Att bemästra missbruk

Att bemästra missbruk
- möten med ungdomar och deras föräldrar
Annika Hallén Hemb
socionom, leg familjeterapeut
Mini Maria Centrum, Göteborg
FoU I Väst/GR
Dagens upplägg
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Presentation
Statistik – alkohol och narkotika
Varför droger? Vad kan motverka?
Vad kan Mini Maria vara till hjälp med?
Behandlingsmodell i fyra faser
Bemötande
Kartläggning - tonårsprofilen
Fortsatt behandling – att bemästra
Avslutning
Mini Maria Centrum
•
•
•
•
•
Slog upp portarna 1995
Delat huvudmannaskap mellan sjukvård och
socialtjänst
Ungdomar med drogproblem upp till 21 år och
deras familjer
Behandling i öppenvård; samtal och medicinska
insatser
Tvärprofessionellt team
socialsekreterare
familjeterapeut
sjuksköterska
barnmorska
psykolog
läkare
Narkotikautvecklingen
bland ungdomar i nian
• Andelen unga som prövat narkotika var
hög i början av 1970-talet, ca 15 %
• Minskade till 3-4 % under andra hälften
av 1980-talet
• Under 1990-talet mer än fördubblades
siffrorna - 10 %
• År 2010 var siffran 9 % för pojkar och
7 % för flickor
CAN resultat - sedan 2004 undersöks
även elever i årskurs 2 på gymnasiet
• Bland eleverna i gymnasiets år 2 är det de lägsta
alkoholnivåerna sedan mätningarna startade 1971.
• Rökning var betydligt vanligare i början av 1970-talet än
idag.
• Erfarenheten av narkotika är däremot påtagligt större i
gymnasiet jämfört med eleverna i årskurs 9.
21 % av pojkarna och 14 % av flickorna uppger att de
prövat.
CAN:s nationella
skolundersökning
Genomsnitt
8 % år 2010
Storstad - landsbygd
• Narkotikaerfarenheten är betydligt
vanligare i storstadsområden och minst
vanlig på mindre orter och i glesbygd,
samt vanligare bland killar än tjejer
• Ungdomar som prövat narkotika skiljer
ut sig från andra ungdomar, t.ex.
avseende skolk och otrivsel i skolan
• Ett tydligt mönster är att det tyngre
narkotikamissbruket är koncentrerat till
storstadsregionerna
Andel elever som någon gång använt narkotika (Göteborg, Stockhom och riket).
Göteborgsundersökningen
35
31
30
25
25
23
21
20
procent
20
16
15
15
12
10
10
9
8
7
5
0
Göteborg
Pojkar årskurs 9
Stockholm
Flickor årskurs 9
Pojkar år 2 gymnasiet
Riket
Flickor år 2 gymnasiet
Alkohol då?
• Tillgängligheten har ökat
• Alkoholkonsumtionen har
sjunkit i ungdomsgruppen
• Två parallella tendenser samtidigt som den totala
konsumtionen minskar ökar
andelen intensivkonsumenter
CAN:s nationella
skolundersökning
Genomsnitt
61 % år 2010
Internationellt
• Mest frekvent alkoholkonsumtion
förekommer i västra Europa;
Storbritannien, Holland och Belgien
• Berusningsdrickande är i första
hand koncentrerad till Danmark,
Irland och Storbritannien
• Narkotikaanvändning är vanligast i
Tjeckien, Frankrike och Irland
Narkotikaanvändning
i Sverige jämfört med
övriga Europa
Mer än 40 % av 16-åringar
har prövat narkotika i Tjeckien,
Frankrike, Irland,
Schweiz och Storbritannien
Sverige har bland de lägsta
siffrorna i Europa; 8 %
92 % har inte prövat narkotika
Diagrammet är hämtat
från den internationella
ESPAD-undersökningen,
2007. Elever i åldern 15
till 16 år har besvarat
frågan om de någon
gång använt narkotika
Hur ser det ut i Göteborg?
