Centralorganisationer

ARBETSRÄTT kod 3708
Ämnesstudier i arbetsrätt
Föreläsningar hösten 2015
Den kollektiva arbetsrättens grunder och
spelreglerna i anställningsförhållandet
UNDERVISNINGSUNDERLAG
professor Niklas Bruun
Den kollektiva arbetsrätten
Presentationens struktur
I
Inledning & särdrag i den finska kollektiva
arbetsrätten samt dess historia och internationella
kontext
II Kollektiv arbetsrätt
- kollektivavtal, tjänstekollektivavtal
- fredsplikt
- konfliktlösning och övervakning
- Samarbetslagen och samarbetsavtal
III Internationell arbetsrätt, särskilt med tanke på
kollektiv arbetsrätt
12.1.2017
1
Kursens målsättning
 Få studenterna att förstå hur
arbetsmarknadssystemet i Finland
fungerar och ge en allmän översikt
 Lära ut vilken roll den kollektiva
arbetsrätten har inom det
arbetsrättsliga normsystemet och hur
det samspelar med individuell arbetsrätt
 Känna till de viktigaste nationella och
internationella institutionerna inom
arbetsrätten
 Ge kunskap om norminnehållet i den
kollektiva arbetsrätten så att
studenterna självständigt med stöd av
lagboken kan lösa arbetsrättsliga
problem
 Fördjupa förståelsen av olika
uppfattningar om hur den kollektiva
arbetsrätten fungerar
 Något om tentlitteraturen
12.1.2017
2
I INLEDNING
NÅGRA TERMINOLOGISKA
KOMMENTARER
I Finland används ofta ett något mer
ålderdomligt svenskt lagspråk än i Sverige:
ARBETSAVTAL (työsopimus) =
anställningsavtal, tjänsteavtal
ANSTÄLLNING i Finland kan vara både
offentligrättslig (tjänsteman i kommun och
stat) eller privatanställd.
ARBETSFÖRHÅLLANDE
(TYÖSUHDE) = specialterm
MEDBESTÄMMANDE kallas i
FINLAND för SAMARBETE
(samarbetslagen)
12.1.2017
3
ARBETSMARKNADSORGANISATIONER
OCH DERAS STRUKTURER,
Centralorganisationer:
EK (Näringslivets centralorganisation)
FFC (SAK),
STTK = tjänstemannaorganisation
AKAVA = Akademikerorganisationen
Organisationsprinciperna:
Industriförbundsprincpen
Yrkesförbundsprincipen
Fackets organisationsstruktur:
Individuell medlem – lokal fackförening – fackförbund
(ofta nationellt) – facklig centralorganisation
Arbetsgivarna: Företagsmedlem – branschförbund centralorganisation
12.1.2017
4
ARBETSMARKNADSORGANISATIONER
FFC (SAK) (de viktigaste)
Teollisuusliitot
•Metallityöväen Liitto
•Paperiliitto
•Puu- ja erityisalojen liitto
•Rakennusliitto
•Suomen Elintarviketyöläisten Liitto SEL
•TEAM Teollisuusalojen ammattiliitto
Kuljetusalojen liitot
•Auto- ja Kuljetusalan Työntekijäliitto AKT
•Ilmailualan Unioni IAU
•Suomen Lentoemäntä- ja Stuerttiyhdistys SLSY
•Suomen Merimies-Unioni SM-U
•Veturimiesten Liitto
Julkisten alojen liitot
•Julkisten ja hyvinvointialojen liitto JHL
Yksityiset palvelualat
•Palvelualojen ammattiliitto PAM
•Suomen Huippu-urheilijoiden Unioni SHU
•Suomen Muusikkojen Liitto
•Teatteri- ja mediatyöntekijöiden liitto Teme
12.1.2017
5
ARBETSMARKNADSORGANISATIONER
STTK = tjänstemannaorganisation
Ammattiliitto Nousu
Ammattiliitto Pro
Erityisalojen Toimihenkilöliitto ERTO
Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty
Liiketalouden Liitto LTA
Mediaunioni MDU
Palkansaajajärjestö Pardia
Rakennusinsinöörit ja arkkitehdit RIA
Suomen Erityisteknisten Liitto SETELI
Suomen Konepäällystöliitto SKL
Suomen Laivanpäällystöliitto SLPL
Suomen lähi- ja perushoitajaliitto SuPer
Suomen Palomiesliitto SPAL
Tehy
6
Vakuutusväen Liitto VvL
AKAVA = Akademikerorganisationen
12.1.2017
ARBETSMARKNADSORGANISATIONER
AKAVA = Akademikerorganisationen
Till Akava hör 35 förbund, som sammanlagt har över
500.000 medlemmar
Akavas organisationsprincipär yrkes- och
examensbaserad:
Juristförbundet
Ekonomförbundet
Professorsförbundet
Läkarförbundet
Lärarförbundet OAJ mfl.
