Manual för genomförande av AFU 2015

Transcription

0 (51)
Datum
2015-10
Aktivitetsförmågeutredning 2015
Manual för genomförande av
Aktivitetsförmågeutredningar (AFU)
Klargörande undersökning
Medicinska förutsättningar för arbete
Uppdaterad version 2015-10-08
1 (51)
Datum
2015-10
Innehåll
Manualens syfte, innehåll och användande ..........................................................................................3
1. Moment som ingår i utredningen .................................................................................................3
2. Klargörande undersökning ...........................................................................................................4
2.1 Bedömningen och bedömarrollen .............................................................................................. 4
2.2. Undersökningssituationen .........................................................................................................5
2.3. Anamnes ....................................................................................................................................6
2.4 Funktionsnedsättning (observationer och undersökningsfynd) .................................................6
2.5 Substansintag (läkemedel, alkohol, tobak, övriga substansintag) .............................................7
2.6 Utredningens steg .......................................................................................................................7
2.7 Klargörande intervju ..................................................................................................................7
2.8 Basal kroppsundersökning .........................................................................................................8
2.9 Psykiatrisk intervju .....................................................................................................................8
2.10 Endast relevant information ska finnas med i underlaget........................................................9
2.11 Förmåga till aktiviteter i dagligt liv .........................................................................................9
2.12 Medicinsk prognos för funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar ........................10
2.13 Tolk- och språkfrågor.............................................................................................................10
3. Utvidgad undersökning ..............................................................................................................10
3.1 När är en utvidgad undersökning befogad? .............................................................................10
3.2 Testmetoder vid utvidgad undersökning ..................................................................................12
3.2.1 Psykologiska test ...............................................................................................................12
3.2.2 Sjukgymnastiska/fysioterapeutiska test .............................................................................14
3.2.3 Arbetsterapeutiskt test .......................................................................................................15
3.3 Att integrera informationen från utvidgad undersökning ........................................................16
4. Bedömning och värdering av förmågor till aktivitet ......................................................................16
4.1 Förmågeprofil .......................................................................................................................... 16
4.2 Deskriptorer ............................................................................................................................. 17
4.3. Medicinska förutsättningar för arbete och den försäkrades syn på möjligheter till arbete ...17
4.3.1 Den försäkrades uppfattning om bedömningen av medicinska förutsättningar för arbete
och den försäkrades syn på möjligheter till arbete ....................................................................17
4.4 ICF-kod i förmågeprofilerna ....................................................................................................18
5. Efter undersökningen .....................................................................................................................20
5.1 Uppföljande möte .....................................................................................................................20
5.2 Journalanteckningar ................................................................................................................20
5.3 Behov av ytterligare eller annan vård ......................................................................................20
Bilaga 1. Intervjumanual självrapporterad förmåga ...........................................................................21
Bilaga 2. Basal kroppsundersökning ..................................................................................................33
Bilaga 3. Psykiatrisk intervju .............................................................................................................35
Bilaga 4. Deskriptorer ........................................................................................................................38
Bilaga 5. Ifyllnadsanvisningar till blanketten ....................................................................................45
”Bedömning av medicinska förutsättningar för arbete” .....................................................................45
Bilaga 6. Följdfrågor från ISM- formuläret Självskattat utmattningssyndrom, (s-USM) och
Socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom .............................................................................50
2 (51)
Datum
2015-10
Ändringar i Manual för genomförande av Aktivitetsförmågeutredningar
(AFU)
Från och med den 8 november 2015 finns en uppdaterad version av blanketten 7269.
Nedan kan du läsa om vilka förändringar som är gjorda i blanketten.
Inför en AFU
När handläggaren på Försäkringskassan beställer en AFU bifogas en kort sammanställning
bestående av:
 Känd sjukskrivningshistorik
 Grad av sjukskrivning
 Om den försäkrade är anställd eller arbetslös
 Arbetsuppgifter om den försäkrade har en anställning
Om läkarutlåtande om hälsotillstånd och/eller en SASSAM-kartläggning finns i ärendet så
bifogas dessa handlingar beställningen.
Förändringar i blanketten
Fält 3
Här anges ”Sammanfattande sjukhistorik”. Observera att det ska vara kort sjukhistorik och det
som ska anges är sådant som har påverkan på aktuellt sjukfall.
Fält 4
”Funktionsnedsättningar” anges som en del av "Sjukdomsbild”.
I denna uppdaterade version baseras det som anges under ”Funktionsnedsättningar” på
observationer och på undersökningsfynd. Fältet ”Observationer” som fanns i den tidigare
versionen är således borttaget och observationer är i denna version en komponent på vilken en
bedömning av funktionsnedsättningar baseras på.
Fält 4
”Substansintag” anges som en del av ”Sjukdomsbild”. Här anges ordinerade läkemedel, alkohol,
tobak och övriga substansintag. Substansintag kan på olika sätt påverka individens
funktionsförmåga samt även påverka eventuellt framtida rehabiliteringsinsatser, och det är
därför av största vikt att aktivt fråga om aktuellt substansintag – där såväl farmaka, alkohol och
övriga substanser ingår. Läs mer om detta på sidan 6 i manualen.
Wimi 2005 FK90010_003_G
Fält 7
”Medicinsk prognos för funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar” anges i ett eget fält.
Uppgifter om prognos fanns i den tidigare versionen av blanketten som en del av fält 4,
”Sjukdomsbild”, men är nu flyttat.
3 (51)
Datum
2015-10
Manualens syfte, innehåll och användande
Manualen syftar till att i detalj beskriva hur en aktivitetsförmågeutredning (AFU) ska genomföras.
Detta för att säkra att utredningarna genomförs enhetligt. En hög grad av enhetlighet är en av
metodens grundstenar.
Manualen innehåller en sammanfattande uppräkning av de moment som ingår, en beskrivning av
den klargörande undersökningen (inklusive den klargörande intervjun), ifyllandet av det medicinska
utlåtandet samt en beskrivning av hur återkoppling till den försäkrade ska ske.
Manualen är upplagd så att metoden och de olika delmomenten beskrivs i den ordning de ska
genomföras. Detaljerade beskrivningar av hur de olika momenten ska redovisas i särskilda bilagor.
Dessa måste studeras och följas för att AFU ska bli korrekt och enhetligt genomförd.
Aktivitetsförmågeutredning är i juridisk mening hälso-och sjukvård och regleras av hälso-och
sjukvårdslagen, patientdatalagen, patientsäkerhetslagen och offentlighets- och sekretesslagen.
1. Moment som ingår utredningen
Bedömaren ska
1) Innan mötet med den försäkrade:
- kalla den försäkrade till undersökning
- studera befintligt medicinskt underlag samt självrapporterad förmåga
- förbereda en undersökningsstrategi
- vid behov tillse att tolk finns tillgänglig vid undersökningstillfället
2) vid, eller i anslutning till, undersökningstillfället:
- gå igenom och samtala kring innehållet i självrapporterad förmåga med den försäkrade
- genomföra basal kroppsundersökning
- genomföra psykiatrisk intervju
- klargöra innehåll och slutsatser i undersökningen för den försäkrade
- lämna möjlighet för den försäkrade att ge sin syn på bedömningen
- informera den försäkrade om ärendets fortsatta hantering
- upprätta journalanteckningar
- vid angeläget behov av fortsatt utredning/ behandling efter samtycke kontakta behandlande
läkare
3) i vissa fall fatta beslut om och genomföra utvidgat utredningsmoment:
- identifiera om nödvändig information saknas och ta ställning till om tillgängliga test i en
utvidgad undersökning kan förväntas fylla detta behov
- boka in och arrangera sådan undersökning med den försäkrade och med fysioterapeut,
psykolog eller arbetsterapeut
4 (51)
Datum
2015-10
- integrera den kompletterande informationen i underlaget
4) efter slutförd utredning:
- fylla i och till Försäkringskassan inkomma med intyget ”Bedömning av medicinska
förutsättningar för arbete och den försäkrades syn på möjligheter till arbete.”
2. Klargörande undersökning
Den klargörande undersökningen utgår från den information som finns i självrapporterad förmåga
och i befintliga medicinska underlag (aktuella läkarintyg och eventuellt läkarutlåtande om
hälsotillstånd) 1 samt i övriga handlingar som exempelvis SASSAM-kartläggning och/eller
dokumentation från avstämningsmöte i de fall sådana handlingar finns i aktuellt ärende. Den
klargörande undersökningen består av 1) en klargörande intervju där självrapportens uppgifter
fördjupas och nyanseras, 2) observation av psykisk och kroppslig status, 3) basal
kroppsundersökning och 4) psykiatrisk intervju.
Den klargörande undersökningen ska ske med en hög grad av enhetlighet. Samtliga försäkrade som
genomgår en AFU ska garanteras en undersökning med samma kvalitet och förutsättningar. Detta
innebär exempelvis att undersökningen ska genomföras i den ordning och med det innehåll som
anges i manualen.
2.1 Bedömningen och bedömarrollen
Undersökningen syftar till att komma fram till en beskrivning av den försäkrades medicinska
förutsättningar för aktivitet (inte att upprepa tidigare sjukhistoria, bedöma nuvarande vårdstrategi
eller liknande). Detta måste entydigt och tydligt klargöras för den försäkrade. Om den försäkrade,
genom kommentarer, frågor eller på annat sätt visar tecken på att misstolka undersökningens syfte
och förutsättningar är det den bedömande läkares ansvar att förtydliga detta.
Syftet är att klargöra hur förutsättningarna för aktivitet och i förlängning arbete ser ut.
Undersökningssituationen kan antas erbjuda anspänning för både bedömare och den som ska
bedömas. Det är naturligt att den försäkrade kan vara osäker och frågande, men ställer även krav på
bedömaren. Det kan exempelvis upplevas som svårt att ibland behöva stå för en professionell
uppfattning som avviker från den försäkrades. Bedömaren måste dock vara tydlig med att hans eller
hennes uppdrag är att avge en egen professionell bedömning. I detta ligger ett ansvar att klargöra de
olika roller som bedömande läkare respektive Försäkringskassan har, och att vid behov ge den
försäkrade en bild av på vilket sätt den aktuella undersökningen ingår i en försäkringsmedicinsk
process.
Det är mycket viktigt att klargöra för den försäkrade att de svar som han eller hon avgett i
”självrapporterad förmåga” är en av flera utgångspunkter för undersökningen. Den försäkrade
måste förstå att det åligger den undersökande läkaren att pröva och värdera validiteten i de svar som
1
I undantagsfall kan läkaren ha behov av ytterligare information, exempelvis journalkopior. Sådant material kan
inhämtas av utredande enhet med den försäkrades godkännande, alternativt inhämtas av Försäkringskassan.
5 (51)
Datum
2015-10
lämnats. Särskilt när den försäkrades uppfattning inte har stöd i de medicinska underlagens
funktionsangivelser. Det måste råda öppenhet och ärlighet kring att den försäkrades bild kan skilja
sig från den professionella bild, baserad på medicinsk kunskap och objektiv information, som det är
bedömande läkares ansvar att förmedla. Det är den bedömande läkarens slutliga bedömning som
ska anges i intyget!
2.2. Undersökningssituationen
Kvaliteten i bedömningen beror i betydande utsträckning på kvaliteten i undersökningssituationen.
Det är därför av vikt att denna så långt möjligt är standardiserad. Några krav som ställs på
bedömaren är:
a) att säkra en avspänd och respektfull situation. I detta ingår en ömsesidig presentation och
inledande socialt ”småprat”, en utförlig information om undersökningsproceduren och vad den
förväntas leda till. Det är ofta på sin plats att klargöra skillnaden gentemot en ”vanlig”
läkarundersökning. Den bedömande läkaren bör vidare betona att den försäkrade när som helst kan
avbryta med frågor eller synpunkter. Till introduktionen hör också en resumé av den information
om den försäkrade som bedömaren redan har. Det materialet ska bedömaren ha läst in sig på dagen
innan mötet. Det är en styrka att inte behöva läsa innantill i materialet vid själva
undersökningstillfället.
b) att ta tillvara naturliga observationsmöjligheter och att inta en nyfiket frågande och öppet
reflekterande hållning. Det ingår i bedömarens uppgift att nyttja observationstillfället som själva
mötet ger. Observerbara faktorer kan vara hur den försäkrade hanterar av - och påklädning, att sätta
sig på besöksstolen, behålla koncentration under samtalet, etc. Att ta fasta på observationstillfället
som mötet ger är inte och ska inte vara någon form av ”dold agenda”. Tvärtom bör observationerna
öppet kommenteras i stil med: ”Jag ser att … och tolkar det som att… ” kan vara delar i en mening
som bekräftar, fördjupar eller motsäger annan information som finns. Den sortens närvaro bidrar till
tydlighet om vad undersökningen går ut på, samtidigt som den försäkrade ska uppfatta att han eller
hon står i centrum för bedömarens uppmärksamhet. Ett öppet reflekterande ger också den
försäkrade en möjlighet att bestrida eller nyansera reflektionen.
c) ge akt på, namnge och analysera de egna känsloreaktionerna i mötet med den försäkrade. Detta
ger ofta ett bra stöd i värderingen och problemanalysen av patientens uppgivna aktivitetsförmåga.
Denna metod finns beskriven i vetenskapliga artiklar om läkares bedömningar i
sjukskrivningskonsultationer 2.
Bedömningssituationen har ett antal mer eller mindre formella moment. Det ingår i bedömarens
uppgift att med social smidighet knyta samman dessa bl.a. med hjälp av individuellt anpassade
frågor som bidrar med fördjupande information samtidigt som undersökningen avdramatiseras och
den försäkrades delaktighet stärks. Dessa frågor kan handla om den försäkrades familj
2
1.Engblom M, Rudebeck CE, Englund L, Norrmén M. Inte läkarens bord – ett vanligt dilemma
i sjukskrivningskonsultationer. Läkartidningen 2005;102:3666-74.
2.Engblom M, Rudebeck CE, Englund L, Norrmén G. Dilemmas experienced by physicians in their sick listing
practice. . European Journal of Public Health 2006; vol 16 suppl 1: s17. 2006;16 suppl 1:17.
3.Engblom M, Alexandersson K, Englund L, Norrmén M, Rudebeck CE. When physicians get stuck in sick-listing
consultations– a qualitative study of categories of sick-listing dilemmas. Work 2010; 35:137-42.
6 (51)
Datum
2015-10
(ensamstående, gift, sambo, barn, antal, ålder, särskilda omsorgsåtaganden, etc.), om boende
(lägenhet, villa/radhus, storlek, våning, hiss, modernt/omodernt, trappor, trädgård, underhåll etc.),
om kommunikation och vardagsresor (avstånd till service såsom daghem, skola, bank, sjukvård,
dagligvaruaffärer, allmänna färdmedel, personer i det sociala nätverket, körkort, allmänna
färdmedel, turtäthet etc.), om utbildning/arbetsliv, om vardagligt socialt liv (husdjur,
föreningsaktivitet, hobbys, etc.), om vardagliga vanor (en vanlig dag, aktiviteter vid olika tillfällen
på dygnet etc.). Frågorna syftar till att ge den försäkrade möjlighet att beskriva hur vardagen
fungerar och är en del av underlaget för den avslutande försäkringsmedicinska analysen och
rimlighetsprövningen utifrån kopplingen diagnos-funktion-aktivitetsförmåga.
2.3. Anamnes
Även om diagnostik och behandling inte är i fokus ingår anamnes som en naturlig del av
undersökningen. Den information som anamnesen innehåller ska på sedvanligt sätt ingå i de
journalanteckningar som upprättas. Anamnesens innehåll ska dock inte återges i AFU-intyget! I
intyget anges bara information som är av direkt betydelse för bedömning av aktivitetsförmåga. Det
betyder att endast mycket kortfattade slutsatser i direkt relation till aktuell diagnos är relevant.
I AFU-intyget finns dock utrymme för att ange kort sjukhistorik. Det som ska anges här är sådant
som har påverkan på det aktuella sjukfallet.
2.4 Funktionsnedsättning (observationer och undersökningsfynd)
Funktionsnedsättning är enligt Socialstyrelsens definition en nedsättning av fysisk, psykisk eller
intellektuell funktionsförmåga, och baseras här i AFU på aktuella observationer och
undersökningsfynd. En naturlig del av undersökningen är läkarens observation av psykisk och
kroppslig status. Faktorer som normalt relativt lätt kan observeras är den försäkrades allmänna
psykiska mönster; social närvaro, uppmärksamhet, formell och emotionell kontakt,
verklighetsförankring, stämningsläge, uppmärksamhet etc. Det som skall observeras och
kommenteras är sammanfattningsvis:




Kroppsbyggnad och rörelsemönster
Formell och emotionell kontakt
Stämningsläge och koncentration
Medverkan i undersökning och samtal
Mer direkt kopplat till den basala kroppsundersökningen och den psykiatriska intervjun kan basalt
somatiskt status anges som ”Undersökt u.a. undantaget….” och basalt psykiskt status kan anges
som ”Undersökt u.a. undantaget….”
Funktionsnedsättningar inkluderar av bedömande läkare trovärdigt medicinskt värderade direkta
och indirekta slutsatser om funktion. Inkluderar inte angivna funktionsnedsättningar som avviker
från medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet.
7 (51)
Datum
2015-10
2.5 Substansintag (läkemedel, alkohol, tobak, övriga substansintag)
Samtliga läkemedel/substanser ska redovisas med angivelser av doser/dag. Ge akt på att det kan
skilja mellan ordinerade läkemedel och de läkemedel som individen faktiskt tar varje dag, fråga
aktivt ”vilka mediciner har du tagit senaste veckan…”. Om behovsmedicinering ordinerats anges
hur mycket av detta som tas dagligen. Alkohol redovisas i AUDIT-poäng. Tobak redovisas i
förbrukning/dag. Om det föreligger hög förbrukning av substansintag bör det framgå i den
sammanfattande prognosbedömningen (fält 7 i blankett FK 7269). Om aktuellt substansintag
bedöms medföra påverkan på aktuellt funktionstillstånd och aktivitetsbegränsningar, ska det
tydliggöras hur detta i så fall påverkar prognosen framöver.
2.6 Utredningens steg
AFU har som uttalad ambition att få till stånd en långt gående standardisering och enhetlighet. Detta
i första hand för att garantera samtliga försäkrade som genomfår AFU en undersökning av likvärdig
kvalitet men också för att skapa förutsättningar för att säkra och gradvis utveckla metodens validitet
och reliabilitet. Detta innebär att stegen klargörande intervju, basal kroppsundersökning och
psykiatrisk intervju ska genomföras och att intervjun skall genomföras före de två andra
undersökningarna. Då besvärsbilden tydligt är av enbart somatisk karaktär genomförs dock inte
psykiatrisk intervju, se vidare under punkt 2.9.
2.7 Klargörande intervju
Intervjun ska inriktas på att spegla och fördjupa innehållet i självrapporten och befintliga
medicinska underlag samt fylla ut eventuella luckor till en fullständig bild. Det finns en speciell
intervjuguide till stöd för detta. Intervjuguiden till den klargörande intervjun återfinns som bilaga
1 till denna manual.
Intervjuns viktigaste syfte är att klargöra den försäkrades förmågor med utgångspunkt från
självrapporterad förmåga för att kunna bestämma nivåer utifrån de deskriptorer som tagits fram.
Den försäkrades uppfattning om sina förmågor kan skilja sig en hel del från den undersökande
läkarens professionella uppfattning. Extremsvar avseende förmågor (t.ex. ett eller flera ”Nej, inte
alls-svar”) måste exempelvis alltid noga följas upp utifrån rimlighet och den logik som kopplingen
diagnos-funktion-aktivitetsförmåga anger. Det är i slutändan alltid bedömningsläkarens uppfattning
som ska anges.
I de fall bedömande läkares medicinska bedömning skiljer sig från den försäkrades ska detta
kommuniceras till den försäkrade. På avsedd plats i blanketten anges att den försäkrade inte
håller med om beskrivningen.
Intervjufrågorna syftar till att fördjupa lämnad information med detaljer och nyanser, fylla
informationsluckor, klargöra diskrepanser och svagheter, samt att verifiera att den försäkrade förstår
innebörden i lämnade uppgifter. Man kan till exempel fråga hur besvären yttrar sig, hur de varierar
etc. Om den försäkrade uppgett att han eller hon tror sig kunna återvända till det aktuella arbetet är
det särskilt viktigt att klargöra en ungefärlig tidpunkt för när detta kan ske och att efterfråga vad det
är den försäkrade baserar sin uppfattning på. Ofullständigt eller uppenbart ologiskt besvarade frågor
8 (51)
Datum
2015-10
i självrapporten adresseras. Om den försäkrade kryssat för mer än ett svarsalternativ ska det
klargöras vilket av alternativen som ligger närmast den försäkrades uppfattning. Diskrepanser
mellan uppgivna besvär och aktivitetsprofiler adresseras liksom diskrepanser mellan olika
förmågor. Frågor som syftar till att verifiera att den försäkrade förstår innebörden i lämnade
uppgifter kan handla om att vid tveksamhet klargöra att svaren på de områden där den försäkrade
inte angett några svårigheter är korrekta.
2.8 Basal kroppsundersökning
I den klargörande undersökningen ska en begränsad basal kroppsundersökning ingå. Detta av flera
skäl. Ett är en uttalad ambition att undersökningarna ska vara standardiserade. De underlag som
Försäkringskassan fattar beslut utifrån ska vara framtagna på ett likartat sätt och ha så likartad
kvalitet som möjligt. Ett annat skäl är att undersökningen inte har som primärt syfte att skapa bilder
av oförmåga utan bilder av förmåga. Dessutom syftar den till att tidigare ouppmärksammade
uppenbara sjukdomsindikatorer inte missas.
Undersökningens fokus ligger vid fysisk styrka och rörlighet, fysisk uthållighet och vid balans,
koordination och finmotorisk kvalitet. Vid undersökningstillfället är det bedömande läkares uppgift
att vara särskilt uppmärksam på huruvida undersökningsfynd verifierar eller motsäger kända
funktionsnedsättningar som följer på angiven huvuddiagnos. Om den försäkrade har en fysisk
funktionsnedsättning som inte fångas av nedanstående moment kan den bedömande läkaren
genomföra en kort riktad undersökning utöver den standardiserade undersökningen. Hela
undersökningen bör kunna genomföras på ca 15 minuter.
Innehållet i den basala kroppsundersökningen återfinns i bilaga 2.
2.9 Psykiatrisk intervju
Psykiatrisk intervju ska genomföras då: det föreligger en psykisk diagnos, då den försäkrade i
självrapporterad förmåga svarat på ett sätt som indikerar att det kan föreligga nedsatta psykiska
funktioner, om den försäkrade vid undersökningstillfället uppvisar tecken på psykiska besvär.
Psykiatrisk intervju genomförs inte då besvärsbilden tydligt är av enbart somatisk karaktär. Att
svara på frågor om sin psykiska hälsa kan för många människor kännas obekvämt och för en del
som integritetskränkande. Inför den psykiatriska intervjun är det därför särskilt viktigt att
bedömande läkare noga förklarar att detta är en standardiserad del av undersökningen och att alla
dessa frågor ställs, och att de ställs på samma sätt, till alla som genomgår en AFU.
Psykiatrisk intervju genomförs för att kunna bedöma om aktuell diagnos förefaller korrekt eller om
tillståndet har förändrats. Intervjun syftar även till att indikera om det förefaller finnas
odiagnostiserade tillstånd. Vissa av frågorna ingår i screeninginstrumentet Mini Internationell
Neuropsykiatrisk Intervju ”Mini International Neruropsykiatrisk Intervju” (Sheehan DV &
Lecrubier Y.) 3, andra frågor är hämtade från alkoholmodulen i Prime. MD (Spitzer RL m fl). Här
finns även två frågor som indikerar utmattningssyndrom. För de erfarna läkare, främst psykiatriker,
som har erfarenhet av att genomföra psykiatriska intervjuer ska intervjuverktyget ses som ett
klargörande av vilka diagnosområden som ska täckas av i den psykaitriska intervjun. För de läkare
9 (51)
Datum
2015-10
som har liten erfarenhet av psykiatrisk intervju utgör intervjuverktyget ett direkt stöd för hur frågor
kring dessa väsentliga diagnosområden bör ställas och vilka fördjupningsfrågor som kan bli
aktuella.
3
De delar som ingår är: A) egentlig depression (inklusive recidiverande depression), C) manisk/hypoman episod, D)
paniksyndrom, E) social fobi, G) tvångssyndrom, H) posttraumatisk stressyndrom, M) bullemia nervosa, N)
generaliserat ångestsyndrom. M.I.N.I:s frågor om F) agorafobi ställs endast om den försäkrade bekräftar D)
paniksyndrom.
Bedömande läkare måste ha grundläggande kunskap om de syndrom som undersökningen omfattar.
Kvalitet i undersökningen förutsätter också att bedömande läkare har basal förtrogenhet med de
instrument som ingår och en medvetenhet om de felkällor som finns. Risken är annars att fler än de
som på riktigt uppfyller avsedda psykiatriska kriterier tillskrivs dessa. Resultatet av intervjun kan i
blanketten ”Bedömning av medicinska förutsättningar för arbete samt den försäkrades syn på
möjligheter till arbete” användas för att verifiera redan angiven psykiatrisk diagnos (behöver då
inte särskilt kommenteras), modifiera psykiatrisk diagnos (genom skrivningar av typen ” basala
psykiatrisk intervju antyder att….”), eller att komplettera somatiskt tillstånd (genom skrivningar av
typen ” basal psykiatrisk intervju antyder dessutom att….). Det är viktigt att de utlåtanden som görs
präglas av den försiktighet som förutsättningarna kräver.
De indikationer som undersökningen ger kan i vissa fall innebära att en förändrad behandlingsstrategi bedöms kunna vara av betydelse och värde för den försäkrade. Försäkringskassan har i
nuläget en rutin där man efter inhämtat samtycke från den försäkrade befordrar sådan information
till behandlande läkare. Den rutinen ska fortsatt gälla även för ärenden hanterade enligt de nya
metoderna.
Vissa bedömningsläkare som varit med och provat ut metoden har i det här sammanhanget tagit viss
hjälp av kollegor inom den psykiatriska specialiteten. Detta rapporteras ha fungerat bra och är en
möjlighet som i vissa fall kan övervägas.
2.10 Endast relevant information ska finnas med i underlaget
Av det som framkommer vid undersökningstillfället ska endast sådant som är av uppenbar vikt för
utredningens slutsatser anges. Övrig information noteras i journalen.
2.11 Förmåga till aktiviteter i dagligt liv
Här anges den försäkrades förmåga till aktiviteter i dagligt liv. Personlig hygien och basal mobilitet
ägnas särskilt mycket uppmärksamhet och den försäkrades förmågor avseende detta ska här
kommenteras. Utifrån den försäkrades egen utsago om sina förmågor till aktiviteter i dagligt liv
redogör läkaren för sin bedömning om uppgifterna är rimliga med hänsyn tagen till undersökningsfynd och information i medicinska underlag. Det är den bedömande läkarens bedömning som ska
anges.
10 (51)
Datum
2015-10
2.12 Medicinsk prognos för funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar
Medicinsk prognos ska vara så distinkt som möjligt och också i den mån det går, tidssättas så
specifikt som möjligt. Om den försäkrade förväntas återfå funktionsförmågan som skulle
möjliggöra återgång i det ordinarie arbete innan dag 365 i rehabiliteringskedjan, kan
Försäkringskassan bedöma att särskilda skäl föreligger trots att arbetsförmåga bedöms finnas i
normalt förekommande arbeten. Den medicinska prognosen tillsammans med den försäkrades egen
syn på möjligheter att återgå i arbete är av stor betydelse då dessa komponenter påverkar
försäkringsutfallet.
Om en specifik behandling eller rehabilitering är en förutsättning för att prognosen ska kunna
uppfyllas ska detta anges. Det är också viktigt att bedömande läkare har en realistisk inställning till
vad som är möjligt att uppnå med behandlingar avseende aktuell besvärsbild, om behandling är en
förutsättning för prognos måste det vara väl beprövade behandlingar med kända effekter. Om
prognosen är osäker måste detta framgå med tydlighet och det är också en viktig del i
informationen till den försäkrade under och efter genomför undersökning.
2.13 Tolk- och språkfrågor
Språksvårigheter och behov av tolk är inte ovanliga och innebär speciella utmaningar vid
genomförande av fördjupade medicinska utredningar. AFU är inget undantag. Det kommer därför
framöver att vara av vikt att följa erfarenheter på området för att på så sätt kunna föreslå så bra och
praktiska sätt att hantera frågan som möjligt. (Ett möjligt framtida delinslag skulle exempelvis
kunna vara att utbilda speciella tolkar).
Undersökningssituationer som inbegriper språkproblem måste hanteras med speciell respekt för den
undersökte individens förutsättningar. Tolk måste vid behov användas. Undersökningstiden måste
beräknas och balanseras utifrån den situation som gäller. Den tid som läggs ner på att noga förklara
undersökningen, dess syfte och de frågor som ställs måste anpassas till individen. Vid behov kan
det vara aktuellt att korta ner eller begränsa undersökningsmoment. Bedömningar och värderingar
som bedömningsläkare och andra berörda professionsföreträdare gör måste göras med beaktande av
de speciella villkor som råder. Om sådant beaktande gjorts måste det dock tydligt anges i
underlagen.
Vid psykologisk testning och om utredningen genomförs med hjälp av tolk ska exempelvis endast
de icke-verbala testdelarna genomföras. Erfarenheter har dock visat att utomeuropeiska individer
med bristande skolbakgrund kan prestera låga resultat även i icke-verbala testerna utan att ha
omfattande kognitiva nedsättningar, vilket ställer särskilda krav på tolkningen av resultat i dessa
sammanhang.
3. Utvidgad undersökning
3.1 När är en utvidgad undersökning befogad?
En grundtanke med bedömningsverktyget är att det ska kunna tillämpas på ett stort antal ärenden.
Detta förutsätter att det inte kräver alltför stor insats från berörda parter. Begränsningar finns bl.a.
11 (51)
Datum
2015-10
vad gäller kompetenta medicinska bedömare och vad gäller finansiella resurser att betala
bedömningarna med. Bedömningsverktyget omfattar en möjlighet att vid behov komplettera den
utredning som den bedömande läkaren gör med insatser från psykolog, fysioterapeut eller
arbetsterapeut. En grundförutsättning för att verktyget ska fungera som tänkt är att sådana utvidgade
undersökningar endast ska förekomma i mindre utsträckning. En utgångspunkt är att det i ca 20
procent av ärendena kan vara aktuellt med utvidgad undersökning. Utvidgade undersökningar ska
endast göras när nödvändig information för att komma fram till ett användbart beslutsunderlag