Göteborgsundersökningen
Tabell 10: Andelen elever som någon gång använt narkotika. Andel av samtliga
svar (Procent)
Nya stadsdelarna
Centrum
Örgryte-Härlanda
Majorna-Linné
Lundby
Angered
Östra Göteborg
Västra Hisingen
Norra Hisingen
Västra Göteborg
Askim-FrölundaHögsbo
Göteborg totalt
Grundskolan
årskurs 9
Gymnasiet
år 2
2010
6
11
20
6
12
11
8
7
9
10
2010
30
26
34
21
17
16
21
18
17
22
10
22
Göteborgsundersökningen
Andel elever som använt narkotika de senaste 30 dagarna.
14
12
12
10
8
procent
8
7
6
6
5
5
4
4
3
3
3
2
2
2
0
Göteborg
Pojkar årkurs 9
Stockholm
Flickor årskurs 9
Pojkar år 2 gymnasiet
Riket
Flickor år 2 gymnasiet
Varför använder
ungdomar droger?
• Förändrad attityd, drogliberal
propaganda, kändisar, europisering
• Nedskärningar inom förebyggande barnoch ungdomsvård under hela 1990-talet
• Lyckoideal
• Höjt livstempo
• Brist på nära relationer med vuxna
• Bristande tillit och bristande
kommunikation med de viktigaste
personerna i ens liv, upplevelse av svåra
oförutsägbara förluster
• Ökad tillgång till droger, låga priser
Faktorer på samhällsnivå
• Tillgång och pris
• Lagar och regler
• Normer och attityder
Tillgång och pris
Prisreglering är det mest
avgörande styrmedlet för graden
av alkohol- och droganvändande
(Sven Andréasson)
Normer och attityder
Ungdomars normbildning
styrs allt mindre av familjen
- i stället styrs den allt mer
av mediatrender
(Philip Lallander)
Föräldrar – en
viktig skyddsfaktor
• Forskning visar att föräldrar är viktiga för att unga
ska hamna rätt i tillvaron. Föräldrar har stor
betydelse som skyddande faktor.
Berusningsdrickandet är lägre bland de elever
vars föräldrar har en restriktiv inställning till
alkohol och inte bjuder på alkohol.
• Berusningsdrickande och narkotikatestande är
också lägre när föräldrarna känner barnens
kamrater och vet var barnen är på helgkvällarna.
Färre föräldrar bjuder på alkohol
•Andelen elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar
har minskat år 2010 jämfört med mätningen 2007.
12 procent av eleverna i årskurs nio svarar att de blivit
bjudna på alkohol i eget glas. 2007 var det 17 procent.
•Samtidigt visar resultaten att det är inte är ovanligt att
eleverna får tag på alkohol genom någon vuxen, 17 procent
av eleverna i grundskolan årskurs nio svarar att de får tag på
starköl, blanddrycker, vin och sprit av ”föräldrar med lov”. Att
andra vuxna köper ut är inte ovanligt.
Skolk – en varningssignal
att ta på allvar
• Upprepat skolk är en av de riskfaktorer som har
tydliga samband med andra riskbeteenden. Bland
grundskolelever som skolkar minst ett par gånger
i månaden är berusningsdrickande och rökning
mycket vanligare än bland dem som inte skolkar
regelbundet.
• Även narkotikaerfarenheten är högre bland dem
som skolkar. 24 % av eleverna i nian som skolkar
ett par gånger i månaden eller oftare har någon
gång använt narkotika.
Mini Maria Göteborg
• Av de cirka 500 ungdomar som söker hjälp
på Mini Maria Göteborg är
• Cannabis vanligast bland killar
• Alkohol vanligast bland tjejer
Andra droger
• Nätdroger, i viss mån en ”ny grupp” unga
• Alkohol, tabletter – lättillgängliga
droger, hög grad av destruktivitet
• Alkohol – primärdrog för tjejer
• Heroin – låg omfattning i
ungdomsgruppen
• GHB snabb tillvänjning, flera dödsfall
• Blandmissbruk kan leda till snabbt
missbruksförlopp, starkt beroende på
kort tid i allt yngre år
Vattenpiperökning — många har testat
få röker regelbundet
•I denna undersökning tillfrågas eleverna för första gång
om vattenpiperökning. Resultaten visar att 31 procent av
eleverna i grundskolan årskurs nio och 67 procent av
eleverna i gymnasiet år två har rökt vattenpipa någon
gång.
