MKB Nenningesund 110521

Nenningesundskanalen
Pr
e
lim
inä
rt
ut
ka
st
Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande ansökan om
tillstånd för vattenverksamhet
Rapport 2009:XX
Naturvatten i Roslagen AB
Norr Malma 4201
761 73 Norrtälje
1
Nenningesundskanalen - Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande ansökan om tillstånd för
vattenverksamhet
Författare: Ulf Lindqvist & Anna Gustafsson
2011-XX-XX
Rapport 2011:XX
Naturvatten i Roslagen AB
Norr Malma 4201
761 73 Norrtälje
0176 – 22 90 65
2
S a m m a n f a t t n i n g ...........................................................................4
I n l e d n i n g .........................................................................................5
En historisk vattenväg ............................................................................................5
PAllmänna uppgifter ...............................................................................................5
Miljökonsekvensbeskrivning ..................................................................................6
I n n e h å l l ............................................................................................7
M e t o d i k.............................................................................................7
Bedömning av naturvärden ....................................................................................7
Skala för konsekvensbedömning ...........................................................................8
Beräkning av flöden ...............................................................................................9
N e n n i n g e s u n d s k a n a l e n ............................................................10
Tekniskt utförande ..................................................................................................10
Berörda fastigheter ................................................................................................11
N o l l a l t e r n a t i v e t ............................................................................11
N u l ä g e s b e s k r i v n i n g ...................................................................11
Planförhållanden & lagskydd .................................................................................11
Miljökvalitetsmål & -normer ....................................................................................12
Områdesbeskrivning ..............................................................................................13
Hydrologi & djupförhållanden .................................................................................15
Naturmiljö & naturvärden .......................................................................................15
Vatten- & sedimentkvalitet .....................................................................................18
Undervattensvegetation .........................................................................................19
Ekologisk och kemisk status ..................................................................................19
Miljöproblem...........................................................................................................20
Friluftsliv & rekreation ............................................................................................20
Kulturvärden & kulturmiljöer ...................................................................................20
Säkerhet, trafik & buller .........................................................................................20
K o n s e k v e n s e r & s k a d e f ö r e b y g g a n d e å t g ä r d e r .............21
Nenningesundskanalen .........................................................................................21
Naturmiljö & naturvärden .......................................................................................24
Kulturvärden & kulturmiljö ......................................................................................25
Rekreation, säkerhet & buller ................................................................................25
Nollalternativet .......................................................................................................26
S a m l a d b e d ö m n i n g .....................................................................26
Nenningesundskanalen .........................................................................................27
Naturmiljö & naturvärden .......................................................................................27
Rekreation, säkerhet & buller ................................................................................28
Kulturvärden & kulturmiljö ......................................................................................29
3
Sammanfattande bedömning .................................................................................29
F ö r s l a g t i l l k o n t r o l l p r o g r a m ..................................................30
R e f e r e n s e r ......................................................................................30
Sammanfattning
4
Inledning
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) syftar till att identifiera och beskriva effekter och
konsekvenser för miljön av att återskapa en vattenväg - Nenningesundskanalen - mellan
Höggarnsfjärden och Prästfjärden. I MKB ges även åtgärdsförslag för att undvika negativa
konsekvenser. Vidare redogörs för nollalternativet, det vill säga framtiden om projektet inte genomförs.
MKB har upprättats av Naturvatten i Roslagen AB i samverkan med föreningen Nenningesund.
Dokumentet utgör ett beslutsunderlag för den planerade verksamheten.
E n h i s t o r i sk vatte n vä g
Redan på 1200-talet omnämndes Nenningesund i kung Valdemars jordebok. 1620 beslutade Gustav II
Adolf om upprensing och pålning av sundet.Vid rysshärjningarna i Norrtälje 1719 använde sig ryska
galärer av farleden. Men sedan slutet av 1800-talet är passagen som förbinder det inre av Hattsundet,
Höggarnsfjärden, i väster med Prästfjärden i öster helt igenvuxen, på grund av landhöjning och tillskott
av stora mängder organiskt material.
P
Al l m ä n n a u p p g i fter
Syfte
Projektet syftar till att återskapa en vattenväg mellan Höggarnsfjärden och Prästfjärden. Den
återskapade vattenvägen – Nenningesundskanalen - dimensioneras för att vara farbar endast med
mindre båtar. Kanalen syftar till att öka områdets rekreativa värden och sjösäkerhet genom att
möjliggöra inomskärs färd mellan Norrtäljeviken och Furusundsfjärden. Skärgårdens minsta farkoster
får med det en tryggad farled mellan vattnen kring Furusund (via Brevikssund) på ena sidan, och
Norrtäljeviken på andra sidan. I förlängningen betyder det en skyddad inre vattenväg från Nynäshamn
ända upp till Öregrund.
Lokalisering
Nenningesundskanalen tänkta sträckning är belägen i en sänka mellan Höggarnsfjärden och
Prästfjärden ca 1,5 km söder om Södersvik, ser kartor.
5
Nenningesundskanalen
Sökanden
Föreningen Nenningesund. Kontaktperson Mats Dahlström, Sjötorpet 9185 A, 761 94 Norrtälje Tel.
0176-42990, bostad 0176-16161 arbete, 0706-76 61 61, e-post adress [email protected].
M i l j ö k o n se kve n sb e skri vn i ng
Miljökonsekvensbeskrivningen utgör ett beslutsunderlag som ska ge en helhetsbild av den
miljöpåverkan som det planerade projektet kan medföra. MKB tillkommer genom en process där
sökanden samråder med bland annat myndigheter, sakägare och intresseorganisationer och utmynnar
i ett skriftligt dokument.
Arbetsgrupp
MKB har tagits fram av Naturvatten i Roslagen AB i samarbete med föreningen Nenningesund. För
projektet bildades en arbetsgrupp i vilken medlemmar från föreningen Nenningesund och personal
från Naturvatten i Roslagen AB ingått. Arbetsgruppen har drivit processen med att upprätta MKB och
arrangerat samråd med myndigheter och sakägare.
Process
För det planerade projektet gäller samrådsskyldighet enligt 12 kap 6 § i Miljöbalken. Anmälan om
samråd görs till Länsstyrelsen i Stockholms län. Projektet omfattar muddring och grävarbeten i vatten
och omfattar således vattenverksamhet vilket regleras av 11 kap i Miljöbalken (1998:808). Anmälan
om tillstånd till vattenverksamhet sker till länsstyrelsen i Stockholms län.
Tidigt samråd enligt kap 6 kap 4 § Miljöbalken genomfördes den 25 maj 2007 . Deltagare var
representanter för föreningen Nenningesund, Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturvatten i
Roslagen AB. Under samrådet redogjordes för verksamhetens syfte och omfattning. Länsstyrelsen
beslutade att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Samråd har också hållits vid ett flertal tillfällen med sakägare och andra berörda parter?
6
Innehåll
MKB omfattar i huvudsak de frågor som hör samman med den vattenrättsliga prövningen och
behandlar inte sakområden där ingen påverkan väntas eller där påverkan inte omfattar vattenmiljöer
eller vattennära miljöer. Således har bland annat kulturmiljövärden på land behandlats översiktligt.
Metodik
Underlag för bedömning av konsekvenser till följd av det planerade projektet samt nollalternativet
inhämtades genom fältundersökningar, litteraturstudier och intervjuer. De samråd som genomförts i
processen utgjorde ett viktigt underlag. Fältundersökningar utfördes 2006-2008 på uppdrag av
föreningen Nenningesund och redovisas i en separat rapport (Lindqvist & Gustafsson 2008).
Undersökningarna omfattade vattenkemiska och -fysikaliska variabler, sedimentkvalitet, temperaturoch vattenståndsmätningar samt bottenfauna och vattenvegetation.
B e d ö m n i ng a v n a tu rvärde n
Bedömning av vikarnas naturvärden utfördes enligt den metodik som tagits fram av Ekologigruppen
och Naturvatten (Gustafsson m.fl. 2008). Kortfattat innebar detta att en sammanställning av befintlig
kunskap följdes av fältinventering, och avslutades med en bedömning av områdets ekologiska/
biologiska värden och påverkansgrad samt naturvärden.
Kunskapssammanställningen omfattade framförallt Fiskeriverkets modelleringar av lek- och
uppväxtområden för fisk, länsstyrelsens kartläggning av strandexploatering och marina naturtyper
samt uppgifter från mark- och vattenägare.
Områdets marina naturvärden bedömdes i en skala 1-4 motsvarande naturvärden av nationell,
regional, kommunal eller lokal betydelse. Bedömningen baserades på en sammanvägning av
områdets ekologiska/biologiska värden och påverkansgrad. Dessa i sin tur bedömdes separat och i en
skala 1-5 där klass 1 motsvarar de ur naturvärdessynpunkt mest gynnsamma förhållandena.
