Ett trygghetslyft för skolan

Ett trygghetslyft för skolan
En rapport som beskriver varför Sveriges skolor behöver ett trygghetslyft och hur det kan genomföras
Jag finns.
Ni ger mig viskningar, viskningar ni inte tror jag hör.
Ni ger mig blickar, blickar ni inte tror jag ser.
Ni ger mig slag, slag ni inte tror jag känner.
Men jag hör, jag ser, jag känner.
Jag finns.
Text: Gabriella Kärnekull Wolfe, 13 år
2
Innehåll
1. Förord .................................................................................................................. 4
2. Sammanfattning .................................................................................................. 6
3. Bakgrund ............................................................................................................. 7
3.1 FN:s barnkonvention och skolans värdegrund ................................................. 7
3.2 Mobbning, diskriminering och kränkningar i skolan .......................................... 8
3.3 Mobbningens orsaker ...................................................................................... 9
3.4 Mobbningens konsekvenser .......................................................................... 10
3.5 Det går att förändra ....................................................................................... 11
4. Lagstiftning och tillsyn ..................................................................................... 13
4.1 Lagstiftning .................................................................................................... 13
4.2 Nationell tillsyn och internationell kritik ........................................................... 13
5. 60 000 barn utsätts för mobbning .................................................................... 14
5.1 Insatser hittills................................................................................................ 14
5.2 De politiska partierna om mobbning .............................................................. 15
5.3 Kunskapsbrist i skolvärlden ........................................................................... 19
6. Skolan behöver ett trygghetslyft! ..................................................................... 20
6.2 Modell för genomförande ............................................................................... 20
6.3 Matematiklyftet .............................................................................................. 21
6.4 Förslagets samhällsnytta ............................................................................... 21
7. Begreppsdefinition och ordlista ....................................................................... 23
7.1 Begrepp......................................................................................................... 23
7.2 Ordlista .......................................................................................................... 23
3
1. Förord
”Ditt utseende äcklar mig! Kan du inte bara ta livet av dig?”
Tänk dig att du skulle ha kommit till jobbet idag och mötts av de orden från en
kollega. Föreställ dig sedan att du måste gå tillbaka till den arbetsplatsen varje dag,
år efter år utan att ha ett val. Någon gång kanske du berättar för din chef, men hon
tror inte på dig och efter det håller du allt inombords. Så kan verkligheten se ut för de
60 000 barn som är utsatta för mobbning och varje dag går till en skola de inte
känner sig trygga i.
Att alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan är något som slås fast både i
FN:s barnkonvention och skollagen. Men tyvärr är det här rättigheter som
kränks dagligen i många skolor runt om i landet.
Alla som själva varit utsatta för mobbning eller har ett barn som är utsatt vet vad det
handlar om. Det är inte barn som är ”lite taskiga mot varandra” utan det är
upprepade kränkningar. Varje dag. I skolan. På nätet. Tills du nästan inte orkar mer.
Och att inte orka mer är precis vad 45 unga känner varje år – så många tar livet av
sig årligen och forskning från Karolinska institutet visar att många av dem har en
historik av mobbning. Av naturliga skäl presterar också barn som mobbas sämre och
har en högre skolfrånvaro. Mobbning är den vanligaste anledningen till att elever
hoppar av gymnasiet.
Samtidigt visar Skolinspektionens siffror för 2014 att två av tre skolor brister i
arbetet med trygghet och studiero. De vanligaste bristerna handlar om
misslyckanden med att jobba målinriktat för att motverka kränkande
behandling av elever. Sverige har även återkommande fått kritik från FN:s
barnrättskommitté för att vi bryter mot barnkonventionen. Kommittén
rekommenderar att vi förstärker åtgärderna för att bekämpa mobbning genom
bland annat kunskapshöjande insatser mot skolpersonal.
Det är uppenbart att det krävs stora insatser för att skolan effektivt ska kunna
motverka mobbning och kränkningar. Ansvaret för skolan ligger på landets
kommuner, men den tidigare regeringen har visat att det går att effektivt och samlat
lyfta skolans kvalitet på ett utpekat område. Vi syftar på matematiklyftet som de
senaste åren tilldelats 650 miljoner kronor för att höja skolvärldens kunskap kring
matematik. Satsningen är en succé och får nu sin efterföljare i form av läslyftet som
startar i höst.
Med tanke på de fallande PISA-resultaten så framstår det som kloka statliga
investeringar. Vi menar att omfattningen och karaktären av problemen med
mobbning och kränkningar talar för en liknande satsning på tryggheten i skolan.
Regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin bör ta initiativ till ett
nationellt trygghetslyft i svenska skolor. Det handlar om att på ett kraftfullt sätt
höja kunskapen inom skolvärlden kring hur man förebygger och minskar
4
mobbning, kränkningar och diskriminering. Det kan till exempel innebära
kompetenshöjning kring normkritisk pedagogik, likabehandlingsarbete och
akuta insatser.
Vi föreslår att regeringen i höstens budget satsar motsvarande 650 miljoner kronor
på ett trygghetslyft under fyra läsår, med start hösten 2016.
En vanlig föreställning bland vuxna är att det inte går att göra något åt
förekomsten av mobbning och kränkningar i skolan. Vi ser mönstren upprepas
generation efter generation, och drar lätt slutsatsen att något annat vore
omöjligt. Men att övergreppen upprepas är inte ett tecken på att problemen inte
kan åtgärdas – det är ett tecken på att frågan inte har prioriterats tillräckligt
högt.
Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends
5
2. Sammanfattning

Att alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan slås fast både i FN:s
barnkonvention och skollagen.

60 000 barn är mobbade i Sverige och denna siffra har legat konstant de
senaste tjugo åren.

Samtidigt visar Skolinspektionens siffror för 2014 att två av tre skolor brister i
arbetet med trygghet och studiero. De vanligaste bristerna handlar om
misslyckanden med att motverka kränkande behandling av elever.

Sverige har återkommande fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att vi
bryter mot barnkonventionen. Kommittén rekommenderar att vi förstärker
åtgärderna för att bekämpa mobbning genom bland annat kunskapshöjande
insatser mot skolpersonal.

För de utsatta barnen är mobbningens mest uppenbara konsekvens att den
psykiska hälsan, självkänslan och livsglädjen påverkas negativt. Detta får
sina mest tragiska följder i form av självmordstankar, självmordsförsök och
fullbordade självmord.

