Bedömning av arbetsförmåga - Institutionen för medicin

Bedömning av
arbetsförmåga
Jan Sandqvist
Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier
Linköpings universitet
Fokus för avhandling
• Utveckling av konceptuell referensram för bedömning av
arbetsförmåga – Assessment of Work Functioning, AWF
(Studie I)
• Utveckling och prövning av instrument för bedömning av
färdigheter i arbete – Assessment of Work Performance, AWP
(Studie II-IV)
[Sandqvist, 2007]
Länk till avhandling på LiU: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10577
Sid 2
1
Arbetsförmåga (utifrån AWF)
Ongoing development and change through the life span (temporal factors)
Person-environment fit
in different dimensions
Work participation
Work performance
Individual
capacity
Personal
factors
Environmental
factors
(Sandqvist & Henriksson, 2004)
Bedömningsperspektiv:
- Klientperspektiv/”inifrånperspektiv” (subjektivt)
- Bedömarperspektiv/”utifrånperspektiv” (objektivt)
Sid 3
Några ”fakta” om arbetsförmåga
•
Arbetsförmåga är ett multidimensionellt relationsbegrepp.
•
Arbetsförmåga är kontext- och uppgiftsspecifik - den är ej något som
individen bär med sig utan uppstår i mötet mellan person och miljö.
•
Arbetsförmåga är inte något ”antingen-eller-tillstånd”, det finns ingen
tydlig gräns för vad som särskiljer förmåga från oförmåga, utan
tillståndet beskrivs bättre som ett föränderligt kontinuum utan fasta
gränser.
•
Arbetsförmåga förändras över tid, den är ej ett statiskt tillstånd, d.v.s.
en bedömning är inte giltig för all framtid.
•
En bedömning av arbetsförmåga är aldrig en absolut sanning, mer en
kvalificerad gissning baserad på sannolikhet (prognos).
•
Icke-linjärt kausalt samband mellan grundläggande funktioner
(medicinska förutsättningar) och arbetsförmåga – funktionsnedsättning
behöver inte medföra aktivitetsbegränsning.
•
Begreppet arbetsförmåga ges olika innebörd i olika sammanhang, ex.
inom Arbetsförmedling och Försäkringskassa.
•
Viktigt att kombinera olika datainsamlingsmetoder och
bedömningsinstrument.
Sid 4
2
Kombinera flera bedömningsinstrument => helhet samt
möjlighet att triangulera data
Anv. psykometriskt
Såväl objektiva som
subjektiva instrument
prövade instrument
Fokus på såväl individ
som miljö vid bedömning
Interdisciplinär
bedömning (team)
Bedömarkompetens
Faktorer som indikerar en god
bedömning av arbetsförmåga
Bedömning över tid vid
flera bedömningstillfällen
Tidig bedömning =>
tidig intervention =>
snabbare RTW
Bedömning i
reell kontext
om möjligt
Aktivitetsbaserad bedömning
– ej enbart bed. av funktion
Klienten delaktig
i processen
Bedömningsinstrument?
Ett redskap med vilket en bedömare samlar
in och värderar data i ett specifikt syfte, ex.
för bedömning av en individs arbetsförmåga.
Sid 6
3
Varför använda beprövade och teoretiskt
förankrade bedömningsinstrument?
• Potentiella felkällor reduceras.
• Etiskt ansvar mot klienten.
• Effektiviserar utredningarna.
• Skapar struktur i utredningarna.
• Erbjuder en gemensam begreppsapparat.
• Bidrar till fortsatt prövning av instrumentet.
• Bidrar till ett yrkesutövande på vetenskaplig grund.
Sid 7
Krav på ett bedömningsinstrument?
Ett bra bedömningsinstrument kännetecknas av:
•
Bygger på en vetenskaplig och teoretisk grund.
•
Väl definierat syfte och användningsområde.
•
God validitet.
•
God reliabilitet.
•
God sensitivitet.
•
Strukturerat bedömningsförfarande.
•
Tydliga och vägledande definitioner.
•
Ej för svårt att sätta sig in i för bedömaren.
•
Ej för tidskrävande, dvs. enkelt att administrera.
