Här kan du läsa uppsatsen

Transcription

Här kan du läsa uppsatsen
VT 2010
Sebastian Toro (820915) & Ervin Alić (871224)
Kandidatuppsats – 2EB00E
Linnéuniversitetet, Växjö
2010-08-16
Handledare: Frederic Bill
Examinator: Richard Nakamura
[STYRELSERUMMETS DOLDA
PROCESSER]
En fallstudie kring sociala processer i två familjeföretags styrelserum.
Förord
Då vi båda författare har ett stort intresse i styrelsearbete har hela denna resa ständigt varit
intressant och lärorik. Med detta förord vill vi rikta ett stort tack till alla de personer som
hjälpt och stöttat oss under genomförandet av denna studie. Vid Linnéuniversitetet vill vi rikta
våra tack till vår handledare Frederic Bill och mentor Anders W. Johansson som med sina
skarpa intellekt och visa kommentarer agerat som våra egna fyrvaktare på denna färd.
Vi vill också rikta ett stort tack till våra studiekamrater som med välgjorda opponeringar och
intressanta inlägg har gett oss många uppslag på vägen. Även examinatorn Richard Nakamura
har varit en bra vägvisare vid seminarierna och inbringat oss förståelse i hur akademiska
studier och rapporter bör genomföras.
Men framförallt vill vi rikta ett stort tack till de personer som deltagit i undersökningen. NilsErik Persson på Styrelseakademin Sydost som hjälpt oss i letandet efter deltagande företag
och som med sin sakkunskap varit ovärderlig i arbetet. De två företag, och de personer som
deltagit i deras styrelsemöten, för att de släppt in oss i sina styrelserum och därav legat till
grund för hela det här arbetet! Ett otroligt stort tack till er och vi hoppas att vi kunnat ge något
tillbaka med denna uppsats.
Ervin Alić & Sebastian Toro
Abstract
Family businesses are a major part of everyday life and the society of Sweden. The majority
of existing companies and the companies that started are small family business, something
seen in Gandemos (2000:6) study. Family businesses are defined by Anna Vikström, lecturer
at Luleå University of Technology, as: "A company in which one or more members of one
family owns the company, while one or more members of the family actively participates in
managing the company's daily operations." The family is important in the company and the
companies that are joint-stock-companies have statutory requirementes that they must have a
board, and this board is obviously represented by family members. The people who are a part
of the family controling a company can according to authors within corporate governence
create problems and therefore such as Nielsen & Lekvall (2008) demand that boards are
taking an external member to the board to get a better board and corporate governence. But is
there really a difference in how the family business boards of directors work according to
whether they include an external member or not? In our observational study, we found that
there are advantages in having an external person to be a member of a board that is made up
of families and individuals who have a previous relationship with each other. The external
member influences on the social processes that exist within the group and this has an effect on
how the board is working.
Sammanfattning
Familjeföretag är en stor del av vardagen och samhället i Sverige. Majoriteten av de
existerande företagen och de företag som startas är små familjeföretag, något som ses
Gandemos (2000:6) undersökning. Familjeföretag definieras av Anna Vikström, adjunkt vid
Luleå Tekniska Universitet, som: ”Ett företag där en eller flera medlemmar av en familj äger
företaget samtidigt som en eller flera medlemmar ur samma familj aktivt deltar i att leda
företagets dagliga verksamhet.” Familjen är därmed viktig i företaget och de företag som är
aktiebolag har krav på att det finns en styrelse, och i denna styrelse finns självklart
familjemedlemmar representerade. Att personer som är del av en familj även ska styra ett
företag kan enligt författare inom styrelsearbete skapa problem och därför efterfrågar
exempelvis Nielsen & Lekvall (2008) att styrelser tar in en extern ledamot för att få ett bättre
styrelsearbete. Men är det verkligen en skillnad i hur aktiva familjeföretagsstyrelser fungerar
beroende på om de innehåller en extern ledamot? I vår observationsstudie har vi kommit fram
till att det finns fördelar med att ha en extern ledamot i en styrelse som består av
familjemedlemmar och personer som har en tidigare relation till varandra. Den externe
ledamoten påverkar de sociala processerna som finns inom gruppen och detta ger effekt på
hur styrelsearbetet fungerar.
Innehållsförteckning
1.Inledning.................................................................................................................................. 1
1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1
1.2 Problemdiskussion ........................................................................................................... 4
1.3 Problemformulering ......................................................................................................... 8
1.4 Syfte ................................................................................................................................. 8
1.5 Avgränsning ..................................................................................................................... 8
2. Metod ..................................................................................................................................... 8
2.1 Kvalitativ forskningsmetod .............................................................................................. 8
2.2 Fallstudier som forskningsstrategi ................................................................................... 9
2.3 Urval............................................................................................................................... 10
2.4 Datainsamling................................................................................................................. 10
2.4.1 Primär datainsamling, steg ett – observationer ....................................................... 10
2.4.2 Primär datainsamling, steg två – kvalitativa intervjuer........................................... 11
2.5 Tillförlitlighet och trovärdighet...................................................................................... 12
2.6 Källkritik ........................................................................................................................ 13
3. Teori ..................................................................................................................................... 14
3.1 De fyra företagsorganen ................................................................................................. 14
3.1.1 Bolagsstämma ......................................................................................................... 14
3.1.2 Styrelse .................................................................................................................... 14
3.1.3 Verkställande direktör (VD).................................................................................... 15
3.1.4 Revisor .................................................................................................................... 15
3.2 Familjeföretagets verklighet........................................................................................... 15
3.2.1 Familjeföretag ......................................................................................................... 15
3.2.2 Rollfördelningen i företaget .................................................................................... 16
3.3 Styrelsen ......................................................................................................................... 16
3.3.1 Styrelsens roll .......................................................................................................... 16
3.3.2 Styrelsemötet ........................................................................................................... 16
3.4 Styrelsens två huvudfunktioner...................................................................................... 17
3.4.1 Styrning ................................................................................................................... 17
3.4.2 Kontroll ................................................................................................................... 19
3.5 Grupper........................................................................................................................... 20
3.6 Gruppdynamik................................................................................................................ 21
3.7 Gruppkultur .................................................................................................................... 22
3.7.1 Grupprocess............................................................................................................. 22
3.7.2 Gruppstruktur .......................................................................................................... 22
3.8 Kommunikation.............................................................................................................. 23
3.9 Social responsivitet ........................................................................................................ 23
4. Empiri................................................................................................................................... 24
4.1 Observation av styrelsemöte (8/5) i AB Företaget......................................................... 24
4.2 Enkäter med styrelse i AB Företaget.............................................................................. 30
4.2.1 Ordföranden ............................................................................................................ 30
4.2.2 Ledamot (mamma) ................................................................................................. 31
4.2.3 Ledamot (anställd)................................................................................................... 33
4.3 Observationer av styrelsemöte (22/6) Pia & Rolf Förvaltnings AB .............................. 34
4.4 Enkäter med styrelse i Pia & Rolf Förvaltnings AB ...................................................... 41
4.4.1 Hans Mörée (extern ordförande) ............................................................................. 41
4.4.2 Frida Hansson (delägare/syster) .............................................................................. 42
4.4.3 Ola Hansson (delägare/bror/VD) ............................................................................ 43
4.4.4 Pär Hansson (delägare/bror).................................................................................... 44
5. Analys................................................................................................................................... 46
5.1 Styrelsearbete – Sociala processer ................................................................................. 46
5.2 AB Företaget .................................................................................................................. 48
5.3 Pia & Rolf Förvaltnings AB........................................................................................... 54
5.4 Jämförelse mellan AB Företaget och Pia & Rolf Förvaltnings AB ............................... 60
6. Slutsats ................................................................................................................................. 61
7. Författarnas reflektioner ....................................................................................................... 64
8. Tankar kring fortsatt forskning inom området ..................................................................... 65
9. Källförteckning..................................................................................................................... 67
1.Inledning
1.1 Bakgrund
Enligt Statistiska centralbyrån startades det år 2008 cirka 58 000 nya företag i Sverige, en
siffra som under de senaste sju åren är på stadig tillväxt. Cirka 14 000 av de företag som
startades var enligt SCB (2009) i form av aktiebolag. I en undersökning gjord av NUTEK
(www.tillväxtverket.se, 2010) där syftet var att få fram motiven bakom varför personer startar
eget företag visade resultatet att de tre främsta drivkrafterna var: förverkligande av sina idéer
och drömmar, att få arbeta självständigt, samt arbetslöshet. En viktig framgångsfaktor som
ofta lyfts fram vid startande av företag är nätverk, i synnerhet det personliga nätverket som
grundaren besitter. (Johannisson, 2005) Det personliga nätverket delas ofta in i två delar, dels
det privata nätverket som innefattar familj, vänner, grannar och andra privata kontakter. Den
andra delen är det professionella nätverket och innefattar arbetskamrater, medarbetare, chefer,
kunder, leverantörer och liknande. I företagsstarten har familjen en synnerligen central roll
både med idéer, aktiv hjälp men även som psykologiskt stöd, något som även SCB (2008:104)
belyser i sin rapport, "Vad utmärker en framgångsrik entreprenör?". Som synes verkar
familjen ha en framträdande roll vid nystart av företag i Sverige, något som även lyfts fram i
en rapport av Bertil Gandemo på uppdrag av SCB (2000:6). I statistiken redovisar Gandemo
(2000:6) antalet familjeföretag mellan åren 1985 och 1994. Undersökningen tar ej hänsyn till
börsnoterade bolag, offentliga bolag eller utlandsägda bolag. Mellan åren 1985 och 1994
pendlade antal familjeföretag, av det totala antalet företag, mellan 94,4 % som lägst och 96,7
% som högst. Gandemo (2000:6) anser att det gör Sverige till ett land med väldigt hög andel
familjeföretag.
Familjeföretag har visat sig vara en svårdefinierad kategori av företag men vi fastnade för en
definition gjord av Anna Vikström som är adjunkt vid institutionen för industriell ekonomi
vid Luleå tekniska universitet. Definitionen lyder (Loop, 2006:7):
”Ett företag där en eller flera medlemmar av en familj äger företaget samtidigt som en eller
flera medlemmar ur samma familj aktivt deltar i att leda företagets dagliga verksamhet.”
Detta är en definition som väl sammanfattar de olika definitioner vi stött på hos andra
författare och kommer vara den som följer oss i detta arbete då vi talar om familjeföretag.
Som tidigare nämnt var det 2008 cirka 14 000 företag som startades som aktiebolag. Att starta
ett aktiebolag ställer vissa lagstadgade krav, något som redogörs i aktiebolagslagen (ABL).
1
Bland annat anges vilka rättigheter och skyldigheter de olika bolagsorganen har, det vill säga
bolagsstämman, styrelse, revisor och VD.
Som vi tidigare nämnt är Aktiebolagslagen uppbyggd kring de fyra bolagsorganen:
bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisor. Bolagsstämman är det forum där
aktieägarna möts och fattar beslut om företaget de har andelar i. Bolagsstämman har en del
specifika frågor som enbart får beslutas om på stämman, som exempelvis beslut om fusion,
likvidation och att utse styrelse. Enligt aktiebolagslagen så har styrelsen fullständig
beslutsrätt, undantaget de specifika frågor bolagsstämman tar beslut i. Men styrelsen har
ingen egentlig nytta av att besluta i allt som rör företaget utan överlämnar större delen av detta
till VD som sköter den operativa och dagliga verksamheten. (Nielsen och Lekvall, 2008) I 4 §
ABL anges följande om vad en styrelses huvuduppgift är:
”Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter.”
”Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern,
koncernens ekonomiska situation.”
”Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen,
medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett
betryggande sätt.”
”Om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter eller till andra, skall
styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan
upprätthållas.”
Men vad är det styrelsen faktiskt ska göra, hur ser verkligheten ut? Nielsen och Lekvall
(2008) lyfter fram två huvudfunktioner som styrelsen ska arbeta med. Den ena är att styra
företaget och den andra att kontrollera, styrelsen skall arbeta strategiskt och lyfta blicken mot
horisonten.
Tidigt i vårat arbete pratade vi med Nils-Erik Persson som är verksamhetsledare för
Styrelseakademin Sydost, där han tidigare även varit styrelseordförande. Han har genom sitt
arbete som verksamhetsledare och styrelseledamot, men även genom personliga erfarenheter,
stor kunskap och insyn i styrelsearbete och hur det fungerar i små och mellanstora
familjeföretag. En styrelse i ett familjeföretag består vanligtvis av en förälder (pappan) och ett
till två barn (söner) berättar Nils-Erik Persson. Detta är dock något som enbart finns på papper
som ett nödvändigt ont eftersom inget riktigt styrelsearbete pågår i företaget, de möten de har
är väldigt informella och slarviga. (Nils-Erik Persson, 2010)
2
Enligt Nils-Erik Persson finns det tydliga variationer mellan en bättre och sämre styrelse och
det grundar sig främst i om de faktiskt arbetar aktivt inom styrelsen eller ej, samt om styrelsen
innehåller externa ledamöter utan personlig koppling till ägarfamiljen. Den största skillnaden
mellan en aktivt arbetande styrelse och en passiv styrelse är enligt Nils-Erik Persson att de
passiva styrelserna i små företag inte har respekt för styrelsesammanträdena. I familjeföretag
med ett mer aktivt styrelsearbete och med externa ledamöter förekommer det sällan att barn är
med i styrelsen och styrelsearbetet är generellt sett bättre. Det Nils-Erik Persson tror krävs av
familjeföretagsstyrelser för att fungera bättre är att de vågar dela med sig av makten över
företaget och att de tror på andra människors kompetens. Externa ledamöter ger företaget och
styrelsen nya infallsvinklar och kan stödja verksamheten på olika sätt. (Nils-Erik Persson,
2010)
Nielsen och Lekvall (2008) gör skillnad på fyra olika typer av styrelser, av dessa anses två
vara aktiva och två passiva. Den vanligaste formen av styrelser för små ägarledda företag är
den passiva ägarstyrelsen. Styrelsen uppfyller egentligen inget mer syfte än det krav som
ställs enligt aktiebolagslagen om en ordinarie styrelseledamot och en suppleant. I en sådan
styrelse sitter ägaren ensam i styrelsen och har oftast en familjemedlem som suppleant. Den
andra typen av passiv styrelse innehåller externa ledamöter och kallas för honnörsstyrelse.
Anledningen till det är att dessa styrelser oftast bildades med lokala celebriteter eller liknande
och de tillsattes som en form av hedersutnämnande och arbetar därför inte heller aktivt i
styrelsen. Styrelsen finns helt enkelt på pappret med ”snygga” namn. De två olika typerna av
aktiva styrelser, som Nielsen och Lekvall (2008) skriver om, är den aktiva ägarstyrelsen och
den aktiva styrelsen med externa ledamöter. Den aktiva ägarstyrelsen utgörs av
familjemedlemmar, delägare och vänner/bekanta. Styrelsen har en aktiv och stark roll i
styrningen av företaget. Urvalet till dessa styrelser baseras mer på familjetillhörighet,
delägarskap eller vänskap och inte på kompetensen hos ledamöterna. Den aktiva styrelsen
med externa ledamöter består av en eller flera externa ledamöter. Den jobbar aktivt och
professionellt och är en viktig del i företagets utveckling. I den helt ägarbesatta styrelsen är
det svårt att få den nödvändiga strukturen och det fokus på övergripande frågor som ett gott
styrelsearbete innebär på grund av styrelsemedlemmarnas relation till varandra samt dagliga
arbete i företaget. Just externa ledamöter anses öka strukturen i styrelsearbetet och gör att
styrelsen går mot ett självständigare styrorgan. Aktiva styrelser med ett fungerande och
givande styrelsearbete kan således ha två skilda sammansättningar. Trots att de är
3
sammansatta på olika sätt och arbetar olikt varandra är de båda aktiva och bidrar till företaget
enligt Nielsen och Lekvall (2008) men även enligt Nils-Erik Persson.
1.2 Problemdiskussion
Gabrielle O’Donovan (2003) beskriver corporate governance, eller bolagsstyrning som
”…ett internt system som innefattar processer och människor som tillgodoser aktieägarna
och andra intressenter genom att styra och kontrollera aktiviteterna i verksamheten med gott
förstånd, objektivitet, ansvar och integritet. Sund företagsstyrning är beroende av den externa
marknadens engagemang och lagstiftning samt en sund styrelsekultur som bevakar/skyddar
strategier och processer.”
Corporate governance som definitionen lyder handlar alltså främst om hur företaget styrs med
fokus på de styrande organen i form av bolagsstämma (aktieägare), styrelsen,
VD/ledningsgrupp och revisorer. Styrelsen anses i litteraturen (Tricker, 2009; Monks &
Minow, 2008) spela en central roll i bolagsstyrningen. Det är deras ansvar att stödja
organisationens strategi, utveckla en riktad politik, tillsätta, övervaka och belöna ledande
befattningshavare samt att säkerställa ansvarighet i organisationen till sina ägare och
myndigheter. Det brukar ibland talas om att det är denna del av bolagsstyrningen som syftar
till ”att lyfta blicken mot horisonten”. I stora och publika företag går det mer och mer åt en
struktur där ägarna främjar sig från direkt involvering i företag. Ägarna har representanter
som ansvarar för ägarens del i bolaget. Monks & Minow (2008) argumenterar för just detta
och påvisar en tydligare indelning mellan aktiva bolagsorgan (styrelse, VD) och inaktiva
(ägare/bolagsstämma). En av de mest framstående teorierna om detta är agentteorin. I
agentteorin försöker man reda ut de olika intressekonflikterna för att skapa en effektiv
bolagsstyrning. Den ena parten är aktieägarna (principalerna) och den andra parten består av
företagsledningen (agenterna), därav namnet på teorin. Blom, Stafsudd och Kärreman (2007)
pekar på vissa grundläggande antaganden inom agentteorin. Ägaren och ledningen är inte
densamma, aktieägarna vill ha maximal avkastning på sitt kapital och det är inte
nödvändigtvis ett mål för företagsledningen. Teorierna har som synes pekat på hur en skiljd
och tydligare rollfördelning mellan ägandet och företagsledning hjälper till att effektivisera
företaget.
Den diskussion vi fört ovan har även sina begränsningar. Många är de artiklar och böcker om
små- och medelstora företag där det inte alltid är enkelt att se en klar skiljelinje mellan ägande
och deltagandet i bolagsstyrningen. Bland annat skriver Bridge, O’Neill & Frank (2009) om
4
hur mindre företag ofta kan bli starkt knutna till en person. Personen är då ofta ägare,
styrelseordförande och VD i ett. Detta gör att det i sådana företag ofta inte går att urskilja de
olika delarna i bolagsstyrningen då de olika rollerna ofta överlappar och går in i varandra.
Bolagsstyrningen blir beroende av personen som styr, och kommer präglas av dennes
erfarenheter, tankar och idéer, det blir en personpräglad kultur på företaget. Vidare hävdar
Bridge, O’Neill & Frank (2009) att beslutsprocessen i denna typ av företag ofta blir mindre
formell och mer kopplad till personen, besluten tas snabbare men är mindre genomarbetade.
Inom bolagsstyrningen talas det om tre former av beslut och kontroll; strategisk, administrativ
och operativ. I stora företag som följer teorierna om corporate governance sker dessa beslut på
tre olika nivåer i företaget och involvera olika personer i beslutsfattandet. I mindre företag
däremot, där skiljelinjerna i bolagsstyrningen delvis suddas ut, hamnar dessa olika beslut ofta
hos samma personer. Då skiljelinjer saknas eller är diffusa och alla beslut sker på samma nivå
i företaget blir de också ofta väldigt likartade. Goffee & Scase (1985) menar att detta kan leda
till snabbare beslut som kan gynna företaget, så det skall inte enbart ses som någonting
negativt. Något annat som Bridge, O’Neill & Frank (2009) skriver om är den brist på
objektivitet som ofta förekommer i dessa företag. Ägaren eller ägarna är ofta så djupt
involverade i företaget att de identifierar sig med detsamma och därav får svårt att se på
företaget och olika situationer på ett objektivt sätt. Detta är något som kan leda till en
försämrad effektivitet för företaget då styrelsen agerar med skyglappar för ögonen. Som
Monks & Minow (2008) skriver så är styrelsen av betydande vikt i bolagsstyrningen och den
funktion i bolagsstyrningen som det är särskilt viktigt att hålla ifrån den operativa delen av
företaget.
Hur lyfter vi då den operativt inriktade styrelsen med en ägare och närstående till denna ägare
som styrelseledamöter? Pekas det på några enkla framgångsrecept? Nielsen & Lekvall (2008)
argumenterar av vikten av att införliva externa ledamöter i sitt styrelsearbete. De två saker
dessa författare tydligast pekar på med införandet av externa ledamöter är just att
styrelsearbetet lyfts upp till en mer övergripande och strategisk nivå samt att kompetensen
inom styrelsen ökar. Denna uppfattning delas även av Nils-Erik på Styrelseakademin Sydost
med tillägget att dessa styrelser även blir mer formella och uppgiftsorienterade. Flera artiklar
har skrivits i ämnet, bland annat har Kärreman (1999) definierat tre olika typer av
styrelseledamöter; oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentant och direkta
ägarrepresentanter. Den oberoende ledamoten är en extern kraft utan koppling till företaget
som fått sitt uppdrag baserat på kompetens och erfarenhet. Arbetstagarrepresentanten har en
5
stark anknytning till företaget då han/hon jobbar i det men har inget ägande, sådana ledamöter
kan vara bra att ha i en styrelse då de ger en god bild av den operativa verksamheten, däremot
blir de ofta passiva i mer strategiska beslut och diskussioner. Ägarrepresentanter har ett direkt
ägande i företaget och sitter i styrelsen baserat på sitt ägande. De upplevs ofta som hierarkiskt
överordnade övriga styrelseledamöter.
Styrelsen måste hitta en balans mellan att ha proaktiv styrning med reaktiv kontroll. Den
styrande funktionen kan ses ur tre aspekter: strategi, genomförande och uppföljning. Vidare
har den kontrollerande funktionen två aspekter: kontrollera väsentligheter och att reagera och
agera i tid. Detta ställer krav på styrelsens sammansättning och arbetssätt. Styrelsen arbetar
strategiskt främst genom att sätta upp såväl kortsiktiga som långsiktiga mål för företaget och
besluta om hur, av vem och när dessa ska genomföras. Men för att se att besluten faktiskt
genomförs och vad resultatet blir av genomförandet måste de följa upp besluten.
