Demensdagarna Karlstad 2014 Åhörarkopior

Innehåll
•  Konsekvenser av demenssjukdomen på fysisk
funktionsförmåga och behov av rehabilitering
Fysisk träning för personer med
demenssjukdom
•  Genomförbarhet och effekter av fysisk träning
•  Faktorer viktiga för att nå framgång
Håkan Littbrand
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik,
Umeå universitet
Svenska Demensdagarna, Karlstad, 2014.
[email protected]
•  Exempel på effekter av funktionell träning bland personer
med demens på särskilt boende (FOPANU & UMDEX
studien)
Konsekvenser demens
Konsekvenser demens
Demenssjukdom medför även en successivt försämrad fysisk
funktionsförmåga tex:
Demenssjukdom medför även en successivt försämrad fysisk
funktionsförmåga tex:
- gång & förflyttning
- balans
- gång & förflyttning
- balans
- mer uttalade om personen utför och koncentrerar sig på
annan uppgift samtidigt
- Allan et al. J Am Geriatr Soc. 2005.
- Morgan et al. Can J Ageing. 2007.
- van Iersel et al. Z gerontol Geriatr. 2004.
- Pettersson et al Dementia and Geriatric Cognitive Disorders (2002 & 2005).
- Cedervall et al. Gait & Posture. 2014.
- Allan et al. J Am Geriatr Soc. 2005.
- Morgan et al. Can J Ageing. 2007.
- van Iersel et al. Z gerontol Geriatr. 2004.
- Pettersson et al Dementia and Geriatric Cognitive Disorders (2002 & 2005).
- Cedervall et al. Gait & Posture. 2014.
Konsekvenser demens
Demenssjukdom medför även en successivt försämrad fysisk
funktionsförmåga tex:
Ökat ADL-beroende1
- Gång & förflyttning
Ökad fall & frakturrisk2-4
- Balans
- dubbelt så hög fallrisk
- ca 30% av äldre som drabbas av
höftfraktur har demens + högre
risk för negativa konsekvenser
1World
Health Organization and Alzheimer’s Disease International. Dementia: a public
health priority. 2012.
2 Shaw et al. J Neural Transm. 2007.
3Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Vetenskpåaligt underlag. 2010.
4Shaw et al. Injury. 2013.
Konsekvenser demens
Demenssjukdom medför även en successivt försämrad fysisk
funktionsförmåga tex:
Ökat ADL-beroende
- Gång & förflyttning
Ökad fall & frakturrisk
- Balans
Fysisk inaktivitet1-3
Minskade sociala interaktioner1-3
1Pettersson
et al. Geriatr Cogn Disord. 2002.
et al. Arch Psychiatr Nurs. 2006.
et al. J Adv Nurs. 1997.
2Kolanowski
3Perrin
1
Konsekvenser demens
Fysisk inaktivitet
Försämrad självständighet
i dagliga aktiviteter
Konsekvenser demens
Hälsofrämjande rekommendationer:
”Alla individer, bör helst varje dag, vara fysiskt aktiva i
sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone
måttlig, till exempel rask promenad.”
Försämrad muskelstyrka,
balans- & gångförmåga
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling. ISBN: 978-91-7257-543-1.
Konsekvenser demens
Demenssjukdom medför även en successivt försämrad fysisk
funktionsförmåga tex:
Ökat ADL-beroende
- Gång & förflyttning
Ökad fall & frakturrisk
- Balans
Fysisk inaktivitet
Minskade sociala interaktioner
Ökad påfrestning närstående1,2
Konsekvenser demens
Demenssjukdom medför även en successivt försämrad fysisk
funktionsförmåga tex:
Ökat ADL-beroende
- Gång & förflyttning
Ökad fall & frakturrisk
- Balans
Fysisk inaktivitet
Minskade sociala interaktioner
Ökad påfrestning närstående
OBS! Stor skillnad på symtom mellan olika individer och i olika skeden
av sjukdomsförloppet
1Schultz
2World
et al. Am J Geriatr Psychiatry. 2004.
Health Organization and Alzheimer’s Disease International. Dementia: a public health priority. 2012.
http://www.parkinsonforbundet.se/meny2/Om%20Parkinsons%20sjukdom/Rehabilitering.html
2
Exempel på symtom som kan påverka
genomförandet av rehabilitering
Rehabilitering
Socialstyrelsens definition
”…att återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga
samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och aktivt
deltagande i samhället.”
