Fokus på drottningen och avel - Sveriges Biodlares Riksförbund

Transcription

Bitidningen
Nr 5
Maj 2010
Fokus på drottningen och avel
Bihusesyn 2010 • Omstart för HF
Verksamheten vid SLU • Biodlingshandläggare på SJV
Bitidningen 5 2010
1
Assertorps Vaxen
Universal P&M bibotten
Slitstark, hållbar – tillval pollensamlare.
Håll dina bin i torra och mögelfria lådor!
Enkel städning, varroakontroll, fodring etc.
Ställning, bibotten, låda, tak etc.
www.bibotten.se 0700-384 041
Assertorps Gård
Mörarp
Vi har tillstånd att tvätta och rensa
året om.
Anläggningen är godkänd av
Länsstyrelsen o Jordbruksverket.
CMF slunga 12 ramars Langstroth
självvändande, bra skick
25000 eller bud
CMF Slunga 4 ramars motor rostfri
4000
Sjölis honungslossare kombimodell
16500
Honungspump CMF
5000
Gula bisamhällen på Langstroth och LN á 1250
Mjölktank med motor väl nedväxlad 400l bud
Mjölktank med tappkran 200l
bud
200 lådor med ram Langstroth
á 70
100 lådor med ram Lågnormal(LN)
á 70
4000 Glas 200 ml
á 1.80
Hinkar
Mats Friberg, 0142-72087/ 72013,
070-5532087 – [email protected]
För mer information
Ring 042-714 89
070-205 57 05
Välkomna hälsar
Lars Gibrand
Buckfastdrottningar
från Sörmlandskusten.
Vänliga, svärmtröga o
produktiva mödrar. Testade mödrar. Parade på
rasparningsplats. Oparade fr. juni
125 kr. Parade fr. slutet juli 325 kr.
Moms o exp.avgift tillkommer. Beställ i god tid!
Thomas Rafstedt (KRAV)
070-6637799 [email protected]
2
RAMLIST
LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad
4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75
Tillverkning av alla förekommande
biramar. Frakt tillkommer.
Tel 0223/13180
Honung köpes! Vi hämtar grovsi-
lad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra.
Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950
Göran Sundström 070-5664268
Bitidningen 5 2010
Ledaren
Att få vara med och påverka
Ett år har snart gått sedan jag blev invald i styrelsen och jag måste säga att det varit ett lärorikt år. I
min roll i SBR Quinnor hade jag en hel del med den tidigare styrelsen att göra. Jag kritiserade dem
ofta för att det inte hände något i mina/våra frågor och undrade ofta hur allt kunde ta så mycket tid.
Hur kunde det vara så svårt att ta ett beslut? Det förstår jag idag!
Det är ofta mycket som skall ske före ett beslut skall tas. Alla som har något med frågan att göra
skall vara med och påverka. Ibland behövs en grupp sammanställas för att gå igenom frågan i sin
helhet. Allt tar tid! vi jobbar ju med detta på vår fritid och det är ett fritidsintresse, som vi ofta får ta
på stort allvar. Inget och ingen får missas, man måste se frågan från alla håll. Hur påverkas medlemmarna? Hur påverkas biodlingen i sin helhet? Som sagt nu vet jag att det inte alltid är så enkelt att
fatta snabba beslut.
Birgitta Augustesen
Styrelsesuppleant
Hur är det då att vara kvinna i SBR:s styrelse och ny dessutom. Jag tycker det har varit kanon.
Jag har fått vara med på allt, fått all information och ibland mer information än jag kunnat ta åt mig.
Men det är bättre att få lite för mycket än för lite information. Eftersom alla skall vara med vare sig
man är ordinarie ledamot eller suppleant så har det varit en hel del möten både i Mantorp och på
telefon. Jag har lärt mig massor. Det är faktiskt ganska kul att få var med och påverka, trots att man
ibland har tagit sig vatten över huvudet.
Så vad händer med SBR Quinnor? Vi sökte projektmedel även i år från Ungdomsstyrelsen med
hopp om att få jobba mer med utbildning, men fick tyvärr avslag. Det innebär tyvärr att vi inte kommer att ha vår nationella nätverksträff i år, och vi har fått prioritera om vår arbets- och önskelista.
Det positiva i det hela är att vi har intern stöttning från SBR, vilket gör det möjligt för oss att
jobba vidare med bl a hemsidan, medverka i Riksseminariet och givetvis stötta nätverken ute i distrikten.
Vi i arbetsgruppen har även sökt medel till ett nytt projekt som handlar om kvinnor i styrelse.
Nu håller vi tummarna att det skall bli beviljat.
Framtiden för nätverken är nu mycket upp till disktriken och de lokala föreningarna att avgöra.
Kommer nätverken och dess aktiviteter finnas och synas ute i disktriken? Det hoppas jag innerligt!
Nu skall jag ut och drivfodra lite samhällen. Har ni tittat till era ännu?
Med hopp om en varm sommar!
Årgång 109
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0582-611682, 0735-233126
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 39.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgivningsdagen.
Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 5 2010
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 Listerby.
Telefon: 0457-30489, 0735-233130.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på
principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 39.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
Bihusesyn 2010
5
I bigården
6
Bli fenologiobservatör
10
Boken om Biavel och Insemination 11
Parningsflygning så länge det behövs 12
Svenska Carnica Gruppen
14
Linjeavel på honungsbin
16
Parningsstationer sommaren 2010 18
Kompisutveckling
20
Aktuellt från bihälsokonsulenten 21
Verksamhet med bin 2009 vid SLU 22
Biodlingshandläggare vid SJV
26
Omstart 2010 för HF
28
Leveransavtal för honung
31
Marknaden
33
Medlemsfokus 2010
34
Statistik över SBR:s verksamhet 36
Brev till red, Vi minns
37
Almanackan
38
Nästa nummer (6-10 – juni-nr)
utkommer i slutet av maj.
Manusstopp: 1 maj.
Numret därpå (7/8-10) i slutet av juni.
Manusstopp: 1 juni.
MAJ 2010
12
22
Omslagsbilden:
I avelsarbetet är
drönarna livsviktiga, varifrån de
kommer och hur
många de är. Foto:
Erik Österlund.
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märkes blå i år.
4
26
Bitidningen 5 2010
Bihusesyn 2010 – branschriktlinjer
och kvalitetskontroll
Anders Lignell
Bifogat med detta nummer
av Bitidningen finns årets
upplaga av Bihusesyn 2010
efter genomförd uppdatering
och de förändringar inom
lagstiftning samt övrigt som
har skett och som berör
oss biodlare. Bihusesynen
kommer ständigt att vara
ett levande dokument som
måste förändras och anpassas beroende av de förändringar som sker. Planerna är
att en reviderad Bihusesyn
årligen ska ges ut tillsammans med Bitidningen på
våren inför den kommande
bisäsongen.
F
örändringarna i årets upplaga av Bihusesyn är, förutom en del redaktionella förändringar av texten, i huvudsak
beroende av:
• Livsmedelsverkets vägledning till
kontrollmyndigheter gällande
”Honung och producenters leveranser av små mängder honung” som
utkom under hösten 2009 där det
fastslogs att med små mängder avses
en genomsnittlig årsvolym av 1 000
kg primärprodukter (honung).
• ”Säker honung”, som är biodlarnas
nationella branschriktlinjer för
hantering av honung är bedömd
av Livsmedelsverket och revidering
efter deras synpunkter är genomförd
2010-02-25.
• En viss komplettering och anpassning av frågeställningar för att få en
viss kvalitetssäkring av genomförd
bihusesyn.
• Förtydligande att Bihusesyn enbart
gäller för primärproduktion.
Bitidningen 5 2010
För framtiden tror jag att
Bihusesynen tillsammans med
det arbete som
våra honungsbedömningskommitteér genomför kommer att
kunna vara en
möjlighet att
få ett accepterat kvalitetssäkringssystem
av vår produkt
honungen. Det
är helt klart att
det inom handeln i dagens
läge ställs
kvalitetskrav
på framställningen av
livsmedel och
till det måste
även småbiodlare kunna
leva upp
utan alltför
stora eller kostsamma system.
En tröskel som vi biodlare måste
komma över är att börja genomföra en
bihusesyn för vår biodling. Det har vid tillfällen framförts åsikter om krångligheten
vid genomförandet men i de flesta fall så
är det nog bara ett första början-motstånd
mot något nytt. Ett hjälpmedel som måste
till är också att Bihusesynen ska finnas på
vår hemsida som mall att fylla i.
Ett nästa steg i kvalitetssäkringen är
att vi har kommittéer som har möjlighet
att bedöma honungen och då kanske inte
enbart vid ett årsmöte på hösten utan att
det måste ske tidigare på säsongen eller
vid flera tillfällen. Det kanske även kommer att krävas någon form av utbildning
av kommittéledamöter i framtiden.
Med en genomförd och ifylld Bihusesyn tillsammans med ett godkänt honungsbedömningsprotokoll att visa upp
har vi kommit en bit på väg med att ha
ett system med egenkontroll och en oberoende kontroll av honungen.
När det gäller branschriktlinjerna
”Säker honung” så är denna skrivelse reviderad. Efter att Livsmedelsverket har lämnat synpunkter, kvarstår att branschen ska
ta fram ett mer lättfattligt informationsmaterial som ska kommuniceras med medlemmarna. Detta arbete har nu påbörjats
och planerna är att det ska finnas framme
för distribution till hösten.
5
Hej igen alla biodlarkamrater! Nu har våren
kommit på allvar och vi vet hur många bisamhällen
vi fick med oss in på den nya säsongen. Nu kan det
bli bråda tider, lite beroende på hur pass väl man
har förberett sig eller vilka planer man har för den
tid som ligger framför.
Vi ska i detta nummer gå igenom vad som kan
vara viktigt under maj månad, samtidigt som vi
fortsätter att utbilda oss för att bättre förstå våra
bin. Detta steg i vår utbildning handlar om en strategi som våra bin har kommit att använda sig av,
och som betyder mycket mer än vad man i förstone
tänker sig – Den Flerfaldiga Parningen.
F
örra månaden fick vi lära oss att genetisk variation är helt grundläggande för
all biologisk utveckling. Bidrottningen, (liksom myrdrottningen och getingdrottningen), parar sig med ett stort antal hannar.
Uppgifterna om hur många dessa drönare är varierar, men nyare undersökningar
anger ett större antal än äldre.
Kunskapen om att bidrottningen parar
sig med flera drönare är faktiskt inte så
gammal. Det dröjde ändå ganska länge
innan man reflekterade över vilken enastående mekanism den flerfaldiga parningen
faktiskt utgjorde.
Den under många år vanligaste föreställningen var att drottningen visserligen
parade sig med flera drönare, men att det
sällan var fler än 6-8 stycken. Nya undersökningar har visat att det genomsnittliga
antalet drönare som tillåts befrukta en
bidrottning uppgår till 12, (http://www.
bio-medicine.org/biology-news-1/For-honey-bee-queens--multiple-mating-makes-adifference-722-1/), men att det kan röra
sig om fler än 40 drönare. Det skall också
noteras att en stor del av drönarens sperma, 97 %, stöts ut efter en insemination,
Koeniger&Koeniger (2000), och säkert
stöts det mesta ut även vid naturlig parning.
Rekordet innehas av Jättebiet, Apis dorsa6
I bigården
Foto: Marcus Ideström
Per Ideström
Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak
försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit
i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och
genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige.
Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är
också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några ”Framgångsfaktorer”. Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt.
ta, i Sydostasien med en parning med 102
drönare, (http://www.sciencedaily.com/releases/2007/07/070719185521.htm).
De rent tekniska omständigheterna
känner vi till sedan tidigare. Drottningen
kan flyga relativt långt för att ta sig till de
drönarsamlingsplatser som finns i landskapet. På dessa finns ett stort antal drönare från trakten samlade (tusentals),
och ett antal av dessa kommer i tillfälle
att befrukta drottningen, ju fler desto bättre. Drottningens parningsflykter försiggår
under ett antal dagar, varefter denna fas i
hennes liv är avslutad. Hon kommer efter
detta att lägga ägg, såväl befruktade som
obefruktade, resten av sin levnad.
Hur detta beteende (parning med
många drönare) har utvecklats, har varit
föremål för flera undersökningar. Forskarna tycks vara ense om att den naturliga selektionen har fungerat så att de drottningar
som lyckas med många parningar på få
parningsflykter har gynnats, men flera teorier om beteendets uppkomst finns.
Parningsflykt innebär hög risk, parning i sig innebär låg risk. Så snart tillräcklig parning uppnåtts genomförs inga
fler parningsflykter. Detta hindrar dock
inte att den ”tillräckliga parningen” kraftigt
överskrids under den sista parningsflykten,
Schlüns, Moritz, Neumann, Kryger, Koeniger (2004). Forskarna i undersökningen
slår också fast att mängden sperma i drottningens spermateca ökade signifikant med
det antal gånger som drottningen hade
parat sig. Moritz m.fl (1996) anger 45 drönare som ett slags övre gräns. Flera studier
visar att det krävs en viss mängd parningar
eller insemineringar för att fylla drottningens spermateca Woyke (1960).
Att drottningen är väl parad tycks alltså vara en fördel. Hon kan då bidra till bisamhällets utveckling utan risk att i förtid
bli en s k drönarmoder. Men parningens
betydelse är större än så.
Den flerfaldiga
parningens betydelse
Att ge sig ut på parningsflykt är alltså ett
risktagande. En del drottningar återvänder faktiskt inte från dessa flygturer. Ändå
är huvudregeln att en bidrottning ger sig
ut flera gånger för att para sig med många
drönare. Forskare har förklarat detta med
att den flerfaldiga parningen motverkar inavel, och utjämnar de risker som kan uppstå om endast en eller få drönare blir fäder
till samhällets invånare (Tarpy 2002).
Den genetiska variation som blir följden av den flerfaldiga parningen ökar
Bitidningen 5 2010
Bisamhället mår bättre och klarar utmaningarna bättre om drottningen parar sig med
många drönare. Foton: Bo Lundberg.
bisamhällets välbefinnande. Sådana bisamhällen blir mindre mottagliga för
sjukdomar och gynnas dessutom av att
arbetsdelningen blir mer effektiv (Robert Gove).
Tarpy hade inseminerat 48 drottningar, 24 med sperma från en drönare (”av
annat ursprung”), och 24 med samma
mängd sperma som de första, men som
härrörde från en blandning av sperma
från drönare av samma källa som till den
första gruppen drottningar.
Ett stort antal fäder ökar chansen till
att det alltid finns arbetsbin som kan ta itu
med olika specifika utmaningar som drabbar bisamhället. Tarpys studie (som mätte
yngelbortfall och hygieniskt beteende) visade att en drottning, genom den flerfaldiga parningen, minimerar risken för allvarligare utbrott av kalkyngel, vilket i sin
tur påverkar tillväxt och hälsa positivt.
Forskare från Cornell University, Mattila och Seely (2007) inseminerade 12
drottningar med sperma från 15 drönare
(olika 15 drönare för varje drottning), och
9 drottningar med sperma från en enda
drönare. Dessa sattes i samhällen i början
av juni. Efter två veckor hade de bisamhällen som hade flerfaldigt parade drottningar
byggt 30 % mer vaxkaka, och insamlat 78
Bitidningen 5 2010
% mer honung än de endrönarinseminerade drottningarnas samhällen. Honungslagret var i genomsnitt 39 % större
hos den förra gruppen.
Vid sommarens slut fanns fem
gånger så många bin, åtta gånger så många
könsmogna drönare, och mer lagrad honung i de flerfaldigt inseminerade samhällena, än i de endrönarinseminerade.
Vid vinterns slut hade 25 % av de genetiskt diversifierade samhällena överlevt,
men inget av de endrönarinseminerade.
Mattila säger: ”Dessa skillnader är anmärkningsvärda då samhällena hade ett
lika stort antal bin vid testets början. Detta
visar på de enorma fördelar som den genetiska variationen för med sig”. Mattila
och Seely menar sig ha funnit bevis för att
bin i genetiskt diversifierade bisamhällen i
högre utsträckning använder sig av sofistikerade mekanismer för att kommunicera
med varandra.
Mattila och Seely menar att ett genetiskt diversifierat bisamhälle har större
chans att klara påfrestningar och utnyttja
goda dragmöjligheter än genetiskt utarmade bisamhällen.
Feromonutsöndringen påverkas
av antalet befruktande drönare
Liksom många andra djur använder honungsbin feromoner för att kommunicera
med varandra. Richard (NCSU) undersökte feromonproduktionen hos drottningar
och kunde klarlägga att mängd och sammansättning av feromoner styrdes av det
antal gånger som drottningen hade parat
sig. Bin som utsattes för feromon från
drottningar som inseminerats med en drönare, och med drottningar inseminerade
med många drönare (10 st), föredrog feromonet från de senare. Analys av de två
olika typerna av feromon visade kemiska
skillnader dem emellan. Även hjärnaktiviteten hos de olika grupperna av drottningar skilde sig åt. ”Våra resultat visar
tydligt att antalet parningar (inseminationer) påverkar drottningens fysiologi, feromonernas sammansättning och samspelet
mellan drottningen och arbetsbina”, säger
forskarteamet från NCSU.
7
Starka övervintrade samhällen
kan få med
sig en hel del
rapshonung
om vädret är
gynnsamt.
Sammanfattning
Bidrottningen parar sig med många drönare om hon kan. I naturen är chansen stor
att dessa drönare inte är närmare släkt
med varandra. Detta får konsekvenser på
flera plan. Bisamhället får en besättning
som kan fler saker. Arbetsfördelningen påverkas till det bättre och fler av omvärldens
påfrestningar och möjligheter kan mötas
på ett framgångsrikt sätt. Sett ur biodlarens perspektiv betyder det att möjligheterna till ett lyckat produktionsutfall ökar.
Möjligheterna för det avelsarbete man kan
komma att bedriva ökar också betydligt.
Detta gäller i hög grad aveln av bin mer
toleranta mot Varroa destructor.
Det är också fastslaget att drottningen påverkas fysiologiskt av den flerfaldiga
parningen. Hennes feromonproduktion
påverkas till sin omfattning och till sin
sammansättning. Detta visar sig i att bin
faktiskt föredrar feromoner från flerfaldigt
parade/inseminerade drottningar framför
feromoner från dåligt parade/endrönarinseminerade drottningar, men också i bättre produktionsförmåga och hälsa hos den
förra gruppen.
Det råder inget tvivel om att den flerfaldiga parningen fungerar som en hävarm
både för bisamhällets välbefinnande just
8
nu, men också för den framtida utvecklingen av populationen. Den flerfaldiga
parningen är ett mäktigt redskap i evolutionens kapplöpning och en nyckel till förståelsen av bisamhällets sätt att fungera.
Har en riktigt skön maj nu allihopa! Vi
ses i juni. Då ska vi titta lite mer på drottningodling och avelsfrågor.
[email protected]
Källförteckning
Promiscuous queen bees make healthier
hives, NewScientist.com, John Pickrell
(Tarpy, North Carolina State University),
