docMKB - HS Kraft
download 
Report Transcription
MKB - HS Kraft
Åshult Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö och Uppvidinge kommuner Januari 2012 Förord En vindbrukspark planeras i ett område vid Åshult strax väster om väg 31, ca 6 km norr om Lenhovda. Anläggningen omfattar 11 vindkraftverk om ca 2–3 ,5 MW vardera. Åtta av verken ligger i Växjö kommun och tre i Uppvidinge kommun. Förstahandsalternativet som benämns Alt 1 innebär att maximal totalhöjd för samtliga vindkraftverk är 190 m. I Alt 2 reduceras totalhöjden till 150 m för de 3 vindkraftverk som ligger i Uppvidinge kommun och Alt 3 innebär att maximal totalhöjd blir 150 m för samtliga verk. Förväntad elproduktion för en vindbrukspark enligt Alt 1 beräknas till ca 86 GWh för ett normalår. För Alt 3 blir motsvarande normalårsproduktion ca 66 GWh vilket innebär att nyttjande av områdets vindresurs minskar med ca 25%. Detta dokument är ett underlag till en tillståndsansökan för verksamheten. Materialet skall även kunna användas som ett fristående dokument som kan läsas och förstås av personer som vill ha mer kunskap om det aktuella vindbruksprojektet. Verksamhetsutövare HS Kraft AB [org. nr 556702-7338] Södergatan 15 211 34 Malmö Tfn: 040-694 19 60 E-post: [email protected] Berörda fastigheter Direkt berörda fastigheter med nuvarande layout är Åshult 2:1, Asby 1:16, Asby 3:7, Asby 4:4 och Asby 5:4 i Växjö kommun samt Glosäng 2:3 och Granhult 2:3 i Uppvidinge kommun, samtliga i Kronobergs län. Ansvariga för framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) Lars Welander, HS Kraft AB, MKB samordnare Thomas Hörberg, HS Kraft AB, projekteringsledare Christian Bladh, HS Kraft AB, projekteringsledare Foto och grafik: HS Kraft AB där inte annat angivits. Kartunderlag: © Lantmäteriet Medgivande I2011/1581 Läsanvisning Projektet beskrivs kortfattat i Sammanfattningen. Kort information kring innehållet i övriga MKB-avsnitt beskrivs nedan: • Avsnitt 1 ”Inledning” ger en kortfattad historik till projektet samt beskrivning av drivkrafter bakom vindbruk och dess miljönytta. • Avsnitt 2 ”Tillståndsprocessen och MKB-arbetet” innehåller information kring MKB-arbetets syfte och avgränsningar. • Avsnitt 3 ”Beskrivning av verksamheten” ger en introduktion till planerad verksamhet och en kortfattad teknisk beskrivning av den utrustning och de aktiviteter som ingår i ett vindbruksprojekt. Begrepp och förkortningar Projektområdets utsträckning har markerats på kartan i sammanfattningen. När begreppet ”projektområde” används i MKB:n är det detta område som avses. Benämningar som ”vindbruksparken”, ”vindbruksanläggningen”, ”gruppstationen”, ”gruppen”, ”etableringen” etc. omfattar samtliga vindkraftverk inom projektområdet om inget annat anges. Följande förkortningar används i dokumentet: • MKB = Miljökonsekvensbeskrivning • KMKB = Kulturmiljökonsekvensbeskrivning • VBP = Vindbrukspark • Avsnitt 4 ”Planförhållanden” redogör för de kommunala planinstrument som styr vindkraftutbyggnaden i Växjö och Uppvidinge kommun. • VKV= Vindkraftverk • Avsnitt 5 ”Hushållning med mark, vatten och andra resurser” redovisar områdets förutsättningar utifrån de bestämmelser som finns i miljöbalkens tredje kapitel • MB = Miljöbalken • PBL = Plan- och bygglagen • Avsnitt 6 ”Miljökvalitetsmål och miljömål” listar sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål samt ger en konkretisering av dessa på regional och kommunal nivå. • ÖP = Översiktsplan • GIS = Geografiskt informations system • Avsnitt 7 ”Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet” innehåller beskrivningar av de områdesskydd som finns samt redovisar av resultat av utförda inventeringar map naturvärden, fågel, fladdermöss samt arkeologiska lämningar. • Alt 1= Huvudalternativet. Ett utformningsalternativ där maximal totalhöjd är 190m för samtliga VKV • • Avsnitt 8 ”Alternativutredning”redovisar de alternativa utformningar och lokaliseringar som undersökts utifrån kraven som finns i miljöbalkens sjätte kapitel. Alt 2= Utformningsalternativ där maximal totalhöjd är 190m för 8 VKV och 150m för 3 VKV • Avsnitt 9 ”Effekter, konsekvenser och åtgärder” innehåller en beskrivning av förväntade miljökonsekvenser och andra konsekvenser av en vindbruksetablering. • Alt 3= Utformningsalternativ där maximal totalhöjd är 150m för samtliga VKV • Avsnitt 10 ”Samrådsredogörelse” presenterar information om utförda samråd och resultaten av dessa. I bilagorna återfinns kartmaterial, beräkningsfiler, framtagna underlagsrapporter samt en sammanställning av samtliga samrådshandlingar. Effekt, watt: anges i enheterna • kilowatt (1 kW=1000 W) • megawatt (1 MW=1000 kW) • gigawatt (1 GW=1000 MW) • terawatt (1 TW=1000 GW). Energi, wattimmar: anges i enheterna • kilowattimmar (1kWh=1000 Wh) • megawattimmar (1 MWh=1000 kWh • gigawattimmar (1 GWh=1000 MWh) • terawattimmar (1 TWh=1000 GWh). Sammanfattning Vindbruksparkens utformning En vindbruksanläggning med 11 vindkraftverk planeras vid Åshult ca 5 km nordväst om Lenhovda i ett markområde som berör Växjö kommun och Uppvidinge kommun. Vindkraftverken avses få en maximal rotordiameter på ca 120 meter och en maximal generatoreffekt på ca 3,5 MW. Verksamheten är lokaliserad till ett höglänt skogsparti mellan byarna Marhult, Asby och Älmeshult. Vindmätningar pågår sedan 2008 och visar på en mycket god vindpotential vilket stämmer väl med att området till största delen ligger inom ett område som utpekats som riksintresse för vindbruk. Under projektutvecklingsprocessen har ambitionen varit att följa de riktlinjer och rekommendationer kring vindkraftutbyggnad som tagits fram av berörda kommuner. Vid utformningen av vindbruksanläggning ingår också en avvägning mellan att ta största möjliga hänsyn till människor och miljö och samtidigt se till att nyttja områdets vindresurser på bästa sätt. För att nyttja vinden optimalt i skogsterräng krävs att vindkraftverken får en högre totalhöjd jämfört med anläggningar i öppen terräng. Detta är kopplat till att vindens friktion mot trädtopparna skapar mer turbulenta vindförhållanden i luftskikten närmast marken. För vald placering av vindkraftverken har därför tre utformningsalternativ tagits fram avseende maximal totalhöjd. Huvudalternativet, som fortsättningsvis benämns Alt 1, innebär att samtliga vindkraftverk ges en maximal totalhöjd om 190 m. Beräknad elproduktionen under ett normalår är 86 000 MWh. Detta motsvarar förbrukningen av hushållsel för ca 17 000 bostäder. För Alt 2 har totalhöjden reducerats till 150 m för de tre vindkraftverk som ligger i Uppvidinge kommun. Detta innebär att dessa vindkraftverk uppfyller Uppvidinge kommuns riktlinje för lokalisering med hänsyn till avstånd till enskilda bostadshus. För Alt 3 är den maximala totalhöjden 150 m på samtliga verk vilket ger en energiproduktion på ca 66 000 MWh för ett medelår vilket är en minskning med ca 25 % jämfört med Alt 1. Det är viktigt att klarlägga att de maximala värden som föreslås kring totalhöjd, rotordiameter, tornhöjd och generatoreffekt avses att bli det ramar som kommer att användas i en framtida upphandling av vindkraftverk. Eftersom upphandlingen först kan påbörjas när tillståndsprocessen är klar så är det viktigt att redan i ansökan ta höjd för den tekniska utveckling som ständigt pågår inom vindbruksbranschen. ± ÇÇ Ç Ç Ç Ç Ç ÇÇ Ç Ç Åshult Vindbrukspark Prel. placering av vindkraftverk Naturreservat Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljö 0 1 2 3 km Riksintresse Vindkraft Vindbruksparkens förutsättningar och påverkan På platsen bedrivs idag i huvudsak skogsbruk. För berörda markägare blir vindbruket att bra komplement till nuvarande skogsbruk. En viss skogsareal kommer att tas i anspråk kring vindkraftverken samt för nya tillfartsvägar men det förbättrade interna vägnätet kan också nyttjas i skogsbruket. Förutsättningarna för en etablering har bland annat värderats utifrån platsspecifika studier och inventeringar som gjorts avseende naturvärden, påverkan på fågel och fladdermöss samt utifrån ett arkeologiskt- och kulturmiljöinriktat perspektiv. Resultaten av dessa indikerar att risken får påverkan på naturvärden och konflikter med hotade arter av fågel och fladdermöss bedöms som obetydlig. Resultaten av den arkeologiska utredningen visar att området hyser en hel del fornlämningar och fornlämningsområden som i huvudsak utgörs av fossila åkrar med röjningsrösen. Inget av vindkraftverk ligger inom något av dessa områden men ett begränsat intrång på dessa kan bli nödvändigt för det interna vägnätet. Projektområdet tangerar ett dock område kring Granhult Kyrka som är utpekat som riksintresse för kulturmiljön. För att belysa landskapets värden och analysera den aktuella vindkraftsetableringens påverkan på detta riksintresse har en landskapsanalys tagits fram. I analysen konstateras att alla höga konstruktioner inklusive vindkraftverk påverkar den visuella miljön. Om inte landskapet vore bevuxet med skog skulle vindkraftverken synas från de flesta platser i det omgivningen eftersom det saknas skymmande berg och terrängen är relativt flack. Skogen har dock en god förmåga att dölja mycket, även stora och höga konstruktioner men när landskapet öppnar sig kan vindkraftverken komma att synas. Detta är för vissa en betydande och negativ påverkan medan andra ser vindkraft som intresseväckande. Analysen av området kring Granhult kyrka visar att vindbruksparken kommer att synas på vissa ställen kring kyrkan och angränsande fossila åkrar. Vindkraftverken kommer dock sällan att synas samtidigt som kyrkan eftersom de normalt ligger i olika blickfång. Oavsett etableringen av vindbruk i området så finns redan många tecken kring Granhult kyrka med omnejd som vittnar om att området inte är isolerat eller opåverkat av tidens förändringar av samhället. Vindkraftverk avger ett karakteristiskt pulserande aerodynamiskt genererat ljud som kan uppfattas i närområdet. Under vissa väderförhållanden kan detta up- plevas som störande speciellt på platser där tystnad är ett upplevelsevärde. Ett vindkraftverk kan också förorsaka rörliga skuggor från rotorbladen i närområdet när solen skiner. Dessa upplevs ofta som störande om rotorskuggan passerar en uteplats eller ett fönster. På nära håll är effekten intensiv, men på längre avstånd blir den suddig och mindre påtaglig. Utöver avståndet är årstid, väderförhållanden och tidpunkt på dygnet avgörande för hur stark skuggeffekten blir. Genom lämplig placering och styrsystem säkras att de av myndigheterna rekommenderade värdena avseende ljudpåverkan och maximal årlig skuggtid kommer innehållas under driften av anläggningen. Oavsett vilket alternativ som väljs så skall anläggning under drift uppfylla gällande begränsningsvärden avseende ljud och skuggpåverkan på närliggande fastigheter. Förutom viss påverkan på upplevelsevärdet inom projektområdet så finns det ingen grund för att förvänta några påtagliga negativa konsekvenser för det rörliga friluftslivet och påverkan på jakten kommer till stor del att begränsas till anläggningsskedet. Summering Vindbruksparken kommer att ge en visuell påverkan på kulturmiljövärdet kring Granhults kyrka. Högre vindkraftverk enligt Alt 1 kommer att synas mer och påverka landskapet i större utsträckning. För Alt 2 kommer den visuella påverkan att minska i området norr och nordost om vindbruksparken. Denna påverkan bör ställas i relation till omvärldens behovet av förnyelsebar energi utifrån ett klimat- och naturresursperspektiv. En vindbruksparken utformad enligt Alt 1 beräknas varje år kunna producera 86 000 MWh el, vilket motsvarar behovet av hushållsel i ca 17 000 villor. Med en uppskattad livslängd på 25 år blir den samlade elenergiproduktion från vindbruket drygt 2 miljoner MWh (2TWh). Omräknat till fossilbaserad elproduktion motsvarar detta ca 400 000 m3 olja eller 875 000 ton kol. Miljövinsten jämfört med kolproducerad elproduktion är att utsläpp till atmosfären av ca 2,2 miljoner ton koldioxid och ca 2 500 ton svaveldioxid undviks liksom tillhörande påverkan kopplat till bränsleutvinning, transporter och hantering av restprodukter. För Alt 3 minskar denna miljöfördel med ca 25% jämfört med Alt 1. För vindbruk gäller också att nästan all påverkan som den orsakar är tidsavgränsad och reversibel. Efter att verksamheten är avslutad kommer vindkraftverken att nedmonteras, metallerna återanvändas och marken återställas. Innehåll 1.Inledning ............................................................................................... 3 Bilaga 1: Kartor 2.Tillståndsprocessen och MKB arbetet .................................................. 5 Bilaga 2: Förklaringar WindPro beräkningar mm 3. Beskrivning av verksamheten.............................................................. 7 Bilaga 3: Beräkningsresultat från WindPro för ljudpåverkan 4. Planförhållanden................................................................................ 14 Bilaga 4: Beräkningsresultat från WindPro för skuggpåverkan 5. Hushållning med mark, vatten och andra resurser ............................ 20 Bilaga 5: Beräkningsresultat från WindPro för fotomontage 6. Miljökvalitetsmål och miljömål ........................................................... 22 Följande bilagor är separat dokument till MKB´n 7. Nulägesbeskrivning av området ........................................................ 24 Bilaga 6: Naturvärdes- och fågelinventering 8. Alternativutredning............................................................................. 33 Bilaga 7: Analys av effekterna på fladdermöss 9. Effekter, konsekvenser och åtgärder ................................................. 35 Bilaga 8: Arkeologisk utredning och KMKB 10 Samrådsredogörelse ........................................................................ 56 Bilaga 9: Samrådshandlingar Referenser och källor ............................................................................ 62 Bilaga 10: Landskapsanalys 1.Inledning Bakgrund från landbaserade anläggningar. För att uppnå detta planeringsmål behövs 3 000-6 000 nya vindkraftverk beroende på vilken effekt som etableras. Samhällets ambition för det framtida svenska energisystemet beskrivs i Energimyndighetens informationsbroschyr ”Framtidens vingslag”. Planerna kring vindbruk i området konkretiserades 2007. I juni 2008 hölls myndighetssamråd med Länstyrelsen i Kronobergs län samt representanter från Växjö kommun och Uppvidinge kommun. Vindbruksparken omfattade då 9 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 150 m. I juni 2009 hölls ett samråd med närboende och allmänheten kring denna utformning. Som ett resultat av mötet kunde projektområdet utökas och möjliggöra en utformning med totalt 11 vindkraftverk. Ett nytt myndighetssamråd kring detta projektet hölls i oktober 2010. Denna utformning presenterades också för allmänheten vid ett samråd i juni 2011. Vid mötet redovisades även alternativet att öka totalhöjden till 190 m för att bättre kan ta tillvara på områdets vindresurser. Eftersom konsekvenserna av en ökad totalhöjd ej beskrevs i framtagen samråds-MKB gjordes ett kompletterande samråd i juli 2011. Ytterligare en samrådsaktivitet kom i november 2011 kring de 3 utformningsalternativ som ingår i denna MKB. Där klarläggs att den planerade vindbruksparken omfattar 11 vindkraftverk om maximalt 3,5 MW vardera och med en största rotordiameter på ca 120 m. Åtta av verken ligger i Växjö kommun och tre i Uppvidinge kommun. Den utformning som är huvudalternativet benämns Alt 1 och innebär att maximal totalhöjd på samtliga vindkraftverk är 190 m. I Alt 2 har totalhöjden reducerats till 150 m för de 3 vindkraftverk som ligger i Uppvidinge kommun I Alt 3 är maximal totalhöjd 150 m för samtliga verk. Förväntad elproduktionen från vindbruksparken under ett normalår sänks med totalhöjden från ca 86 GWh för Alt 1 till ca 66 GWh för Alt 3. Förnybara energikällor som vatten, sol, vind och biobränslen är viktiga för den framtida energiförsörjningen. Användningen av dessa leder till lägre utsläpp av bl a växthusgaser. Bland de förnybara energikällor som finns för elproduktion, är vindkraft ett alternativ som kan bli konkurrenskraftigt snabbt. Vindkraften kan, tillsammans med andra förnybara energikällor, skapa en svensk energiförsörjning som är säker, mer ekologisk och ekonomiskt hållbar. Vindkraften är idag en av de billigaste förnybara energiteknikerna och varje kilowattimme som produceras med vindkraft gör att produktionen kan minskas lika mycket vid någon annan elproduktionsanläggning. Därmed kan Sveriges import av el reduceras, sett över hela året. FN:s klimatkommitté har konstaterat att utsläppen måste minska med 50–70 procent för att motverka klimatförändringarna och att en snabb utbyggnad av förnybara energikällor är en av de viktigaste åtgärderna. Globalt sett växer vindkraften snabbast av dessa energikällor. Vindkraft är ekologiskt hållbart eftersom det är en energikälla som naturen själv skapat och som inte tar slut. Genom att producera en ren och förnybar energi, utan att behöva bränsle och miljöfarliga transporter, bidrar vindkraften direkt till att minska miljöbelastningen. När ett vindkraftverk avvecklas kan det monteras ner utan att det blir skador i marken, till skillnad från andra energianläggningar” Vindkraft och vattenkraft i samverkan Vindkraftverkens elproduktion varierar eftersom det inte blåser lika mycket överallt hela tiden. Om ett vindkraftverk står stilla beror detta oftast på att det blåser mindre än fyra meter per sekund. I takt med att fler vindkraftverk ansluts till elnätet utjämnas variationerna i el-produktionen och jämfört med andra energiproducerande teknikslag står sig vindkraften bra. Moderna vindkraftverk kan producera el 98 procent av de timmar det blåser under ett år. Vindbruket kan kombineras med andra förnybara energikällor, till exempel med vattenkraften, som är väl utvecklad i Sverige. På vintern, när vattenmagasinen minskar och energibehovet är som störst, blåser det som mest. När vindkraftverket producerar energi kan vatten sparas i älvarnas vattenmagasin för att användas till el-produktion vid senare tillfällen. Elproduktion från vind och vatten kompletterar därför varandra. Varför vindbruk Vindbruket kommer att spela en stor roll i det framtida energisystemet, i Norden, och globalt. I Europa drivs utveckling av EU:s mål gällande förnybar energi och klimat samt av nationella mål och ambitioner. Sveriges del av EUs förnybarhetsmål innebär att vi skall öka andelen förnyelsebar energi i vårt energisystem till 49 % 2020. För att klara detta bedömer Svensk Energi att det krävs ca 25 TWh ny förnybar elproduktion i Sverige, varav vindbrukets andel bedöms bli ca 10 TWh. För 2010 var vindbruksproduktionen ca 3 TWh vilket innebär att ytterligare ca 7 TWh ny vindkraft behöver byggas. Riksdagen antog 2009 ett nytt nationellt planeringsmål till 2020 för det svenska vindbruket som innebär att produktionen skall öka med 30 TWh varav 20 TWh •3• Miljönytta Energianvändningen för tillverkning, transport, byggnation, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca två procent av verkets totala energiproduktion under dess livslängd. För ett vindkraftverk tar det ca 6 månader att producera denna energimängd. Den planerade vindbruksparken utformad enligt Alt 1 beräknas med vindkraftverk på 2,3 MW varje år kunna producera 86 000 MWh el, vilket motsvarar behovet av hushållsel i ca 17 000 villor. För vindbruksparken under beräknad livslängd på ca 25 år blir den samlade elenergiproduktion för Alt 1 drygt 2 miljoner MWh (2 TWh). Om vindkraftselen ersätter elproduktion med fossila bränslen som kol och olja innebär detta en minskad användning av ca 400 000 m3 olja eller 875 000 ton kol samt tillhörande resursbehov för utvinning, bränsletransporter och hantering av restprodukter. Omräknat till kolproducerad elproduktion minskar detta utsläppen till atmosfären av ca 2,2 miljoner ton koldioxid och ca 2 500 ton svaveldioxid. (Data från Vindkraftutredningen ”Rätt plats för vindkraften”, SOU 1999:75 Del1:) Med nuvarande prisnivå på utsläppsrätter för koldioxid på 250 kr/ton motsvarar utsläppen en minskad kostnad på över 500 Mkr under projektets livstid. Om HS Kraft HS Kraft är en aktiv samhällsutvecklare som projekterar, uppför, äger och förvaltar större landbaserade vindbruksanläggningar som producerar förnyelsebar energi i vindstarka lägen i södra Sverige. HS Kraft är oberoende och privatägt och arbetar i långsiktigt partnerskap med markägare. Vi växer snabbt genom unika marknadskontakter och arbetar kvalitativt genom hög kompetens inom hela vårt verksamhetsområde. För närvarande innehåller projektportföljen ca 200 vindkraftverk, motsvarande ca 450 MW eller ca 1,2 TWh, i olika stadier i livscykelprocessen. •4• 2.Tillståndsprocessen och MKB arbetet Lagstiftning Tillståndsprocessen I bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förtecknas vindbruksanläggningar som miljöfarlig verksamhet. När det gäller miljöprövningen delas vindbruksanläggningarna in i tre kategorier: En vindbruksanläggning med utformning enl Alt 1 och Alt 2 hamnar under verksamhetskod 40.90 och Alt 3 under 40.95. Detta innebär att ansökan om tillstånd för samtliga alternativ skall sökas hos Länsstyrelsen i Kronobergs län. Sökanden måste i ansökan visa att verksamheten ligger i linje med miljöbalkens bestämmelser om bl.a. val av plats, hänsyn och god hushållning och att de specifika regler och rekommendationer som gäller vindkraftverk kan uppfyllas. Den process som leder fram till länsstyrelsens beslut om tillstånd visas schematiskt i fig 2-1. B B C För en vindkraftetablering om två eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 150 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.90) För en vindkraftetablering om sju eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 120 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.95) För en vindkraftetablering om ett eller fler verk, där varje verk överstiger 50 meter, ska en anmälan göras i god tid till den kommunala miljönämnden (40.100) Större vindbruksanläggningar (verksamhetskod 40.90 och B 40.95) klassas enligt MB som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd. Med miljöfarlig verksamhet menas enligt MB kapitel 1 § 3 p: Samråd Ansökan med MKB 1 2 Eventuell komplettering 3 Kungörelse 4 Yttranden 5 Beslut 6 Fig 2-1: Delmoment i tillståndsprocessen Samråd (1) har avslutats och inkomna synpunkter redovisas i detta MKBdokument. Efter att ansökan med MKB inlämnats till länsstyrelsen (2) remissas ärendet till berörda kommuner. Länstyrelsen beslutar därefter om det finns behov av kompletteringar (3). När Länsstyrelsen anser att underlaget är tillräckligt kungörs ärendet (4) och ansökan skickas åter ut till närmast berörda kommuner samt utvalda remissinstanser för yttrande. I detta skede ges även närboende och allmänhet ytterligare en möjlighet att yttra sig över projektet (5). För att beslut om tillstånd för verksamheten ska kunna ges (6) krävs att projektet