– Nedsatt:
- minne
- initiativförmåga
- inlärningsförmåga
- kommunikation
- perception
- planeringsförmåga
– Beteendemässiga och psykiska
symtom vid demens (BPSD)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för
habilitering och rehabilitering.
Exempel på symtom som kan påverka
genomförandet av rehabilitering
– Nedsatt:
- minne
- initiativförmåga
- inlärningsförmåga
- kommunikation
- perception
- planeringsförmåga
Hur ser det ut i verkligheten?
Rehabilitering på sjukhus: exempel höftfraktur
Personer med kognitiv nedsättning får:
- mindre rehabilitering1
Stort behov av att
rehabiliteringen är
individanpassad!
- skrivs ofta ut utan upprättad rehabiliteringsplan2
- får sällan rehabilitering av sjukgymnast2
– Beteendemässiga och psykiska
symtom vid demens (BPSD)
1Lenze
et al. Int J Geriatr Psychiatry. 2004.
Rydholm-Hedman, Avhandling KI 2007.
2Ann-Marie
Hur ser det ut i verkligheten?
Hur ser det ut i verkligheten?
Rehabilitering på särskilda boenden
Rehabilitering på särskilda boenden
- Överlag få sjukgymnaster & arbetsterapeuter per
boende1
- Överlag få sjukgymnaster & arbetsterapeuter per
boende/klient1
-  Bristfällig uppföljning av rehabiliteringsinsatser1,2
-  Bristfällig uppföljning av rehabiliteringsinsatser1,2
-  En stor andel sjukgymnaster och arbetsterapeuter anser att
det finns grupper av äldre vars rehab. behov är eftersatt2
-  En större andel av de mest sjuka i ordinärt boende återfår
funktionsförmågan efter stroke och höftfraktur i högre grad jmf. med
de som bor på särskilt boende3
1Äldres
1Äldres
2Att
rehabilitering i särskilt boende, rapport Socialstyrelsen (2003).
arbeta med äldres rehabilitering, rapport Socialstyrelsen (2003).
2Att
rehabilitering i särskilt boende, rapport Socialstyrelsen (2003).
arbeta med äldres rehabilitering, rapport Socialstyrelsen (2003).
av de mest sjuka äldres vård och omsorg, rapport Socialstyrelsen (2013).
3Registeranalys
3
Kan personer med demens tillgodogöra
sig rehabilitering?
Kan personer med demens tillgodogöra
sig rehabilitering?
Exempel rehabilitering efter höftfraktur
Exempel rehabilitering efter höftfraktur
-  Har likvärdiga effekter eller eventuellt större jmf. med personer
utan kognitiv nedsättning1-5
-  Har likvärdiga effekter eller eventuellt större jmf. med personer
utan kognitiv nedsättning1-5
Exempel: Ett multi-faktoriellt post-operativt vårdprogram efter
höftfraktur gav större effekt på fall bland personer med demens1
Exempel: Ett multi-faktoriellt post-operativt vårdprogram efter
höftfraktur gav större effekt på fall bland personer med demens1
Finns inget stöd för att utesluta personer
med demens från rehabilitering!
1Stenvall
et al. Osteoporosis Int. 2007, 2Stenvall et al. Arch gerontol Geritr. 2012, 3Nagli et al. CMAJ.
2002, 4Muir et al. J Geriatr Phys Ther. 2009, 5Allen et al. Physiother Can. 2012.
1Stenvall
et al. Osteoporosis Int. 2007, 2Stenvall et al. Arch gerontol Geritr. 2012, 3Nagli et al. CMAJ.
2002, 4Muir et al. J Geriatr Phys Ther. 2009, 5Allen et al. Physiother Can. 2012.
Effekter av fysisk träning bland äldre personer
utan demens
Kan man överföra resultaten av fysisk träning
till personer med demens?
Äldre personer med måttliga eller utan fysiska
funktionsnedsättningar:
Genomförbarheten och effekten kan skilja sig jämfört med
personer utan demens pga:
"
"
"- Förbättrar muskelstyrka, balans- och gång-, och
# ADL-förmåga1-3
#
#
Äldre personer utan kognitiva nedsättningar:
"
#
"- Neurodegenerativ process
#
#- Symtom: tex. minnesnedsättning, afasi, apraxi eller
# beteendemässiga och psykiska symtom vid demens
# (BPSD)#
"- Aerob träning kan förbättra vissa kognitiva funktioner4
1Liu
et al. Cochrane Database Syst Rev. 2009.
et al. Med Sci Sports Exerc. 2009.
et al. Cochrane Database Syst Rev. 2007.