(http://www.newscientist.com/article.
ns?id10173&print=true)
Genetic diversity gives honeybees an edge,
Not exactly rocket science, (Heather
Mattila, David Seely, Cornell University),
(http://notexactlyrocketscience.wordpress.com/2007/07/24/genetic-diversitygives-hon...)
Genetic Diversity In Honeybees Colonies
Boosts Productivity, Source: Cornell
University (http://www.sciencedaily.com/
releases/2007/07/070719185521.htm)
An answer to the mystery of wanton queen
honeybees, Promiscuity produces more
productive colonies, Susan Lang, July 19,
2007 Chronicleonline, (http://news.cornell.
edu/stories/July07/beesPromiscuity.
sl.html)
Multiple Mating Behaviour in Honey Bees,
a Mechanism Compensating for Inbreed,
David A. Cushman, (http://website.lineone.net/~dave.cushman/multiplematings.
html)
Multiple nuptial flights, sperm transfer and
the evolution of extreme polyandry in
honebee queens, Schlüns, Moritz, Neumann, Krüger & Koeiniger 2004, http://
alturl.com/rixt
Effect of mating number on honeybee
queen pheromone profiles, physiology,
and worker-queen interactions, FreddieJeanne Richard, David Tarpy, Christina
Grozinger, North Carolina State University,
(http://iussi.confex.com/iussi/2006/techprogram/PI961.htm)
The evolution of multiple mating behavior
by honey bee queens, Robert E. Page,
1979, http://www.genetics.org/cgi/content/
abstract/96/1/263
Benefit functions of promoting multiple
mating in honeybee queens, Robert Gove
2007, http://at.yorku.ca/c/a/u/r/71.dir/
caur-71.pdf
Genetic diversity within honeybee colonies
prevents severe infections and promotes
colony growth, David R. Tarpy, 2002,
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/
PMC1691209/
For Honeybee Queens, Multiple Mating
Makes Difference, (Richard, Tarpy,
Grozinger) (http://www.huliq.com/37332/
for-honeybee-queens-multpile-matingmakes-difference)
The effects of multiple mating on the
worker-queen conflict in Apis mellifera L.,
Robin Moritz, 1984, http://www.springerlink.com/content/h575868q7np66p63/
Reproductive isolation among species of the
genus Apis, N Koeniger, G Koeiger, 2000,
http://www.culturaapicola.com.ar/apuntes/
revistaselectronicas/apidologie/31-2/m0212.
pdf
Bitidningen 5 2010
Aktuellt i maj
gen
i vårundersöknin
Ser det ut så här
ulera!
det bara att grat
är
• Vårundersökningen Om vi inte har gjort det tidigare så är det hög tid
nu. Den första ordentliga genomgången skall visa vad bisamhället
kan väntas prestera under den kommande säsongen. En solig och
varm dag i början på maj kan vara alldeles perfekt.
Många frågor kan då få sitt svar. Fungerar samhället bra? Är äggläggningen vad man kan förvänta sig? Behövs mer isolering? Räcker
maten för eventuella bakslag i vädret? Måste vi ge bina mer plats,
eller bör vi trycka ner dem på färre ramar?
Vädret påverkar svaret på flera av dessa frågor. Även mer offensiva
aktiviteter kan bli aktuella, som till exempel bildandet av avläggare
och drottningodling. Dessa aktiviteter kan för de flesta av oss bli
aktuella först i slutet av maj. Ju längre söderut i landet man bor,
desto mer offensivt kan man agera under den tidiga säsongen.
• Övervintringen Sedan varroakvalstret kom till Sverige har väl få av
oss haft en helt problemfri övervintring, oavsett vilka åtgärder vi
har vidtagit hösten innan. Trots allt kan vi på våren hitta bisamhällen som klarat sig riktigt bra. Det kan bero på att vi framgångsrikt
bekämpat kvalstren, men det kan också bero på att samhällets
genetiska sammansättning är fördelaktig. Döda samhällen måste
tas om hand. Smält ner vaxet och ge kuporna en underhållsomgång,
det är mitt förslag.
Ta hand om döda samhällen så att inte
andra bin kommer och rövar ut foderrester.
Smält ur vaxet innan vaxmalen äter upp det.
Ett puckelynglan
de samhälle har
glest med
yngel (som här),
sannolikt äggläg
gande arbetsbin, eller min
dre områden med
tätare
yngelytor. Då är
det sannolikt en
drottning
som inte kan lägg
a befruktade ägg.
• Utjämning Det kan finnas skäl att utjämna styrkan bisamhällena
emellan. De starka kan kanske avstå några yngelramar till fattigare
kamrater, som annars skulle ha stått och stampat. Min uppfattning
är att de svaga bör få så mycket hjälp så att utvecklingen tar fart,
men inte mer. Finns det fortfarande kapacitet kvar bör denna istället
användas till bildandet av avläggare. Det är faktiskt inte så mycket
mer arbete att hålla 10 bisamhällen än 5 bisamhällen. När du flyttar
yngelramar, se upp så att drottningen inte följer med!
• Puckelyngel Puckelynglande (drönare i arbetarceller som gör att de
täckta yngelcellerna sticker ut mer från kakan) samhällen kan upptäckas vid vårundersökningen. Drottningen i detta samhälle lägger
bara drönare och är utan värde. Ta bort henne. Om detta samhälle
för övrigt är friskt och innehåller många bin kan du slå ihop det med
ett svagt samhälle. Annars slår vi ut bina och flyttar bort kupan.
• Drivfodring Om du har planer på att utvidga din biodling, eller
utnyttja ett särskilt tidigt drag, bör du påbörja drivfodring så snart
våren har kommit på allvar. Kom ihåg att det från ett lagt ägg till ett
färdigt dragbi tar 40 dagar. Inför ett tidigt rapsdrag kan det därför
finnas skäl att påbörja drivfodringen redan under april om förutsättningar är för handen. Även pollen måste finnas. Tidigt på säsongen
kan endast relativt starka bisamhällen drivfordras, men det kan du
lösa med utjämning enligt ovan.
• Utökning Utjämningen motverkar svärmning, och gör att behovet av
ytterligare lådor skjuts framåt en smula. En del bityper utvecklas
dock mycket raskt. Se därför upp och låt dig inte överraskas. Använd
helst utbyggda ramar i början av säsongen. Starka samhällen klarar
mellanväggar.
Starka samhällen utnyttjas till att bygga ut
mellanväggar.
Bitidningen 5 2010
• Drottningodling I starka samhällen kan man också odla drottningar
redan i slutet på maj, kanske tidigare än så. Kom dock ihåg att det
också måste finnas mogna drönare som kan para sig med drottningen när det blir så dags. Det finns därför skäl att också ägna sig
åt drönarodling. Allting hänger ihop.
9
Lars-Martin Liljenvall
SBR:s Vetenskapliga Råd
[email protected] – [email protected]
Naturens Kalender – bli fenologiobservatör!
Ett förändrat klimat kommer
att påverka biodlingen på
flera sätt. Även om en kall
vinter och en sen vår har förskjutit vårt arbete i bigården
i år är detta lokala företeelser jämfört med den klimatförändring som man kan
märka på olika håll i världen.
speciellt norrlänningarna att åkerbär
blommar och att syren brukar förekomma
i samband med skolavslutningarna. Hallon är en växt som också är intressant för
bina. I juli, då sommaren är varm, brukar
älggräs blomma i dikesrenarna liksom
gullris och gråbo. I parkerna och i stora
alléer brukar man om sommarkvällarna
höra bruset av bin i de stora lindarna.
Ljung är en sensommarväxt som varje biodlare har speciell förkärlek till. Det kan
dessutom finnas växter lokalt kring varje
bigård som den enskilde biodlaren själv
kan ha glädje av att observera.
Anmäl dig som fenologiobservatör i
år. Mer information får du av Lars-Martin Liljenvall, e-post: [email protected]
Välkommen!
Fenologi är läran om de olika händel-
serna i naturen inom växt- och djurriket.
Genom att under året observera viktiga
växters knoppning, blomning etc hoppas
vi kunna lägga grunden till en kalender
som vi kan använda i vårt arbete med bina.
Växterna som knoppas och blommar vid
olika tidpunkter under växtsäsongen kan
tjänstgöra som signaler för binas ”liv och
leverne” och därmed också för vårt arbete i bigården. Planerna för detta arbete
presenterades i förra numret – april – av
Bitidningen. Där fanns också en längre
lista på intressanta växter att observera
och notera. Ur den listan kan man plocka
ut ett antal växter som är speciellt av intresse för oss biodlare och som direkt kan
kopplas till binas liv. Dessa är vårblommorna: hästhov, blåsippa, sälg och vitsippa. I maj kan vi observera vårtbjörk
och glasbjörk samt när blåbär, slånbär,
smultron och hägg blommar. I juni vet
Björk. Foto:Kristian Peters/wikipedia
Blåbär. Foto:Marek Silarski/wikipedia
Hägg. Foto:Nova/wikipedia
Hallon. Foto:Pro2/wikipedia
Älggräs. Foto:Sten Porse/wikipedia
Ljung. Foto:Pmg/wikipedia
F
ör att komma ifrån de oregelbundenheter i årstiderna som orsakas av vädret åren emellan har man från flera håll
önskat sig en kalender att arbeta efter som
är baserad på naturens skiftningar som
kompletterar den vanliga almanackan.
Bli fenologiobservatör!
10
Bitidningen 5 2010
Recension
Boken om Biavel och Insemination
Av Bert Thrybom
SBR, inbunden 156 sidor
Leif Svensson
Bert Thrybom är barnläkare
i professionen och måste
därvid vara noggrann eftersom barnet inte tolererar
feldoseringar. Hans bok
har byggts upp med en noggrannhet, vilket karakteriserar barnläkare och ändå är
Berts ambition bara att ”leda
till fruktbärande diskussion,
förbättring och seriöst avelsarbete” . Boken har mycket
fina foton och illustrationer.
R
ätt använd till såväl diskussionsunderlag som studieverksamhet och uppslagsbok kan boken bidra till en fortsatt
utveckling av avelsarbetet i Sverige. Boken
består av följande tre och en halv delar:
• Drottningodling
• Avelsteori
• Insemination
– överkurs inom inseminationsteknik
Bokens största och viktigaste del är avelsteori. Avsnittet fodrar många djupdykningar och gärna diskussioner inom
avelsklubbar, drottningodlingsklubbar,
distriktssammankomster eller liknande
för att omsätta denna teori till praktiska
handlingar. Inget är nämligen så praktiskt
som en god teori. Ge inte upp om du inte
förstår första gången.
Inseminationstekniken är viktig. Där
är Bert mycket duktig sedan ett stort antal
år och få inseminatörer i Sverige har blivit utbildade av någon annan än Bert. Tilläggsavsnittet kring inseminering används
av en mycket liten skara av inseminatörer
i Sverige men för den som vill homogenisera sperma kan nu läsa om detta.
Den första delen handlar om drottningodling och det avsnittet är nog den del
Bitidningen 5 2010
som de flesta avelsarbetare känner igen sig i. Denna
del kommer sannolikt att utvecklas genom nya odlingstekniker inom snar framtid. Den
yrkesverksamma delen för odlande av drottningar berörs inte.
Vi har drottningodlare som odlar
fram mer än femtusen drottningar
per år i Norden.
Bert har rätt, när han belyser
ovanstående tre delar för att utveckla
avelsarbetet. Är det något man kan sakna
är det endast ett sökordsregister.
Tack för ditt utomordentligt fina och
vackra bokbidrag Bert.
Värmebina är viktiga
I
en artikel i den brittiska tidningen Telegraph (www.telegraph.co.uk) den 13
mars kan man läsa om Prof Jürgen Tautz
vid Würzburgs universitet i Tyskland som
studerat hur bin håller varmt i kupan och
speciellt ynglet. De muskler som används
till att flyga med används också för att producera värme med.
Vissa bin är speciellt avdelade att sköta
värmeproduktionen. Antalet värmebin kan
variera mellan några få till flera hundra beroende på utomhustemperaturen och storleken på bisamhället och kupan.
När de skall värma yngel kryper de in i
tomma celler som finns mitt ibland täckt
yngel. Därifrån sprids värmen de producerar till omkringliggande yngel. Värmebina
kan värma upp sig själva ända till 44 grader. Biets normala kroppstemperatur är
ca 35 grader. Inkrupet i en tom cell kan ett
värmebi producera värme till 70 yngelceller
(puppor) omkring det. Att det finns tomma
celler mitt ibland täckt yngel är alltså viktigt,
inte något som endast är ett tecken på ina-
vel eller något negativt. Att bina bara har s k
plankor av täckt yngel, utan tomma hål, är
alltså inte något eftersträvansvärt.
Vad forskarna också upptäckt är att bina
värmer pupporna olika mycket. Om puppor
utvecklas vid en något lägre temperatur (34
grader) kommer de mer utföra arbetsuppgifter inne i kupan. Om de är utvecklade under
en högre temperatur (35 grader) kommer
de att mer vara dragbin och samla nektar
och pollen. Detta förhållande, att hur den sk
fenotypen av ett djur blir pga av temperaturen under utvecklingen i ett tidigt stadium,
är känt också hos andra djur, t ex krokodiler, sköldpaddor och vissa fiskarter. Bina ser
alltså till att få en bra blandning på bin som
sköter olika arbetsuppgifter också genom att
ge yngel olika utvecklingstemperatur.
Red
Källa:
http://www.telegraph.co.uk/earth/wildlife/7435950/Honey-bees-secret-worldof-heat-revealed.html
11
Lars-Martin Liljenvall
SBR:s Vetenskapliga Råd
[email protected] – [email protected]
Parningsflygning – så kort som
möjligt men så länge det behövs
Forskningsresultat visar att
bidrottningen kan bedöma
om befruktningen lyckats och
om hon har fått tillräcklig
mängd sperma i spermatekan.
D
rottningen måste ha ett enormt förråd med över 2-6 miljoner spermier
för att kunna utveckla ett sunt och starkt
samhälle. Redan 5-6 dagar efter kläckningen lämnar hon samhället för att para
sig. Först gör hon ett par orienteringsflygningar i ett par minuter, sedan flyger hon
till en drönarsamlingsplats som normalt
kan ligga 1-2 kilometer från bisamhället.
Där parar hon sig med ett flertal drönare
vilkas spermier förs över till hennes äggledare. Mängden sperma är enorm. Mätningar har visat att mängden sperma i genomsnitt motsvarar mängden från 10-12
drönare. Så snart hon är tillbaka i samhället igen vandrar spermierna från äggledaren till spermatekan (spermablåsan) där
huvuddelen av sperman förvaras. Mindre
än 5 procent av den totala mängden spermier tar sig dit. Denna process pågår i omkring 24 timmar. Efter denna process har
drottningen ett spermaförråd som räcker
minst ett par år.
Riskfyllt
Drönarnas samlingsplats är ett utpräglat
polyandriskt1 ställe vilket utgör en stor påfrestning och en hög riskfaktor för drottningen. Eftersom hon parar sig inte endast
en gång utan flera gånger i syfte att fylla
spermatekan, är övervakning, parningsresultat och flygtid en väsentlig faktor och av
stor betydelse för binas evolution.
Drönarnas samlingsplatser i regioner med hög bitäthet uppsöks vanligen
12
Redan 5-6 dagar efter kläckningen lämnar
drottningen kupan för en flygtur. Foton: Bo
Lundberg
Drottningen parar sig med många drönare, vilket har stor betydelse för bisamhällets funktion.
av mellan 12000-15000 drönare. Drottningens ”bröllopsbestyr” på platsen varar
i omkring 10-30 minuter. Omkring 60
procent av drottningarna gör inte bara
ett utan två besök på platsen och 10 procent av dem flyger ut flera gånger. Mellan
10-20 procent av drottningarna går förlorade under parningsflykten – de blir offer
för hungriga fåglar eller plötslig, dålig väderlek, vilket innebär en svår förlust för
bisamhället. Lagom i tid för den unga
drottningen att para sig har som regel den
gamla drottningen lämnat samhället med
en svärm och då en ung drottning behöver
ca 5 dygn för att mogna är arbetarlarverna
vid tidpunkten för den unga drottningens
”bröllopsbestyr” för gamla för att kunna
matas upp till nya drottningar. Förlust av
en parningsflygande drottning innebär att
samhället går under.
avhängig av det antal ”bröllopsflygningar”
som drottningen gör. Inverkan av mängden sperma i äggledarna eller av koncentrationen sperma i spermatekan har inflytande på drottningen. En undersökning
efter parningen av spermamängden hos en
drottning visade på behovet av ytterligare
flygning till parningsstället. I forskningsförsöket hindrades detta av forskarna. Resultatet klargjorde att färre parningar gav
mindre mängd sperma i spermatekan och
att drottningen därför måste göra fler parningsflygningar. Drottningen kände, så att
säga, på sig att mängden sperma inte var
tillräcklig utan måste fyllas på. Detta för
till antagandet att drottningen kan styra sitt
parningsresultat. För att befästa denna observation krävs ytterligare forskning.
Två forskare, Nikolaus och Gudrun
Koeniger, Institutet für Bienenkunde vid
J.W.Goethe-Universität i Frankfurt genomförde vid Gschöder i de österrikiska alperna ett experiment med ett mindre antal
drönare, 2500 stycken. Området där försö-
Styr spermiemängden drottningens beteende?
Forskarna tror att mängden spermier är
Bitidningen 5 2010
ken ägde rum utgörs av en dal som är omgiven av höga berg, vilket innebär att främmande drönare endast med svårighet kan
söka sig till stället. Under försöket mättes tiden drottningarna behövde för sina
”bröllopsbestyr”. Man jämförde sedan
spermamängden i spermatekan i förhållande till tiden för parningsflygningarna.
Om drottningen böjde kroppen i avsikt att
para sig med så många drönare som möjligt ökade spermamängden i spermatekan.
Om denna rörelse inte skedde ansåg man
det bevisat att hon hade kontroll över befruktningsresultatet. Först sedan en tillfredsställande mängd sperma hamnat i
spermatekan återvände drottningen till
sitt samhälle igen.
Innan experimentet hade man märkt
ut såväl samhällen som drottningar i syfte
att kontrollera försöken. Från mitten av
juli till början av augusti blev 35 obefruktade drottningar med sina samhällen utsatta på två olika platser. Mellan dem placerades 15 samhällen med drönare men
utan drottning och utan drönaryngel. Tidigt nästa morgon släppte man ut ca 2500
drönare. På de två parningsplatserna testades feromonhalten på de drönare som
hade samlats där. Drottningarna hade
innan utflygningen spärrats i sina kupor
för att man skulle kunna kontrollera
deras antal och för att fastställa tiden för
parningsflygningarna. När drottningarna
hade börjat samla sperma togs denna ut
ur spermatekan och spermierna räknades.
Härigenom kunde man fastställa tid och
antalet spermier från parningen.
Återkomst till samhälle och
uppnått mål
Experimentet fastställde att alla drottningar först gör en kortare orienteringsflygning. Efter parningen återvände 29
av 35 drottningar till sina samhällen och
uppvisade tydliga befruktningstecken. De
parade sig under tre på varandra följande
dagar. Tiden för parningsflygningen låg i
medeltal på omkring 22 minuter – alltså
längre än normalt. En negativ korrelation
mellan flygtiden och spermiemängden
kunde noteras: de drottningar som tog
längre tid på sig med ”bröllopsflygningen”
hade mindre mängd spermier i sig än de
som genomförde parningen på kortare
tid. Drottningar med kortare parningstid
än 30 minuter kunde uppvisa omkring 3
millioner spermier i spermatekan, medan
de som behövde längre tid på sig endast
