D esigninkunskap del 1/2

wh
y!
del 1/2
skap
De
si
gn
n
ku
in
m
endiu
Komp njörer
e
g
in
sign
5
för de kövde 201
iS
n
la
o
k
gs
vid Hö
ööl
Inkap
– Ivar
Designkunskapsstudenter 2015
Adawi, Abd Al Rahim
A
[email protected]
Andersson, Linna
B
[email protected]
Banck, Gustav
B
[email protected]
Bergström, Ellinor
B
[email protected]
Dar Khua, Runsuipar
B
[email protected]
Evora Pinto Seidi, Hassan
A
[email protected]
Gustafsson, Filip
B
[email protected]
Gustafsson, Klara
A
[email protected]
Häggmark, Oskar
A
[email protected]
Hemélig, Maikel
B
[email protected]
Isbai, Chajma
A
[email protected]
Jayasooriya Patabendige, Sandu
A
[email protected]
Johansson, Gustav
B
[email protected]
Karlsson, Emelie
A
[email protected]
Karlsson, Louise
A
[email protected]
Krusell, Johanna
B
[email protected]
Larsson, Sofia
A
[email protected]
Lidberg, Ylva
B
[email protected]
Liss, Erik
A
[email protected]
Omar, Deeqo
B
[email protected]
Rudervall, Nicolás
A
[email protected]
Sandvik, Victor
B
[email protected]
Sjöberg, Alexander
A
[email protected]
Söderlund, Erik
A
[email protected]
Tressing, Erik
A
[email protected]
Wirdelius, Oscar
B
[email protected]
Öberg, Daniel
A
[email protected]
Åström, David
B
[email protected]
Yalda, Cairs
B
Lärare & personal
Kursansvarig
Ivar Inkapööl
[email protected]
070 721 43 17
Programansvarig
Christian Bergman
[email protected]
0500 44 85 11
Ämnesansvarig
Peter Thorvald
[email protected]
0500 44 85 43
Teckning & Grafisk design
Nicolas Krizian
[email protected]
0500 44 51 12
Kreativitet
Louise Betsholz
[email protected]
+45 502 835 22
Kreativitet
Madelein Holm
[email protected]
072 523 72 19
Verkstad
Stefan Z
[email protected]
0500 44 85 03
Design& teknikhistoria
Martin Vallas
[email protected]
070 872 02 59
Biomimik
Noel Holmgren
[email protected]
070 393 94 16
Schemaläggning
Ulrika Johansson
[email protected]
0500 44 80 23
Detta kompendium är ett stöd och komplement till undervisningen för
designingenjörerna. Det innehåller en hel del av det ni kommer att ha
undringar och frågor om, det vet jag, för jag har sammanställt det utfrån
erfarenheter jag samlat på mig sedan 1994, då programmet startade.
Dokumentet är ”levande” i den bemärkelse att jag för varje år tillför
ytterligare avsnitt och delar samtidigt som jag korrigerar det befintliga.
Därför kan jag som vanligt stolt annonsera att årets utgåva är ”bättre än
någonsin”, ”ännu mer läsvärd” samt dessutom ”ännu rikare illustrerad med
bilder än tidigare” Efter 20 år finns den som både digital- och utskriftsutgåva. En mängd av bilderna i den digitala versionen är även "knappar"
som leder till kul eller intressanta länkar!
© Ivar Inkapööl 2015.09.08
Designingenjörer, åk 1, ht15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Kontaktlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Lathund över skiss och perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Skissa grundformer och enkla geometrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Syftet med modellbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Att arbeta med kartong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Muntligt framställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Designprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Projektplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Hjärnan arbetar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Checklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Diagrammen arbetar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Kognitionsvetenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Undersökningsmetodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Formlära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Färglära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Biomimik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Modellbyggnad i Verkstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Beskrivningar av skum- och blockmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Beskrivningar av skivmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
Beskrivningar av andra modellbyggmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Polymerer; en kort beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Grafiska regler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
InDesign . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
Photoshop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Grafiskt framställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
Varumärket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64
Monös Katekes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
Kursmoment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Obligatorisk kurslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
Rekommenderad referens och kurslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
3
Det
som gör en designingenjör
1) Fråga, var nyfiken, engagerad och ta initiativ! Skolan och utbildningen kan
ge stöd, sammanhang och möjligheter, men du måste själv ta dom tillvara!
2) Hjälp till! Ni ska som klass och grupp vara varandra behjälpliga, såväl i arbetet
på skolan som utanför den. Alla vinner! Att förklara är att själv förstå.
3) Hitta omvägar! Att skrivaren, högskolan eller bensinpumpen inte funkar är
normalt – omvärlden fungerar i princip ingenstans. Att finna vägar runt är att
vara kreativ och det är DU som blir vinnaren.
4) Dokumentera! Och gör det snyggt! Dokumentation och presentation av era
arbeten kan vara viktigare än arbetena i sig.
Hur Designkunskapen funkar:
Undervisningen i designkunskapen är till mycket stor del problembaserad och handgriplig
med skisspennor, lera, lim och kartong, skumplaster och de möjligheter verkstaden kan
erbjuda. Med hjälp av uppgifter som belyser teknikerna och lär ut hur verktygen används
går undervisningen ut på att successivt ge en allt bredare kunskap i ämnet. Varje ny uppgift
innehåller nya förutsättningar som det skall tas hänsyn till.
De första uppgifternas syfte är att öppna för kreativt tänkande där ”det-kan-man-ju-integöra” inte skall finnas. Att beskriva form och gestaltning i ord tar redan här sin början,
uppgifternas komplexitet växer därefter för varje nytt projekt och ”ryggsäcken blir större”.
De till en börjar mycket lekfulla projekten, övergår mot slutet av designkunskapen till att
bli ett mer realistiskt projekt med ett verkligt hanteringsproblem.
Att vistas i samma värld och miljö som sina likar stimulerar kreativiteten. Försök därför att
arbeta huvudsakligen på HiS och inte hemifrån. Det är viktigt att dela med sig, och hjälpa
varandra, ingen blir sämre – alla blir bättre! Detta är det som skall vara ledstjärnan för er
designingenjörer!
Uppstår problem eller hinder – lös dom! Tag reda på saker på egen hand eller fråga mig,
Förvissa er att ni begriper vad som ska göras. Kom inte till redovisningen och säg att ni inte
visste, eller att det var någon annan som trodde att något var på annat vis. Produktutveckling är i mycket liktydigt med problemlösning. Använd er fantasi, det är den som är er största
tillgång och det är den ni skall utveckla här.
Den schemalagda tiden är begränsad, närvaro vid dessa tillfällen är viktigt och därför obligatorisk. Planera – kom i tid – och gå aldrig utan att säga till. Schemalagd tid är alltså att
betrakta på samma sätt som vilket annan överenskommen tid som helst till exempel med någon
vän. Om ni får förhinder – maila, sänd ett sms eller ring.
Delar av arbetet genomförs med handledning, men räkna med att göra huvuddelen på egen
hand och till stor del på icke schemalagd tid.
Era egna insatser och initiativ är avgörande för vad ni får med er härifrån!
Schemat får alltid vissa förändringar under pågående termin, så håll koll på "Time Edit"
och läs er e-post!
Uppgifterna avslutas ofta med muntliga presentationer inför klassen. Dessa är mycket viktiga.
Vid presentationtillfället ges viss feedback. Avsikten är att förmedla konstruktiv kritik (även
om det kan vara svårt att uppleva den som annat än orättfärdig när den drabbar), det känns
nervöst för alla till en början. Bästa vaccinet är att vara väl förberedd och medveten om att
det är för att lära sig, och att man har nästan tre år till på sig innan man är färdig designingenjör. Ifall presentationer upplevs som mycket tyngande av någon, meddela mig i god tid.
Att kunna formulera sina idéer och att ha ett bra presentationsmaterial är en grundbult.
Att kunna analysera form och beskriva den är spännande och hör till de färdigheter en
designingenjör ska ha.
Iakttag att kvalieten på presentationsmaterialet är lika viktigt som det ni presenterar! Inramningen ger trovärdighet och kan både hjälpa och stjälpa. Inte minst av den anledningen
kommer ni att ha ett litet moment med grafisk formgivning under terminen.
Resultatet av kursen blir inte betyg, utan de projekt ni genomför, därför vill jag understryka
vikten av att ni dokumenterar era arbeten. Modeller går inte alltid att spara, men fotografier
gör, utnyttja möjligheterna att fotografera på skolan.
Högskolans bibliotek har en icke ringa bokskatt i ämnet design som jag varmt vill rekommendera, det finns här även en rad tidskrifter där det dagsaktuella i ämnet design behandlas,
till exempel den svenska tidningen Form, en tysk tidning som också heter Form, en annan
tysk tidning som heter Design Report, den engelska tidningen Blueprint, amerikanska I.D.
(sedan 2010 kommer dock inte nya nummer av I.D.) och den japanska designtidskriften Axis.
I Auto & Design finns läckra bilrenderingar och i Ny Teknik följer ni både teknik och design
i ”nyhetstidningsform”. Glöm inte att utnyttja arkivet med äldre tidningar för inspiration.
Har ni egna litterära tips på något ni tycker saknas är ni välkomna att vidarebefordra dom
till kursansvarig.
Min målsättning är att kursen genomsyras av ett kreativt, estetiskt och humanistiskt tänkande. Detta skall sedan prägla även andra arbeten och projekt, såväl i skolan, som senare,
även i yrkeslivet.
5
Utnyttja den resurs som HiS
biblioteket är!
Lathund över skiss och perspektiv
Varför skissa?
Alla kan ... inte skissa. Förutsättningarna att lära sig är emellertid
ungefär samma som att lära sig att skriva. I princip kan alla lära
sig det. Precis som att vissa kan öva upp en snyggare handstil, kan
andra öva upp en tjusigare skissteknik, det är bra, men grund­
syftet är att kunna kommunicera med pennan. Det blir då ett nytt
verktyg i arsenalen för att generera idéer, förmedla och presentera
dem. Dessutom blir det roligare på föreläsningar som inte skulle
engagerat dig annars ... och du får garanterad uppskattan och
respekt av dina nära och kära förutom kollegor och uppdrags­
givare.
Verktygslådan
Övning 1) Rita punkter och dra
streck från punkt till punkt med
"snabba" streck.
Skissande och rutat papper, linjaler och miniräknare hör inte ihop.
De verktygen använder man i matematik. Vid skissande gäller
pennor – av alla slag, gärna med olika färger och kvaliteter, enkelt
vitt, olinjerat papper och möjligen suddigum. Hardcoreskissarna
tycker att bara icke suddbara pennor ska användas, men här är
undertecknad lite mer fri. Linjal kan användas för att dra upp
perspektivlinjer, men till detta kan man lika gärna trippelvika ett
A3-papper. Gott med arbetsutrymme och en bekväm arbetsposition är viktigt. Ändra arbetsposition när du ritar så det alltid är
bekvämt, det innebär att du också roterar pappret när du ritar. För
dom flesta är det enklast att dra raka linjer i mer horisontell än
vertikal riktning. Även ellipser är för många enklare att utföra med
det avlånga liggande mer horisontellt än vertikalt.
Grunder för att komma igång
Tänk på att perspektivets
"dramatik" påverkar upplevelsen
av ett objekts storlek, kuben
nedan kanske snarare uppfattas
som ett stort betongblock i
helikopterperspektiv än en liten
tärning.
Skissande kräver rimlig motorik, viss observationsförmåga, och
basal förståelse för perspektivets regelverk. Motorik kommer
genom övning, observation genom ett plötsligt behov för det och
perspektivet går att lära sig med mycket ringa ansträngning. Det
kan faktiskt vara en av de saker som ger en ordentlig kick genom
att utdelningen av insatsen är så oproportionellt stor!
Illustrationen nedan visar 3-punktsperspektivet på en kub. Kan
man rita en kub i perspektiv så har man nyckeln till att kunna rita
det mesta vi har omkring oss.
Reglerna för detta perspektiv är: en horisontlinje, två horisontpunkter, en tredje punkt för vertikala linjer.
Sedan är det bara att peppra linjer och
"hitta kuben" bland dessa linjer. Undviker man bara att ha vinklar som är
brantare än 90° blir perspektivet riktigt!
Det här innebär alltså att man kan
rita linjer lite varstans i kuben och "ta
delar ur den" för att kanske skapa en
stol eller ett bord i trepunktsperspektiv. Med samma perspektivpunkter
kan man även – till sin stora glädje –
upptäcka att objekt kommer att kunna
förhålla sig riktigt till varandra.
6
Skissa grundformer och enkla geometrier
Att öva
Rita vad som helst, klottra och försök att se vad det är för något du ser
framför dig ... rita sedan vidare på det! Att rita "fel" och få idéer ur det är
en fantastik kreativitetsmetod. Misstag och missförstånd har lett till stora
uppfinningar tidigare också.
Två metodiska, banala, men bra, övningar för den entusiastiske är
1) Rita två punkter på ett papper och försök att dra ett rakt streck emellan
dom. Gör om och gör om!
2) Rita en cirkel (kanske med ett tomt vattenglas som mall) och försök följa
linjerna varv efter varv.
Placering av flera objekt i
samma perspektiv.
Kuben som grund för allt
Med kuben och perspektivet som hjälp kan de flesta andra volymer
skapas. Rätblocket (utdragen, sammantryckt kub) går att hitta nästan
genast. Andra geometriska former som cylindern eller konen kan efter
viss övning ritas med hjälp av kuben.
Även organiska former kan ha kuben som stöd. En människa kan,
som här illustreras, också byggas upp i kuber. Det ger bra hjälp för att
kontrollera att proportioner blivit något sånär riktiga, men visar även
delningar och placering av leder.
Ur kuben kan man knåpa det mesta
i formväg – och därigenom också få
stöd till att perspektivet stämmer.
Proportionerna av en människa med kvadrater. Med denna grund är det
lättare att rita vidare; hänga på "kött", kläder och accessoarer.
Linjer
Med linjen kan det viktiga understrykas. En kraftig konturlinje förtydligar det som ska framhävas. Genom att förstärka konturlinjen på objektets nederdel skapas dessutom en känsla av tyngd eller skugga mot
underlaget.
En volyms form kan förklaras med ett fåtal gridlinjer som alternativ till
att göra skuggningar.
7
Människans hjärna vill hela
tiden fylla i, så med ett fåtal
linjer på en fantasiform ser vi
lätt volymer födas. Det här är
en kul och tacksam övning
att göra – i bokmarginaler till
exempel.
Syftet med modellbyggnad
Skiss?
Att bygga modell är ett överlägset sätt att beskriva form och/eller
funktion. Syftet kan vara att i slutändan visa en tänkt produkt för
en uppdragsgivare eller beslutsgrupp. En presentationsmodell, med
hög slutfinish, är det närmsta den tänkta produkten man kan nå. En
produkt som gestaltas som en tredimensionell datorgenererad bild
går inte att hålla i. Skillnaden är väsentlig – det skiljer på flera av våra
sinnen, och det är dom som är beslutsgrundande!
En styrpulpet för en undervattensrobot
provas fram med kartong, skivat
smältlim och små cylindriska
metallploppar ur IKEAs Billybokhylla.
En del av den enorma mängd
arbetsmodeller som användes vid
ett separatorutvecklingsprojekt.
Dessa modeller av kartong,
papp och elrör kompletterades
sedemera med datorgenererade
bilder för slutpresentationerna.
Ståltråd, lödtenn och maskeringstejp.
Ett mycket snabbt och enkelt sätt att
leka fram idéer.
Modell eller prototyp?
Modellen är användbar i produktutvecklingsprocessen redan från
början. Grova skisser i kartong eller lätta skummaterial är ett bra
komplement till skissblocket vid idégenereringen. Sådana modeller
kan fungera som diskussionsunderlag och kan vara till hjälp vid tidiga
gallringar. Den typen av modell skulle man kunna kalla för arbetsmodell eller skissmodell, även ordet mock-up kan vara tillämpbart här.
Att beskriva en funktion med ord kan vara svårt. Med hjälp av en
enkel modell kan man förklara och få synpunkter tillbaka. En modell
går att känna på och med vissa modeller kan ibland även enklare
användarstudier genomföras. Den typen av modell kan benämnas
funktionsmodell eller också mock-up, som ju betyder att den är enkelt
och snabbt uppbyggd, gärna av enkla material.
En presentationsmodell bör efterlikna en slutgiltig produkt, men kan
sakna dess funktionalitet. En modell som både liknar och fungerar
som ett tänkt slutresultat kan kallas prototyp. Prototypen (Functional
Prototype) kan till exempel användas för kundutvärderingar. Inför
industriell produktion görs slutligen en "noll-serie" där även tillverkningsprocessen sker som hos den tänkta slutgiltiga produkten,
för att få en ultimat verifikation.
Generella förberedelser:
Finishkrav är viktigt att vara medveten om då modellbygge tar tid i
anspråk. Grova ”mock-uper” kan – och skall – vara grovt och snabbt
byggda. Modeller med högre finishambitioner tar emellertid tre gånger
så lång tid att bygga – som man trodde!
För snabba och enklare volymstudier är kartong, papper, lera ("Proffslera", eller Plastelina), lätta skummaterial (Styrofoam eller "Rosa
skum") eller ståltråd lämpliga val. Med lödkolv och lödtenn går det
att enkelt bygga och även enkelt förändra trådmodeller.
För alla modeller gäller att en jämn kvalité är viktig! Finishambitioner
som inte kan genomföras konsekvent är bortkastade.
Skalan behöver inte alltid vara 1:1. Ibland kan det räcka med att den
väsentliga delen är i full skala, medan en kompletterande modell i
mindre skala kan fungera som en ”översiktskarta”.
Bygger man inte i full skala bör man bygga i mindre än halv skala.
Risken att betraktaren tolkar in objektet som om det ändå vore i full
skala är annars överhängande. "Oj vilken liten ...."
Ibland kan en figur, eller siluett av en människa i samma skala som
en förminskad modell, fungera som hjälp för betraktaren. Precis på
samma sätt som man i bild ibland placerar ut en tändsticksask.
8
Kartong är ett för alla tillgängligt modellbyggnadsmaterial som varken
kräver verkstadsresurser, eller fet plånbok. Följande avsnitt tar kortfattat
upp hur man skär, bearbetar och sammanfogar olika kartongtyper och ger
ytterligare en del matnyttiga tips.
Att arbeta med kartong
Greppet ser ut såhär!
Att bygga pappmodell
Modeller är förträffliga för att skapa, utveckla och förmedla idéer, former,
och funktioner (rörliga delar). Ett bra modellmaterial att börja med är
kartong. Allt som behövs för detta är en linjal med stålkant, en skalpell,
vitlim och en skärmatta. Övning ger färdighet och en uppfattning om vad
som är möjligt att utföra i kartong och på vilket sätt. Nedan följer de mest
fundamentala tipsen för att bearbeta materialet.
Konsten att skära med skalpell
Skalpellen är ett otroligt vasst instrument. Bladet är starkt och flexibelt –
men tunt – vilket medför att det ändå kan brytas av vid snedbelastning.
Bladet måste därför hållas så det inte sviktar vid skärning. Det enklaste
sättet att göra detta är att ge bladet ett stöd med långfingret så långt ned
att fingret nästan vidrör skärytan. Detta ger en god kontroll av verktyget.
Att skissa ner en konstruktionslösning innan arbetet med att mäta
och skära påbörjas är alltid en tidsbesparning.
9
Kartong är ett relativt billigt material.
Förvisso kanske inte alltid så
bestående ...
[fig.1]
Hörn görs med att skurna anvisningar.
Förstärkningar, eller reparationer av
oavsiktliga genomskärningar repareras
enkelt med nya "beslag".
Trycket bör inte vara för hårt, hellre skall man skära i samma spår flera
gånger. Om möjligt, bör man göra hela snittets längd i ett sammanhängande
drag. Därför är en tillräckligt lång linjal ett viktigt hjälpmedel.
Rör dig och flytta arbetsstycket! För ett bra resultat behövs en bekväm och
stadig arbetsställning. Bara då kan man ha kontroll över vinkel och kraft
när man skär. Normalt skär man helst i 90° vinkel mot anläggningsytan.
Vinkeln i längsled anpassas lämpligen efter bladtyp och ergonomisk
bekvämlighet.
En vass skalpell är en förutsättning för ett gott resultat. Papper innehåller
substanser som snabbt gör det vassa skalpellbladet slött. Så fort ett orent
snitt (ytan ser en aning riven ut) uppstår bör bladet bytas ut.
Rena händer är viktigt då man måste kunna trycka kartongen hårt mot
underlaget vid skärning och kartongen inte kan rengöras. Se även till att
arbetsytorna; skärmattan, linjalen och bordet, är rena.
Underlaget är viktigt såväl för skalpellen som för kartongen. En skärmatta
sliter inte på egg eller spets och är "självläkande", vilket innebär att den
inte får spår i sig. Gamla snitt i tex masoniteunderlag kan annars styra
skalpellen snett.
Skär alltid mot en linjal med stålkant! Att skära mot en plastlinjal leder
oundvikligen förr eller senare att linjalen blir förstörd. Tvärstopp i plasten
innebär även en avsevärt högre olycksrisk.
Att planera en kartongmodell
[fig.2]
Att dölja hörn är enkelt och ger en
stor kvalitetshöjning av modellen.
Skissa det som skall byggas. Skissa sedan delarna eller utbredningen. Med
det som underlag är det lättare att göra ritningarna. Ritningar i 1:1 är mycket
bra då de många gånger kan användas direkt som mall. Att markera med
skalpellspetsen eller nålstick genom ritningen gör att man kan undvika
pennstreck. Om man suddar bort blyertsstreck så syns suddets "polering"
av ytan. Använd därför pennmarkeringar endast på "baksidor".
Uppstår det konstruktionproblem är det en bra idé att prova med en
liten grovt tillyxad modell i "tändsticksasksstorlek" istället för att räkna
sig blodig. Vissa svåra vinklar kan ibland lösas först under den slutgiltiga
konstruktionen då angränsande delar redan är fixerade.
Vanliga kartongtyper är vit kartong i ca 1 mm och 2 mm samt Kapalätt i
3 mm eller 5 mm, Kapalätt är en sandwichkonstruktion med tunt papper
på ömse sidor av en skumplastkärna. Planera vilken tjocklek som passar
vilka delar bäst. Viktigt är att vara medveten om att även göra tjockleken
skalenlig.
Att bearbeta kartong
[fig.3]
Hårt, hårt – sträck mycket, och böj
lite. Tålamod och styrka behövs.
Det går att göra runda hål, att böja och att vika kartong, men det måste
göras utifrån materialets egna begränsningar. Att skapa struktur går också
bra, genom att ritsa eller genom tryck påverka materialet. Små åthävor på
vita ytor skapar förvånansvärt starka skuggeffekter.
Runda hål i tunn kartong kan göras med ett cirkelskärverktyg som fungerar
ungefär som en passare. Kapalätt är för tjockt för att det ska bli snyggt.
Istället "sågar" man sig igenom materialet. Ett tunt blad och skalpellen i
90° vinkel mot materialet ger ett förträffligt resultat. Med fördel kan en
remsa papper limmas över snittet för att täcka skumkanten, detta gäller
givetvis alla former av öppningar i Kapa.
10
Att göra hörn i kartong är många gånger enklast om man inte skär igenom
kartongen, utan endast skär en anvisning som man därefter försiktigt bräcker
upp [t.v, fig.1]. Tänk på att snittet kommer att bilda utsidan av hörnet. I
Kapa kan man skära bort 3, alternativt 5 mm av kanten som skall bli hörn
på så vis att man skär igenom det första pappersskiktet och skummet. Kvar
blir en lite papper som kommer att dölja hörnet [fig.2].
För att göra hörn med radie i kartong måste kartongen bearbetas [fig.3].
Två varianter är tillrådliga. Att ritsa eller att bearbeta materialet mot tex en
bordskant. Effekten av att bearbeta mot bordskant är densamma som att
göra krulliga presentsnören med eggen på en sax. Stycket måste behandlas under hårt "drag" och med varsam ökning av böjningen för att inte
bli veckigt. Att ritsa gör man genom att dra regelbundna försiktiga snitt i
materialet över den yta som skall böjas. Denna metod kan användas för
såväl kartong som Kapa. Viktigt för ett bra utseende är att snitten är parallella, regelbundna och lagom täta, att göra tätare snitt än 3-4 mm blir sällan
bra då det då är svårt att få dom att "öppna sig" jämnt. Med Kapa kan man
också göra en helt obruten ytterradie genom att skära bort pappersskiktet
på insidan av radien, skummet går att ”böja”! Om innerradierna ska synas
bör en kortare pappersremsa limmas tillbaka dit. [fig.4]
För att få liv och struktur i ytan finns många sätt. Gles panel i Kapa kan
exempelvis skapas genom att skära igenom det övre papperskiktet med
två parallella snitt, ha ca 2 mm avstånd mellan snitten som skall bilda spår
[fig.5]. Vänd därefter skalpellen och pressa med baksidan ned materialet.
Allt möjligt upptänkligt kan användas som mallar att pressa med; muttrar,
burkar, bestick etc.
[fig.4]
Mjuka radier på kapakartong
görs genom att avlägsna papp på
radiens insida.
Att limma och foga
Vitlim, vanligt trälim, som gärna späs ut med en aning vatten är det bästa
limmet. (För att arbeta stort, snabbt och grovt fungerar även smältlim
för kartong). Planera limningen; behöver stycket torka under press? För
att fixera stycket kan förutom tyngder även nålar eller ickepermanent
tejp användas. (Tejpen kan ibland lämna en kladdig yta efter sig då den
avlägsnats). Även Cyanolitlim kan vara en lösning, när en snabb och stark
fog behövs. För att foga tunn kartong kant i kant är det tillrådligt att göra
små "beslag av kartong" [fig.1] med samma metod som hörntillverkning
i kartong beskrivs ovan, alltså att skära anvisningar, eller ritsar. Beslagen
limmas därefter på insidan av konstruktionen.
[fig.5]
En slät vit yta får mycket liv genom
bara lite skuggverkan. Utnyttja detta!
Att komplettera med andra material
Delar och detaljer som exempelvis stavar kan göras i kartong, men också
av tex trä eller plast. Används "främmande" material för att komplettera
en modell är det lämpligt att de målas vita, förslagsvis med matt sprayfärg,
alternativt "kläs" de med vitt papper.
Vit kartong fungerar bra som det är för visa form och kartongen i sig lämpar
sig inte heller för färgläggning på grund av papprets egenskaper. Återstår
att applicera färgat papper, eller folie, om färgsättning känns nödvändigt.
Då vitlim bär mycket fukt kan den få en modell att vrida sig. Spraylim kan
därför fungera bättre för att limma sådana större plana ytor.
Ibland kan man vilja redovisa glas som material. För detta syfte fungerar
transparent OH film alldeles utmärkt. Även tunn transparent PET eller
Akryl gör sig bra.
11
[fig.5]
Hål i Kapa görs med skalpellen
som "sticksåg".
Presentationsteknik
Att kunna presentera sitt arbete är lika viktigt som arbetet självt. Här finns
möjligheten att få full uppmärksamhet, förklara det som inte syns, presentera
idéer och visioner. Du kan skapa trovärdighet för såväl dig som din produkt,
och få respons på allt ditt arbete.