7
Naturvärden knutna till områdets landmiljöer beskrivs i huvudsak med utgångspunkt från uppgifter i
Norrtälje kommuns databas för xxx.
S k a l a f ö r ko n se kve n sb e d ö mning
En fyrgradig skala användes för bedömning av verksamhetens konsekvenser. De olika
konsekvensgraderna betecknas med både siffror och ord, varav orden används i den löpande texten.
Observera dock att ordens språkliga innebörd inte alltid speglar konsekvensen så bra. Det är viktigt att
komma ihåg att det är en skala i fyra steg som är utgångspunkten.
1. Mycket stora konsekvenser. Betydande påverkan på riksobjekt eller regionalt intressanta
objekt.
2. Stora konsekvenser. Begränsad påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller
betydande påverkan på värden av kommunalt intresse.
8
3. Märkbara konsekvenser. Liten påverkan på värden av regionalt intresse eller begränsad
påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på värden av lokalt
intresse.
4. Små eller obetydliga konsekvenser. Begränsad påverkan på värden av lokalt intresse eller
inga konsekvenser (ingen märkbar påverkan).
B e r ä k n i n g av fl öd e n
Flödeshastigheter och mängder vatten som kan komma att transporteras i kanalen beräknades
genom att använda Mannings formel som är en formel för flödesberäkningar i främst öppna diken och
kanaler med naturligt vattendjup. Beräkningar har endast gjorts i den del av kanalen som i nuläget
består av mer eller mindre fast mark (750 m). Strömningshastigheter och flöden i Öjaren är mycket
svår att beräkna då vattenståndets nivå avgör om detta är en kanal eller en fördjupning i viken.
Mannings formel:
v=M*Rh2/3*!I( v-form)
q=v*Av (q-form)
I=hf/L (I-form)
där
v = Medelhastighet (m/s)
q = Flöde (m3/s)
M = Mannings tal (m1/3/s)
Av = Våt tvärsnittsarea (m") i kanaldelen
Rh = Hydraulisk radie (m) eller omkretsen av tvärsnitts arean
I = Fall (-)= kvoten av strömningsförlusten (mVP) och kanalens längd
hf = Strömningsförlust (meter vattenpelare)
L = Längd (m)
Vid beräkningarna har Mannings tal satts med utgångspunkt av att kanalen till en början är tämligen
jämn och obevuxen i hela tvärsnittet (Mannings tal = 35) och att växtlighet tidvis etablerat sig
framförallt längst kanalens kanter (Mannings tal = 25). Vid beräkningen av kanalens fall (I) har ingen
hänsyn tagits till tilläggsförluster (varierande djup, avsmalningar mm) då dessa inte har kunnat
beräknas. Vidare har vi vid beräkningarna använt oss av den maximala nivåskillnaden och
medelnivåskillnaden som uppmätts under mätperioden.
9
Nenningesundskanalen
Te k n i s k t u tfö r a n d e
Samtliga nedanstående uppgifter baseras på den tekniska beskrivning (bilaga x) som tagits fram av
sökanden det vill säga föreningen Nenningesund. Den planerade verksamheten med återskapade av
en vattenväg mellan Höggarnsfjärden och Prästfjärden omfattar muddring av de grundare delarna av
Höggarnsfjärden, kanalgrävning genom landområdet mellan de båda fjärdarna samt sugmuddring av
en längre sträcka i Prästfjärden – Öjaren, se figur x.
Figur x. Nenningesundskanalens sträckning
Grundläggande data:
Den planerade Nenningesundskanalen består av en 750 m lång kanal i relativt fast mark (tidvis
våtmark) därefter ca 550 meter i Öjaren. Kanalens bredd planeras till ca 10 m med lokala breddningar
för mötesplatser samt båtplatser för närboende. Kanalens djup planeras till 2m vid normalvattenstånd.
En vägtrumma med bredd ca 4,5 meter och fri höjd 1,99 meter vid normalvattenstånd behöver
anläggas under väg 1032.
Grävning i kanalens fast mark (750m) sker med specialmaskin. Om så erfordras kommer släntstöd
och erosionsskydd att monteras. Större delen av Öjaren sugmuddras för att förhindra återslamning av
den djupare rännan (550 m). Släntlutningen av rännan planeras till ca 1:3 för att ytterligare motverka
återslamning. Stor del av de vattenrika sugmuddermassorna pumpas upp växelvis till
trappstegsformade ”bassänger” i ängsmark med naturlig lutning. När resp bassänger är fulla avbryts
pumpningen och flyttas till annat mottagningsområde. Pumpning till respektive områden återkommer
inte förrän tillräcklig avvattning av muddermassorna erhållits. Planerade områden redovisas på
bifogad karta (bilaga x).
Schakt och muddermassor
Schaktmassor från kanalgrävning 750 meter avses att återanvändas för matjordsberedning.
Entreprenör tar hand om massorna för tillfälligt upplag på annan plats (för vilken entreprenören själv
söker erforderliga tillstånd). Bedömd mängd: 750 x 22 = 16.500 fasta kubikmeter. Dessa massor
10
används endast delvis för iordningsställande av närområdet kring Kanalen. Övriga massor körs bort
för att minska risken för skred in mot kanalen.
Sugmuddermassor läggs upp inom erforderliga invallningar på områden som respektive markägare
kan godkänna. Möjliga områden är: Låglänta områden på delar av Blomsterholmen, område öster om
Blomsterholmen, ängsmark nordväst om Öjaren samt område norr om Öjarens breda del och område
söder om Öjarens södra spets. Se bifogad karta.
Bedömd mängd fasta kubikmeter är: Kanal i Öjaren: 550 m x 20 x 0,2 = 2.200 kbm (80 %
vatteninnehåll) och ca 0,6 m befintligt medelvattendjup för ett kanaldjup på 2 m. Bedömd mängd fasta
kubikmeter för sugmassor från övriga Öjaren är ca 6000 kbm med samma vatteninnehåll och ca 1
meters befintligt vattendjup. Bedömd erforderlig areal för uppläggning av 8000 kbm fasta
muddermassor från Öjaren blir ca 20.000 kvm om marken höjs ca 40 cm av muddermassorna exkl
massor för finplanering ovanpå muddermassorna. Den höjningen är önskad för att därigenom skapa
bättre användningsbara ytor för Nenningeområdets m.fl. fastighetsägares barn o ungdom m.fl. för
lekar, bollsporter m.m. Ängsmarkens tillskott av muddermassor räknar man med skall ge bra tillskott
till brukbar jord. Områdena för mudder(sug)massor kommer att ”belastas” med muddermassor
växelvis p.g.a. massornas stora vatteninnehåll. Områdena behöver vara tämligen stora p.g.a. att tiden
för infiltrering förmodas ta relativt lång tid för respektive område. Invallningarna utförs med erforderlig
stomme, fyllningar och fiberdukar för att förhindra material att rinna tillbaks ut i Öjaren. Invallning görs
delvis med upptagna sammanhängande stycken av vassrot. Områden för upplagda muddermassor
kommer senare att iordningställas med önskade ytskikt, naturmark eller gräsytor vilket utförs av
respektive markägare enligt egna önskemål och på egen bekostnad.
B e r ö r d a fasti gh e te r
De berörda delarna av Höggarnsfjärden och Prästfjärden – Öjaren samt landområden mellan fjärdarna
tillhör fastigheterna xx samt xx, Norrtälje kommun.
Nollalternativet
Med projektets givna syfte - att återskapa en vattenväg mellan Norrtäljeviken och Furusundsfjärden finns inte någon möjlighet att ange något realistiskt alternativ till Nenningesundskanalen.
Alternativredovisningen begränsas därför till att omfatta nollalternativet.
Nollalternativet innebär framtiden om verksamheten inte genomförs, och således en fortsättning av
nuvarande mark- och vattenanvändning.
Nulägesbeskrivning
P l a n f ö r h ål l a n d e n & l ag skyd d
Planstatus
Den planerade verksamheten sker inom fastigheterna xx som omfattas av förslag till detaljplan för
fritidsbebyggelse vid Nenninge omfattande fastigheten Nenninge 1:6 m.fl, fastställd av
kommunfullmäktige 1961.
I översiktsplanen ges en övergripande rekommendation för ekologiskt känsliga och/eller värdefulla
vattenområden, till vilka de trösklade havsvikarna räknas. Rekommendationen lyder:
11
”Inom dessa områden inklusive angränsade stränder bör inte fiskodlingar eller småbåtshamnar
lokaliseras. I vissa av de orörda trösklade havsvikarna gäller detta även enskilda bryggor. Inte heller
bör muddringar eller andra exploateringsåtgärder inom eller i anslutning till de känsliga områdena
tillåtas om de påverkar de ekologiska värdena negativt.”