saknas och kan identifieras. Detta innebär en klar uppfattning om vilken information som kan
tillföras samt vilken tydligt formulerad fråga som kräver svar. Diffusa motiv av typen ”för att se vad
det kan ge” eller ”för säkerhets skull” är inte giltiga.
Bedömaren kan i vissa fall ha fullt legitimt och rimligt behov av stöd eller second opinion avseende
bedömning av medicinsk karaktär ifrån kollega med annan specialitet eller med annan
specialistkompetens, att beställa en utvidgad undersökning är då inte rätt väg.
Det finns tre kriterier som ska vara uppfyllda för att en utvidgad undersökning ska vara befogad:
a) Oklar förmågeprofil
Den försäkrades förmågeprofil är svår att med tillgänglig information bestämma. Att den är svår att
bestämma kan bl.a. betyda att det finns motsägelsefull information eller att den information som
finns, inte tillräckligt bidrar till en precisering av nivån på en viss begränsning. Det är endast
oklarheter i förmågeprofilen som kan och ska belysas. Uppenbara felaktigheter eller motsägelser i
exempelvis angiven diagnos måste hanteras på annat sätt. Oklarheter i förmågeprofilen är
exempelvis att det finns orimliga motsägelser i kopplingen diagnos-funktion-förmåga till aktivitet,
eller om den försäkrade tar starkt avstånd från den bedömning som bedömaren gör.
b) Oklarheten kan förväntas klaras ut med stöd av utvidgad undersökning
Oklarheten kan förväntas klaras ut med hjälp av de test och den kompetens som står till buds. Inom
ramen för bedömningsverktyget har ett antal test/metoder valts ut och tagits fram i syfte att
användas för utvidgad undersökning. Syftet med detta är att bidra till likformighet i utredningarna.
Det finns anledning att poängtera att det finns en risk att förväntningarna på den utvidgade
information som på detta sätt kan tas fram är orealistiskt höga. Det måste tydligt kunna definieras
vilken ny information som det efter en kritisk analys är realistiskt att förvänta.
c) Att oklarheten som klaras ut ska förväntas ha betydelsefull inverkan på förmågeprofilen
För att det skall vara aktuellt med utvidgade insatser krävs att en korrigerad eller säkrare
aktivitetsprofil verkligen spelar roll. Det kan exempelvis handla om att säkerställa nivå på stora
aktivitetsbegränsningar. Att säkerställa nivån på mycket begränsade nedsättningar är i normalfallet
inte meningsfullt. Information om att en utvidgad undersökning kommer att bli aktuell lämnas först
då bedömaren under undersökningssituationen är övertygad, utifrån angivna kriterier, att en
komplettering kan ge värdefull information till utredningen. Detta ställer krav på bedömaren att
vara väl införstådd med vilka kriterier som gäller för utvidgad undersökning och vad en sådan
undersökning faktiskt kan förväntas bidra med. Bedömaren informerar den försäkrade om vilken
utvidgad undersökning som blir aktuell och berättar att en kallelse skickas till den försäkrade med
uppgifter om var och när en utvidgad undersökning kommer att äga rum.
12 (51)
Datum
2015-10
3.2 Testmetoder vid utvidgad undersökning
Förväntningarna på vad de tester och instrument som används vid de utvidgade undersökningarna
kan bidra med måste vara realistiska. Alla testsituationer präglas av begränsningar som exempelvis
att de genomförs i en konstruerad miljö och under tidsbegränsning. Testpersonens samtliga
förutsättningar, som inte behöver ha någonting med en eventuell funktionsnedsättning eller
aktivitetsbegränsning att göra, påverkar testresultatet. Det kan till exempel handla om att en person
normalt har ett långsamt och noggrant utförande medan en annan individs utförande är snabbt och
mindre noggrant. Andra förutsättningar kan handla om kunskap och språklig förståelse.
Detta ställer höra krav på att psykologen/ fysioterapeuten/ arbetsterapeuten i tolkningen av
testresultat kan göra en adekvat analys som utgår från individens samlade förutsättningar. Det
kräver att psykologen/ fysioterapeuten/ arbetsterapeuten är förtrogen med de tester och instrument
som används och har erfarenhet av att tolka resultat.
3.2.1 Psykologiska test
Den utvidgade psykologiska undersökningen består av ett testbatteri avsett att mäta psykiska
funktionsnedsättningar och som den ansvariga psykologen delvis kan välja bland (WAIS IV ska
dock alltid göras). Valet beror bl.a. på förväntad funktionsnedsättning och på om det finns
språksvårigheter med i bilden. Viktigt att notera är att de psykologiska testen inte avser att indikera
odiagnostiserat psykiatriskt tillstånd. (Detta är en uppgift för psykiatrin utanför ramen för AFU.)
Batteriet består av WAIS IV (10 deltest), som alltid ska göras (i kommande revisioner är ambitionen
att vissa deltest ska kunna väljas bort), samt Rey Complex Figure Test (RCFT), tre deltest ur
Weschlers Memory Scale III och frågeformuläret Behaviour Rating Inventory of Executive Function
– Adult Version (BREIEF A).
Testen är valda utifrån att de fångar funktioner som är av intresse för bedömning av medicinska
förutsättningar för arbete, som exempelvis minne, arbetsminne, koncentration och inlärning. Ett
annat viktigt skäl till att just dessa tester valts ut är att de har god eller mycket god reliabilitet och
validitet. Tillsammans ger dessa test en god bild av nuvarande funktionsnivå, aspekter av
inlärnings- och minnesfunktioner samt i vilken utsträckning personen på ett flexibelt sätt kan
anpassa sitt beteende efter skiftande förutsättningar 4
Vid den psykologiska undersökningen gör psykologen ett urval bland ovan angivna test och väljer
de test som bedöms vara mest lämpliga för att läkarens frågeställning ska kunna besvaras. Då
språksvårigheter föreligger och utredningen genomförs med hjälp av tolk ska endast de ickeverbala testdelarna genomföras. Erfarenheter har dock visat att utomeuropeiska individer med
bristande skolbakgrund kan prestera låga resultat även i de icke-verbala testen utan att ha
omfattande kognitiva nedsättningar. Då test ska genomföras på personer med språksvårigheter
måste ett antal frågor om bakgrund besvaras för att en förståelse för den försäkrades språkkunskaper
ska kunna skapas, exempelvis:
 Hur många år har du bott i landet?
4
”Testbatteri för psykologisk utredning” Håkan Nyman
13 (51)
Datum
2015-10
 Ålder vid immigration?
 Hur många år i skola utanför Sverige och hur många år i skola i Sverige?
 Språkpreferens: att tala, att tänka, att läsa, att skriva?
Att tolka psykologiska test ställer höga krav på psykologen och i dessa sammanhang är det extra
viktigt att väga in ovanstående faktorer och deras påverkan på resultatet. Under testtillfället har
psykologen möjlighet att samtala med och observera den försäkrade inför och under själva testerna
och ett genomförande kan på detta sätt ändå vara ändamålsenligt, osäkra resultat till trots.
Bedömande läkare bör dock i fall att språksvårigheterna är betydande samråda med psykolog om
testen kan bidra med väsentlig information eller om det exempelvis kan vara mer ändamålsenligt att
genomföra en utvidgad arbetsterapeutisk undersökning.
WAIS IV
WAIS mäter den intellektuella förmågan uppdelad i fyra funktionsområden; verbal funktion,
perceptuell funktion, snabbhet och arbetsminne. Till dessa tester följer skalor som tillsammans ger
ett resultat som sätts i relation till normalbefolkningen, där 69 och nedåt betyder mycket låg
intellektuell nivå och där över 130 betyder mycket hög intellektuell nivå. Ca 65 procent av
befolkningen har mellan 85 och 115. Resultaten från deltesterna i WAIS ger också information om
exempelvis koncentration, arbetsminne, logiskt tänkande och problemlösning. De enskilda testerna
har en annan skala där medelvärdet är 10 och standardavvikelsen 3, vilket innebär att de flesta
presterar mellan 7 och 13. Observation vid själva testtillfället kan också ge information om
koncentration, uppmärksamhet, flexibilitet och förmåga att ta till sig instruktioner.
Rey Complex Figure Test
RCTF är ett minnes- och inlärningstest som ger information om strategi och förmåga att organisera,
även uppmärksamhet och impulsivitet kan påverka resultatet. Testet består av att vid kopiering,
omedelbar återgivning och vid fördröjd återgivning rita av en specifik bild. Återgivningen av de
olika 18 olika delarna i bilden poängsätts med så kallade T-poäng som bygger på normalfördelning.
Medelvärdet är 50 och standardavvikelsen 10, vilket innebär att en majoritet av befolkningen har
prestationer mellan 40 och 60. Vid testsituationen observeras och värderas kontakt, samarbete och
prestation, på en skala från ”dålig” till ”utmärkt”.
Weschlers Memory Scale III
WMS-III mäter inlärning och minne och består av tre överordnade index; omedelbart minne,
generellt minne och arbetsminne. Testbatteriet består i sin helhet av 17 deltest och skalorna är
desamma som i WAIS och kan således jämföras med resultaten i WAIS. Vid utvidgad psykologisk
utredning används deltesten ”logiskt minne”, ”ordpar” och ”familjebilder”.
Behaviour Rating Inventory of Executive Function (BRIEF)
Behaviour Rating Inventory of Executive Function (BRIEF) är ett standardiserat inventorium för
bedömning av exekutiva funktioner hos vuxna och består av ett formulär med 75 påståenden som
testpersonen ska ta ställning till (ROTH et al, 2005). Dessa sammanfattas i tre
överordnade kliniska index: beteendereglering, betakognition och global exekutiv funktion.
14 (51)
Datum
2015-10
Inte något av ovanstående test fångar i en egentlig mening affektiva funktioner. Affektiva
funktionsnedsättningar av mer omfattande karaktär bör dock kunna fångas vid bedömande läkares
undersökningssituation.
3.2.2 Sjukgymnastiska/fysioterapeutiska test
Den fysioterapeutiska undersökningen syftar till att ge en helhetsbild av testpersonens fysiska
funktionsförmåga och av vilka faktorer som påverkar denna. Den fysioterapeutiska utredningen
innehåller:
 självskattningsinstrument (smärtritning, Patient-Specifik Funktionell Skala, skattningar av
smärtintensitet och/eller intensitet av andra somatiska besvär, skattningar av
ansträngningsgrad)
 skattning av smärtbeteende
 tester av fysisk funktion, se vidare nedan
Testresultaten och övrig information som framkommit sammanfattas av den erfarna testledaren för
att få en rättvisande, informativ helhetsbild.
Begränsningarna kring vilken information som kan hämtas från den fysioterapeutiska utredningen
handlar främst om nedsättningar relaterade till uthållighet och om fluktuerande tillstånd. Resultatet
från testerna kan bara uttala sig om den testade förmågan hos en individ vid det specifika testtillfället. Den Patient-Specifika Funktionella Skalan, där individen får lista minst tre aktiviteter som
hon eller han har dagliga problem med, och gradera svårighetsgraden hos dessa, ger dock en mer
konkret bild av individens funktionsnedsättning i vardagen.
Ingående tester av fysisk funktion
Resultaten från varje test relateras till respektive tests normalvärde. Efter varje test skattar individen
sin ansträngningsgrad och eventuell ökning av kroppsliga besvär, såsom smärta. Testerna har valts
utifrån att de befunnits reliabla och valida. Det har också varit viktigt att testerna som valts ut är
enkla att genomföra utan dyrbar utrustning.
Psykomotoriska funktioners kvalitet, funktioner i leder och skelett och muskelfunktioner enligt ICF
bedöms i samtliga tester. Detsamma gäller smärta och övriga sinnesfunktioner, som fångas upp via
CR-10-skalan efter varje genomfört test. De föreslagna testerna fångar även in ett antal personlighetsfaktorer vilka inte beskrivs inom ICF, såsom kroppsuppfattning, rörelserädsla och self-efficacy.
Gång
Six-minute walk test, 6-minuters gångtest
Ger ett mått på uthållighet vid gång. Gångsträckan har även visat sig korrelera starkt med maximal
syreupptagningsförmåga.
Trappgång upp och ned mellan två våningsplan i snabbast möjliga takt som upplevs säker.
Ställer högre krav på balans, muskelstyrka, ledrörlighet och på andning och cirkulation jämfört med
gång på plan mark.
Gångtest med tyngder i självvald takt
15 (51)
Datum
2015-10
Innebär ökad belastning på såväl övre och nedre extremiteter, ryggrad samt på andning/cirkulation
jämfört med gång utan tyngder.
Muskelkraftsfunktioner
Handgreppstyrka (statisk)
Timed-Stands Test, TST
Att sätta sig och resa sig upprepade gånger (i detta fall tio gånger så snabbt som möjligt) ger ett
mått på muskulär styrka och viss uthållighet i nedre extremiteternas muskler, ledfunktioner i nedre
extremiteterna och ger en uppfattning om balans/koordination och explosivitet, samt om andningsoch cirkulationsorganens funktion.
Finmotorik
Nine Hole Peg Test
Mäter handens finmotorik och ställer även vissa krav på skulder-armfunktion.
Balans/koordination
Modified Figure of Eight, Gång-i-åtta-test
Testpersonen får gå a) i självvald takt samt b) så fort som möjligt längs en 4 cm bred linje utmärkt i
en åttafigur med en inre diameter på 163 cm, och tidsåtgång samt antalet steg där ingen del av foten
hamnar på linjen för två genomförda 8:or registreras.
Mäter balans under gång, och ställer även krav på såväl muskelstyrka, ledrörlighet som på
andningsoch cirkulationsorgan.
Lyfta/bära
Progressive Isoinertial Lifting Evaluation, PILE lumbalt lyfttest
Progressive Isoinertial Lifting Evaluation, PILE cervikalt lyfttest
Innebär upprepade lyft från golv till hylla i standardiserad höfthöjd (lumbalt test) och åter,
alternativt mellan två hyllor i standardiserad höft- respektive axelhöjd (cervikalt test), som skall
utföras i ett bestämt tempo så länge testpersonen klarar att fortsätta.
Ger ett mått på fysisk och psykisk uthållighet, ledfunktioner, muskulär funktion, kondition,
koordination, explosivitet och kognitiv förmåga.
Wimi 2005 FK90010_003_G
3.2.3 Arbetsterapeutiskt test
