Medlemsblad 2012 - Levälä Släktförening

För Levälä Släktförening
Levälän Sukuseuran Jäsenlehti
ISSN 0359-877
No 34
Ansvarig utgivare:
Jan-Erik Levlin
Flygkaptensgränd 4F
00200 Helsingfors
09-679 439
040-5116049
[email protected]
Maj 2012
Sekreterare
Christer Levlin
Fullmånen 1A8
02210 Esbo
09-8031973
040-5577908
[email protected]
SLÄKTMÖTE 2012
Styrelsen för Leväläsläkten inbjuder till
släktmöte, som hålls i Stjärnhallen i Nykarleby söndagen den 15 juli 2012 mellan
kl 10.00 och 17.00. Alla släktgrenar är
välkomna.
Programmet börjar med gudstjänst i
Nykarleby kyrka kl 10.00. Efteråt presentation av kyrkan, kaplan Mats Edman.
Lunch serveras på Stjärnhallen från kl
11.30.
Festprogrammet inleds kl 13, då föreningens ordförande Jan-Erik Levlin hälsar
välkommen. Omväxlande program med
festtal av tekn.dr Bruno Bärs, musik av
en grupp från Jeppo Ungdomsorkester,
allsång, presentation av den nya Bärs
släktboken, ordet fritt och fri samvaro.
Kaffeservering. Besök på Nykarleby
kyrkogård efter kl 16 med fil.mag. Bo
Kronqvist som ciceron. Släktböcker kan
köpas under hela dagen
Anmälan skall göras på förhand senast
den 15 juni med formuläret, som ingår
i Medlemsbladet eller elektroniskt via
www.levala.fi > Kommande Släktmöten
Angefullständiga namn och ålder på alla
deltagare. Deltagaravgiften 20 € (10 € för
barn under 12 år) erläggs till konto:
Levälä Släktmöte 2012
Huvudredaktör
Henrik Romar
Rådmansgränd 3A15
68620 Jakobstad
06-7233 773
050-358 2939
[email protected]
Kontonummer:
FI12 5563 0520 0282 24
BIC: OKOYFIHH.
Fortgående uppdateringar sker på Leväläs
sida på Facebook och på släktets hemsida
www.levala.fi.Kontakta era släktingar
som inte nås av denna tidning!
SUKUKOKOUS 2012
Leväläsuvun hallitus kutsuu sukukokoukseen Uudenkaarlepyyn Tähtihalliin
sunnuntaiksi 15 p:nä heinäkuuta 2012.
Toivotamme kaikki sukuhaarat tervetulleiksi.
Ohjelma alkaa jumalanpalveluksella
Uudenkaarlepyyn kirkossa klo 10.00.
Kirkon esittely, kappalainen Mats Edman.
Lounastarjoilu klo 11.30 Tähtihallissa.
Juhlaohjelman avaa hallituksen puh. joht.
Jan-Erik Levlin klo 13.00. Ohjelmaan
kuuluu juhlapuhe, pitäjänä tekn.tr. Bruno
Bärs ja lisäksi musiikkiesitys, Jeppo
Ungdomsorkester, yhteislaulua, uuden
Bärs-sukukirjan esittely, yhteislaulua,
sana vapaa ja kahvitarjoilu. Mahdollisuus
käydäUuudenkaarlepyyn hautausmaalla
tarjoutuu klo 16 jälkeen, oppaana fil.maist. Bo Kronqvist. Sukukirjoja myytävinä
koko päivän.
Ilmoittautuminen tehtävä ennakkoon 15.
kesäkuuta mennessä, joko käyttämällä
1
tässä lehdessä olevaa kaavaketta tai sähköitse osoitteessa www.levala.fi > Suomeksi > Tulevat sukukokoukset. Kaikkien osallistujien nimet ja ikä ilmoitetaan.
Osallistumismaksu: 20€/ aikuinen ja 10€ /
lapsi ( alle 12 v. ) maksetaan tilille:
Levälä Släktmöte 2012
Tilinumero: FI12 5563 0520 0282 24
BIC: OKOYFIHH
Tuoreimmat uutiset lötyvät Facebookista
ja suvun kotisivulta www.levala.fi. Kerro
sukukokouksesta muille sukulaisille, joita
tämä lehti mahdollisesti ei tavoita!
be payed to the Account:
Levälä Släktmöte 2012
Account number: FI12 5563 0520 0282
24
BIC: OKOYFIHH
Please make your relatives aware of the
possibility to join! Many of them do nor
receive this paper. Levälä is also on Facebook and has a home page of its own,
www.levala.fi.
Welcome to the Family Reunion!
Tervetuloa!
Nykarlebynejdens historia
FAMILY REUNION 2012
The Levälä family members are invited
to join at a Family Reunion taking place
in Nykarleby, Finland on Sunday July 15,
2012 between 10.00 and 17.00 hrs. All family branches are welcome to take part.
The program starts with Worship in Nykarleby Sankta Birgitta Chuch at 10.00
hrs. Lunch is served at 11.30 in the Stjärnhallen. Words of welcome by Jan-Erik
Levlin, chairman of the board at 13.00
hrs followed by brass music, main address
by DscTech Bruno Bärs, presentation of
the new genealogical study on the Bärs
family branch, sing along, open forum and
a coffee break. Around 1600 hrs a visit to
the cemetery of Nykarleby will take place
guided by Bo Kronqvist. Literature on the
Levälä family and other historical books
can be purchased throughout the day.
