genomföra en citeringsanalys för Tema
under perioden 2007-2011. Den fältnormaliserade
tidskriftsciteringsgraden för institutionen ligger på
1,12, vilket ligger över världsgenomsnittet på 1,0.
Detta visar på temaforskningens konkurrenskraft
inom forskarsamhället.
Publikationer i DIVA
Den sammantagna publiceringen (även publikationer som inte räknas in i den norska modellen) som
den rapporterats till LiU e-press (Diva) presenterar
211 publikationer för hela Tema under 2012. Det har
publicerats 108 vetenskapliga artiklar, 69 antologibidrag eller bokkapitel, 13 böcker och redaktörskap för
antologier samt 17 rapporter. Dessutom publicerades 7 avhandlingar (se under forskar- och grundutbildning). Några grafer presenterar publiceringen:
Artiklar totalt 108: Barn (13.3), Genus (18.7, Teknik
(20.5), Vatten (55.5)
108vetenskapligaartiklar
Barn
Genus
Teknik
Vatten
Kommentar: Inkluderar tidskriftsartiklar, refereegranskade och övriga vetenskapliga
Kapitel i bok och antologibidrag, totalt 69: Barn (24);
Genus (27.6); Teknik (9.4); Vatten (8).
69 kapitel i bok & antologibidrag
Barn
Genus
Teknik
Vatten
Kommentar: Inkluderar kapitel i bok, refereegranskade och övriga vetenskapliga
Böcker & antologier (red), totalt 13: Barn (2), Genus
(7); Teknik (4).
13 böcker & antologibidrag
Barn
Genus
Teknik
Kommentar: Inkluderar böcker samt redaktörskap för
antologi, refereegranskade och övriga vetenskapliga
Rapporter totalt 17: Barn (8); Genus (1); Teknik (2);
Vatten (6).
17 rapporter
Barn
Genus
Teknik
Vatten
Kommentar: Inkluderar rapporter, refereegranskade
och övriga vetenskapliga
Forskning och uppdrag
f
orskning är ett av Temas kärnområden.
Sammantaget har 78 projektuppdrag
genomförts under året. Därtill kommer
verksamhet med inriktning mot övriga
forskarsamhället såsom granskningsuppdrag och konferensaktiviteter. 168 granskningsuppdrag har genomförts där flertalet har utförts för
tidskrifter (99 stycken); 10 för konferenser och 59
som sakkunnig för bl a anställningar och docentmeriteringar. Därutöver har 27 kollegiala uppdrag
genomförts varav 22 som ledamot i betygsnämnd,
14 som opponent och 6 som ledamot i vetenskaplig
kommitté. 199 konferensaktiviteter har genomförts
och 16 av dem innebar att delta i arrangerandet av
konferens och 183 presentationer av paper eller inbjudna talare. Sammantaget ges en rik bild av Temas
engagemang i det omgivande forskarsamhället både
nationellt och internationellt. Till detta ska också läggas att forskare och lärare vid Tema genomfört 127
uppdrag inom ramen för tredje uppgiften vilket visar
att forskningen kommuniceras till det omgivande
samhället på ett aktivt sätt.
Projekt
78 projektuppdrag
Projektledning
Delprojektledn
Projektledning 55; Delprojektledning 23.
Reviewuppdrag
168 vetenskapliga granskningsuppdrag
Tidskrift
Sakkunnig
Konferens
Tidskrift 99 uppdrag; Konferens 10 uppdrag; sakkunniguppdrag 59.
Kollegiala uppdrag i forskar-samhället
36 kollegiala uppdrag i forskarsamhället
Ledamot i betygsnämnd
Opponentskap
Opponentuppdrag 14; ledamot i betygsnämnd 22.
Konferensaktiviteter
199 konferensaktviviteter
Paper-presentation
Arrangör
Anordnande av konferens 16; paper-presentation på
konferens 183.
Forskar- och grundutbildning
t
emas forskarutbildning följer den forskning
som bedrivs vid institutionens teman. Målet
är att göra doktoranderna till självständiga
tvär- och mångvetenskapliga forskare med
intresse för grundutbildning och forskningsförmedling samt insikt i hur man ansöker om forskningsbidrag. Forskarutbildningen ska vara relevant
för anställningar inom och utanför universitetssfären. De doktorander som genomför en forskarutbildning vid Tema får en doktorsexamen på 240 hp. På
tema Barn, Genus och Teknik och social förändring
består examen av en kursdel på 90 hp och ett avhandlingsarbete på 150 hp. Vid tema Vatten i natur
och samhälle består examen av en kursdel på 60 hp
och ett avhandlingsarbete på 180 hp. Avhandlingen
kan presenteras som en monografiavhandling eller
en sammanläggningsavhandling. Avhandlingen försvaras offentligt vid en disputation med en opponent
och en betygsnämnd.
Tema vinnlägger sig om att ha en forskarutbildning
med hög attraktionskraft och kvalitet. För att stärka
doktorandernas möjlighet till karriärutveckling fattade institutionsstyrelsen 2010 beslut om att införa
två så kallade karriärskjutsmånader för nydisputerade doktorander. Syftet var att ge nydisputerade goda
förutsättningar att stärka sin position inom akademin. Under karriärskjutsmånaderna förväntades den
nydisputerade färdigställa minst en vetenskaplig
artikel samt minst en minst en forskningsansökan.
Satsningen startade som en provverksamhet under
2010 och utvärderades i början av 2012. Utvärderingen visade att karriärskjutsmånaderna var mycket
uppskattade av de som tagit del av dem och att de
också hade haft avsedd effekt vad gäller publiceringar och forskningsansökningar. Därför valde styrelsen
att permanenta satsningen på karriärskjutsmånader.
På grund av ekonomiska skäl halverades dock tiden
från två till en månad.
Under 2012 fortsatte den satsningen på doktorandcoaching som inletts året innan. De doktorander
som önskade fick ta del av programmet som genomfördes i Feelgoods regi och hade som mål att
stärka doktorandernas psykosociala situation. Under
2012 deltog tre doktorander i programmet. I början
av året inleddes också arbetet med en institutionsgemensam doktorandkurs om tvärvetenskap. En ar-
betsgrupp med representanter från samtliga teman
arbetade fram ett förslag som presenterades och
diskuterandes i forskarutbildningskommittén, ledningsrådet samt institutionsstyrelsen. Den nya kursen introduceras i forskarutbildningarna under 2013.
Tema har under 2012 antagit nio doktorander, fördelade enligt följande: sex på tema Vatten, en på tema
Genus och två på tema Teknik och social förändring.
Under året examinerades sammanlagt sex doktorander vid Tema. Två doktorander på tema Teknik och
social förändring, två på tema Vatten i natur och
samhälle och två på tema Genus.
Avhandlingar, totalt 6: Genus (2); Teknik (2); Vatten
(2);
6 avhandlingar
Genus
Teknik
Vatten
Tematiskt Forum för doktorander vid filosofisk fakultet och Utbildningsvetenskap är en mötesplats för
doktorander vid de båda fakulteterna. Verksamheten
stöds av fakulteterna och av Temainstitutionen. Tematiskt Forum för doktorander anordnar fyra seminarier varje år. Seminariernas innehåll genereras i en
arbetsgrupp med doktorander från flera institutioner
och som sammanhållande länk mellan doktorandgenerationerna fungerar en proprefekt vid Tema. Seminarierna under 2012 behandlade följande områden:
15/2 International Academic Integration: Obstacles
and Possibilities for PhD Students; 18/4 Vad är ”good
enough”? Ambitioner och överambitioner i forskarutbildningen; 26/9 Organizing doctoral students at LiU?