Av naturliga skäl presterar också barn som mobbas sämre, och de har högre
skolfrånvaro. Mobbning är den vanligaste anledningen till att elever hoppar av
gymnasiet.

Det är tydligt att det krävs stora insatser för att skolan effektivt ska kunna
förebygga mobbning, kränkningar och diskriminering.

Under det pågående läsåret avslutas Matematiklyftet, där staten sedan 2012
avsatt totalt 650 miljoner kronor för kompetenshöjning inom skolvärlden när
det gäller undervisningen i matematik.

Friends menar att omfattningen och karaktären av problemen med mobbning
och kränkningar talar för en liknande satsning på tryggheten i skolan.

Regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin bör ta initiativ till ett
nationellt trygghetslyft, där staten skjuter till medel för att höja kunskapen hos
skolpersonal kring hur man förebygger och motarbetar mobbning,
kränkningar och diskriminering.

Investera motsvarande summa som för matematiklyftet, 650 miljoner kronor,
för att genomföra ett trygghetslyft i skolan som löper över fyra år med start
hösten 2016.

Att ingen förändring har skett på tjugo år gör det tydligt att trygghetsfrågan
måste bli en prioriterad regeringsfråga.
6
3. Bakgrund
3.1 FN:s barnkonvention och skolans värdegrund
Barns rättigheter i skolan och förskolan grundar sig på att alla barn, precis som
vuxna, omfattas av FN:s grundläggande mänskliga rättigheter. De mänskliga
rättigheterna är universella och gäller för alla. De slår fast att alla människor, oavsett
land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.1
Barns rättigheter regleras särskilt i FN:s barnkonvention som Sverige ratificerade och
därmed förband sig att följa 1990. I barnkonventionen står det bland annat att inga
barn får diskrimineras och att skolan ska hjälpa barnet utvecklas och lära sig om
mänskliga rättigheter.2
Det här är något som även behandlas i det inledande kapitlet av skolans läroplan där
värdegrund och uppdrag tas upp. Där fastslås att utbildningen ska förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar inom skolan ska
också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår
gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med
svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla.3
Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell
läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste
bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolans uppdrag
regleras av skollagen som slår fast att kränkande behandling och diskriminering är
förbjudet.
Barns rätt till en trygg skola cementeras med andra ord både i internationella
konventioner såväl som svensk lag.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna http://www.fn.se/fn-info/vad-gorfn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskligarattigheterna-/
2 FN:s barnkonvention https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
3 Skolans värdegrund och uppdrag http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR
1
7
3.2 Mobbning, diskriminering och kränkningar i skolan
”Mamma alla i skolan hatar mig.”
”Nej då, varför tror du det?”
”För om dom inte gjorde det skulle någon säga stopp.”
60 000 barn och unga i åldern 7-19 år utsätts för mobbning i Sverige enligt
Skolverkets statistik,4 det motsvarar en fullsatt Friends arena eller 1-2 barn i varje
klass. Antalet barn som utsätts för upprepade kränkningar har legat på en konstant
nivå sedan Skolverket startade sina mätningar 1990, skillnaden i dag är att det har
tillkommit nya arenor för kränkningar i form av sociala medier. Det innebär att
kränkningarna numera kan pågå dygnet runt utan hänsyn till kvällar, helger eller lov.
Friendsrapporten 2014 visar att var femte ung i åldern 9-16 har utsatts för en
kränkning av en annan elev i skolan det senaste året.5 Samma rapport visar att åtta
procent har blivit kränkta av en vuxen i skolpersonalen.
När det kommer till nätkränkningar så är det tyvärr ännu vanligare. Nätrapporten
2015 visar att var tredje ung utsätts för kränkningar på nätet.6 Det är en högre siffra
än för skolan i stort och har bland annat att göra med upplevd anonymitet, samt att
man inte ser den man kränker vilket enligt unga gör det enklare att vara elak.
Hårdast utsatta är unga tjejer där nästan varannan har blivit nätkränkt på sociala
plattformar som Instagram, KiK och Facebook. Bland killar är det vanligast att bli
utsatt för kränkningar inom spelvärlden.
Det finns en tydlig koppling mellan mobbning och otrygghet i skolan. Barn som
utsätts för mobbning upplever i större utsträckning obehag inför att gå till skolan som
de upplever är en otrygg plats. Mobbning och kränkningar är vanligast på
mellanstadiet och minskar sedan i takt med att barnen blir äldre. Den vanligaste
sortens kränkningar är verbala och handlar om att barn säger elaka saker till
varandra. Fysiska kränkningar som sparkar och slag är vanligast bland yngre barn
på mellanstadiet medan den psykiska mobbningen som sker i form av utfrysning
förekommer oftare bland äldre barn.
Många av de kränkningar som sker är kopplade till diskrimineringsgrunderna vilket
tas upp i Skolverkets rapport ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?”7 Pojkar utsätts
oftare för fysiska trakasserier i form av sparkar och slag, medan tjejer utsätts för
sexuella trakasserier. Enligt Friends erfarenhet förekommer det även negativ
särbehandling från lärare. Ett exempel på hur det kan gå till är att en elev inte får
Skolverket Attityder till skolan 2012 http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp
ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3032
5 Friendsrapporten 2014 www.friends.se/friendsrapporten
6 Friends Nätrapport 2015 www.friends.se/natrapporten
7 Skolverket ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp
ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2164
4
8
samma uppgift som de andra eleverna för att läraren på förhand bedömer att eleven
inte klarar av det. Denna diskriminering kan i sin tur generera kränkningar från andra
elever då det framställer barnet som sämre eller annorlunda från de andra i gruppen.
3.3 Mobbningens orsaker
”Vad är det för fel på mig..? Vad har jag gjort fel?”
Det är aldrig barnets fel att det utsätts för mobbning eller trakasserier. Trots det är
det vanligt att utsatta barn skuldbelägger sig själva, samt att vuxna i omgivningen
letar förklaringar hos det utsatta barnet.
En granskning av anmälningar till Barn och elevombudet 2011 visar att skolor i två av
tre fall tenderar att lägga skulden för kränkningarna på den utsatte.8 Men där finns
sällan de rätta svaren utan för att förstå en mobbningssituation är det viktigt att ha ett
perspektiv som täcker individ, grupp, organisation och samhälle. Att se till trygghet i
gruppen, roller i klassen, ledarskap i organisationen eller normer i samhället hjälper
till att skapa en helhetsbild.