Registration should be made prior
to June 15 either by submitting the
registration form to be found with this
paper or electronically by the registration
form to be found in www.levala.fi > In
English > Planned reunions.
Please list the full name and the age of
all participants. Participation fee: 20€/
adult and 10€/ child ( <12 year ) should
2
Släktforskningen och dess resultat, dvs
släktutredningar beskriver hur släkterna
utvecklats och persongalleriet som ingår
i dem. För dagens läsare kan det vara av
intresse att också känna till något om den
omgivning och miljö dessa personer levt
i under gångna årtionden och århundraden.
Eftersom Levälä-släkten till stor del levt
i Nykarleby-trakten är ju denna stads historia av speciell betydelse för oss. Därför
är det på sin plats att konstatera att det i
dag finns en mycket fin informationskälla
på adressen www.nykarlebyvyer.nu. Den
uppehålls av Fredrik Liljeström och är
verkligen innehållsrik.
Det mesta gäller för Nykarleby stad, men
det finns även material från byarna i den
gamla landskommunen, inkl. Ytterjeppo.
Jag rekommenderar på det varmaste att du
bekantar dig med web-platsen.
Ett exempel på innehållet i Nykarlebyvyer
utgörs av artikeln om tjärbränningen i
Jeppotrakten, som ingår i detta nummer
av Medlemsbladet. Tjärbränningen var ju
en viktig del av skogsbruket i kusttrakterna på 1700-talet och älvarna användes
som transportleder för tjäran. Artikeln är
läsvärd!
Tjärbränningen
i Historik över Jeppo
Tjärbränning har idkats i flera hundra år
i de österbottniska kustsocknarna. Men
också längre inåt landet. Till tjärbränningen behövdes tallskog. Det var under
segelfartygens tid, som tjäran behövdes i
stora mängder ute i världen. Den största
mängden tjära gick till örlogsvarven.
När stapeltvånget upphävdes 1765 kom
handeln med tjära igång på allvar. Men
redan på 1400-talet skeppades tjära till
Stockholm där det fanns storköpmän från
Österbotten, som köpte tjära av vänner
och släktingar i hembygden. Våren 1481
berättas det att en person i Stockholm
stal ”två kittlar tjära av Tjälve Östensson
från Esse i Pedersöre socken”. — Vi får
anta att tjära då också brändes i Leppo
och forslades längs älven till hamnen i
Lepu by.
I gammal tid flottades tjärtunnorna ner
för älven på flottar som var gjorda av
stockar, hopbundna med vidjor. Ibland
uppstod problem vid forsarna. Vid en forsrensning 1912 vid Jungarforsen hittade
man en sjunken tjärtunna på älvbottnen.
För att komma förbi dessa besvärliga
forsar byggdes senare den s k tjärvägen
österom älven. Men vårtiden kunde den
vara i mycket dåligt skick. Därför sattes
tunnorna på s k slipor, två tjuriga slanor,
som spändes efter hästen och på det sättet
släpades de till Nykarleby.
Mellan åren 1643 och 1700 seglade 153
skepp med tjära från Nykarleby till Stockholm. Förutom tjära medförde de också
beck, talg, smör, näver m m. Under tiden
1648—58 exporterades i medeltal 5 344
tunnor tjära i året från Nykarleby. Endast
Vasa och Karleby hade större export än
Nykarleby.
År 1665 fick Nykarleby en försäljningskvot på 250 läster av Norrländska Tjärkompaniet. Rekordåret för Nykarlebys
del var 1690, när man utskeppade 5 900
tunnor tjära, vilket utgjorde 491,75 läster.
Det var samtidigt ett rekordår för Österbottens städer. Men sedan minskade exporten år för år för att på 1730-talet under
ett icke angivet år gå ned till 2 736 tunnor
tjära. Nykarleby låg då sist bland länets
fem städer. Då hade både Jakobstad och
Kristinestad passerat Nykarleby i fråga
om tjärexporten.
År 1654 beslöts att all tjära skulle granskas och godkännas eller vräkas nedanför
brygghuset inne i staden. Man mätte
vattenhalten i tjäran och granskade kvaliteten. Vräkningen gick så till att man
tappade bort vattnet som fanns i tunnan.
På så sätt uppstod tjärhovet i Nykarleby.
Det berättas, att en tjärtunna som fördes
till staden för försäljning, var fylld med
vatten och mull. Den tillhörde en härmäbo, som bötade 40 mk för falseriet.
Tunnan brändes på torget.
I Nykarleby socken brändes 14 tr tjära per
hemman eller 27 tr per mantal. I Jakobstad
och Karleby kom man litet högre.
Det var starka krafter i rörelse på högre
ort, som ville minska tjärbränningen, men
därmed hotades böndernas förnämsta
inkomstkälla. Vid riksdagen 1738—39
förevar till behandling ett förslag till
förbättring av 1734 års skogsordning. De
österbottniska riksdagsmännen Påhl Simonsson Bonde, Jakob Påhlsson Heikius
och Hans Hansson Skuthälla framhöll
dock nödvändigheten av att sockenborna i
Österbotten som tidigare skulle få bränna
sin tjära, emedan ”Österbottens bönder
får sin förnämsta inkomst från denna
näring.”