tillstyrks av berörd/a kommun/er. ”användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.” En vindbruksanläggning betraktas som miljöfarlig eftersom den avger buller, skuggor och visuell påverkan. Skuggor och visuell påverkan ryms i texten ”annat liknande” i ovan nämnda bestämmelse. Vid en tillståndprövning av Länsstyrelsen måste kommunen tillstyrka ansökan enligt 16 kap. 4 §. Länsstyrelsen får inte fatta beslut innan kommunen gjort detta. Det krävs inte bygglov för att uppföra ett vindkraftverk om verket omfattas av tillstånd enligt Miljöbalken. Detaljplan krävs endast om verken ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark. Miljökonsekvensbeskrivning MKB:n är ett centralt dokument som utarbetats inom ramarna för det aktuella projektet och kommer att bifogas ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt utgöra ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Enligt Miljöbalken är syftet med MKB:n att: •5• ”från vaggen till graven” såsom utvinning av metaller till vindkraftverk och transporter ingår ej i denna MKB. Influensområdet för effekter av ljud och rörliga skuggor har avgränsats till ett område inom ca en kilometer från vindbruksanläggningen. När det gäller visuell påverkan på landskapsbilden så redovisas en analys utifrån fotomontage inom ca 5 kilometers avstånd från vindbruksparken. ”identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön”. (6 kap 3 §) Osäkerheter och kunskapsluckor Kunskapen kring vindbrukets påverkan på omgivningen ökar ständigt men det finns fortfarande områden där vår kunskap fortfarnde är begränsad. Ett sådant område är vindkraftverkens eventuella påverkan på djurlivet i skogsmark. Mot bakgrund av erfarenheter från skogsbruket bedöms dock risken för störningar som mycket liten. En annan generell osäkerhet med betydande påverkan på projektet är också svårigheten att mäta de faktiska vindförhållandena i ett område med kuperad skogsterräng. HS Kraft har sedan november 2008 mätt vind inom området och kan därmed bekräfta områdets goda vindpotential. Detta MKB-dokument avser att belysa konsekvenser för människors hälsa och miljö vid uppförande och drift av en vindbruksanläggning om 11 vindkraftverk vid Åshult mellan Braås och Lenhovda i Växjö respektive Uppvidinge kommun. Som underlag för bedömningarna har inventeringar och utredningar kring naturvärden, fågelliv, fladdermöss och arkeologi tagits fram för området. En landskapsanalys har också tagits fram för att bedöma projektets visuella påverkan. Resultaten av detta arbete redovisas i kap 9. De effekter på hälsa- och miljö av etableringen som är relevanta att beakta när det gäller vindkraftverk är i huvudsak visuella effekter, effekter av avgivet ljud och effekter av skuggor orsakade av rotorbladens cirkelrörelse i soljus samt riskaspekter som brand, kemikaliehantering, nedfallande isskorpa och elsäkerhet. Till detta kommer de tidsbegränsade effekterna som orsakas av byggaktiviteter under projektets etablerings-och avvecklingsfas. Samrådet är nära knutet till MKB-arbetet och tillför kunskap och värdefulla uppgifter både till själva projektet som till MKB-dokumentet. Samrådet ska genomföras i god tid innan tillståndsansökan med MKB lämnas in och ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan såväl som miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. I MKB´n skall samrådsarbetet redovisas och projektet hänsynstagande till synpunkter som inhämtas under samrådsprocessen skall redovisas. Detta redovisas i kap 10. Avgränsningar Tidsmässigt omfattar MKB´n vindbrukparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. Miljökonsekvenser som uppkommer i livscykelperspektiv •6• 3. Beskrivning av verksamheten Placering av vindkraftverk Allmänt Den viktigaste förutsättningen för vindbruk är att det blåser bra. Vid utplaceringen av vindkraftverken är grundkravet att uppfylla de riktlinjer som finns för maximal påverkan i form av ljud och skuggor på närboende. Andra viktiga aspekter att beakta vid lokalisering av vindbruk är att minimera konflikter med motstående intressen såsom naturmiljö- och kulturmiljövärden. Ur projektekonomisk synvinkel är det också viktigt att beakta möjlighet till nätanslutning samt att försöka nyttja befintliga vägar i området så mycket som möjligt. Det finns givetvis också en strävan efter att placera verken på naturliga höjdpunkter inom projektområdet för att förbättra nyttjandet av områdets goda vindresurser. Lokala förutsättningar och utformningsalternativ Anläggningen planeras i ett område vid Åshult som ligger vid gränsen mellan Växjö och Uppvidinge kommuner ca 7 km sydost om Braås och ca 5km nordväst om Lenhovda, se fig 3-1. Närmast samlad bebyggelse är Asby sydväst om området, Glosäng norr om området samt Marhult som ligger ca 1 km sydost om området. Markområdet utgörs av ett sammanhängande skogsbruksområde med hög höjd och god vindpotential. Verksamhet omfattar en grupp av 11 vindkraftverk om maximalt 3,5 MW vardera. Åtta av verken ligger i Växjö kommun och tre i Uppvidinge kommun. Utifrån maximal totalhöjd har ett huvudalternativ och två utformningalternativ angivits i tillståndsansökan. Alt 1: Alt 2: Alt 3: Huvudalternativet. Innebär att samtliga verk tillåts få en maximal totalhöjd om 190 m. Utformningalternativ där de 8 verken i Växjö kommun tillåts få en maximal totalhöjd om 190 m och de 3 verken i Uppvidinge kommun en maximal totalhöjd om 150m. Utformningalternativ där samtliga verk tillåts få en maximal totalhöjd på 150 m. Inom projektområdet finns inga nyckelbiotoper registrerade och de naturvärden som Skogsstyrelsen identifierat är ej direkt berörda. I området finns ett antal fornlämningar och fornlämningsområden med fossila åkersystem (röjning- Fig Fi g 33-1: 1: P Pla lace ceri ring ng a avv vi vind ndkr kraf aftv tver erkk i fö förh rhål ålla land nde e titillll m mot otst ståe åend nde e in intr tres esse sen n •7• srösen). Utförd arkeologisk utredning ger också en vägledning i de olika områdenas bevarandevärde. Öster om projektområdet ligger ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Området omfattar Granhults kyrka, som är en träkyrka från 1200-talets första hälft, samt ett odlingslandskap med ett välbevarat fossilt åkersystem. Det pågår en fortlöpande snabb utveckling inom vindbruksbranschen vilket innebär att det är svårt att i en tillståndsansökan ange den bäst lämpade typen av vindkraftverk för platsen. Miljöprövningen sker därför utifrån vissa ramvärden som ska hållas under drift oavsett vilken modell som i slutänden handlas upp. Platsen har mycket goda vindförutsättningar men eftersom det är ett inlandsläge krävs en hög navhöjd för att nå optimalt vindförhållande. Därav prövas möjligheten att bedriva en verksamhet med totalt 11 vindkraftverk om vardera maximalt 3,5 MW och med totalhöjd upp till 190 meter. Med ett spann för rotordiametern på 100-120 meter blir navhöjden vid maximal totalhöjd 100-140 meter. I upphandlingen kommer val av leverantörer att göras utifrån de villkor som tillståndet föreskriver. Ljud- och skuggberäkningar som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning är baserade på vindkraftverk av typ Siemens SWT 2.3 med effekten 2,3 MW. Gällande riktvärden för såväl skuggor som buller kommer naturligtvis att följas, oavsett vilket fabrikat eller effekt som väljs för vindbruksparken. I fotomontagen som tagits fram för att visa på den visuella påverkan har vindkraftverk av typen Vestas V112 med rotordiametern 112 m använts. Beroende på om totalhöjden skall vara 190 m resp 150 m har tornhöjderna 134 m resp 94 m använts. Högsta tillgängliga tornhöjd för detta verk är idag 119 meter vilket ger totalhöjden 175 meter. Fig 3-2: Vindresurser i området enligt MIU modellen Årsmedelvind 72 meter över nollplansförskjutningen (Aktuellt område markeras med blå ring) rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre, innebär en liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av rörelseenergin. Vid en ökning av vindhastigheten från 6 m/s till 7,5 m/ kommer mängden rörelseenergin ungefär fördubblas. Eftersom det i regel blåser mer på högre höjd producerar därför vindkraftverk mer ju högre de tillåts bli. För ett vindkraftverk med en bladlängd om 40 meter och vid en vindhastighet av 10 m/s är vikten av den luft som passerar genom rotorns sveparea under en sekund cirka 50 ton. Ungefär 40–45 % av motsvarande rörelseenergi omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi. Vindresurser och utvinning av vindenergi I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite tillsyn på plats. Genom ett antal givare insamlas data om vindhastighet, vindriktning, temperatur etc. för automatisk styrning. Olika data för övervakning och uppföljning registreras och loggas såsom varvtal, utgående effekt med mera. Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av cirka 4 m/s och vid vindhastigheter överstigande cirka 12 m/s sker maximal produktion. Vid hastigheter överstigande cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av. Eftersom vindens Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på topografin och vegetationen. Öppen mark med endast begränsad förekomst av skogsdungar och annat har mindre turbulenta vindförhållanden än skogsmark. Möjligheten att nyttja vindresursen ökar således genom att komma över det turbulenta luftskiktet med turbinen. Över skog är vindhastigheten generellt lägre på grund av markfrik- •8• tionen. För att kompensera detta används högre torn jämfört med vad som behövs för större slättområden med jordbruksmiljö. I den nationella karteringen av vindförhållanden, den så kallade MIUUutredningen, framträdde vissa regioner med bättre vindförhållanden för energiproduktion än andra. I Kronobergs län finns flera bra vindlägen. För aktuellt området redovisas årsmedelvindhastigheter på cirka 7,4 m/s (för nivån 72 meter över nollplanet), se fig 3-2. Dessa goda vinddata har verifierats med mätningar med mast i området som pågår sedan november 2008. Resultat från dessa mätningar inkluderar också påverkan från lokala topografin och skogen. Hindermarkering Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS 2008:47. Enligt föreskrifterna skall vindkraftverk som med rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45 till 150 meter över underliggande mark eller vattenyta markeras med blinkande medelintensivt ljus (rött blinkande ljus) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av 150 meter eller högre ska markeras enligt fig 3-3. Detta innebär blinkande högintensivt ljus (vitt blinkande ljus) som får dimmas ned till en femtiondedel av ljusstyrkan när det är mörkt. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie av 5 kilometer från vindkraftverket ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från vindkraftverket. För att minska påverkan kan anläggningen förses med utrustning som styr så att blinkningen synkroniseras för hela vindbruksparken. Om vindkraftverken får en totalhöjd på 150 m eller högre så finns utrustning som styr hinderbelysningen så att den endast är aktiv när det krävs av flygfarten. Teknisk beskrivning av vindkraftverk Allmänt Aktuell tillverkares standard för färgsättning kommer att följas vilket i allmänhet innebär en nedtonad ljusgrå kulör. I något fall har tillverkare valt en gröntonad färgsättning av den nedersta torndelen. Tornet kommer att vara ett rörkonstruktion av stål eller stål/betong konstruktion. Maskinhuset ,som även benämns även nacelle och gondol, är i allmänhet inklädda i en kåpa av glasfiberarmerad plast – något fabrikat använder stål även för maskinhuset.Rotorn är av uppvindstyp och har tre blad. Rotorn har variabelt varvtal. Transformatorn som anpassar spänningen till den som är aktuell i kraftnätet vid anslutningspunkten är antingen inbyggd i vindkraftverket eller inhyses i en särskild hytt (transformatorkiosk) invid det. Typ och storlek av fundament bestäms utifrån resultatet av en geoteknisk undersökning samt vilken typ av vindkraftverk som väljs. Gravitationsfundamentet är det vanligast förekommande. Det utgörs i princip av armerad betong med sluttande överyta och ett djup på 2-3 meter och en utsträckning om ca 15x15 meter. Största delen av fundamentet kan täckas över och endast någon meter invid vindkraftverket är då synlig ovan mark. Åskskyddsanläggning kommer att anläggas runt fundamentet. Vindkraftverken kommer att utrustas med automatisk reglerteknik för skuggurkoppling för att innehålla krav om skuggpåverkan vid intilliggande bostäder. En ljussensor på vindkraftverket registrerar när solen skiner vilket utlöser en stoppsignal i vindkraftverket. 30 2010-10-21 Fig ig 3 3-3 -3:: Kr Krav av p på å hi hind nder erbe bely lysn snin ing g fför ör vvin indk dkra raft ftve verk rk ssom om ä ärr 15 150m 0m e ellller er h hög ögre re •9• Elnät och kopplingsstationer vanligtvis av krossat eller sorterat material med en kornstorlek upp till 30 mm medan grusslitlagret uppförs av krossgrus eller välgraderat naturgrus med en kornstorlek upp till 20 mm. Projektet kommer också att omfatta nybyggnation av tillfälliga/permanenta uppställningsplatser inom projektområdet. Elanslutningen av vindbruksparken kan förenklat beskrivas som två delar. En extern del för sträckan från nätbolagets anslutningspunkt till projektområdet och en intern del som utgörs av elnätet för projektområdet. Hur anslutning till det externa nätet placeras och utformas bestäms av nätbolaget i området. Ett troligt scenario är att vindbruksparken ansluts till en ny 130 kV station som planeras i Lenhovda. Förutsättningarna för att bygga denna finns också eftersom Energimarknadsinspektionen 2011-07-01 beslutade om nätkoncession för en linje om två 130 kV luftledningar som avgrenar från ledningen Sävsjöström - Myresjö och ansluter till en ny transformatorstation norr om Lenhovda tätort (dnr 733209-101753). Den exakta dragningen av elanslutningen från vindbruksparken till den nya transformatorstationen i Lenhovda har inte utretts ännu men principen är att det blir en markförlagd ledning som i huvudsak följer befintliga vägar. Inom projektområde förläggs ett internt nät vars utformning är beroende av antalet vindkraftverk och deras inbördes placering. Det interna nätet markförläggs företrädesvis längs vägar och kan komma att byggas antingen av aktuellt nätbolag eller av verksamhetsutövaren. Det kan också behövas ett mindre antal kopplingsstationer inom projektområdet. Vägar och uppställningsplatser Fig 3-4 Modell för beräkning av massor till vägarbeten Nyttjande av befintliga vägar eftersträvas och projektområdet erbjuder skogsbilvägar med god standard. På vissa sträckor måste dock det befintliga vägnätet breddas och förstärkas för att klara nödvändiga transporter. För vägsträckor från befintligt vägnät till vindkraftverken måste nya vägar anläggas. Dessa byggs i skärning eller bank beroende på terräng och för att uppnå massbalans. För att uppnå avsedd terrassnivå kan bergsprängning bli nödvändigt. Det utsprängda berget krossas och återanvänds då för uppfyllnad under vägar och fundament för vindkraftverken. Vid byggnation av ny väg avlägsnas vegetationstäcket och återanvänds på slänter och i anslutningar mot orörd mark. På den avbanade jorden läggs geotextil för att förhindra inblandning med förstärkningslager. Byggmetoden för uppförande av uppställningsplatser motsvarar den som används vid vägbyggnationen. Vägbredden som erfordras för transport av vindkraftverk m.m. är ca 4–5 meter. Körbanan bör bestå av ett minst 30 cm tjockt förstärkningslager av krossmaterial, därovan ca 100 mm bärlager och 50 mm slitlager. Bärlagret konstrueras Exempel på uppyggnad och utformning av vägar ges i fig 3-4 och 3-5. Bild de en n visar sar uppföra uppföra förandet ndet d av en väg väg anpas anpa npas pa sad a fö för ö tran tra ranspor spor sport po t av vind v kraf kraff tver verk. k. Fig Fi g 33-5: 5: Foto från en anläggning av transportväg • 10 • En karta med en preliminära vägsträckningar ges i fig 3-7. En detaljerad utredning av utformningen av det interna väg- och elnätet samt utformning av uppställningsplatser kommer göras i samband med detaljprojektering av projektet. ± Fundament Det finns i princip två metoder för att förankra vindkraftverken till marken. Gravitationsfundament är det vanligast förekommande och bygger på principen att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt betongfundament gjutet i marken. Ett gravitationsfundament har en yta av ca 250 –400 m2 och en volym på 400 –500 m3 betong. Om lokaliseringen ligger på ett ställe där det är nära till fast urberg kan bergförankrade fundament användas. Detta innebär att vindkraftverken förankras i berget via dragstag och att vindkraftverket gjuts fast på frilagt berg. Fördelen med denna typ av fundament är att den kräver mindre yta och mindre mängd betong. Nackdelen är att det ställer höga krav på bergets förmåga att uppta lasterna. Typ och storlek av fundament bestäms utifrån resultatet av en geoteknisk undersökning som kommer att göras i samband med detaljprojekteringen.Exempel på armeringsarbetet inför gjutning av ett betongfundament ges i fig 3-6. Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Åshult vindbrukspark Ç Prel. placering av vindkraftverk Befintliga tillfartsvägar som kan nyttjas Möjlig sträckning för nya tillfartsvägar Nyckelbiotop Naturvärde Sumpskog 0 Fig Fi g 33-6: 6: F Fot oto o fr från ån a anl nläg äggn gnin ing g av e ett tt g gra ravi vita tatition onsf sfun unda dament 1 km Fornlämningsområde "Copyright py g Lantmäteriet MS2008/08151” Fig Fi g 33-7 7 Ex Exem empe pell på sstr träc äckn knin ing g av iint nter ernt nt vväg ägnä nätt (o (och ch e eln lnät ät)) • 11 • Kemikaliehantering Fundament Växellådor i vindkraftverk och transformatorer, som antingen är placerade i verket eller i separat hus utanför verket, innehåller olja. Växellådor innehåller cirka 500 liter och transformatorer cirka 1 000 liter. Vindkraftverken har oljeuppsamlingstråg såväl i maskinhus som i tornets botten. Transformatorer utanför verket står i ett slutet rum och är försedda med en särskild uppsamlingsvolym. De åtgärder som behövs för att förebygga oljeförorening av mark eller vatten kommer att vidtas. Vindkraftverken kommer att förankras i marken genom gravitationsfundament eller genom förankring i berg, beroende på geotekniska förutsättningar. Troligast är att de flesta av verken kommer att förankras genom gravitationsfundament. För gravitationsfundamenten sker utschaktning. Djupet på detta avgörs efter att geotekniska prover har tagits på marken där fundamentet skall anläggas. Vid behov utförs extra utschaktning för att sedan fyllas igen med sand eller makadam. Sprängning kan i vissa fall krävas. När schaktarbetena är färdiga gjuts bottenplattan för fundamentet. I bottenplattans mitt placeras rör, vilka kablarna sedan skall löpa igenom. Därefter armeras och gjuts fundamentet som sedan skall härda i närmare en månad, innan fundamentet täcks över. Ett bergförankrat fundament fästs genom en bergadapter, ett antal stag som borras och gjuts fast i berget. Det går åt mindre mängd betong än för ett gravitationsfundament av betong. Nackdelen är att det ställer höga krav på bergets förmåga att uppta lasterna. Aktiviteter under byggskedet Nedan ges en allmängiltig beskrivning av hur ett vindkraftverk uppförs. I princip kommer anläggningsarbetet för föreliggande anläggning att ske på detta sätt, avvikelser kan dock förekomma. Anläggning av vägar Byggskedet inleds med att befintliga vägar förstärks och att nya tillfartsvägar samt uppställningsplatser anläggs. Dessa uppställningsplatser anläggs i omedelbar närhet till vart och ett av vindkraftverken, med sådan placering att de gör minsta möjliga intrång i naturen. Varje uppställningsplats upptar en yta av ca 1200 m2 och är nödvändig för byggnationen. Uppställningsplatserna bör inte tas bort om det inte finns starkt vägande skäl då de kan komma till användning vid ev. större underhållsåtgärder under driftperioden. Installation av torn och turbiner Tornet levereras i delar, vilka monteras på varandra, överst monteras tornhuset (nacellen). Vingar kan sättas samman till den s.k. noden på marken för att sedan lyftas upp och monteras fast på nacellen. De kan även monteras direkt på nacellen efter det att denna är placerad på tornet. Resningen brukar utföras på ett par dagar såvida vindförhållandena tillåter. Det skall dock inte blåsa mer än ca 10 meter per sekund för att detta skall vara möjligt. Efter installationen tar det cirka en vecka för driftssättningen, och verket kan sedan börja producera el. Förläggning av elnät I samband med att vägar byggs eller breddas inom området kommer också elnätet att förläggas. Kablar för det interna nätet kan läggas både i eller vid sidan av vägar inom området. Kablar för anslutning till regionnätet förläggs i största möjliga mån i anslutning till befintliga vägar. Kablarna läggs i gravar som är cirka en meter breda, beroende på antalet kablar som läggs. Täckning av kablar sker i enlighet med gällande normer. I väg och i skogsmark täcks kablar med cirka en halv meter material och i åkermark är täckningsdjupet cirka en meter så att marken över kabeln kan fortsätta att brukas. För att skydda kabeln läggs den i skikt av sand både över och under kabeln. Kabelgraven återfylls med befintliga massor, alternativt med vägmaterial. Transporter I samband med att vägar nyanläggs och förstärks behövs bland annat grus och sten. För fundament används betong i varierande mängd beroende på typ av fundament. Diverse övrigt byggmaterial såsom för armering och gjutformar behövs. Allt detta kräver transportarbete. Därutöver körs en kran för montage av vindkraftverken till och från området samt att själva vindkraftverken måste transporteras till sina respektive positioner. Tornet levereras i delar, nacellen och transformator kommer i varsitt stycke och varje vinge levereras för sig. Transporter av vindkraftverkets delar kräver breda lastbilar med släp. • 12 • Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka damning och buller. Vid risk för besvärande dammande förhållanden kan vägarna vattenbegjutas. Vid val av transportvägar kommer bostäder att undvikas i möjligaste mån. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. Aktiviteter under driftskedet Övervakningen innebär att en mängd olika data såsom vind- och väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och skickas till en central driftdator för analys och lagring. Som exempel på data kan nämnas vindstyrka, varvtal, temperaturer, oljetryck, oljenivåer, vibrationsnivåer och aktuell effekt. En del av dessa data är av betydelse ur miljö- och risksynpunkt. När något är fel ges en signal, ett larm utlöses och om det finns behov stängs verket av automatiskt. Ett verk stängs av automatiskt om vindhastigheten överstiger cirka 25 m/s. Så sker också när ett larm om lågt oljetryck, låg oljenivå eller vibration lösts ut. Då måste besök på plats göras innan verket kan startas på nytt. Exempelvis finns det givare i växellådan som känner av oljetrycket och om det sjunker stängs verket av automatiskt. Eventuell olja som läcker ut samlas i ett oljetråg. Till verket hör också en transformator som antingen är placerad i nacellen, i botten på tornet eller utanför tornet. Transformatorn står i ett avskilt utrymme. Även i transformatorn finns en givare som känner av oljenivån och om den sjunker stängs verket av. Den olja som kommer ut samlas upp i en särskild behållare, transformatorboxen. Verken underhålls regelbundet vid schemalagda servicetillfällen, varvid bland annat oljeprover analyseras, fastsättning av vingar och olika system kontrolleras. I samband med service sker vanliga personbilstransporter. Vid eventuella större underhålls- eller reparationsarbeten kan tunga transporter behöva ske. Aktiviteter under avvecklingsskedet Vindkraftverken dimensioneras för att kunna vara i drift under minst 25 år. Efter denna tid kan verken monteras ned. Hur stor del av fundamenten som skall tas bort bör avgöras i anslutning till den aktuella tidpunkten, när de aktuella förhållandena och förutsättningarna är kända. • 13 • 4. Planförhållanden Växjö kommun I Växjö kommuns översiktsplan från 2005 anges att kommunen ska satsa på förnybara energikällor. Mål och riktlinjer för den fysiska planeringen i kommunen finns i Miljöprogram för Växjö kommun (se vidare i avsnitt Lokala miljömål). Ett förslag till vindbruksplan för Växjö kommun har antagits av kommunfullmäktige 2011-11-15. Planen, som ännu ej vunnit laga kraft, blir ett tillägg till översiktsplanen som pekar ut lämpliga områden för vindkraft. Det aktuella projektområdet ligger inom ett sådant område som benämns Asby-Lysteryd. I planen anges även områden som kan vara lämpliga för vindbruk i mindre skala samt områden som ej är olämpliga för vindbruk. I Vindbruksplanen ges också generella riktlinjer för den framtida vindbruksutbyggnaden i kommunen. Exempel på riktlinjer i vindbruksplanen med koppling till planerad vindbrukspark ges nedan: Placering Vindbruksetableringar ska göras i områden med gynnsamma vindförhållanden. Områden som omfattas av strandskydd samt i sjöar ska undvikas. Lokal flora och fauna skall karteras och risken för påverkan bedömas av exploatören inför varje vindbruksetablering. Större skogsområden är den landskapstyp som bedöms minst känslig för etablering av vindkraftverk. Inom de områden som pekats ut som lämpliga för vindbruksetablering ska vindkraftverk placeras i grupper om minst tre verk. Placering av vindkraftverk i myrmarker och andra våtmarker, områden med höga natur- eller kulturvärden, och speciella värden för friluftslivet bör undvikas. Avstånd Tillräckliga skyddsavstånd för att uppnå gällande värden ska hållas till bebyggelse och andra störningskänsliga verksamheter för buller, skuggning, elektromagnetiska fält och olycksrisk. En riktlinje för minsta avstånd mellan bostäder och en vindkraftsetablering är 500 m. Vindkraftverk bör inte konkurrera visuellt med fasta synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement som t.ex. kyrkor. Ett rimligt avstånd till kyrkor är 1 000 m men avståndet kan prövas från fall till fall med hjälp av visualiseringar. Vid etablering av vindkraft i närheten av ett riksintresseområde för natur-, eller kulturmiljö, område utpekat i kommunens kulturmiljöprogram, naturreservat, natura 2000-områden och ramsar-område ska Fig 4 Fi 4-1: 1 Vi Vindbrukskarta db k k t för fö Växjö Vä jö kommun k (blå ring i markerar k projektområdet) j kt å • 14 • y behovet av ett påverkansområde utredas. En riktlinje för minsta avstånd mellan en vindbruksetablering och mindre tätorterna inkl. utbyggnadsområden enligt gällande översiktsplan är 750 m. Respektavståndet prövas dock från fall till fall. y y Utformning De ledningar som krävs för anslutning av vindbruksanläggningen till elnätet ska i första hand grävas ned för att begränsa påverkan på miljön. Inför etablering av vindkraftverk ska en landskapsanalys göras och fotomontage som visar anläggningen i landskapet. Särskilt viktigt är upplevelsen av etableringen från platser där människor bor och vistas som t.ex. gårdar, byar, viktiga vägar och rörelsestråk eller utsiktsplatser. Ljud, ljus, skuggor och andra störningar Hindermarkeringar på vindkraftverken inom en park bör synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Samråd och samverkan Boende som berörs av en planerad vindbruksetablering bör informeras och få möjlighet till delaktighet så tidigt som möjligt i processen. Vindbruksbolagen ska i den mån det är möjligt skapa delaktighet för boende och fastighetsägare som berörs av vindkraftverk. Permanent- och fritidsboende, fastighetsägare, verksamhetsutövare samt relevanta organisationer inom 1 000 m radie från en planerad vindbruksanläggning bör räknas som berörda och beredas möjlighet till att yttra sig under samråd. Vid etablering av vindkraftverk närmare kommungränsen än 5 km ska samråd hållas med berörd kommun så tidigt som möjligt i processen. Vindbruksområde 3 ”Asby-Lysteryd” Projektet ligger helt inom området ”Asby-Lysteryd” som är ett av tre områden i kommunen som bedömts som lämpligt för vindbruk, se fig 4-2. Motiveringen för områdets goda förutsättningar för vindbruk är följande: Områdets norra del omfattas av riksintresse för energiproduktion. Området utgörs av ett småkuperat skogsområde med en areal på ca 120 km2. Linnebjörkesjön som större sjö tillsammans med enstaka mindre sjöar och öppna åker- och betesmarker framförallt i anslutning till byarna Asby, Näsby och Fig Fi g 44-2 2 Vi Vind ndbr bruk ukso somr mråd åde e 3 - As Asby byy - Lysteryd y y ((Källa: Vi Vind ndbr bruk uksp spla plan) n)) Linnebjörke bryter av det skogsklädda landskapet. Större stormhyggen efter Gudrun finns framförallt i områdets södra och norra del. Intill Linnebjörkesjön i områdets norra del samt vid Göransberg i områdets södra del finns ett par områden med värdefulla ängs- och hagmarker. Skogsstyrelsen har pekat ut ett mindre område norr om Asby som nyckelbiotop. Sumpskogar och våtmarker utpekade i Länsstyrelsens våtmarksinventering finns spridda i hela området. Fornlämningar finns inventerat framförallt i den södra och norra delen av området. I norr gränsar området till Granhult som ligger i Uppvidinge kommun och omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. I anslutning till område 3 ligger också Attsjö by som är utpekat i Växjö kommuns kulturmiljöprogram. Kommentar kring Åshult Vindbrukspark i förhållande till planen Den planerade vindbruksparken har god samstämmighet med de riktlinjer som finns i planen och projektet avser att följa de generella riktlinjer för vindkraftutbyggnaden som anges. HS Kraft arbetar också aktivt för att skapa delaktighet för boende och fastighetsägare som berörs av vindkraftverk Ersättning kommer • 15 • t.ex. att ges till alla inom ett beräknat påverkansområde (ljudpåverkan över 40 dB). HS Kraft erbjuder också samtliga närboende möjligheten att köpa andelar i vindbruksparken. /,1'6+$00$5 c6('$ Uppvidinge kommun ./$95(675g0 Kommunen utarbetade under 2008-09 en vindbruksplan för hela kommunen som ett s.k. tematiskt tillägg till översiktsplanen. I och med att den nya översiktsplanen för 2011-2016 antogs 2011-04-26 har det tematiska tillägget inarbetats i översiktsplanen och återfinns i huvudsak under kapitel 13. Kommunen avger vidare ett ställningstagande att de utöver målet att producera minst 0,16 TWh år 2015 från förnybara energikällor bör det i översiktsplanen fram till år 2020 ges möjlighet för att vindkraften ska kunna byggas ut till nivån 500 GWh (dvs 0, 5 TWh). På ännu längre sikt, fram till år 2030, bör ytterligare ca 200-500 GWh, dvs totalt 0,7-1,0 TWh kunna produceras. 1255+8/7 b/*+8/7 /(1+29'$ 6b96-g675g0 $/67(502 )5g6(.( Pågående vindbruksprojekt I kommunen finns för närvarande tre vindkraftverk, Antalet förfrågningar hos kommunen och länsstyrelsen från sådana som vill investera i vindkraft har sedan 2006 rört några hundratal verk. Flera större exploatörer finns bland dessa. Under hösten 2010 fanns ca 250 verk i olika skeden av tillståndsprövningar hos länsstyrelsen. I fig 4-3 visas en schematisk bild över vindkraftplanerna 2010. Fig 4Fig 4-3: 3: S Sch chem emat atis iskk re redo dovi visn snin ing g öv över er vvin indk dkra raft ftsp spla lane nerr år 2 201 010. 0. O Ora rang nge e ma mark rker erar ar o ommråde rå den n me med d titillllst stån ånds dsan ansö sökn knin inga gar, r, g grö rönt nt m mar arke kera rarr pr proj ojek ektt dä därr sa samr mråd åd g gen enom omfö fört rts. s. K Käl älla la:: Läns Lä nsst styr yrel else sen n i Kr Kron onob ober ergs gs llän än ((ÖP ÖP fför ör 2 201 0111-20 2016 16)) Lokaliseringsförutsättningar och motstående allmänna intressen Samtliga allmänna intressen som ställer krav på markanvändningen skall vägas mot vindkraftsintresset. När ett område är av riksintresse gäller särskilda avvägningsregler gentemot det konkurrerande markintresset. Riksintresset får då inte påtagligt skadas. Om ett område berörs av flera överlappande riksintressen med oförenliga ändamål gäller ”att företräde ska ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt”. Totalförsvarets intresse går dock alltid före. En karta från ÖP som visar konkurrerande markintressen i kommunen ges i fig 4-4. • 16 • Lämplighetsindelning av områden för vindbruk Kommunen har gjort en lämplighetsindelning av markområden för vindbruk som omfattar 3 klasser. Följande förklaringar kring lämplighetsindelningen ges i översiktsplanen Klass 1 - Prioriterade områden - Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten har beslutat att utpeka ett större område i kommunen som riksintresse för vindbruk enligt 3:8 miljöbalken. Området är markerat med streckad blå linje på kartan i fig 4-5. Riksintresset innebär att andra exploateringar inom det utpekade området inte får innebära påtaglig skada på riksintresset för vindbruk. Det utpekade området omfattar ca 150 km2 eller ca 12% av kommunens yta. Området är glest befolkat och har en beräknad årsmedelvind på mer än 7 m/sek. Inom området finns även andra utpekade riksintressen som Natura 2000, riksintresse för naturvård, kulturmiljövård. Därtill finns det mycket gott om fornlämningar i området. I praktiken innebär en utbyggnad av vindbruk i området att de riktlinjer samt skyddsavstånd/ respektavstånd som föreskrivs respektive det som gäller om markanvändningen enligt andra gällande lagar och förordningar måste följas. Därför blir det inte möjligt att bygga inom mer än allra högst hälften av denna yta. Området ska prioriteras. Det är dock Länsstyrelsen som gör den slutliga avvägningen mellan konkurrerande riksintressen i varje enskilt ärende. /LQGVKDPPDU cVHGD 1RUUKXOW.ODYUHVWU|P Klass 2 - Områden möjliga för vindbruk /HQKRYGD Områden som ej uttryckligen tillhör klass 3 nedan som ska undantas, utgör möjliga platser där vindbruk kan prövas. Inom klass 2 områden ska dock i första hand prioriteras sådana områden där vindhastigheten är 7 m/sek eller högre. Avstånd mellan parker ska särskilt uppmärksammas och får bedömas med hänsyn till landskapsbild och övrig visuell påverkan. Vidare ska respektavstånd till fastighetsgräns om 250 m iakttas såvida inte berörda fastighetsägare kommit överens om annat. Alla respektavstånd ska uppfyllas samt riktlinjer och rekommendationer för lokalisering. Särskild hänsyn tas till de fem strategiska områdena för turism. Avvägningar ska här ske med avseende på platsens tillgänglighet och besöksfrekvensför turism och friluftsliv, såväl befintlig som kommande. Vidare ska också hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer på övriga platser, särskilt sådana som är av vildmarkskaraktär och kan utgöra s.k. tysta områden. bOJKXOW $OVWHUPR )U|VHNH .DUWPlW*LV5: .RVWDVNMXWEDQD 6lNHUKHWVDYVWnQGP .RVWDVNMXWEDQD .RPPXQHQVNXOWXUPLOM|SODQ )RUQPLQQHQ 1DWXUUHVHUYDW (OVWDPQlWHW 1DWXUUHVXUVLQWUHVVH 1DWXUD 3ODQHUDGHQDWXUUHVHUYDW 0DVWHU P 6lNHUKHWVDYVWnQGP .RPPXQHQVNXOWXUPLOM|SODQ )RUQPLQQHQ 1DWXUUHVHUYDW .XOWXUPLOM|YnUG (OVWDPQlWHW 1DWXUUHVXUVLQWUHVVH 1DWXUD 3ODQHUDGHQDWXUUHVHUYDW 0DVWHU $OVWHUnQ %LRWRSVN\GG Klass 3 - Undantagna områden $OVWHUnQ %LRWRSVN\GG Inom dessa ska uppförande av parker för vindbruk eller enstaka större verk inte tillåtas. Undantagna är: .XOWXUPLOM|YnUG Fig Fi g 44-4: 4:Ko Konk nkur urre rera rand nde e ma mark rkin intr tres esse sen n i ko komm mmun unen en ((ÖP ÖP Ö fför ör 2 201 0111-20 2016 16)): • 17 • • Inom ett respektavst. 1000 m från tätorter, område med områdesbestämmelser, samlad bebyggelse och kyrkor • Tio s.k. LIS-områden • Kosta skjutfält med skyddsavstånd 1 mil från mittpunkt • Kraftledningar, master, vägar med skyddsavstånd • Riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, samt Natura 2000 • Lagskyddade områden, naturreservat och planerade sådana • Kulturmiljöprogr. områden med differentierat respektavstånd • Alsteråns dalgång från Skahus till länsgränsen (ingår i den fem turismområdena) • Fornlämningar med differentierat skyddsavstånd • Övriga områden av naturvårdsvärde definierade i avsnittet om motstående intressen. .DUWRFK*LVHQKHWHQ5: /,1'6+$00$5 c6('$ ./$95(675g0 1255+8/7 På kartan i fig 4-5 har områden med konkurrerande markintressen och definierade skydds-/respektavstånd lagts in med vit färg på en vindkarteringskarta. Även ett respektavstånd på 500 m till enskilda bostader har markerats. Riktlinjer och rekommendationer för lokalisering och utformning Större parker, grupper eller enstaka högre verk • Nedanstående avstånd utgör riktlinjer vid beslut om möjlig etablering av vindkraftverk. I vissa fall kan geografiska förhållanden och dylikt inverka på respektavstånden vilket avgöras från fall till fall vid prövning. Ett utökat respektavstånd kan komma ifråga vid lokalisering söder eller väster om bostäder och fritidsbebyggelse, eftersom det oftast är i dessa väderstreck som uteplatserna ligger. b/*+8/7 /(1+29'$ 6b96-g675g0 $/67(502 )5g6(.( Riktlinjer för lokalisering med hänsyn till avstånd • Ljudet får ej överstiga 40 dB(A) vid bostäder och vårdbyggnader. Nivån gäller även den sammanlagda ljudnivån från verk som ståri grupp. • Antalet skuggtimmar vid bostäder och annan störningskänslig bebyggelse får inte överskrida 30 timmar per år, teoretisk skuggtid, och 8 timmar faktisk skuggtid. Max tillåten skuggtid under ett dygn ska vara 30 minuter. • Avståndet till områden med detaljplan, områdesbestämmelser eller samlad bebyggelse eller kyrkor ska vara minst 1000 meter och prövas från fall till fall för att inte hindra framtida samhällsutveckling. • Strandskyddsområden S d k dd åd å 100 meter ska k undantas d och hd därutöver ska k ett diff fferentierat i respektavstånd iakttas vad gäller ljud och skuggbildning för att skydda fisket samt det aktiva friluftslivet. • Avståndet till enskilda bostadshus får inte understiga 500 meter för verk med totalhöjden 50-150 meter och inte understiga 750 meter för verk med mer än 150 meters totalhöjd. • I områden som är utpekade i kommunens kulturmiljöplan ”Kulturarv att vårda” bör vindkraftsetablering särskilt prövas. • Avstånd till riksintresseområde av bevarandekaraktär måste ställas i relation till påverkan och värdena i varje särskilt fall. Avgränsningen måste göras i samband med exploatering och prövning. • Säkerhetsavstånd till väg, järnväg och kraftledning bör vara verkets totalhöjd plus 50 meter eller de avstånd som bestäms i varje särskilt fall efter samråd med trafikverket respektive nätägaren. Fig 4Fig 4-5: 5: K Kar arta ta m med ed vvin indk dkar arte teri ring ngen en.S .Sam amtltlig iga a om områ råde den n me med d de defifini nier erad ade e sk skyd ydds ds-/ -/ resp re spek ekta tavs vstå tånd nd llag agts ts iin n me med d vi vitt fä färg rg,, in inkl klus usiv ive e re resp spek ekta tavs vstå tånd nd ttililll bo bost stad ader er p på å la lanndett - 50 de 500 0 m sa samt mt kkon onku kurr rrer eran ande de iint ntre ress ssen en . S Str trec ecka kad d bl blå å lilinj nje e ma mark rker erar ar o omr mråd åde e me med d riks ri ksin intr tres esse se fför ör vvin indk dkra raft ft.. St Stre reck ckad ad g grö röna na llin inje jerr ma mark rker erar ar a att ttra rakt ktiv iva a om områ råde den n fö förr tu turi rism sm.. • 18 • Riktlinjer för utformning • Reklam är inte tillåten på verken såvida det inte avser tillverkarens eller ägarens namn • Vid gruppetableringar ska verken ha ett liknande utseende. • Övriga rekommendationer • Transformatorer, ställverk och dylikt ska placeras på lämpligt avstånd från områden där människor stadigvarande vistas. I dessa områden ska elektriska kablar framdras på sådant sätt att de elektriska fälten minimeras. • Elledningar till vindkraftverken ska läggas i kablar. • Verk som uppförs på plats där de visuellt är synliga eller där skuggor, reflexer samt ljud kan påverka områden utanför kommunen ska samråd ske med berörda grannkommuner och i förekommande fall angränsande län. • Uttjänta verk eller som av annan anledning tas ur drift ska monteras ned av verksamhetsutövaren. Kontrakt bör finnas mellan denna och markägaren i de fall dessa inte är samma person. Kommentar kring Åshult Vindbrukspark i förhållande till planen Samtliga vindkraftverk i vindbruksparken utom ett ligger inom ett utpekat riksintresse för vindkraft dvs ett prioriterat klass 1 område enligt översiktsplanen. HS Kraft har aktivt arbetat för att skapa en lokal förankring av projektet. Detta har bland annat inneburit att ägare till angränsande markområden inom ett vindfångstområde på minst 500 meter från varje vindkraftverk får ekonomisk ersättning av en framtida vindbrukspark enligt en modell som framtagits av LRF. HS Kraft har också aktivt arbetat för ett lokalt delägande vilket bland annat beskrivs i samrådsdokument no 21 i bilaga 9. Avseende kommunens riktlinjer och rekommendationer för lokalisering och utformning kan följande kommentarer ges: • Verksamheten uppfyller riktlinjen för ljud och skuggpåverkan med hjälp av vedertagen reglerteknik. • Avståndet till den samlade bebyggelsen i Marhult och Granhult kyrka uppfyller minimikravet på 1000 meter. • Alt 2 och 3 uppfyller riktlinjen på minsta avståndet till enskilda bostadshus som anges till 500 meter för verk med totalhöjd upp till 150 meter. • Alt 1 och 3 uppfyller riktlinjen att gruppetableringar ska ha ett liknande utseende. • 19 • Alt 1 uppfyller inte riktlinjen för minsta avstånd på 750 m från bostad till vindkraftverk med mer än 150 m totalhöjd. Det kortaste avståndet är med nuvarande layout ca 680 m. HS Kraft bedömer ändå att den ökade miljönyttan uppväger det begränsade avsteg som görs från denna riktlinje. 5. Hushållning med mark, vatten och andra resurser I 3 kap. 6 § miljöbalken ges exempel på hur andra, ibland motstående, intressen (naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv) skall skyddas och beaktas I miljöbalkens tredje kapitel (SFS 1988:808) beskrivs ”Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden”. Där ges förutsättningarna för hur ett markområde bör utnyttjas och hur avvägningen ska ske då samhället har olika väsentliga intressen att tillvarata. Bestämmelserna ska tillämpas då verksamheter prövas enligt miljöbalken och vid planläggning enligt plan- och bygglagen. Första paragrafen lyder: Centralt för hushållningsaspekten vid en förändring som det här är fråga om är att göra en rimlig avvägning mellan olika intressen. För att rätt bedöma områdets främsta värden för olika intressen är det väsentligt att kartlägga hur området används idag och inventera de värden i området som dessa användare nyttjar. Först därefter kan en avvägning göras mellan olika intressen. På och kring projektområdet har följande användare och intressen identifierats: D tt är ä den d grundläggande dlä d hushållningsbestämmelsen h håll i b tä l äll alla ll markDetta som gäller och vattenområden. Därefter följer ett antal bestämmelser som tar sikte på specifika områden. Relevant för den aktuella etableringen är åttonde paragrafen vars första stycke lyder: ett utpräglat produktionslandskap • mycket god vindenergipotential • tillräckligt avstånd till närboende • få formellt utpekade konkurrerande intressen. närboende • skogsbruket • jakt • friluftsliv och turism För de närboende kommer verksamheten innebära en förändring av landskapsbilden. Då skogen ofta kan begränsa sikten i närområdet blir förändringen kanske som mest påtaglig från större öppna landskap på lite längre avstånd. Många ser ogärna att landskapsbilden förändras av nya inslag i den visuella miljön kopplade till nya byggnader, vägar och höga konstruktioner som vindkraftverk. Hur närboende uppfattar en vindbruksanläggningen hänger i viss utsträckning också samman med inställning till vindbruk. Mer kring detta beskrivs i landskapsanalysen i kapitel 9 samt i bilaga 10. För skogsbruket är det främst markanvändningen och därmed markintrånget som är av betydelse ur värdeaspekten. Ett vindkraftverk tar liten markareal i anspråk. Inga träd sågas ner utöver vad som behövs för att anlägga nya vägar, vändplatser och fundament för de enskilda vindkraftverken. För ett modernt och rationellt drivet skogsbruksföretag kan en vindkraftanläggning i dag vara en lo- Bestämmelsen omfattar energiproduktion och därmed vindbruk. Det som gör den valda platsen värdefull för vindbruk är kortfatta att projektområdet erbjuder: • • Platsen bör således tillmätas sådan betydelse som åsyftas i 3 kap. 8 § miljöbalken. • 20 • giskt integrerad del av verksamheten. I den pågående utvecklingen mot större enheter som drivs allt mer rationellt är utnyttjande av vindresurser ett viktigt inslag. För jägare kommer inverkan mest kopplad till störningar under projektets anläggningsfas. För friluftsliv och turism är påverkan delvis kopplad till påverkan på landskapsbilden som berörts för de närboende. En vindbrukspark kan också påverka värdet av områdets natur- och kulturupplevelsen i ett bredare perspektiv. Detta beskrivs i kapitel 9 samt i landskapsanalysen i bilaga 10. • 21 • 6. Miljökvalitetsmål och miljömål Odlingslandskapet kan påverkas negativt om lokaliseringen görs utan hänsyn till biotoper eller kulturbärande element. Sådan hänsyn kommer att tas för den aktuella etableringen, och en levande landsbygd med stark ekonomi är en förutsättning för bevarande och stärkande av både kulturvärden och miljövärden, vilket innebär en positiv inverkan på dessa miljömål. Negativa konsekvenser för mål 15 och 16 undviks genom en lämplig lokalisering och utformning. Miljömål 4, 5, 6 och 9 berörs inte av vindkraft. Nationella miljökvalitetsmål I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur– och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I november 2005 kompletterades målen med ytterligare ett, vilket gör att det nu finns 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål och åtgärdsstrategier. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljökvalitetsmål Länsstyrelsens styrelse beslutade under 2002 om regionala miljömål för Kronobergs län. En revidering av dessa har utförts under 2005 och 2006. Nedan förtecknas hur den här aktuella anläggningen kommer att bidra till delmål för de mest relevanta miljömålen. Textavsnitten är hämtade från länsstyrelsens hemsida samt från miljomal.nu, Miljömålsportalen. Miljömål 1 (Begränsad klimatpåverkan) Kronobergs Delmål 2 anger att hälften av den totala energianvändningen i länet år 2010 kommer från förnybara källor. Miljömål 2 (Frisk luft) Vindruk ersätter delvis importerad el från fossileldade anläggningar i länder som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen, vilka till stor del ligger i förhärskande vindriktningar med Östersjön och Skåne som nedfallsområde. Under höst och vinter är Sverige i allmänhet nettoimportör av el vilket sammanfaller med den del av året när vindkraftverk producerar mest. Detta stärker bilden av att vindbruksproduktion ersätter importerad fossilbaserad el från Danmark, Tyskland och Polen m.fl. (Elmarknaden 2003 sid. 17 f). Via planerad import av elenergi från Finland kommer den aktuella anläggnigen även att ersätta importerad fossilbaserad el från ryska anläggningar. Vindkraft kan beröra miljömål både positivt och negativt. Vindkraft ersätter elproduktion med fossilt bränsle vilket innebär ett direkt bidrag till uppfyllande av miljömålen 1, 2, 3, 7 och 15. Vindkraft medför också minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten och bidrar därför indirekt till att uppfylla målen 8, 10, 11, 12, 13 och 16. Miljömål som kan tänkas påverkas negativt om inte rimlig hänsyn tagits när det gäller fysiska effekter eller upplevelseeffekter vid lokalisering och utformning är 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15 och 16. I det här fallet är det främst 13, 15 och 16 som bör ägnas uppmärksamhet. Miljömål 3 (Bara naturlig försurning) Den ökande försurningen av mark och vatten är en följd av utsläpp från trafik, energianläggningar, industri och jordbruk. Utsläpp från energianläggningar minskas genom att man övergår till förnybar elproduktion. Samtliga av Kro- • 22 • nobergs fyra delmål gynnas här. Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2. Miljömål 7 (Ingen övergödning) Algblomningar, bottendöd, igenväxning av sjöar, växtarter som försvinner på ängar och i skogar samt hälsoskadliga halter av nitrat i grundvattnet är negativa effekter av övergödningen. Det är särskilt utsläpp av fosfor– och kväveföreningar som är upphovet. För Kronobergs del ska utsläppen av kväveoxider minskas till 3 500 ton. Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2. mål ges följande ställningstagande från kommunen: Utöver nuvarande mål i kommunen att år 2015 producerar minst 160 GWh från förnybara energikällor bör det fram till år 2020 ges möjlighet för vindkraften att kunna byggas ut till nivån 500 GWh. På ännu längre sikt, fram till år 2030, bör ytterligare ca 200-500 GWh kunna produceras vilket innebär en samlad vindkraftproduktion på 700 - 1000 GWh. Miljömål 15 (God bebyggd miljö) Den totala energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minska och andelen energi från förnybara energikällor ska öka. Aktuell vindbruksanläggning medverkar till ökad energiproduktion från förnybara källor. Vindkraftverk kan å andra sidan få negativ inverkan på det här målet om de inte lokaliseras genomtänkt och enligt principerna för fastställda planer. Kommunala miljömål Växjö kommun Kommunen har tagit fram ett miljöprogram där de integrerat lokala miljömål. Miljöprogrammet, som reviderats under 2010, anger ambitionen inom tre viktiga profilområden för Växjö kommun. De områden som kommunen valt att fokusera på är; Leva livet, Vår natur och Fossilbränslefritt Växjö. Inom ramen för dessa områden har kommunen bland annat satt upp ett mål om att de fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 55% per invånare till 2015 jämfört med 1993 och att Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 2030. Uppvidinge kommun Kommunen har i den nya översiktsplanen för 2011-2016 satt upp natur- och miljömål fram till år 2020. Kap 3 i översiktsplanen beskriver kommunens visioner, mål och strategier. Under mål nummer 6 beskrivs att kommunen ska bli navet i Smålands vindkraftsproduktion, producera mest vindkraftsbaserad energi i regionen samt ha kvalificerade anläggningar för service och utbildning inom vindkraftstekniken. Kap 13 i översiktsplanen handlar om vindkraft. I detta kapitel under syfte och • 23 • 7. Nulägesbeskrivning av området Inledning ± Vindbruksområdet ligger på sydsvenska höglandet på höjdnivåer från ca 240 till 290 m ö h. Föreslagen etablering av Åshult Vindbrukspark i förhållande till överlappande riksintressen avseende naturvård, kulturmiljö, friluftsliv samt utpekade Natura 2000-områden och Naturreservat ges i fig 7-1. På kartan finns också riksintresseområde för vindkraft utmärkt. Av kartan framgår att det aktuella området ligger på ett betydande avstånd från övriga utpekade skyddsvärden med undantag för riksintresset för kulturmiljö kring Granhult kyrka som gränsar till parken i öster. I följande text ges en mer detaljerad bild av nuläget i området. Dessa baseras på resultaten av de inventeringar som gjorts och som redovisas i sin helhet i bilagorna till denna MKB. Kartunderlag med högre upplösning som visar föreslagna placeringarna av vindkraftverken samt övriga motstående och överlappande intressen i området återfinns i bilaga 1. Naturmiljön ÇÇ Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Följande material baseras på en ”Naturvärdes- och fågelinventering” som framtagits av Enetjärn Natur AB. Rapporten återfinns i sin helhet som bilaga 6. Det område som varit föremål för naturinventering täcker en areal av ca 360 ha och ligger mellan byarna Glosäng och Asby. Vägen mellan de båda byarna går genom inventeringsområdet och det finns också ett antal skogsbilvägar i området. Inventering gjordes utifrån en tidigare layout med 9 vindkraftverk så beskrivningen av naturmiljön kring verksplaceringarna är inte uppdaterad för nuvarande layout. Den ger dock en god indikation om naturförhållandena i området. Det inventerade området täcker också in de nuvarande verksplaceringarna. Det inventerade området och förändringen i placeringen av vindkraftverken framgår av fig 7-2 och 7-3. I rapporten beskrivs området som starkt präglat av skogsbruk och större delen av arealen utgörs av produktionsskog. Stormen Gudrun fällde mycket skog varför stora arealer idag är hyggen. Skogen domineras av gran med inslag av tall. De yngre bestånden utgörs av planterad gran men även mindre tallbestånd har planterats liksom ett bestånd med lärk. Den näringsfattiga berggrunden återspeglar sig i sammansättningen av floran som överlag är fattig. Markvegetationen domineras av vanliga mossor som väggmossa och husmossa samt kruståtel, blåbär, lingon, enstaka ekorrbär och örnbräken. På hyggena växer hallon, lingon Sin Sing Sin i ge ge elst els ls lstorr ps fly, Ç Exempel på layout med 11 vindkraftverk Område där fastighetsägare fått skriftlig inbjudan till samråd Riksintresse Vindkraft Natura 2000 Naturreservat Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljö 0 1 2 3 4 5 km "Copyright py g Lantmäteriet MS2008/08151” Fig 7-1: Översiktskarta med riksintresseområden • 24 • Riksintresse friluftsliv ± 2 1 5 028/01 028/02 028/02 3 # * 028/01 # * 028/05 028/05 # * 6 8 028/03 # * 028/03 4 028/06 028/06 7 # * 028/10 9 Inventeringsområde 028/08 # * 028/08 028/04 # * 028/04 Vindkraftverk 028/07 0 Naturvärdesklass 2 0,5 1 Km # * 028/09 028/07 Fig 7-2: Inventerade området samt tidigare verksplaceringar 028/11 # * 028/09 och glasbjörk. Natura 2000 områden Teckenförklaring Närmaste Natura 2000 område är Soldatmossen som ligger ca 2 km nordväst om den planerade anläggningen. Området som också är naturreservat är skyddat enligt habitatdirektivet och utgörs till största delen av en skogsbevuxen högmosse omgiven av äldre skog. Andra Natura 2000-områden och naturreservat inom ca 10 km radie från vindbruksparken är: • Vitthults urskog, naturreservat och Natura 2000-område ca 5 km öster om inventeringsområdet. Urskog med mycket död ved. • Tängsjö fly, naturreservat och Natura 2000-område ca 6 km öster om inventeringsområdet. Myrkomplex med orrspel. • Singeltorps fly, naturreservat och Natura 2000-område ca 6 km sydost om Vindkraftverk Alt1-3 (11 vkv) # * Vindkraftverk- layout vid samråd 2009 (9 vkv) Befintliga tillfartsvägar som kan nyttjas Möjlig sträckning för nya tillfartsvägar Nyckelbiotop Sumpskog Naturvärde Naturvårdsprogram (inv 1985-87) 0 1 km Ängs- och betesmark (inv 2002-04) "Copyright py g Lantmäteriet Medgivande g I2011/1581” Fig 7-3: Naturvärden i området samt verksplaceringar och tillfartsvägar • 25 • • • • • • • är floran rikare och mer frodvuxen med arter som blåsippa, ormbär och stinksyska. För huvuddelen av projektområdet överväger dock brukad skog och hyggen som inte är särskilt känsliga. De föreslagna verksplaceringarna är alla lokaliserade till sådan mark. inventeringsområdet. Orörd högmosse. Ravinen, naturreservat ca 6 km öster om inventeringsområdet. Förkastningsspricka med gammal skog. Sjösås äng, naturreservat och Natura 2000-område ca 7 km nordväst om inventeringsområdet.Ängs- och hagmarker med äldre, hamlade lövträd. Fagraholms fly, naturreservat och Natura 2000-område ca 8 km nordost om inventeringsområdet. Orörd myrmark omgiven av gammal skog. Storasjöområdet, naturreservat och Natura 2000-område ca 8 km söder om inventeringsområdet. Gammal skog och myrmarker med rikt fågelliv. Skäraskog, naturreservat och Natura 2000- område ca 9 km öster om inventeringsområdet. Inägomark med ålderdomlig markanvändning. Braås park, naturreservat ca 9 km nordväst om inventeringsområdet. Herrgårdspark med ängs- och hagmarker. Vattendrag och våtmarker Inventeringsområdet ligger i Mörrumsåns avrinningsområde. Inom området finns några mindre vattendrag. Inom en mils radie från inventeringsområdet finns två våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering har bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden). Inom detta område finns även sex våtmarker som i länsstyrelsensvåtmarksinventering bedömts till klass 2 (höga naturvärden). Det rör sig främst om mindre våtmarksområden. Fåglar Övriga naturvärden i området I det omgivande landskapet finns relativt gott om andra skyddsvärda naturområden. Exempel på sådana är Libbhults ängar-Karryd-Lilla Heda, Rosenholm, Fagraholms fly, Hultåkra, Stora fly, Skäraskog, Helvetets trappor, Grötåsen, Storasjöområdet. I närheten av projektområdet ligger ett flertal områden som tas upp i Kronobergs Naturvårdsprogram, se fig 7-3. Ett av dessa ligger vid Granhult, öster om etableringsområdet. Landskapet kring byn karakteriseras av flack moränterräng. Sydväst om etableringsområdet ligger Asby. Gårdarna är grupperade runt åkermarken som ligger på en moränkulle. Vägarna följer stensatta åkerterasser och i utkanten av byn ligger betade eller igenväxande ängar. I bymiljön finns också många stora träd. Asby har stora landskapsmässiga och biologiska värden. Skogs- och myrområdet söder om Galtabäck, d.v.s. Soldatmossen och Långe mosse, tas också upp i naturvårdsprogrammet. Mellan mossarna finns en olikåldrig barrblandskog med ett antal intressanta växtarter. Området har stora biologiska och landskapsmässiga värden trots att det delvis är påverkat av dikning. I anslutning till gården Åshult finns bestånd med ädellövträd som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop respektive naturvärdesobjekt. Det är framför allt ek och ask som växer här, men även lönn och enstaka hasselbuskar. Här Trakten runt utredningsområdet för vindbruk vid Åshult är i första hand betydelsefull för häckfåglar. Tack vare landskapets variation är traktens häckfågelfauna överlag varierad och ganska rik. I skogsbygden på denna del av Småländska höglandet förekommer en rad arter rovfåglar häckande. Inventeringar i kringliggande områden visar att arter som bivråk, sparvhök, ormvråk, brun kärrhök, fiskgjuse och lärkfalk kan vara häckfåglar i den omgivande trakten. Några uppgifter om förekomst av kungsörn har ej hittats för det aktuella området under inventeringsarbetet. Under samrådsskedet framkom dock uppgifter om att kungsörn iaktagits i Asby vintertid (Ref:Enligt Gröna Växjö, ”Din guide i skog och mark” Ivarsson, T. Persson, M. Växjö kommun 2011.) • 26 • Samlade bedömning En vindbruksetablering i det föreslagna området vid Åshult bedöms kunna genomföras utan att inkräkta på områdets naturvärden. Konsekvenserna för fågelfaunan av en vindbruksetablering bedöms som liten. Fladdermöss En platsspecifik analys avseende den planerade anläggningens påverkan på fladdermöss har genomförts av naturvårdkonsult Gerell. I fig 7-4 visas de mätpunkter som valts. Lokaliseringen av platser för inventering av fladdermöss har dels gjorts med hänsyn till den preliminära lokaliseringen av vindkraftverken, Kulturmiljön dels platsens potentiella förutsättningar för fladdermöss att jaga och bo. I sistnämnda fallet har vi i första hand valt platser med förekomst av äldre lövträd och/eller bebyggelse eller intill vattendrag. Resultaten av inventeringarna visar på en relativt art- och individfattig fladdermusfauna inom större delen av området för de planerade vindbruksparken. Orsaken är bristen på lämpliga jaktmarker och dagtillhåll (hålträd). Bedömningen är att effekterna på fladdermusfaunan till följd av uppförandet av de planerade vindkraftverken kommer att vara försumbara i relation till övriga mortalitetsfaktorer. Inga ledlinjer för flyttande fladdermöss finns heller inom området. Rapporten återfinns i sin helhet i bilaga 7. En arkeologisk utredning och en kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) för projektområdet har utförts av Arkeologicentrum AB. Utredningen har genomförts med metoder och ambitionsnivå som innebär att den i alla avseenden motsvarar en särskild arkeologisk utredning, steg 1 (byrå- och fältinventering). Helt eller delvis belägna inom området fanns före utredningen nio s.k. röjningsröseområden. Under fältinventeringen antecknades ytterligare 15 kulturhistoriska lämningar, varav sex utgör fasta fornlämningar och nio har betecknats som övriga kulturhistoriska lämningar. De fasta fornlämningarna består också av röjningsröseområden, medan övriga lämningar utgörs av torplämningar, kolbottnar och/ eller kolarkojrester samt ett friliggande röjningsröse. Närmaste riksintresseområde för kulturmiljövården, Granhult (G 34), är beläget öster om utredningsområdet. Samma område har också tidigare utpekats av länsstyrelsen i ett kulturmiljövårdsprogram. Området utgörs av ett odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern samt en kyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förra hälft, se bild fig 7-5. 5 9 2 1 3 10 4 6 8 7 Fig Fi g 77-5: 5: G Gra ranh nhul ults ts kkyr yrka ka En karta som visar skyddade kulturmiljövärden samt registrerade fornlämningar i området visas i fig 7-6. Det inventerade området med beteckningar för fornlämningsområdena visas i fig 7-7. Specifik information kring dessa områden återfinns i rapporten som återfinns som bilaga 8. Fig 7-4: Punkter för registrering av fladdermöss. Röd punkt - manuell registrering. Röd cirkel -automatisk registrering • 27 • ± 028/01 028/02 028/02 # * 028/01 # * 028/05 028/05 # * 028/03 # * 028/03 028/06 028/06 # * 028/10 028/08 # * 028/08 028/04 # * 028/04 028/07 028/09 # * 028/07 028/11 # * 028/09 Teckenförklaring Vindkraftverk Alt1-3 (11 vkv) # * Vindkraftverk- layout vid samråd 2009 (9 vkv) Befintliga tillfartsvägar som kan nyttjas Möjlig sträckning för nya tillfartsvägar Riksintresse kulturmiljö Kulturmiljövårdsprogram (1991) Fornlämningsområde 0 1 km Fornlämning Fig 7Fig 7-7: 7: U Utr tred edni ning ngso somr mråd åde e fö förr ar arke keol olog ogis iskk in inve vent nter erin ing g Fa Fast sta a fo forn rnlä lämn mnin inga garr (r (röd öd m mar ar-keri ke ring ng)) oc och h öv övri riga ga kkul ultu turh rhis isto tori risk ska a lä lämn mnin inga garr (b (blå lå m mar arke keri ring ng). ). "Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581” Fig Fi g 77-6: 6: Kulturmiljövärden och fornlämningar • 28 • Riksintresse vindbruk Fornlämningarna bedöms i de flesta fall kunna kvarligga orörda inom vindbruksparken genom att skyddszoner lämnas till närmaste anläggning, väg etc., för att tillgodose kulturminneslagens krav på fornlämningsområden. I de fall ingrepp i fornlämningsområden inte kan undvikas underströks det antikvariska värdet av de röjningsröseområden som överlevt stormar och skogsbruksåtgärder samt värdet av områden som illustrerar förhållandet mellan äldre stenröjning och 1800-talets torpexpansion. Övriga kulturhistoriska lämningar bedöms ha måttliga upplevelsevärden. Om nödvändig anpassning av projektet görs till fornlämningar och övriga kulturlämningar bör vindbruksparken enligt Arkeologicentrums uppfattning med visst förbehåll kunna uppföras utan att den i oacceptabel utsträckning kommer i konflikt med kulturmiljön. I anslutning till projektområdet finns ett område som är av riksintresse för kulturmiljön kring Granhults kyrka. Inom etableringsområdet ligger också ett antal fossila åkrar. Energimyndigheten har under 2008 utsett 423 områden i 20 län till riksintresse för vindbruk. Tillsammans utgör områdena cirka 2 % av Sveriges yta. I Kronobergs län har två större områden pekats ut som riksintresse för vindbruk. Den planerade verksamheten ligger nästan helt inom ett av dessa områden, se fig 7-1. Etableringsplatsens landskapsförutsättningar Friluftsliv En vindbruksanläggning kan medföra en påverkan på rekreation och friluftsliv, genom direkt intrång i exempelvis rekreationsområden. Indirekt kan en anläggning även påverka rekreationsintressen genom en förändrad landskapsbild och i någon mån genom ljudutbredning. Aktuell etablering berör varken direkt eller indirekt något område av riksintresse för friluftslivet. Det är huvudsakligen under anläggningsfasen som rekreationsintresset kan påverkas negativt. Trafik och anläggningsbuller kan då störa friluftsupplevelsen och jakt kommer sannolikt inte att kunna bedrivas i någon större omfattning under anläggningstiden. Under driftfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre. Påverkan under denna fas är huvudsakligen av visuell karaktär då verken kommer att synas i området. Allt friluftsliv kan dock bedrivas precis som tidigare innan parken uppfördes. Övriga verksamheter som kan beröras Inom området bedrivs idag huvudsakligen skogsbruk men det förekommer också jordbruk i mindre skala. Det förekommer även att jakt arrangeras på markerna. Projektområdet ligger inom MSA-ytan (Minimum Sector Altitude) för Växjö flygplats men enligt uppgifter från Luftfartsverket kommer vindbruksparken inte att påverka denna. För att belysa landskapets värden och analysera den aktuella vindkraftsetableringens påverkan på dessa har HS Kraft låtit utföra en landskapsanalys. Denna fokuserar särskilt på Granhults kyrka som är Sveriges äldsta bevarade träkyrka. Resultatet av analysen beskrivs i kapitel 9 och hela rapporten återfinns i bilaga 10. I följande avsnitt beskrivs de landskapsmässiga förutsättningarna i området ur ett mer generellt perspektiv. Mitt i Småland, strax öster om centralorten Växjö är landskapet som man kan förvänta sig i Småland, småskaligt - skogar, byar och sjöar om vartannat. På ett sätt finns det här en avvikelse från det normala Småland - det omgivande skogsklädda landskapet ligger nedanför istället för i jämnhöjd. I själva verket är det området självt som är upphöjt i förhållande till sin omgivning. Detta är också anledningen till varför området drar till sig ett sådant intresse i vindbrukssammanhang, eftersom det på höjder ovan omgivningen i regel blåser mer. Att landskapet är högre beläget märks genom alla backar samt, naturligtvis för att utblickarna är längre. På många platser skymtar blånande berg bakom stammar och öppna ytor, kanske lite ovant för att vara i Småland Småland i allmänhet, och platsen inte minst, präglas naturligtvis av skog produktionsskog. Detta ger stora återverkningar i den ”rumsliga” upplevelsen. Och på motsvarande sätt när skogen skall avverkas. På många ställen öppnas hyggen eller ytor som är underkastade gallring. Utefter vägarna ligger travar av timmer i väntan på bortforsling. I Marhult ligger ett sågverk, också där ligger travar av timmer och väntar, fast på uppsågning. Trakten präglas av skogsbruk, skogsbruk som pågår överallt. I den meningen är landskapet redan idag underkastat höga produktionskrav och spåren av dessa krav syns som sagt överallt. Landskapet är, förutom att vara en fin boendemiljö, också ett särpräglat produktionslandskap. • 29 • Landskapet är ett typiskt Småländskt landskap. Småskaligheten är ett signum. Byggnader ligger orienterade mot backar eller lokala höjdpartier. Mer uppmärksammade kulturmiljöer är som regel i anslutning till kyrkor och äldre bomiljöer. Landskapets byggnader vittnar om det förflutna, såväl som nutiden. Tillbyggnader och adderande till det befintliga sker ibland pietetsfullt, ibland mindre nostalgiskt. Det kan noteras att det är så gott som alltid de äldre miljöerna och byggnaderna som står för de mer betydande affektions- eller upplevelsevärdena, inte de nyare inslagen. Även om ambitionen som oftast är att det nya skall inordnas obemärkt till det befintliga sticker allt nytt ut. På så vis ”stämplas” även den moderna tiden in. På gott och ont är det som ses en provkarta över de olika tidernas ideal, inlindat naturligtvis, i de gröna skogarna och öppna gläntorna. Till landskapets användare hör de som på ett eller annat sätt, frekvent nyttjar landskapet. Antingen utifrån ett ekonomiskt eller upplevelsemässigt perspektiv. Till landskapets lockelser hör framförallt den slutna skogen samt de öppnare kulturmiljöer som visserligen också är omsluten av skogen. Till enskilda objekt hör framförallt byarna, kyrkor och sjöar. Landskapet kan också betraktas som ett sceneri där allt upplevs sammantaget, genom bilfönstret eller utmed cykelfärden. I den meningen är vägarna viktiga som forum för utblickar. Vägarna, stora som små erbjuder en exposé av landskapet - både i tid och rum. Genom vägarna synliggörs landskapets skiftningar, topografins variationer och kulturlandskapets alla spår. Spår av uppgång, recession eller pånyttfödelse, brukningssätt och teknikframsteg. Via vägarna och genom bilfönstret spelas landskapets tidigare historia upp. Samtiden speglas i gamla förebilder, och det gamla vårdas ömt. Småland är för många själva sinnebilden för det ”gamla”. Vilhelm Mobergs romaner har kanske mer än landskapet självt bidragit till bilden av Småland som det jungfruliga, stilla, kärva landskapet som endast kräver beskydd och inte tål förändring. Det finns en klart romantiserad bild av Småland som landskapet där tiden står stilla och där få saker förändras. Där svensken som på Alfreds vis stretar och gnor bland steniga backar. Hur man än sliter hotar alltid missväxt och vargavinter. Den bilden är naturligtvis inte sann. Gnosjöanda och högteknologi, universitet och rekordtillväxt talar ett annat språk - mer framtidsinriktat. Även om ingen av dessa verksamheter utom möjligtvis skogsbruket finns närvarande i etableringsområdet präglar det ändå andan i stort. Astrid Lindgrens värld var ändå då, inte idag. Fotografierna i fig 7-8 visar några bilder från projektområdets omgivningar. • 30 • Fig Fi g 77-8: 8: K Kar arak akte teri rist stis iska ka u utb tblilick ckar ar ffrå rån n pr proj ojek ekto tomr mråd ådet etss om omgi givn vnin inga garr Det auditiva landskapet Ett landskap innebär till stor del en visuell upplevelse för människan, men även en ljudupplevelse – en auditiv upplevelse. Därmed kan man tala om en auditiv landskapskaraktär. Kunskap om platsens auditiva landskap (ljudlandskap) är avgörande för att nå fram till en slutsats om konsekvenserna av en planerad verksamhets ljudemission, ljudavgivning. Människor rör sig i olika auditiva landskap med kanske det vindstilla högfjället i den ena extremen och en högtrafikerad storstadsgata vid rusningstid som den andra extremen – för att inte tala om industrimiljöer, biograflokaler och flygplatser. 