Uppföljningen ger information om hur genomförandet gått till och vilka konsekvenser
beslutet fick. Genom uppföljning av besluten kan styrelsen förbättra sin styrning och kontroll.
Sedan måste styrelsen kontrollera att företaget sköts på ett bra sätt. Detta görs främst genom
löpande kontroll över ekonomin på varje styrelsemöte men även genom en årlig kontroll över
hur verksamheten och styrningsinstrumenten fungerar, exempelvis att rätt information fås
fram och att arbetsmiljölagar följs. (Nielsen och Lekvall, 2008)
Såväl Nils-Erik Persson från Styrelseakademien och författarna Nielsen och Lekvall (2008)
poängterar att införseln av en eller flera externa ledamöter oftast syftar till att bredda
styrelsens kompetens och förbättra styrelsearbetet. De menar att införandet av externa
ledamöter kan öka strukturen och skiftar styrelsearbetet mot mer övergripande frågor. Trots
att den ägarledda styrelsen, som vi betraktade i bakgrunden, är aktiv och arbetar för företaget
på ett bra sätt så menar Nielsen och Lekvall (2008) att det finns ytterligare dimensioner i
styrelsearbetet som kan förbättras. Detta genom som tidigare nämnt ta in externa ledamöter.
Men vad mer exakt är det som sker i gruppen när en eller flera externa ledamöter förs in i
gruppen? En grupp som styrelsen ändå är blir beroende av aktörerna inom gruppen, när
medlemmar i en grupp byts ut ändras även gruppen då denna som sagt är beroende av sina
medlemmar, vi talar här om sociala processer som gruppkultur och gruppdynamik. En grupp
med fyra gamla vänner som skall lösa en uppgift borde väl rimligtvis sköta uppgiften på ett
annorlunda sätt än en grupp sammansatt av fyra personer utan tidigare relationer?
En styrelse består av en grupp människor, denna grupp måste arbeta tillsammans och
kommunicera med varandra i sitt arbete med styrelsefrågor. Att det därför förekommer
6
mellanmänskliga interaktioner på olika plan, som vi väljer att kalla sociala processer, i
styrelserummet är därför självklart. Det finns en rad olika beståndsdelar och områden som
måste vägas in när man undersöker sociala processer inom grupper. Gruppkulturen är en av
dessa och den består av två delar, grupprocesser och gruppstruktur, och kombinationen av
dessa två skapar gruppens beteende, normer, värderingar etc. Grupprocessen är det som sker i
gruppen, vad de olika personerna gör och konsekvenserna av deras handlingar gentemot
varandra. Eftersom processerna inom gruppen är ständiga och varierande skiftar även
gruppens karaktär. Hur gruppen är uppbyggd med roller, relationer, mål, ramar, makt, etc. är
gruppstrukturen som avgör. Gruppstrukturen sätter förutsättningarna för grupprocesserna.
(Nilsson, 1993) Detta gör att vi kan anta att exempelvis de två olika aktiva styrelsetyperna
kommer att ha olika gruppkultur eftersom sammansättningen i styrelsen varierar och därmed
gruppstrukturen, som i sin tur påverkar grupprocesserna och det som sker i styrelsearbetet. En
stor del av en sådan grupps arbete handlar om individers samspel med varandra för att komma
fram till ett resultat. Det sociala samspelet och processerna som sker i gruppen, det som
många gånger kallas mjuka faktorer i styrelsearbetet, är ett område som det forskats väldigt
lite om och därför saknas det relevant forskning inom området.
Dessa, de sociala processerna, som ständigt sker i interaktionen mellan två eller fler
människor, de mjuka faktorerna till skillnad från de hårda svart-vita siffrorna, är något som är
viktigt att vara medveten om. Johan Asplund (1987) skriver om något han kallar ”social
responsivitet”. Begreppet förklarar han såhär:
”Tänk er två personer, vilka är inbegripna i någon form av samvaro eller samspel eller
samfärdsel. Vad den ena personen gör är ett gensvar på vad den andra personen nyss har
gjort. Detta gensvar föranleder i sin tur ett gensvar från den andra personens sida, etc. Det
är detta växelspel som jag vill beteckna som social responsivitet.” (Asplund, 1987, s.11)
Kopplingen mellan social responsivitet och grupper är enligt Asplund (1987) den att genom
att individen som tidigare hade en ohämmad social responsivitet nu som en del i gruppen
måste anpassa sig efter gruppens normer och den sociala responsiviteten begränsas. En aktiv
ägarstyrelse består oftast av personer i gruppen som sedan tidigare har en relation med
varandra och dagligen arbetar i företaget, den sociala responsiviteten kan då sägas redan ha
formats i ett sammanhang utanför styrelserummet och vid ett tidigare tillfälle. I en styrelse där
det exempelvis förs in en eller flera externa styrelseledamöter kommer dessa personer in utan
tidigare relationer och erfarenhet från de sittande personerna. Införandet av externa personer i
en styrelse ruckar på den nuvarande gruppens ramverk och struktur och kommer således ha en
7
påverkan på individernas sociala responsivitet och i sin tur hur de arbetar som styrelse. Enligt
teorin kan vi således anta att införandet av externa ledamöter kommer ändra förutsättningarna
för styrelsegruppens arbete. Men hur ser egentligen dessa, de sociala processerna - det sociala
samspelet mellan aktörer i gruppen, ut i styrelserummet och finns det några tydliga skillnader
i dessa processer beroende på om det finns externa ledamöter i styrelsen eller inte?
1.3 Problemformulering
Hur skiljer sig de sociala processerna hos aktiva familjeföretagsstyrelser beroende på externa
ledamöters medverkan i styrelsen?
1.4 Syfte
Att skapa förståelse för de sociala processerna i mindre familjeföretags styrelser med
utgångspunkt i de två aktiva formerna av styrelser.
1.5 Avgränsning
Vi har valt att avgränsa oss till små och medelstora företag då dessa enligt SCB utgör 99,4%
av landets totala företag, undantaget enmansföretag. Vidare kommer vi enbart att titta på de
två olika formerna av aktiva styrelser, en med enbart familjemedlemmar och delägare i
styrelsen och en styrelse som har minst en extern ledamot.
2. Metod
2.1 Kvalitativ forskningsmetod
Patel & Davidson (2003:14) definierar kvalitativ forskningsmetod som:
”Med kvalitativt inriktad forskning menar man forskning där datainsamlingen fokuserar på
’mjuka’ data, t.ex. i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, oftast verbala
analysmetoder av textmaterial.”
Patel & Davidson (2003) menar vidare att syftet med att använda en kvalitativ
forskningsmetod är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmatiserade kunskap
som ofta erhålls vid användandet av kvantitativa metoder. Istället redovisas resultatet oftast
med textmaterial, material som inhämtats vid undersökningar och intervjuer. Bryman & Bell
8
(2005) anser att det i kvalitativ forskningsmetod finns en hög flexibilitet, något som skapar
möjligheter för ny information och ökad insikt under arbetets gång då forskaren inte är ”låst” i
sina mallar.
Förhoppningen med denna studie är att få full insyn och skapa en djupare förståelse för de
sociala processerna i samband med styrelsearbetet på två familjeföretag. Med detta i åtanke
anser vi att kvalitativ metod är bäst lämpad för att ge oss den information och de
observationer som krävs för att besvara vår frågeställning och uppfylla syftet med rapporten.
2.2 Fallstudier som forskningsstrategi
Fallstudier som forskningsstrategi syftar till att ge forskaren djupgående kunskaper om det
som undersöks. De situationer Yin (2007) anser vara lämpliga för fallstudier är då
frågeställningen baseras på en ”hur”-fråga, då kontroll av beteendet inte krävs och då fokus är
på aktuella händelser. Det som kännetecknar fallstudier är att denna strategi fokuserar på en
eller några få undersökningsenheter som sedan undersöks på djupet. Detta ger mer detaljerade
och djupgående kunskaper än som fås vid exempelvis en survey-undersökning. Patel &
Davidson (2003) säger att fallstudier fokuserar på framförallt sociala relationer och processer
som pågår inom ramen för det eller de valda fall som undersöks. Ett fall kan enligt Patel &
Davidson (2003) vara en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation.
Merriam (1994) skriver att vid fallstudier av kvalitativ art så ligger utgångspunkten mer åt
insikt, upptäckt och tolkning istället för hypotesprövning. Denna metod fokuserar sig mer på
företeelsen eller situationen genom att belysa samspelet mellan de faktorer som anses viktiga.
Merriam (1994) menar att fallstudien är en process där målet är att analysera och förklara ett
objekt i helhetsinriktade, komplexa och kvalitativa termer.
Vi har till det här arbetet tagit fram två styrelser i två olika familjeföretag som vi skall
undersöka. De valda styrelserna för fallstudien är valda utifrån det resonemang vi förde i
problemdiskussionen och som kommer att beskrivas tydligare i nästa avsnitt. Då vi
undersöker de sociala processerna i styrelsearbetet och jämför hur det ser ut i två olika
styrelser, en med och en utan extern ledamot, anser vi att fallstudie är det bästa alternativet
som tillvägagångssätt. Såsom teorin om fallstudier säger är denna form av metodstrategi väl
lämpad när undersökaren söker insikt, upptäckt och tolkning i processer och sociala samspel.
Då det är processen kring styrelsepersonernas sociala interaktioner och påverkan vi skall
9
undersöka anser vi att en jämförande fallstudie är det bästa sättet för oss att erhålla den
information vi behöver.
2.3 Urval
Då styrelsearbete i företag är något som ofta hemlighålls och vi i vår studie behöver delta
under styrelsesammanträden för observation har vi valt att använda oss av ett
bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval är ungefär som det låter och görs av forskaren
genom att använda sig av studieobjekt som råkar finnas tillgängliga för forskaren.
Bekvämlighetsurval används ofta som urvalsstrategi vid pilotstudier för att göra en första test
inom området men också då man får en unik möjlighet att samla in data från respondenter
man vanligtvis inte skulle ha möjlighet till. (Bryman & Bell, 2005) Genom att använda oss av
bekvämlighetsurval lyckades vi komma i kontakt med företag på ett mer personligt plan som
ökade tilliten till oss för att således ge oss den access vi behövde för studien. Vi inledde det
här arbetet med att intervjua Nils-Erik Persson som är verksamhetsledare för
Styrelseakademin Sydost. Med sitt nätverk i regionen och stora erfarenhet av styrelsearbete
hjälpte Nils-Erik Persson oss att komma i kontakt med två företag som möter kraven hos våra
fallstyrelser. Vi fick dock, på grund av oväntade omständigheter, avhopp från det
familjeföretag med extern ledamot i styrelsen. Vi tog därför hjälp av professor Anders W.
Johansson, Linnéuniversitetet, som kunde förmedla kontakten till ett familjeföretag med
extern ledamot som ställde upp i studien. Även i det fallet använde vi oss av
bekvämlighetsurval för att kunna hänvisa till en gemensam källa för att öka tilliten och
möjlighet för access till styrelsesammanträdet.
2.4 Datainsamling
2.4.1 Primär datainsamling, steg ett – observationer
Bryman & Bell (2005) beskriver observationer som en metod för att få
förstahandsinformation och få information som en informant antingen medvetet eller
omedvetet skulle ha undanhållit vid en intervju. Observationer används ofta för att se
processer, beteenden eller andra mönster i människors interaktion. Genom att göra en
observation vill forskaren se objektens agerande i deras naturliga miljö.
Bryman & Bell (2005) belyser att det finns olika sätt att se på observatörens roll i
observationen. I schemat nedan visas Golds klassifikation av observatören i studien.
10
Engagemang
Fullständig
deltagare
Distans
Deltagare som
observatör
Observatör
som deltagare
Fullständig
observatör
Fig.1 Olika former av observationer (Bryman & Bell, 2005:217)
Fullständigt deltagande: I dessa observationer är forskaren en fullvärdig medlem av gruppen
som studeras. Vidare är forskarens roll inte känd för de övriga deltagarna.
Deltagare som observatör: I dessa fall är forskaren, likt den fullständiga deltagaren, fullt
delaktig i gruppen. Skillnaden här är att forskarens rätta natur är känd av övriga deltagare.
Observatör som deltagare: I denna roll fungerar forskaren som intervjuare. Forskarens
identitet är känd av deltagarna som observeras men forskaren har ingen aktiv roll i gruppen.
Fullständig observatör: Forskaren samspelar i detta fall inte med personer som studeras.
Deltagarna som observeras måste inte vara medvetna om att de observeras i dessa studier.
Forskaren har ingen aktiv påverkan på miljön.
I vår studie valde vi att agera som fullständiga observatörer, vår identitet och närvaro var
kända av deltagarna på styrelsemötena vi närvarade på men vi hade en strikt iakttagande roll.
Valet av denna observationsmetod baseras på att vi ville iaktta det sociala samspelet i
gruppen, den sociala processen. Genom att vara fullständiga observatörer kunde vi iaktta de
två grupperna i deras naturliga miljö med så liten påverkan på deltagarna som möjligt.
Observationerna genomfördes med hjälp av papper och penna där vi skrev ner våra
iakttagelser samt genom att vi videofilmade styrelsemötena för att kunna gå tillbaka och både
se och höra mötet igen. Videofilmandet möjliggjorde att vi inte enbart kunde lyssna på mötet
igen utan även se det och därigenom kunna se kroppsspråket hos deltagarna under mötena.
2.4.2 Primär datainsamling, steg två – kvalitativa intervjuer
Bryman & Bell (2005) kategoriserar kvalitativa intervjuer i strukturerad, ostrukturerad samt
semistrukturerad form. Vilken av dessa former som är mest lämpad för en studie är beroende
av den grad av struktur forskaren vill åstadkomma. I den strukturerade formen av intervjuer är
frågorna och ordningen i intervjuerna redan bestämd. En ostrukturerad intervju är däremot
mer öppen, flexibel och situationsanpassad samt utan direkta frågor utan mer samtalsämnen
inom teman. Den ostrukturerade intervjun är framförallt lämplig då forskaren inte har
tillräckligt stor förkunskap om företeelsen för att ställa relevanta frågor till respondenterna.
11
Den semistrukturerade intervjun är likt den strukturerade förberedd med frågor men likt den
ostrukturerade mer öppen och flexibel för exempelvis följdfrågor och att kunna låta
respondenten sväva ut en aning för att få in mer information.
Då vi använde oss av de kvalitativa intervjuerna som en uppföljning och fördjupning av det
första steget i vilket gjort observationer har vi valt medelvägen. Denna form kallas
semistrukturerad intervju. Anledningen till att genomföra semistrukturerade intervjuer beror
på att vi under observationen fått insikt i företagens styrelsearbete och de sociala processerna
mellan individerna men vi kunde inte genom enbart observation veta vad personerna upplevde
och hur de uppfattade situationen. Tack vare observationerna och informationen vi fått
därifrån samt den teori vi tog till oss kunde vi utforma områden och frågor för intervjuerna.
Däremot är denna typ av intervju öppen nog för att respondenterna fritt kunde beskriva de
olika processer och beteenden, de var del av och upplevde, på ett djupare och mer personligt
sätt. Öppenhet i frågorna och svaren gav oss möjlighet för ytterligare fördjupning och
sidospår under intervjuerna. I de intervjuer som genomfördes använde vi oss av en grundmall
med frågor men var öppna för följdfrågor för att få så uttömmande svar som möjligt och
därigenom minska risken för missuppfattningar och missad information. På grund av tidsbrist
hos respondenterna gjordes dessa intervjuer via telefon. Något som kan lyftas fram som en
negativ aspekt till skillnad från en personlig intervju där man som intervjuare kan se
respondentens kroppsspråk och bättre bedöma hur intervjun flyter på.
2.5 Tillförlitlighet och trovärdighet
Att till en studie använda sig av bekvämlighetsurval är inte optimalt enligt Bryman & Bell
(2005) eftersom det blir svårt att generalisera resultaten då forskaren inte kan veta vilken
population stickprovet är representativt för. Genom resultaten i vår studie kan vi därmed inte
konstatera att exempelvis resultatet är detsamma för alla aktiva ägarstyrelser eller styrelser
med externa ledamöter i mindre familjeföretag. Men bekvämlighetsurvalet är en väl
fungerande urvalsstrategi för pilotstudier, med andra ord att göra en förundersökning inom ett
visst område. Resultaten av sådana studier är svåra att generalisera men kan användas som en
språngbräda och indikation inför framtida forskning inom. Något vi är medvetna om och som
vi anser är tanken med vår studie, att ge förslag för framtida forskningsområden inom
corporate governance.
Anledningen till valet av just denna form av urval i vår uppsats beror på att det vi vill studera,
alltså ett styrelsesammanträde är en ”stängd värld” där utomstående sällan eller aldrig släpps
12
in. Genom att använda oss av ett bekvämlighetsurval har vi med hjälp av egna och andras
kontakter fått tag i styrelser där vi redan tidigare har en väg in. På så sätt har de tillfrågade
styrelserna redan från början haft ett förtroende för oss, och vår uppgift har således kunnat
utföras.
En annan aspekt som kan påverka trovärdighet och tillförlitlighet i det här arbetet berör
antalet styrelser som observeras samt antalet styrelsemöten vi kunnat delta på. Som forskare
är vi väl medvetna om att det hade ökat styrkan i våra argument om vi kunnat delta på flera
möten. Problematiken ligger i det faktum att styrelsemöten sker fyra till sex gånger per år och
tidsramen för skrivandet av arbetet inte tillåter flera mötestillfällen. Vi har försökt styrka våra
resultat genom att göra uppföljande intervjuer med de deltagande ledamöterna för att använda
deras åsikter och tankar om sitt styrelsearbete i samband med våra observationer.
Med de förutsättningar som givits oss och de två styrelser som valt att delta i vår
undersökning känner vi trots allt att det resultat vi presenterar i det här arbetet ger en god
inblick i hur de sociala aspekterna påverkar ett mindre familjeföretags styrelsearbete.
2.6 Källkritik
Den teori vi valt att använda i arbetet är av sådan art att den används som kurslitteratur vid
flera svenska högskolor och universitet. De områden som främst berörts är socialpsykologi
och ekonomi. Då böckerna vi valt att använda är av sådan art att de används för undervisning
på högre nivå anser vi dem vara fullgoda till det här arbetet. Den brist som kan förekomma är
att vi i våra teorisökningar missat teorier som kunnat komplettera eller förstärka redan
existerande. Men vi känner att vi haft både en sådan bredd och ett sådant djup i våra teoretiska
sökningar att den teori vi genererat är representativ för de områden den berör.
Boken av Nilsen & Lekvall är inte en akademisk bok i dess sanna bemärkelse. Boken har
legat till stor grund för det här arbetet. Bokens värde ligger i att författarna och de personer
som deltagit för att skapa boken har ett otroligt stort kunnande inom sitt område,
styrelsearbete i svenska småföretag. Just den breda kompetens som deltagit i skrivandet av
boken gör att vi känner oss säkra på att boken ger en verklig bild av styrelsearbetet och den
teori kring styrelsearbete vi funnit har även givit stöd för många av de påståenden som boken
framför.
13
De deltagande styrelserna kom till genom ett bekvämlighetsurval vilket inte kan anses vara
optimalt när vi ska argumentera för hur väl dessa företag stämmer in på normen av de företag
vi valt att undersöka. Däremot anser vi att då detta är något av en pilotstudie och
styrelserummet ofta är ett väldigt svårt rum att få tillträde till så har just detta urval både
möjliggjort studien men också gett oss två företag som vi känner väl nog kan representera den
grupp av företag vi fokuserar på i studien.
3. Teori
3.1 De fyra företagsorganen
I aktiebolagslagen (ABL) anges fyra stycken organ samt de skyldigheter och rättigheter dessa
har och hur de skall stå i relation till varandra. De fyra organen är bolagsstämma, styrelse, VD
samt revisor.
Figuren nedan är hämtad ur Nielsen & Ekvall (2008) och visar en övergripande bild av hur
dessa fyra organ än knutna till varandra.
Fig.2 Bolagets fyra organ
3.1.1 Bolagsstämma
Bolagsstämman är det forum där aktieägare träffas och fattar beslut, formellt är det endast på
bolagsstämman som denna möjlighet finns. Det finns vissa specifika frågor som
bolagsstämman ensam får besluta om, dessa är bland annat tillsättande och avsättande av
styrelseledamöter, ändra bolagsordning, besluta om ansvarsfrihet för styrelse och VD, tillsätta
eller avsätta revisor och besluta om fusioner. (Nielsen & Ekvall, 2008)
3.1.2 Styrelse
Styrelsen får fatta beslut i alla frågor förutom de som åligger bolagsstämman.
Aktiebolagslagen ger en styrelse alla de rättigheter som krävs för att styrelsen skall kunna
14
utföra sitt uppdrag. Men att göra detta hade krävt dagliga sammanträden för att hinna med.
Istället utses då en VD som sköter den dagliga operativa driften av företaget. VD är den som
jobbar i nuet medan styrelsens uppgift blir att lyfta blicken och se i ett längre perspektiv.
(Nielsen & Ekvall, 2008)
3.1.3 Verkställande direktör (VD)
Verkställande direktör (VD) är den person som sköter företagets dagliga verksamhet och skall
ha en överlägsen detaljkunskap och överblick. Inom ramen för en VD-roll finns också en
betydande beslutsrätt, då VD finns på plats på företaget dagligen och en styrelse i regel
sammanträder fyra till sex gånger per år krävs det ibland att VD tar beslut även i
styrelsefrågor när dessa beslut brådskar. En VD har en stark eller väldigt stark ställning på
företaget, till stor del baserat på hur stark styrelsen i företaget är. (Nielsen & Ekvall, 2008)
3.1.4 Revisor
Revisor väljs av bolagsstämman och är ansvarig gentemot flera olika aktörer, inte bara internt
i företaget utan även mot externa intressen. Revisorn ser till att bolagsstämman får relevant
och sann information av hur styrelse och VD sköter förvaltningen av företaget. Kreditgivare
och leverantörer är två externa intressenter som revisorns jobb är viktigt för. Skall lån tas eller
kredittider beslutas vill dessa parter veta att företaget kommer klara sina betalningar.
