Drogtestning problem och möjligheter

Transcription

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 1/2013
Drogtestning
problem och möjligheter
Den lagliga drogen – medicinsk marijuana
Gangstermord i Guds namn
Subutex in memoriam – dödsruna över en tablett
Många nya narkotika senaste året – och fler kommer
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Christoffer Bohman (CB)
Lennart Karlsson (LK)
Emil Lundberg (EL)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
MANUSSTOPP:
28 februari 2013.
Utgivning v. 15, 2013. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGET:
Ledaren ............................................................................................... 2
Info från styrelsen ................................................................................ 3
Redaktörens spalt................................................................................ 3
Tema: Drogtestning på frammarsch
Så tillkom ”urinprovslagen” ....................................................... 6
Allt fler drogtestas i Sverige ...................................................... 10
Rättskemi i ständig utveckling .................................................. 11
Nya verktyg?............................................................................. 14
Narkotika i utandning ................................................................ 22
Lyckad kroginsats i Karlstad ................................................................ 26
Drogfri ungdom – drogförebyggande arbete i Uddevalla .................... 27
Markant sänkta narkotikapriser under 20 år ........................................ 30
Avloppsvatten avslöjar aktuellt narkotikabruk...................................... 31
Den lagliga drogen – medicinsk marijuana.......................................... 34
Gangstermord i Guds namn ................................................................ 38
Rättsrutan: Tiga är silver-tala är guld!.................................................. 50
Cannabisodlingar avslöjade ................................................................ 51
Notiser: Världen runt............................................................................ 54
Landet runt ............................................................................ 55
”Rush hour” på Plattan ........................................................................ 58
Subutexlangare dömd till fängelse i Sundsvall .................................... 61
Ökning av metadon- och Subutexrelaterade dödsfall.......................... 64
Subutex in memoriam – dödsruna över en tablett ............................... 66
Många nya narkotika senaste året – och fler kommer......................... 72
Stor ökning av internetdroger inom EU ............................................... 73
Boktips ................................................................................................ 76
SNPF på Facebook ............................................................................. 78
Krysslösning ........................................................................................ 78
Stipendierutan ..................................................................................... 80
DEN LAGLIGA DROGEN
Björn Ekström, narkotikaroteln i Göteborg
Marijuana är en olaglig drog i USA. Men i flera delstater är medicinskt bruk tillåtet och
lagtolkningen är generös. En jättelik industri vars värde uppskattas till flera hundratals
miljoner dollar har växt fram som inte minst gynnar olika kriminella grupperingar.
Läkarbesök ger laglig rätt att inneha
230 gram narkotika
Enligt federala lagar är bruk och all annan hantering av
marijuana olagligt i USA, men vissa delstater har stiftat
lagar som avkriminaliserat det medicinska bruket. För
närvarande är det arton stater som tillåter användning
av medicinsk marijuana. Först ut var Kalifornien som
redan 1996 röstade igenom sitt lagförslag. Regelsystemet skiljer sig något mellan de olika delstaterna främst
vad gäller mängden som är tillåten att inneha, samt
vilka sjukdomar eller sjukdomssymptom som godtas.
Efter besök hos en läkare som ordinerat medicinsk
marijuana har ”patienten” eller dennes vårdare (primary caregiver) enligt kalifornisk lag rätt att inneha
8 ounces, omkring 230 gram torkad marijuana för
eget bruk. Det är även tillåtet att transportera samt att
framställa sin egen ”medicin”. Odlingen får bestå av
maximalt 6 vuxna plantor och 12 sticklingar samt en
moderplanta.
En normal rekommendation är intag av 1 gram per
dag, men läkaren har möjlighet att öka dosen till en
mängd som han/hon tycker är lämplig. Den lyckliga
patienten har då plötsligt rätt att inneha en större
mängd och även rätt att ha en större odling. Läkarens
bedömning är subjektiv och man kan fråga sig hur
bedömningen görs av den mängd patienten behöver
använda varje dag för att få den verkan som eftersträvas?
Lagstiftarens tanke var att marijuana endast skulle
ordineras till patienter med sjukdomar av allvarlig art
som AIDS, cancer eller till patienter med allvarliga
smärttillstånd. Efterhand har en uppluckring skett och
i dagens lagstiftning räknas ett femtontal sjukdomar
eller sjukdomstillstånd upp. Som avslutning nämns
”andra kroniska eller kvarstående medicinska symptom”. I de avslutande orden kan naturligtvis ett stort
antal sjukdomar eller sjukdomstillstånd tolkas in. Det
innebär i praktiken att marijuana kan ordineras för
alla sjukdomar som drogen kan antas lindra.
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013
Ett nytt ultrakänsligt instrument för mätning av droger i utandningsluften
ISSN 1101-6817
Vid ett besök på Venice Beach där det finns ett antal mottagningar med ”marijuana-läkare” blev artikelförfattaren erbjuden en
konsultation hos en ”kush doctor” som skulle hjälpa till att finna en lämplig sjukdom för mig. Konsultationen skulle kosta 40
dollar, det var som vanligt lite kö men det skulle inte ta alltför lång tid. Medan man väntade gick det bra att titta på eller handla
pipor, bongar eller andra utensilier i butiken bredvid. I doktorns väntrum var jag den enda person som var äldre än 30 år.
Denna jätteindustri som växt fram vill Trots
givetvis
Genererar enorma penningssummor
att stora resurser sattes in uteblev snabba svar
olika kriminella aktörer vara en del av. Även
om kunna leda till en snabb lösning. Utredarna
som skulle
Den som inte har möjlighet, eller inte vill odla sin
försäljningen ger vissa skatteintäkter genererar
detatt viljan att hjälpa till inte var särskilt stark
märkte
medicin själv har möjlighet att gå med i något av de
främst enorma intäkter till den kriminella och
världen.
ofta återkom de som hördes till att ”vem som
många kollektiv som finns. Medlemmarna behöver
Vid tillslag mot eller kontroll av butiker som
säljer
helst”
kunde ligga bakom, eller mer cyniskt att ”han
inte själva delta i framställningen utan det räcker att
medicinsk
marijuana
har
man
upptäckt
att
stora
fått sumvad han förtjänat”.
de bidrar finansiellt genom att köpa färdig vara i nåmor har smusslats undan.
got av kollektivets försäljningsställen (dispensarys).
Den typiske patienten är inte en allvarligt sjuk eller
Hur ska man sammanfattningsvis se på fenomenet
Försäljning till någon utanför kollektivet är inte tilldöende person utan istället en ung person med någon
Hasse
medicinsk marijuana? Är det en medicin som
lindrar
låtet men sker ändå eftersom det är svårt för myndigform av kronisk smärta. Undersökningar som nyligen
Stefans bäste vän hördes tidigt i utredningen, vi kan
TEXT: EMIL LUNDBERG
och ger ett bättre liv för allvarligt sjuka människor
heterna att kontrollera.
gjorts visade att hela 50 procent av patienterna var
kallaunga
honom Hasse. Hasse ägde vid tiden ett solarium,
eller
är
det
en
form
av
legal
langning
som
förser
Antalet försäljningsställen har ökat explosionsartat
mellan 21 – 30 år och att 15 procent var mellan 18 var stora
mån om sitt utseende och syntes ofta på gymmet
missbrukare med laglig narkotika och som ger
under tid. I området kring Los Angeles fanns endast
21 år. Endast 2 procent led av AIDS eller cancer.
och på krogen, en kille med missbruksbakgrund som
vinster till suspekta läkare och kriminella organisatio4 stycken
av dessa butiker under
2005, en ökning
till följde
Många av de läkare som ordinerar marijuana
som
Att berätta
historien om
Klissbergsmordet,
polisarbetet
som
och det rättsliga sig bakom den immunitet
åtminstone utåt verkade ha rätat upp sitt liv.
187 stycken skedde under 2007 och under 2009 kom
medicin sysslar endast med denna typ av verksamHasse
efterspelet
är en utmaning.
Inte
att denom
saknar
gripande
■ var inte lika tystlåten i sitt förhör som många
det in 481
nya för
ansökningar
att få öppna
försälj-människoöden, dramahet. Det finns exempel på sådana ”kush doctors”
som
andra, han kom med ett antal tänkbara scenarion
händelser och oväntade
ningsställen.vändningar. Tvärtom så ämnar sig historien utmärkt för
dessa läkare kallas som tagit emot över 100 tiska
patienter
och gärningsmän, han redogjorde även för tänkbara
om dagen.
ett filmmanus, en sådan film kommer kanske göras en dag, vad vet jag. Utmaningen
motiv och hotbilder. Hasse berättade dessutom ganska
öppenhjärtigt om sin och Stefans gemensamma föreligger tvärtom i att ge en rättvis och förståelig bild av både mordet som sådant, de
havanden
35 och om de narkotikaaffärer man haft ihop.
inblandade personerna och det i många avseendet spektakulära utredningsarbetet
Affärer han själv påstod sig ha slutat med, men som
som ledde till att Hovrätten för nedre Norrland den 30:e november 2012 kunde medhan inte uteslöt att Stefan fortfarande sysslat med och
som kunde ha försatt honom i knipa.
dela en fällande dom.
Ung man i medical marijuana programmet, lider av smärtor i foten. Lägg märke till pipan han håller i handen.
Med sådana vänner behöver man inga fiender
Det här är historien om ett mord, en mordutredning som blev en offensiv mot narkotikabrottsligheten och som slutade med att två män dömdes för mordet på sin gemensamme vän.
Stefan
33-årige Stefan försvann fredagen den 12:e mars 2010.
Den som anmälde honom försvunnen var hans sambo
som oroligt väntat hemma tillsammans med parets gemensamma dotter. Sambon fick tillbringa ett och ett
halvt dygn i ovisshet innan hon fick veta vad som hänt
och åtskilliga dagar och nätter innan någon kunde svara på vilka som mördat Stefan.
Det är naturligtvis inte rättfärdigt att teckna någons
dödsruna i negativa ordalag, särskilt inte när ingen
annan får komma till tals. Därför tänker jag försöka
göra det så nyanserat som möjligt. Stefan var naturligtvis en älskad och uppskattad sambo, pappa, son, bror
och vän, men han hade också en mycket mörk sida.
Stefan levde ett liv i marginalen med fängelsevistelser,
våld, hot och droger som en del av sin vardag. Hans
rykte som en mycket våldsam och oberäknelig person
var inte oförtjänt, han var kort sagt ingen person man
ville ha som sin ovän, än mindre som sin fiende.
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonstryck.se
Sidan 34-35
– MEDICINSK MARIJUANA
Bild från fyndplatsen. Närmast syns blodspår och i bildens
överkant ligger Stefans delvis övertäckta kropp. Foto: Polisen
Sundsvall
Mord
Sidan 38-39
När Stefans livlösa kropp påträffades invid en öde
skogsbilväg på Klissberget utanför Sundsvall så dröjde
det bara timmar innan kriminalteknikerna fastställt
hans identitet och konstaterat att de skador han hade
tydde på mord. I det ögonblicket startade en av de mest
komplicerade och långdragna mordutredningar som
Länskriminalavdelning i Västernorrlands län varit ansvariga för i modern tid.
38
Försvinnandet
Stefan hade varit och tränat kampsport innan han försvann. Det sista som sågs av honom var när han åkte
iväg från träningsanläggningen för att träffa ”någon”
på fredagskvällen.
Mängden förhör som hölls inledningsvis stod inte
på något sätt i paritet till antalet ledtrådar och svar.
Framgång
Utifrån Hasses utsaga började ett tidsödande arbete
med att kartlägga, kontrollera och utesluta alla de möjliga hämnarna och antagonisterna, en efter en. Samtidigt som det gjordes pågick det regelmässiga tröskandet
bland telefonlistor, övervakningsfilmer och tips.
Stefans bil hade påträffats redan under de timmar
då han var anmäld försvunnen. Den hade stått parkerad på en vändplan halvvägs upp på Södra berget
i Sundsvall, inte långt från en MC-klubb som Stefan
enligt Hasse var i onåd hos. Det var just här det första
riktiga spåret efter Stefans mördare kunde säkras. En
övervakningsfilm från en firma med lokaler på Södra
berget hade en kort tid efter att Stefan senast varit
synlig registrerat hur Stefans bil och en okänd bil passerat upp på vändplanen där bilen påträffats. På filmen
kunde man se att bara den okända bilen passerade
kameran på väg ner för berget.
Slutsatsen var given. Stefan hade, mest troligt av fri
vilja, kört upp till vändplanen och därefter, frivilligt
eller med tvång, åkt med den andra bilen för att aldrig
mer återvända.
Den okända bilens exakta märke eller identitet kom
aldrig att fastställas, trots att både SKL och FBI gjorde
sitt bästa för att kasta ljus över saken, men det som
omedelbart fick pulsen att slå lite snabbare hos mordutredarna var att bilen var mycket lik den som Stefans
vän Hasse ägde.
Teorin man började arbeta efter var att Hasse kanske tvingats delta i bortförandet på något sätt, det var
få som kunde tänka sig att Hasse var den som tagit
livet av sin vän, han ansåg allmänt för vek och snäll.
Bakslag
Hasse avlyssnades under en tid innan han hördes, anhölls och häktades, inte för mord utan för skyddande
av brottsling. Efter en överklagan till hovrätten släpptes han på fri fot utan att utredningen rört sig så mycket
som en millimeter framåt.
Kriminalteknikerna hade en bild av det inträffade,
av själva dödandet, och de var övertygade om att de
specifika detaljerna var sådana att endast gärningsmannen eller gärningsmännen kunde känna till dessa.
En klen tröst då inga sådana stod i begrepp att hämtas
in. Hösten 2010 var utredningsmaterialet enormt men
genombrottet lyste med sin frånvaro.
Attack på bred front
Den allmänna känslan i utredningsgruppen var att Stefans död på något sätt hade med narkotika att göra. I
september fattade det operativa rådet i Västernorrlands
län ett beslut som indirekt kom att påverka många
människors liv. Beslutet som togs var att Spaningsroteln för grova brott skulle lägga all sin energi och alla
prioriteringar på att driva ett ärende mot de ledande
narkotikaförsäljarna i Sundsvall, dels för att lagföra
dem, men också i förhoppning om att det i dessa konstellationer skulle finnas information att hämta angående mordet på Stefan.
Mammon
Det var nu alltså dags att välja vilka personer som skulle underkastas intensivövervakningen som förhoppningsvis skulle leda mordutredningen framåt.
Den primära måltavlan var naturligtvis Stefans vän
Hasse som enligt tips och kriminalunderrättelser inte
alls lagt av med sin narkotikahantering utan snarare
vår på god väg att återuppta den igen.
För att förstå dynamiken i Sundsvalls narkotikabrottslighet vid den här tiden krävs en liten utvikning.
Det som alla poliser trodde sig veta vara att det
mesta av allt amfetamin som kom ut på marknaden
kom från en och samma källa, från en och samma person. Det alla poliser också trodde sig veta var att det
aldrig skulle gå att bevisa detta. Jag väljer att kalla den
personen för Mammon, av det enkla skälet att några
av hans närmaste vänner i ett avlyssnat telefonsamtal
refererat till honom som just ”Mammon”.
Mammon påstods vid den här tiden ha stigit till en
nivå där han var onåbar, han levde sitt liv som sjukpensionär vid 30-års ålder, körde fina bilar och klädde sig
i märkeskläder. De droger han själv behövde fick han
via Sundsvalls behandlingscentrum där han behandlades med Subutex. Mammon påstods ha byggt upp
ett imperium där han finansierade och organiserade
narkotikahanteringen utan att själv så mycket som
befinna sig i samma rum som preparaten. Han påstods
ha pålitliga och inflytelserika kontakter i den undre
världen samt en trogen skara återförsäljare och springpojkar som undan för undan ökade på hans välstånd.
Det optimala ur informationssynpunkt vore alltså
att lägga mycket krut på Mammon. Men eftersom han
förut varit föremål för utredning och man visste att han
höll strikt disciplin på telefon och aldrig själv befattade
sig med varken droger eller annat så bedömdes framgångsfaktorn som mycket liten. Valet föll istället på
forts s 42
☞
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
1/13 Årgång 26
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
39
1
Ledaren
Narkotikabekämpningen
primär uppgift i dagens och
morgondagens polisarbete
Nu har arbetet påbörjats med att skapa den polisorganisation som skall finnas klar för uppstart 2015. Under
de närmaste två åren kommer det att vändas på både
stora och små stenar i nuvarande organisation i processen att få till stånd en enhetlig nationell polis som har
all möjlighet att bli en än bättre produkt.
Polisen har under de senaste 20 åren gått igenom ett
antal organisationsförändringar dels av effektivitetsskäl men framförallt för att omvärlden och hotbilderna
ständigt förändras. Hela tiden nya krav och utmaningar. På flera områden har förändringarna medfört
att arbetet blivit bättre strukturerat, kompetensen hos
enskilda polismän högre och den anslagna resursen
starkare. Ett väl godkänt antal av dem som ägnat sig
åt grov organiserad brottslighet finns nu bakom galler och stora tillgångar som varit vinning av brott har
förverkats.
Det finns många skäl att berömma det som åstadkommits mot företeelser vi tidigare inte haft, så som allvarliga samhällsproblem i Södertälje, mordvåg i Malmö,
förortsupproren i storstäderna och mc-kriminaliteten.
Framgångsfaktorer har varit det myndighets- och sektorsöverskridande samarbetet och att polisen tillförts
annan specialistkompetens. Den avgörande faktorn till
framgång är definitivt att det satts rejält i fokus och
att det genomförts med konsekvent beslutsamhet. I
det vardagliga mer rutinbetonade arbetet med mängdbrottsligheten kan inte de kritiska rösterna och allmänheten som förväntat sig ett bättre resultat avfärdas.
De som har att kratta manégen för den nya polismyndigheten har säkert denna förtroendefråga som ett
grundläggande fokus i sina processer. Utrednings och
lagföringskapaciteten måste väsentligen förbättras på
ett sätt som bara kan komma till genom förändrade
2
och effektivare rutiner. Det skall i framtiden vara ett
ordentligt flöde vilket naturligtvis också kräver förändringar och annat ansvar hos flera i rättskedjan.
Grundbulten i den polisiära verksamheten är alltid de
primärpreventiva insatserna som gör att brottet aldrig
blir av. Här har ett annat tapp uppstått hos polisen.
Brottsförebyggande är idag ett begrepp som i princip
enbart är i bruk för sekundär prevention, när brottet
redan skett eller tertiär prevention efter att gärningsmannen blivit lagförd. Vi måste få tillbaka polisens
fokus på primär prevention i samverkan med andra
ansvariga för att få till ett tryggare samhälle. Sekundär
och tertiär prevention som är det gällande idag är tyvärr den dyra nödvändiga repressiva åtgärden mot dem
som inte ville lyssna.
Behovet är stort av en polisorganisation som har en
stark förmåga att ändra den negativa utvecklingen med
ungas kriminalitet och ökande drogmissbruk. Här är
narkotikan fortfarande den gemensamma nämnaren,
ett faktum som inte kan negligeras när de nya strategierna och strukturerna flätas samman. Det är således ett
gyllene tillfälle att skapa den organisation som dagligen
har en verksamhet i ungdomars missbruksmiljöer för
att nå flerdubbla effekter mot vardagskriminalitet och
narkotika.
Senare dagars redovisning av studie vad en persons
brottskarriär egentligen kostar samhället i kronor i
kombination med den bedömda nästan fördubblingen
av narkotikamissbruket inom några år kan knappast
lämna tveksamheter om vad prioriteten måste vara.
Anders Stolpe
Vice ordförande i SNPF
Info från styrelsen
Emil ny medarbetare i redaktionen
SNPF-redaktionen har fått förstärkning. Vi hälsar Emil Lundberg välkommen som ny medarbetare. Emil tjänstgör i Sundsvall som spanare och utredare på Spaningsroteln för grova brott
på länskriminalen i Västernorrland och
hans intresse för skrivande är välkänt
bland kollegorna på roteln.
I detta nummer kan vi läsa Emil
Lundbergs intressanta och innehållsrika redogörelse om en mordutredning
som också rörde om i Sundsvalls narkotikakretsar. Emil
medverkade redan i SNPF-tidningen nr 3-2012 med en
artikel om ett större cannabisärende i Sundsvall.
Redaktörens
spalt
Utökad samverkan med amerikanska föreningar
National Narcotic Officers Associations Coalition,
NNOAC, är huvudorganisationen för samtliga amerikanska narkotikapolisföreningar och representerar omkring
70 000 medlemmar från rättsväsendet. NNOAC bildades 1994 med syftet att förstärka forskningsinsatserna,
utbildningen, lagstiftningsinitiativ och förbättra förhållandena i stort inom narkotikabekämpningen.
SNPF finns som enda utländska förening med i NNOAC
med en representant i styrelsen. Bakgrund är att vi
insett vikten av den strategiska roll NNOAC har i narkotikabekämpningen. Det som händer i USA kommer så
småningom hit. Vi har därmed också en kontaktyta in till
samtliga amerikanska narkotikapolisföreningar.
Anders Stolpe
International Director
NNOAC
SNPF på Facebook
Nu kan du som är medlem i SNPF ansluta dig till
SNPF´s medlemssida på Facebook.