Normer
De flesta kränkningar går att härleda till normer, antingen på strukturell nivå, lokal
nivå i skolan eller i klassen/kompisgänget.9 Normer fungerar som "osynliga regler"
och skapar förväntningar på vad som anses vara ett normalt eller förväntat beteende.
Bryter du mot normen riskerar du att ses som annorlunda. I skolor skapas ofta egna
normer kring vad som uppfattas vara ”det rätta”, förväntningar på vad man ska gilla,
tycka om och hur man bör se ut. Därför är det som skola viktigt att använda ett
normkritiskt förhållningssätt när man arbetar för att skapa en trygg skola med
inkluderande miljö tillsammans med eleverna.10
Kultur på skolan
Orsaker till mobbning och diskriminering går även att finna i skolans eller
skolenhetens kultur.11 Det kan handla om hur relationsarbete mellan elever och
lärare bedrivs, hur pass delaktiga elever och lärare är i arbetet mot mobbning men
också hur prioriterat arbetet är på skolan. En skola vars kultur präglas av samarbete
och engagemang, och där det är en självklarhet att personalen ställer upp på skolans
värdegrund löper mindre risk för problem med utanförskap och skolan är tryggare.
Mobbad elev får skulden, SvD 2011, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mobbad-elev-farskulden_6390971.svd
9 Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om
diskriminering och trakasserier. Skolverket, 2009. Rapport 2009:326
10 Lovise Brade m.fl. I normens öga : metoder för en normbrytande undervisning, Friends 2008,
och Janne Bromseth, Frida Darj (red.) Normkritisk pedagogik : makt, lärande och strategier för
förändring, Uppsala Universitet, 2010.
11 Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. Skolverket, 2013. Beställningsnr:
13:1392 och Skolverket, 2011, ”Utvärdering av metoder mot mobbning”
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp
ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2498
8
9
Stämningen i skolan eller närmaste gruppen
Stämningen i gruppen, klassen eller på skolan påverkar risken för att mobbning
uppstår. I en klass där eleverna är otrygga, osäkra på sig själva och sina roller, eller
där det är viktigt att ha hög status är det större risk att eleverna utsätter varandra för
kränkningar eller trakasserier. Kränkningarna blir ett sätt att positionera sig, fördela
roller och makt samt skapa grupperingar.
3.4 Mobbningens konsekvenser
”Att ha ett barn som är mobbat är den största sorgen”. Så beskriver en mamma att
det är att ha ett barn som utsätts för mobbning. När ett barn utsätts för allvarliga
kränkningar får det konsekvenser för hela familjen, skolan och samhället i stort.
Psykisk ohälsa
Den psykiska hälsan är bland det första som påverkas hos barn som utsätts för
upprepade kränkningar. Självkänslan och livsglädjen minskar och efter långvarig
mobbning kan allt kännas meningslöst. Utsatta barn har överlag sämre självkänsla,
känner mindre livsglädje och bär i större utsträckning på självmordstankar.12
Mobbning leder också till psykosomatiska besvär som sömnsvårigheter, ont i magen
och andra stressymptom.
Självmord
Varje vecka tar ett barn sitt eget liv vilket gör självmord till den vanligaste
dödsorsaken bland unga. 2013 tog 49 unga i åldern 10-19 år självmord, av dessa var
två under tio år.13 Forskning från Nationella centret för suicidforskning vid Karolinska
institutet visar på en tydlig koppling mellan mobbning och självmordsbeteende.14
En brittisk studie publicerad i American Journal of Psychiatry visar att risken för
depressioner och självmordsförsök är högre hos vuxna som blivit kränkta i mellanoch högstadieåldern.15
Försämrade skolresultat och avhopp
Både barn som utsätts för mobbning och de som mobbar presterar överlag sämre i
skolan och har högre skolfrånvaro än elever som inte utsätts för kränkningar. Utsatta
barn upplever även skolklimatet som sämre.16 Arbetsförmedlingen och Myndigheten
för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport ”10 orsaker till avhopp” visar att
Karolinska institutet om varför unga tar sitt liv http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv
Självmord bland ungdomar, NASP
http://ki.se/sites/default/files/sjalvmord_i_sverige_uppdat_data_2012.pdf
14 Karolinska institutet http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv
15 American Journal of Psychiatry
http://ajp.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2014.13101401
16 “Bullying, Psychosocial Adjustment and Academic Performance in Elementary School”
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16275791 och “Bullying Behavior among US Youth”
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2435211/
12
13
10
mobbning är den största anledningen till att elever hoppar av gymnasiet, vartannat
avhopp beror på mobbning.17
Mobbning får också stora samhällsekonomiska följder i form av kostnader för vården,
psykiatrin och a-kassan.
3.5 Det går att förändra!
En vanlig föreställning bland vuxna är att det inte går att göra något åt förekomsten
av mobbning och kränkningar i skolan. Vi ser mönstren upprepas generation efter
generation och börjar nästan acceptera det som en del av skolgången. Men
forskning och praktisk erfarenhet visar att det går att förändra. Alla skolor har olika
utmaningar och förutsättningar för att skapa en trygg och inkluderande miljö, och
anpassas det förebyggande arbetet utifrån den unika situationen har man goda
förutsättningar att se förändring. Den otrygga skolan kommer att bli tryggare.
En grundläggande förutsättning för att skolor ska kunna bedriva ett fungerande
trygghetsarbete är att huvudmännen prioriterar frågan och frigör resurser.
Det handlar om att signalera att värdegrundsfrågor är av samma vikt som
kunskapsfrågor. När dessa grundläggande förutsättningar är på plats så finns det ett
antal insatser som forskning bedömer som mycket effektiva för att öka tryggheten i
skolan, oavsett vilka utmaningar som finns.
Prioritering och struktur
Trygghetsarbetet behöver prioriteras av skolans ledning i form av resurser och det är
viktigt att det finns en tydlig struktur för arbetet. Struktur handlar till exempel om
trygghetsteam, rutiner samt att det finns tid att hantera kränkningar och diskutera.
Forskning från Umeå universitet visar att hos de skolor där skolledningen erkänner
att det finns utmaningar med mobbning och trakasserier så finns det mindre
mobbning än hos de som anser att de inte har några problem. Att erkänna att
kränkande behandling förekommer är med andra ord avgörande för att skapa en
trygg skola.18
”Hela-skolan-ansats”
Hela-skolan-ansatsen innebär att alla i skolan är delaktiga i trygghetsarbetet, från
skolpersonal till elever och föräldrar. Genom att skapa en samsyn och ett
gemensamt engagemang kring frågan blir det förebyggande arbetet mer effektivt.