40 dB(A) motsvarar det rekommenderade värdet för ljud från vindkraftverk, som inte får överstigas varaktigt vid bostäder. Ett nytt kylskåp brukar ibland användas som exempel på en 40 dB-ljudkälla. När det gäller miljöer för bostäder och rekreation kan man ha särskilda krav på låga störningsnivåer. Förändringar genom en nyinförd verksamhets ljudavgivning måste ställas mot situationen före. Störningsnivån brukar ofta relateras till ljudnivåvärden i dB(A) – vilket emellertid endast är en av flera parametrar som avgör om en människa faktiskt störs. Andra faktorer är ljudets karaktär, dess förhållande till det auditiva landskapet i övrigt, tidpunkten och den enskilda personens inställning till ljudkällan. När det gäller den sista faktorn finns det bland annat ett par svenska SIFO-undersökningar som visar på en i hög grad generellt positiv inställning till el-produktion med vindbruk. Ç Ç Ç Ç Ç ± Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Ç Närliggande vindbruksprojekt Ç Ç Ç Ç Närliggande vindbruksprojekt Att flera vindkraftprojektörer ”samlas” kring de områden som utsetts till riksintresse vindbruk är naturligt eftersom vindläget är bra och området är relativt glest befolkat. HS Kraft känner till tre projekt som kan komma att förverkligas i ett närområde på ca 5 km från Åshult vindbrukspark, se fig 7-9. Det största projektet är O2/Vindkompaniets projekt Karskruv nordost om Åshult som omfattar upp till 50 vindkraftverk. Tillståndsprocessen pågår för detta projekt. Öster om Marhult projekterar Södra Vindkraft AB en anläggning om 11 verk, men någon ansökan för detta projekt har ännu inte inlämnats. Söder om detta område finns också beslut kring detaljplaneläggning (bygglov) för ytterligare 9 verk som projekterats av Billyvind AB/Girovind AB. Av de övriga projekten ligger det vid Marhult närmast på ca 2,5 km från Åshult Vindbrukspark O2 Vindkompaniet - Karskruv Södra Statkraft - Marhult vkp Billyvind/Girovind Område för ers enl LRF modellen 0 1 2 3 km Fig Fi g 77-9: 9: Närliggande vindbruksprojekt Riksintresse Vindkraft ""Copyright Copyright Copyr Co pyrigh ightt La Lantmäteriet Lantmäteriet MS2008/08151 MS2008/08151” aktuell etablering. Den samlade påverkan blir givetvis större om fler projekten byggs i området. Detta berör framförallt relevant för landskapsbilden. Den aktuella anläggningen och de andra planerade anläggningarna medför var för sig en förändring av landskapsbilden. Mellan de planerade anläggningarna kan det finnas platser, framförallt höjder, där flera vindbruksparker kan komma att synas, förutsatt att betraktaren vänder sig om och beskådar dem en åt gången. Anläggningarna öster om väg 31 kan emellertid komma att uppfattas som en enda stor etablering. De platser i • 31 • landskapet som detta kommer att upplevas på är troligtvis få eftersom landskapet mellan anläggningarna är varierande, småskaligt och kuperat – ofta finns det en skogsridå, backe eller kulle som bryter siktlinjen. Den mest påtagliga förändringen i landskapsbilden sker på längre avstånd. Vanligtvis rekommenderas ett avstånd mellan vindbruksanläggningar på mellan 3-5 km, detta för att de ska upplevas som separata och inte stå i konflikt med varandra. Detta avstånd är främst avsett för öppna landskap där anläggningar kan betraktas i sin helhet och på nära håll. I skogsmiljöer är förhållandena något annorlunda – en vindbruksanläggning, oavsett hur väl utformad den är, framstår i högre grad som ”fragmenterad” beroende på vilket håll den betraktas ifrån och hur mycket den döljs av träd. Den sammanlagda ljudutbredningen kan enligt en teoretisk worst-case-beräkning bli högre över ett område mellan anläggningarna, såsom vid Marhult. I praktiken bör detta dock inte uppstå eftersom en sådan situation förutsätter att det blåser ihållande vindar ifrån två motsatta riktningar. Att väg 31 ligger Åshult vindbrukspark och övriga planerade projekt minskar också risken för en sammanlagrad upplevd störningen . Störningar kopplade till rörliga skuggor uppstår endast kring varje enskilt projekt. • 32 • 8. Alternativutredning Inledning Enligt sjunde och tolfte paragrafen i miljöbalkens sjätte kapitel skall alternativa utformningar och alternativa lokaliseringar redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Dessutom skall en beskrivning göras av utvecklingen under verksamhetstiden om den avsedda verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Det bör även avgöras om en framtida utbyggnad är möjlig eller om platsen genom den aktuella etableringen har utnyttjats maximalt. Nedan följer en diskussion kring tänkbara alternativ till det som fortsättningsvis i detta kapitel kallas ”huvudalternativet” Lokaliseringsalternativ - alternativa platser Tankarna kring en lokaliseringen av en vindbrukspark till det aktuella området väcktes redan 2007. Området har nämligen många egenskaper som gör det lämplig för vindbruk, vilket har behandlats i föregående avsnitt. Att utreda alternativa lokaliseringar till den planerade anläggningen är svårt att göra på ett realistiskt och trovärdigt sätt. I det här fallet då vindbruksanläggningen planeras inom ett område som omfattas av riksintresse vindbruk blir, alternativutredningen av naturliga skäl, hypotetisk. Det är inte lätt att hitta områden som är så väl lämpade för vindbruk som huvudalternativet utan att konkurrera om marken med andra exploatörer eller andra intresseområden. Alternativt kan lokaliseringar till havs eller i norra Sverige utredas, men sannolikheten är då stor att det undersökta alternativet har bristande verklighetsförankring eller, vilket kanske är ännu mer troligt, att där redan planeras en etablering. Vi bedömer därför att lokaliseringsalternativet bör ligga i landets södra del där behovet av el är störst. Detta understryks också av den nya uppdelningen av elproduktionsområden som Svenska Kraftnät infört den 1 november 2011. Enligt denna är behovet av ny elproduktion störts inom Elområde 4 som är det område som Åshult vindbrukspark tillhör. Det mest rimliga lokaliseringsalternativet inom kommunernas gränser är därför att uppföra anläggningen inom en annan del av riksintresset för vindbruk som projektet ingår i. Området har beteckningen G002 på kartan i fig 8-1. Vi utgår i det följande resonemanget från att det går att etablera en lika stor, eller större, anläggning som i huvudalternativet inom samma riksintresse för vindbruk. Det Fig Fi g 88-1: 1: R Rik iksi sint ntre ress ssen en fför ör vvin indb dbru rukk in inom om rreg egio ione nen n li f ll möjligt jli att iinom d ik i fför vindbruk i db k hi d väl är troligen fullt detta riksintresset hitta andra lämpade lokaliseringar. Detta är tydligt eftersom det redan finns andra vindbruksprojekt i detta område som visas i fig 7-9. Med beaktande av områdets vindpotentialen så skulle energiproduktionen också kunna bli högre. Utifrån detta resonemang har vi valt att fokusera på aktuell lokalisering vid Åshult, vilket är ett område som bedöms väl lämpat för av vindbruksetablering. För att nå uppsatta planeringsmål för vindkraft krävs dock att utbyggnad sker på flera platser i länet. • 33 • Utformningsalternativen Placeringen av vindkraftverken såsom den presenteras i denna MKB är resultatet av en längre tids prövande av alternativa utformningar med hänsyn till andra intressen inom området. En jämförelse med alternativ med 9 vkv som presenterades vid samråd 2009, se fig 7-6, visar att nuvarande placeringar bör minska konflikter med utpekade fornlämningsområden och behovet av nya tillfartsvägar. Samtidigt innebär utökningen med 2 vindkraftverk att nyttjandet av vindresurserna i området ökar. Utfifrån denna verksplacering har tre olika utformningsalternativ avseende totalhöjden tagits fram. Den utformning som är huvudalternativet benämns Alt 1 och innebär att maximal totalhöjd på samtliga vindkraftverk är 190 m och en förväntad elproduktionen under ett normalår på ca 86 GWh I Uppvidinge kommuns ÖP återfinns riktlinjen angående vindkraftverk att minsta avstånd till enskilt bostadshus bör vara 750 meter istället för 500 meter om vindkraftverkets totalhöjden överstiger 150 meter. För att bl.a. tillgodose denna rekommendation finns ett andra utformningsalternativ, Alt 2, som innebär att de 3 vindkraftverk en i Uppvidinge kommun får maximal totalhöjd på 150 meter. Alternativet uppfyller dock ej en annan riktlinje som anger att alla vindkraftverk ska ha ett liknande utseende. Ett tredje utformningsalternativ, Alt 3, har därför tagits fram. Detta innebär att samtliga vindkraftverk i vindbruksparken får en högsta totalhöjd på 150 meter. För samtliga alternativ gäller att maximal generatoreffekt och rotordiameter. bakom miljöbalkens hushållningsregler. För att uppfylla det föreslagna planeringsmålet om 30 TWh förnybar energiproduktion år 2020 måste motsvarande energi produceras på annat sätt. Detta kan innebära förnybar elenergiproduktion utan de utpräglade miljöfördelar som vindkraft erbjuder, eller att mindre lämpliga platser får väljas för vindkraftverken. Det är en rimlig bedömning att de positiva effekterna av en vindbruksanläggning på denna väl valda plats uppväger de negativa effekter som uppstår i samband med etableringen. Nollalternativet- ingen förändring Nollalternativet innebär att den planerade etableringen inte sker utan området utvecklas vidare på annat sätt. Troligtvis handlar det om ett fortsatt brukande av skogen, även om andra förändringar i området självfallet kan ske som kan medföra påverkan på miljön. Nollalternativet innebär att all eventuell negativ miljöpåverkan från vindbruksanläggningen uteblir. Därmed sker ingen visuell påverkan på landskapsbilden, kanske den mest påtagliga faktorn i sammanhanget. Nollalternativet innebär vidare att de positiva effekter som etableringen medför i form av tillskott av förnybar elenergi uteblir inom den del av landet som har störst behov av detta (Elområde 4). Nollalternativet innebär också att delar av ett riksintresse för vindbruk förblir outnyttjat vilket kan sägas vara oförenligt med syftet • 34 • 9. Effekter, konsekvenser och åtgärder Inledning I detta avsnitt beskrivs förväntade miljökonsekvenser och andra konsekvenser av en vindbruksetablering. Underlagsmaterial återfinns i bilagorna till denna MKB. Redovisningen presenteras under följande huvudrubriker: a. Naturmiljön inkl flora och fauna b. Kulturmiljön c. Friluftslivet d. Visuell påverkan e. Ljudavgivning f. Rörliga skuggor g. Kumulativa effekter h. Miljöpåverkan under byggfasen i. Miljöpåverkan under drift j. Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande k. Risker och beredskap samt hälsa och säkerhet l. Påverkan på andra verksamheter och fastighetsvärden m. Summering a) Naturmiljön inkl flora och fauna Det aktuella vindbruksområdet och föreslagen placering av vindkraftverken innebär få konflikter med naturmiljön som beskivs i kap 7 och i fig 7-3. Den indirekta påverkan på omkringliggande värdekärnor bedöms också som mycket begränsad. Följande analys kan göras kring de risker som vindkraftverk kan medföra genom extern påverkan på olika naturintresse områden. Natura 2000-området ”Soldatmossen” är beläget på sådant avstånd att det inte kan anses påverkas av den aktuella vindbruksetableringen. Området är skyddat enligt habitatdirektivet och utgörs till största delen av skogsbevuxen myrmark, vilket innebär att den skyddsvärda flora och fauna som ryms inom området i huvudsak är av sådan typ att den inte påverkas negativt av en vindbruksetablering. Arbeten som utförs i närheten av områden där hydrologin är viktig för floran och faunan, kommer utföras med försiktighet så inte de hydrologiska förhållandena påverkas. Exempelvis kommer vägtrummor att bli aktuella för att inte hindra vattenflöden. Vid placeringen av vindkraftverken har närhet till befintlig väg eftersträvats, bl.a. för att undvika påverkan på naturvärden vid dragning av väg och elledningar. Avsikten är generellt att inte såga ner fler träd än vad som behövs för att anlägga nya vägar samt vändplatser och fundament för de enskilda vindkraftverken. Viss avverkning kan tillkomma vid förstärkning av befintliga vägar. En mer exakt omfattning av avverkningsbehov kommer att fastställas i samband med detaljprojekteringen. Anmälan om avverkning enligt skogsvårdslagen kommer att göras hos Skogsvårdsstyrelsen om så krävs. Ingen skog kommer att behöva avverkas för att skapa utrymme för vinden eftersom en teknik med höga torn används, d.v.s rotorn kommer en bra bit över trädtopparna. Kollisionsrisken för fåglar bedöms vara liten, dock är det svårt att helt eliminera risken för kollision. Rent allmänt händer det att fåglar kolliderar med broar, fordon, växthus etc. – något som sker även med vindkraftverk. Kollisioner med vindkraftverk har registrerats i Sverige men någon förhöjd risk när det gäller kollisionsrisken för fåglar i grupper av vindkraftverk med långsamtgående och högt placerade rotorer har inte kunnat konstateras, trots en del forskning på området (exempelvis Bergen 2001). Risken för att fladdermöss ska kollidera med de planerade vindkraftverken bedöms som mycket liten. Inte heller övrigt djurliv bedöms ta skada av en vindkraftetablering. Sammantaget bedöms konsekvenserna på naturmiljö, fågelfauna och fladdermöss bli små. Indirekt kommer vindbruksparken att skapa bättre förutsättningar för naturmiljön och klimatet eftersom anläggningen kan ersätta el-produktion med fossilbränslen. Därmed skapas positiva konsekvenser för naturmiljön globalt genom minskning av koldioxidutsläpp som ger klimatpåverkan. Lokalt och regionalt kring de områden där den fossilbaserade produktionen sker idag får också m en minskad och övergödning kopplat till utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider. De minskade askutsläppen bidrar också till positiva hälsoeffekter. Beräknad elproduktion på 86 000 MWh om året motsvarar elförbrukningen i ca 4 300 villor med eluppvärmning eller behovet av hushållsel för 17 000 bostäder (SOU 1999-75b). Omräknat till fossillbaserad elproduktion undviks följande • 35 • Riksintresseområdet ”Granhult” ligger inom ett avstånd som gör att upplevelsevärdet i kulturmiljöerna kan utsättas för visuell påverkan av vindkraftverken. För att kunna bedöma effekterna så har fotomontage och en synbarhetsanalys tagits fram. Dessa redovisas under avsnittet ”Visuell påverkan”. Anläggningen torde inte heller i övrigt skapa någon konflikt med övriga bruksvärden i området. Anläggningen bedöms snarare tillföra kulturlandskapet ett modernt inslag relaterat till skogsbrukets utveckling. Vindbruk kombinerat med skogsbruk är en relativt ny företeelse – däremot finns det sedan en längre tid tillbaka ett logiskt samband mellan vindbruk och större jordbruksenheter, och en allmän förståelse för detta. Motsvarande samband och förståelse kommer med största sannolikhet att på kort sikt växa fram inom skogsbruket. påverkansfaktorer: - utvinning av ca 35 000 ton kol (brunkol: det tredubbla) - utsläpp av ca 86 000 ton koldioxid - utsläpp av ca 100 ton svaveldioxid - brytning av kol,utvinning av olja, bränsletransporter och spridning av aska. Detta sker också helt utan vägburna bränsletransporter och med en utrustning som i det närmaste helt kan återvinnas. Kända livscykelanalyser visar att ett vindkraftverk producerar hela den elenergi som åtgår för dess tillverkning under 6-8 driftmånaderna. Sammantaget kan det konstateras att verksamheten i ett övergripande perspektiv kommer att innebära konkreta och beräkningsbara positiva konsekvenser för naturmiljön. I närområdet förväntas inte några påtagliga negativa konsekvenser. c) Friluftslivet b) Kulturmiljön Man talar ofta om tre olika typer av kulturmiljövärden: kunskaps-, upplevelse- och bruksvärden. Kunskapsvärden är de källor som rymmer kunskap om förhistorien och den historiska utvecklingen. För att denna kunskap skall föras vidare är det är viktigt att bevara dessa källor för framtiden. Upplevelsevärden är, precis som namnet beskriver, de speciella upplevelser som kulturmiljöer förmedlar. Upplevelsevärdet varierar, liksom den generella visuella upplevelsen av ett landskap och dess olika element, från person till person. Bruksvärden syftar till att beskriva den kulturmiljö som är ett resultat av människans kontinuerliga användande – åkrar, vägar och hus finns kvar för att de har värde för oss. Negativ påverkan på ett områdes kunskapsvärde kan relativt lätt undvikas vid vindkraftetableringar – förutsatt att platsen är vald med omsorg och hänsyn tas vid den individuella placeringen av verken. Detta är särskilt viktigt vid större anläggningar. Särskild hänsyn bör tas till de fossila åkrar som finns inom området. Så som vindkraftverken placerats, d.v.s. med en uppställning där flera verk placerats på gränsen till fossila åkrar, bedöms påverkan dock minimeras. Speciell hänsyn bör tas vid detaljplacering av verk samt dragning av vägar och ledningar inom dessa områden. Behovet av eventuella utredningar kommer att fastställas i samråd med Länsstyrelsen. • 36 • Vindkraftverk syns och anläggningen kommer att utgöra ett betydande inslag i närlandskapet och en blickpunkt på avstånd. För att kunna bedöma de visuella effekterna så har fotomontage och en synbarhetsanalys tagits fram. Dessa redovisas under avsnittet ”Visuell påverkan”. Att passera ett vindkraftverk på nära håll ger ett mäktigt och spännande intryck som många tillfälliga besökare upplever som positivt. Detta är erfarenheter som vunnits bland annat i samband med vindkraftverk som står placerade på eller invid golfbanor, där man har haft goda möjligheter och dessutom ett intresse av att lyssna på synpunkter. Länsstyrelsen i Skånes studie (Mellanrum Landskapsarkitekter 2002) behandlar denna föreställning. Även en skotsk studie (MORI 2002) tyder på att landbaserade vindkraftverks konsekvenser för turism är ringa eller möjligtvis positiva. Det finns en nordtysk studie som visar liknande resultat (Günther 1999, 2002). Den här aktuella anläggningen har en sådan omfattning att den skulle kunna attrahera besökare och åskådare och på så sätt ha en positiv inverkan på turismen. Friluftslivsintressenter inom projektområdet utgörs i dagsläget främst av jägare samt enstaka vandrare och fotgängare. Delar av området kan, trots att det rör sig om rent produktionsskogsbruk, upplevas som relativt ”opåverkat” – en upplevelse som bryts då ett vindkraftverk skymtar mellan träden. Därmed sker viss påverkan på friluftslivets upplevelsevärde. Framkomligheten för fotgängare bedöms inte begränsas mer än innan etableringen. Påverkan på friluftsliv och därmed naturupplevelse kommer därför att vara begränsad för allmänheten. De som i någon mån drabbas är markägarna själva. Förutom viss påverkan på upplevelsevärdet inom projektområdet, vilket torde beröra en begränsad skara, finns det sammantaget ingen grund för att förvänta några påtagliga negativa konsekvenser för det rörliga friluftslivet. d) Visuell påverkan I detta avsnitt analyseras hur verksamheten kan påverka landskapsbilden inom och kring det aktuella etableringsområdet. En övergripande och generell analys kompletteras med en platsspecifik landskapsanalys som tagits fram av konsultföretaget COWI AB. Inom ramarna för denna analys har det bland annat gjorts en serie fotomontage och en synbarhetsanalys för området. I MKB:n presenteras landskapsanalysen endast kortfattat och den intresserade läsaren hänvisas bilaga 10 där analysen presenteras i sin helhet. En av de huvudsakliga frågeställningarna som landskapsanalysen behandlar är på vilket sätt och i vilken utsträckning det närliggande riksintresseområdet för kulturmiljö kring Granhults kyrka kommer att påverkas av föreslagen vindkraftsetablering. Övergripande analys Fig Fi g 99-1: 1: K Kar arak akte teri rist stis iskt kt ssliling ngra rand nde e vä väg g För att nyansera intrycket av vindkraftverken bör man vidga perspektivet, höja blicken. Ta några steg bakåt och betrakta ett större landskapsutsnitt än bara det som berörs av vindkraft lokalt. Först då är det klart att det är ett begränsat område, ett distrikt som antyds. På samma sätt som landskapet rymmer andra distrikt är detta ytterligare ett. Ett distrikt kan beskrivas som ett väl avgränsat område med egen karaktär, alltså att karaktären skiljer sig från angränsande område i en eller annan mening, ur upplevelsesynpunkt. Då betraktaren färdas genom landskapet är detta inget negativt, snarare tvärtom. Ju mer varierat, och ju starkare identitet varje område rymmer desto innehållsrikare upplevs resan. Detta under förutsättning att betraktaren förflyttar sig. Boende i ett område umgås med landskapet på ett helt annat sätt, där bör man naturligtvis detaljstudera ingreppet och se på konsekvenserna mer lokalt. händelse. Projektet utgör snarare en del i ett större sammanhang, där vindbruk eventuellt kommer bli ett mycket tongivande inslag över ett större område, speciellt om samtliga planerade anläggningar realiseras. Vindbruk är en ny företeelse i landskapet. Det liknar inget annat för den ovane betraktaren och det går knappast att associera till något annat bekant heller. För den ovane måste ett vindkraftverk i skog framstå som mycket märkligt. Varken färg, siluett eller rörelsemönster stämmer ju med tidigare referenser i skogslandskapet. För den som tidigare varit i kontakt med företeelsen infinner sig relativt snart en vana. Även om verken är stora och uttrycket är speciellt ligger det i människans natur att vilja förstå och sätta det hela i ett meningsfullt sammanhang. Ett sammanhangen finns i form av landskapets relativt höga läge, vilket innebär bättre vindresurser. Ett annat sammanhanget skulle väl vara omvärldsförutsättningar - som numera fordrar förnybar el. Ytterligare ett sammanhang, är att verken ligger i ett relativt glesbefolkat område och att skogen kan dölja väldigt mycket. På vissa platser kan