Av samma åsikt var även prästeståndets
representant från vår landsdel, Fahler, som
ansåg ”att städerna skulle gå överända och
landsborna ej kunna sina pålagor erlägga,
om bränneri av tjära skulle förbjudas. Man
behövde ej befara, att skogarna utöddes
genom bränningen, fastmer växte ungskogen dubbelt bättre, om de gamla tallarna
togs bort. Ända sen Karl IX:s tid, då stä3
derna blev ’funderade’ hade bränningen
fortgått utan att skogen tagit slut.”
Men landshövding Frälich var av annan
åsikt. Skogen borde sparas till skeppsvirke, och skogen måste skiftas, så så att
bönderna inte högg hur långt som helst
in på andra socknars mark.I Nykarleby
fanns många köpmän, som köpte uppböndernas tjära. Genom mutor och traktering försökte de locka till sig säljarna.
Ännu på 1930-talet stod ett hus kvar
nära H:fors bank, i vilket tjärförsäljarna
övernattat och festat, innan de följande
dag begav sig på hemfärd. Långväga
ifrån kom man med båt och flottar ner
för älven. Hemfärden blev lång och mödosam, emedan de måste ro eller staka
sig upp mot strömmen och forsarna.
Men komna till färjan och krogen vid
Holmens sydligaste ända var forsarna
i stort sett slut och en lugnare färd inåt
landet kunde börja. Då festade de på
Krogen upp en del av tjärpengarna.
I samband med och i närheten av tjärhovet uppväxte vid flera städer även beckbrännerier. Så också i Nykarleby, där en
del av tjäran bereddes till beck. Under
ett enda år på 1700-talet tillverkades i
Nykarleby 750 tunnor beck.
En fara förelåg, som man mycket snart
uppmärksammade på högre ort: En
bonde, som ägde litet skog, lockades
för pengarnas skull att avverka för
mycket.
När Kimo bruk och Masugnen anlades
i Oravais steg efterfrågan på smideskol.
För att trygga brukens behov förbjöd
Landshövding Gustav Creutz år 1746
allmogen på två mils omkrets från Kimo
bruk att bränna tjära men tillsades i stället att tillverka kol till bruken, till ett
pris av 2 dr 4 öre — 2 dr 12 öre stigen
beroende på avstånd.
Förbudet upphävdes av regeringen år
1748, men det hade säkert satt sina spår.
Samma år skrevs kontrakt med 215
bönder i Vörå och Nykarleby socknar.
4
(enl. Munsala hist. s. 154). (Masugnen
nedlades vårvintern 1867, Kimo bruk
sänkte priset med 50 %).
Landshövding Piper säger även på 1760talet, att jordbruket försummades i en del
byar med god tallskog; pengarna kom
fortare och lättare medelst tjärbränning.
Han föreslog därför, att tjärbränningen
skulle förbjudas vartannat eller vart
tredje år.
År 1770 brände man 950 tr tjära i Nykarleby socken, medan beckmängden uppgick till 1950 tr. Året förut steg mängden
beck till 2 580 tunnor.
Legenda irlantilaisesta esiisästäni
Sain kymmenisen vuotta sitten tädiltäni
Päiviltä merkillisen kirjeen. Hän selasi
siinä sukuhistoriaamme noin sata vuotta
taaksepäin 1800 -luvun loppupuolelle.
Kyse oli isoäitini Eila Salomaan (o.s.
Pekkala s. 8.5.1914, k. 23.12.2006,
ks. Levälä -släkten Del 1 tab. B 334)
isästä Karl August Pekkalasta (Kusti,
Kaarlo Augusti) ja hänen isästään – toisin
sanoen minun isoisoisästäni ja isoisoisoisästäni. Suku -Raamatun sukupuusta
poiketen Päivi esitti väitteen, että Kustin
isä olisikin ollut kotoisin Irlannista. Ajatus tuntui aluksi melko hurjalta: Virtaako
suvussamme irlantilaista verta? Tämähän
tarkoittaisi sitä, että mummini olisi 1/4 irlantilainen, äitini 1/8 ja minussakin olisi
vielä 1/16 irlantilaista geeniperimää.
Soitin saman tien äidilleni Leenalle,
mutta hän piti väitettä epäuskottavana.
Hän ei ollut koskaan kuullut juuristamme
tällaista tarinaa. Mistä hänen sisarensa
Päivi voisi asian tietää? Kerroin, että
Päivi oli kuullut aikoinaan asiasta tädeiltään, mutta ymmärrettävästi asia oli
salattu tarkoin. Pyysin äitiäni tarkistamaan asian omalta äidiltään – siis mummiltani Eilalta, joka oli siihen aikaan
tuon irlantilaismiehen pojan Karl August
Pekkalan ainut vielä elossa oleva lapsi.
Kului pari päivää ja äitini soitti minulle
takaisin. Mummi oli aluksi jämäkästi
kieltänyt asian, mutta lopulta myöntänyt,
että tuo sukusalaisuus oli totta. Meidän
sukujuuremme siis todellakin ulottuivat
Irlantiin saakka. Yritin myöhemmin useita
kertoja udella mummiltani irlantilaismiehen nimeä, mutta valitettavasti Eila ei sitä
muistanut. Salaisuuden ylle jäi siis verho,
jota oli hieman raotettu. Saataisiinko irlantilaisen nimeä koskaan selville? Päätin
hieman tutkia asiaa.
