docTillsammans
download 
Report Transcription
Tillsammans
Tillsammans för vi världen närmare SWEDAVIA | Års- och hållbarhe tsredovisning 2014 Flygmarknaden En världsomspännande affär VD har ordet ”Ökad tillgänglighet och framtidens flygplatser” Swedavia höjer målen Målmedvetet arbete har gett resultat Nollutsläpp Vår väg framåt Swedavias erbjudande Flygplatser och fastigheter 7% Passagerart illväxt 2014 Innehåll 24 En mer klimatsmart resa 24 9 12 4 20 Året i korthet Utveckling under 2014 Flygmarknaden En världsomspännande affär Detta är Swedavia Flygplatser med fokus på hållbar utveckling VD-ord Torborg Chetkovich: ”Ökad tillgänglighet och framtidens flygplatser” 35 3 Strategi Strategier för hållbar utveckling 4 Marknad Ökad efterfrågan på resor driver Swedavias intäkter 6 Verksamhet Swedavias erbjudande – flygplatser och fastigheter 9 Medarbetare Kompetens och utveckling 12 20 24 35 32 Innehållsförteckning finansiella rapporter 39 Förvaltningsberättelse 40 Koncernens finansiella rapporter Revisionsberättelse 84 Bestyrkanderapport 85 Bolagsstyrnings rapport 86 96 47 GRI-Index Moderbolagets finansiella rapporter 52 FN:s Global Compact 101 Noter 57 Definitioner 102 Årsredovisningens undertecknande 83 Om Swedavias rapportering Detta är Swedavias års- och hållbarhetsredovisning för räkenskapsåret 2014. Rapporten vänder sig framförallt till ägare, kreditanalytiker och samarbetspartners, men även till övriga intressenter, och fokuserar på vår strategi, mål samt resultat för det gångna året. Hela koncernen omfattas om inget annat anges. Swedavia redovisar enligt senaste versionen av GRI:s, Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G4). Rapporterade indikatorer har valts utifrån vår egen och våra intressenters gemensamma syn på väsentlighet och vad som är viktigt för att utveckla en långsiktigt hållbar verksamhet. Senaste publiceringsdatum för års-och hållbarhetsredovisningen var 2014-03-31. Läs mer på www.swedavia.se/om-swedavia/detta-ar-swedavia/ Kontaktperson : Klas Nilsson Chef externkommunikation Tel. +46 (0) 10 109 00 00 [email protected] året i korthet Utveckling under 2014 utveckling under 2014 Under året hade Swedavias flygplatser 35,7 miljoner (33,5) passagerare, motsvarande en ökning med sju procent Nettoomsättningen ökade till 5 538 MSEK (5 233) Rörelseresultatet ökade till 1 405 MSEK (946) Hotellfastigheten vid Stockholm Arlanda Airport avyttrades. Försäljningen påverkade koncernens rörelseresultat positivt med 347 MSEK Stockholm Arlanda Airport erhöll ett domslut avseende ett nytt miljötillstånd från Mark- och miljööverdomstolen som möjliggör fortsatt utveckling av flygplatsen Passagerarutveckling Utrikes 40 Inrikes Totalt Miljoner 30 20 10 Koncernen i siffror 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Koncernen MSEK, om ej annat anges 2014 2013 2012 2011 Nettoomsättning 5 538 5 233 4 965 4 693 Rörelseresultat 1 405 946 831 781 Rörelsemarginal, % 25,4* 18,1 16,7 16,6 Resultat före skatt Nya mål 2015–2020 Utfall 2014 1 162 686 554 556 Årets resultat 926 501 447 438 Resultat per aktie, SEK 0,64 0,35 0,31 0,30 Avkastning på eget kapital, % 17,7 10,9 10,8 11,2 Avkastning på operativt kapital, % 10,3 7,1 7,4 7,6 1,4 1,9 1,9 1,6 36,5 30,5 29,1 32,7 2 109 1 339 1 493 1 178 Avkastning på operativt kapital 924 2 413 3 418 1 057 Nöjda resenärer (ASQ), % 75 73 68 68 7 % Nöjda medarbetare (ESI), % 84 80 76 64 Medelantal anställda 2 460 2 369 2 380 2 265 Koldioxidutsläpp, ton 3 108 3 800 5 400 4 600 Skuldsättningsgrad, ggr Soliditet, % Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar * Rörelsemarginal exklusive realisationsresultat uppgick till 19,1 procent. Nöjda resenärer 85 % 75 % Nöjda medarbetare 85 % 84 % 10,3 % Fossila koldioxidutsläpp CO 2 0 ton 3 108 ton Swedav i a 2014 3 flygmarknaden En världsomspännande affär Den globala flygbranschen fungerar som ett system där flygbolag, flygplatser och städer tillsammans skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt, hållbart resande och frakttransporter. I takt med att behovet av att resa ökar utvecklas flygbranschen. Samtidigt är den globala tillgänglighet flyget skapar en allt viktigare förutsättning för ekonomisk tillväxt. Det globala samhället ställer också högre krav på de tjänster som flygbolag och flygplatser gemensamt levererar. Förutsättningarna för flygbolag och flygplatser skiljer sig dock åt. Flygbolagen måste snabbt kunna anpassa sitt erbjudande utifrån hur de globala resmönstren och fraktflödena förändras. Flygplatser å sin sida kan arbeta med att säkerställa kapacitet samt erbjuda så flexibla lösningar som möjligt, bland annat genom snabb hantering av flygplan på marken. Den grundläggande drivkraften för att attrahera flygtrafik till en flygplats är alltjämt destinationens attraktivitet för såväl turism som affärer. Den i särklass största utmaningen för flygbranschen är klimatpåverkan och de krav på reducerade utsläpp av växthusgaser som denna för med sig. Flygbranschen har antagit utmaningen genom att sätta långtgående globala mål för utsläppsminskningar. Idag finns redan teknik som möjliggör användandet av förnyelsebara bränslen. En storskalig utveckling av detta kräver ett stort engagemang i hela samhället. Swedavia har ett aktivt klimatarbete utmed hela resan, från ökad kollektivtrafik vid flygplatserna till förnybara flygbränslen. Idag klassas Swedavia som världsledande inom flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan. Attraktiva flygplatser Den grundläggande drivkraften för att attrahera flygtrafik till en flygplats är alltjämt destinationens attraktivitet för såväl export- som besöksnäring. 4 Swedavia 2014 Den globala flygbranschen Flygbranschen växer stadigt 20 000 flygplan 20 000 flygplan från tusentals små och stora flygbolag flyger i reguljär-, charter- eller frakttrafik. Enligt amerikanska CIA finns det över 40 000 flygfält, från enkla gräsbanor till fullskaliga flyg platser. 1 000 av flygplatserna har internationell trafik. Den globala efterfrågan på flygtransporter har ökat mycket snabbare än efterfrågan på de flesta andra produkter och tjänster. Sedan 1970 har efter frågan på flygresor tiodubblats medan världens samlade BNP bara har vuxit 3–4 gånger. Direktlinjer till attrak tiva destinationer är en konkurrensfördel, då det driver trafik och därmed intäkter för flygbolag och flygplatser, något som kommer samhälle och näringsliv till godo. Dagens flygplan är 70 pro cent mer bränsleeffektiva än dem som trafikerade flygplat serna för fyrtio år sedan. arbetstillfällen Flygbranschen skapar direkt och indirekt miljoner arbets tillfällen runt om i världen. Av dem finns 180 000 i Sverige. Inom flygsektorn återfinns cirka 80 000 arbetstillfällen medan den tillgänglighet som flyget skapar bidrar med cirka 100 000 arbetstillfällen. 180 000 svenska arbetst illfällen Miljökrav Flyget har som första världs omspännande industri enats om långsiktiga globala miljömål: flygets utsläpp av fossil koldioxid ska minska med 1,5 procent per passagerarkilometer till 2020. Från 2020 ska tillväxten vara klimat neutral och de faktiska utsläppen av fossil koldioxid ska 2050 vara nere på hälften av 2005 års nivå. FN:s internationella klimatpanel (IPCC) anger att flygtrafiken idag svarar för omkring två procent av de globala utsläppen av fossil koldioxid. intelligent flygplats Den intelligenta flyg platsen, där modern teknik utnyttjas, är en nyckel till kapacitet. Via läsplattor och smarta telefoner skapas möjligheter att ge varje resenär unik information. NFC-teknik* öppnar för automatisk incheckning och bagagehantering. Resenärer och bagage kan följas i realtid, vilket gör det möjligt att styra flöden och förebygga köer. *Närfältskommunikation (Near Field Communication, NFC) är en överföringsstandard för trådlöst utbyte av data över korta sträckor. flygmarknaden fortsatt konsolidering Lågkostnadsbolagen växer kraftigt. Etablerade aktörer kontrar och prisgapet minskar. Konkurrenssituationen mellan bolagen parallellt med en generellt låg lönsamhet leder till fortsatt konsolidering. Europas andel av internationella flygningar 27 % övriga världen USA är störst inom internatio nella flygningar. Länder utanför OECD svarar för 41 procent av den globala flygtrafiken. 2017 beräknas Kina passera USA som största marknad. 2017 2017 K in a 2014 Swedavia 2014 2014 35,7 milj. 2017 Ledande inom internationella flygningar passagerare 232 000 ton frakt Ökad efterfrågan En snabbt växande medelklass i Asien, Syd- och Latinamerika och södra Afrika gör att flyg branschen behöver fyrdubbla sin kapacitet för att möta ökad efterfrågan. Enligt IATA krävs investeringar på 4–5 biljoner USD för att ersätta åldrade flygplan och dubblera världens flygflotta till 2031. kapacitetstaket nära flyget som transportmedel mångfald Flygresor öppnar möjligheter för utbyte och möten mellan kulturer och människor. Över tre miljarder passagerare och 30 miljoner ton frakt flyger varje år. I ett längre perspektiv har priset på flygresor sedan 1971 sjunkit med 60 procent. Låga flygkostnader och ökad globalisering driver resande och frakt. Världens flygplatser behöver byggas ut för att klara tätare trafik med större flygplan och fler resenärer. Enligt IATA:s och ACI:s prognoser kommer 20 av Europas största flygplatser att operera vid eller nära sitt kapacitetstak år 2030. Källa: IATA eller ACI om ej annat anges Swedavia 2014 5 Detta är swedavia Flygplatser med fokus på hållbar utveckling Swedavia äger, driver och utvecklar ett nätverk av tio svenska flygplatser. Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport har flest passagerare. Bolaget som är helägt av svenska staten bildades 2010 genom att flygplatsverksamheten som tidigare tillhört Luftfartsverket, LFV, bolagiserades. Swedavia agerar på en konkurrensutsatt och internationell marknad. Bolagets roll är att skapa den tillgänglighet som Sverige behöver för att underlätta resande, affärer och möten – inom Sverige, i Europa och i övriga världen. Våra kunder är resenärer, flygbolag och de hyresgäster som hyr affärs-, kontors- eller hotelly tor i Swedavias fastigheter. I arbetet med att attrahera flyg bolagssatsningar konkurrerar Swedavia med andra flygplatser. Säkerhet, kundfokus och hållbar utveckling är utgångs punkten för allt Swedavia gör, både i den egna verksamheten och i samhället i stort. Verksamheten drivs affärsmässigt och bolaget ska genom utveckling, planering och operativ effektivitet bygga en långsiktigt hållbar affär. Nöjda medarbetare och en god arbetsmiljö är avgörande för Swedavias verksamhet. Bolaget ska samtidigt kontinuerligt minska sitt eget miljöavtryck och bidra till en minskning av hela flygbranschens miljöpåverkan. Samtliga Swedavias flygplatser är klimatcertifierade enligt den högsta nivån i Airport Carbon Accreditation, ACA. 35,7 miljoner passagerare Swedavias flygplatser möjliggör resor inom landet och är en port till och från Sverige. De är även moderna handelsplatser där tjänster och koncept erbjuds. 6 Swedavia 2014 Tillsammans för vi världen närmare Swedavias uppdrag är att äga, driva och utveckla flygplatser Tillsammans bildar flygplatserna ett nätverk som knyter samman Sveriges regioner, samtidigt som de också är en bro till och från världen utanför. Swedavias vision är ”Till sammans för vi världen närmare”. Det innebär att Swedavia ska bidra till att göra flygresandet och frakttransporterna – regionalt, men också till och från Sverige – så lättillgängligt, effektivt och attraktivt som möjligt. Kiruna airport Lule å airport Ume å airport Åre östersund airport stockholm arl anda airport Göteborg l andve t ter airport Bromma stockholm airport Malmö airport VISBY airport Ronneby airport Swedavia övertog den 13 januari 2015 samtliga resterande andelar i bolaget Göteborg City Airport AB, som driver Säve flygplats. Swedavia är världsledande i utvecklingen av flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan. Läs mer om vårt miljöansvar på sidan 32 detta är swedavia Swedavias affär Flygbranschens roll Stärkt tillgänglighet med kunden i fokus Flygbranschen och den tillgänglighet som flyget skapar bidrar idag, enligt Oxford Economics, med över 130 miljarder kronor årligen till svensk BNP. Flyget genererar dessutom direkta skatteintäkter på över nio miljarder kronor årligen. Swedavias kunder är resenärer, flygbolag och hyresgäster. Resenärer erbjuds inspirerande miljöer och destinationer, flygbolagen får en pålitlig och effektiv infrastruktur, hyres gästerna får funktionella lokaler i en attraktiv miljö. En hög tillgänglighet ökar resandet och möjliggör personliga möten och ökat affärsmässigt utbyte. Attraktiva destinationer Flygbolag Säker och effektiv infrastruktur Inspirerande resenärsupplevelse Personifierade, hållbara och moderna flygplatstjänster och transporter Swedavia ska skapa den tillgänglighet Sverige behöver för att underlätta resande, affärer och möten 80 miljarder kronor per år Så mycket spenderar resenärer som anländer till Sverige med flyg. Flyget bidrar också i hög grad till syssel sättning runt om i landet. Flygbranschen och de resenärer som anländer med flyg till svenska flygplatser skapar över 180 000 arbetstillfällen i Sverige. Under de kommande fem åren beräknas den förväntade utvecklingen av svensk tillgänglighet kunna skapa ytterligare 20 000 arbetstillfällen. Nyheter, upplevelser och intressanta varumärken Detta gör att flygtillgängligheten inom, samt till och från Sverige är en viktig bidragande faktor till ökad BNP och syssel sättning under kommande år. Hyresgäster Flygbranschen har dessutom ett stort ansvar inom miljöområdet. Under de senaste decennierna har en betydande teknisk utveckling inneburit att flygets miljöpåverkan reducerats. Denna utveckling bedöms fortsätta med investeringar i moderna flygplansflottor och successiv infasning av förnybara bränslen som viktiga milstolpar. Funktionella lokaler i en attraktiv miljö 25 000 arbetstillfällen vid Swedavias flygplatser 3 200 anställda på Swedavia Källa: Oxford Economics 2014 Swedavia 2014 7 detta är swedavia Med sikte på framtiden Swedavia som bolag började sin resa för snart fem år sedan. Genom målinriktat arbete, med hållbarhet som ledstjärna, kan vi uppfylla vårt uppdrag idag och imorgon. Områden Kund Social utveckling Ekonomi Miljöhänsyn CO 2 8 Swedav i a 2014 Vad vi gjort framåtblick • Resenärsnöjdhet (ASQ) har sedan 2010 ökat från 69 • Fortsatta rekord i antalet resenärer med urbanisering, procent till 75 procent • Antalet passagerare har ökat från 28,4 miljoner 2010 till 35,7 miljoner 2014, en ökning med närmare 30 procent • Stort antal nya butiker, caféer och restauranger samt ny kommersiell organisation • Ombyggnationer för förbättrad atmosfär, ökad kapacitet och effektivare flöden vid flertalet flygplatser • Utvecklade self-service tjänster • Ökad medarbetarnöjdhet (ESI) från 64 procent 2010 till 84 procent 2014 • Samarbetsprogram inledda med Arbetsförmedlingen och Tekniksprånget • Ökad svensk tillgänglighet med fler internationella direktförbindelser och minst två flygbolag etablerade vid samtliga flygplatser • Utvecklat säkerhetsklimat inom företaget • Gemensam kompetens- och utbildningsplattform samt sjukvårds- och rehabiliteringsförsäkring införd för samtliga anställda • Avkastningskrav har uppnåtts samtliga år sedan 2011 • Bildande av Swedavia Real Estate samt förvärv, globalisering och konsumentbeteende som starka drivkrafter • Flygplatsernas kapacitet stärks, liksom det kommersiella utbudet i kombination med en inspirerande atmosfär • Digital teknik och självbetjäningstjänster nyttjas alltmer för att underlätta resandet • Stockholm Arlanda Airport är Skandinaviens ledande flygplats • Punktlighet och resenärsnöjdhet har förbättrats ytterligare • Medarbetarnöjdheten stärks ytterligare, liksom medarbetarnas engagemang • Swedavia blir en mer attraktiv arbetsgivare för olika grupper i det svenska samhället, vilket stärker vår förmåga att möta en mångfald av resenärer • Ytterligare direktförbindelser har utvecklats gentemot viktiga handelspartners till Sverige, vilket stärker svensk export- och besöksnäring • Säkerhet är även fortsatt vår högsta prioritet och antalet allvarliga tillbud är noll • Sjukfrånvaron har minskat och arbetsplatsen är bättre anpassad för att förebygga skador • Långsiktiga investeringsprogram genomförs parallellt med att ekonomiska mål för koncernen uppfylls omstrukturering och försäljning av fastigheter • Avyttringar av Karlstad Airport, Örnsköldsvik Airport, Ängelholm Helsingborg Airport samt Sundsvall Härnösand Airport genomförda • Omfattande investeringsprogram genomförda samt inledda vid flertalet av flygplatserna. Bland annat är inriktningen för Stockholm Arlanda Airport fastställd • Ny prismodell gentemot flygplatsanvändarna implementerad liksom en mer kostnadseffektiv organisation • Områden kring flygplatser utvecklas alltmer mot handels- och • Utsläpp av fossil koldioxid från egen verksamhet har • Swedavias utsläpp av fossil koldioxid är noll och vi är ledande minskat med cirka 60 procent sedan 2010 och infasning av fossilfri fordonsflotta har inletts • Samtliga flygplatser certifierade enligt Airport Carbon Accreditations högsta nivå Neutralitet • Nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport och Malmö Airport. Processen inledd för Göteborg Landvetter Airport • Investeringar i bullerisolering av fastigheter kring Stockholm Arlanda Airport, Bromma Stockholm Airport och Umeå Airport har genomförts • Naturinventeringar genomförda på de flesta av flyg platserna som kartlagt en rik biologisk mångfald kontorsområden, vilket stärker flygplatserna som knutpunkter i ett modernt samhälle • De kommersiella möjligheterna har ökat och flygplatserna erbjuder produkter och tjänster som inspirerar och underlättar resenärernas vardag • Fortsatta effektiviseringar genomförs med syfte att stärka flygplatsernas konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter • För att stärka svensk tillgänglighet bibehålls avgifterna gentemot flygplatsanvändarna på en konkurrenskraftig nivå internationellt inom miljöarbete • Produktion av förnybart flygbränsle tar fart vilket drastiskt minskar resandets klimatpåverkan • Swedavia är en fortsatt aktiv part för att öka andelen resenärer som reser kollektivt till och från flygplatsen • Teknikutveckling bidrar till att reducera bulleröver kringliggande samhällen • Swedavias energianvändning fortsätter att minska trots expansion av verksamheten vd-ord Ökad tillgänglighet och grunden lagd för framtidens flygplatser Torborg Chetkovich VD och koncernchef VD-ordet Se filmen Swedav i a 2014 9 vd-ord Långsiktiga investeringar i ökad tillgänglighet Jag känner stolthet när jag ser tillbaka på Swedavias första fem år. Vi är ett ungt företag, men vi har hunnit lägga grunden till framtidens flygplatser. Swedavia bidrar redan idag till att Sverige växer och utvecklas. Det innebär inte att vi lutar oss tillbaka, tvärtom har vi tydliga visioner för framtiden. Vi finns till för resenären Vår vilja är att Swedavia ska vara en självklar del av reseupplevelsen. Våra flygplatser ska vara sådana att resenärerna ser fram emot att besöka dem. Vi vill erbjuda arkitektur, varumärken, design och aktiviteter som gör att resenärerna känner inspiration och är förväntansfulla inför resandet. Det betyder att vi måste förstå vad som lockar resandeströmmar från världens alla hörn och förutse vilken typ av upplevelse som är lönsam i morgon. För att nå dit måste vi vara snabbfotade och modiga nog att pröva nya koncept. Vi ska erbjuda Skandinaviens viktigaste mötesplatser Om tio år kommer 40 miljoner passagerare, över 100 000 om dagen, att strömma genom våra flygplatser. Vi knyter ihop Sverige som land och Sverige med världen. Vi skapar möten mellan regioner, länder och kulturer, men mest av allt möten mellan människor. Det driver tillväxt, förståelse och välstånd. Swedavia ska fortsätta stärka sitt samarbete med flygbolagen. Genom vår satsning på konkurrenskraftiga avgiftsnivåer, en effektiv infrastruktur och modern teknik, kan vi vara med och möjliggöra ett större utbud av direktlinjer. Genom att fortsätta att attrahera dessa angelägna satsningar från flygbolag skapas nytta för såväl svensk export- och besöksnäring som för Sveriges allt mer mångkulturella befolkning. Swedavia ska vara Sveriges främsta tillväxtmotor. Genom att samarbeta med näringslivet, med vår ägare, med landets regioner och med akademin, skapar vi framtidens flygplatsstäder. De växer redan idag fram runt Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport. Vår ambition är att de ska skapa tusentals arbetstillfällen som ger mångmiljardbelopp till det svenska samhället. Långsiktiga investeringar i miljön Swedavia ska fortsätta att möta miljöfrågorna, en av flyg branschens viktigaste utmaningar. Vi är redan idag en ledande aktör internationellt när det gäller miljöarbete, och vi utvecklas nu mot att vara en förebild inom hela hållbarhetsområdet. Swedavia ska nå målet om nollutsläpp av fossil koldioxid, fortsätta knyta ihop trafikslag och bidra till en ökad kollektivtrafik till och från flyg platserna. Vi ska stödja flygbolagen i övergången till biobränslen, så att våra passagerare kan erbjudas en fossilfri resa. Swedav i a 2014 Våra mål för resenärsnöjdhet, medarbetarnöjdhet, avkastning och nollutsläpp av fossil koldioxid har sin grund i vår ambition att vara ett hållbart företag. Genom att nå målen ökar också våra intressenters möjligheter att utveckla sina respektive verksamheter. På fem år har vi vuxit till ett affärsdrivande bolag och i förtid överträffat flera av våra uppsatta mål. Det är resultatet av ett lagarbete, där medarbetare på alla områden gjort enorma insatser. Det var också en framgångsfaktor att vi redan från början valde få men tydliga mål. Miljömålet är det mest utmanande. Vi har inte full kontroll över alla led och dessutom behövs tekniksprång. 2014 tog vi ett stort sådant genom vår satsning på nya biobränsledrivna fordon för bland annat snöröjning. Det är fordon som inte ens fanns och som många inte trodde skulle gå att utveckla. Nu tas de successivt i bruk i vår verksamhet och vi har därigenom visat att ambitiösa mål är något som kan driva utvecklingen framåt. Vår resa mot nollmålet för fossil koldioxid fortsätter därmed att följa de delmål vi ställt upp. Redan 2013 nåddes målet på 80 procent nöjda medarbetare. 2014 nåddes avkastningsmålet, sju procent på operativt kapital, och för första gången har Swedavias styrelse kunnat föreslå till bolagsstämman att fatta beslut om utdelning till ägaren. Tydliga förbättringar har också skett avseende resenärsnöjdhet, även om målet ännu inte nåtts fullt ut. Vi är på rätt väg och resultaten visar att nöjda resenärer följer på nöjda medarbetare, men att det finns en viss eftersläpning. Våra insatser för att inkorporera den kommersiella sidan av flygplatser i den löpande verksamheten, blir också ett viktigt verktyg framåt. Vi ser att vår strategi för hållbar utveckling har varit lönsam. Vi är övertygade om att vårt sociala ansvarstagande medför att fler söker sig till oss som arbetsgivare. Mångfaldsarbetet ger oss en erfarenhetsmässig bredd som gör att vi på ett bra sätt kan möta kunder och skapa en inkluderande miljö för medarbetare från många olika kulturer. Vi följer också principerna för ansvarsfullt företagande enligt FN:s Global Compact. Vår goda ekonomiska tillväxt tillåter oss att fortsätta utveckla vår verksamhet, öka tillgängligheten och driva innovationer, inte minst på miljöområdet. Vi utvecklas nu mot att vara en förebild inom hela hållbarhetsområdet Direkta flyglinjer driver utveckling 10 Noga utvalda och ambitiösa mål 2014 var ett spännande ÅR MED VIKTIGA FRAMGÅNGAR Trafiktillväxten fortsatte och vi noterade nya rekord på flera flygplatser. Vår tillväxt var betydligt starkare än den för våra kollegor i övriga Europa. Det beror på ett ökat resande globalt sett och på Sveriges starka ekonomi, men också på att våra flygbolagskunder valt att starta fler internationella direktlinjer. Sedan 2013 och fram till idag har tio nya linjer till destinationer i främst USA och Asien tillkommit. Den enskilt viktigaste händelsen 2014 var att vi, tio år efter det att bana tre var klar, till slut fick ett miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport som möjliggör fortsatt utveckling av flygplatsen. Miljötillstånd är en förutsättning för alla flygplatsers verksamhet, men Stockholm vd-ord Försäljningen av vår hotell fastighet på Stockholm Arlanda Airport visar att vår fastighets utveckling kan bidra till en ökad grad av självfinansiering Nettoomsättningen ökade 2014 till 5 538 msek (5 233 MSEK 2013) Rörelseresultatet växte 2014 till 1 405 msek (946 MSEK 2013) Nytt rekord 35,7 miljoner passagerare på Swedavias flygplatser (33,5 miljoner 2013) Torborg Chetkovich, VD och koncernchef samt Karl Wistrand, vice VD och ansvarig Commercial & Real Estate Vår tillväxt var betydligt högre än den för våra kollegor i övriga Europa Arlanda Airport är kritiskt för Sveriges fortsatta utveckling, därför är tillståndet extra glädjande. Det är också ett bevis på att vi, tillsammans med våra samarbetspartners, skapat förståelse för flygets betydelse för Sverige. Samtidigt har diskussioner förts om Bromma Stockholm Airports framtid. Vår inställning är klar. Flygplatsen behövs. Swedavia har kontrakt till 2038 och vi fortsätter vårt utvecklingsarbete i linje med vårt uppdrag att bidra till svensk tillgänglighet. Närmast gäller det den säkerhets klassning som innebär att dagens och framtida flygplan kan trafikera flygplatsen även efter 2016. Under året genomförde vi en försäljning av hotellfastigheten på Stockholm Arlanda Airport. Det gav oss en reavinst på nära 350 miljoner kronor och visar att våra satsningar inom fastighetsområdet kan bidra till en ökad grad av självfinansiering. Vår nettoomsättning ökade med 5,8 procent till 5 538 miljoner kronor under 2014 och resultatet växte till 926 miljoner kronor, en utveckling som bekräftar att våra strategier är framgångsrika. Under 2014 förnyades Swedavias övergripande målsättningar framåt. Vi ska till 2020 nå en kund- och medarbetarnöjdhet på 85 procent vardera, samtidigt som nollmålet kvarstår. Vår ägare beslutade vidare att revidera de ekonomiska målen, vilket resulterat i att ett av våra övergripande mål är en avkastning på sju procent på operativt kapital. Målen är skärpta, men jag ser dem som en naturlig förlängning och fortsättning av det arbete vi hittills lagt ner. Det innebär också att vi just nu vässar och utvecklar våra strategier för att vara säkra på att vi når våra mål. Vi har all anledning att vara optimistiska kring de kommande åren. Vi har tydliga strategier och mål. Vi är kundfokuserade och vi bygger vårt hus för hållbarhet och lönsamhet. Vi vill utvecklas som mötesplats och tillväxtmotor i samhället och därigenom skapa bättre förutsättningar, bland annat för fortsatta flygbolagssatsningar och ytterligare stärkt tillgänglighet. För att nå detta krävs samtidigt att vi är en innovativ och ansvarstagande samarbetspartner. Jag och mina medarbetare ser fram emot att fortsätta arbetet under 2015. Torborg Chetkovich Verkställande direktör och koncernchef Swedav i a 2014 11 strategi Strategier för hållbar utveckling Hållbarhet är en integrerad del av vår verksamhet och våra strategier. Hållbarhet är samtidigt en ledstjärna i samtliga Swedavias funktioner och genomsyrar hela vår värdekedja. Vår förmåga att tänka och agera hållbart är fundamental för vår framtid som bolag och för att vi ska kunna fortsätta skapa värde för våra intressenter, liksom samhället i stort. Strategiska Prioriteringar Kund Swedavias viktigaste kunder är resenärer, flygbolag och hyres gäster, där resenären är vår primära kund. Med kunden i fokus skapar vi rätt styrning för att nå såväl nöjda kunder som lönsam affärsutveckling i vår verksamhet. Hållbar utveckling som strategisk inriktning Swedavias strategiska inriktning utgår från de tre hållbarhets dimensionerna – social utveckling, ekonomi och miljöhänsyn – i kombination med att sätta kunden i fokus. Tillsammans bildar dessa fyra perspektiv Swedavias hållbarhetshjul, som i sin tur utgör basen för Swedavias styrning och kommunikation på alla nivåer. Vårt val av strategisk inriktning stämmer väl överens med vår väsentlighetsanalys, som visar att frågor om tillgänglighet, ekono miskt utfall, miljö, medarbetare och säkerhet/produktansvar i dag är viktigast för våra intressenter. So c Kommande efterfrågan En strategisk utmaning är att förstå hur resandet ser ut i fram tiden och vad resenärerna kommer att efterfråga. Det styr utformningen av våra terminaler. Vi måste därför skapa flexibla miljöer som löpande kan anpassas efter nya behov. i al Kund Mi kling Eko vec no ut m i H r utveck lin lba l å g ljö h ä n sy n Vårt hållbarhetshjul illustrerar vår styrmodell, där vi arbetar med alla tre hållbarhetsdimensionerna – social utveckling, ekonomi och miljöhänsyn – i kombination med att sätta kunden i fokus. Detta är hållbar utveckling för Swedavia. I varje hållbarhetsperspektiv har vi konkreta strategier och mätbara mål som är tongivande för både styrning och kommunikation. Målen bryts sedan ner i verksamheten och konkretiseras genom aktiviteter. Målen och aktiviteterna ses över kontinuerligt med beaktande av måluppfyllnad och omvärldsförändringar. Uppföljningen av mål och aktiviteter sker kvartalsvis, genom funktionsstyrning. 12 Swedav i a 2014 Affärsutveckling med kundfokus Resenären är vår viktigaste kund och nöjda kunder är vår prio ritet. Baserat på efterfrågan utvecklar vi de kommersiella ytorna i våra terminaler för att erbjuda ett attraktivt urval av varor och tjänster som stärker upplevelsen av resandet. För att möta den växande efterfrågan, både vad gäller resande och flygfrakt krävs stora investeringar i byggnader och annan infrastruktur. Det gäller inte minst den informationsteknik som behövs för att knyta ihop de olika verksamheterna och skapa förutsättningar för en god punktlighet, ökad tillgänglighet och ekonomisk effektivitet. Ekonomi Swedavia ska utveckla flygplatser på ett affärsmässigt hållbart sätt. Det innebär att vi genom god investeringsplanering och operativ effektivitet ska utveckla en affär som är långsiktigt lönsam, samtidigt som vi skapar värde för kunden. Breddad finansiering Vår verksamhet är långsiktig, kapitalintensiv och bedrivs på ett affärsmässigt sätt. Tillgången till kapital är en viktig strategisk fråga för Swedavia, detta för att säkerställa en fortsatt positiv utveckling. Vi har idag ett starkt kassaflöde som kan finansiera merparten av våra investeringsbehov. Även bolagets egen fastig hetsverksamhet kan bidra till ökad investeringskraft. Swedavia äger idag fastigheter i attraktiva lägen på och runt flygplatserna. Dessa fastigheter kommer att förädlas på olika sätt och därefter avyttras eller hyras ut, beroende på läge och användningsområde. Tillsammans ger de en finansiell styrka som kan finansiera andra prioriterade projekt som bidrar till att öka flygplatsernas attraktivitet och tillgänglighet. strategi Samordning och effektivitet Swedavia ska vara långsiktigt och stabilt lönsamt. Då verksam heten är kapitalintensiv, behöver kostnadsstrukturen vara så flexibel som möjligt, samtidigt som vi ständigt genom att iden tifiera samordningsmöjligheter och stordriftsfördelar försöker effektivisera verksamheten. Fortsatta investeringar Swedavia står under de kommande tio åren inför omfattande investeringar för ökad kapacitet och kundnytta. Miljöhänsyn Swedavia arbetar med att minska sin egen miljöpåverkan med fokus på fossil koldioxid och är drivande för att minska hela flygresans miljöpåverkan. För att lyckas krävs betydande teknik utveckling och samverkan mellan näringsliv, forskning och politik. En av de viktigaste frågorna är tillgången till förnybara bränslen. Nollutsläpp Att till 2020 uppnå nollutsläpp av fossil koldioxid i den egna verk samheten är ett av Swedavias hållbarhetsmål. Social utveckling Swedavias arbete inom social utveckling syftar främst till att skapa den tillgänglighet som Sverige behöver. Swedavia priori terar trygghet och säkerhet för resenärerna samt att utveckla en hållbar arbetsmiljö och nöjda medarbetare. Vi lever efter de krav som statens ägarpolicy ställer på socialt ansvarstagande. Tillgänglighet är samhällsnytta Vår målsättning är att Swedavia alltid ska ta en aktiv roll i sam hället. Att skapa tillgänglighet genom goda flygförbindelser, inte minst genom direktlinjer, är ett av våra viktigaste uppdrag. Därför arbetar vi på olika sätt tillsammans med våra partners för att underlätta resande, möten och affärer. I samarbete med andra trafikslag verkar vi dessutom för att öka andelen kollektivt resande till och från våra flygplatser. På dessa sätt bidrar vi till att skapa såväl arbetsplatser som ekonomisk och social utveckling, för de olika regionerna och för Sverige i sin helhet. Planer för ökad tillgänglighet Ökad tillgänglighet, både i utbudet av destinationer och genom förbättrade kollektivtrafiklösningar för transporter till och från flygplatserna, är en strategisk utmaning. Nöjda medarbetare ger nöjda kunder Medarbetarnöjdheten ska fortsatt utvecklas i positiv riktning. Detta ska ske genom ett fortsatt arbete för att skapa engage mang och delaktighet i verksamheten och för att utveckla den företagskultur vi vill ska genomsyra verksamheten. Vi arbetar också för en inkluderande organisation med ökad mångfald och, genom utbildning och uppföljning, för att förebygga trakasserier och diskriminering på alla områden. Säkerhet ger trygghet Swedavias flygplatser präglas av ett högt säkerhetsmedve tande, där flygsäkerhet och luftfartsskydd har högsta prioritet. Swedavia deltar nationellt och internationellt i arbetet för att ta fram regelverk som effektivt kan implementeras i verksam heten och säkerställa eller höja säkerhetsnivån. Ett systema tiskt arbete med metodik och bemötande ska bidra till att skapa trygghet på Swedavias flygplatser, samtidigt som både effektivitet och kundnöjdhet förbättras. Uppdrag Vision Swedavia är ett statligt ägt bolag som äger, driver och utvecklar det nationella basutbudet av flygplatser – ett system av flygplatser som knyter samman hela Sverige med resten av världen. Vår roll är att skapa den tillgänglighet Sverige behöver för att underlätta resande, affärer och möten. Tillsammans för vi världen närmare. Swedavias verksamhet gör Sverige tillgängligt och gör det möjligt för oss som bor i Sverige att uppleva världen. Tillsammans med samarbetspartners och medarbetare skapar vi en upplevelse som gör att resenärerna kommer tillbaka, om och om igen. Swedavias utveckling för världen närmare. Affärsidé Värderingar Vi på Swedavia skapar mervärde för våra kunder genom attraktiva flygplatser och tillgänglighet. Tillsammans med samarbetspartners utvecklar vi ständigt vår affär. Pålitliga Engagerade Nytänkande Välkomnande Swedav i a 2014 13 Strategi Swedavia höjer ambitionen Swedavias verksamhet styrs med hjälp av hållbarhetsmål. I Swedavias fyra övergripande hållbarhetsmål, ett från varje strategiskt fokusområde, har bolaget beslutat om önskade nivåer för nöjda resenärer, nöjda medarbetare, avkastning på operativt kapital och utsläpp av fossil koldioxid. Swedavias styrelse beslutade under året om nya mål fram till 2020. Enligt dessa ska en nivå på 85 procent då uppnås både för nöjda resenärer (ASQ)* och för nöjda medarbetare (ESI)**. Ett av bolagets nya ekonomiska mål är sju procents avkastning på opera tivt kapital. Det tidigare målet på nollnivå för fossila koldioxidutsläpp till 2020 kvarstår. Den tydliga fokuseringen på fyra övergripande hållbarhetsmål har lett till att bolaget på kort tid gjort avsevärda framsteg på varje område. Tre av de fyra mål som sattes upp för Resenärsnöjdhet per flygplats 2014 Bromma Stockholm Airport Göteborg Landvetter Airport Kiruna Airport Luleå Airport Malmö Airport Ronneby Airport Stockholm Arlanda Airport Umeå Airport Visby Airport Åre Östersund Airport 68 % 80 % 76 % 85 % 71 % 82 % 75 % 78 % 86 % 89 % * Airport Survey Quality (ASQ): en resenärsmätning där cirka 150 flygplatser världen över deltar. ** Employee Satisfaction Index (ESI): ett mått på arbetsklimatet i arbetsgruppen. 