Assessment of Work Performance (AWP) är ett bedömningsinstrument som används för att bedöma
en individs färdigheter vid utförandet av arbete genom observation. Tre specifika moment är särskilt
framtagna för bedömning med AWP inom ramen för AFU och dessa är namnskyltbeställning,
montering av hyllor och postsortering.
AWP bedömer individens arbetsfärdigheter inom tre områden (14 variabler): motoriska färdigheter,
processfärdigheter samt kommunikations- och interaktionsfärdigheter. Arbetsterapeuten gör en
sammanfattande beskrivning av sina observationer under varje färdighet och denna sammanfattning
ligger till grund för en skattning längs en fyra-gradig skala.
16 (51)
Datum
2015-10
Skattningsnivå 1 indikerar att individen har betydande problem att utföra arbetsuppgiften på ett
kompetent, ändamålsenligt och effektivt sätt och skattningsnivå 4 indikerar att individens utförande
av arbetsuppgiften är kompetent, ändamålsenligt och effektivt. Skattningarna på den fyrgradiga
skalan kan inte summeras till någon slutsumma som kan jämföras med andra individer5.
Begränsningen i resultatet från testsituationen, i likhet med begränsningarna avseende det
fysioterapeutiska testet, ligger i att testet utförs vid ett tillfälle och under begränsad tid.
3.3 Att integrera informationen från utvidgad undersökning
Informationen från utvidgad undersökning ska integreras i den samlade bedömningen av
exempelvis nivån på en viss aktivitetsförmåga i blanketten ”Medicinska förutsättningar för arbete”.
Informationen från utvidgad undersökning ska alltså inte särredovisas som om det vore ett stycke
information ”frikopplad” från resten av undersökningen.
4. Bedömning och värdering av förmågor till aktivitet
4.1 Förmågeprofil
Fokus för undersökningen ligger på att definiera hur den försäkrades förmågeprofil ser ut.
Utredningen skall besvara frågor om vad den försäkrade klarar av att utföra trots sjukdom eller
skada. Att utredningen förmår leva upp till höga krav på kvalitet och logik i den förmågeprofil - de
värden och specifika nyanser som gäller - för de åtta förmågekategorier som ska bedömas är därför
helt avgörande för utredningens slutliga värde. Den principiella processen fram till en sådan profil
beskrivs nedan.
Arbetet fram till en förmågeprofil utgår ifrån angivna förmågor i ”självrapporterad förmåga”.
Sådant som den försäkrade uppgett som ”inga svårigheter” behöver bara kort bekräftas. I de fall
svårigheter anges kan informationen fördjupas eller bekräftas med hjälp av följdfrågor där den
försäkrade uppmanas ge exempel, beskriva konkreta situationer etc. (se bilaga 1). Utöver
vägledningen nedan ger de deskriptorer som finns för varje förmågekategori (bilaga 4) vägledning
om inriktningen på de klargörande frågorna som bör ställas.
Begränsningar i värden för vissa förmågekategorier ska beskrivas och klargöras med stöd av de tre
nyckelorden: specificera, motivera och värdera. Att specificera betyder att i detalj ange exakt
vilken/vilka förmågor som är begränsade (för psykisk uthållighet kan det t.ex. vara begränsningar i
att kunna koncentrera sig längre än korta stunder), att motivera betyder att ange vilka observationer
eller fynd som stöder detta (den försäkrade klarade inte av att fokuserat samtala mer än en
halvtimme), samt att värdera betyder att sammanfattande klargöra att den bedömande läkaren själv
och på professionella grunder står för slutsatsen (t.ex. Dessa iakttagelser tillsammans med den
försäkrades utsagor och befintliga underlag utgör rimlig grund för angiven nivå).
Det är på sin plats att här ytterligare betona vikten av bedömarens professionella integritet. Den
försäkrades svar gällande självrapporterade förmågor ska endast användas som en av flera
utgångspunkter för utredningen. Framförallt ”kan inte alls”, men även ”ja, med stora
5
Jan Sandqvist; Development and Evaluation of Validity and Utility of the Instrument Assessment of Work
Performance (AWP) 2007
17 (51)
Datum
2015-10
svårigheter”-svar måste noga granskas och värderas i ljuset av existerande information. Det åligger
bedömaren att öppet och ärligt värdera om uppgivna begränsningar utifrån bedömarens
professionella kunskap och erfarenhet är rimliga. Öppna reflektioner om den försäkrades dagliga
liv, och kring sådana enkla saker som att man faktiskt begripit den information som lett fram till att
man är på plats för undersökningen, att man faktiskt transporterat sig dit etc. måste göras.
Ambitionen är att den samlade utredningen ska leda till en förmågeprofil som bedömaren fullt ut
kan stå för och som är rimlig och logisk.
För sjukdomar som går i skov eller som på annat sätt fluktuerar (t.ex. reumatisk inflammation) kan
symtombild och funktion vara olika vid olika tidpunkter. Ange det värde som gäller vid
undersökningstillfället och uttryck tydligt om individen då är inne i ett skov eller inte. Det ingår i
den bedömande läkarens uppdrag att på ett rimligt sätt bedöma vad det betyder för förmågeprofilen,
d.v.s. att väga samman frekvens, längd, och intensitet i perioderna med olika grad av
funktionspåverkan. Det kan vidare förekomma tillstånd som, trots att de medför gravt socialt
och/eller situations-relaterade svårigheter är svåra att rättvisande placera på en funktions- eller
förmågeskala. Mycket svår inkontinens, eller avancerade svårkontrollerade tarmbesvär är två
exempel. Här får den bedömande läkaren göra en rimlig bedömning och mycket tydligt specificera
vad bedömningen grundar sig på.
4.2 Deskriptorer
Vid nivåbestämning av förmågor är det mycket viktigt att försöka hålla sig strikt till deskriptorernas
beskrivningar. Deskriptorerna är försök att beskriva, och på ett vägledande sätt exemplifiera, vad
förmågan avser och hur den kan mätas. Frågor i linje med exemplen i deskriptorn bör ställas. Det är
bedömarens uppgift att trots begränsad konkret information, ta ställning till och bedöma vilken av
nivåerna som bedömaren anser som helhet bäst beskriver den försäkrades förmågenivå.
För flera av deskriptorerna anges frekvens som kvantitativt mått. Med begreppet ”regelmässigt”
avses något som med få undantag händer i stort sett alltid, med ”oftast” avses något som händer
mer än hälften av de gånger som det är adekvat eller avsett, med begreppet ”ibland” avses något
som händer mindre än hälften av de gånger som det är adekvat eller avsett.
För vissa av de åtta deskriptorerna anges generella definitioner av aktiviteter och begrepp under
deskriptorns rubrik. Detta för att undvika tyngande upprepningar. Deskriptorerna återfinns i bilaga
4.
4.3. Medicinska förutsättningar för arbete och den försäkrades syn på möjligheter till
arbete
Blanketten ”Medicinska förutsättningar för arbete och den försäkrades syn på möjligheter till
arbete” skall fyllas i på samtliga punkter enligt de instruktioner som finns i dokumentet ”Ifyllnadsanvisningar till blanketten Bedömning av medicinska förutsättningar för arbete” bilaga 5.
4.3.1 Den försäkrades uppfattning om bedömningen av medicinska förutsättningar för arbete och
den försäkrades syn på möjligheter till arbete
Ett mycket viktigt inslag i ett bedömningsverktyg med hög kvalitet är att den försäkrade ges
möjlighet att ta ställning till, och att tydligt kunna uttrycka sin uppfattning om, bedömningen.
18 (51)
Datum
2015-10
Ambitionen är att den försäkrade redan i anslutning till undersökningssituationen ska kunna få en
god uppfattning om den bedömning som undersökningen kan förväntas leda till. Rent praktiskt
innebär det att den bedömande läkaren i öppen dialog med den försäkrade, i takt med att de olika
undersökningsmomenten klaras av, uttalar vilken information som läkaren uppfattar växer fram och
var i formuläret ”Bedömning av medicinska förutsättningar för arbete samt den försäkrades syn på
möjligheter till arbete” de olika informationsdelarna passar in. En vinst med en sådan öppen dialog
är att det blir tydligt när bedömaren och den försäkrade har olika uppfattningar.
Mot slutet av undersökningstillfället ska läkaren utförligt, men så enkelt och lättfattligt som möjligt,
upprepa vad som kommer att uttryckas i det skriftliga utlåtandet. Genomgången måste ske på ett
sådant sätt att den försäkrade ges utrymme att ställa klargörande eller förtydligande frågor. Läkaren
måste vara beredd på att pedagogiskt och respektfullt förklara och/eller motivera sina
överväganden. Den försäkrade informeras om att den slutliga bedömningen kommer att redovisas
vid ett uppföljande möte (se punkt 10 nedan). Innan man skiljs för dagen ska den försäkrade och
den bedömande läkaren komma överens om en tid för ett sådant möte.
4.4 ICF-kod i förmågeprofilerna
Termer och koder i International Classification of Function (ICF) används ofta i sammanhang som
ansluter till, eller har relevans för, bedömning av arbetsförmåga. Det är därför angeläget att de
förmågeprofiler som tas fram i AFU kan länkas till ICF-baserade instrument, mätningar och
statistik.
För var och en av de förmågekategorier som ingår i profilen där bedömt värde är måttlig, stor,
eller mycket stor/total begränsning skall en till maximalt tre ICF koder anges. Så kallade d-koder
(aktivitet och delaktighet) ska anges. B-koder (kroppsfunktioner) kan eventuellt anges som
komplement.
Koderna ska anges med bedömningsfaktor längs en femgradig skala (0,1,2,3,4) där 0 = inget
problem och 4 = totalt problem. Koden/koderna ska väljas utifrån vilken aktivitetsbegränsning som
är mest uttalad och mest beskrivande avseende de aktuella begränsningarna. Förutsättningen för att
välja fler än en kod är att de koder som anges bedöms vara likvärdiga eller bedöms samspela på ett
för sammanhanget väsentligt sätt. Om en enda kod tydligast och bäst beskriver en begränsning är
det att föredra.
Koderna återfinns i Socialstyrelsens sammanställning:
www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1
19 (51)
Datum
2015-10
Inom ramen för arbetet med att utveckla AFU genomfördes ett urval av d-koder för respektive
kategori i aktivitetsförmågeprofilen. Urvalet gjordes utifrån den uppsättning koder som tagits fram
av EUMASS och utifrån de koder som ingår i SLU/ TMU. Den arbetsgrupp som deltog i urvalsarbetet fick även förslå andra för ändamålet passande d-koder. Nedan presenteras de koder arbetsgruppen fördelade för respektive förmågekategori. Utöver de koder som finns i EUMASS urval
samt de koder som finns i TMU/SLU finns ytterligare en kod som arbetsgruppen valt ut:
d330 Att tala.
1. Fysisk styrka och rörlighet
2. Fysisk uthållighet
3. Syn, hörsel och tal
4. Balans, koordination och
finmotorisk kvalitet
5. Funktioner relaterade till minne,
inlärning och koncentration
6. Exekutiv funktion
7. Affektiv funktion
8. Psykisk uthållighet
d 410 Att ändra grundläggande kroppsställning
d 415 Att bibehålla en kroppsställning
d 430 Att lyfta och bära föremål
d 445 Användning av hand och arm
d 450 Att gå
d 470 Att använda transportmedel
d 430 Att lyfta och bära föremål
d 450 Att gå
d 455 Att röra sig omkring på olika sätt
d 460 Att röra sig omkring på olika platser
d 110 Att se
d115 Att lyssna
d 310 Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden
d 330 Att tala
d 410 Att ändra grundläggande kroppsställning
d 440 Handens finmotoriska användning
d 450 Att gå
d 155 Att förvärva färdigheter
d 160 Att fokusera uppmärksamhet
d 163 Att tänka
d 166 Att läsa
d 170 Att skriva
d 172 Att räkna och beräkna
d 220 Att företa mångfaldiga uppgifter
d 470 Att använda transportmedel
d 175 Att lösa problem
d 177 Att fatta beslut
d 210 Att företa en enstaka uppgift
d 240 Att hantera stress och andra psykologiska krav
d 350 Konversation
d 710 Grundläggande mellanmänskliga interaktioner
d 720 Sammansatta mellanmänskliga relationer
d 740 Formella relationer
d 750 Informella relationer
d 210 Att företa en enstaka uppgift
20 (51)
Datum
2015-10
5. Efter undersökningen
5.1 Uppföljande möte
Inför det uppföljande mötet ska bedömande läkare ha formulerat ett utlåtande. Vid behov efter
konsultation med någon kollega. I vissa fall efter att underlag från en utvidgad undersökning
(fysioterapeut, psykolog eller arbetsterapeut) inkommit. Vid återkopplingen med den försäkrade
informerar bedömaren om den slutliga bedömningen (och om det är aktuellt vilken information den
utvidgade undersökningen tillfört). Den försäkrade ges möjlighet att instämma eller avvika från
bedömarens uppfattning. Dessa uppgifter dokumenteras av bedömaren i blanketten innan den
skickas till Försäkringskassan. Den huvudsakliga inriktningen är att ett personligt uppföljande möte
ska genomföras men då detta av olika skäl inte är möjligt, på grund av exempelvis avstånd, bokas
ett telefonmöte.
5.2 Journalanteckningar
Fördjupade medicinska utredningar enligt AFU innebär att bedömaren utövar hälso- och sjukvård
vilket patientdatalagen ålägger legitimerad läkare att journalföra.
5.3 Behov av ytterligare eller annan vård
Om bedömande läkare uppfattar ett angeläget behov av fortsatt vård än den som tidigare givits ska
patienten upplysas om detta och behandlande läkare ska kontaktas efter samtycke från den
försäkrade.
21 (51)
Datum
2015-10
Bilaga 1. Intervjumanual självrapporterad förmåga
Intervjumanualens syfte
I denna manual förklaras syftet med ställda frågor i frågeformuläret ”Frågor om din hälsa, dina
förmågor och din syn på möjligheten att arbeta” och här ges förslag på hur frågor kan ställas inom
respektive fält. Vid den klargörande undersökningen är det viktigt att den bedömande läkaren tar
ställning till huruvida den försäkrades uppfattning och berättelse stöds av undersökning, observation
och tillgängliga underlag. Om läkarens bedömning skiljer sig från den försäkrades är det viktigt att
detta tydligt, men respektfullt, förmedlas under undersökningstillfället.
Den bedömande läkarens roll