Man måste sätta upp gemensamma regler och diskutera genom att fråga sig själva:
”Vilken sorts skola vill vi ha? Vad gör vi när något händer?”
Arbetsförmedlingen mfl ”Tio orsaker till avhopp” Tio orsaker till avhopp
http://www.temaunga.se/node/213
18 Struktur, kultur, ledarskap. Förutsättningar för framgångsrika skolor. Jonas Höög &
Olof Johansson (red.). Studentlitteratur, 2011 och Bullying and Social Objectives. A Study of
Prerequisites for Success in. Swedish Schools. Björn Ahlström. Sociologiska institutionen, Umeå
universitet.
17
11
Hela skolan-ansatsen inkluderar en väl genomarbetad struktur för elevers
medverkan genom hela arbetsprocessen. Det är eleverna som är experter på sin
egen vardag och åtgärderna blir mer effektiva samt bättre förankrade när eleverna är
delaktiga.19
Systematiskt arbete
Det systematiska arbetet handlar dels om att kartlägga situationen i skolan genom
flera olika kartläggningsmetoder, både kvantitativa och kvalitativa. Om man inte vet
vilka utmaningar som finns är det svårt att sätta in rätt insatser.20 Arbetet ska även
kontinuerligt följas upp och utvärderas – fungerar det vi gör, och om inte, vad kan vi
göra bättre? Slutligen ska det förebyggande arbetet vara långsiktigt, involvera både
personal, vårdnadshavare och föräldrar samt genomsyra hela verksamheten snarare
än bedrivas genom enstaka temadagar.
Friendsprogrammet
Friendsprogrammet utgår från en hela-skolan-ansats och inleds med en kartläggning
för att sedan anpassa insatserna utifrån skolans unika situation. Alla insatser och
metoder som används är tydligt forskningsförankrade samt utgår från läroplan och
aktuell lagstiftning. En utvärdering av Friendsprogrammet visar att mobbningen
minskar med i snitt 25 procent efter ett år hos skolor som samarbetar med
Friendsprogrammet.
Övriga
Några kända program och metoder utanför Sverige är till exempel Olweus i Norge,
finska KIVA och Friendly schools i Australien.
Ken Rigby, A meta-evaluation of methods and approaches to reducing bullying in pre-schools
and early primary schools in Australia (2002), Brottsförebyggande rådet, 2009, Effekter av antimobbningsprogram, Skolverket, 2011, Utvärdering av metoder mot mobbning.
20 Ken Rigby, A meta-evaluation of methods and approaches to reducing bullying in pre-schools
and early primary schools in Australia (2002), Fran Thompson & Peter K. Smith, 2010, The use
and effectiveness of Anti-Bullying strategies in schools. A report to the Department for Education
from Goldsmiths, University of London. Skolverket, 2011, Utvärdering av metoder mot mobbning.
Brottsförebyggande rådet, 2012, Att förebygga brott och problemorienterat beteenden i skolan.
Idéskrift nr 19.
19
12
4. Lagstiftning och tillsyn
4.1 Lagstiftning
Lagstiftningen ställer höga krav på skolors och förskolors arbete mot diskriminering
och kränkande behandling. Det vi inte accepterar på en arbetsplats för vuxna ska vi
heller inte acceptera på barnens arbetsplats skolan. De här rättigheterna regleras i
diskrimineringslagen och skollagen och syftar till att skydda barn mot kränkningar.
Skollagen
Skollagen innehåller bestämmelser om barns rättigheter och skolors skyldigheter när
det kommer till kränkande behandling. Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete
för att motverka kränkande behandling samt genomföra åtgärder för att förebygga
och förhindra kränkningar. Varje år ska skolan upprätta en plan mot kränkande
behandling som innehåller de främjande och förebyggande åtgärder skolan planerar
att genomföra under året. Skolan är skyldig att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot
kränkande behandling.21
Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser som reglerar de rättigheter som är
kopplade till diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Varje år ska
skolan upprätta en plan mot diskriminering som ska innehålla de främjande och
förebyggande åtgärder skolan planerar att genomföra under året. Om skolan får
kännedom om att en elev upplever sig trakasserad eller diskriminerad måste
händelsen utredas skyndsamt och skolan ska vidta åtgärder för att förhindra att det
sker i framtiden.22
4.2 Nationell tillsyn och internationell kritik
Lagen ställer höga krav på skolorna men tyvärr är det många skolor som har svårt att
leva upp till dem. Skolinspektionens tillsyn av landets skolor 2014 visar att två av tre
skolor brister i sitt trygghetsarbete. Främst handlar bristerna om skolans arbete mot
kränkande behandling där över hälften av grundskolorna och gymnasieskolorna
behöver vidta åtgärder.23
Det främjande och förebyggande arbetet för trygghet i skolan ska beskrivas i
verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling, men dessa
planer är ofta bristfälliga menar Skolinspektionen. Brister i form av tillgång till
elevhälsa förekommer hos två av tio grundskolor och fyra av tio gymnasieskolor.
Skollagen 2010:800 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010%3A800
22 Diskrimineringslagen 2008:567 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/
23 Skolinspektionen tillsyn av skolor 2014 http://www.skolinspektionen.se/Statistik/Statistikom-regelbunden-tillsyn/Regelbunden-tillsyn-2014/Flest-skolor-brister-i-arbetet-med-trygghetoch-studiero/
21
13
Elevhälsan som bland annat omfattar skolkurator och skolsyster har en nyckelroll när
det kommer till trygghetsarbete i skolan.
Statistik från Barn- och elevombudet visar att anmälningarna gällande kränkande
behandling i skolan har ökat. Under 2014 inkom 1 315 anmälningar från barn och
unga gällande kränkningar i skolan, det är en ökning med 10 procent från året
innan.24 Ökningen kan delvis ses som något positivt då fler vet sina rättigheter samt
att kränkningar går att anmäla.