Skatteverket är även det en viktig del, de vill vara säkra på att de löner, skatter och liknande
som företaget betalat är riktiga. I mindre företag har även revisorn ofta en viktig roll som
rådgivare, främst i ekonomiska frågor. (Nielsen & Ekvall, 2008)
3.2 Familjeföretagets verklighet
3.2.1 Familjeföretag
Ett företag som helt eller till största delen kontrolleras av en familj kallas för ett
familjeföretag. (www.ne.se) Anna Vikström som är adjunkt vid institutionen för industriell
ekonomi vid Luleå tekniska universitet gjorde en definition av familjeföretag som vi valt att
använda under det här arbetet då det väl sammanfattar övriga definitioner vi läst (Loop,
2006:7):
”Företag med en eller flera medlemmar av en familj äger företaget samtidigt som en eller
flera medlemmar ur samma familj aktivt deltar i att leda företagets dagliga verksamhet.”
15
3.2.2 Rollfördelningen i företaget
Rollfördelningen mellan ägare, styrelse och VD fördelas tydligt genom ABL. Men trots
lagstiftningen kan verkligheten vara en annan, något som Brandinger (2004) påpekar i sin
bok. Exempelvis brukar ett företag som ägs av ett fåtal starka kontrollägare se till att de har
representanter i styrelsen och kontakter i företagsledningen som de vet har stort inflytande på
företaget. Eller så kan det vara som så att om det enbart finns en ägare så är styrelsearbetet
enbart en pappersformalitet där styrningen går direkt mellan ägare och ledning. Umgänget
mellan de olika rollerna bör vara tydlig och regeln är att ägarna inte ska lägga sig i styrelsens
arbete utan anser de att styrelsen inte gör ett bra jobb utifrån deras önskemål kan de alltid byta
ut den. Detsamma gäller styrelsen och deras involvering i ledningsarbetet och VD:ns arbete
på operativ nivå. Tycker inte styrelsen att han/hon sköter sig får de byta ut denne.
Brandinger (2004) lyfter fram att i familjeägda företag kan en eller ett fåtal personer mer eller
mindre inneha alla roller i form av ägare, styrelse och företagsledning. Lagstiftningen vare sig
kan eller vill hindra detta. Men sannolikheten för att de olika delarna i sådana företag kan
infektera varandra på grund av att det är ett fåtal involverade personer är stor. Sådana bolag
har därför mycket att vinna på att sortera ägarfrågor, styrelsefrågor och operativa frågor i
olika grupper och behandla dem var för sig för att få bättre kvalitet på arbetet och besluten.
3.3 Styrelsen
3.3.1 Styrelsens roll
Monks & Minow (2004) pekar på två primära synsätt på en företagsstyrelses roll, dels den
Anglosaxiska synen som anser att styrelsens roll är att maximera vinsten för ägarna. Med
ägarna i detta fall menas de ägare som har majoriteten av aktierna i bolaget. Det andra
synsättet är att styrelsen skall tillgodose alla aktieägare oavsett storlek på ägandeposten.
Gemensamt för synen på styrelsens roll är dock att detta är det bolagsorgan som skall arbeta
strategiskt, att lyfta blicken och se förbi den operativa aspekten av företaget.
3.3.2 Styrelsemötet
Enligt Brandinger (2004) förutsätter ett effektivt styrelsearbete att mötet och
möteshandlingarna är noggranna förberedda. Till det har VD:n och styrelseordföranden
ansvaret att tillsammans ta fram en årsplan för när och var styrelsemötena ska hållas samt att
förbereda material till mötena. Till mötet bör en föredragningslista göras och material tas fram
för beslutsunderlag. Av föredragningslistan ska det framgå vilka ärenden som är
informationspunkter och vilka som är beslutsärenden. Ett fullständigt styrelsematerial är
16
nödvändigt för att styrelsen ska kunna ta bra beslut. Tanken är att utifrån materialet ska
ledamöterna kunna diskutera och använda sig av sina olika kompetenser och angreppsvinklar
för att komma fram till beslut. Många styrelsemöten disponeras dock ej på det sättet utan
istället går majoriteten av tiden åt till föredragningar från företagsledningen. Detta är
självklart inte optimalt utan det material som skickas ut ska vara tillräckligt för ledamoten att
bilda sig en uppfattning och genom en diskussion kunna ta ett beslut under själva mötet, det
ska inte behövas föredras en gång till under mötet. Just till denna del av styrelsearbetet,
styrelsemötet, har ordföranden en nyckelroll. Han/hon ska se till att mötet (under alla ärenden)
håller sig till ämnet och styrelsefrågor inte svävar ut och blir operativa diskussioner.
Ordföranden ska få ledamöterna att yttra sig och bidra under mötet samtidigt som han/hon ska
vara beredd på att dämpa dem. Alla diskussioner som pågår under mötet bör avslutas av
ordföranden när de inte tillför något nytt och han/hon ska sammanfatta det beslut styrelsen
slutligen kom fram till. Ordföranden behöver också se till att det finns en bra tidsmässig
balans mellan fri diskussion och mötesdisciplin.
3.4 Styrelsens två huvudfunktioner
Styrelsen har enligt Nielsen & Lekvall (2008) två huvudfunktioner. Den ena är styrning som
innefattar hur styrelsen arbetar med strategi, genomförande och uppföljning. Det andra är
kontroll, det vill säga hur styrelsen kontrollerar väsentligheter och hur styrelsen beroende på
situation reagerar och agerar med företaget i åtanke. Dessa två huvudfunktioner redovisas
tydligare i nedan följande avsnitt.
3.4.1 Styrning
Strategi
Generellt sätt använder sig styrelser av att sätta mål och fördela resurser och befogenheter
som arbetsmetod för att sedan följa upp resultaten. Medan VD är mer fokuserad på att
direktstyra verksamheten arbetar styrelsen med att målstyra. Det gäller för styrelsen att arbeta
med företagets verksamhet på ett övergripande och strategiskt plan. Varje ledamot ser på
företagets omvärld och interna verksamhet med olika perspektiv. Beroende på omvärlden och
perspektiv från ledamoten syns olika möjligheter och hot mot företaget. Samma sak gäller
synen på den interna verksamheten. Styrelsen måste arbeta igenom all den information de tar
in om företaget och besluta sig för vad de ska göra åt det. Finns det hot eller möjligheter för
företaget gentemot konkurrenterna och vilka konsekvenser kan ett specifikt agerande leda till?
Är produktionsavdelningen för liten och trög för att klara av de uppsatta mål som finns för
17
företagets tillväxt? Sådana frågor måste styrelsen diskutera och ta beslut om. (Nielsen &
Lekvall, 2008)
Styrelsen bör arbeta med både långsiktiga mål och närliggande mål. De långsiktiga målen
som bör sträcka sig tre till fem år fram i tiden ska vara relativt generella men samtidigt ställa
tydliga krav på företaget. De närliggande målen, som är för ett år, kan ha olika former. Det
kan vara styrmål som ska vara mätbara och uppnåeliga men fortfarande en utmaning. Icke
mätbara mål rör snarare processer inom eller kopplade till verksamheten och hur dessa ska
utvecklas. Styrelsen kan även välja att istället för mål arbeta, eller komplettera målen med,
restriktioner och begränsningar. Exempelvis genom att sätta en lägsta tillåtna nivå för
kassalikviditeten. Vid målsättningen bör styrelsen arbeta utifrån företagets affärsidé, och det
är genom utgångspunkten i affärsidén och de mål som sätts som styrelsen forma konkreta
strategier för hur företaget ska gå tillväga och realisera affärsidén och nå målen. Strategin ska
i korta lag beskriva vad som ska genomföras, vad det ska resultera i, hur det ska genomföras
och vilka resurser som finns att tillgå. (Brandinger, 2004)
Genomförande
I ägarledda företag, så som mindre familjeföretag, är vägen från ett styrelsebeslut till
genomförande kortare än ett större bolag med mer hierarkisk struktur. Eftersom det saknas
mellannivåer leder företagaren själv de anställda och därav är direktstyrningen möjlig. Men
när företaget börjar växa kommer mellanchefer att anställas för olika verksamhetsområden i
företaget. I och med detta försvinner direktkontakten med den operativa delen av
verksamheten och beslutet blir beroende på hur personer på de olika nivåerna tolkar beslutet
och vilka deras handlingar blir. Hur ett beslut genomförs blir beroende av de länkar som finns
mellan styrelsen och VD och i sin tur mellan VD och ledningen under honom.
Genomslagskraften i verksamheten av ett styrelsebeslut beror på hur effektiva dessa
kopplingar är och vad för system och arbetssätt de använder sig av vid genomförande.
(Nielsen & Lekvall, 2008)
Uppföljning
För att ha bra balans i styrelsearbetet mellan styrning och kontroll krävs uppföljning. Genom
att få återkoppling på de beslut som tagits av styrelsen kan de se vilka beslut som
genomfördes och vilka som inte gjordes. De kan se vilka resultat beslutet åstadkom och vilka
konsekvenser det resulterar i. Att styra utan att sedan veta vad som hände är meningslöst och
uppföljning är därför viktigt i styrelsearbetet. Styrelsen fattar många beslut för verksamheten
18
men kan självklart inte i förväg veta vad de kommer leda till. Därför är det självklart att de
även följer upp besluten. En annan anledning till varför styrelsen bör aktivt arbeta med
uppföljning är för att kunna korrigera mindre lämpliga eller felaktiga beslut. (Nielsen &
Lekvall, 2008)
3.4.2 Kontroll
Kontrollera väsentligheter
Att ha kontroll över företaget är en av styrelsens två huvudfunktioner, de ska se till att
företaget sköts på ett bra sätt. Därför behöver styrelsen till att börja med ha kontroll över sitt
eget kontrollarbete. Kontrollarbetet bör ske på ett systematiskt och planerat sätt. Styrelsen
löpande kontroll av företaget är främst inriktad på ekonomi. De områden som styrelsen bör
titta på är: resultaträkning, balansräkning, nyckeltal, likviditetsrapport, företagets affärsläge,
VD-rapport och ”sura” kundfordringar (dvs. förfallen kundfordran). Denna kontroll sker
löpande på varje styrelsesammanträde så att styrelsen kan se företagets utveckling och
nuvarande situation. Utöver den löpande kontrollen bör en årlig kontrollgenomgång göras av
styrelsen på ett enskilt möte. De olika områden som styrelsen bör gå igenom på den årliga
kontrollen är: företagets ekonomiska redovisningssystem för att se till att informationen de får
vid styrelsemötena är aktuell, korrekt, heltäckande och fokuserar på rätt områden. Vidare ska
de gå igenom attestinstruktionerna, fysisk säkerhet, datasäkerhet, försäkringar, miljö,
arbetsskydd, kompetensskydd och hur möjliga akuta händelser ska tas om hand, likt inbrott
eller brand. (Nielsen & Lekvall, 2008)
Reagera och agera
Utifrån den kontroll och uppföljning som sker i styrelsen så ger det styrelsen möjlighet att
kunna reagera och agera i tid när de upptäcker avvikelser i verksamheten. Eftersom en
styrelse möts förhållandevis få gånger på ett år är det ännu viktigare att styrelsen kan reagera
och agera i tid. Den tidshorisont närmast nuet som en styrelse kan titta på är den mellan två
styrelsemöten som vanligtvis kan variera på mellan en till tre månader. Styrelsen måste kunna
se fel och avvikelser i verksamheten utan att överreagera men samtidigt kunna vara beredda
att ta ett beslut på styrelsemötet trots att den information de fått ta del av kanske kommer från
en sekundär källa och därför inte alltid är fullständig. Det gäller för styrelsen att både våga
låta ett mindre problem lösas av verksamheten själv och att våga reagera i tid och stoppa ett
problem. För att ha bra kontroll och kunna styra företaget behöver styrelsen därför kunna ha
ett system för hur de kan urskilja vad som är väsentligt eller ej samt arbeta med att försöka se
19
tidiga varningssignaler för att kunna ta initiativ till förändringar i tid. (Nielsen & Lekvall,
2008)
3.5 Grupper
Svedberg (2007) definierar en formell grupp på följande vis:
”I en grupp samspelar medlemmarna (minst tre) för att nå ett mål eller utföra en uppgift.”
Med formellt menar vi någonting som håller sig till vissa bestämda former. Enligt Svedberg
(2007) har formella grupper oftast ett bestämt och uttalat syfte med regler, rutiner och ett
formellt ledarskap. Personerna i dessa grupper har inte alltid valt det själva, i exempelvis
organisationer finns projektgrupper, ledningsgrupper och styrelser, dessa är exempel på
formellt bildade grupper. Svedberg (2007) kallar en grupp med tre till sex medlemmar för en
liten grupp. I en formell liten grupp ses gruppen som en helhet, en sådan grupp har
gestaltegenskaper och är något annat än summan av sina medlemmars egenskaper.
Även Nilsson (1993) menar att formella grupper har gemensamma mål och uppgifter, de har
också ett bestämt och uttalat syfte och har en opersonlig karaktär. Ledarskapet är oftast
formellt, det vill säga finns det en eller flera utsedda ledare. Atherton (2009) menar att
formella grupper är personalgrupper inom organisationer och professionella idrottslag. Någon
har bestämt att en uppgift behöver göras, vilket i sin tur kräver någon form av organisation, en
organisation som består av olika arbetsroller där enskilda rekryteras. Uppgiften är det viktiga,
och allt annat, i synnerhet de personer och de roller de ockuperar kan ändras.
Fig.3 Formell grupp startas med uppgiften. Informell grupp utgår från individen (Svedberg, 2007)
20
3.6 Gruppdynamik
När vi diskuterar gruppdynamik menar vi den energi som uppstår i mötet mellan olika aktörer,
alltså om det samspel som förekommer i relationerna mellan dessa människor. Svedberg
(2007) skriver att i den lilla gruppen ställs individerna inför att ge plats åt andra men att
samtidigt ta plats för egen räkning. Svedberg (2007) liknar här gruppen vid en marknadsplats
där de enskilda medlemmarna söker en balanspunkt mellan att ge och ta samt mellan att vara
aktiv eller passiv. Nilsson (1993) skriver att i gruppen där olika personer möts utvecklas en
struktur i gruppen, det vill säga ett förhållandevis stabilt mönster av roller, relationer och
relationer mellan gruppens medlemmar.
Maltén (1992) beskriver fyra olika huvudkategorier av grupper. Dessa fyra är:
Den slutna gruppen
Den slutna gruppen karaktäriseras av en stark vi-känsla, medlemmarna tillfredsställer
merparten av sina gruppbehov inom gruppen. Gruppen har en låg tolerans mot avvikare,
isolerar sig från sin omvärld och är ofta ett hinder för sig själv i sin utveckling.
Den devitaliserade gruppen
Den devitaliserade gruppen karaktäriseras av att isolera sig, hårt försvar från yttre påverkan.
Känslor och kontroversiella frågor är tabubelagda, alla resonemang hålls på en neutral nivå,
ingen höjer rösten utan stämning känns avslagen och sövande. Det verkar inte finnas någon
ambition till utveckling och förändring och gruppen har låg arbetsmotivation.
Den splittrade gruppen
Denna grupps karaktärsdrag är att gruppen saknar samhörighet. Gruppen har få gemensamma
normer och regler, man arbetar var för sig utan samverkan. Det är svårt att samla gruppen,
personalomsättningen är ofta hög och man verkar vara rädd för intimitet och samverkan.
Den mogna eller flexibla gruppen
Både Svedberg (2007) och Maltén (1992) beskriver detta som den optimala gruppen och dess
karaktärsdrag sägs vara att den enskilde individen känner sig trygg och stabil och har därav
lättare att skapa en samhörighet med resten av gruppen, i gruppen finns både tendenser till
självständighet men också en strävan mot intimitet och samspel. Medlemmar som har
kontakter utanför gruppen ses som resurspersoner, de hämtar ny kunskap och nya erfarenheter
21
till gruppen. Medlemmarna i gruppen bjuder på sina resurser och välkomnas att göra det.
Gruppen utsätter med jämna mellanrum sig själv för kritisk granskning och utvärdering.
Konferenser och möten ses som något positivt och konstruktivt och utvecklingsarbete ligger
helt i linje med gruppkaraktären.
3.7 Gruppkultur
Ridgeway (1983) menar att gruppkulturen är det typiska sättet för gruppen att vara och
handla, och inbegriper grupprocess samt gruppstruktur. Gruppkulturen består enligt Nilsson
(1993) av de kollektiva bilder medlemmarna har av sig själva, gemensamma kunskaper,
delade erfarenheter, kollektiva vanor och värderingar. Nilsson (1993) menar att gruppen är en
helhet bildad av individer och för att förstå den ena aspekten måste även kunskap finnas om
den andra. Det går exempelvis inte att förstå människors beteende i gruppen om inte kunskap
finns om gruppens normer och relationer. I de två nästkommande avsnitten skall vi bryta ner
gruppkulturen i dess två delar, gruppstruktur samt grupprocess.
3.7.1 Grupprocess
Nilsson (1993) skriver att grupprocessen är vad som sker i en grupp, vad de olika personerna
gör, hur de beter sig och vilka konsekvenserna blir av medlemmarnas handlingar gentemot
varandra. Mer konkret innebär processen hur personerna i gruppen ställer upp och
konkretiserar mål, hur de utformar normer, hur de kommunicerar, hur problem och konflikter
hanteras, hur beslut fattas och hur de uttrycker sina åsikter. Nilsson (1993) menar att
processen i gruppen gör att denna ständigt skiftar i karaktär.
3.7.2 Gruppstruktur
Nilsson (1993) beskriver gruppstrukturen som hur gruppen är uppbyggd med yttre ramar, mål
och normer (när de väl är fastlagda), roller, relationer, ledarskap, makt och inflytande.
Gruppstrukturen definieras främst som ett nätverk av roller och status. Vi kan likna
gruppstrukturen vid ett manus för skådespelarna (gruppmedlemmarna) medan grupprocessen
är själva utförandet på scen. Nilsson (1993) jämför gruppstrukturen vid ett schackspel.
Schackbrädets rutmönster och regler för hur pjäserna får flyttas. Processen handlar om hur
spelet utformas och vilka strategier spelarna använder sig av.
22
3.8 Kommunikation
Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att något blir
gemensamt. Nilsson (1993) skriver att kommunikation är en samspelsprocess där man är både
avsändare och mottagare samtidigt. Samspelet sker via många olika samtida kanaler, språk
och tal, mimik, kroppsspråk, gester och kroppsrörelser. Nilsson (1993) menar att det finns
tydliga skillnader mellan kommunikationen mellan två människor och den i en grupp. I en
grupp måste personerna ta gruppens dynamik samt dess uppgifter, roller, relationer och
historia med i beaktningen. Vidare menar Nilsson (1993) att grupper ofta har en formell
ledare som ska styra och samordna gruppens arbete, gruppen utvecklar ett eget liv och själv är
man bara en av delarna, personliga behov ska till viss del underordnas gruppens. I grupper
finns det dessutom betydligt färre tillfällen att prata och desto fler att lyssna på. Ju större
grupp desto mindre tid får varje individ av det totala samspelet. Nilsson (1993) påpekar att det
finns flera nivåer i kommunikationen. Ett budskap har två nivåer, vad som sägs och hur det
sägs. Vad som sägs är innehållet och är ofta av informationskaraktär. Hur är snarare en
relationsfråga, vad man gör i förhållande till varandra. Nilsson (1993) menar att
innehållsnivån, alltså vad-frågan, är ganska enkel att tolka. Däremot anser han att
relationsnivån, hur-frågan, är betydligt mer svårtolkad då den är mer outtalad och diffus.
Relationen mellan sändare och mottagare är således viktig för att få fram rätt betydelse i
kommunikationen.
3.9 Social responsivitet
Johan Asplund (1987) skriver om något han kallar ”social responsivitet”. Utgångspunkten för
denna teori är att han anser människan av naturen vara sällskaplig och att hon har en så stark
drift av social responsivitet och att besvara en annan människas beteende/handlingar/frågor att
hon ofta ställer frågor bara för att få ett tillfälle att svara. Begreppet förklarar han såhär:
”Tänk er två personer, vilka är inbegripna i någon form av samvaro eller samspel eller
samfärdsel. Vad den ena personen gör är ett gensvar på vad den andra personen nyss har
gjort. Detta gensvar föranleder i sin tur ett gensvar från den andra personens sida, etc. Det
är detta växelspel som jag vill beteckna som social responsivitet.” (Asplund, 1987, s. 11) Att
vara socialt responsiv är i princip att på ett eller annat sätt svara på en annan människas
närvaro eller existens. Motsatsen till detta är asocial responslöshet, det vill säga att inte svara
på andras beteende/handlingar/frågor.
23
Asplund (1987) anser att människan är en sällskaplig varelse framför en gruppvarelse.
Människan är socialt responsiv även utanför gruppsammanhang. ”Att vara socialt responsiv
är i princip bara att på ett eller annat sätt svara på en annan människas närvaro eller
existens.” skriver Asplund (1987, s. 205) för att förtydliga vad social responsivitet innebär. En
grupp är något som på ett eller annat sätt påverkar den sociala responsiviteten hos dess
medlemmar. Grupper anser han vara någonting som styr, formar och begränsar
gruppmedlemmarnas sociala responsivitet. Gruppens normer om hur medlemmarna får vara
socialt responsiva och asocialt responslösa utgår ifrån det syfte och mål som gruppen satt upp.
Gruppens gemensamma mål inkräktar därmed på individens spontanitet och frihet och den
gruppkultur som råder avgör för vilken social responsivitet som får förekomma inom gruppen.
Gruppen är med andra ord prioriterad framför individen och dennes behov om social
responsivitet.
4. Empiri
Empirikapitlet är disponerat på ett sådant sätt att först följer information om företaget, sedan
dagordningen för mötet och observationen med en avslutande sammanfattning. Därefter följer
de personliga svaren på enkätfrågorna från de olika ledamöterna.
Det första företaget i studien har lämnat önskemål om att få förbli anonyma, därför heter de
AB Företaget. Som en följd av detta har vi anonymiserat företaget och styrelsemedlemmarna
och istället kodat om deras namn till vilken roll eller befattning de har i styrelsen och
företaget. Den andra styrelsen, Pia & Rolf Förvaltnings AB, har ej bett om anonymisering
men har en punkt i dagordningen som de bett om att behandlas konfidentiellt då
informationen som togs upp ansågs mycket känslig. De båda styrelserna hade även en
adjungerad person närvarande vid mötet. Dessa personer ingår ej i studien då de ej är en
bestående del av styrelsen utan är med på mötena vid behov, därav saknas deras enkätsvar.
För AB Företaget uteblir även enkätsvaren från ledamot (webb) trots ihärdiga försök under en
längre tid från vår sida att få kontakt med personen ifråga.