Experiences and prospects; och slutligen Bli synad i
sömmarna. Att ge och få kritik. Gäster som ger korta
presentationer på seminariets tema bjuds in till varje
seminarium och det finns gott om utrymme för samtal och diskussioner.
Grundutbildning. Tema rymmer såväl grundutbildningsämnen som centrumbildningar och forskningsmiljöer vid Campus Linköping och Campus Norrköping. De grundutbildningsämnen som har Tema som
värdinstitution är disciplinorienterade (Geografi)
och tvärvetenskapligt orienterade (Miljövetenskap,
Genusvetenskap, Tematisk Naturvetenskap). Tema
är värdinstitution för ett program på kandidatnivå,
Miljövetarprogrammet (180 hp), och tre internationella mastersprogram (Master’s Programme in Child
Studies 120 ECTS, Master's Programme in Science for
Sustainable Development 120ECTS) samt Gender Studies – Intersectionality and Change (120 ECTS). Utöver
den utbildning som är förlagd till Tema gör många
lärare insatser på program och kurser vid andra institutioner, särskilt vid professionsprogrammen inom
lärarutbildningen och socionomutbildningen.
Ett ökat engagemang inom grundutbildningsområdet utgör en viktig del av temas långsiktiga strategiska satsningar. Under 2012 togs sig detta bland annat
uttryck i starten av ett nytt nätbaserat internationellt
masterprogram inom det genusvetenskapliga området (se ovan). Programmet startade under höstterminen 2012 och antog cirka 30 studenter – det stora
flertalet från utlandet. Vid temadagen i september
stod utveckling av ny grundutbildning i fokus. Uppgiften var att skissa på möjliga nya grundutbildningsprogram som Tema skulle kunna stå som värd för.
Detta blev starten för utvecklingen av ett samhällsplanerarprogram. Filosofisk fakultet ställde sig positiva till idén och tillsköt utvecklingsmedel. Slutgiltigt
beslut om det nya programmet kommer att fattas
av fakultetsstyrelsen under hösten 2013. Under 2012
skedde även nysatsningar inom området fristående
kurser. Även här ställde sig filosofisk fakultet positiva
till Temas satsning. Trots nedskärningar inom andra
delar av fakultetens grundutbildningsverksamhet tilldelades Tema ytterligare 20 helårsekvivalenter för fristående kurser. Ett långsiktigt arbete med att stärka
den akademiska och ekonomiska bärkraften inom
ämnet geografi inleddes under hösten 2012.
t
Tema Barn
ema Barn bedriver tvärvetenskaplig forskning om barn (0-18 år) och barns livsvillkor,
både i Sverige och internationellt. En central
utgångspunkt för tema barns forskning är
barndomens förändrade innebörder i tid och
rum. Barn utgör en tredjedel av världens befolkning
och påverkar med sin närvaro grundläggande strukturer och traditioner i samhället. Tema Barns forskning om barn och barndom omfattar också ett intresse för hur samhällets strukturer och organisation
både påverkar och påverkas av barn. En tematiskt
upplagd forskning om barn och barndom erbjuder
alternativa sätt att analysera sociala, politiska och
kulturella skeenden, både nationellt och internationellt, och samhällsprocesser blir synliga på nya sätt.
Normer och värderingar ifråga om vad som betraktas som en god respektive problematisk barndom
förändras över tid och tar sig olika uttryck beroende
av sociala och kulturella sammanhang. Tema Barns
forskning belyser hur sociala normer och kulturella
konventioner i skola, omsorg och barnpsykiatrisk
vård, och andra verksamheter för barn, påverkar och
styr både policy och praktik. Likaså bedrivs forskning om konflikter och oenigheter rörande barns liv
och villkor, i situationer där olika normsystem ställs
mot varandra och skilda intressen står på spel. Tema
Barns fokus på barns aktörskap innebär ett intresse
för hur omvärlden ter sig för barn och hur barn aktivt
deltar i utformandet av denna omvärld. Det betyder
att barns handlingar och interaktioner, liksom barns
berättelser och uttryck är centrala och tillskrivs ett
egenvärde (barns perspektiv). Tema Barns forskning
sätter också ljuset på hur barn som specifik kategori
definieras i samhälleliga processer (barnperspektiv).
Det kan handla om synen på barn i politiska förlopp,
policyutveckling och myndighetsutövning.
I de senaste tre årens bibliometriska mätningar har
tema Barns publicering legat på en stabilt hög nivå.
I tabellen nedan redovisas data från mätningarna
2005-2010, 2006-2011 samt 2007-2012. Dels redovisas den totala publiceringspoängen, dels publiceringspoängen per årsarbetskraft (ÅA), exklusive doktorander respektive inklusive doktorander. Värt att
notera är också att publiceringsanalysen exkluderar
avhandlingar och redaktörskap.
20052010
Publiceringspoäng 138,1
20062011
134,0
Publiceringspoäng 1,4
1,58
per ÅA, exkl. doktorander
Publiceringspoäng Ingen 0,87
per ÅA, inkl. dok- uppgift
torander
20072012
131,9
1,6
0,9
Källa: Linköpings universitetsbibliotek, bibliometrisk
analys för 2005-2010, 2006-2011 och 2007-2012
Under 2012 fattade fakultetsnämnden vid Filosofisk fakultet beslut om att föreslå två professorer vid
tema Barn. Docenterna Anna Sparrman och Asta Cekaite förslogs som innehavare av professurerna. Institutionsstyrelsen har också beslutat om antagning
av doktorander under 2013.
Tema barn har normalt tre seminarier i månaden
samt två s k ”supertisdagar” per termin. I samband
med seminarierna presenterar doktoranderna avhandlingsdelar eller redovisar 60% texter och slutmanus eller också är det inbjudna gäster från Sverige eller det internationella forskarsamhället som
presenterar material eller texter. I samband med supertisdagarna bjuds flera gäster in till en workshop
för att diskutera gemensamma frågeställningar eller
problemområden.
Workshop och supertisdagar:
I ”Barndomsforskning – kritik och utmaningar”
Kay Tisdal, prof of Childhood Policy and Co-Director
of the Centre for Research on Families and Relationships, at the University of Edinburgh and Michael Gallagher, postdoctoral Research Associate, at Glasgow
University
II ”The Evacuation of Finnish War Children to Sweden during WWII”
Ann Nehlin, Stockholms universitet, Pertti Kavén,
Helsingfors universitet, Pirjo Korkiakangas, Jyväskylä
universitet, Tiina Kinnunen, Jyväskylä universitet,
Martin Parsons, University of Reading, England,
Kjersti Ericsson, Oslo universitet, Kirsi Pauliina Kallio, Tampeere universitet, Ingrid Söderlind, Pirjo
Markkola, Jyväskylä universitet, Karin Zetterqvist
Nelson, Johanna Sköld.