Hattsundet/Höggarnsfjärden och Åkeröfjärden/Prästfjärden redovisas i översiktsplanen som trösklade
havsvikar dit fiskodlingar, större småbåtshamnar och större muddringar inte bör lokaliseras, och
omfattas således av rekommendationen ovan.
Inom avrinningsområdena finns ett antal torrläggningsföretag som innefattar sjöarna Holmsjön,
Norrsjön, Västersjön, Skållöpemaren, Grovö Maren, Blixtenmaren eller Östermaren, Lundalsmaren
eller Mellanmaren, Grundverken, Rudsjön, Lervikssjön, Maren, Djupsjön och Bredviksflyn
(Hattsundets avrinningsområde) samt Rådamaren, Rödmaren och Tillsmaren (Åkerfjärdens
avrinningsområde)(Länsstyrelsen, 1975).
Skyddsstatus
Enligt vattendirektivet är sjöar och vattendrag i fjärdarnas avrinningsområden avloppskänliga vatten
vad gäller fosfor. Fjärdarna är avloppskänsliga både vad gäller fosfor och kväve. I Södersvik finns en
vattentäkt med tillhörande vattenskyddsområde.
Enligt 4 kap 2 § i Miljöbalken är delar av berörda avrinningsområden riksintresse för rörligt friluftsliv
och högexploaterad kust.
Båda vikarna finns med i länsstyrelsens Balance-modell för viktiga lek- och uppväxtområden för
abborre samt uppväxtområden för gädda och gös. Nyckelbiotopen och den rödlistade lunglaven har
hittats i närheten av planområdet, dock ej inom området.
Hattsundet och Prästfjärden betraktas som ekologiskt särskilt känsligt enligt miljöbalken, kapitel 3.
Strandskyddet är inte upphävt i det aktuella området?
I Hattsundet är hastigheten begränsad till 8 knop från vikens mynning till Färjeläget, ca 1,8 km från
mynningen. I Åkeröfjärden finns begränsningar av hastigheten vid Bredvikssund och sundet mellan
Edssviken och Prästfjärden, hastigheten är här begränsad till 7 knop.
M i l j ö k v a l i tetsmål & -n o rme r
Baserat på de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen fastställde 1999, länets Miljövårdsprogram
2000 och Agenda 21 för Norrtälje kommun (Norrtälje kommun 1997) har följande, för det aktuella
området och projektet relevanta, lokala mål formulerats i översiktsplan för Norrtälje kommun (Norrtälje
kommun 2004):
•Sjöars, vattendrags och kustvattnens värden från natur-, kultur- och estetiska synpunkter ska värnas
och berikas
•Föroreningar ska inte begränsa sjöars, vattendrags och kustvattens värde för fiske och friluftsliv
•Halterna av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag samt havet ska successivt minska
•Växt- och djurarter som naturligt förekommer i eller är beroende av kommunens sjöar och vattendrag
samt i havet ska ges möjligheter att fortleva under naturliga betingelser i livskraftiga bestånd
•Grundområden längs skärgårdskustens stränder ska värnas i sin egenskap som reproduktions- och
uppväxtområden för fisk och andra organismer
12
•Växt- och djursamhällen skall bevaras så att i kommunen naturligt förekommande växt- och djurarter
samt deras genetiska variation ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser i livskraftiga
bestånd
Miljökvalitetsnormerna (MKN) för Norrtäljeviken (Hattsundet) och Åkeröfjärden har satts till god
ekologisk status med tidsfrist till 2021. Det är framför allt problem med övergödning som ligger till
grund för tidsfristerna.
Områdesbeskrivning
Åkerfjärdens avrinningsområde
Hattsundets avrinningsområde
Figur 1. Hattsundets och Åkeröfjärdens avrinningsområden, Norrtälje kommun.
Hattsundet
Hattsundet är en trösklad havsvik och del av Norrtäljeviken belägen på gränsen mellan fastland och
Rådmansö, Norrtälje kommun, se figur 1. Viken sträcker sig i nord-sydlig riktning där Björknäsfjärden
sträcker sig mot väst och vikens sydligaste delar, Höggarnsfjärden, mot ost.
Tillrinningsområdet omfattar 4817 ha (Fagergren 1991), och domineras av skogsmark. Bebyggelsen,
främst i form av fritidshus, finns i stort sätt runt hela vikens närområde med en koncentration till vikens
västra delar (Vattenkartan 2009). Ingen industriell verksamhet pågår eller har pågått inom
avrinningsområdet.
Den del av Hattsundet som berörs av kanalgrävningen är belägen i Höggarnsfjärden ca 100m söder
om Gubbudden (se figur x). Vikens närområde domineras i öster av fritidsbebyggelse medan vikens
västra del består av skogsmarker. I vikens förlängning och i den tänkta kanalens sträckning (sydost)
finns idag en gles sumpskog kantad av öppenmark.
13
Inre Höggarnsfjärden
Inre Höggarnsfjärden i Höggarnsfjärdens östra del
Åkeröfjärden
Åkerfjärden är en trösklad havsvik belägen mellan Södersvik i norr och Djurnäs udde i söder. I höjd
med vikens tröskel och utlopp korsas Bredviken av E18.
Tillrinningsområdet omfattar 3055 ha (Fagergren 1991), och domineras av skogsmark men även
bebyggelsen (14%), främst fritidshus, upptar en stor del av tillrinningsområdet (Vattenkartan 2009).
Ingen industriell verksamhet pågår eller har pågått inom avrinningsområdet.
Den del av Åkeröfjärden som berörs av kanalgrävningen är belägen i Öjaren som är en grund vik i
Prästfjärdens västra del, se karta. Vikens närområde domineras i öster av fritidshusbebyggelse. I norr
och väster domineras närområdet av skogsmarker med små inslag av odlad mark. I den tänkta
kanalens sträckning västerut finns idag en tät sumpskog.
Prästfjärden
Öjaren
Öjaren i Prästfjärdens västra del.
14
Hydrologi & djupförhållanden
Hattsundet
Hattsundets yta uppgår till ca 223 ha och dess vattenvolym till 9,6 Mm3 (Fagergren 1991).
Sötvattenflöden kommer till största delen från väster och sjöarna Holmsjön och Skogsviken. Vikens
centrala delar är oftast djupare än 10 m, det största djupet är enligt sjökortet 14 m, beläget utanför
Riksudden. Björkknäsfjärden i väster och Höggarnsfjärden i söder är betydligt grundare, djupet
varierar här mellan ca 3-4 m. Hattsundets tröskeldjup, som finns beläget mellan Björnösund och
Hattsundets by vid ön Vargvilan är enligt sjökortet ca 3m. Vikens bredd är här ca 150m.
Den berörda viken i Höggarnsfjärden är inte trösklad och djupet faller långsamt i vikens centrala delar
till ca 2,5m i höjd med Gubbudden i öster.
Åkeröfjärden
Åkeröfjärdens yta uppgår till ca 195 ha och dess vattenvolym till 6,9 Mm3. Sötvattenflöden kommer till
största delen från öster och den tidvis brackvattenpåverkade Infjärden. I Åkeröfjärdens centrala delar
är djupet ca 10m, största djupet enligt sjökortet finns väster om ön Korsskäret och har uppmätts till 12
m. I viken norra och södra delar är djupet betydligt mindre och varierar mellan 3-5 m. Åkeröfjärdens
tröskeldjup finns vid Bredvikssundet, minsta djup enligt sjökortet är 1,6 m vid normalvattenstånd.
Sundet är smalt, endast ca 20m.
Öjaren som kommer att beröras av den förslagna kanalgrävningen är en mycket grund vik som saknar
tröskel. Vid lågvatten torrläggs större delen av viken. Djupet vid normalvattenstånd varierar mellan 0,2
m i vikens södra delar till ca 0,8 m vid det smala sundet väster om Klohammren.
Naturmiljö & naturvärden
Trösklade vikar som Hattsundet och Åkeröfjärden värms upp tidigt på våren och håller därefter en mer
stabil temperatur än mer öppna havsvikar där vattenomsättningen kan vara stor. En hög och stabil
temperatur innebär att fisken kan leka tidigare, men har en positiv effekt kanske främst därför att den
resulterar i en snabb yngeltillväxt och därmed högre överlevnad.