De flesta som inte har lång erfarenhet i att presentera kan känna ett visst obehag
inför uppgiften, men med lite tips, mycket förberedelse och lagom övning kan
presentationen istället bli ett positivt creschendo på arbetsprocessen.
Muntligt framställande
Budskapet måste anpassas
till mottagaren
Vykortsstora stödanteckningar;
Tre stödrubriker per numrerat kort.
Förbered och strukturera
• Glöm aldrig att berätta om det mest självklara! Vem du är, vad du ska visa
och varför du kommer att tala.
• Tänk på vem du talar till, tänk att det är dessa personer som är ditt huvudintresse och det är till dem du skall överföra din energi och entusiasm. Välj
det du skall förmedla utifrån din målgrupp, vad förväntar dom sig att höra
från dig? Information i sig är meningslös.
• Koncentrera dig kring några huvudpunkter, bygg sedan på resonemanget
vid förberedelsen. Ha argument. Skapa ett antal "därför".
• ”Bilder” är lättare att minnas än ord. Bilder där det finns en händelse eller
ett samspel fungerar allra bäst.
• Var inte rädd för nervositeten, den är bra om den inte är för stark. Tag tre
djupa andetag och ruska på axlar och armar innan du börjar. (fast kanske
helst inte inför auditoriet…)
All kommunikation sker på ”mottagarens villkor”.
Istället för att bara visa bilder kan man
bland förhöja en presentation med
något mer spektakulärt;
så varför inte servera muffins
– om man presenterar en spislucka?
Att avväga det som sägs är konst.
• Det första intrycket bestämmer hur fortsättningen på ditt anförande kommer
att uppfattas. Det gäller också hur du är klädd och hur du presenterar dig
innan du börjar.
• Använd gärna anteckningar, men försök låta bli att läsa alltför långa stycken
innantill. De bästa anteckningarna är stödord på små (t.ex A6) kort eller
lappar. Anteckningarna bör vara mera skyddsnät än manus.
• Vänta tills auditoriet är koncentrerat innan du börjar tala.
• Öppna anförandet med en avstamp. Berätta gärna målande om en händelse
eller gör ett kittlande påstående. Uppmana eller fråga.
• Skapa ett förtroendefullt intryck. Sök ögonkontakt med samtliga i auditoriet
under föreläsningens gång. Tala inte till golvet!
• Var personlig och bjud på dig själv.
• Tala ett enkelt språk. Svåra ord bygger murar mellan föreläsaren och dom
som inte förstår ordens innebörd.
• Använd inte gutturala ljud som: eee, õõõ, äää. Undvik uttryck som "va, vet
du alltså" och och!
• Frasera, variera hastighet och volym.
• Stå gärna upp och rör dig, men helst inte så att publiken ser ut att titta på en
pingismatch. Fippla inte med pennor eller vad du kan tänkas hålla i handen,
men gestikulera gärna och utnyttja kroppsspråket.
12
• "Ställ inte skiten i fönstret"– Visa det bästa du har och inte bristerna i det.
Ursäkta vare sig dig eller din produkt.
• Dramatisera budskapet. Gör jämförelser; hur var det före, hur blev det efter?
Peka på ett problem – visa lösningar på detta. Visa produkten i användning.
Var noga med att alla ser det du presenterar. Håll upp det du presenterar.
• Använd aktualiteter att associera kring, analogier, kända miljöer och personer. Hjälp åhörarna att själv föreställa sig (skapa bilder)
• Humor är bra då den uppkommer spontant i relationen mellan talaren och
auditoriet. Undvik anekdoter – det kan bli förvånansvärt tyst.
• Undvik negativa omdömen eller förlöjliganden om andra eller andras produkter. Din trovärdighet är större om du respekterar jämförbara produkter
eller konkurrenter.
• Runda av med en sammanfattning av det du sagt. En vision om framtiden
är också fint.
• Den effektiva talaren slutar i tid… Ha gärna ett eller tidtagarur till hands
att snegla på. Det kan vara bättre att korta av och "klippa bort" delar än att
gå över den förväntade tiden.
• Effekten av det du sagt uppstår genom återkoppling. Du har fått någon att
göra något, tro något eller bli något!
Du får aldrig en andra chans att
göra ett första intryck!
Argumenten
70% av människan är emotionell! Rationella argument såsom nytta, säkerhet,
ergonomi och miljö "träffar" bara 30% av målgruppen. De mer irrationella,
nästan onämnbara argumenten status, estetik, sensualitet och fåfänga träffar
djupare…
Heinz Goldman, marknadsföringsexpert, säger: "What at first sight can look
like a rational decision is often an emotional reaction covered by rational
explanations".
Aristoteles visste redan 350 f.kr att
de rationella argument vi använder
är mest till att förklara ett emotionellt
handlande;”Ingenting är i intellektet
som först inte varit i sinnena.”
Och vad gick fram?
Några nedslående men inte desto mindre viktiga fakta kring detta, värda att
beakta.
• Vi talar c:a 125 ord per minut – hjärnan arbetar med 4 - 500 ord per minut.
Alltså blir det en massa tid över för åhöraren att fylla med funderingar …
om andra saker.
• Ungefär 10% av det du säger stannar kvar hos åhöraren. Det som blir kvar är
det klart tänkta och enkelt formulerade och kanske några "bilder". I början
och i slutet av presentationen är uppmärksamheten som störst. Därför kan
det vara tillrådligt att börja med att berätta vad man kommer att berätta,
och sluta med att sammanfatta det man sagt.
Målgrupp
I ett företag kan du dela upp målgruppen utifrån befattning och informell
position till exempelvis: initiativtagare, påverkare, beslutsfattare, etc. I konsumentgruppen kan tänkbara uppdelningar göras utifrån: kön, ålder, utbildning,
inkomst, intressen, boende, livsstil, social tillhörighet, etc.
Det finns mycket som kan
trassla till en presentation, men
att kolla tekniken; att projektorn
funkar, usbminnet har hela filer,
eventuellt ljud hörs mm. innan
presentationen ger en trygg start.
Inspireras av bra talare!
TED-talen är i det närmsta
kvalitetsgaranterade.
13
En lathund för designprojekt
Industridesign är en verktygslåda av metoder och arbetsprocesser som ska
leda fram till ett förslag på hur ett problem ska lösas. Mycket är gemensamt med all produktutveckling för industriell tillverkning – oavsett om
det är en konstruktör eller industridesigner som styr – men det finns också
skillnader... Vilka dessa är bör en designingenjör känna till.
Designprocessen
Arbetsplatsstudie och intervju med
funktionsmodell av "Gravity Clamp".
Examensarbete av Agne Svedberg.
Tillverkningstekniker kan vara
förutsättningar i designprojekt.
Här; Laserskärning av textilier på
Fiam i Italien.
Även om ett projekt bedrivs ensamt bör det präglas av kontakter med
omvärlden. Förundersökningar, kontakter med sakkunniga, studier på
plats, intervjuer med användare, och naturligtvis också informationsinsamlande på till exempel internet. Analyser av underlag och tolkningar
och diskussioner om detta görs med fördel tillsammans med partner,
handledare eller uppdragsgivaren.
Med god bakgrundskunskap kan man kasta sig in i idégenereringsfasen.
Tips på metoder som innebär att man försöker systematisera sitt spånande
finns väl beskrivna i kompendiet; till exempel brainstorming, scenarion,
idésporrar samt matriser för att klämma ut alla möjligheter.
Skisser, modeller (och eventuellt ritningar) kommer till användning för att
kommunicera, diskutera och pröva idéers bärkraft. Just den här är biten
är både kul och en viktig del av yrkesidentiteten för en designer!
Designarbetet bör innefatta viss kännedom om, och uppfattning av konstruktion samt material. Även viss kännedom om möjliga tillverkningsmetoder är nödvändig.
Förutsättningarna för ett designprojekt är delvis låsta av omvärlden och
delvis påverkbara – detta står givetvis i direkt förbindelse med slutresultatet. Även företagsstrategin – vart man vill nå med produkten bör
stå klart. Designern och beställaren ska kunna se och vara överens om
förutsättningarna och i vilken utsträckning de kan påverkas.
En bra design tillför produkten mer än beställaren förväntat sig och tar
hänsyn till användarens behov även om beställaren inte kunnat formulerat
dom. Ergonomin, arbetsmiljön, samt produktens semiotik som ska vara
självklara inslag där det är möjligt. En bra design tar också hänsyn till en
produkts hela livscykel och inte bara det normala bruket; tillverkning,
montering, förpackning, service och destruktion.
Uppdragsgivaren
Beställaren/köparen har också ett ”ansvar” för att projektet ska lyckas.
Kännedom om produktens nytta, affärsmöjligheter, positionering och
marknad ligger på dennes bord, vem är köpare, vem är användare? Här
finns viktiga erfarenheter och kunskaper. Ekonomiska ramar och en kalkyl
bör komma från beställaren, en designer som arbetar utan detta underlag
kommer svårligen att kunna lyckas. Och det är beställaren som i slutändan
är den som kommer att sparka bakut...
En kompetent köpare är en god jordmån i ett projekt! Den vet att tilldela ett
projekt resurser som ökar sannolikheten för ett bra resultat. En förundersökning kostar både tid och pengar, men det är lite som en husgrund...
Resurser i form av kontakter både inom och utom firman kan vara mycket
betydelsefulla. Täta avstämningar och kontakter, för att inte glida iväg på
vägen till målet – eller för att kunna ändra mål! Tidiga insikter kan göra
att man ställer om siktet.
14
Resurser för belysande, eller bekräftande, tester måste hinnas göras innan
produktionsstart, så blir det inte alltid ... Avslutet kan innebära justeringar,
och viktiga framtida erfarenheter för bägge parter. Samarbetet bör inte
vara avslutat förrän alla justeringar hunnit göras då ju även dessa kan
påverka designen.
Arbetsplaneringen
Här – som i alla projekt – finns nedanstående huvudrubriker att börja
trockla kring. Gärna på Japanskt vis, alltså genom att börja med slutet!
• målet definieras, för att vara överens om vad vill man uppnå.
• vägen dit – med vilka resurser; materiella och personella, och metoder
ska det göras.
• tidsramarna, uppdelade i etappmål, för att kunna kontrolleras och justeras.
Avstämning utanför prototypverkstaden
Upplägget
Ett projekt kan grovt vara uppdelad i nedanstående punkter:
• uppstart – disposition, brief
• infoinsamling & analys
• koncept & idéframtagning – beskrivningar, modeller och skisser
• bearbetning – fullgott beslutsunderlag
• uppföljning – detaljjustering
Projektarbete, planering och några verktyg för detta finns beskrivet på
förljande uppslag.
Bra läsning om Produktutveckling och Designprocess
"Design i Fokus för Produktutveckling" vill skapa en förståelse för att design
är en helhet och inte ett ytligt skal. Hur går man tillväga i designarbetet
och vilka förutsättningar påverkar hur det blir? Stor vikt har lagts vid att
täcka in hela bredden av faktorer och metoder inom design.
Praktiska exempel, arbetsplanering och designhistoria. Verktyg; bl a funktionsanalys, kravspec, olika kreativa metoder och visualisering. Administrativa rutiner, betalningsformer och immaterialrätt finns också med.
Den andra halvan av boken beskriver alla de olika faktorer som påverkar
produktens utformning. Brukaraspekter tas upp som produktsemantik,
ergonomi och ekologiska krav. Företagets syn på design i produktutvecklingen kommer in och förhållandet till marknad, konstruktion och
tillverkning. Övergripande frågor som designerns roll i samhället och etik
i arbetet avslutar boken.
15
Förr i världen hade konstruktörer
och designers vita rockar, inte svarta
polotröjor och smala polisonger, som
idag.
Design i Fokus för Produktutveckling:
varför ser saker ut som de gör?
Kenneth Österlin.
Liber Förlag ISBN 47-06535-4.
Mål
Kvalitet
Resultat
Projektstart
Ett bra svar kräver en bra fråga. Rätt sätt att börja projektet är att ha frågorna framför sig, att ha förstått dom och kunna inrätta dom i en struktur.
Inte minst arbete i grupp kräver detta för att kunna ha samförstånd under
projektet och effektiv resurshantering. Siw Lundqvist och Leif Marcussons
bok Planera ditt projekt ligger till grund till följande tolkning.
Projekttriangel
Projektplanen
Namn, position
Presentation
Såhär skulle ett projekt
exempelvis kunna se ut
Vid projekt med fler delaktiga bör en ansvarsfördelning finnas. Lundquist/
Markusson beskriver en RACSI-matris som visar uppgifter och vilken roll
deltagare har i varje uppgift.
R; (Responsible) är utförandeansvarig. Endast en R per aktivitet.
A: (Accountable) har beslutanderätt och är den som R är ansvarig inför.
C: (Consulted) har kunskap, resurser/kapacitet som projektet behöver.
S: (Supportive) är en stödjande roll.
I: (Informed) ska informeras, men måste inte konsulteras.
Modellbygge
Att definiera mål är en
förutsättning för att driva projekt.
Projektansvar
Dokumentation
– Då spelar det
inte någon roll
vilken väg du tar.
Användartest
– Det vet jag inte.
Idégenerering
– Det beror på
vart du ska.
En produkt kan vara fysisk såväl som immateriell – som en tjänst eller
ett event. Oavsett vilket, är principerna för projektplaneringen samma.
Att bryta ner något till dess beståndsdelar kan hjälpa till att ge förståelse
och en överblick. Nedbrytningsverktygen Breakdown Structure är ett antal
verktyg som använder samma princip. PBS (Product Breakdown Structure)
och WBS (Work Breakdown Structure) är två av verktygen som belyser
produkt respektive arbete.
En grov PBS beskriver produktens utformning, funktioner och egenskaper.
Den kan vara en kravspecifikation som utvecklas och förändras under
projektets gång. Genom att som kravspecifikationen sträva efter att
använda mätbara parametrar kan man även utvärdera slutresultatet. Det
är ett bra underlag för att kommunicera med intressenter. Genom att veta
ett projekts beståndsdelar kan man lättare hitta vad som behöver göras.
WBS beskriver och bryter ner arbetet som ska utföras för att skapa produkten.
En del av arbetet är till exempel idégenerering vilket i sin tur får underrubriker som; Brainstorm, Idésporrar och morfologiska tabeller. WBSen
kan med fördel ritas upp som trädstruktur för att få en grafisk överblick.
Research
–Vilken väg
ska jag gå?
Nedbrytning
Tidsplanering
Resurser
Pengar
Koncept
Tid
gruppmedlem
Zara
S
S
S
S
S
R
S
R
gruppmedlem
Albert
S
R
S
S
R
S
R
S
gruppmedlem
Victor
R
S
R
R
S
S
S
S
Ivar
A
C
C
C
C
A
A
A
Sir Piiter Slim
I
–
–
–
–
I
I
I
uppdragsgivare
kund
16
Gantt
Gantt för projektet "Gravity Clamp" med etappmål.
Ett mer än hundra år gammalt sätt att få överblick skapades av Henry Gantt.
Det illustrerar grafiskt projektets aktiviteter och tidsdisposition samt kan
visa beroenden mellan dess olika delar. Aktiviteterna kan hämtas ur WBSen.
Horisontella stolpdiagram löper utmed en tidsaxel. Längden visar den
planerade arbetstiden för varje moment. Stolparnas inbördes placering
utmed tidsaxeln visar beroenden och start/stopp-tid för varje moment. Det
är också möjligt att koppla aktiviteterna utifrån dess förutsättningar: f-s
betyder att en aktivitet måste vara färdig för att en annan kan starta. s-f
betyder att en aktivitet måste starta för att en annan ska kunna bli färdig.
f-f betyder att aktiviteterna blir färdiga samtidigt och s-s samtidig start.
v. 7
3 veckor
v. 9
internt
v. 2
6 veckor
v. 7
v.10
3 veckor
v.12
v. 9
utredning
v. 6
4 veckor
5 veckor
v.13
v. 7
2 veckor
v. 8
v.12
3 veckor
v.16
externt
v. 8
1 vecka
tidig start
varaktigheten
tidigt slut
aktivitet
skriva
v.11
Planera ditt projekt – en handbok
Siw Lundqvist & Leif Marcusson
Förlag: Studentlitteratur AB
ISBN: 9789144079103
v.9
sent slut
spelrummet
sen start
PERT
Ett längre projekt, med en ordentligt gjord WBS, kan ligga till grund för
en PERT (Project Evaluation Review Technique). Här är syftet att få en
överblick över vad som kan göras parallellt och när delar av projekt
kan startas tidigast respektive senast (i exemplet i veckor). Den är en
metod som framför allt är skapt för mer komplexa projekt.
Kommunikation
InformationsMeddelande
källa
Sändare /
kodare
Sänd
signal
Brus
Det är hur viktigt som helst att man förstår varandra i ett projekt.
Bruskälla
Medvetenhet om varför missförstånd uppkommer visualiseras
av Claude Shannons matematiska kommunikationsmodell åt­
Bell från 1948, som har blivit en generell modell för mänsklig
kommunikation.
Det är en lång kedja, men just detta kan belysa faktorerna till mycket
missförstånd. Kommunikation påverkas av bruset i den fysiska, sociala
och kulturella miljön. Allt bearbetas utifrån mottagarens referensramar.
Sändare och mottagare ger alltså olika innebörd till ett meddelade. Om
sändaren är medveten om motagarens referensramar kan meddelandet
anpassas.
17
Mottagen
Signal
Mottagare /
avkodare
Meddelande
Destination
Modellen belyser hur många
"felkällor" ett meddelande kan ha.
Verktyg för kreativitet
Kreativitet är förmågan att kombinera olika kunskaper. Kreativitet är den
väsentliga faktorn bakom förändringar och framsteg. Idéer är något som
ständigt finns omkring oss alla. En del kan fånga dom intuitivt, till synes
utan ansträngning, men för oss andra krävs lite mer ansträngning.
Några metoder för att motverka tankevacuum, eller bekräfta idéers förträfflighet kommer att redovisas kortfattat här nedan. Verktygen spänner
från att vaska fram idéer till att verifiera att det verkligen var den bästa
idén man valde för att gå vidare.
Då kreativitet är något man kan öva, precis som annan fysisk verksamhet, är det bra att känna till hur hjärnan fungerar. Så först lite om våra
förutsättningar.
Hjärnan arbetar
Maurits Cornelis Escher, 1898-1972
Hjärnhalvorna
Lateralt tänkande kallas metoden den högra hjärnhalvan, idégeneratorn,
använder. Den är bra på att ta fram många olika idéer. Den bryr sig inte
om ifall det är logiskt bra eller dåliga idéer som kommer fram. Genom att
koncentrera sitt tänkande till den högra hjärnhalvan kan man försätta sig
i ett meditativt tillstånd där mängder av nya idéer skapas. Ofta sker detta
under en slags känsla av välbefinnande där tid och rum är väldigt diffust.
Detta praktiseras flitigt av konstnärer, musiker, uppfinnare med flera.
Vertikalt tänkande är den vänstra hjärnhalvans arbetssätt, den är kvalitetskontrollanten, som är dålig på att generera idéer men bra på att analysera
vilka idéer som är bra eller dåliga. Den vill hitta en lösning, den bästa.
Den kräver logiska förklaringar och letar efter fel och brister i hopp om
att vaska fram den mest optimala idén.
Detta tankesätt är oftast det dominerande i västvärlden men det blir ibland
extra påtagligt t ex hos vissa ingenjörer.
Vad sätter igång kreativiteten?
Medvetenhet
För att lära sig att tänka så effektivt som möjligt – att vara kreativ – så
underlättar det om man använder båda vertikalt och lateralt tänkande.
Kreativitetsövningar är ofta uppbyggda så att det laterala tänkandet stimuleras genom införandet av olika associationskällor eller fel. Detta gör
att det kommer fram idéer som det vertikala tänkandet inte skulle kunna
komma fram till. Därefter kan man ta hjälp av olika utvärderingsmetoder
som bestämmer vilket förslag som är det bästa.
För att komma fram till något som ingen kommit fram till tidigare så är
det troligt att det krävs en väg som ingen har använt tidigare. Därför är
det klokt att även söka lösningar utanför det mest uppenbara.
Personer som fått storartade idéer kan ofta inte berätta hur de gjorde för
att komma fram till idéerna. Det är vanligt att snilleblixtar dyker upp när
man minst anar, i duschen, i sömnen, i hissen på väg till mötet osv. För
att idéerna ska dyka upp så föregås de nästan alltid av bearbetning av ett
problem. Därefter fortsätter bearbetning av problemet i det undermedvetna.
18
Problemlösning
En förenklad bild av problemlösning kan vara: Problem – bearbetning
och idéarbete – inkubationstid – snilleblixt och inre övertygelse – presentation av lösning.
Problemlösning i verkligheten ser dock sällan ut så. Ofta är problemställaren inte på det klara med den verkliga kärnan till problemet. För att
hitta en bra lösning är det därför viktigt att även ifrågasätta problemet.
Exempel; Problem – ont i ryggen. Lösning – värkmedicin. Om vi försöker
utveckla problemet kanske det visar sig att problemet i själva verket ligger
i en dålig säng, felaktig arbetsställning eller för lite motion. Först därefter
går det att hitta en riktigt bra lösning till problemet.
På liknande sätt är det klokt att arbeta med produktutveckling. Problem
– kreativ utveckling av problemet – bearbetning och idéarbete – inkubationstid – snilleblixt och inre övertygelse – verifiering och urval – presentation av lösning.
För att krångla till det ytterligare så sker denna utveckling inte linjärt utan
ser mer ut som bollens väg under en fotbollsmatch. Där de olika spelarna
får symbolisera de olika delarna i utvecklingsprocessen. För att göra mål
krävs ofta en trasslig väg och stor envishet.
Skott i mål är en bra idé som löser problemet.
Vägen till målet är sällan rak.
Här ett Franskt taktiskt upplägg för
att skotta in bollen – lycka till!
Mångfald
Kvantiteten av idéer är det viktigaste i alla kreativitetsprocesser. Forcera
fram massor av idéer. Tar det stopp; associera, kombinera egenskaper och
ta hjälp av metoderna som finns här i kompendiet.
Kvaliteten kommer senare i processen, när urval ska göras. Därför ska
dumma, fåniga och ogenomförbara idéer alltid bejakas, det är dom som
för med sig guldkornen. Kritik och ifrågasättande stoppar idéflödet hos
alla deltagare i processen.
Att generera idéer i grupp ger möjligheten för någon annan att ta vid,
och kanske till och med genom att missförstå ett förslag få en snilleblixt.
Kombinationer är ett sätt att
forcera fram nya lösningar.
Inkubationen
Precis som man under begränsad tid kan forcera sig, kan total frånvaro av
tankar på frågeställningen plötsligt ge oväntade lösningar och svar. Att ta
ett bad, en promenad, sova på saken kan innebära att det plötsligt landar
en oväntad idé. Fånga upp den och gläd dig åt att något i huvudet arbetar
trots att du själv "tagit ledigt".
Allt som behövs är lite tid.
Två bra tips att ha med sig på väg till nästa sida:
Även fast en idé är uppenbart genial så är det lättare att få andra att tända
på idén om de görs delaktiga. ”not invented here syndromet” är inte bara
en klyscha.
Hjärnan är en muskel som behöver träning. Det är viktigt att försöka tänja
på gränserna och pressa sig hårt.
19
Vaskar man riktigt länge, hinner
skägget bli både långt och grått.
Brainstorm
Det är bara att sparka igång
hjärnan och minnas den enda
brainstormregeln som är: INGA Nej!
Den kanske mest välbekanta, och enklaste, metoden för att generera nya idéer är att i grupp kasta ur sig idéer utan att bli ifrågasatt.
Förutsättningarna är en informell, ostörd miljö, en sekreterare/ mötesledare med stort anteckningsblock, eller tavla, och mellan tre och åtta
deltagare. Tillvägagångssättet är att bli presenterad för ett problem, eller
uppgift, lossa bromsen och under cirka en halvtimme associera fritt, utan
”markkontakt” och absolut utan att något förslag ifrågasätts! En fördel är
om gruppens sammansättning är blandad, och att den inte bara består av
sakkunniga. Sekreteraren skriver upp samtliga förslag så att alla kan se
dom, detta fungerar som en motor för nya associationer.
”Sista kvarten, öka takten! ” –även i brainstormning fungerar spurten, och
mötessekreteraren ska under de sista, kanske fem, minuterna klämma ur
allt kvarvarande ur gruppen. Sikta mot hundra förslag!
När stormen bedarrat vaskar man guldet, nu är dialog tillåten och användbara förslag omhändertas för vidare behandling. Även om de mest förryckta idéerna inte längre kommer till användning, kan det ha varit just
dessa som genom vidare association lett vidare till den enklaste och mest
självklara lösningen!
En spridd vanföreställning är att man ska ha en back öl med vid en brainstorm. Det kan förvisso skapa festlig stämning, men sällan det ordnade
kaos en brainstorm bör vara.
Brainwriting, 6–3–5
"Sista kvarten – öka takten!"
I Brainstorming kan de sista hetsiga
minuterna generera guldkornen.
6 deltagare – 3 förslag – 5 minuter. Inför denna metod har man lämpligen
förberett matriser med plats för 18 skisser. Varje deltagare skissar tre olika
lösningsförslag på ett problem under fem minuter (stressen är avsiktlig
för att inte hinna ifrågasätta idéer) varefter pappret passerar vidare till
nästa person, i en cirkel. Mottagaren sätter sig snabbt in i de idéer som
finns nedskissade och kompletterar eller bygger vidare med nya idéer
och associationer. Fokuseringen på uppgiften gör detta till en relativt ”tyst
metod” och i och med detta undviks kritik automatiskt.
Mer än en knapp timme orkar man knappast anstränga sig utan risk för
överhettning. Skissteknik är värdefullt för att snabbt och tydligt kunna
kommunicera idéer.
Metoden kallas även brainwriting, idécirkulering, idéskifte, C-sketch, suggestion circulation. 6-3-5 kan gärna användas som ett komplement till andra
metoder, till exempel brainstorming. För övrigt gäller till stor del samma
regler som för brainstorming, beträffande förberedelser och efterarbete.
20
Omvänd brainstorming
Omvänd brainstorming används för att sålla bort förslag. Det är en kritiskt
jakt efter fel och brister, för att antingen hitta det som ska läggas åt sidan
eller egenskaper som är värda att vidarebearbetas.
Metoden kan vara lämplig för identifiera problem hos en befintlig produkt,
en konkurrerande produkt eller ett lösningsförslag. Det är värdefullt om
det i gruppen finns personer som är väl insatta i produkten, till exempel
servicepersonal, montörer, försäljare och kunder.
Gemensamt anteckningsblock
John Haefele från Proctor and Gamble skapade en metod som kom att
kallas för Collective Notebook. Metoden innebär att varje projektmedlem
har ett anteckningsblock. Varje block har en problemformulering som
rubrik. I blocket skrivs och ritas tankar och idéer. Anteckningsblocken
växlas sedan lämpligen mellan medlemmarna med jämna mellanrum
under projektets gång. När materialet slutligen samlas in sammanställs
det och kan vara underlag för en vidare brainstormning. Metoden har
sin främsta fördel i att den inte begränsas av några geografiska avstånd.