För mer information se sidan 78.
I detta nummer medverkar följande externa skribenter:
Urban Bengtsson, polisen Karlstad
sid 26
Ulrika Engelbrektsson och Eva Annerås,
Uddevalla kommun
27
Björn Ekström, polisen Göteborg
34
Christopher Landin, polisen Stockholm
58
I ett land som Sverige där ickemedicinskt intag av narkotika och
dopningsmedel är straffbelagt, blir
drogtestning ett naturligt inslag i de
rättsvårdande myndigheternas arbete.
Vi ser också att drogtester i arbetslivet och på andra områden i samhället ökar och detta ställer naturligtvis
stora krav på säkra analysmetoder.
Men vad är problemet? Jo drogtester kan manipuleras och testmaterial kontamineras. Detta vet vi sedan
länge och sådana problem har vi
också lärt oss undvika genom noggranna provtagningsrutiner.
Ett betydligt större problem är att
drogmarknaden sedan några år ständigt utökas med nya drogsubstanser
som ibland blir populära och får stor
användning. Våra drogtestmetoder
klarar i regel inte av att upptäcka de
nya drogerna och testresultaten blir
därför inte heltäckande. Även om
intresset finns, tar det tid att utveckla
och ta i bruk nya testmetoder för
alla nya preparat och substanser och
man ligger därför ständigt efter.
Men dagens tekniska framsteg ger
också nya möjligheter. Drogtest i
saliv utvecklas ständigt och en ny
innovation genom drogtest i utandningsluft är på gång. Metoderna kan
underlätta drogtester i fält, både för
provtagare och för den som utsätts
för provtagningen.
Men fortfarande ligger vi efter
när det gäller att avslöja nya droger
genom snabbtest. Kanske kan tekniken förbättras här, men helt ifatt
kommer vi nog aldrig.
Huvudsaken är att man gör ett
så gott arbete som möjligt med de
medel som står till buds och som
arbetsgivarna förser oss med.
Gunnar Hermansson
3
Så tillkom ”urinprovslagen”
I två steg beslöt riksdagen 1988 och 1993 att kriminalisera olovligt bruk av narkotika
och att tillåta drogtester vid missbruk.
Det som något förenklat kallas ”urinprovslagen” består egentligen av två bestämmelser. Dels är olovligt
bruk av narkotika straffbart enligt Narkotikastrafflagen (1968:64, 1 § 6 p) med fängelse i straffskalan
(högst sex månader). Dels finns i Rättegångsbalken
(28:12) bestämmelser om bl.a. kroppsbesiktning för att
ta prov från människokroppen. Tillsammans ger dessa
bestämmelser sedan 20 år en laglig grund för tagande
av urinprov eller liknande från en person som är skäligen misstänkt för olovligt bruk av narkotika.
Men vägen dit var lång och slingrig.
Tidig diskussion
År 1983 slog Högsta domstolen fast att det fanns ett
straffritt område kring missbruket-konsumtionen av
narkotika, som inte täcktes av det straffbara ”innehavet” av narkotika. Avgörandet ledde till en laddad
debatt. Frågan utreddes av Hans Holmérs narkotikakommission (1982 – 1984), som dock inte ville kriminalisera olovligt bruk. Regeringens proposition hösten
1984 innehöll ej heller något förslag i den riktningen.
Vid riksdagens behandling väcktes flera motioner med
förslag om kriminalisering. Förslagen röstades ner.
En brasklapp hade smugits in i propositionen, nämligen att praxisutvecklingen skulle kunna ge skäl för en
överprövning. Regeringen uppdrog under våren 1985
åt riksåklagaren att undersöka om HD:s prejudikat
haft negativ effekt på polisens arbete och åtalspraxis.
RÅ fann att så inte var fallet.
Departementspromemorian 1986
Under våren 1986 utsändes trevare från regeringskansliet till oppositionen i avsikt att få till stånd en uppgörelse i kriminaliseringsfrågan.
Regeringen lade i november 1986 fram ett förslag
om att införa en särskild straffbar gärning i narkotikastrafflagen: olovlig befattning med narkotika. Denna
skulle omfatta ”all olovlig befattning med narkotika,
inklusive själva tillförseln av narkotika till människokroppen och sådan befattning med narkotikan som
äger rum i omedelbar anslutning härtill”. Rent lagtekniskt skulle det göras genom att formuleringen ”innehar narkotika” i 1 § 6 p. narkotikastrafflagen föreslogs
bli ersatt med ”innehar eller tar annan befattning med
narkotika”. Straffbara skulle bli ”alla åtgärder för
tillförsel av narkotika”. Däremot lämnades själva tillståndet — narkotikapåverkan — utanför det straffbara
området.
En viktig reservation gjordes. Påföljden (straffet)
för olovlig befattning som utgjort ”endast eget bruk
6
av narkotika” föreslogs bli böter. Omständigheten att
blod- och urinprovsanalys inte fick användas sades
vara ”en fördel”.
Vidare föreslog regeringen att en särskild strafffrihetsregel skulle införas med följande lydelse: om
olovlig befattning utgjort ”endast eget bruk av narkotika” och ”gärningsmannen sökt eller underkastat sig
behandling för narkotikaberoende efter gärningen men
innan den kom till polis- eller åklagarmyndighets kännedom skall han inte dömas till ansvar”.
Motivet för den särskilda straffrihetsregeln var
att regeringen vill undanröja risken för att ”den som
behöver vård avhåller sig från att söka sådan vård
eftersom han därmed skulle ange sig för brott”. Om
själva konsumtionen bleve kriminaliserad ”innebär en
framställning om vård eller behandling definitionsmässigt ett avslöjande av att han begått ett brott”. Vidare
sades: ”Kriminaliseringen kan under inga förhållanden
tillåtas få den effekten att den motverkar den enskildes
vårdansträngningar”.
Ett motiv för att ändra lagen var uppenbarligen att
få denna heta fråga ur världen. Den dittillsvarande
åsiktssplittringen i frågan ansågs som ”olycklig. Om
enighet kunde nås i frågan och denna alltså kunde
avföras som debattämne, skulle också utrymmet öka
för att inrikta det praktiska arbetet på andra och mer
centrala frågor”.
Propositionen 1987
Regeringens proposition (1987/88:71) förelades riksdagen i december 1987.
Propositionen innehöll några ändringar i förhållande till den tidigare departementspromemorian och
lagrådsremissen.
Förslaget i promemorian om en särskild straffrihetsregel för de fall där en missbrukare sökt eller underkastat sig vård eller annan behandling innan polis- eller
åklagarmyndigheten fick kännedom om missbruket
ändrades till att straffrihet kunde ges endast i de fall
där brottet uppdagats genom en vårdkontakt.
Lagrådet föreslog en redaktionell ändring av lagtexten. I stället för formuleringen ”den som olovligen […]
6. innehar eller tar annan befattning med narkotika
dömes [...]” ville lagrådet ha lydelsen ”[…] 6. innehar
eller brukar narkotika, eller //7. tar annan befattning
med narkotika dömes [...]”. Ändringen ansågs motiverad för att göra lagtexten tydligare. Vid regeringens
slutjustering av propositionen ändrades formuleringen
till ”[…] 6. innehar, brukar eller tar annan befattning
med narkotika [...]”. Ändringen saknade narkotikapolitisk betydelse.
För att kunna användas som forensisk bevisning måste drogtest tas, transporteras och analyseras på noga kontrollerat sätt.
Universitetslaboratorier, som Karolinska i Stockholm, tillhandahåller färdiga satser (”kits”) med anvisningar, blanketter
och provbehållare. Själva analyserna genomförs med internationellt kvalitetssäkrade metoder. Foto: Per Björklov, Drugtest
Scandinavia.
Regeringen höll i propositionen fast vid förslaget
att påföljden (”straffet”) för olovligt bruk eller olovlig
befattning med narkotika i de fall det endast rört sig
om ”eget bruk” skulle vara enbart böter om brottet var
att anse som ringa.
Riksdagen 1988
I en partimotion yrkade VPK på avslag. Två socialdemokratiska motioner krävde att själva bruket av narkotika
skulle undantas från den föreslagna kriminaliseringen.
Folkpartiet och moderaterna föreslog att man skulle ha
med ”fängelse i högst sex månader” i straffskalan (bl.
a. för att möjliggöra urinprov resp. skyddstillsyn) samt
ta bort den särskilda straffrihetsregeln. Centerpartiet
ville också ha med fängelse i straffskalan men önskade
en annan utformning av straffrihetsregeln.
Justitieutskottets majoritet tillstyrkte propositionen
i alla delar. Frågan avgjordes i riksdagen den 18 maj
efter en tre timmar lång debatt.
Elving Anderson (c) anmärkte att under de år som
”gått förlorade” sedan kriminaliseringsfrågan diskuterades i riksdagen i december 1984 hade ”ytterligare
tusentals ungdomar hamnat i missbruk”.
Jörn Svensson (vpk) sade att det blivit ”mer vanligt
att man försöker rida på vulgära, ytliga och primitiva
opinioner”. Han ansåg det vidare ”oroande att det kan
befinnas politiskt lämpligt från det svenska justitiedepartementet att nu ge sig på de allra svagaste och de
allra mest hjälplösa i samhället bara för att vinna fördelar hos en reaktionär opinion”. I fråga om åtgärder
påpekade han att man inte kan ”komma dragande med
anhållande, häktning, åtal och domstolar, det hjälper
inte alls till i rehabiliteringen”.
Riksdagen beslöt med rösterna 269 mot 23 att kriminalisera även eget bruk av narkotika. Det borgerliga
förslaget om att ta med fängelse i straffskalan avvisades. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 1988.
Dagens Nyheter gjorde i november 1988 en undersökning av hur den nya bestämmelsen hade tillämpats
och fann att så knappast alls hade skett i praktiken.
Intervjuad om detta sade den tjänsteman som skrivit
förslaget att man hade väntat sig att det skulle bli fallet. För att få frågan ur världen hade Regeringen alltså
skrivit en bestämmelse som inte skulle tillämpas.
Nytt förslag 1993
Efter att ministären Bildt tillträdde 1991 lade regeringen 1992 fram ett förslag om att ta bort begränsningarna kring det olovliga bruket. Fängelse kom med
i straffskalan även för olovligt bruk. Regleringen av
tvångsmedel för olovligt bruk blev den samma som för
exempelvis olovligt innehav.
Förslaget bifölls av riksdagen och trädde i kraft 1
juli 1993. Därmed hade polisen fått laga befogenhet
att använda bl.a. urintest för att styrka olovligt bruk
av narkotika.
Efter hand har bl.a. Justitieombudsmannen och
Rikspolisstyrelsen närmare angett vilka omständigheter som skall anses vara skälig misstanke, hur prov
skall tas o.s.v.
Internationellt
”Urinprovslagen” har indirekt blivit en internationell
profilfråga för svensk narkotikapolitik genom att den
ger möjligheter att ingripa mot det enskilda missbruket.
Polisens erfarenhet är också att man vid olika svep, t.ex.
under musikfestivaler, hittar många missbrukare som tidigare varit okända, inte minst för socialtjänsten.
n
Jonas Hartelius
7
Allt fler drogtestas i Sverige
Hundratusentals drogtester genomförs av olika anledningar varje år i Sverige och
antalet ökar. En stor del av testerna görs inom sjukvården och på beroendemottagningar. Företagshälsovården utför också ett stort antal tester i arbetslivet och i takt
med att arbetsplatser i allt större utsträckning inför slumpvisa drogtester sker här en
ständig ökning.
Inom rättsväsendet gör polisen årligen ca 38 000 drogtester på personer som misstänks för eget bruk av narkotika eller anabola steroider och ca 1500 drogtester
vid utredning av våldsbrott. Även i trafiken kontrollerar polisen påverkan av alkohol och narkotika i stor
omfattning.
Kriminalvården gjorde under 2011 drygt 30 000
drogtester av intagna i olika sammanhang.
Riksidrottens antidopingverksamhet gör årligen
3500 - 4000 dopingkontroller av idrottsmän och
motionärer som är medlemmar i idrottsföreningar
anslutna till Riksidrottsförbundet.
Sammantaget sysselsätter provtagningsverksamhet
på fältet och analys av proverna på laboratorier ett
stort antal människor. Den metod som är helt dominerande vid olika former av drogtester är analys av
urin, utom vid kontroll av alkoholpåverkan i trafiken
då utandningsluft och blodprov är avgörande. Nyare
metoder som att använd saliv som provmaterial är
under utveckling och använda redan som sållningsinstrument på en del behandlingshem och arbetsplatser.
Screening och verifikation
Droganalyser på laboratorier sker i två steg: screening och verifikation. Innan provmaterialet skickas
till laboratoriet kan provtagaren med hjälp av ett
sållningsinstrument ha gjort ett snabbtest, en grovscreening som kan påvisa de vanligaste drogerna.
Screening ger ett första preliminärt besked om en
substans finns i provet eller inte. Vid screening på
laboratorier sållas preliminärt positiva prov ut för
verifikationsanalys. Screening kan ge positivt utslag
även för andra ämnen som inte är narkotikaklassade. Falska positiva resultat kommer att avföras
vid verifikationsanalysen
Verifikation utförs för att säkerställa eller avföra
resultatet från föregående screening. Analysen ger
besked om vilka substanser som finns i prover och i
de flesta fall även vilken koncentrationen.
Verifikationsanalys kan även användas för att
särskilja närbesläktade substanser i ett prov, exempelvis morfin, kodein, etylmorfin och 6-acetylmorfin (heroin). Verifikationsanalyser är ofta både
arbetskrävande och kostsamma.
Källa: Rättsmedicinalverket
10
Sjukvården, arbetsplatser
och behandlingshem
Ett tiotal laboratorier i Sverige är ackrediterade av
SWEDAC och därmed godkända att utföra kvalitetssäkrade droganalyser.
Farmakologiska laboratoriet, som finns i Huddinge
och tillhör Karolinska universitetssjukhuset, är ett av
de större laboratorierna som tar emot urinprover från
sjukvården, beroendemottagningar och arbetslivet. (Se
SNPF-tidningen nr 4-2012)
Ett annat ackrediterat laboratorium är Unilabs, som
har sin verksamhet på ett antal sjukhus i Stockholm,
Södermanland och Västra Götaland. På Mälarsjukhuset
i Eskilstuna är överläkare Mats Bergström ansvarig för
klinisk kemi inom Unilabs. Han och kemisten Leif
Pettersson berättar att man årligen tar emot ca 50 000
urinprover, huvudsakligen från företagshälsovården.
Vid screening av urinproverna ges positivt utslag på
de vanligaste traditionella drogerna. Här, liksom på
de flesta andra droglaboratorier, ger screeningen emellertid inget positivt svar på om provet innehåller nyare
missbrukssubstanser som exempelvis syntetiska katinoner och cannabinoider.
Unilabs är också ackrediterat för analys av anabola
steroider, vilket ibland ingår i analysbegäran från företagshälsovården.
n
Gunnar Hermansson
Överläkaren Mats Bergström, tv, visar tillsammans med
kemisten Leif Pettersson en del av den moderna utrustning
för droganalys som finns på Unilabs i Eskilstuna.
Rättskemi
i ständig
utveckling
När polisen med stöd av lagen tagit urin och/eller blodprov för att kunna påvisa personers påverkan av alkohol eller andra droger, skickas provmaterialet för analys till
Rättsmedicinalverkets avdelning för rättskemi i Linköping. De senaste årens snabba
utökning av drogpanoramat kräver ständig metodutveckling för laboratoriet.
Rättskemiska avdelningen analyserar ungefär 100 000
ärenden per år och polisen står för drygt hälften av
dessa. Övriga ärenden kommer till stor del från Kriminalvården, som 2011 skickade in drygt 30 000 prover
vilket är en avsevärd minskning från tidigare år. Ärenden från sjukvård och behandlingshem uppgår till drygt
6000 ärenden och prover från ca 5000 rättsmedicinska
obduktioner analyseras årligen.
Provmaterialen domineras av urin men kan också
bestå av blod, hår och annan vävnad.
Drogmarknad i förändring
Robert Kronstrand har arbetat som kemist på Rättskemiska avdelningen i 22 år. Han minns att arbetet flöt på
och att man hade nödvändiga metoder och kunskaper
att ta hand om alla analyser fram till omkring år 2005.
Nya droger på marknaden tillhörde ovanligheterna.
Men för 6-7 år sedan började läget snabbt förändras
med många nya drogsubstanser som tillkom varje år
och som också orsakade dödsfall.
Det var syntetiska katinoner, cannabinoider och
piperaziner som började säljas via internet och snabbt
fick stor spridning. Även läkemedel som buprenorfin
och andra opioider började bli allt vanligare i missbruksärenden och i samband med dödsfall.
Det nya drogpanoramat har fört med sig stora
förändringar för Rättskemiska avdelningen genom
utveckling av nya arbetssätt och metoder. Man är
också idag mer beroende av nationellt och internationellt samarbete med andra laboratorier och myndigheter som kommer i kontakt med alla nya droger som
ständigt dyker upp.
1994
2004
2008
2009
2010
2011
2012
M
6381
17974
33099
34443
37771
37515
37370
T
1041
10479
16140
15461
15415
15459
14575
V
1571
1465
1551
1497
1568
Inkomna och analyserade ärenden från polisen.
Stor ökning från 1994 till 2008, som därefter har planat ut.
M=misstanke om ringa narkotikabrott, eget bruk.
T=trafikärenden. V=våldsbrott och drogningar.
Blod och urin i provmaterialet
Polisen skickar i 75 procent av ärendena endast urin för
analys, eftersom det oftast gäller att bara påvisa förekomst av en förbjuden substans. Urin har också bland
annat den fördelen att detektionstiden för olika substanser är längre.
Blodprover förekom i 16 procent av de ringa narkotikabrotten 2011, medan det alltid ska tas blodprover
vid trafik- och våldsbrott. I takt med att så många
nya droger har tillkommit, är blodanalyser ibland
att föredra. Exempelvis syntetiska cannabinoider kan
fortfarande bara spåras i blod, och det beror på att
det går betydligt snabbare att utveckla metoder för
analys av drogsubstanser i blod än i urin. I blod söker
man nämligen efter modersubstansen, dvs. den grundsubstans som tillförts kroppen. Laboratoriet kan då
identifiera den genom jämförelse med modersubstanser
som man införskaffat från auktoriserade källor, t.ex.
specialiserade företag, Läkemedelsverket eller Statens
Kriminaltekniska laboratorium, SKL.
I urin däremot söker man efter nedbrytningsprodukter. Missbruksdroger är fettlösliga för att kunna
passera in i hjärnan och ge avsedd effekt. Innan subSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2013
11
stanserna utsöndras ur kroppen via urin, bryts de ner
till metaboliter, omvandlingsprodukter, och bara metaboliterna kan upptäckas i urin. Men det tar betydligt
längre tid för laboratorierna att få tillgång till sådana
referensprodukter från auktoriserade källor och av den
anledningen kan utveckling av metoder för urinanalys
dra ut på tiden.
Sållningsinstrumenten hänger inte med
Innan drogpanoramat började öka för några år sedan,
var snabbtester för urin praktiska sållningsinstrument.
Idag är förhållandena annorlunda eftersom nya droger
många gånger inte kan upptäckas i snabbtester i vare
sig urin eller andra provmaterial.
– Alla screeningmetoder blir efterhand mindre
användbara eftersom drogpanoramat är i ständig förändring och fler och fler droger kommer ut på marknaden, säger Robert Kronstrand. – De nya drogerna
upptäcks inte i snabbtester och man kan då lätt invaggas i en falsk säkerhet. Företagen som tillverkar olika
screeningmetoder för sållning är inte snabba med att
lägga till nya substanser.
Ny metod hittar tusentals substanser i blod
På Rättskemiska avdelningen har man sedan september
2011 tagit i bruk en ny metod med vilken man kan
upptäcka flera tusen substanser i blod. Metoden kallas
TOF – Time of flight – och bygger på att drogmolekylerna skickas upp i ett rör och genom att mäta tiden
innan de landar i instrumentet kan alla substanser särskiljas, eftersom de har olika ”flygtid”.
Idag tittar man efter 224 olika substanser med fastställda tröskelvärden. Antalet utökas kontinuerligt.
Ytterligare ca 400 substanser kan med säkerhet identifieras men där har tröskelvärden ännu inte definierats.
Robert Kronstrand menar att mångdubbelt fler kan
hittas, men för dessa saknat laboratoriet ännu referenssubstanser.
Med TOF har Rättskemiska avdelningen möjlighet
att i blod screena och med säkerhet identifiera även
nyare drogsubstanser. Metoden används än så länge
i samtliga obduktionsärenden och när polisen begär
analys i samband med våldsbrott/drogningar.
Avtal med polisen
Enligt det senaste avtalet med Rikspolisstyrelsen gör
Rättskemiska avdelningen vid misstanke om ringa narkotikabrott, eget bruk, screeninganalys i urin av sju
substansgrupper; amfetaminer, cannabis, kokain, opiater, metadon, buprenorfin och bensodiazepiner. (Gruppen opiater omfattar heroin, morfin, kodein och etylmorfin.) En nyhet är att ecstasy har utgått ur baspaketet
och metadon har tillkommit.