De grundare delarna av Hattsundet (Höggarnsfjärden) och Åkeröfjärden (Prästfjärden) är generellt
värdefulla lek-, uppväxt- och födosöksområden för flera fiskarter i Östersjön och dessutom viktiga
häcknings- och födosökslokaler för många fågelarter. Den grunda vikarna värms upp tidigt på våren
vilket gynnar fiskynglens tillväxt och därigenom gör de mindre utsatta för rovdjur. Denna miljö är
särskilt gynnsam för varmvattenarter som abborre, gädda och karpfisk. Vattenvegetationen fungerar
som leksubstrat och gömslen för fisken och är en miljö med rik förekomst av bytesdjur. Sammantaget
innebär detta att båda vikarna sannolikt är betydelsefulla för de lokala kustfiskbeståndens rekrytering/
utveckling.
Kustfiskbestånd i skärgårdsområden som det aktuella domineras normalt av varmvattenarter
(Sandström, 2000). Enligt boende i området utgörs fiskbeståndet i Hattsundet och Åkeröfjärden av
bl.a. gädda, abborre, braxen, id, mört och sutare även gös, lake och ål har fångats i vikarna. Sannolikt
förekommer även björkna och gers, samt under hösten möjligen sik.
Hattsundet och Åkeröfjärden finns beskrivna i en studie av trösklade havsvikar som länsstyrelsen
genomfört med hjälp av kartor och flygbilder (Fagergren, 1991). Vikarna har i denna studie förts till
klass 2, av tre klasser, vilket innebär att den anses vara måttligt men tydligt belastad av exploatering. I
samma undersökning nämns Hattsundet “troligtvis ha högt värde ur fiskevårdsynpunkt”. Hattsundet
och Åkeröfjärden redovisas inte i den sammanställning av skyddsvärda grundområden som
länsstyrelsen publicerade 2003 (Schreiber 2003).
15
Påverkansgrad
Öjarens stränder har en relativt låg grad av fysisk exploatering. I viken finns två bryggor - en mindre
som är belägen i vikens inre östra del, och en något större invid mynningens östra strand, se bild x.
Den inre bryggan ligger i anslutning till tomtmark. Vid fältbesök har endast en liten öppen och
grundgående båt legat vid bryggan. Vid den yttre bryggan finns cirka sex båtplatser. Ett område med
fritidsbebyggelse vetter mot vikens nordöstra strand. Strandområdet i sig är dock inte exploaterat.
Påverkansgraden bedömdes vara måttlig avseende hus, och låg avseende bryggor och båtar. Viken
är opåverkad av sjöfart. Inga uppgifter finns enligt vår kännedom om punktkällor eller muddringar,
utfyllnader etc. i viken. Påverkansgraden bedömdes i detta avseende vara låg. Väster om Öjaren finns
en mindre åkermark, och med tanke på de fritidshusområden som finns i vikens tillrinningsområde
bedömdes påverkan från dessa diffusa källor vara måttlig. Sammantaget bedömdes påverkansgraden
i Öjaren vara måttlig (klass 3).
Vid den vik som här kallas Inre Höggarnsfjärden finns fem bryggor, se bild x. Antalet båtplatser i viken
uppskattas till ca 20 st. Påverkan i form av bryggor och båtar bedömdes vara hög. Viken är opåverkad
av sjöfart. Det nordöstra strandområdet är bebyggt, stränderna är anspråktagna av tomtmark.
Påverkansgraden avseende hus bedömdes vara måttlig. Inga uppgifter finns enligt vår kännedom om
muddringar i viken. Ett mindre område vid vikens östra strand fungerar som badplats och förmodades
vara utfyllt av sand. Påverkan i form av muddringar och utfyllnader bedömdes vara låg. Viken
påverkas indirekt av Södersvik avloppsreningsverk vars utsläppspunkt är förlagd till sjön Bollen som i
sin tur mynnar i Höggarnsfjärden. Sammantaget bedömdes påverkansgraden i Inre Höggarnsfjärden
vara hög (klass 4).
Bryggor
Bryggor
Inre Höggarnsfjärden
Öjaren
Ekologiska/biologiska värden
Utdrag av Fiskeriverkets modelleringar över uppväxtområden för abborre, gädda och gös (BALANCE,
www.gis.lst.se) redovisas i figur x. Uppgifterna tyder på att Öjaren och Inre Höggarnsfjärden framförallt
är lämpliga uppväxtområden för gädda.
16
Figur x. Förekomst av uppväxtområden för abborre (röd), gädda (grönrandig) och gös (lilarandig) i
Erstaviken enligt modelleringar (BALANCE, www.gis.lst.se).
Trots att Öjaren är en mycket skyddad och grund vik bedömdes viken endast ha goda, och inte höga,
värden för fisk. Bedömningen baseras på det faktum att viken ofta torrläggs under våren, har mycket
sparsamt förekommande vegetation och kantas av täta vassbälten. Vidare saknar Öjaren tröskel och
dess sediment är mycket lösa, djupa och gasrika. Sammantaget innebär detta att vikens värden som
lek- och uppväxtområde för fisk torde vara begränsade för både kall- och varmvattenarter inklusive
gädda. Även värden för fågel bedömdes vara goda. Viken och dess täta och bitvis breda vassbälten
fungerar sannolikt som häckningsområde för arter som sothöna, skäggdopping och sävsångare. De till
stor del kala bottnarna och öppna vattenområdena kan väntas vara fattiga på både bottenfauna och
fisk vilket innebär att vikens värde som födosöksområde för fågel troligen är begränsat. Vikens
vattenvegetation var mycket artfattig och inga ovanliga eller rödlistade arter påträffades. Den mycket
grunda och skyddade vikmiljö som Öjaren utgör bedöms vara mindre vanlig i länet. I rådmansölandets
fjärdsystem är dock naturtypen vanligt förekommande. Sammantaget bedömdes Öjarens ekologiska/
biologiska värden vara goda.
Inre Höggarnsfjärden bedömdes ha höga ekologiska/biologiska värden. Bedömningen baseras på att
vikens grunda och skyddade miljö med riklig vattenvegetation och fragmenterade glesa vassar utgör
en mycket bra lek- och uppväxtmiljö för varmvattenarter av fisk, och bra häcknings- och
födosöksområden för fågel. Den naturtyp som viken utgör bedömdes vara tämligen vanligt
förekommande i länet, och vanligt förekommande lokalt sett. Vikens vattenvegetation var artrik och
inga ovanliga eller rödlistade arter påträffades. Vid fältinventeringen noterades riktligt med snäckor
och fiskyngel bland vegetationen.
Naturvärden
Öjaren bedömdes hysa naturvärden av lokal betydelse baserat på dess goda ekologiska/biologiska
värden och måttliga grad av mänsklig påverkan.
Inre Höggarnsfjärden bedömdes hysa naturvärden av kommunal betydelse baserat på dess höga
ekologiska/biologiska värden. Graden av mänsklig påverkan bedömdes dock vara hög.
17
Som grunda vikar med mjukbotten är både Öjaren och Inre Höggarnsfjärden exempel på naturtyper
som enligt Naturvårdsverket ska prioriteras i det marina skyddsarbetet. Ingen av vikarna utgör dock
någon hotad naturtyp, enligt definitioner i ArtDatabankens analys av bevarandestatus för marina
naturtyper inom Natura 2000. De båda vikarna utgör delar av större trösklade viksystem. Öjaren utgör
ett bra exempel på en havsvik som under förutsättning att landhöjningen får verka ostört, är under
ombildning till en kustnära våtmark.
Vikarna saknar dokumentation (Norrtälje kommuns databas, oktober 2009) som viktiga
häckningsplatser för fågel.
Dokumenterade naturvärden och –miljöer samt områden som omfattas av länsstyrelsens
naturvårdsprogram redovisas i figur x (utdrag ur Norrtälje kommuns databas, oktober 2009).
Figur x Naturvärden och -miljöer i länsstyrelsens naturvårdsprogram
Vatten- & sedimentkvalitet
Både Hattsundet och Åkeröfjärden är näringsrika vatten med höga halter fosfor, kväve och klorofyll.
Siktdjupet i båda vikarna är litet eller mycket litet. Under somrarna var vattenmassan starkt skiktad.
Mätningar visar att syrgassituationen vid bottnarna i både Hattsundet och Åkeröfjärden var ansträngt
under vinter, vår och sommar, sämst var situationen i Åkeröfjärden. I Prästfjärden saknades syrgas i
hela vattenmassan under senvintern, även under våren var syresituationen i bottenvattnet ansträngd.
Sedimentstudier visar på mycket lösa ytsediment (>90% vattenhalt) i Öjarn ned till ett sedimentdjup av
ca 50 cm beroende av plats i viken. Sedimentanalyser visade på låga (klass 2) eller mycket låga
(klass 1) halter av tungmetaller och fosfor. I figur x beskrivs metallhalterna i ytsedimentprover (0-50
cm) från tre olika delar av Öjaren genom att uppmätta halter jämförs med referenshalter från
opåverkade sediment.