Gemensamt anteckningsblock –
funkar var som helst, dygnet runt!
Kollage
I tidningar finns otaliga uppslag som sammantagna i ett bildkollage kan
inspirera till nya lösningar. Genom att bläddra, klippa och montera skapas
plancher som kan inspirera såväl färg som form eller funktion. För att
arbeta fram en ny borrmaskin kan man klippa ut bilder på hackspettar (gör
hål) lika väl som golfklubbor (greppmaterial), eller alla typer av verktyg.
Brukarkaraktärer
Genom att skapa några fiktiva individer med olika karaktärer kan man
fabulera ihop behov och önskemål användare kan ha. "Berra Roth, 46,
är rörpulare och bor i radhus i Spånga, han är sambo, har två tonåringar,
lyssnar (fortfarande) på Ebba Grön och har en trimmad Volvo 142...."
"Liselott Blom är 34 år och ensamstående. Hon är vegetarian, har fyra
katter och går på trancendental meditation minst tre gånger i veckan...."
Med några rader till har man underlag för att kunna fabulera ihop dessa
karaktärers inställning och val i olika situationer. Det blir tacksamt att
diskutera hur dom resonerar inför att till exempel köpa en ny kaffebryggare. Brukarkaraktärer ger ofta mycket intressanta resultat när man utsätter
dem för stress. Detta kan tydligt påvisa användbarhet och tillgänglighet.
Tre eller fyra karaktärer kan räcka, om dom är tillräckliga ytterligheter,
för att argumentera för eller emot finesser, prestanda, etcetera.
"Moodboard" av Agne Svedberg i
examensarbetet Bacho Gravity Clamp.
Scenarion
Uppfinn en tänkt framtida situation! Genom att tänka sig in i framtiden och
diskutera hur den framtida produkten kan tänkas tas emot av marknaden.
Vilka kommer att köpa produkten, vilka teknologier kan den baseras på,
vilka livsstilar som finns, hur ser samhället i övrigt ut och vad värdesätter
människor. Genom informationsinsamling och extrapolering av rådande
trender, teknikforskning och statistik ökar trovärdigheten. Med fördel
tas en antal scenarion fram och jämförs i relation till hur de påverkar
produktutvecklingen.
21
Det här är Berra och Liselott
– Rita egna brukarkaraktärer,
eller hitta tidningsbilder.
Idégenerering kan sammanfattas som en sekvens:
Erkännande av ett problem existerar
Förberedande som är en medveten strävan förstå problemet
Inkubation som är tiden för mognaden av problemet
Illumination – ofta en plötslig uppfattning
Verifikation, hårt produktutvecklings arbete, tester av iden.
– Nigel Cross, 2000
Idégeneratorer/sporrar
Att kombinera eller byta ut
egenskaper behöver inte leda till
färdiga användbara idéer på en
gång, men faktum är att bilden
överst på sidan inte är ett skämt,
och att någon annan faktiskt tjänar
pengar på produkten nedan.
Kreativitet är
bevisligen gammaldags.
Idégeneratorer kan fungera som en sporre för att generera idéer och
ifrågasätta eller utveckla befintliga lösningsförslag. De är hjälpmedel för
att utöka sökrymden. Genom att tillskriva förslagen nya egenskaper leds
man till ett okonventionellt tänkande. Idégeneratorerna kan med fördel
implementeras in i andra metoder, t ex om idétorka infinner sig i en
brainstorming. Exempel på idégeneratorer:
Ersätta – vad kan ersättas? vem eller vad istället? andra ingredienser,
material eller en annan process? annan energikälla? annan tid och plats?
Kombinera – blanda, slå ihop och kombinera syften, enheter, funktioner.
Anpassa – vad annat är som detta? vilka andra idéer föreslår detta? kan vi
finna paralleller i historien? vad kan jag kopiera? vem kan jag efterlikna?
vilka idéer kan jag dra nytta av? vilka andra processer kan anpassas?
Förstora/ Förminska – vad kan läggas till eller tas bort? mer eller mindre
tid? oftare, mer sällan? starkare, svagare? högre, lägre? större, mindre?
vad kan ge extra värde? fler eller färre ingredienser och funktioner?
överdriva, minimera?
Annan användning – vad mer kan detta användas till? nya sätt att använda
det som finns? nya användningssätt om modifierad? vad mer kan vi skapa
av detta? andra marknader?
Eliminera – ta bort? onödig redundans? (sådant som kan tas bort utan att
innehållet går förlorat)
Modifiera – ny tolkning? ändra betydelse? ändra färg? ändra rörelse?
ändra lukt eller smak? ändra form och skepnad? byta namn? modifiera
process? modifiera planer?
Invertera – vad är motsatsen? kasta om positivt och negativt? mjukt och
hårt, stort och litet, statiskt och dynamiskt etc. göra tvärtom? vända det
bak och fram? upp och ner? ut och in? byta roller? göra det oväntade?
Omarrangera – vilka andra arrangemang är bättre? växla komponenter?
annat mönster? annan layout? annan sekvens? förflytta orsak och verkan?
ändra takt? ändra schema?
Analogier – vilka analogier finns i naturen? finns problemen i mikro- eller
makroskala? hur löses dessa? vilka andra produkter löser motsvarande
problem? hur löser dessa produkter samma funktion?
Önska – vad är ideallösningen? vad sker om….? jag önskar vi kunde…
Slumpmässig input– (grundtanke, att låta kreativiteten stimuleras av
slumpmässiga insignaler) T ex att slå upp en sida i en ordbok eller annan
bok och slumpmässigt välja ett ord och låta sig stimuleras av detta för att
lösa problemet. Att slå på TV och använda det första man ser som inspirationskälla. Att slumpmässigt välja ut en bild.
Osbornes idésporrar kommer ursprungligen från en större metodsamling
som kallas "Synectics".
22
Morfologiska tabeller
Syfte: Morfologiska är ett hjälpmedel för att generera idéer genom att
kombinera lösningar på delproblem. Alternativa lösningar på delproblemen listas sedan i en matris. Förslag på helhetslösningar genereras sedan
genom att olika kombinera olika dellösningar.
Användningsområde: Morfologiska tabeller kan användas på alla problem
som kan brytas ned i delproblem till vilka lösningar kan väljas någorlunda
oberoende av varandra.
Morfologiska tabeller kan användas i många olika faser av ett designprojekt,
från övergripande
Lösningsförslag:
koncept till val av
4
detaljutformning.
1
2
3
Delproblem
Delproblem 1
{t.ex. material}
Delproblem 2
{t.ex. antal ben}
1:1
{stål}
1:2
{trä}
2:1
{1}
2:2
{2}
3:1
3:2
1:3
{plast}
2:3
{3}
1:4
{betong}
2:4
{4}
Delproblem 3
{t.ex. hopfällbar?}
1. Lista Delproblemen på varsin rad i en tabell (om vi till exempel skall
göra en stol kan ett delproblem vara vilket material den skall ha, ett annat
om den skall ha ben eller medar, ett tredje om stolen skall vara hopfällbar).
2. Lista lösningar för varje delproblem på samma rad som problemet.
3. Välj ett lösningsförslag från varje rad för att hitta ett koncept i form av en
kombination av idéer (t.ex. en stol i stål med tre ben som inte är hopfällbar).
4. Generera så många lösningsförslag som möjligt utgående från konceptet.
Antag till exempel att vi skall göra ett avsnitt till en såpopera. I varje
såpoperaavsnitt av någorlunda rang måste någon av huvudpersonerna
(delproblem 1) någonstans (delproblem 2) drabbas av någon form av problem (delproblem 3). Om vi antar att vi som manusförfattare skulle drabbas
av idétorka när vi skall skriva det femhudrafyrtiofemte avsnittet skulle vi
kunna ta till den morfologiska tabellen.
Med hjälp av denna kan vi generera
ytterligare 125 (5 personer x 5 platser
x 5 händelser) avsnitt utan att ens
introducera några nya dellösningar:
Vi börjar med att välja en lösning på
delproblem 1. och väljer att låta Bobby
(dellösning 1:1) vara på sitt kontor på
Ewing oil (delproblem 2; dellösning 2:3)
och där drabbas av (delproblem 3) ett
pengaproblem (dellösning 3:2)
Vi skulle också kunna välja att låta
Cliff (dellösning 1:2) vara på sitt oljefält
(delproblem 2; dellösning 2:1) och där
drabbas av (delproblem 3) en olycka
(dellösning 3:1) Och så vidare.
Väljer vi sedan att introducera fler delproblem kan vi fortsätta i oändlighet.
23
Denna otroligt häftiga fjäril;
Blue Morpho, har inte mycket mer
än namnet till anledning att finnas
på denna sida. Rätt placerad
hör den antigen till kapitlet om
Biomimik eller möjligen färglära.
Dallas pågick i 357 avsnitt,
under 14 säsonger, på CBS
från 2/41978 till 3/12 1991.
Under tidigt 1980-tal var
det världens mest populära
TV-program. (Wikipedia)
Osannolikt nog väckte
man liv i liket än en gång.
Åter bedrar man varandra och
sticker dolkar i ryggarna på
sin nästa.
Listor för avstämning
Genom att upprätta checklistor kan man både kolla, bekräfta och komma
på nya lösningar. Viktor Hiort har översatt 5 cheklistor ur Creative Problem
Solving som kan användas i princip all problemlösning.
Checklista
Divergent Datasökning:
Släpp greppet om "förnuftet",
låt dig ledas av metoderna.
Du kan hamna oväntat rätt!
Vilken info har / behöver / önskar jag?
Vilka infokällor finns att tillgå? Hur och var får jag tag på hjälp/info?
Vad kan jag se, läsa, höra, lära, känna på, smaka, utforska?
Vem mer borde jag prata med, vem mer är inblandad?
Vilka känslor, föraningar, intryck, idéer, frågor eller observationer finns?
När intresserar jag mig för detta, när tänker jag på det, var?
Vilka hinder har jag för att göra vad jag vill, eller behöver, göra?
Vad har provats tidigare, med vilket resultat?
Varför har jag inte löst problemet redan?
Varför vill jag lösa problemet?
Konvergent Datasökning:
Alltid fråga, fråga och fråga!
Vilka data är viktigast att ta hänsyn till?
Vilka kluster representerar viktiga teman eller prioriteter?
Vad är gemensam nämnare för datan?
Vad är egentligen problemets kärna?
Vilka mönster ser jag i datan?
Vilka är de viktigaste frågorna?
Vilka frågor kan grupperas?
Vilka frågor eller möjligheter ska angripas först?
Vilka data behövs för att kunna fortsätta?
Divergent Problemformulering:
Divergens kan ses som
"gödselspridaren" som skapar
massor av idéer.
Konvergens kan ses som
tratten eller filtret som samlar in
det som kan bearbetas vidare.
Vilka frågor skulle jag vilja ha mer och andra idéer kring?
Nya ovanliga idéer?
På vilket sätt är detta viktigt för mig, på vilket annat sätt?
Vad hoppas jag kunna få, uppnå, tjäna eller lösa?
På vilket sätt är detta ett problem för mig?
Vad är inte problemet?
På vilket sätt är det likt / olikt andra situationer?
Vad skulle jag verkligen vilja kunna göra?
Hur kan jag? ... göra vad?
Konvergent Problemformulering:
Vilken fråga är det viktigast att idéer genereras till?
Handlar vissa frågor om samma tema eller frågeställning?
Vad är gemensamt mellan dem?
Vad är kärnan av mina mål och önskningar?
Vad vill jag egentligen börja leta efter möjligheter till?
Vilka frågor föreslår de användbaraste inriktningarna?
Kan jag omformulera huvudfrågan i denna situation?
Vad är min viktigaste frågeställning?
24
Divergenta Nyckelfrågor i Idésökning:
Vilka val och alternativ finns?
Kan jag komma på fler sätt att göra det?
Andra, nya eller ovanliga sätt?
Vad skulle jag göra om det inte fanns några hinder?
Vilken är min största fantasi kring hur man kan göra det?
Hur kan problemet lösas?
Vad kan användas på ett nytt sätt?
Vilka analogier (jämförligheter) kan hjälpa?
Hur många möjligheter kan jag skapa / generera?
Vem kan erbjuda mer idéer?
Hur skulle det se ut om det var tvärtom?
Vilka nya associationer kan jag göra?
Vad skulle jag önska i mina vildaste drömmar?
Hur ser framtiden ut?
Vilka behov kommer den att skapa?
Konvergenta Nyckelfrågor i Idésökning:
Vilka alternativ är attraktivast?
Vilka idéer skulle jag verkligen gilla om jag fick dem att fungera?
Vilka idéer leder till nya sätt att lösa detta problem?
Vilka idéer ovanliga, överraskade, eller fångade mitt intresse?
Passar vissa idéer ihop, går att kombinera eller använda i följd?
Vilka idéer ger bäst möjlighet att göra något?
Divergenta Nyckelfrågor i Lösningsgenerering:
Vilka faktorer eller kriterier måste man ta hänsyn till?
Vilka standarder eller mätstickor kan tillämpas på dessa idéer?
Hur kan vi jämföra och analysera dessa idéer?
Hur kan vi avgöra styrkor och svagheter hos idéerna?
Vilka faktorer är viktigast för jämförande, utvecklande eller modifierande?
Hur kan de intressantaste idéerna göras starkare?
Hur kan fantasifulla idéer göras mer realistiska?
Vad är det som gör vissa idéer intressantare och attraktivare?
Varför tvingas vi byta vissa idéer mot andra?
Vilka nya infallsvinklar eller frågeställningar kan föreslås?
Vad är det som är tilltalande hos olika idéer? Kan det växlas mellan idéerna?
Konvergenta Nyckelfrågor i Lösningsgenerering:
Vilka kriterium är viktigast och nödvändigast att använda?
Vilket kriterium är essentiellt, önskvärt, valfritt?
Vilket kriterium kan hjälpa att förbättra och utveckla idéer?
Uppfyller idéerna kriterierna? Möter de prioritetsordningen?
Vilka idéer eller kombinationer är mest lovande?
Vilka idéer löser verkligen uppgiften?
Vilka idéer tar mig till målet?
Vilka idéer är framgångsrikast, mest njutbara, eller belönande?
Är idéerna kompletta?
Hur pekar kriterierna på modifikationer eller förbättringar?
25
Vad kan användas på ett nytt sätt?
1970 var Facit ett miljardföretag, två
år senare kk. Kunde kreativitet lett
till att man undgått att bli ett skelett?
Divergenta Nyckelfrågor för acceptans:
Hur kan vi genomföra dessa handlingar?
Hur kan lovande idéer bli implementerade?
Vad kan vara källor till assistans eller resistans?
Vad kan göra dessa handlingar lättare att genomföra, eller svårare?
Vilka är de potentiella hindren, motargumenten, frågeställningarna?
Vad kan gå rätt? Vad leder det till?
Vad kan gå fel? Vad leder det till?
Hur kan implementeringsproblem undvikas?
Vad kan vi göra när problem ändå uppstår?
Vilken hjälp behöver vi? Från vem? Hur får vi den?
Vad är det bästa som skulle kunna hända?
Vad är det värsta som skulle kunna hända?
Vad kan bromsa, försena, eller hindra dina planer?
Vem eller vad kan göra problemet till en "barnlek"?
Konvergenta Nyckelfrågor för acceptans:
Det kan vara lockande att försöka
föreställa sig hur det gick till att
komma på och arbeta fram den här
reklamidén. "Om man tar bort ..."
Vad är den mest troliga hjälpen i implementerandet av planen?
Vad är den mest troliga hindret i implementerandet av planen?
Vilka åtgärder är möjliga?
Vad måste göras inom 24 timmar?
Vilken sekvens av åtgärder ska planeras?
Vem kommer att hjälpa till? Hur får man det stödet?
Vilka resurser är nödvändiga, tillgängliga? Hur får man de resurserna?
Hur börjar vi? Var? När? Vilka deadlines?
Vilka tidsmässiga och rumsliga faktorer måste tas hänsyn till?
Vem kommer att motsätta sig?
Vilka är de viktigaste frågorna i förebyggandet av problem?
Vilka är de mest troliga omedelbara åtgärderna om problem uppstår?
Hur kan vi övervaka och dokumentera processen?
PNI
PNI står för orden; Positivt, Negativt, Intressant. Metoden används för att
värdera lösningsförslag på ett enkelt och snabbt sätt. Ställ upp 3 kolumner
med rubrikerna och skriv ned egenskaper hos lösningsförslaget som passar
under respektive rubrik. Resultatet bör ge en god överblick på saker som
kan förbättras eller som i värsta fall kan omöjliggöra en föreslagen lösning.
Rubriken "Intressant" kan dessutom lyfta fram delar av ett koncept som
är värda att vidarebearbeta eller implementeras i andra lösningsförslag.
Finns det flera parallella lösningsförslag kan man använda medoden på
vart och ett utav dom såväl för att jämföra helheter som för att urskilja
goda detaljegenskaper hos förslagen.
Hur ser en PNI ut för denna
fjäderdrivna cykeln?
Konceptval
Realiserbarhet är en av de urvalskriterier som ofta blir styrande, men
många andra grunder finns för att värdera och välja idéer/koncept, till
exempel innovationshöjd, användbarhet, humor, spänning eller kundvärde.
Kriterierna är dock alltid projektspecifika varför du ska fråga dig; Vilka
kriterier är viktiga just i mitt projekt?
26
Designmetodik
Designmetodiken och kreativiteten kan ibland ha en flytande gräns. Det
kanske bara skiljer på hur långt i processen man hunnit. En del metoder
är till exempel till för att jämföra och värdera olika olika lösningar, eller
det nya förslaget med ett befintligt.
Diagrammen arbetar
Funktionsanalys
Metoden är relativt vedertagen och byggs upp som en slags checklista på
funktioner som en produkt ska ha, och INTE lösningar. Tillvägagångssättet
är att använda sig av en matris med kolumner där funktionen benämns
med ett verb och ett substantiv. En kolumn kan användas för kommentar
där det behövs. Ett exempel för utvecklande av en ny kaffekopp kan vara;
Rymma / Vätska, Uttrycka / Nyhetsvärde, Medge / Drickande och Passa / Hand.
Resultatet av ovanstående analys kan alltså lika väl bli en boll med sugrör
i som den traditionella mugg man kanske tänkt sig innan analysen.
Med funktionerna listade bestämmer man huvudfunktion hurvida de
är nödvändiga, önskvärda eller onödiga. Detta arbete görs med fördel
tillsammans med uppdragsgivaren och kommer sedan att fungera som en
checklista under arbetet. Med all sannolikhet kommer flera motsägelsefulla
funktioner att uppdagas och
en konceptvalsmatris
prioritering tvingas fram.
Pughs
Konceptvalsmatris
Alternativ 2
Alternativ 3
Alternativ 4
Alternativ 5
Alternativ 6
Upplevs stegen som funktionell?
4
4
4
3
2
3
Är lösningen nytänkande?
2
3
4
4
3
3
Kommer konstruktionen klara belastningar bra?
5
4
4
3
3
3
Uttrycker konstruktionen robusthet?
4
4
4
3
2
2
Hur är vikten jämfört med de andra?
2
3
4
2
3
3
Kommer den vara enkel att tillverka?
4
3
3
3
2
2
Beräknas den ha höga framtagningskostnader?
4
3
3
2
2
2
Tar den upp mycket utrymme?
1
3
3
4
5
5
Summa:
26
27
29
24
22
23
1 = Mycket dåligt 2 = Dåligt 3 = Ok 4 = Bra 5 = Mycket bra
Denna matris användes av Martin Danielsson och Gustav Fransson i
deras examensarbete "Räddningsutrustning till Båtar"
Här har man redan listat upp ett antal förslag. Metoden används för att
identifiera styrkor och svagheter hos dessa för eventuell vidareutveckling. Från matrisen kan styrkor från bra förslag överföras på de dåliga för
vidareutveckling. Förslagen betygsätts med hjälp av en sifferskala från 1-5
där 5 är det högsta betyget och 1 är det minsta. Matrisen är uppbyggd med
koncept och kriterier i kolumner och rader.
27
Bilaga
Alternativ 1
Tänkandets natur
Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap om hur människan tar till sig och
bearbetar information, samt hur vi interagerar med en social och materiell
omgivning.
Kognitionsvetenskap
Informationsbehandling betraktas inom ämnet inte som en passiv process,
utan kognitionsvetenskapen vill påvisa interaktionen mellan hjärna, kropp
och omgivning, där omgivningen kan vara allt ifrån artefakter som post itlappar till kulturella mönster.
En hylla med "sustainable
innovation" på burk :-)
Tillämpade område
Kognitionsvetenskap är ett mycket brett ämne som hanterar allt ifrån
artificiell intelligens, robotik, design, lingvistik och neurovetenskap.
Några av de tillämpade områden som innefattas inom kognitionsvetenskapen
och som till exempel en designingenjör kommer att stöta på som är
nedanstående:
• Användbarhet, usability, är den grad till vilken en användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att nå specifika mål på bästa sätt. Man kan
säga att det populärvetenskapliga begreppet användarvänlighet kombinerat
med nytta (systemet måste ha någon funktion) resulterar i användbarhet.
• Interaktionsdesign är att designa interaktiva produkter som stödjer människor i deras vardag och förstärker deras sätt att kommunicera och interagera.
Fyra centrala begrepp är interaktion, gränssnitt, funktioner och användare.
• MMI; Människa-maskininteraktion och MDI (människa-datorinteraktion)
är ett ämne som genom att anpassa fysiska och virtuella system syftar till att
öka kvaliteten på teknikanvändning och lönsamhet både inom och utom
företaget.
Panel med mappning av knappar
på en "karta" av skyliften.
Norman, Donald A. (1989)
The Design of Everyday Things.
Basic Books ISBN: 0465067107
Checklistor för användbarhet
Normans användbarhetsprinciper används för att optimera system och för att
ge användaren en god förståelse för hur systemet fungerar. Dessa är:
• Synlighet
– Synbara strukturer och klassindelningar av objekt
• Återkoppling
– Ge feedback så att användaren vet om han gjort fel eller rätt
• Begränsning
– Omöjliggör felaktiga val
• Mappning
– Gör så att systemet stämmer överens med övriga världen och användarens
föreställning om systemet
• Konsistens
– Samma knapp ska ha samma funktion överallt
• Affordance/semantik
– Fundera över vad objektet förmedlar till användaren. En knapp utstrålar
exempelvis att den kan tryckas på
28
Heuristiker
Den danske forskaren Jakob Nielsen har även han utvecklat liknande
användbarhetsprinciper, eller heuristiker som han kallar dem. Heuristik
betyder att göra smarta gissningar som hjälper till att hitta lösningar till
ett problem. Dessa är tio till antalet;
• Synlighet av systemstatus
• Överensstämmande mellan system och verklighet
• Användarkontroll och frihet
• Konsistens och standarder
• Hjälp användare att diagnostisera och avhjälpa fel
• Felförhindrande
• Igenkänning snarare än ihågkommande
• Flexibilitet och effektivitet vid användning
• Estetisk och minimalistisk design
• Hjälp och dokumentation
Jakob Nielsen har mesta fokus på
websidor och datagränssnitt.
Alla dessa händelser sker också i ett sammanhang, en kontext. Ett felmeddelande i en kontext kan ha en helt skiljd innebörd från en annan
kontext. Detta kan handla om väldigt många olika aspekter såsom kultur,
organisation, miljö etc. Att utforma system, med vissa givna funktioner
och som användaren effektivt kan använda i en viss kontext, det är kärnan
i studierna av människans interaktion med teknik.
Texten i detta kapitel har bearbetats av Peter Thorvald
Ett näst intill optimalt gränssnitt
på en produkt som tyvärr inte
längre fyller en så viktig funktionen
den en gång gjort; Rolodex
adressregister.
Litteraturtips för Kreativitet och Metodik:
Adams, James L (1979) Conceptual blockbusting: a guide to better ideas
Perseus Books Group ISBN: 0738205370
De Bono, E (1970) Lateral Thinking, Perennial, ISBN: 0060903252
McKim, Robert H (1980) Experiences in Visual Thinking, Boston, PWS
Publishers
Van Gundy, A. B (1988). Techniques for Structured Problem Solving
New York: Van Nostrand Reinhold.
Norman, Donald A. (1989) The Design of Everday Things.
Basic Books ISBN: 0465067107
Heskett, (John 2002) Toothpicks & Logos: Design in Everyday Life.
Oxford University Press ISBN: 0192804448
Isaksen, Scott, Treffinger och Donald Creative Problem Solving
Bearly Limited, NY ISBN: 0-943456-05-3
Jordan, Patrick W. (2002) “How to make brilliant stuff that people love
and make a bunch of money out of it” - Chichester : Wiley
Landqvist, J. (1994) Vilda idéer och djuplodande analys – Om designmetodikens grunder. Carlssons Bokförlag, Sverige. ISBN: 9177987969.
Abbestam et al. (2009) Produktutvecklarens Receptbok för Konceptutveckling, Swerea/IVF (www.swereaivf.se/publikationer)
29
Flera av litteraturtipsen finns i
olika utgåvor från olika förlag
och med varierande omslag.
Det innebär även att olika ISBN
nummer kan förekomma på
samma titel.
Att intervjua eller fråga
För att få ut det mesta av en undersökning följer här några grundläggande tips
på hur man ställer frågor. Delvis baserar de sig på texter av Marianne Karlsson.
Jessica Lindblom har sammanställt de avslutande 10 punkterna som stöd.
Undersökningsmetodik
Undersökningsmetodik används som
ett verktyg för att ta fram produkter
så som användare vill ha dom, inte
produkter som användarna måste
anpassas till.
På bilden: Pavlov och hans dog.
En undersöknings syfte kan vara att ta reda på vilka krav en användare
har på en kommande produkt. För den tillfrågade kan det vara svårt att
formulera " krav", och då framförs kanske bara är en liten del av alla de
krav som användaren egentligen har. Många finner det istället enklare att
beskriva problem, Så förbered även hur ”krav” kan uttryckas i form av
problem, jämförelser, antaganden men också i beteenden/agerande, och
önskemål eller eventuellt även förslag på lösningar.
Fem bra frågor: vem gör, vill göra, något? varför? var? med hjälp av vad? hur?
Frågebaserade undersökningsmetoder är: Personliga intervjuer, som är
samtal mellan två personer utifrån en frågeguide/checklista med öppna
frågor till ett begränsat urval deltagare, Gruppintervjuer, fokusgruppintervjuer
som görs med 4-10 deltagare och leds av en moderator kring ett bestämt
tema. Metodens syftet är bland annat att åstadkomma gruppinteraktion.
Man kan sätta samman homogena grupper mot heterogena. Telefonintervjuer
samt Enkäter med fasta frågor och svarsalternativ distribuerat per post, eller
till exempel web, medger större urval men har också en stor bortfallsrisk.
Argument för val av metod får alltså bedömas utifrån tid, arbetsinsats,
bortfallsrisk, flexibilitet, möjlighet till frågeformulering och omfattning.
Undersökningsmetoder kan delas upp i antigen Kvalitativa eller Kvantitativa metoder.