•
Ställer ej för stora krav på utrustning och utrymmen.
•
Ej vara aktivitets- eller miljöberoende.
•
Ska ej påverka bedömningsresultatet aktivt.
•
Ändamålsenlig layout och logisk struktur.
Sid 8
4
Model of Human Occupation (MOHO)
1985, 1995, 2002, 2008
MOHO syftar till att förklara:
Hur och varför vi blir motiverade att göra de saker vi gör
Hur våra vanor och rutiner påverkar vårt aktivitetsutförande, ex. arbete
 Vår kapacitet att utföra aktiviteter utifrån objektiva och subjektiva faktorer
 Miljöns påverkan på våra möjligheter att utföra aktiviteter




Bedömningsinstrumenten AWP & AWC har sin teoretiska grund i MOHO.
Finns ca 500 vetenskapliga artiklar relaterade till modellen.
Sid 9
Dimensioner av görande
(dimensions of doing)
• Delaktighet i aktivitet (occupational participation)
Syftar på deltagande i arbete, fritidsaktiviteter eller aktiviteter i det
dagliga livet som är en del av personens sociokulturella miljö och som
är önskade eller nödvändiga för personens välbefinnande.
• Utförande av aktivitet (occupational performance)
Syftar på utförandet av enskilda aktiviteter inom ramen för ex. ett
arbete, fritidsintressen och personlig vård.
• Färdigheter i aktivitet (occupational skill)
Syftar på observerbara och målinriktade handlingar en person
använder vid utförandet av aktivitet.
Tre olika typer av färdigheter:
•
Motoriska färdigheter (motor skills)
•
Processfärdigheter (process skills)
•
Kommunikations- och interaktionsfärdigheter (communication and
interaction skills)
Sid 10
5
AWP 2.0 (version 3 på gång)
•
Syfte: Att via observation bedöma en klients färdigheter vid utförandet av
arbete.
Ca 1 400 användare i Sverige, uppskattningsvis fler än 150 000 AWPbedömningar av klienter.
•
Motoriska färdigheter
– 5 variabler
AWP –
Färdigheter i
arbete
Processfärdigheter
– 5 variabler
Kommunikations- och
interaktionsfärdigheter
– 4 variabler
[Sandqvist, Törnquist & Henriksson, 2006]
Färdigheter = observerbara, målinriktade handlingar en person
använder vid utförande av aktivitet (ex. arbete) [Kielhofner, 2008].
•
Sid 11
Variabler i AWP 2.0
•
•
Motoriska färdigheter
1)
Kroppsställning (stabilisera, inta position)
2)
Rörlighet (gå, sträcka, böja)
3)
Koordination (koordinera, manipulera, vara följsam)
4)
Styrka (greppa, skjuta, dra, lyfta, transportera, anpassa muskelstyrka/hastighet/
rörelseomfång)
5)
Fysisk energi (vara uthållig, bibehålla tempo)
Processfärdigheter
6)
Psykisk energi (vara uthållig, bibehålla uppmärksamhet)
7)
Kunskap (välja, använda, efterfråga information, slutföra)
8)
Tidsorganisation (initiera, fortsätta, utföra i ordningsföljd, avsluta)
9)
Planering av arbetssituationen (planera, iordningställa)
10) Anpassning (notera/reagera, anpassa beteende, anpassa miljö)
•
Kommunikations- och interaktionsfärdigheter
11) Fysisk kommunikation och interaktion (gestikulera, använda ögonkontakt, närma
sig, inta kroppsställningar, kontakt)
12) Språk (anpassa språk, anpassa tal, fokusera)
13) Sociala kontakter (etablera kontakt, bibehålla kontakt, anpassa beteende,
samarbeta)
14) Informationsutbyte (fråga, delge)
Sid 12
6
AWP 2.0
• AWP är aktuellt att använda då en klient uppvisar svårigheter
inom ett eller flera av tidigare nämnda färdighetsområden.
• AWP kan användas för att bedöma färdigheterna i arbete hos
klienter med alla former av arbetsrelaterad problematik, d.v.s.
instrumentet är ej sjukdoms-, skade- eller diagnosbundet.