III “Childhood, parenthood and parental support”
Sally Wiggins, University of Strathclyde, Lars Plantin,
Malmö högskola, Bengt Sandin
Bland tema Barns gäster märktes under 2012 t ex
Sara Brolin Låftman (Stockholms universitet), Anna
Edin (Gävle högskola, vid Åsa Pettersons slutseminarium) , Ann-Sofie Bergman (Linnéuniversitetet,
Växjö, {avhandlingstext}), Jim Block (DePaul (Universitetet i Chicago), Anna Larsson, (Umeå universitet {psykosociala elevvårdsverksamheten}) , Sally
Wiggins (Strathclyde), Thomas Ziehe, (Kollegium
och skolforskning och norrut – sam arr med IBL),
Mette Seidelin (Institut for Historie, Syddansk universitet), Johanna Schiratzki, Eva Änggård, Anja
Hirdman (Stockholms universitet {Johanna Sjöbergs
slutsem}), besök från FHI, Lynne Vallone (prof, Department of Childhood Studies, Rutgers University
28 aug – 30 sept), Helma Lutz (prof. Goethe universitet i Frankfurt), Mary Jane Kehily, (The Open University, UK), Lars Kaijser (Stockholms universitet
{opp David Cardells 60%}), Stefan Jonsson (REMESO, Norrköping), Fanny Ambjörnsson (Stockholms
universitet).
Tema Barn har deltagit i planering rörande möjligheterna för ett forskarnätverk för skandinaviska
barn- och barndomsforskare, Tema Barns forskare
har också varit aktiva i en institutionsövergripande
seminarieserie SIS (Samtals- och interaktionsseminariet) i samverka bl a med IKK samt ansvarat för
ett institutionsövergripande seminarium av forskare
som är engagerade i projekt inom ramen för folkhälsoinstitutets forskning om föräldrastöd.
Forskarutbildning har genomförts för den doktorandgrupp som antogs hösten 2011. Under vårterminen 2012, ”Barn, barndom och hälsa” (7,5 HP),
”Barn, familj och föräldraskap” (7,5 HP), samt ”Barn,
visuell kultur och konsumtion” (7,5 HP), samt individuellt orienterat projektarbete för doktoranderna
(7,5 H). Under höstterminen 2012 genomfördes kursen Metoder i barn och barndomsforskning (15 HP).
Tema Barn hade under året huvudansvar för en av
kurserna i den så kallade utbildningsvetenskapliga
kärnan (UK) inom ämneslärarutbildningarna (7-9
och Gy). Temat deltog även med lärare och delat
kursansvar i UK-kurser i F-3- samt 4-6-programmen.
Tema Barns personal har också deltagit i t ex socionomprogrammet, psykologprogrammet, Samhällsoch kulturanalys samt CUL utbildningar.
Tema Barns nätbaserade mastersutbildning (2 år)
har utretts av Gunilla Tegern. Fakultetsnämndens
ledning har ställt sig positiva till en ny start av programmet. Beslut fattas under våren 2013.
Tema barn har sedan 2010 haft forskningsprogram
om föräldrastöd som genomförts i samverkan med
bl a Linköpings kommun. Ett andra forskningsprogram om föräldrastöd sattes igång under året och
kommer att fortsätta under 2012 och 2013. Totalt
innebar det ett stöd på ca 8,9 miljoner kronor.
Under 2012 har temat varit involverat i ett forskningsprojekt om barns psykiska hälsa som drivs med stöd
från Folkhälsoinstitutet och bygger på ett långgående
samarbete med bland annat Katrineholms kommun,
Uddevalla kommun och Linköpings kommun. Tema
Barn har också deltagit i Folkhälsoinstitutets samverkansgrupp och nationella s.k. spridningskonferenser.
Vidare ordnade tema Barn ett forskningsseminarium
med forskare inom det nätverk som organiseras av
Folkhälsoinstitutet.
Forskare från tema Barn har samverkar i forskningsprojekt med forskare från Ersta Sköndals högskola
samt NTNU i Trondheim och planerar ett närmare
samarbete med Open University, London UK och
Rutgers University, USA
Tema Barns forskare deltog under 2011 i ett antal
internationella konferenser bl a som key note speakers och deltog i planeringen av en stor internationell konferens i Geneve som var ett samarbete mellan SHCY och ISCHE. Professor Bengt Sandin har
under året varit President for the SHCY för perioden
och därvid engagerad i en rad internationella aktiviteter. Bengt Sandin har varit inbjuden Gästprofessor
vid Institute of Advanced Studies, Bloomington , IN,
USA och docent Anna Sparrman var gästprofessor
vid Childhood Studies vid Rutgers University, Camden, NJ, USA.
Under våren 2012 var Prof. Lynne Vallone (Rutgers
University Camden) anställd som gästprofessor vid
tema Barn. Vidare har fil.dr. Anette Wickström, lektor
vid Institutionen för kultur och kommunikation, under året bedrivit forskning vid tema Barn på externa
anslag från VR.
Publikationer i urval
Artiklar:
Cekaite, A. Affective stances in teacher-novice student interactions : Language, embodiment, and willingness to learn in a Swedish primary classroom.;
Language in society, 2012;41:641-670.
Lindgren, A, Sparrman, A, & Eriksson Barajas, K.
From Instruction to Reflection: Film in Education in
Sweden, Chi-Kim Cheung (Ed), Research in Media
Education. Education in a Competitive and Globalizing World, 2012:151-173.
Lindgren, C. Planting a child. International adoptions and assisted fertilization in Swedish reproduction policies. Scandia, 2012;78(2):149-151.
Lind, J. ‘As Swedish as anybody else’ or ‘Swedish,
but also something else’? Discourses on transnational adoptee identities in Sweden. Adoption & Fostering, 36(3-4): 85-96..
Cromdal, J., Persson-Thunqvist D., Osvaldsson K.
‘SOS 112 what has occurred?’: Managing openings
in children’s emergency calls. Discourse, Context &
Media, 1(4): 183-202. sterd
Zetterqvist Nelson, K. (2012). Från samhällets barn
till egna individer. Barnpsykiatrisk behandlingsideologi 1945–1985. Scandia, 78(2): 40-67.
Wickström, Anette (2012) Depressionsförebyggande
kurser krockar med skolans pedagogiska vardag. Venue: Tanke- och kunskapsutbyte av erfarenheter och
forskning om förskola och skola, Linköpings universitet. http://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/
Böcker:
Sparrman, A., Sandin, B. & Sjöberg, J. (red.)(2012)
Situating child consumption: rethinking values and
notions of children, childhood and consumption,
Nordic Academic Press, Lund
Sköld, J. (2012) Fosterbarnens ö: Prins Carls uppfostringsinrättning och verksamheten på Gålö : 18301939, Stockholmia, Stockholm
Lindgren, A. (2012) Kultursamverkansmodellen och
konsekvenser för barn och unga, i Tobias Harding
och Calle Nathansson (red), Under konstruktion.
Effekter av kultursamverkansmodellen 2010-2012.
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting,
2012, s 88-98.
Bergnehr, D. (2012) 'Introduktion: Stöd till barn och
föräldrar'. Barn, Nr 4, Special Issue: Stöd till barn
och föräldrar, red. Bergnehr, Disa.
Bokkapitel:
Bergnehr, D. (2012) 'Barnet, hemmet och skolan i ett
socioekonomiskt utsatt bostadsområde', pp. 87-103.
I Aarsand, L. & Aarsand P. (red.), Familjeliv och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Cekaite, A. (2012) Tattling and dispute resolution :
Moral order, emotions, and embodiment in teachermediated disputes of young second language learners. I Disputes in everyday life: Social and moral orders of children and young people. 1 Emerald Group
Publishing Limited; 2012. pp. 165-193. Sociological
Studies of Children and Youth, 15.