•Få elever röker vattenpipa regelbundet, 3 procent av
eleverna i grundskolan årskurs nio och 2 procent av
eleverna i gymnasiet år två svarar att de röker
vattenpipa någon gång i veckan.
Mini Marias Målgrupp
Ungdomar upp till 21 år som har
utvecklat ett missbruk av alkohol,
narkotika eller andra droger, eller är i
riskzonen att utveckla ett missbruk.
I målgruppen ingår även de ungas
närstående.
Vilka ungdomar möter vi?
• Cirka 150 ungdomar per år, hälften killar/tjejer
• Majoriteten är i gymnasieåldern, cirka 1/3 är
omyndiga
• De vanligaste drogerna är
cannabis för killar
alkohol för tjejer
• Ungefärlig fördelning av omfattning av
droganvändande
– Rekreationsmissbruk
25 %
– Missbruk
60 %
– Beroende
15 %
• Cirka 2/3 går i skola/har arbete, cirka 1/3 saknar
sysselsättning
• Cirka var 8:e ungdom har gjort ett
självmordsförsök
• Cirka hälften har svårt att sova och 2/3 av
ungdomarna uppger ångest/oro, impulsivitet,
normbrott, kriminalitet
Ungdomarnas familjesituation
• Cirka 20 % bor med båda sina föräldrar, lika
många saknar stabilt boende. Resterande 60
% bor tillsammans med en av sina föräldrar
eller i styvfamilj
• 70 % har föräldrar som har separerat (ungefär
omvända siffror jämfört med riket i stort)
• Varannan ungdom har känt missbruk i sin
familj, hos mamma, pappa, styvförälder eller
syskon
• En tredjedel av ungdomarna har erfarenhet
av psykisk sjukdom i sin familj
• En stor grupp ungdomar har varken
erfarenhet av missbruk eller psykisk
sjukdom i sin familj
Vilka ungdomar?
• Experimenterarna
• Överlevarna
• De ungdomar som har
dubbla bekymmer
Experimenterarna
• Marijuana, ecstasy, kokain
• Medelklass,
hög drogmedvetenhet,
bra självförtroende
• Party, tillför något positivt,
sinnesutvidgande
Överlevarna
• Hasch, amfetamin,
blandmissburk
• Arbetarklass,
trasslig bakgrund,
svagt självförtroende
• Sätt att överleva,
lindra smärta
Dubbla bekymmer
• Hasch, tabletter, alkohol
• Blandad klasstillhörighet,
svag självkänsla,
utanförskap, stark
bundenhet till mamma
• Självmedicinering
Drogval utifrån kön
• Majoriteten killar:
hasch
• Majoriteten tjejer: alkohol, amfetamin
• Statistik som väcker frågor
Upptäckten av det kvinnliga
perspektivet
- Om unga kvinnor och unga män i missbruksbehandling
• FoU-cirkel som resulterade i en rapport som
publicerades år 2002
• Genusperspektiv – drogval utifrån kön
• Teori
Utvecklingsteori
Socialisationsteori
Modernitetsteori
• Resultat
Ökad medvetenhet om unga kvinnors och unga
mäns olika behov vid missbruksbehandling
Ett integrativt synsätt
• Teamarbete och helhetssyn, att möta och följa ”hela” ungdomen
– idén är ”att flera par ögon ser mer än ett”
• Inledningsvis är drogen i fokus; kartläggning, verkningar och
strategier för att bryta missbruk, 1-2 mån
• Fortsatt behandling för att hålla drogfrihet på lång sikt integrativt synsätt där psykodynamisk teori och systemteoretiskt
familje- och nätverksperspektiv kompletterar varandra, 1-3 terminer
• Enskilda samtal, parallellt med föräldrarådgivning och familjesamtal
• Medicinska insatser; öronakupunktur, hälsosamtal, somatisk och
psykiatrisk bedömning
• Arbetet sker i samspel med ungdom och familj, vi önskar försöka
förstå och finna takt för förändring tillsammans
Behandlingsmodell i fyra
faser
• Bemötande, telefon och förstasamtal
• Kartläggning
-
familjesamtal
individuella samtal med den unge
föräldrasamtal
medicinska insatser
hälsosamtal, provtagning, NADA,
läkarbedömning, medicinering
- teambedömning utifrån Tonårsprofilen
- avtal om avslut eller fortsatt kontakt
• Fortsatt behandlingskontakt
• Avslutning
- avslut
- remiss för att få annan hjälp
Bemötande
• Telefonmottagande, hög tillgänglighet
• Socionom, psykolog eller sjuksköterska svarar
Telefonintervju utifrån en nybesöksblankett
Vad bekymrar? Vem känner till? Sysselsättning? Fritid?