Sverige har vid flera tillfällen fått internationell kritik från FN:s barnrättskommitté som
granskar hur väl Sverige följer FN:s barnkonvention. I den senaste granskningen från
januari 2015 skriver FN:s barnrättskommitté att det är oroande att trakasserier och
nätmobbning ökar i samhället. FN:s barnrättskommitté rekommenderar att Sverige
förstärker åtgärderna för att bekämpa all sorts mobbning och diskriminering – detta
inkluderar till exempel ökad kunskap bland skolpersonal när det kommer till dessa
frågor.25
5. 60 000 barn utsätts för mobbning
5.1 Insatser hittills
Att 60 000 barn är utsatta för mobbning och kränkningar betyder inte att inga insatser
har gjorts på området. De senaste tio åren har en rad politiska initiativ tagits för att
öka tryggheten i svenska skolor.
Inrättande av Barn- och elevombudet
Den 1 april 2006 inrättades det första Barn- och elevombudet (BEO)26 av den
dåvarande regeringen. BEO utreder kränkningar av barn och unga och kan driva
skadeståndsprocesser mot de skolor som brustit i sitt förebyggande eller främjande
arbete mot mobbning. BEO behandlar bara kränkningar utan koppling till
diskrimineringsgrunderna, dessa hanteras av diskrimineringsombudsmannen.
Inrättandet av BEO var en tydlig signal att mobbning inte accepteras, och i skollagen
framgår att det ska råda nolltolerans mot detta.
Skärpt skollag
2011 skärptes skollagen vilket innebar att skolan blev skyldig att jobba både
förebyggande och främjande mot kränkningar samt agera handlingskraftigt när
någonting inträffar. Det krävs även aktiva åtgärder från skolan för att minska
kränkningar och trakasserier. Högre krav ställdes på trygghetsarbetet som nu ska
redovisas i planerna mot kränkande behandling och diskriminering.
BEO statistik och beslut 2014 http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Om-BEO/veta-merom-statistik-och-beslut/
25 FN:s barnrättskommitté kritik mot Sverige, se specifikt kapitel 31
http://www.allmannabarnhuset.se/wpcontent/uploads/2014/06/Barnr%C3%A4ttskommitt%C3%A9ns-rekommendationer-2015.pdf
26 Barn och Elevombudet http://www.skolinspektionen.se/BEO/
24
14
Miljonsatsningar av Alliansen 2007 och 2011
2007 gav regeringen dåvarande Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att
genomföra en satsning mot mobbning. Satsningen var på 45 miljoner kronor och
handlade dels om att utvärdera metoder mot mobbning, samt att genomföra
utbildningsinsatser mot skolor. En förnyad satsning gjordes 2011 då Skolverket fick
40 miljoner för att stärka skolans värdegrund. Syftet var bland annat att erbjuda
skolor verktyg och ökad kunskap kring trygghetsfrågor.27
Statliga utredningar
En del av Alliansens satsningar syftade till att undersöka vilka metoder som är
effektiva mot mobbning. Två utredningar som bör nämnas är Skolverkets
”Utvärdering av metoder mot mobbning”28 samt Brottsförebyggande rådets ”Effekter
av antimobbnings-program, vad säger forskningen?”29
Skolverkets utvärdering riktade kritik mot delar i flera olika antimobbningsprogram
som till exempel Lionquest, Olweus, Friends och Farstametoden. Friends har efter
utvärderingen förändrat arbetssättet så att tyngdpunkten ligger tydligare på
vuxenansvar och forskningsförankring.30
Brottsförebyggande rådets rapport visade istället att många inslag från de olika
programmen var effektiva för arbetet mot mobbning. De splittrade resultaten kan
enligt forskare Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet (som var med
och genomförde Skolverkets utvärdering) bero på det faktum att framgångsrikt
förebyggande arbete inte bara handlar om vilket program eller metod som används
av skolan utan om hur väl skolan själva arbetar med programmet. Något som även
framgår i utvärderingarna. 31
5.2 De politiska partierna om mobbning
De senaste åren har skoldebatten präglats av fokus på att höja elevernas resultat
samt läraryrkets status. Det här är viktiga frågor i och med de fallande PISAresultaten och lärarbristen, men den nischade debatten har även lett till att frågan om
trygghet har hamnat i skymundan utan att vara högst upp på något politiskt partis
Regeringsbeslut U2011/567/S
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.150234%21Menu/article/attachment/U2011567_Vardegrund.pdf
28 Skolverket, 2011, ”Utvärdering av metoder mot mobbning” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp
ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2498
29 Brottsförebyggande rådet, 2009, ”Effekter av anti-mobbningsprogram”
https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2009-03-30-effekter-av-antimobbningsprogram---vad-sager-forskningen.html
30 Friends förankring inom forskning http://friends.se/fakta-forskning/forskning/
31 Skolverket, 2011, ”Utvärdering av metoder mot mobbning” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp
ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2498
27
15
agenda. För att minska otryggheten i skolorna behöver trygghetsfrågor prioriteras i
samma omfattning som kunskapsfrågor.
Som nämnts i föregående kapitel har det dock gjorts flera satsningar och bryter man
ner det på partinivå så har samtliga kommit med förslag för att öka tryggheten i
skolorna. Genomgången nedan utgår från den information som ligger på partiernas
hemsidor, samt parti eller kommittémotioner från de senaste fem åren.32
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har under flera år drivit frågan med att införa Lex Sarah i skolan,
till exempel genom Ibrahim Baylans motion ”politik för grundskolan” från 2013.33 Lex
Sarah i skolan skulle innebära att all skolpersonal oavsett huvudman är skyldig att
rapportera missförhållanden i skolan eller om läroplanen eller värdegrunden inte
följs, däribland om skolan inte får stopp på de kränkningar och trakasserier en elev
utsätts för. Socialdemokraterna vill se över en skärpning av lagen om skolors
skyldighet att agera mot mobbning så att skolor blir skyldiga att få stopp på
mobbningen inom en viss tidsperiod och att eleven annars kan kräva skadestånd.
Det senaste året har vikten av en stärkt elevhälsa anammats av den sittande S+MP
regeringen. I vårbudgeten 2015 presenteras satsningar på 200 miljoner kronor
årligen från och med 2016.34 Resurser för en stärkt elevhälsa är viktigt för att minska
otrygghet då elevhälsan har en nyckelroll i det förebyggande och främjande
trygghetsarbetet på skolan.
Socialdemokraterna vill också anställa fler i skolan så stora klasser blir mindre. Då
får läraren mer tid med varje elev och möjlighet att upptäcka och hantera mobbning.