Om en eller flera droger i detta baspaket blir positiva vid screeningen, gör man i normalfallet en verifikationsanalys av en substans i samma ordningsföljd
som ovan.
Vill man ha analys av andra droger, t.ex. anabola
steroider eller syntetiska cannabinoider, måste detta
anges på beställningen.
De senaste åren har polisen skickat mellan 1100 och
1200 urinprover med begäran om analys av anabola
steroider.
Problem vid eftersupning
Robert Kronstrand visar den senaste tekniken LC-MS-TOF
(Time of flight), som kan screena ett stort antal substanser
och samtidigt ge en säker identifiering. Drogmolekylerna
skickas upp i röret och genom att mäta tiden innan de landar
i instrumentet kan alla substanser särskiljas.
12
Vid ärenden som gäller misstanke om drograttfylleri
är avtalet likalydande. Men här måste polisen skicka
både blodprov och urinprov. På Rättskemiska avdelningen gör man då först screening i urin och därefter
verifikation i blod av en eller vid begäran flera positiva
substanser.
Vid misstanke om alkoholpåverkan i trafiken görs
även haltbestämning i blodet. Ibland hävdar misstänkta rattfyllerister att de druckit alkohol efter körningen.
För att Rättskemiska avdelningen ska kunna göra en
säker bedömning av när alkoholintaget skedde, krävs
att provtagningen görs på rätt sätt.
Robert Kronstrand berättar att Rättmedicinalverket
nyligen gett ut ett informationsblad om provtagningsrutinen vid misstanke om eftersupning. Det framgår
där att man förutom blodprover ska ta två urinprover
med en timmes mellanrum. Om det inte gått mer än
ett par timmar från det påstådda intaget till den första
urinprovstagningen, kan stigande eller fallande alkoholhalter avgöra ärendet. Fallande halter i urinproven
tyder på att eftersupning inte skett.
n
Gunnar Hermansson
Nya verktyg?
Jag gick nyligen in på Intrapolis och klickade mig fram genom fliken arbetsstöd. Mitt
mål var att hitta nya spännande verktyg och allmänt stöd till det operativa arbetet mot
narkotika. Jag sökte på narkotika och fick upp en helt tom sida.
Vi närmar oss sakta men säkert den dag då vi ska övergå
till att bli en gemensam polismyndighet. En fantastisk
dag då alla problem blir lösta? Nej så kommer det nog
inte bli, men det finns nog en del saker som kommer att
bli bättre med denna organisationsförändring. Bara att
kunna läsa alla polisanmälningar i RAR eller Pust (eller
kanske något nytt system som kommer?) är bra förändring och kommer att underlätta arbetet. Jag tror dock
att den ringa metodspridning från centralt håll som
idag finns på narkotikaområdet kommer att fortsätta.
Förutom SNPF:s tidning samt Alex Silows narkotikainformation finns det ingen intern informationsspridare.
Förutom drogtecken och symptom-utbildningen på
Polishögskolan så finns det inga narkotikautbildningar med undantag för länskriminalen grundutbildning
i Stockholm, sett ur ett nationellt perspektiv. Jag har
tidigare skrivit om problematiken med avsaknaden av
kanaler att sprida arbetsmetoder. En person skickade
nyligen ett mail till mig och ville berätta om ett revolutionerande arbetsmetod som kallades Linköpingsmodellen. Detta är tyvärr ganska signifikativt för hur
det ser ut. Orter, myndigheter och enskilda grupper får
själva uppfinna hjulen om och om igen.
För att förtydliga hur svårt det är att få tag i någon
på RPS så ska jag beskriva vad som hände då jag ringde
dit för att berätta om en idé jag hade. Eftersom jag
inte visste vem jag skulle ringa valde jag att börja med
växeln. Kvinnan som svarade blev den första i en rad
av vidarekopplingar tills jag kom till kvinna nummer
7. Hon föreslog att jag skulle ringa Christoffer Bohman
och berätta om min idé. Det är inte lätt att som enskild
försöka förändra vilket jag alltför många gånger har
fått erfara.
Central narkotikautbildning
och information saknas
Rikspolisstyrelsen fungerar utifrån en beställar – utförarroll. De agerar på behov som myndigheterna har
och som de gör RPS uppmärksamma på och det är här
som ett riktigt moment 22 uppstår. Med anledning av
att RPS ej satt några konkreta mål på narkotikaområdet för myndigheterna så prioriterar inte myndigheterna området. Gatulagningsgrupper omvandlas till
andra enheter som jobbar med mål som RPS har krav
på. Ingen myndighet påtalar således för RPS om något
behov på området. Och om de skulle vilja det så finns
ingen på RPS som har samordnande funktion för frågan så ingen vet vart man ska vända sig.
Just metodspridningen är en av RPS största utmaningar och detta gäller fler områden än narkotika. Allt
för många RPS-inspektioner vittnar om den låga kunskapen som är en följd av dålig metodspridning. Ett
exempel är utvidgat förverkande, en lagstiftning från
2008 och som få poliser i yttre tjänst vet hur man ska
arbeta operativt med. En lagstiftning som kanske är
ett av de absolut mest slagkraftiga verktyg vi har mot
organiserad brottslighet.
14
RPS behöver backa upp arbetet
mot narkotika
Hur kommer det sig då att jag aldrig fick tag i någon
som ville lyssna. Till att börja med så har RPS mer resurser att arbeta med illegal avfallshantering än med
narkotika. Detsamma gäller arbetet med trafik. Tycker
jag att illegal avfallshantering och trafikfrågor är oviktiga? Absolut inte, men jag tycker att narkotikafrågan
är minst lika viktig och i alla fall värd en person på RPS
som på heltid kunde ansvara för frågan. RPS har idag
inte någon sakkunskap om narkotika, vilket gör det
svårt för dem att angripa problem som dyker upp eller
kunna svara på frågor som inkommer. Vad de då gör är
att vända sig till Rikskriminalpolisen. Rikskriminalen
är framgångsrika i arbetet mot organiserad brottslighet, men har bara hand om en del av arbetet mot narkotika. Detta medföljer att arbetet mot narkotika på
gatan aldrig prioriteras eller tas upp på RPS.
Ett effektivt salivtest som sållningsinstrument skulle underlätta polisens arbete vid kontroll av drograttfylleri.
Mitt fokus i denna artikel, som i så många andra,
ligger just på arbetet mot narkotika på gatunivå av
den enkla anledning att jag själv arbetar där. Men en
samordnare skulle självklart vara bra på flera nivåer.
Rikskriminalen har också föreslagit att RPS skall
införskaffa en koordinerande funktion och Stewe
Alm, rikskriminalens underrättelseavdelning, tryckte
just på detta då han talade i socialutskottets hearing
om narkotika den 5 december. En nationell samordnare för narkotikafrågor skulle inte lösa allt men
skulle underlätta och göra massor. Har någon försökt
beställa pupillometrar någon gång? Inte jättelätt. Tänk
att kunna ringa RPS och bli kopplad till en person som
vet vart du ska vända dig med din fråga, eller som kan
hänvisa dig om du har en juridisk fråga eller vill sprida
en bra idé.
Regeringen ytterst ansvarig
Är det nu så att RPS är skyldig till allt som jag klagar
på? Nej, så är det inte. Har grottat en hel del och kommit fram till RPS inte fått de bästa förutsättningarna
att jobba efter. Direktiven som regeringen gett till RPS
gällande arbetet mot narkotika har varit högst luddiga
om ens existerande. Det är en av anledningarna att
frågan inte prioriteras på RPS och att RPS inte sätter
några krav på myndigheterna. Detta är lite märkligt då
justitieminister Beatrice Ask varit ganska tydlig med
budskapet om fortsatt nollvision. Visserligen svarade
Ask på följande sätt i en intervju i tidningen Alkohol &
Narkotika 2/2011 då hon bemötte kritiken om skeva
straff:
”Att straffen är så mycket strängare för narkotikabrott än för grova våldsbrott tycker Beatrice Ask
är olyckligt. Hon anser dock inte att det är praxisen
kring narkotikabrott som bör justeras. Istället hoppas
hon att en ny lagstiftning om att hela straffskalan ska
användas bättre vid vålds- och sexbrott ska få avsedd
effekt.”
Strax efter infördes en totalt förändrad praxis. En
förändring som jag nog trodde skulle skapa mer politisk debatt, men vi har en mer otydlig narkotikapolitik
idag än vi haft tidigare. Man driver inte frågan lika
hårt längre.
Allt är mycket märkligt för mig för jag har fått för
mig att vi har åtaganden gentemot FN konventionen?
Det kanske är så här det kommer att se ut. Att vi får
jobba på utan hjälp uppifrån. Men hur länge finns det
eldsjälar som sliter för förbättring? Som sliter natt och
dag för att hjälpa människor att inte hamna i missbruk.
Som så ofta missar middagar, födelsedagar för att en
spaning mot en langare dragit ut på tiden? Vi kan göra
mycket på egen hand utan hjälp, men vissa saker klarar vi inte själva. Ett exempel på detta är lagstiftning
och upphandling. Det finns fantastiska hjälpmedel på
marknaden som skulle underlätta upptäckten av missbrukare, vara mycket mer kostnadseffektiv, vara mer
rättssäkert och kränka folk mindre vid provtagningar
samt öka träffprocenten på kroppsbesiktningarna.
+
forts s 18
15
hur gammalmodigt vi inom polisen jobbar. Tur att vi
i alla fall ligger långt fram när det gäller avrapporteringsrutiner. Alere är ett företag som fokuserat på sållningsinstrument gällande saliv. Deras tanke och vision
är att kunna använda verktyget ”roadside” även i
Sverige. Alltså att polisen kan använda den så som man
använder Drägern (mobil handstation/sållningsinstrument för alkoholutandningsprov) vid trafikkontroller.
Detta kunde man läsa i DN den 16 oktober i år:
Urinprov är fortfarande, på gott och ont, den vanligaste
snabbtestmetoden för att avslöja otillåtet intag av de vanligaste narkotikapreparaten.
Salivtest som sållningsinstrument i fält
Varje dag kör väldigt många svenskar bil med narkotiska preparat i kroppen. Många gör det efter att ha fått
dessa preparat utskrivna av läkare men väldigt många
missbrukar illegalt. Sedan lagändringen 1999 så har antalet upptäckta och lagförda drograttfyllerier ökat markant, men vi är långt ifrån bra inom svensk polis på att
jobba mot denna problematik. Svensk polis är bland de
bästa i världen på att se om personer är påverkade av
narkotika, men metoden är inte effektiv nog. Det är nu
2013 och vi står och viftar med pennor i folks ansikte.
Det finns verktyg som skulle göra arbetet lättare. Flera
företag jobbar med sållningsintrument gällande utandning samt salivtester som detekterar narkotika. Jag besökte företaget Alere Toxicology, (tidigare Concateno
Scandinavia) som flitigt besöker narkotikakonferenserna med sina montrar, för att skapa mig en bild över hur
marknaden ser ut gällande sållningsinstrument.
Jag blev förvånad hur långt man kommit med dessa
instrument och skämdes nästan lite då jag tänkte på
DDS2 är ett instrument för salivtest som idag snabbt kan
påvisa intag av de sex vanligaste drogerna.
18
Sedan lagen skärptes 1999 har antalet drograttfylleribrott flerdubblats. Av alla anmälda rattfylleribrott
förra året var cirka 43 procent drograttfylleribrott.
– Det här är ett allvarligt problem, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
I dag är inte rattfylleri och drograttfylleri likställda
i lagen. Det måste finnas misstanke om drograttfylleri
innan polisen får ingripa. Vid misstanke kan urin-saliveller blodprov utföras, men det anses integritetskränkande att göra vid vägkanten. Slumpvisa kontroller vid
vägkanten, som får göras vid vanligt rattfylleri, får inte
ske vid misstanke om drograttfylleri.
Men nu öppnar justitieministern för att lagen kan
ändras.
– För att kunna göra slumpvisa kontroller av drograttfylleri måste vi ha enkla, snabba och rättssäkra
testmetoder. Det har inte funnits sådana tidigare. Om
det finns ny teknik nu, så får Rikspolisstyrelsen berätta
det, säger hon.
Alere har ett tillförlitligt instrument (Alere DDS2) för salivtest, stor som en Dräger, som snabbt kan påvisa intag
av de sex vanligaste drogerna. De arbetar just nu med att
utöka känsligheten för fler substanser. Den är enkel att
använda och kalibrerar sig själv. Fysiologin bakom detektionstider är på följande sätt, först försvinner narkotikan ur saliven, sen ur blodet och sist ur urinen. Många
kanske tänker att det är ju inte bra om det går ut snabbast ur saliven, men det är ju de som är påverkade som
vi vill få bort från trafiken. Flera länder har redan denna
produkt i bruk av polisen som använder den ”roadside”.
Exempel på detta är Italien och Australien. Även Norska
polisen har under senaste året infört sållningstest. Förstå
hur mycket mer effektiva vi skulle kunna vara på att lagföra drograttfyllerier med detta verktyg.
Lägger man sen till en maskin inne i på polishuset
som kan detektera droger i utandningsluft och att det
skulle vara rättssäkert vid en domstol, så har vi uppnått en revolutionerande förändring inom arbetet mot
narkotika. Forskningen ligger långt fram även gällande
utandning. Vi skulle få en mindre felmarginal när det
gäller personer som tas ut för testning. Vi skulle slippa
slabba med urin och kränka folk med kostsamma blodprovstagningar.
RPS har den senaste tiden visat ett visst intresse för
narkotikafrågan samt sållningsinstrument och SNPF
erbjuder härmed vårt fulla stöd i ert arbete med att
effektivisera arbetet och er framtida strävan efter att
höja upp narkotikafrågan till sin rättmätiga plats i
polisarbetet.
n
Christoffer Bohman
Narkotika i utandning
Ryktet har länge gått om att narkotika kommer att kunna spåras i utandning och för att
ta reda på fakta tog jag kontakt med källan – Olof Beck, Laboratoriechef, professor i
analytisk toxikologi. Att kalla honom pionjär på området är en lätt underdrift.
Vi sätter oss för att djupdyka i ämnet sållningsinstrument och analyser bland tillsynes mycket avancerade
maskiner på Olof Becks avdelning på Karolinska sjukhuset. En avdelning som sysslar med narkotikaanalyser
i alla kroppsvätskor. Om någon ny metod tas fram eller
något nytt preparat påträffas så är det på den här avdelningen det sker.
Olof Beck berättar att de inom kort kommer
att kunna spåra de flesta spicevarianter i urin. Ett
framsteg som innebär att vi inom en snar framtid
också kommer att kunna skicka urin för analys
till Rättsmedicinalverket i syfte att screena spice.
Problemet ligger alltid i att få jämförelseprover, något
som Olof Becks avdelning löser genom att köpa material och nya droger direkt på internet.
Avdelningen arbetar även med saliv, även om Olof
Beck är en aning kritisk mot enskilda företags lansering
av sållningsinstrument på området. Enligt honom finns
det fortfarande felkällor vid provtagning. Bland annat
har marknaden inte enats om hur ett prov ska tas.
Enligt Olof krävs minst en milliliter saliv för att testet
skall kunna genomföras. En torr munhåla kan således
ställa till med problem och ge felaktiga svar. Han vidhåller dock att dessa tester är bättre än inga alls.
Helt ny metod på gång
Olof Beck har i några år forskat på utandningen och
har tagit fram redskap för att kunna mäta droger i utandningsluft. Det finns mycket vetenskap på området
som visar att dessa prover är användbara. Han jobbar
på ett handburet instrument, SensAbues, och säger att
det i allra högsta grad är möjligt att använda vid drogtestning inom en inte alltför avlägsen framtid. Detektionstiden i luft ligger på ca ett dygn och är således lite
kortare än i blod och urin.
Utandningstest är som saliv ett utmärkt verktyg för
att arbeta med vid misstanke om drograttfylleri. Mer
forskning krävs dock på området innan ett utandningsprov kan användas som underlag vid en domstolsförhandling. Det är inte lika rättssäkert som blod, då
risken för kontaminering trots allt finns.
Då vi är inne på blodprov nämner Olof Beck att
forskningen på området går framåt och i framtiden
kommer ett stick i fingret att räcka. En droppe blod
räcker och snabbtest finns idag som på plats kan visa
resultat.
22
Efter ett 20-tal blås i munstycket, tills plastpåsen är fylld,
har tillräcklig mängd drogpartiklar fastnat i den blå filterhållaren, som förseglas och sänds in till laboratoriet för analys.
Framtiden visar tydligt att det kan bli mycket enklare att genomföra drogtest på människor och således
enklare även för oss poliser och de misstänkta personer
vi polisierar. Frågan just nu är bara vilket instrument
det blir. Saliv, luft eller något annat?
Jag frågar Olof Beck vad hans expertis säger om
möjligheten att få mätbara värden i blodet vid passiv rökning. Han skrattar och säger att det inte finns
någon relevant forskning som visar att passiv rökning
kan ge mätbara värden. Olof har vittnat i domstol i ett
ärende gällande passiv rökning och gör det gärna igen
framöver.
Nyligen publicerades en artikel på nätet om Olof
Becks arbete kring att spåra narkotika i utandning.
Efter fem minuter startades en tråd kopplat till artikeln
på Flashback med budskapet ”nu är det kört”!
n
Christoffer Bohman
Lyckad kroginsats i Karlstad
Ungdomsgruppen i Karlstad tillsammans med poliser från ordningsavdelningen utförde en insats mot narkotika i krogmiljö, under en helg i mitten av december. Det var ett
led i myndighetens arbete mot narkotikamissbruk för att visa att krogmiljön inte är en
fredad arena.
Karlstad är en förhållandevis krogtät stad, dit många
från närliggande kommuner åker för att roa sig. Krogarna och nattklubbarna ligger relativt väl samlade i
de centrala delarna av staden.
I Karlstad är även våra två största Mc-klubbar, med
respektive supportergrupper, representerade. Givetvis
använder dess medlemmar, och många andra för polisen intressanta personer, krogen som sitt offentliga
vardagsrum.
Planeringen och ledningen av insatsen sköttes av
ungdomsgruppen och totalt tio poliser var avsatta som
resurs vid insatsen. Hälften kom från ungdomsgruppen och hälften från ordningsavdelningen. Insatsen
startade torsdag kväll och omfattade fredag samt
lördag kväll.
Torsdag kväll var tänkt att användas främst till
att bekanta sig med miljön, ta kontakt med vakter,
krögare och annan krogpersonal, för att skapa så bra
och smidiga kontakter och arbetsförhållanden som
möjligt.
Kort utbildning föregick insatsen
Då deltagande personal inte är specialiserade på arbete i krogmiljö, och det vid tidigare insatser dragits
lärdomar om att det är en speciell miljö, genomfördes
en kort utbildning vid första samlingen på torsdagen.
Tilläggas bör att ungdomsgruppens personal, tidigare
genomgått en utbildning om två dagar under ledning
av Christoffer Bohman, Krogsektionen vid Citypolisen
Stockholm.
Vid denna samling tryckte vi särskilt på några saker,
som vi av tidigare erfarenheter uppfattade som viktiga.
Personalen fick även inför insatsen en liten mapp, där
insatsorder samt adekvat material fanns med i form av
de vanligaste preparaten, tecken på bruk etc.
Övning ger färdighet
Genom att använda sig av tecken och symptom på påverkan av narkotika, profilering och samtalsmetodik
i kombination med ett offensivt förhållningssätt, var
syftet att upptäcka narkotikabrott i krogmiljö.
Fokus utgick från det egna bruket, med en uttalad
målsättning att komma vidare i varje enskilt ärende
mot överlåtelsebrott där möjlighet fanns.
26
Ett delmål var även att personalen, efter genomförd
insats, skulle känna sig mer kompetent att utföra liknande arbetsuppgifter. Att mixa personal från både
ungdoms och ordningsavdelningen, bidrog till att
utveckla och sprida kunskap och erfarenhet. Insatsen
skedde vid detta tillfälle i civila kläder.
Många visade tecken på påverkan
26 personer misstänks för ringa narkotikabrott genom
eget bruk. Sållningsprov visade på kokain, THC, amfetamin och bensodiazepiner. Vid några fall har tilläggsanalyser begärts. I ett par fall har ärendet lagts ner direkt efter provtagning, då misstanke ej längre funnits.
Dessutom greps och anhölls en person misstänkt för
överlåtelse av narkotika. (beslag av portionsförpackad
narkotika) och en person misstänks för dopningsbrott.
En greps för våldsbrott, en annan rapporterades för
misshandel och ett fall av olovlig körning uppdagades.
Ett antal berusade underåriga överlämnades till
vårdnadshavare.
Lärdomar av insatsen
Lärdom som vi kan dra är att det fungerar att göra
punktinsatser som denna, även om man inte har någon
fast kroggrupp. Givetvis är det i den bästa av världar
att föredra, men resurser och prioriteringar gör inte
detta möjligt. Karlstad är troligen representativt för
flera av våra mellanstora städer och situationen är
förmodligen likartad i flertalet andra städer. En framgångsfaktor vid denna typ av insats är att ha motiverad
och engagerad personal, då miljö och arbetssätt kan
vara ganska påfrestande. Kombinerar man personal
som har arbete mot narkotika som sin huvudsakliga
arbetsuppgift, med personal som företrädesvis arbetar
i ingripandeverksamhet får man bra erfarenhetsutbyte.