hade ca 1 million spermier.
Bitidningen 5 2010
Resultaten visade således att mängden drönare på parningsplatsen inverkade
på ”bröllopsflygningen”. Uppenbarligen
kan drottningen känna av befruktningsresultatet genom mängden spermier i sin
spermateka. Allt tyder på att drottningen
flyger tillbaka till sitt samhälle om befruktningen varit framgångsrik och om
hon har tillräckligt med spermier. Andra
drottningar sökte vidare efter parningsvilliga drönare. Drottningen parar sig följaktligen inte om och om igen med en mängd
drönare utan flyger tillbaka till samhället
när hon vet att hon har tillräcklig mängd
sperma i sig.
Allmänt gäller att flygtiden för bin begränsas av förrådet av honung. Efter en
lång flygtur kan honungsförrådet ta slut
och drottningen måste söka sig tillbaka
till samhället igen även om parningen inte
är fullbordad. Drottningar med en mindre
mängd spermier i spermatekan kan förklaras med att de har längre väg till sitt parningsställe än drottningar med kortare väg.
Här inverkar således den långa flygtiden på
parningsresultatet. I ovan refererade experiment har detta förhållande ingen giltighet. Här talar sambandet mellan spermiemängden i spermatekan och ett bestämt
förhållningsmönster hos drottningen sitt
tydliga språk. Förutom denna iakttagelse
kan skillnaden i mängden spermier också
bero på differentierade omvärldsbetingelser, något som andra forskare har funnit.
Säsongsbetingade väderleksförhållande
kan även inverka på parningsresultatet.
Vilken slutsats kan man då dra av
ovanstående experiment? För oss biodlare är det säkert intressant att veta att
drottningen måste ta stora risker i sina
”bröllopsbestyr” men historiskt sett har
bidrottningar genom tiderna sett till att
tid och antal flygningar har säkrat hennes
spermieförråd. Med sitt förråd har hon sett
till att säkra sitt samhälles utveckling och
fortlevnad. Ett naturens under har fullbordats och vi kan bara förundrat se på och
konstatera vilket välorganiserat samhälle
våra bin lever i.
Källor
Koeniger, N.; Koeniger, G. Mating flight
duration of Apis mellifera queens: As
short as possible, as long as necessary.
Apidologie 38 (2007):6 606-611. http://
www.culturaapicola.com.ar/apuntes/
revistaselectronicas/apidologie/38-6/14.
pdf
Eva Sprecher-Uebersax, Schweizerische
Bienen-Zeitung, 133 (2010):1 20-21
Not
1 Polyandri: en kvinnas samtidiga äktenskap
med flera män.
Om drönaren
Drönarens utveckling
Ägg 3 dagar
Öppet yngel 7 dagar
Täckt yngel 14 dagar
Kläcker 24:e dagen
Måste matas av bina 4 dagar
Äter själv honung (kolhydrater) efter 4:e dagen
Måste även i fortsättningen få fodersaft (protein)
Flyger tidigast 8:e dagen
Parningsduglig tidigast 12:e dagen
efter kläckning. Räkna med 20 dagar
Drönarens mognadsprocess
De omogna spermierna börjar vandra från testis till sädesblåsorna när drönaren är 2-3 dagar gammal. Efter 8 dagar är blåsorna fyllda med omogna spermier. Spermierna undergår nu en mognadsprocess. De häftar sig fast på körtelcellerna i blåsornas insidor. Körtelcellerna upplöses helt och omvandlas till
flytande sekret. Därefter är blåsorna tunnväggiga säckar, fyllda med spermier
och vätska. Processen varar några dagar, men är beroende av hur bina vårdar
drönaren. Vid dåligt väder utan drag kan några dagar bli till många dagar.
Sammanställt av Folke Lindquist
13
Gideon Önnestam
Det var en klok man som
sa: ”För att förstå framtiden
så måste man titta bakåt.”
Redan på 20-talet vet vi att
carnicadrottningar importerades till Sverige. På den
tiden kallades bina med
ursprung från Slovenien/
Österrike för krainerbin i
Sverige. Det namnet används
fortfarande. Det var först i
början av 1970-talet som vi
kan tala om ett ökat intresse
för carnicabin.
E
n person som betydde mycket i inledningsfasen var Otto Reimann. Ottos
betydelse för carnicabiets spridning i Sverige kan nog inte överskattas. Han ställde
upp som mentor för dem som var intresserade av avel med carnicabiet. Eftersom
Otto Reimann var en så betydelsefull person både på ett personligt plan och på det
avelsmässiga planet för själva carnicabiet,
vill jag berätta lite mer om honom och
hans gärning.
Otto Reimann
Otto kom till Sverige 1956 men det var
inte förrän 1974 som han tog efter sin far
med biodling och skaffade två bisamhällen, troligen s k ”bygdens blandning”. Det
säger en del om dessas humör när han
bytte drottningar redan efter tre veckor.
Men inte heller de nya gula drottningarna godtog Otto så utvecklingen blev att
han sökte Carnicadrottningar. Det var den
biras han var van vid från kontinenten. Det
fanns bin i norra Finland och Kanada som
kallades Carniolan, det engelska namnet
på detta bi.
Otto hade blivit väl påläst, så han satsade på Kanadaimport. Det här blev början på Ottos framgång som yrkesbiodlare
och drottningodlare. Importerna blev fler
och han kunde även få tag på mycket bra
14
Den här tallen är vårt pampiga landningsmärke på Västra Högholmen, våra carnicabins
parningsstation.
drottningar här i Europa. Han tog hem
till Sverige drottningar från Österrike och
Slovenien till en början, senare även från
Tyskland.
Samtidigt började Ottos insatser som
mentor ge resultat. Det var flera drottningodlare i hans närhet som visade upp
fina drottninglinjer. Efterhand blev också
intresset för ett vidare samarbete så stort
att den Svenska Carnica Gruppen, SCG,
bildades.
Resultatet av avelsarbetet blev mycket
bra. Fältförsök och testverksamhet visade
på bra avelsresultat. Utveckling av tekniken
med speciella drönaravläggare och att vi
skapade en egen parningsstation på en ö
gav verksamheten en bra knuff framåt.
Varroan anländer
Men.... så kom varroan och detta begränsade möjligheten att sända drottningar till
biodlare och parningsstationen. Verksamheten blev i och med detta med flyttnings-
förbud mm. mer tungrodd och det påverkade oss väsentligt. Under samma period
lämnade Otto Reimann oss och det var
tungt. Hans insats som mentor och kontaktperson när det gäller import av avelsmaterial var mycket värdefull.
Sökande efter
nya möjligheter
Verksamheten blev nu lite av ett sökande
av nya möjligheter. Vi skaffade en ny parningsstation belägen i Mälaren (Västra
Högholmen). Vi fortsatte att göra en del
importer, samt engagerade oss i Svensk
Biavels avelsarbete. Samtidigt funderar vi
på vilket sätt vi inom SCG kan göra största nyttan inom svensk biodling. Nytta och
stöd för den enskilde carnicabiodlaren är
vår primära uppgift i vårt avelsarbete. Här
står vi idag. Nu tycker vi också att bitarna
börjar trilla på plats.
EU:s regelverk
EU:s regelverk när det gäller import av
drottningar passar bra in för Svenska
Bitidningen 5 2010
Så här hänger vi
Apideorna. De hänger i en löpsnara. Här
kommer inte myror
och grävlingar åt
dem. Och det blir
inte mycket felflygningar.
Carnica Gruppen och vår filosofi, hur vi
vill hantera importen. Vårt engagemang i
Svensk Biavel ger oss tillgång till en bidatabas med ett mycket stort avelsmaterial
från kontinenten med över hundra tusen
registrerade carnicadrottningars avelsvärde, svärmtröghet, foglighet och lätthet att
arbeta med, honungsproduktion samt ytterligare ett antal viktiga dokumenterade
egenskaper, inte minst inavelskoefficienter. Dessa linjer kan vi importera från. Vi
har folk inom vår grupp som har kontakt
med andra Carnicaodlare i Österrike och
Tyskland. Men vi ska inte glömma allt det
goda avelsmaterial vi redan har i landet.
Det är också bra.
Mentorskapet från Otto och andra
har gjort att kunnandet i gruppen när det
gäller drottningodling och drottningavel
ligger högt. Även god förtrogenhet med
odlingstekniska moment
som avläggarbildning på rätt
sätt gör att Svenska Carnica
Gruppen ligger med ”spetskompetens” bland avelsgrupperna.
Carnicabiet
När man berättar en god historia så finns det oftast en
huvudperson och till det en
del bifigurer. Carnicaodlare
förstår att det är bifigurerna
som är viktigast. Tillräckligt med utrymme och byggmöjlighet måste finnas och
drottningens möjlighet till äggläggning
måste beaktas. Carnicabiet startar tidigt på
våren och bygger snabbt ut starka samhällen, men vid dåligt drag stannar äggläggningen av mycket snabbt. Carnicabiet är
ett mycket vitalt bi som har mycket små
problem med sjukdomar. Humörmässigt
bra och stor städvillighet. Och vi kan importera testade drottningar. Databanken i
Berlin kommer på sikt att bli synnerligen
värdefull för oss.
När vi ser framåt så vet vi bra vad vi
bör göra. Samarbeta inom och utanför
landet, testa och implementera. Selektera
hårt så att det material vi har hela tiden är
stabilt. Och inte att förglömma att bjuda
in nya biodlare/drottningodlare och testare
att vara med i utvecklingen.
De två första drönaravläggarna från
2009. Varje sådan avläggare motsvarar
5-6 vanliga drönarsamhällen då de fått
täckta drönarramar att vårda från olika
samhällen. Vi tillför fortlöpande fler avläggare. Och kompleterar de första med
fler drönare, bin och foder.
Bitidningen 5 2010
15
Linjeavel på honungsbin –
är det fortfarande aktuellt?
Sammanfattning och översättning av ett föredrag för biavlare i Kirchhain, nov2009 av Prof. Dr. Kaspar Bienefeld, Länderinstitut für Bienenkunde vid Hohen
Neuendorf, Tyskland.
Sven-Åke Nilsson och Lars Naimell
Cirka 70 % av de tyska biodlarna föredrar i sin drottningodling att använda en
drottning från en linje med
ett populärt och välkänt namn
eller att linjen används av
många biodlare.
Tabell 1. Tabellen visar
genomsnittligt antal
bisamhällen per år och
respektive inavelskoefficient för några linjer.
Maximumvärden och
minimivärden för respektive linjegrupp. Här
har endast tagits med
linjer som är av betydelse i ett flertal tyska
förbundsstater.
S
om grund för denna ”linjetrohet” gav
drottningköparna följande tre skäl;
1. Linjerna är bra genomsnittligt och
därmed stabila. Biodlaren räknar
inte med några (genetiska) överraskningar, när han på nytt väljer samma
avelslinje.
2. De olika avelslinjerna skiljer sig i
väsentliga egenskaper och de välbekanta linjerna passar min biodling
och min region.
3. Korsningar mellan avelslinjerna producerar mycket mer honung.
Stämmer dessa förväntningar på de olika
avelslinjerna med verkligheten?
Vad kännetecknar dessa
avelslinjer?
I djuravel menar man med linjeavel, ett
medvetet urval i mindre undergrupper
inom rasen för att bibehålla värdefulla genetiska egenskaper från en anfader. För
carnicabina i Tyskland används i allmänhet
inte begreppet linje för enskilda samhällen, utan refererar till kända biavlare som
Sklenar och Peschetz eller till erkända biinstitutioner som Troiseck eller Lattbusch.
Enligt Friedrich Ruttner så definieras avelslinjen via moderns härstamning. Till en gemensam avelslinje räknas alla samhällen
som har åtminstone 50 % gemensamt arv.
I Tyskland har vi idag ca 120 olika avelslinjer dokumenterade i BLUP-databasen
(Zuchtwertschätz-Datenbank). De flesta
av dessa ca 120 avelslinjer består bara av
ett mindre antal samhällen som linjegrun-
16
daren har namnsatt efter sitt handelsnamn
eller familjenamn. De flesta avelslinjerna
har bara funnits tillgängliga på marknaden
under några få år, så man kan inte ännu
prata om en avelsmässig vidareutveckling
och konsolidisering. I utvärderingen här
har endast hänsyn tagits till de avelslinjer
av carnica i Tyskland som har en nationell
eller ”överregional” betydelse.
Hur enhetliga är
avelslinjerna?
Tabell 1 visar den genomsnittliga inavelsgraden (x i %) och det minsta resp. det
högsta inavelsvärdet i gruppen samt antalet
samhällen varje linje grundar sig på årligen.
Antalet samhällen i varje grupp (avelslinje)
är skrämmande litet. Skulle man konsekvent ha tillämpat parning inom gruppen
i respektive linje, så skulle det ge upphov
till gränsvärden för inavel som är minst 10
gånger högre än det som anges i tabell 1.
Inavel uppstår när djur med nära släktskap
parar sig och får fertil avkomma i sin tur.
Det finns gemensamma ursprungsgener på
moderns och/eller på faderns sida. Inavelskoefficienten är ett mått på sannolikheten
för detta, dvs denna beror på hur nära släkt
föräldrarna är med varandra. Ju mindre en
linje är, desto mer sannolikt är det att det
sker parning mellan närbesläktade djur och
därmed inavel. En ytterligare komplikation
för biaveln och biodlingen är att bara ett begränsat antal ”fäder” används varje år. Ser
man på tabell 1 så framgår av storleken på
de olika linjerna, att man knappast kan tala
om konsekvent linjeavel. Inom Hoffmannlinjen måste det föreligga en betydande
inavel (med ett genomsnitt på ca 6,7 %).
I underlinjerna för Sklenar (underlinjer
47/09/24, 47/09/26 etc. ) är inte bara medelvärdet utan också den högsta nivån för inavel i förhållande till underlinjerna extremt
liten. Detta förklaras av parningar mellan
Sklenars underlinjer, men också genom
ofta förekommande korsning med andra
linjer än Sklenar eller med bin utan linjebeteckning. Parning med främmande linjer är
vanligt inte bara bland Sklenars underlinjer.
Värdena i tabell 1 tyder på att korsningar
sker i alla linjer. Den procentuella andelen
varierar mellan 20 % och 60 %.
Skiljer sig linjerna åt?
Olika samhällen för de fyra stora bilinjerna i
Tyskland har undersökts beträffande avelsvärdet för honungsinsamlingsförmåga, temperament och svärmbenägenhet. Endast
Bitidningen 5 2010
Hoffmannlinjen visar en positiv utveckling
av avelsvärdet för honungssamlarförmåga,
medan övriga inte visar någon säker trend.
Då det gäller temperament så finns ingen
statistisk korrelation för någon linje. Detta
är inte förvånande, eftersom Hoffmannlinjen bäst kan beskrivas som ett ”fullblod”
genom sin utveckling mot ökad inavel.
Övriga linjer har inte samma utpräglade inavelsgrad som Hoffmannlinjen. Samtidigt har man inte uppnått de här mätta
avelsmålen i form av ökad honungsproduktion. Beteendemässiga egenskaper har
större arvsbarhet än honungsproduktion så
avelsbesluten har istället främjat stabila värden för t ex temperament. Tydligt är också
att de olika linjerna uppvisar stor likhet.
Mer honung med
linjekorsningar?
Ju mer olika genetisk bakgrund parningssamhällena har, desto mer ”prestanda” kan
man förvänta sig av korsningsprodukten.
En speciell effekt, s k heterosis, innebär
att korsningsprodukten presterar bättre än
genomsnittet av de båda föräldrargenerationerna. I praktiken brukar man tala om att
heterosis innebär att ett korsavlat djur är
bättre än sin bästa förälder. Prof. Ruttner
rapporterade en ökning av honungsproduktionen, men också en ökad aggressivitet med korsningar mellan carnica och
melliferabin.
Vad bör beaktas vid utvärderingen
av olika linjekorsningar? Vanligtvis leder
avel inom en linje till ökad inavel och
till följd av detta en successivt minskande honungsavkastning. Härav följer att
avelsarbete som ägnar sig åt att endast
överträffa egenskaper som genom inavel
har blivit tillbakahållna, inte alls har högt
ställda mål.
Ansträngningarna att upprätthålla
olika linjer och deras korsningsresultat
blir meningsfull endast om avkomman
presterar bättre än genomsnittet och där
föräldragenerationerna har ingen eller
liten inavel.
Genomsnittlig honungsavkastning
inom linjerna är 38,2 kg och med obesläktad ”linje” 38,9 kg. Man ser en rad
positiva effekter med korsningar mellan
olika linjer jämfört med inom den egna
linjen. Men det beror även på vilken linje
vi talar om. Hoffmannlinjer ger mycket
dåligt honungsutbyte oavsett vilken kombination man använder, medan både
Peschetz och Sklenar ger antydan av ”heterosiseffekt”.
Detta pekar på ett speciellt problem
Bitidningen 5 2010
för honungsbin och parning mellan olika
linjer. Om man gör en korsning mellan två
olika linjer så innebär detta att drottningen i
samhället är parad med ”linjefrämmande”
sperma medan hon själv är företrädare för
sitt ursprung med en högre grad av inavel
än de döttrar (arbetsbin) hon har i sitt samhälle. Men inavelseffekten för drottningen
i samhället ger som effekt en sämre förmåga till positivt beteende för korsningssamhället. Speciellt gäller detta om inavelslinjen är på moderns sida, men det ser
något mer gynnsamt ut om inavelslinjen
är på drönarsidan, då honungsavkastningen blir större.
Får man bättre bevarande
av genetisk mångfald genom
avel uppdelad i olika linjer?
Den genetiska mångfalden i de olika hundraserna tillsammans, är säkert mycket större än vad vargarna uppvisar. Hunden kommer ursprungligen genetiskt från vargen,
men detta exempel kan visa att avel inte
nödvändigtvis innebär genetisk utarmning
för en hel art. Framför allt mellan varje
hundras har man en stor genetisk variation
som är långt större än den genetiska variation vargarna har. ”Alla vargar är lika” men
det finns ett antal olika hundraser.
Vad har detta med den tyska carnicastammen att göra? Man kan hävda att den
genetiska mångfalden bäst skulle kunna bevaras om man delat upp den totala bistammen i många olika linjer. Inom dessa linjer blir bina mer enhetliga av inavel medan
skillnaderna blir större mellan linjerna.
(jämför med de olika hundraserna.)
Men detta är teori – i praktiken är det
för våra bin annorlunda, på grund av linjernas begränsade storlekar och binas extremt starka inavelskänslighet. Trots att
bina har en hög känslighet för inavel, så
har vi ändå en högre grad av inavel i vår nuvarande population av honungsbin. Under
linjeavelns glansdagar på 1960-talet fram
till 1980-talet hade i genomsnitt 3,8 % av
samhällena som valts till avelssamhällen
en inavelskoefficient på mer än 20 %. Men
bisamhällen med en låg inavelskoefficient
på mindre än 5 % bidrog med ca dubbelt
så stort antal avelsdjur (6,4 %).
Anledningen till att man valde bisamhällen med en låg inavelskoefficient var att
honungsproduktionen var avsevärt högre
(ca 15 %). Samtidigt så hade drottningodlarna tydligt sett de negativa effekterna av
en alltför höggradig inavel och därför inte
fortsatt att driva linjeaveln mot ökad inavel och stabilisering av linjeegenskaperna.
Dessa beslut var korrekta då, eftersom det
saknades såväl avelsvärden som inavelsvärden, de hjälpmedel som idag finns för
att bedriva ett systematiskt och klokt urval.
Då kunde man inte skilja mellan låg genetisk kvalitet och negativa effekter av en
hårt driven inavel. Följden har blivit att
man baserat sin avel på oprecisa och odokumenterade egenskaper – och egentligen
har avelsarbetet delvis stått stilla de senaste