• Bedömning kan ske i olika arbetsrelaterade uppgifter och i såväl
reell som mer konstruerad/artificiell miljö, d.v.s. instrumentet är
ej heller uppgifts- eller kontextbundet.
Sid 13
AWP 2.0
förfarande vid bedömning
1) Beskrivning av färdigheter
Bedömning sker genom att bedömaren under varje färdighetsbegrepp gör en
sammanfattande beskrivning av sina observationer av varje färdighet. Till sin
hjälp i detta arbete har bedömaren ett varierande antal delfärdigheter som
återfinns under var och en av de 14 färdigheterna.
2) Skattning
Sammanfattningen ligger sedan till grund för skattningen på den fyrgradiga
skalan, där 4 är det högsta värdet och 1 det lägsta.
Skattningen 4 indikerar att klientens utförande av arbetsuppgiften är effektivt,
ändamålsenligt och ger ett bra resultat.
Skattningen 1 indikerar att klientens utförande av arbetsuppgiften är ineffektivt,
ej ändamålsenligt och ger ett oacceptabelt resultat.
3) Sammanfattning av skattningar
Sammanfattande kommentarer och grafisk översikt. Observera att
skattningarna på den fyrgradiga skalan ej kan summeras till någon
slutsumma som sedan kan jämföras med andra individer osv.
Sid 14
7
Skattning
Sid 15
Sid 16
8
Exempel på specifika tillämpningar av AWP
AWP-FK
•
•
•
AWP har valts ut som arbetsterapeutiskt instrument att ingå i FK:s
nationella verktyg för Aktivitetsförmågeutredning (AFU).
För detta ändamål har en specifik version av AWP tagits fram =>
AWP-FK.
Bedömning med AWP-FK genomförs i olika arbetsuppgifter som
tagits fram utifrån följande direktiv från FK:
•
•
•
•
Arbetsuppgifterna ska vara möjliga att utföra i den miljö och med den
utrustning som finns tillgänglig, eller som relativt enkelt och utan alltför
stora kostnader kan införskaffas, i de bedömningsverksamheter som
kommer utföra utvidgad arbetsterapeutisk undersökning av medicinska
förutsättningar för arbete.
Det ska vara möjligt för bedömaren att preparera respektive återställa
bedömningsmiljön inom rimlig tid samt att återanvända material och
utrustning.
Tid till förfogande för bedömning är ca 60-120 minuter.
Arbetsuppgifterna är utformade för att så långt det är möjligt framstå som
”arbetsliknande”, d.v.s. uppgifterna får inte uppfattas som alltför perifera i
förhållande till vad de ska bedöma (medicinska förutsättningar för
arbete). Om de upplevs som för ”enkla”, vardagsliknande eller inte
förefaller ha en koppling till arbete, finns en risk att den försäkrade ej
förstår syftet med bedömningen, kan känna sig kränkt och/eller
förlorar tilltron till bedömningen.
Sid 17
Forts. AWP-FK
•
•
För bedömning med AWP-FK har till en början tre arbetsuppgifter
utformats som är tänkta att komplettera varandra genom att fokusera på
olika typer av färdigheter för arbete. De tre arbetsuppgifterna har alla
kravanalyserats utifrån bedömningsinstrumentet AWC för att tydligare
visa vilka krav på olika färdigheter respektive arbetsuppgift ställer.
De tre arbetsuppgifter som för närvarande ingår i AWP-FK är:
• Administrativ datoruppgift
• Montering
• Postsortering
Sid 18
9
Exempel på specifika tillämpningar av AWP
AWP-IR
•
Ny datainsamlingsmetod för AWP => Informatörsrapport:
” Syftet med en informatörsrapport är att samla in information om en klient
via ”någon annans ögon”, d.v.s. en informatör. Detta förfaringssätt
möjliggör för bedömaren att samla in observationer av en klient över
betydligt längre tid än vad som normalt är möjligt. Insamling av data över
tid med hjälp av informatör kan bidra med värdefull information om
klientens utförande av arbete som ej hade varit möjlig att få genom en
”normal” AWP-bedömning via direkt eller deltagande observation. ”
•
Kommer ex. att användas av Arbetsförmedlingen i Sverige på
upphandlade utredningsplatser (konstruerad miljö) och vid bedömning i
reell kontext på arbetsplatser.