14 Swedav i a 2014 2014 uppnåddes redan 2013. Måluppfyllelsen för 2014 anges i tabellen på nästa sida. Swedavia ska enligt bolagsordningen bidra till de transport politiska målen. För att konkretisera de transportpolitiska målen fastställde bolagsstämman 2014 fem uppdragsmål/indikatorer som ska redovisas årligen. Dessa indikatorer redovisas i tabellen på nästa sida och mäter tillgänglighet (genom passagerarvolym och antal utrikes direktdestinationer), kundnöjdhet, säkerhet och koldioxidavtryck. De ekonomiska målen är långsiktiga. Avkastningsmålet för ändrades under 2014 till att gälla avkastning på operativt kapital istället för eget kapital. Swedavia har även definierade mål för skuldsättningsnivå och utdelning. Strategi Swedavias mål hållbarhetsmål 2020 utfall 2011–2014 Uppdragsmål/indikatorer Utfall 2014 (2013) 85 % 100 % 75 % (73 %) nöjda resenärer 80 % 60 % utfall % 68 68 2011 2012 73 75 2013 2014 Nöjda resenärer 13,1 milj / 22,6 milj (12,6 milj / 20,9 milj) Antal passagerare inrikes/utrikes 320 st (300 st) 85 % nöjda medarbetare Antal utrikesdestinationer 100 % 80 % 60 % 76 avkastning på operativt kapital 0 ton fossila koldioxidutsläpp* 84 2013 2014 utfall % 64 2011 7 % 80 2012 446 200 ton (426 000 ton) Koldioxidavtryck** 5 st (2 st) Haverier och allvarliga tillbud 15 % 10 % 10,3 5% 7,6 7,4 7,1 0% 2011 2012 2013 6 Kton 4 ekonomiska mål 1,0–1,5 ggr skuldsättningsgrad 2014 Kapitalstrukturmål 4,6 7 % avkastning på operativt kapital 5,4 3,8 2 0 utfall % 2011 2012 2013 utfall kton 3,1 2014 Lönsamhetsmål 30–50 % utdelningsandel av årets resultat Utdelningsmål * Det övergripande miljömålet på 0 ton fossila koldioxidutsläpp gäller från egen verksamhet. ** Avtryck per flygplats redovisas på sid 34. Swedav i a 2014 15 strategi Swedavia skapar värde som bidrar med fysiska insatser och kompetenser. Det genomgå ende hållbarhetsperspektivet är basen för Swedavias värdekedja. Swedavia skapar värde för sina kunder, det vill säga resenärer, flygbolag och hyresgäster, genom att kombinera tillgång till infrastruktur med dels direkta tjänster i egen regi, dels indirekta tjänster i strategiskt samarbete med hyresgäster, partners och kunder. Swedavia investerar i nödvändig flyginfrastruktur, kommersiella fastigheter, egna medarbetare samt miljörelaterade åtgärder. Genom stordriftsfördelar, en uppbyggd kompetens inom såväl kundbeteende som flygverksamhet i stort och strategisk samverkan med partners, kan Swedavia tillföra värde till samtliga sina kundgrup per. Fastighetsverksamheten skapar värde genom att generera en del av det investeringskapital som är nödvändigt för att långsiktigt säker ställa svensk flygplatskapacitet och vidareutveckla affären. Den kom binerade affären bygger på konkurrenskraftiga avgifter gentemot dem som använder infrastrukturen. Detta gör flygplatsen mer attraktiv för flygbolagen och bidrar på så sätt till att driva ett ökat resande, som i nästa led generar högre intäkter inom andra verksamhetsområden. De insatser som Swedavia behöver för att skapa värde finns på tre områden. Ett område är kapital, materiellt, immateriellt eller finan siellt, som gör det möjligt att utveckla och finansiera verksamheten. Nästa är de leverantörer som bidrar med tjänster och varor som kompletterar och förstärker värdekedjan. Det tredje är medarbetarna Swedavias värdekedja Strategiska samarbets partners Materiellt, immateriellt & finansiellt kapital leverantörer Marknadskanaler Tjänster som underlättar resande, affärer och möten Aviation Business, Commercial Services, Real Estate Flygplatser, intressentdialog samt partnerskap Hå Kund Arbetskraft och kompetens Mi insatser 16 Swedav i a 2014 kling medarbetare hållbar utveckling och gemensam värdegrund vec Eko m ut veck bar lin ll g S oc ia i l ut Varor och tjänster Produkter no Kapital Erbjudande ljö h ä n sy Pålitliga Engagerade Nytänkande Välkomnande n aktiviteter & Produkter Tillgänglighet & attraktiva flygplatser strategi Swedavia skapar värde för: Resenären – genom tillgång till en modern och kundanpassad flygplats med attraktiva destinationer och ett stort kommersiellt utbud. Detta bygger på nära samverkan med de kommersiella aktörer som trafikerar och verkar på flygplatserna. Flygbolagen – genom tillgång till moderna och väl fungerande flygplatser med konkurrenskraftiga avgiftsnivåer, placerade på attraktiva destinationer. Detta driver ökande resandeströmmar för flygbolagen och därmed lönsamhet. Om Swedavia framgångsrikt och lönsamt driver sin verksamhet skapar det värde på nationell nivå. Ägaren, den svenska staten, får god avkastning på det kapital som satts in. Dessutom knyter Swedavia ihop regioner och kopplar ihop Sverige med omvärlden. Därigenom skapas utrymme för möten och affärsmöjligheter, något som leder till social utveckling, nya arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Hyresgästerna – genom tillgång till funktionella och attraktiva lokaler för retail, food & beverage, kontor samt lager och logistik. Skapar förutsättningar för att utveckla affären kunder Tillgänglighet Sysselsättning Skatteintäkter Flygbolag Attraktiva destinationer Affärsmöjligheter Kultur- och kunskapsutbyte Mångfald resenärer Miljöpåverkan hyresgäster Upplevelser & shopping leveranser effekter Swedav i a 2014 17 Strategi Vi möter intressenternas förväntningar För Swedavia är det viktigt att lyssna till våra intressenter och förstå deras förväntningar. I vår intressentdialog kan vi identifiera de frågor som är kritiska för Swedavias ekonomiska, miljömässiga och sociala värdeskapande. Intressentdialog Genom att kartlägga de samhällsgrupper längs bolagets värdekedja som påverkas av eller påverkar verksamheten, har Swedavia identifierat totalt sju intressentgrupper vilka redo visas på nästa sida. Vi för en kontinuerlig dialog med samtliga intressentgrupper för att säkerställa att vi förstår hur våra intres senter ser på vår verksamhet och vårt erbjudande. Frågor som är viktiga för våra intressenter följs upp genom årliga rapporter, undersökningar och mätningar, som till exempel medarbetaroch hållbarhetsundersökningar samt attitydmätningar. Väsentlighetsanalys Swedavias väsentlighetsanalys bygger på vår intressentdialog och är uppbyggd för att identifiera de frågor som är mest kritiska för Swedavias ekonomiska, miljömässiga och sociala värdeskapande. Med utgångspunkt i relevanta globala trender och drivkrafter, GRI:s aspekter och Swedavias mål och prioriteringar har 47 frågor formulerats. Detta med syfte att identifiera de viktigaste områdena för att skapa värde på kort, respektive lång sikt. Frågorna har viktats enligt två perspektiv; dels hur de påver kar Swedavias möjlighet att skapa värde, dels i vilken grad varje fråga påverkar intressenternas bedömning av Swedavias värde skapande. Av de sju huvudgrupperna av intressenter, gavs kunder den högsta viktningen. I ett första steg representerades de olika intressentgrupperna av nyckelpersoner inom Swedavia med god kännedom och insikt om intressenternas prioriteringar. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter för de vikti gaste intressenterna. För ägare, kunder och strategiska partners är ekonomiska aspekter som till exempel finansiell styrka, kapacitet och samhällsekonomiskt värdeskapande viktiga frågor. På samma sätt rankas även klimatfrågor högt av dessa grupper. Frågor som rör arbetsförhållanden och arbetsklimat rankas högst av medarbe tare och myndigheter. En aktiv intressentdialog, transparens och säkerhet är viktiga för samtliga grupper. Utfallet från väsentlighets analysen integreras i såväl vision och mål som strategier och praktisk verksamhet. Identifierade väsentligheter De frågor som, av interna och externa intressenter, bedömts vara mest väsentliga för Swedavias värdeskapande är: Hög säkerhetsnivå Säkerhet är den fråga som prioriteras högst av både intressenter och Swedavia. En hög säkerhetsnivå bidrar till trygga resenärer och en positiv upplevelse. Nöjda kunder Ett tydligt kundfokus, vilket bidrar till nöjda kunder, är en förutsättning för att Swedavia framgångsrikt ska kunna utveckla verksamheten och skapa värde på en nationell nivå. 18 Swedav i a 2014 Nöjda medarbetare En företagskultur som bygger på etiska riktlinjer är en grund för nöjda medarbetare. Kapacitet Swedavia ska ha tillräcklig kapacitet för att möta framtida behov av flygresor och därmed bidra till Sveriges ekonomiska utveckling genom ökad tillgänglighet. Punktligheten på flygplatserna är en indikator på vår kapacitet. Minskad klimatpåverkan En tydlig verksamhetsinriktning kopplad till mål för att minska klimatpåverkan inom Swedavias egna organisation och längs värdekedjan. Samhällsekonomisk utveckling och internationella utbyten Swedavia ska bidra med ökad tillgänglighet till och från Sverige och samtidigt stödja internationella utbyten i en alltmer globaliserad värld. Ett mått på tillgänglighet är antalet utrikes direktdestinationer från Swedavias flygplatser. Attraktivt varumärke Ett attraktivt varumärke bedöms av både interna och externa intressenter som en av de viktigaste frågorna för Swedavia. Genom en aktiv intressentdialog och strategiska samarbeten skapas bland annat förutsättningar för ändamålsenliga miljötillstånd samt möjligheter till ökat värdeskapande. Samtliga frågor som rankats av externa och interna intressenter återfinns på sidan 97 i denna rapport Strategi Swedavias intressenter Strategiska partners och leverantörer samt näringsliv Ägare Kunder Swedavia Samhälle Myndigheter Medarbetare Miljö Swedav i a 2014 19 marknad Ökad efterfrågan på resor driver Swedavias intäkter Det globala resandet fortsatte att öka under 2014, detta trots att det var ytterligare ett år av beskedlig utveckling för såväl den europeiska som den globala ekonomin. För 2014 som helår ökade resandet vid Swedavias flygplatser med sju procent. Totalt trafikeras våra flygplatser av 116 flygbolag. Över 400 000 starter och landningar genomfördes. För Swedavia uppnåddes den största ökningen i reella tal på de europeiska flyglinjerna. Detta var en effekt av att flygbolag som SAS och Norwegian ökat antalet destinationer och tillfört en ökad kapacitet gentemot nya och befintliga resemål. Bland de mest populära destinationerna återfinns framför allt London, men också som tidigare Mallorca, Kanarieöarna, Paris och Rom. Dessa resmål förändras lite över tid och är också relativt okänsliga för störningar som politisk oro eller finansiell utveckling. Procentuellt sett var det den interkontinentala linjetrafiken som svarade för den absolut största ökningen, om än från lägre absoluta tal. Här kan en stor del av ökningen tillskrivas de nio direktlinjer som under 2013 och 2014 lanserades till Bangkok, Dubai, Los Angeles, New York, San Francisco, Fort Lauderdale, Tel Aviv, Casablanca samt Teheran. I stort sett samtliga linjer, som alla representerar betydande satsningar för de aktuella flygbolagen, visade en god utveckling. Även inrikes var passagerarökningen god och den svenska inrikestrafiken är nu tillbaka på samma nivå som i början av 2000-talet. Samtliga Swedavias flygplatser har också minst två flygbolag verksamma, vilket bidrar till ökad konkurrens och fler valmöjligheter. Kundbasen förändras Mellan flygbolag pågår överlag en intensiv konkurrens. Den är som mest påtaglig mellan större och oftast nationella flygbolag (Legacy Carriers) och lågkostnadsbolag (Low Cost Carriers). De nationella bolagen kontrar med egna lågkostnadsbolag, exempelvis Lufthansas German Wings och Iberias Iberia Express. LCCbolagen, som främst agerar i Europa, har börjat flyga till de stora huvudflygplatserna istället för de mer perifera och har dessutom aviserat en ökad närvaro när det gäller interkontinentala linjer. Till detta kommer nya aktörer som Qatar Airways, Air Emirates och Etihad (Förenade Arabemiraten) som flyger på nav som Doha, Dubai och Abu Dhabi, varifrån trafik dras till framförallt Asien och Afrika. Swedavias största flygbolagskunder utgörs idag av SAS, Norwegian och BRA. Turkish Airlines, som använder Istanbul som nav för flygningar österut, har haft en stark tillväxt under senare tid. 20 Swedav i a 2014 Även mellan flygplatserna förekommer konkurrens. Den varierar beroende på typ av trafik och vilket flygbolag som opererar. Om ett internationellt flygbolag ska börja flyga på Europa är den inledande frågan inte vilken av de nordiska flygplatserna som är mest intressant att flyga på. Det är istället Nord- och Mellaneuropa som regioner som konkurrerar om uppmärksamheten. När det gäller flygningar till och från den nordiska och skandinaviska marknaden konkurrerar de fyra huvudstadsflygplatserna däremot ständigt med varandra. På dessa flygplatser genomförs för närvarande stora investeringar. Sammanlagt byggs det kapacitet för att 2025 ta emot ytterligare 20 miljoner resenärer, ett antal motsvarande ett helt nytt Stockholm Arlanda Airport. I detta klimat är det viktigt för Swedavia att erbjuda konkurrenskraftiga priser för att behålla och utöka sina marknadsandelar. Sverige är den största marknaden. Fokusområden Marknadsmässigt ser Swedavia utmaningar på flertalet områden under de kommande åren. Det handlar om att få flygbolagen att fortsätta att etablera nya flyglinjer till och från Swedavias flygplatser och om att verka för en frekvensökning på de befintliga linjerna. Samtidigt ligger Stockholm Arlanda Airport och Bromma Stockholm Airport i högtrafik mycket nära sitt kapacitetstak. Det innebär att Swedavia ständigt måste arbeta för att hålla uppe kundnöjdheten hos resenärer och hos flygbolag, trots att systemet i sig redan idag har mycket hög belastning. Det innebär också att det är angeläget att genomföra planerade åtgärder för höjd kapacitet. Frågan om Bromma Stockholm Airports framtid är därigenom också avgörande för Swedavias möjligheter att erbjuda den tillgänglighet till och från Stockholm som efterfrågas. Detta inte minst då Bromma Stockholm Airport och Stockholm Arlanda Airport nyttjas som mest vid samma tidsperioder under dygnet. Läs mer om Bromma Stockholm Airport på www.swedavia.se/bromma/ marknad Nya resmål Privata utlandsresor har den snabbast växande utvecklingen. Exempel på destinationer med positiv utveckling är Västindien, där Jamaica är storsäljaren, Västafrika med Zimbabwe och öarna Bali och Mauritius i Indiska oceanen. I Mellanöstern har Jordanien vuxit fram som ny och spännande Jamaica destination. Långresor till den amerikanska västkusten, med mål som Los Angeles och San Francisco, är en annan ökande trend. Flygplatser med störst procentuell tillväxt Kiruna Airport ökade antalet passagerare med 20 procent Åre östersund AIRPORT ökade antalet passagerare med 13 procent Jordanien Zimbabwe Mauritius Bali 15 % 35,7 Tillväxten av resenärer i den interkontinentala linjetrafiken var 15 procent under 2014. En stor del av ökningen bestod av de nio nya direktlinjer som inletts under 2013 och 2014. passerade genom Swedavias tio flyg platser – ett nytt rekord resultat för koncernen. resenärstillväxt utanför Europa miljoner passagerare Visby AIRPORT ökade antalet passagerare med 16 procent Swedav i a 2014 21 marknad Trender och drivkrafter inom resandet Swedavia och flygbranschen lever i en värld av ständig förändring och påverkas av trender på flera olika plan. Världsekonomins upp- och nedgångar, den demografiska utvecklingen, värderingsskiften i samhället och inte minst tillgången till ny teknik är några av dem. Därmed växer storstadsflygplatsernas kapacitetsutmaning kontinuerligt. Sverige är idag det EU-land där urbaniseringen går allra snabbast, vilket också speglas i tillväxten i antalet passagerare på framförallt Stockholm Arlanda Airport. ÖKAD MEDVETENHET kring hållbarhetsfrågor De tre viktigaste trenderna sett ur ett längre perspektiv är den ökade globaliseringen, den fortsatta urbaniseringen och den ökande miljömedvetenheten. Eftersom trenderna påverkar hur kunder och samhället i stort förhåller sig till branschen påverkar de också ytterst affärsförutsättningarna för Swedavia och övriga aktörer. ÖKAD GLOBALISERING Den ökande globaliseringen, politiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt, gör att världen, bildligt talat, blir mindre. Organisationer likväl som personer, påverkas och blir allt mer beroende av varandra. Företag med verksamhet och produktion i flera länder förväntas ha insyn och ansvara för hela värdekedjan. En friare rörlighet där människor kan resa vart de vill, när de vill, leder till ökad efterfrågan på resor. Ett ökat utbyte när det gäller handel, turism och möjligheter till arbete och studier i andra länder än hemlandet, bidrar också till ett ökat resande. Undersökningar visar att de internationella kontaktytor som skapas genom modern kommunikationsteknik ökar nyfikenheten för omvärlden och driver efterfrågan på flygresor. För flygbolagen i Europa kommer globaliseringen att innebära en fortsatt ökad konkurrens om transfertrafik till Asien och om tillgången till nya destinationer i världens tillväxtekonomier. Globaliseringen och den moderna kommunikationstekniken har bidragit till att världens ekonomiska system idag är gränsöverskridande. De finansiella cyklerna har blivit allt kortare och förändringar i ett land eller på en enskild marknad kan snabbt få stora konsekvenser på andra håll. Även ur säkerhetssynpunkt kan den ökande globaliseringen sägas vara en utmaning eftersom den politiska oron är stor i vissa delar av världen. Plötsliga förändringar kan medföra att flygbolagen snabbt styr om sin kapacitet till andra destinationer. Idag förekommer dessutom inte bara rent fysiska hot i form av till exempel terroristhot, civil oro och inbördeskrig, utan också olika typer av ”cyberkonflikter”, något som kräver ökad beredskap och ett högt säkerhetsmedvetande hos branschens aktörer. FORTSATT URBANISERING Urbaniseringen är ett globalt fenomen. Idag bor hälften av världens befolkning i städer, om femton år bor två tredjedelar i städer. De allt mer tätbefolkade storstäderna ökar efterfrågan på och behovet av effektiva logistiklösningar för både resor och frakttransporter. 22 Swedav i a 2014 Den tredje dominerande trenden är en ökande miljömedvetenhet. Pågående klimatförändringar kan förorsaka ekonomiska, mänskliga och miljömässiga katastrofer. Kraven på en mer hållbar samhällsutveckling och en bredare syn på vad som är tillväxt ökar därför kontinuerligt. Det innebär inte bara att ekonomiska nyckeltal, utan också socialt ansvarstagande och miljöhänsyn blir allt viktigare. För flygbranschen innebär det ett fortsatt fokus på praktiska åtgärder i form av miljöåtgärder för minskade utsläpp av kemikalier, koldioxid och buller, något som gäller såväl flygbolag som flygplatser som måste investera i nya flygplan respektive anläggningar. Detta sker i skuggan av en ökad internationell harmonisering och skärpning av lagstiftningen, speciellt inom miljöområdet, men också inom frågor som gäller antikorruption och arbetsrätt. Parallellt har möjligheterna att granska organisationer och deras verksamhet ökat radikalt i internetsamhället. Det ställer stora krav på branschens aktörer, både vad gäller lyhördhet för nya konsumentkrav och transparens i det dagliga agerandet för att bibehålla och utveckla branschens förtroende. ÄNDRAT KONSUMENTBETEENDE Konsumentens, resenärens, beteende och värderingar har förändrats över tid, något som har både demografiska och ekonomiska förklaringar. Ett ökande välstånd i utvecklingsländerna, en äldre och friskare befolkning som är vana resenärer, ett mer flexibelt arbetsliv och fler enpersonshushåll ökar efterfrågan på resor. Kraven på samverkan mellan de olika transportslagen växer och resenärerna vill i allt större utsträckning ha mer flexibla, individanpassade och tillgängliga trafiksystem. Det har också skett en förskjutning i värderingarna. Resor och upplevelser har blivit allt viktigare som statusmarkörer. I ökande omfattning ersätter semesterresor och restaurangbesök köp av traditionella kapitalvaror, exempelvis TV-apparater. Kundmakten ökar då kunden idag är allt mer medveten, har en större valfrihet och är svårare att engagera. Situationen avgör, köpbeslut baseras på känsla och service, snarare än varumärke. Det ökar svårigheten och öppnar samtidigt för nya affärsmöjligheter i form av tjänster. Liksom i samhället i övrigt smälter e-handel och fysisk handel samman. Den nya digitala livsstilen innebär att det fysiska rummet på flygplatsen måste anpassas till det digitala rummet, inte bara vad gäller bandbredd, utan också i utformning. Tillgång till lounger, ”workpods” och ”thinkpods” för arbete och vila blir allt viktigare. marknad Stads- och landsbygdsbefolkning Miljoner Världens export som andel av världs-BNP Procent Källa: FN Klimatförändring Avvikelser i grader Celsius Källa: WTO och IMF Källa: National Oceanic and Atmospheric Administration, NOAA Stadsbefolkning Landsbygdsbefolkning För flygbolagen innebär den större andelen privatresande att antalet passagerare i dyrare biljettklasser minskar. För att upprätthålla intäkterna sker satsningar istället på tilläggstjänster och ombordförsäljning. Flygplatserna anpassar på samma sätt skyltning, produkter och tjänster till allt fler utländska privatresenärer, främst från tillväxtekonomierna. KOSTNADSJAKTEN FORTSÄTTER Flygbolagen har en hårt pressad lönsamhet och blir alltmer kortsiktiga och lättrörliga i sin verksamhet. De söker de attraktiva destinationer som ger bästa avkastningen. Den konsolidering som skett i små steg under det senaste årtiondet fortsätter. Flygbolagens kostnadsjakt återspeglas hos flygplatserna, där låga avgifter redan idag är en konkurrensfördel. Stora investeringar sker i ny teknik för ökad automatisering och självbetjäning genom bland annat positionerings- och push-tjänster för att bättre styra flöden av resenärer och fraktgods. ”Internet of everything”, där både människor och maskiner är ständigt uppkopplade till mobila höghastighetsnät, är drivande för kostnadseffektiv verksamhet och ökad kundnytta. Swedav i a 2014 23 verksamhet Swedavia erbjuder attraktiva flygplatser och fastigheter Swedavia har uppdraget att driva och utveckla de flyg platser som ingår i det nationella basutbudet och bidra till en ökad tillgänglighet för Sverige och för landets regioner. Med grunden i fyra valda strategiska inriktningar och i de intressentdialoger och väsentlighetsanalyser som genomförts, har Swedavia organiserat sin verksamhet för att, med kunden i fokus, både hållbart och affärsmässigt driva verksamheten och uppnå sina mål. Arbetet ska dessutom präglas av ett klimat som har säkerhet som ledord, både vad gäller flygsäkerhet och luftfartsskydd. Verksamheten finns inom de två områdena flygplats- och fastighetsverksamhet. Tillsammans bildar de ett helhetserbjudande som bidrar till uppfyllandet av uppdraget genom affärsmässig avkastning för ägarna och värde för kunderna, det vill säga resenärer, flygbolag och hyresgäster. Under året har Swedavia fortsatt sina investeringar för ökad effektivitet, kapacitet och attraktivitet och därmed ökat kundvärde för såväl resenärer som flygbolag. Dessa och tidigare åtgärder, tillsammans med en fortsatt stark tillväxt i resandet och en framgångsrik fastighetsförsäljning, bidrog till att koncernen uppfyllde sina ekonomiska mål för 2014. Flygplatsverksamheten stärks Swedavias flygplatsverksamhet, som utgör huvuddelen av Swedavias affär, både vad gäller antal anställda och intäkter, består av de två områdena Aviation Business och Commercial Services. Aviation Business Aviation Business erbjuder tjänster inriktade på själva flygverksamheten i form av start- och landningstjänster, marktjänster och flygplansparkering för flygbolag. Dessutom erbjuds olika typer av passagerartjänster som exempelvis bagagehantering. Verksamheten svarar också för infrastrukturen i form av terminaler och tillhörande system, liksom för det luftfarts- och flygsäkerhetsskydd som krävs för en stabil och säker verksamhet. Intäkter, % av nettoomsättningen 54 % Aviation Business 13 % Bilparkering 12 % Retail, Food & Beverage 11 % Övriga fastighetsintäkter 1 % Reklam 9 % Övrigt 24 Swedav i a 2014 verksamhet God punktlighet Punktlighet är en indikator för Swedavias kapacitet. Utan rätt kapacitet och en väl fungerande och kostnadseffektiv organisation kan punktlighet inte upprätthållas och som en följd av detta sjunker konkurrenskraft och attraktivitet. Kapaciteten styrs ytterst av de miljötillstånd som lämnas för verksamheten, men också av tillgången till infra struktur och förmågan i den egna organisationen. Punktlighet definieras som när ett avgående flygplan är ”off block”, det vill säga rullar ut från gaten inom 15 minuter efter utsatt avgångstid. Varje flyg plats ägd av Swedavia har egna punktlighetsmål, och koncernens övergripande mål är att öka punktligheten totalt, från de 87,4 procent som uppnåddes 2014, till 90,0 procent 2017. Årets utfall innebar emeller tid en försämring med 0,4 pro cent gentemot föregående år. Framförallt beror utfallet på att kapaciteten vid flygplatserna inte kunnat motsvara den trafiktillväxt som ägt rum under året. Swedavia fortsätter ständigt arbetet för att förbättra sin punktlighet och effektivitet. Detta sker bland annat genom kontinuerlig utveckling och sam ordning av de egna processerna. Ett strukturerat arbete ska ge stärkt proaktivitet, stabilitet och effektivitet och därmed ökad punktlighet, både vid normal drift och under störningar. Swedav i a 2014 25 verksamhet En väl fungerande flygplats med ett stort utbud av attraktiva destinationer lockar resenärsströmmar. Det finns också en symbios eftersom flygplatsens och destinationens attraktivitet har en avgörande betydelse för flygbolagens val av destinationer och för viljan att etablera direktlinjer. Ju fler resenärer till och från en flygplats, desto intressantare är det för flygbolagen att erbjuda nya destina tioner, vilket i sin tur leder till ökat resande och en ökad attraktivitet. Utöver antalet passagerare finns det andra faktorer som påverkar flygbolagens intresse att trafikera en viss flygplats. En väl fungerande infrastruktur, där allt från bränsleförsörjning och catering till bagagehantering, flygplansparkering, terminaltjänster och säkerhet samverkar i en helhet, är en nödvändighet. Flygbolag har höga fasta kostnaderna varför ett effektivt utnyttjande av flygplansflottan är av stort intresse. Som ett led i Swedavias strävan att erbjuda en mycket konkurrenskraftig prissättning har Swedavia beslutat att sänka avgifterna mot flygbolagen med 3,7 procent från och med den 1 april 2015. Trafikutveckling 2014 Passagerartillväxten vid Swedavias flygplatser fortsatte under året. På Stockholm Arlanda Airport ökade resandet med nio procent till 22,4 miljoner, varav nära 80 procent reser utrikes. Vid Göteborg Landvetter Airport ökade passagerarantalet med fyra procent till 5,2 miljoner. Även Swedavias mindre flygplatser visade en god utveckling. Vid Åre Östersund Airport ökade antalet passagerare med 13 procent, Kiruna Airport noterade en ökning med 20 procent och Visby Airport växte med 16 procent. Utvecklingen var delvis en följd av nya direktlinjer, både inrikes och utrikes. Flygfrakten, som är mer konjunkturkänslig, växte med totalt två procent under helåret. Commercial Services Commercial Services svarar för att utveckla den verksamhet som finns i form av handel och tjänster i anslutning till flygplatsverksam heten. Avsikten är att skapa ett utbud som gör Swedavias flyg platser attraktiva för resenärerna. Leverantörskedjan Swedavia har ett stort antal leveran törer som svarar för olika typer av tjänster eller varor, från flygbränsle och catering, till byggentreprenader, lokalvård, it och flygtrafikledning. Även säkerhetskontrollerna vid Malmö Airport samt de båda flygplatserna i Stockholm sköts av en av Swedavias samarbetspartners. För ett statligt ägt bolag som Swedavia är det viktigt att ta ansvar och noga följa 26 Swedav i a 2014 upp hela kedjan av leverantörer och deras underleverantörer inom hållbarhets relaterade frågor. Uppföljningen regleras av Swedavias särskilda uppförandekod för leverantörer, en kod som alla leverantörer måste förbinda sig att följa för att få arbeta med Swedavia. Enligt koden måste leverantörerna bedriva sin verksamhet i enlighet med FN:s Global Compact, som är baserad på FN:s deklara tion om de mänskliga rättigheterna, ILO:s konventioner om grundläggande rättig heter i arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption. Liksom Swedavia förväntas också Swedavias leverantörer agera etiskt, moraliskt och socialt riktigt, följa lagstiftning, samt verka för en ökad mångfald. Swedavia har också grundläggande krav på kvalitet, säkerhet och miljöarbete. verksamhet Flygplatser med ett attraktivt utbud och en bra infrastruktur för resor och handel, får resenärerna att komma tidigare och stanna kvar längre – och återvända när det är dags för nästa resa. Det driver trafik och därmed intäkter för såväl Swedavia som flygbolagen. Idag utgör Swedavias intäkter från försäljningen på flygplatserna en lägre procentuell andel av de totala intäkterna i jämförelse med många andra flygplatser. Det kan delvis förklaras av att resenärerna agerar olika beroende på vilken destination och vilket flygbolag som är aktuellt. Swedavia har dessutom en stor andel inrikestrafik och inrikesresenären tenderar i genomsnitt att spendera lägre belopp på flygplatserna än utrikesresenären. Förmågan att förstå och följa kundernas behov, intressen och köpmönster blir allt viktigare. För att möta detta förvärvade Swedavia under året de utestående andelarna i Arlanda Schiphol Development Company AB (ASDC AB). ASDC AB grundades 2005 som ett gemensamt ägt bolag mellan Swedavia och Schiphol International BV. Bolaget har sedan starten arbetat för att utveckla verksamheten inom retail, food & beverage vid Stockholm Arlanda Airport. Sedan 2010 har bolaget haft samma uppdrag vid Göteborg Landvetter Airport. Genom förvärvet får Swedavia en egen organisation med ett helhetsansvar för den fortsatta utvecklingen. Gymanläggningar, massörer, hårfrisörer och andra kringtjänster är exempel på sätt att utveckla verksamheten och hitta nya intäktsströmmar. Tjänsterna utnyttjas både av resenärer och de ofta tiotusentals människor som har flygplatsen och närområdet som sin arbetsplats. Samarbeten med affärs kedjor, eller med institutioner och organisationer som Liseberg och Nationalmuseum, är ett annat sätt att öka flygplatsens attraktivitet. Flygplatsen kan även erbjuda showroom för företag och produkter, möjliggöra ankomsthandel och sträva efter att utveckla nya affärsmodeller för en fungerande e-handel kopplad till flygplatserna. Swedav i a 2014 27 verksamhet en växande Fastighetsverksamhet Swedavia Real Estate innefattar de fastigheter, både byggnader och mark, som bedömts vara möjliga att exploatera. De fastigheter som används för själva flygplatsverksamheten, exempelvis terminaler och som utgör största delen av det totala fastighetsbeståndet, ingår därför inte i Swedavia Real Estate. Fastighetsverksamheten har vidare tillförts bolagiserade verksamheter som svarar för koncernens energiförsörjning, respektive telekommunikationer. Dessa bolag erbjuder sina tjänster även till andra aktörer. Swedavia Real Estates uppgift är att äga, förvalta och exploatera utvalda fastigheter med syfte att stärka attraktivitet och konkurrenskraft för flygplatsen och för regionen. Fastighetsverksamheten utgör en del av Swedavias samlade kunderbjudande, men är också en viktig förutsättning för koncernens finansiering av fortsatt utbyggnad och förnyelse. Enligt Swedavias strategi ska intäkterna från förädlade fastigheter som avyttras minska behovet av extern finansiering. En viktig del av fastighetsbeståndet utgörs av kontors- och logistikbyggnader vid Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport och Malmö Airport. Vissa av dessa ägdes tidigare av fastighetsbolaget bolaget Nordic Airport Properties, där Swedavia under 2013 förvärvade samtliga utestående andelar. Fastigheterna har, tillsammans med de byggnader som Swedavia förvärvade från SAS 2012, omstrukturerats till registerfastigheter med ett bokfört värde på cirka tre miljarder kronor. Efter en analys av vilka fastigheter som bedömdes nödvändiga för den egna verksamheten, inleddes under våren 2014 en försäljningsprocess som berörde drygt 200 000 kvadratmeter. Försäljningen innebär att ett samriskbolag bildas med målet att 50 procent av aktierna ska ägas av en extern investerare. Den enskilt viktigaste aktiviteten inom fastighetsverksamheten 2014 var försäljningen av den hotellfastighet, som uppförts i anslutning till Stockholm Arlanda Airport. Köpare var SPP Fastigheter och affären gav Swedavia en realisationsvinst motsvarande nära 350 miljoner kronor. Affären var en kvittens, dels på att anläggningar intill infrastrukturnoder i allt högre grad blir attraktiva investeringsobjekt, dels på att Swedavias fastighetsstrategi skapar värde. Närmast på tur står uppförandet av kontorsfastigheten SkyCity Office One på Stockholm Arlanda Airport. Fastigheten har en planerad totalyta på över 20 000 kvadratmeter. Vid Göteborg Landvetter Airport fortsätter utvecklingsarbetet med utveckling av logistik- och handelsområden. Kapaciteten säkerställs genom ökad investeringstakt Med avsikt att säkerställa flygplatsernas långsiktiga kapacitet och attraktivitet har Swedavia under året förberett för en intensifierad investeringstakt. Flertalet om- och tillbyggnationer vid regionala flygplatser har redan genomförts. Vid flygplatserna i Kiruna, Luleå och Umeå skedde detta genom samfinansiering med berörda regioner. Nu koncentreras resurserna framförallt till Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport samt Bromma Stockholm Airport. Antalet resenärer vid Swedavias flyg platser bedöms öka över tid. Framförallt sker ökningen vid flygplatser med många inter nationella förbindelser. Swedavia behöver därför säkerställa tillräcklig terminal-, gate- och rullbanekapacitet för att möta utvecklingen. Parallellt med kapacitets höjande åtgärder ökar också Swedavias möjligheter att utveckla atmosfären vid flygplatserna liksom att stärka det kom mersiella erbjudandet i form av fler butiker, caféer och restauranger. I december 2013 beslutade Swedavia om den långsiktiga utvecklingen av Stockholm Arlanda Airport. Totalt kommer 13 miljarder 28 Swedav i a 2014 kronor att investeras fram till 2043, varav sju miljarder kronor fram till 2023. I ett första skede koncentreras resurserna för att möta den ökade efterfrågan på internationella förbindelser genom en ny pir i Terminal 5. Under året har, bland annat, investeringar i en ny bagageanläggning i Terminal 2, samt nytt parkeringsdäck genomförts. Swedavia avser även att investera tre till fyra miljarder kronor i fastighetsutveckling i anslutning till flygplatsen. Detta är investeringar som kan realiseras genom fastighetsförsäljningar och återinvesteras i flygplatsernas utveckling. Göteborg Landvetter Airport har nyligen genomgått en stor ombyggnation, men även här är investeringar i ökad kapacitet på sikt nödvändiga. Under året genomfördes bland annat åtgärder för att öppna terminalytorna mellan inrikes- och Schengentrafik och därmed förbättra nyttjandet av byggnaden. Framåt sker en utveckling av nya logistik fastigheter intill flygplatsen, liksom på sikt en utbyggnad av ett större handelsområde. De investeringar Swedavia genomför vid Bromma Stockholm Airport sker i enlig het med de krav Transportstyrelsen ställer gentemot verksamheten. Därutöver genom förs även miljöförbättrande investeringar vid flygplatsen. verksamhet Nettoomsättning och rörelseresultat MSEK Nettoomsättning Rörelseresultat Kassaflöde från den löpande verksamheten MSEK Investeringar MSEK 10,3 % avkastning på operativt kapital 2014 1,4 ggr skuldsättningsgrad per den 31 december 2014 Swedav i a 2014 29 verksamhet Ett gott säkerhetsklimat Säkerhetsarbetet har högsta prioritet inom Swedavia och är integrerat i verksamhet och koncernmål. Arbetet fokuseras till områdena luftfartsskydd och flygsäkerhet. Luftfartsskyddet är ett proaktivt arbete för att förebygga brottsliga handlingar, flygsäkerhetsarbetet är inriktat på att förebygga olyckor. Inom luftfartsskyddet, vilket flygresenärer möter fysiskt, bland annat i form av säkerhetskontrollen, låg fokus under 2014 på gemensamma rutiner, kostnadseffektivitet och kvalitet, samt förbättrat kundbemötande. Tillsammans med branschorganisationer, myndigheter och företag är Swedavia verksamt inom framtidsprojektet ”Smart Security” för en mer effektiv säkerhetskontroll. Swedavia arbetar nationellt i nära samarbete med Transportstyrelsen och internationellt inom Nöjda kunder Nöjda kunder är grunden i vår affär och därför en utgångspunkt för allt vi gör. Resenärsnöjdheten fortsatte att utvecklas positivt och ökade med motsvarande två procent till totalt 75 procent. Målet om 80 procent nöjda resenärer uppnåddes inte 2014, men utveck lingen de senaste åren har varit mycket god. För att uppnå målet om ökad resenärsnöjdhet kommer flygplatsens basfunktioner som smidig het och renlighet att prioriteras och vara i fokus tillsammans med kundbemötande och atmosfär. Arbetet med att vidareutveckla service och attraktiva erbjudanden gentemot resenärerna fortsätter. Genom övertagandet av de utestå ende andelarna i Arlanda Schiphol Development Company AB integreras även den kommersiella utvecklingen i Swedavias verksamhet. Swedavia följer löpande hur nöjda hyres gäster respektive flygbolag är med Swedavias erbjudande. Under året stärktes utfallet med tre procent till 65 procent avseende hyresgäster. Flygbolagens nöjdhet med flygplatserna mäts vartannat år. Mellan 2011 och 2013 stärktes utfallet från 57 procent till 60 procent. Nöjda och motiverade medarbetare är en förutsättning för ökad kundnöjdhet. Vi arbetar därför löpande med att utbilda medarbetare vid flygplatserna för att de på bästa sätt ska kunna axla ett värdskap på sina respektive flygplatser. 