Det är viktigt att det är läkarens medicinskt grundade bedömning som kommer till uttryck i intyget
”Medicinska förutsättningar för aktivitet och den försäkrades syn på möjligheter till arbete”. Vid
den klargörande undersökningen ska fokus ligga vid klargöranden kring de svar den försäkrade
angett om sina förmågor.
Två inriktningar
Det är även viktigt att observera att frågeformuläret fokuserar på två olika områden. Det ena
området belyser den försäkrades sjukdomsbild, förmågor och aktivitetsbegränsningar kopplat till
diagnos. Detta är en utgångspunkt för läkarens bedömning. Det andra området handlar om den
försäkrades egen uppfattning om möjligheterna till arbete i det ordinarie och/eller till arbete i
allmänhet. Då det gäller den del som handlar om den försäkrades syn på möjligheter till arbete, är
det läkarens roll att i intyget förmedla den försäkrades uppfattning så som den kommer till uttryck
efter den klargörande undersökningen.
22 (51)
Datum
2015-10
Frågor om din hälsa, dina förmågor och din syn på
möjligheten att arbeta
Du har varit sjukskriven en längre tid. För att Försäkringskassan ska kunna bedöma din
arbetsförmåga ska du genomgå en fördjupad medicinsk utredning. Det finns mer
information om utredningens syfte i bifogat brev.
I utredningen ingår följande moment:
1. Detta formulär med frågor om dina förmågor och din syn på dina möjligheter att arbeta.
Syftet är att klargöra vilka förmågor du har, trots din sjukdom. Det är viktigt att du svarar
så uppriktigt som möjligt. Du får senare möjlighet att förklara dina svar för en läkare.
2. Du träffar en läkare som i förväg läst dina svar i detta formulär. Läkaren har också tagit
del av andra medicinska underlag som finns om din sjukdom eller skada. Läkaren bedömer
dina medicinska förutsättningar för aktivitet. Vid behov kan ytterligare undersökningar bli
aktuella.
3. Försäkringskassan gör en bedömning av din arbetsförmåga och beslutar sedan om din
fortsatta rätt till sjukpenning. Om du bedöms ha arbetsförmåga, men inte kan återgå i ditt
tidigare arbete, erbjuds du stöd från Arbetsförmedlingen.
23 (51)
Datum
2015-10
Din hälsa
Fråga 1, 2 och 3
Här ställs frågor för att för att fånga den försäkrades uppfattning av sina besvär:
 Hur yttrar sig besvären?
 Varierar de och i så fall på vilket sätt?
1. Vilken diagnos eller vilka diagnoser är du sjukskriven för?
Svar:…………………………………………………………….
Vet ej
Fråga 2 a och b
Här ställs fördjupade
frågor om de besvär den försäkrade uppgivit och kring huruvida besvären ökat
a.
eller minskat under sjukskrivningsperioden, och kring orsakerna till en eventuell ökning eller
minskning. Ställ frågor om hur den försäkrade ser på besvärens koppling till diagnos.
b.
2 a. Vilket eller vilka besvär har du? (du kan kryssa i fler rutor)
Smärta
Oro, ångest, nedstämdhet
Nedsatt rörlighet
Kraftlöshet, trötthet
Nedsatt uthållighet
Sömnsvårigheter
Rädsla för att sjukdomen/
skadan skall förvärras
Annat: …………………………………………………
2 b. Har dina besvär minskat eller ökat under tiden du varit sjukskriven?
Minskat kraftigt
Minskat något
I stort oförändrat
Ökat något
Ökat kraftigt
Fråga 3 a c.
Dessa frågor syftar till att få en bild av den försäkrades aktiviteter i det dagliga livet. Är det är någon
eller några aktiviteter
som den försäkrade inte genomför regelbundet, så ställs frågor kring
d.
anledningen till detta. Avsikten är att reda ut om bortfallet beror på oförmåga och vad den i så fall
beror på, eller om det är aktiviteter som den försäkrade väljer bort av andra skäl. Lägg särskild vikt vid
e.
personlig hygien och basal mobilitet.
 I vilken utsträckning utförs aktiviteterna?
f. försäkrade beskriva på vilket sätt aktiviteterna utförs. Utförs de lika ofta som innan
 Be den
sjukskrivningen och med samma noggrannhet?
 Ställ g.
frågor huruvida den försäkrade får hjälp med något relaterat till nedanstående och i så fall
med vad och i vilken omfattning?
 Be den
h. försäkrade att beskriva en vanlig dag
24 (51)
Datum
2015-10
3 a. Vilka av följande aktiviteter genomför du oftast varje vecka?
Lagar mat
´
Städar
Promenerar
Läser tidning
Handlar dagligvaror
Använder dator
Umgås med människor
utanför familjen
Sköter personlig vård
och hygien, klär mig etc.
Använder olika färdmedel,
t ex buss eller bil
Andra aktiviteter, exempelvis:……………………………………………………………………..
……………………………………………………………………..
Fråga 3 b
Om svaret på 3 b är att aktiviteterna genomförs långsammare och/ eller med större ansträngning be
den försäkrade förklara varför och på vilket sätt. Ställ frågor som syftar till att klargöra eventuella
variationer över tid och om det finns återkommande mönster för att fånga eventuella fluktuationer.
3 b. Hur utför du aktiviteterna?
I ungefär samma takt och/ eller med ungefär samma ansträngning som innan jag blev sjukskriven
I långsammare takt och/ eller med större ansträngning än innan jag blev sjukskriven
Kommentera gärna något av dina svar:
……………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………
25 (51)
Datum
2015-10
Dina förmågor
Fråga 4 a
De svar den försäkrade angett under ”Dina förmågor” är en utgångspunkt för klargörande frågor.
Klargörande frågor är särskilt viktiga i de fall den försäkrade svarat ”ja, med stora svårigheter” eller ”nej, inte
alls”. Då den försäkrade svarat ”ja, utan svårighet” är det en indikation att klargörande frågor inte är
nödvändiga. Det är dock viktigt vara uppmärksam på uppenbara tecken som tyder på att den försäkrade
trots att svaret är ”ja, utan svårighet” ändå har begränsningar.
Den bedömande läkaren måste ställa frågor som testar rimlighet och logik i angivna funktions- och
aktivitetsbegränsningar. Läkaren måste exempelvis vara uppmärksam på om de svar som den försäkrade
lämnat under aktiviteter i dagligt liv stämmer överens med de värden som den försäkrade uttrycker för
respektive aktivitet. Den bedömande läkaren ska relatera till observerade undersökningsresultat och till
övrig information - t.ex. aktiviteter i dagligt liv, till sådant som direkt kan uppfattas vid mötet och till
deskriptorn för respektive förmåga.
I de fall den försäkrade uppger att denne med svårigheter kan ”se, tala och höra” och att det handlar om syn
kan följdfrågor vara: Ge exempel på dina svårigheter att se. Har du klarat synkraven för körkort? Kan du läsa
normalstor text i en vanlig bok, eller på en dataskärm? Kan du läsa rubriker i en dagstidning? Känner du igen
en väns ansikte på 10 meters avstånd, (andra sidan av en väg)? Ytterligare konkretisering är om
nedsättningen gäller höger eller vänster öga/ synfält, färgseende etc.
Det är även viktigt att få information om huruvida uppgivna begränsningar hänger samman med det som den
försäkrade är sjukskriven för eller om det är en begränsning som den försäkrade ”alltid haft” exempelvis att
man upplever sig alltid haft vissa svårigheter med inlärning, att samspela med andra, att se etc.
Fysisk styrka och rörlighet och fysisk uthållighet
Här ställs frågor som syftar till att belysa och konkretisera fysisk styrka och rörlighet och fysisk uthållighet.
Relatera till deskriptorerna i frågeställningarna och ställ frågor som kan ge vägledning inför att bestämma
den mest adekvata nivån i förmågeprofilen.
T.ex ställs frågor om:
 Vilken/vilka funktioner som är begränsade och på vilket sätt?
 Hur dessa förmågor fungerade innan den försäkrade blev sjuk och hur de fungerar idag.
 Hur och med vilken frekvens yttrar sig begränsningen?
 Variation i omfattning?
 Försök få en konkret bild av hur begränsningarna tar sig uttryck och på vilket sätt de påverkar olika
 situationer.
 Avseende fysisk uthållighet - vad bygger den försäkrade sin uppfattning på? Om den försäkrade
hänvisar till situationen på det ordinarie arbetet, ställ frågor om fysisk belastning relaterat till
andra situationer.
26 (51)
Datum
2015-10
4 a. Kan du:
Ja,
utan
svårighet
Ja,
Ja,
med vissa med stora
svårigheter svårigheter
Nej,
inte alls
använda kroppen för att röra dig och för
att vid behov vara stilla – stå, sitta, gå och böja dig?
lyfta eller bära föremål som väger fem kilo?
klara normal fysisk belastning under en
dag - vara fysiskt uthållig?
Syn, hörsel och tal
Här ställs frågor som syftar till att belysa och konkretisera begränsningar relaterade till syn- hörsel och tal.
situationer.
Kan du:
Ja,
utan
svårighet
Ja,
Ja,
med vissa med stora
Nej,
inte alls
se, höra och tala - vid behov med hjälp av
glasögon, hörapparat el. annat hjälpmedel?
Balans, koordination och finmotorisk kvalitet
Här ställs frågor som syftar till att belysa och konkretisera begränsningar relaterade till balans,
koordination och finmotorisk kvalitet. Relatera till deskriptorerna i frågeställningarna och ställ frågor
som kan ge vägledning inför att bestämma den mest adekvata nivån i förmågeprofilen.
 Försök få en konkret bild av hur begränsningarna tar sig uttryck och på vilket sätt de påverkar
olika situationer.
Vilken/vilka funktion är begränsad och på vilket sätt?
- Beskriv hur dessa förmågor fungerade innan du blev sjuk och hur de fungerar idag.
-Hur och med vilken frekvens yttrar sig begränsningen?
-Varierar begränsningen i omfattning?
-Exemplifiera hur begränsningarna tar sig uttryck och på vilket sätt de påverkar olika situationer.
27 (51)
Datum
2015-10
Kan du:
Ja,
utan
svårighet
Ja,
Ja,
med vissa med stora
Nej,
inte alls
använda dina händer stadigt och precist?
Minne, inlärning och koncentration
Här ställs frågor som syftar till att belysa och konkretisera begränsningar relaterad till minne, inlärning och
koncentration. Relatera till deskriptorerna i frågeställningarna och ställ frågor som kan ge vägledning inför
att bestämma den mest adekvata nivån i förmågeprofilen.
situationer.
Kan du:
Ja,
utan
svårighet
Ja,
Ja,
med vissa med stora
Nej,
inte alls
komma ihåg sådant du bestämt dig för att göra
senare, t.ex. att ringa ett viktigt telefonsamtal?
lära dig nya saker, t.ex. att använda en ny telefon
eller ett nytt sätt att utföra en uppgift?
vara uppmärksam och koncentrerad, t ex under
under ett längre samtal
läsa, förstå och använda komplicerad
information, t.ex. en bruksanvisning?
Exekutiv funktion
Här ställs frågor som syftar till att belysa och konkretisera begränsningar relaterade till exekutiv funktion.
Ja,
Ja,
Ja,
Nej,
utan
med
vissa
med
stora
inte alls
svårighet
svårigheter
svårigheter
situationer.
28 (51)
Datum
2015-10
Kan du:
Ja,
utan
svårighet
Ja,
Ja,
med vissa med stora
Nej,
inte alls
ta initiativ till aktiviteter och genomföra dem t.ex.
att planera, boka in och vara aktiv vid ett möte
snabbt anpassa dig till nya krav, t.ex. om du ombeds
utföra en ansvarsfull uppgift som är ny för dig?
Affektiv funktion
Här ställs frågor som syftar till att belysa och konkretisera begränsningar relaterade till affektiv funktion.
situationer.
Kan du:
Ja,
utan
svårighet
Ja,
Ja,
med vissa med stora
Nej,
inte alls
hantera relationer till andra människor, t.ex.
samarbeta och reda ut konflikter?
Psykisk uthållighet
Här ställs frågor som syftar till att belysa och konkretisera begränsningar relaterade till psykisk
uthållighet. Relatera till deskriptorerna i frågeställningarna och ställ frågor som kan ge vägledning inför
att bestämma den mest adekvata nivån i förmågeprofilen.
 Försök få en konkret bild av hur begränsningarna tar sig uttryck och på vilket sätt de påverkar
olika situationer.
 Avseende psykisk uthållighet - vad bygger den försäkrade sin uppfattning på? Om den försäkrade
hänvisar till situationen på det ordinarie arbetet, ställ frågor om psykisk belastning relaterat till
andra situationer.
29 (51)
Datum
2015-10
Kan du:
Ja,
utan
svårighet
Ja,
Ja,
med vissa med stora
Nej,
inte alls
vara uppmärksam och aktiv under större delen av
en dag - vara psykiskt uthållig?
Fråga 4 b och c
Nedanstående fråga syftar bland annat till att belysa eventuella fluktuationer i den försäkrades tillstånd.
Om den försäkrade svarat att förmågorna varierar, är det viktigt med ett klargörande kring på vilket sätt
förmågorna varierar, om det bedöms finnas stöd för detta i exempelvis bifogade underlag och i
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Om den försäkrade uppgett att svårigheterna är stora och stabila
innebär att bedömande läkare måste ställa klargörande frågor kring detta. Om den försäkrade uppgett
ytterligare en svårighet ställs klargörande frågor kring denna.
4 b. Är de eventuella svårigheter du uppgett stabila eller varierar de över tid?
De är stabila
De varierar något
De varierar mycket
4 c. Har du någon annan svårighet som du tycker det är viktig att informera om?
Nej
Ja: ……………………………………………………………………………………………
Din syn på möjligheter att arbeta
Det är den försäkrades uppfattning om synen på möjligheter till arbete som ska återges i blanketten
”Bedömning, medicinska förutsättningar för arbete och den försäkrades syn på möjligheter till
arbete”. Samtal kring detta syftar till att bekräfta och verifiera den uppfattning den försäkrade har för
att skapa tydlighet och undvika missförstånd.
Wimi 2005 FK90010_003_G
För de försäkrade som har en anställning så handlar fråga 7 om att klargöra förutsättningar för
återgång i det nuvarande arbetet. I de fall där den försäkrade arbetar till viss del, ställs frågor om och
när den försäkrade kan återgå till arbete i den omfattning som var aktuellt innan sjukskrivning. Om
den försäkrade uppgett att han eller hon tror sig kunna återvända eller gå upp i arbetstid är det
särskilt viktigt att klargöra en ungefärlig tidpunkt för när detta kan ske! Det är också viktigt att
efterfråga vad det är den försäkrade baserar sin uppfattning på.
30 (51)
Datum
2015-10
5.
Vad hade du för arbete (yrke och arbetsgivare) när du blev sjukskriven?
Svar:…………………………………………………………………………………………………..
Fråga 6 a och b
Dessa frågor är inte aktuella om den försäkrade är arbetslös.
Här ställs frågor som handlar om syn på nuvarande arbete