Vid insatsen har ett flertal nya, tidigare i narkotikasammanhang okända personer upptäckts. Vi får
genom en dylik insats bättre underlag för att styra
verksamheten i framtiden. Insatsen har fått utrymme
i media, vilket innebär att problemet kommer i dagen
för allmänheten.
n
Insp Urban Bengtson
Ungdoms/Resursgruppen Karlstad
Drogfri Ungdom
Uddevalla kommuns drogförebyggande arbete bland ungdomar
Uddevalla kommuns intention är att satsa extra på det drogförebyggande arbetet, då
2010 års drogvaneundersökning visade ett högt användande av narkotika bland unga
män i gymnasiet. Den är också till för att bibehålla den minskande användningen av
tobak och alkohol för hela ungdomsgruppen.
Uddevalla kommun är en stor gymnasiekommun och det
får till följd att ovanligt många tonåringar är samlade här.
Det ställer höga krav på kommunen vad gäller arbete riktat till ungdomsgruppen. Kultur och fritidsförvaltningen,
Socialförvaltningen och Barn och utbildningsförvaltningen har skrivit under ett samverkansavtal och arbetar utifrån en strategi som går under namnet Drogfri Ungdom.
En del av det strategiska arbetet är att involvera andra
aktörer såsom fristående skolor, polismyndigheten och
föreningslivet, så att alla barn, ungdomar och föräldrar
omfattas.
Följande fyra faktorer har enligt de senaste årens
forskning visat sig vara de viktigaste i det drogförebyggande arbetet; Samordning av arbetet, Tillgänglighetsbegränsning, Tidiga insatser, Föräldrainformation
och stöd.
Utifrån dessa faktorer arbetar vi i Drogfri ungdom
och inom dessa områden finns det också beprövade och
utvärderade metoder som visat sig vara effektiva. Därför
baserar vi arbetet inom Drogfri ungdom på dessa i första
hand.
Samordning av arbetet
En politisk styrgrupp finns, där presidierna för BUN, KFN,
SN samt förvaltningscheferna ingår. I denna vi även vill ha
in tekniska- samt miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.
I arbetsgrupp ingår tjänstemannarepresentanter från
BoU, KoF, Socialförv. Numera finns en heltid drogförebyggande samordnare samt en heltid samordnare och
informatör inom skolan. Dessutom har vi samverkansavtal med polisen där bl.a. unga och narkotika skall
prioriteras.
Drogförebyggande samordnare Eva Annerås t.v. tillsammans
med Ulrika Engelbrektsson som har en samordnande tjänst
inom skolan i Uddevalla kommun.
Tillgänglighetsbegränsning
Tillståndsenheten samverkar aktivt med tull, polis och
skattemyndigheten när det gäller alkohol och tobakstillsyn. Uppmaning till professionella, föräldrar och allmänhet om att tipsa vid misstanke om langning, olaglig
försäljning mm. Provköp planerar man att återuppta
när ny lag kommer i juni.
Vi arbetar också enligt konceptet Krogar Mot Knark
samt med dopningsförebyggande arbete i samverkan
med gymmen, SISU och polisen.
Tidiga insatser
Genom våra fältassistenters nära kontakt med ungdomar och täta samarbete med fritidsgårdar, skola, socialtjänst och polis kan en hel del ungdomar fångas upp
tidigt även vad gäller droger.
Den samordnande tjänsten inom skolan har också
i uppdrag att bedriva ett uppsökande arbete i åk 9
och på gymnasierna. Via rektor, elevhälsa, lärare eller
annan finns möjligheter att hitta elever i riskzon, som
sedan stöttas och motiveras till kontakt med kommunens öppenvårdsmottagning Kompassen (eller annan
kommuns socialtjänst).
Föräldrainformation och stöd
Drogfri Ungdom arbetar för att EFFEKT, ett föräldrapreventionsprogram, skall dras igång i alla åk 7 föräldramöten. Tanken är att föräldrarna tillsammans skall
hjälpa och stödja varandra att sätta upp riktlinjer och
arbeta fram gemensamma förhållningssätt gentemot
sina ungdomar. Vi ser till att personalen på skolan får
den utbildning de behöver för att kunna genomföra EFFEKT. www.effekt.org
Vid större helger och skolavslutningen jobbar vi
extra med att sprida anti-langningskampanjen TÄNK
OM. Kampanjen riktar sig till föräldrar men även till
äldre syskon och kamrater. www.tänkom.nu
Genom att delta på föräldramöten och föräldraråd
försöker vi sprida information om vårt förebyggande
arbete och berätta vad man som förälder bör vara vaksam på och vi är också noga med att informera om vad
det finns för hjälp och stöd att få i kommunen, t.ex. vår
öppenvårdsmottagning Kompassen.
n
Ulrika Engelbrektsson och Eva Annerås
27
Markant sänkta narkotikapriser under 20 år
Under de senaste 20-25 åren har tillgängligheten för de flesta droger ökat, inte bara
rent fysiskt utan också ekonomiskt eftersom priserna har sjunkit. De vanligaste narkotikapreparaten kostar idag bara hälften mot vad de gjorde i slutet av 1980-talet, enligt
en färsk rapport från CAN.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har sedan 1988 samlat in information om
gatupriser på narkotika från polismyndigheterna runt
om i landet. Prisuppgifterna, som alltså avser försäljning av mindre mängder i konsumentledet, analyseras
tillsammans med bland annat beslagsstatistik och SCB:s
konsumentprisindex.
I den senaste rapporten från CAN ”Narkotikatillgängligheten i Sverige 1988-2011” framgår prisutvecklingen på olika narkotika genom åren. Förutom en
generell och markant sänkning av priserna, huvudsakligen under 1990-talet, kan man också se en svag höjning
av gatupriset på cannabis, kokain och vitt heroin under
senare år. Enligt Ulf Guttormsson, utredare på CAN
och en av de ansvariga för rapporten, är det unikt att
flera sorter narkotika ökar i pris under flera år samtidigt. Det har inte hänt tidigare sedan mätningarna
började 1988.
Den svaga prishöjningen för cannabis, i första hand
marijuana, har inte inneburit att förekomsten har minskat, utan tvärtom har marijuana blivit vanligare på
missbruksmarknaden samtidigt som styrkan ökat. De
genomsnittliga priserna 2011 var 85 kronor per gram
för hasch och 100 kronor för marijuana.
Hasch
Marijuana
Vitt heroin
Brunt heroin
LSD
Amfetamin
Kokain
Ecstasy
Kat
GHB
CAN har också bevakat prisbilden för ecstasy, LSD,
GHB och kat. Under de dryga 10 åren har förekomsten
av ecstasy, LSD och GHB minskat och priserna har
sjunkit. Kat verkar däremot ha blivit vanligare, men
priset på marknaden för en marduuf (bunt) har gått ner.
I rapporten, som kan laddas ner på www.can.se,
framgår bl.a. narkotikapriser i varje län.
Prisuppgifter på läkemedelsdroger saknas
Förvånansvärt nog behandlar CAN inte narkotikaklassade läkemedel i sin rapport om narkotikatillgänglighet. Bensodiazepiner och opiatläkemedel har trots allt
förekommit på den illegala missbruksmarknaden under
lång tid och stadigt ökat sedan mitten av 1990-talet.
Idag utgör narkotiska läkemedel den näst största drogkategorin efter cannabis.
Subutex är ett av de läkemedel som varit eftertraktat
av missbrukare sedan det började användas i Sverige
som substitution för heroin år 1999. Priset för en 8 mg
Subutextablett har varit stabilt och visat stora variationer i olika delar av landet, från 150-200 kronor per
tablett i Stockholm till 800 kronor eller mer per tablett
i Norrland.
85 kronor/gram
100 kr/gram
2000 kr/gram
1000 kr/gram
120 kr/tripp
250 kr/gram
800 kr/gram
205 kr/tablett
175 kr/marduuf
30 kr/cl (kapsyl)
Medianvärden av gatupriser för olika narkotikasorter
i Sverige 2011.
Drogerna som sjunkit mest i pris är amfetamin och
brunt heroin, som nu bara kostar en tredjedel mot vad
de kostade i slutet av 1980-talet (amfetamin) och i
början av 1990-talet (brunt heroin). Däremot har priset
på vitt heroin inte förändrats nämnvärt under de 20 år
man följt prisutvecklingen för detta preparat.
Hasch och kokain har sjunkit i pris med 40 procent
under de gångna 25 åren. De största prissänkningarna
för dessa droger skedde under 1990-talet. Under 2000talet har prisläget varit relativt stabilt och rent av något
ökande i ett par fall som tidigare nämnts.
30
Priser på illegal narkotika är väl dokumenterade i CAN:s
kartläggning till skillnad från läkemedelsnarkotika, som ofta
betingar ett högt pris på den illegala marknaden.
De vanligaste narkotikaklassade läkemedlen borde
numera ingå i CAN:s insamlande av prisuppgifter från
polismyndigheterna. Preparaten är vanliga eller mycket
vanliga och information om priser på den illegala marknaden torde därför vara av intresse att dokumentera
och analysera.
n
Gunnar Hermansson
Avloppsvatten avslöjar
aktuellt narkotikamissbruk
Modern kemisk analysteknik ger möjligheter att följa aktuellt drogintag nästan dag för
dag i en befolkning.
Främmande ämnen som kommer in i människokroppen skall förr eller senare ut, ofta genom urinen. Det
gäller även för narkotika och andra droger. Till slut
skall det mesta in i kommunala avloppsverk.
I och med att modern kemisk analysteknik förfinats
går det att mäta förekomsten av vissa narkotika i
avloppsvatten. För en del narkotika mäter man metaboliter, d.v.s. de omsättningsprodukter som bildas i
kroppen.
Metoden har hittills använts främst för kokain,
MDMA, metadon och metamfetamin. En del narkotika har inte stabila metaboliter och är därför svårare
att mäta. Ett läkemedel som seliginin (används mot
Parkinsons sjukdom) omvandlas i kroppen till amfetamin, och därför måste man räkna bort den lagliga
konsumtionen.
Idag finns sådana undersökningar redovisade från
bl.a. Australien, Belgien, Canada, Frankrike, Spanien
och USA, i allt ett 20-tal studier. Vanligtvis mäter man
förekomst av kokain, MDMA och metamfetamin,
En svensk studie beställd av TV4 Kalla fakta från
mars 2010 visade att i Stockholmsområdet påvisades
ca 660 doser metaboliter av kokain från ett upptagningsområde på 600 000 personer. Det ger att omkring
en promille av befolkningen använder kokain under en
helg. För hela Stockholm med omnejd skulle detta ge
ca 2000 aktiva kokainister.
Avloppsanalyser ger ofta högre siffror än t.ex.
enkätsvar eller besök hos behandlingsenheter. Det
beror på att det kan vara känsligt att uppge egen drogkonsumtion eller söka vård. Kommunalt avloppsvatten
kan inte bindas till en viss person och är därmed inte
speciellt känsligt att analysera.
Den snabba utvecklingen av modern kemisk analysteknik gör
det möjligt att följa hur mycket förbrukad narkotika som går
ut med avloppsvattnet. Det öppnar för nya sätt att följa det
aktuella narkotikamissbrukets omfattning i en befolkning
nästan i realtid.
Arbete pågår med att finna sätt att spåra fler droger eller metaboliter, påskynda analyshastigheten,
öka antalet mätpunkter, förfina beräkningsmodellerna m.m. På sikt kan avloppsvatten bli en betydande
underrättelsekälla för både sjukvård och polis om det
aktuella missbrukspanoramat i det egna området. n
Snabba analyser
Avloppsanalyser kan genomföras på kort tid. De ger
möjligheter att följa aktuellt missbruk med mycket liten
fördröjning och exempelvis se om informations- eller
poliskampanjer påverkar missbruksfrekvensen.
Metoden kan användas även för att beräkna den
totala konsumtionen av en drog inom ett område under
en period. Det öppnar möjligheter att skatta räckvidden av exempelvis tullens och polisens beslag.
Jonas Hartelius
Källor
EMCDDA (2008): Assessing illicit drugs in wastewater.
Irvine RJ et al (2011): Population drug use in Australia: A wastewater analysis, Forensic Science International, 201, pp. 69 – 73.
31
DEN LAGLIGA DROGEN
– MEDICINSK MARIJUANA
Björn Ekström, narkotikaroteln i Göteborg
Marijuana är en olaglig drog i USA. Men i flera delstater är medicinskt bruk tillåtet och
lagtolkningen är generös. En jättelik industri vars värde uppskattas till flera hundratals
miljoner dollar har växt fram som inte minst gynnar olika kriminella grupperingar.
Läkarbesök ger laglig rätt att inneha
230 gram narkotika
Enligt federala lagar är bruk och all annan hantering av
marijuana olagligt i USA, men vissa delstater har stiftat
lagar som avkriminaliserat det medicinska bruket. För
närvarande är det arton stater som tillåter användning
av medicinsk marijuana. Först ut var Kalifornien som
redan 1996 röstade igenom sitt lagförslag. Regelsystemet skiljer sig något mellan de olika delstaterna främst
vad gäller mängden som är tillåten att inneha, samt
vilka sjukdomar eller sjukdomssymptom som godtas.
Efter besök hos en läkare som ordinerat medicinsk
marijuana har ”patienten” eller dennes vårdare (primary caregiver) enligt kalifornisk lag rätt att inneha
8 ounces, omkring 230 gram torkad marijuana för
eget bruk. Det är även tillåtet att transportera samt att
framställa sin egen ”medicin”. Odlingen får bestå av
maximalt 6 vuxna plantor och 12 sticklingar samt en
moderplanta.
En normal rekommendation är intag av 1 gram per
dag, men läkaren har möjlighet att öka dosen till en
mängd som han/hon tycker är lämplig. Den lyckliga
patienten har då plötsligt rätt att inneha en större
mängd och även rätt att ha en större odling. Läkarens
bedömning är subjektiv och man kan fråga sig hur
bedömningen görs av den mängd patienten behöver
använda varje dag för att få den verkan som eftersträvas?
Lagstiftarens tanke var att marijuana endast skulle
ordineras till patienter med sjukdomar av allvarlig art
som AIDS, cancer eller till patienter med allvarliga
smärttillstånd. Efterhand har en uppluckring skett och
i dagens lagstiftning räknas ett femtontal sjukdomar
eller sjukdomstillstånd upp. Som avslutning nämns
”andra kroniska eller kvarstående medicinska symptom”. I de avslutande orden kan naturligtvis ett stort
antal sjukdomar eller sjukdomstillstånd tolkas in. Det
innebär i praktiken att marijuana kan ordineras för
alla sjukdomar som drogen kan antas lindra.
34
Ung man i medical marijuana programmet, lider av smärtor i foten. Lägg märke till pipan han håller i handen.
Den typiske patienten är inte en allvarligt sjuk eller
döende person utan istället en ung person med någon
form av kronisk smärta. Undersökningar som nyligen
gjorts visade att hela 50 procent av patienterna var
mellan 21 – 30 år och att 15 procent var mellan 18 21 år. Endast 2 procent led av AIDS eller cancer.
Många av de läkare som ordinerar marijuana som
medicin sysslar endast med denna typ av verksamhet. Det finns exempel på sådana ”kush doctors” som
dessa läkare kallas som tagit emot över 100 patienter
om dagen.
Vid ett besök på Venice Beach där det finns ett antal mottagningar med ”marijuana-läkare” blev artikelförfattaren erbjuden en
konsultation hos en ”kush doctor” som skulle hjälpa till att finna en lämplig sjukdom för mig. Konsultationen skulle kosta 40
dollar, det var som vanligt lite kö men det skulle inte ta alltför lång tid. Medan man väntade gick det bra att titta på eller handla
pipor, bongar eller andra utensilier i butiken bredvid. I doktorns väntrum var jag den enda person som var äldre än 30 år.
Genererar enorma penningssummor
Den som inte har möjlighet, eller inte vill odla sin
medicin själv har möjlighet att gå med i något av de
många kollektiv som finns. Medlemmarna behöver
inte själva delta i framställningen utan det räcker att
de bidrar finansiellt genom att köpa färdig vara i något av kollektivets försäljningsställen (dispensarys).
Försäljning till någon utanför kollektivet är inte tilllåtet men sker ändå eftersom det är svårt för myndigheterna att kontrollera.
Antalet försäljningsställen har ökat explosionsartat
under tid. I området kring Los Angeles fanns endast
4 stycken av dessa butiker under 2005, en ökning till
187 stycken skedde under 2007 och under 2009 kom
det in 481 nya ansökningar om att få öppna försäljningsställen.
Denna jätteindustri som växt fram vill givetvis
olika kriminella aktörer vara en del av. Även om
försäljningen ger vissa skatteintäkter genererar det
främst enorma intäkter till den kriminella världen.
Vid tillslag mot eller kontroll av butiker som säljer
medicinsk marijuana har man upptäckt att stora summor har smusslats undan.
Hur ska man sammanfattningsvis se på fenomenet
medicinsk marijuana? Är det en medicin som lindrar
och ger ett bättre liv för allvarligt sjuka människor
eller är det en form av legal langning som förser unga
missbrukare med laglig narkotika och som ger stora
vinster till suspekta läkare och kriminella organisationer som försöker gömma sig bakom den immunitet
som lagstiftningen ger?
n
35
Med sådana vänner behöver man inga fiender
TEXT: EMIL LUNDBERG
Att berätta historien om Klissbergsmordet i Sundsvall, polisarbetet som följde och
det rättsliga efterspelet är en utmaning. Inte för att den saknar gripande människoöden, dramatiska händelser och oväntade vändningar. Tvärtom så ämnar sig historien
utmärkt för ett filmmanus, en sådan film kommer kanske göras en dag, vad vet jag.
Utmaningen ligger tvärtom i att ge en rättvis och förståelig bild av både mordet som
sådant, de inblandade personerna och det i många avseendet spektakulära utredningsarbetet som ledde till att Hovrätten för nedre Norrland den 30:e november 2012
kunde meddela en fällande dom.
Det här är historien om ett mord, en mordutredning som blev en offensiv mot narkotikabrottsligheten och som slutade med att två män dömdes för mordet på sin gemensamme vän.
Stefan
33-årige Stefan försvann fredagen den 12:e mars 2010.
Den som anmälde honom försvunnen var hans sambo
som oroligt väntat hemma tillsammans med parets gemensamma dotter. Sambon fick tillbringa ett och ett
halvt dygn i ovisshet innan hon fick veta vad som hänt
och åtskilliga dagar och nätter innan någon kunde svara på vilka som mördat Stefan.
Det är naturligtvis inte rättfärdigt att teckna någons
dödsruna i negativa ordalag, särskilt inte när ingen
annan får komma till tals. Därför tänker jag försöka
göra det så nyanserat som möjligt. Stefan var naturligtvis en älskad och uppskattad sambo, pappa, son, bror
och vän, men han hade också en mycket mörk sida.
Stefan levde ett liv i marginalen med fängelsevistelser,
våld, hot och droger som en del av sin vardag. Hans
rykte som en mycket våldsam och oberäknelig person
var inte oförtjänt, han var kort sagt ingen person man
ville ha som sin ovän, än mindre som sin fiende.
Bild från fyndplatsen. Närmast syns blodspår och i bildens
överkant ligger Stefans delvis övertäckta kropp. Foto: Polisen
Sundsvall
Mord
När Stefans livlösa kropp påträffades invid en öde
skogsbilväg på Klissberget utanför Sundsvall så dröjde
det bara timmar innan kriminalteknikerna fastställt
hans identitet och konstaterat att de skador han hade
tydde på mord. I det ögonblicket startade en av de mest
komplicerade och långdragna mordutredningar som
Länskriminalavdelning i Västernorrlands län varit ansvariga för i modern tid.
38
Försvinnandet
Stefan hade varit och tränat kampsport innan han försvann. Det sista som sågs av honom var när han åkte
iväg från träningsanläggningen för att träffa ”någon”
på fredagskvällen.
Mängden förhör som hölls inledningsvis stod inte
på något sätt i paritet till antalet ledtrådar och svar.
Trots att stora resurser sattes in uteblev snabba svar
som skulle kunna leda till en snabb lösning. Utredarna
märkte att viljan att hjälpa till inte var särskilt stark
och ofta återkom de som hördes till att ”vem som
helst” kunde ligga bakom, eller mer cyniskt att ”han
fått vad han förtjänat”.
Hasse
Stefans bäste vän hördes tidigt i utredningen, vi kan
kalla honom Hasse. Hasse ägde vid tiden ett solarium,
var mån om sitt utseende och syntes ofta på gymmet
och på krogen, en kille med missbruksbakgrund som
åtminstone utåt verkade ha rätat upp sitt liv.