Kvalitativa metoder används för att få djup. De kan vara följande tre frågor:
Varför? Hur? På vilket sätt? De ger djup, förtydligar och ger möjlighet för
följdfrågor. Den flexibilitet som är metodernas fördel kan också bli till
dess nackdel genom möjligheten att påverka den intervjuade.
Kvantitativa metoder används för att kunna samla in svar från ett stort
antal personer. Frågorna kan till exempel vara: Hur mycket? Hur många?
Hur ofta? Styrkan i dessa metoder är att jämförelser blir enkla att göra, att
metoderna går att upprepa på till exempel olika målgrupper och att det
är enkelt att göra tabeller och statistik från dessa metoder. En nackdel kan
vara att bortfallet kan bli stort när undersökningen till exempel bygger på
utskick av brev eller mail.
Intervjuer kan göras antigen med strukturerade eller ostrukturerade
metoder. En ostrukturerad metod innebär att den intervjuade styr samtalet
medan intervjuaren mest fungerar som ett stöd. En strukturerad intervju
fungerar som en ”tratt” med en introduktion, en "body" och en avslutning.
”Bodyn” skall gå från det allmänna till det specifika, det neutrala till det
”laddade” och från faktafrågor till frågor som kräver reflektion/värdering.
Grundläggande frågor kan delas i tempus enligt nedan.
Idag: Tag reda på fakta: Vad gör du? Vad använder du? Hur gör du?
Idag: Tag reda på problemen: Hur fungerar det idag? Vad fungerar bra eller
mindre bra? Finns problem? Vilka är de? Varför är problemet ett problem?
Imorgon: Lösningar: Hur vill du att det skall fungera? Har du förslag eller
idéer?
30
Därtill kan man lägga in sonderande frågor så som: Hur menar du? Vad
tänker du på då? eller Kan du visa? Dessa kan i sin tur följas av bekräftande
frågor: Har jag uppfattat dig rätt? Stämmer det att?
Frågeformuleringen ska vanligtvis vara specifik med en fråga åt gången, den
ska vara entydig och formulerad med ord och termer som används av målgruppen. Frågorna får inte vara ledande och inte vara prestigeladdade.
Viktiga utgångspunkter inför en undersökning är även medvetenheten
om att krav på produkters egenskaper uppstår i en situation och ett sammanhang. Det är skillnad på labmiljö eller att vara ute på ”fältet”.
”Verktygsperspektivet” innebär att produkter ses som verktyg med syfte att
åstadkomma något. Miljön och situationen där användaren har en uppgift
och ett mål med ”verktyget” (produkten) kallas för ”Systemet”.
Jessicas 10 tips:
1) Utgå alltid ifrån syftet med den tänkta undersökningen och vad du vill
undersöka innan du väljer ansats, metod och/eller insamlingsteknik.
2) Var medveten om styrkor och svagheter med en kvalitativ versus en
kvantitativ ansats och tänk på hur de kompletterar varandra. Ibland
kan man använda samma datainsamlingstekniker (till exempel enkät)
för både kvalitativa och kvantitativa ansatser.
• Kvalitativa ansatser
􀂃 Trovärdighet (credibility)
􀂃 Överförbarhet (transferability)
􀂃 Pålitlighet (dependability)
􀂃 Överensstämmelse (conformability)
• Kvantitativa ansatser
􀂃 Intern validitet
􀂃 Extern validitet
􀂃 Reliabilitet
􀂃 Objektivitet
3) Triangulera gärna genom att kombinera två eller fler olika källor, metoder
och insamlingstekniker. Oftast tillämpbart vid kvalitativa ansatser.
4) Motivera dina beslut av uppläggningen av undersökningen väl.
Varför blir just den valda metoden lämpligast för undersökningens syfte?
5) Gör alltid ett pilottest!
6) Satsa hellre på en mindre undersökning som du utför väl än en större
som är bristfälligt genomförd.
7) Utvärdera själv din egen undersökning med avseende på de utvärderingskriterier som finns för respektive ansats. Det är bättre att själv
påpeka bristerna än att någon annan gör det.
8) Följ de forskningsetiska principerna om undersökningar.
9) Patel och Davidssons bok Forskningsmetodikens grunder (Studentlitteratur ISBN-10: 9144022883) år en bra introduktion på svenska till
undersökningsmetodik.
10) Tänk på att det redan finns en mängd färdiga metoder du kan använda
dig av för att undersöka och utvärdera användbarhetsaspekter. Använd
dig gärna av dem istället för att hitta på en egen metod (För en snabb
översikt av utvärderingsmetoder se kapitlet om utvärderingar i Benyon
et al. (2005) Designing interactive systems).
Avslutningsvis, att kunna omvandla resultaten från undersökningen till
konkreta designtips finns det ingen” mirakelmetod” för. Det är er kompetens och kunskap om design, människan och tekniska lösningar som
ger resultat.
31
Denna praktiska vägledning
genom processens alla
faser beskriver på ett enkelt
och konkret sätt hur man
planerar, genomför och
rapporterar en mindre
undersökning så att vissa
metodiska krav uppfylls.
David Benyon, Phil och
Susan Turner
Addison Wesley Publishing
Company, 2005
ISBN: 9780321435330
Form
Constantin Brâncusi 1876 - 1957
– "Torso of Young Man"
För att begripa varför man upplever att något ser ut på ett visst sätt kan
”ordet” komma till hjälp. Genom att formulera för sig själv, eller diskutera
med andra kan saker klarna.
Ser ett objekt tungt ut? Ser det komplicerat ut? Är det rackligt? Verkar
det kunna användas till vad det är avsett för? Ord hjälper oss att se mer!
Det kan även vara till stort stöd i den egna formgivningen, inte minst då
man (alla gör det!) ”kör fast”.
Också för att argumentera för den egna formgivningen och dess uttryck
behövs ord. Att hävda att ett objekt till exempel är ”häftigt” utan insikt
om vad det är som skapar just det uttrycket är inte fiffigt av en formgivare.
Vägen till insikt i formens värld är tämligen kort och bekymmersfri; största
hindret kan till och med vara, att det som formuleras kan kännas löjligt
uppenbart. Det är inte alls som att lära sig ett nytt språk, utan bara att ta
fram något som man tidigare inte tyckt det funnits behov av att dryfta.
Ahá upplevelser står att vänta! Att känna att det går att använda mer än
intuition vid formgivning är en lättnad. Och teoretiserandet är inte för
sakens egen skull, utan för att kunna formge produkter som har ett sunt
och tydligt förhållande till användaren.
Såväl i formgivningen som vid presentationen av den bör det finnas en
medvetenhet om sammanhanget, till exempel; Vilken är den sida som möter
betraktaren? Var är objektet tänkt att användas; i taket eller på golvet?
Praktiska experiment med olika uttryck som kan beskrivas med rätblock
i olika proportioner är kanske den snabbaste vägen till förståelse. Det är
även ett exempel på det praktiska arbetssätt som är så signifikativt för en
designer; att handgripligt angripa problem för att finna lösningar. Och att
leka med klossar vet ju varenda kotte är kul.
Det kan vara värt att notera att det kan finnas kulturella skillnader i
uppfattningen av det man ser. Det är inte överallt i världen folk läser från
vänster till höger, eller uppfattar tretalet som en harmoni.
Formlära
Grundformer och formdefinitioner:
I grundformen finns en symmetri
som även ger lika värde för
formens riktning.
Man kan göra unika objekt med
stram geometri och grundformer
– det lyckades Dieter Rahms på
Braun ofta bra med (Pocket Radio).
De geometriska grundformerna är; Kvadraten, Cirkeln och Triangeln. Ur
dessa utvecklas tredimensionella former. Ur Kvadraten reser sig Kuben,
från Cirkeln sväller Klotet och Triangeln blir till Konen.
Här växer nästa formgeneration fram, till exempel Rätblocket, Cylindern
och Konformer utan cirkulär bas.
Kuben är given i sina proportioner med 6 plan som samtliga är kvadratiska,
bara skalan kan förändras. Rätblocket behåller tre riktningsaxlar, men
planen tillåts nu bli rektangulära.
Klotet är den visuellt enklaste formen för att den inte förändras oavsett
vilket håll man ser den från. Precis som kuben kan den bara förändras
symmetriskt i storlek. Den har som närmsta granne ellipsoiden. Klotets
ytterradie har alltid samma avstånd från dess centrum, medan ellipsoidens
avstånd mellan yta och centrum är symmetriskt, fast varierande utmed
en, två, eller tre axlar.
Cylindern är symmetrisk runt sin rotationsaxel från top till botten med
plan som är parallella med varandra. Den kan förändra sin form i höjd
och diameter.
32
Konen är en mycket dynamisk form med en cirkel som bas och en enda
punkt som avslutning i dess topp. Däremellan förenas den av en yta som
blir given. Höjd och bas låter sig förändras.
Tetraeden har strukturell släktskap med kuben, den är uppbyggd av
identiska ytor med tre hörn vardera.
Från att rört sig nära grundformerna kan man fortsätta till allt mer avlägsna
former, och ändå känna att det går en tydlig väg tillbaka i formens släktträd
till någon av grundformerna. Om man till exempel skär ett diagonalt snitt
genom någon av dessa grundformer uppstår en ny värld.
Vad har man för praktisk användning av ovanstående självklarheter?
Former som Rätblocket och Cylindern är ”lätta att begripa” och de kan
också vara till stor hjälp, inte bara vid produktformgivning, utan till
och med vid skissarbetet av sådant som förefaller så ogeometriskt som
människo­kroppen!
Att skapa kombinationer och sammankopplingar av formerna kan skapa
spännande överraskningar och visar snabbt hur oändlig denna värld är.
Det här är inte ens speciellt flummigt, det här är faktiskt i praktiken så som
mycket av den tredimensionella världen i datorerna funkar.
Uttryck:
Rätblocket kan ha tre uttryck; Riktning, Yta eller Massa. De har även något
som kan upplevas som en axel. (Den symmetriska kuben skulle kunna
upplevas ha tre likvärdiga axlar.)
Med tre Rätblock som har var sin tydliga egenskap (av de ovanstående)
kan olika kompositioner sättas samman. Genom att definiera några enkla
regler blir det som till förstone förefaller barnsligt enkelt till ett ganska
knepigt och spännande huvudbry.
En form kan bli dominant genom
sin placering trots att den varken
befinner sig överst eller är störst.
En tydlig riktning kan skapas i
kompositionen trots att samtliga
komponenter pekar åt olika håll.
Ett massivt, eller kompakt uttryck. En tydlig "mellanrumsform".
33
”Formcirkel” för Rätblock
Yta – Massa – riktning
Kopplingar:
Rätblocken kan givetvis även penetrera varandra vilket leder till att möten,
som kan vara uttrycksfulla, bildas. För rätblockens del bildar mötet mellan
två rätblock antigen hela eller partiella kopplingar med formerna L, U
eller O. Vanligtvis kan man då uppleva den ena formen som passiv och
den andra som aktiv, som om den har skjutits in, eller ner i, den andra.
U-koppling
Delad och
förskjuten
Delade former:
Om rätblocket snittas och delarna förskjuts i förhållande till varandra kan
en inneboende släktskapet mellan delarna finnas kvar trots att delarna blir
unika, även om de placeras på avstånd från varandra.
Delningen på exemplet intill ökar formens dynamik genom att den inte
skett rätvinkligt utifrån blocket. Fler och nya riktningar uppstår, till skillnad från om delningen hade gjorts statiskt, dvs rätvinkligt, som i exemplet
med U-kopplingen.
Överlappande former:
Centerform
Det område där former skär igenom varandra skapar en centerform, eller
kärna, ur vilken ytterligare nya spännande former kan plockas fram.
Dominans:
Dominans i färg, form och placering.
Men så här lätt gör man sig sällan...
Rätblocken kommer i kompositionen att ha olika inbördes betydelse. Är
de tre så kommer de upplevas som Dominant, Subdominant och Underordnad. Det som är spännande är att det inte nödvändigtvis måste vara
storleken som upplevs som dominant. Det kan lika väl vara placeringen som
är så betydelsefull att den ger den till volymen minsta formen dominans i
kompositionen! En betydelsefull strukturell placering, viktig funktion för
de andra delarna eller avvikande form som kan också göra skillnaden.
Vad blir kvar som visuellt minne av ett objekt?
I många produkter vi har omkring oss accentueras ofta något av överordnad betydelse med både form, placering och färg. Även ljus, eller rörelse,
förändrar spelreglerna för formteorierna. Att nödstoppsknappen hittas
snabbt kan helt enkelt vara livsviktigt.
Regler för övningar:
Generella regler för samtliga övningar är att symmetri och upprepning
inte används; det innebär att samtliga sträckor (även mellanrumsformer)
inte ska förekomma mer än en gång i varje komposition! Variationen ska
vara maximal! De tre formerna i kompositionerna ska därför också ha sin
riktning åt olika håll och inte ligga kant i kant.
Anslutningar mellan former är viktiga för uttrycket. Initialt i övningarna
bör dessa vara rätvinkliga i förhållande till varandra. Mötena har betydelse
och kan upplevas från bräckligt till stabilt.
Analys:
Med formövningarna i ryggen kan man försöka analysera sin omvärld.
Vissa objekt är väldigt tydliga medan andra nästan inte låter sig analyseras
med något meningsfullt resultat. Syftet är ökad medvetenhet.
Koppla loss sakligheten en aning, försök att till exempel se tänkta riktningar
34
med "röntgenblick". Upplev objekten som om de innehöll – eller påverkades av – rörelseenergi! Observera objektens linjer, ytor och punkter/
möten, se massan och tomrummet som de skapar. Jämför med musik;
intilliggande toner och pauser skulle kunna vara former och mellanrum.
Produkter som kan upplevas som tydliga för analys är till exempel kaffe­
kopp, fågelholk eller koffert.
Fundera i en ytterlighet åt andra hållet; skulle en kaffekopp se annorlunda
ut om den utvecklades utifrån dominans och subdominans – istället för
funktion och hanterbarhet?
En koffert full av
formmässiga uttryck!
C
D
1/2
A
B
P
Strukturvariation
Variationer på en tegelsten är en bra övning i lateralt tänkande (se kapitlet­
Kreativitet) och förståelse för form. Genom att modifiera Rätblockets
lättbegripliga och ganska neutrala form, kan formens uttryck bli mycket
kraftfullt och beskriva intressanta egenskaper utifrån resonemanget ovan.
Det Gyllene Snittet.
Det är omöjligt att inte nämna Det Gyllene Snittet när man talar om form
och komposition. Det är en matematisk konstant som utgår ur en sifferserie
som kallas Fibonacciserien; 0-1-1-2-3-5-8-13-21-34-55 ...
Om man nu dividerar 5 med 3 får man 1.666, väljer man istället 55 dividerat
med 34 får man 1,6176471, och ju högre man kommer desto exaktare blir
decimalerna. Det går även att klura ut snittet medelst en passare, penna
och lite geometri.
Gyllene Snittet har använts inom konst och arkitektur i hundratals år
som en slags norm för komposition. Hur långt tillbaka det går kan man
bara spekulera om, men då Cheopspyramiderna stämmer ganska bra med
proportionerna, hävdar vissa att det har gamla anor. Poängen med Det
Gyllene Snittet är att vi uppfattar proportionerna som harmoniska. Men
”vi” är inte nödvändigtvis alla kulturer. Inom den asiatiska kulturen till
exempel, uppfattas inte det Gyllene Snittet som i västerlandet.
Delar av detta kapitel om formlära utgår från
Three-Dimensional Visual Analysis, Cheryl Akner Koler, Reproprint,
Stockholm, ISBN: 91-87176-16-5
I materialet beskrivs dock endast Rätblocket. För den som får religiösa
upplevelser rekomenderas Cheryl Akner-Kolers avhandling för
fördjupning. http://www.cherylaknerkoler.com/publications_1_files/
Form%26Formlessness.pdf .
35
Gyllene snittet med passare;
Utgå från en rätvinklig triangel
med ena kateten BC=l/2 och
den andra kateten AB är
en längdenhet. Rita sedan
med C som medelpunkt och
BC som radie en cirkelbåge
som skär AC i punkten D.
Rita sedan med A som
medelpunkt och AD som
radie en cirkelbåge som skär
AB i punkten P.
Då har man skapat sträckan
AP som delar AB enligt
gyllene snittet.
Gyllene snittet;
förhållandet är 5/8
Färgverkan
Färg och tid. Orange är ett
exempel på hur en
hel tidsepok kom att bli förknippad
med en färg – som kom tillbaka
först på 2010-talet.
Färg kommer farande i 300000 km i sekunden och uppfattas på en hundradels sekund, form tar någon tiondels sekund. Färg kommunicerar alltså
överlägset snabbast. Det kan iakttas i naturen också, i såväl behovet att
synas som att dölja sig.
Färgupplevelser kan vara genetiskt nedärvda, men också upplevelsegenererade och personliga. Att ha associationer till vissa specifika färger eller
färgkombinationer är svårt att undvika, en storblommig brunorange soffa
för kanske tankarna till 70-talet, och chockrosa till nästa decenniet därefter.
I samhället omges vi av många fler färger och kombinationer än bara
trafikljusen, som signalerar budskap. Varningar och förbud är gul-svarta,
brandbilar röda och IFK Göteborg är blå-vitt. Att använda två kontrasterande färger förstärker det visuella. Fram till ett drygt decennium sedan
var polisbilen svart och vit. När imagen av polisen skulle förbättras, till en
modernare organisation med avsikt att hjälpa istället för att ”med auktoritet stävja” blev samma bil vit istället med en bård av nationens färger
gult och blått.
Medvetenhet om färgens betydelse och påverkan har under de senaste
decennierna ökat alltmer bland allmänheten. Färganalysen ska fullända
din personlighet med de rätta färgerna just för dig. Intresset för heminredning har blivit mer färgfixerat, den färgkombination Tricia Guild väljer på
väggar och gardiner betraktas med vördnad. Det är inte bara vitt längre,
som betraktas som stilrent idag. Antroposofernas färgfilosofi studeras med
intresse. Användandet av starka färgkopplingar ökar; bingolotto, homosexualitet och coca-cola är samtliga förknippade med starka färgsignaler,
samtidigt som postens klara gula har blivit mer "utspädd" – något som
måhända går hand i hand med verksamheten?
Färglära
Hur låter färg?
Synestesier
Färg och form – förstärker
varandra och berättar att skylten i
Ecuador också betyder STOPP.
När färger ger en samtidig förnimmelse mellan olika sinnesorgan kallas
det för synestesier; smör smakar gult och inte blått, blått kan däremot
förmedla en känsla av kyla medan en ettrig trumvirvel kanske är – ja vadå?
I kombinationer förändrar, eller ger, färgerna ytterligare signaler. Men
rött och grönt är aldrig en bra kombination där färgerna ska meddela
eller indikera. 10% av alla män har en färgblindhet just i det spectrat. (Trafikljusen har genom inbördes placering kompenserat för det problemet)
I trafiken är nyanserna exakt valda, och kombinerade med grundformerna,
förmedlar de snabbt sitt budskap till oss; Cirkel är förbud, Triangel varnar
och Rektangel upplyser. ”STOP” är avvikande inte bara formmässigt, utan
även genom att skylten inte bär en ikon, utan text med engelsk stavning.
Färg på olika sätt
Det finns olika sätt att visa färg. I naturen kan färg synas både genom pigment och våglängdsbrytningar, men de färger som vi ska hantera vidare
här delar vi upp i;
Färginstitutets trendsticka
36
1; Projicerade färger (bildskärmar)
2: Tryckta färger (fyrfärgstryck)
3: Täckta ytor (dekorfärg, målat)
Additativa – färger:
RGB står för Rött, Grönt och Blått. I en katodskärm; en TV eller datorbildskärm, finns ”kanoner” som skjuter ut ljusstrålar i dessa färger, och
blandar dom till de nyanser vi ser. Med allt ljus påslaget blir resultatet
vitt. Additativt!
Additativ respektive Subtraktiv
färgblandning
Subtraktiva – färger:
Här erhålls vitt genom att avstå från färg ...Subtraktivt!
Om man däremot blandar till alla färger man har i sitt fysiska färgskrin
och målar (eller låter trycka) dom på ett vitt underlag, blir resultatet –
nästan svart.
Fyrfärgstryck med CMYK:
Cyan är en ljus blå, Magenta är rött, Yellow är gult och K står för Key,
eller BlacK, alltså svart. Dessa fyra färger används vid vanlig trycksaksproduktion. Som små, för ögat nästan osynliga, rasterpunkter trycks de
över och vid sidan av varandra för att tillsammans skapa ett tämligen stort
färgspektrum. Med hjälp av en lupp kan man dock avslöja hur tryckaren gått tillväga. Ju finare tryck, desto fler rasterpunkter. Jämför Dagens
Nyheter med, till exempel, en bok med konstreproduktioner, det är inte
bara papperskvaliteten som skiljer dom åt!
Starkt förstorade rasterpunkter i
CMYK ställda i ”rätt tryckvinkel”
för att undvika moiréeffekter..
Att kommunicera färg:
Coca-cola-rött vet faktiskt de flesta ungefär hur det ser ut, men när du vill
ha laxrosa kulör till din nya serie tandborstfodral, kan det se väldigt olika
ut om en del ska tillverkas i Japan och den andra i Anderstorp. För att
kunna beskriva och kommunicera färg har ett flertal system uppfunnits,
mer eller mindre användbara.
Följande två färgsystem är tillrådliga att känna till för en designingenjör
NCS, Natural Colour System och PMS, Pantone Matching System.
NCS är ett ursprungligen svenskt system som distribueras av Färginstitutet i Stockholm och har blivit Svensk Standard. Systemet vinner även så
sakteliga mark ute i resten av världen. Det geniala med systemet är att det
är oberoende av språk och kultur, man anger kulör med ”beskrivande”
siffror och bokstavskombinationer (framtagna av stora referensgrupper).
Det gör att systemet blir oändligt i fråga om nyanser. NCS beskriver hur
färgerna ser ut, inte hur de tillverkas. Färgerna i systemet finns på stickor,
som atlas eller som enstaka ark i olika storlekar som kan beställas från
Färginstitutet.
Systemets grammatik bygger på att 6 elementarfärger bildar en 3-dimensionell rymd. Ett exempel; S4055 R95B betyder 40% svärta och 55% kulörthet.
R95B anger förhållandet mellan elementärfärgerna rött och blått, det vill
säga 5% rött och 95% blått. Fundera sedan ut vad en klart guldgul färg
skulle kunna tänkas heta, och du kan beställa dig en stilig svensk flagga!
37
NCS färgrymd är som två
motställda koner. De akromatiska
färgerna vitt och svart är i toppen
och botten. Kulörernas ytterligheter
ligger kring elementarfärgerna gult,
rött, blått och grönt.
NCS färgrymd ”sedd uppifrån”,
respektive ”en skiva” färgrymd
Nyans, mättnad och ljushet.
Munsell bygger också i rymd.
Pantone är ett gigantiskt Amerikanskt företag som levererar en färgstandard
som används vid framför allt trycksaksproduktion. Inom det segmentet
har man i det närmsta världsmonopol. I talspråk säger man PMS-färger
(Pantone Matching System) eller Pantonefärger. Pantone bygger till stor
del sitt system på hur tryckerier blandar sina färger. Sifferkoderna är
alltså ett slags recept.
Vid sidan av dessa finns även det amerikanska Munsell och RAL, ett tyskt
system med ett begränsat antal färger. RAL används i viss mån fortfarande
i Sverige också, till exempel vid pulverlackering. Min Pedersencykel är
lackerad i RAL6005, en sifferkombination som inte går att dechiffrera.
Burkfärg:
Kravet på färgkontroll på internet växer lavinartat vilket medfört att så
kallade websäkra paletter nu är en viktig produkt. Digitala paletter från såväl
Pantone som NCS finns för till exempel Corel, Illustrator och Photoshop.
Inom detta område finns ytterligare en komplicerande faktor; bildskärmarnas varierande färgkaraktär. Då bildskärmsåtergivningen kan variera
häftigt är det tillrådligt att alltid ha tryckt referensmaterial tillgängligt!
Att jämföra 20 TV apparater på en stormarknad ger en liknande upplevelse;
20 olika färgspectran. Färgkalibrering och ICC-profiler är fortfarande ett
ganska komplicerat område, men nödvändigt och under stark utveckling.
Henri Matisse 1869-1954
Fransk Fauvistisk konstnär
Färg är något man ser....
Färg är ljusets reflektion mot en yta som absorberar vissa våglängder
och återger andra. Newton tolkade vad som hände när ljuset går
igenom ett prisma 1666. Han visade att varje färg motsvarar en viss
ljusstrålning.
Vi ser därför också olika färger i olika ljus - MEN - hjärnan analyserar inte
det vi ser bara mekaniskt och efter att stirrat genom de gula skidglasögonen
en stund ter sig snön vit igen! Det kallas för konstansfenomenet.
Färgval:
Exempel på KG Nilssons
inspirerande konst/färgexperiment.
Rött och Grönt? Det är definitivt ingen liten marsipan att färgsätta! Men i
bakhuvudet kan man ha vetskapen om att färger signalerar såväl upplevelser som inlärda beteenden. Tänk till exempel på hur avståndsupplevelser
är färgrelaterade, blå berg är längre bort. Henri Matisse är en av många
konstnärer som experimenterade mycket med färgers djup. Titta på bilden i
marginalen och fundera på om till exempel den lila färgen ser ut att befinna
sig bakom eller framför den röda, om de är placerade intill varandra?
Konstnären KG Nilsson laborerar i sina verk med hur, ofta geometriska,
färgfält i olika kombinationer verkar. Hans konst visar inte bara vibrerande
färgkombinationer, utan även att möjligheterna är oändliga och för att
lära sig färgsättning är praktiska övningar den enda framkomliga vägen.
Fyra sidor teoretisk färgsättning räcker tyvärr inte särskilt långt. Det
behövs experiment och övning för att lära sig att kombinera färger. För att
förstå vad som händer och hur färger kan få varandra att såväl ”vibrera”
som att vissna.
Goethe var tidig med att fördjupa
sig i det som händer i färg.
(Bild; Warhol & Goethe)
Svar: S0580 Y10R
38
Färger i produktformgivning:
Förutom det dekorativa värdet kulör kan ha, kan den ha funktionen att
visa och hjälpa brukaren att hantera en produkt. Om vi framför oss ser en
grå burk med två knappar; en röd och en grön kan vi nästan vara säkra
på att det betyder start respektive stopp (eller möjligen på respektive av).
Vi läser av färgen som en av flera signaler; den kan finnas på ett objekt
i ett sammanhang bland andra färger, den kan finnas kronologiskt eller
värdemässigt i förhållande andra objekt eller detaljer. (Vi i västerlandet
läser från vänster till höger) och den kan finnas kompletterad med ytterligare budskap, som text eller ikoner. Alla dessa faktorer bör förstärka,
och inte motsäga, varandra.
Vid färgsättning är det dessutom viktigt att beakta bestämmelser och regler,
vanor och tradition, kombinationen mellan färg och form, kontrasten
mellan färger – även i olika belysning – samt estetik och det sammanhang
i vilket produkten ska finnas.