4.1 Observation av styrelsemöte (8/5) i AB Företaget
AB Företaget startades 2006 och har sitt säte i Växjö. De har nio anställda och en omsättning
på nästan 10 miljoner kronor.
24
Ordföranden är majoritetsägare med 75% och resterande 25% ägs av övriga
styrelseledamöter. Från starten av företaget var ordföranden ensam ägare och var då även
ensam styrelseledamot. Vid den tidpunkten hade de inte aktiva styrelsemöten. Hösten 2008
fick företaget ytterligare tre delägare och då påbörjades ett aktivt styrelsearbete som bestod av
majoritetsägaren som ordförande samt de tre delägarna som ledamöter.
Närvarande på mötet: Ordförande (ägare och VD), ledamot (anställd), ledamot (webb),
adjungerad (anställd), och sekreterare under mötet var ledamot (mamma).
Den inadjungerade anställde är med på styrelsemöten med jämna mellanrum, detta med
motiveringen att många av frågorna som behandlas på styrelsemötena berör hans
ansvarsområden och för att han då skall kunna ta del av informationen och besluten inom
dessa områden får han sitta med.
Dagordning 2010-05-08, AB Företaget
§1
Utser en sekreterare för mötet
§2
Föregående mötesprotokoll
- Uppföljning föregående möte:
- Rapportering så att allt från förra mötet är genomfört.
§3
Mötesstruktur
§4
Kvartalsrapport från bokföringen till styrelsen varje möte
§5
Annonsförsäljning och försäljning av annan reklamplats för resp. stad/sport.
§6
Kontrollstation och uppföljning mot 2010 års omsättningsmål.
§7
Organisation/personal höst 2010.
§8
Vem gör och ansvarar för vad.
§9
Organisation/personal 2011: Två scenarion.
§ 10
Övriga frågor
Ordföranden startar mötet och berättar kort om dagordningen och utgår sedan från den i
mötet. Ordföranden lämnar över ordet till ledamot (anställd) som informerar kort om vad som
hänt sen senaste mötet gällande beslut om att nyanställa en säljansvarig, varefter de övriga
ledamöterna ställer några frågor som hon svarar på. Styrelsen fortsätter att diskutera samma
fråga och faller in i små sidokonversationer inom samma område som dock inte är
nödvändiga eller aktuella för just den specifika frågan. (Mötet avbryts kort pga. en dator som
25
gör oljud och diskussioner om datorer uppstår under en stund.) Ordföranden tar upp
information om en ny produkt/tjänst som företaget kanske ska arbeta med som inte finns med
på dagordningen. Han går snabbt vidare till nästa punkt på dagordningen som handlar om
mötesstruktur. Han går då igenom olika möten som hålls och ska hållas inom företaget och
har själv tagit fram en lista på olika möten som ska hållas och vem som ska ansvara för dem.
Dokumentet godkändes efter att ordföranden lagt fram sin plädering för det och två andra
ledamöter kort uttryckt sig positiva till det.
Mötet går vidare med att ordföranden börjar tala om nästa punkt om ekonomisk
kvartalsrapport som ska tas upp som stående punkt på varje styrelsemöte. Han avbryts ganska
snabbt av ledamot (mamma) med en helt ny fråga gällande om en anställd i företaget. Detta
leder till en kortare diskussion om den anställda personen och inget beslut tas egentligen om
styrelsen till varje möte ska gå igenom en kvartalsrapport. Det är oklart om det enbart är en
informationspunkt eller om de missade att ta ett beslut om det.
Styrelsen bestämmer sig för att skjuta upp punkt fem i dagordningen till sist och tar sig an de
andra punkterna först. Ordföranden går igenom de uppsatta målen för verksamheten för 2010
och vad de i nuläget lyckats uppnå, kopplar informationen om mål och nuvarande läge med
företagets generella ekonomi och lönsamhet. Han avbryts kort av ledamot (mamma) som
undrar om det ska föras till protokollet och ordföranden svarar lugnt att det inte behövs. Han
fortsätter sedan prata om möjliga scenarion för hur läget kan utveckla sig och ledamöterna
ställer en del frågor och kommer med lite input. Ordföranden börjar plötsligt prata om ett
annat företag som de även äger och driver inom lokalvård och sedan bryter den adjungerade
(anställd) in och frågar om en annan anställds arbetsuppgifter varpå ledamot (anställd)
informerar om tanken med arbetsfördelningen. Ordföranden fortsätter därefter att prata om
arbetsbelastningen verksamheten utsätts för vid ”högtryck” och om arbetsfördelningen som
bör ske då. Styrelsen har alltså redan glidit in på punkt sju om organisationen. Under tiden
ordföranden ska ta fram en organisationskarta på datorn för att visa övriga styrelsen hälls
kaffe upp och den adjungerade (anställd) talar om organisationen. När ordföranden hittat
kartan börjar han tala om framtida organisering, arbetsmodell och arbetsfördelning och
hänvisar ibland till tidigare samtal med den adjungerade (anställd) och fortsätter att prata om
detta ett tag utan avbrott eller inflikningar av övriga ledamöter. Efter att ledamot (anställd)
tagit upp ett exempel om en ”checklista” som arbetsstöd tar ordföranden upp det som en idé
för hela verksamheten och ber sekreteraren ledamot (mamma) att notera detta i protokollet
och hör inte efter med resterande styrelse om deras åsikter i ämnet. Ordföranden börjar
26
återigen efter det tala om arbetsfördelningen under punkt åtta och informerar övriga ledamöter
utan att fråga dem om deras åsikter eller att få spontan respons från dem. Ledamot (mamma)
undrar om det ordföranden tagit upp ska föras till protokollet och kort efter det svävar
diskussionerna iväg igen där ordföranden, ledamot (anställd) och adjungerad (anställd) pratar
om andra anställdas arbetssätt ganska länge för att sedan börja prata om en specifik anställd
och att denne bjuder på frallor till frukost. Ordföranden ger instruktioner till adjungerad
(anställd) om hur han ska agera och ”får mandat” att agera chef mot en annan anställd som
måste börja sättas på prov mer för att se om denne klarar av jobbet i framtiden.
Ordföranden började prata om företagets ekonomi och att de växt organisationsmässigt
väldigt snabbt under det senaste året och därför om lönsamheten och kostnader som kommer
med tillväxten. Han betonade vikten av att fortsätta vara lönsamma trots att organisationen
växer för att sedan gå in på sina arbetsuppgifter och projekt han håller i, exempelvis tittar han
på möjligheter för expansion till nya marknader. Detta verkar dock inte finnas på
dagordningen utan togs upp spontant av ordföranden. Adjungerad (anställd) frågar och lyfter
fram möjligheter för att öka intäkterna under vårterminen genom nya produkter/tjänster för att
undvika att majoriteten av intäkterna kommer in under hösten. Ledamot (mamma) avbryter
och frågar om när sportlovsveckorna inträffar och får svar av adjungerad (anställd).
Ordföranden börjar prata om nya produkter/tjänster och ledamot (anställd) lyfter fram
sponsring som en bra intäktskälla och får gehör men snabbt faller diskussionerna tillbaka till
nya produkter/tjänster.
Efter cirka en timme tar de en paus och under pausen samtalar ordföranden och adjungerad
(anställd) om olika möjliga intäktssätt. Efter pausen tas punkt fem upp där de först börjar
prata om utskick av marknadsföringsmaterial till olika åldersgrupper och responsen på detta.
Det verkar vara oklart för styrelsen om vad de siffror de diskuterar verkligen visar, om det är
svarsfrekvensen eller anmälningar. Ledamot (anställd) informerar om
marknadsföringsutskicket men relativt snabbt går diskussionerna över till diskussion om att
sänka åldern på kundsegmentet med ett år och då även rikta om marknadsföringsutskicket.
Ledamot (webb) trycker då specifikt på att i och med sänkningen till en lägre ålder skulle
krävas en speciell pedagogik och mer resurser eftersom individer av den åldern kan vara långt
ifrån varandra i utvecklingen trots att de är födda under samma år. Efter att ledamot (webb)
lyft fram detta övergår diskussionerna mer mot ”produkt-/tjänsteutformning” och anpassning
mot den nya lägre åldersgruppen. Där finns det en potentiell konflikt mellan den pedagogiska
aspekten, som framförs av ledamot (webb) och ordföranden som ser möjligheterna att i och
27
med en ny åldersgrupp öka försäljningen, men den kommer aldrig upp till ytan. Diskussionen
som förs är lugn och på inga som helst sätt negativt laddad, dock något krystad där ingen av
dem två vill ge upp sina åsikter eller kompromissa med den andra. Ledamot (anställd) samt
adjungerad (anställd) kommer med viss input och feedback utifrån sina perspektiv i företaget
medan ledamot (mamma) sitter tyst under hela diskussionen. Efter en fortsättning av
diskussionerna försöker ordföranden gå till beslut om att få igenom en sänkning av
åldersgruppen utan att diskussionerna i styrelsen som helhet har gått mot en sådan åsikt.
Därför blir det heller inget beslut utan diskussionerna går tillbaka. Mycket fokus ligger på
ledamot (webb) och hans åsikter eftersom han själv har barn i den åldersgruppen för att se hur
han som förälder skulle agera. Den underliggande osäkerheten och diskussionerna som går
bland styrelsemedlemmarna säger att en sänkning av åldersgruppen skulle innebära en hel del
problem i pedagogiska och ekonomiska resurser samt produktutformning. Men trots det
återvänder ofta diskussionen till ordföranden som argumenterar för att testa på en sänkning av
åldersgruppen. Det hela slutar med att styrelsen går till beslut om att testa att sänka
åldersgruppen men att det ska göras en ”utredning” för hur det ska utformas och anpassas till
verksamheten för att bli genomförbart på bästa sätt.
Efter den långdragna diskussionen om åldersgrupperna börjar de prata om hur de ska bygga
upp en säljorganisation i företaget där ledamot (anställd) informerar om hur detta är tänkt och
vad som hittills skett innan ordföranden tar över och gör en ganska noggrann genomgång om
vad som kan/ska säljas och hur. Många olika idéer lyfts fram och förslag på hur detta ska
göras från ordföranden men utan att ta upp frågan med övriga ledamöter. Utan det är upp till
ledamöterna själva att ta upp frågor eller åsikter gällande frågan som behandlas. Slutligen tar
ordföranden tag i att göra ett schema och en ”att göra lista” tillsammans med övriga ledamöter
för vad och när det ska göras för att bygga upp säljorganisationen. Mötet avslutas efter att
schemat gjorts klart och tid för nästa möte beslutades inte då de inte kunde minnas eller hitta
vad de beslutade om för mötestid när det togs upp på förra mötet.
Sammanfattning av beteende- och kommunikationsobservation
- Stämningen var god, informell och avslappnad genom hela mötet bland samtliga
styrelsemedlemmar. Som grupp verkar de trivas med varandra.
- Ordföranden styr mötet och ibland lite väl mycket. Sett över hela mötet pratar han överlägset
mest, uppskattningsvis cirka 75 % av tiden.
28
- Ordförandens retorik och sätt att styra mötet samt sätt att ta upp frågorna är starkt fokuserat
på att han informerar eller pläderar för resten av styrelsen om sitt synsätt eller sina förslag på
hur en fråga bör lösas/beslutas. Han fördelar visserligen ordet till de personer som ska
informera om vissa punkter under mötets gång men oftast börjar det med en utläggning från
honom. Det är sällan ordföranden aktivt frågar och motiverar övriga ledamöter att komma
med egna idéer, åsikter och feedback. Beslutspunkterna blir därför mer av
informationspunkter där ordföranden som förberett sig väl ofta informerar och argumenterar
för sina åsikter i början av varje ny punkt vilket leder till att ramen för frågan sätts omgående.
Ordföranderollen blir mer av någon slags VD-roll där han informerar och beslutar själv,
indirekt.
- Oavsett fråga som tas upp i dagordningen så har de styrelsemedlemmarna sällan några större
meningsskiljaktigheter och risken för konflikt är mycket liten då alla är relativt lugna och
tillbakadragna.
- Det sker ständigt små avbrott under diskussionerna och väldigt ofta svävas det iväg under
diskussionerna till antingen ett nytt ämne eller så går de allt för djupt ner på detaljnivå i den
operativa verksamheten.
- Ledamot (mamma) var sekreterare under mötet och väldigt passiv under hela mötet och
diskussionerna de hade. Verkar inte ha full insyn i verksamheten och avbryter och frågar
därför en del, vare sig det är av betydelse eller meningslöst.
- Ledamot (anställd) informerar om vissa punkter och har bra insyn i företaget och dess
dagliga verksamhet. Kommer ibland med feedback och egna åsikter under mötet.
- Ledamot (webb) är relativt extern i styrelsen och har god insikt i verksamheten samtidigt
som han har ett mer övergripande perspektiv på företaget. Var inte så aktiv under mötet
bortsett från den diskussion om ålderssänkningen där hans privata erfarenheter kom i fokus.
- Adjungerad (anställd) informerar och svarar på frågor relativt mycket rörande hans del i
företaget. Är lugn och tillbakadragen men tycker till ganska ofta, dock instämmande med
ordförande och övriga ledamöter.
- Flera frågor lämnades utan att ett formellt beslut togs. Sidospår skapades under en
beslutspunkt och skenade iväg vilket ledde till att den ursprungliga frågan lämnades obeslutad
eller ”luddigt” beslutad.
29
4.2 Enkäter med styrelse i AB Företaget
4.2.1 Ordföranden
1. Varför sitter du i denna styrelse?
Eftersom jag är majoritetsägare.
2. Vilken är din roll? Har du en formell roll? Om inte, hur uppfattar du din roll?
Ordförande.
3. Vad bidrar du med till styrelsen?
Leder styrelsemötena och tror jag är den person som har störst kunskap om vårt företags
verksamhet då jag är den som varit med hela vägen när företaget har utvecklats från start.
4. Vad har du för relation med övriga ledamöter?
Två av ledamöterna är kollegor och vänner. Den tredje ledamoten är kollega och mor.
5. Hur upplever du ert styrelsearbete utifrån:
- Mötesprocessen (förberedelse, arbete utifrån dagordning, diskussioner om beslut, tidsaspekt
etc.)
Jag är den som förbereder mötena och håller i dem. Dagordning skickas ut 1-2 veckor före
möte. Vi följer upp föregående mötesbeslut och ser om de blivit verkställda. (Vilket de tyvärr
inte alltid har och som jag ser som ett litet problem.)
- Grupprocesser (konkretisering av mål, konflikthantering, stämning i gruppen, beteenden,
etc.)
Vi har givande diskussioner och ibland delade meningar. Men oftast kommer vi gemensamt
fram till rätt väg att gå. Vi har ännu aldrig behövs rösta om vad vi ska göra utan alla har varit
samstämmiga.
- Gruppstruktur (normer, värderingar, roller, relationer, ledarskap, makt, inflytande, etc.)
De som jobbar mest med det dagliga arbetet har störst makt. De har detta för att de vet mest
om verksamheten och jobbar i den mest. Men kanske också för att de är största delägaren.
- Kommunikation (vad sägs, hur sägs det, fördelning av ord, lyhördhet, kroppsspråk etc.)
Vi har en ganska informell kommunikation. Man behöver exempelvis inte begära ordet, man
tar det. (Åtminstone så länge vi endast är 4-5 på mötena.)
6. Hur tror du att de tidigare relationer du har till övriga ledamöter påverkar dig
specifikt i styrelsearbetet? Någon specifik relation som har större betydelse på
styrelsearbetet, hämmar eller förhöjer?
Vi har hela tiden haft en yrkesmässig relation med varandra från start vi lärde känna varandra.
Dock har jag själv och min mamma nu alltså också en yrkesrelation, som vi inte haft innan.
30
Det blir lite andra roller vid styrelsemötena än vid middagsbordet om man säger så. Jag är
ledande vid styrelsebordet, men knappast vid middagsbordet med min mamma där.
7. Hur påverkar de olika relationerna styrelsen som helhet?
Jag ser det som en styrka i ett så litet företag att vi både är vänner och medarbetare. Det
stärker oss!
8. Anser du att du får utrymme vid diskussioner på styrelsemötena och möjlighet att
uttala dig? Varför/varför inte?
Ja, i och med att jag är ordförande.
9. Vad anser du är bra respektive dåligt i ert styrelsearbete, varför?
Bra: Att vi är sammansvetsade och känner varandra bra och att det inte är så formellt.
Dåligt: Att alla är väldigt inne i det vi gör. Ibland skulle vi behöva någon extern som kunde
komma med helt nya vyer.
10. Vad skulle du vilja vore bättre i styrelsen och ert arbete?
Eventuellt att vi tog in någon extern kraft som såg på vår verksamhet med lite fräscha ögon
och med en erfarenhet och bakgrund som inte finns i styrelsen idag.
4.2.2 Ledamot (mamma)
1. Varför sitter du i denna styrelse?
Jag är delägare i företaget.
2. Vilken är din roll? Har du en formell roll? Om inte, hur uppfattar du din roll?
Jag har ingen formell roll. Vi alternerar som sekreterare. Jag finns med i diskussioner och
beslut.
3. Vad bidrar du med till styrelsen?
Eftersom jag är äldst har jag förhoppningsvis mer livserfarenhet. Jag försöker i våra
diskussioner att se saker utifrån både företagets och våra kunders sida.
4. Vad har du för relation med övriga ledamöter?
Två av ledamöterna är mina kollegor som jag träffar vid möten gällande företaget.
Ordföranden är min son och vi har både en relation i företaget och en privat.
5. Hur och varför upplever du ert styrelsearbete utifrån:
- Mötesprocessen (förberedelse, arbete utifrån dagordning, diskussioner om beslut, tidsaspekt
etc.)
31
Det är alltid ordföranden som förbereder möten, sätter upp dagordning mm. Vi följer alltid
dagordning, men det finns möjlighet att ta upp egna frågor. Eftersom vi är så få i styrelsen är
våra diskussioner öppna och vi ventilerar ur många aspekter. Ibland hamnar vi i tidsnöd för
att vi fastnar på någon punkt men det har vi blivit bättre på.
- Grupprocesser (konkretisering av mål, konflikthantering, stämning i gruppen, beteenden,
etc.)
Vi har en öppen stämning i styrelsen och det har ännu inte varit några konflikter.
- Gruppstruktur (normer, värderingar, roller, relationer, ledarskap, makt, inflytande, etc.)
Jag är äldst i gruppen men jag upplever att vi, trots det, har lika normer och värderingar.
- Kommunikation (vad sägs, hur sägs det, fördelning av ord, lyhördhet, kroppsspråk etc.)
Jag upplever att vi alla lyssnar på varandra och har aldrig känt att vi varit oense i något beslut.
Det sker ingen formell fördelning av ordet, det blir mer som att samtala.
6. Hur tror du att de tidigare relationer du har till övriga ledamöter påverkar dig
specifikt i styrelsearbetet? Någon specifik relation som har större betydelse på
styrelsearbetet, hämmar eller förhöjer?
Jag är naturligtvis glad att min son erbjöd mig att bli delägare i företaget. Samtidigt tror jag att
han litar på att jag är ärlig och säger min personliga åsikt i frågor om företaget. Jag är en
person som vill tala om vad jag tycker och det vet han.
Relationen till de andra två känns bra, förståndiga personer med fötterna på jorden. Ledamot
(anställd) lägger ner ett stort arbete som chef.
7. Hur påverkar de olika relationerna styrelsen som helhet?
Jag känner att det enbart är positiv påverkan.
8. Anser du att du får utrymme vid diskussioner på styrelsemötena och möjlighet att
uttala dig? Varför/varför inte?
Absolut får jag säga det jag vill.
9. Vad anser du är bra respektive dåligt i ert styrelsearbete, varför?
Bra: Det är alltid bra förberett. Vi får ut dagordning i god tid. Det går lätt att ändra dag och tid
om det skulle behövas.
Dåligt: Att vi ibland ”fastnar” på någon punkt.
10. Vad skulle du vilja vore bättre i styrelsen och ert arbete?
Vet ej.
32
4.2.3 Ledamot (anställd)
1. Varför sitter du i denna styrelse?
Jag är anställd i företaget och även delägare samt ledamot i styrelsen.
2. Vilken är din roll? Har du en formell roll? Om inte, hur uppfattar du din roll?
Min formella roll är ledamot, jag uppfattar dock den inte på något speciellt sätt. När vi har
styrelsemöte är samtliga på samma ”nivå”.
3. Vad bidrar du med till styrelsen?
Eftersom jag är heltidsanställd innebär det att jag dels rapporterar om mitt dagliga arbete till
styrelsen samt att jag utför vissa uppgifter som styrelsen kommer fram till. Jag bidrar med
mitt kunnande kring verksamhetens dagliga arbete.
4. Vad har du för relation med övriga ledamöter? (Skriv alla personer, sedan privat samt
yrkesmässig relation)
Samtliga har jag relationen till att vi arbetar tillsammans med det löpande arbetet i företaget.
Privat träffas vi någon gång per månad.
5. Hur och upplever du ert styrelsearbete utifrån:
- Mötesprocessen (förberedelse, arbete utifrån dagordning, diskussioner om beslut, tidsaspekt
etc.)
Dagordningen är alltid väl förberedd av ordförande Gustav Einarsson, diskussionerna är alltid
intressanta och givande.
- Grupprocesser (konkretisering av mål, konflikthantering, stämning i gruppen, beteenden,
etc.)
Då vi känner varandra väl uppstår sällan konflikter och stämningen är god i gruppen.
- Gruppstruktur (normer, värderingar, roller, relationer, ledarskap, makt, inflytande, etc.)
Jag uppfattar strukturen som att alla har samma makt och inflytande, dock utefter erfarenhet.
De som har jobbat längst/mest har stor makt i frågor som han eller hon är insatt i.
- Kommunikation (vad sägs, hur sägs det, fördelning av ord, lyhördhet, kroppsspråk etc.)
Våra styrelsemötet präglas av en formell ton i form av dagordning etc. men är informell när vi
diskuterar.
6. Hur tror du att de tidigare relationer du har till övriga ledamöter påverkar dig
specifikt i styrelsearbetet? Någon specifik relation som har större betydelse på
styrelsearbetet, hämmar eller förhöjer?
Ingen har egentligen något direkt ”styrelsearbete” då vi alla arbetar dagligen eller veckovis i
företaget, det som styrelsen beslutar blir en del av det vardagliga arbetet som vi ändå skulle ha
utfört.