Sandin, B. (2012) Children and the Swedish Welfare
State: From Different to Similar. I Reinventing Childhood after World War II ed. Paula S Fass och Mickael
Grossberg. Pennsylvania: University of Pennsylvania
Press
Malmquist, A., Hydén, M. & Zetterqvist Nelson, K.
(2012) ”Familjeliv hos samkönade par och andra
regnbågsfamiljer ” I Bäck-Viklund, M. & Johansson,
T. (red.), Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och
kultur (Reviderad upplaga)
Cardell, D. & Sparrman, A. (2012). Enacting money
at an amusement park. I Sparrman, A.,
Sandin, B. & Sjöberg, J. (eds.), Situating child consumption: Rethinking values and notions of children, childhood and consumption, pp. 115-132. Lund:
Nordic Academic Press.
Samuelsson, T. (2012). Not All About the Money:
Children, Work, and Consumption. I Sparrman, A.,
Sandin, B. & Sjöberg, J. (Eds.). Situating Child Consumption. Lund: Nordic Academic Press: 81-96.
Rapporter:
Lundberg, A., Hallberg, M. & Zetterqvist Nelson, K.
(2012) Barndom, kultur och politik – ett teaterpolitiskt forskningsprojekt. Reports on children and
the study of childhood. Tema Barns rapportserie,
2012:10.
Zetterqvist Nelson, K. & Kvist Lindholm, S. (2012)
Säg STOPP!- ett antimobbningsprojekt från Kulturskolan i Katrineholm. Forumteater och dramapedagogik när elever i år fyra utarbetar strategier mot
mobbning. Reports on children and the study of
childhood. Tema Barns rapportserie, 2012:2.
Bergnéhr, D. & Osvaldsson, K. (2012) Lärande samspel - ett manualbaserat skolprogram med barn- och
relationsperspektiv och lokal anpassning. Research
Report on Childhood and the Study of Children, 201
s
Tema Genus
edan Tema Genus startade 1999 har verksamhetens tonvikt legat på forskning och
forskarutbildning. Under de senaste åren
har dock grundutbildning kommit att ges
allt större plats, och under 2012 startades
vid temat det internationella, engelskbaserade mastersprogrammet (60/120 hp) Intersektionell genusvetenskap som förändringsarbete [Intersectionality
and Change]. Stora delar av programmet ges online
och mycket utrymmes ges för att arbeta med innovativa och inklusiva pedagogiska former. Inför antagningen 2012 hade programmet ungefär 200 sökande, varav hälften hade denna utbildning som sitt
förstahandsval.
Mastersprogrammet har vuxit fram ur den breda och
djupa erfarenhet inom genusforskning som finns
vid temat, och med insatser från en alltjämt expanderande personalstyrka. I centrum för avdelningens
forskning står frågor om kön/genus, genusrelationer
och hur maktordningar som baseras på och formar
genus förstärks och utmanas i intersektioner med
andra strukturerande kategoriseringar, så som sexualitet, klass, etnicitet, funktionshinder och icke-/
mänsklighet. Teoretiskt och metodologiskt bedrivs
forskningen med tvär-, trans- och postdisciplinära
utgångspunkter, och ofta inom samarbetsprojekt
som knyter samman forskare i internationella nätverk. Under 2012 uppdelades forskningen i sex
delområden, samtliga med så väl seniora forskare
som doktorander knutna till sig: Genus och kultur;
Genus, organisation och ekonomisk förändring;
Kritiska studier av män och maskuliniteter; Genus
och kunskapsproduktion inom medicin, teknik och
naturvetenskap; Posthumanistiska genusstudier;
Zoontologiska studier. Flera förstärkningar inom
den forskande personalen skedde under 2012: Anna
Wahl utsågs till gästprofessor inom delområdet Genus, organisation och ekonomisk förändring, och
Wera Grahn och Malena Gustavson påbörjade sina
anställningar som lektor respektive forskarassistent.
I samarbete med Uppsala universitet antogs också
Klara Goedecke som doktorand.
I de senaste tre årens bibliometriska mätningar har
tema Genus publicering legat på en stabilt hög och
ökande nivå. Inte minst visar 2012 års mätning på en
markant ökning. I tabellen nedan redovisas data från
mätningarna 2005-2010, 2006-2011 samt 2007-2012.
Dels redovisas den totala publiceringspoängen, dels
publiceringspoängen per årsarbetskraft (ÅA), exklusive doktorander respektive inklusive doktorander.
Värt att notera är också att publiceringsanalysen exkluderar avhandlingar och redaktörskap.
20052010
Publiceringspoäng 80,5
Publiceringspoäng 2,37
per ÅA, exkl. doktorander
Publiceringspoäng 0,76
per ÅA, inkl. doktorander
20062011
84,4
2,1
20072012
181,2
3,3
0,78
1,3
Källa: Linköpings universitetsbibliotek, bibliometrisk
analys för 2005-2010, 2006-2011 och 2007-2012
Sedan 2007 har Tema Genus, i samarbete med Avdelningen för Genus och Medicin vid LiUs Hälsouniversitet och Centrum för feministiska samhällsstudier vid Örebro universitet drivit ett internationellt
forskningscentrum för excellent genusforskning. Under de fem första åren av samarbetet bedrevs centret
med stöd av excellensmedel från Vetenskapsrådet i
form av projektet GEXcel – Gendering Excellence. En
långsiktig målsättning för GEXcel har varit att etablera ett permanent centrum för avancerad genusforskning, och under 2012 tog etableringen av den
permanenta strukturen – GEXcel International Collegium for Advanced Transdisciplinary Gender Studies
– viktiga steg. I form av Centrum för Genusvetenskap
vid Karlstads universitet fick kollegiet en ny universitetsmedlem, och vid Tema Genus anställdes Dr Silje
Lundgren som forskningskoordinator för att bidra
till kollegiets utveckling och drift. Tema Genus var
vidare värd för det första mötet för RINGS: International Research Network of Institutions of Advanced
Gender Studies, ett samarbete mellan starka genusforskningsmiljöer runt om i världen, och som initierats inom ramarna för GEXcel-samarbetet. Delegater
från tolv olika forskningsmiljöer och åtta olika länder,
besökte under två dagar Tema Genus, och representanter för ytterligare fem närvarade via länk.
Tema Genus hade under 2012 också en rad mer
långvariga gäster. Genom det GEXcel-baserade
forskningstemat Gendered sexualed transnationalisations, deconstructing the dominant: Transforming
men, “centres” and knowledge/policy/practice, under ledning av professor Jeff Hearn, gästades avdelningen av Dr Sofia Aboim, Institute of Social Sciences vid University of Lisbon, Dr. Marina Blagojevic, Institute for Criminological and Sociological Research i
Belgrad, samt Dr Iva Šmídová, Department of Sociology, Masaryk University i Brno. Genom Posthumanities Hub, lett av docent Cecilia Åsberg, gästade Dr.
Susanne Gannon, University of Western Sydney och
Dr. Astrida Neimanis, Gender Institute vid London
School of Economics. I samarbete med Tema Teknik
och Social förändring inbjöds Dr. Sharon Traweek,
University of California Los Angeles, och under 2012
återsågs professor Gillian Einstein, University of Toronto, som genom ett samarbete med Avdelningen
för Genus och Medicin även gästade 2011. Vidare
besökte Inês Carvahlo, doktorand från universitet i
Lissabon, och handledd av professor Nina Lykke.