Hasse var inte lika tystlåten i sitt förhör som många
andra, han kom med ett antal tänkbara scenarion
och gärningsmän, han redogjorde även för tänkbara
motiv och hotbilder. Hasse berättade dessutom ganska
öppenhjärtigt om sin och Stefans gemensamma förehavanden och om de narkotikaaffärer man haft ihop.
Affärer han själv påstod sig ha slutat med, men som
han inte uteslöt att Stefan fortfarande sysslat med och
som kunde ha försatt honom i knipa.
Framgång
Utifrån Hasses utsaga började ett tidsödande arbete
med att kartlägga, kontrollera och utesluta alla de möjliga hämnarna och antagonisterna, en efter en. Samtidigt som det gjordes pågick det regelmässiga tröskandet
bland telefonlistor, övervakningsfilmer och tips.
Stefans bil hade påträffats redan under de timmar
då han var anmäld försvunnen. Den hade stått parkerad på en vändplan halvvägs upp på Södra berget
i Sundsvall, inte långt från en MC-klubb som Stefan
enligt Hasse var i onåd hos. Det var just här det första
riktiga spåret efter Stefans mördare kunde säkras. En
övervakningsfilm från en firma med lokaler på Södra
berget hade en kort tid efter att Stefan senast varit
synlig registrerat hur Stefans bil och en okänd bil passerat upp på vändplanen där bilen påträffats. På filmen
kunde man se att bara den okända bilen passerade
kameran på väg ner för berget.
Slutsatsen var given. Stefan hade, mest troligt av fri
vilja, kört upp till vändplanen och därefter, frivilligt
eller med tvång, åkt med den andra bilen för att aldrig
mer återvända.
Den okända bilens exakta märke eller identitet kom
aldrig att fastställas, trots att både SKL och FBI gjorde
sitt bästa för att kasta ljus över saken, men det som
omedelbart fick pulsen att slå lite snabbare hos mordutredarna var att bilen var mycket lik den som Stefans
vän Hasse ägde.
Teorin man började arbeta efter var att Hasse kanske tvingats delta i bortförandet på något sätt, det var
få som kunde tänka sig att Hasse var den som tagit
livet av sin vän, han ansåg allmänt för vek och snäll.
Bakslag
Hasse avlyssnades under en tid innan han hördes, anhölls och häktades, inte för mord utan för skyddande
av brottsling. Efter en överklagan till hovrätten släpptes han på fri fot utan att utredningen rört sig så mycket
som en millimeter framåt.
Kriminalteknikerna hade en bild av det inträffade,
av själva dödandet, och de var övertygade om att de
specifika detaljerna var sådana att endast gärningsmannen eller gärningsmännen kunde känna till dessa.
En klen tröst då inga sådana stod i begrepp att hämtas
in. Hösten 2010 var utredningsmaterialet enormt men
genombrottet lyste med sin frånvaro.
Attack på bred front
Den allmänna känslan i utredningsgruppen var att Stefans död på något sätt hade med narkotika att göra. I
september fattade det operativa rådet i Västernorrlands
län ett beslut som indirekt kom att påverka många
människors liv. Beslutet som togs var att Spaningsroteln för grova brott skulle lägga all sin energi och alla
prioriteringar på att driva ett ärende mot de ledande
narkotikaförsäljarna i Sundsvall, dels för att lagföra
dem, men också i förhoppning om att det i dessa konstellationer skulle finnas information att hämta angående mordet på Stefan.
Mammon
Det var nu alltså dags att välja vilka personer som skulle underkastas intensivövervakningen som förhoppningsvis skulle leda mordutredningen framåt.
Den primära måltavlan var naturligtvis Stefans vän
Hasse som enligt tips och kriminalunderrättelser inte
alls lagt av med sin narkotikahantering utan snarare
vår på god väg att återuppta den igen.
För att förstå dynamiken i Sundsvalls narkotikabrottslighet vid den här tiden krävs en liten utvikning.
Det som alla poliser trodde sig veta vara att det
mesta av allt amfetamin som kom ut på marknaden
kom från en och samma källa, från en och samma person. Det alla poliser också trodde sig veta var att det
aldrig skulle gå att bevisa detta. Jag väljer att kalla den
personen för Mammon, av det enkla skälet att några
av hans närmaste vänner i ett avlyssnat telefonsamtal
refererat till honom som just ”Mammon”.
Mammon påstods vid den här tiden ha stigit till en
nivå där han var onåbar, han levde sitt liv som sjukpensionär vid 30-års ålder, körde fina bilar och klädde sig
i märkeskläder. De droger han själv behövde fick han
via Sundsvalls behandlingscentrum där han behandlades med Subutex. Mammon påstods ha byggt upp
ett imperium där han finansierade och organiserade
narkotikahanteringen utan att själv så mycket som
befinna sig i samma rum som preparaten. Han påstods
ha pålitliga och inflytelserika kontakter i den undre
världen samt en trogen skara återförsäljare och springpojkar som undan för undan ökade på hans välstånd.
Det optimala ur informationssynpunkt vore alltså
att lägga mycket krut på Mammon. Men eftersom han
förut varit föremål för utredning och man visste att han
höll strikt disciplin på telefon och aldrig själv befattade
sig med varken droger eller annat så bedömdes framgångsfaktorn som mycket liten. Valet föll istället på
forts s 42
+
39
en av Mammons bästa vänner, en ung kille som vuxit
upp vid sidan av Mammon, men som till skillnad från
denne dagligen umgicks med missbrukare och andra
sådana personer som mycket väl kunde sitta inne med
informationer om mordet på Stefan.
Klappjakt
De månader som följde blev hektiska och händelserika.
Mammons kompis togs redan efter två veckor med tillräckligt mycket amfetamin för att tre personer skulle
dömas för grovt narkotikabrott. Vid samma tillfälle
påträffades närmare 300 godspunkter i den stuga på
landsbygden man använde som tillhåll och detta ökade
på straffet då de även dömdes för grovt häleri.
När det gällde Hasse så fanns en inbyggd motsägelse
i upplägget. Naturligtvis hoppades alla inblandade på
att mer information om mordet skulle komma fram
under spaningens gång, men samtidigt hoppades man
också på en fällande dom för narkotikabrott.
Några veckor efter att projektet startat upp så löste
problematiken så att säga av sig själv när Hasse och en
kamrat till honom greps när de från en skogsgömma
hämtat ca 700 gram amfetamin, allt inför spanarnas
vakande ögon. Båda dömdes men varken Hasse eller
hans kamrat visade några tecken på att vilja kasta ljus
över mordet på Stefan, kanske var nu tillfället förbi.
Upp och ner
Om det var mungipor neråt i mordutredningen så var
tongångarna de motsatta på Spaningsroteln. Nya målpersoner identifierads och självförtroendet var på topp.
När Mammons kompis försvunnit från markanden
hade två nygamla langare intagit den med buller och
bång. Båda hade en tydlig koppling till den allestädes
närvarande Mammon.
Det bestämdes att målet fortsättningsvis skulle vara
tredelat. Information om mordet på Stefan skulle fortfarande genomsyra ärendet samtidigt som offensiven
mot narkotikan fortsatte. Det som nu tillkom var att
jakten på Mammon skulle börja på allvar, och det från
alla håll.
Att torka ut källan
Det fanns indikationer på att den som försåg Mammon
med narkotika var en man bördig från Finland som
nu bodde både i Sollefteå och Skogås, vi kallar honom
Pekka. Pekkas kontaktnät påstod sträcka sig från kriminella MC-gäng i Finland till likasinnade jugoslaver
i Sverige. Han var liksom Mammon känd för sin disciplin och även han hade ett flertal gånger slunkit ur
polisens nät.
Strategin blev att angripa Mammon från båda håll,
dels genom att fortsätta plocka bort hans återförsäljare
i Sundsvall för att skapa oreda och ett hål i ekonomin, dels genom att fokusera på Pekka i ett försök att
strypa tillgången på amfetamin. I den bästa av världar
skulle dessa åtgärder göra så att Mammon blev tvungen
att ta en mer aktiv roll i hanteringen av narkotikan
och göra sådana misstag att det räckte för ett åtal.
42
Ärendet fick namnet Sisu i den interna bokföringen hos
Sundsvallspolisen.
En vit jul
Det lackade mot jul och nyår 2010. I Kramfors satt en
inte ont anande langare och väntade på sitt parti med
amfetamin. Om han vetat att både han och hans gode
vän och leverantör Pekka stod under bevakning och
avlyssning hade han nog inte varit lika oförsiktig när
han lovade sina väntade kunder att det skulle ”snöa
till jul”.
Snö i form av ett kilo amfetamin kom mycket riktigt
med en kurir från Stockholm, en granne till Pekka från
Skogås. Dagen innan hade Pekka ringt och bett sin vän
langaren att vara noga med att ha sin telefon på under
kommande dag. Langaren, hans sambo, kuriren och
Pekka dömdes alla för grovt narkotikabrott.
Sundsvall, våren 2011
I Sundsvall levde Mammon sitt liv precis som vanligt.
Langarna på stadens gator sålde sitt amfetamin och
mordutredarna i polishuset brottades med mordgåtan.
Vi är nu framme i februari 2011, nästan ett år
har förflutit sedan mordet på Stefan. Den ende
som tros sitta inne med svar avtjänar sitt straff på
Norrtäljeanstalten. Kampen mot narkotikabrottslingen
gick framåt, sakta men säkert, men någon handfast
bevisning mot Mammon fanns ännu inte.
De två langare som sedan en tid varit föremål för
ärendet plockades in och lagfördes. En av dem, en bilnasare, dömdes tillsammans med en kamrat för grovt
narkotikabrott efter att närmare ett kilo amfetamin
och 13 000 tabletter påträffats i ett garage. Den andre
langaren var mer lyckosam, sett från hans horisont,
och kunde endast beslås med innehav av dryga hektot
amfetamin vilket gav honom ett kortare straff.
Bättre lyss till den sträng som brast än att
aldrig spänna bågen
Sommaren 2011 närmar sig, Mammon verkade ha fått
just de problem som förväntades. Det gick nämligen
inte att peka ut någon ny storförsäljare av amfetamin i
Sundsvall, i alla fall inte någon som har direkta kopplingar till Mammon. Nu återstod bara frågan om åklagaren kände att hon hade tillräckligt för att ge sig på
Mammon.
Några veckor innan midsommar kom så beslutet,
Mammons skulle frihetsberövas och ett åtal skulle till.
Problemet var bara att det nu närmade sig sommar
med känd semesterproblematik, en halverad personalstyrka från midsommar och framåt för att vara exakt.
Trög start
Mammon nekade till allt, skrattade åt alla påstådda
samband och hånlog när åklagaren vände ut och in
på sig själv vid häktningsförhandlingen. I ett utfall av
högmod lovade Mammons försvarare att äta upp sin
hatt om det material som presenterades någonsin skul-
le räcka till åtal. Huruvida huvudbonaden förtärts är
okänt.
Sommarmånaderna ägnade narkotikautredarna åt
att resa land och rike runt för att besöka de dömda
langarna, inte helt oväntat var ”ingen kommentar”
det vanligast svaret på frågor kring deras egna och
Mammons gemensamma förehavanden. Den ekonomiska utredningen gick däremot över förväntan. Bevis
på skenskrivna fordon och konton i andras namn hittades och när slutsumman skrevs så visade det sig att
sjukpensionären som aldrig förvärvsarbetat var god för
2,1 miljoner kronor.
onda ska skapa ett bättre samhälle. Mordutredarna
som tittade på filmen fick kalla kårar utmed ryggen då
filmens huvudrollsinnehavare monotont rabblar ”In
Nomine Patris Et Filii Et Spiritus Sancti , innan de med
varsin pistol avrättar en man som på sina bara knän
ber för sitt liv.
Nytt hopp i mordutredningen
I mordutredningen som oförtrutet rullade på hade man
gjort en upptäckt efter en ny genomgång av alla avlyssnade samtal. Den utredare som lyssnat igenom allt
som gällde Hasse hade till sin förvåning lagt märke till
att han, som var Stefans bäste vän, inte verkar så särskilt ledsen över hans död. Det var till och med så att
det gick att urskilja hur Hasse i samtal med anhöriga
verkade spela deltagande för att i andra samtal baktala
den döde och ironisera kring hans frånfälle.
De sistnämnda samtalen hade han ofta med en
jämnårig kamrat, John.
Båda gärningsmännen lät tatuera in detta latinska citat på
sina kroppar efter mordet.
John
Det visade sig att Hasse och Johns relation var värd att
titta närmare på. John var också han känd av polisen.
Han tillmättes en mindre roll i den narkotikahantering
som Hasse dömdes för och åtalades där endast för en
överlåtelse som han friades för. I övrigt var John känd
som en snäll partykille som liksom Hasse var mån om
sin kropp och utseendet i stort.
En av de saker som framstod som märklig var att
Hasse och John under tiden efter mordet ägnat mycket
kraft och tid åt att skaffa varsin identisk tatuering.
Storlek, placering och typsnitt på text avhandlades i
flera telefonsamtal. Den text som man skulle tatuera
in var ett citat på latin, ”In Nomine Patris Et Filii Et
Spiritus Sancti”, I faders och sonens och den helige
andens namn. Citatet diskuterades som om det fanns
en förlaga, en inspirationskälla.
Den sammantagna bilden blev att Hasse och John
verkade dela på något viktigt. Kanske kändes det bara
som ett önsketänkande till en början, men visst kunde
deras gemensamma börda ha något med mordet på
Stefan att göra.
Mordutredarna spekulerade länge i ursprunget
till citatet. Till sist lyckades en av dem knäcka nöten
då han på Internet hittade en hänvisning till filmen
Boondock Saints.
När filmens titel matades in i IT teknikernas sökprogram och kopplades till den hårddisk som tagits
i beslag hos Hasse så gjorde man en upptäckt. Hasse
hade laddat ner den aktuella filmen någon vecka innan
mordet. Man kunde i datorns minne se att den sedan
spelats upp både tiden före och sedan flera gånger efter
mordet. Vad handlade då filmen om? Jo, två bröder
som genom att mörda personer som i deras tycke är
Helomvändning
Vi är nu framme i juli 2011. Åtalet mot Mammon är
någon vecka bort och ännu ett rutinmässigt förhör skall
hållas med honom på häktet när ärendet plötsligt tar en
ny vändning. Mammon har tydligen under sin häktesförvaring bestämt sig för att göra bokslut med den del
av livet som gjort honom till ofrivillig inneboende på
Saltvikshäktet. Mammon tar nu på sig delar av det som
lagts honom till last och under de kommande veckorna
rätar han ut ett flertal frågetecken till skinande utropstecken. Det tidigare något tunna indicieåtalet hade nu
mer lyster och volym när den slutgiltiga stämningsansökan lämnades in i slutet av sommaren. Den innefattade
då, förutom Mammon; Pekka som mycket riktigt varit
den som försett Mammon med narkotika, en bankir
som förvarat Mammons kontanter, en lagerhållare som
distribuerat narkotikan samt två unga män som hämtat upp narkotika som de sedan förvarat i fågelholkar,
uppspikade i skogen söder om Sundsvall.
När nyheten om att Mammon valt att lägga korten
på borden och att han nu mest troligt har ett långt fängelsestraff att vänta, nådde mordutredarna i Sundsvall,
så tändes en liten hoppfull låga. Teorin hade ju hela
tiden varit att Mammon, om någon, var den som hade
tillräckligt med inflytande och känningar i Sundsvalls
under värld för att kunna veta något om mordet.
Det som fick mordutredarna att hoppas lite extra
var att Hasse och Mammon var nära vänner sedan
lång tid, med lite tur hade kanske Hasse anförtrott sig
till sin vän.
forts s 46
+
43
Genombrott
Det bestämdes att den narkotikautredare som varit ansvarig för förhören med Mammon skulle boka in ett
nytt förhör och bara ställa en enda fråga, nämligen
om han visste vem som mördat Stefan. Anledningen
till detta förfarande var att narkotikautredaren i fråga
inte satt inne med några som helst detaljer kring mordet, förutom de som var allmänt kända och han skulle
därför inte kunna påverka Mammons utsaga, medvetet
eller omedvetet.
När frågan ställdes svarade Mammon utan tvekan,
”Ja enligt de uppgifter jag hört så ska det vara Hasse”.
Därefter följde en historia som fick nackhåren att
resa sig på mordutredarna då de senare på dagen läste
utsagan.
Mordet skulle ha utförts av Hasse och John. Det
skulle ha föregåtts av lång planering där man rekognoserat en plats för mordet. Mordet skulle ha utförts
med två pistoler av olika kalibrar och man skulle ha
riggat ett alibi genom att låta ett tv-spel stå på under
tiden mordet utfördes. Mammon angav sedan både ett
tänkbart motiv, exakta detaljer kring vapenslag och
hur dessa införskaffats.
Mammon uppgav att han fått veta det han visste via
sin målskamrat ”bankiren”, som även han var en god
vän till Hasse. Det var Hasse som skulle ha berättat
om mordet för ”bankiren” enligt vad denne sagt till
Mammon.
”Bankiren”, Micke, var en före detta missbrukare
som innan han dömdes för grovt narkotikabrott var
delägare i en hemelektronikbutik utanför Sundsvall.
Hur går man vidare?
Utredningen i mordet hade nu tagit ett jättekliv i rätt
riktning. Informationen om att Stefan skjutits var endast känd av en mycket liten skara poliser och att han
skjutits med två vapen av olika kalibrar var känt av
ännu färre. Uppgifter var så exklusiva att mordutredarna ansåg att de endast kunde ha återberättats av en
gärningsman eller någon som fått en detaljerad redogörelse av densamme.
Provokation
Hasse, John och Micke, tre kompisar, varav den siste
berättat en detaljerad och i allt väsentligt riktig historia
för Mammon. Det var alltså hos dessa tre lösningen på
mordet fanns och nu gällde det bara att försöka locka
en eller flera av dem att prata om det.
Den inbyggda problematiken var att både Hasse och
Micke avtjänade långa straff för narkotikabrott. Den
tredje, John, befann sig på fri fot och hade enligt vad
som framkommit involverat sig i ett förhållande med
Hasses flickvän Esmeralda.
Åklagarna beslutade om en provokation där man
genom utredningsåtgärder bland Hasses och Johns
vänner hoppades få reaktioner som skulle leda till att
Hasse kontaktade John på sina permissioner.
Extraordinära åtgärder
När inga framsteg gjordes påbörjades fas två i provokationen. Mammon hade visat sig villig att göra mer än
bara avge ett vittnesmål. I två brev, ett till Micke och
ett till Hasse, redogjorde Mammon på ett subtilt sätt
för sina kunskaper om mordet. Avsikten var att Hasse
skulle försöka kontakta Micke och fråga vad denne
sagt till Mammon. Förhoppningsvis skulle Hasse söka
upp John för att prata med honom om att Mammon
nu utgjorde ett potentiellt hot då han bevisligen redan
börjat prata med polisen i sitt eget ärende.
Inför Hasses nästkommande permission installerades hemlig rumsavlyssning i Johns hem, något som
inte gav önskad effekt eftersom John gjorde allt för att
slippa träffa Hans. Han verkade skämmas över att ha
fått ihop det med Esmeralda.
I grevens tid
Den slutgiltiga pusselbiten, det som avgjorde hela ärendet om man så vill, kom till mordutredarna en kväll när
en av spanarna satt och lyssnade på ett samtal mellan
John och Esmeralda i Johns hem. Plötsligt hör spanaren
hur John berättar saker om mordet, om bortförandet,
om förberedelser, om allt.
De aktuella minuterna lyssnades igenom gång på
gång de närmaste dagarna. I stora drag kan man
säga att John beskrev hur han och Hasse tränat och
hållit sig drogfria för att klara av att utföra mordet
och för att kunna bära bort kroppen. Han berättade
om hur den nojige Stefan gömt sig i baksätet på den
bil man plockat upp honom i. John berättade också
med stadig röst hur man sköt Stefan i ögonen och hur
Hasses vapen klickat. Just den sistnämnda detaljen var
guld värd eftersom brottsplatsteknikerna påträffat en
patron som inte avfyrats med märken från ett slagstift
i patronens bakkant.
John beskrev för Esmeralda hur man medfört en
pulka för att dra kroppen i, men att man istället burit
undan kroppen ca tjugo meter från vägen, även det
detaljer som stämde så exakt med hur brottsplatsen såg
ut att det för utredarna och åklagarna inte rådde något
tvivel om att John befunnit sig på mordplatsen.
Den största nyheten, det som slutligen gjorde att alla
tre som misstänktes kom att åtalas, var att John vid ett
tillfälle tycks säga ”Micke sa stryp han”, i ett parti när
han berättad för Esmeralda om när Stefan skjutits och
låg på marken och rosslade.
Slutspurt
När Hasse klev av tåget i Sundsvall för ytterligare en
permis blev han gripen, Micke hämtades på den anstalt
där han satt medan John hämtades i hemmet.
Vid husrannsakan hos John hittades brev från Hasse
där han räknade upp regler för John:
”Lita inte på någon. (Förutom mig)”,
”Medverka ej i polisförhör”,
46
”Låt aldrig polis, kriminalvård knäcka dig med häktning. Var bara tyst så löser det sig”.