18
14
Provplatser
1. Södra Öjaren
kvoten uppmätt halt/referensvärde
12
2. Sundet N Blomsterholmen
10
3. Centrala Öjaren
8
Naturvårdsverkets klassgrånser
6
Klass 3
4
Klass 2
Klass 1
2
0
As
Cd
Co
Cr
Cu
Hg
Ni
P
Pb
V
Zn
Figur x Tungmetall- och fosforhalter i ytsediment från Öjaren
Undervattensvegetation
Den inre södra delen av Höggarnsfjärden dit den planerade kanalen avses mynna kantades av ett
brett och i ytterkant fragmenterat vassbälte med inslag av smalkaveldun. Vid transektinventeringen
noterades sammantaget tio arter av undervattenvegetation. Vegetationen var nära heltäckande till 2,4
meters djup, och dominerades av hästsvans (Hippuris vulgaris), se bild x, och ålnate (Potamogeton
perfoliatus). Den inre delen av Prästfjärden (Öjarn) kantades av breda och täta vassbälten. I större
delen av viken förekom endast havsnajas, se bild x, med en täckningsgrad av i medeltal knappt sju
procent. Vid vikens mynning noterades också borstnate och hornsärv. Sett till hela viken hade dessa
båda arter en täckningsgrad av mindre än en procent. Inga rödlistade eller särskilt ovanliga arter
påträffades, och inte heller någon nyckelart.
Hästsvans i Höggarnsfjärden
Havsnajas i Öjarn
E k o l o g i s k och ke mi sk sta tu s
Hattsundet och Höggarnsfjärden utgör del av vattenförekomsten (havsområdet) Norrtäljeviken. Denna
bedöms av vattenmyndigheten till otillfredsställande ekologisk status baserat på näringsämnen,
växtplanktonparametrar, siktdjup och bottenfauna. Underlag för bedömning av kemisk status saknas.
De undersökningar som utförts av Hattsundet och Höggarnsfjärden på uppdrag av föreningen
Nenningesund tyder på att ekologisk status i dessa delar är otillfredsställande eller till och med dålig
(siktdjup och syrgas).
Öjaren och Prästfjärden utgör del av vattenförekomsten Åkeröfjärden. Vattenmyndigheten saknar
underlagsmaterial för detta havsområde och har uppskattat ekologisk status till måttlig utifrån data för
19
närliggande vatten. Myndigheten uppger dock att områdets instängda läge gör att man kan befara att
status kan vara sämre än måttlig, samt att de inre norra delarna av Åkeröfjärden sannolikt har ett
sämre tillstånd än de södra delarna. De undersökningar som utförts på uppdrag av föreningen
Nenningesund tyder på att ekologisk status är dålig i både södra Åkeröfjärden och dess inre del
Prästfjärden. Bedömningen baseras på näringsämnen, växtplanktonparametrar och bottenfauna.
Underlag för bedömning av kemisk status saknas.
M i l j ö p r o bl em
Norrtäljeviken med Hattsundet och Höggarnsfjärden är tydligt övergödningspåverkade att döma av
ekologisk status (måttlig eller sämre) för näringsämnen, växtplanktonparametrar, siktdjup och
bottenfauna. Enligt vattenmyndigheten utgör även miljögifter i sediment ett problem eller en risk.
Framförallt gäller detta tungmetallen kvicksilver och i viss mån också bly och kadmium, samt de
organiska miljögifterna tributyltenn (TBT), DDT, hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklobensen (HCH)
och polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
De undersökningar som utförts på uppdrag av föreningen Nenningesund visar att även Åkeröfjärden
och Prästfjärden är hårt drabbade av övergödning. Sedimentanalyserna från Öjaren visade på låga
eller mycket låga metallhalter. Uppgifter om övriga miljögifter saknas, men det är rimligt att, liksom
vattenmyndigheten, anta att ovan nämnda miljögifter kan utgör ett problem eller en risk även i andra
delar av dessa fjärdar.
Friluftsliv & rekreation
Delar av Hattsundets avrinningsområde ligger inom riksintresse för rörligt friluftsliv och hela
Åkeröfjärdens avrinningsområde ligger inom detsamma. Hattsundet och Åkeröfjärdens skyddade läge
gör vikarna attraktiva som båthamnar och för rekreationsaktiviteter som bad, fiske och
vattenskidåkning. I båda vikarnas närhet finns stora områden med fritidsbebyggelse.
K u l t u r v ä rde n & ku l turmi l j öe r
Inga kända fornlämningar finns registrerade i Fornminnesregistret (www.raa.se) i det vatten- och
landområde som berörs av det planerade projektet.
Med tanke att en historisk farled tidigare sträckt sig genom det aktuella vatten- och landområdet kan
det inte uteslutas att fornlämningar kan ligga begravda i bottensedimentet och markerna. Med
nuvarande kunskap bedömdes dock det aktuella området ha låga kulturvärden.
S ä k e r h e t, trafi k & bu l l e r
Båttrafiken med båtar hemmahörande i Hattsunden och sunden söder om Prästfjärden är redan nu
livlig, men säsongen är kort och sträcker sig huvudsakligen från midsommar t.o.m. de första veckorna
av industrisemestern. Trafiken har ej räknats i nuläget men kan uppskattas så att endast i
undantagsfall under högsäsongens helger överskrida 100 passager per dygn i sundens yttre delar, där
trafiken är livligast. Trafiken under vardagar är betydligt lägre liksom trafiken under övriga
sommarmånader. Vi avser att under sommaren 2009 genomföra några räkningar av antalet passager i
Brevikssundsområdet på södra sidan och vid Snäcktorp på norra sidan. Utfall?
20
Konsekvenser & skadeförebyggande åtgärder
Nenningesundskanalen
Hydrologi & djupförhållanden
Muddringen av Höggarnsfjärden och Prästfjärden – Öjaren innebär att ett lager bottensediment flyttas
och att en ny bottennivå uppkommer i kanaldelen. I det aktuella fallet fördjupas den inre delen av
viken i Höggarnsfjärden från 0-2 meter till 2 meters djup i kanaldelen vid medelvattenstånd, och
Prästfjärden – Öjaren från i medeltal 0,3 meter till 2,0 meters djup i kanaldelen. I övriga delar av
Höggarnsfgjärden påverkas inte djupet medan djupet i övriga delar av Öjaren ökar från i medeltal 0,3
m till ca 0,5 till 1,0 m. Kanalens tröskeldjup kommer att uppgå till 2,0 m vilket tillsammans med en
bredd av 10 m ger en tröskelarea av 22 m2 vid normalvattenstånd i den grävda kanaldelen och 24 m2
i Öjaren? (bilaga x).
Sett i ett perspektiv av 20 år medför landhöjningen en uppgrundning av knappt 10 cm
(landhöjningskoefficient 0,41 cm/år). Betraktat i ett hundraårsperspektiv är det möjligt att
strandförskjutningen avstannar tillföljd av den höjning av havsvattenståndet som den pågående
klimatförändringen väntas orsaka (Staudt m.fl. 2004).
Områdets medellågvattenstånd under perioden 1975-2002 har beräknats till -50 cm utifrån
observerade vattenstånd i Stockholm och Forsmark (SMHI). Med en muddring till ett tröskeldjup av två
meter och ett djupgående av maximalt en meter hos båtar som trafikerar kanalen krävs således ingen
återkommande muddring till följd av landhöjningens effekt. Uppgrundning genom erosion av de slänter
som bildas vid muddring och grävning kan ske genom strömpåverkan och till följd av båttrafiken. För
att undvika det senare krävs att en hastighetsbegränsning av förslagsvis 5 knop införs i kanalen, och
sannolikt också ett avstånd av cirka en halvmeter mellan kanalens botten och skrovet hos de båtar
som passerar kanalen. Muddring till ett djup av två meter innebär att detta avstånd hålls även vid
situationer av medellågvatten, dock inte vid extrema lågvatten (-85 cm 1975-2002, SMHI). För att
minska risken för uppgrundning genom sedimentation av organiskt material i den djupare rännan i
Öjaren sugmuddras hela viken på löst sediment (>80% vattenhalt) samt ges kanalen en så rak
sträckning som möjligt. Sammantaget medför dessa förhållanden och åtgärder att det inte är sannolikt
att någon underhållsmuddring behöver genomföras under överskådlig tid.
Klimatförändringens förväntade effekter på havsvattenståndet (se ovan) gör att ombildningen av de
trösklade vikarna Hattsundet och Åkerfjärden till avsnörda så kallade glosjöar inte ter sig sannolikt
även i ett långt tidsperspektiv. Att återskapa Nenningesundskanalen skulle inte påverka denna
process även om landhöjningen fick verka ostört.