Under 2012 var det även flera av Tema Genus medarbetare som själva besökte andra universitet. Magdalena Górska, vistades vid University of California,
Santa Cruz,
Dr. Katherine Harrision, besökte University of Graz
på ett forskarstipendium, professor Jeff Hearn gästade både University of Wollongong och University
of Adelaide, Dr Pia Laskar besökte Svenska Institutet i Istanbul, professor Margrit Shildrick vistades
vid University of Toronto, och docent Cecilia Åsberg
bjöds in som gästforskare till Norwegian University
of Science and Technology, Trondheim.
En viktig källa till personalmobilitet har varit forskarskolan InterGender – Research School in Interdisciplinary Gender Studies som under ledning av
professor Nina Lykke koordineras från Tema Genus.
InterGender samlade under 2012 femton olika forskarutbildningsmiljöer inom genusvetenskap i Sverige och internationellt. Forskarskolan verkar för att
arrangera doktorandkurser ledda av framstående
forskare inom fältet, och för att erbjuda doktorander stipendier för resa och logi i samband med kurserna. InterGender etablerades med finansiering av
Vetenskapsrådet, men under 2012 påbörjades arbete
med att hitta former för ett fortsatt, permanent och
utvidgat samarbete även efter det att medlen från
rådet upphör. Under året arrangerades sju kurser,
varav tre vid Tema Genus, och avdelningen besöktes
därigenom av Professor Claire Colebrook, Pennsylvania State University, U.S.A; Professor Myra J. Hird,
Queen’s University, Canada; Dr. Gina Dent University of California Santa Cruz; Professor Robert McRuer,
George Washington University och Professor Jens
Rydström, Lunds universitet.
Bland de många projekt som har sin bas vid Tema
Genus kan ett par nämnas särkilt: under år startar
projektet Feministiska teorier om intersektionalitet,
lett av professor Nina Lykke, i full skala. Projektet
är femårigt, finansieras av Vetenskapsrådet och genomförs i samarbete mellan flera forskare från Tema
Genus och från Örebro universitet. Ett forskningssamarbete med Humboldt-Universitet i Berlin inleds vidare: docent Cecilia Åsberg kommer att ingå
i projektet Gender as a Category of Knowledge. Genom Professor Anna Wahl etableras inom projektet
Harriet också forskningsbaserade kopplingar mellan
Tema Genus och Fosforgruppen vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Utöver forskning och utbildning är Tema Genus
också en viktig plattform för samverkan och dialog
med andra delar av universitetet och det omgivande
samhället, och flera projekt som initierats under de
föregående åren drivs under 2012 som väletablerade inslag i miljön: inom projektet Genuslabbet, lett
av docent Cecilia Åsberg, skapas produktiva möten
mellan forskare inom samhällsvetenskap och humaniora å ena sidan och naturvetenskap å den andra.
Professor Nina Lykke leder ett projekt som arbetat
med att skapa villkor för förtydligad närvaro av kritiska genusperspektiv inom lärarutbildningarna. I
samverkan med Skolverket har avdelningen anordnat fortbildningskurser inom sex- och samlevnadsundervisning, samt likabehandling, och ett nära
samarbete pågår ständigt med Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid LiU. På tema Genus
finns också redaktörer för en bokserie som ges ut på
det internationella förlaget Routledge, Routledge Ad-
vances in Feminist Studies and Intersectionality, och
avdelningen är också värd för Tidskrift för genusvetenskap liksom, till och med 2012, för den nordiskinternationella tidskriften NORA, Nordic Journal of
Feminist and Gender Research.
Böcker:
Under 2012 var det omgivande debattklimatet synnerligen hårt och kritiskt när uppmärksamheten riktades mot genusforskning. Fältet misstänkliggjordes
ofta för att vara ovetenskapligt, allt för politiserat och
i avsaknad av en beredskap att agera självkritiskt. I
en debatt artikel i Östgöta Correspondenten bemötte
Docent Roger Klinth mycket av denna kritik, och, i
alla fall lokalt, mjuknade tonen i debatten kring det
genusvetenskapliga fältet.
Lykke, N. (2012). Feminist Studies: A Guide to Intersectional Theory, Methodology and Writing (Paperback (2nd)ed.). New York: Routledge.
Publikationer i urval
Artiklar:
Laskar, P. (2012). Sexualiteten förblir familjeinstitutionens spöke: Satellit till 'Den heliga familjen' av
Barbro Backberger. Tidskrift för Genusvetenskap (4),
95-98.
Hearn, J. (2012). A multi-faceted power analysis of
men’s violence to known women: from hegemonic
masculinity to the hegemony of men. Sociological
Review, 60(4), 589-610.
Hearn, J. & Morrell, R. (2012). Reviewing Hegemonic
Masculinities and Men in Sweden and South Africa.
Men and Masculinities, 15(1), 3-10.
Shildrick, M. (2012). Imagining the Heart: Incorporations, Intrusions and Identity. Somatechnics, 2(2),
233-249.
Beckman, F. (2012). The Time of the Femme Fatale: Reconsidering Temporality and Misogyny in the
Films of David Lynch. Cinema Journal, 52(1).
Johnson, E. & Åsberg, C. (2012). Enrolling Swedish
Men, Their Partners, and Doctors: Individual and
collective responses to erectile dysphunction. 25(2)
Science & Technology Studies.
Shildrick, M. (2012). Dangerous Discourses: Subjectivity, Sexuality and Disability (2nd ed. ppbed.). London: Palgrave Macmillan.
Avhandlingar:
Balkmar, D. (2012). On Men and Cars: An Ethnographic Study of Gendered, Risky and Dangerous
Relations. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press.
Obreja, M. (2012). Technology and Sexual Difference.
(Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press.
Bokkapitel:
Svensson, L., Lindholm, K., Callerstig, A.-C. & Sjöberg, K. (2012). Gender mainstreamning as sustainable development processes. In: Kristina Lindholm
(Ed.), Gender mainstreaming in public sector organisations: policy implications and practical applications (pp. 31-58). Lund: Studentlitteratur.
Balkmar, D. & Joelsson, T. (2012). Feeling the Speed
- the Social and Emotional Investments in Dangerous Road Practices. In: Maria Jansdotter Samuelsson, Clary Krekula, Magnus Åberg (Ed.), Gender and
Change: power, politics and everyday practices (pp.
37-52). Karlstad: Karlstad University Press.
Wahl, A. (2012). Inför obligatoriska genuskurser
(1ed.). In: Maud Eduards, Maria Jansson, Maria
Wendt, Cecilia Åse (Ed.), Det heter feminism: 20
anspråksfulla förslag för att förändra världen (pp.
71-77). Stockholm: Hallongrottan och Feministiskt
perspektiv.
Klinth, R. (2012). Reflections from a year in a men's
group (1ed.). In: Peter Lumb (Ed.), Men's a-Musing
(pp. 35-37). Green books.
Lykke, N. (2012). Intersektionell genuspedagogik. In:
Anna Lundberg & Ann Werner (Ed.), Genusvetenskapens pedagogik. Göteborg: Nationella sekretatiatet
för genusforskning.
Beckman, F. (2012). Freaks of Time: Revaluating Memory and Identity through Daniel Knauf’s Carnivále.
In: Melissa Ames (Ed.), Time in Television Narrative:
Exploring Temporality in 21st Century Programming.
Missisippi: University Press of Mississippi.
Lykke, N. (2012). Passionate Disidentifications as Intersectional Writing Strategy. In: Nina Lykke (Ed.),
Writing Academic Texts Differently: Intersectional Feminist Methodologies and the Playful Art of Writing.