åren och vi har även fått en ökad genetisk
utarmning hos honungsbina.
Sammanfattning
De här presenterade situationen för aveln i
Tyskland, visar en föga smickrande bild för
användningen av linjeavel hos honungsbin.
Det kan möjligen bero på att genomförandet varit bristfälligt och mindre på grund av
den teoretiska avelsprincipen.
För en slutlig värdering måste man
också ta med i beräkningen den verklighet som biodlingen befunnit sig i och som
kortfattat kan beskrivas såhär:
Binas biologi /genetik
– Honungsbina är extremt inavelskänsliga.
– Egenskaperna hos samhället beror på
både drottningen och arbetsbina.
– Linjekorsningar är inte så verksamma för
att förbättra egenskaperna.
– Många selektionskriterier uppfattas
mycket olika av biodlaren.
Biodling i Tyskland
– Biodling bedrivs i Tyskland som en hobby.
– Högvärdiga drottningar betingar ett för
lågt pris.
– Biodling och biavel bedrivs i små biodlingar.
– Jämförelsevis små möjligheter att bilda
större samarbetsorganisationer för
avelsarbete.
Läget för den tyska linjeaveln
– Övervägande mycket små linjer med jämförelsevis litet antal avelssamhällen.
– Inga linjespecifika avelsmål tycks finnas.
– Som regel ingen utpräglad ”linjedisciplin”.
– Man saknar långsiktiga strategiska planer
inom linjerna.
– Inget samarbete mellan linjerna för att
göra en målmedveten linjekorsning.
Det ärliga svaret på den inledande frågan
om linjeavel är aktuellt för bin blir alltså:
– Nej, linjeavel har blivit föråldrat och
omodernt.
Trots detta kommer linjerna fortsättningsvis att spela en roll då man fattar beslut som drottningodlare och köpare, eftersom man har förtroende för de etablerade
linjerna. Idag finns möjligheter att utnyttja
moderna hjälpmedel, som datorbaserade
beslut, omfattande beräkningar av olika
faktorer för att särskilja avelseffekter från
miljöeffekter. Detta kan göras trots att de
enskilda bilinjerna är små populationer
och där en hel rad olika slumpfel kan elimineras på matematisk väg.
17
Drottningodling/Avel
SBR:s Avelskommitté
Drottningen märks blå 2010
Parningsstationer sommaren 2010
Buckfast
Aspö - Hasslö*
Stationerna är öppna för odlare i zon 1. Stationsföreståndare: Bertil Frost , Hasselbergsvägen 11, 37163 LYCKEBY, tel. 0455-23511
eller 070-5623511
Glädjande att vi kan utnyttja Aspö-stationen i år också. Mottagningstider: onsdagar
16 juni -4 augusti. Medåkande ansluter i god
tid före färjans avgång kl. 09.00 följ vägvisare
Aspö och medtag gärna matsäck.
På Hasslö möter man upp vid parningsstationen Enmarksvägens slut omkring kl.
13.00.
Drönarstammar Aspö EAN 06-303. Hasslö KDK06-009.
Bina i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria och besiktigade av bitillsynsman,
flyttintyg skall utfärdas av bitillsynsman samt
bifogas med parningskassetterna.
Skärva*
Larvhämtningsdag på Skärva lördagen den
12 juni kl. 13.00. Beställning av larver måste
göras senast 1 juni. Använd beställningskortet
där det står om begränsningar, info om detta
från Anders Lundgren, tel. 0455-43577 Pris
på 2 dagars larver 25:- om Du larvar list själv,
125:-/list, hjälp med larvning kan erhållas i
mån av tid. Omlarva gärna i påbörjade celler
med 2-3 dagars larver som bytes ut mot nya
larver för säker o fuktig transport.
Se gärna stamtavlor i Skärvahäftet som
kan rekvireras via Buckfastföreningen för 50:på Bg. 5546-2030.
Alla intresserade är välkomna att deltaga
i denna årliga larvhämtningsdag, som har blivit populär för biodlare från Sverige, Danmark
o Norge, ett utflyktsmål för hela familjen i en
skön Blekingenatur.
Styrsö*
Föreståndare: Egon Andersson, tel. 031-
Aspö
EA99731
Hasslö
Vendelsö*
Föreståndare: Åke Ferm tel. 0301-42326 eller
0706-273474.
Mottagning: onsdagar med början den 16
juni-11 augusti. Både enrams- och flerramskassetter mottages, givitvis drönarfria. För att
minska varroatrycket ska kassettbina vara behandlade med mjölksyra. Före planerad ankomst till Vendelsö ring föreståndaren för planering av leveransdag för jämnare mottagning
och för färdvägsbeskrivning och när båten går
ut, vanligtvis kl. 18.00, från Stavder hamn.
Andra biraser är också välkomna.
Särskila bestämmelser: Zon 1. Kassetterna
ska vara drönarfria.
Drönarstam SK05-24.
KDK04-402
Ringsö
TFB01-25
Stendörren
TF01-25
ST03-433
Vendelsö
KB425
SK05-24
PS99-517
PS01-017
KB97-496
Styrsö
KEO02-90
KEO04-910
TFB01-25
KEO05-914
EAN07-331
LH97-10
EAN99-731
KDK00-04
EAN02-321
SK00-05
KB01-463
KB03-185
PS01-017
KH01-102
KH03-54
HN03-10
KEO04-910
Carnica
Västra Högholmen*
För 2010 kommer urval att ske under maj,
då man kan göra ett riktigt urval utifrån hur
bina har klarat vintern och själva städat ur
i kuporna. För Carnica Gruppen är detta ett
viktigt urvalsinstrument, där bina visar upp
sitt inneboende städbeteende. Urvalet kommer att vara från Inger och Hasses bästa linjer och som inte är släkt med föregående års
drönarlinjer.
Utsättning och hämtningsdatum till Västra
Högholmen i Mälaren är följande fyra datum
– 12 juni, 27 juni, 10 juli, 24 juli. Kassetterna
kan lämnas på morgonen vid Rörbyvägen 38,
Drottningholm, ring Hasse först på tfn 0706027979, även om du önskar ytterligare info.
SK00-05
KDK00-04
KEO02-906
Ringsö-Stendörren i Sörmland
Stationsföreståndare: Göran Göransson, tel
0155-260473 eller 0730-355810.
Mottagning: Ringsö söndagen den 4 juli.
Mottagning Stendörren lördagarna den 3 juli,
10 juli, 17 juli. Både enrams- och flerramskassetter mottages, givetvis drönarfria och
besiktigade av bitillsynsman. När Du ringer
föreståndaren och talar om att Du kommer
får Du vägbeskrivning. Särskilda bestämmelser
Zon 1. Drönarstam Ringsö – RÅ0602. Drönarstam Stendörren – EAN07-331
ST05-339
RÅ0602
KDK06-009
EAN06-303
RÅ0126
RÅ0414
PS01-017
UG9714
bitillsynsman. Drönarstam: EAN 06-603.
Ven*
Föreståndare: Stefan Dahlin, Vårgatan 17 B,
26152 Landskrona, tel. 0418-18484 eller
0706-184848. Mottagning: Lördagar
Ven
PS03-591
med början den 12 juni-7 augusti.
Ring föreståndaren och anmäl att
PS04-605
Du kommer så får Du vägbeskrivPS00-614
ning och färjans avgångstid. OBS
EAN06-603
Nytt färjeläge
KEO02-90
Både enrams o flerrams kasKEO04-910
setetter mottages. Särskilda beTFB01-25
stämmelser: Zon 1. Kassetterna ska
var drönarfria och besiktigade av
KDK05-511
EA02-321
18
883877 eller 0708-789370.
Mottagning o hämtning: Endast lördagar
på Styrsöskäret från 5 juni-14 augusti. Vi är
tacksamma för föranmälan till Lennart Karlsson på tel. 031-970467 om Du kommer med
många. Mottagning kan ske av parningssamhälle i Apideor eller enramslåder (EWK). Bina
i parningskuporna ska vara garanterat drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. Flyttintyg
skall utfärdas av bitillsynsman samt bifogas
med parningskassetterna.
Drönarstam: KEO 05-914
UG9714
KH97-52
Bitidningen 5 2010
Hallands
Väderö
BTL-05-033
BTL-07-002
BTL-04-002
Hallands
Väderö
2010
BTL-05-033
BTL-06-015
BTL-04-002
Ligustica
Hallands Väderö*
SBR:s parningsstation för Ligusticabin på
Hallands Väderö kommer att vara öppen för
utsättning av parningskassetter (SBR-typ)
enligt följande.
Första utsättning torsdagen den 10 juni.
Därefter varannan torsdag dvs 24 juni, 8 juli,
22 juli och sista hämtning 5 augusti. De 4
samhällena har lika drönare dvs systerdrottningar av Bert Thryboms välkända linje. Den
är genetiskt utvald och framavlad för att ta
tillvara Ligusticabinas allra bästa egenskaper.
Parningskassetter (SBR-typ) kan efter anmälan till Heinrich Valtinat lämnas i Torekovs
hamn vid båten före klockan 10.00 nämnda
dagar men bäst är att de som önskar para sina
drottningar på ön åker med ut till stationen
och hjälper till vid utsättning. Bemanningen
är begränsad.
All inlämning till stationen skall åtföljas av
besiktningsprotokoll att bigården är frisk. Endast drönarfria kassetter utsättes. Avgiften är
som tidigare 60 kr per utsatt kassett.
Förste ansvarig för stationen är Heinrich
Valtinat tel 0431-22274. Övriga kontaktpersoner är Gösta Svensson tel 0495-40002, StenErik Falk tel 036-52495 samt Lars Thorsson
tel 0479-12827.
Systerdrottningar som drönargivare —
OBS: Drottningarna är inseminerade i samtliga steg på stamtavlan av Bert Thrybom, Lidköping. Eftersom det genetiska arvet är starkt
inavlat så medför detta konsekvenser i det fortsatta avelsarbetet. Den avkomma som man tar
från årets stam på Hallands Väderö tål knappast mer inavel utan skall bilda underlag för en
eller fler fortsatta avelslinjer för Ligusticabiet.
Inavelskoefficienten för linjen Hallands Väderö
2010 ligger mellan 0,25-0,38. Med andra ord
krävs att man korsar årets material med ett
genetiskt obesläktat material om man ska behålla binas vitalitet.
Svarsmail på bekräftad parningsplats kommer efter anmälan om ledig plats finns och
därvid kommer en noggrann beskrivning hur
du ska göra.
Möjliga mottagningsdatum: 2/6 – 30
drottningar, 9/6 – 45 drottningar, 16/6 – 30
drottningar, 30/6 – 45 drottningar. Anmälan
obligatorisk med önskat mottagningsdatum
till mail [email protected]
Drönarstam: Ligurisk inavlad LS07100.
Kostnad 75:- för varje mottagen drottning.
Gränsö
På nedanstående datum kommer oparade
drottningar att tas emot för parning. Drottningarna tas emot med följebin i tillsättningsburar och levereras tillbaka om parningen
lyckats i samma burar efter 10-14 dagar med
följebin.
Hästliden
Drönarlinje: PB-08-118 (Solberg). Öppet vecka
26-29. Kontakt Sven Carlsson 0930-43077.
Mellifera
Nytt för 2010 är att ett renparningsområde
har skapats i Torsby i norra Värmland med
Inger Bengtsson i Vitsand som ansvarig. Vidare har man tillgång till tre genpooler; Utö i
Stockholms skärgård samt Hindersön utanför
Luleå och Holmön utanför Umeå. Systerserier som drönargivare på Lurö och Hästliden.
Lurö*
Drönarlinje: RS-08-15 (Flekkefjord).
Öppet vecka 26-30. Kontakt Ingvar Arvidsson
0531-32178.
.........
*Stöds med EU-medel.
Rasparningsplatser
Buckfast
Skärva
Som ett alternativ till parningsstationerna på
Aspö och Hasslö kommer Buckfastföreningen
att använda Skärva för rasparning. Detta innebär att de som vill ha bra produktionsbi men
inte ska använda drottningarna för fortsatt avel
kan nyttja Skärvas fina drönarmaterial, dessutom till ett lägre pris än på stationerna. Både
enrams o flerramskassetter mottages, Särskilda bestämmelser zon 1. Kassetterna ska vara
drönarfria och besiktigade av bitillsynsman.
Pris 40:- per kassett. Mottagning ring Anders
Lundgren tel. 0455-43577 för vilken tid o vägbeskrivning. Föranmälan skall göras till Anders Lundgren tel. 0455-43577.
Glädjande att vi kan utnyttja Aspö stationen i år också. Mottagningstider: onsdagar
16 juni -4 augusti. . Medåkande ansluter i god
tid före färjans avgång kl. 09.00 följ vägvisare
Aspö och medtag gärna matsäck.
Bitidningen 5 2010
Tomelillaortens Bf
Rasparningsplats i föreningens bigård i Örup.
Utlämning av avelslarver torsdagarna den 20
maj o 3 juni 2010 kl. 19.00 Utsättning av
drottningar för parning torsdagarna den 3 juni
o 17 juni 2010. Enramslådor, Kiler o Apideal
ådor. Information på E-post <[email protected]>.
Höö (Älmhult)
Drönarlinje RÅ0706. Ger ett drönararv SK
0610 på modersidan och KDK05-511 på fadersidan. Leif Olofsson tel 0476-12115
Nynäs (Sörmlandskusten)
Larvhämtning i Sörmland. Ring eller maila
för tider och närmare information till Thomas Rafstedt tel. 070-6637799, infra.kart@
swipnet.se
Larvdag i Mölnlycke
Råda Säteri lördagen den 5 juni 2010 kl. 10.30.
2 dagars celler beställs senast sista maj.
Ligustica
Visingsö
Parningsplatsen på Visingsö öppnas lördagen
den 15 maj (i samband med drottningodlingens dag) och stänger söndagen den 29 aug.
Anmäl till parningsplatsansvarige Lars Forsberg hur många drottningar du tänker sätta
ut. Du får då stolpnummer av Lars. Du kan
använda både Apidea och SBR-kassett. Drönarmaterial är 5 olika linjer av ligusticamaterial – se senaste LigusticaBlad. Kostnad 40
kr per utsatt drottning. Tfn till Lars Forsberg:
0390-40156 eller 0390-40440. Varje drottning
skall ha medföljande flyttningsintyg från bibesiktningsman.
Mellifera
Vitsand
Rasparningsplats med bred drönarbas vecka
26-29. Kontakt Inger Bengtsson 0560-30091.
19
Kompisutveckling
Kompetensutveckling i svensk biodling
Erik Österlund
Svensk biodling har under de
senaste åren haft ett vikande
antal biodlare och färre
bisamhällen. Denna trend
har bromsats upp och inom
vissa distrikt sker det idag en
mycket positiv nyrekrytering
av biodlare.
I
den nyrekrytering som har skett under
de senaste åren finns det en ökande andel kvinnor. Även invandrare ökar
bland de nyrekryterade biodlarna. I detta
har kompetensutvecklingsprojektet Kompis en del.
Från februari 2008 till april 2010
har detta kompetensutvecklingsprojekt
varit igång, ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR). SV var
projektägare och samtidigt den av parterna som ansvarade för genomförandet av
kompetensutvecklingen/studiecirkelverksamheten. Det har finansierats av EU:s
Landsbygdsprogram och Studieförbundet
Vuxenskolan.
De som lett projektet är Jonny Ulvtorp
och Lotta Fabricius Kristiansen. Här svarar
Jonny på några frågor om projektet.
Vilka förhoppningar hade ni
med projektet?
– Vi planerade att genomföra 200 studiecirklar med cirka 10 deltagare i varje cirkel. Vi ville nå cirka 2 000 biodlare. Vi fokuserade på nyrekryterade biodlare och
handledningen Min första sommar som
biodlare. Också biodlare som hållit på ett
tag ville vi nå med kompetensutveckling i
drottningodling och biavel.
– Projektet marknadsfördes genom aktiviteter via samtliga 190 lokalavdelningar
av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och
SV:s ännu fler lokalkontor fördelade över
riket. Vi gick också ut via SBR:s 25 distrikt
och ca 300 lokalföreningar. Vi inriktade
20
oss på att engagera
kvinnliga nätverk
och invandrarföreningar som är knutna
till biodlingen.
Hur många har
ni nått med
utbildning
– Vi började lite blygsamt med 69 cirklar och sammanlagt
640 deltagare 2007.
Sedan ökade antalet
cirklar och antalet deltagare för varje år.
2008 hade vi 90 cirklar med sammanlagt 817 deltagare. 2009 genomförde vi
123 cirklar med 1099 deltagare. Vi nådde
målet med råge. Sammanlagt 282 cirklar
med 2556 deltagare.
– Till detta kan läggas att vi har utbildat
cirka 150 cirkelledare vid 3 tillfällen.
Vad har deltagarna lärt sig?
– Deltagarna i studiecirklarna har lärt sig
biodlingen från grunden. Cirka 150 cirkelledare har fått ökade kunskaper om att
leda en studiecirkel samt fått kunskaper
om det nya studiematerielet samt användningen av det.
Har projektet genererat något
mer än kunskap?
– Information om projektet finns på hemsidor, både SBR:s och SV:s. Vi har producerat och distribuerat en CD till samtliga studieledare, SBR:s föreningar samt till alla
SV:s kontor. Cirka 30 filmsekvenser finns
tillgängliga för studieledarna via internet.
Under projektperioden och främst 2009
har det tillkommit fler biodlare än något
annat år de senaste 10 åren.
Vad har projektet fått för konsekvenser för svensk biodling?
– Det finns idag cirka 150 väl motiverade
cirkelledare som har fått tillgång till ett studiematerial som inte har funnits tidigare.
Vid utvärdering av studiematerialet har det
redovisats att cirkelledarna inte någonsin
haft tillgång till så bra studiemateriel inom
biodling som det finns tillgång till nu. Med
fler nya biodlare i föreningarna kommer
dessa att stärkas i sitt fortsatta arbete
Vad händer efter Kompis?
– I utvärderingen av projektet finns det
några tydliga önskemål från deltagarna.
Man vill ha en årlig träff för att förkovra sig.
Den skall vara i januari. Det finns 4 platser
som det fungerar bra att lägga dessa årliga
träffar på, Alvesta, Trollhättan, Enköping
och Umeå. Cirkelledarna har givit uttryck
för att det finns fler ämnen där man vill
få tillgång till presentationer, dvs bra arbetsmaterial. SBR och SV har här en uppgift att förvalta för att tillgodose önskemålen. SBR kommer att söka medel ur nationella programmet för att försöka finna
en finansiering för framställning av mer
studiemateriel.
Bitidningen 5 2010
Preben Kristiansen
Bihälsokonsulent
Bihälsa
Hur har det gått med övervintringen
I Bitidningen nr 3 nämnde jag
planerna om att undersöka hur
det gått med övervintringen
genom en webbaserad enkät.
På SBR:s hemsida finns det nu
en länk till undersökningen,
som genomförs i samarbete
med Danmarks Biavlerforening.
F
örutom frågor om antal invintrade samhällen och antal samhällen nu på våren
finns det några frågor om varroabekämpning. För att få en så bra bild som möjligt av
läget kring övervintringen, är det viktigt att vi
får in många svar. Jag vore således tacksam
om ni går in på hemsidan, klickar er fram
till enkäten och sedan ägnar några minuter
åt att besvara den.
Nosemasjuka
Det kan vara en bra idé att kolla nosema
i samhällena nu på våren. T.ex. bör man
innan eventuell förstärkning eller sammanslagning av svaga samhällen veta om samhällena är nosemainfekterade. Slå inte ihop
nosemasjuka samhällen med friska samhällen. En säker diagnos av nosemasjukan kan
enbart ställas genom mikroskopisk analys av
bins tarminnehåll eller av hela bin. Typiska
yttre symptom på nosemaangrepp saknas.
När ett samhälle skall undersökas ger prover på levande bin det säkraste resultatet. Ett
nosemaprov bör omfatta cirka 60 bin för tillfredsställande säkerhet i diagnosen.
Samhällen som angripits av nosema i
en omfattning som går att diagnosticera bör
överföras på smittfritt vaxbygge. Vid kraftiga
angrepp bör man överväga avlivning av samhället. Smält ned kakverk med utsotsfläckar
Figur 1. Utsot förekommer utan koppling till
nosema, men när utsot och nosema förekommer samtidig sprider utsoten nosemasporer effektivt. Foto: Preben Kristiansen
Bitidningen 5 2010
samt kakverk från såväl kraftigt angripna
som avlivade samhällen. Förutom åtgärder
för att minska smitta genom förorenat vax
handlar bekämpning av nosema främst om
förebyggande åtgärder. Se till att ha bra pollenkällor nära bigården och drivfodra under
perioder utan drag (ett bisamhälle får aldrig
svälta). Tillgång på protein och det enskilda
biets proteinstatus påverkas nosemans förlopp. Bin som fötts upp med brist på pollen
är känsligare för angrepp än mer välfödda
bin. Å andra sidan förvärras ett nosemaangrepp hos bin som inte behövt utstå näringsbrist, om tillgången på protein ökas.
Proteinfodring på våren kan alltså förvärra
ett angrepp av nosema.
Undvik att krossa bin i samband med ingrepp. Bina rensar och slickar upp rester av