Haapavedellä eli 1870 -luvun alkupuolella kangasvärjärinä Leander Pekkala.
Häntä kutsuttiin myös ”Ahingon Leunuksi”. Ahinko oli Leanderin talon nimi.
Leunu oli taitava hevosmies, ja hän ajoi
myös postikuljetuksia. Hyvin suoritetusta
postinajosta Leanderille oli myönnetty
huomionosoituksena ”Postikello”.
Isoisoisoäitini Maria Sofia Pekkalan (o.s.
Silvola) kerrotaan työskennelleen Leanderin värjäämössä. Kertoman mukaan
Maria Sofia oli hyvin kaunis, kiharahiuksinen nainen. Ei siis ihme, että samoihin
aikoihin Pekkalan värjäysliikkeen asiakkaana ollut muuan irlantilainen kauppias
riiasi Maria Sofiaa. Kauppias oli tullut
Haapavedelle värjäyttämään kankaitaan
kaukaa Brittein -saarilta saakka. Eila
-mummi muisteli, että irlantilaiskauppias
olisi mahdollisesti itsekin työskennellyt
”färjärinä” Leanderin värjäämössä.
Ei ole varmuutta, milloin irlantilaismies
oli tullut maahamme tai mihin satamaan
hän oli rantautunut. Hänelle ja Maria
Sofialle syntyi avioton lapsi Karl August
(18.1.1875). Ei myöskään ole varmaa, tiesikö tuo irlantilainen tulevasta vauvasta,
näkikö hän edes lasta eikä liioin milloin ja
mihin hän matkansa suuntasi liikeasioiden
päätyttyä Haapavedellä. Sukuselvityksissä tai kirkonkirjoissa häntä ei mainita.
Karl August lienee saanut alkunsa toukokesäkuussa v. 1874. Oliko silloin varhain
keväällä jo meri sulana laivaliikenteelle
vai oliko esi-isämme kankaineen tullut jo
edellisenä kesänä tai syksynä maahamme
Venäjän keisarikuntaan, autonomisen
Suomen suurruhtinaskuntaan? Jos hän
oli tullut vasta keväällä 1874, niin nopealiikkeinen kaveri on ollut naisasioissaan
loppukeväällä ja kesän alussa v. 1874.
Oletettavaa onkin, että kauppias oli tullut
jo edellisenä vuonna liikematkalleen Pohjanmaalle.
Myöhemmin Leander Pekkala ja Maria
Sofia Silvola avioituivat (7.7.1878) ja
Leander otti Karl Augustin omalle nimelleen. Maria Sofiaa kutsuttiin ”Ahingon
Maijaksi”, joka sittemmin työskenteli
”passerskana” eli tarjoilijana kylän herrasväen pidoissa. Leanderille ja Maria
Sofialle syntyi tytär Maria Aleksandra
(Maisi). Myöhemmät polvet ovat jotensakin olleet tietoisia, että Kusti ja Maisi
olivat sisarpuolia, mutta kukaan muu Eila
-mummin ja Päivi -tädin lisäksi ei ole
tiennyt minulle kertoa irlantilaismiehestä.
Varmasti asia on ollut ainakin Eila -mummin vanhimpien sisarusten tiedossa, mutta
tarkat tiedot salaisuudesta ovat hautautuneet poisnukkuneiden mukana.
Aikanaan Karl August meni Oulaisissa
naimisiin raahelaisen Ida Nyströmin
kanssa (vihitty 20.9.1896) ja heille syntyi
12 lasta. Idan kautta Pekkalat myös kietoutuvat Levälän sukuun (tab. B 291 ja
tab.B 281). Perheen kahdeksannen lapsen
eli Leevi Leanderin syntymän jälkeen
(s. 22.12.1911) Kusti ja Ida muuttivat
Idan veljien, esim. metsäpäällikkö Aksel
Nyströmin (tab. B 348), jälkiä seuraten
Kainuuseen; Paltamoon, Hyrynsalmelle
ja Kajaaniin. Paltamossa heille syntyi
mummini Eila 8.5.1914.
Kusti työskenteli viimevuosisadan
alussa pitkään Kainuussa uittoyhtiön
palveluksessa. Hän toimi mm. koko
Hyrynsalmen eli Kiannan eli Paltamon uittoreitin piiripäällikkönä. Isänsä jalanjälkiä
uittolaisina seurasivat kaikki hänen poikansa ja myös osa hänen pojanpojistaan.
Pekkalat olivat vuosikymmeniä uittoyh5
tiön palveluksessa sekä Hyrynsalmen että
Sotkamon reiteillä. Useat heistä toimivat
myös uiton työnjohtajina, piiripäälliköinä
ja jopa uittopäällikkönä. Erään tietäjän
mukaan Pekkaloita pidettiin aikalaisten
keskuudessa Kainuun uittoreittejä hallitsevana ”ruhtinassukuna”. Uittohan oli
Kainuussa todella merkittävä työllistäjä
ja antoi toimeentulon etenkin jokivarsien
talouksiin, mutta töihin tultiin jopa yli
sadan kilometrin taipaleen takaa.
miten Kustin irlantilaisen isän henkilöllisyys saataisiin selville vai onko historia
päättänyt pitää salaisuutensa ikuisesti.
