Varumarknaden och IS-kurvan Investeringar I IYi

Blanchard Kapitel 5
Varu och penningmarknaderna tillsammans
ISIS-LM modellen
IDAG:
Varumarknaden i balans + penningmarknaden i
balans.
Simultan bestä
bestämning av bå
både rä
ränta och
produktion.
Hur på
påverkas rä
ränta och produktion av
penningpolitik och finanspolitik?
F3: sid. 1
5-1
Varumarknaden och
IS-kurvan
Som vi tidigare sett är varumarknaden i
jämvikt nä
när produktionen, Y, är lika med
efterfrå
efterfrågan.
I den enkla modell vi studerade berodde
konsumtionen bara på
på disponibel inkomst.
Investeringarna var exogena.
Jämvikt i den slutna ekonomin krä
kräver då
då:
Y = C (Y − T ) + I + G
F3: sid. 2
Investeringar
I detta kapitel lå
låter vi även
investeringarna vara endogena,
beroende på
på
Försä
rsäljning (produktion) (+)
Räntan ((-) I = I (Y , i )
Jämviktsproduktionen blir då
då:
Y = C (Y − T ) + I (Y , i ) + G
F3: sid. 3
1
Bestä
Bestämning av Produktionen
Z ≡ C (Y − T ) + I (Y , i ) + G
Efterfrågan ökar med
produktionen. Både C
och I ökar med
produktionen. Jämvikt
kräver att produktion (Y)
= efterfrågan (Z).
ZZ
Efterfrågan, Z
Jämvikt på
på
varumarknaden
45º
Produktion, Y
F3: sid. 4
Härledning av IS kurvan
Slutsats: Jämviktsproduktionen minskar om räntan blir
högre.
Z ≡ C (Y − T ) + I (Y , i ) + G
ZZ
Efterfrågan, Z
Effekten av en ökning av
räntan på
på produktionen.
Högre rä
ränta minskar
efterfrå
efterfrågan vid varje
produktionsnivå
produktionsnivå genom
att investeringarna blir
lägre.
ZZ’
45º
Y’
Y
Produktion, Y
F3: sid. 5
Slutsats:
IS kurvan är
kombinationer av ränta
och produktion så att
varumarknaden är i jämvikt.
IS kurvan är neråtlutande.
ZZ
ZZ’
45º
Ränta, i
Jämvikt på
på
varumarknaden innebä
innebär
att en ökning av rä
räntan
leder till lä
lägre produktion.
Efterfrågan, Z
Härledning av IS kurvan
IS
Y’
F3: sid. 6
Y
Produktion, Y
2
Skift i IS kurvan
Z ≡ C (Y − T ) + I (Y , i ) + G
Slutsats:
IS kurvan skiftar inåt
om skatten ökar.
Ränta, i
Högre skatter leder till
mindre efterfrå
efterfrågan och
därmed lä
lägre
produktion fö
för varje
räntenivå
ntenivå.
IS
IS’
Produktion, Y
F3: sid. 7
De finansiella marknaderna:
LM kurvan
5-2
Räntan bestä
bestäms av
jämviktsvillkoret att
utbud och efterfrå
efterfrågan på
på
pengar ska vara i
balans:
M = €YL(i )
M = nominella mä
mängden utestå
utestående pengar
€YL(
YL(i) = nominella efterfrå
efterfrågan på
på pengar
€Y = nominell inkomst
i = nominell rä
ränta
F3: sid. 8
Reala penningmä
penningmängden, real
inkomst och rä
räntan
Kom ihå
ihåg frå
från kapitel 2,
2, att nominell BNP = real BNP
multiplicerad med prisnivå
prisnivån (BNP deflatorn)
deflatorn)::
€Y = P ⋅ Y
eller:
eller:
€Y
=Y
P
LM relationen:
relationen: Vi kan då
då skiva om M =€
=€YL(
YL(i) till en real ekvation
genom att dela bå
båda sidor av M =€
=€YL(
YL(i) med P.
I jämvikt är den reala penningmä
penningmängden lika med den reala
penningefterfrå
penningefterfrågan, som beror på
på den reala inkomstnivå
inkomstnivån Y och
räntan i:
M
= YL(i )
P
F3: sid. 9
3
Härledning av LM - kurvan
Ms
Hur på
påverkar en ökning av
inkomsten rä
räntan i
jämvikt?
Ränta, i
En ökning av inkomsten,
leder till högre efterfrågan
på reala pengar vid given
ränta.