7
12.1.2017
ARBETSMARKNADSORGANISATIONER
Centralorganisationer:
EK (Näringslivets centralorganisation)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Apteekkien Työnantajaliitto (kuuluu Kaupan liittoon)
Autoalan Keskusliitto (kuuluu Kaupan liittoon)
Autoliikenteen Työnantajaliitto
Elintarviketeollisuusliitto ry
Energiateollisuus ry
Finanssialan Keskusliitto
Graafinen Teollisuus (kuuluu Viestinnän Keskusliittoon)
Henkilöstöpalveluyritysten Liitto
Kaupan Liitto
Kemianteollisuus ry
Kenkä- ja Nahkateollisuus ry (kuuluu Kemianteollisuuteen)
Kiinteistöpalvelut ry
Kulutustavararyhmä
Kumiteollisuus ry (kuuluu Kemianteollisuuteen)
Logistiikkayritysten liitto
Lääketeollisuus ry (kuuluu Kemianteollisuuteen)
Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry
Metsäteollisuus ry
Muoviteollisuus ry (kuuluu Kemianteollisuuteen)
Palvelualojen työnantajat PALTA ry
12.1.2017
8
ARBETSMARKNADSORGANISATIONER
Centralorganisationer:
EK (Näringslivets centralorganisation)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Palvelualojen työnantajat PALTA ry
Puusepänteollisuus ry
Rakennusteollisuus RT ry
Rannikko- ja Sisävesiliikenteen Työnantajaliitto RASILA ry
Satamaoperaattorit ry
Sivistystyönantajat
Sosiaalialan Työnantajat ry
Suomen Huolintaliikkeiden Liitto (kuuluu PALTAan)
Teknokemian Yhdistys ry (kuuluu Kemianteollisuuteen)
Teknologiateollisuus ry
Terveyspalvelualan Liitto ry
Tekstiili- ja vaatetusteollisuus (kuuluu Kulutustavararyhmään)
Tekstiilihuoltoliitto (kuuluu Kulutustavararyhmään)
Viestinnän Keskusliitto ry
Yleinen Teollisuusliitto YTL
Ympäristöyritysten Liitto (kuuluu Kemianteollisuuteen
12.1.2017
9
ARBETSMARKNADSORGANISATIONER
OCH DERAS STRUKTURER,
Fackets
organisationsstruktur:
Arbetsgivarna:
Facklig centralorganisation
Arbetsgivarcentralorganisation EK
(AKAVA, STTK, FFC (SAK)
fackförbund (ofta nationellt)
branschförbund
lokal fackförening
branschförbund
företagsmedlem
(enskild arbetsgivare)
individuell medlem
(enskild arbetstagare)
12.1.2017
10
NORMERINGSSTRUKTUR
ARBETSRÄTTEN SOM SYSTEM 2
Lagstiftning: kollektivavtalslagen, SemesterL, …
Kollektivavtal
ag — anställningsförhållande (työsuhde)—at
Lagstiftning,
JämställdhetsL, ArbetstidsL, SemesterL, etc.
12.1.2017
11
KONFLIKTLÖSNING, DOMSTOLAR
Allmänna domstolar
Specialdomstolar
Tingsrätt
Arbetsdomstolen
– kollektivavtalstvist
– exklusiv kompetens
en enda instans
– intresserepresentation
Hovrätt
Högsta domstolen
(Arbetsrådet)
(Försäkringsdomstolen)
EG domstolens roll
12.1.2017
12
HISTORIA - en skiss
I skuggan av det ryska riket
1.