4Angevaren et al. Cochrane Database Syst Rev. 2008.
2Chodzko-Zajko
3Howe
Systematisk litteraturöversikt
Systematisk litteraturöversikt
Syfte
Resultat
Att genom en systematisk granskning av randomiserade studier
undersöka:
-  Tio randomiserade studier inkluderades
-  genomförbarheten (närvaro, uppnådd intensitet, biverkningar) av
fysisk träning
-  De flesta hade inkluderat personer med Alzheimers sjukdom och
var utförda på särskilt boende
-  den enskilda effekten av fysisk träning på fysisk funktion, ADL
förmåga och kognitiv funktion
-  Fyra studier var bedömda att ha moderat studiekvalité och sex
låg studiekvalité
Littbrand, H, Stenvall M, Rosendahl E. Am J Phys Med Rehabil. 2011
Littbrand, H, Stenvall M, Rosendahl E. Am J Phys Med Rehabil. 2011.
4
Slutsats: Effekt Kombinerad träning
Slutsats: Genomförbarhet kombinerad träning
Bland personer med Alzheimers sjukdom på särskilt
boende
- Kombinerad träning av balans, gång, och benstyrka med en
medelhög träningsintensitet är genomförbar i avseende på närvaro
och biverkningar
Bland personer med Alzheimers sjukdom i särskilt
boende
Individanpassad kombinerad träning av balans, gång och benstyrka
i funktionella rörelser med medelhög intensitet 2 ggr/v under 12
månader har effekt på:
- ADL-förmåga
- Gångförmåga
(Visst vetenskapligt underlag)
Littbrand H, Stenvall M, Rosendahl E. Am J Phys Med Rehabil. 2011.
Slutsats: Effekt på kognitiv funktion av fysisk
träning
Slutsats: Gångträning
Genomförbarhet och effekt bland personer med
Alzheimers sjukdom i särskilt boende
Individuella och individanpassade promenader, så långa som
möjligt under 30 min, 3 ggr/v under 16 veckor:
-  förefaller vara genomförbara i avseende på
närvaro men eventuella biverkningar behöver
utvärderas
-  Har effekt på gångförmågan
Personer med ospecificerad demens på särskilt
boende
Aerob träning i form av individuella promenader i självvald
hastighet 30 min/dag, 5 ggr/v under sex veckor har ingen
effekt på kognitiv funktion
(visst vetenskapligt underlag)
(Visst vetenskapligt underlag)
Littbrand H, Stenvall M, Rosendahl E. Am J Phys Med Rehabil. 2011.
Littbrand H, Stenvall M, Rosendahl E. Am J Phys Med Rehabil. 2011.
Slutsats: Effekt på kognitiv funktion av fysisk
träning
Studier publicerade efter systematisk litteraturöversikt
- Venturelli et al1: 24 med Alzheimer på särskilt boende.
Deltagarna fick gå så fort som möjligt under 30
min 4 ggr/v under 24 veckor.
Positiv effekt på kognitiv funktion.
Publicerade träningsstudier efter systematisk
litteraturöversikt
- Totalt 8 studier1-8
- 7 fokus på personer med demens i ordinärt boende1-7
- Arcoverde et al2: 20 i ordinärt boende med Alz. och blanddemens.
Gång på gå-band 30 min 2 ggr/v under 4 mån.
Positiv effekt på kognitiv funktion.
1Pitkälä
1Venturelli
et al. American Journal of Alzheimer’s disease & Other Demtias. 2011.
2Arcoverde et al. Arq Neuropsquitatr. 2014.
et al. JAMA Intern Med. 2013, 2Hauer et al. J Am Geriatr Soc. 2012, 3Schwenk et al.
Journal of Alzheimer’s disease. 2014, 4Zieschang et al. Journal of Alzheimer’s disease. 2013,
5Vreugdenhil et al. Caring Sciences. 2011, 6Arcoverde et al. Arq Neuropsquitatr. 2014. 7Suttanon
et al. Clinical rehabilitation. 2012, 8 Venturelli et al. American Journal of Alzheimer’s disease &
Other Dementias. 2011.