33
7. Hur påverkar de olika relationerna styrelsen som helhet?
Jag har tyvärr inget svar på frågan.
8. Anser du att du får utrymme vid diskussioner på styrelsemötena och möjlighet att
uttala dig? Varför/varför inte?
Ja, som sagt jag arbetar dagligen i företaget och har mest insyn i verksamheten.
9. Vad anser du är bra respektive dåligt i ert styrelsearbete, varför?
Åter igen, vårt styrelsearbete är inte så specifikt. Jag har svårt att uttala mig om nedan.
10. Vad skulle du vilja vore bättre i styrelsen och ert arbete?
Jag är nöjd med det arbetet vi utför idag.
4.3 Observationer av styrelsemöte (22/6) Pia & Rolf Förvaltnings AB
Familjeföretaget Pia & Rolf Förvaltnings AB ägs av de fyra syskonen Hansson; Ola, Pär,
Linda och Frida, med lika stor procentandel. Pia & Rolf Förvaltnings AB är moderbolag till
tre stycken dotterbolag:
- Ljungby Hotell AB, stadshotellet Hotell Terraza som drivs av familjen sedan 1993 och har
en omsättning på cirka 16 miljoner kronor och åtta helårsanställda.
- Roddys Konditori AB, bageriet och konditoriet som köptes av moderbolaget 2004 och nu
har en omsättning på cirka 13 miljoner kronor och har ungefär 17 helårsanställda.
- POSJ Konsult AB, startades 2006 och ägs till 51% av Pia & Rolf Förvaltnings AB och 31%
av Stefan Agneskog, samt 18% av den ene brodern i familjen, Ola Hansson. POSJ Konsult
AB omsätter cirka 15 miljoner kronor och har 15 helårsanställda. POSJ Konsult AB ägnar sig
åt restaurangverksamhet och driver stadshotellets restaurang samt Harrys i Ljungby. Utöver
det äger POSJ Konsult AB i sin tur tre bolag:
- Ljungby Restaurang AB som driver Harrys i Värnamo.
- Ljungby Fria Gymnasium, med inriktning på Hotell- och restaurangutbildning.
- Restaurang OWAS AB ägs endast av POSJ Konsult AB till 50% och driver Harrys i
Karlskrona.
Pia & Rolf förvaltning har bedrivit aktivt styrelsearbete tidigare men först år 2007 då
föräldrarna helt lämnade företaget togs Hans Mörée in som extern ordförande som ett krav
från föräldrarna i och med generationsskiftet.
34
Närvarande på mötet: Ordförande Hans Mörée (extern), ledamoten Ola Hansson
(delägare/bror och VD), ledamoten Pär Hansson (delägare/bror) samt den adjungerade Stefan
Agneskog (delägare), sekreterare under mötet var ledamoten Frida Hansson (delägare/syster).
En syster, Linda Hansson (delägare/syster), närvarade ej på mötet på grund av resa men
brukar annars vara närvarande och är ledamot i styrelsen. Den inadjungerade Stefan
Agneskog är med på styrelsemötena eftersom han är delägare i en del företag som behandlas
på styrelsemötena.
Dagordning 2010-06-22
Plats: Hotell Terraza, Ljungby
1.
Mötet öppnas
2.
Val av sekreterare
3.
Val av justerare
4.
Föregående protokoll 12/12
5.
Stefan närvarar för genomgång av POSJ Konsult, Ljungby Restaurang AB &
Harrys Karlskrona
6.
Ljungby Fria Gymnasium
7.
Konfidentiell punkt på begäran av styrelsen
8.
Genomgång av Ljungby Hotell AB & Roddys Konditori AB
9.
Likviditetsanalys
10.
Ägar- & Ledarfrågor
11.
Övriga frågor
12.
Nästa möte
13.
Mötet avslutas
Ordföranden Hans Mörée (extern) uppmanar till att mötet ska börja och sekreteraren Linda
dekar ut föregående protokoll. Första punkten som tas upp är företaget POSJ Konsult AB där
Stefan Agneskog (delägare) efter uppmaning av Ola Hansson (delägare/bror och VD) berättar
om företagets nuvarande ekonomi och dess ekonomiska utveckling det senaste året. Han
berättar kort om en analys de gjort och påpekar bristerna i verksamheten och hur läget i
branschen ser ut just nu. De använder sig av material och diskuterar viss ekonomi gällande
resultat och en felbokföring som han gått igenom med en revisor. Utifrån materialet som
presenteras påpekar Stefan Agneskog (delägare) att omsättningen sjunkit en hel del men att
inga besparningar gjorts på personal och andra kostnader. Ordföranden Hans Mörée (extern)
35
frågar Stefan Agneskog (delägare) om vilken av verksamheterna har bäst möjligheter varpå
Stefan svarar. Ordföranden Hans Mörée (extern) frågar även om hurdan engagemangsnivån är
gällande förvaltningen av de tre Harryspubarna och undrar om det är sämre i Ljungby än
övriga platser på grund av att det är ”hemmaplan”. Stefan besvarar frågan med insikt i att de
faktiskt har sämre engagemang eftersom Ola Hansson (delägare/bror och VD) är främst
engagerad i Värnamo och Karlskrona och att han är avgörande i detta. Trots att det är ganska
allvarliga ekonomiska termer som diskuteras är tonen på mötet bra och de har nära till skratt
tillsammans. Flertalet gånger ställer ordföranden Hans Mörée (extern) frågor gällande POSJ
Konsult AB’s verksamhet och ekonomi som Ola Hansson (delägare/bror och VD) och Stefan
Agneskog (delägare) besvarar förklarande om hur de ska agera och vilka framtidsutsikterna
är. Ordföranden Hans Mörée (extern) verkar inte vara fullt insatt i arbetet men har god
förståelse för det och Ola Hansson (delägare/bror och VD) och Stefan Agneskog (delägare)
får besvara frågorna eftersom de jobbar aktivt med de företagen och till viss del tvingas de
reflektera över hur de ska driva företagen vidare. Diskussionerna har övergått från POSJ
Konsult AB och stadshotellet till Ljungby Fria Gymnasium och Ola Hansson (delägare/bror
och VD) frågar Stefan Agneskog (delägare) om hur han tror igångsättandet av gymnasiet
kommer att fungera ekonomiskt för företaget, även ordföranden Hans Mörée (extern) frågar
några frågor gällande hur arbetet utvecklat sig som både Ola Hansson (delägare/bror och VD)
och Stefan Agneskog (delägare) besvarar. Ordföranden Hans Mörée (extern) tar efter
diskussioner kring Ljungby Fria Gymnasium upp hur moderbolaget POSJ Konsult AB ska
lyckas förbättra sin ekonomi och hur tidsaspekten ser ut för det, varpå Ola Hansson
(delägare/bror och VD) och Stefan Agneskog (delägare) svarar gällande hur de ska arbeta
vidare och vilka idéer som finns för de olika verksamheterna i POSJ Konsult AB där även Pär
Hansson (delägare/bror) fyller på med åsikter och information. När diskussionerna går in på
hur kostnader ska skäras ner och besparningar på stadshotellets restaurangverksamhet ska
göras blir stämningen något mer krystad, dock utan att bli nedstämd eller hetsig, men allvaret
kring situationen blir mer påtaglig. Ordföranden Hans Mörée frågar om de ska gå vidare i
dagordningen eller om det finns mer inom ekonomin att gå igenom varpå de snabbt går
igenom materialet. Frida Hansson (delägare/syster) har då en fråga gällande vissa
bokförningar och fördelningen bland dem.
Styrelsen går vidare till att diskutera Ljungby Restaurang AB som driver Harrys i Värnamo
och företagets ekonomiska utveckling och de olika intäkterna och utgifterna som påverkats
med utgångspunkt i materialet som Ola Hansson (delägare/bror och VD) presenterar. Ola
36
Hansson (delägare/bror och VD) fortsätter att prata om kommande evenemang de ska
arrangera och konkurrenter samt kostnaderna för de satsningarna och marknadsföringen kring
detta. Diskussionerna fortsätter i lugn och trevlig ton som den gjort under hela mötet. Ola
Hansson (delägare/bror och VD) tar sedan vidare mötet och informerar om OWAS AB som
driver Harrys i Karlskrona. Likt föregående diskussion lyfter han fram den ekonomiska
utvecklingen. Den största tiden går åt att Ola Hansson (delägare/bror och VD) informerar om
företaget och ordföranden Hans Mörée (extern) och till viss del Stefan Agneskog (delägare)
bryter in med frågor eller information. De övriga två syskonen, Pär Hansson (delägare/bror)
och Frida Hansson (delägare/syster), är inte så aktiva i diskussionerna men hänger med och
lyssnar. Överlag är det inga avbrott i mötet och sällan någon som pratar bredvid mun på den
personen som talar utan koncentrationen för mötet är hög men stämningen i gruppen är
fortfarande lugn och avslappnad. Ola Hansson (delägare/bror och VD) fortsättar att informera
om det ekonomiska läget för Harrys i Karlskrona och hur de arbetar med minskandet av
kostnader och skulder samt den potentiella ökningen av intäkter och ordföranden Hans Mörée
(extern) och brodern Pär Hansson (delägare/bror) sticker in med några frågor. Ibland faller de
in i mindre viktiga diskussioner och analyser av ekonomin men alla är intresserade och de
avklaras relativt snabbt. Exempelvis diskuterade de kort om vilka typer av markiser som
puben Harrys i Karlskrona har och vad de kostade. Pär Hansson (delägare/bror) undrar
gällande vem som sköter den administrativa delen och vilka företag som betalar detta varpå
Ola Hansson (delägare/bror och VD) besvarar hans fråga om vem och hur det sköts.
Efter ett tags diskuterande väljer Ola Hansson (delägare/bror och VD) att gå vidare till punkt
sju på dagordningen (konfidentiell) där han informerar om möjligt framtidsscenario för en del
av verksamheten som ingår i POSJ Konsult AB. Detta var främst en informationspunkt från
Ola Hansson (delägare/bror och VD) som förklarade vilka framtida möjligheter som finns och
övriga ledamöter kunde fråga ut honom gällande funderingar de hade i ärendet. Efter att Ola
Hansson (delägare/bror och VD) förklarat läget och när i framtiden detta kan ske valde
styrelsen att ta en kortare paus. Trots detta satt de flesta kvar i sammanträdesrummet och
diskuterade de olika företagen. Efter pausen hoppade de vidare till övriga punkter på
dagordningen eftersom Stefan Agneskog (delägare) som adjungerad skulle medverka på
ytterligare en fråga gällande förhandlingar om hyresavtal för stadshotellet. Ola Hansson
(delägare/bror och VD) gick igenom nuvarande hyreskontrakt och det förhandlingsförslag
som finns med Ljungby kommuns fastighetsbolag. Ordföranden Hans Mörée (extern) samt
Stefan Agneskog (delägare) är de som är mest intresserade och lyssnar på Ola Hansson
37
(delägare/bror och VD) och kommer med frågor, medan Pär Hansson (delägare/bror) och
Frida Hansson (delägare/syster) inte är lika intresserade men lyssnar på samtalet. Ola Hansson
(delägare/bror och VD) går sedan igenom punkt för punkt i avtalet om vad som han anser är
godtagbart och vad som bör förhandlas om och Pär Hansson (delägare/bror) och Stefan
Agneskog (delägare) frågar i och med detta om kostnader och fastigheten. Allt eftersom
kommer det fler frågor från de olika ledamöterna till Ola Hansson (delägare/bror och VD)
angående hyresavtalet. Diskussionerna kring hyresavtalet och fastigheten blir något
långdragen och flera olika diskussioner gällande både större som mindre saker gällande ämnet
tar fart, inklusive diskussioner inom ämnet men som styrelsen egentligen inte har att göra
med. Det förekommer även några lättsammare humorfyllda ögonblick då mindre felsägningar
och skämt förekommer av ledamöter. Stefan Agneskog (delägare) som inadjungerad är på väg
att gå eftersom samtalsämnet börjar ta slut men än en gång faller de in i nya diskussioner
gällande hyresavtalet i kombination med Ljungby Fria Gymnasium. När diskussionerna
slutligen tar slut går Stefan Agneskog (delägare) och styrelsen tar en kortare paus.
Efter pausen påbörjas diskussionerna kring Ljungby Hotell AB och Roddys Konditori AB där
det återigen är Ola Hansson (delägare/bror och VD) som leder diskussionen med mycket
information kring företagens ekonomiska läge och utveckling. Alla tre syskonen deltar aktivt i
diskussionerna kring vilka förbättringsmöjligheter på intäktssidan som finns för Roddys
Konditori AB. Ordföranden Hans Mörée (extern) frågar ut om konkurrenter och ger tips på
hur de kan motverka vissa av dem. Mycket av diskussionerna handlar kring prissättning både
för det egna företaget samt konkurrenterna. Efter det tar Ola Hansson (delägare/bror och VD)
återigen taktpinnen och fortsätter att gå igenom den ekonomiska informationen kring företaget
som finns. Återigen faller de in på kringdiskussioner rörande företaget, exempelvis gällande
personal, kartongpriser och sortiment. Pär Hansson (delägare/bror) och Frida Hansson
(delägare/syster) är dock mycket mer aktiva i diskussionerna och kring ledningssynpunkter
gällande Roddys Konditori AB och även Ljungby Hotell AB. Ordföranden Hans Mörée
(extern) för sedan diskussionerna vidare mot stadshotellet Terraza som tillhör Ljungby Hotell
AB där Ola Hansson (delägare/bror och VD) håller i informationen gällande ekonomin och
personal. Ordföranden Hans Mörée ställer följdfrågor gällande personalen och hur situationen
ser ut där som Ola Hansson (delägare/bror och VD) besvarar tillsammans med Pär Hansson
(delägare/bror). Mycket av diskussionerna som alla deltar i gällande hotellverksamheten flyter
ut i diskussioner kring rådande lågkonjunktur och näringslivet i regionen som går dåligt och
därmed påverkar hotellet. Återigen kommer de via det ekonomiska materialet in på
38
personalfrågor och Ola Hansson (delägare/bror och VD) ber sekreteraren Frida Hansson
(delägare/syster) att föra till protokollet gällande en personalfråga. Mötet börjar rundas av och
diskussionerna flyter allt längre bort och koncentrationen bland alla ledamöter är lägre. Vid
flertal tillfällen diskuteras de olika företagen och deras personliga ekonomi som de får ut från
företagen och ofta med en skämtsam ton. Syskonen pratar även en del om personalfrågor för
Roddys Konditori AB och de två systrarnas arbete.
Ordföranden Hans Mörée lyfter slutligen frågan om syskonens framtid i företagen, om hur de
ser på den och vad de vill. Ola Hansson (delägare/bror och VD) uttrycker en önskan om att
vilja söka nya utmaningar och få möjlighet att bli mer lönsam. Pär Hansson (delägare/bror)
tycker att eftersom Ola Hansson (delägare/bror och VD) är mest engagerad i de tre Harrys
pubarna som de äger skulle det inte vara hållbart att ha dem kvar om han försvinner. Pär
Hansson (delägare/bror) känner även att det kanske är dags att inte sätta all sin tillit i att
brodern Ola Hansson (delägare/bror och VD) utan att själv börja ta för sig mer. Frida Hansson
(delägare/syster) tycker att det ibland är jobbigt att sitta och lyssna på styrelsemötena för allt
som görs då hon mest är engagerad i Roddys Konditori AB och inte lika engagerad och
ekonomiskt kunnig som Ola Hansson (delägare/bror och VD). Ola Hansson (delägare/bror
och VD) tycker även att broder Pär Hansson (delägare/bror) har mer att ge inom
hotellverksamheten. Ordföranden Hans Mörée (extern) försöker få syskonen att tänka framåt
och se vilka alternativ de har med företagen i framtiden och att reflektera mer över vad de vill
i sina liv och i företagen. Slutligen beslutar de sig för att avsluta mötet efter att diskussionerna
kring framtiden blir alltför hypotetiska och svävande.
Sammanfattning av beteende- och kommunikationsobservation
- Under hela mötet är stämningen i styrelsen god och avslappnad. Alla styrelsemedlemmar är
dock koncentrerade på mötet och det bryter sällan in diskussioner som inte har något med
mötet att göra.
- Ordföranden Hans Mörée (extern) har inte full insyn i de olika företagen och frågar därför ut
resterande styrelse om detta. Något som tvingar dem att tänka till och föra fram information
och argument om de olika företagen, deras ekonomi och hur de sköts. Han är den som
slutligen sätter stopp för en diskussion som pågår för länge eller svävar ut för mycket. Han
försöker även få syskonen att tänka på hur de förhåller sig till varandra och vad de vill
åstadkomma med företagen.
39
- Den som är mest aktiv och pratar under mötet är Ola Hansson (delägare/bror och VD). Han
påbörjar nästintill alla punkter med att informera om det företag som berörs och hur det står
till med det. Det är också av naturlig ordning då att de flesta frågor som ställs om företagen är
riktade mot honom i och med att han som VD är mest insatt i ledningsarbetet men även det
operativa arbetet.
- Diskussionerna under mötet är öppna och alla har möjlighet att uttrycka sig fritt. Det uppstår
väldigt sällan någon slags konflikt. De utgår alltid ifrån väl förberett material gällande
företagens ekonomi och kontrollerar den genom att se bakåt hur det tidigare varit samt att
fråga ut varandra om vad som händer i de olika verksamheterna. Dock kan diskussionerna
ibland bli något för detaljerade och på en lägre operativ nivå.
- Styrelsen följer dagordningen till stora delar men hoppar ibland mellan några punkter för att
diskussionerna är mer passande just då. De har nästan aldrig några oönskade avbrott av att
exempelvis några pratar och stör eller att någon mitt i mötet måste göra något annat.
- Det verkar som att styrelsen inte tar några tydliga beslut. Det diskuteras mycket och mycket
information kommer fram om de olika företagen, men inte någon gång under mötet beslutades
något formellt. Det var även endast en gång under mötet som sekreteraren bads att föra någon
specifik diskussion till protokollet.
- Stefan Agneskog (delägare) som var adjungerad är väldigt aktiv under de punkter som berör
honom och diskuterar gärna med de övriga om hur företagen går och vad som kan förbättras.
- Pär Hansson (delägare/bror) har inte full insikt i alla företag men god förståelse för dem.
Han kommer ibland med frågor eller sticker in egna åsikter gällande ämnen som han
intresserar sig i. Han verkar vara mest intresserad och engagerad i Roddys Konditori AB samt
stadshotellet i Ljungby Hotell AB.
- Frida Hansson (delägare/syster) var sekreterare på mötet och den som yttrade sig minst. Hon
verkar inte alltid fullt intresserad av det som sägs på mötet men frågar ibland om de övriga
företagen för att förstå bättre. Hon verkar ha full fokus på Roddys Konditori AB och känner
till viss del skuld på grund av sitt bristande engagemang i övriga företag hon är delägare i.
40
4.4 Enkäter med styrelse i Pia & Rolf Förvaltnings AB
4.4.1 Hans Mörée (extern ordförande)
1. Varför sitter du i denna styrelse?
Jag är med i styrelsen för att hjälpa ägarna/styrelseledamöterna/syskonen att hålla sig till
sakfrågorna så professionellt som möjligt.
2. Vilken är din roll? Har du en formell roll? Om inte, hur uppfattar du din roll?
Jag är någon sorts utomstående konsult. Men kan på grund av min läggning inte låta bli att
försöka påverka när jag tror jag har kunskap. Självklart representerar jag ålder/erfarenhet
tillsammans med de fyra unga.
3. Vad bidrar du med till styrelsen?
Analys, saklighet och erfarenhet. Att styra undan eventuella syskonrelationer till förmån för
professionalism.
4. Har du någon tidigare styrelseerfarenhet? (Ge exempel företag, förening, roll) Någon
utbildning inom styrelsearbete, vilken?
Jag sitter och har suttit i ett dussintal företagsstyrelser. Oftast i företag som just håller på med
generationsskifte. Jag var tidigare anställd VD i några företag där jag då arbetat mot
professionell styrelse. Jag har inte gått någon styrelsekurs. Jag har en MBA från Genève.
5. Vad har du för relation med övriga ledamöter? (Skriv alla personer, sedan vilken
relation du har med dessa privat samt yrkesmässig)
Ingen relation med någon förutom på styrelsemötena.
6. Hur upplever du ert styrelsearbete utifrån (motivera varför):
- Mötesprocessen, grupprocesser, gruppstruktur, kommunikation
Bra. Syftet med mötena är framförallt att alla fyra ska få möjlighet att komma till tals i olika
frågor. Styrelsen har varit i gång i knappt två år. Självklart påverkas mötena mycket av att det
är fyra syskon som utgör gruppen. Man har också uttalat mycket olika ambition med vad man
vill uppnå med bolagen och för sig själv. Regelbundet tar förstås syskonrelationen över och
konstruktiviteten är borta för en stund. Om VD långsiktigt ska känna sig motiverad behöver
förstås styrelsen bli mer utmanande för honom. Om och när arbetet når dit vet jag inte.
7. Hur tror du att de tidigare relationer du har till övriga ledamöter påverkar dig
specifikt i styrelsearbetet, mer fri eller mer hämmad?
Jag har som tidigare nämnt ingen relation med övriga ledamöter.
8. Hur påverkar de olika relationerna styrelsen som helhet?
41
Mycket starkt. Fyra syskon med olika mål är självklart frustrerande men vi lyckas så långt
hantera situationen.
9. Anser du att du får utrymme vid diskussioner på styrelsemötena och möjlighet att
uttala dig? Varför/varför inte?
Jag får allt utrymme jag önskar.
10. Vad anser du är bra respektive dåligt i ert styrelsearbete, varför?
11. Vad skulle du vilja vore bättre i styrelsen och ert arbete?
Mer kravställande på VD. Den klassiska arbetsmetoden. Låt VD beskriva vad han vill göra,
besluta att detta ska ske och när, protokollför och följ upp.
4.4.2 Frida Hansson (delägare/syster)
1. Varför sitter du i denna styrelse?
För att jag är delägare
2. Vilken är din roll? Har du en formell roll? Om inte, hur uppfattar du din roll?
Sekreterare och syster
3. Vad bidrar du med till styrelsen?
Mina åsikter och min erfarenhet.
4. Vad har du för relation med övriga ledamöter?
Två bröder, en syster, en delägare och vän, samt ordföranden som jag träffar på styrelsemötet
och enbart har en professionell relation till.