Moderaterna
I moderaternas budgetmotion ”Ett starkare Sverige” från november 2014 konstateras
att mobbning fortfarande är ett stort problem.35 Vidare skriver moderaterna att detta
till exempel bör åtgärdas genom satsningar på ordningsomdöme samt insatser för att
stärka elevhälsan inom ramen för satsningen mot barn och ungas psykiska ohälsa.
I Alliansens gemensamma motion ”Tidiga insatser för unga förövare” lyfter Beatrice
Ask att det är viktigt att identifiera skolans så kallade ”hot spots” där många unga
känner sig utsatta. Genom att sätta in insatser där minskar kränkningarna och våldet
i skolan.36 Moderaterna anser efterlevnaden av skollagen bör skärpas samt att
Alla partier har kontaktats och fått möjlighet att godkänna sin information.
Motion 2013/14:ub569 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Politik-for-grundskolan_H102Ub569/?text=true
34 http://www.svt.se/nyheter/inrikes/satsningar-pa-skolan-aterupplivas-2
35 Alliansen ”Ett starkare Sverige” 2014 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Ett-starkare-Sverige_H2023002/?text=true
36 Motion 2014/15:2971 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Tidiga-insatser-for-unga-lagov_H2022971/?text=true
32
33
16
Sveriges rektorer ska ta ett större ansvar för att skolan har gemensamma
ordningsregler. 37
Miljöpartiet
Att eleverna mår bra är en förutsättning för att deras skolgång ska fungera väl. Detta
är något som huvudmännen behöver mer resurser för att kunna arbeta med, enligt
Miljöpartiets motion ”Eleven i centrum”. Dessa resurser kan till exempel handla om
en stärkt elevhälsa.38 Resurser för en stärkt elevhälsa är något Miljöpartiet
tillsammans med socialdemokraterna har avsatt 200 miljoner kronor årligen för från
2016.
Miljöpartiet är tydliga med att skolan ska behandla alla lika och arbeta mot
mobbning.39 Partiet anser även att det behövs ett tydligare normkritiskt perspektiv i
skolan med målsättningen att synliggöra och förändra ojämlika maktrelationer. I
motionen ”Politik för minskad främlingsfientlighet och rasism” lyfter Miljöpartiet upp
Kungälvsmodellen som ett positivt exempel på hur man kan minska rasism bland
unga. Miljöpartiet anser att fler kommuner bör ta efter arbetet i Kungälv.40
Centerpartiet
Centerpartiet anser att det ska råda nolltolerans mot mobbning och att ”mer behöver
göras”, där går deras politik i linje med resten av alliansen vad gäller insatser. Partiet
tycker även att kommuner som inte klarar av att arbeta mot mobbning ska kunna
straffas.41
Efter kränkningarna på Lundsberg 201342 flaggade Centerpartiets ledning och Annie
Lööf för att mobbning borde kriminaliseras.43 Detta är även något partirepresentanter
lyft i flera lokala debattartiklar runt om i landet våren 2015.
Folkpartiet
De senaste åren har Folkpartiet varit mycket drivande i Alliansens skolpolitik som till
exempel omfattar de stora satsningar vi nämnde i kapitel 4.1. Utöver detta har FP
bland annat stärkt skolors befogenheter när det kommer till att flytta på mobbare och
beslagta störande föremål.44
Moderaternas hemsida om utbildning http://www.moderat.se/skola-ochutbildning/mobbning
38 Motion 2013/14:Ub565 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/mot-201314Ub565-Eleven-i-cen_H102Ub565/?text=true
39 Miljöpartiet hemsida avsnitt om mobbning http://www.mp.se/politik/skola-och-utbildning
40 Motion 2013/14K:394 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Politik-for-minskad-framlingsf_H102K394/?text=true
41 Centerpartiets hemsida avsnitt om utbildning https://www.centerpartiet.se/var-politik/allafragor/utbildning/mobbning/
42 Elever på Lundsberg brändes vid ”nollning” http://www.expressen.se/nyheter/elever-palundsberg-brandes-vid-nollning/
43 Annie Lööf om kriminalisering av mobbning
https://www.facebook.com/loofannie/posts/428860730555841
44 Folkpartiets hemsida avsnitt om mobbning http://www.folkpartiet.se/politik/politik-ao/mobbning/
37
17
Roger Haddad som representerar Folkpartiet i utbildningsutskottet skrev 2010
motionen ”Mobbning som brottsrubricering” där han uppmanar till en utredning som
dels utreder om mobbning kan bli straffbart, samt hur skollag och annan lagstiftning
kan skärpas när vuxna i skolan (personal, lärare och ytterst rektorer) inte tar sitt
ansvar och agerar när mobbning upptäcks.45
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna förespråkar användandet av en ”hela-skolan-ansats” i skolan. De
anser att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela skolans verksamhet och att alla
inom skolans arbetsområde måste vara delaktiga, inklusive föräldrarna. Annika
Eclund som representerar KD i utbildningsutskottet skriver i motionen ”Värdegrunden
i skolan” att lärarna är värdegrundens levande ambassadörer. För att möjliggöra det
bör värdegrundsfrågorna betonas mer i lärarutbildningen.46
KD lyfter vikten av att skolor ska jobba med metoder som är evidensbaserade för att
skapa en trygg skola.47
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet har i flera motioner drivit frågan om att instifta en Nätombudsman.