En apparatur för ett sjukhus eller ett smältverk bör sannolikt se olika ut
både för att ge trovärdighet för sin funktionalitet som för att passa in i
sammanhanget, även om bägge miljöerna kan kräva snabb hantering för
att undvika katastrof. Ett överdåd av färgkodning tar givetvis bort effekten
också, och resultatet av helheten kan bli mer oro än struktur. Det är svårt
att föreställa sig en jaktpilot med instrument full av individuella färgkoder.
Här kanske det monokroma fungerar bäst för att slippa ett distraherande
gytter och med tanke på att användarens utbildningsgrad i miljön.
I vissa miljöer kan det vara
lämpligast att undvika färg helt.
Design med färgfilosofi;
rörelse, process och vila.
Favoritfärg?
Frågan som låter så banal: ”Vilken är din favoritfärg?” har faktiskt undersökts
vetenskapligt. Frågar man många människor blir svaret blått, rött, grönt,
violett, orange och gult. Japp – i den rangordningen föredrar människor
färg enligt statistiskt säkerställda undersökningar!
Och – värderingarna har visat sig tämligen oföränderliga över tiden.
Att 60% av alla logotyper innehåller blått är alltså knappast någon tillfällighet!
Prova att associera kring färger, vad förnimmer dom? Som utgångspunkt
kan nedan följande exempel fungera. Hur olika kan starka färgförnimmelser tolkas?
Rött; stopp, brandredskap, orent (sjukhus), batteriåtervinning, pingst
(liturgiskt), oroligt, kärlek, dominant, varnande.
Gult; skarpt, oro, påfluget, varsel, infekterat, sommar, raseri, post, aktivitet.
Blått; vatten, luft, trohet, kyla (eller värme!), rent, information, vila.
Grönt; vila, oskuld, växande, lugn, självtillräckligt, skydd, pengar, hopp.
Exemplen är givetvis oexakta och förenklade då varje färg kan finnas i så
många nyanser, men samtidigt påvisar de att färg verkligen har betydelse.
Litteraturtips om färglära:
Interaction of Color, Josef Albers
Yale University Press, ISBN: 0300018460
(Har funnits på svenska, så kolla antikvariatmarknaden)
Färg, Åke Arenhill, Jan Sisefsky
Halls Offset AB, ISBN 91-971448-1-9
Goethes färglära, Pehr Sällström, Kosmos förlag
ISBN10:9186066420
39
Trafikkoner är oranga, precis som
traverser och industrirobotar.
Livsavgörande fråga ur Monthy
Python & The Holy Grail.
Hur skulle naturen göra?
Gräshoppa och Dayna Baumeister,
en av grundarna av Biomimicry Group
Biomimik, biomimikri, biomikri eller vad det ska komma att heta är en
”nygammal” vetenskap utan ens ett helt fastlagt namn i svenskan. Därför
kan det finnas anledning till att kort förklara lite bakgrund.
1993 skrev Janine Benyus på en bok om forskare och forskning som
inspirerats av naturens sätt att ”knäcka nötter”, till exempel om hur det
stenhårda Pauaskalet byggs upp av naturen, under vattnet, med kalk som
byggmaterial. Eller hur man forskar i att försöka utvinna energi med samma
principer som ett blad gör genom fotosyntesen. Hon funderade över
vad hon skulle döpa sin arbetsmapp på datorn till, när hon valt namnet
Biomimicry kom det att även bli titeln på hennes bok.
Biologistudenten Dayna Baumeister läste boken – blev eld och lågor – och
åkte pronto hem till Janine där dom tillsammans kokade ihop det som
skulle komma bli Biomimicry Group, som idag ger kurser, föreläsningar
och seminarier och även har kommersiell konsultverksamhet.
Biomimik
Insidan av ett Pauaskal
Lådfisk och MB Bionic Car lådbil ...
Biomimik kan kräva viss kunskap om biologi,
men bäst är det som samarbete; designers, arkitekter, ingenjörer, ekonomer eller samhällsplanerare
tillsammans med biologer. Lösningar kan komma ur såväl
det stora, synliga och uppenbara ur vår flora och fauna, som
40
CONDUCIVE TO LIFE
Att para ihop discipliner
LIFE CREATES CONDITIONS
Biomimicry Guild är en del av
Biomimicry Group
Biomimiken vill att vi ska lära oss från, eller av naturen, inte
om naturen, så som vi traditionellt gjort. Man har byggt
upp en metodologi som bygger på ett antal principer
som naturen använder. Mycket komprimerat kan
den ses i matrisen intill, som utvecklats av biologer inom Biomimicry Group. Mot dess korta
rubriker kan frågor ställas om till exempel
processer eller artefakter. Överensstämmer naturens lösning med någon eller
flera av dessa?
En check med Pauaskalet skulle
kunna se ut såhär; Det är självorganiserande genom hur kalket
strukturerar sig för att bygga
skalet. Det använder fri energi,
ur havet, för att skapa skalet. Det
använder vattenbaserad kemi och
allt material återvinns i havet när
den efter sin livscykel bryts ned.
Formen är dessutom anpassad
till funktionen; att skydda och
kamouflera denna havets delikatess
från angripare.
Vilka delar i matrisen kunde en
förpackning för Pauan i mataffärens
frysdisk matchas med ...
ur det som finns på byggstensnivå. Kunskap om proteiner, enzymer eller
molekyler är bra, men inget förutsättning för att Biomimiken ska vara
användbar. Biologer upptäcker och förundras ständigt över sinnrika lösningar naturen utvecklat, men har ingen aning om vad man skulle kunna
använda dessa till någon annanstans. Många av dessa läggs ut på en data­bas som finns på www.asknature.org. Där finns även exempel på hur man
använt naturens lösningar med lådfiskens skelett som karosskonstruktion för en bil eller hur man kommit att lösa ventilation och värme vid
husbyggen med termitstacken som förebild.
Att kunna samla energi som fotosyntesen gör ligger förstås högt på önske­
listan, men ett löv kan lika gärna ge inspiration till vacker och fungerande
vattenavrinning, solskydd eller ytbehandling. Löven i grupp kan lika gärna
inspirera till system, eller till processer i affärsvärlden och sociala sammanhang. Poängen är att medan vi sitter och bearbetar problem så ska
vi inte missa att naturen redan har löst det mesta, redan för eoner sedan,
och mycket finns att upptäcka om vi bara tittar efter med öppna ögon.
Termitstacken imponerar mer med
sitt optimerade klimat än sin storlek.
Gränsen för Biomimiken
Biomimik betyder att låna idéer, eller härma naturens lösningar,
som tidigare ­exempel illustrerar.
Att använda naturen kallas för annat;­att till ­exempel
rensa avloppsrör med bakterier kallas istället för
­Bio-assisterad (Bio-assisted).
Att göra tråd genom att samla silkesmasksilke definieras som Bio-nyttjande (Bioutilization).
Utsökt kamouflage i såväl färg som
form. Hur vet ödlan att ställa sig
såhär när "fara" (jag:) närmar sig?
CONDUCIVE TO LIFE
LIFE CREATES CONDITIONS
No "Heat, beat and treat"
Det traditionella sättet att
industriellt tillverka något innebär
användandet av mängder av
råvara som bearbetas bort,
hettas, böjs, pressas och gjuts. Det
som tillverkas i naturen byggs
av molekyler och efterlämnar
inget avfall som inte återförs.
Den enda energi som tillförs
kommer från solen. Hur kan vi
kopiera dessa processer?
Framtidens industri arbetar redan
med att "odla" produkter genom
att stapla molekyler under kontrollerade former. På MIT odlas batterier
och på Sandia-laboratoriet efterliknar
man snäckans sätt att skapa beläggning
som kan användas som fernissa.
Det kan vara värt att sätta sig på en sten
eller stubbe en stund och begrunda, samla
intryck – och njuta.
41
Kardborren är en känd klassisk
naturlösning som även gett
sitt namn till den industriella
slutprodukten.
Varför ser lövets struktur ut som
den gör? Vilken är funktionen?
Kroppen
Ett samlingsnamn för en "ny" – begreppet "ergonomic" är från 1950-talet –
vetenskap med mycket sunt förnuft och målsättningen att anpassa miljön
till människan och inte tvärtom. Även om militär forskning inom människa
– maskin skett redan under första världskriget, har mycket ergonomiskt
oklanderligt givetvis gjorts intuitivt och traditionellt sedan århundraden
tillbaka. Tag till exempel handtaget på en gammal fogsvans. Pistolgreppet
medger maximal kraft. Å andra sidan skulle det onekligen varit intressant
att se resultatet ifall en ergonom hade varit med vid utvecklingen av fiolen...
Ergonomi inrymmer allt från antropometri, som är läran om människans
mått, till arbetsplatspsykologi. Meningen med ergonomin är i kort att vi
ska kunna prestera bra genom att vi mår bra.
Ergonomi
Gravitation 0
Illustrationen intill visar kroppen i tyngdlöst tillstånd. Även om väldigt få av oss
kommer att få uppleva den positionen
kan den vara vägledande i vårat arbete.
Vi kan anta att här finns ett utgångsläge,
ett kroppens origo för optimal kraftutveckling åt alla håll.
Fakta
Människan har mätts upp i alla ledder
och det finns mängder av ergonomiska
fakta färdiga att inhämta i litteratur och
rapporter. Just denna mängd fakta kan
också invagga oss i en falsk trygghet
om verklighetens komplexitet förbises.
Ljussättningen på en arbetsplats kan göra
att personen inte sitter eller står som
hon antas göra. En ny, greppvänligare plåtsax kan vara utformad så att
takläggaren inte tycker att den presterar lika bra som den gamla. Eller så
kan produkten kräva utbildning som inte kommer användaren till handa.
I många fall är lösningen flexibilitet; att användaren erbjuds möjlighet till
variation. Den mänskliga faktorn får heller inte förbises; vi gör misstag,
vi läser inte instruktioner och anvisningar, vi snubblar och slinter. Det är
en utmaning att göra något som är både säkert och samtidigt hanterbart
då dessa egenskaper ofta står i motsatsförhållande.
Psykiska skador, olycksfall och belastningssjukdomar
En mängd olika typer av skador kan undvikas genom ergonomiska åtgärder.
Stress, prestationskrav, enformighet, dåligt klimat, litet inflytande och låg
motivation är alla ergonomirelaterade problem. Dessa går inte alltid att
hantera lika handgripligt som placeringen av ett reglage. Förändringsarbete
på en arbetsplats kan både lösa och skapa problem, beroende på hur det
genomförs. Människan har en inbyggd rädsla för all förändring vilket gör
att hon ofta upplever oro inför den. Därför är det viktigt att förändringar
förankras och upplevs som meningsfulla för att ge positiva effekter.
42
Rena olycksfall som beror på bristande konstruktion kan ske av olika
skäl. Otydlighet är en orsak som kan leda till felaktig hantering. En annan
indirekt olycksrisk kan uppkomma om en säkerhetsanordning upplevs
som förhindrande och leder till att operatören monterar bort den.
Statisk belastning kan innebära smärtor och skador. En arbetssituation
som kräver konstant koncentration över längre tidsperioder kan innebära
spänning i nacke, axlar och rygg utan att man egentligen ”arbetar” med
dessa kroppsdelar. Arbete med långvarigt framåtlutat huvud eller vriden
bål också ger besvär. Dessa lågintensiva statiska belastningar innebär en
otillräcklig blodförsörjning och "smörjning" till muskulaturen. Rörelse är
alltså positivt; människan är skapt för att både röra sig och tänka! Följaktligen
bör arbetssituationen för människan inte minimeras, däremot optimeras.
Inte oväntat innebär för tungt arbete skador. Vikten av att använda eventuella hjälpredskap och till exempel lära sig lyfta på ett riktigt sätt är stor
för att undvika ryggskador. Ändå är ”tidsbrist” en dominerande orsak till
skador som uppkommit av lyft.
Stående kvinnor
MMI
Människa – Maskin Interaktion betyder att foga samman människan och
maskinen. Att betrakta människan som en del i produktionssystemet, i
en sluten cirkel med delarna: Information – Perception – Beslutsfattande
– Handling – Maskin / Verktyg / Produkt. Ett exempel kan vara en kontrollpanel över en process. Problem med information i detta exempel är
att den kommer i antigen för stora mängder (vid fel i processen) eller inte
alls när allt flyter på normalt och då innebär underbelastning. Ett helt annat
exempel är knapparna på en biljettautomat som kan vara placerade så att
de inte ger någon kronologisk ledtråd eller återkoppling till att brukaren
utfört en handling, till exempel tryckt på en knapp.
Stående män
Percentilen
Det viktigaste området för ergonomiska åtgärder är utan tvivel arbetsplatsen. Där är målgruppen vuxna människor. Ändå varierar kroppens mått
såpass mycket mellan olika individer att en optimal utformning för alla
kroppsmått i regel är omöjlig att genomföra. Ofta blir man tvungen att
acceptera att 5% faller utanför bland de största respektive de minsta. Att
lätt kunna justera en arbetsplats kan ha fler fördelar än att den kan passa
många människor, den kan även erbjuda en och samma individ varierad
arbetsställning. Justerbara bord har blivit en storindustri i samband med
att antalet terminalarbetsplatser ständigt ökar.
Trots all tillgänglig teknik ska en såpass enkel åtgärd som att placera
skrivaren och kaffemaskinen lagom långt bort för en liten promenad inte
underskattas..
Handgrepp
Verktyget handen
Handen är ett universalverktyg, men den kan inte göra allt samtidigt.
Precision, ytterlighetslägen och kraft passar inte bra ihop. Bra grepp ger
kraft, men handens storlek och form varierar mycket, vilket måste tas
hänsyn till vid utformning av grepp. Handens position i förhållande till
kroppen är mycket viktig. Att till exempel arbeta ovanför axelhöjd blir
snabbt mycket tungt och är direkt olämpligt. Handen är dessutom ett
sinnesorgan som upplever temperatur och textur vid sidan av form. Vid
repetitiva rörelser med handen tittar vi ofta inte på vad handen gör.
43
Design för alla, Universal Design, Inclusive Design
eller – Design med Omtanke (DMO)
Målet är tillgänglighet för alla
– överallt!
Kärt barn har många namn... Samtliga rubriker syftar på att maximera tillgänglighet och användbarhet av tjänster och produkter för alla människor;
stora, svaga, unga, långa... I viss utsträckning når kognitionsvetenskapens
principer även in i detta område.
Sverige har ca 20% varaktigt funktionsnedsatta personer. Att inkludera så
många som möjligt vid produktutformning ökar marknadspotentialen för en
produkt. Allt fler lever till hög ålder och allt fler överlever svåra olyckor och
sjukdomar. Dessa pågående trender ökar andelen inom befolkningen med
någon form av funktionsnedsättningar under många år framöver. Dessutom
växer gruppen människor med annan språklig och kulturell bakgrund som
kan tänkas ha andra behov eller krav på produkter och miljöer.
DMO greppar bredare ändå - omtanke om både människa och miljö.
Med andra ord Hållbar Design eller om du vill; Design för Hållbar Utveckling.
Tillgänglighet
För att åstadkomma maximal tillgänglighet kan man arbeta med de behov
följande fem huvudgrupper kan tänkas ha: Svårt att se; Svårt att höra;
Svårt att röra sig; Svårt att bearbeta, tolka och förmedla information; Svårt
att tåla vissa ämnen. Man bör även beakta spännvidden som finns inom
respektive grupp.
Direktkontakt med personer som har olika funktionsnedsättningar är
ofta avgörande för förståelsen av de praktiska förutsättningarna och
problemen. Att själv prova på exempelvis rullstolsanvändning eller optik
som simulerar synnedsättning i ett utvecklingsprojekt är mycket lärorikt.
Kontaktvägar, tips och råd i kontakten finns hos den nationella myndigheten
HANDISAM. Verktyg för produktutveckling med hänsyn till tillgänglighet
finns på www.inclusivedesigntoolkit.com
Då såpass många redskap endast är
för högerhänta finns numera faktiskt
även sortiment för vänsterhandingar.
Vissa saker kan vara svåra att lära ur
manual, t. ex cykla, simma och flippra.
Tanken är att "kunskap" inte bara skall finnas i huvudet utan också (i överförd bemärkelse) i tingen och processerna. Detta är en del av kunskapens
sociala, mentalhygieniska funktion. Till hjälp kan vi ha både mätningar
och måttenheter – vilka i grunden har en starkt social prägel – de är till
för att vi skall kunna förstå, och kunna bli överens.
Centrum för Universal Design på North Carolina State University
har utvecklat sju principer för att det verkligen blir design för alla.
På engelska är de exakta rubrikerna på principerna följande:
• Equitable use
• Flexibility in use
• Simple and intuitive
• Perceptible information
• Tolerance for error
• Low physical effort
• Size and space for approach and use
Översatta och förklarade följer principerna på nästa sida..
44
Princip 1: Likvärdig användning
Det är funktionen för användaren som skall vara likvärdig, och i idealfallet skall användningen också ske på samma sätt, oberoende av person.
Om t.ex. en dörr öppnas automatiskt när man kommer, finns det ingen
dörröppnings-skillnad mellan personer i rullstol och icke-rörelsehindrade
personer. Nog så tankeväckande är det att sådana lösningar främst utvecklas då människor som egentligen är able-bodied har händerna upptagna,
t.ex. av en kundvagn.
Princip 2: Flexibel användning
En sax som fungerar både för människor som är vänsterhänta och människor som är högerhänta uppfyller både princip 1 och 2.
Trygghet är att kunna rätta
misstag ...
Princip 3: Enkelt och intuitivt
Praktexempel på sådant som varken är enkelt eller intuitivt hittar man
ofta i datorgränssnitt och dessvärre också i manualer.
Princip 4: Gör informationen perceptuellt tillgänglig
Människor med svåra synskador kan behöva så speciella förutsättningar
för att kunna urskilja information att det vore orimligt att kräva en omvärld
helt designad för att uppfylla deras behov. Men också i det sammanhanget
finns det mycket som kan göras, tex alternativa stöd, t.ex. ljud och taktila
gränssnitt.
Princip 5: Tolerans mot misstag
Robusta system, där det inte skall få alltför stora konsekvenser om man
gör fel och där det samtidigt skall vara möjligt att ändra sig, är något som
alla människor vill ha. Men kollisionsriskerna är stora också för den
enskilda individen när hon både vill ha ett följsamt system och samtidigt
ett misstagsförhindrande. Somliga människor har i sina personligheter
en starkare inbyggd intolerans än andra mot "fel", ja, mot förändringar
överhuvudtaget. Vad de behöver för att kunna leva med oss med alla
ständiga avsteg från det repetitiva är miljöer och hjälpmedel som systematiskt hjälper till att bygga in variation. En trygghet för den enskilde kan
ligga i att inte bara ha kunskap-i-huvudet och försöka gissa sig till hur
andras kunskap-i-huvudet ser ut utan att det därtill kan finnas kunskapi-världen, i artefakterna.
Design för äldre målgrupper blir
viktigare för varje år.
Princip 6: Liten fysisk ansträngning
Detta området är starkt växande, främst eftersom alltfler människor blir
allt äldre. Under 1900-talet ökade faktiskt medelåldern i Sverige med 20
år, och idag växer andelen gamla mer än någonsin.
Princip 7: Storlek och rum både för användbarheten och för att man skall
kunna komma fram.
Detta är en nog så självförklarande princip. Kommer man inte in genom
en dörr, kommer man inte uppför en trappa är det ett synnerligen effektivt
sätt att stänga ute - det må sedan vara aldrig så omedvetet.
45
DMO är en metod, nominerad
till Design S priset 2010.
Detta kapitel behandlar modellbygge utifrån perspektivet att det finns en
verkstad. Här finns beskrivningar av de lämpligaste modellbyggnadsmaterialen samt en mängd vanliga plaster (polymerer), samt hur, och med vad,
dessa material bearbetas och behandlas.
Modellbyggnad i Verkstad
Verkstad:
Bandputsen i högskolans verkstad
är ett förträffligt ”friformningsverktyg”
för såväl trä, som skum- och
blockmaterial.
Verkstadsresurserna som finns tillgängliga är naturligtvis en ofrånkomlig
begränsning som måste beaktas. Trots en välutrustad verkstad måste ibland
överväganden göras för hurvida tjänster kan köpas in eller om det kan
finnas färdiga objekt som kan användas i bygget.
För alla modeller gäller att en jämn kvalité är viktig! Finishambitioner som
inte kan genomföras konsekvent är bortkastade.
Nogrannhet i början av arbetet kan heller inte nog understrykas, då fel
har en benägenhet att fortplantas och växa expotentiellt.
Material:
Bandsågen
Pelarborren
Dia's materialförråd i verkstaden
En viss kännedom om olika material är av vikt för att kunna uppnå sina
ambitioner. (Mer ingående om material följer i nästa kapitel)
Syftet med modellen är avgörande för av vad och hur den skall byggas.
Ska modellen komma att ha hög finish duger inget annat än de bästa
materialen vid bygget. Det har man i regel igen i både arbetsinsats och
tid. Tidsåtgång är en kostnad dyrare än de flesta material.
För snabba och enklare volymstudier är kartong, papper, lera ("Proffslera",
eller Plastelina), lätta skummaterial (Styrofoam) eller ståltråd lämpliga
val. Med lödkolv och lödtenn går det att enkelt bygga och även enkelt
förändra det som byggts.
Papper, starkolätt och kartong finns i olika kvaliteter och med olika utseenden. Vitt, färgat, blankt, strukturerat, ritfilm, med mera. Hit kan även
materialgruppen självhäftande plastfilmer räknas.
Wellpapp på rulle eller från kartonger kan vara användbart för att snabbt
bygga upp stora volymer, till exempel när en ”mock-up” av en miljö/
arbetsplats skall provas ut.
Päron och Lind är täta träslag som sedan gammalt använts inom modellbygge. Björk är ett billigt och förhållandevis hårt trä som kan användas
vid modellbygge i viss utsträckning.
Boardmaterial som Hdf och Mdf kan få en mycket fin yta, och ersätter
spånskivan för större konstruktioner. Mdf som "böjbart" material finns
också, antigen som spårad skiva, eller den 4 mm tjocka som är flexibel.
Skivmaterial av plast (ABS, Styren, Polycarbonat, PET, Akryl) och cellplaster
som Styrofoam (rosa skum), Akrylskum (Rohacell), Polyuretan, hör till
basen i verkstadens materialförråd
.
Metall som till Aluminium (offsetplåtar, profiler), Pianotråd, Silverstål kan
vara svårersättliga som detaljer där metallens styrka eller utseende behövs.
Att genom målning ge illusionen av just metall är svårt.
Hard modelling clay, billera, ger formfrihet, men låter sig inte målas så
lätt. Leran ska värmas upp innan användning varför det behövs en termostatreglerad ugn som kan hålla en max temperatur på 60°c.
46
Halvfabrikat eller ”readymades” som finns överallt runt oss om vi håller
ögonen öppna, allt; skrot, leksaker, beslag, maskindelar, med mera kan
komma till användning i ett modellbygge.
Verktyg:
Precis som kännedom om modellmaterial är kännedom om verktygen
viktigt. Såväl för att verktygen ska räcka, som för att bearbetningen skall
bli så bra som den kan. Verktyg i gott skick är dessutom betydligt säkrare
att arbeta med än vanskötta verktyg. Lär känna verktygen tills du vet hur
en nålfil, hålpipa eller krats ser ut och hur den används!
Allt arbete får ett bättre resultat om arbetsstycket är väl förankrat och
det går att ha en bekväm arbetsställning. Använd tvingar, vinkeltvingar,
klämmor och skruvstäd. Markera stycket ordentligt med linjal, passare,
smygvinkel eller vinkelhake. Observera att markeringarna inte oavsiktligt
försvinner vid bearbetningen!
Vid maskinbearbetning eller arbete där damm och/eller ”skarpa lukter” förekommer bör mask och eventuellt skyddsglasögon användas. Intill maskinerna
finns dessutom i regel påbud om skyddsutrustning som ska användas.
Verkstaden är väl utrustad med
handverktyg. Att gå igenom dom är
väl använd tid.
Förberedelser; att bygga arbetsstycket:
Snickare brukar använda sig av ”kaplistor”, på sådana planeras hur bitarna
skall sågas ut. Även vid modellbygge kan det vara meningsfullt att göra en
kaplista, att tänka igenom konstruktion, material och sammansättning. Datorn
och kopiatorn är bra hjälpmedel i förberedelserna. Från enkla ritningar kan
konturer skrivas ut som sedan limmas på arbetsstycket. Efter dessa kan
man såga, borra, fräsa, med mera. Speciellt lämpligt är detta tillvägagångssätt då det behövs två eller flera likadana, eller spegelvända bitar. Det blir
lättare att uppnå ett exakt resultat. Tänk på att dessa engångsmallar inte bör
”konturskäras” innan de limmas på, det är onödigt arbete som kommer att
försvåra att följa linjen vid bearbetning.
Materialval/materialkombination skall planeras så att det fungerar att
limma, sammanfoga och lacka. Skall modellen kunna hanteras måste den
också äga hållbarhet för detta. Vikten i materialet kan ha betydelse om
man önskar förmedla en verklighetskänsla.
Om slutresultatet skall bli ett objekt, som i en tänkt produktion skall bestå
av flera delar, är det till fördel om den även som modell består utav flera
delar. Först när delarna är lackerade limmas (eller skruvas) de i varandra.
Delarna kan i sin tur vara byggda av mindre bitar (spillbitar) om de är
av polyuretan. Att ordentligt tänka igenom olika tillvägagångssätt innan
byggandet påbörjas ger garanterat stora tids- och materialbesparingar.
In i det sista bör arbetsstycket behålla en referensyta och/eller en referensvinkel. Det är nödvändigt för bearbetningen av arbetsstycket att ha
något plan att mäta ifrån.
Öronskydd, glasögon och
andningsskydd är vars och ens
eget ansvar att komma ihåg!
Limning:
Till papper och kartong kan vitlim (för papper och trä), tejp (osynlig, dubbelhäftande), spraylim eller även Cyanolitlim användas. Vid grovkonstruktion kan varmlimpistol användas, det är snabbt, men svårt att använda om
man önskar osynliga limfogar.
Smältlimpistolen är även användbar vid konstruktioner med Styrofoam
("Rosa Skum"). Här bör man dock notera att applikation av smältlim direkt
47
Materialval efter materialegenskaper.
Styrenskivor och acrylstav går att
böja med värme. Stolssitsen har
poröst polyuretan med struktur
medan karossen är av tätt
polyuretanblock.
Dremel är en behändig handmaskin
som det finns en mängd tillbehör,
bearbetnings- och slipverktyg för.
Tryckluftsmaskiner.
Fein Multimaster bearbetar de flesta
material, bara rätt skär appliceras.
mot Styrofoam innebär att skummet smälter, därför bör man först limma
mot ett vanligt papper som i sin tur fästes mot ett andra Styrofoamstycke.
”Frigolit”, Styrofoam, samt andra liknande material tål inte hetta. Styrofoam
smälter även av de lösningsmedel de flesta sprayfärger innehåller.