krossade bin vilket effektivt kan sprida nosemasporer om de krossade bina var angripna.
Foderanordningar där bina blir liggande i
fodret innebär också en spridningsrisk.
En beskrivning av hur man kan analysera bin för nosema finns på SBR:s hemsida (sökväg: Bin och biodling > Bihälsa
> Bisjukdomar och parasiter > Nosema).
Mer att läsa om nosema finns även i följande artiklar:
Ingemar Fries och Eva Forsgren. 2008.
Undersökning av spridningen av Nosema
ceranae i Sverige. Bitidningen 1/2 2008, s
26-27
Ingemar Fries och Eva Forsgren. 2008.
Nosema ceranae fungerar inte som
Nosema apis. Bitidningen 6 2008, s 20-21
Bestämmelser om flyttning
Vid flera av vårens möten har det kommit
upp frågor om regler för flyttning av bisamhällen. Bestämmelserna om flyttning anges
i Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka (SJVFS 1992:38. Omtryck 2002:46). I
13 § står det att bigården skall undersökas
innan tillstånd kan lämnas att ”bortföra levande bin, utbyggda vaxkakor och avfall av
sådana, begagnade bibostäder eller begagnade biodlingsredskap från område som är
förklarat smittat eller misstänkt för smitta av
amerikansk yngelröta…”. Undersökningen
skall genomföras av bitillsynsman, som kan
utfärda tillstånd om inte det påvisas amerikansk yngelröta i bigården och om det ej påvisats under de två föregående månaderna.
Flyttning i lagens bemärkelse är flyttning
över församlingsgräns. Vilka församlingar
som är smittförklarade framgår av Jordbruksverkets föreskrifter om smittförklarade
Figur 2. En drönarram sätts in i kupan
vid första vårinspektionen. Ramen bör ha
kontakt med yngelklotet, men med yngel på
båda sidor. Vilken typ av ram som används
beror främst på hur ofta man vill genomföra
ingrepp för att avlägsna drönaryngel.
områden. Dessa kan laddas ner från verkets
webbplats www.jordbruksverket.se (sökväg:
Djur > Annat om djur > Biodling > Regler för biodling).
Innan tillstånd för flyttning kan utfärdas inom varroazon 2 och 3 måste nedfallsundersökning med avseende på varroa
genomföras. Hur nedfallsundersökningen
ska göras framgår av 37 § i föreskrifterna
om bekämpning: ”Undersökning rörande
förekomst av varroakvalster skall omfatta
minst en tredjedel av bigårdens samhällen,
dock minst två samhällen. Undersökningen
skall ske genom analys av nedfall. Under
binas aktiva period skall nedfallet insamlas
med varroainlägg i samhället under minst14
dagar.” Information om varroazoner finns
på samma sida som angetts ovan.
Dags för drönarram
Genom att avlägsna täckt drönaryngel ett
antal gånger på våren/försommaren kan
kvalstermängden i varroaangripna samhällen minskas. Det är bäst att försöka fånga
kvalstren så tidigt som möjligt, därför är det
nu dags att sätta en drönarram i kuporna.
Att avlägsna drönaryngel räcker inte som
enda bekämpningsåtgärd, men är ett bra
komplement till de åtgärder som ska vidtas
senare på säsongen. Hur man kan gå tillväga
beskrivs i broschyren ”Varroabekämpning
med ekologiska metoder” (Jordbruksinformation 10-2001), som kan beställas från
Jordbruksverket (via webbplatsen eller på
telefon 036-15 50 00) eller genom Bibutiken på SBR:s hemsida.
21
Verksamhet med bin 2009 vid SLU
Ingemar Fries, Eva Forsgren – Ekologiska institutionen, SLU
Forskning
ii) Kvalstrens fertilitet på
arbetaryngel
Vi har ännu enbart hunnit underBEE DOC
söka fertilitet (yngelproduktion eller
Under 2008 skedde utlyste Euroej) och fekunditet (antal potentiellt
peiska Kommissionen medel till ett
fertil avkomma) hos varroakvalster
forskningsprojekt med fokus på bisom angriper arbetaryngel. Arbehälsa. Ett konsortium av 11 partners
tet innebär att celler med puppor
(SLU är en av dessa) under ledning
med mörka ögon lokaliseras och att
av koordinatorn, Robin Moritz från
dessa undersöks för varroakvalster.
Tyskland, ansågs ha den bästa ansöNär angripna celler hittas undersöks
kan och har fått ett projekt beviljat
dessa noga i stereolupp och endast
2009 under akronymen ”Bee Doc”.
celler med ett moderkvalster komPartners fördelar sig på två från
mer till användning för bedömning
Tyskland, två från Sverige, och en Figur 1. Koordinatorn för Bee Doc, professor Robin Moritz,
av reproduktion. Samtliga stadier av
från respektive England, Schweiz, under en seglats på Medelhavet.
kvalster i cellen registreras och med
Frankrike, Belgien, Bulgarien, Spautgångspunkt i puppans utvecknien och Slovakien. I gruppen finns
lingsstadium kan man avgöra om avkomgare, dels på Gotland, dels i Uppsala för
representerad god kompetens inom såväl
man kan bli fullgången eftersom tiden för
att kunna studera utvecklingen mer i debiologi, genetik, insektsimmunologi, movarje utvecklingsstadium hos parasiten är
talj
under
2009.
De
parametrar
som
stulekylärbiologi som kemi, Projektet startar
klarlagd i detalj.
derats under 2009 är:
1 mars 2010 och kommer att pågå under
Av figur 2 framgår hur stor andel motre år. Projektet fokuserar på interaktioi) Ynglets attraktionskraft
derkvalster
som producerat potentiellt rener mellan olika patogener, patogener
ii) Kvalstrens fertilitet på arbetaryngel
produktionsduglig
avkomma hos underoch bekämpningsmedel, samt hur binas
och
sökta
Bondbin
samt
hos kontrollbin.
väl och ve påverkas av olika kombinatioiii) Populationsdynamik hos bina
Undersökningarna 2009 har utförts
ner av påfrestningar. Resultat från pro(bimassa och yngelmängd)
av Barbara Locke i 12 Bondsamhällen på
jektet kommer att rapporteras i BT och
i) Ynglets attraktionskraft
Gotland och 5 i Uppsala samt 12 kontrollkommer att finnas tillgängligt via webben
Fördelningen
av
kvalster
mellan
vuxna
bin
samhällen på Gotland och 7 kontrollsamnär projektet kommer igång. Projektstart
och
yngel
kan
påverkas
av
hur
attraktivt
hällen i Uppsala. Totalt har 377 celler unär 1 mars 2010.
ynglet är för kvalsterhonorna. Vi har i ett
dersökts i Bondsamhällen och 431 celler i
mindre material tidigare sett en tendens
kontrollsamhällen under 2009.
Bond-projektet
att större andel kvalster finns på de vuxna
Andelen infertila kvalster har inte
(”Live and let Die”)
bina
hos
Bondbin
jämfört
med
kontrollvarit specifikt särskiljande mellan grupBond-projektet och dess utveckling sedan
bin, något som kan tolkas som skillnader
perna, men det är uppenbart att försenad
1999 (när vi etablerade 150 samhällen isoi ynglets attraktivitet. Från data insamlat
äggläggning och mortalitet hos juvenila
lerat på södra Gotland, tillsatte varroakval2009 syns ingen signifikant skillnad i förstadier, tillsammans med infertila moster till samtliga samhällen och sedan inte
delning
av
kvalster
på
yngel
resp.
vuxna
derkvalster, ger en sämre reproduktionsbekämpat dessa), har beskrivits tidigare i
bin hos Bondbin och kontrollbin. Det beförmåga hos kvalster i Bondsamhällen
BT (Fries, 2007). I sin ursprungliga tapptyder att om det finns systematiska skilljämfört med kontrollsamhällen. Data från
ning är Bond-projektet avslutat. Vi kan
nader så är de så små att de sannolikt är
2009 verifierar de preliminära observatiokonstatera att några få av de 150 samhälav
marginell
betydelse
för
binas
överlevner som rapporterats från fältsäsongen
lena fortfarande är vid liv tio år efter förnad. De skillnader som tidigare registre2008 och förstärker uppfattningen att en
sökets början, och vi har påbörjat ett nytt
rats i detta avseende har varit mest uttaviktig skillnad mellan grupperna är just
arbete för att dels öka antalet samhällen,
lade mot slutet av säsongen. Data för den
kvalstrens reproduktionsframgång. Tididels försöka förstå vad som skiljer de bin
perioden
är
ännu
inte
bearbetad
och
kan
gare uppgifter i litteraturen har fokuserat
som överlevt från andra bin.
möjligen förändra bilden när materialet
på skillnader i kvalstrens fertilitet när det
Under 2008 odlade vi drottningar
analyserats i sin helhet.
undersökts varför bisamhällen överlever
från Bond-drottningar och gjorde avläg22
Bitidningen 5 2010
Figur 2. Andelen moderkvalster med potentiellt fertil avkomma i celler med ett moderkvalster i Bondsamhällen respektive Kontrollsamhällen. Skillnaden mellan grupperna
är högsignifikant (p<0.001, chi-square).
utan behandling mot varroakvalster. Mot
bakgrund i de data som nu samlats in bedömer vi att en viktig faktor för Bondbinas
överlevnad är sämre reproduktionsframgång hos kvalstren jämfört med vad som
är fallet i kontrollsamhällen.
iii) Binas populationsdynamik
Tidigare registreringar har indikerat att
en anledning till att Bondsamhällen har
bättre överlevnadsförmåga än kontrollsamhällen bottnar i att de producerar mindre mängder bin och således genomsnittligt är mindre samhällen. De samhällen
som undersökts 2009 på Gotland (Bond,
N=14; Kontroll, N=12) och i Uppsala
(Bond, N=7; Kontroll=7) visar samma
mönster (se figur 2 och 3). En bidragande
orsak till bättre överlevnad hos Bondbin
(med varroakvalster) kan därför vara att
samhällena generellt är mindre. Materialet är ännu inte färdiganalyserat. Insamlade data måste också analyseras för att
utesluta att mindre samhällen inte är en
effekt av höga kvalstertal utan kan fungera
som en strategi för att långsiktigt överleva
angrepp av varroakvalster.
För att utröna bakgrunden till skillnader i överlevnad av samhällen angripna av varroakvalster har Barbara under
2009 också gjort en orienterande studie
i samhällen som ställts till förfogande av
Dr. Yves le Conte i Avignon i Frankrike.
Preliminära data tyder på att där är fertiliteten hos kvalster på arbetaryngel kraftigt
nedsatt. Hos de gotländska bina är det istället fekunditeten, alltså mängd fertil avkomma, som skiljer mot kontrollbin. Det
kan alltså vara helt olika saker som orsakar förändringar i motståndskraft mot
Bitidningen 5 2010
Figur 3. Antal vuxna bin vid två mättillfällen hos undersökta Bondsamhällen (N=14) och kontrollsamhällen (N=12) på Gotland. Staplar som
streck i figuren anger ± medelfelet.
kvalster. Under 2010 skall vi fortsätta och
utöka dessa studier. En förutsättning för
att upprätthålla Bond-projektet har varit
det stöd som utgått från Jordbruksverket
via det nationella programmet.
Virusforskning
Nästan samtliga av de omkring 18 kända
virusinfektioner hos bin har isolerats i
England på Rothamsted Experimental
station av Leslie Bailey och Brenda Ball.
Isolaten har karakteriserats med serologiska metoder och endast ett 10-tal har
senare sekvenserats så att molekylärbiologiska detektionsmetoder kan utvecklas. I samband med att verksamheten
med bisjukdomar har lagts ner på Rothamsted har genom ett samarbetsavtal
mellan Rothamsted och SLU antisera för
samtliga bivirus överförts till SLU. Genom
tidigare samarbete med Brenda Ball har
vi också tillgång till historiska isolat som
ännu inte karakteriserats med moderna
metoder och som därför inte är möjliga
att diagnostisera om man inte använder
sig av antikroppsbaserade metoder. Således finns det identifierade virusinfektioner där vi idag inte vet någonting om
spridningen eller huruvida infektionerna
har betydelse för binas hälsa. Genom ett
forskningsanslag från Formas har vi knutit en specialist på bivirus till SLU, Dr. Joachim de Miranda, med syftet att utnyttja
potentialen i det historiska materialet från
Rothamsted.
Flera intressanta resultat baserat på
material från England föreligger redan.
Joachim har bl.a. lyckats producera markörer specifika för isolat av DWV som härrör från en tid innan varroakvalster kom
till England. Tillsammans med jämförelser av gensekvenser, kommer det att ge oss
möjligheten att undersöka hur/om virus
förändras när en vektor (i det här fallet
varroakvalstret) förs in i systemet. Vidare
har det varit möjligt att uppföröka ett virus
Figur 4. Antal
vuxna bin vid
två mättillfällen
hos undersökta
Bondsamhällen (N=7) och
kontrollsamhällen (N=7) i
Uppsala. Staplar
som streck i
figuren anger ±
medelfelet.
23
som bara detekterats en gång, och då med
serologiska metoder, nämligen Arkansas
bee virus. Nu återstår sekvensering som
möjliggör utveckling av specifika markörer
som kan användas för diagnos med molekylärbiologiska metoder. Som namnet
anger kommer det ursprungliga isolatet av
Arkansas bee virus från USA. Det skall bli
intressant att se om infektionen är spridd
och hur bin påverkas av infektionen.
Joachim kommer fortsättningsvis
vara knuten till SLU åtminstone tre år till
då vi som partner i ett europeiskt samarbetsprojekt, Bee Doc, med fokus på bihälsa, har fortsatt finansiering för virusforskning
Deformed wing virus
Transmission
Då vi tidigare visat att DWV kan överföras
med infekterad sperma till drottningens
ovarier, och att drottningarna sedan lägger infekterade ägg (de Miranda & Fries,
2008) uppstår frågan vad det kan betyda
för ett bisamhälle att ha en drottning som
lägger infekterade ägg. Med hjälp av Bert
Thrybom inseminerades 12 drottningar
med infekterad sperma. Drottningen, som
producerade ynglet för omlarvning, konstaterades fri från smitta. Samtidigt seminerades drottningar med sperma fri från
DWV. De drottningar som började lägga ägg
sattes till samhällen för de tilltänkta observationerna. Tyvärr producerade inte någon
av de sex drottningar som seminerats med
infekterad sperma infekterade ägg. Eftersom vi tidigare fått två av tre drottningar
behandlade på samma sätt att producera
infekterade ägg är resultatet förvånande.
För att likväl kunna svara på frågan vad det
betyder att drottningen lägger infekterade
ägg kommer vi att undersöka avkomman
hos befintliga drottningar i samhällen där
vi vet att äggen är infekterade med sådana
samhällen där drottningarna lägger oinfekterade ägg. De registreringarna kan ske
först fältsäsongen 2010 på bisamhällen vi
förfogar över i Uppsala. Sannolikt krävs
det en minsta mängd virus för att överföra
smitta veneriskt då vi vet att sperman som
användes 2008 innehöll fler viruspartiklar
än den sperma som användes 2009.
24
Nosema hos bin
Nosema ceranae
År 2007 samlade vi i samarbete med jordbruksverket, länsstyrelserna och bitillsynsmännen i landet in prover från stora delar
av Sverige för analys av nosema. Motivet
var att undersöka i vilken omfattning vi
kunde påvisa den nya parasiten Nosema
ceranae. Av 393 prover var c:a 30% positiva och vi kunde påvisa att det förekom
mixade infektioner med N. ceranae och
Nosema apis. Detaljer om infektionernas
spridning och fördelning över landet har
redovisats i BT (Fries & Forsgren, 2008).
För att följa upp undersökningen 2007
och för att undersöka om den relativa
frekvensen av N. ceranae ökar över tiden,
har vi under 2009 tillskrivit samtliga biodlare som hade positiva prover och fått
in svar från merparten. Analyserna visar
att av 110 insända prov var 46 positiva för
Nosema. Av dessa var 17 prov rena isolat
av N. apis och resten mixade prov, d.v.s.
prov som innehöll båda parasiterna. Andelen prover med rena N. apis isolat har
faktiskt ökat sedan 2007 och i de mixade
proverna är andelen DNA från N. ceranae lägre än 2007 även om skillnaderna
inte är statistiskt signifikanta. Insamlade
data tyder inte på att det för närvarande
sker en ersättning av en parasit med en
annan, något som verkar ha skett på flera
andra håll i Europa. Kanske har klimatet
betydelse för den nya parasitens spridning
och utbredning.
Jämförande studier av virulensen hos
N. apis och N. ceranae har tidigare redovisats i BT (Fries & Forsgren, 2009).
Sjukdomsstatus i bigårdar med
små och stora vinterförluster
Inom projektet ”Samhällsekonomiska
konsekvenser av ett omfattande pollinationsunderskott och möjliga åtgärder för
att förhindra det” har SLU på jordbruksverkets uppdrag genomfört en undersökning för att jämföra allmän sjukdomsstatus i bigårdar med stor resp. liten vinterdödlighet. Undersökningen gjordes genom
att identifiera ett antal biodlare med stora
resp. små vinterförluster 2008/2009 och
be dem skicka in prover på vuxna bin för
analys till SLU under maj 2009. Totalt
har prover på bin från bigårdar med vad
som kan betraktas som små vinterförluster (12 % eller mindre, variationsbredd
0-12 %) och bin från bigårdar med vad
som kan betraktas som höga vinterför-
luster (14 % eller mer, variationsbredd
14-40 %). Då ett biprov maximalt skall
innehålla bin från 10 samhällen har mer
än ett prov analyserats från vissa bigårdar,
totalt 27 prover från bigårdar med små
förluster och 10 från bigårdar med stora
förluster. Analyser har genomförts för förekomst av mikrosporidier (N. apis samt
N. ceranae), sporer av amerikansk yngelröta (Paenibacillus larvae), europeisk
yngelröta (Melissococcus plutonius), angreppsgrad av varroakvalster (Varroa. destructor) trakékvalster (Acarapis woodi)
samt infektion av tio olika virusinfektioner
(deformed wing virus - DWV, acute bee
paralysis virus - ABPV, Kashmir bee virus
- KBV, Israeli acute paralysis virus - IAPV,
sacbrood virus – SBV, slow paralysis virus
- SPV, chronic bee paralysis virus - CBPV,
black queen cell virus - BQCV, Varroa destructor virus 1 - VaDv1, Varroa destructor
Macula-like virus - VdMLV).
Mikrosporidier
Ett enda prov var positivt för mikrosporidier från en bigård med små förluster.
Artbestämningen visade att det var en
blandinfektion av N. apis och N. ceranae. I det aktuella materialet har således
inte infektion av mikrosporidier påverkat
övervintringsresultaten.
Amerikansk yngelröta
Två prover i varje grupp var positiva för
amerikansk yngelröta. I gruppen med små
förluster hade två bigårdar hos samma
biodlare över 200 bakteriekolonier per
platta i genomsnitt, ett värde som ofta
är förknippat med kliniska symptom på
sjukdom. Besiktning är påkallad. Av den
anledningen är det genomsnittliga infektionstrycket av amerikansk yngelröta högre
i bigårdar med små förluster, men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Ingenting
tyder på att amerikansk yngelröta påverkat förluster av bisamhällen i det aktuella
försöksmaterialet.
Varroakvalster
Angreppsgraden hos de vuxna bina varierade mellan 0-0,16 i bigårdar med små
förluster och mellan 0-0,09 i bigårdar med
stora vinterförluster.
Eftersom angreppsgraden av varroakvalster generellt var låg i samtliga bigårdar
och inte statistiskt skild mellan bigårdar
med små resp. stora vinterförluster är det
svårt att dra några slutsatser av det aktuella
försöksmaterialet. Således finns ingenting
som indikerar att varroakvalster spelat en
Bitidningen 5 2010
Små
förluster
Stora
förluster
Antal