Vattenståndsmätningar och vinduppgifter (SMHI 2008) visar att vattenståndsförändringar är snabbast i
Höggarnsfjärden och att vindriktning och vindstyrka kommer ha störst betydelse för hur flödet mellan
vikarna kommer att strömma. Beräkningar av flödet vid normalvattenstånd (juli-december 2007)
genom den grävda kanaldelen visas i figur x. Flödet visas som flödeshastighet (m/s) och flöde (m3/s).
Nivåskillnaden varierade mellan 0-22 cm mellan vikarna, medelnivåskillnaden var ca 2 cm och vid
<1% av mättillfällena (varje 1/2 timme) översteg skillnaden 10 cm. Vid medelnivåskillnad mellan
vikarna var den beräknade flödeshastigheten ca 1-2 cm/s och flödet var ca 0,4-0,6 m3/s, vid maximal
nivåskillnad mellan vikarna var flödeshastigheten ca 4-6 cm/s och vattenflödet 1,2-1,7 m3/s beroende
av om kanalen var nygrävd eller om växtligheten etablerat sig längs kanalens sidor.
21
medelhastighet nyanlagd kanal
flöde nyanlagd kanal
medelhastighet etablerad växtlighet
flöde etablerad växtlighet
2
4
3
1
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
flöde (m3/s)
nivåskillnad vid <1% av mätningarna
5
medelnivå
medelhastighet (cm/s)
6
2
maximal nivåskillnad
7
0,6
0,4
0,2
0
0
0
5
10
15
20
Nivåskillnad mellan vikarna (cm)
25
Figur x. Vattenflödet genom kanalen
I tabell x har omsättningstiden i Hattsundet, Höggarnsfjärden, Åkeröfjärden och Öjaren beräknats
utifrån de flöden som beräknats ovan. Omsättningstiderna måste anses som som de kortast tänkbara
eftersom vi vid flödesberäkningarna inte tagit hänsyn till varken kanaldelen i Öjaren eller de krökar och
små förändringar av tvärsnittsarean som säkerligen kommer att förekomma.
Tabell x Omsättningstiden (dagar) i Hattsundet, Höggarnsfjärden, Åkeröfjärden och Öjaren vid
medelnivåskillnad 2 cm, 10 cm och den maximalt uppmätta nivåskillnaden, 22 cm.
Nygrävd kanal
etablerad växtlighet
medel 2 cm
10 cm
max 22 cm
medel 2 cm
10 cm
max 22 cm
279
125
84
390
175
118
11
5
3
16
7
5
Åkeröfjärden
200
90
60
281
125
85
Prästfjärden
28
12
8
39
17
12
Öjaren
0,4
0,2
0,1
0,5
0,2
0,1
Hattsundet
Höggarnsfjärden
Vattenomsättningen mellan vikarna kommer sålunda vara ganska stor i de grunda Höggarnsfjärden
och Prästfjärden. Dock är det vår åsikt att konsekvenserna av kanalbygget när det gäller
vattenomsättning och vattenkvalitet kommer att bli liten eller obetydlig. Vattnet i Höggarnsfjärden är
mindre näringsrikt, mer syrerikt under vintrarna och har en något högre salthalt. När syrerikt vatten
under vintrarna flödar från Höggarnsfjärden in i Prästfjärden så hamnar detta vatten vid Prästfjärdens
bottnar tack vare dess högre salinitet. Detta medför en förbättrad syresituation vid Prästafjärdens
bottnar. När vatttnet flödar från Prästfjärden till Höggarnsfjärden så är det det mest syrerika ytvattnet i
Prästfjärden som då hamnar i Höggarnsfjärdens ytvatten tack vare den lägre saliniteten. Under den
isfria tiden är skillnaden i vattenkvalitet mellan vikarna mindre, så också påverkan.
22
Grumling
Muddring av bottensediment leder till att vattnet grumlas. Naturligt uppkommer grumling genom vindoch ströminducerad resuspension (uppvirvling av sediment) och bioturbation (bottendjurens
omblandning av sedimentet) av ytsediment. Grumling orsakad av muddring är övergående inom ett
par dagar till någon dryg vecka (Blomqvist, 1982). För att i möjligaste mån minska grumlingar utförs
arbetena i etapper enligt följande:
1. Kanalschakt där öppningar mot Höggarnsfjärden och Öjaren avvaktas tills sugmuddring av
farledsrännan i Öjaren är slutförd. Obs! Närområdet kring korsning med väg 1032 utförs när
ombyggnad av vägen och montering av vägtrumman är färdig. D.v.s. Kanalschakter och
farledsmuddring görs i övrigt färdiga i avvaktan på att vägen och trumman blir färdig varefter den
slutliga öppningen av kanalen utförs.
2. Avstängning av Öjaren i trånga sundet mot Prästfjärden med skärm bestående av flytlänsar med
monterad fiberduk som följer botten genom att flexibla sänken sys i fiberdukens underkant.
3. Sugmuddring av farledsränna i Öjaren. Pumpning av muddermassor till uppläggningsområden.
4. Muddring av Öjarens anslutning mot Kanalen.
5. Avstängning med skärm lika pkt 2 strax utanför Kanalens anslutning till Höggarnsfjärden.
6. Öppning av kanalen mot Höggarnsfjärden.
7. Siktdjupskontroller utförs kontinuerligt i Höggarnsfjärden, Prästfjärden och Öjaren före, under och
efter resp schakt och muddringsarbeten.
8. Avskärmningarna tas bort när grumlingarna avtagit så mycket att siktdjupet nått önskat värde.
9. Ombyggnad av väg 1032 utförs varefter öppning mot Kanalen görs på ömse sidor om vägen efter
att erforderliga avskärmningar utförts i Kanalen på ömse sidor om vägen. Avskärmningarna tas bort
när grumlingen avtagit tillräckligt mycket i den senast öppnade delen av Kanalen.
Under tiden för vägombyggnaden utförs provisorisk förbifart för väg 1032 alternativt att trafiken leds
om via Åkerövägen. (Det blir sannolikt Vägverket som projekterar och utför vägombyggnaden).
10. Arbetsperioder: September t.o.m. mars för muddringsarbeten. Arbeten med vägombyggnad kan i
princip göras när som helst på året.
Deponerade muddermassor avskärmas mot vattnet bl.a. av geotextilduk och liten eller obetydlig
grumling väntas uppkomma i sundet till följd av erosion av muddermassor.
Uppgrumling av vattnet i sunden genom båttrafiken är avhängig båtarnas storlek, konstruktion och
hastighet. Mindre båtar, som av typ roddbåtar med utombordare och planande mindre
styrpulpetsbåtar, gör små svall som inte nämnvärt grumlar vattnet. Redan nu trafikeras dock sunden
av ett betydande antal båtar som är större än de som avses trafikera Nenningesund, de framförs
dessutom ibland med högre hastighet än lämpligt troligen med stöd av god lokalkännedom.
Nenningesund avses hastighetsbegränsas till 5 knop som Väddö kanal. Vid denna fart förväntas
mindre båtar ge upphov till små eller obetydliga besvärande svall.
Frisättning av näring & miljögifter
Viss frisättning av näringsämnen, främst fosfor, kan väntas från uppvirvlande bottenmaterial. Öjarens
halter av sedimentbunden fosfor var låga medan Inre Höggarnsfjärdens halter inte är kända. Vi
bedömer att risken för en betydande haltökning i vattenmassan till följd av de planerade åtgärderna är
23
mycket liten. Eftersom ingen industriell verksamhet pågått i tillrinningsområdet finns heller ingen
anledning att misstänka att halterna av miljögifter i sedimentet skulle ligga på sådana nivåer att
frisättning av ämnena genom muddringsarbeten eller deponering av muddermassor skulle medföra
negativa effekter för människor, djur eller växter. Eftersom både Höggarnsfjärden och Prästfjärden är
avskärmade från muddrings- och grävarbeten förväntas frisättningen av näringsämnen bli liten eller
obetydlig.
Naturmiljö & naturvärden
Muddringen i Höggarnsfjärden medför att bottenlevande djur och växter i det muddrade området
försvinner. Eftersom den botten som muddras I Höggarnsfjärden utgörs av grovleregyttja på lerig sand
kan man vänta sig att ett bottenfaunasamhälle motsvarande det nuvarande inte kommer att uppträda i
själva kanalen då bottnarna här troligen kommer att bestå av lera och/eller sand. Återkolonisering av
ettåriga alger sker vanligen till kommande säsong vilket man inte kan förvänta sig i själva kanaldelen
där båttrafik och strömmar förändrar möjliheten för återkolonisering. Vikens fågel- och fiskbestånd
kommer under grävtiden bli hänvisad till liknande grunda vikar, vilket det finns gott om i närområdet.