Smältlim går att använda med de flesta material, men limmet bygger kraftigt
varför skarvar alltid kommer att kvarstå. Limfogen blir relativt stark och
seg, men man får aldrig det riktiga bettet när en stark fog behövs.
Även epoxilim bygger något och är användbart mot de flesta material.
Det måste, till skillnad mot till exempel vitlim, inte torka under press.
Fogen blir stenhård, men kräver sin tid för att härda. Torktiden varierar,
från 15 minuter och uppåt. Epoxilim är ett tvåkomponentslim, bestående
av bas och härdare som blandas i lika delar. Limmet är tjockt och ”fyller”
bra. Detta innebär att ytorna inte nödvändigtvis behöver vara helt jämna.
Delarna som limmas kan också justeras under några minuter om de skulle
hamna snett mot varandra. Nackdelen är att delar som limmas kan komma
att behöva låsas fast i fixturer under den tid limmet härdar. Bitarna bör
också ha någon styrning för att inte glida i sidled om de pressas med tving
eller dylikt.
Epoxilim blir hårt när det härdat, det innebär att om man använder mjukt
material och hårt lim framträder en ”rygg” vid slipning. Limma därför inte
ända ut till kanterna på delarna. För limmet gäller andningsskydd eller
limning i dragskåp! Dofterna är skarpa och hälsovådliga. Ur hälso och
miljöhänseende är sparsamt användande att rekommendera!
Cyanolitlim (superlim, sekundlim, etc.) är snabbtorkande. Det finns från
tunnflytande till något mer geléaktigt för lite porösare material. Cyanolitlim
bör appliceras droppvis på en av limytorna, och med stor återhållsamhet.
Bitarna fäster några sekunder efter att de pressats ihop, därför skall man
vara noggrann när man sätter ihop dom. Viktigt är att ytorna är rena, släta
och passar ihop då limfogen blir mycket tunn. Då torktiden är såpass kort
orkar man att med fingrarna pressa ihop bitar som annars skulle krävt
komplicerade fixturer. För täta material med täta fogar är cyanolitlim det
bästa alternativet. Kort torktid och en stenhård osynlig fog är de bästa
förutsättningarna man kan önska.
Före all limning är det alltså viktigt att känna till två saker; Att limmet
inte löser upp materialet och att limmet kommer att kunna torka. Ett lim
som behöver luft för att torka (vattenbaserat) går inte att använda vare
sig mellan skivor eller block i plast. Plast som påverkas av lösningsmedel
i lim, till exempel Styrofoam löses upp och blir förstört. Kontaktlim är till
exempel ett lim som normalt innehåller lösningsmedel. För en del material rekomenderas speciallimmer utvecklade för dessa material, men för
flertalet material fungerar cyanolit eller epoxilim utmärkt.
Slipning och spackling:
Lim som täcker de flesta behoven
vid modellbygge är smältlim för
grova konstruktioner, cyanolitlim
för täta material och fogar samt
universallim och epoxilim.
Spraylim är lämpligt för papper och
kartong när stora ytor ska limmas.
Ett bra slutresultat kräver en slät yta, att skador och skarvar fyllts igen.
Vissa skummade material har porer som måste fyllas igen med spackel
såvida man inte eftersträvar den porösa ytan. Valet av spackel skall ske
utifrån materialet i det arbetsstycke som skall prepareras. Det är viktigt
att eftersträva samma hårdhet i spacklet som i arbetsstycket. Om spacklet
är hårdare än byggmaterialet går det inte att få ett bra resultat, ju större
skillnaden är desto eländigare blir det. Byggmaterialet kommer att arbetas
ned fortare än spacklet!
48
Spacklet bör appliceras med en tunn spatel/spade av metall eller plast.
Att iakttaga är att applikationen av spacklet bör göras med största möjliga
noggrannhet från första början och inte utifrån konceptet att ”det slipar
man ju bort sen”. Det är mycket enklare att lägga på spackel kontrollerat
fler gånger än att slipa ned en odefinierad form. Ett tunnare skikt torkar
också snabbare – även om det är tvåkomponentsspackel! Temperatur
påverkar härdningstiden, och en högre temperatur påskyndar den kemiska
reaktionen.
All slipning skall ske med kloss eller form. Slipar man med tummen, då blir
tummen ”kvar” på arbetsstycket. Ett tips är att preparera ett lite större plant
boardmaterial (plyfa, mdf, etc) med några slippapper i bredd, arbetsstycket
slipas sedan mot den fastspända slipplattan. Det finns ett oändligt antal
andra sätt att använda slippapper, de kan med fördel limmas på alla plana
eller enkelkrökta former. Ofta kan man hitta någonting omkring sig som
går att använda, spillbitar eller dylikt. Slippapper graderas i korngrovlek.
Användbara grovlekar kan vara 80, 120 och 240 innan man går över till
våtslippapper. Det är bortkastad energi att börja med för fina papper!
Andningsskydd är lika viktigt vid spackling som limning. Såväl dammpartikelfilter som gasfilter behövs om annat spackel än snickerispackel
slipas. Sådant arbete skall dessutom göras med hänsyn till omgivningen.
Epoxiallergi är hiskeliga saker. Polyuretan är också farligt, bär mask!
Polyuretan reagerar på fukt, slemhinnorna är i riskzonen.
Slippapper finns med korn 40 till det
finaste våtslippappret på 1200.
Ha alltid kloss eller form vid slipning.
Slutbearbetning inför målning av modell:
Färgsättning på skalmodeller kan vara känsligt och laddat. Alla har synpunkter om färg, och även färgen ändrar uttryck när den ”förändras i
storlek”. Innan formen har bestämts kan det därför vara till fördel att
arbeta med en grundfärgad (grå) eller vitmålad modell.
Grundfärg, eller sprutspackel är nödvändigt för att kunna åstadkomma
ett bra slutresultat. Sprutspackel fyller mer än vanlig grundfärg. I regel
måste grundmålningen göras om ett flertal gånger innan ett bra resultat
uppnåtts. Efter varje målning gås den målade ytan över med våtslippapper. Vid målningen avslöjas eventuella brister i underarbetet, dessa
spacklas och slipas innan grundmålningen upprepas igen (att spackla på
grundfärg går alltså bra). Våtslippapper finns i kornstorlek 80 till 1200.
Om modellmaterialet, limmet och spacklet är vattenbeständiga, slipar
man med fördel under rinnande vatten, vattnet gör att det fina ”grus” som
slipas bort också förs bort från ytan utan att repa, samtidigt som pappret
behåller bettet längre. Våtslippappret fungerar trots sitt namn även torrt.
Vid slipning börjar man lämpligen med ett grövre papper och arbetar sig
stegvis nedåt mot att försiktigt slipa med ett 4-600 papper innan slutlackeringen. Våtslippapper kan tvättas några gånger, men förlorar snart sitt
bett, även om det ser rent ut.
Sprutmålning:
Själva sprayningen av arbetsstycket bör ske med största omsorg och tålamod. Efter att grundligt ha gjort rent i sprutboxen för att slippa damm,
skakat sprayburken eller blandat färgen väl, och ställt arbetsstycket på
lämpligt sätt, påbörjas detta vanskliga värv. Spraya först vid sidan om för
att se hur färgen kommer ut. Bedöm ett lämpligt avstånd, börja sedan att
i jämna, regelbundna rörelser applicera färgen. Testa helst på en spillbit
49
Anpassa hårdheten på spacklet
utifrån materialet som skall
spacklas.
Sprutspackel är en fyllande
grundfärg. Billack finns lättillgängligt
i många nyanser på mackar.
Servasprayen är tjockare, men
torkar långsammare.
NCS färgsystem används för
att definiera exakta kulörer och
nyanser. Utifrån en sifferkombination
kan sedan en färgblandning, även i
sprayburk, beställas.
Den lilla silikonformen med
”mastern” i. Till höger en avgjutning.
först. Spruta med marginal utanför arbetsstycket, för munstycket parallellt
över, förbi stycket. Upprepa detta tills stycket är täckt med färg och ser
”mättat” ut. Tänk på att färgen fortsätter att flyta ut och jämna till sig efter
att du slutat, risken att det börjar rinna finns alltså fortfarande kvar en
liten stund efter att du har slutat måla. Om du sprayar långt ifrån, 35-40
cm, kommer färgen att delvis torka i luften och ge en ”apelsinskalseffekt”
(något som ibland kan vara en önskvärd effekt). Bra belysning är avgörande
för att resultatet skall bli bra. Dammfrihet är också ett måste, om gammalt
spraydamm ligger på arbetsplatsen blåser det helt säkert upp och lägger
sig i lacken. Murphys lag* är osviklig vid lackering ... Olika fabrikat kan
skilja sig både i egenskaper och kvalitet. Om en färg trilskas – byt burk
istället för att slipa ned och börja om med samma färg!
Gjutning:
Gjutning med Silikon och Polyuretan är ”en enkel sak”. Till en början
behövs en modell (”master” eller ”plugg”) att göra avgjutningen från.
Den behandlas med släppmedel (vax) och därefter kan gjutningen börja.
Silikonet penslas helst på i ett par millimeter tjockt skikt för att undvika
luftbubblor. Därefter fylls en yttre gjutform med samma silikon så att
den täcker ”mastern”. För att gjutformen skall kunna fungera bra bör
man ha förberett ett bra ingöt samt luftningskanaler där sådana behövs.
Efter att formen härdat skärs den upp, men bara så mycket att ”mastern”
precis kan tas ur. Nu kan kopior börja tillverkas. Polyuretan, härdare och
fyllmedel blandas noga enligt leverantörens recept och hälls försiktigt i
formen. Produktionen är i gång! Gjutningen skall härda på mindre än en
timme, den kan grundas och målas precis som vanligt polyuretanmaterial.
Det som behövs för silikonformgjutning är: Silikonharts och härdare (av
additionshärdande typ ur miljöhänsyn) Polyuretan med härdare, släppmedel; vax, en exakt våg, blandkoppar och en ytterform av till exempel
papp och tejp att hälla silikonet i.
Litteratur:
Produkt Design Models
Roberto Lucci & Paolo Orlandini
För designers, arkitekter och andra som vill lära sig modellbyggets ädla
konst är detta en utmärkt handledning. Den behandlar material, teknik
och hur man enkelt med små hjälpmedel kan göra modeller och bygger
fantastiska förpackningar för dessa. Boken är på 264 sidor och väl illustrerad med fotografier och korta förklarande texter.
Models & Prototypes
Denna behandlar på ett obetalbart
begripligt sätt det mesta som är
värt att veta om modellbygge och
innehåller mängder med bilder.
Clay, Plaster, Styrofoam, Paper
Yoshiharu Shimizu, Takashi Kojama, Masazo Tano, Shinji Matsuda
Steg-för-stegövningar i ovanstående material. Boken ser väldigt elegant
ut och känns stimulerande att ögna i, men flera övningsexempel är alltför
omständliga och beskriver onödigt komplicerade tillvägagångssätt. Handhavandet av verktygen är otydlig och följer man övningarna noga är det
lätt att bli lite förvirrad. Trots det är den full med tips för modellbyggare
på alla nivåer.
*Om något kan gå åt helvete kommer det också att göra det...
50
Beskrivningar av skum- och blockmaterial
Användningsområden för skummaterial:
Skummaterial är lämpliga att använda för bygge av volymmodeller med
allt från låga till tämligen höga ytfinishkrav. Ju högre krav på finish, desto
tätare och stabilare material behövs. Även små detaljer kan framställas
med bättre precision om materialet är hårdare.
Styrofoam:
Styrofoam är skummat styren som främst används som isoleringsmaterial
vid byggnadsarbeten. Det är vanligen rosa eller ljusblått till färgen och
är mycket lätt. Det är ett i modellbyggnadssammanhang mycket billigt
material, men har också begränsade egenskaper. Styrofoamet är lösningsmedelskänsligt vilket begränsar valet av lim och lacker. Maskinbearbetningsmöjligheterna är begränsade på grund av den låga smältpunkten, det
börjar snabbt klibba. Handverktyg är det som gäller för Styrofoam. Detta
porösa och instabila material är även svårt att efterbearbeta. Slipverktyget
pressar den spacklade ytan under bearbetningen, som sedan reser sig från
materialet, lite, men tillräckligt för att framkalla små djävlar. Slipning på
ett mjukt material blir sällan bra om en jämn yta eftersträvas.
Materialet är lämpligt som skissmaterial, men inte för presentationsmodeller.
lim: smältlim, konstruktionslim eller spritbaserat kontaktlim
spackel: snabbspackel, finspackel
lack: vattenbaserade färger, eller på vattenbaserad täckande grundfärg
Rohacell:
Rohacell är en skummad akrylplast, vit till färgen och med varierande
densitet (31, 51, 71, 110). Rohacell smälter inte av lösningsmedel som till
exempel Styrofoam. Detta innebär stor frihet vid val av lim och färg. Dock
förhindrar materialets slutna celler torkning av lufthärdande limmer.
Materialet är lätt att bearbeta med såväl handverktyg som maskiner. Värmetoleransen är tämligen hög och detta innebär att materialet inte smälter
eller ”klibbar” vid bearbetning med till exempel slipmaskin. Dammet från
Rohacellbearbetning har inte samma obehagligt vidhäftande egenskaper
på hud och kläder som dammet från en del andra lätta polyuretanmaterial.
Det är ett tungt argument till att använda Rohacell.
lim: smältlim, epoxi, universallim (lufthärdande lim får emellertid för lite luft
och torkar därför mycket sakta)
spackel: snabbspackel, finspackel
lack: tål alla lacker
Kompakt Polyuretan:
Cibatool BM 5460 och Obomodulan 650 är hårda blockmaterial av högsta
kvalitet för modellbygge. De är mycket kompakta Polyuretan, några porer
går knappt att skönja med blotta ögat. De är inte helt olika trä vad gäller
bearbetning, men den stora skillnaden är att de helt saknar fibrer. Det går
51
Det ”rosa skummet”, är skummad
styren, tillverkat för att användas
som isoleringsmaterial. Materialet
handbearbetas med fördel med
olika typer av raspar eller Fein
Multimastermaskinen.
Rohacell™ (skummad acryl) t.v.
är ett vitt lättbearbetbart skum.
Polyuretan är en härdplast som kan
fås antigen "porig" eller väldigt tät.
att åstadkomma en mycket god kantskärpa och materialet är tillräckligt
starkt för att kunna användas för funktionsmodeller och prototyper med
rörliga delar. Dess tyngd ger det också en mer ”realistisk” känsla om det
är tänkt att man skall kunna lyfta, eller hålla i modellen. Materialet kräver
lite mer verkstadsresurser än det som ligger på ett skrivbord för att visa
sina möjligheter. Det är perfekt för svarvning och fräsning. De fina, släta
ytorna som kan åstadkommas gör att materialet är lämpligt att limma
med cyanolit. Spackling och grundning blir enkel tack vare materialets
täthet om förarbetet blivit noggrant genomfört. Polyuretan låter sig gärna
kombineras med skivmaterial.
lim: cyanolit, epoxi
spackel: Plastic Padding PP100, Snickerispackel
lack: alla
Beskrivningar av skivmaterial
ABS och Styren:
Skivmaterial finns i olika färger och
transparens. De vanligaste heter
Styren, ABS, PET, acryl (Plexi™)
och polykarbonat.
Dessa två material har mycket lika egenskaper. De är billiga och lättbearbetade, en tunn skiva av detta material behöver ingen verkstad. De finns
från 0,5 mm och uppåt i en mängd olika kulörer, mjölkvit är dock vanligast
som skivmaterial. Med lätthet kan man bryta av bitar efter att ha ritsat en
brottlinje. Maskinbearbetning fungerar till viss grad, men materialet är
värmekänsligt vilket gör det olämpligt att maskinslipa (styren är samma
material som det ”rosa skummet”). Det används vid vacuumformning,
men går till och med att värma i ugnen för enklare dubbelkrökta former.
Med en varmluftspistol går det lätt att varmforma över en mall. ABS och
Styren är bra och billiga material.
lim: cyanolit, epoxi, styrenlim (modellbyggsatslim)
spackel: Plastic Padding PP100
lack: alla
Pet:
Finns med mycket klar transparens, och i en mängd tjocklekar. Förhållandevis billigt. Segare än acryl, kan till och med kallbockas med viss
försiktighet.... Varumärket Vivak är Pet.
lim: cyanolit, epoxi
spackel: Plastic Padding PP100
lack: alla
Acryl:
Acryl (eller Plexi™) är ett styvt material som finns i en mängd tjocklekar,
färger och helt transparent. Det finns som skiv-, stav- och rörmaterial i ett
otal dimensioner. Fördelar med acryl är dess mycket klara transparens, att
det går att varmforma, samt att den finns att tillgå i en stor mängd specialdimensioner. Bearbetningsmöjligheterna är ganska goda, men materialet
har såväl en viss sprödhet (som gör att flisor lätt slår ut vid till exempel
sågning) som en känslighet för värme som gör att det kan vara svårt att
till exempel maskinslipa.
lim: cyanolit, epoxi, Acrifix
spackel: Plastic Padding PP100
lack: alla
52
Polycarbonat:
Ett mycket bra skivmaterial. Till utseendet liknande egenskaper som acryl,
men betydligt ”segare”. Det går utmärkt att kallbocka utan att det spricker,
inte heller slår den ut några flisor under sågning. Tunnare dimensioner
kan brytas av efter en ritsning. Den tål värme tillräckligt bra för att kunna
maskinslipas effektivt och borrning medför heller inga problem. Detta
innebär en tämligen luktfriare maskinbearbetning. Polycarbonat är mycket
styvt och angenämt att arbeta med. Det hör till de dyrare bland skivmateriel.
lim: cyanolit, epoxi
spackel: Plastic Padding PP100
lack: alla
Beskrivningar av andra modellbyggmaterial
Proffslera eller Plastelina:
”Plastlera” som efter någon uppvärmning lätt kan formas med bara händerna. Den är ett ypperligt litet stinkande skissmaterial för tre dimensioner. Lite knådande, eller en stund under skrivbordslampan gör den
foglig och lättarbetad. Den är inget presentationsmaterial, men väl ett
diskussionsmaterial för såväl enskilt spånande som kommunikation inom
en arbetsgrupp. Med järntråd eller tandpetare som armering kan ganska
mycket åstadkommas.
Hard Modeling Clay:
En rödbrun plastlera som har varit populär inom till exempel bilindustrin för
att ta fram tredimensionella former på ett mycket kontrollerat sätt. Massan
värms upp till 60°c och är därefter formbar. På till exempel ett skelett av
board, skum och hönsnät byggs formen upp medan den bearbetas med
till exempel verktyg avsedda för vanlig skulpturlera. Vid rumstemperatur
är leran fast, men kan vidarebearbetas med till exempel sicklar.
Leran är ett billigt återanvändbart
skissmaterial. Proffsleran är väldigt
lättarbetad, men inte så exakt.
Den mörkare leran används för
mycket exakta formstudier inom
bilindustrin.
Board:
Mdf och Hdf är boardmaterial av väldigt tätt pressade små pappliknande flis.
Skillnaden mellan Mdf och Hdf är att Hdf är hårdare och fuktimpregnerad.
Mdf och Hdf saknar fiberriktning men bearbetas för övrigt som trä. Det
går att åstadkomma en tämligen god kantskärpa, men materialet är mest
lämpat för mock-uper eller större volymer. Pluggar för vacuumsugning
tillverkas med fördel av detta material då det är starkt och stabilt.
lim: vitlim
spackel: Plastic Padding PP100
lack: alla
Trä:
Balsa är lätt att komma att tänka på när man säger modell, men i ett sammanhang som detta, med produktmodeller, är balsa ganska oanvändbart.
Balsa är förhållandevis dyrt och den lätthet som utpräglar materialet är
sällan efter­sträv­ands­­­­värd i dessa sammanhang, starkolättboard ersätter
53
Mdf, medium dencity fiber board,
är billigt, stabilt och finns i olika
dimensioner från 2,5 mm. Den
spårade varianten är böjbar.
balsan som lätt­bearbetbart material i samtliga fall utom där det måste
synas att det är trä. Finns verkstadsresurser och det skall vara trä, väljer
man med fördel björk; vackert, starkt och billigt.
lim: balsalim, vitlim
Plywood:
Trä, plywood och lamellträ kan
vid modellbygge kräva mycket
ytbehandling om strukturen ska döljas,
men är ett miljövänligt alternativ.
Plyfa är en klassiker som nämns här för att den står att finna i så enormt
tunna dimensioner. I grövre dimensioner har den inte riktigt någon plats i
modell­bygg­nadssammanhang annat än möjligen för bygge av mock-uper.
lim: vitlim
Tråd och stav:
”Ståltråd” är ett material man ofta får användning utav i modellbygge.
Detta universalmaterial finns i en mängd kvalitéer, allt ifrån najtråd till
koppartråd och silverstål. Då man söker efter en konstruktion genom att
pröva sig fram är förzinkad järntråd ett gott val som dessutom är billigt.
1,5 mm är en bra dimension som man lätt kan böja med fingrarna och
forma fritt. För en slut­giltig modell är detta emellertid definitivt inte ett
lämpligt material utan då är silverstål att rekommendera, det finns i olika
dimensioner och går bra att bocka och böja över mallar. Det har spänst,
styrka och stringens. Pianotråd liknar silverstål, men är betydligt svårare
att böja och därför inte lämpligt såvida det inte skall användas som rak stav.
lim: smältlim, epoxi, lödtenn
Mjuka plaster:
Stavar i olika dimensioner och
material. Silverstål är hårt, men
formbart och stabilt och finns i en
mängd dimensioner
Gummiliknande material; dukar mattor och slang kan användas i sammanhang där struktur, yta eller materialkänslan behövs.
lim: inte lämpligt att limma, men varmlim, epoxi kan fungera
lack: inte lämpligt
Aluminium:
Mjuka polymera material, som
till exempel kloropren, kan
ha användbara mönster och
strukturer.
Aluminium finns i en mängd former, kanske framför allt i ”profiler”, då har
den pressats i längder ur en matris och sedan kapats i lämpliga stycken.
Den finns runt oss överallt, dagligen. Aluminium är mjukt och segt, det
går bra att såga, borra och fräsa. (Vid borrning och fräsning måste rödsprit
användas som smörjmedel för att stålen inte skall ”hugga fast”). Aluminium
oxiderar omedelbart vid luftkontakt, vilket medför att det inte är möjlig
att limma annat än industriellt. Ytan känns också ofta obehaglig att ta i
då den är obehandlad. Vanligt är därför att aluminium eloxeras, till olika
färger eller ”naturell”, det vill säga lätt silvergrå.
”Offsetplåtar” är ett bra modellmaterial (med behandlad yta) som lätt går att
skära med kniv, klippa, böja på ett kontrollerat sätt och som inte försöker
hitta sin ursprungliga form efter att man påverkat den.
lim: "Rå" aluminium går ej att limma, för offsetplåt: varmlim och epoxi
lack: alla
54
Polymerer; en kort beskrivning
Härdplaster (Fenolplast)
Dessa plaster är tillkomna genom en process mellan två komponenter. En del fungerar som bas och en som härdare. Plasterna kan alltså inte smältas ned för att återfå sin ursprungliga karaktär. Den egenskap dessa plaster
framför allt har är formbeständighet.
Omättad polyester, esterplaster (UP)
Glasfiberarmerad esterplast, armerad plast (AP), korrugerade skivor, bilkarosserier, båtskrov.
Epoxiplaster (EP)
Epoxiplaster eller epoxihartser används inom elektrotekniken för till exempel ingjutning av känsliga
komponenter.
Uretanplaster (PUR)
Polyuretan, det finns mjuka och styva uretancellplaster
av varierande volymvikt. Mycket nötningsbeständiga,
men tål inte alkalier eller syror.
Cellulosaplaster Cellulosanitrat (CN)
den äldsta av alla plaster och är mest känd under
benämningen celluloid. Transparenta ”plastlock”, bordtennisbollar, kammar och glasögonbågar. Viskos film
används i stor omfattning som förpackningsmaterial
mest känd under varunamnet cellofan™.
Melaminplaster
Servisgods, det mönstrade ytskiktet i inredningslaminat,
askkoppar.
Termoelast Santopren™
Gummiaktig. Lister och grepp på handtag till exempel
verktyg.
Kloropren Neopren™
Gummiaktig, syra och alkalietålig. Vanligt förekommande som till exempel ”gummi”mattor och i dykdräkter.
Fenoplaster (PF)
Typiska användningsexempel för pressgods av fenoplaster är elektrisk installationsmateriel, beslag, handtag, genomföringar och knoppar. Bakelit är den första
patenterade plasten.
55
Amidplaster (PA)
Nylon™, Zytel™, Vestamid™
Vanligt förekommande, absorberar fukt, god nötningsbeständighet kombinerad med låg friktionskoefficient
och god termisk beständighet, vilket gör kugghjul och
lager till väl kända användningsexempel. Strängar i
tennisracketar, verktygsskaft, propellrar.
Termoplaster
Plaster som tillverkas och bearbetas med värme. De är mindre stabila än härdplaster men i regel återvinningsbara
och mindre hälsovådliga.
Acetatplaster (POM)
Delrin™, Kematal™
Högkristallin termoplast. Seg, styv, fuktresistent,
dimensionsstabil låg friktionskoefficient. Syrakänslig,
svårlimmad, känslig för brottanvisningar. Glidlager,
bensinpumpar, vattenmätare. Ej för applikationer
över 70°.
Akrylplaster PMMA (polymetylmetacrylat)
Plexi™, optisk klarhet och väderbeständighet varmformning, ljusskyltar, armatur. Rohacell™ är en skummad form av akrylplast.
Polycarbonat PC
Makrolon™, Lexan™
Trög, stark, temperaturbeständig. Kan även kallbearbetas. Utomhusbeständig. Svår att formspruta, repokänslig.
Skyddshjälmar, utomhusarmatur, ”vandalsäkra” fönster, kontaktlinser.
Pet PET, PETP
Vivak™
Termoplastpolyester. Flaskor och fliströjor och skivmaterial. God transparens, lämpat för varmformning.
Förhållandevis billig.
Etenplast LD (LD polyeten LDPE)
Säckar, beläggning av papper för förpackningsändamål,
till exempel mjölkförpackningar, isolering av kablar.
Etenplast HD (HD polyeten HDPE)
halvstyva flaskor, ölbackar, hushållsartiklar, bensintankar, bygghjälmar.
Bra för formblåsning, formsprutning, varmformning,
rotationsgjutning. ”Oljig” yta gör den inte lämplig att
limma.
Propenplast PP (polypropen)
Tålig och seg med gångjärnsegenskaper. Vanlig bland
hushållsgods. Tål värme bra, men kan bli spröd i kyla.
Instrumentpaneler, verktygslådor, köksmaskiner.
Vinylkloridplast Polyvinylklorid (PVC)
Materialtyper vars styvhet/mjukhet kan varieras inom
vida gränser. Strängsprutade rör och skivor, varmformning och som formblåsta, helt genomsynliga flaskor.
Mjuk PVC film, folie och skivmaterial, regn och skyddskläder, presenningar, isolering och mantel i kablar och
elektriska ledningar, i slang, ytskikt. Bryts inte ned av
solens uv-strålar. Billig och mångsidig, men tveksam
ur miljösynpunkt inte minst då saltsyra
bildas vid förbränning.