Sid 19
Exempel på användning av AWP & AWC
AWP ingår i den grupp av instrument för teambaserade fördjupade medicinska
utredningar (TFMU) som rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL).
• AWP och AWC har av Arbetsförmedlingen upphandlats som metoder för all
aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga som sker inom AF Rehab i
Sverige.
• AWP och AWC ingår ex. i ”instrumentbatterier” vid interventionsstudier gällande
personer med stroke resp. långvarig smärta – samarbete med Karolinska
Institutet.
•
AWP är översatt till följande språk:
•
Engelska (distribueras i USA, Kanada, UK)
•
Holländska
•
Isländska
•
Översättning till tyska har initierats
•
Förfrågan från Malta, Danmark, Finland och Norge om översättning.
10
Exempel på pågående/planerade studier
•
RASCH-studie tillsammans med forskare vid University of Illinois
(Chicago, USA) – fynd mycket positiva.
•
•
RASCH analysis = en metod för att ex. pröva ett instruments psykometriska
egenskaper, där ordinaldata transformeras till intervalldata. I denna studie prövas
konstruktionsvaliditet och ”internal consistency reliability” för AWP (n=365).
Planerade studier kring AWP-FK (FK:s nationella bedömningsverktyg):
•
Validitet
•
•
•
•
•
•
•
•
innehållsvaliditet
social validitet
ekologisk validitet
prediktiv validitet
Användbarhet
Diskriminativ förmåga (sensititivet/specificitet) – case-control studie
Mellan-bedömarreliabilitet
m.m.
Sid 21
Social validitet
•
Begreppet social validitet (social validity) innebär att man studerar,
eller arbetar med att förbättra, ex. en behandlingsmetods
acceptans i ett samhälle.
•
Kan även fokusera på en professions åsikter om en metod/ett
bedömningsinstrument och dess tillämpning.
•
Begreppet kan grovt brytas ner i underbegreppen acceptans
(acceptability) och värde (importance).
•
Kan omfatta såväl en metod i sig men också de effekter
användningen av metoden genererar
•
ex. hur socialt accepterade är effekterna av användning av FK:s nya
bedömningsverktyg, vilka konsekvenser får det för de försäkrade osv.
Sid 22
11
Ekologisk validitet
•
Syftar på hur adekvat/relevant en bedömningsmiljö är i förhållande till
vad en bedömning i miljön avser att förklara, ex. medicinska
förutsättningar för arbete eller arbetsförmåga.
•
Ex. hur relevant är det att bedöma arbetsförmåga i reell resp.
konstruerad/artificiell kontext?
•
Ex. på hög ekologisk validitet = ett beteende observeras i sin naturliga
miljö utan att man på något sätt försöker kontrollera situationen.
•
Konflikt mellan kontroll och ekologisk/social validitet?
Sid 23
Forts. Ekologisk validitet
•
Konflikt mellan kontroll och ekologisk validitet?
I en undersökning vill man vara så säker som möjligt på att inga ovidkommande
faktorer påverkar resultatet. Detta gör man genom att öka kontrollen för att rensa
bort alla faktorer som också kan påverka resultatet och göra undersökningen mer
osäker.
Exempel: Man vill undersöka hur kaffe påverkar sömnen. Därför bjuder man in tio
försöksdeltagare till ett laboratorium och låter dem dricka en viss mängd kaffe.
Genom detta kan man utesluta andra orsaker till sömnproblem såsom intressanta
tv-program, störande ljud etc.
Det man försöker göra är att minimera antalet ovidkommande faktorer och på
detta sätt öka kontrollen över undersökningen. Detta leder dock till att den
ekologiska validiteten minskar. Eftersom försöket sker i ett laboratorium och inte i
den verkliga världen så riskerar undersökningen att bli så artificiell att resultaten
bara stämmer i ett laboratorium och inte i den verkliga världen.