Siilinjärvellä 8.3.2012
Risto Kilpeläinen
Kasvatustieteen tohtori, opettaja
Pitkään salattu tarina irlantilaisesta esiisästä hämmästytti aluksi sukulaisiani.
Nyttemmin irlantilaisuus koetaan hienoisella ylpeydellä. Äitini on alkanut epäillä
punaisten hiuksiensa ja pisamiensa olevan
kotoisin Irlannista. Joku tuumasi, että
Kusti Pekkalan pojat olivat niin komeita,
että voisivat hyvinkin olla juuriltaan irlantilaisia. Joku toinen taisi naurahtaen
mainita pitävänsä irlantilaisesta viskistä.
Lieneekö perinnöllistä?
Irlantilaisen esi-isämme henkilöllisyyttä
on ollut vaikea selvittää. Ei ole olemassa
tietäjiä eikä liioin kirjeitä tai päiväkirjoja,
jotka valaisisivat asiaa. Olen etsinyt
Oulun maakunta-arkistosta Haapaveden
osittain palaneista kirkonkirjoista apua
asiaan, tutkinut satama- ja passiluettelot,
kysellyt hautausmailta ja haastatellut
suvun vanhimpia – arvoitus on silti
ratkaisematta. On ollut mukava soitella
minulle tuntemattomille sukulaisilleni,
lähinnä äitini serkuille ja pikkuserkuille.
Samalla olen kuullut myös omista pikkuserkuistani. Haapaveden kuulumisia olen
kysellyt Kimmo Saastamoiselta, joka tarinoillaan ja dokumenteillaan on auttanut
myös tämän tekstin koostamisessa.
Tuon tuntemattoman irlantilaismiehen
poika Kusti jätti vaimonsa Idan kanssa jälkeen laajan suvun. Valitettavasti en ole tilanahtauden vuoksi voinut kaikkia heidän
jälkeläisiään sukupuun oksanhaaroina
oheiseen laatikkorakennelmaani lisätä.
Mielenkiintoista olisi, jos joku keksisi,
6
Ida ja Kaarlo Aukusti Pekkala sekä heidän
vanhimmat lapsensa Airi, Lennart ja Ilmari.
Kuva otettu v. 1901 (Risto Kilpeläisen
valokuva-arkisto).
Ingrid Maria Södergård Tab.B 139
Ingrids ättlingar har saknats i ovanstående
tabell på grund av att hon genom giftermål
med Edvard Knuts kan höra till Tab. K.
För att förteckningen över Anders Gustav
Södergårds ättlingar (Tab. 139) skall bli
mera fullständig bifogas denna utredning
i Medlemsbladet.
Tabell 1
Ingrid Maria Södergård. Född 21.07.1901
på Böös, Jeppo. Död 10.10.1973 på Knuts, Ytterjeppo. Gift 21.06.1931 i Jeppo med Anders
Edvard Mattsson Knuts. Född 22.12.1898 på
Ryss, Ytterjeppo. Död 03.08.1962 på Knuts,
Ytterjeppo. Far: Matts Eriksson Ryss. Mor:
Maria Andersdotter Åmark.
Barn:
Maggie Pauline Knuts. Född 24.01.1932 i
Knuts, Ytterjeppo. Se tabell 2
Olof Anders Knuts. Född 14.04.1934 på
Knuts, Ytterjeppo. Bonde. Se tabell 4, s .
Margareta Maria Knuts. Född 23.12.1944
på Knuts, Ytterjeppo. Se tabell 6, s .
Tabell 2 (generation 1)
(Från Tabell 1)
Maggie Pauline Knuts. Född 24.01.1932 i
Knuts, Ytterjeppo. Har gått 6-årig folkskola
i Ytterjeppo. Läsåret 1949-1950 i Kristliga
Folkhögskolan i Nykarleby. Inriktningen var
hushållslära och handarbete. Under alla år har
hon tyckt om att sticka , nu senast tröjor åt sitt
barnbarn Jakob. Andra intressen är trädgårdskötsel och blommor.
1953 flyttade familjen till Ekenäs och 1961
till Borlänge i Sverige. Maggi jobbade i 20 år
vid Stora Tuna mejeri fram till nedläggningen
1980. Sedan arbetade hon på Dalabagarens
bageri.
1965 byggde de ett eget hus i Hytting i
Stura Tuna , Borlänge. Efter Enoks död bodde
Maggi själv kvar i huset fram till 1989, då
hon flyttade till Hindersböle på Åland. Hon
hade något år innan träffat Holger. I Hindersböle sköter hon om hus,hem och trädgård.
Som pensionärer hinner Maggie och Holger
segla folkbåt på Ålands hav, gammaldans
och kryssning är också gemensamma intressen. Allt som oftast hälsar hon på sonen med
familj och vänner i Borlänge. Gift 04.08.1951
i Nykarleby lf med Enok Renvaktar. Mejerist.
Född 30.06.1927 på Renvaktar, Forsby, Nykarleby. Död 27.10.1985 i Borlänge, Sverige.
Far: Gustaf Renvaktar. Mor: Lina Maria g.
Renvaktar.
Barn:
Jan-Erik Gustav Renvaktar. Född
30.12.1951 i Jakobstad. Se tabell 3, s .
Ann-Marie Pauline Renvaktar. Född
25.07.1953 i Ekenäs. Död 06.09.1977 i Borlänge, Sverige. Dödsorsak: Cancer.