 Om den försäkrade svarat nej eller är tveksam - be denne beskriva varför.
 Ställ frågor om den försäkrade vill/ får/ klarar att återvända till sitt arbete (eller gå upp i arbetstid
om sjukskriven på deltid)
 Ställ samma frågor om förutsättningen är nya arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare, eller om
förutsättningen är anpassat arbete hos samma arbetsgivare.
 Be den försäkrade förklara skälen om svaren är att denne inte vill/ får/ klarar/ . Klargör om det
hänger samman med medicinska förutsättningar eller om orsakerna är av annan karaktär
exempelvis att arbetsgivaren inte kan eller vill erbjuda andra arbetsuppgifter, anpassa
arbetsplatsen, eller om det föreligger andra orsaker som gör att den försäkrade inte kan gå
tillbaka.
-
6 a. Tror du att kommer att återvända till det arbetet? Om du arbetar till någon del, tror
du att du kommer upp i den arbetstid du hade innan du blev sjukskriven?
Ja, utan tvekan
Svårt att säga,
jag är tveksam
Nej, det tror jag inte
6 b. Kommentera
ditt svar: …………………………………………………………………………………………..
Fråga 7
Dessa frågor syftar till att få en bild av hur den försäkrade resonerar och av vilken anledning. Frågorna
kretsar kring vilken typ av arbeten man tror sig kunna klara, om man kan tänka sig att byta arbete om
man inte kan återgå till sitt ordinarie på grund av sjukdom, vad man bygger eventuell rädsla för att
tillståndet skall förvärras på etc.
7. Följande påståenden handlar om din syn på dina möjligheter till arbete i allmänhet – inte bara om det
arbete du hade när du blev sjukskriven. Kryssa för det alternativ som gäller för dig.
Ja,
instämmer
helt
Tveksamt,
instämmer
delvis
Nej,
instämmer
inte alls
31 (51)
Datum
2015-10
Här ställs frågor om vilka hinder den försäkrade ser för återgång i arbete.
Ja,
instämmer
helt
Tveksamt,
instämmer
delvis
Nej,
instämmer
inte alls
Jag önskar börja arbeta snarast
Här ställs frågor om den försäkrades tankar kring eventuell omställning
 Ställ frågor om den försäkrade vill/ klarar/ börja ett nytt arbete hos ny arbetsgivare.
 Be den försäkrade förklara skälen om svaren är att denne inte vill/ klarar. Klargör om det hänger
samman med medicinska förutsättningar eller om orsakerna är av annan karaktär, exempelvis
om den försäkrade tror att denne inte har möjligheter att få ett annat arbete.
 Ställ frågor om vilka möjligheter den försäkrade ser och huruvida den försäkrade tror sig kunna
komma åter i arbete på egen hand.
Jag kan tänka mig att arbeta med något
annat om jag inte kan återgå till mitt
nuvarande arbete i samma omfattning som
innan jag blev sjukskriven
 Samtala kring hur den försäkrade tolkar fysisk ansträngning för att få en gemensam bild att utgå
ifrån
 Om den försäkrade uttryckt att det finns risker, be den försäkrade beskriva på vilket sätt
hälsotillståndet kan förvärras
 Relatera till den försäkrades medicinska förutsättningar
Om jag anstränger mig fysiskt finns det
stor risk att mitt hälsotillstånd förvärras
 Om ja eller tveksamt - samtala kring hur den försäkrade tolkar psykisk ansträngning för att få en
gemensam bild att utgå ifrån
 Om den försäkrade uttryckt att det finns risker, be den försäkrade beskriva på vilket sätt
hälsotillståndet kan förvärras
 Relatera till medicinska förutsättningar
Om jag anstränger mig psykiskt finns det
stor risk att mitt hälsotillstånd förvärras
 Om den försäkrade angett ja eller tveksamt, be denne beskriv vad det är som gör att denne känner
oro och ängslan
 Be den försäkrade konkretisera kraven. Finns det något som kan minska oro och ängslan?
 Relatera till medicinska förutsättningar
32 (51)
Datum
2015-10
Ja,
instämmer
helt
Tveksamt,
instämmer
delvis
Nej,
instämmer
inte alls
Jag känner stor oro och ängslan för vilka krav
som kan komma att ställas på mig vid arbete
Samtalet kring skalorna nedan ska dels handla om huruvida den försäkrades bild av sin arbetsförmåga nu
och om sex månader har förändrats under undersökningstillfället eller om värdena är desamma som vid den
skattning den försäkrade gjorde vid ifyllandet av ”Självrapporterad förmåga” och dels om den försäkrade
har förstått hur skalorna ska fyllas i.
8.
Vi antar att din arbetsförmåga, då den var som bäst, värderas med 10 poäng. Vilket poängtal skulle du
då ge din arbetsförmåga just nu?
(Kryssa lämplig siffra, 0 betyder att du inte har någon arbetsförmåga alls och 10 att din arbetsförmåga
är som bäst).
0
9.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Hur stor chans tror du att du har att kunna arbeta om sex månader? Om du arbetar till någon del så
uppskatta chansen att du kunnat utöka din arbetstid om sex månader. (Kryssa lämplig siffra, 0 betyder
ingen chans och 10 mycket stor chans).
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
10. Finns det något du vill tillägga när det gäller din hälsa och dina möjligheter att arbeta?
Nej
Ja: ……………………………………………………………………….
33 (51)
Datum
2015-10
Bilaga 2. Basal kroppsundersökning
Fysisk styrka och rörlighet
 Rörelsefunktion i halsrygg, axelleder, armbågsleder, handleder, händer, rygg, höftleder och
fotleder.
Nedanstående rörelsetester utförs om möjligt i stående utan skor, i annat fall sittande utan ryggstöd. Notera rörelseutslag
samt eventuella sidoskillnader.
Instruktioner till den försäkrade
Nacke:
Böj huvudet framåt/nedåt (hakan till bröstet) Böj
huvudet bakåt (titta upp i taket)
Böj nacken åt hö resp vä sida (lägg örat till axeln)
Vrid på huvudet åt hö resp vä sida (titta över axeln)
Läkarmanual
Nacke:
Flexion – Böj huvudet framåt/nedåt (hakan till bröstet)
Extension – Böj huvudet bakåt (titta upp i taket)
Lateral flexion – Böj nacken åt höger respektive vänster sida
(lägg örat till axeln)
Rotation – Vrid på huvudet åt höger respektive vänster sida (titta
över axeln)
Axelleder:
Lyft armarna uppåt/bakåt
Lyft armarna utåt/uppåt (överarmen till örat)
Lyft höger arm framåt/uppåt, böj armbågen och
lägg handen bakom nacken; därefter samma vä arm
Lägg in höger hand på ryggen och för upp den på
ryggen så högt det går; därefter samma vänster arm
Axelleder:
Flexion – Lyft armarna uppåt/bakåt
Abduktion – Lyft armarna utåt/uppåt (överarmen till örat)
Flexion/utåtrotation – Lyft höger arm framåt/uppåt, böj armbågen
och lägg handen bakom nacken; därefter samma vänster arm
Extension/inåtrotation – Lägg in höger hand på ryggen och för
upp den på ryggen så högt det går; därefter samma vänster arm
Acromio-clavicularleden:
Lägg höger hand på vänster axel och lyft armbågen
så högt det går; därefter samma vänster arm
Acromio-clavicularleden:
Adduktion/inåtrotation/flexion höger axel samt kompression
acromioclavikularleden.
Höger skuldra sänkt. Lägg höger hand på vänster axel och lyft
armbågen så högt det går; därefter samma vänster arm
Armbåge:
Böj armbågarna och lägg händerna på axlarna
Sträck på armbågarna
Överarmarna i sidorna. Böj armbågarna 90 grader,
vrid händerna så att handflatorna vänds uppåt
respektive nedåt
Handleder:
Sätt ihop handflatorna framför bröstet
(Luciaställning). Sätt ihop handryggarna framför
bröstet, motsvarar att:
böja handlederna uppåt respektive nedåt
böja handlederna från sida till sida
Fingrar:
Knyt handen
Sträck på fingrarna
Spreta på fingrarna
Tummen mot lillfingrets bas
Armbåge:
Flexion – Böj armbågarna och lägg händerna på axlarna
Extension – Sträck på armbågarna
Supination/pronation – Överarmarna i sidorna. Böj armbågarna 90
grader, vrid händerna så att handflatorna vänds uppåt respektive
nedåt
Handleder:
Dorsalflexion – Sätt ihop handflatorna framför bröstet
(Luciaställning) alt. Böj handlederna uppåt
Palmarflexion – Sätt ihop handryggarna framför bröstet, alt.
Böj handlederna nedåt
Lateralflexion – Böj handlederna från sida till sida
Fingrar:
Flexion – Knyt handen
Extension – Sträck på fingrarna
Abduktion – Spreta på fingrarna
Adduktion – Tummen mot lillfingrets bas
34 (51)
Datum
2015-10
Sätt ihop tumme och pekfinger – är känseln normal?
Plocka upp ex gem eller knappar
Pincettgrepp
Pincettgrepp Pincettg
Rygg:
Rygg:
Framåtböjning med raka ben, notera även golvFlexion – Framåtböjning med raka ben, notera även golvfingerdistans (SLR/Lasegue)
fingerdistans (SLR/Lasegue)
Böj ryggen bakåt och titta i taket
Extension – Böj ryggen bakåt och titta i taket
Böj ryggen åt höger resp vänster sida
Lateralflexion – Böj ryggen åt höger respektive vänster sida
Vrid ryggen åt höger resp vänster sida
Rotation – Vrid ryggen åt höger respektive vänster sida
Höft-/knä-/fotleder:
Flexion/styrka
Gå ned på huk och res upp igen
Höft-/knä-/fotleder:
Flexion/styrka
Gå ned på huk och res upp igen
 Gång – kort sträcka
Mät upp sträcka, om möjligt 10 m. Uppmana den försäkrade att gå så fort som möjligt, med skor, fram och
tillbaka. Notera medrörelser i armar, bål, ev. hälta, balanssvårigheter
Gå på tå respektive häl, notera balanssvårigheter. Beräkna total gångsträcka
 Handens gripkraft
Mäts med handtryckning, notera kraft, ev. sidoskillnad. Genomförs sittande
 Stå på ett ben
30 sekunder – det upplyfta benet får ej stödja mot ståbenet
Notera balans, koordination
 Plocka upp t e x ett papper från golvet
Notera rörlighet och styrka rygg/ben, balans
 Lyfta ned något, t ex pärm (ca 1 kg) från hylla i axelhöjd
Notera rörlighet och styrka arm/hand.
Fysisk uthållighet
 Hjärtljud, hjärtrytm, hjärtfrekvens
 Blodtryck (sittande utan vila)
 Andningsfrekvens
 Lungauskultation
Balans, koordination och finmotorisk kvalitet
 Rombergs test (hålla balansen 30 sek blundande med fötterna ihop)
Om den försäkrade klarar Romberg skärps den och den försäkrade ombeds att blundande peka på näsan med
höger respektive vänster pekfinger. Notera eventuellt svaj och om rörelserna utförs koordinerat
 Knä – häl
Liggandes på undersökningsbrits. Den försäkrade för höger häl till vänster knä och låter sedan hälen följa vänster
underben ned till foten. Motsvarande med vänster häl- hö knä. Notera om rörelserna utförs koordinerat
 Gripa penna och skriva namn
35 (51)
Datum
2015-10
Bilaga 3. Psykiatrisk intervju
M.I.N.I är uppbyggt så att om individen svarar ja på vissa inledande frågor så ska en rad följdfrågor
ställas. Utöver frågorna i M.I.N.I och frågorna ur alkoholmodulen i Prime.MD finns i den psykiatriska
intervjun två frågor som indikerar för utmattningssyndrom från ISM-formuläret ”Självskattat
utmattningssyndrom (s-UMS)”6,7. Vid behov ställs följdfrågor som anges i bilaga 6.
Egentlig depressionsperiod
1.
Har du någonsin varit ihållande deprimerad eller nere under större delen av
dagen, nästan varje dag, under två veckor?
Om NEJ
hoppa över
nästa fråga
Om JA
2.
Under de senaste 2 veckorna, har du varit ihållande deprimerad eller nere
under större delen av dagen, nästan varje dag?
NEJ JA 
MINI-avsnitt A
Egentlig depressionsepisod
4.
Har du under de senaste 2 veckorna tappat intresse för det mesta omkring
dig eller inte kunnat ha riktigt nöje av sådant du vanligen brukar tycka om?
NEJ JA 
MINI-avsnitt A
Egentlig depressionsepisod
NEJ JA 
MINI-avsnitt C
Manisk episod
NEJ JA 
MINI-avsnitt C
Manisk episod
NEJ JA 
(vid NEJ, gå
vidare till
fråga 8)
MINI-avsnitt D
Paniksyndrom
NEJ JA 
MINI-avsnitt E
Agorafobi
Manisk/ hypoman episod
5.
Har du någon gång haft en period när du känt dig ”uppvarvad” eller ”hög”
eller så full av energi eller så uppfylld av dig själv att du råkat illa ut, eller så
att andra tyckt att du inte var dig lik? (Alkohol- eller drogpåverkan räknas
ej.)
OM PATIENTEN ÄR FÖRBRYLLAD ELLER OSÄKER PÅ VAD DU MENAR
MED ”UPPVARVAD” ELLER ”HÖG”, FÖRTYDLIGA ENLIGT FÖLJANDE:
Med ”uppvarvad” eller ”hög” menar jag: att vara upprymd, ha ökad energi,
behöva mindre sömn, ha snabb tankeverksamhet, vara full av idéer, ha ökad
prestationsförmåga, motivation, kreativitet eller impulsivt beteende.
6.
Har du någon gång varit ihållande retlig under flera dagar så att du startat
gräl eller slagsmål eller skrikit åt personer utanför din egen familj? Har du
eller andra märkt att du varit mer lättretlig eller överreagerat, jämfört med
andra, i situationer där du även tyckte att din reaktion var berättigad?
Paniksyndrom
7.
Har du, vid mer än ett enstaka tillfälle, upplevt en attack av plötslig ängslan,
rädsla, obehag eller olust även i situationer där de flesta andra inte skulle
känna så? Kulminerade attackerna inom 10 minuter?
Agorafobi
8.
Har du någon gång känt dig ängslig eller illa till mods på platser eller i
situationer där du skulle kunna få en panikattack eller sådana panikartade
symtom som vi nyss pratade om, eller där det inte finns tillgång till hjälp
eller där det kan vara svårt att komma undan: till exempel i en folksamling, i
köer, när du är hemifrån på egen hand eller ensam hemma eller när du går
över en bro, åker buss, tåg eller bil?
36 (51)
Datum
2015-10
Social fobi
9.
Under den senaste månaden, har du varit rädd eller generad när du stått i
centrum för uppmärksamheten eller rädd att bli förödmjukad? Detta gäller
sådant som att tala inför publik, att äta med andra eller på restaurang, att
skriva när någon ser på, eller att umgås med andra.
NEJ JA 
MINI-avsnitt F
Social fobi
NEJ JA 
MINI-avsnitt G
Tvångssyndrom
NEJ JA 
MINI-avsnitt G
Tvångssyndrom
Tvångssyndrom
10.
Under den senaste månaden, har du besvärats av återkommande tankar,
impulser, eller inre bilder som var oönskade, motbjudande, olämpliga,
påträngande eller obehagliga? (T.ex. en känsla av att vara smutsig,
förorenad, eller ha baciller, eller rädsla för att smitta andra, eller rädsla för
att skada någon utan att vilja det, eller rädsla för att reagera på någon
impuls, eller rädsla eller vidskeplighet för att ha ansvar för sådant som blir
fel, eller tvångsmässiga sexuella tankar, bilder eller impulser, eller tvång att
lägga på lager, samla saker eller religiösa tvångstankar.)
(Ta inte med sådant som helt enkelt är överdriven oro för verkliga problem.