prov DWV ABPV BQCV SBV KBV IAPV SPV CBPV VaDv1 VdMLV
27
23
1
27
27
0
0
0
0
0
0
10
8
0
10
10
0
0
0
0
0
0
Tabell 1. Antal positiva prover för tio olika virustyper i bigårdar med små resp. stora vinterförluster. I tabellen anges totalt antal prover och hur många av dessa som varit positiva
för respektive virustyp.
roll i förluster av bisamhällen i det undersökta materialet trots att vi genom andra
undersökningar vet att förluster ofta orsakas av varroakvalster med följdsjukdomar. Inte desto mindre är det intressant
att notera att relativt stora förluster kan förekomma också utan särskilt omfattande
problem med varroakvalster.
Trakékvalster
Samtliga 36 prover var negativa för trakékvalster. Det är osannolikt att trakékvalster
har med vinterdödlighet av bisamhällen i
Sverige att göra.
Virusinfektioner
Samtliga prover har undersökts för de tio
virustyper som vi för närvarande kan diagnostisera med molekylärbiologiska metoder (DWV, ABPV, KBV, IAPV, SPV, CBPV,
BQCV, VaDv1, VdMLV). Den sistnämnda
infektionen, VdMLV, är ett helt nytt virus
knutet till varroakvalster som isolerats av
Joachim de Miranda vid SLU, och som
ännu inte publicerats. Det återstår också
arbete för att undersöka om viruset även
infekterar bina.
Av de tio undersökta virustyperna
kunde bara fyra påträffas i de aktuella proverna. I Tabell 1 framgår hur stor andel
av undersökta prover som var positiva för
resp. virustyp fördelat på bigårdar med
stora och små förluster.
Som framgår av tabell 1 går det inte
att finna ett mönster mellan förekomst av
virusinfektioner och förluster av bisamhällen i det undersökta materialet. Däremot
är det intressant att notera att vi finner
BQCV och SBV i samtliga undersökta prover. Med tanke på den geografiska spridningen varifrån proverna samlats in (från
Skåne upp till Mälardalen) kan man konstatera att dessa två virustyper är mycket
vanligt förekommande. Ett smittryck finns
tydligen konstant utan att det i de flesta fall
resulterar i kliniskt sjuka samhällen. DWV
är också mycket vanligt förekommande
men åtminstone några prover har varit
negativa. Vi vet sedan tidigare att kraftiga
Bitidningen 5 2010
angrepp av DWV oftast är knutet till varroaangrepp, men i det undersökta materialet är förekomsten av varroa för låg i alla
undersökta prover för att ge ett samband
mellan DWV och varroakvalster.
Det skall understrykas att den inventering som genomförts ger en ögonblicksbild
i efterhand, när förluster är ett faktum. För
att kunna förstå vilken roll sjukdomar och
parasiter spelar vid förluster av bisamhällen kan det vara mer effektivt att etablera
ett moniteringssystem där provtagning
tas innan förluster över vintern inträffar.
Förslag om ett liknande övervakningssystem föreligger där man avsett att använda
SBR:s demonstrationsbigårdar. Projektet
har ännu inte fått stöd via det Nationella
programmet för stöd av produktion och
saluföring av honung, men måste anses
som en angelägen aktivitet för att kartlägga sambandet mellan sjukdomar/parasiter
och vinterförluster i Sverige.
Diagnosverksamhet
Under 2009 mottogs totalt 1550 prov. En
del av dessa orsakades av att det nu inte
krävs tillstånd från jordbruksverket för
att föra in levande bin till Sverige, bara
att vissa krav är uppfyllda. Av inskickade prover var 554 prov avseende import
av drottningar från Argentina. Samtliga
drottningburar från importen undersöktes för eventuell förekomst av ägg från lilla
kupskalbaggen (Aethina tumida) och
följebina undersöktes med avseende på
trakékvalster (Acarapis woodi). Ingen av
dessa skadegörare kunde påvisas.
Som tidigare nämnts har vi numera
molekylära redskap för att diagnostisera 10 olika virustyper hos honungsbin.
Denna diagnos ingår dock inte i den allmänna bitillsynen, och diagnos av olika
virustyper görs inte rutinmässigt.
Undervisning
Forskarutbildning
Den 11 december 2009 försvarade Eva
Forsgren sin doktorsavhandling ”Molecular Diagnosis and Characterization of
Honey Bee Pathogens”. Avhandlingens
innehåll finns sammanfattad i BT (Forsgren, 2010). Därmed finns för närvarande
endast en doktorand (Barbar Locke) på
SLU med fokus på bin och bisjukdomar.
Grundutbildning
Våren 2009 gavs den årliga grundkursen
”Bees beekeeping and pollination” vid institutionen för entomologi. Kursen som
pågår i 5 veckor heltid (hela maj och in i
juni) ges numera på engelska då flera utbytesstudenter varje år väljer att gå kursen. Det var 19 studenter som gick kursen
2008. Första halvan av kursen innehåller
en del som ägnas åt vilda bin och humlor,
med mycket exkursioner och artkunskap.
Andra delen av kursen ägnas uteslutande
åt honungsbin och biodling.
Referenser och Publicering 2009
de Miranda, J.R., Fries, I. 2008. Venereal
and vertical transmission of deformed
wing virus in honeybees (Apis mellifera
L.). Journal of Invertebrate Pathology 98,
184-189.
Forsgren, E. 2010. Infektionssjukdomar hos
honungsbin.Bitidningen 109, mars, 25-27.
Forsgren. E., de Miranda, J.R., Isaksson,
M., Shi, W., Fries, I. 2009. Deformed wing
virus associated with Tropilaelaps mercedesae infesting European honey bees
(Apis mellifera). Experimerntal & Applied
Acarolgy 47, 87–97.
Fries, I. 2009. Nosema infections in European honey bees. Bee Craft 91, 9-11
Fries, I. 2007. Varroaangripna bin som överlever utanbehandling i ett nordiskt klimat.
Bitidningen 106, april, 14-16.
Fries, I., Forsgren, E. 2009. Nosema ceranae fungerar inte som Nosema apis.
Bitidningen 108, juni, 20-21.
Fries, I., Forsgren, E. 2009. Verksamhet med
bin 2008 vid SLU. Bitidningen 108, april,
26-28.
Fries, I., Kristiansen, P. 2009. Sjukdomar,
parasiter och skadegörare i bisamhället.
Förenade bigårdar förlag, Tjälmo, 192 pp.
Fries, I., Forsgren, E. 2008. Undersökning av
spridningen av Nosema ceranae i Sverige.
Bitidningen 107, januari/februari, 26-27.
25
Biodlingshandläggare med
passion för ripjakt
Marie Axelsson
Bitidningen känner Jordbruksverkets nya biodlingshandläggare Jackis Lannek
på pulsen. Hon efterträder
Kerstin Ebbesten och delar
tjänsten med Margaretha
Tervell. Två personer gör
att tillgängligheten ökar,
även om tjänsten till timmar
räknat är densamma som
förut.
J
Vad gjorde du tidigare?
– Jag har arbetat på Jordbruksverkets
sedan 2000. Först med frågor relaterade
till värphöns och från 2004 arbetade jag
med frågor kring ekologisk animalieproduktion. Där har man också nära kopplingar till ekologisk växtodling. Det är bra
erfarenhet när jag nu arbetar med biodlingsfrågorna. Jag har också arbetat med
frågor som handlar om hur vi ska bevara
och nyttja våra husdjur på ett långsiktigt
hållbart sätt. Innan jag började på Jordbruksverket arbetade jag bland annat som
djursjukvårdare inom smådjurssjukvården i 16 år och jag har även sysslat med
naturinventeringar.
Vad innebär tjänsten som biodlingshandläggare?
– Vi administrerar två tunga områden, det
nationella programmet och tillsynsorganisationen. Det nationella programmet fördelar bidrag från EU och svenska staten
till forskare och organisationer inom binäringen. Vi har 5 miljoner att dela ut, men
26
Foton: Joakim Lanneck
ackis arbetar i Uppsala och bor på en
gård mellan Norrtälje och Stockholm.
Där driver svägerskan hästverksamhet,
medan Jackis och hennes man har en
hobbybesättning får, samt en flock dvärghöns, fem hundar, två borderterrier och
tre strävhåriga vorstrar.
får ansökningar om det dubbla, 10 miljoner. Bitidningen finansieras exempelvis
delvis ur det nationella programmet. Hur
mycket pengar vi får av EU styrs av hur
många bisamhällen som finns i landet.
Jordbruksverket ska stödja länsstyrelserna i att ge vägledning till bisyningsmännen och se till att kompetensen bibehålls.
Vi försöker bland annat att skapa forum
där olika länsstyrelser kan utbyta erfarenheter.
Vad är viktigast i ditt uppdrag
just nu?
– Tre frågor är extra angelägna. Det är att
sätta biodlingsfrågorna, inklusive pollinering, på den interna agendan på Jordbruksverket så att verket inser att vi behöver mer resurser. Just nu jobbar jag
intensivt med att forma det nationella
programmet för nästa treårsperiod, som
startar 2011. Det är viktigt att det blir bra.
Den tredje mycket viktiga frågan är att tillsyns- och smittskyddsfrågorna fungerar.
Det behövs för en enhetlig bitillsyn.
Vilken nytta har biodlarna
av det?
– Det nationella programmet syftar till att
hjälpa biodlarna på olika sätt. Det kan exempelvis vara att öka möjligheterna att saluföra honung. Tidskrifterna Bitidningen
och Gadden får båda stöd, och det är viktiga redskap för att föra ut kunskap till biodlarna. Vi planerar att hålla en konferens
i höst där alla som fått pengar beviljade ur
Nationella programmet ska komma och
berätta om sina projekt och vilka resultat
de fått ut av dem. Jag hoppas att många tar
tillfället i akt att komma och ta del av ny
kunskap och inspiration. Håll utkik efter
inbjudan i Bitidningen!
– Tillsynsorganisationen är väldigt
viktig för djurhälsan och om vi kan bidra
till att hindra smittspridning är det givetvis
väldigt bra för biodlarna.
Har du några egna visioner,
något du vill förbättra inom
binäringen?
– Jag önskar att bitillsynen moderniseras
Bitidningen 5 2010
Fem snabba till
Jackis Lannek
Ville bli som liten:
Cirkusartist såg spännande ut, men jag
insåg att det kan vara bra att studera
också.
Vill, men törs inte:
Det jag vill, det törs jag. I så fall är det annat
som hindrar.
Det har jag i lunchlådan:
Vintertid blir det gärna hemlagat eget lamm
eller vilt. Sommartid blir det något från den
egna trädgården.
Drömsemestern:
Sensommarens vecka i fjällen med ripjakt missar jag INTE. Det är underbart
med stillheten och att följa naturens rytm.
Om man skjuter en och annan ripa är det
mera en bonus.
och att det bildas en Bihälsoorganisation,
ungefär på samma sätt som för nötkreatur,
får, getter och grisar. Där ska biologer och
duktiga veterinärer samverka och biodlare
ska kunna få rådgivning och läkemedel utskrivna om det behövs. Det behövs ett bra
kontrollprogram. Tänk vilket bra säljargument för till exempel en drottningodlare
att kunna sälja drottningar från garanterat friska samhällen. En annan vision
är att det ska finnas bisamhällen på alla
naturbruksgymnasier, så att intresse för
biodling grundläggs hos unga som redan
har ett intresse att arbeta på landsbygden
som vuxna.
biodlare, men jag hoppas få möjlighet att börja med egna bin igen vad
det lider.
Hur smakar din favorithonung?
– Bäst tycker jag om ljus blomsterhonung,
Om jag var ett bi:
Då skulle jag nog vara ett vinterbi, så att
jag fick leva länge och hinna lära mig
mycket.
men det beror på användningen. Ska jag
göra en glace till revbensspjäll så passar
ljunghonungen mycket bättre.
Vilken är den största faran för
biodlingen?
– Definitivt att vi inte lyckas rekrytera nya
biodlare i den takt som behövs. Kanske ett
mentorskap eller fadderverksamhet skulle
hjälpa många över den kritiska perioden
runt tredje, fjärde året som biodlare. Vi
behöver också ta vara på all den kunskap
som de äldre biodlarna besitter innan det
är för sent.
Har du eller har haft egna bin?
– Jag prövade i en tre-fyra år och hade som
mest sju kupor. Det var en kombination av
”bygdens barn” och nordiska drottningar.
Jag är tyvärr en mycket bättre byråkrat än
Bitidningen 5 2010
27
Information från
!
gen
i
l
t
n
Ä
Nu får Du
Bättre betalt!
En nyhet du har väntat på!
Efterfrågan på svensk honung ökar i butikerna och vi får bättre
betalt. Det betyder att vi i vår tur kan betala dig bättre för den
honung som du levererar till oss under 2010.
1. Vi betalar dina nya kupor!
Vi vet att många biodlare vill utöka sin biodling, men tvekar på grund av kostnaden.
Därför vill vi gärna hjälpa dig med ett investeringsstöd. Vi står helt enkelt för kostnaden
av minimum 5 kupor åt dig. Allt du behöver göra som motprestation är att leverera 100
kg honung under max 3 år per kupa till ett pris av 20 kronor per kilo åt oss. Erbjudandet kallar vi PRODUCENTPAKET och det gäller dig som redan har en eller flera kupor
med samhällen. Se nästa sida för pris och villkor.
2. Vi hämtar hos proffsen!
Även du som redan är proffs och är eller vill bli ÅRSLEVERANTÖR till oss får nya, förmånliga villkor. Den bästa nyheten är att vi hämtar din honung hos dig utan kostnad
om du kan leverera 22 stycken 28 kilos kärl, eller tre 140 kilos kärl, alltså full pall. Du
måste dock kunna ta emot en lastbil med bakgavel lift och ha ett markunderlag som
klarar en handtruck vid lastningen. Se nästa sida för priser och villkor.
3. Oslagbart treårskontrakt
Du som är större biodlare får nu ökad trygghet med ett mycket förmånligt treårskontrakt. Du blir KONTRAKTSLEVERANTÖR. De första två åren garanterar vi dig ett högt
pris, det tredje kan bli ännu högre om marknaden vill, alltså om priset på honung i butikerna fortsätter att stiga. Med treårskontraktet kan du jämna ut dina inkomster med
månadsvis förskottsbetalning från oss. Se nästa sida för villkor.
4. Bonus till alla vid 400 000
HF BONUS. Om vi lyckas köpa in 400 000 kilo svensk honung under 2010 så lovar vi
en bonus på 25 öre per kilo till ALLA som varit med och levererat denna honung. Så
uppmuntra dina föreningsmedlemmar! Se nästa sida för villkor.
Intresserad? Läs mer om priser och de specifika villkoren för våra erbjudanden på HF:s hemsida, www.svenskhonungsforadling.se. Eller ring oss nu! 0735-233101. Vi väntar oss rusning!!!
28
Bitidningen 5 2010
Information från
Omstart 2010 för HF och Sveriges biodlare
Svensk Honungsförädling AB har för avsikt att genom en ny inköpsstrategi skapa några nya typer
av leveransavtal, som vi hoppas och tror är mera anpassade till våra leverantörers olika behov.
Då vi under det senaste året lyckats genomföra helt nödvändiga prisökningar för svensk honung i
dagligvaruhandeln, har vi också lyckats skapa nya förutsättningar för att öka lönsamheten i marknaden för svensk honung och därigenom kan vi nu erbjuda våra leverantörer högre priser samt
bättre anpassade villkor till de olika behov och önskemål som svenska biodlare har.
1. Producentpaket. Vi har förstått att det finns en del biodlare som vill expandera sin verksamhet, men där kostnaden för
investeringen kan vara ett hinder för expansionen. HF har därför
tagit fram ett Producentpaket där vi står för kostnaden för investeringen av minimum 5 bikupor. HF:s Producentpaket innehåller
då följande.: Tak, botten, 4 lådor, ramar, vax. Dessa kommer
att finnas i måtten LN samt Langstroth. HF tar investeringskostnaden för detta och du som biodlare återbetalar investeringen
med honung som du levererar till HF. Hundra (100) kilo honung
under max 3 år per bikupa till ett pris på 20 kronor/kilo. Därefter
är bikupan/‑orna din egendom. Producentpaket riktar sig till dig
som idag har bisamhällen och vill utöka antalet. Vi ser helst att du
anmäler ditt intresse för detta innan den 30 maj 2010.
Producentpaket
Honungspris 20:‑/kg
Till säljare som är momsskatteskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12%
2. Årsleverantör. Detta är för dig som redan är, har varit, eller
vill bli leverantör till HF. Du har idag en etablerad biodling och vill/
behöver sälja allt eller delar av din skörd. HF erbjuder dig att leverera i antingen 28 alt 140 kg kärl som tidigare. Vi erbjuder oss att
hämta honungen hemma hos dig om du kan leverera dubbelpall,
616 kg i 28 kg kärl (22 kärl) lastat enl. gällande instruktion. Vid
leverans i 140 kg kärl hämtar vi hemma hos dig vid full pall 420
kg (3 kärl) lastat enl gällande instruktion. Detta förutsätter att du
kan ta emot lastbil med bakgavellift och att du har ett markunderlag för handtruck i samband med lastning av åkeriet.
Årsleverantör
pris/kg
28 kg kärl vattenhalt <20%
28 kg kärl vattenhalt 20,1-23%
31:‑/kg
30:‑/kg
140 kg kärl vattenhalt <20%
140 kg kärl vattenhalt 21,1-23% 32:‑/kg
31:‑/kg
Till säljare som är momsskatteskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12%
3. Kontraktsleverantör. För dig som är lite större biodlare, kontraktera hela din skörd till HF under 3 år. Då erbjuder
vi dig ett totalt upplägg av affären som vi tror kan vara oslagbart.
Vi garanterar dig ett fast högt pris de 2 första åren. Det 3:e året
ökar vi eventuellt ditt pris om marknaden då tillåter ett högre pris,
det vill säga om HF också lyckats höja priset för svensk honung
i detaljhandeln. Vi kan dessutom även ge dig betalt månadsvis i
förskott för din honung, från kontraktsdatum. Detta ger dig ett
Bitidningen 5 2010
jämnare kassaflöde i din verksamhet och kan kanske vara ett
bra alternativ.
Kontraktsleverantör
Volymkrav min. 3 000 kg/år.
Kontraktstid 3 år.
Kontraktspris enl. offert.
4. HF Bonus. För att ytterligare stimulera våra nuvarande och
nya leverantörer till HF lanserar vi några förmåner som du kan
tjäna ytterligare mera pengar på.
• Om HF under 2010 köper in en volym om minst 400 000
kg svensk honung från svenska biodlare, utbetalas en premie på 0:25/kg retroaktivt till alla som levererat något av
dessa kg.
• För nuvarande leverantörer som ökar sin inleverans med
>20% jmf med 2009 års inleverans, utbetalas en premie
på 0:25/kg.
• Leverantörer som har möjlighet att leverera sin honung innan
31/72010, kommer att få en premie på 0:25/kg.
• HF:s leverantörer som 2010 levererar för 4:e året i rad kommer att få en premie på 0:25/kg på 2010 års inlevererad
volym.
Ovanstående premier gäller endast om HF lyckas med det totala målet att köpa in 400 000 kg svensk honung.
5. Återtag. Denna tjänst från HF är till för dig som säljer honung på din lokala marknad, där vi med denna produkt kan
hjälpa dig att tjäna mer pengar, på mindre nedlagd arbetstid.
Du uppfyller på detta sätt alla krav som detaljhandeln ställer på
kvalitetssäkring, vilket innebär att alla livsmedelsprodukter skall
omfattas av en godkänd kvalitetssäkring. Enkelhet är ett ledord
för denna tjänst. Du skickar din grovsilade honung till HF och vi
tar hand om allt arbete, vilket innebär att vi återlevererar din honung i kartong som du direkt kan leverera till din butik, på detta
sätt hjälper vi dig att tjäna ytterligare pengar på din honungsförsäljning. Då HF är certifierade enl. IP Livsmedelsförädling, ekologisk honung, samt även för Sigillodlad honung, så kan vi alltid
hjälpa dig så att du kan sälja kvalitetssäkrad certifierad honung
till din lokala marknad.
6. Sigillodlad honung betalas med ett tillägg av 1:‑/kg