Sambo med Fredrik Holger Olin. Född
21.01.1927 i Föglö, Åland. Folkskollärare.
Far: Fredrik Olin. Mor: Elin g. Olin.
Tabell 3 (generation 2)
(Från Tabell 2)
Jan-Erik Gustav Renvaktar. Född 30.12.1951
i Jakobstad. Efter genomgången folkskola vid
Mjälga i Borlänge, gick Jan-Erik en 4-årig
teknisk utbildning vid Soltorgsgymnasiet i
Borlänge. Vid 20-års ålder fick han anställning som laboratorieassistent vid Domnarvets
järnverk, numera SSAB Tunnplåt. Han har
varit företaget troget i nära 30 år och erhöll
guldklocka från nämnda företag 2001. Han
hade högsta betyg i teckning, gymnastik och
träslöjd. I samband med att modern flyttade till
Åland övertog han huset vid Prosavägen 22 i
Borlänge. Då kom hans kunnande i snickring
väl till pass, då han helt själv byggde ut huset.
Han har även tillverkat ett antal välgjorda
möbler i björk. Nämnas kan väggskåp, soffa,
vagga och sängar. Av Kerstis mor har dom
ärvt ett fäbodställe, Matsbodarna i Leksand
kommun, som Jan-Erik på gammalt vis renoverat till ursprungligt skick. Det största
jobbet var att mura upp den sönderfallna
öppna spisen och timra upp ett stall. Sedan
2000 är Jan-Erik och Kersti dessutom ägare
till Kerstis fädernegård Råbackas i Smedsby,
Leksand Sambo 1991 med Kerstin Birgitta
Deras. Född 23.06.1955 i Smedsby, Leksand,
Sverige. Speciallärare.
Barn:
Lars Erik Jakob Anders Renvaktar. Född
22.06.1993 i Falun, Sverige.
Tabellerna fortsätter i nästa nummer
7
Nya medlemmar
Uudet jäsenet
Om du ännu inte är medlem i Levälä släktförening kan du enkelt bli det genom att
sända in dina adressuppgifter till Christer
Levlin, dvs
Jos et vielä ole Levälän Sukuseuran jäsen
pääset helposti mukaan ilmoittamalla nimesi ja osoitteesi Christer Levlinille eli
- ditt namn
- postiosoitteesi
- din postadress
- sähköpostiosoitteesi
- din e-mailadress
- puhelinnumerosi
- ditt telefonnummer (med riktnummer )
- minkä kirjan mihin taulukkoon kuulut
(mikäli tiedät sen)
- din tabell i någon släktbok ( om du känner till den )
Betala in medlemsavgiften enligt anvisningarna för inbetalning av medlemsavgifterna.
- nimesi
ja maksamalla jäsenmaksun yhdistyksen
tilille jäsenmaksuohjeitten mukaisesti.
Adressförändringar
Osoitteenmuutokset
Om Din adress har ändrats, var vänlig och
anmäl den nya adressen till föreningens
sekreterare Christer Levlin, Fullmånen 1
A 8, 02210 Esbo ( e-mail: [email protected])
Jos osoitteesi on muuttunut, ilmoita uusi
osoitteesi seuramme sihteerille Christer
Levlinille, Täysikuu 1 A 8, 02210 Espoo
( e-mail : [email protected] )
OBS! Eventuella meddelanden som skrivs
in vid inbetalningen av medlemsavgiften
når INTE mottagaren.
Din E-postadress
Om Du har tillgång till e-post
skulle vi vara mycket tacksamma
om Du anmälde också den till
sekreteraren. Du gör det enklast
genom att sända ett enkelt e-mail till
[email protected]
8
HUOM! Mahdolliset jäsenmaksun yhteydessä tekemäsi osoiteilmoitukset EIVÄT
saavuta vastaanottajaa.
Sähköpostiosoitteesi
Mikäli käytät sähköpostia olisimme hyvin kiitollisia jos
antaisit meille osoitteesi. Tämän
teet helpoitmmalla lähettämällä
pienen mailin sihteerillemme
[email protected].
Ordförandens spalt 2012
Så har då igen ett år förflutit sedan senaste
Medlemsblad kom ut. Det ligger faktiskt
något i det gamla talesättet att åren går allt
snabbare med tiden.
Någon har kanske undrat över vad vår
släktförening egentligen sysslar med. Enligt stadgarna skall Levälä släktförening
verka för att upprätthålla kontakten mellan personer och olika släktgrenar som hör
till släkten. Detta skall man göra genom
att idka och stöda släktforskning, samt
genom att ordna släktdagar och andra
sammankomster i släktens tecken.
Inom vår förening har den aktiva släktforskningen gått på sparlåga efter PärEriks bortgång. Detta beror på att ingen
ny ivrig släktforskare har anmält sig. En
sådan skulle absolut behövas och därför
efterlyser jag igen en gång en sådan.
Finns det verkligen inte i vår ganska stora
släkt t.ex. någon pigg pensionär, som
skulle vara intresserad av att med moderna
hjälpmedel starta forskningen på nytt för
att utreda de ännu outforskade delarna
av släkten? Jag emotser med förväntan
en anmälan från dig, som tycker att detta
skulle kunna vara ett intressant jobb!
Inkommande sommar skall det nu bli
en stor släktträff på Stjärnhallen (gamla
Idrottsgården) i Nykarleby den 15 juli.