Om John visat tecken på dålig karaktär då han fått
ihop det med sin väns flickvän så var han under hela
häktningen obrottsligt lojal mot Hasse. Både John och
Hasse höll sig till de utsagor de lämnat i förhören som
hållits med dem i anslutning till mordet och höll i övrigt
mest tyst. Micke å sin sida nekade i sten och fäktades
med väderkvarnar då han beskyllde enskilda polismän
och Mammon för att vara ute efter att förstöra hans liv.
Rättegång
Rättegången mot Stefans tre vänner, och enligt åtalet
hans mördare, var välbesökt. Vänner, familj och nyfikna köade till de få platser som var vikta för åhörare.
Mest spektakulärt får nog åklagarnas multimediepresentation anses vara. På tv-skärmarna visades Johns
och Hasses tatuerade kroppar upp, ur högtalarna dånade rösterna och skotten från Boondock Saints, samtidigt som bilder från filmen visade en avrättning. Även
bilderna på Stefans snötäckta lik väckte starka reaktioner.
Det var många i rättssalen som funderade hur filmens makabra rättspatos kunnat rättfärdiga ett mord
i verkliga livet, för till saken hör att åklagarna inte
kunde redovisa något verkligt motiv. Narkotika, eller
pengaskulder låg nära till hands. Då ingen av de misstänkta ville ge sin bild av vad som hänt så fick man
hålla för troligt att det var som i filmen, att man ansåg
sig göra samhället en tjänst genom att döda Stefan den
där kvällen den 12:e mars 2010.
Utredningen om mordet på Stefan innehöll 672
förhör, men vid rättegången var det förhöret med
Mammon som såväl åklagare, misstänkta och åhörare
var mest intresserad av. Åklagarna visste att det här
var ett av deras starka kort. De misstänkta och deras
försvar väntade på möjligheten att gå i svaromål mot
hans påståenden och konstigt nog fanns det bland åhörarna de som verkade vara av uppfattningen att det är
ett större svek att vittna mot sina vänner än vad det är
att mörda en vän.
John bröt tillslut sin tystnad och påstod att de detaljer han berättat för Esmeralda var sådana som Hasse
berättat för honom och att han i själva verket bara var
insatt i mordet genom att han i efterhand hade lovat att
ställa upp som alibi åt Hasse.
Hasse teg och nekade medan Micke fortsatte sin
kamp, med god hjälp av sin försvarare, som ägnade
mycket av sin tid till att ifrågasätta ljudupptagningen
från den hemliga rumsavlyssningen och analysen av
denna. Vad som kan vara värt att nämna är att John
aldrig nekade till att det som sades på inspelningen var
riktigt och när det gällde Mickes namn så kom han inte
med något alternativt ord som han skulle ha sagt där
åklagarna påstod att han sade ”Micke sa stryp han”.
Domarna
30:e november 2012, två år, åtta månader och sexton
dagar efter att Stefans kropp hittades på Klissberget i
Sundsvall, fastslog Hovrätten för nedre Norrland att
det var ställt utom rimlig tvivel att det var Hasse och
John som mördat honom. John dömdes till 16 års fängelse precis som i tingsrätten, medan Hasse som dömts
för ett narkotikabrott efter det att mordet begicks fick
14 år, vilket var en skärpning med ett halvår mot tingsrättens dom.
Motivet förblev oklart
Förhoppningsvis fungerade domen som ett slags avslut
för Stefans familj och vänner. För utredare, spanare och
åklagare var domen slutet på ett mycket långt arbete
som förutom det lyckade resultatet även var ett kvitto
på att långsiktighet och udda lösningar kan visa sig lönsamma.
Någon sensmoral eller något sedelärande är svårt
att se i en sådan här tragisk händelse, men det finns en
form av ironi. I avsaknad av erkänt motiv så kan man
bara luta sig mot en allmänt vedertagen teori om att
Stefan mördades för att han inte var bra för affärerna,
att hans hot och våldsamma uppträdande fick polisen
att intressera sig för narkotikamarknaden i allmänhet,
och Stefan och Hasses affärer i synnerhet. Ironin består
i att mordet i sig ledde till en offensiv mot narkotikabrottsligheten där ett tjugotal personer kom att dömas
för grova narkotikabrott under knappt två år.
Droger och pengar är som bekant två vanliga motiv
till grovt våld. Att gärningsmän är påverkade av steroider när de utför sina gärningar är även det känt.
Om Hasse och John missbrukade steroider vid tiden
för mordet vill jag låta vara osagt. Fakta i fallet är
att Hasse hade anabola steroider på sig när han greps
för mordet, dessutom dömdes både Hasse och John
för dopingbrott i samband med Hasses dom för grovt
narkotikabrott. Att Hasse, John och Micke under
tiden innan mordet var frekventa besökare på ett av
Sundsvalls största gym är även det ett faktum.
För polismyndigheten i Västernorrland blev utredningen och hela den långa och krokiga vägen fram, ett
kvitto på att man med små resurser kan få bra resultat
om man vågar se långsiktigt och vara hängivna. Ska ett
pussel av den här svårighetsgraden läggas måste alla
från dörrknackande poliser till myndighetsledningen
tro att det finns en lösning, tro att man tillsammans
kan få bitarna på plats och sist men inte minst tycka
att alla människor, hur de än levt sina liv, har rätt till
samma polisiära ansträngning för att få upprättelse.
Alla namn i artikeln förutom Stefans är fingerade. Kriminalinspektör Veronica Andersson på länskriminalen
har bistått med uppslag och fakta utifrån sin roll som
en av de ansvariga utredarna.
n
(Ytterligare lästips http://polistidningen.se/2009/05/
effektiv-narkotikaspaning-i-norrland/)
Tingsrätten fällde John och Hasse för mordet på Stefan,
Micke friades då bevisningen inte ansågs hålla. Den
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Tiga är silver, tala är guld!
Gärningsmän som kan bindas vid ett brott berättar
sällan om andras inblandning i det, i vart fall inte
om det inte finns något att vinna på det. Att någon
av de inblandade trots allt gör det kan ibland vara
det enda sättet att komma vidare i en utredning och
lagföra alla som deltagit i brottet. I vissa länder har
man försökt göra något åt detta och infört strafflindring för den som lämnar uppgifter som gör att
andra gärningsmän kan gripas och lagföras. Detta
är självklart inte okontroversiellt. Kan man lita på
sådana uppgifter som gärningsmannen har lämnat
under förutsättningen att han skulle ges strafflindring? Exempelvis har Finland övervägt att införa
strafflindring för de gärningsmän som samarbetar,
men man har avstått från det med motiveringen att
sådana uppgifter ofta kan ifrågasättas och att det
egna brottet inte kan sonas genom att gärningsmannen kan visa att andra också har begått brott1.
Den danska riksåklagaren har i sitt informationsblad ”Rigsadvokaten Informerer Nr. 2/2009” kommenterat ett danskt rättsfall där tre personer hade
åtalats för narkotikasmuggling från Nederländerna
via Danmark till USA. Tingsrätten avslog åklagarens begäran att höra fyra personer som vittnen.
Dessa personer hade ingått ett avtal med åklagarmyndighet i USA om straffnedsättning, s.k. ”plea
bargains”. De hade en förpliktelse att vittna mot
medgärnings-männen för att avtalet om straffnedsättning skulle gälla. Tingsrätten fann att vittnena
hade ett uppenbart intresse av att lämna berättelser
utifrån vad som förväntades av dem, och detta
väckte sådana betänkligheter att vittnesbevisning
inte tilläts. Högsta domstolen bestämde emellertid att vittnesbevisningen skulle tillåtas, bl.a. med
hänvisning till att även dansk lag föreskriver strafflindring när någon har lämnat upplysningar som
leder till att medgärningsmännens inblandning kan
utredas. I 82 § i den danska strafflagen föreskrivs
nämligen att vid straffmätningen ska hänsyn tas till
1.
2.
3.
RP 44/2002 rd, Regeringens proposition till Riksdagen med
förslag till revidering av lagstiftningen om straffrättens allmänna läror, s 185
Dnr 09-194651ENE-FJOR
78 § LOV 2005-05-20 nr 28: Lov om straff (straffeloven)
§ Rättsrutan §
50
”at gerningsmanden har givet oplysninger, som er
afgørende for opklaringen af strafbare handlinger
begået af andre”. Det kan leda till lindrigare straff
än normalt eller till att straffet helt bortfaller.
Högsta domstolen erinrade dock om att vid bevisvärderingen måste hänsyn tas till att vittnesberättelserna kan vara osanna och motiverade av utlovade
fördelar.
Även i Norge ges strafflindring till den som
bidrar till att andra gärningsmän kan lagföras. I en
dom avseende grovt narkotikabrott från tingsrätten
i Fjordane från 20092 lämnades en straffrabatt på
45 procent för att den dömde dels hade lämnat ett
förbehållslöst erkännande, dels hade lämnat sådana
uppgifter som varit helt avgörande för att medgärningsmannens brott kunde utredas. I stället för
fängelse i 4,5 år bestämdes straffet till fängelse i 2,5
år (åklagaren hade föreslagit 2 år och 9 månader).
Systemet med straffrabatt när uppgifter har lämnats om andras delaktighet i brottet har utvecklats
i praxis och tillämpas utan direkt stöd i lag, men i
en ny strafflag, som inte har trätt ikraft ännu, föreskrivs strafflindring om ”lovbryteren har i vesentlig
grad bidratt til oppklaring av andre lovbrudd”3.
Intresset av och svårigheten att utreda allvarliga
brott och lagföra de verkligt straffvärda gärningsmännen tycker jag motiverar att också Sverige
inför en sådan strafflindringsgrund som tillämpas i
Danmark och Norge. Vi bör samtidigt passa på att
utreda möjligheten att i lag reglera strafflindring vid
erkännanden, vilket man har gjort i Danmark och
Norge och t.o.m. i Finland.
Joakim Zander
Internationella
åklagarkammaren
Malmö
§ Rättsrutan §
Cannabisodlingar
Stor cannabisodling avslöjad
norr om Örebro
Narkotikagruppen i polisområde Norr i Örebro län
hade en tid misstänkt att brottslig verksamhet pågick vid gamla bilskroten i Striberg utanför Nora.
I början av september upptäckte polisens spanare
en man vid fastigheten. Mannen konfronterades
och vid efterföljande husrannsakan upptäcktes en
omfattande cannabisodling i sju stora (3x3 meter)
odlingstält inne på bilskroten. Mannen greps, misstänkt för framställning av narkotika. Samma natt
iakttog polisen en man med ficklampa smyga runt
bilskroten. Även denna man greps då det visade sig
vara fastighetsägaren, hemmahörande i Stockholm.
De båda gripna förhördes men berättade helt olika
historier om deras anknytning till bilskroten.
av september. I samband med gripandet genomfördes husrannsakan och polisen hittar då bland annat
cannabisplantor. De två stockholmarna förnekade
inledningsvis all inblandning i cannabisodlingen.
Analyser av telefonlistor från de gripnas mobiltelefoner visade dock att de gjort ett stort antal resor
mellan Stockholm och Striberg. Omfattande tekniska undersökningar gav också åtskilliga fingeravtryck, skoavtryck och DNA-träffar som ytterligare
stärkte misstankarna mot männen. Efter många
förhör och fortlöpande presenterande av bevisning
erkände alla de tre gripna sin del i cannabisodlingen.
De två stockholmarna var hjärnorna bakom odlingen och den tredje mannen vaktade fastigheten. Han
sov i lokalerna och hade order om att inte släppa in
polisen, för då skulle det bli problem.
Basketdomare
De två gripna stockholmarna har ingen anknytning
till Örebro län. Det som förenar dem är att de dömer basket på elitnivå. En av männen hade dömt en
match samma dag som han anhölls i sin frånvaro. I
utredningen förekommer fler personer som också är
basketdomare på elitnivå.
Två miljoner
I sju odlingstält fann polisen totalt 742 cannabisplantor.
Erkännanden
Via inre spaning uppstod några dagar senare även
misstankar mot en tredje man, också hemmahörande i Stockholm. Han anhölls i sin frånvaro och efter
någon dags spaning greps han i Stockholm i slutet
Polisen avslöjar många inomhusodlingar i Västerbotten
Aldrig förr har polisen i Västerbotten upptäckt så
många cannabisodlingar som under de senaste åren.
Under 2010 och 2011 avslöjades 40 stycken och
bara under de senaste veckorna har odlingar hittats i
Vilhelmina, Vindeln och Åsele.
– Man kan inte säkert veta om det faktiskt är fler
som börjat odla, eller om polisen blivit bättre på att
upptäcka dessa brott, men min uppfattning är att
det är en bandning av båda de faktorerna, säger Olle
Andersson vid roteln för grova brott i Västerbotten
till Västerbottens-Kuriren.
Sofistikerade odlingar
Det har varit ganska sofistikerade odlingar av mel-
Vid bilskroten beslagtogs 72 kilo nyskördade cannabisväxter som efter analys hos Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) visade sig bli över 19 kilo
cannabis. Värdet på gatunivån hade varit över två
miljoner kronor. Om alla plantor vid odlingen fått
växa färdigt hade de gett ca 28 kg cannabis.
Åtal mot de tre männen väcktes 4 januari 2013
och rättegång pågår i skrivande stund.
Källa: Aftonbladet och www.polisen.se
lanstorlek i villor, som upptäckts tack vare misstänksamma grannar, polisiärt underrättelsearbete eller av
en slump. Men det är inte odlingens storlek som är
avgörande, utan det går att få ut en stor mängd marijuana av god kvalitet även på liten yta. Man använder numera odlingstält, fläktsystem, belysning och
bevattning m.m. som enkelt kan köpas via speciella
odlingssajter på nätet.
Innan växterna skickas till Kriminaltekniska
laboratoriet i Linköping för bl.a. vägning och
bestämning av THC-halten, ska de torkas. I polisens
utredningsarbete görs regelmässigt en beräkning av
hur stor odlingen skulle bli om den fått växa färdigt
och vilken THC-halt den i så fall skulle ha vid skörd.
Källa: Västerbottens-Kuriren, VK
51
Världen runt
Iran: rekordbeslag i kamelkaravan
Efter våldsamma eldstrider med smugglare vid
gränsen mot Pakistan kunde iransk polis i helgen
beslagta över 11 ton narkotika, det mesta opium.
En smugglare dödades och flera andra skadades.
Totalt beslagtogs nära 10,7 ton opium och
över 300 kilo hasch. Det enskilt största narkotikabeslaget sedan islamska republiken bildades
1979, enligt iranska medier.
Gränspolisen var informerad i förväg när
kamelkaravanen med narkotika passerade i fredags natt in i sydöstra provinsen Sistan och
Baluchestan mot Pakistan. – Vi hade fått tips
från människor som bor i trakten som hade
observerat kamelkaravanen och som insåg att
något skumt var på gång, säger polisgeneralen
Qolam Nabi Kouhkan till iranska statstelevisionen.
Striden pågick över ett dygn, minst en av
smugglarna dödades i striden och flera skadades.
Iran ligger vid en smugglingsled för narkotika
från Afghanistan till Europa, men också till
länder vid Persiska viken. Stora beslag av opium
(och heroin) förekommer regelbundet, men detta
var i särklass det största.
Sedan iranska nyåret 20 mars har omkring
300 ton illegala droger hittills tagits, rapporterar
Teheran Times.
Källa: Drugnews/BC-SL
Smugglare sköt marijuana över
gränsen med kanon
Mexikanska smugglare använde en gasdriven kanon för att skjuta cylindrar med marijuana över
gränsen mot USA.
33 burkar fyllda med sammanlagt 45 kilo
marijuana plockades upp av US Border Patrol
innan smugglarna hann hämta dem. Burkarna
låg i ett område ca 150 meter från gränden nära
San Luis i Arizona. En kolsyretank hittades på
den mexikanska sidan av gränsen.
– Vi har sett katapulter, men inget som detta,
berättade en gränskontrollant för Reuters.
Amerikanska myndigheter har förbättrat
gränsstaket och utökat den elektroniska övervakningen under senare år. Smugglarna har
svarat med att skicka marijuana i lågtflygande
miniflygplan eller slunga narkotikan över gränsen med katapult.
Källa: Reuters
54
Spicerökning orsakar alltfler
akutbesök i USA
Syntetiska cannabinoider, som också kallas syntetisk marijuana i USA, orsakade 11 406 besök
på akutmottagningar i USA under 2010, enligt
en rapport från Substance Abuse and Mental
Health Services Administration (SAMHSA). Det
är oftast yngre människor, flest män, som är involverade. Totalt registrerades 4,9 miljoner drogrelaterade besök på akutmottagningar det året.
I juli 2012 förbjöds försäljning i USA av alla
former av syntetiska cannabinoider genom federal lagstiftning.
Källa: www.samhsa.gov
Kokain som bröstimplantat
Vi har tidigare rapporterat om att sydamerikanska
kokainsmugglare opererat in kapslar med narkotika i levande hundar som sedan fraktats med flyg
till Europa.
Nyligen grep polisen i Barcelona en kvinna som
anlänt med flyg från Bogota. Kvinnan upptäcktes
vid tullkontrollen eftersom hon bar blodiga bandage över färska operationsärr på brösten. Det
avslöjades då att hon bar 1,38 kilo kokain i sina
helt nya bröstimplantat.
Kvinnan, som var från Panama, berättade att
smugglarna tvingat henne att genomgå operationen. Det är ingen överdrift att säga att operationen
inte var professionellt utförd och gripandet kan
ha räddat kvinnans liv. Det är känt att ”Bodypacking”, dvs. att smuggla narkotika inuti kroppen, kan vara extremt farligt och orsakar många
dödsfall.
Källa: reportingproject.net
En kvinna från Panama hade 1,38 kilo kokain inopererade i brösten.
Landet runt
Ove Rosengren in memoriam
Ove Rosengren (1940 – 2012) var under åren
1979 – 2010 förbundsordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). I den rollen
bidrog han kraftfullt till opinionsbildningen för
en restriktiv narkotikapolitik. Under hans tid
initierade RNS bl.a. en kampanj för kriminalisering av olovligt bruk av narkotika. Så skedde
också genom ett riksdagsbeslut 1988.
Rosengren var socionom och arbetade i
många år som behandlare, bl.a. inom Hasselakollektivet och senare inom kriminalvården.
Han var känd för sin förmåga att kommunicera,
allt från att få en ung missbrukare att förstå
allvaret i sin situation till att trollbinda en stor
publik. Han var en folktalare i den klassiska
traditionen.
Under senare år ägnade han sig åt författarskap och skrev om bl.a. den kriminella personligheten och om förödande passioner, d.v.s.
beroendetillstånd.
Hans största insats för en restriktiv narkotikapolitik i vårt land var att han tillsammans
med bl.a. Nils Bejerot under senare delen av
1970-talet gjorde upp med den då förhärskande
permissiva inställningen till narkotikamissbruk
och pekade på praktiska insatser.
Subventionen för Ritalin och
Concerta kan omprövas
ADHD-läkemedel, som till stor del utgörs av Ritalin och Concerta med den amfetaminliknande
och narkotikaklassade substansen metylfenidat,
såldes för drygt 562 miljoner kronor i Sverige
under 2012.
Drygt hälften av tabletterna var avsedda för
vuxna, fler än 30 000 individer, trots att läkemedlet inte är godkänt för behandling av vuxna.
Likväl får alltfler vuxna med diagnosen ADHD
behandling med dessa preparat.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)
har reagerat på detta och vill nu ompröva den
generella subventionen för ADHD-läkemedel.
– Vi kan konstatera att det är en omfattande
off label-förskrivning av ADHD-läkemedlen. Det
gör att vi kan misstänka att behandlingen idag
inte blir kostnadseffektiv, säger Jonas Lindblom,
medicinsk utredare på TLV.
Källa: Lakemedelsvarlden.se
JH
Kat – en tuggande bomb
Att tugga kat är en uråldrig tradition som är etablerad bland somalier, etiopier och jemeniter i Sverige.
Kat anses vara mindre farligt och inte lika starkt
beroendeframkallande som alkohol, heroin, amfetamin och andra droger, men kan ändå ge svåra
följder både fysiskt, psykiskt och socialt, skriver tidningen Vårdguiden.
Därför har Sveriges första mottagning för katmissbrukare öppnats i Rinkeby-Kista beroendemottagning av Beroendecentrum Stockholm. Där
arbetar bl.a. Yakoub Aw Aden Abdi, en överläkare
och psykiatriker som härstammar från Somalia. I
hans hemland är det lika vanligt att man tuggar kat
tillsammans, som att vi här i Sverige träffas över en
fika eller öl.
Enligt Yakoub Aw Aden Abdi, som själv har
testat kat, finns det knappast några somaliska män
som inte har prövat. Även kvinnor har börjat tugga
i smyg.
De som hamnar i missbruk och tuggar större
delen av dygnet får problem med hälsan, ekonomin
och familjen. Behandlingen på katmottagningen går
främst ut på stödjande, motiverande samtal, infor-
Kat-tuggande män i Jemen
mation och läkemedel som lindrar abstinensbesvär.
Användningen av kat ökar konstant liksom
smugglingen. 2011 tog tullen närmare 20 ton kat i
beslag mot ca 10 ton år 2009.