30 Swedav i a 2014 organisationerna ACI och IATA för att säkerställa att nya regler och krav på förändringar fungerar operativt. Till exempel kommer nya regelverk att införas från mars och september 2015. Samtliga europeiska flygplatser ska då kontrollera handbagage och passagerare med särskild utrustning för att detektera eventuella sprängämnen. Swedavia har redan sådan utrustning i drift vid vissa flygplatser. Inom flygsäkerhet fokuserades på att förbereda Swedavias flygplatser för konvertering av de nationella flygplatscertifikaten till EU-gemensamma certifikat. Detta sker genom utveckling och verifiering av säkerhetsprocesser i enlighet med flygsäkerhets organisationen EASA:s regelverk. En viktig del av flygsäkerhetsarbetet utgjordes av den omklassning som krävs för att Bromma Stockholm Airport ska fortsätta tillåtas ta emot dagens och fram tidens flygplan. verksamhet Förebyggande risk- och krishantering Riskhantering inom Swedavia syftar till att säkerställa koncernens förmåga att uppnå affärsmål och möta förändringar såväl internt som externt. Swedavia ska vara förberett om en kris uppstår. Under året har utveckling och implementering av en gemensam riskmetodik fortsatt. Syftet med detta är att skapa en samlad syn på hur risker ska hanteras och förebyggas. Även inom området kontinuitetsplanering, det vill säga hur koncernens flygplatser ska klara större störningar som exempelvis avbrott i el- eller vattenförsörjning, sker fortsatta insatser. Under året har arbetet med att ta fram en gemensam struktur för en funktionsbaserad krishanteringsorganisation och en handbok för krishantering fortsatt. Under 2015 kommer utbildningar i ledning och stabstjänst att genomföras för flygplatsernas krisledningsorganisationer. Utvecklingen för haverier och allvarliga tillbud Swedavia har en nollvision för haverier och allvarliga tillbud. Definitionen av dessa sker utifrån en gemensam EU-förordning och bedöms i Sverige av Haverikommissionen. Swedavia rapporterar alla händelser med bedömd påverkan på flygsäkerheten till Transportstyrelsen. Samtliga haverier och allvarliga tillbud rapporteras direkt till Haverikommissionen. Under 2014 inträffade sammanlagt fem sådana händelser, ett haveri och fyra allvarliga tillbud, alla utan personskador. I jämförelse inträffade ett haveri och ett allvarligt tillbud under 2013 och ett allvarligt tillbud 2012. I dags läget finns ingenting som pekar på att Swedavias infrastruktur eller operationella procedurer bidragit till någon av händelserna. Swedav i a 2014 31 verksamhet En mer klimatsmart flygresa Flygbranschens mål är att till 2050 halvera de totala utsläppen av fossil koldioxid jämfört med 2005 och att tillväxten ska vara koldioxidneutral från 2020. Swedavia finns med i lokala, regionala och internationella samarbeten för att bidra till att minska hela resans miljöpåverkan. Dessa samarbeten rör såväl kollektiv trafiklösningar, som utveckling av förnybara bränslen och mer effektiva flygvägar. Swedavia är världsledande på att minska klimatpåverkan kopplad till flygplatser. Alla Swedavias tio flygplatser är certifierade på den högsta nivån av Airport Carbon Accreditation (ACA ), en internationell standard för flygplatsers klimatarbete. Certifieringen innebär, bland annat, att Swedavia sätter mål och kontinuerligt minskar koldioxid utsläppen i den egna verksamheten, samt skapar möjligheter för andra verksamheter vid flygplatserna att minska sina utsläpp. Förnybara bränslen och lägre energianvändning är två nyckel faktorer i Swedavias klimatarbete. För att nollmålet 2020 ska uppnås spelar Swedavias fordonsflotta en avgörande roll då den idag svarar för 92 procent av koncernens kvarvarande utsläpp av fossil kol dioxid. Swedavia strävar därför kontinuerligt efter att minska antalet fordon och ersätta dagens fossila bränslen i verksamheten. Som ett led i detta byter Swedavia ut samtliga snöröjningsfordon, så kallade PSB-fordon (plog-, sop- och blåsfordon), mot biogasdrivna motsvarigheter. Det första introducerades vid Åre Östersund Airport under hösten 2014. Satsningen är både ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Förutom minskade koldioxidutsläpp innebär utbytet minskade bränslekostnader och en standardiserad fordonsflotta med lägre underhållskostnader. Den övriga fordonsflottan på flygplatserna består redan idag till stor del av eldrivna fordon. En utmaning för att nå nollmålet är att få fram förnybara drivmedel, främst biodiesel, som klarar vintertemperaturer. Målet är att biobränslen helt ska ersätta fossila bränslen i Swedavias fordon 2020. Fram till 2020 kommer Swedavia investera cirka 1 200 miljoner kronor i nya fordon, såväl snöröjningsmaskiner som lättare fordon, varav merkostnaden för miljöanpassade fordon är cirka 100 miljoner kronor. År 2014 uppgick koncernens totala utsläpp av fossil koldioxid till 3 108 ton, 17 procent lägre än 2013 och en minskning med 73 procent sedan 2005. Åtgärder som bidragit till minskningen 2014 är framförallt att avtal om grön fjärrvärme på Åre Östersund Airport började gälla 2014, samt en ökad inblandning av förnybara fordonsbränslen. Milda och snöfattiga vintrar har hittills bidragit till att Swedavias utsläppsminskningar skett snabbare än förväntat. Parallellt med att minska utsläppen av fossil koldioxid gör Swedavia omfattande insatser för att minska verksamhetens energianvändning och påverkan på vatten, samt för att bidra till att bevara en biologisk mångfald på flygplatserna. Swedavia har också som mål att närboende ska uppleva bullerpåverkan från flygtrafiken som acceptabel. Under 2014 exponerades cirka 15 000 boende för flygbuller över riktvärdet FBN 55 dB(A) vid Swedavias flygplatser. Detta är i nivå med de två senaste åren, trots en ökning av flygtrafiken under 2014. Läs mer om Swedavias miljöarbete på www.swedavia.se 32 Swedav i a 2014 Miljötillstånd Samtliga flygplatser är tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken och har därför ett miljötillstånd. Tillstånden reg lerar hur verksamheten får bedrivas och kan påverka flygplatsens kapacitet. I november 2014 meddelade Mark- och miljööverdomstolen ett nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Det nya tillstån det medger, till skillnad från det tidigare, att dagens inflygningar i högtrafik till Bana 3 kan fortsätta även efter den 1 januari 2018. Domen innebar därmed att flygplatsens fortsatta kapacitet och framtida utvecklings möjligheter säkerställdes. Tre olika parter har emellertid överklagat domen till Högsta domstolen och ett eventuellt prövningstillstånd meddelas sannolikt under 2015. Under året har miljöprövningar pågått avse ende nya miljötillstånd för Visby Airport samt Göteborg Landvetter Airport. Därutöver har Swedavia genomfört ett förberedande arbete avseende nytt miljötillstånd för Kiruna Airport. verksamhet Swedavias fossila koldioxid utsläpp per område, %, 2014 Utveckling för Swedavias nollmål avseende utsläpp av fossil koldioxid* Ton 89 % Fordon och drivmedel 10 % Energi 1 % Räddningstjänst År Scope 1: Fordonsdrivmedel, egenproducerad (egenanvänd och såld) el och värme, brandövningar Scope 2: Inköpt egenanvänd el och värme Scope 3: Inköpt vidaresåld värme Delmål 2015–2020 * Målet omfattar Swedavias utsläpp i scope 1 och 2 samt inköpt vidaresåld värme (scope 3). Scope enligt GHG Protocol. Mer om swedavias miljöarbete Se filmen Swedav i a 2014 33 verksamhet Ett allt mindre koldioxidavtryck per passagerare, ton CO2 Koldioxidavtryck för Swedavias flygplatser redovisas här fördelat på flygtrafikens LTO (Landing and Take-Off Cycle, flygning under 915 meters höjd), passagerarnas marktransporter till och från flygplatserna samt Swedavias egna verksamhet. Under året har det samlade koldioxidavtrycket ökat med cirka fem procent, samtidigt har antalet passagerare ökat med sju procent, vilket innebär att avtrycket per passagerare har minskat med cirka två procent. Sedan 2011 har avtrycket per passagerare minskat med cirka nio procent. Flygplats Flygtrafik Marktransporter Totalt Bromma Stockholm Airport 19 831 3 190 311 23 332 Göteborg Landvetter Airport 42 107 27 596 459 70 162 Kiruna Airport 2 341 1 196 221 3 758 Luleå Airport 8 785 5 933 80 14 798 Malmö Airport 21 715 17 340 340 39 395 1 899 882 2 2 783 Ronneby Airport Stockholm Arlanda Airport 156 424 109 688 999 267 111 Umeå Airport 9 175 6 132 263 15 570 Visby Airport 2 412 780 70 3 262 Åre Östersund Airport 3 945 1 711 266 5 922 97 97 268 634 174 448 3 108 446 190 Swedavia Real Estate Totalt 34 Swedavia Swedav i a 2014 Medarbetare Kompetens och utveckling Att kunna rekrytera och behålla engagerade med arbetare med rätt kompetens och intresse att växa är avgörande för Swedavias framgång. Vårt mål är att erbjuda en arbetsplats där alla medarbetare har bra förutsättningar att lyckas i sina uppgifter, vidareutveckla sin kompetens och främja sin karriär. Medarbetar nöjdheten inom Swedavia fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Under året stärktes resultatet från 80 till 84 procent. Satsningen fortsätter inom utvalda områden för att ytterligare stärka Swedavias möjligheter att attrahera och behålla medarbetare. Ledarskap i utveckling Swedavia vill ha modiga och tydliga ledare på alla nivåer. Därför bedrivs ett kontinuerligt arbete för att, baserat på Swedavias värderingar, vidareutveckla ledarskapet. Under året genomfördes nya utbildningar i Swedavias ledarskapsprogram. Dessutom inleddes ett förkortat program som riktar sig till medarbetare med en operativ ledarroll. Swedavias ledarskap ska präglas av ett kommunikativt angreppsätt. Därför utvecklades under året också ett speciellt dialogverktyg för effektiv kommunikation. Resultaten från årets medarbetarundersökning visade en positiv utveckling, där förtroende för ledarna på alla nivåer, från första linjens chefer till koncernledning, har ökat. Nöjdare medarbetare och ökat engagemang Medarbetarskapet i Swedavia ska präglas av delaktighet och engagemang. I 2014 års medarbetarundersökning uppnåddes hela 84 procent medarbetarnöjdhet (ESI), vilket visar att arbetsklimatet fortsätter att förbättras. Svarsfrekvensen är hög och resultatet av undersökningen följs löpande upp i alla arbetsgrupper. Handlingsplaner för förbättringar arbetas fram gemensamt med medarbetarna. Ett kontinuerligt förbättringsarbete i samverkan med medarbetarna skapar förutsättningar att öka samt vidmakthålla ett bra arbetsklimat och stort engagemang. Effektiv Kompetensförsörjning Under året har Swedavia implementerat en ny roll- och befattningsmodell samt systemstödet Kompetensterminalen. Modellen säkerställer relevanta och transparenta krav avseende vilken kompetens som ställs på respektive roll inom företaget. Till varje roll knyts obligatoriska utbildningar och behörigheter vilket bidrar till en mer effektiv kompetensförsörjning inom bolaget. Under 2015 påbörjar Swedavia ett traineeprogram, samt fortsätter utvecklingsarbetet med fokus på ökat engagemang och därmed högre prestation. Swedavias värderingar Pålitliga Engagerade Nytänkande Välkomnande Swedav i a 2014 35 Medarbetare förbättrad Hälsa och arbetsmiljö På en flygplats pågår arbetet under dygnets alla timmar och många miljöer är fysiskt eller psykiskt krävande för med arbetarna. Under 2014 fortsatte Swedavia sitt systematiska arbetsmiljöarbete med inriktningen att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö med hög trivsel. En väg är att aktivt arbeta med rehabilitering. Stor vikt läggs vid åtgärder i samband med upp repad korttidsfrånvaro. Det gäller också att så långt som möjligt förhindra att med arbetare hamnar i längre sjukskrivningar. Om sjukfrånvaro uppstår är målsättningen att medarbetaren snabbt ska kunna återgå till sitt arbete, varför varje medarbetare har en särskild sjukvårdsoch rehabiliteringsförsäkring. Aktivt och inkluderande Mångfaldsarbete Vid Swedavias flygplatser arbetar människor i olika åldrar från många olika kulturer och med olika kön, religioner och sexuell läggning. Swedavias syn är att olikheter mellan människor tillför värde och öppnar nya möjligheter. Därför bedriver koncernen ett aktivt mångfaldsarbete med ett inkluderande förhållningssätt som också är en investering i affärsnytta. Swedavia har en nolltolerans gentemot mobbning, trakasserier och diskriminering och har upparbetade rutiner för att motverka sådana beteenden. För att öka medvetenheten i etikfrågor behandlas de i utbildningen av såväl nyanställda som chefer. Koncernen har ett mångfaldsperspektiv även i valet av underleverantörer och i upphandling av bemanningstjänster. Särskilda krav säkerställer samsynen mellan Swedavia och leverantören i dessa frågor. Medarbetartabell* Antal anställda Code of conduct En företagskultur som bygger på etiska riktlinjer ligger till grund för nöjda meda rbetare. Till stöd för styrningen av den dagliga verksam heten och som stöd för våra medarbetare finns också en Code of Conduct, där de koncern gemensamma etiska riktlinjerna finns samlade. I utbildningen Välkommen till Swedavia som alla medarbetare genomför, ingår en introduktion av denna. Under 2014 implementerades också en whistle-blower funktion där anställda vid Swedavias flygplatser kan anmäla avvikelser. För att ta hand om eventuella ärenden inrättades en etisk kommitté bestående av chefsjurist, internrevisionschef samt förhandlingschef. Kommittén sammanträder vid behov, och minst två gånger per år. Därutöver har en obligatorisk webbutbildning för alla ledare, Swedavias mutpolicy och riktlinjer för extern representation, lanserats under året. Antal anställda 2014 TillsTids Timvidare begränsat anställda Heltid Deltid 265 727 103 3 248 2014 Kvinnor 1 148 829 54 Män 2 100 1 464 208 428 1 377 86 Totalt 3 248 2 293 262 693 2 104 189 975 696 60 219 646 50 Män 1 907 1 323 195 389 1 279 46 Totalt 2 882 2 019 255 608 1 925 96 2013 Kvinnor 2012 982 700 33 249 658 43 Män Kvinnor 1 981 1 340 204 437 1 292 48 Totalt 2 963 2 040 237 686 1 950 91 * Uppgifter avser antal anställningskontrakt per den 31 december. 36 Swedav i a 2014 35 % Kvinnor 65 % Män 71 % Tillsvidare 8 % Tidsbegränsade 21 % Timanställda Medarbetare Röda Korsets pop upbutik på Stockholm Arlanda Airport Samarbete för ökad samhällsnytta Swedavias verksamhet har en bred inverkan på samhället i stort, varför bolaget valt att samarbeta med olika parter med syfte att bidra till ökad samhällsnytta. Därigenom stärks också Swedavias varumärke som ett ansvarstagande och affärsdrivande företag, vilket möjliggör en kontinuerlig utveckling av verksamheten i linje med samhällets behov. Swedavia samverkar på en affärs mässig grund med både näringsliv och organisationer med syfte att skapa goda förutsättningar för flyget att utvecklas. Detta sker exempelvis i branschorganisationer som ACI och Svenskt Flyg, samt via initiativen Connect Sweden och Go:Connect i Göteborg, som båda verkar för ökad tillgänglighet. Ett annat exempel är Nordic Initiative for Sustainable Aviation, där flygbolag, flygplatser, myndigheter och flygplanstillverkare samverkar för att identifiera möjlig heter till en effektiv försörjning av förnybart flygbränsle. Med inriktning att underlätta jobbskapande i samtliga Sveriges regioner medverkar Swedavia i Ingenjörsvetenskapsakademins initia tiv Tekniksprånget, samt arbetar aktivt tillsammans med Arbetsförmedlingen för att erbjuda praktikplatser till unga arbetslösa. Det finns även etablerade samarbeten med Läkare utan gränser och Röda Korset. Samtliga dessa samarbeten medverkar även till att verksamheten vid Swedavias flyg platser utvecklas. Under 2014 instal lerades exempelvis nya pantstationer i terminalerna. Samtliga intäkter går till Läkare utan gränser. Initiativet, vilket genomfördes tillsammans med Returpack, bidrog under årets sista månader till att 1,9 ton plastförpack ningar återvanns samt att 70 000 kronor skänktes till verksamheten inom Läkare utan gränser. Swedav i a 2014 37 Årsredovisning 2014 Finansiella rapporter 38 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Finansiella rapporter Innehåll Förvaltningsberättelse 40 Koncernens räkenskaper 47 Koncernens resultaträkningar 47 Koncernens balansräkning 48 Förändringar i eget kapital 50 Koncernens kassaflödesanalys 51 Not 19 Förvaltningsfastigheter Not 20 Biologiska tillgångar 73 Not 21 Finansiella anläggningstillgångar 73 Not 22 Andra långfristiga fordringar 74 Not 23 Andelar i intresseföretag 74 Not 24 Andelar i koncernföretag 74 Not 25 Finansiella tillgångar och skulder 75 Material och förråd 76 73 Moderbolagets räkenskaper 52 Not 26 Moderbolagets resultaträkningar 52 Not 27 Fordringar på koncernföretag 76 53 Not 28 Övriga fordringar 76 Förändringar i eget kapital 55 Not 29 Fordringar på intresseföretag 76 Moderbolagets kassaflödesanalys 56 Not 30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 76 Not 31 Tillgångar som innehas för försäljning 77 Moderbolagets balansräkning Noter 57 Not 32 Eget kapital 77 Not 1 Företagsinformation 57 Not 33 Avsättningar 77 Not 2 Redovisningsprinciper 57 Not 34 Avsättningar för pensioner 77 Not 3 Segmentsredovisning 62 Not 35 Övriga avsättningar 79 Not 4 Nettoomsättning 63 Not 36 Uppskjuten skatt 79 Not 5 Transaktioner med närstående 64 Not 37 Räntebärande skulder 79 Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 64 Not 38 Låneskulder 80 Not 7 Anställda och personalkostnader 64 Not 39 Checkräkningskredit 80 Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 68 Not 40 Övriga skulder 80 Not 9 Finansiella intäkter och kostnader 68 Not 41 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 80 Not 10 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 68 Not 42 Finansiella risker 80 Not 11 Skatt 69 Not 43 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 82 Not 12 Immateriella anläggningstillgångar 69 Not 44 Kassaflöde 82 Not 13 Övriga materiella anläggningstillgångar 70 Not 14 Byggnader och mark 70 Not 15 Markanläggningar 71 Not 16 Installationer, fordon och inventarier 71 Not 17 Pågående nyanläggningar 71 Not 18 Verkligt värde 72 Årsredovisningens undertecknande 83 Revisionsberättelse 84 Bestyrkanderapport 85 Bolagsstyrningsrapport 86 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 39 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Swedavia AB (publ), organisationsnummer 556797-0818, avger härmed årsredovisning för Swedavia AB och koncernredovisning för Swedaviakoncernen för verksamhetsåret 2014. Förvaltningsberättelsen omfattar koncernen och moderbolaget, där inget annat anges avses koncernen. Allmänt om verksamheten Swedavia är en statligt ägd koncern som äger, driver och utvecklar ett antal flygplatser i Sverige. Swedavias verksamhet är uppdelad i två segment, Flygplatssegment och Real Estate. Flygplatssegmentet inom Swedavia bedrev vid utgången av 2014 verksamhet vid tio flygplatser i det av regeringen beslutade natio nella basutbudet av flygplatser som består av Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport, Kiruna Airport, Luleå Airport, Malmö Airport, Ronneby Airport, Stockholm Arlanda Airport, Umeå Airport, Visby Airport och Åre Östersund Airport. Flygplatserna drivs och konsolideras till ett sammanhållet flygplatssystem med gemensamma koncernfunktioner. Utöver detta var Swedavia fram till december minoritetsägare i bolaget Cityflygplatsen i Göteborg AB, som driver Säve flygplats. Under december påkallade Swedavia en option att överta resterande aktier och fick där igenom bestämmande inflytande över bolaget som konsolideras från och med den 18 december 2014. Real Estate äger, utvecklar och förvaltar fastigheter och exploaterbar mark på och omkring Swedavias flygplatser. I uppdraget från svenska staten ingår det att Swedavia på affärsmässiga grunder och med långsiktig lönsamhet aktivt ska medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att riks dagens transportpolitiska mål uppnås. Det övergripande transport politiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Enligt ägaranvisningen kommer Swedavia från och med 2014 att, inom ramen för transportpolitikens funk tions- och hänsynsmål, mäta och redovisa utfall för fem indikatorer inom områdena tillgänglighet, transportkvalitet, säkerhet och miljö. Swedavias verksamhet finansieras med de intäkter som verksam heten genererar. Det gångna året har präglats av god passagerar tillväxt och fortsatt fastighetsutveckling. Vision och Affärsidé Swedavias vision är ”Tillsammans för vi världen närmare” och affärsidén är att ”Vi skapar mervärde för våra kunder genom attrak tiva flygplatser och tillgänglighet. Tillsammans med samarbetspart ners utvecklar vi ständigt vår affär”. Väsentliga händelser under året Året har präglats av en fortsatt god passagerartillväxt med en ökning om 6,4 procent jämfört med föregående år, vilket innebär nytt rekord i antal resenärer för Swedavia. Mark- och miljööverdomstolen meddelade den 21 november dom i det överklagade ärendet om nytt miljötillstånd för Stockholm 40 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Arlanda Airport. Det viktigaste i domen är att förbudet mot raka inflyttningar till Bana 3, som fanns i det tidigare tillståndet, upphävs. Istället har Swedavia fått ett villkor som säger att flygplatsen ska använda andra inflygningsprocedurer för att undvika Upplands Väsby tätort när det är möjligt med hänsyn till flygplatsens kapaci tet, regelverket för flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väder leksförhållanden. Domen har emellertid överklagats av tre parter. Swedavias bedömning är att Högsta domstolen under 2015 kommer att meddela om dessa erhåller prövningstillstånd eller ej. I juni förvärvade SPP Fastigheter samtliga aktier i bola get, TreDhotell AB, som äger hotellfastigheten i anslutning till Stockholm Arlanda Airport och tillträdet skedde den 18 juni 2014. Transaktionen genomfördes till ett underliggande fastighetsvärde om 1 100 MSEK med möjligheter till en tilläggsköpeskilling. Genom försäljningen gjorde Swedavia en realisationsvinst på 347 MSEK. Försäljningen är i linje med Swedavias fastslagna strategi att skapa och realisera värden för återinvesteringar i flygplatsernas konkur rens- och attraktionskraft. I juni förvärvade även Swedavia reste rande 40 procent av aktierna i dotterbolaget ASDC AB (Arlanda Schiphol Development Company AB) för 54 MSEK från Schiphol International BV. Förvärvet är en naturlig följd av den förändrings fas som Swedavia befinner sig i där ökat kommersiellt fokus är ett prioriterat område. Vidare förväntas förvärvet ge synergieffekter med övriga verksamheter. Under november 2014 identifierades brister i bansystemet på Säve flygplats, varför tyngre passagerartrafik sedan dess har hänvisats till Göteborg Landvetter Airport. Vid fördjupade analyser av bansystemet konstaterades att mycket omfattande åtgärder är nödvändiga för att möjliggöra för tyngre passagerartrafik att återvända till flygplatsen. Detta medförde att anläggningstillgång arna i bolaget som driver flygplatsen skrevs ned och bolaget erhöll aktieägartillskott från Swedavia AB. Samtliga Swedavias flygplatser recertifierades på den högsta nivån av Airport Carbon Accreditation (ACA). ACA är en global standard för flygplatsers klimatarbete. Koncernen i korthet1) MSEK, om ej annat anges 2014 2013 2012 2011 Nettoomsättning 5 538 5 233 4 965 4 693 Rörelseresultat 1 405 946 831 781 Rörelsemarginal, % 25,4 18,1 16,7 16,6 Resultat före skatt 1 162 686 554 556 Årets resultat 926 501 447 438 Resultat per aktie, SEK 0,64 0,35 0,31 0,30 Avkastning eget kapital, % 17,7 10,9 10,8 11,2 Avkastning operativt kapital, % 10,3 7,1 7,4 7,6 1,4 1,9 1,9 1,6 Skuldsättningsgrad, ggr Soliditet, % Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringar Medelantal anställda 1) Nyckeltalsdefinition se sid 102. 36,5 30,5 29,1 32,7 2 109 1 339 1 493 1 178 924 2 413 3 418 1 057 2 460 2 369 2 380 2 265 Förvaltningsberättelse Nettoomsättning och resultat Koncernens nettoomsättning för helåret uppgick till 5 538 MSEK (5 233), en ökning med 5,8 procent. Rörelseresultatet uppgick till 1 405 MSEK (946), en ökning med 48,5 procent. Rörelsemarginalen blev 25,4 procent (18,1). Årets resultat uppgick till 926 MSEK (501). Nettoomsättningen ökade med 305 MSEK jämfört med föregå ende år. Passagerarökningen medförde att intäkterna från Aviation Business ökade med 164 MSEK, Bilparkering med 76 MSEK och hyresintäkter från Retail, Food and Beverage ökade med 14 MSEK. Vidare har Real Estate verksamheten redovisat en engångsintäkt uppgående till 36 MSEK som avser förtida lösen av hyreskontrakt. Övriga intäkter uppgick till 347 MSEK (0) och avser realisationsvinst från försäljning av hotellfastigheten vid Stockholm Arlanda Airport. Externa kostnader har ökat med 33 MSEK jämfört med föregå ende år. Under året har utfallet belastats med engångsposter netto uppgående till 128 MSEK (108) som i huvudsak förklaras av att tidigare balanserade utgifter har kostnadsförts och avsättningar till miljöskuld har gjorts. Personalkostnaderna har ökat med 106 MSEK, varav 34 MSEK är hänförlig till årlig lönerevision. Resterande avvikelse beror på fler anställda som ersätter tidigare inhyrda konsulter samt även fler anställda på flygplatserna för att möta passagerarökningen och framtida investeringsplaner. Avskrivningar och nedskrivningar har ökat med 6 MSEK. Förändringen har påverkats positivt med 55 MSEK då inga avskriv ningar görs på tillgångar till försäljning, samt minskade avskriv ningar hänförligt till försäljningen av hotellfastigheten. Vidare har engångseffekter i form av nedskrivningar av anläggningstillgångar påverkat utfallet negativt med 57 MSEK (24). Rörelseresultatet blev 1 405 MSEK (946) vilket är en förbättring med 459 MSEK jämfört med föregående år. Denna ökning förklaras till stor del av realisationsvinsten på 347 MSEK från försäljningen av hotellfastigheten. Finansnettot uppgick till -242 MSEK (-260). Minskad extern upplåning har medfört att årets räntekostnader är lägre jämfört med föregående år. 617 MSEK. Väsentliga tillgångar i dotterbolaget som avyttrats är förvaltningsfastigheter och väsentliga skulder är rörelseskulder. Föregående års investeringsverksamhet påverkades av tillgångs förvärvet av NAP, 1 284 MSEK. Finansieringsverksamheten har minskat årets kassaflöde med -1 671 MSEK (842), vilket förklaras av minskad upplåning genom framför allt amortering av banklån, vilket möjliggjorts av hotellförsäljningen och av det positiva kassaflödet från den löpande verksamheten. Investeringar Under året uppgick investeringsutfallet till 924 MSEK (2 413). Förändringen jämfört med föregående år förklaras framför allt av tillgångsförvärvet av NAP, 1 284 MSEK, per juni 2013 samt tillfälligt lägre investeringstakt. Större investeringar under 2014 består bland annat av investeringar i bullerisoleringsåtgärder, nytt parkeringshus vid Stockholm Arlanda Airport, plog-, sop- och blåsmaskiner samt underhåll och kapacitetshöjande investeringar vid flygplatserna. Ekonomiska mål Vid årsstämman den 29 april 2014 fastställdes Swedavias nya eko nomiska mål som gäller tills vidare. De utgörs av ett lönsamhetsmål som innebär ett avkastningskrav på operativt kapital på 7 procent, samt ett kapitalstrukturmål där skuldsättningsgraden ska uppgå till 1,0–1,5 ggr. De ekonomiska målen är långsiktiga, vilket innebär att målen till följd av exempelvis konjunkturbetingade fluktuationer kan övereller underskridas vissa år. Utvärderingen baseras på en kombi nation av historiskt utfall och bedömd förmåga att uppnå målen kommande år. Utdelningspolicy Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resultat exklusive realiserad vinst från fastighetsförsäljningar samt exklusive värdeförändringar och hänförlig skatt. Beslut om utdel ning ska beakta bolagets verksamhet samt kapitalstrukturmålet (skuldsättningsgrad 1,0–1,5 ggr). Aktien Likviditet och finansiell ställning Koncernens eget kapital uppgick vid utgången av året till 5 571 MSEK (4 915) och koncernens soliditet till 36,5 procent (30,5). Swedavias externa upplåning uppgick vid utgången av året till 6 889 MSEK, vilket är en minskning med 1 615 MSEK jämfört med föregående år. Minskningen förklaras till stor del av amortering av banklån i samband med försäljningen av hotellfastigheten. Den externa upplåningen består av obligationslån om 4 096 MSEK, certifikat om 2 446 MSEK samt banklån på 347 MSEK. Vid utgången av året fanns kreditlöften om totalt 710 MSEK fördelat på ingångna lånelöften om 500 MSEK och en checkräkningskredit om 210 MSEK. Kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 2 109 MSEK (1 339). Investeringsverksamheten har belastat kassa flödet med -378 MSEK (-2 258). Avyttringen av aktierna i dotter bolaget som äger hotellfastigheten vid Stockholm Arlanda Airport påverkade kassaflödet för investeringsverksamheten positivt med Swedavia AB (publ) har utgivit 1 441 403 026 aktier, bestående av endast ett aktieslag där alla aktier har lika rätt i bolaget. Samtliga aktier innehas av svenska staten och statens ägande i Swedavia förvaltas per 31 december 2014 av Finansdepartementet, från och med 2015 av Näringsdepartementet. Aktiens kvotvärde är 1 SEK. Förvärv och avyttringar Swedavia förvärvade i juni resterande 40 procent av aktierna i dotterbolaget ASDC AB (Arlanda Schiphol Development Company AB) för 54 MSEK från Schiphol International BV. Förvärvet är en naturlig följd av den förändringsfas som Swedavia befinner sig i där ökat kommersiellt fokus är ett prioriterat område. Vidare förvän tas förvärvet ge synergieffekter med övriga verksamheter. I juni förvärvade SPP Fastigheter samtliga aktier i bolaget TreDhotell AB, som äger hotellfastigheten i anslutning till Stockholm Arlanda Airport. Tillträdet skedde den 18 juni 2014. Transaktionen genom fördes till ett underliggande fastighetsvärde om 1 100 MSEK med möjligheter till en tilläggsköpeskilling. Genom försäljningen gjorde Swedavia en realisationsvinst på 347 MSEK. Försäljningen är i Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 41 Förvaltningsberättelse linje med Swedavias fastslagna strategi att skapa och realisera värden för återinvesteringar i flygplatsernas konkurrens- och attraktionskraft. Vidare har Swedavia under juni förvärvat bolaget Tsiaras Fastigheter AB, numera Bromma Stockholm Airport Fastigheter AB. Bolaget äger en verkstadsbyggnad vid Bromma Stockholm Airport. Under december påkallade Swedavia optionen att överta resterande aktier i Cityflygplatsen i Göteborg AB, som driver Säve flygplats, och fick därigenom bestämmande inflytande över bolaget. Cityflygplatsen i Göteborg AB konsolideras från och med den 18 december 2014. Marknad Swedavia bedriver flygplatsverksamhet samt fastighetsutveckling inom Flygplats- respektive Real Estate segmentet. Båda verksam heterna är konjunkturkänsliga och påverkas av utvecklingen av antalet flygrörelser och passagerare. Flygplatsverksamheten påverkas direkt av förändringar medan Real Estate påverkas indirekt. Under 2014 ökade flygtrafiken kraftigt både när det gäller antalet passagerare och antalet flygrörelser. Antalet pas sagerare som reste till eller från någon av Swedavias flygplatser uppgick till 35,7 miljoner (33,5). Jämfört med föregående år var det en ökning med 6,4 procent, vilket innebar en ny rekordnivå för Swedavia. Antalet utrikespassagerare ökade med hela 7,9 procent och antalet inrikespassagerare ökade med 3,8 procent. Trafikökningen har varit kraftfull under en stor del av året och flera av Swedavias större flygbolagskunder har ökat sin kapacitet under 2014. Detta både i form av fler avgångar, större flygplan och nya destinationer. Utnyttjandet har svarat mycket väl på detta ökade utbud. Beläggningsgraden i flygplanen har varit högre under 2014 än under föregående år trots redan höga nivåer under 2013. Passagerarutvecklingen under 2014 innebar nya rekordnivåer för flera av Swedavias flygplatser. I absoluta tal ökade Stockholm Arlanda Airport mest med en total passagerarvolym på 22,4 miljoner, en konsekvens av kraftigt ökat utrikesresande som bland annat drevs av ett antal nya interkontinentala linjer och ökade frekvenser. Även om det makroekonomiska läget i Sverige och i omvärlden har varit osäkert under 2014 har både Sverige och Europa upplevt tillväxt i ekonomin. Ökad sysselsättning, fortsatt låg inflation och ett gynnsamt ränteläge medförde att hushållens disponibla inkomster ökade, vilket gav utrymme för ökad kon sumtion. Det fortsatt ökade konsumtionsutrymmet och en något mer stabil ekonomisk utveckling i Sverige och internationellt var troligtvis en starkt bidragande orsak till att efterfrågan på flyg resor hos både privatpersoner och företag ökade under 2014. Att inrikesflyget utvecklats så starkt är ett tecken på det stora och ökande behovet av snabba, säkra och punktliga transporter som finns inom landet. Sverige är det land i EU som har längst mellan landsändarna och flyg är till stora delar det enda realistiska trans portmedlet. Konkurrensen på marknaden är viktig för att upprätt hålla attraktiva tidtabeller och attraktiva biljettpriser. Under 2014 har konkurrensen på flygmarknaden både in- och utrikes varit hög, vilket medfört kraftfull marknadsföring och bidragit till det ökade resandet. Inom Aviation Business har passagerarökningen inne burit högre intäkter i form av passagerar- och flygrörelserelaterade avgifter. Inom Commercial Services har passagerarökningen givit högre intäkter från bilparkering samt hyresintäkter från lokaluthyr ning inom Retail, Food & Beverage som är omsättningsbaserad. 42 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Real Estate påverkas av i hur stor grad fastighetsbeståndet hyrs ut. Under 2014 har fastighetsbeståndet inom Real Estate minskat genom försäljningen av hotellfastigheten vid Stockholm Arlanda Airport. Utvecklingen på den flygplatsnära fastighetsmarknaden har varit stabil med en god efterfrågan på lokaler. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Riskhantering inom Swedavia syftar till att säkerställa koncernens förmåga att uppnå affärsmål samt att vara väl rustad att möta förändring såväl internt som externt. Att bedriva en proaktiv risk hantering är ett viktigt instrument i Swedavias strävan efter en hög tillgänglighet för resenärer och kunder. Genom en kontinuerlig och systematisk riskhantering styrs beslut, prioriteringar och föränd ringsarbete mot Swedavias övergripande mål. Riskarbetet inom Swedavia har under året resulterat i såväl analyser som åtgärder för ett antal risker med koppling till våra hållbarhetsmål; kund, social utveckling, miljöhänsyn och ekonomi. Kund Swedavia strävar efter att ständigt utveckla, förbättra och skapa flexibilitet inom verksamheten med syfte att ha kunden i centrum. För att möta en ökad efterfrågan på kort sikt krävs effektiva flöden i befintlig infrastruktur. Långsiktigt möts kapacitetsbehovet genom utvecklingsplaner som sedan ska utmynna i investeringsplaner. Risken består av dels förmågan att kunna göra rätt bedömningar av efterfrågan på kapacitet, dels att realisera utvecklingsplanerna i tillräckligt snabb takt. Det finns en risk att Swedavia inte tillräckligt snabbt kan omsätta insikter och kundbehov till nya satsningar och affärsmöjligheter, vilket på sikt kan leda till försämrad lön samhet. För att långsiktigt säkerställa ökad tillväxt och möjlig het att tillvarata nya affärsmöjligheter genomförs en omfattande omvärldsanalys. Social utveckling Händelser som extrema väderförhållanden, driftavbrott, terror dåd eller arbetsmarknadskonflikter kan medföra avbrott eller störningar i flygplatsens operativa- och kommersiella verksam het. Flygplatsernas flygsäkerhetsarbete syftar till att förhindra och minimera effekter av eventuella incidenter i Swedavias verksam het. Genom ett effektivt säkerhetsarbete i kombination med ett effektivt riskarbete ska störningar i flygplatsdriften aldrig komma att påverka flygsäkerheten. Swedavia arbetar aktivt med kris- och kontinuitetsplaner, samt genomför övningar löpande i syfte att öka riskmedvetenheten och kompetensnivån hos medarbetare, samarbetspartners och myndigheter. Att vara en attraktiv arbets givare som attraherar och behåller rätt medarbetare är en viktig del i Swedavias strävan efter att säkra framtida kompetensförsörj ning och därmed minimera nyckelpersonsberoende på alla nivåer inom koncernen. Genom en fungerande målnedbrytning och tydlig ledning motiveras och engageras medarbetarna, vilket syftar till att förbättra ESI (Employer Satisfaction Index). Miljöhänsyn En grundförutsättning för att bedriva flygplatsverksamhet är att verksamheten har miljötillstånd enligt miljöbalken. Stockholm Arlanda Airport erhöll den 21 november dom från Mark- och miljö överdomstolen i det överklagade ärendet om ett nytt tillstånd för Förvaltningsberättelse flygplatsen. Det viktigaste i domen är att förbudet mot raka inflyg ningar till Bana 3, som fanns i det tidigare tillståndet, upphävdes. Istället har Swedavia fått ett villkor som innebär att flygplatsen ska använda andra inflygningsprocedurer för att undvika Upplands Väsby tätort när det är möjligt med hänsyn till flygplatsens kapa citet, regelverket för flygtrafiktjänst, flygsäkerhetsskäl och väder leksförhållanden. Även det så kallade utsläppstaket är borttaget och ersatt med en handlingsplan i syfte att minska utsläpp till luft och som inkluderar både flygtrafik och marktransporter till och från flygplatsen. Detta är Swedavias viktigaste strategiska fråga och risken kopplad till Stockholm Arlanda Airports miljötillstånd hanteras med högsta prioritet. Ytterligare miljöinformation finns på sidorna 32–34. Ekonomi Swedavia bedriver ett kontinuerligt arbete för att effektivisera verksamheten, något som krävs för att uppnå resultatmål samt att över tid skapa en hög soliditet för att klara perioder av avtagande trafik- och passagerartillväxt. Som en konsekvens av ökad efter frågan och hög förändringstakt följer behov av infrastrukturella investeringar med en hög komplexitet. Detta utgör en utmaning avseende såväl prioritering, finansiering och resurssättning. Det finns en risk för kvalitetsbrister i planeringsprocessen och i bedömningen av långsiktig framtida utveckling och kapacitets behov, vilket kan ge felaktiga beslutsunderlag. För att åtgärda och kontrollera risken samt för att styra och prioritera bolagets investeringsmedel har investeringsprocessen utvecklats och ett investerings-och avtalsforum etablerats. Swedavias kunder verkar i en starkt konkurrensutsatt bransch med ett fåtal stora flygbolag där förändringar sker snabbt. De risker som Swedavia har på grund av osäkerhet i konjunktur och flygbolag i finansiell obalans är dels risk för minskade intäkter som leder till minskad lönsam het om inte kostnaderna kan sänkas i samma omfattning, dels att kreditförluster kan komma att uppstå på grund av att flygbolag eller andra kunder går i konkurs. Swedavia strävar efter att öka flexibiliteten i kostnadsmassan, skapa handlingsplaner för att han tera trafiknedgång och att förstärka bevakningen av kundernas ekonomiska ställning i syfte att minimera kreditförluster i sam band med eventuella konkurser. Koncernens och moderbolagets finansverksamhet och hantering av finansiella risker är centrali serad till koncernfunktionen Ekonomi och Finans. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som präglas av en låg risknivå. Syftet är att minimera koncernens kapitalkost nad genom effektiva finansieringslösningar samt effektiv hantering och kontroll av koncernens finansiella risker. För mer information om definitioner och hantering av finansiella risker, se not 42 på sidorna 80–82. Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur en förändring i olika parametrar, både interna och externa, påverkar bolagets resultat och finan siella ställning. De tre parametrarna som har störst påverkan på resultatet är passagerarvolym, lönekostnader och räntenivå. Generellt kan Swedavias situation beskrivas med att intäkterna i stort sett är rörliga medan kostnaderna är relativt fasta. Det innebär att flexibiliteten är begränsad när det gäller förmågan att kunna justera kostnader i händelse av att intäkterna skulle minska. Parameter % Resultateffekt MSEK/år Passagerarvolym +1 +33 Lönenivå +1 –15 Räntenivå +1 –13 Passagerarvolym Antalet passagerare som reser till eller från någon av Swedavias flygplatser utgör själva grundförutsättningen för alla intäkter som bolaget har. Cirka hälften av Swedavias intäkter kommer från Aviation Business och utgörs av infrastrukturtjänster riktade till flygbolag och handlingbolag. Intäkterna från Aviation Business består av flygplatsavgifter, bland annat passagerar- och start avgifter vars storlek är relaterade till antalet passagerare, antal flygrörelser och antal startande ton, det vill säga flygplanets vikt. En förändring av antalet flygrörelser, antalet ton och anta let passagerare påverkar Swedavias intäkter direkt. Swedavias övriga intäkter kommer från Commercial Services som är intäkter från kommersiella tjänster i anslutning till flygplatserna. Dessa utgörs av intäkter från bilparkering samt uthyrning av lokaler för handel, kontor, restauranger och logistik. Hyresintäkterna är till stor del omsättningsbaserade vilket gör att Swedavias intäkter är beroende av hyresgästernas försäljning, vilken i sin tur är direkt beroende av antalet passagerare på flygplatsen. En uppgång av antalet passagerare gör att Swedavias intäkter omedelbart ökar, medan en nedgång gör att intäkterna omedelbart minskar. Sambandet mellan procentuell passagerarförändring och pro centuell intäktsförändring är inte linjärt utan en viss skillnad finns som beror på lämnade tillväxtrabatter, differentierade avgifter för inrikes- respektive utrikespassagerare samt att hyresintäkterna delvis är omsättningsberoende. En förändring i passagerarutveck lingen med 1 procent påverkar Swedavias intäkter med 33 MSEK (31) på årsbasis. Lönenivå Med 2 460 medelantal anställda (2 369) uppgår Swedavias personalkostnader till cirka 1 476 MSEK (1 370). En förändring av lönekostnaden med 1 procent påverkar Swedavias personalkost nader med 15 MSEK (14) på årsbasis. Räntenivå Swedavia har per den 31 december 2014 en extern lånefinansie ring uppgående till 6 889 MSEK (8 504) som utgör 44 procent (53) av balansomslutningen. Detta innebär att Swedavia är känsligt för förändringar i räntenivån då dessa påverkar bolagets finan siella kostnader. Genom långsiktig upplåning och utnyttjande av finansiella instrument arbetar Swedavia aktivt med att nå en balans mellan fast och rörlig ränta. Per den 31 december 2014 är 82 procent av lånestocken säkrad via finansiella instrument och resterande 18 procent är exponerat för kortfristiga ränteföränd ringar. En förändring av räntenivån med 1 procentenhet påverkar Swedavias räntekostnader med 13 MSEK (29). Vid beräkning av känslighetsanalysen har nuvarande bindningstider och finansiella instrument beaktats. Analysen visar därför den faktiska risken per balansdagen. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 43 Förvaltningsberättelse Övriga faktorer som påverkar resultatet Det finns även andra faktorer som kan påverka resultatet på både kort och lång sikt. En viktig faktor som påverkar, framförallt på lång sikt, är de miljötillstånd som krävs för Swedavias verksamhet. En förändring av dessa kan komma att påverka verksamheten i stor omfattning. På kort sikt utgör framförallt extrema väderförhållanden eller naturkatastrofer faktorer som omedelbart påverkar flygtrafiken och därmed intäkterna negativt. Vidare påverkar en ränteföränd ring Swedavias pensionsskuld som innebär att om diskonterings räntan sjunker måste Swedavia göra ytterligare avsättningar till pensionsskulden. Swedavia är känsligt för politiska beslut som kan påverka flygtrafiken, samt för hur attityden till flygtrafik förändras hos allmänheten. Pågående rättsprocesser och tvister Swedavia är part i pågående rättsprocesser och tvister. Tvisterna har uppstått som en del av den dagliga affärsverksamhet som Swedavia bedriver. Rättsprocesser och tvister är oförutsägbara till sin karaktär och faktiskt utfall kan komma att avvika från de bedömningar som Swedavia gjort. Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapporten är en från årsredovisningen skild handling och offentliggörs i samband med publicering av årsredovisningen. Styrelsearbete Swedavia AB:s styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst sex och högst nio ordinarie ledamöter. Därutöver finns två ordi narie arbetstagarrepresentanter samt två suppleanter till dessa. Swedavias chefsjurist är styrelsens sekreterare. Verkställande direktör ingår inte i styrelsen men är föredragande vid styrelsens sammanträden. Styrelsen ansvarar för bolagets och koncernens organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Ingen av styrelseledamöterna ingår i företagsledningen. Under verksamhets året 2014 har styrelsen haft 16 sammanträden. Särskild uppmärk samhet har under året ägnats åt strategisk utveckling, miljötillstånd Stockholm Arlanda Airport, hållbarhetsmål, tillgänglighet och nya flygförbindelser, och utvecklingsplaner för Stockholm Arlanda Airport, Bromma Stockholm Airport samt utvecklingsplan för Real Estate verksamheten. Vidare har styrelsen fokuserat på intern kontroll, utveckling av Säve flygplats samt riskhantering och risk värdering. Styrelsen har två etablerade utskott, revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Revisionsutskottet har i uppgift att bland annat svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitets säkra företagets finansiella rapportering och att hålla en löpande dialog med bolagets revisorer. Ersättningsutskottet har i uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Ytterligare information om bolagets styrning, styrelsens sammansättning och den interna kontrollen framgår av bolagsstyrningsrapporten. är engagerade medarbetare med rätt kompetens och vilja att utvecklas. Arbetet bedrivs med fokus på hållbarhet och ambitiösa målsättningar inom de prioriterade områdena medarbetarskap, ledarskap, kompetensförsörjning, arbetsmiljö och hälsa samt mångfald. Varje år genomförs en medarbetarundersökning för att mäta medarbetarnöjdheten. Medarbetarindex (ESI) har stadigt ökat för varje år och resultatet 2014 var 84 procent nöjda medarbetare och överträffade därmed Swedavias målsättning om 80 procent. Swedavia strävar efter att öka nöjdheten och har satt nya mål om 85 procent till år 2020. Vid utgången av 2014 uppgick antalet anställda, oavsett anställningsform, till 3 248 (2 882). Omräknat till medelantal anställda under verksamhetsåret (se definition på sida 102) uppgår antalet till 2 460 (2 369). Könsfördelningen är 65 (66) procent män och 35 (34) procent kvinnor. Ytterligare uppgifter om medarbetarna finns i not 7 på sidorna 64–68. Effektiv kompetensförsörjning Under året har Swedavia implementerat en ny roll- och befatt ningsmodell samt systemstödet Kompetensterminalen. Modellen säkerställer att Swedavia ställer relevanta och transparenta krav avseende vilken kompetens som ställs på respektive roll inom företaget. Till varje roll knyts obligatoriska utbildningar och behörig heter, vilket bidrar till en mer effektiv kompetensförsörjning inom bolaget. Modellen är grunden för hela kompetensförsörjnings arbetet och Kompetensterminalen skapar förutsättningar för att säkerställa att medarbetarna alltid uppfyller kompetenskraven för sina olika arbetsuppgifter och roller. Ledarskap En viktig roll för ledarna inom Swedavia är att motivera alla med arbetare att ta ansvar för att företaget uppfyller målen. Ledarna är nyckeln till att Swedavias vision och värderingar når ut i verksam heten. Ett kontinuerligt arbete bedrivs för att stärka ledarna, bland annat genom utveckling av kommunikationsverktyg för dialogen med medarbetarna. Obligatoriska ledarskapsutbildningar genom förs för att skapa en gemensam plattform för ledarskap och individuell utveckling. Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö och hälsa har hög prioritet inom Swedavia. Med arbetarna ska ha en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som gör det möjligt för dem att må bra och därmed kunna arbeta och prestera sitt bästa. Swedavia arbetar aktivt med arbetslivsinriktad rehabilite ring vid upprepad korttidssjukfrånvaro och vid längre sjukfrånvaro. Vidare arbetar Swedavia med att ta fram åtgärder och hjälpmedel som förebygger skador. Det är viktigt eftersom många medar betare har fysiskt ansträngande arbetsuppgifter. Medarbetare stöttas och uppmuntras att ta ansvar för sin egen hälsa genom att erbjudas företagshälsovård, krishanteringsstöd och friskvårds bidrag. Samtliga medarbetare har via Swedavia en sjukvårds- och rehabiliteringsförsäkring som syftar till att snabbt ge den hjälp som behövs. Swedavia har nolltolerans mot mobbning och trakasserier. Medarbetare och Swedavia Swedavias värderingar, ledarskap och hållbarhetsarbete är grunden för företagskulturen. Swedavia ska vara en attraktiv arbetsgivare och flygplatserna ska upplevas som platser man ser fram emot att besöka. Avgörande för Swedavias framgång 44 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Mångfald och jämställdhet För Swedavia är mångfald och ett inkluderande synsätt en strate gisk och prioriterad fråga. Att ha ett genomtänkt och inkluderande mångfaldsarbete är av vikt för affären då Swedavia utgår från att Förvaltningsberättelse människors olikheter berikar. Att ha ett mångfaldsperspektiv i valet av leverantörer blir en allt viktigare fråga för att stärka samhälls nyttan. Swedavia har under 2014 tydliggjort sin målsättning att år 2018 vara ett jämställt företag och uppnå en jämn könsfördelning, det vill säga 40–60 procent. Swedavia ska även år 2018 ha minst 20 procent medarbetare med utländsk bakgrund. Ledar- och medarbetarprinciper samt etiska riktlinjer Swedavias syn på ledare och medarbetare tydliggörs i fem prin ciper som baseras på Swedavias värderingar och som syftar till att ge en gemensam plattform att utgå från i det dagliga arbetet. Principerna är; kunden och affären i fokus, ett Swedavia, en god förebild, mod att bli bättre och tydlig kommunikation, och utgår från Swedavias vision, värderingar och Code of Conduct. För att säkerställa att alla på Swedavia tar till sig medarbetarprinciper och Code of Conduct introduceras alla nyanställda via utbildningen Välkommen till Swedavia för dessa begrepp och riktlinjer och vad de innebär. Dessutom utbildas alla ledare i Swedavias mutpolicy och riktlinjer för extern representation genom en webbaserad utbildning med samma namn. Att ledare och medarbetare följer dessa principer och riktlinjer i vardagen följs vidare upp i processen för mål- och utvecklingssamtal där beteenden bedöms och styrkor och utvecklingsområden identifieras i syfte att hela tiden utvecklas i enlighet med dessa principer. Ersättning till ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsam mans med verkställande direktör utgör koncernledningen och/eller är direktrapporterande till verkställande direktör. Regeringen har fastställt riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare beslutades vid Swedavias årsstämma den 29 april 2014. Swedavia följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings havare i bolag med statligt ägande. För 2015 föreslår styrelsen oförändrade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Principerna framgår av bolagsstyrningsrapporten. Information om berörd krets och bolagets process för att hantera ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 7 på sidorna 64–68. Miljötillstånd Swedavia bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Denna utgörs främst av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet (flygplatsdrift) och vattenverksamhet enligt 11 kapitlet (dammar, reningsanläggningar och grundvattenbortledning). Swedavia måste därför inneha miljötillstånd för respektive flygplats för att bolaget ska tillåtas operera flygplatserna. Vid utgången av 2014 ansvarade Swedavia för åtta flygplatser som var tillståndspliktiga enligt miljöbalken. För resterande två flygplatser, Luleå Airport och Ronneby Airport, ansvarade Försvarsmakten för miljötillstånden. Swedavias främsta miljöpåverkan är utsläpp till luft av klimatpåver kande gaser, främst koldioxid. Största källan till bolagets utsläpp är avgaser från fordon samt drift av terminaler och övriga byggnader. Annan betydande miljöpåverkan är utsläpp till mark och vatten av framförallt syretärande ämnen från halkbekämpning av rullbanor samt avisning av flygplan. Som en följd av flygplatsdriften påver kas även flygplatsernas omgivning av flygbuller. Under året har Göteborg Landvetter Airport, Kiruna Airport, Stockholm Arlanda Airport och Visby Airport arbetat med miljötillståndsansökningar för helt nya tillstånd för respektive flygplats. Mark- och miljööver domstolen meddelade den 21 november dom i målet angående Stockholm Arlanda Airports ansökan om ett nytt miljötillstånd. Tre parter har överklagat domen: Vallentuna kommun, Föreningen Väsbybor mot flygbuller och en privatperson boende i Sollentuna. Överklagandena innebär att domen inte vinner laga kraft nu. Högsta domstolen kommer att ta ställning till frågan om pröv ningstillstånd. Hur lång tid detta tar varierar, men uppskattningsvis mellan tre månader och upp till ett år. Swedavia bevakar de tre överklagandena. Det gamla tillståndet innehöll två begränsande villkor som omöjliggjorde att det faktiska produktionstillståndet om 372 100 rörelser kunde utnyttjas fullt ut. Villkoren som begrän sade verksamheten var det så kallade ”utsläppstaket” (villkor från regeringens tillåtlighetsprövning 1991) och det särskilda villkor 6 från Koncessionsnämnden för miljöskydds beslut 1993, angå ende överflygningar över Upplands Väsby. I det nya tillståndet har utsläppstaket tagits bort och ersatts med en handlingsplan för utsläpp till luft av fossil koldioxid, kväveoxider och partiklar. Handlingsplanen ska omfatta Swedavias verksamhet och övriga aktörers verksamhet på flygplatsen samt marktransporter och flygtrafik. Villkoret som reglerar överflygningar av Upplands Väsby innebär att regelmässiga raka inflygningar över Upplands Väsby tätort numera får ske, men att flygplatsen ska använda andra inflygningsprocedurer för att undvika Upplands Väsby tätort när det är möjligt med hänsyn till flygplatsens kapacitet, regelverket för flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väderleksförhållanden. Göteborg Landvetter Airport, Kiruna Airport och Visby Airport har gamla tillstånd enligt miljöskyddslagen och verksamheten på flygplatserna har förändrats under åren. Flygplatserna har därför beslutat att ansöka om nya miljötillstånd. Göteborg Landvetter Airport lämnade in sin ansökan i april 2013 och Visby Airport läm nade in sin ansökan i juli 2013. Kiruna Airport planerar att lämna in sin ansökan under våren 2015. Händelser efter balansdagen Inriktning avseende Säve flygplats kommunicerades den 13 januari 2015, detta efter att Swedavia övertagit samtliga aktier i bolaget som driver flygplatsen. Inriktningen innebär en successiv avveck ling av flygplatsen och samtliga anställda vid flygplatsen varslades. Den 3 februari tecknade Swedavia, via dotterbolaget Swedavia Real Estate AB, avtal med Bockasjö AB om den fortsatta utveck lingen av logistikfastigheter vid Göteborg Landvetter Airport. Avtalet innebär att parterna gemensamt i ett joint venture skall utveckla området kring flygplatsen avseende logistiketableringar. I ett första skede kommer mark att färdigställs för byggnation av logistikfastigheter motsvarande cirka 100 000 kvadratmeter. Regeringen kommunicerade den 3 februari om viljan att undersöka möjligheten att införa US preclearance vid Stockholm Arlanda Airport. US preclearance innebär att amerikansk gräns kontroll genomförs vid avgång från Stockholm istället för vid ankomst till USA. Fördelarna är bland annat en bättre resenärs upplevelse, smidigare ankomst till USA och en möjlighet att attrahera nya direktförbindelser till Stockholm Arlanda Airport. Införandet förutsätter godkännande från svenska samt amerikan ska myndigheter. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 45 Förvaltningsberättelse Moderbolaget Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 5 194 MSEK (4 932). Rörelseresultatet uppgick till 828 MSEK (713). Rörelsemarginalen blev 15,9 procent (14,5). Resultatet före skatt uppgick till 327 MSEK (398) och årets resultat uppgick till 178 MSEK (284). Bokslutsdispositioner utgörs av avskrivningar över plan uppgående till -400 MSEK (-205) och erhållna samt lämnade koncernbidrag om 256 MSEK (193). Moderbolagets eget kapital uppgick vid utgången av året till 3 775 MSEK (3 598) med en soliditet på 33,6 procent (29,3). Moderbolagets kassaflöde var positivt och uppgick till 97 MSEK (-88). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 2 529 MSEK (-2 080), investeringsverksamheten belastade kassaflödet med -964 MSEK (1 157) och finansieringsverksamheten har påver kat med -1 468 MSEK (835) genom ökad amortering. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande finns följande fritt eget kapital, SEK: Överkursfond Balanserade vinstmedel Årets resultat 2 161 354 539 -4 979 966 177 840 242 2 334 214 815 Styrelsen föreslår att stående vinstmedel disponeras på följande sätt: Till aktieägarna utdelas 0,16 SEK per aktie I ny räkning överförs 230 624 484 2 103 590 331 2 334 214 815 Årsstämma Swedavia AB:s årsstämma äger rum den 29 april 2015 på Stockholm Arlanda Airport. Årsredovisning och övriga finan siella rapporter finns tillgängliga på Swedavias webbplats www.swedavia.se/om-swedavia/detta-ar-swedavia/. Kalendarium Årsredovisning 2014 2015-03-31 Årsstämma 2015 2015-04-29 Delårsrapport jan–mar 2015 2015-04-30 Halvårsrapport jan–jun 2015 2015-08-14 Delårsrapport jan–sep 2015 2015-10-30 Bokslutskommuniké 2015 2016-02-15 Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar. 46 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Resultaträkningar Koncernens resultaträkning Belopp i MSEK Nettoomsättning Not 2014 2013 3,4,5 5 538 5 233 Övriga rörelseintäkter Summa intäkter 347 – 5 885 5 233 Rörelsens kostnader Externa kostnader 6 -2 009 -1 976 Personalkostnader 7 -1 476 -1 370 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 8 -946 -940 Övriga rörelsekostnader -49 – 3 1 405 946 0 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 6 4 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag Resultat efter finansiella poster Skatt 11 Årets resultat Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande -248 -272 1 162 686 -236 -185 926 501 – 10 Resultat per aktie Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK Antal aktier 0,64 0,35 1 441 403 026 1 441 403 026 2014 2013 926 501 -186 112 41 -25 Koncernens rapport över totalresultat Belopp i MSEK Årets resultat Not Övrigt totalresultat: Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Årets värdeförändring Skatt Poster som inte omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensioner Skatt Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt Årets totalresultat Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande -71 47 16 -10 -201 124 725 625 – 10 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 47 Balansräkning Koncernens balansräkning Belopp i MSEK Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 12 621 452 13,14,15,16,17 10 389 10 591 Förvaltningsfastigheter 18,19 150 3 847 Biologiska tillgångar 18,20 86 87 21,22,23 108 147 11 353 15 122 26 42 46 492 Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förråd Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 42 424 28,29 93 198 30 211 222 Derivatinstrument 18,25 3 – Likvida medel 25,39 112 52 885 1 011 Summa omsättningstillgångar Tillgångar som innehas för försäljning SUMMA TILLGÅNGAR 48 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 31 3 027 – 15 265 16 133 Balansräkning Koncernens balansräkning, forts. Belopp i MSEK Not 2014-12-31 2013-12-31 Aktiekapital 1 441 1 441 Övrigt tillskjutet kapital 2 162 2 162 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 32 -237 -93 Balanserade vinstmedel Säkringsreserv 2 205 1 395 Summa eget kapital hänförlig till moderbolagets aktieägare 5 571 4 904 Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Långfristiga skulder Avsättningar Uppskjuten skatteskuld Räntebärande skulder Derivatinstrument – 11 5 571 4 915 42 33,34,35 983 882 36 363 332 37,38,16 3 107 6 308 18,25 375 186 Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 15 16 4 843 7 724 Kortfristiga skulder 42 Avsättningar 35 4 20 37,38,16 3 800 2 217 Räntebärande skulder Derivatinstrument 18,25 Leverantörsskulder 14 13 333 490 Övriga skulder 40 156 107 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41 460 646 4 767 3 492 83 – 15 265 16 133 Not 2014-12-31 2013-12-31 Ställda säkerheter 43 – – Eventualförpliktelser 43 6 6 Summa kortfristiga skulder Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning 31 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Belopp i MSEK Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 49 Eget kapital Förändringar i eget kapital Belopp i MSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Säkringsreserver Balanserade vinstmedel Innehav utan bestämmande inflytande Totalt kapital 1 441 2 162 -170 857 10 4 300 -9 2013 Eget kapital vid årets ingång Lämnad utdelning – – – – -9 Förskjutning – – -9 9 – – Årets totalresultat – – 86 529 10 625 1 441 2 162 -93 1 395 11 4 915 4 915 Utgående eget kapital 2013-12-31 2014 Eget kapital vid årets ingång 1 441 2 162 -93 1 395 11 Lämnad utdelning – – – – -11 -11 Förvärv av minoritet – – – -54 – -54 Justering hänförlig till föregående år – – – -4 – -4 Årets totalresultat – – -145 869 – 725 1 441 2 162 -237 2 205 – 5 571 Utgående eget kapital 2014-12-31 50 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Kassaflödesanalys Koncernens kassaflödesanalys Belopp i MSEK 2014 2013 1 162 686 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 718 857 Betald skatt -115 -45 1 765 1 498 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Not 44 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av material och förråd Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 -8 141 -55 198 -95 2 109 1 339 Investeringsverksamheten Förvärv/avyttring av immateriella anläggningstillgångar -187 -11 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -754 -2 333 -54 – Förvärv av minoritet Avyttring av dotterföretag/andra finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 617 86 -378 -2 258 Finansieringsverksamheten Upptagna lån Återbetalda lån Utbetald utdelning Ökning (+)/Minskning (-) av övriga finansiella skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 5 001 12 493 -6 663 -11 642 -10 -9 1 – -1 671 842 60 -77 52 129 112 52 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 51 Resultaträkningar Moderbolagets resultaträkning Belopp i MSEK Not 2014 2013 Nettoomsättning 4,5 5 194 4 932 Externa kostnader 6 -2 097 -1 976 Personalkostnader 7 -1 357 -1 355 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 8 -912 -888 828 713 -202 14 -1 9 Rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 9 Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter 9 71 81 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -225 -245 471 571 -144 -172 327 399 -149 -115 178 284 2014-12-31 2013-12-31 178 284 – – 178 284 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 10 Resultat före skatt Skatt 11 Årets resultat Moderbolagets rapport över totalresultat Belopp i MSEK Årets resultat Övrigt totalresultat Årets totalresultat 52 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Not Balansräkning Moderbolagets balansräkning Belopp i MSEK Not 2014-12-31 2013-12-31 12 644 501 14 5 083 5 018 2 249 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Markanläggningar 15 2 226 Installationer, fordon och inventarier 16 2 108 2 158 Pågående nyanläggningar 17 902 1 043 10 320 10 468 913 963 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 24 Andelar i intresseföretag 23 – 1 Andra långfristiga fordringar 22 68 68 Uppskjuten skattefordran 36 31 25 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 1 012 1 058 11 976 12 026 38 41 406 454 3 529 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förråd 26 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på koncernföretag 27 2 977 Fordringar på intresseföretag 29 – 6 76 178 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 Summa kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 25,39 203 221 3 662 4 388 111 14 3 811 4 444 15 787 16 470 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 53 Balansräkning Moderbolagets balansräkning, forts. Belopp i MSEK Not 2014-12-31 2013-12-31 1 441 1 441 2 162 2 162 -5 -289 178 284 3 775 3 598 10 1 967 1 567 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 34 971 1 069 Övriga avsättningar 35 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 32 Bundet eget kapital Aktiekapital (1 441 403 026 aktier) Fritt eget kapital Överkursfond Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Summa avsättningar 140 133 1 111 1 202 3 108 6 308 Långfristiga skulder Räntebärande skulder 16,37,38 Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 6 12 3 114 6 320 3 753 2 217 318 480 1 168 447 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder 16,37,38 Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41 Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 147 80 434 559 5 820 3 783 15 787 16 470 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Not 2014-12-31 2013-12-31 Ställda säkerheter Belopp i MSEK 43 – 0 Ansvarsförbindelser 43 6 6 54 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Eget kapital Förändringar i eget kapital MODERBOLAGET Belopp i MSEK Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktiekapital Överkursfond Balanserade vinstmedel Totalt kapital 1 441 2 162 -289 3 314 2013 Eget kapital vid årets ingång Årets totalresultat Utgående eget kapital 2013-12-31 – – 284 284 1 441 2 162 -5 3 598 1 441 2 162 -5 3 598 – – 178 178 1 441 2 162 173 3 775 2014 Eget kapital vid årets ingång Årets totalresultat Utgående eget kapital 2014-12-31 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 55 Kassaflödesanalys Moderbolagets kassaflödesanalys Belopp i MSEK Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Not 2014 2013 471 571 1 052 766 44 -93 -40 1 430 1 297 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av material och förråd Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 -6 779 -2 692 316 -679 2 529 -2 080 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -187 -11 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -709 -1 202 3 418 Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv/avyttring av finansiella tillgångar Lämnade aktieägartillskott Långfristiga fordringar dotterföretag Kassaflöde från investeringsverksamheten -71 86 – -81 – 1 947 -964 1 157 5 001 11 579 -6 663 -10 728 1 – Finansieringsverksamheten Upptagna lån Återbetalda lån Ökning (+)/Minskning (-) av övriga finansiella skulder Erhållna/lämnade koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 56 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 193 -16 -1 468 835 97 -88 14 102 111 14 Noter Noter Not 1. Företagsinformation Swedavia AB (publ), organisationsnummer 556797-0818, säte i Sigtuna kommun, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är 190 45 StockholmArlanda. Swedavia AB ägs till 100 procent av svenska staten. Swedavias uppdrag är att äga, driva och utveckla det av regeringen beslutade bas utbudet av flygplatser. Antalet flygplatser uppgår till tio stycken och utgörs av Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport, Kiruna Airport, Luleå Airport, Malmö Airport, Ronneby Airport, Stockholm Arlanda Airport, Umeå Airport, Visby Airport och Åre Östersund Airport. Därutöver äger Swedavia fastigheten Göteborg City Airport samt har sedan den 18 december 2014 bestämmande inflytande över bolaget, Cityflygplatsen i Göteborg AB, som driver Säve flygplats. Regleringar som styr verksamheten Swedavias verksamhet är till stor del reglerad både av svenska och europeiska regleringar där de mest väsentliga regleringarna för att bedriva specifik flygplatsverksamhet utgörs av bland annat: • Miljöbalken (1998:808), med följd föreskrifter, då flygplatser är en tillståndspliktig verksamhet • Luftfartslagen (2010:500), med följd föreskrifter, som reglerar bland annat frågor om tillstånd att inrätta flygplats • Lag (2004:1100) om luftfartsskydd som rör frågor om undersökning av personer och bagage i säkerhetskontroll • Lag (2000:150) om marktjänster på flygplatser som rör skyldigheterna för flygplatshållaren att öppna upp flygplatser med fler än 2 000 000 passagerare/år för externa marktjänstleverantörer • Lag (2011:866) om flygplatsavgifter vilken reglerar krav på samråd med användarna, flygbolagen, av flygplatsavgifter Not 2. Redovisningsprinciper Förutsättningar för upprättande av morderbolagets och koncernens finansiella rapporter Koncernredovisningen för Swedavia och dess dotterbolag är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), till den del dessa har godkänts av Europeiska Unionen (EU) samt av EU antagna tolkningar av gällande standarder utgivna av IFRS Interpretations Committee (IFRIC). Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation, RFR 2 Redovisning för juridiska personer. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar för moderbolaget att tillämpa IFRS till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av sambandet mellan redovisning och beskattning. I denna rapport benämns Swedavia koncernen som Swedavia eller koncernen och Swedavia AB antingen med sitt fulla namn eller som moderbolaget. Koncernens och moderbolagets rapportering sker i miljoner svenska kronor (MSEK) utan decimaler om inte annat anges. De belopp som redovisas har i vissa fall avrundats. I de fall belopp är mindre än 1 MSEK och avrundas nedåt presenteras detta med en nolla (0), saknas värde anges ett streck (–). Detta innebär att tabeller, grafer och beräkningar inte alltid summerar. Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Tillgångar, avsättningar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde med undantag för derivatinstrument som redovisas till verkligt värde. Biologiska tillgångar värderas till verkligt värde, se not 20. För information angående värdering och upplysning om verkligt värde enligt IFRS 13, se not 18. Nya redovisningsprinciper De nya och omarbetade standarder och tolkningsuttalanden som tillämpas från 1 januari 2014 är följande: • IFRS 10 Koncernredovisning. Standarden innehåller enhetliga regler för vilka enheter som ska konsolideras och kommer att ersätta IAS 27 Koncernredovisning och SIC 12 som behandlar så kallade Special Purpose Entities. Standarden har inte haft någon påverkan på Swedavias finansiella rapporterna • IFRS 11 Samarbetsarrangemang. Standarden behandlar redovisningen av så kallade joint arrangements och kommer att ersätta IAS 31 Andelar i joint ventures. Swedavia har i nuläget inga enheter som omfattas av den nya standarden • IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag. Utökade upplysningskrav om dotterbolag, joint arrangements och intressebolag har samlats i en standard och har lett till en viss ökning av upplysningar i Swedavias årsredovisning Nya och ändrade standarder och tolkningar som träder i kraft 2015 eller senare • IFRS 9 Finansiella instrument. Standarden behandlar klassificering och värdering av finansiella instrument, nedskrivning samt säkringsredovisning. Standarden ersätter IAS 39 Finansiella instrument, Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning är den 1 januari 2018. EU har ännu inte godkänt standarden. Swedavia har inte analyserat alla effekter av den nya standarden som dock förväntas påverka Swedavias redovisning och finansiella rapporter. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 57 Noter • IFRS 15 Intäktsredovisning. Standarden behandlar redovisningen av intäkter från kontrakt och från försäljning av vissa icke-finansiella tillgångar och innehåller utökade upplysningskrav. Standarden ersätter IAS 11 och 18, IFRIC 13, 15 och 18 samt SIC-31. Swedavia har ännu inte analyserat alla effekter av den nya standarden som främst väntas leda till en ökning av upplysningar i Swedavias årsredovisning. Datum för tillämpning är den 1 januari 2017, tidigare tillämpning är tillåten när EU godkänt den. • IFRIC 21 Avgifter. Tolkningen tydliggör när en skuld för avgifter/skatter som statliga eller motsvarande organ påför företag i enlighet med lagar/förordningar med undantag för inkomstskatter, straff och böter. Tolkningen anger att en skuld ska redovisas när företaget har ett åtagande att erlägga avgiften till följd av en inträffad händelse. En skuld redovisas successivt om den förpliktande händelsen inträffar löpande. Ifall en viss miniminivå ska uppnås för att förpliktelsen ska uppstå redo visas skulden först när denna nivå är uppnådd. Eftersom skyldigheten att betala fastighetsskatt åligger den som äger en fastighet den 1 januari, innebär tolkningen att Swedavia kommer att redovisa en skuld för årets totala fastighetsskatter den 1 januari. Tillämpas för räkenskapsår som börjar den 17 juni 2014 eller senare. Viktiga bedömningar och uppskattningar Vid upprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS krävs att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Verkligt utfall kan avvika från tidigare gjorda uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Förändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om det endast påverkat denna period, eller i den period förändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell och framtida perioder. De för Swedavia mest väsentliga bedömningarna och uppskattningarna har gjorts inom följande områden; värderingen av Goodwill genom impairment test, se not 12, och antaganden i samband med avsättningar för pensioner samt övriga avsättningar, se not 33 och 34. Vidare har ledningens bästa bedömning beaktats vid redovisning av tvistiga belopp, se not 35. förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkliga värden på förvärvade identifierbara nettotillgångar redovisas som goodwill. Ett underskott redovisas mot resultaträkningen. Intresseföretag Aktieinnehav i intresseföretag redovisas i koncernen enligt kapitalandels metoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretaget motsvaras av koncernens andel i intresse företagets egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andelar i intresseföretag” koncernens andel av intresseföretagets resultat justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Orealiserade vinster uppkomna från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras till den del koncernen äger andelar i företaget. Orealiserade vinster uppkomna till följd av transaktioner med intresseföretag elimineras mot ”Andelar i intresseföretag”. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster såvida det inte föreligger ett nedskrivningsbehov. Segmentsredovisning Ett rörelsesegment definieras som en del av bolaget som bedriver en affärsverksamhet från vilken den kan få intäkter och kostnader, vars rörelse resultat regelbundet granskas av bolagets högsta verkställande besluts fattare och för vilken det finns fristående finansiell information. Swedavias verksamhet är organiserad och styrs utifrån två rörelsesegment vilka är Flygplatsverksamhet och Real Estate. Flygplatsverksamhet äger, driver och utvecklar Swedavias flygplatser och Real Estate äger, utvecklar och förvaltar fastigheter och exploaterbar mark på och omkring Swedavias flygplatser. Utgångspunkten för segmentsredovisningen är den interna rapporteringen. Styrelsen och ledningen använder främst rörelseresultat per segment för uppföljning. Finansiella kostnader, finansiella intäkter och inkomstskatt hanteras på koncernnivå. Konsolideringsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag över vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande antas föreligga när ägarandelen uppgår till minst 50 procent av rösterna i dotterföretaget, men kan även uppnås om ett bestämmande inflytande kan utövas över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Moderbolaget äger i samtliga fall, direkt eller indirekt, aktier/ andelar i de företag som omfattas av koncernredovisningen. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör. Där det är nödvändigt görs justeringar av dotterföretagens redovisningar för att anpassa deras redovisningsprinciper till dem som används för koncernen. Företagsförvärv Förvärv av rörelser redovisas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för förvärvet beräknas som summan av de vid transaktionsdagen verkliga värdena för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de egetkapitalinstrument som emitterats i utbyte mot det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde på 58 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Intäkter Swedavias redovisade nettoomsättning avser intäkter från Aviation Business och Commercial Services. Intäkterna från Aviation Business utgörs av Passagerarrelaterade intäkter, Flygrörelserelaterade intäkter, Ground handling & flygplansparkering samt intäkter från Övrig Aviation. Intäkterna från Commercial Services utgörs av intäkter från Bilparkering, Retail, Food & Beverage, Övriga fastighetsintäkter, Reklam samt Övrig Commercial Services. Intäkter från Aviation Business redovisas i samband med att flyg- och handlingbolag nyttjar Swedavias tjänsteutbud, det vill säga när avresa sker från någon av Swedavias flygplatser. Intäkterna från Bilparkering redovisas i samband med att parkeringskunden nyttjar parkeringsplatsen. Hyresintäkter från Retail, Food & Beverage är omsättningsbaserade och preliminära intäkter redovisas månadsvis och slutavräkning sker vid slutet av året. Övriga fastighetsintäkter utgörs av fasta hyresdebiteringar som redovisas under hyresperioden och försäljning av energi- och telecomtjänster som redovisas vid tillhandahållande av tjänsten. Reklamintäkterna utgörs av försäljning av reklamplatser och intäkten redovisas under nyttjandeperioden. För övriga tjänster redovisas intäkter vid tillhandahållande. Lämnade rabatter har reducerat nettoomsättningen. Noter Som intäkt redovisas det verkliga värdet av vad som erhållits eller som kommer att erhållas. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det senare uppstår osäkerhet vad avser möjligheten att erhålla betalning för belopp som redan redovisats som intäkt, redovisas det belopp, för vilket betalning inte längre är sannolikt, som en kostnad istället för som en justering av det intäktsbelopp som ursprungligen redovisats. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningar, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i finansnettot. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i finansnettot. Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Skatt Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år. Aktuell skatt beräknas utifrån årets beskattningsbara vinst. Beskattningsbar vinst skiljer sig från vinsten som redovisas i resultat räkningen. Skillnaden avser dels intäkter som är skattepliktiga och kostnader som är avdragsgilla under andra år (temporära skillnader) och dels poster som ej är skattepliktiga eller avdragsgilla (permanenta skillnader). Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Som aktuell skatt redovisas även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader hänförliga till koncernmässig goodwill och tillgångsförvärv beaktas ej och i normalfallet inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att skattepliktig vinst uppstår mot vilken avdragsgilla temporära skillnader kan användas. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle. Uppskjutna skatteskulder redovisas normalt för alla skattepliktiga temporära skillnader. Immateriella anläggningstillgångar Koncernen har goodwill samt övriga immateriella anläggningstillgångar. Goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet vid förvärv av andelar i dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod och prövning för nedskrivningsbehov görs minst årligen. Övriga immateriella anläggningstillgångar utgörs av bullerisolering i annans fastighet. Avskrivning sker linjärt över bedömd nyttjandeperiod på tio år, nyttjandeperioden prövas årligen. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar exklusive biologiska tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet inbegriper inköpspriset samt utgifter som direkt är hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader aktiveras vid större om- och nybyggnadsprojekt till den del det uppkommit under byggnadstiden och räntekostnaden uppgår till ett väsentligt belopp. Räntekostnaderna beräknas med utgångspunkt i koncernens genomsnittliga ränta på samtliga lån. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas separat när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till tillgången kommer koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avskrivningar redovisas utifrån förväntad och bedömd nyttjandeperiod med tillämpning av linjär avskrivningsmetod. För de fall delar av koncernens tillgångar består av olika komponenter där varje del har en förväntad nyttjandeperiod som skiljer sig markant från tillgången som helhet, sker avskrivning av sådana komponenter var för sig utifrån varje komponents bedömda nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när tillgångarna är färdiga för avsett bruk. Till gångarnas restvärde och nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Övriga tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens eller komponentens bedömda nyttjandeperiod. Koncernens nyttjandeperioder är: Byggnader och förvaltningsfastigheter - Stomme - Tak - Fasad - Inre ytskikt - Installationer Byggnadsinventarier Markinventarier Markanläggningar Installationer, fordon och inventarier 20 – 60 år 20 – 60 år 20 – 60 år 20 – 30 år 10 – 30 år 5 – 30 år 10 – 60 år 10 – 60 år 3 – 10 år Biologiska tillgångar – växande skog Enligt IFRS ska skogstillgångar delas upp på växande skog, vilket redovisas som biologiska tillgångar, och mark som redovisas som materiella anläggningstillgångar. Detta innebär att växande skog vid varje bokslutstillfälle ska värderas och redovisas till verkligt värde. Förändringarna i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet beräknas utifrån nuvärdet av diskonterad framtida avkastning från ett långsiktigt hållbart skogsbruk, det vill säga av förväntade framtida kassaflöden av skogsbruk. För ytterligare information se not 18 och 20. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 59 Noter Leasing Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell leasing eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagarna. Om så ej är fallet är det frågan om operationell leasing. Koncernens avtal är klassificerade som finansiella leasingavtal och har redovisats som tillgångar i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som kort- och långfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av enligt plan medan leasing betalningarna redovisas som ränta och amortering på skulderna. Nedskrivningar Vid varje balansdag analyseras de redovisade värdena för materiella och immateriella anläggningstillgångar för att fastställa om det finns något som tyder på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om något tyder på detta, beräknas tillgångens återanskaffningsvärde för att kunna fastställa värdet av eventuell nedskrivning. Vid värdering av flygplatser tillämpas ett systemsynsätt. Eftersom de flygplatser som ingår i det nationella basutbudet drivs som ett system, sammanhängande och ömsesidigt beroende, har den enskilda flygplatsen värderats efter systemnyttan snarare än efter redovisat resultat. Att flygplatserna drivs som ett system innebär att det inte är möjligt att på ett meningsfullt sätt isolera det kassaflöde som är hänförligt till enskilda flygplatser som ingår i systemet. Därför har systemet av flygplatser som ingår i det nationella basutbudet behandlats som en enda kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Om en nedskrivning återförs, görs detta endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde inte överstiger det värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivningar, om ingen nedskrivning gjorts. En återföring av en nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av goodwill återförs aldrig. Förrådslager Förrådslager är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut principen respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats. Finansiella instrument som inte är derivat redovisas till instrumentets anskaffningsvärde med tillägg/avdrag för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång respektive skuld som redovisas till verkligt värde via resultatet. Derivatinstrument redovisas till verkligt värde, värdeökningar respektive värdeminskningar redovisas löpande som intäkter respektive kostnader över övrigt totalresultat i de fall säkringsredovisning är tillämpligt. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Vid varje balansdag utvärderar bolaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser. Objektiva indikationer kan vara avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, betydande finansiella svårigheter för gäldenären och försämring av kundernas kreditvärdighet. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Borttagande av tillgången från balansräkningen sker vid en eventuell konkurs. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet I denna kategori återfinns derivat med positivt värde vilka inte föremål för säkringsredovisning. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Verkligt värde är det belopp till vilken en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld kunna regleras mellan kunniga och oberoende parter. Vid fastställande av verkligt värde används i första hand den officiella prisnoteringen på en aktiv marknad eller andra observerbara marknadsdata. Om detta inte existerar beräknas verkligt värde med ledning av de metoder som i varje enskilt fall antas ge den bästa uppskattningen av verkligt värde. Vid värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde använder Swedavia hierarki nivå 2 (not 25). Lånefordringar och kundfordringar Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelse resultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. I denna kategori ingår lånefordringar, kundfordringar, fordringar hos intresse företag och övriga fordringar samt likvida medel. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Låne- och kundfordringar med kort löptid värderas till nominellt anskaffningsvärde utan diskontering. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta efter avdrag för eventuella osäkra fordringar som bedömts individuellt. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa och omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Leverantörsskulder I denna kategori återfinns derivat med negativt värde vilka inte är föremål för säkringsredovisning. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Övriga finansiella skulder Finansiella instrument En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när en tillgång eller skuld uppstår enligt instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när bolaget förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. 60 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Lån och övriga finansiella skulder, förutom derivat, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiva räntan som beräknades när lånet togs upp. Över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över lånets löptid. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Noter Säkringsredovisning Allmänt Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring). Koncernen använder sig av derivatinstrument, för att begränsa finansiella fluktuationers negativa påverkan på koncernens resultat- och balansräkning samt kassaflöde. Då transaktionen ingås analyseras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten och ställs mot koncernens mål för riskhanteringen avseende säkringen. Analysen dokumenteras vid säkringens början och löpande, för att säkerställa att de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att utjämna förändringar i verkligt värde eller förändringar i kassaflöde för säkrade poster. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Förändringar i verkligt värde för derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas löpande över resultatet. Kassaflödessäkring För säkring av osäkerheten i mycket sannolika prognostiserade ränteflöden avseende upplåning till rörlig ränta används ränteswappar där företaget erhåller rörlig ränta och betalar fast ränta. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande i årets resultat som en del av räntekostnaden. Orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswapparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven tills dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen av orealiserade värdeförändringar på ränteswapparna redovisas i årets resultat. Säkringsredovisning har även tillämpats för råvaru- och valutaderivat. Valutaderivat används huvudsakligen för att säkra valutakursen på framtida flöden av utländsk valuta, vilket främst uppkommer i samband med investeringar och vid elhandel. Råvaruderivat används för att kurssäkra elprisrisken som uppkommer i koncerns affärsverksamhet. Förändringar i verkligt värde av dessa derivatinstrument redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna i säkringsreserven omklassificeras till resultaträkningen i samma period som säkringsobjektet påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument eller säkringsförhållande avslutas men den säkrade transaktionen fortfarande väntas inträffa, kvarstår de ackumulerade vinsterna och förlusterna i säkringsreserven och redovisas i årets resultat när den avtalade eller prognostiserade transaktionen redovisas i resultatet. Om den säkrade transaktionen däremot inte längre förväntas inträffa omklassificeras de ackumulerade vinsterna och förlusterna i säkringsreserven direkt till årets resultat. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkning görs för att ta hänsyn till väsentlig tidseffekt för framtida betalningar. Avsättningar delas upp i en långfristig och kortfristig del. Återställningsreserv I enlighet med koncernens publicerade miljöprinciper och tillämpliga legala krav ska en reserv för återställning av förorenad tillgång redovisas när tillgången blir förorenad. Reserv för förlustkontrakt En avsättning för förlustkontrakt redovisas när förväntade ekonomiska fördelar som koncernen beräknas erhålla från ett kontrakt är lägre än de ofrånkomliga kostnaderna för att infria åtagandena enligt kontraktet. Omstruktureringsreserv En avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller annonserats offentligt. Pensioner Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsåtaganden. Förmånsbestämda pensionsåtaganden I inkråmsöverlåtelsen av flygplatsverksamheten i LFV ingick en förmåns bestämd tjänstepensionsskuld. Huvuddelen av förmånsbestämda pensionsåtaganden ligger efter överlåtelsen som fribrev och något nytt intjänande sker inte för dessa. De kvarstående förmånsbestämda planerna består huvudsakligen av kollektivavtalade pensionsåtaganden samt pensionsåtaganden enligt de övergångsbestämmelser som fastställdes i samband med bolagiseringen av verksamhet som tidigare bedrevs av LFV. I balansräkningen redovisas beräknat nuvärde av de förmånsbestämda åtagandena som en avsättning. Företagets åtagande beräknas minst årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan på bostadsobligationer med löptid som motsvarar den genomsnittliga löp tiden för åtagandet. Antagandet om diskonteringsräntan bedöms kvartalsvis. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. En fordran respektive skuld, som del av pensionsförpliktelsen, redovisas för särskild löneskatt i de fall pensionskostnaden är lägre respektive högre än den pensionskostnad som fastställs i juridisk person. Fordran eller skuld baseras på mellanskillnaden mellan dessa belopp och nuvärdesberäknas ej. Avgiftsbestämda pensionsåtaganden Den avgiftsbestämda planen tillämpas från och med bildandet av koncernen och tryggas genom inbetalning till försäkringsbolag eller förvaltningsfonder. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken ett företag betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Företaget har därefter inga rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter relaterat till den anställdes intjänade pensioner. Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse är ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller ett åtagande som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig noggrannhet. Ingen redovisning krävs när sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 61 Noter Tillgångar som innehas för försäljning Tillgångar och skulder som klassificerats till försäljning särredovisas i balansräkningen. Dessa tillgångar och skulder kvittas ej. Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget upprättar sin redovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Koncernbidrag Såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Immateriella anläggningstillgångar Moderbolaget redovisar inkråmsgoodwill med en bedömd nyttjandeperiod på 20 år. Nyttjandeperioden återspeglar företagets uppskattning av den period under vilken framtida ekonomiska fördelar kommer företaget tillgodo. Avskrivning sker linjärt över bedömd nyttjandeperiod. Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen. Koncernföretag Andelar i koncernbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Det redovisade värdet på andelar i kommanditbolag ändras årligen med Swedavias andel av kommanditbolagets nettoresultat samt eventuella uttag och tillskott som gjorts under året. Eget kapital Egna kapitalet delas upp i fritt och bundet kapital i enlighet med ÅRL. Aktieägartillskott redovisas hos givaren som en ökning av andelar i koncernbolag, hos mottagaren redovisas tillskottet mot det fria egna kapitalet. Obeskattade reserver I moderbolaget redovisas de obeskattade reserverna i sin helhet utan att fördelas som eget kapital och uppskjuten skatt. Finansiella instrument Moderbolaget tillämpar inte IAS 39 utan finansiella instrument redovisas med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Detta innebär att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisk i räntebetalningar på skulder värderas till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upp lupen skuld avseende fast ränta och skillnaden redovisas som räntekostnad respektive ränteintäkt. Pensioner Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finans inspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig 62 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 avdragsrätt. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med redovisningen i koncernen och där med reglerna i IAS 19, är hur diskonteringsräntan fastställs. Beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen. Moderbolagets totala åtaganden för förmånsbestämda pensioner är kreditförsäkrade hos FPG/PRI. Not 3. Segmentsredovisning Swedavias verksamhet är organiserad och styrs utifrån två rörelsesegment, Flygplatsverksamhet och Real Estate. • Flygplatsverksamhet äger, driver och utvecklar Swedavias flygplatser. Merparten av intäkterna utgörs av passagerarrelaterade intäkter • Real Estate äger, utvecklar och förvaltar fastigheter och exploaterbar mark på och omkring Swedavias flygplatser. Merparten av intäkterna utgörs av fastighetsintäkter Utgångspunkten för segmentsredovisningen är den interna rapporteringen. Styrelsen och ledningen använder främst rörelseresultat per segment för sin uppföljning. Finansiella kostnader, finansiella intäkter och inkomstskatt hanteras på koncernnivå. Redovisningsprinciperna överensstämmer med de som tillämpas i koncernredovisningen, med undantag för de IFRS justeringar som görs avseende avskrivningar på goodwill, orealiserade värdeförändringar vilka inte omfattas av säkringsredovisning, aktuariella vinster och förluster på pensioner samt värdeförändringar på växande skog. Fördelningen av tillgångar och skulder följer den legala strukturen. Den 1 april 2014 bolagiserades Energi- och Airport Telecom verksamheten inom Swedavia och bolagen ingår från detta datum i Real Estate segmentet. Noter Flygplatsverksamhet Real Estate Elimineringar/justeringar Totalt Swedavia Resultaträkning, jan – dec 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Intäkter från externa kunder 5 086 4 927 799 306 – – 5 885 5 233 Intäkter från andra segment Summa Intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat 117 30 230 6 -347 -36 – – 5 203 4 957 1 029 312 -347 -36 5 885 5 233 -3 637 -3 256 -265 -76 367 -15 -3 535 -3 347 -920 -896 -111 -75 85 31 -946 -940 646 805 653 161 105 -20 1 405 946 Flygplatsverksamhet Balansräkning, per den 31 december Real Estate 2014 2013 Anläggningstillgångar 11 830 Omsättningstillgångar 3 843 2014 2013 11 858 168 3 983 4 252 1 048 508 – – 3 027 – 15 673 16 110 4 243 4 491 Tillgångar som innehas för försäljning Summa tillgångar Eget kapital Skulder 2014 Totalt Swedavia 2013 2014 2013 -645 -719 11 353 15 122 -4 006 -3 749 885 1 011 – – 3 027 – -4 651 -4 468 15 265 16 133 5 318 4 912 1 151 821 -898 -818 5 571 4 915 10 355 11 198 3 009 3 670 -3 754 -3 651 9 610 11 218 Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning Summa Eget kapital och skulder Elimineringar/justeringar – – 83 – – – 83 – 15 673 16 110 4 243 4 491 -4 651 -4 468 15 265 16 133 Av koncernens nettoomsättning 2014 svarade en kund för 14 procent (15), motsvarande 841 MSEK, fördelat på båda segmenten. Not 4. Nettoomsättning Koncernen Koncernen Moderbolaget 2014 Moderbolaget 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Passagerarrelaterade intäkter 2 058 1 930 2 058 1 930 Bilparkering 741 665 741 665 Flygrörelserelaterade intäkter 609 596 607 596 Retail, Food & Beverage 660 645 659 645 Ground handling & flygplansparkering 296 271 296 271 Övriga fastighetsintäkter 620 731 392 423 10 12 10 12 82 73 82 73 2 973 2 809 2 971 2 809 345 215 230 214 2 447 2 329 2 104 2 020 118 96 118 104 5 538 5 233 5 194 4 932 Intäktsfördelning Aviation Business Övrig aviation Summa Aviation Business Commercial Services Reklam Övrig Commercial Services Summa Commercial Services Övriga intäkter Summa nettoomsättning Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 63 Noter Not 5. Transaktioner med närstående Not 6. Arvode och kostnadsersättning till revisorer Transaktioner med närstående omfattar transaktioner med statligt ägda bolag eller affärsdrivande verk där staten har ett bestämmande inflytande. Med närstående avses också de företag där Swedavia kan utöva ett bestämmande eller betydande inflytande vad gäller de operativa och finansiella beslut som fattas. Beträffande Swedavia ABs fordringar på och skulder till koncern- och intresseföretag hänvisas till not 27 Fordringar på koncernföretag och not 29 Fordringar på intresseföretag. Andelar i koncernföretag specificeras i not 23 Andelar i intresseföretag och i not 24 Andelar i koncernföretag. Transaktioner sker på marknadsmässiga villkor och verksamheten är konkurrensutsatt. Som närstående i fysiska personer definieras ledande befattningshavare, styrelseledamöter samt nära familjemedlemmar till sådana personer. För information om ersättningar till ledande befattningshavare och styrelse ledamöter hänvisas till not 7 Anställda och personalkostnader. Inga utställda säkerheter eller ansvarsförbindelser från Swedavia till ledande befattnings havare eller styrelse har förekommit. Transaktioner med staten Swedavia AB ägs till 100 procent av svenska staten. Swedavia koncernens produkter och tjänster erbjuds staten, statliga myndigheter och statligt ägda bolag i konkurrens med andra leverantörer på kommersiella villkor. På motsvarande sätt köper Swedavia AB och dess koncernföretag produkter och tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på kommersiella villkor. Transaktioner med staten avseende skatter och sociala avgifter har undantagits. Kostnaderna till närstående utgörs i huvudsak av inköp av meteorologtjänster, myndighetsavgifter samt flyg trafikledningstjänster, vilka till stor del ingår i det kostnadsunderlag som täcks via ersättningar från Transportstyrelsen för säkerhetskontroll och delar av flygtrafikledningstjänster. Koncernen 2013 2014 2013 127 – 115 32 6 6 6 6 Övriga närstående 155 585 155 585 Summa försäljning varor och tjänster 288 591 276 623 Dotterbolag 8 – 4 422 Summa försäljning fast egendom eller andra tillgångar 8 – 4 422 Försäljning varor och tjänster Intressebolag Försäljning fast egendom eller andra tillgångar Köp av varor och tjänster Dotterbolag 401 – 275 68 Övriga närstående 181 7 181 7 Summa köp varor och tjänster 582 7 456 75 Räntor, netto Dotterbolag 0 – 65 75 Summa räntor 0 – 65 75 64 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Moderbolaget 2014 2013 2014 2013 3 3 3 3 Skatterådgivning 0 0 0 0 Övriga tjänster 1 1 1 1 Summa 4 4 4 4 EY Revisionsuppdrag Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser samtliga konsultationer inom skatteområdet. Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor samt rådgivning kring processer och intern kontroll. Not 7. Anställda och personalkostnader 2014 Varav kvinnor 2013 Varav kvinnor Sverige 2 449 35 % 2 355 34 % Totalt i moderbolaget 2 449 35 % 2 355 34 % Sverige 11 27 % 14 50 % Totalt i dotterföretag 11 27 % 14 50 % 2 460 35 % 2 369 34 % Medelantalet anställda MODERBOLAGET Moderbolaget 2014 Dotterbolag Koncernen DOTTERFÖRETAG Koncernen totalt 2014-12-31 Andel kvinnor 2013-12-31 Andel kvinnor Styrelsen 56 % 63 % Övriga ledande befattningshavare 43 % 38 % Könsfördelning i företagsledning MODERBOLAGET KONCERNEN TOTALT Styrelsen 33 % 47 % Övriga ledande befattningshavare 35 % 33 % Noter 2014 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2013 Löner och Löner och ersätt- Sociala ersätt- Sociala ningar kostnader ningar kostnader MODERBOLAGET 963 351 (varav pensionskostnad) 904 402 (13) DOTTERFÖRETAG 12 (110) 6 (varav pensionskostnad) 9 5 (2) Koncernmässiga justeringar KONCERNEN TOTALT (2) – 100 – 1 975 457 913 408 (Varav pensionskostnad) (15) (112) Ersättning till styrelse Moderbolaget 2013 TSEK Styrelsearvoden Revisions Ersättningsutskott utskott Övriga förmåner Ingemar Skogö 440 – 25 – Karin Apelman 220 35 – – Adine Grate Axén 220 – – – Lars Backemar 220 – – – Anders Ehrling1) 183 – – 5 Anna Elgh 220 20 – – Hans Jeppsson 220 – – – – – – – 220 – 20 – 1 943 55 45 5 Styrelseledamöter Ingemar Skogö 440 – 25 Karin Apelman 220 35 – – Adine Grate Axén 220 – – – Lars Backemar 220 – – – Anna Elgh 220 20 – – Hans Jeppsson 220 – – – – – – – Lars Mydland1) 147 – – – Lottie Svedenstedt 220 – 20 – 1 907 55 45 – Summa 1) Summa Lars Mydland valdes in som styrelseledamot i Swedavias styrelse på årsstämman den 29 april 2014. Anders Ehrling lämnade under oktober 2013 sitt uppdrag som styrelseledamot i Swedavia efter att han utsetts till ny koncernchef för Braathens Aviation. – Styrelseledamöter Jenny Lahrin Lottie Svedenstedt 1) Styrelsens ordförande Övriga förmåner Styrelsens ordförande Jenny Lahrin Ersättning till styrelse Moderbolaget 2014 TSEK Styrelse- Revisions Ersättningsarvoden utskott utskott Ersättningar till styrelsen utgår från de av årsstämmans fastställda arvoden. Styrelsearvode utbetalas som lön eller fakturering från styrelseledamots enskilda firma eller bolag. I de fall styrelsearvodet faktureras görs det med ett tillägg för ett belopp motsvarande de sociala avgifter som Swedavia AB därmed inte har att erlägga. Riktlinjer för ersättning till styrelsen Swedavia följer statens riktlinjer vad gäller ersättning till styrelsen. Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman den 29 april 2014. Ingen pensionsersättning utgår till styrelsen. Arvode utgår inte till styrelseledamot som är anställd i Regeringskansliet. Arbetstagarrepresentanter eller suppleanter erhåller ej styrelsearvode. Styrelsearvode utbetalas som lön alternativt utbetalas till styrelseledamots bolag. Till styrelseledamöter i dotterbolag utgår inte styrelsearvode eftersom samtliga ledamöter är anställda i bolag inom Swedaviakoncernen. Ersättning till revisionsutskottet utgår enligt beslut på årsstämman den 29 april 2014. I revisionsutskottet ingår sedan årsstämman 2013 styrelse ledamöterna Karin Apelman som ordförande och Anna Elgh och Jenny Lahrin som ledamöter. Ersättning till ersättningsutskottet utgår enligt beslut på årsstämman den 29 april 2014. I ersättningsutskottet ingår sedan årsstämman 2014 styrelseordförande Ingemar Skogö som ordförande och styrelseledamöterna Jenny Lahrin och Lottie Svedenstedt som ledamöter samt Robert Olsson som arbetstagarrepresentant. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 65 Noter Ersättning till ledande befattningshavare Moderbolaget 1), 2014 TSEK Övriga förmåner Uppsägningstid från arbets givaren + antal månaders avPensionskostnad gångsvederlag Grundlön Rörlig ersättning 3 283 – 13 967 3 283 – 13 967 2 378 – 0 702 fr.o.m. 11/8 2014 1 618 – – – – t.o.m. 24/7 2014 1 180 – – 337 6+ 3 Verkställande direktör VD och koncernchef Torborg Chetkovich Summa 6+ 15 Andra ledande befattningshavare Vice VD VD Swedavia Real Estate Chef Commercial & Real Estate Karl Wistrand Tf Ekonomi och Finansdirektör Mats Påhlson Ekonomi och Finansdirektör Lars Johansson Direktör Aviation, Customer & Marketing Michael Persson Gripkow 1 515 – 0 413 6+ 6 HR direktör Marie Wiksborg 1 591 – 0 437 6+ 6 Chefsjurist Anna Bovaller 3) 1 352 – 0 361 6+ – 2) 6+ 9 Kommunikationsdirektör Linda Sjödin 1 174 – 7 303 6+ 6 Direktör Security och Safety Anders Lennerman 1 372 – 11 411 6+ 6 Strategidirektör Lennart Bergbom 1 152 – 0 248 6+ 6 Teknisk direktör Per Arenhage 3) 1 562 – 7 469 6+ – Flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport Peder Grunditz 1 525 – 3 399 6+ 6 Direktör Regionala Flygplatser Susanne Norman 1 289 – 2 336 6+ 6 Flygplatsdirektör Göteborg Landvetter Airport Charlotte Ljunggren 1 718 – 2 506 6+ 6 Flygplatsdirektör Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin 1 790 – 7 537 6+ 6 Inköpsdirektör 4) Athanassios Boukas t.o.m. 17/2 2014 170 – – 44 6+ 3 CIO 4) Fredrik Frimodig 521 – – 102 6+ – 21 907 – 40 5 603 Summa t.o.m. 24/7 2014 Ersättning har redovisats utifrån den period respektive ledande befattningshavare ingått i kretsen ledande befattningshavare. Redovisad grundlön utgår ifrån fast månadslön, semestertillägg, eventuella lönetillägg och avgångsvederlag. I redovisad grundlön har det inte tagits hänsyn till eventuella löneväxlingar. 2) För Mats Påhlson Ekonomi och Finansdirektör utgår ersättning genom konsultarvode. 3) Valt att avstå avgångsvederlag. 4) Den 17 februari genomfördes en organisationsförändring och översyn av Swedavias ledningsstruktur som innebar nya rapporteringsvägar för IT samt att inköpsfunktionen och kvalitets funktionen utgick ur koncernledningen. 