En återkolonisering sker troligen efter att kanalen öppnats.
Öjarens bottensediment består till största delen av finsediment med hög vattenhalt. Troligen är det så
att bottenförhållandena inne i Öjarn är väldigt speciella. Eftersom viken är mycket grund, <0,5m djup
vid normalvattenstånd, klarar inte många växter eller djur av att övervintra. Isarna slipar effektivt av
vikens bottnar vid vattenståndsförändringar och syrgashalterna är troligen mycket dåliga. Under
perioder med lågvatten kan ibland hela viken torrläggas. Vid inventeringen 2008 hade endast
havsnajas lyckats återkolonisera Öjarn. Eftersom växter och djur idag i stort sett saknas vid Öjarens
botten innebär det större djup som muddringen kommer att medföra att möjligheter ges för
kolonisering av både växter och djur i Öjaren.
Effekter av grumling är ett försämrat ljusklimat och överslammning av vegetation. Detta leder i sin tur
till negativa konsekvenser för undervattenvegetation och fisk som påverkas negativt genom att ytan
med lämpliga leksubstrat, födosöksområden och gömslen minskar. Eftersom grumlingen i detta fall
begränsas till ett mindre avskärmat område, bedöms i detta fall de direkta konsekvenserna för fisk
vara små eller obetydliga, förutsatt att grumlingen inte uppkommer under lek- och yngelperioden och
att avskärmningarna av området håller tätt.
Eftersom grumlingen väntas begränsas till Öjaren och den avskärmade delen av Höggarnsfjärden
väntas inte annan än liten eller obetydlig påverkan på födosökande fågel.
Inga skador väntas uppkomma på värdefull flora till följd av deponering av muddermassor. Områden
för upplagda muddermassor kommer senare att iordningställas med lämpligt ytskikt för gräsytor och
sådd av sådana. Eventuell ytterligare markplanering utförs av respektive markägare enligt egna
önskemål och på egen bekostnad. Inga negativa effekter kopplade till massornas innehåll av
miljögifter eller näringsämnen väntas.
Vattenomsättningen mellan vikarna väntas inte påverka vattentemperatur och vattenkvalitet i någon
större omfattning då undersökningar (Lindqvist och Gustafsson 2008) visat på små skillnader mellan
de båda vikarna. Se beskrivning i avsnitt hydrologi och djupförhållanden ovan
Konsekvensen för inre Höggarnsfjärdens naturvärde blir märkbar. Inre Höggarnsfjärdens höga
biologiska/ekologiska värden försämras, vikens grunda och skyddade miljö med riklig vattenvegetation
och fragmenterade glesa vassar försvinner delvis. Konsekvensen av kanalbygget i Öjaren blir även
här märkbar då påverkansgraden ökar, detta påverkar naturvärdet negativt.
Vår bedömning är att kanalbygget under muddrings och grävarbetet kommer ha märkbara
konsekvenser för växt- och djurlivet i Öjaren och den avskärmade delen av Höggarnsfjärden. För
24
övriga delar av vikarna blir konsekvenserna för växt- och djurlivet små eller obetydliga. Det större
djupet i Öjaren kan dock i framtiden leda till etabllering av ny växtlighet och en förbättrad miljö för fisk.
För att minimera störningar för fisk och fågel bör muddring genomföras vid ett sammanhängande
tillfälle under perioden oktober-mars.
K u l t u r v ä rde n & ku l turmi l j ö
Värden och påverkan på landskapet Hur har det sett ut historiskt och i nutid, hur kommer man att
uppfatta det efter kanalen etc.
Rekreation, säkerhet & buller
Båttrafik och rekreation
Väddö kanal har c:a 22 000 båtar per säsong varav minst en tredjedel utgörs av båtar som är för stora
eller för höga (segelbåtar) för Nenningesund. Kanalen utgör dessutom det enda alternativet till
utomskärs båtfärd mellan Stockholms och Grisslehamns/Öregrunds skärgårdar.
Båttrafiken med båtar hemmahörande i Hattsunden och sunden söder om Prästfjärden är redan nu
livlig, men säsongen är kort och sträcker sig huvudsakligen från Midsommar t.o.m. de första veckorna
av industrisemestern. Trafiken har ej räknats i nuläget men kan uppskattas s att endast i undantagsfall
under högsäsongens helger överskrida 100 passager per dygn i sundens yttre delar, där trafiken är
livligast. Trafiken under vardagar är betydligt lägre liksom trafiken under övriga sommarmånader. Vi
avser att under sommaren 2009 genomföra några räkningar av antalet passager i
Brevikssundsområdet på södra sidan och vid Snäcktorp på norra sidan.
Ett öppnande av Nenningesund kan tänkas ge en ökning av denna lokala trafik genom att man väljer
båten i stället för bilen när man åker och handlar samt hälsar på vänner och bekanta. Denna
förändring i den lokala trafiken kommer att öka trafiken framför allt i sundens inre delar, men kommer
ju samtidigt de kringboende till nytta och glädje.
Till detta kommer en mer långväga trafik med mindre båtar upp till en storlek av mindre
styrpulpetsbåtar, som är svårare att beräkna. Trafiken i den skyddade farled som kommer via Ängsö
innanför Furusund är enligt uppgift från kringboende ganska begränsad. Stora farleden
Furusundsleden har mer trafik, liksom Blidösund.
Vägen genom Nenningesund erbjuder en skyddad led för de aktuella små båtstorlekarna för dem som
avser att färdas mot Norrtälje och Arholma . En ökning av trafiken genom Nenningesund under de
första åren efter öppnandet är trolig av nyhetsskäl.
Vår skattning av trafikintensiteten har granskats av Sjöfartsverket som inte har andra mätningar än för
trafiken genom Väddö kanal. De bedömer våra skattningar som rimliga.
Vår bedömning är att ett öppnande av Nenningesund får märkbara konsekvenser för båttrafiken i
Hattsundet och Åkeröfjärden. Trafiken kommer att öka men så även möjligheten till reakreation i
området. Bör utvecklas
Sjösäkerhet
Enligt de kontakter vi haft med Transportstyrelsen och Sjöfartsverket är en avlastning av trafiken med
små båtar utanför hamnen i Kapellskär önskvärd och i linje med verkets arbete med sjösäkerheten.
Sannolikt, som en följd av klimateffekten, har vindstyrkorna ökat i våra farvatten de senaste åren och
en ytterligare ökning kan förutses. Detta ökar behovet av skyddade leder för mindre båtar och gör
leden via Kapellskär mindre attraktiv för dessa.
25
Vi anser att kanalbygget ger stora konsekvenser för sjösäkerheten i området. Tack vare en skyddad
vattenväg minskar riskerna för små båtar som annars måste passera både stora hamnar och fjärdar.
Buller och avgaser
I samband med muddring och deponering av massor uppkommer buller vid maskinarbeten. För att
minska störningen bör arbeten utföras under dagtid. Fritids- och permanentboende i närområdet är
övervägande positivt inställda till verksamheten och införstådda med att buller uppkommer i samband
med entreprenadarbeten.
Moderna båtmotorer är normalt mycket tystgående framförallt vid lågt effektuttag dvs låg hastighet.
Vissa båtar av typ vattenskotrar och racerbåtar bullrar men de förra är av lokal karaktär och torde inte
öka i antal pga ett åter öppnat Nenningesund, för de senare är inte färd i hastighetsbegränsade vatten
attraktivt. Den helt dominerande bullerstörningen i området är landsvägstrafiken till Kapellskär och
vägen mot Södersvik.
Avståndet från de båda sundens mynningar till mer öppna vatten är c:a 28 km via Kapellskär och 14
km via ett åter öppnat Nenningesund, vilket minst skulle halvera bränsleförbrukningen vid färd genom
det senare. Den lägre hastigheten via Nenningesund skulle ytterligare öka skillnaden till
Nenningesunds fördel. Liksom för bullerproblemet domineras avgasutsläppen i området av
landsvägstrafiken till Kapellskär samt av den tunga fartygstrafiken där. Vår skattning av ökande buller
och avgasutsläpp har granskats av Sjöfartsverket som inte har andra mätningar än för tung trafik. De
bedömer dock våra skattningar som rimliga.
Nollalternativet
Om Nenningesund inte öppnas kommer nuvarande beväxning i kanaldelen förtätas ytterligare och
marken blir alltmer otillgänglig för rekreation. Röjning är besvärlig på grund av markens sanka
beskaffenhet. Öjaren får alltmer karaktären av våtmark genom landhöjning och fortsatt deposition av
organiskt material och försvinner redan på kort sikt som vattenyta. Trafiken med småbåtar får
fortsättningsvis gå via fjärden utanför Kappelskär och den ökande tunga trafiken i denna rikshamn
med åtföljande risker. Rådmansö förblir en halvö, och en dörr till skärgården förblir stängd för oss som
bor längs vikarna.