Inkludera inte tvång som är klart relaterade till ätstörningar, sexuella avvikelser,
spelmani eller alkohol- och/eller drogmissbruk där patienten kan ha nöje av
aktiviteten och vilja motstå den enbart på grund av dess negativa konsekvenser)
11.
Under den senaste månaden, har du gjort något gång på gång utan att kunna
motstå det, som att tvätta och städa överdrivet mycket, att räkna eller
kontrollera saker om och om igen, eller att upprepa, samla, arrangera saker
eller andra vidskepliga ritualer?
Posttraumatiskt stressyndrom
12.
Har du någonsin varit med om, eller varit vittne till, eller varit tvungen att ta
itu med, någon oerhört upprörande händelse som inneburit dödsfall eller risk
för död eller allvarlig skada för dig eller någon annan?
NEJ JA 
(vid NEJ, gå
till fråga 15)
(Exempel på traumatiska händelser: allvarliga olyckshändelser, sexuell eller fysisk
misshandel, terrorist-attack, gisslantagande, kidnappning, eldsvåda, upptäcka ett lik,
krig eller naturkatastrof, bevittna anhörigs våldsamma eller plötsliga död, eller
livshotande sjukdom)
13.
Reagerade du med intensiv rädsla, vanmakt eller fasa?
NEJ JA
(vid NEJ, gå
vidare till
fråga 15)
14.
Har du under den senaste månaden återupplevt denna händelse på något
obehagligt sätt (som i mardrömmar, påträngande minnesbilder, känsla av att
uppleva händelsen igen eller genom kroppsliga reaktioner)?
NEJ JA
MINI-avsnitt H
Posttraumatiskt stressyndrom
37 (51)
Datum
2015-10
Bulimia nervosa
15.
Under de senaste tre månaderna, har du hetsätit eller proppat i dig stora
mängder mat under loppet av ett par timmar?
16.
Under de senaste tre månaderna, har du hetsätit så ofta som två gånger i
veckan?
NEJ JA
(vid NEJ, gå
vidare till
fråga 17)
NEJ JA
MINI-avsnitt M
Bulimia nervosa
Generaliserat ångestsyndrom
17.
Har du varit avsevärt oroad eller ängslig för flera saker under de senaste 6
månaderna?
NEJ JA
(om NEJ, gå
vidare till
fråga 19)
18.
Känner du denna oro för det mesta?
NEJ JA 
MINI-avsnitt N
Generaliserat ångestsyndrom
Screening för alkohol och narkotika
19.
20.
21.
22.
Har du tänkt på att minska din alkoholkonsumtion?
Har någon klagat på att du dricker för mycket?
Har du haft skuldkänslor eller känt oro för din alkoholkonsumtion?
Har du någon enskild dag druckit 5 eller flera glas öl, vin, eller sprit?
NEJ
NEJ
NEJ
NEJ
JA
JA
JA
JA
Vid två
eller flera
JA-svar
23.
Har du under det senaste året använt någon form av narkotika eller
narkotikaliknande medicin?
MINI-avsnitt I
Vid JA
efterfrågas
utförligare
info.
Utmattningssyndrom
1. Har du nu känt sig psykiskt och/ eller fysiskt utmattad under mer än två
veckor?
2. Anser du att denna utmattning beror på att du varit utsatt för stress under
lång tid, dvs att du varit utsatt för stor påfrestning eller upplevt dig
pressad under 6 månader eller mer?
6
NEJ JA
(Om Ja, gå
vidare till
nästa fråga)
NEJ JA
(Om ja, gå
vidare till
frågorna i
bilaga 6)
Ahlborg G Jr, Ljung T, Swan G, Glise K, Jonsdottir I, Hadzibajramovic E, Währborg P. Stressrelaterad ohälsa vid Västra
Götalandsregion och Försäkringskassan i Västra Götalands län. Delrapport 1 – enkätundersökning i maj/juni 2004. ISM-rapport 2 2006.
7
Glise K, Hadzibajramovic E, Jonsdottir I, Ahlborg G Jr. Selfreported exhaustion: a possible indicator of reduced work ability and
increased risk of sickness absence among human service workers. Int Arch Occup Environ Health. 2009 Nov 27.
38 (51)
Datum
2015-10
Bilaga 4. Deskriptorer
För flera av deskriptorerna anges frekvens som kvantitativt mått. Med begreppet ”regelmässigt”
avses något som med få undantag händer i stort sett alltid, med ”oftast” avses något som händer
mer än hälften av de gånger som det är adekvat eller avsett, med begreppet ”ibland” avses något
som händer mindre än hälften av de gånger som det är adekvat eller avsett.
1. Deskriptorer för aktivitetsförmågor relaterade till fysisk styrka och rörlighet
Med deskriptorns uttryck ”att kunna gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä, att sträcka sig, att lyfta och bära
föremål” avses t.ex. att kunna gå en kilometer, att utan att vila kunna gå uppför två våningar, att sitta i samma position
två timmar och att stå i samma position i en timme, att resa sig efter att ha suttit ner, att lyfta och bära 5 kg, att sträcka
armarna över axelhöjd, att böja sig ner och ta upp föremål från golvet.
(o) Ingen eller obetydlig begränsning.
Den försäkrade bedöms utan ansträngning (innebär bl.a. att aktiviteten inte medför smärta, ömhet eller stelhet) kunna
gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä, att sträcka sig, att lyfta och bära föremål.
(1) Lätt begränsning.
a) Den försäkrade bedöms att utan ansträngning (innebär bl.a. att aktiviteten inte medför smärta, ömhet eller stelhet)
klara av en majoritet av delmomenten att gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä, att sträcka sig, att lyfta och bära
föremål.
samt
b) att med viss ansträngning (innebär bl.a. att aktiviteten medför begränsad smärta, ömhet eller stelhet) klara
resterande delmoment.
(2) Måttlig begränsning
a) Den försäkrade bedöms att med viss ansträngning (innebär att aktiviteten medför begränsad smärta, ömhet eller
stelhet) klara av en majoritet delmomenten att gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä, att sträcka sig, att lyfta och
bära föremål.
samt
att med stor ansträngning (innebär bl.a. att aktiviteten medför betydande smärta, ömhet eller stelhet) klara resterande
delmoment.
(3) Stor begränsning
Den försäkrade bedöms att endast med mycket stor ansträngning (innebär bl.a. att aktiviteten medför svår smärta,
ömhet eller stelhet) klara två eller flera av delmomenteten att gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä, att sträcka sig,
att lyfta och bära föremål.
och/eller
inte alls klara ett eller två av delmoment
(4) Mycket stor till total begränsning
Den försäkrade bedöms inte alls klara tre eller flera av delmomenteten att gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä,
att sträcka sig, att lyfta och bära föremål.
39 (51)
Datum
2015-10
2. Deskriptorer för aktivitetsförmågor relaterade till fysisk uthållighet
Ett rimligt schablonvärde för förväntade/normala vilopauser uppskattas här vara ca fem minuter per timme
(0) Ingen eller obetydlig begränsning
Den försäkrade bedöms inte ha några problem med fysisk belastning (t.ex. att gå, stå stilla, sitta stilla, att böja sig, att
lyfta och bära föremål) under en stor del av en dag (ca 6-8 timmar, inklusive vilopauser som kan anses vara
förväntade/normala för de aktiviteter det handlar om). Belastning kan medföra trötthet, ömhet eller stelhet, men på en
nivå som regelmässigt tillåter fortsatt aktivitet
Den försäkrade bedöms ha vissa problem (belastning kan medföra trötthet, ömhet eller stelhet på en nivå som ibland
begränsar fortsatt aktivitet) med fysisk belastning (t.ex. att gå, stå stilla, sitta stilla, att böja sig, att lyfta och bära
föremål) under en stor del av en dag (ca 6-8 timmar inklusive de vilopauser som kan anses vara förväntade/normala för
de aktiviteter det handlar om). Begränsningen yttrar sig bl.a. i att aktiviteten/aktiviteterna endast kan utföras om den
försäkrade kan variera aktivitet.
Den försäkrade bedöms ha betydande problem (belastning medför trötthet, ömhet eller stelhet på en nivå som oftast
begränsar fortsatt aktivitet) med fysisk belastning under en stor del av en dag (6-8 timmar inklusive de vilopauser som
kan anses vara förväntade/normala för de aktiviteter det handlar om). Begränsningen yttrar sig bl.a. i att
aktiviteten/aktiviteterna endast kan utföras om den försäkrade regelmässigt kan variera aktivitet och kan ta längre och
frekventare pauser än förväntat/normalt.
(3) Stor begränsning.
Den försäkrade bedöms ha stora problem (belastning medför trötthet, ömhet eller stelhet på en nivå som regelmässigt
begränsar fortsatt aktivitet) med de flesta former av fysisk belastning (t.ex. att gå, stå stilla, sitta stilla, att böja sig, att
lyfta och bära föremål) även under begränsad tid. Begränsningen yttrar sig bl.a. i att aktiviteten/aktiviteterna endast kan
utföras om den försäkrade regelmässigt kan variera aktivitet och fritt ta valfritt långa pauser samt att belastningen inte
pågår under en stor del av en dag (6-8 timmar).
(4) Mycket stor till total begränsning.
Den försäkrade bedöms ha mycket stora problem (belastning medför trötthet, ömhet eller stelhet på en nivå inte tillåter
fortsatt aktivitet) med de flesta former av fysisk belastning (t.ex. att gå, stå stilla, sitta stilla, att böja sig, att lyfta och
bära föremål) även under mycket begränsad tid. Begränsningen kvarstår trots variation och frekventa och långa pauser.
3. Deskriptorer för aktivitetsförmågor relaterade till syn, tal och hörsel
Den försäkrade bedöms se normalt (vid behov med glasögon), har normal hörsel (vid behov med hjälp av
hörhjälpmedel), kan tala med tydlig, och vid behov, stark, stämma.
(1) Lätt begränsning
Den försäkrade bedöms:
a) inte kunna identifiera ett ansikte på 15 meters avstånd, men klara synkraven för personbil (vid behov med glasögon),
eller
b) ha svårt att uppfatta tal med normal röst i bakgrundsbrus (vid behov med hjälp av hörhjälpmedel),
eller
c) ha mindre brister i talets klarhet eller styrka (trots användande av hjälpmedel).
40 (51)
Datum
2015-10
a) Inte kunna identifiera ett ansikte på 10 meters avstånd och/eller ser inte att läsa 12 punkters text på 20 centimeters
avstånd (vid behov med glasögon),
eller
b) inte höra vad som sägs med hög röst i bakgrundsbrus (trots användande av hörhjälpmedel),
eller
c) ha betydande brister i talets klarhet eller styrka (trots användande av hjälpmedel).
eller
d) ha en kombination av lätta begränsningar avseende minst två av funktionerna syn, hörsel och tal.
a) Inte se att läsa 16 punkters text på 20 centimeters avstånd och/eller betydande synfältsbortfall (trots användande av
glasögon),
eller
b) inte höra vad som sägs med hög röst när det i övrigt är tyst (trots användande av hörhjälpmedel),
eller
c) kan inte tala med en kvalitet som andra uppfattar (trots användande av hjälpmedel).
eller
d) ha en kombination av måttliga begränsningar avseende minst två av funktionerna syn, hörsel och tal.
Blind, och/eller döv och/eller oförmögen att tala med en kvalitet som andra uppfattar
4. Deskriptorer för aktivitetsförmågor relaterade till balans, koordination och
finmotorisk kvalitet
Med begreppet ”manipulera” avses bl.a. att plocka, skruva, trycka, skjuta
Den försäkrade bedöms
a) utan svårighet kunna utföra aktiviteter som kräver finmotorisk kvalitet (att med adekvat precision, balans och
hastighet kunna använda arm, hand och fingrar för att manipulera föremål och instrument: t.ex. att greppa och plocka
upp ett mynt, eller att trycka på knappar på t.ex. en mobiltelefon).
och
b) utan svårighet kunna utföra aktiviteter som kräver precision, balans och koordination i användandet av olika
kroppsdelar samtidigt (t.ex. att kunna gå uppför en trappa och samtidigt bära ett föremål, att kunna gå och samtidigt
vrida på huvudet)
a) ha vissa svårigheter (aktiviteten kräver bl.a. ansträngning och tålamod och misslyckas ibland helt) med aktiviteter
som kräver finmotorisk kvalitet (att med adekvat precision, balans och hastighet kunna använda arm, hand och fingrar
för att manipulera föremål och instrument: t.ex. att greppa och plocka upp ett mynt, eller att trycka på knappar på t.ex.
en mobiltelefon).
men
b) utan svårighet kunna utföra mindre avancerade aktiviteter. (t.ex. använda kniv och gaffel, skriva läsligt med en
penna, trycka på större knappar, vända blad i en bok, använda en nyckel).
och/eller
b) utan svårighet kunna utföra aktiviteter som kräver precision, balans och koordination i användandet av olika
vrida på huvudet)
41 (51)
Datum
2015-10
a) ha betydande svårigheter (aktiviteten misslyckas ofta helt trots ansträngning och tålamod) med aktiviteter som
kräver finmotorisk kvalitet (att med adekvat precision, balans och hastighet kunna använda arm, hand och fingrar för att
manipulera föremål och instrument: t.ex. att greppa och plocka upp ett mynt, eller att trycka på knappar på t.ex. en
mobiltelefon).
och
b) har vissa svårigheter (aktiviteten kräver bl.a. ansträngning och tålamod och misslyckas ibland helt) med flera
mindre avancerade aktiviteter som att använda kniv och gaffel, skriva läsligt med en penna, trycka på större knappar,
vända blad i en bok, eller använda en nyckel.
och/eller
c) har vissa svårigheter att kunna utföra aktiviteter som kräver precision, balans och koordination i användandet av
olika kroppsdelar samtidigt (t.ex. att kunna gå uppför en trappa och samtidigt bära ett föremål, att kunna gå och
samtidigt vrida på huvudet)
Den försäkrade bedöms inte alls klara aktiviteter som kräver finmotorisk kvalitet (att med adekvat precision, balans och
hastighet kunna använda arm, hand och fingrar för att manipulera föremål och instrument: t.ex. att greppa och plocka
upp ett mynt, eller att trycka på knappar på t.ex. en mobiltelefon).
och
ha betydande svårigheter (aktiviteten misslyckas ofta helt trots ansträngning och tålamod) med de flesta mindre
avancerade aktiviteter som att använda kniv och gaffel, skriva läsligt med en penna, använda ett tangentbord, trycka på
större knappar, vända blad i en bok, eller använda en nyckel.
och/eller
ha stora svårigheter att kunna utföra aktiviteter som kräver precision, balans och koordination i användandet av olika
vrida på huvudet)
Den försäkrade bedöms inte alls klara samtliga aktiviteter som kräver finmotorisk kvalitet t.ex. att använda kniv och
gaffel, skriva läsligt med en penna, använda ett tangentbord, trycka på större knappar, vända blad i en bok, eller
använda en nyckel.
och/eller
ha mycket stora till omfattande svårigheter att kunna utföra aktiviteter som kräver precision, balans och koordination