5. Hur upplever du ert styrelsearbete utifrån (motivera varför):
- Mötesprocessen, grupprocesser, gruppstruktur, kommunikation
Ibland lite svårt att förstå vad som sägs, är inte lika erfaren av ekonomitermer som
VD och ordföranden, blir ofta diskussioner dom två emellan. Har inte så mycket att tillföra då
de andra är lite äldre och mer erfarna. Men om man inte förstår vad dom pratar om så brukar
jag fråga och får då en förklaring.
6. Hur tror du att de tidigare relationer du har till övriga ledamöter påverkar dig
specifikt i styrelsearbetet, mer fri eller mer hämmad? (Motivera varför) Någon specifik
relation som har större betydelse på styrelsearbetet, hämmar eller förhöjer?
Alla utom en är ju syskon, klart att det påverkar både positivt och negativt. Vi kan vara öppna
mot varandra i vissa frågor och kanske inte vill diskutera andra frågor. Man vill ju absolut inte
bli ovänner när man står varandra så nära i privatlivet.
7. Hur påverkar de olika relationerna styrelsen som helhet?
42
Blir ofta VD som styr oss andra lite, han vet mest så man lyssnar på honom, men när
vi säger emot blir det ofta diskussioner som kan bli högljudda, därför är en extern ordförande
där, han ser till att vi andra skärper oss.
8. Anser du att du får utrymme vid diskussioner på styrelsemötena och möjlighet att
uttala dig? Varför/varför inte?
Jag får det utrymme jag behöver.
9. Vad anser du är bra respektive dåligt i ert styrelsearbete, varför?
10. Vad skulle du vilja vore bättre i styrelsen och ert arbete?
-
4.4.3 Ola Hansson (delägare/bror/VD)
1. Varför sitter du i denna styrelse?
Delägare & utsedd VD.
2. Vilken är din roll? Har du en formell roll? Om inte, hur uppfattar du din roll?
Som VD & ytterst ansvarig för flera av bolagen. Har gått en grundutbildning i styrelsearbete
med Styrelseakademin.
3. Vad bidrar du med till styrelsen?
Kommer väl förberedd med underlag, kalkyler m.m. Ger diskussionerna innehåll!
4. Vad har du för relation med övriga ledamöter? (Skriv alla personer, sedan vilken
relation du har med dessa privat samt yrkesmässig)
Pär – Tvillingbror, umgås mkt privat står mig närmast
Frida – Lillasyster Mammaledig just nu
Linda – Lillasyster, tjänstledig just nu (närvarade ej på mötet)
Hans – Styrelseordförande samt mentor, kan ringa honom för att stöta och blöta vissa problem
Stefan (adjungerad) – Partner i vissa bolag. Umgås även sporadiskt privat
5. Hur upplever du ert styrelsearbete utifrån (motivera varför):
- Mötesprocessen (förberedelse, arbete utifrån dagordning, diskussioner om beslut, tidsaspekt
etc.)
Oftast jag som är mest förberedd, de andra tar det lite mer med en klackspark. Dagordningen
är en agenda som används som stöd. Beslut tas underförstått många gånger. Vi röstar sällan.
Mötena blir lite långa då vi har många bolag som ska avverkas.
43
- Grupprocesser (konkretisering av mål, konflikthantering, stämning i gruppen, beteenden,
etc.)
Öppen dialog, bra att ha med extern ordförande när vi kommer till konflikter
- Gruppstruktur (normer, värderingar, roller, relationer, ledarskap, makt, inflytande, etc.)
Ingen stor struktur, jag tar mycket plats i och med att jag ska redovisa mycket. Ordföranden
skulle kunna styra mer men samtidigt blir det mer avslappnat när han mer informellt leder
diskussionerna.
- Kommunikation (vad sägs, hur sägs det, fördelning av ord, lyhördhet, kroppsspråk etc.)
Jag pratar mycket, alla lyssnar.
6. Hur tror du att de tidigare relationer du har till övriga ledamöter påverkar dig
specifikt i styrelsearbetet, mer fri eller mer hämmad? (Motivera varför) Någon specifik
relation som har större betydelse på styrelsearbetet, hämmar eller förhöjer?
Kan hämma en hel del då det är mina syskon jag delar styrelseuppdraget med, samtidigt kan
närvaron av syskonen leda till att man vågar vara mer öppen i diskussioner eftersom man
lättare kan ta en konflikt med ett syskon än en kollega. Jag har lättare att säga till min bror vad
jag tycker exempelvis.
7. Hur påverkar de olika relationerna styrelsen som helhet?
8. Anser du att du får utrymme vid diskussioner på styrelsemötena och möjlighet att
uttala dig? Varför/varför inte?
Ja, då jag inte har problem med att säga vad jag tycker.
9. Vad anser du är bra respektive dåligt i ert styrelsearbete, varför?
Bra: Öppna diskussioner, högt till tak.
Dåligt: Lite för flummigt ibland, skulle önska mer konkreta beslut.
10. Vad skulle du vilja vore bättre i styrelsen och ert arbete?
Att alla var mer förberedda, plus att ytterligare en extern ledamot hade nog inte varit fel!
4.4.4 Pär Hansson (delägare/bror)
1. Varför sitter du i denna styrelse?
Som delägare och som syskon i familjeföretaget.
2. Vilken är din roll? Har du en formell roll? Om inte, hur uppfattar du din roll?
Jag har nog en bromsande roll och är den som håller ihop syskonen.
3. Vad bidrar du med till styrelsen?
44
Ser klarsynt på saker och anser mig duktig på att förvalta och se lösningar. Har gått
Styrelseakademins utbildning för att sitta i styrelse.
4. Vad har du för relation med övriga ledamöter? (Skriv alla personer, sedan vilken
relation du har med dessa privat samt yrkesmässig)
Syskon med alla utom Hans.
5. Hur upplever du ert styrelsearbete utifrån (motivera varför):
- Mötesprocessen (förberedelse, arbete utifrån dagordning, diskussioner om beslut, tidsaspekt
etc.)
Sedan vi tog hjälp av en extern styrelseordförande så lyfte vi blicken och blev mer
strukturerade.
- Grupprocesser (konkretisering av mål, konflikthantering, stämning i gruppen, beteenden,
etc.)
Som syskon vet man vilken knapp man ska trycka på.
- Gruppstruktur (normer, värderingar, roller, relationer, ledarskap, makt, inflytande, etc.)
Ola är en drivande person.
Linda är en mer bromsande person.
Frida är likgiltig och bekväm.
- Kommunikation (vad sägs, hur sägs det, fördelning av ord, lyhördhet, kroppsspråk etc.)
6. Hur tror du att de tidigare relationer du har till övriga ledamöter påverkar dig
specifikt i styrelsearbetet, mer fri eller mer hämmad? (Motivera varför) Någon specifik
relation som har större betydelse på styrelsearbetet, hämmar eller förhöjer?
Att jag och Ola är med i verksamheterna på ett helt annat sätt än mina andra syskon gör att vi
är mer delaktiga.
7. Hur påverkar de olika relationerna styrelsen som helhet?
I det stora så är vi nog mer syskon än en styrelse men när vi har styrelsemöte finns rollerna
som syskon med även i styrelserummet.
8. Anser du att du får utrymme vid diskussioner på styrelsemötena och möjlighet att
uttala dig? Varför/varför inte?
Ja, men jag kan känna att när det gäller siffror har jag inte samma koll som Ola och därför
överlåter jag det kanske mer till honom än att själv prata om det.
9. Vad anser du är bra respektive dåligt i ert styrelsearbete, varför?
Bra: Att vi tog in en extern styrelse ordförande.
45
Dåligt: Kanske skulle ha någon mer utifrån som har mer branschkunskap och som kan
komma med nya erfarenheter.
10. Vad skulle du vilja vore bättre i styrelsen och ert arbete?
Att vi ska jobba mer efter mål och en plan, att alla vet vad vi har för mål med företagen.
5. Analys
Analyskapitlet börjar med ett kortare avsnitt (5.1) där de olika teorierna ställs mot varandra.
Empirin till det här arbetet införskaffades i två omgångar på två olika företag. Efter att först
ha deltagit vid ett styrelsesammanträde följdes detta upp med intervjuer med de deltagande
ledamöterna. Anledningen till uppföljningen var att försöka stärka våra egna observationer
med hjälp av ledamöternas egna tankar och åsikter samt att ge dem möjlighet att uttrycka sig
fritt inom de områden vi undersöker. I avsnitt 5.2 och 5.3 i analysen ställs alltså de två
styrelserna var för sig där empirin i observationen jämförs med empirin i enkätsvaren och
detta i sin tur med teorin som tagits upp i arbetet. I avsnitt 5.4 sker jämförelser mellan de två
olika styrelserna även här med teorikoppling.
5.1 Styrelsearbete – Sociala processer
I inledningen av arbetet skrev vi om den stora andelen småföretag i Sverige och att många av
dessa är familjeföretag. I dessa företag är familjen en viktig del av det nystartade företaget
och de finns ofta representerade i styrelsen. Men hur det enligt teorier optimala styrelsearbetet
bör gå till skiljer sig från verkligheten. Enligt Nielsen & Lekvall (2008) ska en styrelse
kontrollera och styra företaget på en överskådlig nivå. Men enligt Nils-Erik Persson från
Styrelseakademien Sydost fungerar det inte så och än värre är det när styrelsearbetet endast är
en pappersformalitet och inget aktivt arbete bedrivs. Och i många fall kan det vara besvärligt
att tillsammans med andra familjemedlemmar styra ett företag. Vi är trots allt alla människor
med olika tankesätt, beteenden och värderingar.
Hur väl stämmer de teorier om hur styrelsearbete bör fungera optimalt, tillsammans med
teorier om sociala processer överens? Det gör de ganska väl faktiskt, allt hänger inte alltid
samman men det finns många likheter. De olika författarna och teorier som vi tagit upp
rörande styrelse och styrelsearbete är i stort sett samstämmiga. Såväl Monx & Minow (2004),
Brandinger (2004), Bridge, O’Neill & Martin (2009) och Nielsen & Lekvall (2008) lyfter
46
fram att styrelser ska skötas på ett sådant sätt att de främst fokuserar på att följa de
bestämmelser som finns i ABL med att styra och kontrollera företaget. Styrelsens arbete ska
ske på ett övergripande plan och de anser att de olika rollerna i form av bolagsstämma,
styrelse och VD inte ska inkräkta på varandras arbetsuppgifter och roller då det blir mer
besvärligt att styra. De är även medvetna om att det finns olika former av styrelser och att
beroende på om ägare finns representerade i styrelsen så påverkar det styrelsens arbete.
Exempelvis lyfter både Brandinger (2004) och Bridge, O’Neill & Martin (2009)
problematiken i att mindre företag ofta kan ha en person som har väldigt stor betydelse för
företaget då denne innehar flera olika roller. Medan Monx & Minow (2004) och Nielsen &
Lekvall (2008) nästan är identiska i vad styrelsens roll är; att arbeta strategiskt och
systematiskt kontrollera verksamheten, samt att lyfta blicken och se förbi den operativa
aspekten av företaget. De olika författarna har mer eller mindre likadan syn på hur styrelser
ska arbeta på bästa möjliga sätt.
Författarna som skriver om kategorin sociala processer behandlar inte lika tydligt samma
område som de som skriver om styrelsearbete, men det finns en tydlig samhörighet i de olika
subgrupperna under ämnet sociala processer. Svedberg (2007), Nilsson (1993) och Atherton
(2009) beskriver alla formella grupper på ett liknande sätt; En formell grupp är enligt dem en
sammansättning (av minst tre) personer som satts samman för att på ett organiserat sätt arbeta
mot ett mål och med specifika uppgifter. Uppgiften är det viktiga, och allt annat, i synnerhet
de personer och de roller de ockuperar kan ändras. Det Nilsson (1993) skriver om
gruppdynamik och gruppkultur (grupprocesser och gruppstruktur) samt kommunikation,
ligger självklart väldigt nära varandra och det finns en tydlig koppling mellan dessa områden.
Exempelvis hur gruppdynamik är ett resultat av de grupprocesser som sker och att
gruppstruktur skapas av gruppen och processerna inom gruppen och att det därigenom skapas
en gruppkultur. Även det Asplund (1993) skriver om social responsivitet passar väl ihop med
övriga teorier kring sociala processer trots att det kan vara något svårbegripligt. Social
responsivitet hänger samman med kommunikation då det i stort sett handlar om att svara på
en annan människas handlingar/beteende/frågor. Social responsivitet har dock även en tydlig
del i grupper och hur människor, i och med att vara en del av en grupp, tvingas till att anpassa
sin sociala responsivitet till nytta för gruppen som helhet utifrån det ramverk gruppen skapat
genom struktur. Alltså går Nilssons (1993) och Asplunds (1987) tankar hand i hand.
47
Att teorierna kring styrelsearbete och sociala processer ska vara relativt nära varandra kan till
en början kännas avlägset och läser man dem var för sig kan det kännas som att de är ännu
mer distanserade. Vad har ett företagsekonomiskt ämne som styrelser med ett
socialpsykologiskt som sociala processer att göra egentligen? Det är ganska enkelt. Styrelsen
består av en grupp människor. Visserligen arbetar de främst med diverse ekonomiska och
juridiska frågeställningar men för att de ska kunna jobba tillsammans krävs det att de
kommunicerar och samspelar på olika sätt, och här kommer de sociala processerna in.
Styrelseteorierna berör på olika sätt hur gruppen bör agera för att göra ett bra jobb och
teorierna kring sociala processer kan förklara varför grupperna och människorna i dem
fungerar som de gör. Exempelvis beskriver både Brandinger (2004) och Bridge, O’Neill &
Martin (2009) om hur en person kan bli skaffa sig en väldigt viktig roll, för viktig till och
med, i ett företag genom att den personen har flera olika avgörande positioner i företaget. På
grund av detta blir gruppen och styrelsearbetet lidande menar de. Detta kan förklaras med
Svedberg (2007) och Nilssons (1993) beskrivning av gruppdynamik, i och med att gruppen
tvingas skapa sin egna karaktär genom grupprocesser utifrån varandras egenskaper och
relationer. Då en person är särskilt viktig för företaget kommer troligtvis de övriga i gruppen
att anpassa sig utefter dennes betydelse för företaget. De har trots allt en uppgift, att styra
företaget på bästa sätt, och därför är sannolikheten större att de anpassar sig efter den viktiga
personen istället för att ta en konflikt och försöka ha en rättvis fördelning av inflytande i
styrelsen. Styrelsearbete och sociala processer hänger med andra ord ihop ganska tydligt om
man väljer att se styrelsen som en grupp människor istället för de arbetsuppgifter och
skyldigheter de har.
5.2 AB Företaget
Alla styrelseledamöter sitter i styrelsen eftersom de är delägare i AB Företaget, två av dem,
Ordföranden och ledamot (anställd) jobbar dagligen i företaget medan ledamot (webb) arbetar
ibland med företagets hemsida och ledamot (mamma) inte arbetar alls med företaget.
Genomgående så var stämningen under mötet bra, det var en informell och avslappnad
atmosfär kring mötet och vi fick intrycket av att deltagarna trivdes ihop som grupp. Den
avslappnade atmosfären och den vänskap som fanns mellan deltagarna bekräftas även i de
uppföljande intervjuerna;
”Två av ledamöterna är kollegor och vänner. Den tredje är kollega och mor.” – Ordförande
48
”Våra styrelsemöten präglas av en formell ton i form av dagordning etc. men är informella
när vi diskuterar.” – Ledamot (anställd)
Just den avslappnade atmosfären och de informella diskussionerna ledde många gånger till att
olika diskussioner irrade bort sig på sidospår. Exempelvis tog en surrande dator upp dryga tio
minuter av mötet och under flera punkter skenade diskussionen iväg till helt andra områden
än den ursprungliga. Vid en av dessa punkter återkom aldrig diskussionen till den
ursprungliga frågan och denna fråga lämnades således utan ett formellt beslut. Att
styrelsemötet och frågorna som berörs där inte diskuteras ordentligt är inte bra för en styrelse.
Att diskussionerna går ner på detaljnivå i verksamheten och inte handlar om vad styrelsen
främst ska syssla med, kontroll och styrning, som Nielsen och Lekvall (2008) förespråkar, är
inte heller bra. Brandinger (2004) menar att mycket av diskussionerna på styrelsemöten är
onödiga och repetitioner på frågor som skickats ut till ledamöterna innan mötet med korrekt
underlag. Han anser också att dagordningen ska vara väldisponerad och tydligt visa på vad
som är en informationspunkt respektive beslutspunkt. Det material som skickas ut till
ledamöterna ska enligt Brandinger (2004) vara tillräckligt för ledamöterna att fatta ett beslut
på efter diskussion på mötet. Detta var något som inte styrelsen i AB Företaget skötte
optimalt. Det framgår inte vilka punkter på dagordningen som är informations- och
beslutspunkter och under mötet så fattades besluten ibland genom en snabb enighet men
ibland var det oklart om beslut fattades och om det ens skulle tas ett beslut på berörd punkt.
Ett exempel på oklarheterna i detta är att ledamot (mamma) som sekreterare vid några
tillfällen var tvungen att fråga ordföranden om det som diskuterats skulle föras till protokollet
eller ej.
Det material som fanns tillgänglig för styrelseledamöterna under mötet rådde det viss
förvirring om när de diskuterade en fråga gällande utskick av marknadsföringsmaterial.
Utöver det så hade ordföranden en del material som han redovisade för styrelsen via dator
under mötet. De övriga ledamöterna hade alltså inte tillgång till materialet innan mötet utan
det var då de första gången kom i kontakt med det. Denna förvirring som råder för vissa delar
av underlaget och att alla inte haft chansen att gå igenom materialet innan mötet hämmar
tydligt styrelsen att fatta bra och tydliga beslut och att ha givande och inte för ivägsvävande
diskussioner. Alltså visar detta på att Brandingers (2004) åsikter stämmer och att det finns
förbättringsmöjligheter inom detta område för AB Företagets styrelse.
Men förberedelserna och materialet för mötet är inte allt för att mötet ska bli bra enligt
Brandinger (2004). Han lyfter även fram ordförandens roll som avgörande eftersom
49
ordföranden är den som ska lyfta diskussioner, fördela ordet, se till att styrelsen håller sig till
dagordningen och avbryta diskussioner som inte leder till något. Här finns det brister i AB
Företagets styrelse och hos ordföranden. Ordföranden är den som är aktiv med att informera
om olika punkter och dra igång diskussioner och han försöker även att föra styrelsen framåt i
dagordningen genom att avbryta eller sätta igång diskussioner. Men då han är så djupt rotad
och starkt engagerad i företaget med tre viktiga roller har han ett stort intresse för
verksamheten och fastnar själv i sådana diskussioner. Det är för lite struktur i mötesstrukturen
helt enkelt och för lite ordfördelning av ordföranden.
En fråga där våra observationer går emot vad ledamöterna svarade i sina intervjuer var kring
hur de olika personerna ges plats under mötet. I vår observation uppskattade vi ut att ungefär
75 % av det som sades på mötet kom från ordföranden. Ordföranden var också den som helt
drev mötet och diskussionerna och många gånger kändes det som att ordföranden pläderade
för sin åsikt och försökte övertala övriga ledamöter att hålla med honom än att försöka skapa
en diskussion. Just det faktum att vi såg en ordförande som var helt dominant på mötet går
emot vad de övriga svarade;
”Absolut får jag säga det jag vill.” – Ledamot (mamma)
”Jag upplever att vi alla lyssnar på varandra och har aldrig känt att vi varit oense i något
beslut. Det sker ingen formell fördelning av ordet, det blir mer som att samtala.”
– Ledamot (mamma)
”Ja, som sagt jag arbetar dagligen i företaget och har mest insyn i verksamheten.”
– Ledamot (anställd)
Att skillnaden blir så stor i synen på att få plats i diskussionen, mellan våra observationer och
de svar vi fick, kan ha sitt ursprung i att det är såhär det alltid fungerat och det faktum att
ordföranden även är majoritetsägare och VD i företaget och således van att i det dagliga
arbetet vara den som leder arbetet och tar besluten. En ordning som sedan omedvetet följer
med in i styrelserummet. En annan aspekt kan även vara att då ordföranden introducerar nya
punkter på dagordningen gör han detta på ett sätt som snarare är till för att informera och göra
ett utlägg för sin egen ståndpunkt istället för att skapa en grund för diskussion kring punkten.
Det bör dock tilläggas att han inte försöker kväva de andra och förhindra dem att komma till
tals medvetet, men genom hans sätt att bete sig blir det ett indirekt resultat av hans retorik. Då
inga diskussioner egentligen initieras utan det ofta håller sig till informativa samtal kan detta
göra att de övriga ledamöterna känner sig få tillräckligt med plats eftersom det per definition
50
inte är en diskussion. Nilsson (1993) beskriver kommunikation som en samspelsprocess där
en person är både avsändare och mottagare samtidigt. Men det finns skillnader mellan hur två
personer kontra en grupp kommunicerar. I en grupp måste individerna ta hänsyn till
gruppdynamiken i form av personers relationer, roller och historia. Här ser vi ännu ett
exempel på hur deras tidigare relationer och maktförhållanden påverkar kommunikationen i
styrelsearbetet. Ett citat som tyder på att ordföranden leder diskussionerna och inte förväntar
sig fördela ordet formellt kommer från honom själv:
”Man behöver inte begära ordet, man tar det.” – Ordföranden
Detta menar ordföranden är ett resultat av den gemenskap som de har inom styrelsen och den
informella kommunikationen som förekommer på styrelsemötena. Att detta enbart kommer ur
gruppens positiva egenskaper som ”gemenskap” och ”informella kommunikation” tror inte vi
är hela sanningen. I och med att ordföranden är majoritetsägare och kan alltså med sin
procentandel i företaget i praktiken avsätta hela styrelsen via en bolagsstämma är detta en
symbol för den makt han har. Att han även är VD och den som har mest erfarenhet om
företaget och som dagligen driver företaget framåt visar på den makt han har i form av
kunskapskapital.