Denne skulle ha uppdraget att stödja och hjälpa de som utsätts för hot och
kränkningar på nätet. Det innebär bland annat att ombudsmannen måste ges verktyg
och förutsättningar att hjälpa utsatta att få ansvariga för webbsajter att ta bort
kränkande kommentarer, bilder och filmer på nätet och erbjuda stöd vid
polisanmälningar. En nätombudsman bör även ges möjlighet att driva
skadeståndsprocesser.48
Vänsterpartiet anser även att skolan bör ha ett särskilt uppdrag i att tydliggöra och
förmedla kunskap om att kränkningar på grund av kön och sexuella trakasserier
aldrig under några omständigheter kan accepteras vare sig de sker mellan elever
eller mellan personal och elever. Det behövs bättre kunskaper om HBTQ för att
stoppa den kränkande behandling och de övergrepp som många unga HBTQpersoner utsätts för.49
Feministiskt initiativ
I sin skolpolitik lyfter Feministiskt initiativ vikten av normkritisk pedagogik för att
synliggöra normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkningar. De vill se
Motion 2010/11:Ju232 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Mobbning-som-brottsrubricering_GY02Ju232/?text=true
46 Motion 2010/11:Ub344 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/mot-201011Ub344-Vardegrunder_GY02Ub344/
47 Kristdemokraterna hemsida avsnitt om mobbning
https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Korta-Svar-AO/Mobbning/
48 Motion 2014/15:189 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Natombudsman_H202189/?text=true
49 Allas rätt till kunskap - Vänsterpartiets utbildningspolitiska program, s. 15,
http://www.vansterpartiet.se/assets/Allas-rätt-till-kunskap.pdf
45
18
ökade satsningar på den fysiska och psykosociala skolmiljön samt lokala
kontaktpersoner på varje skola när det kommer till diskrimineringsfrågor.50
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna anser att det ska vara en rättighet att känna sig trygg under
skoltid och att nolltolerans ska råda mot stök och bråk. De vill möjliggöra ökade
satsningar på antimobbningsverksamheter.51 I motionen ”En svensk skola i
världsklass” beskriver Sverigedemokraterna att de vill öka tryggheten i skolan till
exempel genom att utreda hur ett system med jourskolor skulle kunna fungera. Till
jourskolor ska man till exempel kunna flytta elever som utsätter andra för mobbning.
Sverigedemokraterna vill avsätta 450 miljoner kronor för att öka skolors möjligheter
att aktivt motverka mobbning och trakasserier.52
5.3 Kunskapsbrist i skolvärlden
För att förebygga mobbning och diskriminering måste kunskapen öka i hela
skolvärlden. Det handlar både om de kommunala huvudmän som äger skolorna
såväl som rektorer med skolledning och lärare. Lärarna driver det dagliga
trygghetsarbetet i klassrummet, men en förutsättning för det är att det finns
engagemang och stöd för detta uppifrån.
Det är viktigt att lärarna som förväntas fostra och förmedla skolans värdegrund till
eleverna har de rätta verktygen för det. I den bästa av världar skulle de få dessa
verktyg redan på lärarprogrammet men så ser det tyvärr inte ut i dag. Med
reservation för lokala varianter så ingår endast en eller ett par föreläsningar om det
förebyggande arbetet mot mobbning i den utbildnings-vetenskapliga kärnan där
kursen ”Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap” ingår.53
I de statliga riktlinjerna för lärarprogrammets utformning finns fastslaget att de som
vill ta en grundlärarexamen ska läsa 240 poäng ämnesstudier, men det finns inget
konkret gällande trygghetsfrågor.54 I riktlinjerna står det att ”Eleven ska visa förmåga
att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av
elever” vilket lämnar det öppet för tolkning vad förmågan omfattar. I Skolverkets
utredning ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” föreslås att det normkritiska
perspektivet förs in som ett examensmål i lärarutbildningen som ett steg i arbetet
med att minska trakasserier och diskriminering i skolan.55
Feministiskt initiativ hemsida avsnitt om mobbning
http://feministisktinitiativ.se/politik/utbildning/ och utbildningspolitik
51 Sverigedemokraterna skolpolitik http://sverigedemokraterna.se/var-politik/skolpolitik/
52 Motion 2014/15:2744 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/mot2014152744-En-svensk-sko_H2022744/?text=true
53 Den här kursen kan ha olika namn vid olika lärosäten men är alltid på 60 hp och behandlar tex
sociala relationer, konflikthantering, ledarskap samt skolans värdegrundsuppdrag.
54 Statliga riktlinjer för lärarexamen https://www.ukambetet.se/download/18.197eccc1140ee238b58b2f/1403093618003/lararexamina.pdf
55 Skolverket ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskild50
19
Den tunna kunskapsgrunden från lärarutbildningen resulterar i bristande kunskap i
trygghetsfrågor hos viss skolpersonal. Enligt Skolverket uppger var fjärde lärare att
de inte har tillräcklig kompetens för att kunna motverka mobbning och annan
kränkande behandling i skolan.56 Barn och ungas flitiga användande av sociala
medier ställer även skolan inför nya utmaningar med kränkningar på nätet.
Nätkränkningar är ett område som varannan lärare vill ha kompetensutveckling inom
för att hantera.57 Lärarutbildningen bör därför förstärkas kraftfullt på området, men
utan att de barn som går i dagens skola ska överges i väntan på en sådan reform.
6. Skolan behöver ett trygghetslyft!
Varje dag går 60 000 barn till en skola de inte känner sig trygga i. Så här har det sett
ut varje år sedan 1990 oavsett vilket regeringsalternativ som har varit vid makten.
Samtidigt visar Skolinspektionens granskningar att två av tre skolor brister i sitt
förebyggande arbete mot kränkningar och att många lärare vill ha mer kunskap inom
detta område.
Mot denna bakgrund är det tydligt att det krävs stora insatser för att skolan effektivt
ska kunna motverka kränkande behandling. Därför föreslår Friends att det tas initiativ
till ett nationellt trygghetslyft för den svenska skolan. Syftet med satsningen är att öka
lärare och övrig skolpersonals kunskap kring trygghetsfrågor för att på så sätt
säkerställa den trygga skola som alla barn och unga har rätt till både enligt svensk
lag och internationella konventioner.
6.2 Modell för genomförande
Den tidigare regeringen har visat att det går att effektivt lyfta skolans kvalitet på ett
utpekat område. Matematiklyftet är ett sådant exempel och sedan starten 2013 har
550 huvudmän, 27 000 lärare och 1 500 matematikhandledare deltagit i
fortbildningen.58 Vi menar att omfattningen och karaktären av problemen med
mobbning och kränkningar talar för en liknande satsning på tryggheten i skolan.
Ett trygghetslyft för skolan skulle kunna utformas på samma sätt med Skolverket som
ansvarig myndighet och finansiering genom en statlig fond. Satsningen bör rikta sig
till grundskolor och gymnasieskolor och vara öppen för all skolpersonal eftersom
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp
ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2164
56 Skolverket Attityder till skolan 2012 http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp
ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3032
57 Skolverket ”IT-användande i skolan 2013” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp
ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3005
58 Matematiklyftet http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/larare/matematiklyftet
20
samtliga anställda i skolan är viktiga för att skapa en trygg skolmiljö. Trygghetslyftet
kan exempelvis erbjuda skolpersonal fortbildning inom följande ämnesområden:






Normkritik och pedagogik
Förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering och kränkningar
Nätkränkningar
Akuta insatser mot mobbning, diskriminering och kränkningar
Skollagen och diskrimineringslagen
Likabehandlingsarbete
En riktad satsning mot huvudmän och rektorer bör genomföras då deras
engagemang och kunskap i frågorna är väsentliga för att driva ett framgångsrikt
förebyggande och främjande arbete mot kränkningar i skolan.