Styrenplaster
Sammanfattande beteckning för
Polystyren (PS) och AkrylinitritButadien-Styren (ABS)
Hög ytglans, lämplig för varmformning. Stora infärgningsmöjligheter. Hushållsvaror, leksaker,
med mera. Slagfast polystyren,
tråg, askar och burkar, bägare
för dryckesautomater. Återvinningsbar.
Expanderad styren (EPS);
Styrofoam, Ecoprim™ används
som skivor och block i bygg­
sammanhang för isolering.
56
Grafiska regler
TYPE RULES
»Resultatet blir bäst om ni följer reglerna. Även om det inte finns några«
TYPSNITTSVAL
Välj ett för effektens skull och ett för läsningens. Ofta
räcker det gott med ett enda, då får man istället skapa
kontrast med olika varianter inom familjen. Någon enstaka gång kan det behövas tre, men då ska man ha en
mycket god anledning
MARGINALER
Finns till för att tummarna ska få plats. Dessutom fokuserar de på satsytan, det vill säga innehållet. Normalläget är att jobba med lite större marginal i botten så
inte sidan känns »hängig«. Mittenmarginalerna ska
kännas minst, men gör man exempelvis en tjock bok
kan man vara tvungen att i praktiken göra mittenmarginalerna störst eftersom sidorna inte faller upp helt
och hållet utan en del av marginalen »försvinner« i
vecket som bildas mitt i boken.
SPALTBREDD/RADLÄNGD
Idealvärdet brukar anges som avståndet mellan pupillerna, två alfabet eller cirka 55 nedslag. Något längre
anses acceptabelt i bokformgivning, medan tidningsbranschen oftast jobbar smalare.
STYCKEINDELNING
Nytt stycke markeras med indrag, ny avdelning med
blankrad. Behövs ytterligare indelning så kan dubbla
blankrader, ny sida eller nån form av grafisk avdelare
vara lösningen.
INDRAG/TABULATORVÄRDE
Talar om för läsaren att ett nytt stycke börjar. Grundregeln är »en fyrkant«. Använd alltid tabulator- eller
styckeformateringsfunktionen och inte tre mellanslag,
eftersom indragen då blir olika stora om man har text
med rak höger- och vänstermarginal.
JUSTERING/UTSLUTNING
Målet är att få en jämn satsbild där ordmellanrummen
hålls lagom stora. Inga gluggar mellan orden, och inga
kanaler mellan raderna! Utgångsläget är rak höger och
vänster när spaltbredden tillåter, ojämn höger vid smalspalt. Ojämn vänster är ett användbart specialfall för
bildtexter, kommentarer etc.
57
TEXTSTORLEK OCH RADAVSTÅND
Brödtext hamnar oftast mellan 8 och 12 punkter beroende på hur typsnittet ser ut, och lite extra radavstånd
är nästan alltid en välsignelse. Hellre 9/12 än 10/10,
alltså.
GRADSTORLEKSHIERARKI
Gyllene snittet är aldrig fel när man är ute efter lagom
kontrast. Exempelvis 8 punkters bildtext, 12 punkters
brödtext, 20 punkters mellanrubriker, 32 punkters rubriker osv. Huvudsaken är att man har en genomtänkt
hierarki där man försöker styra läsaren att ta till sig
informationen i rätt ordning.
SPÄRRNING/KERNING
Versaler behöver oftast spärras (glesas ut) i små storleka eftersom de är ritade för att i första hand kombineras med gemena. I storformat upplevs normalsatt text
däremot som alltför gles, då får man istället dra ihop
mellanrummen lite.
Kerning är att individuellt finjustera mellanrummen
mellan två bokstäver. Borde egentligen inte behövas,
men de flesta typsnittsleverantörer slarvar, av ekonomiska skäl har de inte lagt in anpassade värden för alla
möjliga bokstavskombinationer.
AVSTAVNING
Datorerna klarar aldrig avstavningen helt och hållet
själva, utan behöver hjälp på traven. Enklast är att ha
ett avstavningslexikon, annars är de två grundreglerna
ord-leds-av-stav-ning eller mel-lan kon-sonan-ter. Läsförståelsen avgör var man kapar, därför måste en grafisk formgivare också vara en läsare.
MARKERING
För att markera några ord i en text används i första
hand kursiv eller kapitäl. Om en starkare effekt eftersträvas så kan fet stil fungera, men undvik VERSALER
som förstör satsbilden.
nicolas krizan
20061025
– av & med ivar inkapööl
jag vill.... InDesignRubrik
i Menyrad – namn på palett / kommando (ytterligare anvisning)
påbörja ett nytt dokument
File – new – dokument – number
dra en ram att skriva text i
Tools – text
importera bilder och text (dokument) File –
of pages, page size, orientation
place
ändra bildram
Tools – svart pil (markering) – klick på bild / ram
ändra bildinnehållet
Tools – vit pil (direktmarkering) – klick på bild / ram
justera bilden med "bildramen"
Object – fitting – fit frame to / proportionally / center
se och jobba i bästa storlek
View –
flytta omkring dokumentet
Tools – hand
fit page
frilägga och stöta bort text runt ram Window –
/ spread eller tools – förstoringsglas
text wrap
– runt avgränsning / runt objekt – mm angivelser
lägga till nya sidor
Window – pages –
gå till sida genom att klicka på ikoner
Window – pages (dubbelklicka på önskad sidikon)
skapa stödlinjer
View –
show rulers
”snappa” ramar mot stödlinjer
View –
grids
& guides – snap to guides
låsa upp / låsa stödlinjer View –
grids
& guides – lock guides
ändra marginaler och spaltantal
Layout –
ändra typografi
Type – character styles: font / size / leading / kerning / tracking
dra tabbpilar (för markerad text)
Type – tabs
insert sidor
(pil uppe till höger i pages-palettlisten)
– dra stödlinjer ”ur” linjalerna.
margins och columns
(jmfr. Object - text
frame options)
ändra styckets egenskaperType – paragraph styles: align / indent / space before / drop cap
göra geometriska former
Tools – rektangel / oval / polygon (shift för symmetri)
ändra ordning på objekt och text
Object –
växla kontur och fyllningval
Tools – linje / fyllning
ändra färg på kontur och fyllning
Window – colour –
ändra linjebredd
Window – stroke
arrange
– bring to front / send to back
swatches
58
58
En liten pil i palettknappen
betyder att fler verktyg finns
under samma knapp
Första
dialogrutan
man möts av
kan godkännas
som den är
Referenspunkten blir
utgångspunkten för
alla förändringar.
Återställningsknappen till förinställd fyllning/linje
Pilen i höger hörn
öppnar en undermeny
Alla
paletter kan
grupperas
efter egen
smak genom
att de dras i
flikarna.
Nya sidor
kan skapas
eller tas bort
i undre listen
Styckeformat
medger möjlighet
till förinställningar
av typografi, tabbar,
styckeattribut mm.
Med förhandsgranska
ikryssat kan man se
förändringar direkt
Formateringsbeskrivning
extra godis
Notera vad
du valt som
sökalternativ!
göra flera objekt till ”ett objekt”
Object –
ändra proportioner
Window – object & layout – transform – reference point / scale
skapa objekt/text för alla sidor
.Window – pages –
söka efter stavfel
Edit –
spelling
ersätta dubbla mellanslag etcetera
Edit –
find
skapa mallar för typografi
Type –
fördela objekt symmetriskt
Window – object & layout – align
kontrollera länkade bilder Window – links (välj med pil uppe t.h. i pages-palettlisten)
skapa ”släckbara” skikt
Window – layer (välj med pil uppe t.h. i pages-palettlisten)
group
new master
(välj pil uppe t.h. i pages-palettlisten)
– check spelling
/ change – document / story
paragraphe styles
– new... (välj pil uppe t.h. i pages-palettlisten)
knuffa med piltangenterna, shift-knuffa 10x per tryck • shift för proportionell skalning och flyttning i 90° eller
45° • dubbelklicka på Handverktyget för att anpassa dokumentet till fönstret • håll ned mellanslagstangenten
för att få fram Handverktyget (när Text används, använd alttangenten) • Grundfärgsknappen i verktygspaletten
återställer fyllning och linje • håll ned /ctrl för att använda pilverktyget medan annat verktyg är valt • flytta
linjalernas origo genom att dra den lilla rutan för linjalernas möte till ny plats på sidan • göm/visa paletter med
tabtangenten (esc från Text-läge) • ändra sidordning genom att flytta ikoner i Sidorpaletten • lösgör mallobjekt
med /ctrl-shift-klick • fånga textattribut med Pipettverktyget • Exportera till PDF-format under Arkiv • Använd
59
Dynamic spelling!
© Ivar Inkapööl
–
jag vill.... Photoshop
Rubrik
i Menyrad –
namn på palett
av & med ivar inkapööl
/ kommando (ytterligare anvisning)
påbörja nytt dokument
File – new – (20 x 15 cm – 150 px/tum)
zooma in / ut
kortkommando
skapa markering verktyg
–
utöka / minska markering verktyg
– shift / alt – markering ( gäller alla markeringsalternativ)
rita / måla
verktyg
–
ändra penselstorlek
pensel
– + respektive
– gör ram (dra diagonalt, shift ger symmetri)
markering
pensel
–-
/ penna – rita innanför markering!
– välj storlek (och egenskaper)
penselstorlek förändras likadant för alla verktyg
– om de väljs
i verktyg
ta bort markering Select – deselect [
– d]
måla markering ”magnetiskt” verktyg
–
radera verktyg
– sudd – klick-dra
flytta objekt
verktyg
– pil – klick-dra markerat område (eller helt lager)
välja och öppna bild File – open – lokalisera önskad fil, och öppna med dubbelklick
beskära bild verktyg
förbättra färgnivåer Image – adjustments – autolevel
förskjuta färgspektrum Image – adjustments – hue / saturation
lägga till lager Layer – new – layer
– klick-dra
snabbval
– beskärningsverktyg – klick-dra en ram
alla förändringar sker alltid inom markering
–
om sådan finns
kopiera med pensel (klona)
verktyg
öka skärpan i bilden
Filter – sharpen – unsharp
förändra bildupplösning
Image – image
förstora arbetsytan
Image – canvas
spara bild; oförstörd
File – save
as photoshop
spara bild; så liten det går
File – save
as jpeg
–
samt på aktivt lager
– klonstämpel (alt-klick på förlaga, därefter klick-måla)
size
mask
– mängd 50 – 200%, radius 1-2
(minska går bra, men undvik att förstora!)
size
– (behåller ”egenskaper”)
– (ev. kvalitetförsämring)
60
databit=1 eller 0, på eller av. 8 databitar ger 256
olika konfigurationer. 256 för vardera rött,
grönt och blått ger sammanlagt 16.777.216
nyanser eller
3x8
bitar,
"24
bitarsfärg"
bildupplösning /bildstorlek: web – 72 dpi, utskrift
–150
dpi, tidningstryck
– 300
dpi
justera i separat justeringslager Layer – new ajustment layer – välj metod (eller klicka på
räta upp sned bild
i lagerfönstret)
Image – rotate canvas – arbitrary – (tips! mät upp vinkelrätt med linjal innan)
förvränga form på markering Select – transform selection – dra i ankarpunkterna (prova med oval markering)
måla markeringsform (mask)
verktyg
– snabbmaskläge – pensel – måla vitt eller svart
ändra form på det markerade Edit – free
transform–
dra i ankarpunkterna
kopiera till annan bild
verktyg
– pil – klick-dra markerat område (eller bild) till annan öppen bild
skriva text
verktyg
– text – klick i dokument – skriv (notera nytt textlager!)
ändra textattribut
Window –
rita vektorbanor
verktyg
transformera vektorbanor
Window – paths – välj något från paletten
–
character
ritstift
– (teckenlagret markerat) förändra i tecken /stycke
– rita genom att klicka ankarpunkter
vektorgrafik: bilden beskrivs med linjer och kurvor. enbart knutpunkterna
för dessa sparas tillsammans med information om typ av linje/fyllning
rastergrafik: bilden byggs upp av enskilda bildpunkter, pixlar (läge
struktur
Filter –
linjera / fyll en markering
Edit –
skapa / kolla kortkommandon Edit –
texture
stroke
– gråvärde – färg)
– texturizer – välj och experimentera!
/ fill
keyboard shortcuts
skriva ut
File – print – kontrollera att utskriftsrymd är skrivarens
ställa in rgb-färgprofil
Edit – color settings
61
http://www.moderskeppet.se
Internetkurs
61
Grafisk Presentationsteknik
Framställande av grafisk material är idag mycket nära kopplat till datorn. Två
viktiga program för att framställa layout respektive bearbeta bilder är InDesign
och Photoshop. Med InDesign kan man producera allt från små visitkort till
stora plakat eller banderoller. Programmet har en kraftfull texthantering och
används även till trycksaks- och bokproduktion. Givetvis lämpar den sig även
för rapportskrivning. (Eller ett kompendium som det här) Det är ett mycket
trevligare verktyg än Word vågar jag hävda...
Photoshop är ett komplett universalverktyg för bildbearbetning. Här finns allt
upptänkligt för såväl spektakulära effekter som det kanske mer vardagliga,
men inte desto mindre viktiga!
Grafiskt framställande
Layout
"So where are we going?"
"Straight ahead"
Att kombinera text och bild, så
mottagarens fantasi aktiveras,
ökar uppmärksamheten för
budskapet – eller hur?
Layout betyder komposition, och disposition av en yta. Väl använd gör den
en trycksak (eller varför inte en websida) intressant och tydlig, Grafisk layout
innefattar text, bild och deras inbördes relation!
Allt grafiskt material vi ser omkring oss är ”layoutat” precis som produkter är
"designade". Och detta innebär följdriktigt att vi måste lägga samma omsorg
på grafiskt material som på de tredimensionella produkter vi arbetar med.
Att formge en produkt och sedan presentera den med undermåligt grafiskt
material sänder ut felaktiga signaler. Grafiskt material som hör till en produkt
innefattar allt från manualer och monteringsanvisningar, till förpackningar
och presentations- och marknadsföringsmaterial.
Layout ska vara till hjälp för det skrivna, men bör även vara passande i sammanhanget. Om till exempel layouten byttes rakt av mellan Kamratposten och
SEBs årsredovisning skulle förmodligen förtroendet för bägge publikationerna
svikta. Vi är kanske inte alltid medvetna om vikten av det, men vad annars kan
det vara som gör att vi genast ser skillnad på Aftonbladet och Expressen, även
om vi inte ser logotypen? Det lär ju knappast vara innehållet...
Photoshop
Sättet att grafiskt representera en
produkt skapar förväntningar, om
till exempel, dess pris och kvalitet.
Nästan alla tryckta bilder har bearbetats i Photoshop! Programmet har i princip en monopolställning inom sitt område. Och det är mycket kraftfullt! Det
är lätt att börja leka med, det ger mersmak, och är outtömligt. Det innehåller
filtereffekter och verktyg som kan kombineras i det oändliga för att skapa
fantasivärldar utan begränsningar. Det är byggt med "anslutningar" till andra
program; Bridge och Camera Raw ligger "innan" i flödet och i andra änden finns
lösningar för produktion av bland annat webgrafik och animationer. Givetvis
kan det även anslutas direkt eller indirekt till skannrar och digitalkameror.
Grundläggande bildbearbetning
"Används ej. Precis som den här
cykeln används inte vår kunskap
fullt ut. Gå in på fulltut.se och
ändra på det – Vårdförbundet"
Trots att en bild ser bra ut från början, kan den sannolikt ändå må bättre av
ett besök i Photoshop för en eller flera av följande justeringar;
• Räta upp bilden (mina egna horisonter lutar i regel alltid mellan 0,5-2°)
• Justera kontrasten (ibland kan till exempel mörka partier lättas upp)
• Dämpa röda ögon, trafikljus, eller annat iögonfallande som ger fel fokus.
• Beskära bilden (om till exempel kompositionen i bilden inte stämmer eller något oönskat kom med i hörnet)
• Ändra bildupplösningen (nödvändigt för tryck)
62
• Ändra färgläge från RGB till CMYK (nödvändigt för tryck)
• Göra bilden skarpare (önskvärt för tryck)
• Bädda in en "färgprofil" (önskvärt för tryck)
InDesign
Photoshop bearbetar bilder och i InDesign placeras dom på plats. Det är lite
som mörkrummet och fotoalbumet. I InDesign skrivs och rättas text. Val av
typsnitt; bokstävernas färg, storlek och placering på sidan görs och bilder
läggs in. Bilderna kan förminskas, beskäras, förvrängas (men gör inte det!),
läggas i ramar, med skuggor, över och under varandra, göras genomskinliga,
och de kan automatiskt stöta bort text omkring sig.
Då InDesign är så kraftfullt som det är, måste man nästan komma ihåg att trots
en massa effekter ska själva bildbearbetningen huvudsakligen ske i Photoshop!
Bägge programmen görs av Adobe, som lägger ner stor vikt på att de ska vara
väl integrerade med varandra.
Saker att undvika eller hålla koll på
Times är ofta ett förvalt typsnitt
på din dator. Därför är den
kanske inte ens ett valt typsnitt.
Se om du istället kan hitta ett
tysnitt med en form du tycker
stämmer med det du skriver om.
Spärrning
måste
även
kontrolleras
manuellt, automatiken är ingen garanti för att det blir som det ska bli!
Typografi ska hanteras varsamt!
Använd inte möjligheten att förvränga
typografin, läsbarheten ökar knappast!¨
Även bilder mår i regel dåligt av att förvrängas, beskär hellre än att trycka
och dra om de inte passar. Speciellt människor, mår riktigt dåligt av att dras
och töjas i.
Det finns begränsningar för hur mycket Photoshop kan trolla. Bilder fungerar
sällan att förstoras, det får knappast någon annan effekt än att bilderna väger
mer (megabytes). En liten bild, hämtad från till exempel internet, kan alltså aldrig
bli bra förstorad, enligt den gamla devisen "Skit in – Skit ut". Håll alltså koll på
bildupplösningen!
Under menyn Image, finns Image Size; ska bilden täcka upp en A4, så bör den
ha visa bildstorlek på 21 x 30 cm samtidigt som upplösningen är cirka 150 dpi.
Ska bilden bearbetas vidare bör den sparas i högsta jpg-format, eller annat
oförstörande filformat. Denna upplösning räcker till utskrift, tryckerierna vill
kanske dubbla, beroende på vad för papper man trycker.
Den högra delen av bilden har
först förminskats, och därefter
förstorats igen.
På den nedre av bilderna
syns hur Photoshop försöker
kompensera, genom att mjuka ut
"pixligheten", men resultatet av att
förstora en bild kan aldrig bli bra.
Utskrifter eller trycksaker?
Steget från ett dokument i datorn till ett tryckoriginal är inte långt. Är jag bara
medveten om bildupplösning (antal pixlar per tum), färgläge (CMYK), och
länkar (bilder och eventuellt teckensnitt) kan det dokument jag jobbar med
lika gärna gå till tryckeriet som till skrivaren. Kommandot "Packa" i InDesign
hjälper dessutom till att kontrollera just dessa saker.
Om dokumentet sparas i PDF format behöver mottagaren inte heller ha
InDesign installerat på datorn för att se, eller skriva ut det. Vem som helst, till
exempel vaktmästeriet, kan skriva ut det. Det räcker med att gratisprogrammet
Adobe Reader finns installerat i datorn.
När InDesigndokument exporterats som PDF är det emellertid viktigt att
komma ihåg att det exporterade dokumentet inte längre kan öppnas eller
redigeras i InDesign. Släng därför inte originaldokumentet! Ett InDesigndokument kan heller inte öppnas i tidigare versioner av programmet. Även
Acrobat (som skapar PDF filer) är från Adobe. Såväl Photoshopbilder som
InDesigndokument kan sparas som PDF filer.
63
Denna bok från Moderskeppet
är enkel och bra fördjupning
om man blir sugen på mera.
Utöver Photoshop ger den en
introduktion även till Bridge
och Camera Raw. Pris 250 kr.
Finns nu även för version CC.
Varumärket är så mycket mer än en logotyp
Betydelsen av ett varumärke är så stort idag att det kan vara på sin plats
att reflektera över de värden en produkt bär med sig och som hör till dess
”metavärden”. Vilka andra orsaker utöver pris, kvalitet och funktion får
oss att fatta beslut när vi köper en produkt eller en tjänst? Och hur gör de
stora företagen för att ständigt vara ”på vår sida”?
Varumärket
Ordet brand kommer från
märkning av boskap.
Sekelskiftets logotyp, kanske
som "En god väns" initialer?
Varumärkets bakgrund
Under 1800-talets slut började annonsering i större skala. Då var det
betydelsefulla att trumma ut en viss produkts existens, snarare än leverantörföretagets identitet. Många av dessa produkter som glödlampor,
grammofoner och annat godis var färska uppfinningar. Så först berättade
man att det gick att köpa en bil, därefter argumenterade man varför den
skulle göra livet så mycket ljuvare än den gamla kusen. Låter ju självklart?
Nästa steg var att du – när dina flingor nu masstillverkades på fabrik – ändå
skulle känna samma gemyt som när lanthandlaren skopade upp dom i en
påse. Givetvis var just de också bäst ... för så snart något nytt gått att sälja,
har nya spelare dykt upp på plan – konkurrenterna! Och då måste man
positionera sig för att behålla greppet– genom ett varumärke.
Innehållet i varumärket
Michelins Bibendumgubbe har
ett ursprung från en trave däck,
men hur gör man en bra logga
med koppling till företagets värden
och verksamhet när man säljer
motorcyklar, trumset, flyglar,
båtmotorer och snöskootrar?
Bibendum
– Framröstad
som 1900-talets
bästa logga!
Ordet varumärke gör att man först kanske tänker på namnet och själva
logotypen, som ska signalera företagets avsikter, egenskaper och värden.
Det är inga små krav på en liten krumelur med kanske en bokstavsrad.
Alltså kan man redan här ana att det finns mer som ingår i ett varumärke.
På 1980-talet försköts fokus till vad som fortfarande kan kännas svårgripbart; Varumärket representerar medvetet inte längre i första hand
produkten – som, om den varit framgångsrik sannolikt fått snarlika konkurrenter och kopior – utan en attityd, stil eller en idé. Varumärket står
för kvalitet, grupptillhörighet, pris och innovation snarare än en fysisk
produkt, alltså värderingar och egenskaper, och de känslor som en vara
eller tjänst förknippas med. Med hjälp av detta ska avsändaren underlätta
för konsumenten att "hitta rätt".
Ett varumärkes innebörd är alltså bortom dess ikon, eller Trade Mark.
Ikonens funktion är att kunden ska hitta, påminnas, och känna igen produkten. Hur varan är ”förpackad” gäller såväl fysiskt som metafysiskt,
förpackningens metafysik är de känslor den levererar tillsammans med
produkten. (Metafysik: spekulation om tillvarons väsen och yttersta
grunder – Nordstedts). Begreppet vara innefattar allt säljbart, alltså inte
alls bara produkter utan det kan lika gärna vara Spotify eller Jämtland.
Varumärket är "min uppfattning", eller värdet av min relation som kund
i förhållande till det pris jag betalar. Det kan gälla ett gott hantverk, en
upplevelse eller den förmodade kvaliten jag betalar för. Varumärket är
också ett förtroende och relation som företaget har med sin kund. När
Levis syr upp kostymer blir det komplicerat; ungdomar och blåjeanskunder
hamnar tillsammans med kategoring stekare, försäkringsmäklare, gubbar
och byråkrater. Ingen av dessa kundgrupper strävar efter att beblanda
sig med varandra och risken är att bägge går förlorade. Om McDonalds
serverar gourmémåltider kan det bli knepigt att ta skäligt betalt. Dom är
64
En av världens mest kända
symboler för rock målades av
John Pasche1970 Idag hänger
den på V&A mueum i London
ett varumärke som kanske mer står för snabb och industriell mathantering
och kullinariken väljer hellre en unik restaurang som inte är förknippad
med franschise och kedjor när hon vill äta en extra god middag i intim
miljö. McDonalds eller Levis skulle riskera sina befintliga förtroenden,
trots att de skulle agera inom sina sektorer mat respektive kläder.
Strävan är att skilja sig från mängden genom att använda starka, enkla och
tydliga budskap som attraherar den utvalda målgruppen. För att lyckas
måste varumärkets ”löften” mot målgrupperna uppfyllas: att ständigt
bevisa de signaler som avsändaren kommunicerar. Ett företag som tar
sitt varumärke på allvar lägger kontinuerligt ner stora resurser på det.
Vem håller sig med varumärke?
Alla har ett "varumärke", vare sig vi önskar det eller ej. Så det är bara att
välja; vill man att det ska ske okontrollerat, eller vill man ha koll? Då kan
man styra vem som ska känna till vad om sig.
Inte bara "produkttillverkare" vårdar sina varumärken, utan även företag inom service, tjänster läkemedel, kultur, business to business, ideella
organisationer och kommuner och hela länder. Idag är det självklart att
även ett rockband har ett varumärke och en grafisk profil som en del i
det, samtidigt har musik blivit en del i vissa andra företags varumärken.
Från att tidigare kanske varit kopplat till en film eller en kampanj, har
musiken dessutom blivit en del i varumärkesstrategin. Av 70 globala varumärken som deltog i en undersökning av musikkonsultbyrån Heartbeats
trodde 97 % att musik kan stärka varumärket, och 7 av 10 använde redan
musik i varumärkesarbetet.
Ett varumärke är inlärt. Det är alltså inte något som vi undermedvetet
dechiffrerat från en liten logotype. Det tar tid och kostar pengar, stora
resurser investeras när varumärken byggs eller vårdas (notera ordvalen).
De kan vara huvuddelen av värdet hos många konsumentföretag idag.
65
Copyright betyder
upphovsrätt på engelska.
Ett oregistrerat varumärken kan
markeras med ™ – trademark,
varumärke. Ett hos PRV registrerat
varumärke får markeras med ®
d.v.s. registrerat varumärke.
Ett exempel på när två
varumärken arbetar med att
förstärka varandra.
Hur stort var det rent fysiska värdet på YouTube när Google köpte det
för $ 1,65 miljarder? Givetvis fanns vissa personella värden, men det var
uppenbart inte det huvudsakliga värdet. Företaget Interbrand som värderar
varumärken anser varumärket CocaCola värt $ 71 861 000 år 2011. Inte
illa med tanke på att det handlar om brunt sockervatten och att varken
flaskor eller kylskåp är inräknade i dom slantarna.
Nyckelbegrepp för att ha koll på sitt varumärke
Strävan är att dessa fält ska överlappa
varandra så mycket som möjligt.
Identitet – hur uppfattar man sig själv. Vem är man? Vad kan man? Vad
vill man? Varifrån kommer man? Dessa är alla frågor som innefattas i
identiteten. Bara en liten del av den sipprar ut till konsumenten, likväl
är ett företag utan identitet precis som en människa som en vilsen själ.
Image – hur man uppfattas av omvärlden – framför allt sin målgrupp?