Slutsats:
Om inte reala penningmängden ändras, måste
räntan öka för återställa
jämvikten.
i’
Md inkomst = Y’>Y
i
Md inkomst = Y
Real penningmängd, M/P
F3: sid. 10
Härledning av LM - kurvan
Härledning av LM kurvan
Ms
i’’
Ränta, i
Ränta, i
LM - kurvan
Som vi just visat ökar
jämviktsräntan om
inkomsten går upp.
Slutsats:
LM kurvan lutar uppåt.
i
Y
Real penningmängd, M/P
Y’
Produktion, Y
F3: sid. 11
Skift i LM - kurvan
Hur skiftar LM –
kurvan om reala
penningmä
penningmängden
ökar?
En ökning av reala
penningmängden
skiftar LM – kurvan
nedåt.
Ränta, i
Slutsats:
LM – kurvan för
M/P
LM – kurvan för
M’/P>M/P
i
i’
Y
Produktion, Y
F3: sid. 12
4
IS - och LM –
relationerna tillsammans
ISIS-LM Modellen
Modellen
Jämvikt på varumarknaden
innebär att en ökning av
räntan minskar produktionen
– IS-relationen.
Jämvikt på penningmarknaden innebär att en
ökning av produktion (och
inkomst) leder till högre ränta
– LM-relationen.
Vid skärningspunkten är både
jämviktsvillkoren uppfyllda,
vilket bestämmer ränta och
produktion.
IS kurvan: Y = C (Y − T ) + I (Y , i) + G
LM kurvan:
Va
r
Ränta, i
5-3
um
ar
kn
a
de
n
M
= YL(i)
P
LM
i jä
m
vik
t
en
ad
rkn
ma
g
in
nn
Pe
i
ikt
mv
i jä
IS
Y
Produktion, Y
F3: sid. 13
Finanspolitik
Finanspolitisk åtstramning, (kontraktion)
minskar statens budgetunderskott (eller ökar
överskottet).
En ökning underskottet (eller minskning av
överskottet) kallas finanspolitisk expansion.
expansion.
Skatter och bidrag på
påverkar IS – kurvan men
inte LM – kurvan.
IS kurvan: Y = C (Y − T ) + I (Y , i) + G
F3: sid. 14
Finanspolitik
M
= YL(i)
P
IS kurvan: Y = C (Y − T ) + I (Y , i) + G
LM kurvan:
Hur ändras jä
jämvikten
om skatterna ökas?
LM
Ränta, i
En ökning av
skatten skiftar IS kurvan åt vänster.
Slutsats:
Räntan och
produktion
minskar.
i
i’
IS
IS’ för
högre T
Y’
Y
Produktion, Y
F3: sid. 15
5
Penningpolitik
En penningpolitisk åstramning
(kontraktion), innebä
innebär en minskning av
penningmä
penningmängden.
En ökning av penningmä
penningmängden kallas en
monetä
monetär expansion.
expansion.
Penningpolitiken på
påverkar inte IS – kurvan,
bara LM kurvan. En ökning av penningpenningmängden skiftar LM kurvan nedå
nedåt.
LM kurvan:
M
= YL(i )
P
F3: sid. 16
En penningpolitisk expansion
M
= YL(i)
P
IS kurvan: Y = C (Y − T ) + I (Y , i) + G
LM kurvan:
Hur ändras rä
ränta
och produktion av
en penningpolitisk
expansion?
LM’
Ränta, i
LM – kurvan skiftar
nedåt.
Slutsats:
Räntan minskar och
produktion (inkomst)
ökar
LM
i
i’
IS
Y
Y’
Produktion, Y
F3: sid. 17
Policy mix
Vad behö
behövs fö
för att t.ex.
öka produktionen utan
att på
påverka rä
räntan?
Gör en tabell och testa.
Expansiv finanspolitik (G+,
(G+, TT-)
Y
+
i
+
Expansiv penningpolitik (M+
(M+))
+
-
++
0
F3: sid. 18
6
Policy mix
Expansiv finanspolitik (G+,
(G+, TT-)
Kontraktiv penningpolitik (M
(M-)
Y
i
+
+
-
+
0
++
Y
i
Kontraktiv finanspolitik (G
(G-, T+)
T+)
-
-
Expansiv penningpolitik
+
-
0
--
Kontraktiv finanspolitik (G
(G-, T+)
T+)
Kontraktiv penningpolitik
Y
i
-
-
-
+
--
0
F3: sid. 19
5-5
Hur vä
väl stä
stämmer ISIS-LM
modellen med fakta?
Effekt av penningpenningpolitisk kontraktion
(Fed ökar rä
räntan).
På kort sikt leder en
penningpolitisk
kontraktion till lägre
produktion men
ganska liten effekt
på priserna.
F3: sid. 20
7