boendemiljöer upplevas samtidigt som de föreslagna verken, dock oftast på avstånd. I dessa fall uppstår naturligtvis ett möte mellan En landskapsanalys skall i en eller annan form teckna en bild av hela landskapet, alltså även landskapet bortom etableringsområdet. Det hör alltså till saken att andra vindbruksanläggningar är under utredning i aktuellt projekts närområde. Av den anledningen är det svårt att se anläggningen som en enskild • 37 • gammalt och nytt, ofta småskaligt och stort. Den förväntade problematiken ställs på sin spets. Den skalförskjutning som helt uppenbart uppstår i de fall då verken tornar upp sig i skogen bakom småskaliga byar, är en syn man i förekommande fall bör kunna förlika sig med - syftet är ju ändå gott. Och som sagt - ytterst få kommer kunna se verken från sina bostäder. Trakten domineras av skog, skog utan särskilt många besökare. I den meningen kan man kanske säga att konflikterna därför kan vara färre. Om man tycker att vindkraft och människa är oförenligt vill säga. Där skogen ökar och där människorna är färre tilltar istället naturupplevelserna, särskilt i anslutning till vatten eller ytor präglade av vatten. För vissa är fina naturupplevelser initialt svåra att kombinera med större industriella anläggningar. Speciellt om dessa är miljöförstörande, bullriga eller på annat sätt hämmande för upplevelsen. Vindbruk tangerar, åtminstone när man är nära, den sistnämnda störningen. I vilken mån detta kan påverka naturupplevelsen negativt är personligt betingat, och påverkas naturligtvis också av vad för typ av naturupplevelse som eftersträvas om den låter sig, eller inte låter sig påverkas av andra ljud. Vatten i dess olika former uppträder av naturliga skäl alltid i lågpunkter, och vindkraft på motsvarande sätt på höjdlägen. Sällan är konflikten dem emellan särskilt uppenbar. Terrängens lågpunkter eller sänkor påträffas överallt, i samtliga skalor. Sänkor med högre natur- och upplevelsevärden tenderar alltid att vara i de större som sjöar och vattendrag, myrar och större våtmarker. Detta är aldrig platser som av tekniska skäl är lämpliga för fundament. Den visuella naturupplevelsen kan handla om termer av grad av urspruglighet och positiv isolering. Alltså att något upplevs som opåverkat av människans gärningar i den meningen att det har fått, och fortfarande får verka fritt utan störande inflytande av annat. Liksom oönskat ljud, audiell smuts, kan förta upplevelsen kan visuell nedskräpning också göra detsamma. Man bör också betänka att de långsiktiga kulturhistoriska värdena inte går förlorade i sådana fall där verken syns samtidigt som annat av äldre datum. Det är intrycket av dessa som förändras under den tidsperiod verken står där, alltså inte en permanent förändring. Även om det kanske kan kännas så, just när dessa står i begrepp att uppföras och man kanske har många år framför sig att sällskapa med dem. Denna tidsrymd, och framförallt kulturmiljövårdens långsiktiga tidsperspektiv är värda att fundera över ytterligare en stund ; ett vindkraftverk har en driftstid på mellan 25 och 30 år. Detta är en mycket kort tid om man jämför med kulturmiljövårdens långa tidshorisont. Värdet på det som de kulturmiljövårdande myndigheterna har att bevaka och vårda skall sträcka sig, förhoppningsvis för all framtid. Alltså inte bara över vår generations förhållandevis korta närvaro. Vindkraft är ett tillfälligt inslag i landskapsbilden och går inte att jämföra med andra mer permanenta infrastrukturella projekt. Att området till stora delar är utsett som riksintresse för vindbruk förpliktigar. Helt naturligt söker sig därför många exploatörer till platsen. Myndigheter förväntas förenkla tillståndsprocessen eftersom området redan är ”inringat” i tidigare skede. För de som bor där kan framtiden innebära stora förändringar. Platser som sett ungefär likadana ut i generationer kan inom en snar framtid hamna i sällskap med betydligt modernare fenomen i en helt annan skala och med ett delvis rörligt moment. En viss oro träder med fog in i de stilla skogarna - men förändring har en tendens att upplevas mer dramatisk än vad den egentligen är. Som mest dramatisk är förändringen i regel innan den sker. Fortfarande, vilket måste poängteras, kommer det finnas otaliga platser som är opåverkade. Personliga smultronställen, favoritsvampställen kommer att finnas kvar, precis som innan. Vindkraft i skog har en tendens att antingen döljas effektivt och förvånansvärt väl eller så kan exponeringen åt ett annat håll bli den omvända. Landskapet styr, och styr gör också skogsbrukets avverkningsplaner. När hyggen slås upp öppnas sargade gläntor i skogen där både vindar och tillträde får fritt spelrum. Torn och rotorblad blottas plötsligt. Skogslandskapet är i den meningen nyckfullt, det är inte helt lätt att förutse var verken syns eller inte syns. Årstidsaspekten gör naturligtvis också sitt för att antingen dölja eller framhäva. Ett verk, i form av en ögonblicksbild eller en sekvens kan plötsligt dyka upp utefter vägen, nära eller på avstånd. Utifrån den aspekten kan landskapet kallas för ett landskap som delvis karaktäriseras av vindbruk. Alltså på samma sätt som landskapet karaktäriseras av annat t.ex. skogsbruk och småskaliga lantbruk. Vindbruk kommer att bli ett signum för platsen, något som särskiljer platsen från andra platser i Smålands stora inland. Men det finns fortfarande de som i framtiden åker igenom området utefter de stora vägarna och ändå inte tycker sig minnas några vindkraftverk utefter vägen. För sådana är vi människor, vi ser det vi vill se. Och området som berörs finns fortfarande kvar, även om intrycket av det förändras tillfälligt under några år, på några enstaka platser. Sammantaget kan det konstateras att vindkraftverkens visuella påverkan i det • 38 • förstärka eller störa känslan av det gamla, menar författaren. Från kyrkobyggnaden är det ungefär 1000 meter till närmsta vindkraftverk. Hur verken kan komma att synas visas i fotomontagen och beror till stor del på tornens höjd. Landskapsanalysen behandlar också de kumulativa effekterna av ytterlgare planerade vindkraftsetableringar i området. Författaren konstaterar att på vissa platser kommer mer än en vindkraftspark att kunna synas, men att skogen har en mycket stor förmåga att maskera de synbara effekterna av alla vindkraftverk. Sammanfattningsvis sätter författaren den lokala påverkan av vindbrusetableringen i relation till övriga intressen och det nationella sammanhanget, där det bevisligen finns behov av ökad energiproduktion – gärna grön sådan. I några avseenden passar ett vindutnyttjande bra för att fylla detta behov; för att det blåser bra och för att området är glesbefolkat. En förändring verkar på förhand oftast större än vad den verkligen är, och jämfört med Granhult kyrkas 1000-åriga historia ter sig kanske inte vindkraftverkens ”tillfälliga” närvaro så dramatisk, speciellt om man jämför med den påverkan som uppstår i de betydligt öppnare landskapen utanför Småland. Sökande anser att COWI AB har utfört en seriös och grundlig landskpsanalys och ställer sig bakom slutsatserna som dras i denna. COWI AB jämför det visuella intrycket och landskapspåverkan för utformningsalternativ 1 och 3, men sökande skulle för egen del också vilja diskutera hur vi uppfattar att utformningsalternativ 2 förhåller sig till dessa. I sökandes mening förefaller Alt 2 vid första anblick vara en fördelaktig kompromiss som å ena sidan ger en hög energiproduktion för en majoritet av verken, samtidigt som kulturmiljön kring Granhult kyrka skyddas genom att närliggande vindkraftverk är något lägre. I detta sammanhang bör man dock beakta att de 190 meter höga vindkraftverk kan komma att dominera landskapsbilden och te sig högre än vad de verkligen är om de kan sättas i relation till närliggande 150 meter höga verk. Dessutom kommer de olika höga vindkraftverken att fordra olika typer av hinderbelysning, vilket sökande menar kan ge ett osammanhängande, fragmentariskt och oroligt intryck. omedelbara närområdet kommer att vara begränsad – däremot kommer anläggningen att utgöra ett betydande inslag i landskapsbilden på längre avstånd. Detaljerad analys- landskapsanalys För att ytterligare belysa landskapets värden och analysera den aktuella vindkraftsetableringens påverkan på dessa har HS Kraft låtit utföra en landskapsanalys. Analysen bifogas som bilaga 10 till denna MKB. För tillgänglighetens skull ges här en kort sammanfattning av arbetet och sökandes tolkning av detta. Som ett underlag i diskussionerna har det utförts en synbarhetsanalys och en serie fotomontage. Dessa är inkluderade i landskapsanalysen men några presenteras för tydlighetens skull även i denna MKB. Landskapsanalysen tar utgångspunkt i en översiktlig och deskriptiv redogörelse för det lokala områdets topografi, demografi och historik. Med stöd av övriga betraktelser såsom dragningen av befintliga vägar och tätorter dras slutsatser om vilka rörelsestråk som ringar in det aktuella analysområdet. Fältarbetet har emellertid utgjort en större del av underlaget och författaren delar utifrån detta in området i fyra olika landskapstyper och beskriver dessa. Landskapstyperna är: Sammanhängande skogslandskap, Uppbrutet skogslandskap, Vatten- och sjölandskap, samt Vägar, byar och samhällen.Sammantaget bedömer författaren att de fyra landskapstyperna bildar en helhet som väl representerar bilden av Småland. Å ena sida formas landskapet av småskalig mosaik och traditionella skogsmiljöer. Å andra sidan präglas området av ständig utveckling och idérikedom. Storskaligt skogsbruk har förändrat bilden av skogen samtidigt som de slingrande vägarna förvandlats till raka vägkorridorer. Äldre byggnader får ny funktion och ändrar skepnad eller förfaller. Utmed vägarna finns det många tecken som talar för ett paradigmskifte och nya levnadsvillkor i Småland. Därför representerar etableringsområdet både det gamla och det nya Småland. Landskapsanalysen har särskilt fokuserat på Granhult kyrka med omnejd eftersom området är utpekat som ett Riksintresse för kulturmiljö. Även om kyrkan byggdes på 1200-talet konstaterar författaren att tidsavtrycken ligger radade intill varandra och att det går att utläsa en utveckling genom tiden, bl.a. genom den tillbyggda gården, tekniska faciliteter och parkeringsplatsen utanför kyrkogården. Beroende på betraktaren kan de moderna inslagen i den gamla miljön antingen Landskapet och inställningen till vindkraftverk Frågan om i vilken utsträckning vindkraftverk är ett vackert inslag eller ett störande inslag i landskapsbilden har många svar. Svaren är i hög grad avhängiga av vilken inställning till vindbruk betraktaren har, och om betraktaren är en tillfällig besökare eller fast boende på platsen. En rad undersökningar har • 39 • behandlat den här problematiken: exempelvis Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Pedersen & Waye (2002), MORI (2002), Hammarlund (1997), och kanske särskilt när det gäller bostäder Widing m.fl (2005). Ett genomgående intryck är att den tillfällige besökaren ofta ser en väl lokaliserad vindbruksanläggning som ett spännande och intressant inslag som väcker diskussioner. Vindkraftverk i skogsområden upplevs ofta som ”inbäddade” bland träden vilket kan ge en mjukare framtoning än då de är exponerade på öppen mark. Synbarhetsanalys Genom att använda GIS-baserad datorteknik kan man visa ungefärligen var något av vindkraftverken kommer att kunna vara synliga med hänsyn till skogsskiktets utbredning och höjd. Metoden kallas synbarhetsanalys eller siktanalys och har använts för att illustera synbarheten av vindkraftverken i utformningsalternativ 1. Om inte landskapet vore bevuxet med skog skulle vindkraftverken synas från de flesta platserna i det omgivande landskapet, det saknas skymmande berg och terrängen är relativt flack. Några undantag skulle dock infinna sig, nämligen på de platser där lokala höjder lyckas skymma. Då vindkraftverken är nästan 200 meter höga förstår man att dessa knappast går att dölja, inte ens om kullarna är höga. Då landskapet här till stor del är höljt i skog infinner sig emellertid ett mycket annorlunda förhållande. Skogen har en förvånansvärd förmåga att dölja det mesta, även stora och höga konstruktioner. GIS – analyserna, vilka baseras på en rad olika parametrar och visar ungefärligen var något av vindkraftverken kommer att kunna vara synliga inom de närmsta kilometrarna. Parametrarna som har betydelse är förutom landskapets topografi, vindkraftverkens totala höjd samt skogskiktets utbredning och höjd. Eftersom skogsskiktets höjd hela tiden varierar beroende på tillväxt, respektive avverkning är den genomsnittliga höjden satt till 15 meter och med skogsskikt menas här skog som har en yta som är större än 25x25 meter. Mindre skogsridåer, trädgårdar etc liksom lägre vegetation på till exempel myrar är inte medtagna i denna “teoretiska” analys. Inte heller är byggnader medtagna fast dessa mycket väl kan skymma utblickar. Fältarbetet är viktigt. GIS –analysen har som störst relevans inom en radie av upp till ca 7 kilometers avstånd. På avstånd därutöver spelar “förminskningen” av vindkraftverken och inverkan av andra faktorer en alltmer betydande roll för att vindkraftverken inte längre skall märkas, eller vara mer underordnade. Dominans av vindkraftverk kan upplevas då dessa befinner sig inom någon kilometers avstånd. Synbarhetsanalysen är också som intressantast inom den zonen. Samtidigt måste man alltså reservera sig från alla felkällor som kan finnas i kartan. Ju mer man zoomar in i den, desto mer missvisande kan resultatet bli. Till exempel kan en skog vara betydligt högre, eller lägre än dessa 15 meter. Synbarhetsanalysen, trots att allt beaktats, visar till exempel inte vilket vindkraftverk som syns, det kan vara det närmsta eller det längst bort, eller kanske samtliga. I fråga om dominans eller ej har det dock en stor betydelse. GIS – analysen kan fördjupas och kompletterande fältarbete samt fotomontage är viktiga för att på ett nyktert sätt kunna tillgodose sig resultaten som ges i figur 9-2. Över de större sjöarna kommer anläggningen märkas i helhet, sjöarna ligger på några kilometers avstånd. Ju närmare man kommer anläggningen desto mer fragmentarisk kommer intrycken att bli. Ibland syns fler, ibland syns färre – och ibland syns bara den översta delen av vindkraftverken. Naturligtvis kommer också vindkraftverken någon gång kunna synas även i områden som inte är färgade i denna framställning, till exempel i vägars förlängning eller kraftledningsgator. Analysen indikerar också att vindkraftverken kan komma att synas vid Granhults kyrka och dess omgivning. Se utförd landskapsanalys för en diskussion om hur detta kan komma att påverka kyrkomiljön. Fotomontage För att ge en visuell uppfattning om hur vindkraftverken kommer att synas i landskapet samt för att ge ett intryck av vindkraftverkens skala på olika avstånd har fotomontage tagits fram från 12 punkter i det omgivande landskapet . Fotomontagepunkter redovisas i tabell 9-1 och anges på kartorna i fig 9-3 och 9-4. För samtliga fotopunkter har montage gjorts för huvudalternativet (Alt 1) med totalhöjden 190m. Enligt montagen blir vindbruksparken synlig från samtliga fotopositioner utom punkt L som ligger i Dädesjö. För 7 av fotopunkterna (A,C,E,F,G,H och K) har fotomontage också gjorts för utformningsalternativet Alt 3 med totalhöjden 150m. På följande sidor jämförs fotomontage för dessa 7 fotopunkter som ett underlag för att värdera skillnaden i miljöpåverkan mellan vindkraftverk med totalhöjden190 och 150 meter. Några kommentarer kring skillnaderna mellan alternativen görs ej i detta avsnitt. En analys kring detta för punkterna A, E och F återfinns dock i landskapsanalysen i bilaga 10. Framtagna fotomontagen • 40 • Tabell 9-1: Fotomontagepunkter GRANHULT KYRKA Fotopunkt Beskrivning Alt Höjd över havet A Asby gärdet 1+3 267 B Asby gården 1 250 (m) GRANHULT RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ 0 1 km Fig 9-2: Synbarhetsanalys visar i samtliga li vindkraftverk i dk f k av typen Vestas V V112 som har h en rotordiametern d på 112 meter. Tornhöjden är 134 m för Alt 1 och 94 m för Alt 3. Samtliga fotomontage samt underlagsdata redovisas i bilaga 5. Fotomontag återfinns också i landskapsanalysen i bilaga 10. . • 41 • C Galtabäck D Granhults by E Granhult kyrka 1+3 297 F Granhult hembygdsgården 1+3 296 G Slättebol 1+3 289 H Hjärtsjön 1+3 281 I Marhult vägkors 1 302 J Marhult virkesupplag K Asby L Dädesjö 1+3 222 1 293 1 289 1+3 272 1 222 ± ± F ! . .E !! . C 028/01 ! . D 028/02 028/05 ! . H 028/03 F ! .E ! . Ç ! . Ç B ! . 028/06 D 028/10 Ç Ç Ç Ç Ç ÇÇ Ç K Ç 028/04 ! . G ! . I ! . J 028/07 G ! . J 028/11 ! . B ! . K A Teckenförklaring Åshult Vindbrukspark Ç 1 km ! . I ! . 0 ! . 028/09 ! .! .A ! . L 028/08 ! . Vindkraftverk 0 Fotomontagepunkt 1 km "Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581” Fig 9-4 Fotomontagepunkter -detaljkarta "Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581” Fig 9-3: Fotomontagepunkter-översiktskarta • 42 • ! . Vindkraftverk Alt1-3 (11 vkv) Fotomontagepunkt Fotopunkt: Asby gärdet (A) Bilden är tagen från Asby ca 1200m sydväst om närmaste vindkraftverk. Byn Asby består av spridda byggnader på ett gärde liksom hus utmed vägen ligger bara någon kilometer sydost om den föreslagna anläggningen. Byggnaderna är både mindre gårdar med lador samt friliggande bostadshus i olika stil och med olika byggnadshistoriska härkomst. Det centrala motivet är den höjd som byn är orienterad kring. Landskapet här välver sig upp och på dess krön är hagar med stensamlingar och murar klädda med buskridåer och enstaka träd. Ett flertal mindre vägar genomkorsar området, både i skog och över de öppna markerna. Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd 190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m • 43 • Fotopunkt :Galtabäck (C) Bilden är tagen vid Galtabäck, ca 4 km nordväst om den planerade anläggningen. Från de högsta höjderna i byn Galtabäck kan anläggningen ses på mycket långt avstånd. Några enstaka fastigheter berörs i mindre utsräckning, anläggningen kommer knappt att synas härifrån. Längre ned i byn inbäddas landskapet av siktavgränsande skog. Men även här uppstår naturligtvis en viss kontrast mellan det ålderdomliga och det moderna. Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd 190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m • 44 • Fotopunkt: Granhult kyrka (E) Bilden är tagen från Granhult kyrka ca 1100 m nordost om närmaste vindkraftverk. Om man precis utanför stigporten vid parkeringen tittar mot sydväst, mot skogen kommer man kunna se några av de nordligaste vindkraftverken. Om dessa syns eller ej beror i högsta grad på skogens höjd närmast. Avståndet är någon kilometer och vid detta tillfälle samt en bra tid framöver kommer anläggningen utöva en viss visuell påverkan åt bland annat detta håll. Med tanke på den historiska miljön man precis besökt är tidshoppet ganska stort. Det gamla upplevs som kanske ännu äldre när man upplever det samtidigt som det nya. Här står man inför det moderna åt ett håll och den historiska miljön åt ett annat. På denna punkt ser man dem inte samtidigt men trots allt sker ett möte. Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd 190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m • 45 • Fotopunkt :Granhult hembygsgården (F) Bilden är tagen från trappan vid Granhult hembygdsgård som ligger ca 1100 m nordost om närmaste vindkraftverk. Till höger i bild syns den gamla kyrkogården och klockstapeln liksom en del av kyrkobyggnaden. Det är uppenbart, och inte helt oväntat att vindkraftverken representerar vår moderna tid medan det övriga byggda står för andra tidsepoker. Skiktet emellan, alltså skogen representerar både det gamla samt det nya. Skogen fungerar i viss mån som en brygga mellan tidsskikten. Skogen har dock inte alltid stått där. Och framförallt inte med det utseende som den har nu. Idag är skogen produktionsinriktad, det syns på utseendet. Tidigare var skogen, i den mån den existerade mer av blandkaraktär och den brukades kontinuerligt. Skogsråvaran togs ut efterhand eller vid särskilda behov. Just i denna fotoriktning är området rikt på fossil åkermark, alltså övervuxen kvarlämnad åker. Viket alltså betyder att landskapet har förändrats mycket åt just detta håll. Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd 190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150m. • 46 • Fotopunkt: Slättebol (G) Bilden är tagen vid Slättebol ca 700 meter från den planerade anläggningen. När man just lämnat skogen bakom sig på väg från Asby öppnar sig landskapet med ängar och åkrar. På avstånd, en bit in i skogen skymtar de yttersta verken dock endast från några fåtal platser utefter vägen. Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd 190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m • 47 • Fotopunkt : Hjärtsjön (H) Bilden är tagen vid Hjärtsjöns östra strand, ca 4 km från planerad anläggning. Från bryggan, en bra bit från anläggningen är siktlinjerna över sjön långa. Verken letar sig upp ovan grantopparna på avstånd. Naturupplevelsen är stark. Vatten, himmel och omgivande skog. Det finns inga hus i närheten. Anläggningen kan, för den som är bekant med området, upplevas som ”civilisationens” påminnelse. Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd 190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m • 48 • Fotopunkt: Asby (K) Bilden är tagen vid Asby, ca 1 km sydväst om den planerade anläggningen. Asby ligger fint beläget vid kullarna, därifrån bilden är tagen. Härifrån är det fri utsikt över omgivningarna. Norrut reser sig höjden där etableringen är tänkt. Redan idag förekommer landskapsbildspåverkan i form av master ovan grantopparna. Etableringen har här kanske sin största påverkan på omgivningen. Kontrasten mot det befintligt ”lantliga” uttrycket är markant. En påminnelse om vår tid, kanske lite utmanande för vissa. Åtminstone är det kanske det inledande intrycket Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd 190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m • 49 • e) Ljudavgivning Vindkraftverk i drift avger ljud, huvudsakligen aerodynamiskt genererat av rotorbladens passage genom luften och förbi tornet. Moderna vindkraftverk är omsorgsfullt avdämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller. Några särskilt fastställda värden för ljud från vindkraftverk finns inte. Enligt praxis tillämpas emellertid det av Naturvårdsverket rekommenderade värde för externt industribuller nattetid (se Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983). Värdet utomhus nattetid vid bostäder är enligt de rekommendationerna 40 dB(A) för ekvivalent ljud och 55 dB(A) för momentana ljud. Utanför arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 50dB(A). Ljudavgivningen från ett modernt vindkraftverk av typer som kan komma i fråga för den här etableringen innehåller varken impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Karakteristiskt för vindkraftverk till skillnad från en förbipasserande bil är att ljudet pågår kontinuerligt – vilket förmodligen är ett av skälen att man har valt en hög säkerhetsmarginal genom att rekommendera värdet 40dB(A); en nivå som alltså för annat externt industribuller endast krävs nattetid. För att rätt bedöma konsekvenserna av effekter som ljudimission i ett specifikt landskap måste den befintliga situationen beskrivas Den aktuella platsen är av tyst karaktär men erbjuder ändå ett befintligt ljudlandskap med ljud relaterade till skogsbruksmaskiner, jakt, viss trafik samt naturligt ljud från vindens tag i vegetation och byggander. Under vissa förutsättningar med specifika atmosfäriska förhållanden kan ljud från vindkraftverk och andra ”låtande” objekt föras iväg långt. Det innebär att ljudet tidvis av boende kan uppfattas som störande beroende av hur den enskilde personen upplever vindkraftljudets karaktär. Eftersom det enligt resonemanget ovan har byggts in en säkerhetsmarginal i det rekommenderade värdet 40dB(A) bedöms emellertid att sådana situationer endast inträffar sällan och kortvarigt. För vindkraftverk är ljudnivåerna så låga att det endast är konsekvenser utomhus vid lägre vindhastigheter kring 8m/s som kan komma i fråga. Resultaten av ljudberäkningarna är i princip oberoende av vindkraftverkens totalhöjd. För att klara ljudnivån har en nedreglering av källljudet gjorts för de flesta vindkraftverken i parken. Denna möjlighet finns hos samtliga aktuella vindkraftsleverantörer. Nedregleringen innebär att årsproduktionen minskar något men minskning är endast några få procent av den totala produktionen. . ± P O U . . L .. . K M N .. . H Ç Ç . Ç B J .. A Ç . C Ç Ç Q R ..D. Ç E . Ç . . T S F . Ç Ç . Ç X W . . G V Åshult vindbrukspark . Punkt för ljud- och skuggberäkning 40 dBA gräns för alt1,2 och 3 0 1 km Ç Exempel på layout med 11 vindkraftverk "Copyright Lantmäteriet MS2008/08151” Fig 9-3: Resultat av ljudberäkningar samt enskilda beräkningspunkter • 50 • I fig 9-3 visas gränsen för området där ljudnivån ligger över 40dB samt beteckningar för enskilda fastigheter i området som ingår i ljudberäkningarna. Kartan visar att nivån 40 dB(A) inte kommer att överskridas för intilliggande bostäder. I bilaga 2 ges information kring utförda beräkningar samt en förklaringar till de uttryck som finns i databladen från beräkningprogrammet WindPro. I bilaga 3 redovisas datablad för utförda ljudberäkningarna som också visar ljudpåverkan på enskilda fastigheter Åtgärder mot störande ljud Om störning påvisas som påkallar en närmare utredning vilken visar att det rekommenderade värdet 40dB(A) stadigvarande överskrids genom verksamheten på ett sätt som inte kan accepteras vidtas åtgärder. En första åtgärd är att utreda om vindkraftverkets ljudavgivning är abnorm på grund av fel i vindkraftverket. Om olägenheter av ljudimmission från vindkraftverkets drift fastställs kan driften åtgärdas på ett sådant sätt att störningen upphör. Samtliga aktuella leverantörer på den svenska marknaden har sådana tekniska lösningar som kan aktiveras för den planerade anläggningen. Kunskapsläget för påverkan av lågfrekvent ljud En kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar har tagits fram av Karolinska institutet och Institutet för miljömedicin (IMM) på uppdrag av Naturvårdsverket . (Slutversion 2011-05-22 ) Detta material har varit tillgängligt vid samrådet allmänheten 2011-06-15 och slutsatserna av arbetet var följande: 1. Infraljud (1–20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. 2. Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. 3. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 dB per fördubbling av effekt i frekvensområdet 10–160 Hz enligt beräkningar från danska studier. Det är därför inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Detta förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dB (LAeq,24h), och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda. 4. Vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid nivåer kring 35–40 dB (LAeq,24h), det vill säga precis under riktvärdet 40 dB, uppger 10–20 % av de boende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller. Störningen beror i huvudsak på det pulserande svischande ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte lågfrekvent, utan har sin huvudsakliga energi i frekvensområdet 500–1000 Hz. 5. Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter av vindkraftsbuller kunnat påvisas. Svaga samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. 6. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg. f) Rörliga skuggor Vindkraftverkets rotor orsakar både en rytmiskt fladdrande slagskugga på marken omkring och fladdrande effekt inomhus när skuggan träffar ett fönster. På längre avstånd avtar effekten genom att skuggbilden blir diffus och ”suddig”. Effekter av rörliga skuggor uppträder på relativt stort avstånd och under korta stunder (några minuter eller något tiotal minuter) vid tidpunkter då solen står lågt. En djupare analys av hur rörelser kan påverka betraktaren ges under avsnittet effekter i landskapsanalysen i bilaga 10. Den grafiska presentationen (se bilaga 4) visar att ett antal närliggande bostäder kommer att utsättas för skuggpåverkan under en begränsad del av året samt under en mycket begränsad del av dagen för varje störningskänslig plats. Det finns inga värden, men Boverket rekommenderar (se Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftverk) att man, liksom i Tyskland, utgår från att man lämpligen inte överstiger ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Här avses • 51 • den ”astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten” där en worst case-situation förutsätts med skinande sol från morgon till kväll och där rotorn ständigt står maximalt exponerad vinkelrätt mot samtliga skuggmottagare under drift. Det förutsätts också att det inte finns några skymmande objekt som vegetation eller hus i vägen. Ingen hänsyn tas heller till tidpunkten för skuggornas uppträdande. Boverket hänvisar till tyska normer även när det gäller den (för den som berörs mer intressanta) faktiska skuggeffekten. Man anger 8 timmar om året som ett maximalt värde för de konsekvenser av rörliga skuggor som faktiskt får uppkomma vid en bostad. Tidigare har man helt förlitat sig på ovannämnda 30 timmarsmått för den astronomiskt maximala möjliga skuggeffekten som en tumregel i brist på praktiska erfarenheter. I dag finns det erfarenheter från tillståndsgivna anläggningar även i Sverige med avsevärt högre värden än 30 timmar. Det har visat sig att även vid kraftigt överskridande av 30 timmars-måttet har man med ett mycket begränsat produktionsbortfall kunnat tillämpa en skuggurkoppling med sikte på att nå under 8 timmar faktisk skuggeffekt. De typer av vindkraftverk som kan komma i fråga för den här aktuella anläggningen har sådan teknik vilket innebär att de skillnader i skuggpåverkan som olika modeller ger beroende på kombination av rotordiameter och tornhöjd regleras bort. Soltimmarna kan ge en indikation på hur skuggeffekten under årets månader reduceras av molntäckning. SMHI:s statistik ger normalvärden per månad Man kan vidare konstatera att vindhastigheten i allmänhet är låg vid soligt klart väder. Åtgärder mot störande skuggor Skuggberäkningarna för den aktuella vindbruksparken visar att det kan finnas behov av automatisk bortreglering av störande skuggor – skuggurkoppling. Självfallet kan det visa sig när man tar hänsyn till vid vilka tidpunkter på dygnet skuggpåverkan kan ske (eller till en rad andra faktorer som tomternas disposition etc.) att fastigheter med hög total skuggtid inte får så stort behov av faktisk skuggurkoppling som bostäder med en lägre total skuggtid beroende på tidpunkterna för skuggeffekt under dagen och året. När det gäller olägenheter av störande rörliga skuggor kan man beskriva hanteringen i tre steg med utgångspunkt i värdena enligt beräkningarna av den astronomiskt maximala skuggeffekten. Ett första steg sker en naturlig reduktion genom att solen inte skiner. Särskilt vintertid kan ovan nämnda normalvärden för soltimmarna ge en indikation på hur kraftig den här reduktionen faktiskt är. I det här steget kan man konstatera att en viss reduktion även sker beroende av vilken tid på dygnet soltimmarna infaller: det som är störande 20:00 i augusti kanske inte är det i samma utsträckning 09:00 på vintern. Härtill kommer att skuggorna reduceras även genom att rotorn inte exponeras maximalt utan står i sneda vinklar på grund av varierande vindriktningar. Den här effekten borde få starkast genomslag i nordväst och sydost genom att den förhärskande vindriktningen är väst eller sydväst. En ytterligare faktor som reducerar problematiken är att vinden ofta är svag under de förhållanden som främst förorsakar skuggkast på långt håll vilket ger en långsammare eller ingen rotation. I ett andra steg kan man konstatera att skymmande objekt (byggnader, vegetation etc.) helt eller delvis kan inverka reducerande – man får emellertid beakta att avlövad vegetation på vintern visserligen skymmer, dämpar effekten, men inte i samma utsträckning som på sommaren. En lösning som ibland kan vara attraktiv när det gäller störande skuggor mot ett fönster är markiser. Det kan vara en enkel och lämplig åtgärd när det är fråga om fönster vid en kontorsarbetsplats. I ett tredje steg regleras kvarstående olägenhet bort på ett effektivt sätt med en teknik och en organisation för automatisk förprogrammerad skuggurkoppling. Detta resulterar i nivåer som understiger Boverkets rekommendationer (Boverket 2003) om maximalt 8 timmar faktisk skuggpåverkan och en maximal skuggperiod om 30 minuter. Även vid mycket höga nivåer på den beräknade astronomiskt maximala skuggeffekten har åtgärden visat sig få liten, eller närmast marginell, inverkan på produktionsekonomin. En uppfattning av graden av skuggurkoppling som krävs får man med hjälp av materialet i bilagorna och slutligen med en bedömning på plats av situationen inför driftstart och under driften. g) Kumulativa effekter De verksamheter som identifierats i närområde och som kan orsaka kumulativa effekter är framförallt visuell påverkan från närliggande vindkraftprojekt som redovisats under närliggande projekt i kapitel 7 och i fig 7-3. Det rör sig i första hand om O2/Vindkompaniets projekt Karskruv nordost om Åshult som omfattar upp till 50 vindkraftverk samt ett projekt öster om Marhult som drivs Södra Statkraft Vindkraft AB och omfattar 11 verk. Projektläget för detta är oklart och någon ansökan har ännu inte inlämnats. Söder om detta om- • 52 • råde finns också planer på ca 9 verk som projekterats av Billyvind AB/Girovind AB. Av de planerade anläggningarna ligger Marhult närmast med ett avstånd på ca 2,5 km ifrån aktuell etablering utanför Åshult. Detta innebär att de tillsammans medför en påverkan som är större än om bara ett eller ett par av projekten kommer till stånd. Detta är framförallt relevant för landskapsbilden. Jämfört med parker i öppna landskap erbjuder skogsmiljöer något annorlunda förhållanden vilket innebär att en vindbruksanläggning, oavsett hur väl utformad den är, framstår i högre grad som ”fragmenterad” beroende på vilket håll den betraktas ifrån och hur mycket den döljs av träd. Den aktuella anläggningen och de andra planerade anläggningarna medför var för sig en förändring av landskapsbilden, den samlade bedömningen är dock svårare att avgöra. Se landskapsanalysen i bilaga 10 för mer information. Rörliga skuggor uppstår dock endast kring varje enskilt projekt. Några kumulativa effekter av betydelse orsakade av närliggande vindkraftparker bedöms ej föreligga. I det fall fundamenten är av så kallad gravitationstyp innebär det att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt betongblock. Anläggningen av fundamenten till vindkraftverken innebär en urschaktning av drygt ca 15x15 meter och ca 2–3 meter djup schaktgrop. Därefter monteras armering och gjutningsarbete tar vid. Detta tar någon vecka per fundament, beroende av yttre omständigheter som väder. Arbete relaterat till vindbruksanläggningens elanläggning (kabeldragning, uppförande av transformatorstation och kopplingsstationer etc.) utförs samtidigt som de övriga förberedelseaktiviteterna. All kabel förläggs i mark i anslutning till befintlig och nyanlagd väg. Vid leveransen kan tillfällig markförstärkning behövas för att underlätta för transport av torn, rotordelar och maskinhus. Detta kan ske med grusbeläggning som återställs efteråt, eller med stålplåtar som läggs ut på marken. Tidsåtgången för ett vindkraftverks montering varierar mellan ett par dagar och upp till en vecka. Arbetet utförs delvis med hjälp av mobilkran. Hur lång tid monteringsfasen beräknas omfatta beror på tillgången på mobilkranar – rimligtvis borde arbetet klaras på ett par månader, förutsatt goda förutsättningar utan stark vind. Arbetet utförs dagtid. De olika aktiviteterna utförs inte nödvändigtvis i en följd, utan uppehåll kan förekomma på grund av väderförutsättningar eller väntan på leveranser. Allt arbete kommer att planeras med ett snabbt genomförande som syfte. Efter byggarbetets avslutande kommer alla tillfälliga förstärkningar och upplagsplatser att återställas utan dröjsmål. Allt byggarbete utförs av kompetent personal med godkända metoder enligt gällande bestämmelser och med godkänt material. Anläggning av vägar och vändplatser medför buller och avgaser från transporter. Fundamentarbetet innebär ytterligare transporter (betong) och kortvarigt slammer i samband med armeringsarbetet. Monteringen av vindkraftverket sker med mobilkran och kan medföra avgaser och visst buller från mobilkranen. Dessutom sker personbilstrafik till etableringsplatsen, vilket bl.a. medför avgaser. Arbetet med elanläggningen innebär också transporter och avgaser från entreprenadmaskiner i samband med kabelförläggningen, liksom kortvarigt buller från materiel och dörrar. Visuella störningar kommer att handla om fordonstransporter som rör sig i området, och av en eller flera mobilkranar av något högre höjd än vindkraftverken. Mobilkranen har en tunn konstruktion som inte kommer att synas på längre håll. h) Miljöpåverkan under byggfasen Ett vindkraftverk tillverkas på fabrik och levereras i några huvudkomponenter som monteras på plats. All miljöpåverkan från tillverkningen av vindkraftverket sker således i och vid leverantörens anläggning. På etableringsplatsen utförs främst monteringsarbete: resning av torn med mobilkran, montering av maskinhus på torn med mobilkran, och fastmontering av de tre rotorbladen med mobilkran. Innan torn, maskinhus och rotor levereras skall markarbeten vara avslutade. Detta inbegriper skogsavverkning, förstärkning av vägar (grus), nybyggnation av vägar och anläggning av vändplatser invid etableringsplatsen. En beräkning av de massor som erfordras som nödvändigt markarbete har genomförts utgående från vägmodellen i Fig 3-4. Beräkningarna visar att uppbyggnaden av vägar och uppställningsplatser uppskattningsvis kommer att kräva totalt 2600 m3 fyll/terrassmaterial, 17000 m3 förstärkningslager och 5500 m3 obundet bärlager. Detta motsvarar totalt ca 3100 lastbilslass. Fundament för transformatorhuset anläggs också i samband med övrigt markarbete. Detta utförs vid lämplig väderlek i god tid före kommande aktiviteter. • 53 • denna vindkraftsetablering ska präglas av största möjliga hänsyn till natur och miljö. Alla byggaktiviteter kommer företrädesvis att utföras vardagar dagtid. Det är huvudsakligen genom den förhöjda transportaktiviteten som boende i närområdet kommer att förnimma de pågående byggaktiviteterna. Påverkan från buller och avgaser förväntas bli bergänsad på grund av projektområdets storlek och avståndet till bostäder. Arbetet med de de yttersta verken (åt nordväst, väst och sydväst) kommer dock de närboende märka av men det rör sig om en kortare tidsperiod och etableringen ska kunna genomföras utan några egentliga konsekvenser för omgivningen. De störningar som kan uppkomma under byggnationstiden är följande: • Transporter till och från projektområdet kan ge upphov till buller och damning. • Risk för grumling av vattenflöden • Eventuellt sprängningsarbete. • Krossning av utsprängt bergmaterial. i) Miljöpåverkan under driftfasen All hantering av och förvaring av kemiska produkter och avfall kommer att ske på ett sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå och förorena mark eller grundvatten i närområdet. Avfallsförordningen (2001:1063) kommer att följas vid hantering av farligt avfall. j) Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande När driften upphör skall platsen återställas på verksamhetsutövarens bekostnad och ansvar. Det innebär att skogsbruksverksamheten ska kunna återupptas efter att vindkraftverket monterats ned och fundamentet åtgärdats i den omfattning som krävs. Återställningen kan exempelvis finansieras genom avsättning av en viss del av inkomsterna från el-produktionen under vindkraftverkens driftår. Påverkan av en vindkraftanläggning är i det närmaste fullständigt reversibel vilket innebär att effekterna upphör helt efter verksamhetens upphörande. Nedmonteringen och återställandet av platsen medför liksom vid byggtiden några dagars transport och nedmonteringsarbete. Utöver avgaser från transporter och kortvarigt buller kan även detta ske utan några påtagliga miljökonsekvenser. Vindkraftverk den typen som planeras har torn av stål och kan till största delen återvinnas. Dessa störningar kommer att behandlas i det kontrollprogram som ska tas fram för byggfasen. Förslag till innehållet i detta beskrivs närmare i det följande avsnitt Kontrollprogram under byggfasen Anläggandet av vindbruksparken kommer att styras av ett projektspecifikt kontrollprogram enligt miljöbalken som verksamhetsutövaren ansvarar för. Detta kontrollprogram skall tillse att verksamhetsutövare, projektörer, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer bedriver ett systematiskt miljöstyrningsarbete i enlighet med härför framtagna planer, program och anvisningar. Egenkontroll kommer på verksamhetsutövarens begäran att utövas efter framtagna checklistor som dokumenteras hos respektive berörd part. Vidare kommer organisationen och ansvarsfördelningen de olika aktörerna emellan tydligt att redovisas. I det fortsatta arbetet skall anlitad projektör ta hänsyn till respektive lösnings långsiktiga miljöpåverkan genom att minimera denna. Målet ska även vara att framtagen projektering ska medge en minsta möjliga av miljöpåverkan genom att beskriva hur känsliga byggnadsmoment ska genomföras. Förhoppningen och målsättningen är att även det fortsatta arbetet liksom planeringen bakom k) Risker och beredskap samt hälsa och säkerhet Det aktuella området används framförallt till skogsbruk, jakt samt friluftsliv i mindre omfattning. Platserna där vindkraftverken planeras är inte särskilt välbesökta. Några särskilt känsliga verksamheter har inte identifierats inom området. Den största mänskliga aktiviteten utgörs troligtvis av bilfärder på den allmänna väg som löper genom området. Under mycket speciella förutsättningar vintertid kan isskorpa bildas på ett vindkraftverks rotorblad. Därvid försämras de aerodynamiska egenskaperna och dessutom uppstår obalans med viss vibration som följd. Dessa båda faktorer leder var för sig till att vindkraftverkets rotation automatiskt stoppas. Isskorpan faller i det närmaste rakt ner vid väder- • 54 • förändring varpå driften återupptas. Det sker alltså ingen slungning av isbitar längre sträckor. I södra och mellersta Sverige krävs ingen av-isningsutrustning eftersom isbildning sker sällan och i liten omfattning. Andra riskfaktorer är brand som kan inträffa i vindkraftverkets maskinhus och åsknedslag kan inträffa i höga konstruktioner som vindkraftverk. Risken för åsknedslag minimeras med åskledare som effektivt leder energin genom bladen ned genom tornet. Innan vindbruksanläggningen uppförs och tas i drift bör samråd ske med leverantör samt lokala myndigheter såsom den lokala räddningstjänsten. Säkerhets- och underhållsrutiner ska upprättas liksom utrymnings- och räddningsplan. Risker kopplade till höga vindhastigheter, blixtnedslag, nedisning och oljeutsläpp minimeras genom kontinuerlig fjärrövervakning med olika givare, larm mm samt genom väl genomarbetade driftrutiner. Löpande kontroll och utvärdering av riskerna kommer att baseras på det kontrollprogram som skall tas fram för bygg- och driftskedet. inte har någon direkt negativ effekt på fastighetsvärden. Inte heller denna studie fann något statistiskt samband mellan visuell påverkan och fastighetsvärde (Beck F, et al 2003). Under 2010 publicerades även en svensk studie (Vindkraft i sikte - Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft?) genomförd av ÅF Ingemansson. Studien bekräftar att tidigare internationella rapporter inte kommit fram till några omfattande konsekvenser för småhuspriserna kring vindbruksanläggningar. ÅF´s studie omfattar ca 42 000 småhusförsäljningar. Deras slutsats är att det inte går att fastställa något entydigt samband mellan nya vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter. m)Summering Lägre vindkraftverk innebär en lägre kostnad men också en lägre produktionskapacitet och därmed minskad miljönytta. Således är utformingsalternativen sämre ur denna aspekt än huvudalternativet. Det bör också understrykas att skogsområden är en landskapstyp som kräver högre torn än slättbygden för att producera motsvarande energimängd. Orsaken till detta är att luftmassornas rörelse störs av skogens träd och den ofta mer kuperade terrängen. För att minimera detta behöver vindkraftverkens rotorblad komma över det störda luftskicktet ovanför skogen. Effekterna av skuggpåverkan flyttas för utformningsalternativen närmare vindkraftverken medan ljudnivåskillnaden mellan olika totalhöjder är i det närmaste obefintlig. Skillnaden i påverkan på fåglar och fladdermöss mellan huvudalternativet och utformningsalternativen bedöms också som liten. För de fågelarter och fladdermöss som mest uppehåller sig på låg höjd kan dock utformningsalternativen innebära en något högre risk för kollisioner. En lägre totalhöjd minskar synligheten av vindkraftverken på längre avstånd. Utformingsalternativen bedöms därför ge en något mindre visuell påverkan för närboende och på kringliggande kulturmiljöer än huvudalternativet. Vindkraftverk under 150 m skall markeras med rött ljus istället för högintensivt vitt ljus som gäller för huvudalternativet. Det innebär att huvudalternativet kan bedömas som mer störande. Möjligheten att stänga av hinderbelysningen när inga luftfarkoster finns i närområdet gör att påverkan av huvudalternativet kan reduceras. De kan också klargöras att ett tillstånd enligt Alt 1 ger möjlighet att bygga vindbruksparken enligt Alt 2 och Alt 3 om dessa alternativ visar sig vara är mer fördelaktiga i ett framtida helhetsperspektiv. l) Påverkan