Samlad bedömning
För att beskriva de konsekvenser som kanalbygget i Nenningesund kan komma att medföra för de
olika intressen som beskrivits i denna rapport används en modifierad figur framtagen från
bedömningar av påverkan av vägprojekt (VTI meddelande 937 2002). Kriterierna som har använts
kan sammanfattas i tre frågor, som har tillämpats på de olika intressenas olika värden:
· Är påverkan negativ?
· Är påverkan bestående och i sådana fall liten eller stor?
· Är påverkan tillfällig och i sådana fall liten eller stor?
Vid illustrationen i figurmaterialet nedan görs en sammanvägning av påverkan i inre Höggarnsfjärden
och Öjaren. Största tonvikten läggs på Öjaren som upptar en betydligt större del av det projekterade
området.
26
Nenningesundskanalen
Tanken är att spärra av kanalens kontakt med Höggarnsfjärden och Prästfjärden under pågående
gräv- muddringsarbeten. Detta medför att endast en liten del av inre Höggarnsfjärden och Öjaren
kommer utsättas av påverkan. I denna samlade bedömning av konsekvensen av
Nenningesundskanalen påverkan på, i första hand vattenmiljön i området, har några antaganden
används som förutsättningar för konsekvensbeskrivningen.
1. De avspärrningar som finns mot Höggarnsfjärden och Prästfjärden får inte läcka.
2. Kanalen måste utformas så att grumling och återsedimentation effektivt undviks.
Gräv och muddringsarbetena ger ett bestående ingrepp med lång varaktighet i det berörda områdets
hydrologi och djupförhållanden, den negativa inverkan bedöms som liten. Grumlingens inverkan
bedöms som stor men tillfällig och med kort varaktighet medan frisättningen av näring och miljögifter
bedöms ha liten negativ inverkan och även kort varaktighet.
positiv inverkan
inga konsekvenser
varaktighet
små
förändringar i hydrologi och
djupförhållanden
märkbara
grumling
stora
frisättning av näring och
miljögifter
mycket stora
tillfällig
bestående
negativ inverkan
Figur Konsekvensbeskrivning av förändringar i hydrologi och djupförhållanden, grumling och
frisättning av näring och miljögifter i kanalområdet.
Naturmiljö & naturvärden
Kanalgrävningen innebär en positiv inverkan för bottenfaunan, fisk och makrofyter som kommer att
vara bestående i den grävda delen av Öjaren. Bottenfauna, fisk och makrofyter kommer att kunna
kolonisera den nu nästan sterila livsmiljön i Öjaren. Konsekvenserna för fågellivet måste anses som
små och av tillfällig art då vikarna inte är unika i området. Det finns gott om liknande livsmiljöer i
närområdet där fågel kan uppehålla sig under grävarbetets gång. Konsekvensen för vikarnas
naturvärden beräknas bli små men bestående. Inre Höggarnsfjärdens höga ekologiska värden
försämras liksom Öjarens låga påverkansgrad. Dock medför koloniseringen av fisk mm att inverkan
minskar från märkbar till liten.
27
positiv inverkan
inga konsekvenser
varaktighet
små
bottenfauna
makrofyter
märkbara
fisk
stora
fågel
mycket stora
tillfällig
naturvärden
bestående
negativ inverkan
Figur Konsekvensbeskrivning av förändringar för bottenfauna, makrofyter, fisk, fågel och naturvärden i
kanalområdet.
Rekreation, säkerhet & buller
Öppnandet av Nenningesundskanalen kommer att innebära en märkbar ökning av båttrafik och
avgaser som kommer att vara bestående. Troligen kommer ökningen avta efter ett antal år av
nyhetsskäl. Kanalbygget ger dock en positiv inverkan på rekreationsmöjligheterna som blir
beståeende. Med en ökad båttrafik kommer sjösäkerheten märkbart försämras i närområdet. Dock
anser vi att kanalbygget medför en positiv inverkan på sjösäkerheten i denna del av skärgården då
småbåtar här får en möjlighet till en skyddad vattenväg. Konsekvensen för sjösäkerheten bedöms
därför i ett större sammanhang till att ha bestående positiv inverkan från kanalbygget. Eftersom buller
i första hand kommer förekomma under själva grävarbetena bedöms konsekvensen som märkbar
men tillfällig. Det buller som den ökade båttrafiken kommer att innebära bedöms ha små
konsekvenser då låg hastighet och ringa motorstyrka knappast kommer att verka störande, bullret
kommer dock vara bestående.
28
positiv inverkan
inga konsekvenser
varaktighet
små
båttrafik
rekreation
märkbara
sjösäkerhet
stora
buller
mycket stora
tillfällig
avgaser
bestående
negativ inverkan
Figur Konsekvensbeskrivning av förändringar för bottenfauna, makrofyter, fisk, fågel och naturvärden
i kanalområdet.
K u l t u r v ä rde n & ku l turmi l j ö
?
S a m m a n fatta n d e b e d ö mni ng
Vilka konsekvenser kommer då Nenningesundsprojektet ha? I figuren nedan sammanfattas samtliga
konsekvenser för projektet. Tillfälligtvis påverkas grumling, frisättning av näringsämnen, buller och
fågellivet negativt. Mer bestående negativ inverkan kommer från båttrafik, avgaser och buller. En liten
men bestående inverkan sker på vattnens hydrologi och naturvärden, denna inverkan kan dock även
bli positiv. Dessa negativa konsekvenser uppvägs av en positiv inverkan på det biologiska livet i
framförallt Öjaren, rekreationen i närområdet och sjösäkerheten i denna del av kustområdet.
29
positiv inverkan
inga konsekvenser
varaktighet
små
märkbara
stora
mycket stora
tillfällig
bestående
negativ inverkan
Förslag till kontrollprogram
Referenser
Blomqvist, S. 1982. Ekologiska bedömningsgrunder för muddring och muddertippning.
Naturvårdsverket PM 1613.
Fagergren, C. 1991. Trösklade havsvikar i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport
1991: 9.
Karås, P. 1999. Rekryteringsmiljöer för kustbestånd av abborre, gädda och gös. Fiskeriverket Rapport
1999: 6.
Länsstyrelsen i Stockholms län. 1993. Ängs- och hagmarksinventeringen i Stockholms län. Rapport
1993: 18.
30
Länsstyrelsen i Stockholms län. Vägledning för hantering av muddringsverksamhet i Stockholms län.
Arbetsmaterial daterat 2004-03-11.
Länsstyrelsen i Västmanlands län. 2008. Förslag till miljökvalitetsnormer. Norra Östersjöns
vattendistrikt. Samrådsmaterial för perioden 1 mars – 1 september 2009. Rapport från Länsstyrelsen i
Västmanlands län 2008-12-22.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav. Naturvårdsverket Rapport
4914.
Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten
i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas
upp. Naturvårdsverket Rapport 2007:4.
Naturvårdsverket. 2008. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och
miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:1. ISSN 1403-8234.
Norrtälje kommun. Utdrag ur Norrtälje kommuns databas, juni 2005.
Norrtälje kommun. 2004. Översiktsplan för Norrtälje kommun. Antagen 2004-04-26.
Pettersson, M. 2003. Kustens strandområden. En kartläggning av naturvärden och exploatering.
Rapportserien Naturvård i Norrtälje kommun.
Sandström, A. 2003. Restaurering och bevarande av lek- och uppväxtområden för kustfiskbestånd.
Fiskeriverket 2003: 3.
Sandström, O. 2000. Fisk och fiske i svenska kustvatten. Fiskeriverket Rapport 2000: 1.
Staudt, M., H. Kallio & P. Schmidt-Thomé. 2004. Modelling a future sea level change scenario
affecting the spatial development in the Baltic Sea Region – First results of the SEAREG project. I
Schernewski, G. & N. Löser (red.): Managing the Baltic Sea. Coastline Reports 2 (2004), ISSN
0928-2734, sid. 195-199.
Öhlund, E. & P. Romare. Muddring och muddermassor. Naturvårdsverkets allmänna råd 1985:4.
Utdrag ur Artportalen ( www.artportalen.se )
HU
UH
Utdrag ur Artdatabanken
Utdrag ur Fornlämningsregistret (www.raa.se)
Naturvatten och Ekologigruppen. 2008. Kustnära naturvärden i Österåkers Kommun
Gustafsson, A., U. Hamrén, E. Rydin & K. Henriksson. 2008. Kustnära marina naturvärden i Österåker
kommun. Rapport från Ekologigruppen AB och Naturvatten i Roslagen AB.
Länsstyrelsernas gisdata (www.gis.ab.se)
31