New York: Routledge.
Weinstein, J. (2012). Transgenres and the Plane of
Gender Imperceptibility. In: Henriette Gunkel, Chrysanthi Nigianni, and Fanny Söderbäck (Ed.), Undutiful Daughters: New Directions in Feminist Thought
and Practice (pp. 155-168). New York: Palgrave Macmillan.
Neimanis, A. (2012). Hydrofeminism: or, on becoming a body of water. In: Henriette Gunkel, Chrysanthi Nigianni and Fanny Söderbäck (Ed.), Undutiful
Daughters: New Directions in Feminist Thought and
Practice. Palgrave Macmillan.
Redaktörskap/redigerade volymer:
Pernrud, B. (Ed.). (2012). GEXcel Work in Progress
Report Volume XIV: Organising an International Collegium for Advanced Transdisciplinary Gender Studies - Exploring Models. Linköping: Linköpings universitet.
Shildrick, M. & Giffney, N. (Eds.). (2012). Theory on
the Edge: Irish Studies and the Politics of Sexual Difference. Palgrave Macmillan.
Åsberg, C., Koobak, R. & Johnson, E. (Eds.). (2012).
Post-humanities and Feminist Science Studies: Gender studies meets the enironment, animals, microbiologies and other materialities in a post-constructionist and post-disciplinary mode (1ed.). London:
Taylor & Francis Group.
Åsberg, C. & Rönnblom, M. (Eds.). (2012). Taking
Turns: Contemporary perspectives on and in gender
studies and feminist research. A selected collection
with key contributions to NORA: Nordic Journal of
Feminist and Gender Research between 2010 and
2012. (1ed.). London: Taylor & Francis.
Åsberg, C., Hultman, M. & Lee, F. (Eds.). (2012).
Posthumanistiska nyckelstexter (1ed.). Lund: Studentlitteratur AB.
Tema Teknik och social förändring
v
id tema Teknik och social förändring (tema
T) bedrivs forskning och utbildning kring
hur människor skapar och använder teknik,
samt om hur teknisk förändring vävs samman med kulturmönster, vardagsliv, politik
och ekonomi. Verksamheten är tvärvetenskaplig och
rymmer såväl historiska studier som analyser av nutid och framtidsscenarier.
Forskningen vid tema T bedrivs inom ramen för
fyra breda programområden. Dessa överlappar med
verksamheten inom flera andra forskningsfält som
även samlar forskare vid andra institutioner inom
och utanför Linköpings universitet.
De fyra aktiva Tema T-programmen är
• Teknik, praktik, identitet (TPI), med tonvikt på analyser av sociala praktiker kring teknikens användning
och utveckling i skilda kulturella och organisatoriska
sammanhang. Lärande, arbetsliv och risk fokuseras,
liksom relationen mellan teknik, vetenskap och medicin, insatta i sociala och politiska sammanhang.
Programmet har som särskilt ansvar att utveckla
genusperspektiv inom forskningen om teknik och
samhälle.
• Teknik, värderingar och politiska processer (TVOPP)
med tonvikt på det politiska inflytandet och frånvaron av sådant inflytande över den tekniska utvecklingen. Med politik förstås då inte enbart den verksamhet som pågår i formellt politiska sammanhang,
utan även aktivitet som utövas inom exempelvis företag, intresseorganisationer, myndigheter, sociala
rörelser och bland den engagerade allmänheten för
att påverka den tekniska utvecklingen och de sociala
förändringsmönster som denna är förbunden med.
Ansvarig professor: Jonas Anshelm
• ValueS, Science, Technology and Valuation Practices. I programmet fokuseras hur värden och värderingspraktik är en del av utveckling och spridning av
teknik och vetenskaplig kunskap. Intresset riktas bl a
mot de roller som ekonomiska värden och värderingar kan få i sådana processer samt hur dessa i sin tur
kan formas i olika tekniska och vetenskapliga sammanhang. En viktig tematik rör värderingspraktikens
utformning och roller i relation till de många kunskapskulturer och organiseringsformer som präglar
vetenskapligt arbete och teknisk utveckling.
Ansvarig professor: Claes-Fredrik Helgesson
Ansvarig professor: Boel Berner
Därtill kommer flera flerinstitutionella verksamheter:
• Teknik, vardag, samhälle (TEVS) bedriver forskning
om teknik i vardag och samhälle, med betoning på
problematiker som uppträder på de lokala och regionala samhällsnivåerna. Forskningen bedrivs utifrån
olika teoretiska perspektiv, men begreppen ”hushåll”, ”system”, ”policy” och ”vardag” är centrala
gemensamma begrepp som problematiseras. Utgångspunkten är att både människors aktiviteter och
teknikens och institutioners ramverk får betydelse i
vardagslivet och i lokala praktiker. Hushållsaktörer
likaväl som professionella aktörer i organisationer
påverkas av strukturer men de kan även påverka och
förändra strukturer. Empiriskt fokus ligger främst på
energianvändning, transportplanering och informations- och kommunikationsteknik.
• Vid tema T finns sedan 1997 omfattande forskning
kring energisystemets dynamik och utveckling inom
ramen för forskarskolan Program Energisystem
(PES). Forskarskolan bedrivs i samverkan mellan
Tema T, IEI/avd. för Energisystem vid LiTH, Uppsala
universitet, KTH och Chalmers.
Ansvarig professor: Kajsa Ellegård
• Forskningsprogrammet om aktörer, samhälle och
transporter (FAST) är sedan 2005 ett forum för
samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning
om transporternas utveckling. Det innebär ett samarbete mellan tre forskningsmiljöer med kompletterande kompetenser inom transportområdet: VTI,
Linköping, tema T, Linköping samt tema Kultur och
samhälle (tema Q), Campus Norrköping.
Avdelningen har fortsatt att utveckla arbetsformen
där olika arbetsgrupper, s.k. utskott, har en central
roll för att driva särskilda frågor. Det finns aktiva utskott rörande forskarutbildning, grundutbildning,
forskningsansökningar, publicering, samt högre seminariet. Under hösten 2012 påbörjades med start
i T-nämnden ett omfattande strategiarbete där information om verksamheten först samlades från interna och externa källor. Utskott och forskningsprogram ombads exempelvis att i kortare PM reflektera
över verksamheten och därtill skickades enkäter till
bland annat tidigare medarbetare och gästforskare
samt opponenter och medlemmar av betygskommittéer. I slutet av året förelåg resultatet av detta arbete i
form av ett omfattande och mångfacetterat kompendium som grund för ett gemensamt strategiformuleringsarbete som fortsatte under våren 2013. Arbetet
pekar mot ett fortsatt arbete med kollegiala arbetsformer för en kontinuerlig utveckling av kvaliteten i
avdelningens forskning och undervisning.
Det högre seminariet är en central del av verksamheten på tema T. Inbjudna gäster för högre seminarium
har under våren 2012 varit: Kristin Asdal, Universitetet i Oslo; Karl Palmås, Chalmers; Roberg Desjarlais,
Sara Lawrence College; Christer Nordlund, Umeå
universitet; Hans Kjellberg, Handelshögskolan i
Stockholm; Mats Bladh, Energimyndigheten; Vololona Rabeharisoa, Mines ParisTech; Katarina Eckerberg, Umeå universitet och Emily Martin, New York
University.