”Industrial take-off" 1870-1880 (1884
Helsingfors arbetarförening)
2.
Landsomfattande centralorganisationer 1907
3.
Arbetsavtalsförhållande, ”fri arbetstagare” 
4.
Ökande intervention, lag och kollektivavtal 
Återgång till statusförhållande?
At / ag position  rättigheter och skyldigheter
i anställningsförhållandet
12.1.2017
13
HISTORIA - en skiss 2
1.
1907 - 1914 Framväxande
kollektivavtalsavtalsförhållanden
2.
1917 – 1919 Rysk revolution, Finskt
inbördeskrig och självständighetsförklaring
3.
1920- 1939 Svag arbetarrörelse ingen formell
kollektivavtalsverksamhet, många fackföreningar
upplöstes (och kommunistiska organisationer var
förbjudna) men
Lag om arbetsavtal 1922
Lag om kollektivavtal 1924 (Sinzheimers lagförslag)
Lag om medling i arbetstvister 1925
12.1.2017
14
HISTORIA - en skiss 3
1939 – 1944 II världskriget
1.
Finskt vinterkrig 39-40 och fortsättningskrig 41-44
1946 – 1968
2.
Ett nordiskt kollektivavtalssystem infördes ”uppifrån”
Intern splittring inom arbetarrörelsen. Ny
kollektivavtalslag 1946.
3. 1968 – 1994 Inkomstpolitikens tidevarv,
arbetsrätten moderniserades
Ny arbetsavtalslag 1970, facklig samgång, arbetsgivare
uppbär medlemsavgifter
4. 1995Finland med i EU
tryck på mer flexibilitet:


12.1.2017
lokala betoningar i kollektivavtalssystemet
Individuell flexibilitet – på ag-/at-villkor,
Vem flexar och varför?
15
ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM
Lagstiftning
– tvingande
Omfattande: Arbetsavtalslagen 2001 mfl.
– dispositiv
– semidispositiv
Kollektivavtal
– dispositiva bestämmelser
– semidispositiva
Allmänt bindande kollektivavtal
Grundrättigheternas betydelse
12.1.2017
16
ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 2
Hierarki vid normkollission
1 Absoluta lagregler
2 Bestämmelser i kollektivavtal – KollavtL
3 Bestämmelser i ett allmänt bindande kollektivavtal –
ArbavtL 2:7
4 Tvingande lagregler, men undantag kan med stöd av
lag göras med kollektivavtal, semidispositiva
lagbestämmelser
5 Samarbetsavtal och i samarbetsförfarande beslutade
arbetsreglementen
6 Arbetsavtalets villkor
7 Dispositiva lagbestämmelser
8 Sedvanerättsliga normer
9 Arbetsgivarens föreskrifter, direktiv
12.1.2017
17
ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 3
Normhierarkin relevant då två bestämmelser från
skilda källor kolliderar: högre norm går före lägre.
Ex: Arbetsgivaren lovar vid nyanställning 6 veckors
semester, enligt lag en vecka, enligt kollektivavtal2
veckor.
MEN, förmånlighetsprincipen som ett undantag
Lägre norm framom högre, förutsatt att den lägre
normen ger ett för arbetstagaren fördelaktigare
resultat
• Objektiv bedömning, förutsätter mätbar
förmånlighet
• jämförelse villkor för villkor
• enskild norm “byts ut”
12.1.2017
18
II KOLLEKTIVAVTALSRÄTT
KOLLEKTIVAVTAL (työehtosopimus)
- historia samt avtalssystem
minimiarbetsvillkor
Ag-förb.-------kollektivavtal----------At-förb.
arbete
relativ arbetsfred (työrauha)
Kollektivavtalet – ett “köpavtal”
12.1.2017
19
KollavtL (työehtosopimuslaki, TESL)
Formkrav - skriftligt, 2 §
Ikraftträdande
Förutsättningar
Objekt, regleringskompetensen 1 §
(säännöstämiskompetenssi)
1.