i användandet av olika kroppsdelar samtidigt (t.ex. att kunna gå uppför en trappa och samtidigt bära ett föremål, att
kunna gå och samtidigt vrida på huvudet)
5. Deskriptorer för aktivitetsförmågor relaterade till minne, inlärning och
koncentration
Den försäkrade bedöms regelmässigt kunna förstå, dra slutsatser av, och använda olika former av information (t.ex. att
förstå informationen att man är kallad till en fördjupad undersökning och i stora drag vad en sådan går ut). Bedöms
vidare kunna fokusera uppmärksamhet, (t.ex. att kunna fokusera uppmärksamhet under den tid undersökningen pågår)
samt att utan större svårigheter lära sig nya färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny hushållsapparat fungerar). Den
försäkrade bedöms normalt klara av att minnas viktig information både som helhet och i dess delar (t.ex. att kunna
minnas ett inbokat läkarbesök).
Den försäkrade bedöms regelmässigt kunna förstå, dra slutsatser av, och använda olika former av information (t.ex. att
vidare oftast, men inte alltid, kunna fokusera uppmärksamhet, (t.ex. att kunna fokusera uppmärksamhet under den tid
den undersökningen pågår) samt att ibland ha svårigheter lära sig nya färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny
hushållsapparat fungerar). Den försäkrade bedöms ibland ha svårt att minnas viktig information både som helhet och i
dess delar (t.ex. ett inbokat läkarbesök).
42 (51)
Datum
2015-10
Den försäkrade bedöms ibland inte kunna förstå, dra slutsatser av, och använda olika former av information (t.ex. att
ibland inte kunna fokusera uppmärksamhet, (t.ex. att kunna fokusera uppmärksamhet under den tid den undersökningen
pågår) Bedöms oftast ha svårt att lära sig nya färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny hushållsapparat fungerar). Den
försäkrade bedöms oftast ha svårt att minnas viktig information både som helhet och i dess delar (t.ex. ett inbokat
läkarbesök).
Den försäkrade bedöms oftast inte kunna förstå, dra slutsatser av, och använda olika former av information (t.ex. att
oftast inte förmå fokusera uppmärksamhet, (t.ex. att kunna fokusera uppmärksamhet under den tid den undersökningen
pågår). Bedöms regelmässigt ha svårt att lära sig nya färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny hushållsapparat fungerar).
Den försäkrade bedöms regelmässigt inte kunna minnas viktig information både som helhet och i dess delar (t.ex. ett
inbokat läkarbesök).
Den försäkrade bedöms sakna förmåga att kunna förstå, dra slutsatser av, och använda olika former av information
(t.ex. att förstå informationen att man är kallad till en fördjupad undersökning och i stora drag vad en sådan går ut), att
fokusera uppmärksamhet, (t.ex. att kunna fokusera uppmärksamhet under den tid den undersökningen pågår), att lära
sig nya färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny hushållsapparat fungerar), samt minnas viktig information både som
helhet och i dess delar (t.ex. ett inbokat läkarbesök).
6. Deskriptorer för aktivitetsförmågor relaterade till exekutiv funktion
Den försäkrade bedöms inte ha några problem att ta initiativ, att fatta beslut och genomföra de aktiviteter han eller hon
föresatt sig. Den försäkrade hanterar utan svårighet nya förutsättningar och varierande krav. Den försäkrade klarar av
att fokusera på, och självständigt prioritera bland, olika samtidiga uppgifter.
Den försäkrade bedöms regelmässigt klara att ta initiativ till basala aktiviteter (rutinaktiviteter som inte kräver
omfattande planering eller ledning - som att infinna sig i tid på en arbetsplats, påbörja arbetsmoment svara på mail,
svara i telefon etc.). Den försäkrade har dock ibland svårt att uppbåda energi för att dra igång mer omfattande eller
krävande aktiviteter (aktiviteter som går utöver vardaglig rutin, som involverar många människor, och/eller
representerar stort ekonomiskt värde, och/eller ställer krav på omfattande social interaktion, och/eller omfattar
svåröverblickbara moment etc.). Den försäkrade fattar regelmässigt beslut av olika slag, men avvaktar med, eller
förhalar ibland viktiga beslut. Den försäkrade hanterar oftast, men inte alltid, nya förutsättningar och varierande krav.
Den försäkrade har normalt inga svårigheter med att fokusera på, och självständigt prioritera bland, olika samtidiga
uppgifter.
Den försäkrade bedöms att oftast, men inte alltid, kunna ta initiativ till basala aktiviteter (rutinaktiviteter som inte kräver
svara i telefon etc.). Den försäkrade har oftast svårt att uppbåda energi för att dra igång mer omfattande eller krävande
aktiviteter (aktiviteter som går utöver den vardaglig rutin, som involverar många människor, och/eller representerar
stort ekonomiskt värde, och/eller ställer krav på omfattande social interaktion, och/eller omfattar svåröverblickbara
moment etc.). Den försäkrade avvaktar med, eller förhalar oftast även mindre betydelsefulla beslut. Den försäkrade
hanterar oftast, men inte alltid, med svårighet nya förutsättningar och varierande krav. Den försäkrade har svårigheter
med att fokusera på, och självständigt prioritera bland, olika samtidiga uppgifter.
43 (51)
Datum
2015-10
Den försäkrade bedöms att oftast inte kunna ta initiativ ens till basala aktiviteter (rutinaktiviteter som inte kräver
svara i telefon etc.). Den försäkrade kan regelmässigt inte, uppbåda energi för mer omfattande eller krävande aktiviteter
(aktiviteter som går utöver vardaglig rutin, som involverar många människor, och/eller representerar stort ekonomiskt
värde, och/eller ställer krav på omfattande social interaktion, och/eller omfattar svåröverblickbara moment etc.) Den
försäkrade avvaktar med, eller förhalar regelmässig även mindre viktiga beslut. Den försäkrade har oftast stora problem
med att hantera nya förutsättningar och varierande krav. Den försäkrade klarar regelmässigt inte av att fokusera på, och
självständigt prioritera bland, olika samtidiga uppgifter.
Den försäkrade bedöms inte kunna ta initiativ ens till basala aktiviteter (vardagliga rutinaktiviteter som sker
rutinmässigt de flesta dagar och som inte kräver omfattande planering eller ledning - som att infinna sig i tid på en
arbetsplats, påbörja arbetsmoment svara på mail, svara i telefon etc.). Den försäkrade klarar inte av att fatta även mindre
viktiga beslut. Den försäkrade klarar inte av att hantera nya förutsättningar och varierande krav. Den försäkrade klarar
inte av att fokusera på, och självständigt prioritera bland, olika samtidiga uppgifter.
7. Deskriptorer för aktivitetsförmågor relaterade affektiv funktion
(0) Ingen eller obetydlig begränsning.
Den försäkrade bedöms inte ha några svårigheter att initiera eller vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Har
inga svårigheter att visa hänsyn, respekt och medkännande. Tar adekvat socialt utrymme. Reagerar i stort sett alltid
adekvat på andras känslor. Visar mycket sällan aggressivitet alternativt uttalat undvikandebeteende.
Den försäkrade bedöms ibland ha svårigheter att initiera eller vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Har ibland
vissa svårigheter att visa hänsyn, respekt och medkännande, alternativt tar ibland inte adekvat socialt utrymme.
Reagerar ibland mindre adekvat på andras känslor. Visar ibland alternativt uttalat undvikandebeteende.
(2) Måttlig begränsning.
Den försäkrade bedöms att oftast ha svårigheter att initiera eller vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Har
ibland vissa svårigheter att visa hänsyn, respekt och medkännande, alternativt tar oftast inte adekvat socialt utrymme.
Reagerar ibland mindre adekvat på andras känslor. Visar ofta aggressivitet alternativt uttalat undvikandebeteende..
Den försäkrade bedöms att regelmässigt ha svårt att initiera eller vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Har
regelmässigt svårt att visa hänsyn, respekt och medkännande, alternativt tar regelmässigt inte adekvat socialt utrymme.
Reagerar regelmässigt inte adekvat på andras känslor. Visar regelmässigt aggressivitet alternativt uttalat
undvikandebeteende.
Den försäkrade bedöms inte klara av att initiera eller vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Den försäkrade kan
inte samspela socialt med andra, kan inte visa hänsyn, respekt och medkännande, alternativt ta adekvat socialt utrymme
utan uppvisar konstant undvikande.
8. Deskriptorer för aktivitetsförmågor relaterade till psykisk uthållighet
Ett rimligt schablonvärde för förväntade/normala vilopauser uppskattas här vara ca fem minuter per timme
(0) Ingen eller obetydlig begränsning.
Den försäkrade bedöms inte ha några svårigheter att upprätthålla en jämn nivå av psykisk närvaro, aktivitet och
stabilitet under större delen av en dag (6-8 tim.). Kan exempelvis aktivt delta i samtal, upprätthålla intresse för en
aktivitet, hålla koncentration och uppvisa en rimligt jämn prestationsförmåga under mer än en timme och vid upprepade
tillfällen under dagen. Behovet av vila under dagen är lågt.
44 (51)
Datum
2015-10
Den försäkrade bedöms att oftast kunna upprätthålla en jämn nivå av psykisk närvaro, aktivitet och stabilitet under
större delen av en dag (6-8 tim.). Kan exempelvis oftast delta i samtal, upprätthålla intresse för en aktivitet, hålla
koncentration och uppvisa en rimligt jämn prestationsförmåga under mer än en timme och vid upprepade tillfällen
under dagen. Vissa dagar (ungefär en dag i veckan) – eller under vissa delar av varje dag (ca 2 timmar) - är den
psykiska prestationsförmåga nedsatt. Behovet av vila i form av rast/paus går utöver det förväntade/normala.
(2) Måttlig begränsning.
Den försäkrade bedöms att regelmässigt inte kunna upprätthålla en hög och jämn nivå av psykisk närvaro, aktivitet och
stabilitet under större delen av en dag (6-8 tim.). Kan oftast inte aktivt delta i samtal, upprätthålla intresse för en
aktivitet, hålla koncentration och uppvisa en rimligt jämn prestationsförmåga under mer än en timme och vid upprepade
tillfällen under dagen. I mer än hälften av dagarna – eller under betydande delar av varje dag (ca 4 timmar) - är den
psykiska prestationsförmåga nedsatt. Behovet av vila i form av rast/paus går mycket långt utöver det
förväntade/normala.
Den försäkrade bedöms regelmässigt inte kunna upprätthålla en jämn nivå av psykisk närvaro, aktivitet och stabilitet
under större delen av en dag (6-8 tim.). Kan regelmässigt inte aktivt delta i samtal, upprätthålla intresse för en aktivitet,
hålla koncentration och uppvisa en rimligt jämn prestationsförmåga under mer än en timme och vid upprepade tillfällen
under dagen . I stort sett varje dag är den psykiska prestationsförmåga påtagligt nedsatt. Behovet av vila i form av
rast/paus är extremt stort.
Den försäkrade bedöms att, inte annat än undantagsvis, och i mycket korta stunder, klara av att upprätthålla psykisk
närvaro, aktivitet och stabilitet. Kan inte aktivt delta i samtal, upprätthålla intresse för en aktivitet, hålla koncentration
och uppvisa en rimligt jämn prestationsförmåga under mer än en timme och vid upprepade tillfällen under dagen. I stort
sett varje dag är den psykiska prestationsförmåga påtagligt nedsatt. Behovet av vila i form av rast/paus är i det närmaste
totalt.
45 (51)
Datum
2015-10
Bilaga 5. Ifyllnadsanvisningar till blanketten
”Bedömning av medicinska förutsättningar för arbete”
46 (51)
Datum
2015-10
47 (51)
Datum
2015-10
48 (51)
Datum
2015-10
49 (51)
Datum
2015-10
50 (51)
Datum
2015-10
Bilaga 6. Följdfrågor från ISM- formuläret Självskattat
utmattningssyndrom, (s-USM) och Socialstyrelsens kriterier för
utmattningssyndrom
Följdfrågor från ISM- formuläret s-USM
3. Har du under de tre senaste veckorna upplevt:
a. Koncentrations – eller minnessvårigheter?
b. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under
tidspress
NEJ JA
NEJ JA
c. Att du varit känslomässigt lättrörd eller lättirriterad?
NEJ JA
d. Problem med sömnen?
NEJ JA
e. Att du känt dig kroppsligt svag eller lättare blir uttröttad?
NEJ JA
f. Kroppsliga besvär som smärtor/ värk, ont i bröstet,
hjärtklappning, besvär från mage eller tarm, yrsel eller ökad
ljudkänslighet?
4. Har ovanstående besvär (fråga 1-3) påtagligt försämrat ditt
välbefinnande och/ eller din funktionsförmåga ( arbetsförmåga,
familjeliv, fritidsaktiviteter eller i andra viktiga avseenden) ?
NEJ JA
JA, i allra
högsta grad
JA, något
NEJ, inte alls
i. Socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom
A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller
flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller
förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.
C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod.
(1) koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
(2) påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
(3) känslomässig labilitet eller irritabilitet
(4) sömnstörning
(5) påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
(6) fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet
D. Symtomen orsaker ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt, eller i andra viktiga
avseenden.
E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk
sjukdom/skada (t ex hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom)
F. Symtomen förklaras ej bättre av egentlig depression, bipolärt syndrom eller annan psykisk sjukdom.

Manual för genomförande av AFU 2015

Transcription

Similar documents

Miljöansvar för entreprenörer, villkor

Ändringsblankett – Friplan (pdf)

Allmänna villkor för Betalskyddet

Barnförsäkring

Villkor Handelsbanken Finans Profilerade Kort 2013

Till försäkringsvillkoren - TSS – Travel Service Scandinavia

Startklar och Startklar Plus

Läs mer om TryggPlan (Pdf)

Villkor SBM Låsskydd Hem och Bil

Länsförsäkringar