7. Bihusesyn skall/bör vara genomförd av HF:s leverantörer.
29
Hos oss finner Du det mesta till Din biodling, kupor, slungor mm.
Har Du vår katalog 2010 ?
Om inte, Ring
Biredskap 2010
Joel Svenssons Vaxfabrik
Tel: 0431-43 00 55 • www.joelvax.se
Skälderhuskupan, en rejäl
kupa som tål tuffa tag.
Utflykt med nybörjarkursen
eller föreningen ?
Ring oss så bokar vi en tid.
Flexikupan, LN & HLS
Glasburkar i plastpaket
350, 500 samt 700gr.
Självvändande slungare,
lagervara
4-r lågn / langstroth,
6-r alla ramformat,
9-r lågn / langstroth,
samt 39-r radial.
Ny prisvärd
avtäckningsbricka
Nya slungor till bra priser!
Vaxkakor
Skälderhusslöja - Anorak - Rejäla skyddskläder med avtagbara huvor - Skälderhusoverall
Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby
Tel: 0431-430055, Fax:-431855, Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax.
Hemsida: www.joelvax.se, E-post: [email protected] Bitidningen 5 2010
30
Frakt o exp.avgift tillkommer.
ÅRSLEVERANTÖR 2010 AVTAL Svensk Honung
SÄLJARE/BIODLARE
Medlemsnr:
(v.g. texta tydligt)
Namn:
Tele:
Mobil:
Adress:
E-post:
Postnr:
Ort:
BETALNINGSALTERNATIV
PRISLISTA
Bankens namn:
Bankens clear.nr:
Eget bankkontonr:
Eget bankgiro:
Eget plusgirokonto:
Vattenhalt
28 kg kärl
140 kg kärl
< 20%
31,00 kr
32,00 kr
20,1-23%
30,00 kr
31,00 kr
HF BONUS 2010
Vid min. 400 000 kg inköpt av HF 2010
0,25 kr
HF lev. som ökar med > 20% jmf 2009
0,25 kr
Leverantör som inlevererar före 31/7 2010
0,25 kr
Leverantör som 2010 levererar för 4:e året i rad
0,25 kr
SAMLASTNINGSPLATS OCH KVANTITET
Sigill godkänd honung
1,00 kr
SAMLAST.PLATS :
Jag har genomfört BIHUSESYN kryssa:
MOMSALTERNATIV
Momsreg.nr:
Ej momsskattskyldig
kryssa :
Förening:
Antal kärl:
Avtal:
Kärltyp: 28 kg
140 kg
Summa kg ca:
ALLMÄNNA VILLKOR FÖR ÅRSLEVERANTÖRER skördeåret 2010
Avtalet sändes snarast till HF, (före leverans).
Villkoren i detta avtal gäller till och med 31/12 2010, eller tills nya prisvillkor utges från HF.
Pris:
Se pris enligt ovan. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12%.
Genom att fylla i ovanstående ruta för moms reg. ansvarar leverantören för momsredovisning.
Om säljaren ej är momsskattskyldig utbetalas ej moms. Vid betalning via utbetalningskort utgår en avgift på 50:Leverans: Honungen inlevereras till HF under 2010.
HF bekostar frakt vid en samordnad leverans från en eller flera samlastningplatser.
Leverans av >616 kg (full dubbel pall 22 kärl x 28 kg 2 pallar i höjd) hämtas hemma i samband med tömning av respektive plats.
Vid leverans av honung i 140 kg kärl hämtas den hemma vid min. 420 kg (1 pall)
Honungens vikt faställes av HF vid inleverans till Mantorp.
Honungen levereras i livsmedelsgodkända returkärl som HF tagit fram. Säljaren kan välja mellan 28- eller
Kärl:
140 kg:s kärl. Säkerhetslock skall användas. HF:s leverantörer lånar (endast för leverans till HF) erforderligt antal kärl.
Ej använda kärl återlämnas vid leverans av honung. Ej återlämnade kärl debiteras med 50:- resp. 200:- st.
Ev. avgift till samlastningsplatsen för hantering betalas kontant vid avhämtning. Honung som levereras i ej livsmedelsgodkända
kärl, klassas som industrihonung och betalas med 17:-/kg. Kärlen skall vara märkta och ifyllda med HF:s locketikett
Vidare debiteras en diskavgift på 25:-/st inkl. moms och kärlen kasseras.
Kvalitet: Honungen kan levereras orörd och grovsilad. Grovsilens maskstorlek max 0,5 mm. Vad avser lukt, smak,
m. m. gäller SBR:s bedömningsreglemente. Honungen som levereras till HF behöver dock ej vara bedömd.
Vattenhalten fastställs vid invägningen på HF. Honung med vattenhalt över 23% mottages ej.
Betalning: Betalning sker normalt 30 dagar efter invägning hos HF
Bonus:
Ovanstående bonus gäller endast om HF lyckas med det totala målet att köpa in 400 000 kg svensk honung!
KÖPARE: Svensk Honungsförädling AB
Trumpetarevägen 5 590 19 Mantorp
Telefonnr: 0735 - 233 100
Telefaxnr: 0142 - 828 59
Bägge parter bekräftar härmed att vi tagit del av villkoren i detta Leveransavtal och godkänner det till alla delar.
Leveransavtalet undertecknas av säljaren och postas till HF.
Säljaren får av HF en undertecknad kopia av Leveransavtalet i retur.
Leverans sker efter kontakt med Svensk Honungsförädling AB
Mantorp
den
/
2010
Christer
Ankarlid
Svensk Honungsförädling AB
Bitidningen
5 2010
Ort
Säljare/Biodlare
den
/
2010
31
Leveransavtal
för skördeåret
2010
32
Bitidningen 5 2010
Marknaden
Säljes material mm
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-17. Lördag 11-13
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Biredskap Freddy Duwe, Vårsta.
Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge.
Öppet 15-19 måndagar.
Sommaröppet även fredagar.
Tel 08-53025347, 070-5107054.
www.freddyduwe.com
Biodligsmaterial allt från större biodling. Förtecknin via tel 0550-61925
eller mail [email protected]
Drottningodling Apidea och SweBee
16 av varje. Tillbehör. System NC kassett, 2 st. Ring/mejla för info.
Mobil 070-713 99 75. E-post:
[email protected]
P&M bibotten ger torra lådor. Enkel
städning, varroakontroll och fodring.
www.bibotten.se 0700-384041
Gårdsauktion i Öja, Sala: Fredag den 21e maj
kl 16.00 biredskap, kupor mm
kl 18.00 mindre lantbruk och
div [email protected]
Tel. 0047 47 46 54 78
Början av maj säljes ca 10 bisamhällen på SVEA och LN ramar. Tel
0733423778.
10 linjeparade buckfastsamhälle
2000:-/st. Anl Hugo Nordhs sjukdom.
Kontakt Lennart Nilsson 044/121342
Slunga 4-ramars med motor. Ej använd. Finns i Njurunda. 060-34009.
Honungsslunga 3 ram hand el motordriven 2000:- 0382-20149.
Bisamhällen
Buckfast bin till salu. Har 50 st. kompletta bisamhällen. 5 skattlådor till
varje (3/4 LN). Foderlådor o spärrgaller. Samt tomma lådor och spärrgaller. Ett parti ramar medföljer. Säljes
allt i ett, eller i små partier. Ring/
mejla för info.
Mobil 070-713 99 75. E-post:
[email protected]
Bin och bidrottningar säljs från Örebrotrakten. Leverans efter 1 maj.
Tel: 0739041387
Bidrott, gula ita. Bisamhällen, kupor,
honungspump 073-8058872
Arne Håkansson
Köpes
Bidrottningar
Bisamhällen Buckfast, Carnica lev
tidigt på våren. Edward 070 269 9234
[email protected]
Carnica-F1-bruksdrottningar,
avläggare (LN) och skaksvärm.
Igelstads bigård – 0505-59200.
Beg. LN lådor, tak osv. Allt av intresse. Halland med omnejd.
Tel. 0705-423721
Friparade krainerdrottningar, varroafri zon.Rickard 070-2716585
Bin eller avläggare i Västra Götaland
Tel 0522-663216/0707-270341
Döttrar efter stambokförda och fulltestade Buckfastdrottningar säljes.
För mer info se www.radabigardar.se
eller ring för best Egon Andersson på
031-88 38 77 eller 0708-78 93 70.
Samhällen på LS 3/4 el. 1/1 med lev.
början av MAJ. Tobias Grandér 0708
166 349. Uppsala
Kullaberg parningsstation
Rasparade Buckfastdrottningar. Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning.
Genetisk bredd i drönararvet. Beställ
Buckfast-drottningar från bästa samhällen parade på parningsstationen
350: -/st, Kullabi [email protected]
042-650 45, 0706-693 555. Plus frakt
Rörverk för honung köpes. Tel 0708404121
Ligusticabin helst LN/HLS. Material o
andra raser intressant. 0730883170
[email protected]
Bifolk - helst varrofritt. Åse Markussen, Skee (Strömstad), 0526-27005
(helg) eller +4793804814 (veckan)
Öppet hus Trogsta Honung Lör. 10 juli
kl 13. Anmälan obligatorisk. Karta, tel,
e-post: www.trogstahonung.se
Snart är den här!
Kent-Inge-kupan 0503-17007
Vaxsmältare, 1 st. anv. för demo och 1
st ny säljes
3500:- pr styck. 0410-334727
6ramars rostfri slungare, silcentifug.
Sjölis honungsslossare/avtäckare.
Uppvärmd sump, 2st pumpar. Samt
div utrustning och de bisamhällen
som övervintrat. Kurt Larsson 0708311280, [email protected]
Rostfri utrustning för hantering av
1-10 ton honung. Säljes komplett
eller i delar till halva nypriset.
Beställ tid för visning i Sala.
[email protected]
Tel. 0047 47 46 54 78
Ca 75 st Upplandskupan fr nytt
till bra beg. 500 - 1.500 kr för
kompl. kupa, LN med ramar o
tillbehör. [email protected]
Tel. 0047 47 46 54 78
Bi-bibliotek med tidskr., småskrifter, rapporter och böcker
från 1970-2000. Pris: 2.000 kr
/högstbj. [email protected]
Tel. 0047 47 46 54 78
Bi-lab. med div glasvaror och
kemikalier till fyndpris endast
1.000 kr. [email protected]
Tel. 0047 47 46 54 78
Lönsam och väl etablerad
salvproduktion till salu.
Omsättning ca 500.000 kr/år
Arbetsinsats ca 700 tim/år.
Starta-upp-hjälp kan ordnas. Export. [email protected]
Tel. 0047 47 46 54 78
Bitidningen 5 2010
33
Medlemsfokus 2010
Broschyrställ, bottentips,
medlemssiffror, utmärkta bigårdar, mm!
Värvarpaket 2010
R
ekvirera årets Värvarpaket till föreningar och distrikt! Värvarpaket 2010
beställs i första hand via e-post till:
[email protected].
I andra hand på telefon - 0735- 233 123.
OBS! Helt gratis!
Infobigården
Värvarpaket 2010 består av:
– 50 eller 100 flyers ”Lär dig biodling”
– 10 medlemsvärvarfoldrar ”Egen honung är guld värd”
– 8 inspirationsaffischer (gäller föreningar som inte rekvirerat dessa tidigare)
– 5 affischer – ”Informationskväll om biodling”
– 5 affischer – ”Inbjudan till studiecirkel”
Nytt broschyrställ!
A
tt sprida information om biodlingen är en central funktion för
Infobigården. Möjligheten att ta med sig information hem för de
intresserade är ett viktigt komplement. Det nya broschyrstället består
av ett A4 och två A5-fack där föreningen kan erbjuda lämpligt informationsmaterial. Från SBR kan rekvireras t.ex. flyern ”Lär dig biodling”
och överexemplar av Bitidningen. En annan möjlighet är att placera
föreningens egna informationsblad i ett av facken. Eventuella sponsorer kan också erbjudas plats för en trycksak.
Broschyrstället kostar 450:- och köps enklast i Bibutiken på www.
biodlarna.se eller beställs hos Maj-Britt Järnvall på telefon 0735-233
123. Ev. frakt tillkommer.
Bigårdsskylt
En ”utmärkt” bigård kan rädda dina samhällen!
I
vinter har dessvärre några av våra biodlarkollegor drabbats
av ofrivilliga skador på sina bisamhällen i samband med bl.a.
skogsavverkning i bigårdens närhet. Med en välplacerad Bigårdsskylt i bigården kan ägaren till bisamhällena alltid nås. Skylten
ger också en signal att här finns något, som man bör vara aktsam om. Tankarna kan också leda till att kontakta ägaren före
ev. arbetens påbörjande. Honungskunder blir också upplyst om
var det finns honung att köpa.
Bigårdsskylten kostar endast 99:- inklusive frakt och tryck
av namn och telefon/adress. Beställningen skickar du till epost: [email protected] eller ring Maj-Britt Järnvall på telefon
0735-233 123.
34
Bitidningen 5 2010
Medlemssiffror vecka 13
T
otalt antal inskrivna medlemmar uppgick i slutet av mars (vecka 13) till 9105
st. Jämför vi med fjolårets slutsumma på 9574 saknades 469 st. En del ”gamla”
medlemmar kommer att lösa medlemskap under vårmånaderna. Det största tillskottet kommer emellertid i form av nya medlemmar/biodlare. Fram t.o.m. vecka
13 hade vi fått 434 nya biodlare/medlemmar. I fjol rekryterades rekordmånga nya
– totalt 877 st. Når vi dit även i år? Vi har de bästa rekryteringsmånaderna framför oss, så hoppet finns!
Medlemmar v. 13 2010
Fullbetalande:
Familjemedlemmar:
Nya medlemmar:
Juniorer:
Totalt:
Försäljningssuccé och ett tips
7980
626
434
65
9105
SBR-bottnen 2010
E
fterfrågan på den nya SBR-bottnen överträffade alla våra förväntningar. Inte kunde
vi ana att den var så efterlängtad! Första upplagan tog slut på knappt 4 veckor, tidigare försäljningstakt pekade på att det skulle ha tagit 4 månader. Det blev några veckors
leveransstopp medan en ny omgång tillverkades.
Ett tips på en mycket praktisk och enkel landningsplats för bina ser du på bilden.
En perforerad plåt vinklas med en 5 cm kant. Kanten sticks in mellan bottnen och kupbänken. Den enkla fastsättningen gör landningsplåten lätt att flytta, om samhället ska
ut på vandring till nytt drag eller placeras i en ny bigård av något annat skäl. Målad i
olika färger hjälper plåtarna också bina med orienteringen till rätt kupa. Du har kanske
observerat att bina nu och då ”slår runt” på rygg vid landningen. En slät och våt yta gör
att dem då ofta inte kan komma loss, utan får sluta sina dagar fastklibbade på det våta
underlaget. Perforeringen minskar risken för bina att fastna med vingarna i kondenseller regnvatten. Plåt är också ett tåligt material, som är lätt att rengöra efter t.ex. vårens
rensningsflykt. Om man väljer måtten 33 cm x 20 cm, får man ut maximalt antal bitar
av en standardplåt. Dvs inget spill och lägsta möjliga pris per landningsbräda.
Med vänliga hälsningar!
Janne Mårtensson, SBR
Startpaket till alla nya!
Å
rets nya medlemmar i SBR erbjuds att köpa fyra rabatterade startpaket med olika innehåll.
Bokpaket och Profilpaket
rekvireras från SBR. Kuppaket
och Skyddspaket inhandlas hos
någon av våra redskapshandlare. Medverkande redskapshandlare 2010:
Joel Svenssons Vaxfabrik,
Munka Ljungby - 0431430055
Lovö Honung, Järfälla 08-7617744
LP:s Biodling, Säffle 0533-63111
MS Biredskapsfabriken, Töreboda – 050610273
Oscar Gustafsson
Biredskap, Varberg
– 0340-620021
Bitidningen 5 2010
35
36
Bitidningen 5 2010
Hela riket
Götaland
Svealand
Norrland
Summa
2129
612
295
3036
78
19
59
99
40
295
Norrland
Gävleborg
Jämtland
Norrbotten
Västerbotten
Västernorrland
Summa
510
228
124
862
29
10
22
50
13
124
38
31
67
28
21
20
23
228
27
39
63
58
52
23
58
510
120
150
384
220
215
134
153
2129
117
87
124
57
90
57
80
612
20
2
68
41
59
Kvinnor
79
29
209
160
276
Svealand
Dalarna
Stockholm
Södermanland
Uppsala
Värmland
Västmanland
Örebro
Summa
Götaland
Blekinge
Gotland
Göteborg o Bohus
Halland
Jönköping
Kalmar läns norra
Kalmar läns södra
Kronoberg
Skåne
Skaraborg
Älvsborgs läns no
Sjuhärad
Östergötland
Summa
Distrikt
Män
2165
626
352
3143
219
80
47
346
22
8
2
8
7
47
15
10
20
10
14
80
172
67
90
67
86
626
85
21
73
130
43
352
11
14
12
43
34
12
17
27
219
2
8
15
17
18
144
98
159
384
226
189
127
175
2165
86
23
227
173
298
102
90
272
183
352
228
29
35
136
302
730
21454 2966
6925 1427
3673
730
32052 5123
1327
175
201
959
1011
3673
1047
181
905
154
1432
302
669
131
1340
200
444
125
1088
334
6925 1427
14%
21%
20%
16%
17%
17%
17%
14%
30%
20%
17%
17%
21%
20%
15%
28%
31%
21%
6%
10%
12%
17%
17%
15%
13%
14%
16%
14%
18%
13%
19%
13
128
63
54
116
47
31
9
38
18
143
30
159
65
24
85
25
39
427
5833 1295
1879
427
560
143
8272 1865
297
61
42
107
53
560
156
331
384
252
300
131
325
1879
185
44
602
225
1315
280
766
104
401
104
295
38
413
126
5833 1295
155
390
382
321
608
För- Förlus- Avläg- Såldas
luster ter %
gare
am2009
som- hällen
maren 2009
2009
1577
97
1724
174
5277
627
2586
444
1194
206
992
151
2033
268
21454 2966
642
664
1541
1409
1815
BedriBedriInvinver
ver
trade
biodling biodling samh.
privat
som
hösten
näring
2008
Sammanställning av distriktens årsrapporter 2009
1114
442
182
1738
75
32
28
34
13
182
42
53
155
32
52
45
63
442
78
88
190
86
143
62
95
1114
30
26
89
89
138
Köpta
samh./
avlägg
2009
23929
7292
3624
34845
1405
205
279
926
809
3624
1020
964
1601
788
1364
452
1103
7292
1744
1983
5782
2865
1477
1164
2097
23929
680
814
1689
1521
2113
Invintrade
samh.
hösten
2009
9
9
9
9
13
7
3
6
15
9
7
8
8
9
12
6
11
9
12
10
13
10
6
7
10
9
7
26
6
8
6
720196,5
178775,5
72832
971804
33671
5940
4958
14483
13780
72832
27494
28691
44204
22259,5
23927
14843
17357
178776
62888
61545
187404
99601
29621
33259
68223
720197
18651
25958
30338
54901
47807,5
34
26
20
30
25
34
25
15
14
20
26
32
31
33
18
33
16
26
40
36
36
39
25
34
34
34
29
39
20
39
26
14
16
15
15
18
15
18
17
5
15
16
15
16
15
16
17
15
16
15
14
16
15
14
14
18
14
15
13
14
10
13
5970
2415
975
9360
263
114
171
227
200
975
283
638
417
279
289
211
298
2415
379
458
1190
563
352
275
587
5970
237
109
719
468
633
2639
840
419
3898
107
29
81
149
53
419
155
118
191
85
111
77
103
840
147
189
447
278
267
157
211
2639
99
31
277
201
335
Antal
Skörd
Skörd Medel- Med- Rapport
samhäl- totalt (kg)
per
tal
lemmar lämnat
len per
invint- vinter- antal i
av
medrat
foder distrikt
lem
sam(kg)
hälle
44,2%
34,8%
43,0%
41,6%
40,7%
25,4%
47,4%
65,6%
26,5%
43,0%
54,8%
18,5%
45,8%
30,5%
38,4%
36,5%
34,6%
34,8%
38,8%
41,3%
37,6%
49,4%
75,9%
57,1%
35,9%
44,2%
41,8%
28,4%
38,5%
42,9%
52,9%
Svarsprocent
Statistik över Sveriges Biodlares Riksförbunds verksamhet 2009
SBR:s statistik
– kommentar
D
et är en mindre procent av oss medlemmar som rapporterar statistik
jämfört med året innan. Men ju fler som
lämnar rapport ju bättre kan man utläsa
förändringstrender. Det är inte svårt att
fylla i blanketten. Vi riskerar inte någonting genom att fylla i den. Det är anonymt.
Det är bra om ni informerar om detta i
föreningarna och distrikten!
Något distrikt misslyckats fortfarande
med att lämna uppgifter till expeditionen.
Älvsborgs länns norra och Västerbottens
distrikt är överlägset bäst.
Räknar man ihop antalat av dem som
bedriver biodling privat och som näring
blir det färre än då man summerar kvinnor och män. En anledning är att det finns
medlemmar som inte har några bin, frivilligt eller ofrivilligt.
Vinterförlusterna ligger kvar ganska
högt, ca 16 %, men varierar kraftigt mellan olika områden. Norrland har legat lågt
i flera år, men förra vintern steg förlusterna kraftigt. Kalmar läns södra och Kronoberg har som vanligt lägst vinterdödlighet. Hur gör ni? Skriv och tala om för oss
i Bitidningen.
Skörden per invintrat samhälle är
genomsnittligt, 30 kg. Det lönar sig att ha
låga vinterförluster. Kalmar läns södra
får högst medelskörd, 40 kg. Medelskörden räknas ju på antalet invintrade samhällen hösten innan. Ekonomiskt sett det
korrekta sättet.
Västernorrland har nog missat en
etta då det gäller mängden socker till invintringen. det skall säkert vara 15 iställer för 5 kg. 15 kg är ett bra riktmärke
som minimimängd socker i fodergivan
till vintern.
Antalet medlemmar har ökat, äntligen! Hoppas det håller i sig! Det arbetar
vi för, på olika sätt.
Andelen näringsidkare i procent räknat fortsätter att öka. Högst sannolikt
också i absoluta tal. Antalet bisamhällen
per medlem ligger kvar på 9. På Gotland
är nog andelen näringsidkare störst.
Red
Bitidningen 5 2010
Brev till
redaktionen
Miljövänlig
myrbekämpningsmetod
Som alla andra biodlare hade jag ofta problem
med myror. Jag läste någonstans att myror
kunde bekämpas med äggskal. Så jag provade.
Jag sparar alla äggskal från okokta hönsägg,
låter dem ligga och torka och därefter krossar
jag skalen med mortelstöten till storlek ca 12