Eftersom de övriga ledamöterna är medvetna om ordförandens olika roller och har relationer
med de olika styrelsemedlemmarna utanför styrelserummet så tar de med samma
förhållningssätt gentemot ordföranden in i styrelserummet. De trivs tillsammans men
ordföranden har mer reell makt än de övriga. Ägarrepresentanter har ett direkt ägande i
företaget och sitter i styrelsen baserat på sitt ägande. De upplevs ofta som hierarkiskt
överordnade av övriga styrelseledamöter enligt Kärreman (1999). Även om alla ledamöter är
delägare så är ordföranden överlägsen majoritetsägare och anses då enligt Kärreman
överordnad de övriga ledamöterna. Detta styrs av den sociala responsivitet som Asplund
(1987) beskriver. Personerna i styrelsen har redan en tidigare relation, och erfarenheter, med
ordföranden och har i och med att han i alla lägen är högst upp i hierarkin som VD,
ordförande och majoritetsägare, varit socialt responsiva mot honom utanför styrelserummet. I
och med hans ställning begränsar han den sociala responsiviteten och de övriga ledamöterna
kan inte bete sig fritt och spontant på grund av detta enligt Asplund (1987). Vi påstår inte att
ordföranden gör detta medvetet och utövar någon form av mild diktatur. Vi har sett att de trivs
tillsammans och respekterar varandra i styrelserummet och enligt enkätsvaren gör de även
detta utanför, men det finns en mycket större respekt gentemot ordföranden och den makt han
har än som kommer upp till ytan på grund av förhållandena utanför styrelserummet.
51
Gruppstrukturen sett till makt och ledarskap är till stora delar redan bestämd innan styrelsen
samlas för ett möte. Och som Nilsson (1993) förklarar det är det gruppstrukturen, baserat på
individers status, som sätter ramarna och normerna för hur gruppen får agera. Detta gäller
även AB Företagets styrelse som vi observerat. Ledamot (anställd) svarar på frågan om
gruppstruktur med att hon anser att alla har samma makt och inflytande, men säger samtidigt
emot sig själv då hon påpekar att det är beroende på hur mycket erfarenhet, och hur länge man
jobbat i företaget, som är avgörande för hur mycket makt personerna i styrelsen har. Då blir
det väldigt tydligt att ordföranden, som startade företaget och drivit det hela tiden har mest
erfarenhet, och därför även mest makt.
En annan sak som var tydlig i vår observation var att de olika styrelsemedlemmarna inte har
några större meningsskiljaktigheter, om det finns skillnader och ståndpunkter är dessa i regel
så små att de kan negligeras. Det är en väldigt lugn och passiv atmosfär kring diskussionerna
och diskussionerna blir oftast ett samtal där alla i stora delar håller med varandra istället för
att komma med andra åsikter och idéer. Just det faktum att det är en lugn och passiv atmosfär
och att det väldigt sällan/aldrig uppstår konflikter stöds av ledamöterna.
”Då vi känner varandra väl uppstår sällan konflikter och stämningen är god i gruppen.”
– Ledamot (anställd)
”Vi har ännu aldrig behövt rösta om vad vi ska göra utan alla har varit samstämmiga.”
– Ordföranden
”Vi har en öppen stämning i styrelsen och det har ännu inte varit några konflikter.”
– Ledamot (mamma)
Grupprocesserna som sker i styrelsen har alltså skapat gruppens karaktär. Nilsson (1993)
förklarar att då det ständigt sker processer i gruppen så skiftar gruppen karaktär och att det är
personernas beteenden och handlingar som skapar detta. Då alla personerna i styrelsen känner
varandra, trivs med varandra och verkar vara trevliga människor har de tillsammans som
grupp även skapat en viss gruppstruktur. Normen i styrelsen har alltså blivit att man undviker
konflikter och att alla ska försöka komma överens när beslut ska tas. Detta måste ses som
något positiv för AB Företaget att de vill komma överens om beslut och att de trivs
tillsammans, samt för deras styrelsearbete. Men samtidigt så finns risken att bristen på
konflikter gör att när det finns meningsskiljaktigheter så är gruppens norm att ”i vår styrelse
har vi inga konflikter” varpå nödvändiga diskussioner kring konflikter för företaget uteblir.
52
Det vi kan se från AB Företagets styrelse i denna aspekt är att det i gruppdynamiken har
bildats en gruppstruktur genom de grupprocesser som skett i styrelsen. Både vad gäller
maktförhållandena, kommunikationen samt konflikthanteringen som diskuterats ovan.
Svedberg (2007) och Nilsson (1993) menar att detta skett naturligt då de enskilda
medlemmarna försöker skapa en balans mellan att ge och ta utifrån relationerna mellan
gruppens medlemmar och de mönster av roller som finns. Men allt detta som skapats och
finns inom gruppkulturen är inte positivt, och det finns en hel del förbättringsområden som vi
tidigare lyft fram. Men hur ska de bli bättre?
Ett första steg till förbättring för AB Företagets styrelse skulle egentligen enbart behöva
innefatta att mötesprocessen förbättras genom att den struktureras tydligare och att
ordföranden styr mötet bättre. Exempelvis påpekar Brandinger (2004) att det är fördelaktigt
att ha tydligt underlag förberett till mötena, att ordföranden fördelar ordet på ett mer formellt
sätt, engagerar hela styrelsen i diskussioner och att ordföranden bryter diskussioner för att
undvika utsvävningar. Alla dessa punkter är något som inte fungerar optimalt för AB
Företagets styrelse nu. Att ordföranden även ”rannsakar” sig själv och sina olika roller i
företaget blir viktigt. Som vi sett har han tre mycket viktiga roller och alla är sammanknutna i
varandra av naturliga orsaker. Han måste dock tänka igenom hur han ska förhålla sig till
företaget och personerna beroende på vilken roll han har för att på ett bättre sätt kunna styra
företaget. Som vi tidigare i inledningskapitlet lyft fram skriver Bridge, O’Neill & Martin
(2009) om hur mindre företag ofta kan bli starkt knutna till en person. Personen är då ofta
ägare, styrelseordförande och VD allt i ett. Detta gör att det i sådana företag ofta inte går att
urskilja de olika delarna i bolagsstyrningen då de olika rollerna ofta överlappar och går in i
varandra, och det är ungefär hur det ser ut i AB Företaget just nu.
Det andra steget för AB Företaget att ytterligare förbättra styrelsearbetet skulle vara att ta in
en extern ledamot i styrelsen som Nielsen & Lekvall (2008), Monx & Minow (2004) och
Styrelseakademiens Nils-Erik Persson förespråkar. Dennes främsta uppgift blir att förändra
gruppkulturen på ett sådant sätt att personerna får förhålla sig mer professionellt gentemot
varandra och att den nu lilla sammansvetsade gruppen istället får ta hänsyn till en annan
persons värderingar och erfarenheter. Utöver detta kan en kunnig extern ledamot lyfta
styrelsearbetet till en mer övergripande nivå samt bidra med sin kompetens till styrelsearbetet.
Enligt Nilsson (1993) skulle gruppstrukturen tvingas att skrivas om med de nya
grupprocesserna som en ny person i gruppen skulle orsaka. Den sociala responsiviteten
personerna emellan blir alltså rubbad och det informella i AB Företagets styrelse tvingas bli
53
mer objektivt och formellt enligt Asplund (1987). En annan anledning till varför en extern
ledamot skulle förbättra AB Företagets styrelsearbete är att de i nuvarande läge alltför ofta
hamnar i diskussioner på detaljnivå och frågor som snarare är ledningsfrågor än styrelsefrågor
rörande strategi och kontroll som ledamot (anställd) påpekar i detta citat:
”… det som styrelsen beslutar blir en del av det vardagliga arbetet som vi ändå skulle ha
utfört.” – Ledamot (anställd)
Även ordföranden visar på förståelse för detta och uttrycker en viss önskan om det i
enkätsvaret om hur deras styrelse skulle kunna förbättras. Den externe ledamoten skulle se på
verksamheten med ett annorlunda perspektiv och förhoppningsvis tvinga styrelsen att ”lyfta
blicken mot horisonten” som Monx & Minow (2004) samt Nielsen & Lekvall (2008)
beskriver det.
5.3 Pia & Rolf Förvaltnings AB
År 2007 lämnade föräldrarna Hansson över företaget Pia & Rolf Förvaltnings AB till sina
barn. De fyra syskonen blev lika delägare till moderbolaget och fick alla en plats i styrelsen
men på ett villkor, att en extern ledamot var ordförande i styrelsen. På det möte vi
observerade närvarade dock inte ett av syskonen. Mötet börjar med att ordföranden Hans
Mörée drar igång det och att sekreteraren Frida Hansson delar ut föregående protokoll till
ledamöterna. Det börjar med att den adjungerade Stefan Agneskog informerar om en del av
verksamheten på uppmaning från VD:n Ola Hansson. Ordföranden Hans Mörée var mycket
aktiv med att ställa frågor till Stefan Agneskog och Ola Hansson gällande verksamheten och
utgick ifrån det material de hade tillhanda för diskussionen av frågan. Genom hela mötet
använder sig styrelsen av olika typer av material och underlag för de olika punkterna på
dagordningen som tas upp.
”Ibland har jag lite svårt att förstå vad som sägs, eftersom jag är inte lika erfaren av
ekonomitermer som VD och ordföranden, blir ofta diskussioner dom två emellan.”
– Frida Hansson (delägare/syster)
”Oftast jag som är mest förberedd, de andra tar det lite mer med en klackspark.
Dagordningen är en agenda som används som stöd.” – Ola Hansson (delägare/bror/VD)
”…när det gäller siffror har jag inte samma koll som Ola och därför överlåter jag det kanske
mer till honom än att själv prata om det.” – Pär Hansson (delägare/bror)
54
Styrelsen använder sig som sagt av olika typer av material för diskussionen och ofta är det
ekonomiskt underlag som diskuteras. Detta anser Brandinger (2004) vara avgörande för ett
bra och effektivt styrelsearbete där beslut fattas på ett korrekt sätt. Nielsen & Lekvall (2008)
lyfter även fram detta som en viktig del i hur en styrelse utför kontroll av företaget, en av
huvuduppgifterna för styrelsen. Pia & Rolf Förvaltnings AB agerar med andra ord på ett bra
sätt i de avseendena sett till teoriernas önskemål. Men uppenbarligen så är inte alla ledamöter
fullt intresserade och kunniga för att använda sig av materialet. Både Pär Hansson och Frida
Hansson lyfter fram i de svar de lämnar till enkäten att de inte är lika kompetenta inom det
ekonomiska området och därför överlåter den delen till brodern och VD:n Ola Hansson.
En brist som styrelsen har i det formella arbetet är att det inte tydligt framgår vad som är
beslutspunkt och informationspunkt på dagordningen. Utöver detta registrerar vi inte att det
fattas beslut på ett tydligt och formellt sätt under mötet.
”Beslut tas underförstått många gånger. Vi röstar sällan.” – Ola Hansson (delägare/bror/VD)
Att besluten inte tas på ett tydligt sätt kan bero på att alla beslut som de kommer överens om
ändå går till Ola Hansson i form av att han är VD och ansvarig för de flesta av
verksamheterna och inte behöver förtydligas. Men det kan även vara så att styrelsen inte är
tillräckligt tydliga om vad som ska ske i företaget i och med att de inte tar ett tydligt beslut.
Ett förtydligande om vad för beslut tas är viktigt för att alla i styrelsen ska förstå vad som
beslutats. Att de ska vara oense är dock inte något vi påstår. Tvärtom har de genom hela mötet
en bra stämning och verkar vara vana vid varandras sällskap. När mötet dock fortsätter visar
det sig ganska snabbt att det är VD:n Ola Hansson som är den drivande personen i företaget
men även i styrelsen. Han är mycket aktiv med att informera om de olika verksamheterna och
svara på övriga ledamöters och ordförandens frågor. Det är även han som ibland tar upp
punkterna på dagordningen och fördelar ordet. Ola Hansson verkar vara en central del i
företaget och detta stärks av svaren hans syskon lämnar.
”Jag pratar mycket, alla lyssnar.” – Ola Hansson (delägare/bror/VD)
”Att jag och Ola är med i verksamheterna på ett helt annat sätt än mina andra syskon gör att
vi är mer delaktiga.” – Pär Hansson (delägare/bror)
”Blir ofta VD som styr oss andra lite, han vet mest så man lyssnar på honom…”
– Frida Hansson (delägare/syster)
55
Brandinger (2004) lyfter fram att i familjeföretag kan en person mer eller mindre inneha alla
roller i form av ägare, styrelse och företagsledning. Och sannolikheten för att de olika delarna
i sådana företag kan infektera varandra på grund av att det är ett fåtal involverade personer är
stor. Ola Hansson innehar alla dessa roller i företaget och utöver det är inte hans övriga
syskon lika engagerade och drivna som han i företaget. De övriga syskonen är dock medvetna
om Ola Hanssons centrala roll och har accepterat den, men de är inte rädda att uttrycka sig
och konflikter syskonen emellan förekommer. De övriga arbetar mer på en operativ nivå och
intresserar sig enbart för vissa delar av verksamheten. Pia & Rolf Förvaltnings AB blir därför,
som Bridge, O’Neill & Martin (2009) förklarar, starkt knutna till en person. Styrelsen blir
beroende av personen som styr och kommer präglas av dennes erfarenheter, tankar och idéer,
det blir en personpräglad kultur på företaget. För att styrelseledamöterna ska kunna utvecklas
krävs det att de får större ansvar och handlingsutrymme, det vill säga att fokuseringen på Ola
Hansson släpps. I slutet på mötet diskuterade syskonen med ordföranden Hans Mörée om
deras och företagets framtid där Ola Hansson uttryckte en önskan om att hitta nya utmaningar.
Om så blir fallet och Ola Hansson lämnar företaget skulle detta bli betungande och svårt för
övriga ledamöter att hantera då han är så djupt involverad i alla verksamheter som rör
företaget och har så mycket kunskap om det. Att han i framtiden försvinner skulle sätta övriga
ledamöter på prov och de skulle tvingas ta ställning till hur företaget ska skötas. I och med att
de övriga syskonen uttrycker att de inte har fullt lika bra koll som VD:n Ola Hansson har, i de
olika verksamheterna, kan detta orsaka problem för styrelsen i framtiden och tyder på att den
styrelse som nu finns inte är fullt välmående då de är allt för beroende av Ola Hansson. Just
nu sitter syskonen mest med i styrelsen för att bevaka sitt ägande i företaget grovt förklarat.
Brodern Pär Hansson har dock uttryckt en viss vilja för att börja ta mer ansvar i företaget och
inte enbart förlita sig på brodern Ola Hansson. Eftersom styrelsens ansvar enligt Monx &
Minow (2004) är att se förbi den operativa aspekten av företaget och arbeta med strategi och
kontroll kan det inte ses som optimalt styrelsearbete då en grupp är så beroende av en person.
Syskonen och ordföranden verkar vara medvetna om att deras släktskap och relationer
påverkar dem i styrelsearbetet och har uttryckt det såhär:
”Alla utom en är ju syskon, klart att det påverkar både positivt och negativt. Vi kan vara
öppna mot varandra i vissa frågor och kanske inte vill diskutera andra frågor. Man vill ju
absolut inte bli ovänner när man står varandra så nära i privatlivet.”
– Frida Hansson (delägare/syster)
56
”I det stora så är vi nog mer syskon än en styrelse men när vi har styrelsemöte finns rollerna
som syskon med även i styrelserummet.” – Pär Hansson (delägare/bror)
Med dessa citat kan vi utgå ifrån att de främst anser sig vara syskon och prioriterar den
relationen än relationen som styrelseledamöter och det kan ses som mänskligt förståeligt.
Syskonen verkar ändå vara bekväma med problematiken troligtvis tack vare att de har vant sig
att hantera konflikter i styrelsen men även då de har ett stöd i den externe ordföranden Hans
Mörée. Detta var förutsättningarna att de skulle få ta över företaget och leda styrelsearbetet.
”Kan hämma en hel del då det är mina syskon jag delar styrelseuppdraget med, samtidigt kan
närvaron av syskonen leda till att man vågar vara mer öppen i diskussioner eftersom man
lättare kan ta en konflikt med ett syskon än en kollega.” – Ola Hansson (delägare/bror/VD)
”Självklart påverkas mötena mycket av att det är fyra syskon som utgör
gruppen./…/Regelbundet tar förstås syskonrelationen över och konstruktiviteten är borta för
en stund.” – Hans Mörée (ordförande)
Att syskonrelationerna påverkar dem så starkt är naturligt om man ser till de teorier rörande
sociala processer. En formell grupp bilas för att de tillsammans ska nå ett visst mål och utföra
vissa arbetsuppgifter. Uppgiften är det primära och därför får personerna i gruppen lägga
personliga åsikter och beteende åt sidan för gruppens bästa enligt Nilsson (1993). Men
syskonen Hansson var (självklart) syskon långt innan de blev styrelseledamöter. De var alltså
inte en formell grupp utan har som syskon ursprung i en informell grupp som istället för att
utgå från uppgiften när gruppkulturen ska skapas utgår ifrån individen och de olika roller som
finns i gruppen enligt Svedberg (2007). Syskonen blir då i rollen som styrelsemedlemmar
forcerade att ingå in en formell grupp där uppgiften ska sättas först och vad de själva har för
bakgrund och åsikter och värderingar ska läggas åt sidan, något de inte var vana vid till en
början. Detta får i sin tur effekt på hur gruppdynamiken och gruppkulturen blir. Den
balanspunkt som medlemmarna i en formell grupp enligt Svedberg (2007) ska eftersträva sker
troligtvis inte lika naturligt i en grupp med syskon med starka relationer till varandra. I
styrelsen blir de tvungna att behandla varandra med samma respekt, och alla har lika stor
ägandemakt i form av procentandel i företaget. Skillnaden mellan att vara storebror och
lillasyster ska suddas ut i styrelserummet men att det verkligen sker är mindre sannolikt. Den
sociala responsiviteten som Asplund (1987) skriver om blir begränsad i gruppen när de utgör
en styrelse jämfört med den grupp som utgör en syskonskara där den sociala responsiviteten
57
är friare. I styrelserummet förväntar sig personerna att bli behandlade som styrelseledamöter
och inte exempelvis ”som brodern som man retas med”.
Situationen gällande att de fyra syskonens relationer påverkar styrelsearbetet är dock inte så
allvarlig och påfrestande som den skulle kunna vara. Anledningen till detta är att styrelsen
innehåller en extern ordförande. Ordföranden Hans Mörée har stor erfarenhet från att arbeta i
ledande befattning och som styrelseledamot, ofta i företag som har generationsskiften. Han
har med andra ord kunskap, erfarenhet och ett lugn som bör sprida sig vidare till övriga
personer i styrelsen och påverka styrelsearbetet på ett positivt sätt. Han själv har sin roll i
styrelsen klar:
”Jag är med i styrelsen för att hjälpa ägarna/styrelseledamöterna/syskonen att hålla sig till
sakfrågorna så professionellt som möjligt.” – Hans Mörée (ordförande)
Och syskonen verkar även vara nöjda med hur han agerar. På mötet så styr han inte för
mycket utan han låter styrelsen själv föra sitt arbete framåt med VD:n Ola Hansson i spetsen.
Men när han upplever att det är dags att bryta diskussionerna för att gå vidare till nästa punkt
på dagordningen eller när dialogen är mer personlig än professionell avbryter han dem så som
Brandinger (2004) förespråkar att en ordförande ska agera. Han är väldigt aktiv med att ställa
frågor till de olika ledamöterna för att själv få reda på mer om företaget men även för att
ledamöterna ska behöva tänka till och argumentera för de idéer och beslut de tagit.
”… ofta diskussioner som kan bli högljudda, därför är en extern ordförande där, han ser till
att vi andra skärper oss.” – Frida Hansson (delägare/syster)
”… bra att ha med extern ordförande när vi kommer till konflikter.”
– Ola Hansson (delägare/bror/VD)
”Sedan vi tog hjälp av en extern styrelseordförande så lyfte vi blicken och blev mer
strukturerade.” – Pär Hansson (delägare/bror)
”Ingen relation med någon förutom på styrelsemötena.” – Hans Mörée (ordförande)
Ordföranden Han Mörée har alltså ingen tidigare relation till någon av ledamöterna och den
relation de nu har är visserligen varm men professionell. Syskonen är alla nöjda och bekväma
med att ha Hans Mörée som ordförande. Hans Mörée har enligt Pär Hansson gjort att
styrelsen har lyft blicken och arbetar på ett mer övergripande plan, precis det en extern
ledamot ska åstadkomma i en styrelse enligt Nielsen & Lekvall (2008). Inte nog med att han
58
bidrar med kunskap och erfarenhet samt att han håller mötena strukturerade så är han den som
reglerar och styr syskonrelationerna i styrelserummet. Syskonen upplever att de har en öppen
dialog på styrelsemötena och att det till viss del underlättar att de alla är syskon. I och med att
Hans Mörée närvarar på mötet och ”agerar ordningsvakt” vid behov blir det acceptabelt för
syskonen att gå in i konflikter med varandra i styrelsen då ordföranden finns närvarande och
kan avbryta diskussionen om han anser den olämplig och inte längre konstruktiv. Att
syskonens relation blir mer lik en formell grupp istället för en informell är ett tydligt exempel
på hur social responsivitet, som Asplund (1987) skriver om, kan begränsas i och med att en ny
person tillkommer och att gruppen måste ändra sin gruppstruktur genom att ta hänsyn till en
ny person med ett annat beteende och värderingar enligt de grupprocesser som sker som
Nilsson (1993) förklarar. Den sociala responsiviteten syskonen emellan har formats under en
längre tid men då Hans Mörée kliver in i bilden, samtidigt som de väljer att ge honom en
maktroll i styrelsen, tvingas de att omvärdera situationen och gruppen de befinner sig i. På så
sätt ändras gruppstrukturen genom de nya grupprocesser som sker och i slutändan även
gruppdynamiken och gruppkulturen. Genom Hans Mörées deltagande i styrelsen har
styrelsearbetet blivit bättre enligt syskonen. Både Pär och Ola Hansson uttrycker även en
önskan om att möjligtvis ta in en ytterligare extern ledamot för att förbättra styrelsen med ett
nytt perspektiv och mer branschkunskap. Men det finns fler förbättringsmöjligheter för
styrelsen i Pia & Rolf Förvaltnings AB.