Arrangörerna har gjort sitt bästa för att
sammanställa ett intressant program.
Mera information om träffen på annat
håll i bladet. Anmäl dig nu så snart som
möjligt!
För att delta i träffen behöver du inte vara
medlem i föreningen, det räcker med att
du på ett eller annat sätt ingår i släkten. Vi
hoppas dock att du skriver in dig i föreningen. Detta kan du enklast göra genom
att gå in på vår hemsida www.levala.fi/
start/bli_medlem och ge de uppgifter som
där efterfrågas. Dessa frågor ingår också i
detta nummer av Medlemsbladet.
Det är också vår avsikt att till mötet få
den andra delen av utredningen över Klinjen, dvs Bärs-släkten klar. Den baserar
sig i huvudsak på material, som Pär-Erik
hade samlat in, men som han inte hann
sammanställa före sitt frånfälle. Christina
Nordback i Hangö håller nu detta jobb och
kompletterar samtidigt materialet.
Insamlingen av material för komplettering
av de tidigare släktböckerna pågår också.
Christer Levlin tar emot materialet. För
detta ändamål finns det en blankett på
vår hemsida och den ingår också i detta
nummer av Medlemsbladet.
Puheenjohtajan palsta 2012
Niin on taas vuosi kulunut siitä kun viimeksi kirjoitin Puheenjohtajan palstan
Jäsenlehteemme. On paljon perää vanhassa sanonnassa että vuodet kuluvat ajan
kanssa yhä nopeammin!
Joku on ehkä miettinyt mitä sukuseuramme oikeastaan tekee. Sääntöjensä
mukaan Levälän Sukuseura toimii suvun
jäsenten ja eri sukuhaarojen yhdyssiteenä.
Tähän Sukuseura pyrkii harjoittamalla
ja tukemalla sukututkimusta sekä järjestämällä sukupäiviä ja muita tapaamisia
suvun merkeissä.
Seuramme aktiivinen sukututkimus on
Pär-Erikin poismenon jälkeen valitettavasti toiminut vain säästöliekillä. Tämä
johtuu siitä, että innokasta sukututkijaa
ei ole ilmaantunut. Onko todella niin,
että laajasta suvustamme ei löydy esim
pirteätä eläkeläistä, joka olisi kiinnostunut
sukututkimuksen uudelleen käynnistämisestä nykyaikaisen tekniikan avulla ja
siten vielä selvittämättä olevien sukumme
osien kartoittamisesta? Odotan mielenkiinnolla ilmoittautumisesi, jos sinusta
tuntuu että tämä saattaisi olla mieluisa ja
mielenkiintoinen tehtävä.
Tulevana kesänä järjestämme suuren
sukutapaamisen Uudenkarlepyyn Tähtihallissa (entinen Urheilutalo) sunnuntaina
9
15 heinäkuuta. Järjestäjät ovat tehneet
parhaansa mielenkiintoisen ohjelman aikaansaamiseksi. Lisää tietoja tapaamisesta löydät tästä lehdestä. Ilmoittauduthan
mahdollisimman pian!
Jäsenmaksu vuodelta 2012
Sinun ei suinkaan tarvitse olla seuran
jäsen osallistuaksesi sukutapaamiseen.
Riittää että tavalla tai toisella olet suvun
jäsen. Toivomme kuitenkin että liityt
jäseneksi ellet jo ole. Helpoiten tämän voit
tehdä kotisivuillamme osoitteessa www.
levala.fi/suomeksi/liity_jaseneksi olevien
ohjeiden avulla. Nämä ohjeet löytyvät
myös tästä jäsenlehdestä.
Levälän Sukuseura
Tarkoituksena on että kokoukseen
mennessä saisimme valmiiksi K-linjan,
eli Bärsin sukuhaaran selvityksen toisen
osan. Tämä perustuu pääasiallisesti PärErikin keräämään aineistoon, jota hän ei
ehtinyt koota kirjaksi. Christina Nordback
suorittaa nyt tämän työn ja samalla hän
täydentää aineiston.
Aikaisempien sukukirjojen aineistojen
täydentäminen on myös käynnissä.
Christer Levlin kerää aineistoa tätä varten.
Tätä varten on ohjeet sekä kotisivuillamme
että tässä lehdessä.
Adressförändringar
Adressförändringar kan sändas
till föreningens sekreterare under
adress:
Christer Levlin
Fullmånen 1 A 8
02210 ESBO
Eller per e-post
[email protected]
OBS! Eventuella meddelanden som
skrivs in på bangiroblanketten når
INTE mottagaren.
10
Voi maksaa jäsenmaksun € 5 tai 50 SKR
Jäsenlehden mukana tulevalla pankkisiirtolomakkeelle tilille:
Vaasan Osuuspankki, tili 567182-25946,
IBAN FI1156718220005946
Ulkomailla asuvat jäsenet voivat suorittaa maksun samalle IBAN-tilille SWIFT/
BIC-koodin OKOYFIHH avulla.
Käytä maksaesssa viitenumeroa, jonka löydät pankkisiirtolomakkeelta, mutta myös
Jäsenlehtesi osoitteen yhteydessä.