När Matematiklyftet avslutas kommer det att ha kostat 650 miljoner kronor för ett
kunskapslyft inom denna enskilda fråga. För att genomföra ett trygghetslyft i skolan
bör motsvarande summa avsättas.
6.3 Matematiklyftet
Att Matematiklyftet är framgångsrikt märks i allt från antalet deltagare till
utvärderingar och det faktum att satsningen fått en efterföljare i form av Läslyftet. Det
här är med andra ord ett koncept som har goda förutsättningar att översättas till
trygghetsfrågor.
Matematiklyftet är en fortbildning för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att
stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas
måluppfyllelse. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande och äger rum lokalt på
skolorna, tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Det är huvudmännen som tar
beslut om att delta i Matematiklyftet och de kan sedan söka statsbidrag för att delta.59
På uppdrag av regeringen utvärderas Matematiklyftet löpande av Ramböll.
Delutvärderingen av Matematiklyftets första år visar att satsningen bidrar till de
övergripande målsättningarna om prestation och resultat. 60
6.4 Förslagets samhällsnytta
”Ditt utseende äcklar mig, du är så jävla ful! Kan du inte bara ta livet av dig?”
Tänk dig att du skulle ha kommit till jobbet idag och mötts av de orden från en
kollega. Föreställ dig sedan att du måste gå tillbaka till den arbetsplatsen varje dag,
år efter år utan att ha ett val. Någon gång kanske du berättar för din chef, men hon
60
Ramböll delutvärdering av matematiklyftet
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.227622%21/Menu/article/attachment/Delutv%C3%A
4rdering_Ramb%C3%B6ll_Matematiklyftets%20f%C3%B6rsta%20%C3%A5r.pdf
21
tror inte på dig och efter det håller du allt inombords. Så kan verkligheten se ut för de
60 000 barn som varje dag vaknar och går till en skola de inte känner sig trygga i.
Forskning visar att barn som utsätts för mobbning mår otroligt dåligt när
kränkningarna pågår. Det handlar om psykisk ohälsa, psykosomatiska besvär som
sömnproblem, ont i magen och andra stressymptom. Att på riktigt satsa för att öka
tryggheten i skolorna är att ge dessa barn en chans att uppleva samma livsglädje
som de klasskamrater som inte är utsatta för mobbning känner varje dag.
Minskad psykisk ohälsa och färre självmord
Minskad mobbning innebär att självkänslan, livsglädjen och det psykiska välmåendet
ökar hos de barn som tidigare varit utsatta. Det finns aldrig en anledning till att en
ung individ tar livet av sig, men forskning från Karolinska institutet visar att de flesta
unga som begår självmordsförsök har en historik av att ha varit utsatta för
mobbning.61 Att minska mobbningen kan med andra ord bidra till att färre unga tar
sitt liv.
Fler unga ut i arbetslivet
Mobbning är den vanligaste orsaken till avhopp från gymnasiet. Tryggare skolor
innebär med andra ord att fler elever fullföljer sin gymnasieutbildning och därmed har
bättre förutsättningar att komma ut i arbetslivet.
Minskade samhällskostnader
Problemen med otrygga skolor skapar varje år stora ekonomiska kostnader för
samhället. Områden som påverkas är till exempel psyk- och sjukvården samt
arbetsmarknaden. Minskad mobbning leder till minskade kostnader för psykvården,
samtidigt som arbetsmarknaden påverkas positivt då fler unga kommer ut i arbete
vilket på sikt leder till minskade kostnader för sjukpenning och a-kassa.
Den statliga norska utredningen ”Mangfold oh mestring” visar att om antalet unga
som fullföljer sin gymnasieutbildning skulle öka från 70 till 80 procent skulle
samhället tjäna 5,4 miljarder kronor per barnkull.
Samhällsnyttan med att minska det lidande som mobbning, kränkningar och
trakasserier orsakar går knappt att mäta i pengar. Men skulle man göra det blir det
uppenbart att den kortsiktiga ekonomiska kostnaden för att minska otryggheten i
skolorna är mycket liten sett till de stora långsiktiga vinsterna för den enskilde
individen och samhället i stort.
61
Karolinska institutet http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv
22
7. Begreppsdefinition och ordlista
7.1 Begrepp
I den här rapporten använder vi både begreppen mobbning, kränkning, trakasserier
och diskriminering för att beskriva problemen med kränkande behandling i skolan. I
lagstiftningen förekommer inte begreppet mobbning, men vi har valt att ta med det
för att ”mobbning” är en term som på ett bra sätt beskriver problemen vi tar upp i
rapporten.
Mobbning är upprepade kränkningar över tid, och där personen som utsätts riskerar
att hamna i underläge och har svårt att försvara sig. Kränkningar däremot sker vid
enstaka tillfällen. Termerna trakasserier och diskriminering används för att specifikt
beskriva kränkningar eller särbehandling kopplade till diskrimineringsgrunderna. I
den här rapporten kan begreppet ”kränkning” eller ”mobbning” användas för att
beskriva problem med kränkningar generellt, oavsett om de är kopplade till
diskrimineringsgrunderna eller inte.
7.2 Ordlista
KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande
behandling ingår. Här ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner
sig ledsen, sårad och mindre värd.
KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används för att i lag förbjuda
kränkningar som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande
behandling definieras som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.
MOBBNING är upprepade kränkningar mot en person under en viss tid. Den som är
utsatt riskerar att hamna i ett underläge och har svårt att försvara sig.
DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan, till exempel en lärare, missgynnar eller
behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju
diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig
skyldig till trakasserier.
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING är en plan som
skolor ska upprätta varje år. Planen innehåller information om skolans arbete mot
kränkningar och diskriminering. Planen kallas ibland även för likabehandlingsplan.
23
För kontakt:
Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends
Tel: 070 725 54 00 Mail: [email protected]
Johanna Wilkens, pr-ansvarig Friends
Tel: 070 725 54 13 Mail: [email protected]
Dalvägen 14 – 169 56 Solna – www.friends.se - 08 – 545 519 90
24