Exempel: I försökspersonernas hemmamiljö är det alltid så mycket störande ljud
så det spelar ingen roll hur mycket kaffe de druckit, de kan inte sova i alla fall.”
Ref. exempel: Forskningsmetod för psykologer http://forskningsmetod.wordpress.com/metod/konfliktmellankontrollochekologiskvaliditet/
Sid 24
12
Assessment of Work Characteristics - AWC 1.1
• Arbetskravsanalys baserad på MOHO och AWP.
• Samma skattningsvariabler som i AWP (14 st), men annat
fokus och skattningsskala.
• Syfte:
”…att beskriva en arbetsuppgifts karakteristika utifrån i vilken
omfattning en arbetsuppgift ställer krav på olika färdigheter hos
individen för att arbetsuppgiften ska kunna utföras
ändamålsenligt och effektivt.”
Sid 25
AWC 1.1
•
AWC ger ej svar på hur individen upplever kraven i arbetssituationen.
AWC kan därför med fördel kompletteras med bedömningar gjorda
med alternativa arbetskravsanalyser som belyser andra faktorer eller
krav.
•
Syftet med AWC är att beskriva karakteristika för en arbetsuppgift och
ej för ett ”helt” arbete. I ett arbete ingår oftast ett antal olika
arbetsuppgifter. Av denna anledning kan det vara nödvändigt att göra
flera analyser med AWC om ett arbete innehåller flera olika
arbetsuppgifter med varierande krav.
•
Bedömning med AWC kan ske i vilken arbetsrelaterad miljö som helst,
såväl i mer anpassade och/eller artificiella arbetsmiljöer som ute på
riktiga arbetsplatser, d.v.s. instrumentet är ej uppgifts- eller
kontextbundet.
Sid 26
13
AWC 1.1
•
1) Beskrivning av färdigheter
Sammanfattande beskrivning av observationer utifrån varje färdighet
(14 st). Delfärdigheterna under resp. färdighet används som
vägledande begrepp vid sammanfattningen av varje färdighet.
•
2) Skattning
Sammanfattningen ligger sedan till grund för skattningen på den
fyrgradiga skalan.
Skattningen 4 indikerar att det ständigt ställs krav på denna färdighet
vid utförandet av arbetsuppgiften.
Skattningen 1 indikerar att det ej vid något tillfälle ställs krav på denna
färdighet vid utförandet av arbetsuppgiften.
•
3) Sammanfattning av skattningar
Sammanfattande kommentarer och grafisk översikt. Ev. matchning
mot AWP 2.0.
Sid 27
Skattning
Sid 28
14
Sid 29
Matchning?
“Job matching has been defined as an assessment of individual
characteristics in relation to job requirements.”
[s 25, Morgan, 2011]
Morgan, R.L. Job matching assessment: Inter-rater reliability of an instrument
assessing employment characteristics of young adults with intellectual
disabilities, Journal of Vocational Rehabilitation 34 (2011) 25–33.
Sid 30
15
Matchning bedömning AWP-AWC
AWC
AWP
Sid 31
Vad händer framöver?
Performed
evaluations
• Revision of framework
AWF
AWP
AWC
Future
evaluations
• Empirical validation
• Face validity
• Content validity
• Utility
• Construct validity
• Internal consistency
reliability
• Inter-rater reliability
• Cross-cultural
adaptation
• Evaluation of AWPFK
• Evaluation of AWP-IR
(Informant Report)
• Predictive validity
• Evaluate the effects of a combined
use with other assessment instruments
• Evaluation of AWP-FK
• Evaluation of AWP-IR (Informant
Report)
• Cross-cultural adaptation
• Content validity
• Further evaluation of
• Utility
validity and reliability
Sid 32
16
Arbetsförmedlingen
Rehabilitering
(AF Rehab)
Primärvård
Kommunala
verksamheter
Företagshälsovård
Var används
instrumenten?