Källa: Vårdguiden nr 4-2012
55
”Rush hour” på Plattan
Narkotikainsats i Stockholm City. Inget brott för litet, ingen bandit för stor.
Jag visste redan innan insatsen, vis av erfarenhet, att vi
skulle rapportera runt 50-60 personer för narkotikabrott. En hel del av den beslagtagna narkotikan skulle
precis som vanligt utgöra legalt förskriven Subutex som
läckt ut från någon av stans alla beroendemottagningar.
Subutex är en av opiatmissbrukarnas favoriter. Men
sedan flera år hade vi uppmärksammat att även ungdomar och personer som aldrig tidigare kommit i kontakt
med narkotika börjat ta Subutex som initialdrog. Orsakerna är flera bland annat ständig tillgång. Inga äckliga smutsiga nålar och kanyler behövs trots att vissa
missbrukare väljer att just injicera Subutex. För andra
är det bara en tablett som diskret smälts under tungan.
Vissa, framför allt ungdomar, menar på att man inte
knarkar om man tar ett oskyldigt piller, men Subutex
är starkt. Dödligt starkt. Man får en kick och ett långt
rus av Subutex till skillnad från Suboxone. Det senare
preparatet som bara tar bort opiatsuget är därför billigare och inte lika populärt på svarta marknaden.
Injiceras Subutex ihop med oralt eller inhalerat intag
av bensodiazepiner blir ruset både starkare och längre.
200-250 kronor kostar en 8 mg tablett. Det är dessutom en bra sidoinkomst för patienter i subutexprogrammen om de lyckas lura till sig fler tabletter än vad de
behöver av sin läkare. Snabbt säljs överskottet vidare,
ofta redan direkt utanför mottagningarna. Varje sugen
köpare och kund är välkomna oavsett ålder, kön,
nationalitet eller social bakgrund.
Som vanligt var tempot högt även vid denna insats.
Jag spanade ut mot området kring Burger King, en av de
mest frekventa försäljningsplatserna. Försökte profilera
ut narkotikasäljarna. Vem, vad skiljde sig från mängden bland de slitna missbrukarna? Sidoinkomsterna för
missbrukarna på Plattan är många. Kundens ålder är
oväsentlig men ibland helt avgörande. Framför allt när
unga tjejer får betala med sex för sin narkotika. Min
”snutradar” fortsatte att slå, samtidigt som tankarna
om misären på Plattan virvlade i mitt huvud. Vanliga
människor stressade förbi. De är alltid på väg. Alltid
stressade. De passar inte in där. De där välklädda och
för fina. Lätta att profilera bort.
Radarn slår till
Plötsligt slog min radar till mot två lite mer välklädda
tonårspojkar i 15 årsåldern. De gick runt bland missbrukarna. De passade inte in i gatubilden. De frågade
uppenbart efter något och frågan var vad? Kunde det
vara narkotika eller var de kanske bara ute efter cigaretter, letade de efter någon som kunde köpa ut från bolaget till dem eller kanske ville de köpa lite stöldgods.
58
Mina farhågor besannades när pojkarna gick fram till
Peter. Peter var välkänd för mig. En av många heroinister.
Vi hade träffats tidigare. Jag visste att Peter var
patient på en av de stora subutexmottagningarna i
Stockholm. Förra året hade jag och kollegan nämligen
rapporterat honom för förberedelse till överlåtelse av
narkotika. Han hade suttit på en parkbänk utanför sin
subutexmottagning och krossat sin just nyuthämtade
legalt förskrivna Subutex och förpackat dem i små
amsterdamkuvert. Bredvid honom hade 5-6 andra
missbrukare uppehållit sig. Potentiella kunder kanske?
I Peters magväska anträffades illegal Iktorivil, sprutor
och kanyler samt ytterligare amsterdamkuvert med
subutexkross. Vid kontroll med Peters mottagning
framkom det att han ordinerades Subutex. Han skulle
svälja den på plats under bevakning. Peter hade precis
som många andra patienter spottat ut sin Subutex.
Uppenbart hade han sedan tänkt sälja den vidare. Så
blev det inte den dagen.
Peter och de två pojkarna gick nu med bestämda
steg mot Sergelgången som leder in i Gallerian. Ett
välkänt ställe för narkotikaöverlåtelser. Jag ropade på
mina kollegor men inga var i närheten. Snart skulle
det ske ännu en överlåtelse av narkotika. Jag var helt
säker. Ena pojken tog upp ett par hundralappar och
Peter tog upp en Subutex i originalfolieförpackning.
Jag gick strax bakom. Inne i gången växlade narkotikan och pengarna ägare. Jag såg det tydligt och
ingrep. Åren på gatan gav återigen utdelning med allt
vad det innebär. Ännu en brottskod 5005. Det visade
sig att pojkarna hade rest upp från Sköldinge, en liten
by mellan Katrineholm och Flen, enkom för att köpa
narkotika.
Plattan var deras första val för att skaffa sig narkotika. Deras val var klokt. Ungefär en minut tog det
för dem för att få tag på Subutex. Legalt förskriven
Subutex. Såld av Peter som var patient på en av stans
stora subutexmottagningar.
Peter blev kroppsvisiterad och förhörd. Han var
fortfarande med i subutexprogrammet och hämtade nu
ut 21 stycken 8 mg tabletter en gång per vecka. En dryg
timme innan vårt ingripande hade han hämtat ut sin
veckodos som således var tre stycken 8 mg Subutex per
dag, 21 tabletter för hela veckan. Nu, en dryg timme
senare, hade han bara 13 stycken kvar. Samtliga 13
hade han brutit bort från kartan till en och en. Allt för
att underlätta att langa dem vidare vid snabba överlåtelser som den jag ingripit mot.
ende. Trots att jag personligen vid två tillfällen och
mina kollegor en tredje gången informerat Peters mottagning har han fått vara kvar i programmet. Att han
dessutom sålt sin Subutex vidare till barn verkade inte
mottagningen lägga någon större vikt vid utan tvärtom
en av deras anställda vittnade i stället till Peters fördel
vid rättegången. Märkligt kan man tycka eller kanske
rent av osmakligt. Döm själva.
Vändningen
Artikelförfattaren ingriper på plattan
Dömd trots karaktärsvittne
Peter blev senare dömd för överlåtelsebrottet och fick
återigen villkorlig dom av Stockholms tingsrätt. Detta
trots att han sålt sin legalt förskrivna narkotika vidare till ett barn. Under rättegången deltog även Peters
behandlande sköterska från hans subutexmottagning.
Hon var Peters karaktärsvittne. Hon berättade att Peter
nämligen mer eller mindre varit prickfri i sin behandling och var en mycket bra person. Hon trodde heller
inte det var möjligt att han skulle ha sålt sin legalt förskrivna Subutex vidare.
Förbannad satt jag och lyssnade på hennes försvarstal. Hon försvarade någon som hade sålt legalt förskriven narkotika till ett barn. Mina tidigare erfarenheter
av personalen på de olika mottagningarna i Stockholm
var dock bra. De var seriösa. Än i dag är det en gåta
för mig hur denna sköterska kunde ställa upp som
karaktärsvittne och om det verkligen var sanktionerat
från mottagningen. Omdöme verkade helt klart saknas
i alla fall.
Peter drog troligen slutsatsen att det är mer eller
mindre riskfyllt att sälja sin legalt förskrivna narkotika. Det tog ytterligare drygt två år innan Peter åkte
fast igen för att sälja sin legalt förskrivna Subutex
nere på Plattan. Två spanare från Citypolisen såg hur
Subutex och pengar bytte ägare. Återigen hade Peter
sålt sin legalt förskrivna Subutex och han dömdes
ännu en gång till villkorlig dom. Stockholms tingsrätt hävde dessutom beslaget av de sex beslagtagna
Subutextabletter Peter hade burit på sig men förverkade den halva tablett som han hade överlåtit.
Det var i och för sig inga stora mängder narkotika
som Peter vid tre tillfällen sålt eller förberett sig för
att sälja vidare. Många langare har genom åren sålt
betydligt större mängder narkotika till betydligt fler
personer. Skillnaden här var att Peter var en av otaliga
patienter som ingick i ett subventionerat läkemedelsprogram innehållande mycket kraftfull narkotika.
Peter var även en av otaliga patienter som lyckats lura
till sig mer Subutex än vad han egentligen behövde.
Peter var även en av flera patienter som skrupelfritt
sålde sin narkotika vidare till barn och andra bero-
Samtidigt som poliser i hela Sverige har försökt bekämpa denna företeelse på gator och torg har även arbetet skett på andra fronter. Larmrapporterna har under
åren varit flera men de verkar inte ha nått fram till beslutsfattande myndigheter. Vändningen kom dock hösten 2012. En reporter från SVT gjorde ett inslag med
dold kamera där hon erbjöds legalt förskriven Subutex
utanför en stor beroendemottagning. Hon intervjuade
ungdomar som berättade liknande historier som den
med Peter. Hon intervjuade även företrädare för SNPF.
Det här var kanske det som fick bägaren att rinna över.
När jag slog på text tv 23 november 2012 informerade tillverkaren Reckitt Benckiser att de skulle sluta
distribuera Subutex i Sverige. I ett pressmeddelande
skrev SVT;
”Subutex är ett läkemedel som ges på recept mot heroinberoende, men nu stoppas det i Sverige. I samråd
med svenska myndigheter har läkemedelsföretaget
Reckitt Benckiser beslutat att sluta distribuera det här,
rapporterar SVT. En bidragande orsak är rapporter
om missbruk av preparatet. – Missbruksproblemen
har visat sig ännu större än vi tidigare trott. Det som
tidigare varit rykten har aktualiserats och gör gällande att unga människor börjar sitt missbruk med
Subutex, säger Claes Nordenson, produktchef på
Reckett Benckiser, till SVT”
Många bäckar små brukar man säga. Hatten av er för
er alla poliser runtom i Sverige som år efter år beslagtagit Subutex. Ni som spanat och ingripit och suttit och
skrivit rapport efter rapport. Ni som har vittnat under
ed om era iakttagelser på gator och torg. Era historier
blev till slut uppmärksammade. Ni har alla bidragit till
att göra det här möjligt. Reportern borde enligt min
mening tilldelas stora journalistpriset för sina reportage. De talar helt för sig själva.
Företrädarna på Reckett Benkiser vill jag även ge en
eloge för sitt beslut och sitt agerande att dra tillbaka
Subutex. Preparatet kom till för att hjälpa människor
från sitt missbruk av heroin. När nu företaget förstått
att preparatet väldigt ofta även fått människor och
barn fastna i missbruk så vill de inte längre distribuera
produkten. Bra jobbat alla…
n
Christopher Landin
Narkotikapolis Stockholm City
59
Subutexlangare dömd till
fängelse i Sundsvall
”Störste subutexlangaren dömd till fängelse” skrev Dagbladet i Sundsvall den 20
november 2012. Bakom rubriken döljer sig en 58-årig iransk medborgare, känd missbrukare som flera gånger dömts för narkotikabrott.
Han dömdes av Sundsvalls tingsrätt till ett år och sex
månaders fängelse för narkotikabrott och narkotikasmuggling. Domen avsåg flera åtalspunkter. Det grövsta brottet avsåg innehav av 189 Subutextabletter 8 mg
och försäljning av Subutex till missbrukare.
189 Subutex i gömma på vinden
Den 58-årige mannen är känd av polisen i Sundsvall
som missbrukare och langare och han är dömd för
bland annat narkotikabrott vid ett tiotal tillfällen.
En dag i oktober 2012 hade några spanare bevakning på 58-åringens adress. Man hade fått nya tips om
att mannen sålde Subutex.
Spanarna såg en ung man komma fram till porten
där han träffade 58-åringen. Efter en stund skildes
de åt och polisen haffade den unge mannen som var
påtagligt nervös. Han berättade att han just köpt en
halv Subutex och åtta Lyricatabletter för 300 kronor
av den äldre mannen. Han medgav också att han vid
några tidigare tillfällen hade köpt Subutextabletter av
mannen och att priset var 300 kronor per tablett.
58-åringen greps och polisen gjorde husrannsakan i
hans bostad. På vinden, i väggen under takfoten, hittades två paket med sammanlagt 189 Subutextabletter,
urklippta en och en från tablettkartor. Mannen erkände att tabletterna var hans, men han förnekade försäljning.
Tabletterna hade han köpt på Sergels torg i Stockholm
dit han brukade åka ibland. Enligt 58-åringen betalade han 85 kronor styck för 150 tabletter senast i
Stockholm. 100 tabletter skulle han skicka till sin brorson i Iran och resten var avsett för egen konsumtion.
Utpekad som Sundsvalls störste
Subutexlangare
När en annan känd missbrukare, som vi kan kalla
Mats, blev hörd av polisen om sina kontakter med
58-åringen, berättade han att han köpt Subutextabletter var och varannan dag under 5-6 år. Enligt Mats är
mannen den som säljer mest Subutex i hela Sundsvall
och ”alla som använder Subutex köper det av honom”.
Priset är alltid 300 kronor för en Subutex 8 mg.
Mats berättade vidare att 58-åringen brukar åka till
58-åringen reste ofta till Stockholm för att köpa
Subutextabletter på den illegala marknaden för försäljning
i Sundsvall.
Stockholm en gång varje vecka och köper då 200-300
tabletter. Tablettkartorna brukade han sedan klippa
isär för att kunna sälja enstaka tabletter.
58-åringen säljer också Lyrica som han får förskrivet av läkare. Även andra narkotikaklassade tabletter
brukar finnas till salu.
Smugglade narkotika från Iran
Någon vecka före den relaterade händelsen i oktober,
anlände 58-åringen med flyg från Iran till Arlanda. Vid
visitation av hans bagage hittade tullen 1000 tabletter klonazepam 2 mg, en bensodiazepin populär bland
missbrukare, samt 200 tabletter tramadol 100 mg och
10 gram metamfetamin.
Under februari-mars 2012 ingrep polisen vid tre
tillfällen mot 58-åringen i samband med överlåtelser
av Subutex eller andra narkotikaklassade tabletter. Vid
samtliga tillfällen beslagtogs olika mängder Subutex
och andra tabletter som mannen hade i sin bostad.
Den dom som tingsrätten avkunnade i november
avsåg alla dessa händelser.
n
Gunnar Hermansson
61
Ökning av metadon- och
subutexrelaterade dödsfall
I slutet av 2012 publicerades en rapport från karolinska institutet avseende narkotikarelaterade dödsfall under 2011. Denna rapport konstaterade en ökning av antalet
dödsfall där den avlidne hade spår av metadon eller buprenorfin i kroppen. Antalet
avlidna med spår av heroin uppgick till 143. Antalet med spår av metadon eller buprenorfin var 152.
Orsak och verkan
Till att börja med ska det sägas att de undersökta dödsfallen benämns som ”narkotikarelaterade” av en orsak.
Det vore direkt vårdslöst att påstå att det är intag av
de enskilda preparaten som i alla redovisade fall leder
fram till direkt död. De undersökningar som genomförs har mycket svårt att fullt ut peka på vad som var
den direkt avgörande dödsorsaken. Här finns utrymme
för tolkningar och hypoteser. Något som man bör vara
försiktig med oavsett vilken utgångspunkt man har i
sitt resonemang.
Författarna till rapporten menar att det är svårt att
göra en distinktion mellan vad som är akut direkta
dödsfall till följd av förgiftning och dödsfall till följd av
lång tids missbruk. Missbruk som i sin tur ger upphov
till dödsfall där för tidiga ”naturliga” dödsorsaker fällt
avgörandet.
Man tycks dock vara överens om att när det gäller
den senare kategorin är siffrorna med största sannolikhet i underkant. Det vill säga att betydligt fler
narkotikarelaterade dödsfall skulle upptäckas om man
undersökte noggrannare.
Objektivt kan man hursomhelst konstatera att antalen dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin
följer en utveckling som sammanfaller med en samtidig
ökning av legalförskrivning av samma preparat.
Preparatets fel eller samhällets fel?
Efter det att rapporten publicerades blåstes inte helt
oväntat debatten om substitutionsbehandling igång
igen. En debatt som i perioder tenderar att bli lätt polariserad.
Grundteserna i debatten borde dock vara oomtvistade.
1. Substitutionsbehandling behövs. Behandlingen räddar liv och är helt avgörande för att vissa individer
ska kunna få en tillräckligt stabil grund att kunna gå
vidare mot ett liv i drogfrihet.
2. Kontrollen av legalförskriven narkotika är ofullständig. Det förekommer läckage från legalförskrivningen på ett sådant sätt att preparat avsedda att
behandla i själva verket missbrukas.
64
Att ifrågasätta någon av dessa grundteser är lika
konstruktivt som att diskutera vad som kom först,
hönan eller ägget.
Den diskussion som ska föras bör snarare handla
om nivåer och kontroll. Det är inte ok att en heroinist
tvingas vänta i en vårdkö för att komma in i ett program och därigenom riskera att under tiden dö av en
heroinöverdos. Det är inte heller ok att en missbrukare
får gå med i ett program, fortsätta sidomissbruka och
dessutom finansiera sitt sidomissbruk med att sälja sitt
metadon eller subutex.
Med rätt styrning och kontroll räddar opiatersättning liv. Utan styrning och kontroll tar den fler liv än
den var tänkt att rädda. Enkel matematik.
Förändringar att vänta?
Omedelbart efter rapporten släpptes infann sig ett viss
mått av självrannsakan hos en del aktörer inom beroendevården. På ett sätt som kanske inte riktigt skönjts
tidigare kunde man i vissa fall tillstå att kontrollen periodvis inte har varit så bra som den borde. Min uppfattning är dock att det vore populistisk att lägga ansvaret
enbart på beroendevården. Här borde tillsynsmyndigheter ha agerat tydligare i ett tidigare skede.
Det borde gå att kombinera en hög tillgänglighet
av substitutionsbehandling i vården med en stark kontroll. Det borde finnas tydligare riktlinjer för de olika
faser som en narkotikaberoende kan förväntas gå igenom i substitutionsbehandling och vilket ansvar som
ligger på såväl vårdtagare som vårdgivare. Individuella
behandlingsplaner som verkligen följs upp och kontrolleras.
Vad händer till exempel med de missbrukare som
går in i substitutionsbehandling och fortsätter med ett
omfattande sidomissbruk av alkohol, cannabis, heroin
eller det som ofta ger en dödlig mix, bensodiazepiner?
Ska man bara slänga ut dem från programmen? Å ena
sidan med risk för död genom att de fortsätter missbruka utanför programmet. Å andra sidan med risk för
död för att de ändå utsätter sig för samma risk i programmet. Ett dilemma för många läkare som inte får
ge behandling som utsätter patienten för allvarlig risk.
Fruset urin i metadonflaska är en indikation på att användarna döljer ett sidomissbruk
Vad händer med Missbruksutredningen?
Vill man ta dessa frågor på allvar är det nog dags att
återigen se över missbruksvården. I april 2011 presenterades en statlig offentlig utredning författad av Gerhard
Larsson. Vissa beskyllde den för att vara drogliberal.
Andra jublade då de bara såg förslagen om en utökad
substitutionsbehandling som nyckeln till framgång.
Den lilla detalj som många tyckts ha förbisett var att
Larsson föreslog en vård där han ställde höga kvalitetskrav. En vård där patienter erbjuds en tvärprofessionell
utredning. En vård där olika behandlingsalternativ ska
erbjudas och där det ska prövas om beroendet ”går att
bryta UTAN ersättningstabletter”.
Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Larssons
intentioner var att alla alternativ skulle vara utredda
innan man ställer in en patient på substitutionsbehandling. Och om nu denna behandling är det sista återstående alternativet så skall den förenas med en tydlig
plan, tät uppföljning och god kontroll.
Problemet med Larssons förslag är att det kostar
kraft och pengar. Det kanske är av den anledningen
som det blev märkligt tyst efter det att Larssons förslag
las fram. Det kanske blir jobbigt när man inser att det
inte finns några genvägar till framgång.
Är samhället verkligen beredda att betala priset för
en missbruksvård värd namnet? Om svaret på den frågan är ja, vad väntar vi på?
n
Lennart Karlsson
Antal avlidna med olika drogtyper i kroppen bland rättsmedicinskt undersökta 1994-2011,
dominerande drog vid narkotika-screening.
År
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Morfin (6-mam)
100 (39)
110 (37)
118 (40)
137 (62)
142 (55)
149 (55)
193 (67)
198 (69)
147 (48)
134 (51)
128 (42)
138 (60)
110 (33)
142 (65)
144 (46)
135 (52)
120 (34)
143 (39)
Metadon
9
12
11
14
9
11
9
17
28
29
26
25
22
48
74
76
94
86
Buprenorfin
1
2
7
16
15
22
52
37
59
66
Amfetamin
62
50
76
67
72
95
76
78
107
98
98
72
97
109
107
83
92
79
Kokain
2
1
1
2
5
10
1
6
18
10
9
6
9
13
7
9
5
Övriga
1
4
7
1
6
14
13
10
14
10
16
8
22
33
26
27
48
THC
22
17
22
25
38
28
39
43
37
32
47
28
41
44
63
63
56
60
Totalt
194
191
232
251
264
294
341
350
336
327
326
304
299
396
486
427
457
487
Källa: Statens Folkhälsoinstitut, www.fhi.se
65
Subutex in memoriam
Dödsruna över en tablett
Under januari 2013 kommer buprenorfinpreparatet med varumärket Subutex att dras
in för försäljning på den svenska marknaden. Detta är ett beslut som tagits av företaget Reckitt Benckiser.