Något som hämmar styrelsens arbete som helhet, och därför även företaget, är att det råder en
otydlighet bland de olika syskonen om hur intresserade de är och villiga att engagera sig i
företaget. Vi har berört området kort tidigare i avsnittet och förklarat att Ola Hansson som VD
har en alldeles för viktig och påtaglig roll i styrelsen för att det ska vara bra enligt Brandinger
(2004) då han innehar för många roller. De övriga syskonen är också engagerade i
verksamheter i företaget men inte på samma sätt och på samma nivå. Pär Hansson verkar vara
intresserad av två av dotterbolagen och har bra insyn i dem. Han har även funderingar på att
börja ta ett större ansvar och lära sig mer om företaget för att kunna jobba mer med det. Frida
Hansson är nästintill enbart intresserad av Roddys Konditori AB där hon även jobbar
operativt. Hon beskrivs av brodern Pär Hansson som likgiltig och själv tycker hon att hon inte
bidrar med lika mycket som de andra och känner därför till viss del skuld på grund av sitt
bristande engagemang i övriga företag hon är delägare i. Det Nielsen & Lekvall (2008) lyfter
fram som ett bra styrelsearbete är just att ha en aktiv styrelse. Hans Mörée lyfte frågan i slutet
på mötet om vad syskonen anser om sin framtid och vad de vill med företagen. Detta tror vi är
59
viktigt att syskonen tänker igenom för att sedan kunna ta ett beslut i hur de vill bedriva
styrelsearbetet. Alla må vara närvarande på mötena men det är främst VD:n Ola Hansson och
ordföranden Hans Mörée samt den inadjungerade delägaren Stefan Agneskog som är mest
aktiva hela mötet igenom.
5.4 Jämförelse mellan AB Företaget och Pia & Rolf Förvaltnings AB
Trots att Pia & Rolf Förvaltnings AB har en mer infekterad styrelse sett till att relationerna
mellan ledamöterna är mycket närmare och starkare varandra fungerar deras styrelsearbete
bättre än AB Företaget sett till mötesprocessen och hur de beter sig som grupp. Att detta beror
på den externa ordföranden tror vi ligger mycket nära sanningen. Genom sin närvaro i
styrelsen påverkar han syskonens förhållningssätt till den ursprungliga informella gruppen
och istället ser de gruppen på ett formellt sätt som en styrelse, och därigenom ändrar syskonen
även förhållningssätt till varandra under styrelsemötena. Såväl Nielsen & Lekvall (2008) som
Kärreman (1999) och Nils-Erik Persson från Styrelseakademien Sydost förespråkar att en
extern ledamot ska tas in i en styrelse för att lyfta de frågor styrelsen arbetar med från
operativ- eller ledningsnivå till styrelsenivå. Det handlar då om att kontrollera verksamheten
och dess ekonomi samt att styra företaget mot en utveckling genom strategier, genomförande
av dessa och uppföljning på dessa. Den förändring som en extern ledamot innebär för en
styrelse rör inte enbart om att styrelsen ska arbeta mer övergripande utan även att införseln av
en extern ledamot kan förbättra styrelsearbetet och öka strukturen i styrelsen enligt Nielsen &
Lekvall (2008) och Nils-Erik Persson, Styrelseakademien Sydost. Det finns alltså en koppling
mellan teorierna rörande införseln av externa ledamöter. Såväl styrelsearbetet som gruppens
funktionalitet kan förbättras med en extern ledamot och i företaget Pia & Rolf Förvaltnings
AB har det uppenbarligen varit lyckat.
Båda företag sysslar med vad Nielsen & Lekvall (2008) kallar styrning (strategi,
genomförande, uppföljning), exempelvis planerar AB Företaget för hur deras nationella
verksamhet ska samordnas och hur de ska öka försäljningen och Pia & Rolf Förvaltnings AB
lägger upp strategier för en ny verksamhet i form av ett frigymnasium, men det sistnämnda
företaget arbetar mycket bättre med den andra delen av styrelsearbetet, nämligen kontrollen
av företaget. De använder sig av mycket underlag till de olika frågor som diskuteras och
mycket av detta är ekonomisk kontroll. Brandinger (2004) är den som tydligast förespråkar att
60
styrelser bör använda sig av förberett materiel för att besluten ska tas på bästa möjliga sätt och
Nielsen & Lekvall (2008) är de som trycker på att styrelsens två primära uppgifter är att styra
och kontrollera företaget, något Pia & Rolf Förvaltnings AB gör väl, dock ej fullt ut. AB
Företaget sysslade under sitt styrelsemöte inte alls med någon kontroll av företagets ekonomi
och verksamhet utan fokuserade på att planera inför framtiden och diskuterade mest strategier
och genomförande. Även om det är en viktig del av styrningen enligt Nielsen & Lekvall
(2008) så är det inte tillräckligt att enbart göra det för att driva ett framgångsrikt företag.
Genom att inte arbeta med kontroll av företagets ekonomi och verksamhet bryter styrelsen
mot ABL: ”Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en
koncern, koncernens ekonomiska situation.” och lika illa är det att de kan missa förödande
varningssignaler och misstag som skett i företaget som kan skada det allvarligt. Denna
ekonomiska kontroll kan vara något som sker på ledningsnivå eller i den operativa delen av
verksamheten hos AB Företaget och som vi inte känner till, men då ligger den uppenbarligen
under fel persons/grupps ansvar och bör flyttas upp till styrelsen som ska företräda ägarna och
sköta företaget på bästa möjliga sätt.
En tydlig likhet som fanns de två företagen emellan är att de båda styrelsernas huvudfokus
ligger på de personer som är VD i företaget. De är båda de drivande i respektive företag och
sitter inne med mest kunskap om sitt företag. Därför är det även de som är de mest aktiva och
informativa under styrelsemötet och övriga ledamöter får till viss del anpassa sig efter deras
åsikter i och med den stora kunskap de besitter. Vi har tidigare i båda styrelserna tagit upp
både Brandinger (2004) och Bridge, O’Neill & Martin (2009) och deras beskrivning om det
mindre företaget och hur det ofta kan bli starkt knutet till en person som innehar flera viktiga
roller i företaget. Att de två små företagen har var sin person som är så viktig är alltså relativt
normalt, men inte optimalt. Styrelsen behöver vara aktiv med ledamöter som alla arbetar
aktivt och bidrar på olika sätt för att företaget ska gå bra. Utöver det förhindrar detta scenario
att andra personer får utrymme i styrelsen och att de skulle vilja och våga ta mer ansvar.
6. Slutsats
Teorierna som vi använt inom styrelsearbete och sociala processer går, som tidigare förklarat i
analysen, hand i hand och har bidragit till en ökad förståelse för hur styrelser fungerar och hur
de agerar som grupp och varför. De olika teorierna är relativt samstämmiga och berör
varandras områden. Hur ser skillnaderna ut i verkligheten då? Utifrån det empiriska material
61
vi samlat in via observationer och enkätintervjuer har vi kunnat se skillnader och likheter
mellan de två aktiva familjeföretagsstyrelserna.
Båda styrelser har en trivsam och bra stämning inom gruppen under sina styrelsemöten. De
uppger även att de är bekväma med varandra via enkäterna. Under mötena är det tydligt att de
båda styrelserna arbetar med den del av styrelsearbetet som Nielsen & Lekvall (2008) kallar
för styrning, med antingen strategi, genomförande eller uppföljning. Dock skiljer sig
styrelsearbetet under den andra huvudpunkten som Nielsen & Lekvall (2008) lyfter fram,
nämligen kontroll av företaget. Pia & Rolf Förvaltnings AB arbetar tydligare med kontroll av
företagets ekonomi och verksamhet. AB Företaget gör inte detta och de riskerar då inte enbart
att bryta mot ABL utan även riskerar företagets välmående och framtid. Anledningen till
varför detta primärt skiljer sig styrelserna emellan verkar vara att styrelsen hos Pia & Rolf
Förvaltnings AB arbetar mycket tydligare och med förberett material till styrelsemötena och
utgår ifrån ekonomiskt underlag i diskussionerna kring de olika verksamheter som finns inom
företaget. Detta är något som enligt Brandinger (2004) är viktigt och som saknas hos AB
Företaget. De använder visserligen av material till styrelsemötet men under mötet hade de inte
någon ekonomisk genomgång gällande kontroll. Gemensamt för de båda styrelserna är att de
båda brister i tydlighet i dagordning och diskussioner gällande om en punkt i dagordningen är
en besluts- eller informationspunkt. Därför är det även sällan som det tas formella beslut i
båda styrelser, istället diskuteras en fråga fram och tillbaka och sedan går man vidare till nästa
punkt. Ett beslut kan ha vuxit fram och indirekt tagits under diskussionen i form av att det
argumenteras fram och tillbaka men vilket beslutet är framgår inte hos någon av styrelserna, i
synnerhet hos Pia & Rolf Förvaltnings AB som enligt Ola Hansson tar beslut ”underförstått”.
Även om det finns en otydlighet i besluten så är Pia & Rolf Förvaltnings AB mycket mer
effektiva och har en mer strukturerad mötesprocess än AB Företaget. Medan AB Företaget
alltför ofta har diskussioner som lätt ”spårar ut” och leder in på små och mindre betydelsefulla
diskussioner.
Hur de båda styrelserna sköter sin mötesprocess beror enligt Brandinger (2004) till stor del på
ordföranden i respektive styrelse. Ordföranden har stort ansvar för att föra styrelsearbetet
framåt på ett bra och effektivt sätt och stimulera de olika ledamöterna i diskussionerna. Den
externe ordföranden Hans Mörée i Pia & Rolf Förvaltnings AB är mycket erfaren inom
styrelsearbetet och har inget direkt intresse i företaget förutom hans roll som ordförande och
inga tidigare relationer med övriga ledamöter i styrelsen. Detta medan ordföranden i AB
62
Företaget både är VD och majoritetsägare i företaget utan större styrelseerfarenhet och har
därför stort intresse i företaget och den som drivit det sedan starten. Denna skillnad märks
ganska tydligt mellan de olika ordförandena och i deras styrelsearbete, även om Hans Mörée
inte är så styrande i styrelsearbetet utan låter till stor del VD:n Ola Hansson leda
styrelsemötet. Hans Mörée frågar övriga ledamöter om företaget och initierar diskussioner om
företaget men kan även avbryta dem när han anser att de blir mindre viktiga. Ordföranden i
AB Företaget leder istället styrelsemötet mycket mer och är den som pratar överlägset mest
och informerar övriga ledamöter mer än att skapa diskussion.
Denna skillnad i ordföranden för familjeföretagsstyrelserna visar sig vara en viktig del.
Styrelsen med den externe ordföranden Hans Mörée är enligt observationer mycket mer
effektiv och strukturerad i sitt arbete medan AB Företagets styrelse är något rörig och arbetet
flyter inte på obehindrat. Detta kan i sin tur bero på relationerna personerna i gruppen har och
hur de beter sig. Den externa ordföranden Hans Mörée är uppskattad av syskonen i Pia & Rolf
Förvaltnings AB styrelse eftersom han enligt dem bidrar med kunskap och erfarenhet samt
lyfter styrelsearbetet till en mer övergripande nivå som även Nielsen & Lekvall (2008) menar
att en styrelse ska syssla med och en extern ledamot ska tillföra. Hans Mörée har även en
tydlig roll i att som ordförande vara den som reglerar diskussionerna och möjliga konflikter
som kan uppkomma mellan de olika syskonen i styrelsen. Att de fungerar som grupp beror på
att den externa Hans Mörée är närvarande under styrelsemötena och på så sätt förändrar
gruppkulturen. Styrelsen blir i syskonens ögon en mer formell grupp i och med Hans Mörées
närvaro och de grupprocesser och gruppstrukturen, som Nilsson (1993) beskriver, blir
annorlunda med en extern ordförande. Syskonrelationerna kommer i andra hand och istället är
det styrelsens uppgift som är det primära. I AB Företaget är det just de tidigare relationerna
och vilken roll personerna i styrelsen har som gör att styrelsen verkar mindre fungerande i och
med att alla inte har samma inflytande även om de tror och anser sig ha det. Ordföranden som
har en tydlig maktroll både som ordförande, majoritetsägare och VD förväntar sig att övriga
ledamöter ska ta för sig när det krävs, men på grund av att de är medvetna om hans status
formas en gruppstruktur som tydligt visar ordförandens överlägsenhet när det gäller makt och
inflytande. Detta hämmar troligtvis styrelsearbetet och övriga ledamöters vilja att uttrycka sig
fritt på styrelsemöten.
En tydlig likhet mellan de båda styrelserna är att de båda har en person som har en mycket
viktig och central roll i företaget. I Pia & Rolf Förvaltnings AB är det brodern Ola Hansson
63
som är mest aktiv och engagerad i företaget i och med sin roll som delägare, styrelseledamot
och VD. Mycket av informationen går genom honom och han är den drivande i företaget. I
AB Företaget är det den tidigare nämnda ordföranden som även är majoritetsägare och VD
och den som startade företaget som har en otroligt viktig roll. Detta verkar dock vara något
som är vanligt i mindre företag enligt Bridge, O’Neill & Martin (2009) och Brandinger
(2004). Det är dock inte något som förespråkas av författarna utan något som kan ställa till
problem inom företaget.
För att summera slutsatsen och svara på frågan vi i början av uppsatsen ställer oss så kan man
tydligt se att det både finns likheter och skillnader i de två familjeföretagsstyrelsernas
styrelsearbete och sociala processer. Att en extern ledamot skulle ha en stor roll i skillnaderna
som finns i de sociala processerna mellan företagen stämde. Den externe ledamoten rör om i
gruppen och tvingar gruppen att ändras och i detta fall att bli mer formell och bättre
fungerande. Medan den andra gruppen är mer hämmad i sitt styrelsearbete på grund av de
tidigare relationer de har och den status ordföranden i styrelsen har.
7. Författarnas reflektioner
Trots att de två styrelsernas affärsområden skiljer sig markant åt och att de är uppbyggda med
olika typer av personer som har olika relationer med varandra så var det två aktiva och
fungerande styrelser vi fick observera. Även om det finns en del brister i båda styrelser så var
de båda ändå till en viss grad medvetna om att de kunde förbättra sitt styrelsearbete på olika
sätt. Den insikten och förmågan att se kritisk på sitt eget arbete och grupp är något vi tror är
avgörande för att en styrelse kommer att lyckas med styrningen av ett företag på ett
framgångsrikt sätt. Trots att styrelserna var olika och fungerade olika så fanns det alltid något
för oss att lära och att studera dem båda var lika intressant. Det finns mycket intressant att se
och lära sig av i styrelserummen och vårt tillvägagångssätt genom direkta observationer av
styrelsemöten är verkligen en intressant och givande metod.
En av företagens likheter, de två centrala och drivande personerna, kan även vara olikheterna
till varför respektive styrelse fungerar som den gör. Eftersom de är drivande i företagen och
förbereder och till stora delar leder styrelsemötena kan skillnader i hur de är som personer och
vilken kunskap och erfarenheter de har kan påverka i hur de styr mötesprocessen och vilket
64
förhållningssätt de har till övriga ledamöter. Exempelvis kan personerna vara dominerande i
styrelsen på olika sätt. En av personerna kan vara otroligt kompetent och socialt begåvad
medan den andre har ett stort fokus på sig själv och är introvert. Detta är en brist i vår studie
då vi inte kunnat följa flera olika styrelser under flera möten. Nu var de två centrala
personerna, ordföranden i AB Företaget och Ola Hansson i Pia & Rolf Förvaltnings AB inte
alltför olika varandra i sin styrelseroll och som personer men det bör poängteras att deras
personliga egenskaper, som till viss del avgör deras beteende i styrelserummet, kan påverka
hur man ser på en välfungerande styrelse.
Att de berörda styrelserna blev påverkade av oss som observatörer, då det var en för dem
onaturlig situation på styrelsemötet, kan mycket väl vara möjlig. På grund av vår närvaro kan
de ha blivit hämmade att agera normalt under mötet. Dock upplevde vi det på båda
styrelsemötena att vi var välkomna och att de trots medvetenheten av vår närvaro inte la
alltför stor vikt vid att vi observerade dem. En annan aspekt man kan se kritisk på för vår
tidsmässigt korta studie är att styrelsen kanske hade ett annorlunda möte den gången när just
vi närvarade. Genom att närvara på flera styrelsemöten så skulle vi kunna ha sett
återkommande handlingar och beteenden och på så sätt kunna sätta ihop det till mönster som
då troligtvis är regelbundet återkommande i styrelsens arbete. Även att personerna kanske blir
hämmade att svara fullt ut och sanningsenligt på frågorna som ställdes i enkäten på grund av
vetskapen om att övriga ledamöter kommer att få möjlighet att läsa uppsatsen senare är något
som kan ha påverkat studien negativt. Att de känt av att de exempelvis inte vågat kritisera en
aspekt i styrelsearbetet och i gruppen som de anser de övriga skulle ta illa vid sig av.
8. Tankar kring fortsatt forskning inom området
I tidigare kapitel där vi reflekterar kritiskt kring vår studie kan man förstå att det därmed finns
stora möjligheter att genomföra en både djupare och bredare studie inom området för att få
fram en mer säker slutsats med högre trovärdighet. Att endast närvara på ett möte är inte
optimalt då det mötet kanske enbart ska handla om den ekonomiska kontrollen av företaget.
Bara för att styrelsen under mötet inte diskuterar styrning av företaget behöver det inte betyda
att de gjort det på alla andra möten. Att allt fokus läggs på ett möte är med andra ord en risk i
metoden då det mötet ska spegla ett helt styrelseår och hur styrelsen normalt fungerar och
arbetar. Dock är tillvägagångssättet med observationer i styrelser något mycket intressant och
65
något som inte förekommer så ofta i studier rörande styrelsearbetet eftersom det är väldigt
svårt att som utomstående få access till styrelserummet. Forskningen kring styrelser är även
tunn inom området som vi undersökt, alltså sociala processer. Den socialpsykologiska
aspekten i hur styrelser fungerar i sina grupprocesser och skapar gruppkultur utifrån
gruppstrukturen och hur styrelsemedlemmarna förhåller sig till varandra. Denna aspekt är
enligt oss minst lika viktig som det som teorier kring styrelser förespråkar med bolagsstyrning
och kontroll. Hur människor fungerar i grupp när de har givna ramar för hur en styrelse
fungerar är mycket intressant att observera. Att sedan jämföra familjeföretagsstyrelser där ena
inte har en extern ledamot och den andra har en extern ordförande är minst lika intressant. Vi
har i vår studie kunnat se att de båda styrelserna är aktiva och fungerande. Skillnaden på
styrelserna är inte så stor och det finns en hel del likheter också. Dock är närvaron av den
externa ledamoten tydlig både sett till hur styrelsen arbetar med styrning och kontroll av
företaget men även sett till hur styrelsen fungerar som grupp. Av det vi sett och kommit fram
till tror vi att det finns mer att hämta. Det skulle vara intressant att se om man på något sätt
kan mäta effekten av att ha en extern ledamot i styrelsen och hur det skiljer sig från en
styrelse utan externa personer närvarande, sett till både en positiv och negativ effekt. Att det
finns en skillnad har vi sett med vår studie och troligtvis skulle även andra studier visa detta.
Men frågan är om den externa ledamoten tillför en enorm förbättring i företaget och styrelsen
bara för att han/hon är extern eller om de brister en styrelse utan extern ledamot uppvisar kan
lösas genom att exempelvis styrelsen utbildas och sätter upp ett gemensamt regelverk för hur
styrelsearbetet ska fungera. En extern ledamot kan förbättra en styrelse, som i vårt fall, men
att en styrelse inte fungerar bättre bara för att den innehåller en extern ledamot känns
tveksamt. Det finns med andra ord en hel rad aspekter att undersöka i styrelsearbete både sett
till styrelsearbete och de sociala processer som inverkar på arbetet.
66
9. Källförteckning
Aktiebolagslagen, (SFS 2005:551)
Asplund, J., (1987), Det sociala livets elementära former, Bokförlaget Korpen: Göteborg
Blom, M., Stafsudd, A. & Kärreman, M., (2007), “Corporate Governance” i Alvesson, M. &
Sveningsson, S. (Eds.) Organisationer – Ledning och processer, Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A., & Bell, E., (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, Liber Ekonomi:
Malmö
Brandinger, R., (2004), Det nya styrelsearbetet, Liber Ekonomi: Malmö
Bridge, S., O’Neill, K. & Frank, M., (2009), Understanding enterprise: Entrepreneurship and
small business, Palgrave Macmillan: Houndsmill
Gandemo, B., (2000:6), Familjeföretag och familjeföretagande, Forum för
småföratagsforskning
Goffee, R. & Scase, R., (1985), Women in Charge, George Allen & Unwin: London.
Johannisson, B., (2005), Entreprenörskapets väsen, Studentlitteratur: Lund
Kärreman, M., (1999), Styrelseledamöters mandat – ansats till en teori om styrelsearbete i
börsnoterade företag, Lund business Press, Lund
Maltén, A., (1992), Grupputveckling inom skola och andra arbetsplatser, Studentlitteratur:
Lund
Merriam, S. B., (1994), Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur: Lund
Monks, R. & Minow, N., (2008), Corporate Governance, John Wiley & Sons Ltd.
Nielsen, T. & Lekvall, P., (2008), Styrelsearbete i små företag, Ekerlids förlag: Stockholm
Nilsson, B., (1993), Individ och grupp – en introduktion till gruppsykologi, Studentlitteratur:
Lund
O’Donovan, G., (2003) A board culture of corporate governance, Corporate Governance
International Journal, Vol 6, Issue 3
Patel, R. & Davidson, B., (2003), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur: Lund
Ridgeway, C., (1983), The dynamics of small groups, St. Martin's Press: New York
Statistiska Centralbyrån (SCB), (2009:5), Nyföretagandet i Sverige 2008
67
Statistiska Centralbyrån (SCB), (2008:104), Vad utmärker en framgångsrik entreprenör?
Svedberg, L., (2007), Gruppsykologi, Studentlitteratur: Lund
Tricker, B., (2009), Corporate Governance - principles, policies and practices, Oxford
University Press
Yin, R., (2007), Fallstudier: design och genomförande, Liber: Malmö
Internet:
Tillväxtverket http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omforetagande/motivforforetagsstar
t.4.21099e4211fdba8c87b800017022.html (2010-04-11)
Europeiska kommissionen http://europa.eu/legislation_summaries/enterprise/business_environment/n26026_sv.htm
(2010-04-22)
Nationalencyklopedin http://ne.se/sve/familjef%C3%B6retag?i_h_word=familjef%C3%B6retag (2010-04-22)
Statistiska Centralbyrån - http://www.scb.se
Intervjuer:
Nils-Erik Persson, verksamhetsledare Styrelseakademien Sydost, Växjö (2010-04-01)
68