Medicinsk
rehabilitering
Samordningsförbundet
Privata
rehabiliteringsaktörer
Sid 33
Forskargruppen ”Work assessment”
Hemsida & intranet
- Distribution och försäljning
- Användarstöd
- Informationsspridning
Forskning
- Fortsatt instrumentutveckling
- Versioner på andra språk
- Nationell/internationell
forskningssamverkan
- Evidens för bedömning av arbetsförmåga
WA
Work Assessment
Övriga tjänster
- Kurser (nationella
och internationella)
- Föredrag
Undervisningsuppdrag vid LiU och
andra lärosäten (ex. KI, Umeå, Lund)
(nationella och internationella kurser)
Sid 34
17
Kontaktuppgifter
Jan Sandqvist
Linköpings universitet
Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier (ISV)
Avdelningen för Hälsa Aktivitet Vård (HAV)
601 74 Norrköping
Tfn: 011-363246
E-post: [email protected]
Hemsida: www.isv.liu.se/work-assessment
Via hemsidan kan anmälan till kurser göras samt
användarlicenser för instrumenten AWP, AWC, WRI
och WEIS tecknas.
Länk till Jan Sandqvists avhandling:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10577
Tack för uppmärksamheten!
Sid 35
References related to AWP & AWC
Fan, C-W., Taylor, R., Ekbladh, E., Hemmingsson, H., Sandqvist, J. Using the Rasch
Model in vocational rehabilitation research: the Psychometric Properties of the
Assessment of Work Performance (AWP), OTJR, in press.
Lee, J. Achieving best practice: A review of evidence linked to occupationfocused practice models, Occupational Therapy in Health Care, 24, pp 206-222,
2010.
Lee, J., Kielhofner, G. Vocational intervention based on the Model of Human
Occupation: a review of evidence, Scandinavian Journal of Occupational
Therapy, 17, pp 177-190, 2010.
McFadden, S., Macdonald, A., Fogarty, A., Le, S., Merritt, B.K. Vocational
Assessment: a review of the literature from an occupation-based perspective,
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 17, pp 43-48, 2010.
Pichon, J-F. A critical Review of VALPAR Component Work Sample 9 and
Assessment of Work Performance, master research thesis in occupational
therapy, Sahlgrenska Academy, Göteborg university, 2005.
Sandqvist J., Development and Evaluation of Validity and Utility of the Instrument
Assessment of Work Performance (AWP), PhD thesis, Department of Social and
Welfare Studies, Linköping university, 2007.
18
References related to AWP & AWC
Sandqvist, J, Henriksson, C, Work functioning - A conceptual framework, WORK: A
Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, vol. 23, no 2, pp 147-157,
2004.
Sandqvist, J., Törnquist K., Henriksson, C. Assessment of Work Performance (AWP)
– Development of an Instrument, WORK, vol. 26, no 4, pp 379-387, 2006.
Sandqvist, J, Henriksson, C, Gullberg, M, Gerdle, B. Content Validity and Utility of the
Assessment of Work Performance (AWP), WORK, vol. 30, no 4, pp 441-450,
2008.
Sandqvist, J, Björk, M, Gullberg, M, Henriksson, C, Gerdle, B. Construct validity of the
Assessment of Work Performance (AWP), WORK, vol. 32, no 2, pp 211-218,
2009.
Sandqvist, J., Jakobs, M., Piskur, B., Enthoven, P. Translation and cross-cultural
adaptation of the Assessment of Work Performance (AWP) into Dutch language
and culture, in manuscript.
Sandqvist, J., Lee, J., Kielhofner, G. A User´s Manual for Assessment of Work
Performance, English version 1.0, 2010.
Sandqvist, J, Käcker, A, Ekbladh, E. Development and evaluation of content validity
and utility of the Assessment of Work Characteristics (AWC), in manuscript.
References related to AWP & AWC
Sandqvist J. Manual för AWP version 2.0, Institutionen för Samhälls- och
Välfärdsstudier, Linköpings universitet, 2008.
Sandqvist J. Manual för AWC 1.1. Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier,
Hälsouniversitetet, Linköpings universitet, 2008.
Shaw, L., Campbell, H., Jacobs, K., Prodinger, B. Twenty years of assessment in
WORK: A narrative review, WORK, 35, pp 257-267, 2010.
Skuladottir, E. Translation and Content Validation of Assessment of Work
Performance (AWP) into the Icelandic language and culture, master thesis, Lund
university, 2011.
19