Företagets eget beslut
” Missbruksproblemen har visat sig ännu större än vi
tidigare trott. Det som tidigare var rykten har aktualiserats och gör gällande att unga människor börjar sitt
missbruk med Subutex. Bara farhågan om något sådant
gör att man inte vill stå bakom ett sådant preparat, säger Claes Nordenson, produktchef på Reckitt Benckiser.”
Spekulationer från olika håll har gjort gällande att
företaget tagit detta beslut för att fasa in andra preparat på marknaden. Detta känns dock inte särskilt
troligt då man, enligt läkemedelsverket, har haft sextio
procent av försäljningen på den svenska marknaden.
Utan att ge sig in på diskussioner om kronor och ören
torde företagets beslut orsaka dem ett betydande ekonomiskt bortfall, i vart fall på kort sikt. Sett utifrån
det perspektivet menar jag att beslutet vittnar om ett
samhällsansvar som med rätta ska hyllas.
lyckande. 2004 beslutade företaget Roche att inte längre sälja flunitrazepamtabletten Rohypnol i Sverige. Idag
finns flera paralleller till det som hände den gången. Vid
båda tillfällen handlade det om narkotika som till stor
del använts legalt, men också blivit ett dominerande
preparat på missbruksmarknaden. Ruseffekten av båda
tabletterna, om än på olika sätt, har varit stark. Särskilt
när tabletten har använts på ett sätt som avviker från
ordination.
Tabletternas effekt i kombination med den stora tillgången har gjort att populariteten snabbt har stigit hos
missbrukare. Spridningen har därför blivit stor. Detta
till en grupp för vilken tabletten aldrig var avsedd i första läget. Samhället och debatten har initialt försökt att
skylla missbruket på insmugglade tabletter. Slutligen
har det dock visat sig att det till lika stor del handlar
om dålig kontroll på det som skrivits ut legalt. Då
kommer samhällets reaktion. Tillverkaren eller distributören tvingas konstatera att varumärket förknippas
med alltför mycket negativ publicitet.
Olika reaktioner
När ett varumärke självdör
Det är inte första gången som en tablett av ett visst varumärke blir synonymt för ett narkotikapolitiskt miss-
Som förväntat uppstod olika reaktioner på beslutet
om Subutex. Många narkotikapoliser knöt nog näven
i byxfickan och kände ÄNTLIGEN! En reaktion enkel
att förstå då vi poliser oftast är de som ser baksidan av
läckaget. Det är vi som under åren har träffat på alla de
som har gjort sin drogdebut på Subutextabletter. Det
är vi som har träffat missbrukare som vittnar om att
beroende av Subutex av vissa kan upplevas som många
gånger svårare än beroende av heroin.
Andra som reagerade positivt var KRIS (kriminellas revansch i samhället). KRIS arbetade bland annat
med en intensiv lobbykampanj under Almedalsveckan
2011. Kampanjen gick under namnet ”Statligt knark
är också knark”. Kampanjen sköt bland annat in sig
väldigt hårt på just Subutex. Att före detta missbrukare engagerar sig så hårt i en fråga får genomslag.
KRIS belönades följaktligen också för sin kampanj av
Almedalsveckans arrangörer som den mest genomslagskraftiga. Detta bidrog självfallet också till ökat
medialt fokus.
Andra intressenter var självfallet inte fullt lika
nöjda. Svenska brukarföreningen, genom sin ordförande Berne Stålenkrantz, menade att beslutet var ett
+
66
forts s 69
Illegal Subutex blir enklare att ta i beslag.
Subutex 8 mg
slag i luften. De påpekade också att det fortfarande
finns andra läkemedel kvar på marknaden med samma
effekt.
Beroendemottagningar runt om i landet verkar vara
splittrade i frågan. En del positiva som menar att arbetet med en redan påbörjad överslussning till det mindre
missbruksbegärliga preparatet Suboxone förenklas.
Andra mer kritiska som menar på att det utsätter beroende patienter för onödig oro och risk.
Skjuter vi budbäraren?
Beslutet ger i alla fall en omedelbart positiv effekt för
narkotikapoliser. En bit in på 2013 kommer vi att
konstatera att alla tabletter av märket Subutex med
största sannolikhet är insmugglade. Slut på timslånga
utredningar huruvida asken med B8:or är legalförskriven eller inte.
På lång sikt då? Ja signalvärdet i beslutet är viktigt.
Det blir dock inte särskilt betydelsefullt om det inte
ses ur rätt perspektiv. Enligt mitt förmenande kan ett
problem aldrig enbart skyllas på ett enskilt preparat.
Beslutet om att förbjuda Subutex är ingenting annat
än ett bevis för samhällets brister i att bedriva en
effektiv och säker missbruksvård.
Vi kan aldrig blunda för att Subutex har hjälpt
många opiatmissbrukare att ta ett första steg mot ett
drogfritt liv. Sett ur det perspektivet så är det inträffade inte bara ett misslyckande utan även ett svek mot
alla de som verkligen har haft behovet. Vi får inte heller glömma bort att det bland dessa har funnits många
som faktiskt har klarat av att hantera legalförskriven
Subutex på det sätt som var avsett från början.
Som svenska brukarföreningen så riktigt påpekar
finns det också andra likvärdiga alternativ kvar på
marknaden. Om ingen ökad kontroll sker så är risken uppenbar att vi bara står med en annan färg och
namn på tablettförpackningarna inom kort.
Om beslutet däremot kan bidra till att kontrollen
beträffande legalförskrivna preparat ökar så kanske vi slipper en upprepning. Det måste ligga i allas
intresse.
n
Lennart Karlsson
69
Många nya narkotika senaste
året – och fler kommer
Under 2012 utökades narkotikaförteckningarna med åtta nya substanser.
Den snabba ökningen på den internationella drogmarknaden av nya substanser med narkotikalika missbrukseffekter har föranlett nya narkotikaklassningar i
vårt land.
Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar (utges
i LVFS) omfattar idag ca 300 substanser. En konsoliderad lista (LVFS 2011:11) med samtliga narkotika
publicerades i september 2011. Den är uppdaterad
t.o.m. december 2012.
Under 2012 utvidgades Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar vid tre tillfällen. Den 15 mars togs de
tidigare undantagen kring vissa doser för medicinskt
bruk bort för tramadol. Numera är allt tramadol narkotika.
Den 1 maj blev sex nya substanser narkotika.
Det gällde fyra syntetiska cannabinioider (AM-694,
AM-2201, HU-210 och RCS-4 orto isomer), en hallucinogen (5-MeO-Dalt) samt metoxetamin (ecstasyliknande centralstimulantia).
Den 15 december 2012 trädde narkotikaklassning i
kraft för etiozolam (en bensodiazepin) och etylfenidat
(ett centralstimulerande medel liknande metylfenidat,
Ritalina®).
Även kontrollgruppen hälsofarliga varor utvidgades
under 2012. Den 18 september blev DMAA, 5-IT,
4-APB, 5-APB och 6-APB hälsofarliga varor. DMAA
är ett stimulerande medel som är förbjudet som dopningspreparat inom idrotten. 5-IT är en stimulerande
tryptamin-variant som vållat flera dödsfall i Sverige.
APB-varianterna har entaktogena egenskaper (ger
ökad känslighet för beröring)
Aktuella klassningar
Den 27 november 2012 skrev Statens folkhälsoinstitut (FHI) till regeringen med förslag att sju substanser
skulle förklaras som narkotika.
4-MA (4-metylamfetamin) har amfetaminlika effekter. Medlet har vållat dödsfall i bl.a. Nederländerna
och Storbritannien. Det bör noteras att beteckningen
4-MA kan avse även den internationellt reglerade substansen 4-metoxiamfetamin (bl.a. i wikipedia).
Alfa-PPP har stimulerande effekter som liknar
dietylpropion (amfepramon, ett gammalt ”bantningsmedel”). Alfa-PPP har påvisats i en del förfalskade
MDMA-tabletter i Tyskland.
Alfa-PVP har samma grundstruktur som pyrovaleron och antas ha liknade huvudsakliga effekter som
MDPV.
72
5-Meo-DALT är en syntetisk hallucinogen som först framställdes av den kände drogkemisten Alexander Shulgin.
Medlet säljs över internet som mer eller mindre fri handelsvara i många länder. (Formel från wikipedia).
AM-1220, AM-2233 och MAM-2201 är syntetiska
cannabinoider och har därigenom effekter som huvudsakligen liknar cannabis. En del har påträffats i ”spice”
(blandningar av syntetiska cannabinoider med rökbart
växtmaterial).
Pentedron är en syntetisk katinon med samma
huvudsakliga effekter som t.ex. mefedron. Det har sålts
som ”badsalt” eller ”forskningskemikalie”.
Ändringarna trädde i kraft den 1 februari 2013 (SFS
2012:974).
Samtidigt blev efter förslag från FHI den syntetiska cannabinioiden UR-144 hälsofarlig vara (SFS
2012:975).
Fler kommer
I början av januari 2013 hade FHI ytterligare 42 substanser under utredning där man avgivit yttrande till
åklagare (enligt Förstörandelagen, SFS 2011:111) om
att substansen kan komma att föreslås bli klassad som
narkotika eller hälsofarlig vara. Dessutom var två substanser under bevakning utan att ha föranlett svar till
åklagare.
EU:s drogobservatorium i Lissabon (EMCDDA) har
det senaste året i genomsnitt varje vecka rapporterat en
ny substans som kan förväntas bli klassad som narkotika i medlemsländerna. Samtidigt dyker nya substanser
upp i Sverige utan att de rapporterats via (EMCDDA).
Viktiga svenska källor är bl.a. Giftinformationscentralen
och Kriminaltekniska laboratoriet.
n
Jonas Hartelius
Stor ökning av
internetdroger
inom EU
Narkotikaproblemet i Europa är komplext och dynamiskt och ställer kontrollmyndigheten ECNN och medlemsländerna inför ständigt nya utmaningar.
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och
narkotikamissbruk, ECNN (eller på engelska EMCDDA), konstaterar i sin årsrapport för 2012 att traditionella narkotiska preparat får allt större konkurrens av
nya syntetiska droger och växtdroger som sprids via
internet.
De säljs som lagliga droger, ”legal highs”, oftast i
pulverform. Syntetiska katinoner och cannabinoider är
de vanligaste pulverdrogerna. Katinoner är i många fall
fullt utbytbara med kokain, amfetamin eller ecstasy,
medan cannabinoiderna är alternativ till hasch och
marijuana.
Tillgången på substanser, pris och kvalitet påverkar
valet av droger enligt rapporten. Men problemet för
konsumenter som handlar på nätet är att man inte vet
vad pulvret eller tabletterna innehåller. Det behöver
inte vara en laglig drog i det land man befinner sig och
innehållet kan bestå av en eller flera mer eller mindre
farliga substanser.
Allt fler substanser och butiker
En av utmaningarna för myndigheter i olika länder är
att hänga med i de snabba förändringarna. Nya droger
samt nya mönster och trender sprider sig snabbt världen över via internet.
Inom EU finns en mekanism för tidig varning
där medlemsländerna, inklusive Norge, Turkiet och
Kroatien, rapporterar till ECNN vid upptäckt av nya
droger och trender. Mellan 2005 och 2011 anmäldes
164 nya psykoaktiva substanser. Antalet har ökat för
varje år. 2009 anmäldes 24 nya ämnen, 2010 upptäcktes 41 ämnen och 2011 ökade det till 49 nya ämnen.
Under de tio första månaderna 2012 hade mer än 50
nyupptäckta drogsubstanser rapporterats in till ECNN.
Antalet internetbutiker som kan tillhandahålla preparaten ökar också. Genom ECNN:s riktade internetundersökningar identifierades i januari 2012 inte
mindre än 693 sådana internetbutiker, en uppgång från
314 i januari 2011 och 170 i januari 2010.
Växtdrogerna kratom, salvia divinorum och hallucinogena svampar dominerade utbudet på internetsajterna, följt av diverse syntetiska pulverdroger.
Sedan 2005 och fortfarande är två tredjedelar av
alla nyupptäckta ämnen syntetiska cannabinoider eller
syntetiska katinoner. Substanserna är huvudsakligen
framställda i Kina och till en mindre del också i Indien.
Satsning på prevention och behandling
En rimlig åtgärd för att minska tillgången på syntetdroger vore att försöka påverka Kina och Indien,
där tillverkningen sker. Men om detta nämns inget i
ECNN-rapporten. Istället satsar man nu på att framförallt minska efterfrågan på psykoaktiva droger genom
prevention, skademinskning och behandling.
Länder som Storbritannien, Irland och Polen har en
tid arbetat med information och förebyggande kampanjer, vilket också enligt rapporten har lett till att
negativa trender har kunnat brytas.
n
En av 693 identifierade internetbutiker som säljer nya och i
de flesta länder oklassade droger.
Gunnar Hermansson
73
Boktips
Svikaren
Svikaren är Katarina Wennstams
fjärde deckare som handlar om
intolerans och hon är bättre än
någonsin!
Fotbollsspelaren Sebastian
Lilja hittas mördad i norra
Hammarbyhamnen. Han är i
det närmaste söndertrasad av
ett okänt antal knivhugg. Under
året har han blivit hotad och trakasserad upprepade
gånger för att han bytt lag från AIK till Hammarby.
Vid en första anblick verkar de svikna supportrarna
nu ha gjort allvar av hoten. Men när en bild av två
fotbollsspelare i ett garage påträffas tar utredningen
en oväntad vändning och i samma veva flyttas fokus
från huliganismen till ett annat problem som denna
folksport bär på.
Kriminalinspektör Charlotta Lugn utreder medan
den unga och framgångsrika advokaten Shirin Sundin
blir målsägandebiträde åt familjen. Det tar ganska
många sidor innan det slår mig att huvudpersonerna är
rätt ovanliga men ändå rätt vanliga idag. En advokat
med persisk ursprung, en kvinnlig polis som är lyckligt
gift med sin Agneta. Härligt med författare som ser
samhället som det ser ut idag!
Katarina Wennstam har lyckas gestalta fotbollssupportrarnas våldsbenägenhet som gör att man nästan
känner av den själv.
Katarina Wennstam är otrolig att beskriva miljöer
och situationer och hennes ärende är inte det individuella brottet utan maktstrukturer, övergrepp och övertramp. Att använda spänningsromanen för att beskriva
brister i rättssystemet och våldet inom fotbollsvärlden
är smart! Grundhistorien är högst realistisk och visar
på att hon studerat huliganismen på nära håll och
ibland börjar man faktiskt fundera över om mordet på
Sebastian Lilja faktiskt har inträffat på riktigt.
Svikaren har ett viktigt budskap utöver den vanliga
spänningsromanen och den visar dessutom hur
Rätt Liverpools Bill Shankly hade när han fångades
på tv med en Liverpoolhalsduk runt halsen under ett
ärevarv på Anfield. Halsduken ramlade till marken och
en polisman tog upp den och kastade den åt sidan och
blev uppläxad av Shankly med orden ” Don´t do that.
This might be someones life”
Jag gillar Katarina Wennstam:s böcker och den
som gillar spänning, häriga stockholmsskildringar kan
bereda sig på ett sträckläsningstempo rakt igenom!
Författare: Katarina Wennstam
Förlag: Bonnier Pocket
Recensioner: Åsa Dahlberg
Fjälldesperadon
Jakten på Fjälldesperadon är Gällivarebon Jerk Schuitemas debutroman.
Det är ett spännande och bitvis isande drama baserat på de
omskrivna verkliga händelserna
i februari 1951. Flera av bokens
karaktärer har samma namn som de
verkliga personerna.
Dramatiken börjar med att tre män når fjällbyn
Vaisaloukta. Ett par av stugorna är nedbrända och när
de tre männen närmar sig blir det beskjutna. På platsen hittas två män skjutna och snabbt står det klart att
förödelsen är orsakad av en och samma person.
Snabbt startas jakten på mördaren i media kalllad ” Fjälldesperadon”, som visar sig vara en person
som klarar den extrema och kalla fjällmiljön och som
funna dagboksanteckningar påvisar att han är beredd
att döda på nytt.
Hjälten i historien blir Torsten Gustavson, gammal
längdskidstjärna och omdömesgill polis i Jokkmokk.
Med sig får han landsfiskalassistenten Olle Nordgren
Tillsammans skickas de till den mest otillgängliga och
bistra vildmark för att ta upp jakten.
Sökandet efter ”Fjälldesperadon” visar sig vara farligare och mer krävande än man någonsin kunde ana.
Författare: Jerk Schuitema
Förlag: Hoi
Trogen hustru sökes
Början av 1900-talet i Winconsin är
ingen rolig tid. Den är mörk, tung
och det snöar mest.
Folket blir som tokiga på vintern,
svälten, kylan, ensamheten gör folk
helt galna.
Ralph Truitt är affärsman och
oerhört rik, han kan köpa allt som
går att köpas för pengar. Han är dock inte lycklig och
ensamheten tär på honom. Han sätter in en annons i en
dagstidning i Chicago.
Catherine Land svarar på annonsen. Hon utger sig
för att vara enkel, ärlig och trogen.
Hon visar sig dock vara allt annat än det. Hennes
hemliga plan är att gifta sig och sen döda honom,
sakta men omsorgsfullt. Vad hon inte räknat med är
att Ralph planerat att använda henne som lockbete för
att hitta sin förlorade son.
Boken är en spänningsroman som utspelar sig på en
tid då man egentligen inte kan lita på någon och när
man botar ensamheten med opium och sex.
Goolrick har ett sätt att skriva som griper tag i en
och i slutet av boken håller jag den så hårt att knogarna
vitnar.
Författare: Robert Goolrick
Förlag: Pocketförlaget
76
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
el och hälsofarliga varor ger en
a svenska missbrukspanoramat. För
r beskrivs:
r och
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 11.1
sikter över skador i samband med
ör att upptäcka missbruk. Fylliga
tiga juridiska och medicinska termer.
akligen i färg, visar preparat, missmaterial och historiska miljöer.
och hälsofarliga varor, som härmed
a, har i 20 år använts i utbildning,
dagligt arbete inom stora grupper
missbruksproblem. Den har utgivits
isländska och ryska.
och hälsofarliga varor ges ut av
et och Svenska Narkotikapolis-
Beställning:
[email protected]
www.snpf.org
www.mediahuset.se
ISBN 978-91-87514-36-4
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
Narkotika
det aktuella svenska missDOPNINGSMEDEL OCH
11.1
H Ä L S O FA R L I G A VA R O R
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom ut
första gången våren 1995 och
är nu uppdaterad och utökad
med 80 sidor. Boken kan ses
som en resa från mitten av
1950-talet och fram till 2006
och där ges under resans gång
exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken
skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde
m.m.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ.
Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den
illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,
illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl
för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
77
Vi hälsar er välkomna till
SNPF’s medlemssida på Facebook
Nu kan du som är medlem i SNPF ansluta dig till SNPF:s medlemssida på Facebook.
Som medlem kommer du att kunna ta del av artiklar och skrivelser som speglar föreningens syfte och mål samt reseberättelser från stipendiater, foton från föreningens
egna konferenser och andra evenemang.
SNPF har registrerat en officiell medlemssida på Facebook. Som medlem i SNPF kan du nu också bli medlem på SNPF:s Facebooksida. Det enda som du behöver göra är att ansöka om medlemskap, antingen direkt
via Facebook eller via den mail som SNPF registrerat
för ändamålet – swe.narkotikapolisforeningen@gmail.
com.
På SNPF:s Facebooksida kommer föreningen att
publicera information i form av länkade artiklar från
webben som tjänar föreningens syfte och mål. Det finns
också möjlighet att framöver publicera reseberättelser
från stipendiater, foton från föreningens konferenser
och andra evenemang samt inhämta medlemmarnas
uppfattning i olika frågor. SNPF:s Facebooksida är i
första hand ett komplement till föreningens tidning till
förmån för medlemmarna, inte ett alternativ.
Lösning Julkryss 2012
SNPF:s Facebook administreras av styrelsen genom
Kim Nilvall och Christoffer Bohman. Har du som
medlem funderingar över SNPF:s Facebooksida är du
välkommen att höra av dig via antingen [email protected]
eller [email protected].
n
Kim Nilvall
Denna vackra vinterbild har tagits av Åsa Dahlberg på narkotikaroteln i Luleå under en skidtur i januari.
78
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 1/2013
I nästa nummer
som kommer ut i april
Huvudtema: Polisen i media
I övrigt planeras artiklar om anabola steroider med bl.a. mängdberäkning
av preparat och som vanligt en variation av annat drogrelaterat material.
Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 28 februari 2013.
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Drogtestning problem och möjligheter

Transcription

Similar documents

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Kassation av narkotika enligt förteckning II och III.

Att bemästra missbruk

3/12 - Svenska Narkotikapolisföreningen