på andra verksamheter och fastighetsvärden En vindbruksetablering på den aktuella platsen innebär att området för vindbruk, kommer att utnyttjas i enlighet med avsett ändamål. Vindkraftverken tar relativt liten yta i anspråk och skogsbruket kommer att kunna bedrivas runt dem i stort sett som tidigare. Jakt kommer också att kunna bedrivas i området precis som idag. Luftfartsverket anser inte heller att anläggningen kan påverka verksamheten på omkringliggande flygplatser eftersom alla MSA-ytor har höjts till 2800 fot. Några andra verksamheter i projektområdets närhet som skulle kunna påverkas av vindbruket har inte identifierats. Angående fastighetsvärdena så finns idag ett antal studier kring påverkan av vindkraftanläggningar. Dessa studier är motsägelsefulla och har ofta statistiska brister. De två mest omfattande studierna på området har utförts i USA. I studien Impact of Windmill Visibility on Property Values in Maddison County som pågick mellan 1996 och 2005 har man tittat på 280 fastighetsförsäljningar i närheten av en vindkraftpark bestående av 20 vindkraftverk med en installerad effekt på 30 MW. Studien finner inga mätbara resultat mellan visuell påverkan och fastighetsvärde (Hoen B, 2005). I en annan amerikansk studie har man tittat på 25000 fastighetsförsäljningar över hela USA inom ca 8 km från vindkraftanläggningar med minst 10 MW installerad generatoreffekt. I studien fann man att vindkraftverk precis som många andra väl synliga mänskliga konstruktioner • 55 • 10 Samrådsredogörelse Inledning rådet. Ett nytt myndighetssamråd kring projektet hölls den 13 okt 2010 kring en utformning med 11 vindkraftverk och en maximal totalhöjd på 150 m. Även på detta möte deltog Länstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun och Uppvidinge kommun. En preliminär samråds MKB utarbetades därefter som blev ett underlag för ett nytt samråd med allmänheten den 15 juni 2011. Samråds MKB omfattade endast effekter av en vindbrukspark med 11 vindkraftverk om maximalt 150 meters totalhöjd. Sedan uppstarten av vindbruksprojektet har den tekniska utvecklingen inom vindbruket fortsatt i snabbt takt och leverantörerna tävlar om ökade marknadsandelar genom att t.ex. öka vindkraftverkens verkningsgraden och minska ljudpåverkan. En viktig del i denna utvecklingen är möjligheten att bygga högre vindkraftverk som bättre kan ta tillvara på vindresurserna vilket innebär ökad förnybar elproduktion som är positivt för miljön. På samrådsmötet den 15 juni 2011 redovisades därför också ett alternativ där 8 vindkraftverk fick en maximal totalhöjd på 190 m. Totalhöjden 150 m behölls dock för tre verk i Uppvidinge kommun för att uppfylla kommunens rekommendation om att minsta respektavstånd till enskilda bostadshus till verk med 150 m totalhöjd eller högre skall vara 750 m. Minsta avstånd för de två berörda verken var 685 resp 696 m. Eftersom konsekvenser av en maximal totalhöjd på 190 m inte fanns beskriven i den preliminära samråds MKB:n valde HS Kraft att göra ett kompletterande utskick av samrådsmaterial till de närboende den 14 juli 2011. I detta redovisades ett alternativ som innebär att den maximala totalhöjden för samtliga verk är 190 m. Information om detta kungjordes också i Smålandsposten den 15 juli 2011. För att säkerställa att närboende och allmänheten skulle bli införstådda med vilket huvudalternativet soch vilka utformningsalternativen som HS Kraft avser att söka tillstånd för så gjordes ytterligare ett utskick till de närboende den 8 november 2011. I detta redovisades tydligt Alt 1 -3 som presenteras i denna MKB. Information om detta kungjordes också i Smålandsposten den 11 november 2011. Remisser har också skickats till följande berörda myndigheter och verksamhetsutövare i området: 3G Infrasructure Services, E ON elnät , Försvaret, Hi3G, Hultsfred Airport, LFV, MSB , PTS, SGU, Skogsstyrelsen, Småland Airport, Tele2, Telenor, TeliaSonera , Teracom, Trafikverket ,UppCom, Kronobergs ornitologiska förening, Samråd har hållits med avseende på de krav som ställs vid en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för den aktuella vindbruksparken. En sammanställning av utförda samråds och informationsaktiviteter mot myndigheter och allmänhet sam information kring utformningalternativ ges nedan Datum Aktivitet Antal vkv Totalhöjd (m) 2008 06 11 Myndighetssamråd 9 150 2009 06 02 Samråd med allmänheten 9 150 2010 10 13 Myndighetssamråd 11 150 2011 05 25 Möte kring delägarskap 11 150 2011 06 15 Samråd med allmänheten 11 150/190 2011 07 15 Information om nytt alt (Alt 1) 11 190 2011 11 11 Kungörelse kring utformningsalternativ.(Alt 1-3) 11 190/150 Inbjudan till samråd med allmänheten har gjorts via brev son skickats till registrerade fastighetsägare som inom ca 1 km från vindbruksparken (ca 130 adresser) och genom kungörelser som införts i den dominerande lokala tidningen Smålandsposten. Under samrådstiden har det också funnits möjlighet att inhämta information om projektet på HS Kraft´s hemsida “www.hskraft.se” under ”Våra Projekt/Projektportfölj/Åshult”. Där återfinns bl.a. samrådsmaterial samt de inventeringar och studier som gjorts kring områdets naturvärden , fladdermusfauna samt fornlämningar och kulturmiljö värden. All relevant information om dessa möten inkl mötesprotokoll och närvarolistor finns samlade i bilaga 9. Aktiviteter Det inledande myndighetssamrådet kring projektet hölls den 11 juni 2008. Deltagarna var Länstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun och Uppvidinge kommun. Projektets utformning omfattade då 9 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 150 m. Samråd med allmänheten kring detta alternativ hölls den 2 juni 2009. Därefter tillkom ytterligare markägare med intresse för vindbruk vilket innebar att ytterligare 2 vindkraftverk kunde placeras inom projektom- • 56 • Naturskyddsföreningen i Uppvidinge och Växjökretsen Nedan redovisas i sammandrag, de synpunkter som inkommit under samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i MKB:n som de berör. Allt skriftligt material återfinns i sin helhet i bilaga 9. Inkomna synpunkter samt kommentarer Länsstyrelsen i länsstyrelsen i Kronobergs län, Efter samrådsmötet 2010-10-13 inkom ett Meddelande från Länsstyrelsen ( 551-3058-10) där de rekommenderades att MKB skulle belysa följande aspekter: Synpunkt Kommentar Alternativ lokalisering. Beskriv utifrån olika aspekter varför ni har valt den lokaliseringen och vilka andra lokaliseringar/formationer som har varit aktuella. Se kap 8 Redovisa buller- och skuggberäkningar utifrån ett worst-case scenario. Redogör även för om det blir kumulativa effekter med närliggande projekt. Se kap 9 och bil 3,4,5 och 10 Var och hur kommer vindkraftsparken att anslutas till det regionala elnätet? Hur kommer ledningsdragningen fram till anslutningspunkten att se ut? Se kap 3 Varifrån hämtas massor till vägar och vilka mängder kommer att behövas? Se kap 9 . Vilka underhållsbehov har vindkraftverk; kemikalier och kemikaliehantering. Samt avfall och avfallshantering Se kap 3 Transporterna av verk, massor m.m. Kommer några stenmurar, alleer eller annan skyddad natur beröras? Nej Till miljökonsekvensbeskrivningen ska en beräkning av kostnaderna för återställande av platsen lämnas in. Med återställande av platsen innebär att vindkraftsverket ska monteras ned, kablar/ledningar och transformatorstation ska tas bort. Det som möjligen kan få finnas kvar från verksamheten är eventueIIt gravitationsfundament som i så fall ska täckas över. Det kan bli aktuellt med krav på stäIIande av säkerhet. Se ansökan Synpunkt Kommentar Redogör för om det kommer att ske några bredningar/förstärkningar för vägarna i området. Redovisa utförligt om väg-/kabeldragning med mera kommer att påverka biotopskyddade områden eIler ängsoch betesobjekt. Se kap 3 Hur ser de utpekade naturvärden ut idag? Redovisa om och hur de utpekade naturvärdena kommer att påverkas av er verksamhet. Se kap 7 och 9 samt bil 6 Omgivningspåverkan under byggtiden. Se kap 9 Som kartmaterial bör detaljerade kartor användas (skala 1:10000) över de verk, vägar och uppstäIIningsplatser som planeras. På kartorna ska det finnas an tingen en skalstock eller en skala med. Se bil 1 I närheten ligger Granhult som är utpekat som riksintresse Kulturmiljö och i kuIturmiljövårdsprogrammet som ett odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern samtkyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förrahälft. Redogör för hur riksintresset kommer att påverkas av er verksamhet. Se kap 9 och bil 10. Växjö kommun Inga synpunkter har inkommit Uppvidinge kommun Yttrande 2011-09-06 ang Vindbrukspark vid Åshult - HS Kraft AB (Diarie.nr.2011000219) 2 verk uppfyller inte Uppvidinge kommuns krav på 750 m respektavstånd till bostäder för verk som har en maximalhöjd över 150 m. Uppvidinge kommun delar inte HS Krafts åsikt om att miljönyttan är så stor att den uppväger det avsteg man gör från Uppvidinge kommuns rekommendationer. Området ligger i direkt anslutning till ett prioriterat turismområde där de kulturhistoriska miljöerna är en potential som kan utvecklas. I sammanhanget är det särskilt Granhult, riksintresse för kulturmiljö, som är en känslig miljö både visuellt och ljudmässigt. Det behövs en djupare utredning om hur riksintresset Granhult påverkas av vindkraftsparken och det faktum att det är ett flertal parker som planeras i närheten. Vilket även nämns i den arkeologiska utredningen HS Kraft har låtit göra. Synpunkter från remissinstanser Nedan följer en sammanställning av yttrande från samrådsarbetet • 57 • Dok. nr (bil 9) Datum Instans Yttrande/ synpunkt 11 20100622 3G Infrasructure Services 12 20100714 13 20100804 Kommentar Layout (ant vkv) Max tot. höjd (m) Dok. nr (bil 9) Datum Instans Yttrande/ synpunkt Har inget att erinra. 11 150 43 20110826 LFV Teracom (2124) Har inget att erinra. Yttrandet gäller i ett år. 11 150 LFV (Ä 2010000418) Ingen påverkan på luftfarten. 11 150 14 20100810 TeliaSonera (T 16027-10) Har inget att erinra. 11 150 15 20100812 Småland Airport Har inget att erinra. 11 150 16 20100901 Försvaret (13 920:59291) Har inget att erinra. 11 150 17 20100914 Trafikverket (TRV2010/6366) Ger riktlinjer för anpassning till vägnät samt luftfart 11 150 11 150 11 190 18 20100930 Tele2 Har inget att invända. 27 20110704 E ON elnät (B2011 158) Information kring försiktighetsmått samt minsta avstånd till ledning mht helikopterbesiktningar av kraftledningar (vkv 2) Frågan kan lösas i projekteringsfasen. 35 20110817 Hultsfred Airport Har inget att erinra. 11 190 36 20110818 Hi3G Har inget att erinra. 11 190 37 20110818 Småland Airport Har inget att erinra men vill också att vi skall invänta ett utlåtande från LFV. 11 190 38 20110822 Telenor Inga invändningar. 11 190 39 20110823 MSB (201l-4385) Påverkar ej Rakelnätets befintliga länkstråk. 11 190 40 20110823 Tele2 Har inget att erinra. 11 190 41 20110824 Teracom (3118) Har inget att erinra. 11 190 42 20110825 PTS Ger information kringg möjliga operatörer för länkstråk inom 2 km från angivna koordinater. 11 190 • 58 • Kommentar Layout (ant vkv) Max tot. höjd (m) Eftersom alla MSA -ytor alla ytor höjts till 2800 fot kommer vindbruksparken ej påverkar MSA‐ytan för Småland Airport 11 190 44 20110830 UppCom OK 11 190 47 20110909 TeliaSonera (T16027-10) OK 11 190 51 20110912 Skogsstyrelsen Området utgörs i huvudsak av produktionsskog. Hänsyn bör dock tas tas till de naturvärdesområden som finns. Förordar markkabel. Markkabel används för det interna nätet. Eon ansvara för den externa elnätanslutningen. 11 190 52 20110914 SGU (01-1340/2011) MKB´n bör behandla hur påverkan på grundvattentillgångar skall undvikas samt ge information om områdets geologiska förutsättningar. Dessa behövs för placering av verk och vägplanering. Området täcks huvudsakligen av morän men har en stor mängd små hällblottningar vilket indikerar ett huvudsakligen tunt jordtäcke. Kan blir svårt att schakta ur jordmassor till etttillräckligt djup för gravitationsfundament.Det finns inga kända fynd eller beviljade undersökningstillstånd inom de aktuella områdena. Dessa frågor kommer i huvudsak att behandlas under detaljprojekteringsfasen. Målet för denna är att skapa massbalans inom området och att helt undvika användningen av naturgrus. 11 190 Dok. nr (bil 9) Datum Instans Yttrande/ synpunkt 54 20110926 Försvaret (13 920:65013) Försvarsmakten har för närvarande inget att erinra mot uppförandet av 11 vindkraftverk med en totalhöjd på 190 m på angivna positioner. Kommentar Layout (ant vkv) Max tot. höjd (m) 11 190 fysiskt, samt djur. Naturmiljö • Vill veta vindkraftverkens påverkan på djur- och växtlivet. • Vill veta hur mycket skog som behöver tas ned, både vid byggnation samt under driftfasen (d v s kan någon skog återetableras under driftfasen). Jakt Ej besvarade remisser • Kommer jakt att kunna bedrivas inom området. Vem ansvarar för vad som händer om ett skadeskjutet djur springer in i vindparksområdet. x1 20110816 Trafikverket (VV) 11 190 x2 20110817 3GIS 11 190 Landskapsbild • Rädsla att vindkraftverken kommer att dominera i landskapet. • Tror att vindkraftverken kommer att synas mer i verkligheten än vad fotomontagen visar. Synpunkter från fastighetsägare och allmänhet Skuggor och hinderbelysning Exempel på frågor som brukar kommit upp vid samrådsmöten och som berörs i • Rädsla för påverkan av skuggor och reflexer. • Hur påverkar hindersbelysningen? denna MKB är följande: Lokalisering och layout Risker • Synpunkter på placering av verk i exempellayouterna. • Kommer parken att inhägnas? • Rädsla för iskast. • Rädsla för att vindkraftverk börjar brinna. Ljud Återställning • • • • Rädsla för ljud, fysisk och psykisk påverkan. Rädsla för att förstöra ett fint, tyst och djurrikt område. Hur genomförs ljudberäkningar, vilka ingående värden används? Hur kommer kontrollmätningar av ljudnivåer att ske? Inomhus/utomhus? Vem betalar? • Är det ekonomiskt ansvarigt att nedreglera verk för att uppfylla ljudvillkor. • Vilket verk ska tas ur produktion om ljudvillkor inte uppfylls? • Ljudberäkning ska ske för varje bostad. • Vem är ansvarig för nedtagning av verk, borttagning av fundament och återställande av naturen samt vem ska betala för detta? Fastighetsvärde • Rädsla för begränsning av fastighetens användning. • Rädsla för att fastigheten sjunker i värde. f Lågfrekvent ljud • Vill veta mer. Rädsla för hur lågfrekvent ljud påverkar människor psykiskt och • 59 • I följande tabell redovisas synpunkter som inkommit från privatpersoner efter samråden 2009 och 2011 och hur dessa bemöts eller var de besvarats i denna MKB. Synpunkterna finns i sin helhet i bilaga 9. Dok.nr (bil 9) Datum Instans Yttrande/ synpunkt 4 20090603 Synpunkter från Asby Storegård 1 m.fl. Önskar inlösen av mark eller ett eget "vindkraftverk" 5 20090608 Synpunkter från Asby Storegård. pdf Oroliga för visuell påverkan. 6 20090619 Synpunkter från Asby Östregård. pdf 7 20090620 Kommentar Layout (ant vkv) Max tot.höjd (m) 9 150 9 150 Positiv till en vindkraftetablering i området. 9 150 Synpunkter från Hägghult 1:1 & JP Stift.pdf Hävdar att alla berörda ej varit kallade. 9 150 9 150 Se kap 9 . 8 20090621 Synpunkter från Lyretorp Lyreholm.pdf Vill att ett vindkraftverk flyttas. 9 20090622 Synpunkter från Slättebol.pdf Orolig för ljudstörningar,skuggor, visuell upplevelse, fastighetsvärdet Se kap 9 . 9 150 10 20090623 Synpunkter från Hägghult 1:1 Orolig för ljudstörningar, jaktfrågor och fastighetsvärdet. Se kap 9 . 9 150 26 20110616 Synpunkter från Hägghult 1:1 Frågor kring ljud- och produktionsberäkningar. Mailsvar 20110815 11 190 28 20110705 Synpunkter från Asby Östregård. pdf Projektet skapar arbetstillfällen och skatteintäkter och påverkan inte skogsbruket och jakten 11 190 46 20110909 Synpunkter från Granhults Kyrkonämnd Behöver bättre underlag för att bedöma de effekter som vindbruksparken samt övriga vindbruksplaner i området kan få på kyrko- och kulturmiljöns värden. 11 190 Se kap 9 • 60 • Dok.nr (bil 9) Datum Instans Yttrande/ synpunkt Kommentar Layout (ant vkv) Max tot.höjd (m) 48 20110911 Synpunkter från Asby Storegård Är oroliga för påverkan på landskapet samt inverkan av lågfrekvent buller. Tar också upp en iaktagelse av kungsörn i området samt riskaspekter under driftfasen. Se kap 9 . 11 190 49 20110911 Synpunkter från Lyretorp Lyreholm Max 150 m höga verk i närheten av fastigheten. Fotomontage önskas från fastigheten. 11 190 50 20110911 Synpunkter från Hägghult 1:1 Synpunkter kring formuleringar i samråds MKB´n map ljud och jakt. Önskar fler fotomontage. Frågor kring ljudberäkningar och lågfrekvent buller samt påverkan på fastighetsvärden. Kritik mot högre verk och dess hinderbelysning samt frågor kring produktionsberäkningar. Se kap 9 . 11 190 53 20110914 Synpunkter från Lyretorp 1:1 Yrkar på följande förbättringar av underlaget :.• påverkan på riksintresset G34 i sin helhet. En fördjupad analys. • påverkan generellt hela landskapsbilden. Detta gäller t.ex. påverkan på landskapsbilden från Glosäng och risken för påverkan på väghistoriska värden • användning och påverkan på väg och markanvändning. T.ex. vilka volymer fyllningsmassor förväg?• påverkan på fastighetsvärden. • Uppvidinge och Växjö kommuns regelsystem för undantagna eller respektområden • alternativ 2. En djupare och bättre analys av alternativ 2 konsekvenser. Visualiseringar saknas, bl.a från Granhults kyrka samt från ett flertal andra känsliga punkter. Se kap 9 . 11 190 57 20111116 Synpunkter från Asby Östregård Inget att erinra 11 190 Dok.nr (bil 9) Datum Instans Yttrande/ synpunkt Kommentar Layout (ant vkv) Max tot.höjd (m) 58 20111202 Synpunkter från Lyretorp 1:1 Reviderad version av tidigare skickade samrådshamdlingar (20110914). Önskar en djupare analys av alternativen. Har frågor kring sakägarkretsen. Vill få belyst evt konflikt mellan vindkraft och miljöcertifiering av skogsbruk. Se kap 9 . Problemet kopplat till med miljöcertifiering av skogsbruk bedöms ej föreligga. 11 190 x3 20110817 (20100608) Kronobergs ornitologiska förening 11 190 x4 20110817 (20100608) Naturskyddsför. i Uppvidinge 11 190 x5 20110817 (20100608) Växjökretsen 11 190 Ej besvarade remisser • 61 • Referenser och källor ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ Ahlén, I. (2003), Vindkraftverk och fladdermöss - en pilotundersökning. Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU Ahlén, I. (2010), Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 3 2010 Bach, L. (2001), Fledermäuse und Windenerigienutzung - reale probleme oder Einbildung?, Vogelkdl. Ber. Niedersachs. 33: 11-124. Bergen, F. (2001), Untersuchungen zum Einfluss der Errichtung und des Betriebs von Windenergieanlagen auf Vögel im Binnenland Ruhr-Universität Bochum. Bergström, H. (2004), Higher-order closure meso-scale modelling for wind resource estimates in Sweden. Proceedings from European Wind Energy Conference EWEC2004,. London 22-25 November 2004. Blix, J. Standardisering inom vindkraftområdet, Elforsk Rapport 09:34 Boverket (2001), Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets förlag, Rapport 6241. Boverket (2009), Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Ek, K. (2004), Konsumenter och medborgare på den svenska vindkraftsmarknaden. Arbets-PM presenterat vid Energitinget 2004, Luleå tekniska universitet, Avd. för nationalekonomi. Elforsk (2008), Forskning för mer och bättre vindkraft, Vindforsk-II syntesrapport, Elforsk rapport 08:46 Energimyndigheten (2002), Framtidens vingslag. Energimyndigheten (2002), Vindkraftplanering i en slättlandskommun – exemplet Svalöv. Energimyndigheten (2002), Elmarknaden 2002, ET 9:2002. Energimyndigheten (2008), Radar och havsbaserad vindkraft Energimyndigheten (2010), Vindstatistik 2009, ES 2010:03. Energimyndigetens (2011), Elcertifikat, http://energimyndigheten.se/sv/ hushall/Din-elrakning-och-natavgift/Elcertifikat/ Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el producerad med förnybara energikällor på den inre marknaden för el Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Günther, W. (1999, 2002), Touristische Effekte von On-und Offshore- ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ • 62 • Windkraftanlägaen in Schleswig-Holstein Institut für Tourismus- und Bäderforschung in Norderuopa GmbH (N.I.T.) Hammarlund, K. (1997), Attityder till vindkraft. Occasional Papers 1997:2. Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. Hedberg, P. (2011), Inställningen till olika energikällor i Sveriges län, Göteborgs Universitet. Länsstyrelsen i Kronobergs län (2007), Regionala miljömål för Kronobergs län 2007 – 2010, ISSN 1103-8209 Martínez, E., Sanz, F., Pellegrini, S., Jiménez, E.,Blanco, J. (2008), Life cycle assessment of a multi-megawatt wind turbine, Elsevier Ltd Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk. Studie framtagen av Mellanrum landskapsarkitekter som en del av rapporten Vindkraft i Skåne MORI (2002), Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study Conducted for Scottish Renewables Forum & the British Wind Energy Association. Naturvårdsverket (2001), Ljud från vindkraftverk, ISBN: 91-620-6241-7 Naturvårdsverket (1978, 1983), Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983, anger värden för externt industribuller Naturvårdsverket (2005), Riksintresse för naturvård och friluftsliv – handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 §, andra stycket, Miljöbalken (2005:5) Nilsson, M. E., Bluhm, G., Eriksson, G., Bolin, K., Wallenberg, M., (2011), Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkrafts anläggningar;Exponering och hälsoeffekter Pedersen, E. (2007), Human response to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Avd. för miljömedicin, Göteborgs universitet Pedersen, E., Forssén, J., Persson Waye, K. (2009), Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Vindval Rapport 5956 Rydell, J.,Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J., Green, M. (2011), Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, Naturvårdsverket Rapport 6476 SIFO (2002), Intervjustudie av Sifo Research & Consulting på uppdrag av vindkraftbranschen i Sverige. SIFO 2002 Proj 3825150 ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande i vindkraftutredningen. Sørensen, J.D. & Sørensen, J.N. (2009) Risikovurdering ifm. opsaetning af nye vindmøller ved Kappel, DTU Uppvidinge kommun, Översiktsplan 2010-2015, utställningshandling II, 2010-11-16 Växjö kommun, Miljöprogram för Växjö kommun, 2006, reviderat 2010 (http://www.vaxjo.se/upload/68279/Miljoprogrammet_sv.pdf), 2011-0304 Växjö kommun, Översiktsplan 2005 (http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=30428) 2009-04-03 Widing, A. Britse, G Wizelius, T (2005), Vindkraftverks miljöpåverkan, Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö. Centrum för vindkraftsinformation, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland. ÅF-Ingemansson (2010), Vindkraft i sikte - Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft? • 63 •