Mikäli sinun on hankalaa maksaa pankin
kautta voit myös lähettää maksun kirjeitse
suoraan rahastonhoitajalle
Louise Wikblom
Gråsövägen 436
66900 Nykarleby
Medlemsavgiften för år 2012
Du kan betala medlemsavgiften, € 5 eller 50
SKR med den till Medlemsbladet bifogade
bankgiroblanketten till:
Levälä Släktförening
Vasa Andelsbank, konto 567182-25946,
IBAN FI1156718220005946.
Utomlands boende medlemmar kan betala
avgiften till samma konto med användande
av IBAN-nummret och SWIFT/BIC koden
OKOYFIHH.
Använd refensnummer då du betalar avgiften.
Referensnumret finns på bankgiroblanketten,
men du hittar det också i samband med adressen på ditt Medlemsblad.
Om det är besvärligt för dig att betala avgiften
över bank kan du även sända avgiften per brev
direkt till kassören på adressen
Louise Wikblom
Gråsövägen 436
66900 Nykarleby
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011
Släktföreningens styrelse för år 2011 har bestått av följande personer:
Jan-Erik Levlin
Ann-Mari Andersso
Tuomo Härkönen
Alf Julin
Leif Kronqvist
Christer Levlin
Henrik Romar
Louis Wikblom
Börje Sandberg
Wolmar Strengell
ordförande
sekreterare
kassör
Henrik Romar har sedan 1996 fungerat som huvudredaktör för föreningens medlemsblad.
Föreningens årsmöte hölls på Byahemmet i Ytterjeppo 14.5.2011. De styrelsemedlemmar, som stod i tur att avgå, dvs Alf Julin, Louise Wikblom och Börje Sandberg blev
alla omvalda. Årsavgiften för år 2012 fastslogs till sju Euro (€ 7), i Sverige sjuttio
kronor (SEK 70) samt på annat håll i världen USD 10.
Sedan år 2006 har föreningen uppehållit en hemsida, som nu efter en viss omarbetning
kan hittas på adressen www.levala.fi. Arbetet med att omarbeta sidan har gjorts av
Christer Levlin, som också fortsättningsvis underhåller den. Översättning av sidans
texter till finska har utförts av Tuomo Härkönen.
Föreningens medlemsavgift har erlagts av ca 385 medlemmar, vilket innebär en långsam nedgång under de senaste åren. Föreningens ekonomi kan vid utgången av 2011
beskrivas på följande sätt:
Intäkter
- medlemsavgifter
1913 €
- försäljning av släktböcker
182 €
- räntor
8€
Totalt
2103 €
Utgifter
2031€
Överskott under 2011
72 €
Årsmöte
Levälä Släktförenings ordinarie
årsmöte hålls på Byahemmet i
Ytterjeppo lördagen den 12 maj
2012 kl 13.00. Vid mötet behandlas
de ärenden som nämnts i § 15 i
föreningens stadgar.
Banktillgångar 31.12.2010
3296 €
Banktillgångar 31.12.2011
3369 €
Föreningen disponerar alltså vid utgången av år 2011 ett kapital på 3369 €
Styrelsen
11
VUOSIKERTOMUS
VUODELTA 2011
Tulot
- jäsenmaksut
1913 €
Levälän Sukuseuran hallituksen ovat
vuonna 2011 muodostaneet seuraavat
henkilöt:
- sukukirjojen myynti
180 €
- korkoja
8€
Yhteensä
2103 €
Menot
2031 €
Vuoden 2010 ylijäämä
72 €
Jan-Erik Levlin
Ann-Mari Andersson
Tuomo Härkönen
Alf Julin
Leif Kronqvist
Christer Levlin
Henrik Romar
Louis Wikblom
Börje Sandberg
Wolmar Strengell
puheenjohtaja
sihteeri
Pankkisaldo 31.12 2010 3296 €
rahastonhoitaja
Pankkisaldo 21.12.2011
3369 €
Henrik Romar on vuodesta 1996
lähtien hoitanut seuran jäsenlehden
päätoimittajan tehtäviä.
Seuran pääoma on siis vuoden 2011
päättyessä 3369 €
Seuran vuosikokous pidettiin Ytterjeppon
Byahemmetilla 14.5.2011. Kokouksessa
valittiin uudellen erovuorossa olleet
Alf Julin, Louise Wikblom ja Börje
Sandberg. Vuoden 2012 jäsenmaksuksi
kokous määräsi seitsemän Euroa (€7),
Ruotsissa seitsemänkymmentä kruunua
(SEK 70) ja muualla maailmassa USD
10.
Hallitus
Vuodesta 2006 seura on ylläpitänyt
kotisivuston, joka nyt uudelleen
muokkauksen jälkeen löytyy osoitteesta
www.levala.fi. Sivuston uudistamistyön
on tehnyt Christer Levlin, joka myös
jatkaa sivujen ylläpitoa. Tuomo Härkönen
on kääntänyt sivut suomeksi.
Seuran jäsenmaksun on maksanut n. 385
jäsentä, mikä merkitsee jäsenmääärän
hidasta hiipumista viime vuosien
aikana. Tämän perusteella seuran
talous näyttää vuoden 2011 päättyessä
seuraavanlaiselta:
12
Vuosikokus
Levälän Sukuseuran varsinainen
vuosikokous pidetään Ytterjepon
kylän Byahemmetillä lauantaina
toukokuun 12. päivänä 2012 klo
13.00. Kokouksessa käsitellään
seuran sääntöjen 15 §:ssä mainitut
asiat.