5
Publicerade träningsstudier efter systematisk
litteraturöversikt
Pitkälä et al1: 210 med Alzheimers sjukdom i ordinärt boende
Individanpassad funktionell träning i hemmet 2 ggr/v, 12 mån
Publicerade träningsstudier efter systematisk
litteraturöversikt
Schwenk et al1 148 inskrivna på geriatrisk avdelning med olika
demenstyper (85% i ordinärt boende)
Progressiv funktionell träning och styrketräning i grupp
dagligen under genomsnitt 18 dagar
Minskat beroende i ADL jmf med kontrollgrupp
Positiv effekt på muskelstyrka och funktionell förmåga jmf
med kontrollgrupp
Hauer et al2: 122 med olika demenssjukdom (84% i ordinärt boende)
Progressiv funktionell träning och styrketräning i grupp
(4-6 personer) 2 ggr/v, 3 mån
Positiva effekt på muskelstyrka, fysisk aktivitet & funktionell
förmåga jmf med kontrollgrupp
1Pitkälä
2Hauer
et al. JAMA Intern Med. 2013.
et al. J Am Geriatr Soc. 2012.
Slutsatser: sammanfattning
ü  Effekter av fysisk träning visar på lovande resultat
ü  Fler studier av hög kvalité behövs för att kunna dra säkrare
slutsatser vilka effekter fysisk träning har bland personer
med demens ffa på ADL och kognitiv funktion!
Framgångsfaktorer
- Uppgiftsspecifik träning:
träna i samma eller liknande rörelsemönster och position som
man har som målsättning att förbättra
Exempel på övning från
HIFE Program
1Schwenk
et al. Journal of Alzheimer’s disease. 2014.
Kommande studier
Resultat från större randomiserade träningsstudier är på
gång från Danmark, England, Norge och Sverige
(Umeå) !
Framgångsfaktorer
- Uppgiftsspecifik träning:
träna i samma eller liknande rörelsemönster och position som
man har som målsättning att förbättra
Exempel på övning från
HIFE Program
Mindre effektivt om mål att förbättra
funktionell förmåga tex uppresning
från stol
6
Framgångsfaktorer
- Uppgiftsspecifik träning:
träna i samma eller liknande rörelsemönster och position som
man har som målsättning att förbättra
Framgångsfaktorer
Träningsspecificitet, Demens
Förefaller ha sämre förmåga att överföra en upptränad skicklighet
till en annan liknande rörelse eller uppgift
Särskilt viktigt med träning i samma eller i liknande rörelsemönster
och kroppsposition som avses att förbättra
Exempel på övning från
HIFE Program
Mindre effektivt om mål att förbättra
funktionell förmåga tex gång
- Dick MB et al. 2003. Neuropsychology.
- Dick MB et al. 2000. Brain Cogn.
- Van Halteren-van Tilborg et al. Neuropsychology review. 2007.
Framgångsfaktorer
- Utmana individens fysiska & funktionella kapacitet:
träning nära individens maximala fysiska och funktionella
kapacitet
The Frail Older People - Activity and Nutrition Study in
Umeå
- The FOPANU Study Rosendahl E, Littbrand H, Lindelöf N, Yifter-Lindgren E, Emilsson A, Nordin E,
Håglin L, Lundin-Olsson L, Gustafson Y och Nyberg L
Inst för samhällsmed och rehab, geriatrik
Umeå universitet
!
FOPANU
FOPANU
Deltagare
Funktionell träning (n=91)
•  191 äldre personer på 9 särskilda boenden
enligt High-Intensity Functional Exercise (HIFE) Program
•  Personer med demens 52%
•  Ålder: medel 85 (65-100)
•  Diagnoser: depression (61%), stroke (28%),
angina eller hjärtsvikt (45%)
•  2-3 ggr/v i små grupper, totalt 3 månader
•  Hög intensitet
•  Individuellt program, ≥ 2 styrke- resp 2 balansövningar
•  Ca 45 min, under ledning av 2 sjukgymnaster
•  63% kunde inte resa sig upp från en stol utan stöd
•  Mini Mental Test (MMT): 18 (10-30)
7
FOPANU
FILM: Övningsexempel
Kontrollaktivitet (n=100)
HIFE programmet
•  2-3 ggr/v i små grupper, totalt 3 månader
- 39 övningar
- Fem kategorier (A – E)
- Beskrivningar, illustrationer och förslag
på progression
•  Aktiviteter i sittande ex film, sång, samtal. Baserat på olika teman.