mm. Dessa skal strör jag runt bikuporna. Det
dröjer en till två veckor innan effekten märks.
Sedan är det inte en hundradel så många
myror i och kring bikuporna!
Hur äggskalen fungerar vet jag inte. Men
fungerar gör det!
Vi minns
Erik Ståhle
Kalix Bf
Gunnar Hoflund
Motala Bf
Henry Gröndahl
Söderåsens Bf
Lars Linderoth
Vikbolandets Bf
Bertil Genbäck
Åsele Bf
Thage Lundin
Göteryd-Markaryd Bf
Vi hade också myror på vår inbyggda
veranda, år efter år. Vi provade med gröna
myrgiftsdosor, som hjälpte några veckor, men
därefter återkom myrorna. Sedan strödde vi
krossade äggskal på golvet där myrorna fanns.
Efter två veckor var myrorna helt borta. Och
återkom inte heller den sommaren. Giftfritt
för småbarn, till skillnad från myrgiftsdosorna. Och miljövänligt.
Nu sparar jag krossade äggskal hela året
i en spann, för användning under vår och
sommar.
Anita Thörn von Rosen Mörarp
Honung Köpes
Svensk Landskapshonung
www.landskapshonung.se
Grovsilad, med vattenhalt under 20%.
Ingen leverans för stor,
ingen för liten.
Rune Axelsson, Småland, 0491-66044
Lars Hedlund, Gotland, 0498-32061
Gunnar Henningsson, Värmland, 055123039
Lars Höglund, Norrland, 076-8471086
Östen Härdell, Östergötland, 0121-24046
Ove Kaye, Dalsland, 070-6866526
Håkan Lantz, Östergötland, 0142-13560
Dan Levin, Sörmland, 0158-20165
Bo-Göran Nilsson, Skåne, 046-771106
Lars Pettersson, Värmland, 0533-63111
Anders Wizping, Småland, 073-6160486
Biodlarresa till Litauen
Vi besöker återigen Litauens biodlares årliga kongress med utställning och
försäljning och fest. Besök hos enskilda biodlare. m.m. Svensktalande guide
medföljer i Litauen.
Tid: Första veckoslutet i augusti, torsdagen 29 juli – tisdag 3 aug. 2010.
Pris: 5 400 kr. Sista anmälningsdag 31 maj. Antalet platser är begränsat. Resan utgår från Skavsta flygplats (Nyköping), Buss i Litauen, hotell allt inkl.
Kontaktperson Lars Nolberger Tel. 0501-356 83, 070-642 42 36.
Mariestads Biodlareförening/Skaraborgs Biodlaredistrikt
Ligusticabiodlarna
Öppet hus på Visingsö lördag 15 maj DROTTNINGODLING
Kl 11.15- ca 15.00 vid vår nyuppförda stuga vid Persgården och vår rasparningsplats.
Aktiviteter för hela familjen. Info och anmälan Per-Olof Wagnsgård 036-50509,
gärna före 5 maj. – Stugvisning. – Tipspromenad med drottningutlottning. – Bert
Trybom visar bilder om drottningavel. – Leif Svensson berättar om drottningodling.
– Walle Johansson musik i trädgården. – Jan-Axel Lindeberg säljer honung och biredskap (beställ redskap före 5 maj). – Michael Cornell och Krister Linell från SBR.
37
– Persgården säljer fika och har konstutställning.
Möten och kurser
Distrikt
Granndistrikt är välkomna
Blekinge biodlardistrikt Utbildning om
honungshantering on 19 maj kl 18-ca 21.30 på
Hasselstads Bygdegård. Bo-Göran Nilsson,
Karaby. – Lagarna om livsmedel, – Kvalitetssäkring, – Honung en levande produkt, – Skillnaden på ympning, rörning, – Honungens konsistens, – Ympningssystem, – mm. Fika serveras till självkostnad. Anmälan senast 15 maj till
Helena Ancker Book, hanckerbook@hotmail.
com Tel 0456-31612, eller Anita Danielsson,
[email protected] Tel 0457-15459
Kalmar Läns Södra Distrikt Ingelstorpsmötet
13 maj på Ingelstorpsskolan Smedby. Samling
i bigården kl 11.00. Kl.12.00 talar yrkesbiodlaren Björn Jacobsson, Fristad om honung från
kupa till hink. Värdförening Nybroortens Bf.
Kaffeservering, lotteri. Kennerth Fransson,
Källebergs Biredskap erbjuder material till
försäljning. Bimarknad lö 29 maj kl 13-17 på
Staby Gårdshotell, Högsby. Kl 15 föreläser
Preben Kristiansen om biodling i Canada. Kennerth Fransson, Eriksmåla säljer biredskap.
Biodlare, som har egen utrustning att sälja,
är också välkomna. Kaffe serveras.
Sjuhärads-Biodlardistrikt Kurs Godkänd
biodlare i Borås 25 maj. Kostnad ca.300 kr.
Anmälan till Bengt Kling senast 14 maj bengt.
[email protected] Passa på, först till kvarn. Tel.
0705-40 05 79.
Skåne Biodlardistrikt Informationsdag 8 maj
kl 10-16 på Lyby församlingsgård (utanför Hörby
intill Lyby kyrka). Förbättra dina bins hälsa och
din biodlings resultat. Bo Lindahl leder dagen.
Programpunkter: – Eigil Holm från Danmark,
författare till böcker om biodling ger sin syn
på dansk och svensk biavel och biodling. – Alf
Sjöberg från SBR:s avelskommitté orienterar
om riksförbundets planer vad gäller framtida
avels och bihälsofrågor. – Talesmän för länets
parningsplatser och avelsstationer: Hallands
Väderö, Ven, Kristianstads drottningodlare,
Kullabygdens avelsbigård. Tomelilla och
Lunds drottningodlare talar om vad deras
verksamheter erbjuder för service åt oss.
Korta anföranden. – Lite om inseminering
blir det också. Det kostar 125 kr/pers att
delta inkl. lunch och kaffe. Anmälan till Ingrid
Bondeson tel. 042-321285, 0739-775253, eller
mail [email protected] senast 6 maj.
Utbildning Godkänd biodlare 28 maj kl 9-17.30
på Lyby Församlingsgård (utanför Hörby intill
Lyby kyrka). Preben Kristiansen genomför
utbildning enligt Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1992:38, Omtryck SJVFS
2002:46). Kursen berättigar till intyg för att bli
Godkänd biodlare enl. Jordbruksverkets krav.
Man måste ha praktisk erfarenhet av biodling
under minst tre år. Kostnad: 150:- inkl Lunch
och kaffe. Deltagaranmälan till Ingrid Bondesson 042-321285 eller ingrid.bondeson@telia.
com senast den 26 maj.
Östergötlands distrikt SBR Quinnor, Östergötland träffas i Åtvids Bf:s bigård lö 8 maj kl
09.30. Ring eller maila får du vägbeskrivning.
Tel 0120-13733 eller gudrun.deval@swipnet.
se
Föreningar
Grannföreningar är välkomna
Bergslagens Bf Upptaktsmöte fr 14 maj kl
17.30 vid bigården Plantmarknaden i Lindes-
38
Almanackan
berg. Marco pratar kort om växter som ger
mycket nektar och pollen.
Bjäre Bf Sommarmöte on 19 maj kl 18 i föreingsbigården Rosenhult, Förslöv. Uttlottning
av drottningar samt kaffe och fika.
Borensbergsortens Bf Biutrustningsloppis
2 maj kl14 på parkeringen vid Trädgårdstorp.
(Från Husbyvägen åk upp Norrbygatan till skylt
Trädgårdstorp). Har Du biutrustning som Du
inte behöver kan Du passa på att sälja den
på vårt Loppis. Det som skall säljas måste
vara noggrant rengjort och flamberat. Var
och en säljer sina saker från bakluckan på
bilen. Utflykt 29 maj till Biredskapsfabriken
i Töreboda. Anmälan till Maj-Lis 0141-71202.
Studiecirkel i biodling planeras under ledning av Lotta Fabricius. Vi träffar henne efter
loppiset 2 maj. Anmälan snarast till Maj-Lis
0141-71202.
Boråsortens Bf Bimöte vid föreningsbigården
Ramshulan på Rya Åsar i Borås. Varje tisdag
kl. 18. Start 4 maj. Medtag fika. Information
om drottningodling ring Sven Bergqvist 0707495744.
Dalslands Södra Bf Vårträff 1 maj kl 14 i
Gunnar Falks bigård vid infarten till brukshundklubben strax norr om Vänersborg: Våren
i bikupan. Familjeaktiviteter. Tipspromenad.
Medtag kaffekorg, bikläder och nya intresserade biodlare. Kontaktman Gunnar Falk
Tel 0521-17563. Nuntorpsdagarna 29-30 maj
finns vi med på i Brålanda. Vi gör PR för bin,
biodling och vår förening. Kontaktman Peter
Gullin 0521-31399, 0709-512411.
Göinge Bf Vårmöte10 maj kl 18.30 i Biåkra,
föreningsbigården i Glimåkra. Utlottning av
bidrottningar! Föreningsbigården öppnar må
3 maj. Öppen alla måndagar fram till mitten
av september mellan kl 18- 21. Vårstädning lö
17 och sö 18 apr kl 10.
Harplinge Bf Sommarträffar varannan lördag
jämn vecka hela sommaren med start 10 april.
Sista träffen 11 sep. Mötena börjar 13.30 med
genomgång av samhällena i föreningsbigården
vid Plönninge. Varje möte avslutas med eget
fika för den som vill.
Hisingens Bf Öppet hus 13 maj kl 12-17 i
Bigården Ljungängsbacken . Tipspromenad,
servering och lotteri.
Höglandets Bf Info- och planeringsmöte to
20 maj vid visningskupan/bigården hos Olle
och Birgit Johansson i Grimstorp. I samband
med detta firar vi föreningens 25-årsjubileum
med en bit mat, kaffe, tipsrunda, mm. Anmälan
senast 17 maj till Olle 070-2285307 eller Birgit
070-5970345.
Högsbyortens Bf Bigårdsträff to 6 maj kl 18.
Föreningsbigården, Storgatan 64, Högsby,
öppnar för säsongen och är öppen varje
torsdag kväll från kl 18 under sommaren.
Bimarknad lö 29 maj kl 13-17. Staby Gårdshotell, Högsby. Kl 15 föreläser Preben Kristiansen
om biodling i Canada. Kennerth Fransson,
Eriksmåla säljer biredskap. Biodlare, som har
egen utrustning att sälja, är också välkomna.
Kaffe kan köpas.
Karlstadortens Bf Temakvällar, möten under
följande torsdagskvällar, alltid kl 19. 20/5
(Alster/Nyed). För träffarna i Alster/Nyeds regi
träffas vi i Ulvsby ordenshus.
Lidköping-Kållands Bf Drottningodling 1
maj-15 juni (4 ggr) i Nya bigården. Bigårdsbesök hos Roland Eriksson to 6 maj kl 18.30.
Samling i bigården. Information till närboende
lö 15 maj kl 10 i Nya bigården.
Lindomeortens Bf Möte ti 4 maj kl.18.30 i
Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7
Kållered.
Lunds Biodlare Kurs i drottningodling startar
4 maj kl 19 på Lineros Fritidsgård.
Anmälan till Sven-Åke Nilsson 046-127779.
Munkaljungby Bf start torsdagsträffar 6 maj
kl 18 vid bigården i Axtorp, t o m 2 sep.
Mölnlycke Bf Larvdag 5 juni kl 10.30 på Råda
Säteri. Du larvar själv eller med vår hjälp eller
köper 2-dagarslarver som du beställer senast
31 maj av Egon Andersson, tfn 031-88 38 77
eller via mail: [email protected]
Nässjöortens Bf Biprat to 6 maj kl.18.
inbjudna Södra Vedbos biodlare. Planeringsmöte för kupansvariga to 20 maj kl 18.
Planering av Drottningodling båda träffarna
å Föreningsbigården Flustret Nässjö.
Sundbybergs och Spångaortens Bf Under
perioden 5 maj till 22 september träffas vi varje
onsdag kl 18 vid vår bigård på Eggeby gård.
19 maj kl 18 har vi föreningsdag med korvgrillning och dricka. www.sundbybergsbf.se
Söderåsens Bf Drottningodling lö 15 maj hos
Lars Göransson.
Södra Vätterbygdens Bf Drottningodlingens
dag lö 15 maj på Visingsö. Start 11.15. Värdföreningar är Ligusticabiodlarna och Visingsö Bf.
Detta är ett upptaktsmöte inför kommande
drottningodlingskurser och inseminationskurser. Vårresa lö 22 maj. Avfärd 07.30. Tema
drottningavel i stor skala, avläggare, vaxhantering, biprodukter. Lotteri. Medtag fikakorg.
Anmälan senast 5 maj till Gunilla Lindell tel.
0390-50252 eller email: lindell.gunilla@gmail.
com Brunstorpsträffar. Föreningsbigården
öppen varje onsdag 26 maj, kl 17-19. Möjlighet
att ta larver från föreningens samhällen. Tidaholms Bf Årets studiecirkel för ”Nybörjare
och Nybliven Biodlare” . Praktiska övningar i
olika bigårdar i maj. Det finns plats för fler
deltagare. Måndagsträffar på Djurgården Atollen, varje måndag kl18 under tiden 26/4-30/8.
Visning av bin och demonstration av skötsel
i föreningens Bipaviljong. Vi avslutar med
”Bisnack” och gemensamt fika. För de som
vill ha självutbildning av studiematerialet ”Min
första- eller Min andra sommar som biodlare”
kan få hjälp med praktisk övning. Nyfikna är
välkomna att titta in i en bikupa. Studieresa ti
18/5 till Mariestads Bf. Korvgrillning på Atollen må 24/5 kl.19. Föreningen bjuder på den
traditionella korvgrillningen. ”Bi i varje By” on
26/5 kl19. Föreningen sänder radioprogram i
Tidaholms Närradio på 101,6 mhz. Se www.
tidaholmsbiodlarforening.se
Uddevallanejdens Bf Vårutfärd lö 15 maj kl
19. Se första sidan och sidan 20 samt annons
Bohusläningen. Vårfejardag lö 29 maj kl 10 på
Mollön.Vi städar inför sommaren. Kaffe med
dopp serveras för 10 kronor.
Vikbolandets Biodlare Vårfrukost lö 1 maj kl
9 i Boglinatorpet vid Ö Stenby Kyrka. Öppet i
Föreningsbigården vid Ö Stenby Bygdegård kl
18-20 varje tisdag 12/5- 27/7. Nyheter läggs ut
på vår hemsida www.vikbolandets-biodlare.
se.
Värnamoortens Bf Vårmöte lö 15 maj kl 14 hos
Anders Sand i Öreryd. Avresa kl 13 för samåkning från kulturhuset Cupolens parkering.
Kaffekorg medtages.
Örebro Bf Arbetsmöten och passning onsdagar kl 17-20 i nya föreningsbigården Karlslund
(4 km väster om Örebro). Öppnar under maj
när säsongen medger.
Östra Blekinge Bf Pristugan i Mölletorp
öppnar sö 2 maj kl 10.
Bitidningen 5 2010
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP
Tel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59
Förbundssekreterare:
Michael Cornell, 0735-233121
Utvecklingskonsulent:
Jan Mårtensson, 0735-233125
Bihälsokonsulent:
Preben Kristiansen, 0735-233122
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0735-233123
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Agouda, 0735-233127
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY
Tel. 0457-30489, 0735-233130.
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00 -16.00
fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00.
Bisjukdomskonsulent
Preben Kristiansen. Tel 0735-233122.
Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redaktionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till Bitidningen
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
Redaktör
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0582-611682, 0735-233126.
HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION,
Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100,
Fax: 0142/ 82859. E-post: [email protected]
Plusgirokonto: 47 51 85-5,
Bankgirokonto: 413-6131
Öppettider må-fr: 08.00-15.00
VD: Christer Ankarlid 0735-233101.
Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103.
E-post:[email protected]
Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, 0735233108. E-p: [email protected]
Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3,
54015 Väring. Tel 0500-462135.
Förbundssekreterare
Michael Cornell Tel: 0735-233121
Utvecklingskonsulent
Jan Mårtensson. Tel 0735-233125.
Prenumeration på Bitidningen
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
SBR styrelseledamöter
Styrelseledamot: Lotta Fabricius,
Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby.
Tel 08-7390432, 0735-233131.
Styrelseledamot: Stig Hansson,
Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm.
0451-81655, 0709-609123.
Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn,
Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik
Tel 0498-52101, 070-6202357.
Styrelseledamot: Krister Linnell,
Fridsberg 11, 56393 Gränna.
036-54130, 0705-669641.
Styrelseledamot: Alf Sjöberg,
Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel:
0417-26343, 0708-730769.
Styrelsesuppleant: Matias Köping,
Klamparegatan 40, 80431 Gävle.
Tel 026-191214, 0734-146093.
Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen,
Stavtorp, 64032 Malmköping.
Tel: 0157-20488, 070-7318082
Epost: [email protected]
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00.
Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek.
HF:s STYRELSEORDFÖRANDE
Gösta Rappe, 0708-109090,
Svenskt Sigill:
Linda Cederlund, 08-7875371
Annonstaxa
Kommersiella annonser
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller
motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller
motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg
3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg
1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra
följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och
i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också
lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av
manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och
250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall
layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget
5 2010om inte angivelse om senare publicering anges.
tillBitidningen
datum för manusstopp,
Radannonser
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per
rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen
blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att
annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser
som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat
inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller
bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så
att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort
då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan
identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med
hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
39
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort:Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Ett enkelt val!
Bifor är ett färdigt invintringsfoder som
du köper i hinkar och placerar över
kupornas foderhål. Betydligt enklare
än att göra egen sockerlösning!
Dessutom innehåller Bifor bara 25%
vatten. Det minskar kondensen i kupan
och gör att bina sparar energi under
vintern. Eftersom Bifor är en helt ren
produkt som innehåller inverterat
socker, dvs lika delar glukos och fruktos,
minskar också risken för föroreningar,
sjukdomar och vinterförluster.
Ett enkelt val, eller hur?
Dalviks Kvarn, Dalvik 295
0243-784 00
Filialer: Borlänge 0243-23 90 00
0241-520 00
Falun 023-209 60, Löa
0580-301 40
Uppsala Biprodukter, Vattholma
018-37 91 64
Biznis Biredskap, Sköllersta
019-23 04 32
Lovö Honung Sbio AB, Järfälla 08-761 77 44, 070-774 44 90
Sticksjö Biodling, Glanshammar
019-46 59 14
Biboden, Flen
0157-701 38
Svensk Honungsförädling AB, Mantorp
0735-233 100
MS Biredskapsfabrik AB, Töreboda
0506-102 73
Jönköpings Biodlarservice, Jönköping
036-12 76 50
Lennart Holms Bigårdar, Gunnilse
031-94 33 49
40
Oscar Gustafsson, Biredskap AB, Varberg 0340-62 00 21
Marks Bi & Snickeri, Sätila
0301-426 20
Rallarosens Bi,Växjö
0470-152 29
Lennart Nilsson, Kristianstad
044-12 13 42
Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka Ljungby 0431-43 00 55
Dalby Bigårdar HB, Dalby
046-20 95 00
Vånga Honung, Åsen Vånga
0122 - 300 72
LP:s Biodling AB, Säfﬂe
0533-631 11
Grillby Biredskap
070-6480925
Höglandets Honung
0382-30383
Järbo Biodlarservice
0290-70277
Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö.
Tel 040-53 70 00.
Bitidningen 5 2010

Fokus på drottningen och avel - Sveriges Biodlares Riksförbund

Transcription

Similar documents

för försäljning på marknader och i gårdsbutik

Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

Sköt om dina bin - Sveriges Biodlares Riksförbund

Den senaste informationen finns alltid på vår hemsida

Den senaste informationen finns alltid på vår hemsida: www

Läs PDF-fil här.

Orust bi 02 Juni 2014 - Orust Biodlareförening

Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

Guide till den lokala maten

Din matkasse har fått vingar!