Under hösten 2012 hade högre seminariet följande
gäster: Janet Stehenson, University of Otago; Andrew Jamison, Aalborgs universitet; Ulla Riis, Uppsala universitet; Arne Kaijser, KTH; Sharon Traweek,
University of California och Margrit Schildrick, tema G.
Avdelningen arrangerade under året en avtackning
för att uppmärksamma att Boel Berner blivit professor emeritus.
Under 2012 har tema T haft två disputationer för doktorsexamen: Simon Haikola och Jacob Nordangård.
När året var till ända hade totalt 100 disputationer
ägt rum på tema T.
Fortsättningsvis, tema T fick under 2012 en ny professor då Harald Rohracher anställdes vid avdelningen. Under året anställdes även Mia Fagrell och Darcy
Parks som forskningsassistenter. Josefin Frilund började arbeta vid tema T som administratör genom anställning via Poolia. Vidare påbörjande i september
2012 två doktorander, Johan Nilsson och Katharina
Reindl, sina forskarutbildningar på tema T.
20052010
Publiceringspoäng 132,5
Publiceringspoäng 1,33
per ÅA, exkl. doktorander
Publiceringspoäng 0,57
per ÅA, inkl. doktorander
20062011
144,4
1,45
20072012
181,2
1,7
0,63
0,8
Källa: Linköpings universitetsbibliotek, bibliometrisk
analys för 2005-2010, 2006-2011 och 2007-2012
Temats externfinansieringsgrad var under året 52%.
Under 2012 beviljades sju större anslag från Vetenskapsrådet (Kruse; Johnson), Forskningsrådet för
Arbetsliv och Socialvetenskap (Granqvist; Peterson),
Forskningsrådet Formas (Ellegård; Hansson) och
EU (Peterson) samt några mindre anslag från Vetenskapsrådet och Energimyndigheten.
Dessutom har flera forskare har varit gästforskare
hos oss under några veckor eller mer: Sarah Darby,
University of Oxford; Kristina Trygg, Stockholms
universitet; Marcin de Kaminski, Lunds universitet;
Charikleia Konsta, University of Athens; Georgios Papalexiou, University of Patras; Howard Marchitello,
Rutgers University – Camden; Janet Stephenson,
University of Otago. Dessutom har Steve Woolgar
från University of Oxford under 2012 fortsatt att vara
gästprofessor på deltid vid tema Teknik.
Publicering
28 artiklar
6 böcker och antologier
12 bokkapitel
Publikationer i urval
Artiklar:
Redigerade volymer:
Magnusson, D. (2012) Swedish district heating
sector - A system in stagnation: Current and future
trends in the district heating sector. Energy Policy
Vol. 48, pp. 449-459. Elsevier, Kidlington, ROYAUME-UNI
Åsberg, C., Hultman, M. & Lee, F. (red.)(2012 )Posthumanistiska nyckelstexter
Björklund Larsen, L. (2012) Cleaning (in) the Swedish Black Market. Anthropology in Action, Vol. 19
(1) pp. 8-21. Berghahn Books
Glad, W. (2012) Housing renovation and energy systems: the need for social learning. Building Research
& Information, 40(3), pp. 274-289. Routledge - Taylor
& Francis Group
Böcker:
Anshelm, J. (2012) Kampen om klimatet: miljöpolitiska strider i Sverige 2006-2009. Malmö: Pärspektiv
förlag
Berner, B. (2012) Blodflöden: blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället . Lund: Arkiv förlag
Bokkapitel:
Hansson, A. (2012) Colonising the future: The case
of carbon capture and storage. I Markusson, N.,
Shackley, S., Evar, B. (red.) The Social Dynamics of
Carbon Capture and Storage: Understanding CCS
Representations, Governance and Innovation. London & New York: Routledge - Taylor & Francis Group
Sjögren, E. & Johnson, E. (2012) Governing by Drugs:
The Denial of Subsidy for Viagra Use in Sweden. I
Larsson, B., Letell, M. & Thörn, H. (red) Transformations of the Swedish Welfare State. New York: Palgrave Macmillan
Samlingsverk (redaktörskap)2012
Åsberg, C., Koobak, R. & Johnson, E. (red.)(2012)
Post-humanities and Feminist Science Studies: Gender studies meets the enironment, animals, microbiologies and other materialities in a post-constructionist and post-disciplinary mode
Samlingsverk (redaktörskap)2012
Avhandlingar:
Haikola, S. (2012). Bortom kontroll? Den svenska
kemikalieövervakningens logik, Linköping Studies in
Arts and Science, no 568, 2012.
Nordangård, J. (2012). Ordo Ab Chao. Den politiska
historien om biodrivmedel i den Europeiska Unionen
- Aktörer, nätverk och strategier, Linköping Studies in
Arts and Science, no 566, 2012.
Tema Vatten i natur och samhälle
v
id tema Vatten i natur och samhälle bedrivs
tvärvetenskaplig forskning- och utbildning
kring miljöfrågor. Här samarbetar forskare
och lärare i sökandet efter kunskap över
gränserna för traditionella discipliner med
analyser av såväl dåtida som nutida miljöproblem
och där framtidsscenarier spelar en viktig roll.
Tema V har förstärkt den laborativa resursen i och
med anställningen av en disputerad forskningsingenjör. Samtidigt har den laborativa verksamheten
förstärkts med olika instrumentinvesteringar, samt
en visstidsanställning av en forskningsingenjör.
Detta är en satsning som har gjorts bl a genom att
använda det överskott som funnits i miljövetenskap
och Masterprogrammet Science for Sustainable Development. I samband med detta har laborativa moment utvecklats för att förstärka grundutbildningen.
Tema Vattens forskning bedrivs i fyra fokusområden
med fokus på miljöproblem ur olika aspekter – exempelvis föroreningar, växthusgaser, biogasproduktion,
livsstil, klimatpolitik etc. Under året har forskare anställda vid tema V även erhållit större forskningsanslag från bland annat finansiärer som VR, FORMAS
och Energimyndigheten. Tema Vs forskare har även
fortsatt publicerat sig nationellt och internationellt.
Totalt handlar det om närmare 80 publikationer inrapporterade i DIVA, varav ett mindre urval av peerreviewed artiklar presenteras nedan.
Flera forskare/forskarstuderande och masterstudenter har varit på längre eller kortare besök hos oss
under året: Alex Enrich-Prast, Angela Sanseverino,
Juliana Valle , Vivianne Figueiredo Souza, Leverson
Chaves, Karina Tôsto, Roberta Peixoto och Leandro
Pontunal, University Federal of Rio de Janeiro, Brasilien. Humberto Marotta, University Federal of Fluminense, Brasilien. Henrique Oliveira Sawakuchi,
University of Sao Paulo, Brasilien. Kaplana, Indien,
Andrea Baker, Stellenbosch University, South Africa.
Inom vart och ett av fokusområdena genomförs en
seminarieserie. Dessa olika seminarieserier är ett
sätt att säkerställa en livaktig vetenskaplig diskussion. De har dels inkluderat temats egna forskare,
men även externa forskare och intressenter. Nytt för
2012 är en seminarieserie med en tvärvetenskaplig
seminarieserie med tyngdpunkt mot naturvetenskap. I denna har både temats forskare och externa
gäster presenterat sin forskning. En seminarieserie
berör olika aspekter av biogasprocessen och genomförs i samarbete med Scandinavian Biogas AB.