•  Ca 45 min, under ledning av arbetsterapeut
Målsättning att förbättra:
FOPANU
- benmuskelstyrka
- balansförmåga
- gångförmåga
- förflyttningsförmåga
FOPANU
Resultat genomförande träning
Resultat genomförande träning, personer med
demens
•  Träningsnärvaron i median 76%
•  I median upplevdes någon form av obehag i 5% av genomförda
träningspass
•  Inget obehag ledde till manifest skada eller sjukdom
FOPANU
•  Ingen skillnad i närvaro, träningsintensitet och obehag vid
jämförelse av deltagare med demens med deltagare
utan demens
FOPANU
Effekt The FOPANU Study
Effekt Balans
Träning jämfört med kontrollaktivitet
Träning jämfört med kontrollaktivitet
Fysisk/funktionell kapacitet
benstyrka +
balans +
gångförmåga +
Effekter i vardagen
•  Demenssjukdom påverkade inte effekten
ADL förmåga +
fall +*
+ Positiv träningseffekt
* Effekt bland de som förbättrats sin balans (”responders”)
- Rosendahl et al. Aust J Physiother. 2006
- Rosendahl et al. Aging Clin Exp Res. 2008
- Littbrand et al. JAGS. 2009
Littbrand et al. JAGS. 2011
8
FOPANU
FOPANU
Effekt ADL
Möjlig förklaring
Träning jämfört med kontrollaktivitet
Barthel ADL Index
•  Minskat beroende i stort (totalpoäng) bland
personer med demenssjukdom direkt efter
interventionen men ej bland personer utan
demens
Littbrand et al. JAGS. 2009
En del av nedsättning
hos personer med
demens beror fysisk
inaktivitet högre grad
Ledarledd fysisk träning
särskilt viktigt för att
bibehålla fysiska förmågor
Littbrand et al. JAGS. 2009.
FOPANU
Intervjuenkät (deltagare MMT ≥21, 38% demenssjukdom)
Fler i träningsgruppen jmf med kontrollaktiviteten:
•  prioriterade träningen framför andra aktiviteter
•  upplevde minskad trötthet, förbättrad balans och
benstyrka samt att de kunde röra sig tryggare och
säkrare
The Umeå Dementia and Exercise Study
- The UMDEX Study Umeå universitet, Institutionen för samhällsmedicin och
rehabilitering, Geriatrik och Sjukgymnastik
Lindelöf et al. Arch Gerontol Geriatr. 2013.
UMDEX: Syfte
UMDEX
Undersöka effekterna av HIFE programmet på:
Fysiska funktioner
balans
gångförmåga
benstyrka
Effekter i vardagen
hjälpbehov ADL
fall
Kognitiva funktioner
-  Depression
-  Utvärdera genomförandet och deltagarnas
upplevelse av fysisk träning
Deltagare (16 äldreboenden i Umeå kommun)
•  186 personer med demenssjukdom:
- Vaskulär: 41%
- Alzheimer: 36%
- Blanddemens (Alzheimer & Vaskulär): 8%
- Andra: 15%
•  Ålder: 85 (65-105)
•  Mini Mental Test (MMT): 14.9 (10-26)
•  Hjärtsvikt: 30%, Depression: 56%
•  Gånghjälpmedel/rullstol vid förfl. i rum/lägenhet: 78%
9
UMDEX
Preliminära resultat
Deltagarna lottades till:
Funktionell fysisk träning enligt HIFE Programmet eller
kontroll aktivitet
– 2-3 ggr/v i 4 mån, totalt 40 tillfällen
– Aktiviteterna utförts i små grupper (vanligen 4-6 personer)
Totalt 7 500 aktivitetstillfällen
Budskap: fysisk träning vid demens
Många & komplexa problem vid
demenssjukdom
•  Studier visar att personer med demens kan genomföra
olika typer av fysisk träning och kan ha viktiga effekter
•  Fler studier behövs för att öka evidensen
•  Finns inget stöd för att utesluta personer med demens
från rehabilitering
Många & komplexa problem vid
demenssjukdom
Behov av personcentrerad
multidimensionell interdisciplinär
rehabilitering
10