Arbetsavtalsfrågor
2.
villkor i arbetsförhållanden i övrigt
Ex. Förtroendemans ställning
Förhandlingsordning
Arbetsmiljöbestämmelser
Uppbärande av fackliga medlemsavgifter
Regleringskompetensen
•
ej arbetsfred utöver 8 §
•
ej skyldigheter för at utöver löntagarrollen
12.1.2017
20
KOLLEKTIVAVTAL
PARTER 1 §
Ag: en eller flera agivare/registrerade ag-föreningar
At: en eller flera registrerade at-föreningar
BUNDNA AV Kollavt, 4 §
• parterna + “senare anslutna”
• partsförenings medlemsförening
• enskilda medlemmar i ovan nämnda
ODELBARHETSPRINCIPEN
TIDSPRIORITETSPRINCIPEN
12.1.2017
21
KOLLEKTIVAVTAL
Olika typer av villkor
VILLKOR SOM GÄLLER FÖR DEM SOM
INGÅTT AVTALET=AVTALSPARTERNA
(ofta fackförbunden)
Obligatoriska villkor (hur länge är avtalet i kraft,
när kan det sägas upp etc)
Vilkor som gäller mellan dom som är bundna
(i arbetsavtal eller arbetsförkållanden i övrigt)
Normativa villkor
Normbestämmelser (lön arbetstid mm)
Solidariska villkor (förtroendemän, innehållning av
medlemsavgifter för fackförbundet från
medlemmarnas löner etc)
12.1.2017
22
VEM BLIR BUNDEN?
 En arbetsgivare, som är medlem i
arbetsgivarförbundet, som ingått
kollektivavtalet och som verkar inom
kollektivavtalets tillämpningsområde
 En arbetstagare som arbetar hos en
bunden arbetsgivare (oberoende av om
han eller hon är fackligt ansluten).
12.1.2017
23
HUR ÖVERVAKAS OCH
FÖRVERKLIGAS AVTALET?
 ARBETSDOMSTOLEN HAR
YTTERSTA MAKT ATT TILLÄMPA
OCH TOLKA AVTALET
 DOMSTOLEN KAN AVGÖRA
FRÅGOR OM PÅFÖLJDER VID
BROTT MOT AVTALET SAMT
TVISTER OM AVTALETS
TOLKNING
 DOMSTOLEN KAN OCKSÅ I VISS
FALL GE UTLÅTANDEN TILL
ALLMÄNNA DOMSTOLAR I FALL
SOM GÄLLER INNEHÅLLET I
KOLLEKTIVAVTAL
12.1.2017
24
ARBETSGIVARES PLIKTANSVAR
(KOLLAVT § 7)
 Ett slags skadeståndsansvar (högst ca.
30.000 euro)
 Kan genom avtal ändras eller ersättas
med andra påföljder
 Förutsättningarna för ansvar:
- Arbetsgivaren har brutit mot en
normbestämelse (det räcker inte med
hot etc)
- Arbetsgivaren borde ha varit medveten
om bestämmelsens innebörd
12.1.2017
25
Olika typer av kollektivavtal
Förbundsavtal
(Riksomfattande) förbund sluter avtal
Lokala avtal
Självständigt lokalt avtal
På delegation baserat lokalt avtal:
- Avvikande överenskommelse
- Frågor som hänskjutits att överenskommas lokalt
- Öppen delegation
- Skyldighet att avtala
- Bestämmelser om förfarandet (lokalt avtal bör
uppfylla vissa villkor, godkännas centralt mm)
Offentliga sektorn: Tjänstekollektivavtal
12.1.2017
26
Kollavt. forts.
Automatisk och tvingande verkan
• Kollektivavtalsvillkor framom arbetsavtalsvillkor, 6
§
• men förmånlighetsprincipen…
• ag kan inte till at.s nackdel sätta arb.avt. framom
koll.avt.
Automatisk
• koll.avt. träder i kraft
 automatisk skyldighet att tillämpa koll.avt.
• retroaktiva löneförhöjningar möjliga
Bundenhet och den vilda at:s ställning ...
Kollektivavtalets efterverkan (jälkivaikutus)
12.1.2017
27
Kollektivavtalets efterverkan (jälkivaikutus)
Vad gäller under mellanperioden, då ett
kollektivavtals giltighetsperiod upphört, menb
ett nytt kollektivavtal inte ännu trätt i kraft.