Har man förmått förmedla sin identitet till marknaden? Trygghet,
kvalitet, exklusivitet eller vad det kan vara man verkligen är? Eller
uppfattas man "felaktigt" på grund av – ja vad? Konsumentens bild av
ett varumärke kommer ju inte bara från företaget. Media, vänner eller
auktoriteter påverkar också konsumentens uppfattning av varumärket.
Profil – det är där man önskar att varumärket ska finnas, helst redan nu,
men ivarje fall inom en överskådlig framtid. Här vill man till exempel
förmedla hur man skiljer sig gentemot sina konkurrenter och visa annat
som är relevant för kunden att känna till.
Innehållet i ett designprogram
Air Jordans reklamkoncept var
helt nytt för idrottsgrunkor - ensam
man med boll i ett drömlikt tillstånd.
Matchen är borta!
Varför Apple och Nike?
Varför inte LG eller Lindex?
Designprogrammet ska visuellt förmedla denna bild av hur företaget är,
vill vara och uppfattas såväl inåt som utåt. Om de anställda i ett företag
känner samhörighet och stolthet ökar i sin tur kundtillfredsställelsen
genom att de anställda engagerar sig i sitt arbete, tar initiativ och arbetar
bättre. Sådant kommer kunderna till godo. Utåt avser man öka företagets
tydlighet och synlighet inte bara gentemot kunder, utan även partners,
investerare, press.
Som alltid handlar det om ökade intäkter och minskade kostnader.
Ett designprogram innehåller regler för hela hanteringen av allt som kretsar
runt företagets produkter, oavsett om de är materiella eller immateriella.
Logotyper, färger och typsnitt på till exempel visitkort, korrespondens,
reklammaterial, instruktionsmaterial, internet, förpackningar, produkter,
skyltar, fordon, butiksinredningar, mässdisplayer och kläder. Man vill
förmedla både likheter och skillnader med konkurrenter och förknippas
med rätt känsla. Nästa nivå är Design Management där man strävar efter att
integrera produktens design med allt företagsmaterial och i viss utsträckning
även företagskulturen.
It's a Brand new world*
En gång för länge sedan fanns på alla fabriker företagsnamn som var
synonyma med produkterna dom tillverkade. I dag går trenden mot att
det finns ett kontor med inhyrd personal som beställer produkter från en
frizon på en annan kontinent. Det företaget sysslar med produktutveckling
och varumärkes­byggande. Produktionskostnderna hålls låga, personaloch miljö­ansvar har fram till nyligen varit i det närmaste obefintligt och
man kan ha en stor flexibilitet i produkter och material genom att inte
vara låst till någon viss tillverkningsteknik.
* citat av Tom peters
66
Varumärkesbyggande är, som tidigare nämnts, idag mycket mer än bara
reklam­annonser. Metoderna är vilka som helst och ständigt föränderliga,
för att ge företaget rätt image, och för att konsumenterna ska välja produkten från just det företaget. Det har blivit viktigare att kommunicera
rätt budskap och signaler och stå för rätt saker, snarare än att förmedla
produktens prestanda.­Michael Jordan blev hängande i luften – ensam i
en dröm, istället för att prestera på en stor sportarena – och folk kunde
bli mördade för ett par filippinska dojjors skull. Just Do It!
Genom att uppmärksamhet alltmer kommit att riktas på företags moral har
spelplanen förändrats och äventyraren i Marlbourogh Country har tvingats
till förändring (egentligen är han till och med död i lungcancer). Känslan av
cowboys, vind och vidder hade emellertid haft ett så stort genomslag att
det bara inte kunde försummas. Därför använde man varumärket för att
sälja exklusiva kläder, vilket gick så bra att även det andra cigarettmärket
Camels välklädde, blont krullhårige ikon, som ofta befann sig med en jeep
i djungeln kom att även saluföra klockor, boots och kläder.
Miljötänkets växande betydelse visar sig även i att Interbrand sedan
2011 även har listat Best Global Green Brands. Även organisationer som
Greenpeace uppmärksammar företag positivt eller negativt med kampanjer
och miljöbarometrar. Vissa företag arbetar uppriktigt, en del "grönmålar"
sin verksamhet, medan flertalet försöker göra mindre åtgärder som inte
innebär direkta strukturförändringar i företagen. I en tidigare katalog
från Gant visar man natur och miljö med en annan attityd, bland annat
poserar National Geographic fotografen Mattias Klum i Arizonaöknen.
Arvodet går till miljöarbete. Gant säger också att de 2 millioner katalogerna tryckts miljövänligt, även om deras klädtillverkning just inte görs
med någon miljövänlig teknik... Annan positiv association visas på film;
Appleprodukter (och tatueringar) figurerade i 67% av alla #1 filmer år
2008! (Brandchannel) Då är filmer i rent historisk miljö, typ Indiana Jones
av naturliga skäl borträknade.
There Ain't No Such Thing As A Free Lunch*
Enligt undersökningar får vi en allt högre tolerans för att ”utsätta oss” för
reklam. ”Gratis” är gott så länge det ger oss något i utbyte. Och marknads­
avdelningen vet vad vi tål. På Facebook tvingas du acceptera följande:
All content on the Site and available through the Service, including but not limited
to designs, text, graphics, pictures, video, information, applications, software, music,
sound and other files, and their selection and arrangement (the ”Site Content”), are
the proprietary property of the Company... osv. Med en gnutta fantasi kan vi
anta att det kan innebära att Facebook analyserar och kan säljaren enorm
bas av attityder man tidigare var tvungna att inhämta genom helt andra
insatser. Genom alla quiz gör vi själv arbetet åt dom också samtidigt som
vi sitter uppkopplade och läser reklambudskap.
Lösningen på problemet med piratkopierade spel har spelindustrin hittat
genom att vi istället alltmer spelar "gratisspel" pepprade med varumärken
utifrån produktplaceringsidén tv och film använder. Utan speciellt mycket
knorr accepterar vi "priset" och sätter med glädje i oss ”gratislunchen”.
Varumärkets värde är i sin tur så högt att vi köper pirattillverkade produkter, inte längre bara på Asiatiska marknader, utan ibland utan att ens
veta om det på andra ställen - med alla de konsekvenser det innebär. Den
konsumptionen visar att det inte är produktens kvalitét vi vill komma åt
– i så fall hade vi köpt originalet – utan varumärkets signaler som vi vill
visa upp för vår omgivning.
67
Att Marlboro just började sälja kläder
ger denna affisch en extra twist.
Idag finns ett företag som heter
Camelactive. Bort från djungeln
har man begett sig till Kiruna och
fotograferat samer och svensk vinter.
*Syftar på
salooner i
USA som runt
sekelskiftet
ofta erbjöd
gratis lunch
om man tog
en drink
... som lätt kunde bli flera. Detta
litterära uttryck har blivit synonymt
för dolda, tillkommande kostnader.
Monös Katekes
Rune Monö är Svensk Designs nestor, han har arbetat med industridesign och grafisk design
sedan 40-talet. Utöver att ha arbetat aktivt har han även skrivit mycket om design och semiotik.
Han var också nere i Skövde under flera år och undervisade Designingenjörerna.
Nedan följer ett utdrag ur Runes Monös bok ”Design för gemensamma resor”
Carlssons bokförlag, 1992, ISBN 91 77 98607 5
Liten Katekes för designarbete av Rune Monö
Du skall ha rent syfte!
Det är inte designerns eller någon annan produktutvecklares personliga tyckande och smak som skall vara
ledstjärna, utan brukarens nytta och tillverkarens ambitioner. Du skall inte arbeta på konkurrerande produkter!
Produktutveckling för industrin är arbete i sekretess. Det fordrar också en helhjärtad insats.
Du skall samarbeta!
Uppdragsgivare och designer skall ömsesidigt respektera och lita på varandra. Ingen skall i lönndom konkurrera
med designern men var och en bör öppet ifrågasätta hans/hennes förslag och kunna motivera varför. Idéer skall
tas och ges utan rädsla för missbruk. Designern inser, att den mesta kunskapen om produktutvecklingsarbetets
förutsättningar har andra. Den unika gestaltningskompetensen har designern.
Vilja till samarbete innefattar också förmåga att utnyttja externa specialistkompetenser. Samarbetet betyder
också delat ansvar och designern bör ge uppdragsgivaren ett rimligt antal valmöjligheter.
Du skall ifrågasätta alla självklarheter!
Tradition, vana och slentrian ger illusionen att det mesta är självklart. Därigenom riskerar man att sätta fel mål,
arbeta galet och spilla resurser. Brukarens behov och projektets förutsättningar bör därför analyseras konsekvent.
Du skall arbeta mot ett klart beskrivet mål!
Uttryck som ”en attraktiv produkt” och ”god kvalitet” är skynken, som döljer alla tänkbara personliga tolkningar.
Du bör därför kunna gräva fram vilka produktegenskaper och produktändamål man egentligen avser, och notera
överenskommelsen om vilket resultat man väntar sig. Du skall kunna motivera! Tyckande ger osäkerhet och
kan vara livsfarligt. Var och en som har ansvar i produktutvecklingsarbetet och vill betraktas som något mer än
en amatör, skall kunna motivera sina åsikter och förslag.
Du skall vara entydig och tydlig!
Det innebär två saker. Det som produktdesignen berättar om ändamål och hantering, det som den uppmanar
målgruppen till och den identitet den formulerar, allt det skall lätt kunna avläsas och enkelt förstås utan tveksamheter.
Det innebär också i utvecklingsarbetet, att designerns förslag skall kunna rätt uppfattas vid rätt tidpunkt. Uppdragsgivarens information och bedömning skall vara klar, tillförlitlig och komma i rimlig tid. Tidsbrist, missuppfattningen att formens variationsmöjligheter är begränsade eller skär klåfingrighet kan fresta uppdragsgivaren
att modifiera utformningen, när designern vänder ryggen till.
Helheten vittrar då sönder och designinsatsen och kostnaden för den är bortkastad. Samarbetet bör räcka
produktens liv ut.
Du skall vara frikostig!
Det är att vilja se på andra med uppskattning och på sig själv med humor.
Ömsesidig uppmuntran är vida överlägsen kritik, när det gäller att frigöra förmåga och entusiasm. Det kostar
dig ofta ingenting. Dessutom är dina medarbetares förslag och åsikter ofta bättre än du begriper. Humor oljar
maskineriet!
68
Kursmoment
Teknik och Designhistoria:
"Från stenkil till smartphone - en orientering i teknik- och designhistoria"
Människans innovationer har genom århundradena blivit fler och fler.
Teknikutvecklingen har dessutom accelererat de senaste 200 åren (sedan
den industriella revolutionen) och det går att hävda att utvecklingen aldrig
gått fortare än nu. Samtidigt har produkterna ändrat utseende och funktion. Det är - oftast - lätt att se på en produkt när den tillkommit. Denna
orientering inom teknik- och designhistoria försöker dels peka på vad
som hänt, men framför allt resonera om varför förändringar skett - både
inom teknik- och designutveckling.
Martin Martin Vallas är historiker, civilingenjör, samt har långvarig erfararenhet av utbildning på olika nivåer
Red-Blue Chair
Kartongövningar:
Modellbygge ger er kunskap om hur man prövar idéer och uttrycker
dom tredimensionellt. Ett bra material att börja med är kartong. Allt som
behövs för detta är en linjal med stålkant, en skalpell, lim och skärmatta.
Olika pappers- och kartongkvalitéer gås igenom, deras möjligheter och
begränsningar. Första uppgiften är att konstruera och bygga en kub med
bestämda mått och därigenom belysa dom problem som brukar uppkomma,
även vid konstruktion av de enklaste former!
Genom att formge och sedan bygga en modell i skala 1:10 av en 30 m3
volym ska du visa din personlighet, ett slags självporträtt över drömmar,
intressen, minnen. Att lära sig att hantera kartongmaterialet och samtidigt
göra en första formgivningsövning med mycket fantasi och frihet är en
härlig start, Efter nödvändig individuell handledning i formgivning och
konstruktion följer dryga veckan av förvånansvärt engagerande och krävande arbete. Uppgiften avslutas med en personlig presentation på mellan
3 och 5 minuter. –Ipl
Kartongvolym; Sara Westerberg
Lektion – Form:
Hur läser vi av form? Varför är kofesen en omöjlig uppgift? Viktigt i all formgivning är att vara medveten om vad formen uttrycker och kunna beskriva
det i ord; yta, volym, riktning, formövergångar med mera. Att prata om form
kan vara till hjälp för att förstå varför vi upplever något på ett visst sätt; tungt,
snabbt, aggressivt, bräckligt, mm. En föreläsning med exempel och några
övningar med grundformer för att belysa problematiken och utmaningen.
–Ipl
Kompositionsövningar i verkstaden
Verkstads och materialintroduktion:
För att känna frihet i skapandet i skolans välutrustade verkstad är det viktigt
att känna till verktyg, säkerhet, material och dess egenskaper, limfogar,
spackel och färger.
En del gås igenom praktiskt och mer finns det att läsa här i kompendiet.
Verkstaden kommer att komma till användning vid ett flertal uppgifter
även i andra kurser längre fram i utbildningen. –Ipl
Träningsredskap: studentarbete
69
Skissteknik:
Nicolas Krizan
Att skissa är i princip nödvändigt för att kunna skapa, utveckla och förmedla
idéer. Skissteknik är därför ett effektivt redskap när du vill kommunicera
dina tankar med dig själv och andra.
I designkunskapen ingår skissteknik varje vecka. Olika sätt att framställa
bilder med hjälp av grundläggande form-, färg- och perspektivkunskaper
kommer att följas av mer avancerade övningar kring bland annat ljus,
material och komposition.
Förbättrad förmåga att skissa kräver mängdträning. Det räcker därför inte
att vara närvarande på lektionstid, minst lika viktigt är eget arbete som
övar upp samspelet mellan öga, hjärna och hand. Hemuppgifter utlovas!
– Nicolas Krizian, delägare i Factum reklambyrå.
Kreativitet:
Kreativiteten är ett moment där det
"galna" ska bejakas.
Lustfyllda, galna och gränsöverskridande idéer föds med glädje, slit och
vånda. Ni introducerats till metoder och ska tillämpa dom. Kreativitet
måste övas!
Ni kommer att få ”uppfinna” eller "förbättra" och formge en produkt utifrån vissa bestämda förutsättningar. Här, precis som i kartonguppgiften,
är det både fantasi och diciplin som gäller.
Momentet genomförs i grupper och visar hur kreativitet fungerar som problemlösare. Teoretiska modeller för idégenerering vid produktutveckling
strukturerar tänkandet. Genom att använda dom kan man slippa "köra
fel", eller förbise självklarheter. –Louise Betsholz
Grafisk formgivning:
Photoshop
och InDesign är två
jätteviktiga programvaror för den
som vill kunna presentera med stil.
Hur bra det blir om man följer reglerna för grafisk form? ”Även om det
egentligen inte finns några regler”. Genom föreläsning, exempel, övning
och diskussion kommer ni att få uppleva betydelsen av grafisk formgivning, från en enskild bokstav till allt kringmaterial runt en produkt. På
detta kommer kommer utmaningen att förena den grafiska och den tredimensionella formen. – Nicolas Krizian
InDesign:
Att skriva text går bra i MS Word, men vill man göra professionell layout
krävs andra verktyg. InDesign hanterar grafik i omfattningen från visitkort
till rapporter, kompendier (host, harkel) eller böcker på hundratals sidor.
Att lära sig ett helt nytt dataprogram på två halvdagar är inte möjligt, men
tiden räcker för att visa det som behövs för att kunna komma igång med
självstudier. Momentet vävs samman med grafisk formgivning, Photoshop
och Varumärkesuppgiften. –Ipl
70
Photoshop:
Photoshop är det mest använda programmet för bildbehandling och något
av en standard. Det är en viktig länk för att skapa bra dokumentations och
presentationsmaterial. Här behandlar du bilderna som sedan monteras
i till exempel InDesign. Moderskeppet erbjuder videokursmaterial över
internet – Ipl
Varumärke:
Ett varumärke är inte en logotype. En produkt hänger samman med ett
varumärke, men varumärket är så mycket annat också.
En föreläsning introducerar och en gruppuppgift kommer låta er arbeta
med ett varumärke handgripligt. Projektet läggs upp som ett rollspel med
en fiktiv beställare och redovisas muntligt med grafiskt material samt enkla
skissmodeller. Uppgiften innefattar viktiga delar ur såväl kreativitet som
modellbygge. – Ipl & Nicolas Krizan
Om Tiger skulle tillverka ... till exempel kaffemuggar istället för kläder?
Pappersmodell för varumärkesuppgift.
Foto av Matilda Kälström.
Biomimik:
Läsperioden avslutas med en uppgift vars funktion hämtas ute i fält. Till
hjälp av minst en biolog!
Efter att introducerats till hur naturens lösningar kan användas i produktutveckling genom Life's principles görs ett intensivt "hands-on-projekt".
Arbetet genomförs i mindre grupper i hög hastighet. – Ipl & Noel Holmgren (designkunskap 2)
71
Tomas Vestin i vattenbrynet.
Rekommenderad referens och kurslitteratur
Designhistoria - En Introduktion – Susanne Vihma
Förlag: Raster Förlag (Utgiven: 200309) ISBN: 9187215373
Boken ger en introduktion till designens moderna historia från industrialismen och vidare fram
över art noveau, modernismen, det ryska avant-gardet, Bauhausrörelsen och fram till den globala
produkten. Den första boken på svenska som sammanfattar designens internationella historia.
Den kupade handen: historien om människan och tekniken
– Bo Sundin (2006) ISBN: 9789173310154
Listan över människans tekniska uppfinningar har hunnit bli lång. Allt från vattenhjul och urverk till
datorer och mobiltelefoner finns i vår tekniska historia. I denna reviderade upplaga berättar Bosse
Sundin bl.a. om teknikens roll i de tidiga högkulturerna och i antiken. Han beskriver jordbrukets
tekniska revolution och visar vilken roll trä, kol och järn spelat - och spelar - i vårt samhälle.
Design - En Introduktion – Heskett, John
Raster förlag A, ISBN 9187215721
Inget i vår miljö är helt och hållet naturligt. Vi lever i en värld som genomsyras av former; effektiva, ergonomiska och estetiskt tilltalande. Design och mänsklig erfarenhet är oskiljaktliga och i boken definieras design
som människans förmåga att forma och skapa sin miljö även utan naturlig förebild för att tillfredsställa sina
behov och ge mening åt sitt liv. Detta är en röd tråd, illustrerad med samband mellan föremål, miljö, system,
identiteter med mera och kulturella och mänskliga beteenden och värderingar. Designprocessen beskrivs som
interaktiv, som en dynamisk process där olika handlanden påverkar varandra. Boken belyser hur designen
blivit en del av det urbana blodsystemet.
Svensk Form och Internationell Design – Hedvig Hedqvist
Förlag: DN. (2003) ISBN 9175884208
Genomarbetad faktabok om svensk form och designhistoria under 1900-talet. Med utgångspunkt
i Världsutställningen år 1900 i Paris belyses industridesign, konsthantverk och arkitektur
decennium för decennium med referenser till nordiska och internationella strömningars inflytande.
Svensk Designhistoria
Lasse Brunnström
Förlag: Raster Förlag (Utgiven: 2010) 9789187215896
Boken tar sin början i designens etableringsfas under 1800-talet och speglar tiden fram till våra
dagar. Kapitlen är tematiska medan kronologin utgör kittet i framställningen. Till skillnad från
många andra liknande framställningar betraktas designhistorien här lika mycket som en del av
kulturhistorien som konsthistorien.
Design i Fokus För Produktutveckling:
Varför Ser Saker Ut Som De Gör? – Kenneth Österlin
Förlag: Liber AB. (2003) ISBN: 9147065354
Boken beskrivar hur man går tillväga i designarbetet och vilka förutsättningar som påverkar hur
det blir. Stor vikt har lagts vid att täcka in hela bredden av faktorer och metoder inom design.
Boken vill skapa en förståelse för att design är en helhet. Första halva beskriver hur designarbetet
går till med en serie praktiska exempel, genomgång av arbetsplanering och designhistoria.
Designerns verktyg skildras, bl a funktionsanalys, kravspecifikationen, olika kreativa metoder
och visualisering. Ett avsnitt om administrativa rutiner, betalningsformer och immaterialrätt finns också med. Andra
halvan av boken beskriver alla de olika faktorer som påverkar produktens utformning och brukaraspekter
Product Design and Development – Karl T. Ulrich and Steven D. Eppinger
McGraw-Hill 2008, ISBN: 9780071086950
Boken behandlar design och utvecklingsfrågor så som att identifiera kundbehov och presenterar
design för tillverkning, prototyper och industriell design, produktdesign och utveckling. Ulrich och
Eppinger beskriver på ett tydligt och detaljerat sätt tekniker för produktutveckling som syftar till
att sammanföra marknadsföring, design och tillverkning. De integrerande metoder boken beskriver underlättar problemlösning och beslutsfattande bland människor ur olika discipliner, vilket
speglar den aktuella situationen branschen befinner sig i mot att designa och utveckla produkter i
tvärfunktionella team.
The Design of Everyday Things – Norman, Donald A.
New York: Basic Books. (2002) ISBN 0-465-06710-7
En kraftfull grund till förståelse om hur och varför vissa produkter tillfredställer användare, medan
andra bara frustrerar dem. Att misstag är mänskligt och hur man gör användarcentrerad design med
hänsyn till detta.
Rapid VIZ
A New Method For The Rapid Visualization Of Ideas
Hanks, K. Thomson Learning (2006) 9781598632682
De grundläggande snabbskissningskunskaperna denna bok lär ut kommer omedelbart att
öppna slumrande regioner i ditt huvud och göra det möjligt att fånga flyktiga idéer och fästa
dom på papper.
Design Sketching – Erik Olofsson, Klara Sjölén
Keeos Design Books AB, ISBN 91-631-7394-8
Avsikten är att denna innovativ teckningsbok att vara mer praktisk teoretiska läroböcker, den
inspirerar och lär teckning genom att visa mängder av teckningar som är till nytta i designprocessen. Tjugofyra begåvade och kreativa studenter har bidragit till materialet i boken.
KG Nilssons färglära – KG Nilsson
Carlsson bokförlag AB, ISBN: 9172035978
En bok om färgens gåtfullhet. Om färgens uppgift, färgblindhet, färgkontrast, färgverkan och
mycket annat. KG Nilson är välkänd konstnär, tidigare lärare och professor vid Konstfack och
Mejan i Stockholm.
Marks Of Excellence – Per Møllerup
Phaidon
ISBN: 0 7148 38 38 1
En bok om logotyper och varumärken fylld med belysande exempel på hur de används, och
varför de ser ut som de gör och företagen bakom dom. Møllerup börjar vid boskapsmärkningen
i Egyptien för 5000 år sedan, och går via heraldiken och ikonografin och till dagens multinationella företag, som uptar huvuddelen av boken. Den avslutande delen av boken är logotyper
sorterade utifrån egenskaper som till exempel geometriska figurer, fragment eller musik.
Design for Product Understanding – Rune Monö
Liber, ISBN: 789147011056
Industridesignerns uppgift är att forma tingen så att vi förstår hur de ska användas.
Boken berättar om produkten som ett tecken, dess budskap och kommunikativa betydelse.
Design of the 20th Century – Fiell, Charlotte
Köln: Taschen. (1999) ISBN 3-8228-5873-0
En heltäckande överblick av design och dess mest eminenta praktiker de senaste seklet. Täcker alla
aspekter av design - industridesign, inredning, möbler, textilier, glas, keramik och grafik.
Industry of Nature: Another Approach to Ecology
– Élodie Ternaux. Frame Publishers, Amsterdam (2012)
ISBN 9789077174487
En snygg bok med som inleds med biografier och samtal med inom biomimik betydelsefulla personer. Sedan en mängd kortare kapitel på hur naturens lösningar använts inom
allt från limningslösningar från musslor till kollisionsskydd som bin varit upphov till.
Föredömlig layout och tjusiga bilder.
Biomimicry: Innovation Inspired by Nature
– Janine M Benyus (2002) Harper Perennial ISBN: 9780060533229
Vetenskapsförfattaren och föreläsaren Janine Benyus tar oss in i labbet ut på fältet
med the forskarna som använder naturens lösningar för mänsklig överlevnad: proteiner som
sänder signaler i datorer; analyser av hur spindlar tillverkar vattenfasta fibrer fem gånger
starkare än stål; upptäkter av mirakelmedicin genom observation av vad djur äter -- och
mycket mer.
Produkterna av biomimik är saker vi alla kan använda. Boken om biomimik visar att svaren
på många frågor finns runtomkring oss.
No Logo – Naomi Klein
Ordfront förlag AB
ISBN 10: 9173249130
Dagens globaliserade storkoncerner säljer inte varor utan varumärken. Reklamen invaderar
varje ledigt utrymme i samhället, ockuperar människors tankar och drömmar. Människorna
ska tro på varumärkena men inte hoppas på företagen. I No Logo möter vår tids märkesmedvetna och coola attityd det klassiska samhällsengagemanget. Detta är boken som gör det
möjligt att förstå Seattle, Göteborg och Genua.
www.designingenjor.nu – Ivar Inkapööl
Internet
En mängd länkar och tips om bland annat strålande TED-föreläsningar blandat med nyttig
och aktuell info för en designingenjör.
Photoshop CC – Från Början – Mattias Karlsson Sjöberg
Pagina Förlag, ISBN: 9789163610011
I en vänligt skriven och visuellt inspirerande bok lär Mattias dig Photoshop CS6 eller Photoshop
CC. Redan efter det inledande kapitlet kan du bildbehandla dina foton. Du får lära dig att skapa
klarare färger, snyggare svartvitt och zappa bort finnar. Du lär dig även att skriva ut snyggt och
skapa bilder anpassade för webben.
Alla som köper boken får tillgång till en videokurs på 4 timmar som samverkar med boken för
att ge bästa effekt. Gratis är gott och vill man inget betala finns vissa delar att tillgå gratis på:
http://www.moderskeppet.se/gratis/ Å andra sidan finns även uttrycket "You get what you pay
for" och i Moderskeppets fall är det bra valuta.
Forskningsmetodikens Grunder – R Patel; B Davidson
Studentlitteratur AB
ISBN: 9144022883, 032003
Denna introduktionsbok i forskningsmetodik beskriver på ett enkelt och konkret sätt hur man
planerar, genomför och rapporterar en mindre undersökning. Oavsett om man gör en utredning,
bedriver ett forsknings- eller utrednings- arbete eller genomför ett projektarbete i utbildningssyfte bör
vissa metodiska krav uppfyllas. Författarna ger praktisk vägledning genom forsknings- processens
alla faser, från det att ett problemområde har identifierats till dess att undersökningen rapporteras.
Vidare behandlas granskning av vetenskapliga texter och förfarande vid seminarier.
Design För Hållbar Utveckling – Ann Thorpe
Raster förlag 9789187215803
Den här boken är den bästa introduktionen hittills till hur man integrerar hållbar utveckling i
hela designprocessen. Tonen är öppen och lättförståelig. Boken behandlar inte bara de ekologiska
aspekterna på design för hållbar utveckling, t.ex. beträffande material och produktionsprocesser,
utan också ekonomiska och kulturella beröringspunkter.
Den vänder sig inte bara till designer utan också till företag och en engagerad allmänhet.
77