Inom denna diskuteras egen och andras forskning,
ansökningar och samarbeten. I fokusområdet som
behandlar tvärvetenskapliga aspekter på ett hållbart
samhälle (vatten, energi och matfrågor) genomförs i
samarbete med tema T en seminarieserie med Green
Future i fokus. Som ett komplement genomförs även
en seminarieserie som analyserar diskursteori. För
fokusområdet som handlar om klimatpolicy bedrivs
en omfattande seminarieverksamhet vid CSPR, i
samarbete med tema V, som säkerställer en livaktig
vetenskaplig diskussion.
Övergripande mitterminsseminarier (1 och en halv
dag) har hållits under både höst och vår, och med
lite större omfattning än tidigare. Här har ingått presentationer av aktuell forskning, doktoranders 60%
seminarium, presentationer av nya medarbetare och
arbete med utbildning och arbetssociala frågor.
Tema V har en internationellt erkänd forskarutbildning som håller hög kvalitet och disputationsgrad.
Under året disputerade två doktorander – Jenny Gustavsson och Magdalena Kuchler. Under året antogs
sex nya doktorander. En forskarutbildningshalvdag
genomfördes i sedvanlig ordning på våren och i samband med höstens mitterminseminarium presenterade och försvarade föregående års doktorander sina
problemnotat.
Tema Vatten är den avdelning vid Tema som har den
i särklass största andelen grundutbildning. Det innebär att många lärare ägnar merparten av sitt tjänsteutrymme år undervisning. Trots detta har tema
Vattens publicering vid de senaste bibliometriska
mätningarna legat på en god nivå. Det bör också påpekas att temat har hög täckning (antal publikationer
och fraktioner) i ISI Web of Science samt hög fältnormaliserad citeringsgrad. I tabellen nedan redovisas
data från mätningarna 2005-2010, 2006-2011 samt
2007-2012. Dels redovisas den totala publiceringspoängen, dels publiceringspoängen per årsarbets-
kraft (ÅA), exklusive doktorander respektive inklusive
doktorander. Värt att notera är också att publiceringsanalysen exkluderar avhandlingar och redaktörskap.
20052010
Publiceringspoäng 150,6
Publiceringspoäng 0,8
per ÅA, exkl. doktorander
Publiceringspoäng 0,6
per ÅA, inkl. doktorander
20062011
127,3
0,6
20072012
138,7
0,7
0,5
0,5
kontakt med berörda fakulteter, IS samt den arbetsgrupp som har i uppdrag att arbeta fram förslag till
ett nytt samhällsplanerarprogram
Övriga besök och händelser under året. Nedan ges
ett axplock:
Henrik Kylin höll sin professorsinstallationsföreläsning i mars.
Anna Jonsson höll sin docenturföreläsning i september.
Eva Lövbrand och Mattias Hjerpe, blev docenter under året.
Källa: Linköpings universitetsbibliotek, bibliometrisk
analys för 2005-2010, 2006-2011 och 2007-2012
Anders Jidesjö disputerade i Naturvetenskaps didaktik i september.
Tema V har en omfattande grundutbildning inom
miljövetenskap, geografi och tematisk naturvetenskap. Under hösten har en ny struktur och hanteringsordning för kursbudgetar tagits fram som skall
omfatta all grundutbildning vid temat. Målet är att
underlätta uppföljning av budget och faktiska kostander för utbildningsverksamheten samtidigt som
en tydligare ansvarsfördelning presenterats.
Gästprofessor Roger Pielke (Boulder University,
USA) installerades som filosofiska fakultetens hedersdoktor.
Kandidatprogrammet i miljövetenskap (MiP) är väldigt eftersökt, medan för det internationella masterprogrammet (MSc för Sustainable Development;
MScSD) har känt av införandet av studieavgifter och
därmed har färre studenter registrerats. På MiP genomfördes en rad förändringar under 2012. Bland
annat startades tre nya fördjupningskurser: Tillämpad forskningsmetodik, Hållbar resurshantering
samt Miljökommunikation. Under 2012 påbörjade
Universitetskanslersämbetet (tidigare HSV) utvärderingen av miljövetenskap. Det har inneburit ett omfattande arbete i framtagande av underlag för självvärderingen. I den nationella bedömargruppen ingår
två av tema Vs medarbetare. Besked om utfallet av
utvärderingen väntas vid halvårsskiftet 2013.
Lärare inom Geografi och Tematisk naturvetenskap
är fortsatt involverade i utvecklingen av de ny lärarutbildningsprogram som startade hösten 2011. Arbetet
med att se över ämnet geografi sker på uppdrag från
IS och påbörjades under hösten 2012. Arbetet sker i
LiUs Centre for Biogas Research, där tema V är en
viktig partner, inrättas.
Publikationer i urval
Artiklar:
Bergfur, J. & Friberg, N. (2012). Trade-offs between
fungal and bacterial respiration along gradients in
temperature, nutrients and substrata: Experiments
with stream derived microbial communities. Fungal
Ecology 5(1), 46-52.
Gustavsson, M., Karlsson, S., Öberg, G., Sandén,
P., Svensson, T., Valinia, S., Thiry, Y. & Bastviken, D.
(2012). Organic Matter Chlorination Rates in Different Boreal Soils: The Role of Soil Organic Matter
Content. Environ. Sci. Technol. 46, 1504-1510.
Hjerpe, M. & Glaas, E. (2012). Evolving local climate
adaptation strategies: incorporating influences of
socio–economic stress. Mitigation and Adaptation
Strategies for Global Change 17(5), 471-486.
Jonsson, A., Hjerpe, M., Andersson-Sköld, Y., Glaas,
E., André, K. & Simonsson, L. (2012). Cities’ capacity
to manage climate vulnerability: experiences from
participatory vulnerability assessments in the lower
Göta Älv Catchment, Sweden. Local Environment
17(6-7), 735-750.
Kylin, H. & Bouwman, H.,(2012). Hydration state
of the moss Hylocomium splendens and the lichen
Cladina stellaris governs uptake and revolatilization
of airborne α- and γ-hexachlorocyclohexane. Environmental Science & Technology 46, 10982-10989.
Linnér, B.-O., Mickwitz, P. & Roman, M. (2012). Reducing greenhouse gas emissions through development policies: a framework for analysing policy interventions. Climate and Development 4(3), 175-186.
Lövbrand, E. & Stripple, J. (2012). Disrupting the public-private distinction: excavating the government of
carbon markets post-Copenhagen. Environment and
Planning. C, Government and Policy 30(4), 658-674.
Shakeri Yekta, S., Gustavsson, J., Svensson, B. &
Skyllberg, U. (2012). Sulphur K-edge XANES and acid
volatile sulphide analyses of changes in chemical
speciation of S and Fe during sequential extraction of
trace metals in anoxic sludge from biogas reactors.
Talanta 89, 470-477.
Svensson, T., Lovett, G. & Likens, G. (2012). Is chloride a conservative ion in forest ecosystems? Biogeochemistry 107(1-3), 125-134.
Wibeck, V. (2012). Images of environmental management: competing metaphors in focus group discussions of Swedish environmental quality objectives.
Environmental Management 49(4), 776-787.
Avhandlingar:
Gustavsson, J. (2012). Cobalt and Nickel Bioavailability for Biogas Formation. (Linköping Studies in Arts
and Science, no 549), Linköping: Univ.
Kuchler, M. (2012) Fields of Gold. The Bioenergy Debate in International Organizations. (Linköping Studies in Arts and Science, no 557), Linköping: Univ.
Institutionen för tema
581 83 Linköping
www.liu.se