HUVUDREGEL: Avtalets materiella
normbestämmelser blir i kraft – däremot inte
påföljder och sanktioner. Se ex.
HD 2007:55 Fråga om lönetillägg som
baserats på efterverkan av ett företagsspecifikt
kollektivavtal. ( Kysymys palkanlisiä koskevan
yrityskohtaisen työehtosopimuksen jälkivaikutuksen
päättymisestä. Työnantaja ei ollut sopimuksettoman tilan
aikana ilmoittanut ammattiosastolle, että se aikoi lopettaa
lipunmyynti- ja kolarittomuuspalkkioiden maksamisen
sitten, kun valtakunnallinen työehtosopimus oli tullut
voimaan. Yrityskohtaiseen työehtosopimukseen
perustuneita valtakunnallisia työehtosopimusta
edullisempia työehtoja ei ollut koskaan ennenkään
lopetettu, vaikka yrityskohtaisen työehtosopimuksen
voimassaolo oli ollut välillä lakanneena.)
12.1.2017
28
STREJKRÄTTEN ENLIGT LAG
 Baserar sig på föreningsfriheten
(grundlagen 13.2)
Europeiska konventionen om
grundläggamde
mänskorättigheter art. 11
rättspraxis: DEMIR &
BAYKARA, ENERJi
ILO-konventionerna 87 och 98
EU:s stadga om de
grundläggande rättigheterna art.
28
12.1.2017
29
FINSK REGLERING
UNDER AVTALSLÖST TILLSTÅND:
 Medling genom riksförlikningsman
 Anmälningsskyldighet för part som
tänker vidta arbetsinställelse
 Skyldighet att meverka vid förlikning
 Rätt för riksförlikningsman att skjuta
fram konflikten 2 veckor för att
möjliggöra förlikning
 Kan avge förlikningsförslag
 Parterna kan ej tvingas till avtal
12.1.2017
30
FINSK REGLERING 2
:FREDSPLIKT DÅ KOLLEKTIVAVTAL
ÄR I KRAFT:
 Passiv fredsplikt (förbud att inleda
stridsåtgärd)
 Aktiv fredsplikt
(övervakningsskyldighet)
 Vilka är bundna vid fredsplikt:
a) Föreningarna
b) Arbetsgivarna
c) Inte enskilda arbetstagare
Arbetsfredsplikten är lagbaserad
12.1.2017
31
FINSK REGLERING 2
VAD UTMÄRKER EN STRIDSÅTGÄRD:
 Kollektiv påtryckningsåtgärd
 Kan förverkligas genom att endast en
arbetstagare förverkligar den
 Syftet att utöva påtryckning mot
motparten
a) Krav, hot
b) Samband med aktuell konflikt
12.1.2017
32
FINSK REGLERING 2
VAD UTMÄRKER EN olaglig stridsåtgärd?
 En stridsåtgärd har vidtagits
 Den riktar sig mot en bestämmelse i
kollektivavtalet eller mot avtalet i dess
helhet
 Åtgärden har vidtagits av en facklig
organisation
12.1.2017
33
FINSK REGLERING 3
NÄR KAN EN STRIDSÅTGÄRD VARA
TILLÅTEN UNDER AVTALSPERIODEN,
DVS DÅ KOLLEKTIVAVTAL ÄR I
KRAFT?
 Sympatiåtgärder
 Politiska åtgärder
 Åtgärden har icke vidtagits av en facklig
organisation och denna ha inte brutit
mot sin övervakningsskyldighet
12.1.2017
34
FINSK REGLERING 3
NÄR KAN EN STRIDSÅTGÄRD VARA
TILLÅTEN UNDER AVTALSPERIODEN,
DVS DÅ KOLLEKTIVAVTAL ÄR I
KRAFT?
 Sympatiåtgärder (men inte för att stöda
en olaglig primäråtgärd)
 Politiska åtgärder
 Åtgärden har icke vidtagits av en facklig
organisation och denna ha inte brutit
mot sin övervakningsskyldighet
12.1.2017
35