1) 66 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Noter Ersättning till ledande befattningshavare Moderbolaget, 2013 TSEK Uppsägningstid från arbets givaren + antal Pensionsmånaders avkostnad gångsvederlag Grundlön Rörlig ersättning Övriga förmåner 3 169 – 27 936 3 169 – 27 936 Verkställande direktör VD och koncernchef Torborg Chetkovich Summa 6+ 12 Andra ledande befattningshavare Vice VD, VD Swedavia Real Estate, CFO Karl Wistrand 25/1 2013–3/2 2013 2 200 – 13 650 6+ 6 Ekonomi och Finansdirektör Lars Johansson fr.o.m. 18/3 2013 1 640 – 8 469 6+ 3 t.o.m. 25/1 2013 1 291 – 1 226 6+ 4 1 517 – 9 422 6+ 6+ - VD Swedavia Real Estate Jan Egenäs CMO Michael Persson Gripkow HR direktör Marie Wiksborg fr.o.m. 14/10 2013 338 – 1 79 Tf. HR direktör Anders Hjertman 12/6–13/10 2013 446 – 5 119 6+ - HR direktör Charlotta Hyldal t.o.m. 11/6 2013 1 997 – 4 452 6+ 3 Chefsjurist Anna Bovaller 1 327 – 12 358 6+ - Kommunikationsdirektör Linda Sjödin 1 217 – 9 323 6+ - Direktör Security och Safety Anders Lennerman 1 255 – 13 378 6+ - Strategidirektör Lennart Bergbom 1 076 – 11 229 6+ - Teknisk direktör Per Arenhage 1 520 – 19 452 6+ - Flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport Olle Sundin t.o.m. 15/12 2013 1 457 – 4 817 6+ 6 Direktör Regionala Flygplatser Flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport Peder Grunditz t.o.m. 15/12 2013 fr.o.m. 16/12 2013 1 359 – 17 367 6+ - Direktör Regionala Flygplatser Susanne Norman fr.o.m. 16/12 2013 55 – 0 12 6+ - Flygplatsdirektör Göteborg Landvetter Airport Charlotte Ljunggren 1 678 – 2 457 6+ - 1 617 – 32 488 6+ - 1 170 – 10 328 6+ 3 fr.o.m. 12/6 2013 512 – 0 96 6+ - 1/2 2013–20/11 2013 776 – 5 169 6+ - 24 448 – 175 6 891 Flygplatsdirektör Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin Inköpsdirektör Athanassios Boukas CIO Fredrik Frimodig Kvalitetschef Bodil Garneij fr.o.m. 1/1 2013 Summa Ersättning till ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen och/eller är direktrapporterande till VD. Koncernledningen utses av VD. Ersättningar till VD och vice VD beslutas av Swedavias styrelse, efter beredning i Ersättningsutskottet. VD fastställer ersättning till övriga ledande befattningshavare, efter beredning i Ersättningsutskottet och beslut i styrelsen på aggregerad nivå. Styrelsens förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen innebär att Swedavia AB (publ) ska sträva efter att ersättning och anställningsvillkor ska vara konkurrenskraftiga och väl avvägda. Ersättningarna ska präglas av rimlighet och transparens samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. I fråga om ersättning och andra anställningsvillkor tillämpar Swedavia de av regeringen fastställda ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande” beslutade den 20 april 2009. Dessa riktlinjer ska utmynna i en ersättning som är konkurrenskraftig, takbestämd, rimlig och ändamålsenlig. Principen är fast grundlön vilket innebär att några incitamentsprogram eller andra typer av rörliga lönedelar inte får förekomma för ledande befattningshavare. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 67 Noter Pensioner Pension till VD avsätts genom en premiebaserad pension motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Även för Flygplatsdirektör Göteborg Landvetter Airport har det avtalats en premiebaserad pension till vilken avsättning görs motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Pension till övriga ledande befattningshavare avsätts enligt den avgiftsbestämda ITP 1-planen. Ledande befattningshavare vars anställning övergick från LFV till Swedavia den 1 april 2010 omfattas även av en åldersrelaterad kollektivavtalsreglerad pensions tilläggstrappa till ITP 1. För en del ledande befattningshavare vilka inte omfattas av pensionstilläggstrappan till ITP 1 har det avtalats att teckna en extra pensionsinsättning utöver den avgiftsbestämda pensionen enligt ITP 1-planen. Pensionsålder för VD och övriga ledande befattningshavare är 65 år. Not 9. Finansiella intäkter och kostnader Moderbolaget Resultat från andelar i koncernföretag 2014 Nedskrivning av andelar i koncernföretag 1) -217 – 15 14 -202 14 Utdelning Summa 1) Se not 24 för information kring nedskrivning av andelar i koncernföretag. Koncernen Finansiella intäkter Avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller de uppsägningstider samt avgångsvederlag som anges i tabellen. Avgångsvederlag motsvarar fast lön. Vid ny anställning eller inkomst från annan förvärvsverksamhet ska avgångsvederlaget reduceras med belopp motsvarande ny inkomst under den aktuella perioden. Avgångsvederlaget är vare sig pensions- eller semesterlönegrundande. VD och övriga ledande befattningshavare har en ömsesidig uppsägningstid om sex månader, med undantag av en person som har 4 månaders uppsägning från egen sida. Under uppsägningstiden är alla ledande befattningshavare berättigade till gällande anställningsförmåner. Not 8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Koncernen 2013 Ränteintäkter Moderbolaget 2014 2013 2014 2013 2 3 67 80 Netto valutakursförändringar 4 1 4 1 Summa 6 4 71 81 Koncernen Moderbolaget Finansiella kostnader 2014 2013 2014 2013 Räntekostnader finansiella skulder -190 -209 -121 -190 Derivatinstrument -99 -34 -99 -49 Räntedel i periodens pensionskostnad 45 -27 -4 -4 Övriga finansiella kostnader -5 -2 -1 -2 Netto valutakursförändringar Summa – – – – -248 -272 -225 -245 Räntekostnader finansiella skulder är hänförliga till banklån, företagsobligationer och företagscertifikat. Moderbolaget 2014 2013 2014 2013 Avskrivningar – – 25 24 Övriga immateriella anläggningstillgångar Goodwill 18 16 18 16 Byggnader och mark 311 321 308 316 Förvaltningsfastigheter Markanläggningar Installationer, fordon och inventarier Nedskrivn. pågående nyanläggningar Summa Not 10. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Moderbolaget Bokslutsdispositioner 2014 2013 31 73 – – 155 153 155 153 Förändring avskrivningar över plan -400 -205 Förändring av periodiseringsfonder – -160 381 371 378 371 -6 6 -6 6 890 940 878 888 Lämnade koncernbidrag -20 -20 Erhållna koncernbidrag 276 213 Summa bokslutsdispositioner -144 -172 1 757 1 357 210 210 1 967 1 567 Nedskrivningar Byggnader och mark 28 – 18 – Obeskattade reserver Förvaltningsfastigheter 12 – – – Ackumulerade avskrivningar över plan Markanläggningar Installationer, fordon och inventarier Summa Totalt 68 12 – 12 – Periodiseringsfonder 4 – 4 – Summa obeskattade reserver 56 – 34 – 946 940 912 888 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Den ackumulerade överavskrivningen är beräknat på övriga immateriella tillgångar, installationer, fordon och inventarier. Noter Not 11. Skatt Not 12. Immateriella anläggningstillgångar Koncernen 2014 Moderbolaget 2013 2014 Koncernen 2013 Aktuell skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Årets skattekostnad /skatteintäkt -162 -112 -155 -106 -162 -112 -155 -106 Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Totalt redovisad skattekostnad Immateriella anläggningstillgångar Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Goodwill 352 352 376 401 Övriga immateriella anläggningstillgångar 268 100 268 100 Summa 621 452 644 501 Koncernen -74 -73 5 -9 -236 -185 -149 -115 Goodwill Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden 2014 Koncernen Procent 2013 Belopp Procent Belopp Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 1 162 22,0 Skatt avseende tidigare års taxering -256 686 22,0 3 Skatteeffekt avskrivning av koncernmässig goodwill -151 2 -2 2 Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader -61 -34 Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter 80 4 – -8 Övrigt Redovisad effektiv skatt 20,3 -236 2014 Moderbolaget Procent 27,0 -185 2013 Belopp Procent Belopp Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 327 22,0 Skatt avseende tidigare års taxering Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter Redovisad effektiv skatt -73 398 22,0 -1 -81 -32 4 45,6 -88 – -149 6 28,9 -115 Vid årets början 377 377 493 493 Vid årets slut 377 377 493 493 -25 -25 -92 -68 – – -25 -24 Vid årets slut -25 -25 -117 -92 Redovisat värde vid årets slut 352 352 376 401 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Goodwill I samband med bolagiseringen av flygplatsverksamheten den 1 april 2010, överläts tillgångar och skulder från LFV till Swedavia till ett bedömt marknadsvärde. I samband med transaktionen uppstod det i moderbolaget en goodwill om 493 MSEK. I koncernredovisningen redovisas förmånsbestämda pensionsåtaganden i enlighet med IAS 19 och skillnaden i redovisningsprincip innebar att good willen i koncernredovisningen uppgick till 377 MSEK. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Goodwill allokeras till de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av förvärvet. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod. Prövning av nedskrivningsbehov utförs årligen eller oftare om indikation finns på värdenedgång. Goodwill har prövats för nedskrivningsbehov utifrån den kassagenerande enhet, Flygplatsverksamheten, som goodwill härleds till. Återvinningsvärdet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna utgår från uppskattade kassaflöden i beslutad affärsplan, för den första fyraårsperioden. Efter den utgår uppskattade kassaflöden från företagsledningens prognoser fram till år 2035. Intäkter och kostnader är baserade på tidigare resultat, erfarenheter och förväntningar på marknadsutvecklingen. Kassaflöden bortom 2035 har antagits ha en årlig tillväxt motsvarande 2 procent (2) per år. Den använda diskonteringsräntan före skatt uppgår till 7,8 procent (7,5). Prövningen har inte inneburit någon nedskrivning av goodwill och rimliga förändringar av antagandena skulle inte leda till något nedskrivningsbehov. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 69 Noter Koncernen Övriga immateriella anläggningstillgångar Moderbolaget Not 14. Byggnader och mark Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Moderbolaget 154 143 154 143 Årets omklassificeringar 187 11 187 11 Vid årets slut 341 154 341 154 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets förvärv/omklassificeringar Omklassificering till förvaltningsfastigheter Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -54 -38 -54 -38 Årets avskrivning enligt plan -18 -16 -18 -16 Vid årets slut -73 -54 -73 -54 Redovisat värde vid årets slut 268 100 268 100 Årets avyttringar och utrangeringar 5 910 6 084 5 956 339 486 390 405 – -177 – – -4 -41 -4 -277 6 513 6 178 6 470 6 084 -1 068 -799 -1 066 -794 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Återföring avskrivning på avyttringar Övriga immateriella anläggningstillgångar avser bullerisolering i annans fastighet. 6 178 Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut 6 40 5 44 -311 -321 -308 -316 -1 373 -1 068 -1 369 -1 066 Ackumulerade nedskrivningar Not 13. övriga Materiella anläggningstillgångar Vid årets början Koncernen – – – – Årets nedskrivningar -28 – -18 – Vid årets slut -28 – -18 – 5 113 5 110 5 083 5 018 359 426 282 426 2014-12-31 2013-12-31 Redovisat värde vid årets slut Byggnader och mark (not 14) 5 113 5 110 Markanläggningar (not 15) 2 232 2 249 Varav mark Installationer, fordon och inventarier (not 16) 2 112 2 158 Vid årets början 932 1 074 Årets anskaffning 20 79 15 79 10 389 10 591 Årets försäljning – – – -223 18 31 18 – – -177 – – 397 359 315 282 Pågående nyanläggningar (not 17) Summa Omklassificering från markanläggningar samt pågående nyanläggningar Omklassificering mellan förvaltningsfastigheter/ rörelsefastigheter Redovisat värde vid årets utgång Fastighetsreglering pågår och lagfartsansökan handläggs av lantmäteriet. I anskaffningsvärdet för byggnader ingår det 7 MSEK (7) avseende anskaffningar i annans fastighet på Ronneby Airport. 70 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Noter Ackumulerade nedskrivningar Not 15. Markanläggningar Vid årets början Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 – Årets nedskrivningar -4 Vid årets slut -4 2 112 Redovisat värde vid årets slut Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början – 2 796 2 819 2 796 Årets omklassificeringar 166 -21 145 74 Årets avyttringar och utrangeringar -25 -2 -10 -97 2 937 2 796 2 931 2 796 -547 -407 -547 -407 9 13 9 13 – _ – -4 – – -4 – 2 158 2 108 2 158 2 819 Leasing Swedavias leasing avser finansiell leasing av fordon. I posten installationer, fordon och inventarier ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt leasingavtal med följande belopp. Årets leasingavgifter uppgår till 7 MSEK (6) i koncernen. Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Återföring avskrivning på avyttringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Koncernen Redovisade värden 38 35 -25 -20 13 15 -155 -153 -155 -153 Ackumulerade avskrivningar -693 -547 -693 -547 Redovisat restvärde – – – – Årets nedskrivningar -12 – -12 – Vid årets slut -12 – -12 – Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Redovisat värde vid årets slut 2 232 2 249 2 226 Koncernen leasar ett antal fordon enligt leasingavtal, leasingperioderna är mellan 2 och 9 år. 2014 2 249 Framtida leasingavgifter Inkråmsförvärvade markanläggningar har skattemässigt behandlats som mark. Markanläggningar består främst av start- och landningsbanor. Inom ett år Mellan två och fem år Senare än fem år Not 16. Installationer, fordon och inventarier Koncernen Summa Årets avyttringar och utrangeringar 3 458 2 960 3 458 2 960 337 534 333 545 -21 -36 -21 -47 3 774 3 458 3 770 3 458 Återföring avskrivning på avyttringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Nuvärde av framtida minimileasing avgifter Framtida minimileasing avgifter Nuvärde av framtida minimileasing avgifter 5 5 6 6 11 10 11 11 – – 0 0 16 15 17 17 Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Vid årets början Årets förvärv Årets avyttringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Framtida minimileasing avgifter Not 17. Pågående nyanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden Årets omklassificeringar 2013 Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Vid årets början 2014-12-31 2013-12-31 Anskaffningsvärden – aktiverad finansiell leasing Årets omklassificeringar 1 074 953 1 043 953 903 1 121 892 1 114 – – -5 -89 -935 -1 036 -1 000 -1 028 -1 300 -962 -1 300 -962 Avgår till tillgångar till försäljning -9 – – – 23 33 20 33 Redovisat värde vid årets slut 932 1 074 902 1 043 -382 -371 -378 -371 -1 659 -1 300 -1 658 -1 300 Pågående nyanläggningar utgörs till största del av investeringar inom infrastruktur och terminaler såsom landningsbanor och bagagehanterings system. Omklassificering av en tillgång sker när tillgången tas i bruk. Tillgången omklassificeras till det tillgångsslag som tillgången avser. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 71 Noter Valutaterminer Not 18. Verkligt värde I nedanstående tabell presenteras de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller för vilka verkliga värden lämnas som upplysning. Med verkligt värde menas det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller belastas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde klassificeras i en hierarki med tre olika nivåer utifrån den information som används för att fastställa deras verkliga värde. Nivå 1 avser när verkligt värde fastställts utifrån noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. Nivå 2 avser när verkligt värde fastställs utifrån andra observerbara indata för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1. Nivå 3 avser när verkligt värde fastställs utifrån indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata. Värdering till verkligt värde Hierarkinivåer vid värdering till verkligt värde 2014-12-31 Derivatinstrument (not 25) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Total – 386 – 386 Biologiska tillgångar (not 20) 1) – 86 – 86 Långfristiga räntebärande skulder (not 25) 2) – 3 164 – 3 164 Förvaltningsfastigheter (not 19) 2) – – 396 396 Summa – 3 636 396 4 032 1) Hierarkinivåer vid värdering till verkligt värde 2013-12-31 Nivå 2 Nivå 3 Total Derivatinstrument (not 25) 1) – 199 – 199 Biologiska tillgångar (not 20) 1) – 87 – 87 Långfristiga räntebärande skulder (not 25) 2) – 6 300 – 6 300 Förvaltningsfastigheter (not 19) 2) – – 4 736 4 736 Summa – 6 585 4 736 11 321 2) Redovisade till verkligt värde i koncernens balansräkning. Redovisade till anskaffningsvärde i koncernens balansräkning. Beloppen ovan är verkliga värden för upplysningsändamål. Ingen förändring av nivåer 2014 jämfört med 2013. Ingen förändring i värderingsteknik har skett jämfört med föregående år. Derivatinstrument Ränteswappar Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på aktuell marknadsränta. Elderivat För elderivat bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser. Om det inte finns noterade kurser beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. 72 Biologiska tillgångar Swedavias biologiska tillgångar består av större skogsmarksinnehav i anslutning till Swedavias flygplatser där den växande skogen värderas till verkligt värde. Beståndet värderas årligen av extern part. Värderingsmetoden är enligt Lantmäteriets beståndsmetod. Beståndsmetoden utgår från en avkastningsvärdering av förväntade framtida kassaflöden från ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Väsentliga indata är lokala prislistor för timmer och massaved med medelpriser för de senaste 10 åren, möjlig avverkningsbar volym enligt Skogsvårdlagens ransoneringsbestämmelse samt diskonteringsräntor baserade på skogens ålder. Förändring av verkligt värde redovisas i resultat rapporten som övriga externa kostnader. Informationen som används för att fastställa det verkliga värdet av biologiska tillgångar per balansdagen klassificeras som Nivå 2, det vill säga att indata i värderingen är baserad på observerbar marknadsdata. Ingen förändring i värderingsteknik har skett jämfört med föregående år. Långfristiga räntebärande skulder I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga räntebärande skulder. Verkligt värde av ett lån beräknas genom en diskontering av framtida kassaflöden. I beräkningen tas även hänsyn till eventuell förändring av Swedavias kreditrisk sedan lånet upptogs. På delar av upplåningen anses redovisat värde reflektera det verkliga värdet med hänsyn till skuldernas korta återstående löptid. Förvaltningsfastigheter Nivå 1 1) Det verkliga värdet på valutaterminer beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Swedavias förvaltningsfastigheter redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Fastigheterna värderas för att upplysa om verkligt värde, det vill säga bedömt marknadsvärde. Beståndet av förvaltningsfastigheter värderas årligen av externa oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer, externvärderingarna har 2014 utförts av DTZ. Fastighetsvärderingen baseras på kassaflöden som tillgången förväntas generera, där driftnettot nuvärdesberäknas. För att uppskatta driftnettot görs bedömningar om inflation, hyror vakanser samt drift- och underhållskostnader. Fastighetsvärderingen bygger på varje enskilt värderingsobjekts förväntade kassaflöde under de kommande tio åren. För objekt med hyres- eller arrendetider längre än 10 år har kalkylerna förlängts. För kalkylperiodens sista år beräknas ett restvärde vilket ska utgöra ett förväntat marknadsvärde vid tidpunkten. Värderingsantagandena för kalkylerna innehåller ett inflations antagande om 1 procent för 2015 och 2 procent under resterande del av kalkylperioden. Kalkylräntan för kassaflödet bedöms utifrån främst hyresavtalens säkerhet i intäktsflöde, men även fastigheternas komplexitet och skick. Det är i dessa avkastningskrav som risken i fastighetsbeståndet kommer till uttryck och beror på bland annat kontraktslängd och hyresgästens stabilitet. Kalkylräntan varierar för de olika värderingsobjekten inom intervallet 5,75–10,65 procent. För räntekrav på totalt kapital utgör kalkylräntan ett nominellt räntekrav på totalt kapital före skatt. Räntekravet är baserat på erfarenhetsmässiga bedömningar av marknadens förräntningskrav för lik artade fastigheter och har satts till intervallet 7,50–10,65 procent för bedömning av restvärdet. Informationen som används för att fastställa det verkliga värdet av förvaltningsfastigheterna per balansdagen klassificeras som Nivå 3, vilket innebär att förvaltningsfastigheternas verkliga värden inte går att härleda direkt på observerbar marknadsdata. Noter Operationell leasing – koncernen som leasegivare Not 19. Förvaltningsfastigheter Swedavia redovisar de fastigheter som klassificeras som förvaltnings fastigheter till anskaffningsvärde i koncernens balansräkning. Förvaltnings fastigheter återfinns i rörelsesegmentet Real Estate och beståndet utgörs av hangar-, frakt-, hotell- och kontorsfastigheter samt mark vid Göteborg Landvetter Airport, Malmö Airport och Stockholm Arlanda Airport. Intäkterna från förvaltningsfastigheterna inklusive de fastigheter som innehas för försäljning uppgår till 335 MSEK (306) och direkta kostnader uppgår till 53 MSEK (76). För information om avskrivningsmetod och bedömd nyttjandeperiod se not 2 Redovisningsprinciper. Beståndet av förvaltningsfastigheter värderas årligen av externa oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer. Fastigheterna värderas till verkligt värde, det vill säga bedömt marknadsvärde, för upplysningsändamål. Externvärderingarna har 2014 utförts av DTZ, för mer information om värderingsantaganden se not 18. Koncernens förvaltningsfastigheter samt fastigheter som innehas för försäljning hyrs ut under operationella leasingavtal och genererar hyresintäkter. Framtida hyresintäkter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelas enligt nedan. Koncernen 2014 2013 Förfall 282 377 Mellan ett och fem år Inom ett år 1 017 1 324 Senare än fem år 1 741 2 501 Summa 3 040 4 202 Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Not 20. Biologiska tillgångar Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 3 938 2 492 10 1 446 -758 – Vid årets början 87 91 257 – Förändring av verkligt värde -1 -4 -3 283 – Redovisat värde vid årets slut 86 87 164 3 938 Vid årets början -91 -18 Årets avskrivning enligt plan -31 -73 19 – -250 – Årets förvärv Årets avyttringar Årets omklassificering Omklassificering tillgångar som innehas för försäljning Ackumulerade avskrivningar enligt plan Återföring avskrivning på avyttringar Årets omklassificering Omklassificering tillgångar som innehas för försäljning Vid årets slut 351 – -2 -91 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början – – Årets nedskrivning -12 – Vid årets slut -12 – Redovisat värde vid årets slut 150 3 847 Verkligt värde (not 18) 396 4 736 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Swedavias biologiska tillgångar består av större skogsmarksinnehav i anslutning till Swedavias flygplatser där den växande skogen värderas till verkligt värde. Värdering till verkligt värde genomförs av extern part. Värderingsmetoden är enligt Lantmäteriets beståndsmetod. Beståndsmetoden utgår från en avkastningsvärdering av förväntade framtida kassaflöden från ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Väsentliga indata är lokala prislistor för timmer och massaved med medelpriser för de senaste 10 åren, möjlig avverkningsbar volym enligt Skogsvårdlagens ransoneringsbestämmelse samt diskonteringsräntor baserade på skogens ålder. Förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen som övriga externa kostnader. Det verkliga värdet på biologiska tillgångar har fastställts utifrån hierarkinivå 2, vilket innebär att väsentlig indata i värderingen är baserad på observerbar marknadsdata. Ingen förändring i värderingsteknik har skett jämfört med föregående år, se även not 18. Not 21. Finansiella anläggningstillgångar Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Andelar i intresseföretag 0 1 Andra långfristiga fordringar 108 146 Summa 108 147 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 73 Noter Not 22. Andra långfristiga fordringar Koncernen Not 24. Andelar i koncernföretag Moderbolaget Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Moderbolagets andelar i koncernföretag 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Omklassificeringar Redovisat värde vid årets slut 146 132 68 65 0 10 – 5 Förvärv -38 -1 – -1 Årets aktieägartillskott 0 5 0 -1 Vid årets slut 108 146 68 68 Vid årets början Koncernen Moderbolaget 882 71 81 116 – 1 150 963 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Not 23. Andelar i intresseföretag 963 – – Årets nedskrivningar -237 – Vid årets slut -237 – 913 963 Redovisat värde vid årets slut 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 79 1 87 Årets avyttring -1 – -1 – Årets andel i intresseföretags resultat – 0 – – Omklassificeringar – -78 – -86 Redovisat värde vid årets slut 0 1 – 1 Intresseföretag, org.nr, säte Airport City Stockholm AB, 556872-9619, Stockholms län, Stockholms kommun 0 Antal andelar – 495 Kapital Redovisat andelens värde hos värde i moder Andel i % koncernen bolaget 33 0 0 0 0 Under 2014 avyttrade Swedavia samtliga aktier i intressebolaget Svensk Destinationsutveckling AB. Från och med den 18 december 2014 klassificeras Cityflygplatsen i Göteborg AB som ett dotterbolag se not 24. 74 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag Dotterföretag, org.nr, säte Swedavia Real Estate AB, 556858-9872, Stockholms län, Sigtuna kommun Specifikation av moderbolaget och koncernens innehav av andelar i intressebolag 2014-12-31 Justerat eget Årets kapital, vinst, Swedavias Swedavias andel andel Under 2014 har nedskrivning av andelarna i ADC AB gjorts med 121 MSEK. Värdet efter nedskrivningen uppgår till 26 MSEK och bedöms motsvara substansvärdet. Vidare har nedskrivning av andelarna i Cityflygplatsen i Göteborg AB gjorts med 116 MSEK, vilket motsvarar erlagt aktieägartillskott. Antal andelar Andel i %1) Redovisat Redovisat värde värde 2014-12-31 2013-12-31 500 000 100 870 870 Arlanda Development Company AB, 556653-6628, Stockholms län, Sigtuna kommun 10 000 100 26 93 Bromma Stockholm Airport fastigheter AB, 556932-3537, Stockholms län, Stockholm kommun 50 000 100 17 – 5 244 40 Cityflygplatsen i Göteborg AB, 556195-5823, Västra Götalands län, Göteborgs kommun Redovisat värde vid årets slut 1) 0 – 913 963 Ägarandelen av kapitalet överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. Cityflygplatsen i Göteborg AB konsolideras från och med den 18 december 2014 då Swedavia AB påkallat sin option att förvärva utestående aktier, därmed anses Swedavia AB ha bestämmande inflytande. Noter Övriga väsentliga koncernföretag helägda av Swedavia Real Estate AB Redovisat värde Koncernen Finansiella skulder Koncernföretag, org.nr, säte Altuna Hangar KB, 969655-5706, Stockholms län, Sigtuna kommun Landvetter Hangar KB, 969655-7322, Stockholms län, Sigtuna kommun 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Långfristiga räntebärande skulder 3 096 6 295 3 164 6 300 Kortfristiga räntebärande skulder 3 793 2 209 3 793 2 209 389 199 389 199 Skulder till leasingföretag 19 20 19 20 Övriga långfristiga skulder 6 16 6 16 333 490 333 490 Derivatinstrument1) Landvetter Cargo Terminal KB, 969655-6605, Stockholms län, Sigtuna kommun Nordic Airport Properties KB, 969673-0143, Stockholms län, Sigtuna kommun Tor Viking Sverigehuset AB, 556891-5523, Stockholms län, Sigtuna kommun Leverantörsskulder Tor Viking Flygfastighet AB, 556891-5556, Stockholms län, Sigtuna kommun Övriga skulder Swedavia Energi AB, 556951-8185, Stockholms län, Sigtuna kommun Upplupna räntekostnader Swedavia Airport Telecom AB, 556951-8193, Stockholms län, Sigtuna kommun Summa 1) 9 8 9 8 45 47 45 47 7 690 9 284 7 758 9 289 Derivatinstrumenten avser derivat som säkringsredovisas. Värdering till verkligt värde Not 25. Finansiella tillgångar och skulder Koncernens finansiella tillgångar och skulder, med undantag för koncernens derivatinstrument, redovisas till anskaffningsvärde i balansräkningen. Koncernens derivatinstrument redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Övriga finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde i upplysningsändamål, för information om verkligt värde avseende derivatinstrumenten se koncernens värdering nedan samt not 18. För kortfristiga fordringar och skulder, som exempelvis kundfordringar och leverantörsskulder, med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Moderbolaget redovisar sina finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde. Inga finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen i enlighet med IAS 32. För derivat har koncernen ISDA-avtal som möjliggör kvittning vid händelse av fallissemang. Per den 31 december 2014 finns inga väsentliga finansiella skulder eller tillgångar som skulle kvittas i händelse av fallissemang. Tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde klassificeras i en hierarki med tre olika nivåer utifrån den information som används för att fastställa deras verkliga värde. Nivå 1 avser när verkligt värde fastställts utifrån noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. Nivå 2 avser när verkligt värde fastställs utifrån andra observerbara indata för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1. Nivå 3 avser när verkligt värde fastställs utifrån indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata. Koncernens finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligen värde utifrån Nivå 2. För mer information om värdering till verkligt värde se not 18. Nettoresultat från ej säkringsredovisade poster 2014 Finansiella tillgångar Redovisat värde Verkligt värde 0 15 Summa 0 15 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 – 386 – – 3 164 – – 3 550 – * Underkategorin innehas för handel. Långfristiga räntebärande skulder 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Andra långfristiga fordringar 108 146 108 146 Kundfordringar 424 492 424 492 0 6 0 6 Övriga fordringar 58 137 58 137 Derivatinstrument 3 – 3 – Likvida medel 112 52 112 52 Summa 705 833 705 833 Fordringar hos intresseföretag 2013 Finansiella tillgångar/skulder som värderas till verkligt värde* Derivatinstrument 2) Koncernen Verkligt värde 3) Summa 2) 3) Redovisade till verkligt värde i koncernens balansräkning. Redovisade till anskaffningsvärde i koncernens balansräkning. Beloppen ovan är verkliga värden för upplysningsändamål. Ingen förändring av nivåer 2014 jämfört med 2013. Andra långfristiga fordringar I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. Derivatinstrument Ränteswappar Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på aktuell marknadsränta. Elderivat För elderivat bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser. Om det inte finns noterade kurser beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den termins kurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 75 Noter Valutaterminer Det verkliga värdet på valutaterminer beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer. Not 28. Övriga fordringar Räntebärande skulder Fordringar hos intresseföretag I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för räntebärande skulder. Verkligt värde av ett lån beräknas genom en diskontering av framtida kassaflöden. I beräkningen tas även hänsyn till eventuell förändring av Swedavias kreditrisk sedan lånet upptogs. På delar av upplåningen anses redovisat värde reflektera det verkliga värdet med hänsyn till skuldernas korta åter stående löptid. Övriga fordringar 93 192 Summa 93 198 Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 0 6 Not 29. Fordringar på intresseföretag Övriga fordringar och skulder För kortfristiga fordringar och skulder, som exempelvis kundfordringar och leverantörsskulder, med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Cityflygplatsen i Göteborg AB – 6 – 6 Redovisat värde vid årets slut – 6 – 6 Not 26. Material och förråd Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 29 31 29 31 Gruslager Förbrukningsmaterial 7 7 4 4 Bygg- och markförråd 2 2 2 2 Övriga lager Summa 4 42 6 46 3 38 Not 30. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 3 Upplupna intäkter marktjänst 41 Upplupna intäkter Retail, Food & Beverage Upplupna energiintäkter Upplupna parkeringsintäkter Not 27. Fordringar på koncernföretag Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 Tor Viking Komplementären AB 836 822 Altuna Hangar KB 703 714 Nordic Airport Properties KB 703 764 Tor Viking Real Estate Holding AB 105 106 Tor Viking Sverigehuset AB 74 70 Tor Viking Flygfastigheter AB 44 25 Office Arlanda AB 66 72 Swedavia Airport Telecom AB 56 – Swedavia Energi AB 71 – Cargo City 1 AB 59 60 Övriga koncernföretag Redovisat värde vid årets slut 261 896 2 977 3 529 Swedavias helägda koncernföretag finansieras sedan 2013 genom en koncernkontostruktur. 76 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Moderbolaget 6 1 6 1 157 139 157 139 11 13 2 13 6 8 6 8 Förutbetalda material- och underhållskostnader 10 8 10 8 Förutbetalda driftstjänster 5 6 5 6 17 48 17 47 211 222 203 221 Övriga upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Summa Noter Koncernens finansiella mål Koncernen Tillgångar som innehas för försäljning Förvaltningsfastigheter Pågående nyanläggningar 2014-12-31 2013-12-31 3 002 – 9 – 11 – Övriga fordringar 4 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 – 3 027 – Övriga långfristiga lån 7 – Leverantörsskulder 6 – Skatteskulder 1 – Övriga skulder 10 – Upplupna kostnader och övrigt 59 – Summa 83 – Kundfordringar Summa Utfall Kapitalhantering Not 31. Tillgångar som innehas för försäljning Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning En försäljningsprocess pågår avseende andelar i en fastighetsportfölj inom Real Estate segmentet. Tillgångar som innehas för försäljning består av förvaltningsfastigheter till ett bokfört värde om 3 002 MSEK, övriga anläggningstillgångar om 9 MSEK och rörelsetillgångar om 16 MSEK. Tillgångar som innehas för försäljning påförs inte avskrivningar sedan tidpunkten för omklassificering. Fastigheterna finansieras genom koncerninterna lån. Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning utgörs främst av rörelseskulder. Mål Utfall Mål 2014 2014 2013 2013 Avkastning på operativt kapital 10,3 % 7,0 % 7,1 % – Nettoskuldsättningsgrad 1,4 ggr 1–1,5 ggr 1,9 ggr – Avkastning på eget kapital 17,7 % – 10,9 % 9,0 % Soliditet 36,5 % – 30,5 % 35,0 % Moderbolag Bundet och fritt eget kapital Eget kapital fördelas enligt svensk lag mellan bundet och fritt (utdelningsbart) kapital. Utdelning får endast ske om det efter utdelning finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Vidare regleras utdelning även av försiktighetsregeln som innebär att utdelning endast får ske om det är försvarligt med hänsyn till de risker som verksamhetens art och omfattning ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital samt koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. I moderbolaget består bundet eget kapital av aktiekapital om 1 441 MSEK. Det fria egna kapitalet i moderbolaget uppgår till 2 334 MSEK och består av överkursfond om 2 162 MSEK, balanserade vinstmedel om -5 MSEK och årets resultat om 178 MSEK. Not 33. Avsättningar Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Avsättningar för pensioner 807 749 Övriga avsättningar 176 134 Summa 983 882 Not 32. Eget kapital Koncernen Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv samt balanserade vinstmedel. Aktiekapital Aktiekapitalet är fördelat på 1 441 403 026 aktier med ett kvotvärde på 1 SEK. Övrigt tillskjutet kapital Övrigt tillskjutet kapital avser överkurs i samband med nyemission. Säkringsreserver Reserven för kassaflödessäkring består av orealiserade värdeförändringar av ränte-, el- och valutaderivat (netto uppskjuten skatt). Säkringsredovisning innebär att värdeförändringen har förts mot eget kapital i balansräkningen via ”Övrigt totalresultat”. Balanserade vinstmedel I balanserade vinstmedel ingår bland annat årets resultat samt den del av obeskattade reserver som utgör eget kapital. Vidare ingår omvärderingar av förmånsbestämda pensioner enligt IAS 19 (netto uppskjuten skatt). Förskjutningen avser justering av uppskjuten skatt på grund av ändrad skattesats. Not 34. Avsättningar för pensioner Koncernen har både premie- och förmånsbestämda pensionsåtaganden. Förmånsbestämda pensionsåtaganden Merparten av de förmånsbestämda pensionsåtaganden avser de statliga pensionsavtalen PA91 och PA03 som är övertagna från LFV i samband med delningen av verket. För dessa åtaganden sker inte något nyintjänande utan utfästelserna är lagda som fribrev. De försäkringstekniska grunderna för beräkning av kapitalvärdet är de av Finansinspektionen fastställda grunderna FFFS 2007:24 som bland annat innehåller förräntningsantaganden. Antastbara pensionsåtaganden skuldförs till 60 procent både i moder bolaget och i koncernen. Det antastbara åtagandet avser ett mindre antal medarbetare med möjlighet att gå i förtida pension vid 63 års ålder. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen. Moderbolagets totala åtaganden för förmånsbestämda pensioner är kreditförsäkrade hos FPG/PRI. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 77 Noter Aktuariella antaganden Koncernen I koncernen beräknas skulden med en diskonteringsränta som följer räntan på bostadsobligationslån med en löptid som motsvarande durationen i pensionsskulden. Räntenivåantagandet för 2014 uppgår till 2,75 procent (3,75), en sänkning hänförligt till rådande ränteläge. Även antagandet om framtida inflation har sänkts jämfört med föregående år, en sänkning från 2,00 procent till 1,50 procent. Sänkningen av inflationsantagandet görs utifrån rådande förväntningar om framtida inflation och utifrån att inflationstakten under de senaste tio åren väsentligt understigit Riksbankens tvåprocentsmål för inflation. Koncernen Kostnad redovisad i övrigt totalresultat 2014-12-31 2013-12-31 Förmånsbestämda planer Omvärdering inklusive särskild löneskatt Aktuariella vinster (-)/ förluster (+) på ändrade finansiella åtaganden 71 Skatt -16 10 Redovisat i övrigt totalresultat 55 -37 Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Koncernen Aktuariella antaganden 2014 Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna: (vägda genomsnittsvärden) Diskonteringsränta 2,75 % 3,75 % 0,80 % 0,40 % Framtida förändringar av prisbasbelopp (inflation) 1,50 % 2,00 % 2,00 % 2,00 % Förpliktelse per 1 januari 749 784 1 069 1 085 Årets utbetalningar -28 -26 -28 -26 1 1 1 1 28 27 4 4 Räntekostnad Aktuariella vinster (-)/förluster (+) Förpliktelse per den 31 december 57 -37 -75 5 807 749 971 1 069 Ökning Minskning Ökning Minskning Förändring av diskonteringsränta 0,5 %enhet 0,5 %enhet 0,5 %enhet 0,5 %enhet -66 57 -53 59 Effekt på förpliktelse Koncernen Kostnad redovisad i årets resultat Moderbolaget 82 195 Fribrevsinnehavare 2 861 2 856 Pensionärer Totalt antal förpliktelser 442 422 3 385 3 473 Den återstående tjänstgöringsperioden för aktiva medlemmar är 6,8 år (6,9). Inom ett år 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Aktiva medlemmar Utbetalningar från pensionsskulden påverkar koncernens kassaflöde med: Koncernen 2013 Känslighetsanalys Förpliktelsen fördelat på planernas medlemmar enligt följande Förändringar av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser Kostnad för tjänstgöring innevarande period Mellan ett och fem år 2014-12-31 30 124 Senare än fem år 1 114 Förmånsbestämda planer Diskonteringseffekt -461 Kostnad för pensioner intjänade under året Summa 1 1 Aktuariella vinster (-)/ förluster (+) – Särskild löneskatt – 1 1 – -75 5 7 -20 3 Räntekostnad 28 27 4 4 Kostnad förmånsbestämda planer 29 35 -90 13 Kostnad avgiftsbestämda planer 85 80 83 78 Löneskatt 21 19 20 19 Kostnad avgiftsbestämda planer 106 99 103 97 Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning i årets resultat 135 134 13 110 78 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 -47 807 Noter Not 35. Övriga avsättningar Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Omstruktureringskostnader vid årets början 20 80 20 80 8 3 8 3 -21 -63 -21 -63 7 20 7 20 Trygghetsmedel vid årets början 17 17 17 17 Trygghetsmedel vid årets slut 17 17 17 17 117 116 95 92 Årets avsättning Upplösning omstruktureringskostnader Omstruktureringskostnader vid årets slut Övriga avsättningar vid årets början Årets avsättning Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Temporär skillnad goodwill -22 – Temporär skillnad materiella anläggningstillgångar -41 – Temporär skillnad biologiska anläggningstillgångar – 8 Temporär skillnad finansiella instrument -44 – Temporär skillnad obeskattade reserver – 345 Temporär skillnad pensioner – 86 107 -107 – 332 Moderbolaget 2014-12-31 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Koncernen 2013-12-31 Nettoredovisning Summa 66 5 26 5 Upplösning övriga avsättningar -27 -4 -6 -1 Temporär skillnad materiella anläggningstillgångar 28 – Övriga avsättningar vid årets slut 156 117 115 96 Övriga temporära skillnader 3 – -4 -20 – – 31 – 176 134 140 133 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Temporär skillnad materiella anläggningstillgångar 25 – Summa 25 – Varav kortfristig del Summa övriga avsättningar Av avsättningarna utgör 7 MSEK (20) omstruktureringskostnader vilka delvis är kortfristiga, resterande avsättningar bedöms som långfristiga. Övriga avsättningar består till största del av kostnader för eventuella återställanden av markområden. Not 36. Uppskjuten skatt Koncernen 2014-12-31 Uppskjuten skattefordran -15 Temporär skillnad materiella anläggningstillgångar -22 Moderbolag Långfristiga räntebärande skulder 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Skulder till leasingföretag Summa – 2 400 – 2 400 3 096 3 895 3 096 3 895 12 13 12 13 3 107 6 308 3 108 6 308 -85 433 Temporär skillnad pensioner Summa Koncernen Obligationslån 8 Temporär skillnad obeskattade reserver Nettoredovisning Uppskjuten skatteskuld Skulder till kreditinstitut Temporär skillnad biologiska anläggningstillgångar Övriga temporära skillnader Moderbolaget 2013-12-31 Not 37. Räntebärande skulder Temporär skillnad goodwill Temporär skillnad finansiella instrument Summa 46 Kortfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Obligationslån och certifikat -3 124 -124 Skulder till leasingföretag – 363 Summa 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 347 518 300 518 3 446 1 691 3 446 1 691 7 7 7 7 3 800 2 217 3 753 2 217 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 79 Noter Not 38. Låneskulder Koncernen Not 41. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Banklån 347 2 918 300 2 918 Koncernen Företagsobligationer 4 096 3 895 4 096 3 895 Upplupna kostnader byggprojekt Företagscertifikat 2 446 1 691 2 446 1 691 Summa 6 889 8 504 6 842 8 504 Upplupna personalrelaterade kostnader Kapitalmarknadsprogram Swedavia har ett MTN –program, denominerat i SEK för långfristig upplåning på den inhemska kapitalmarknaden. Storleken på programmet uppgår till 5 000 MSEK och total upplåning avseende företagsobligationer uppgår till 4 096 MSEK. Utöver detta har Swedavia ett svenskt företagscertifikat program. Storleken på detta program är 5 000 MSEK och total upplåning under detta program uppgår till 2 446 MSEK. Den genomsnittliga löptiden på lånen uppgår per den 31 december 2014 till 1,7 år med en genomsnittlig ränta som uppgår till 2,7 procent. Andelen upplåning som sker till fast ränta uppgår per den 31 december 2014 till 82 procent och den genomsnittliga räntebindningen är 2,8 år. Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 20 50 20 50 116 155 115 153 Upplupna räntor 45 47 45 47 Upplupna fastighetskostnader 17 71 2 49 Förutbetalda aviationintäkter 56 37 56 37 Förutbetalda fastighetsintäkter 61 141 60 60 Förutbetalda intäkter Retail, Food & Beverage 44 39 44 39 Förutbetalda parkeringsintäkter 13 13 13 13 Förutbetalda reklamintäkter 14 10 14 10 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 74 83 66 101 460 646 434 559 Summa Not 39. Checkräkningskredit Koncernen Not 42. Finansiella risker Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Beviljad kreditlimit 210 200 200 200 Outnyttjad del 210 182 200 182 0 18 0 18 Utnyttjat kreditbelopp Swedavia har per den 31 december 2014 en checkräkningskredit hos SEB på 210 MSEK varav 0 MSEK var utnyttjade på balansdagen. Not 40. Övriga skulder Valutarisker Koncernen 2014-12-31 2013-12-31 Aktuella skatteskulder Koncernen är i sin verksamhet exponerad för ett antal olika finansiella risker som i sin tur har en påverkan på företagets resultat, kassaflöde och värde. Finansiella risker uppstår när en förändring sker i valutakurser, råvarupriser, räntenivåer eller när rådande marknadsförhållanden och kapitalstruktur ger upphov till refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finansverksamhet och riskhantering är centraliserad till koncernfunktionen Ekonomi och Finans och verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som präglas av en låg risknivå. Syftet är att minimera koncernens kapitalkostnad genom effektiva finansieringslösningar samt genom en effektiv hantering och kontroll av koncernens finansiella risker. För att minska koncernens exponering mot fluktuationer i räntor, elpris samt valutakurser används olika typer av derivat. 47 9 Övriga skulder 109 98 Summa 156 107 Med valutarisk avses risken att rörelser i valutakurser påverkar koncernens resultat, finansiella ställning och/eller kassaflöde negativt. Då samtliga dotterbolag är svenska med svenska kronor (SEK) som valuta finns ingen omräkningsexponering. Swedavias finansiering sker även i SEK vilket inte medför någon finansiell valutaexponering. Transaktionsexponering Huvuddelen av försäljningsintäkterna berörs inte av valutafluktuation, eftersom fakturering huvudsakligen sker i SEK. När fakturering sker i utländsk valuta sker intern matchning mot leverantörsfakturor i motsvarande utländsk valuta. För övriga betalningar i utländsk valuta sker terminssäkringar som matchar det utländska flödet. Terminssäkringar sker i samband med kontraktstecknande alternativt i samband med erhållande av faktura. 80 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Noter Ränterisker Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Swedavia har per den 31 december 2014 en extern finansiering på 6 889 MSEK (8 504), vilket är nära hälften av balansomslutningen. Detta innebär att bolaget är känsligt för förändringar i räntenivån. För att minska känsligheten för ränteförändringar arbetar Swedavia aktivt med att räntesäkra delar av lånefinansieringen genom ränteswappar. På balansdagen uppgår ränte swapparna till ett nominellt belopp om 4 382 MSEK (4 403) med ett verkligt värde om -373 MSEK (-178). Beaktat dessa säkringar skulle en ökning/minskning av räntenivån på 1 procent påverka resultatet med 13 MSEK (29). Enligt finanspolicyn ska räntebindningen uppgå till 3 år ± 1 år. Per balansdagen är räntebindningen 2,8 år (2,9). Råvaruprisrisker Swedavias råvaruprisrisk är koncentrerad till inlöp av el och dess hantering regleras i finanspolicyn. För el sker kontinuerlig säkring av priser i enlighet med finanspolicyn. Säkringen sker genom elderivat samt även genom bilaterala avtal med producenter. Säkringsgraden uppgår till 78 procent (74) av prognostiserad förbrukning. Säkringsredovisning Koncernen tillämpar kassaflödessäkring av ränterisk, valutarisk och elprisrisk. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde som har redovisats i övrigt totalresultat under året uppgår till 186 MSEK (112). Ineffektiviteten som redovisats via resultaträkningen uppgår under året till 0,3 MSEK (0,2). En ökning/minskning av elpriset med 1 procent för den ej säkrade volymen ger en immateriell påverkan av resultatet, mindre än 0,2 MSEK, givet nuvarande säkringsnivå. Likviditets- och refinansieringsrisk Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att finansieringsmöjlig heterna begränsas och att kostnaden blir högre när lån ska omsättas. Dessutom inbegrips risken för att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas till följd av otillräcklig likviditet. Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att koncernens anläggningstillgångar ska vara finansierade med eget kapital samt av en upplåning där maximalt 40 procent av låneportföljen får förfalla inom samma tolvmånadersperiod. Likviditetsrisken minimeras genom att Swedavia har en diversifierad låneportfölj vilket säkerställer kapitaltillgänglighet och flexibilitet. Enligt finans policyn ska koncernen ha backuppfaciliteter om 500 MSEK (500). Per balansdagen finns ett outnyttjat lånelöfte om 500 MSEK (500) samt en checkräkningskredit om 210 MSEK (200), av vilken 0 MSEK är utnyttjad (18). Koncernen bedömer att det inte finns några risker förknippat med möjlighet till refinansiering. Nedanstående tabeller visar odiskonterade kassaflöden avseende de finansiella skulderna samt nettoreglerade derivat till bokslutsdagens kurser. Rörlig ränta på lån och ränteswappar som är gällande per bokslutsdagen antas gälla för respektive instruments återstående löptid. 2014-12-31 Koncern Finansiella skulder (inklusive framtida räntekostnader och derivatinstrument) – Förfallostruktur < 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år > 5 år Totalt Räntebärande skulder 3 806 745 42 2 037 209 217 7 055 7 12 – – – – 19 339 – – – – – 339 Skulder till leasingföretag Leverantörsskulder Övriga skulder 9 – – – – – 9 Derivatskulder 113 101 83 64 47 34 442 4 274 857 125 2 101 256 251 7 864 Summa 2013-12-31 Koncern Finansiella skulder (inklusive framtida räntekostnader och derivatinstrument) – Förfallostruktur < 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år > 5 år Totalt Räntebärande skulder 2 312 3 494 753 48 2 038 206 8 852 7 14 – – – – 21 490 – – – – – 490 Skulder till leasingföretag Leverantörsskulder Övriga skulder 8 – – – – – 8 Derivatskulder 86 85 76 62 48 62 420 2 903 3 593 830 111 2 086 269 9 791 Summa Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 81 Noter Kreditrisker och motpartsrisker Koncernens kommersiella- och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker. Med kreditrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina ingångna förpliktelser. Kreditrisken som Swedavia är exponerad för utgörs av finansiell kreditrisk och kreditrisk i kundfordringar. Not 43. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Koncernen Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Finansiell kreditrisk Kreditrisken för finansiella transaktioner uppstår när koncernen placerar likvida medel samt när koncernen ingår avtal avseende finansiella instrument med banker. Den maximala kreditrisken utgörs av det redovisade värdet på de finansiella tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden. Koncernens policy är att arbeta med banker med god kreditrating och Swedavia har ingått ISDA-avtal med sina motpartsbanker. Kreditrisken för kommersiella transaktioner uppstår då det finns en risk att kunder inte kommer att fullgöra sina betalningsåtaganden till koncernen. Hanteringen av denna risk sker genom att koncernen återkommande gör uppskattning av kunders kreditvärdighet. Beträffande kundfordringar så bedrivs verksamheten enligt en kreditföreskrift som reglerar kreditvillkor och arbetssätt. Betalningsvillkoren uppgår i de flesta fall till 30 dagar. Per den 31 december 2014 finns ingen betydande kreditrisk. Kreditkvaliteten anses som god utifrån kreditbedömningar utförda i enlighet med koncernens kreditpolicy. Åldersanalys 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 390 462 337 441 Förfallna kundfordringar 1–30 dagar 117 26 106 15 4 6 2 3 40 9 15 6 Summa 551 503 459 465 Osäkra fordringar 2014 2013 2014 2013 Osäkra fordringar vid årets början 11 10 11 10 Reservering för befarade förluster 5 1 5 Osäkra fordringar vid årets slut 16 11 16 Förfallna kundfordringar >90 dagar 0 Koncernen Eventualförpliktelser Företagsägda kapitalförsäkringar – 0 Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 6 6 6 6 Moderbolaget Ej förfallna kundfordringar Förfallna kundfordringar 31–90 dagar – Swedavia har eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser i moderbolaget) i form av pensionsåtaganden i företagsägda kapitalförsäkringar. Moderbolaget Swedavia AB har en kapitaltäckningsgaranti till dotterbolaget Cityflygplatsen i Göteborg AB vilken inte går att bedöma beloppet på. Swedavia har även förpliktelser hänförliga till miljökrav för att bedriva flygplatsverksamhet. Swedavia är part i pågående rättsprocesser och tvister. Tvisterna har uppstått som en del av den dagliga affärsverksamhet som Swedavia bedriver. Rättsprocesser och tvister är oförutsägbara till sin karaktär och faktiskt utfall kan komma att avvika från de bedömningar som Swedavia gjort. Kreditrisk i kundfordringar Koncernen Ställda säkerheter Not 44. Kassaflöde Koncernen MSEK Moderbolaget 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Resultat från andelar i intresseföretag/koncernföretag -349 -8 237 – Avskrivningar och nedskrivningar 946 940 912 888 Förändring pensionsavsättningar 58 -35 -98 -16 1 Förändring övriga avsättningar 42 -57 7 -57 11 Förändring värde av finansiella instrument -4 -32 – – Övrigt 25 49 -6 -49 718 857 1 052 766 Erhållen utdelning – – 16 14 Erhållen ränta 6 4 5 3 -221 -259 -220 -240 Summa Betalda räntor och erhållen utdelning Erlagd ränta Från och med 2014 nettoredovisas kortfristig upplåning (löptid 3 månader eller kortare) som upptagits och återbetalats under samma månad. Jämförelseperioder har ej omräknats. Resultat från andelar i intresseföretag/koncernföretag avser i koncernen realisationsresultat från försäljning av bolaget som äger hotellfastigheten vid Stockholm Arlanda Airport. I moderbolaget avser posten nedskrivning av aktier i dotterföretag se information i not 24 Andelar i koncernföretag. 82 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Årsredovisningens undertecknande Årsredovisningens undertecknande Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm-Arlanda den 20 mars 2015 Ingemar Skogö Styrelseordförande Karin Apelman Styrelseledamot Anna Elgh Styrelseledamot Adine Grate Axén Styrelseledamot Hans Jeppsson Styrelseledamot Lottie Svedenstedt Styrelseledamot Lars Backemar Styrelseledamot Jenny Lahrin Styrelseledamot Lars Andersson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Lars Mydland Styrelseledamot Robert Olsson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Torborg Chetkovich VD Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 mars 2015 Ernst & Young Magnus Fagerstedt Auktoriserad revisor Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2015. Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 83 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till årsstämman i Swedavia AB (publ), org.nr 556797-0818 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Swedavia AB (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 40–83. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedavia AB (publ) för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 20 mars 2015 Ernst & Young AB Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. 84 Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 Magnus Fagerstedt Auktoriserad revisor bestyrkanderapport Revisors rapport över översiktlig granskning av Swedavia AB:s hållbarhetsredovisning Till Swedavia AB Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Swedavia AB att översiktligt granska Swedavia AB:s hållbarhetsredovisning för år 2014. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning till de områden som hänvisas till i GRI-index på sidorna 96–100. Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 96 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines (utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan. Uttalande Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. Stockholm den 20 mars 2015 Ernst & Young AB Magnus Fagerstedt Auktoriserad revisor Charlotte Söderlund Auktoriserad revisor Swedav i a Å r s r ed ov is ning 2014 85 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrnings rapport Swedavia AB (publ) Bolagsstyrning Swedavia AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Sigtuna kommun. I Swedavias bolagsordning beskrivs bolagets verksamhet som att finansiera, äga, förvalta, driva och utveckla flygplatser med därtill hörande byggnader och anläggningar. Swedavia ska även inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagens beslutade transportpolitiska målen uppnås. Samtliga aktier i Swedavia ägs av svenska staten. Finansdepartementet företräder svenska statens aktier på Swedavias årsstämma och nominerar därmed styrelseleda möter i Swedavia. Externa revisorer Swedavias bolagsstyrning regleras utifrån externa ramverk som aktiebolagslagen och övrig tillämplig svensk lagstiftning, statens ägarpolicy och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). I statens ägarpolicy redogör regeringen för sin inställning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Bland annat har beslutats att alla statligt majoritetsägda bolag ska tillämpa Koden för bolagsstyrning. Kodens övergripande syfte är att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att avvikelser från Koden är tillåtna men måste förklaras. Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen och Koden för Swedavias interna kontroll. Styrelsen har fattat beslut om att Swedavia ska tillämpa ett ramverk för dokumentation och analys av intern kontroll som Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) utgivit. Swedavias struktur för bolagsstyrning illustreras enligt nedanstående bild. Aktieägare Swedavias externa ramverk Styrelse Revisionsutskott Internrevision Väljer/utser Rapporterar till/informerar Ersättningsutskott VD och koncernchef Group compliance Risk Control Swedavias interna kontroll Bolagsordning, styrelsens arbetsordning, koncernpolicies, kontrollaktiviteter, kommunikation etcetera. 86 Swedav i a 2014 Lagar, miljötillstånd, TSFS, förordningar, Svensk kod för bolagsstyrning, Svenska statens ägarpolicy med mera. Bolagsstyrningsrapport Kodkrav Avvikelse Förklaring/kommentar Kodregel 1.3-1.4 och 2.1-2.7, 8.1 och 10.2 Bolaget har en valberedning som representerar bolagets aktieägare. Valberedning finns inte inrättad. Valberedning ersätts av ägarens nomineringsprocess. Kodregel 4.5 och 4.6 Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla uppgifter om styrelseledamöter är oberoende i förhållande till större aktieägare. Beroendeförhållandet till större aktieägare redovisas inte. Statens ägarpolicy anger att den relevanta bestämmelsen i Koden i huvudsak syftar till att skydda minoritetsägare i bolag med spritt ägande. I statligt helägda bolag saknas därför skäl att redovisa sådant oberoende. Avvikelser från Koden Swedavia är helägt av svenska staten och de principer som svenska staten tillämpar i sin ägarpolicy överensstämmer i stor utsträckning med reglerna i Koden. Enligt statens ägarpolicy ersätts dock kodregler som berör val av styrelseledamöter och revisorer av en särskild nomineringsprocess som gäller för statligt helägda företag. Det främsta skälet för avvikelsen mot Koden är att Swedavia endast har en ägare medan Koden främst riktar sig till noterade företag med spritt ägande. Statens ägarpolicy avviker också beträffande redovisning av styrelseledamöters oberoende i förhållande till större aktieägare. Statens ägarpolicy anger att den relevanta bestämmelsen i Koden i huvudsak syftar till att skydda minoritetsägare i bolag med spritt ägande och därför saknas skäl att redovisa sådant oberoende. från en bred rekryteringsbas. Då processen avslutats offentliggörs nomineringarna enligt Kodens bestämmelser. Styrelse Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst sex och högst nio ledamöter, utan suppleanter. Dessutom har arbetstagarorganisationerna, enligt svensk lag, rätt att utse ordinarie ledamöter med suppleanter. Swedavias chefsjurist är styrelsens sekreterare. Verkställande direktör ingår inte i styrelsen men är föredragande vid styrelsens sammanträden. Ingen av styrelseledamöterna ingår i företagsledningen. Beträffande upplysning avseende tillsättning och entledigande av styrelseledamöter hänvisas till reglering genom statens ägarpolicy. Styrelsens arbete och ansvar Swedavias årsstämma 2014 hölls den 29 april vid Stockholm Arlanda Airport. Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, där aktieägarens inflytande utövas. De ärenden som ska behandlas på bolagsstämman regleras av aktiebolagslagen. Årsstämma ska enligt aktiebolagslagen hållas årligen. Enligt statens ägarpolicy ska årsstämma hållas senast den 30 april. Riksdagens ledamöter har rätt att delta vid stämman och i anslutning till denna ställa frågor. Därtill ska allmänheten erbjudas möjlighet att delta vid stämman. Årsstämman ska bland annat utse styrelse och revisorer, besluta om arvode till dessa samt fastställa resultat- och balansräkning. På årsstämman ska även styrelsen presentera förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare. Stämmans beslut fattas med enkel majoritet av de angivna rösterna. Vid beslut om ändring av bolagsordningen krävs dock kvalificerad majoritet. Swedavias styrelse ansvarar enligt aktiebolagslagen och statens ägarpolicy för bolagets organisation och förvaltning av bolagets verksamhet. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsens arbete, en instruktion avseende arbets- och ansvarsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Vidare regleras ordförandens uppgifter och information till styrelsen i arbetsordningen. Enligt styrelsens arbetsordning ska utöver konstituerande styrelsemöte avhållas minst åtta förberedda styrelsemöten per kalenderår. Här tillkommer extra möten, motiverade av händelser av stor vikt. Styrelsen ansvarar för den finansiella rapporteringen och har genom revisionsutskottet regelbundna möten med bolagets revisorer. Därutöver träffar revisorerna hela styrelsen minst en gång per år. Styrelsen utvärderar fortlöpande sitt arbete och behandlar särskilt denna fråga minst en gång per år, då ingen ifrån företagsledningen närvarar. Processen för styrelsenominering Styrelsens sammansättning För bolag som är helägda av svenska staten tillämpas en nomineringsprocess som ersätter Kodens regler om tillsättning av styrelseledamöter och revisorer. Nomineringsprocessen för styrelseledamöter drivs och koordineras av Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning inom Finansdepartementet. En arbetsgrupp analyserar kompetens behovet utifrån styrelsens sammansättning samt bolagets verksamhet och situation. Därefter fastställs eventuellt rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. Urvalet av ledamöter kommer Under 2014 bestod Swedavias styrelse av nio stämmovalda ledamöter, inklusive ordföranden. Därutöver hade styrelsen två ordinarie arbetstagarrepresentanter med två suppleanter. På sidorna 92-93 redovisas varje styrelseledamots ålder, utbildning, huvudsakliga yrkeslivserfarenhet, andra väsentliga uppdrag utanför bolaget och antal år som ledamot i Swedavias styrelse. Årsstämman valde nio ledamöter varav fyra män och fem kvinnor. Arbetstagarrepresentanterna har under 2014 varit två män. Genomsnittsåldern är 56 år. Bolagsstämma Swedav i a 2014 87 Bolagsstyrningsrapport Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande väljs av årsstämman. Enligt arbetsordningen för Swedavias styrelse ska ordföranden tillse att styrelsearbetet bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Ordföranden ska bland annat organisera och leda styrelsearbetet, ha regelbunden kontakt med verkställande direktör och se till att styrelsen erhåller tillfredsställande informations- och besluts underlag för sitt arbete. Styrelsens ordförande ansvarar också för att samordna styrelsens syn i förhållande till ägaren i frågor av avgörande betydelse för bolaget, samt att ta emot synpunkter från ägaren och förmedla dessa inom styrelsen. Styrelsens arbete under 2014 Styrelsen har under 2014 hållit 16 sammanträden, varav ett konstituerande. Huvudfrågor under 2014 har varit: • Strategisk utveckling • Miljötillstånd Stockholm Arlanda Airport • Hållbarhetsmål • Tillgänglighet och nya förbindelser • Avyttrings- och utvecklingsplan Real Estate verksamheten • Utvecklingsplan vid Stockholm Arlanda Airport • Utvecklingsplan vid Bromma Stockholm Airport • Internkontroll • Utveckling Säve flygplats • Riskhantering och riskvärdering Styrelsens utskottsarbete Swedavias styrelse har två etablerade utskott, revisionsutskott och ersättningsutskott. Utskotten bereder frågor inför styrelsens möten. Riktlinjer för utskottens arbete finns i respektive utskotts arbetsordning. Revisionsutskottet har i uppgift att bland annat svara för kvalitetssäkring och beredning av företagets finansiella rapporter samt att hålla en löpande dialog med bolagets revisorer. Protokoll för varje utskottssammanträde bifogas protokollet till därpå följande styrelsesammanträde. Revisionsutskottet har under 2014 haft sju protokollförda möten varav bolagets revisorer deltog vid samtliga möten. I revisionsutskottet ingår sedan årsstämman styrelse ledamöterna Karin Apelman som ordförande samt Anna Elgh och Jenny Lahrin som ledamöter. Ersättningsutskottets uppgift är att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Protokoll för varje utskottssammanträde bifogas protokollet till därpå följande styrelsesammanträde. Ersättningsutskottet har haft fem protokollförda möten under 2014. I utskottet ingår sedan årsstämman Ingemar Skogö som ordförande, Jenny Lahrin och Lottie Svedenstedt som ledamöter samt Robert Olsson som arbetstagarrepresentant. Utvärdering av styrelsearbetet 2014 Styrelsens arbete har under året utvärderats genom en systematisk och strukturerad process som bland annat syftar till att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvecklingsarbete. Styrelsens ersättning Styrelsens arvoden bestäms av årsstämman. Till styrelsens ord förande utgår arvode med 440 000 kronor och till varje ledamot 88 Swedav i a 2014 med 220 000 kronor. Vid Swedavias årsstämma beslutades också att särskild ersättning inte ska utgå till styrelsens arbetstagar representanter och att styrelsearvode inte heller utgår till ledamot som är anställd i Regeringskansliet. Vid Swedavias årsstämma beslutades att ersättning ska utgå till utskottens ordförande och ledamöter. Till revisionsutskottets ordförande beslutades ett arvode om 35 000 kronor och till utskottets ledamöter vardera 20 000 kronor. Till ersättningsutskottets ordförande beslutades ett arvode om 25 000 kronor och till ledamöterna vardera 20 000 kronor. Verkställande direktör och koncernledning Styrelsen tillsätter verkställande direktör i bolaget. Den verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Inom de ramar som styrelsen fastslagit leder verkställande direktören verksamheten samt håller styrelsens ordförande kontinuerligt informerad om väsentliga affärshändelser. Verkställande direktören ska organisera bolagets ledning så att ändamålsenlig styrning och kontroll av verksamheten uppnås. Övriga medlemmar i koncernledningen utses av verkställande direktören. Koncernledningen är ett informations-, diskussions- och beslutsforum för koncerngemensamma frågor. Koncernledningens möten leds av verkställande direktören och sammanträden sker månatligen. Swedavias koncernledning, inklusive verkställande direktör, redovisas närmare på sidorna 94-95. Ersättning till ledande befattningshavare På Swedavias årsstämma den 29 april 2014 beslutade ägaren om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Avseende ersättning och andra anställningsvillkor ska Swedavia tillämpa de principer som beslutats av regeringen i fastställda ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande”. Motsvarande principer tillämpas i Swedavias dotterbolag. Swedavia tillämpar inte rörlig ersättning för ledande befattningshavare. Dotterbolag Swedavia har fyra dotterbolag vid utgången av 2014; Swedavia Real Estate AB, Arlanda Development Company AB, Bromma Stockholm Airport Fastigheter AB samt Cityflygplatsen i Göteborg AB. I samtliga dotterbolag i koncernen finns någon ur Swedavias koncernledning representerad i styrelsen. Swedavias ägaranvisning tillämpas hos samtliga dotterbolag i syfte att ha enhetliga styrningsprinciper i koncernen. Revisorer Extern revision Enligt statens ägarpolicy ligger ansvaret för val av revisor i bolag med statligt ägande hos ägaren. Det slutliga beslutet av val av revisorer fattas av ägaren på årsstämman. Revisorns uppgift är att granska bolagets och koncernens finansiella rapportering samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Vid Swedavias årsstämma den 29 april 2014 valdes revisions bolaget Ernst & Young till revisorer. Revisionsuppdraget gäller in till utgången av årsstämman 2015. Som huvudansvarig revisor valdes auktoriserad revisor Magnus Fagerstedt. Magnus Fagerstedt har inte uppdrag i bolag som påverkar oberoendet som revisor i Swedavia. Till revisorer och revisionsbolag har arvode utgått för revision och för rådgivning. Bolagsstyrningsrapport Internrevision Till stöd för styrelsen att utöva sitt ansvar för tillsyn och utvärdering av bolagets verksamhet finns en särskild internrevisionsfunktion inom Swedavia som rapporterar till styrelsen. Styrelsen har fastställt en instruktion för internrevisionen som under 2014 bestått av tre revisorer. Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Enligt Koden och årsredovisningslagen ska styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Intern kontroll avseende finansiell rapportering syftar till att ge en rimlig försäkran avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter och årsredovisningar och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsprinciper, särskilda krav från ägaren samt övriga krav på aktiebolag. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Koden och är avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fattat beslut att Swedavia ska följa det etablerade COSO-ramverket för intern kontroll. COSO-ramverket består av fem sinsemellan beroende komponenter; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och utvärdering. Kontrollmiljö Grunden för Swedavias interna kontroll utgörs av kontrollmiljön som i huvudsak består av organisationsstruktur och styrande dokument. Kontrollmiljön syftar till att på ett tydligt sätt ge verksamheten förutsättningar att utföra sina uppgifter i enlighet med styrelsens mål och intentioner samt också påverka kontroll- och riskmedvetenheten i organisationen. Detta görs genom att ansvar och befogenheter delegeras till bolagets chefer och medarbetare. Kontrollmiljön består i grunden av externa dokument såsom lagstiftning, avtal, redovisningspraxis, ägarpolicy och riktlinjer samt övriga interna styrande dokument. Vidare utgörs kontrollmiljön av styrelsens arbetsordning och instruktion till verkställande direktören. Därutöver har styrelsen beslutat att fastställa två policies som har påverkan på den finansiella rapporteringen, finanspolicy och kreditpolicy. Bolagets verkställande direktör har i särskild arbetsordning delegerat ansvar och befogenheter till koncernledningens ledamöter avseende mandat att ingå avtal, besluta om investeringar samt attest av fakturor. Koncernledningen har också beslutat om ytterligare styrande dokument i form av policys och riktlinjer som riktar sig till bolagets medarbetare. Samtliga styrande dokument finns tillgängliga på bolagets intranät där medarbetare har tillgång till dem. Riskhantering Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets riskhantering och har givit verkställande direktören i uppdrag att hantera detta operativt. Swedavias riskhantering syftar till att identifiera potentiella händelser som kan påverka bolagets förmåga att nå uppsatta mål. Metoden som bolaget använder för riskhantering utgår från en modell med tre försvarslinjer. Första försvarslinjen utgörs av bolagets operativa verksamhet i form av flygplatser och koncernfunktioner som har ansvaret att löpande identifiera, utvärdera och rapportera risker. Den andra försvarslinjen utgörs av bolagets Risk Manager vars uppgift är att facilitera och utveckla process- och metodstöd för riskhantering som används av den operativa verksamheten samt att konsolidera och rapportera bolagets risker. Fakta om styrelsen Av årsstämman valda ledamöter Huvudstyrelse Närvaro styrelsemöte Invald år Ingemar Skogö Ordförande 16/16 2010 Karin Apelman Ledamot 13/16 2010 Lars Backemar Ledamot 13/16 2010 Anna Elgh Ledamot 16/16 2010 Adine Grate Axén Ledamot 11/16 2010 Hans Jeppsson Ledamot 16/16 2010 Jenny Lahrin Ledamot 16/16 2012 Ledamot 12/16 2014 Ledamot 16/16 2010 Lars Andersson Ledamot 15/16 2010 Robert Olsson Ledamot 16/16 2010 Mats Abrahamsson Suppleant 0/16 2010 Agne Lindbom Suppleant 0/16 2010 Lars Mydland 1) Lottie Svedenstedt Närvaro revisionsutskott Närvaro ersättningsutskott 5/5 6/7 6/7 7/7 5/5 5/5 Arbetstagarrepresentanter 1) Lars Mydland blev invald som ledamot i Swedavias styrelse vid årsstämman 2014. Swedav i a 2014 89 Bolagsstyrningsrapport Den tredje försvarslinjen utgörs av bolagets internrevision som granskar Swedavias verksamhet och rapporterar till styrelsen. Uppföljning av risker sker löpande av flygplatserna och koncernfunktioner och rapporteras till Risk Manager som kvartalsvis, tillsammans med bolagets Riskkommitté, konsoliderar dessa. Swedavias största risker sammanställs därefter i en riskrapport som godkänns av verkställande direktören och därefter bereds av revisionsutskottet innan den fastställs av styrelsen. Finansiella risker rapporteras alltid som en del av riskrapporten. En utförligare beskrivning av Swedavias process för riskhantering återfinns i årsredovisningen för 2014 på sidorna 42–43. Kontrollaktiviteter och uppföljning Swedavias kontrollaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen består av tre delar; uppföljning och analys av det ekonomiska resultatet, riskrapporten samt uppföljning av nyckelkontroller inom processen. Ekonomi- och finansdirektör följer månadsvis upp och analyserar det ekonomiska utfallet och rapporterar detta till verkställande direktören och koncernledning. Ekonomi- och finansdirektör följer även upp och analyserar processen för bokföring, bokslut och finansiell rapportering kvartalsvis genom ett särskilt uppföljningsprogram där nyckelkontroller självutvärderas och rapporteras. Swedavias styrelse får månadsvis rapportering av ekonomiskt resultat med analys och kommentarer av bolagets verkställande direktör. Swedavias publika rapporter tas fram av Ekonomi- och finansdirektör och verkställande direktör för beredning i revisions utskottet innan de fastställs av bolagets styrelse och därefter publiceras. Utöver årsredovisningen är minst en av delårsrapporterna granskad av bolagets revisorer, som avrapporterar granskningsarbetet till revisionsutskott och styrelse. Swedavias internrevisionsfunktion gör också granskningar inom olika områden i syfte att säkerställa kvalitet i finansiella processer och i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har även möjlighet till fördjupad dialog och uppföljning av redovisningsfrågor med bolagets Ekonomi- och finansdirektör och revisorer som deltar på utskottets möten. Information och kommunikation Swedavia är ett statligt ägt bolag och ska enligt statens riktlinjer tillämpa samma regelverk för redovisning och rapportering som börsnoterade bolag. Swedavia har emitterat finansiella instrument noterade på Nasdaq OMX vilket gör att bolaget är skyldig att til�lämpa Nasdaq OMX regelverk för emittenter samt även andra förekommande regelverk för detta. Swedavia har därför antagit Kommunikations-, Informations-, och Insiderpolicy som reglerar informationsspridning internt samt informationsgivning till marknaden. Swedavias publika finansiella rapportering består av fyra delårsrapporter samt en årsredovisning med hållbarhetsredovisning. Den externa finansiella rapporteringen ska präglas av öppenhet och transparens och syftar till att ge bolagets olika intressenter en relevant bild av verksamheten. Uppföljning och utvärdering Koncernledningen sammanträder månatligen och följer upp verksamheten. Styrelsen utvärderar också verksamhetens utveckling, ekonomiska resultat, finansiella ställning och kassaflöde mån atligen. På koncernnivå finns funktioner, däribland en controlleroch en redovisningsfunktion, som löpande analyserar och följer upp utfall mot budget och prognos som rapporteras till bolagets verkställande direktör och ekonomi- och finansdirektör. Samtliga affärsenhetsansvariga redovisar regelbundet såväl utfall som årsprognos för bolagets verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som verkställande direktör lämnar. Dessutom finns internrevisionsfunktionen som en oberoende granskningsfunktion. Ingår i verksamheten 1:a försvarslinjen 2:a försvarslinjen 3:e försvarslinjen VERKSAMHETSLEDNING RISK och COMPLIANCE INTERNREVISION Ansvarar för att upprätthålla en god intern kontroll och riskhantering Ansvarar för att tillhandahålla adekvata verktyg, utvärdera och stödja verksamheten i dess arbete med riskhantering Ansvarar för att utföra oberoende granskningar och att säkerställa att Risk och Compliancefunktionen fungerar tillfredsställande Uppföljning 90 Swedav i a 2014 Bolagsstyrningsrapport Stockholm-Arlanda den 20 mars 2015 Ingemar Skogö Styrelseordförande Karin Apelman Styrelseledamot Adine Grate Axén Styrelseledamot Lars Backemar Styrelseledamot Anna Elgh Styrelseledamot Hans Jeppsson Styrelseledamot Jenny Lahrin Styrelseledamot Lars Mydland Styrelseledamot Lottie Svedenstedt Styrelseledamot Lars Andersson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Robert Olsson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till årsstämman i Swedavia AB (publ), org.nr 556797-0818 Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 86-91 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Stockholm den 20 mars 2015 Ernst & Young AB Magnus Fagerstedt Auktoriserad revisor Swedav i a 2014 91 Styrelse Swedavias styrelse 1 2 3 Ingemar Skogö Ordförande (invald 2010), ordförande ersättningsutskottet Födelseår: 1949 Övriga styrelseuppdrag: Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (ordförande) och Sensys Traffic AB. Teologiska Högskolan i Stockholm AB (ordförande). Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet. Arbetslivserfarenhet: Landshövding Länsstyrelsen Västmanland. Tidigare generaldirektör Vägverket, general direktör Luftfartsverket, statssekreterare Kommunikationsdepartementet, stadsdirektör Södertälje Kommun, departementsråd energi inom industridepartementet, handläggare budgetavdelningen Finansdepartementet och Riksrevisionsverket. 1 Karin Apelman 2 Ledamot (invald 2010), ordförande revisionsutskottet Födelseår: 1961 Övriga styrelseuppdrag: EKN, Kreditförsäkringsföreningen (KFF), Finansieringsdelegationen vid Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Kammarkollegiets insynsråd. Bliwa Livförsäkring, Kåpan Pensioner (suppleant). Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Generaldirektör EKN. Tidigare finans- och ekonomidirektör Luftfartsverket, vice VD Saab Aircraft Leasing, Manager Leasing och projektfinansiering Scandinavian Airlines. 92 Swedav i a 2014 4 Adine Grate Axén Ledamot (invald 2010) Födelseår: 1961 Övriga styrelseuppdrag: Sky Ltd, Sampo OY, 3 (HI3G Scandinavia), SOBI AB, Sjunde AP-fonden (vice ordf) och Madrague AB. Ordförande Dansmuseet, Base23 samt Formmuseets Vänner. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan Stockholm och Executive MBA (AMP) Harvard, Boston, USA. Arbetslivserfarenhet: Egen företagare, Ordförande NASDAQ Stockholm Bolagskommitté. Tidigare Executive Vice president och Managing Director Investor AB, Vice president corporate finance Gota Group och Hägglöf & Ponsbach. Tidigare ledamot i Aktiemarknadsnämnden, Carnegie Investment Bank AB, Gambro AB, Grand Hotel Holdings, Ericsson Project Finance AB, EDB ErgoGroup A/S, Spray Ventures BV, Näringslivets Börskommitté och Regeringens Råd för minskat statligt ägande. 3 5 Lars Backemar Ledamot (invald 2010) Födelseår: 1950 Övriga styrelseuppdrag: Backemar Consulting AB (ordförande), City i Samverkan AB (ordförande), Retailmentorerna (ordförande) Arosgruppen Fastigheter Fjärdingen AB, Arosgruppen Holding AB, Fastighets AB Velocipeden. Utbildning: Företagsekonomi och mark nadsföring, Köpmannainstitutet, Stockholm och marknadsföring med konsumentpolitik, Uppsala Universitet. Arbetslivserfarenhet: Senior Advisor, Backemar Consulting AB. Tidigare diverse ledande befattningar på Hufvudstaden, Jones Lang LaSalle. 4 Anna Elgh Ledamot (invald 2010), ledamot revisionsutskottet Födelseår: 1963 Övriga styrelseuppdrag: Inga. Utbildning: Civilingenjör, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm och Executive MBA, Instituto de Empresa Madrid. Arbetslivserfarenhet: VD Svenska Retursystem AB. Tidigare Affärsområdeschef Äldreomsorg Egen Regi Vardaga, Vice President Supply Chain och koncernlogistik chef Lantmännen, Supply Chain Director SAS Component samt flera ledande befattningar inom Svenska Statoil AB. 5 Styrelse 7 6 9 Hans Jeppsson Ledamot (invald 2010) Födelseår: 1956 Övriga styrelseuppdrag: Jeppson Business & Government Consulting AB och Stockholm Business Region AB (suppleant). Utbildning: Fil kand (Nationalekonomi), Lunds universitet och MA (Economics), UCLA. Arbetslivserfarenhet: Konsult Jeppson Business & Government Consulting AB. Tidigare Senior Advisor, Vinnova, särskild utredare Upphandlingsstödsutredningen, Socialdepartementet och Innovations upphandlingen, Näringsdepartementet och statssekreterare (utrikeshandel), Utrikesdepartementet och direktör Stockholms Handelskammare. 6 Jenny Lahrin Ledamot (invald 2012), ledamot ersättningsutskottet, ledamot revisionsutskottet Födelseår: 1971 Övriga styrelseuppdrag: Vattenfall AB och AB Göta kanalbolag. Utbildning: Jur kand, Uppsala universitet, Master of Laws in European Business Law, Amsterdam School of International Relations, Executive MBA, IFL, Handelshögskolan Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Kansliråd, Enheten för statlig bolagsförvaltning, Näringsdepartementet. Tidigare Affärsjurist på Enheten för statlig bolagsförvaltning, Finansdepartementet, chefsjurist på Veolia Transport Northern Europe AB och Advokat. 7 8 11 Lars Mydland Ledamot (Invald 2014) Födelseår: 1954 Övriga styrelseuppdrag: mydland ehrling AB (ordförande), SESAR Performance Partnership (ordförande). Utbildning: Stridspilotutbildning RNAF/USAF, Luftkrigsskolen Norske Luftforsvaret. Arbetslivserfarenhet: Consult mydland ehrling AB, Senior Consultant IATA, Special Adviser till Managing Director Veling Ltd., Tidigare SVP & Accountable Manager Scandinavian Airlines, Flygchef SAS, VD SAS Flight Academy AB, Flygkapten SAS, Stridspilot och officer Norske Luftforsvartet. Tidigare ledamot i SAS Commuter AB, SAS Sverige AB, SAS Norge AS, SAS Danmark AS, TFHS, IATA OPC, SAS Technical Services (STS). Tidigare ordförande EAC (Spain), Norwegian Aviation Collage AB. 8 Lottie Svedenstedt Ledamot (invald 2010), ledamot ersättningsutskottet Födelseår: 1957 Övriga styrelseuppdrag: MiL Institute (ord förande), Uppstart Helsingborg (ordförande), K-Utveckling Engineering AB (ordförande), Byggmax AB, ITAB Shop Concept AB, Vanna AB, Åhus Studiodata AB och Orango AB. Utbildning: Juristexamen, Uppsala universitet. Arbetslivserfarenhet: Tidigare Koncernchef Kid Interiör A/S, affärsområdeschef IKEA of Sweden, Deputy general manager IKEA Systems BV, VD Inter IKEA Systems A/S och regionchef H&M AB. 9 10 Lars Andersson Arbetstagarrepresentant (invald 2010) Födelseår: 1953 Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i SEKO koncernfackförbund Swedavia. Utbildning: 1:e reparatör. 10 Robert Olsson Arbetstagarrepresentant (invald 2010) Födelseår: 1966 Övriga styrelseuppdrag: Sektionsordförande ST. Utbildning: Gymnasium, Fackliga utbild ningar med mera. Säkerhetsvakt/skydds vakt i Swedavia. 11 Suppleanter Agne Lindbom Födelseår: 1961 Mats Abrahamsson Födelseår: 1958 Revisor Magnus Fagerstedt Huvudansvarig revisor Ernst & Young AB Födelseår: 1957 Swedav i a 2014 93 Koncernledning Swedavias koncern ledning 1 4 Torborg chetkovich VD och koncernchef sedan augusti 2010 Födelseår: 1967 Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet och MBA. IMD Lausanne, Schweiz. Arbetslivserfarenhet: VD MTR Norden, vice VD Veolia Transport Sverige AB, Divisionschef Veolia Transport Sverige AB, Marknadschef ConnexTunnelbanan AB samt olika ledande befattningar inom SJ. Styrelseuppdrag: Ordförande i Swedavia Real Estate AB, styrelseledamot i Almega och i ACI Europe. 1 Karl Wistrand Vice VD i Swedavia sedan juli 2012, Direktör Commercial och Real Estate sedan februari 2014 och VD Swedavia Real Estate AB sedan januari 2013 Födelseår: 1957 Utbildning: Examen från Företags- och förvaltningsjuridisk linje, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Arbetslivserfarenhet: CEO Coop Sverige AB, vVD och CFO ICA AB samt olika uppdrag inom ICA. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i City flygplatsen i Göteborg AB och i Airport City i Stockholm AB. 2 94 Swedav i a 2014 2 6 3 5 Per Arenhage Teknisk direktör sedan juli 2011 Födelseår: 1956 Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Operativ chef och Teknisk chef Stockholm Arlanda Airport, VD Uppsala Stadsnät Song, AffärsområdeschefStadsnät Vattenfall Connection och Teknisk Chef Uppsala Energi. Styrelseuppdrag: Inga. 3 Lennart Bergbom Strategidirektör sedan december 2010 Födelseår: 1969 Utbildning: Fil. lic. i nationalekonomi, Uppsala universitet. Arbetslivserfarenhet: Chef för strategi utveckling Stockholm Arlanda Airport, utredare och marknadsanalytiker på Luftfartsverket, departementssekreterare på Finansdepartementet. Styrelseuppdrag: Inga. 4 Anna Bovaller Chefsjurist sedan april 2010 Födelseår: 1963 Utbildning: Jur kand, Lunds universitet, IHM Master i ledarskap och Executive Management Program, IFL vid Handelshögskolan Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Chefsjurist LFV, Biträdande chefsjurist Posten AB, Bolagsjurist Posten AB, Advokat Dahlman Magnusson Advokatbyrå, Tingsnotarie Nacka tingsrätt och biträdande jurist Michelsons Advokatbyrå. Styrelseuppdrag: Inga. 5 7 MiCHael Persson Gripkow Direktör Aviation, Customer & Marketing sedan augusti 2011 Födelseår: 1961 Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet, Advanced Mgmt Program, Handelshögskolan Stockholm, Executive Program, EMI, Stockholm, Brand Strategy RMI-Berghs School of Commerce, Stockholm. Arbetslivserfarenhet: Director Marketing VisitSweden AB, Director Global Marketing Comm Volvo Cars Corp, Senior Director Marketing The Absolut Company, Brand Manager SAS och Product Manager SAS Flight Shop Scandinavian Airlines och Service Manager Vingresor AB. Styrelseuppdrag: Inga. 6 Peder Grunditz Flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport sedan december 2013 Födelseår: 1963 Utbildning: Executive MBA, M-gruppen. Arbetslivserfarenhet: Direktör Regionala Flygplatser, olika befattningar inom LFV bl a Flygplatschef Visby Airport och tf Divisionschef, Director Passenger Services Malmö Aviation, Director Ground Operations Braathens Sverige och Trafikchef Transwede Airways. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Cityflygplatsen i Göteborg AB. 7 Koncernledning 8 9 11 10 12 13 Anders Lennerman Direktör Security och Safety sedan oktober 2010 Födelseår: 1953 Utbildning: Polishögskolan, Kriminologi, Stockholm universitet. Arbetslivserfarenhet: Säkerhetschef Stockholm Arlanda Airport, Management konsult Mercuri Urval International, olika befattningar inom Säkerhetspolisen främst kontraspionage, samt olika befattningar vid Polismyndigheten i Stockholm län. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i ACI Europe Aviation Security Committee, Swedavia Airport Telecom AB och i mp3Consulting AB. Susanne Norman Flygplatsdirektör Regionala Flygplatser sedan december 2013 och Flygplatschef Åre Östersund Airport sedan november 2008 Födelseår: 1966 Utbildning: Systemvetare, Mittuniversitetet, Östersund. Arbetslivserfarenhet: VD Recall AS Oslo, Produktionschef/Platschef Recall AB Sverige, Försäljningschef Region mitt Cap Gemini AB samt Verksamhetsutvecklare Jämtkraft AB. Styrelseuppdrag: Ordförande i Destination Östersund AB, styrelseledamot i Peak Business & sports AB, Mid Sweden Science Park AB och i Visit Östersund. Charlotte Ljunggren Flygplatsdirektör Göteborg Landvetter Airport sedan augusti 2012 Födelseår: 1967 Utbildning: Controller & Juridik, IHM Business School, Göteborg. Arbetslivserfarenhet: Route Director och Onboard Manager Stena Line Scandinavia AB, Route Director SeaCat AB, Finance & HR Manager Sea Containers Ltd samt olika befatt ningar inom B&B Fondkommission AB. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Svenska Mässan, Börssällskapet i Göteborg och Thomas Concrete Group AB. Mats PåhlsoN Ekonomi och Finansdirektör sedan augusti 2014 Födelseår: 1963 Utbildning: Ekonomlinjen, Växjö Högskola, Växjö. Arbetslivserfarenhet: CFO AcadeMedia, CFO Poolia, CFO Lernia, CFO AGA S/A Brazil, CFO AGA Gas Sverige. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i BMP Ledning & Utveckling AB. 8 9 10 11 Linda Sjödin Kommunikationsdirektör sedan januari 2012 Födelseår: 1976 Utbildning: Communication Executives Program, Handelshögskolan Masters of Media inom IT, Stockholm, Fil Kand Medie- och kommunikations vetenskap, Högskolan i Gävle och Statsvetenskap och sociologi, Örebro universitet. Arbetslivserfarenhet: Chef Communication Services Vattenfall, olika ledande positioner inom SAS-koncernen bland annat Informationschef SAS Sverige AB samt journalist på nyhets- och sportredaktionen TV4. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Svenskt Flyg Intresseaktiebolag. 12 14 Kjell-Åke Westin Flygplatsdirektör Stockholm Arlanda Airport sedan september 2011 Födelseår: 1957 Utbildning: Aviation College of Sweden, Flygvapnet FTS, Krigshögskolan F20. Arbetslivserfarenhet: Flygvapnet, SAS Flight Academy, VD Skyways Express AB, VD Direktflyg AB, Chef Aviation College of Sweden, VD Örebro Airport AB samt Flygplatsdirektör Bromma Stockholm Airport. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Destination Sigtuna AB och suppleant i Airport City Stockholm AB. 13 Marie Wiksborg HR direktör Swedavia sedan oktober 2013 och HR chef Stockholm Arlanda Airport sedan augusti 2013 Födelseår: 1965 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Arbetslivserfarenhet: HR chef Stockholm Arlanda Airport, Personal- och HR direktör KF koncernen inklusive Coop, Chef Affärsstöd KF Fastigheter AB, HR direktör Sheraton Stockholm Hotel & Towers samt Utbildningschef Sheraton Stockholm Hotel & Towers. Styrelseuppdrag: Inga. 14 Swedav i a 2014 95 GRI-Index GRI – Innehåll och hänvisning Swedavias års- och hållbarhetsredovisning fokuserar på vår strategi, mål samt resultat för det gångna året. Swedavias övergripande ambition med redovisningen är att den ska vara transparent, väsentlig och jämförbar. Swedavia använder Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer sedan 2010. För 2014 har Swedavia valt att rapportera sitt hållbarhetsarbete enligt GRI:s uppdaterade riktlinjer, G4, på nivå ”core”. Rapporterade indikatorer har valts utifrån våra intressenters syn och speglar vår gemensamma syn på väsentlighet och vad som är viktigt för att utveckla en långsiktigt hållbar verksamhet. GRI G4 ger Swedavia möjlighet att fokusera redovisningen på de hållbarhetsområden som är väsentliga för företaget och dess intressenter. Det innebär att rapporteringen innefattar färre indikatorer än tidigare år, men de som redovisas är mer materiella för Swedavia. Process för att identifiera rapportinnehåll Swedavia väsentlighetsanalys är uppbyggd för att identifiera och förstå de frågor som är kritiska för Swedavias ekonomiska, miljömässiga och sociala värdeskapande. Processen bygger på: • Studier av megatrender/drivkrafter som påverkar Swedavias utbud, verksamhet, produkter, tjänster, marknad och kunder • Industriinsikt och analys av påverkan och konkurrenternas prioriteringar • Intern expertis om hållbarhet, varumärke, kundinsikter och affärsstrategi • Intervjuer med utvalda intressentgrupper Swedavias väsentliga frågor är de som rankas högst av såväl interna som externa intressenter. Aspekter och indikatorer från GRI har valts ut för vissa av dessa frågor. För övriga väsentligheter har Swedavia valt att redovisa egna indikatorer som på ett mer relevant sätt återspeglar hur Swedavia integrerar intressenternas förväntningar i mål och strategier. På motstående sida visas resultat från genomförd väsentlighetsanalys. Y-axeln anger hur respektive fråga påverkar intressenternas bedömning av Swedavia och X-axeln hur frågan påverkar Swedavias värdeskapande. Avgränsningar Swedavia har begränsat redovisningen till de områden där bolaget har full kontroll över datainsamling och informationskvalitet, vilket innebär att hela koncernen omfattas om inget annat anges. Redovisningsprinciper Indikatorn EN 19 redovisar utsläppsminskningar inom ramen för Swedavias nollmål avseende fossila koldioxidutsläpp, fördelade enligt Greenhouse Gas Protocol, Scope 1, 2 och 3. År 2005 har valts som basår för redovisningen då det sedan 2006 har funnits resurser med dedikerat uppdrag att strategiskt arbeta med klimat- och energifrågor inom verksamheten. Utsläppen redovisas i ton fossil koldioxid. Utsläppet för 2014 räknat i koldioxidekvivalenter är cirka 3 140 ton, cirka en procent högre än utsläppet av gasen koldioxid. Utsläppen av fossil koldioxid är beräknade 96 Swedav i a 2014 utifrån bränsleförbrukning och energianvändning som rapporteras in via koncernens miljörapporteringssystem SMIL. Redovisningen omfattar Swedavia AB (10 flygplatser) samt Swedavia Real Estate AB. Data för minoritetsägda dotterbolag eller intressebolag, kontor i Norrköping samt Göteborg City Airport är exkluderade. Inköpt energi till kontoret i Norrköping mäts ej av Swedavias hyresvärd då denna inkluderas i hyran. Utsläppen räknas därmed till Scope 3 enligt avgränsningsprinciper i Airport Carbon Accreditation Guidance, som är den flygplatsspecifika tillämpningen av GHG-protokollet för koldioxidcertifiering. Göteborg City Airport är helägt av Swedavia från och med den 18 december 2014, varför utsläppen bedöms försumbara för perioden 18–31 december 2014 i förhållande till det totala utsläppet. PR 5-Swedavia mäter kontinuerligt kundnöjdheten hos resenärer, flygbolag och hyresgäster på de större flygplatserna. Swedavia är med i ASQ Programme, en resenärsundersökning som ACI, Airport Council International, administrerar. Undersökningen mäter avresande resenärers attityder till och upplevelse av flygplatsen. För Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport samt Bromma Stockholm Airport sker rapporteringen kvartalsvis. För övriga Swedavia flygplatser halvårsvis. Flygbolagsundersökningen genomförs en gång vartannat år och mäter flygbolagskundernas nöjdhet med flygplatserna. Senaste mätningen genomfördes hösten 2013. Hyresgästundersökningen görs på Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport, Bromma Stockholm Airport och Malmö Airport. Undersökningen genomförs en gång per år och följer en i fastighetsbranschen vedertagen mätningsmetod med tio frågeområden och ett samlat nöjdhetsindex (NKI). Medarbetarnöjdheten redovisas som ESI (Employee Satisfaction Index), ett mått på arbetsklimatet i arbetsgruppen. ESI mäts i samband med Swedavias medarbetarundersökning, som genomförs årligen i februari. Undersökningen mäter även ledarskapets förmåga att leda, kommunicera, styra och utveckla verksamheten (CLI), hur troligt det är att våra medarbetare rekommenderar Swedavia som arbetsplats till en vän (NPS), samt hur stor andel av våra grupper som är effektiva och lönsamma, engagemang index (EI). Antalet utrikes destinationer utgörs av summan av de utländska städer som kan nås med direkta flygningar i linjefart eller charter från Swedavias flygplatser. I beräkningen har tröskelvärden använts i syfte att filtrera bort sådana charterflygningar som sker på ad hoc-basis och där allmänheten inte kan köpa biljetter. Se vidare sidan 102 för definitioner. Externt bestyrkande Hållbarhetsinformationen i den integrerade rapporten för 2014 har översiktligt granskats av Swedavias revisorer, Ernst & Young. Därtill har den godkänts av Swedavias styrelse. GRI-Index Swedavias väsentlighetsmatris Varumärke, bolagsstyrning och relationer Attraktivt varumärke 1 2 Kundengagemang 3 Relationer till närboende 4 Transparens 5 Position inom hållbart företagande Företagskultur byggd på etiska riktlinjer 6 Intressentdialog 7 8 Hållbarhetskrav på leverantörer och outsourcing 9 Ansvarsfulla investeringar Strategiska samarbeten 10 11 Ombyggnad och förändring 12 Upplevelse om hållbarhetsengagemang 13 Bolagsstyrning 14 Risk och Compliance 15 Korruption Bibehålla miljötillstånd 16 7 30 Swedavias väsentligheter Etik Strategiska samarbeten Kapacitet Klimat Internationella utbyten Säkerhet Miljötillstånd Samhällsekonomiskt värdeskapande Varumärke Intressentdialog Kundfokus 16 19 37 47 18 1 10 6 39 Varumärke, bolagsstyrning och relationer 17 Finansiell styrka och motståndskraft 18 Tillräcklig kapacitet Samhällsekonomiskt värdeskapande 19 20 Många direktlinjer 21 Bidra till svensk besöksnäring 22 Ökad produktivitet 23 Prissättning Miljöaspekter 30 Klimat 31 Intermodalitet 32 Utsläpp till luft 33 Avfall, återvinning och materialanvändning 34 Vatten 35 Energi 36 Kemikaliehantering Produktansvar Säkerhet 37 38 Krisberedskap Kundfokus 39 40 Kommersiell produktutveckling 41 Friktionsfritt resande 42 Innovation 43 Upplevelser på flygplatsen 44 Mötesplats Social 45 Destinations- och regionalutveckling 46 Samhällsvärdeskapande Stödja internationella utbyten 47 20 16 19 Hur frågan påverkar intressenternas bedömning av Swedavia Arbete och medarbetare 26 Hälsa och säkerhet 27 Rimliga ersättningar och arbetsförhållanden 28 Kompetensutveckling 29 Livsbalans 100 7 30 Mänskliga rättigheter 24 Diskriminering 25 Mångfald på arbetsplatsen 21 4 38 23 31 33 47 18 1 10 6 17 11 22 9 24 40 25 15 14 43 46 13 29 75 39 42 44 3 27 28 8 12 37 45 5 2 41 26 50 32 35 36 34 Hur frågan påverkar Swedavias värdeskapande Swedav i a 2014 97 GRI-Index Korsreferenstabell Standardupplysningar G4-upplysningar Beskrivning Sida Uttalande från mest senior beslutsfattare 10–11 Organisationens namn 40 Strategi och analys G4-1 Organisationsprofil G4-3 G4-4 De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna 40 G4-5 Lokalisering av organisationens huvudkontor 57 G4-6 Antal länder som organisationen har verksamhet i och namnen på de läder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevant för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen 6 G4-7 Ägarstruktur och företagsform 6, 57 G4-8 Marknader som organisationen är verksam på 57 G4-9 Organisationens storlek, inklusive antal anställda, verksamheter, omsättning, kapital (skulder/eget kapital) 3 G4-10 Antal anställda per kontrakt, kön, region, samt fastanställda, säsongsanställda 36 G4-11 Andel anställda som omfattas av kollektivavtal 100 procent av Swedavias medarbetare omfattas av kollektivavtal G4-12 Företagets leverantörskedja 26 G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur, ägande och värdekedja. 40 G4-14 Hur försiktighetsprincipen tillämpas av företaget 42 G4-15 Externa hållbarhetsprinciper och initiativ som organisation stödjer 37 G4-16 Medlemskap i föreningar och branschsammanslutningar 37 AO:G4-7 Miljötillstånd och andra gällande regelverk 42, not 1 sid 57 AO:G4-8 Upptagningsområde för frakt och passagerare not 1 sid 57 AO:G4-9 Direktdestinationer och övrig information om flygplatsernas storlek etc 15 På Swedavias flygplatser finns totalt 14 rullbanor med banlängder mellan 800 och 3 350 meter. Antal anställda är totalt 25 000. Transittider på flygplatserna varierar mellan 15 och 55 minuter. 116 flygbolag genomförde 411 000 starter/landningar. 98 Swedav i a 2014 GRI-Index G4-upplysningar Beskrivning Sida Identifierade väsentliga aspekter och avgränsningar G4-17 Enheter som ingår/ej ingår i rapporteringen not 2, 23, 24 G4-18 Process för att definiera rapportinnehåll 18, 97 G4-19 Identifierade väsentliga aspekter 18 G4-20 Respektive aspekts avgränsningar inom organisationen 18, 97 G4-21 Respektive aspekts avgränsningar utanför organisationen 18, 97 G4-22 Effekt av förändrad information från tidigare rapporter Effekt av eventuell förändring anges vid berörd indikator G4-23 Förändringar från tidigare redovisningsperiod avseende omfattning och avgränsningar Eventuella förändringar anges vid respektive indikator Intressentrelationer G4-24 Lista över intressentgrupper 19 G4-25 Identifiering och val av intressentgrupper 18 G4-26 Organisationens approach till intressentgruppsengagemang, frekvens, specifikt för att förbereda rapporten 18, 97 G4-27 Ämnen, frågor och organisationens respons inklusive rapportering 18, 97 Redovisningsperiod för den redovisade informationen 2 Redovisningsprofil G4-28 G4-29 Datum för publicering av den senaste redovisningen 2 G4-30 Redovisningscykel 2 G4-31 Kontaktperson för frågor om redovisningen och dess innehåll 2 G4-32 GRI innehåll och hänvisning 96 G4-33 Policy för externt bestyrkande 88, 96 Styrningsstruktur, inklusive kommittéer samt styrelseansvar för ekonomi-, miljö- och social påverkan 86–91 Värderingar, principer och koder för uppförande 26, 36 Styrning G4-34 Etik och integritet G4-56 Swedav i a 2014 99 GRI-Index Specifika standardupplysningar Märkning av produkter och tjänster G4 PR5 15, 30 G4-DMA 12, 30 Utsläpp G4-EN19 15, 33 G4-DMA 12–13, 32 Tillräcklig kapacitet Punktlighet 25 DMA 12, 25 Nöjda medarbetare ESI 15 DMA 12–13, 35–36 Flygsäkerhet Haverier och allvarliga tillbud 31 DMA 12–13, 30–31 100 Swedav i a 2014 FN:s Global Compact Korsreferenstabell FN:s Global Compact Swedavia stödjer sedan 2012 FN:s Global Compact och dess tio principer. Swedavias årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2014 utgör även Swedavias ”Communication on Progress” (COP), det vill säga en årlig uppdatering av hur koncernen lever upp till de tio principerna. Tabellen nedan visar var varje enskild princip inom Global Compact återfinns i Swedavias årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2014. FN:s Global Compact tio principer Sida och kommentar Mänskliga rättigheter 1. Företag ska stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka 26, 36 2. Företag ska försäkra sig om att det egna företaget inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter 26, 36 Arbetsvillkor 3. Företag ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar 26, 36 4. Företag ska verka för avskaffande av alla former av tvångsarbete 26, 36 5. Företag ska verka för avskaffande av barnarbete Swedavia följer de regler som gäller i lag och avtal om skydd för underåriga på arbetsmarknaden. Barn under 15 år anställs inte i Swedavia. 6. Företag ska inte diskriminera vid anställning och yrkesutövning 26, 36 Miljö 7. Företag ska stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem 32–33 8. Företag ska ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande 32–33 9. Företag ska uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik 32–33 Korruption 10. Företag ska motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och mutor 26, 36 Swedav i a 2014 101 Definitioner Definitioner ASQ Airport Survey Quality, en resenärsmätning som ACI administrerar och där cirka 150 flygplatser världen över deltar. Aviation Business Tjänster och infrastruktur riktade till flygbolag och marktjänstbolag, exempelvis start- och landningstjänst samt säkerhetskontroll. Avkastning eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för rullande 12-månader. Avkastning operativt kapital Rörelseresultat plus resultat från andelar i intresseföretag för rullande 12-månadersperiod delat med genomsnittligt operativt kapital. Avkastning sysselsatt kapital Årets rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital för rullande 12-månader. Balansomslutning Totala tillgångar. Commercial Services Tjänster med anknytning till flygplatserna såsom uthyrning av lokaler för handel, kontor, hotell, lager, logistik samt arrenden, parkerings verksamhet och uthyrning av reklamplatser. ESI Nöjd medarbetarindex. FBN Flygbullernivå som är en dygnsvägd ekvivalent ljudnivå där bullerhändelser kväll och natt ges en större tyngd i beräkningen. Flygplatsverksamhet Flygplatsverksamheten är ett av Swedavias två rörelsesegment. Det äger, driver och utvecklar Swedavias flygplatser. FN:s Global Compact Global Compact består av tio principer som baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om de mänskliga rättigheterna i arbets livet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption. Företag uppmanas enligt FN:s Global Compact att inom sin inflytande sfär ställa sig bakom och agera utifrån ett antal kärnvärden inom mänskliga rättigheter, arbets- och anställningsförhållanden, miljö och anti-korruption. 102 Swedav i a 2014 GRI The Global Reporting Initiative GRI anger riktlinjer för vad en hållbarhets redovisning ska innehålla och hur det ska gå till samt vilka indikatorer som ska rapporteras. haveri och allvarligt tillbud Begreppen definieras enligt förordning (EU) nr 996/2010. Förenklat innebär ett haveri att (i) en person avlidit eller kommit till allvarlig skada i anslutning till luftfartyg under resa, med undantag för naturliga orsaker, (ii) att ett luftfartyg utsätts för skada som allvarligt påverkar dess prestanda eller (iii) är helt onåbart. Ett allvarligt tillbud innebär förenklat att omständigheter visar på att det förelåg en hög sannolikhet att en olycka med ett luft fartyg under resa skulle kunna inträffa. IFRS Från och med den 1 januari 2012 upprättar Swedavia sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB). ISO 14001 ISO 14000 är samlingsnamnet för de internationellt accepterade standarder som handlar om miljöledning. Jämförbar data I de sammanhang Swedavia omnämns före koncernens bildande den 1 april 2010, avses flygplatsverksamheten i LFV. Detta har gjorts för att få jämförbar data. Kabinfaktor Kabinfaktorn är ett mått på flygplanens fyllnadsgrad och beräknas genom att dividera antalet passagerare med antalet flygstolar som erbjuds. Medelantal anställda Medeltalet anställda beräknas utifrån arbetade timmar omräknat till medeltal anställda som summan av antalet arbetade timmar dividerat med normal årsarbetstid i enlighet med BFN:s definition. Nationella basutbudet Det nationella basutbudet utgörs av de tio flygplatser som regeringen fastställt att Swedavia ska äga. Beslutet syftar till att trygga en långsiktig drift i statlig regi och ett långsiktigt hållbart flygtransportsystem som garanterar en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. NKI Nöjd kundindex. Operativt kapital Eget kapital inklusive räntebärande skulder minskat med likvida medel. Passagerare och resenär Med passagerare avses den statistiska händelse, där en person med flyg har avrest från eller ankommit till en flygplats. Med resenär menas en person som gör en resa till en slutdestination. Real Estate Real Estate är det andra av Swedavias två rörelsesegment. Det äger, utvecklar och förvaltar fastigheter och exploaterbar mark på och omkring Swedavias flygplatser. Regionala flygplatser Swedavias regionala flygplatser omfattar Kiruna Airport, Luleå Airport, Malmö Airport, Ronneby Airport, Umeå Airport, Visby Airport och Åre Östersund Airport. Resultat per aktie Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Skuldsättningsgrad Nettoskuld delat med eget kapital. Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen på balansdagen. Sysselsatt kapital Balansomslutningen minus icke räntebärande skulder (inklusive uppskjuten skatteskuld). TSFS Transportstyrelsens författningssamling. Utrikes direktdestinationer Antalet utrikes destinationer utgörs av summan av de utländska städer som kan nås med direkta flygningar i linjefart eller charter från Swedavias flygplatser. I beräkningen har tröskelvärden använts i syfte att filtrera bort sådana charterflygningar som sker på ad hoc-basis och där allmänheten inte kan köpa biljetter. Årets resultat Resultat efter skatt. PRODUKTION Swedavia i samarbete med Koncept och ledning: Christa Antas Form: Eva-Stina Bolin Kind Text: Eric Österberg Foto: Daniel Asplund, Jonas Herjeby, Jörgen Hildebrandt, Peter Phillips, Magnus Sandberg Tryck: Arkitektkopia Swedavia AB 190 45 Stockholm-Arlanda Besöksadress: Tornvägen 1 Tel: +46 10 109 00 00 Fax: +46 10 109 05 00 E-post: [email protected] Koordinater: 59°39’14.06”N 17°56’21.51”O www.swedavia.se