Vänner? Relationer i familjen? Förändring?
• Teamkonferens – presentera förfrågan
Bjud in inom en vecka, vilka, till vem?
• Första informationssamtalet
Familjesamtal - två behandlare
Skapa kontakt, formulera gemensamt uppdrag
Kartläggning med hjälp
av Tonårsprofilen
• Hjälpmedel att fånga hur
situationen är just nu
• Utgångspunkten i Profilen är
teamets integrativa synsätt
Flera professioner – flera teorier
Psykodynamisk teori, individuellt inriktad
samtalsbehandling går hand i hand med ett
systemteoretiskt familje- och nätverksbaserat
arbetssätt
Hur kartlägger vi?
• Familjesamtal, ofta första besöket
• Individuella insatser
Tre enskilda samtal med den unge, hälsosamtal
och/eller läkarbesök
• Föräldrasamtal
• Samtal med andra professionella
• Gemensam teambedömning, i Tonårsprofilen har
varje delskala tre nivåer – svårigheter och
resurser framträder
• Insatser som matchar – vilket kort ligger överst?
• Uppföljning med uppdragsgivare
Den inledande kartläggningen
sammanfattas med hjälp av
Tonårsprofilens elva områden
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Aktuell missbrukssituation
Social situation
Den unges nätverk
Familj och bemästrande
Normbrytande beteende
Grad av nedstämdhet
Vanföreställningar
Känslan av att ha en identitet
Reflekterande förmåga
Hälsostatus/livsstilsmönster/sexuell hälsa
Behandlarens upplevelse av kontakten
Fortsatt
behandlingskontakt
• Fokus på att hålla drogfrihet
• Omförhandling av uppdraget
• Föräldramedverkan en framgångsfaktor
• En vanlig ram: individuella samtal,
föräldrasamtal och familjesamtal
• Medicinska insatser, öronakupunktur
Teman under
adolescensutveckling
• Identitet
• Sexualitet
• Frigörelse
Metodutveckling - att
föra in fler perspektiv?
• Kanske handlar metodutveckling just om att öppna upp
för fler perspektiv?
• Byta perspektiv
från vuxen- till ungdomsperspektiv
från individuellt till familjeperspektiv
• Föra in genusperspektiv i mötet med unga
• Med ungdomen i fokus, har det varit en stor utmaning
att närma sig föräldraperspektivet, trots att vi under
många år har arbetat med familjearbete
• I vårt forskningsarbete om föräldrar har vi lärt om, men
framför allt av föräldrar, vilket har inneburit att vi
automatiskt närmat oss ett brukarperspektiv
Att bemästra missbruk
- möten med ungdomar och deras föräldrar
• Stipendium av FoU, för att undersöka
familjeperspektiv i missbruksbehandling bland
unga: avsatte tillsammans med en kollega
4 timmar per vecka från ht 2002
• Forskarstöd i form av läsegrupp och
handledning
• Resulterade i en rapport som publicerades år
2006
• FoU-studie i två delar – Att bemästra missbruk
Kvantitativ enkät – 119 ungdomar
Kvalitativa forskningsintervjuer –
4 föräldrar
• FoU-skrift, fördjupad verksamhetsbeskivning
Behandlingsmodell i fyra faser
Familjens samspel under
tonåren
•
Tonårstiden är en övergångstid som för ungdomen innebär frigörelse
från föräldrar, en tid för uppbrott och en kamp för oberoende till att
integreras i något nytt, självständigt och vuxet. Föräldern är lika
involverad i frigörelsen som tonåringen.
•
Tonåringens olika sätt att göra sig obekväm kan, utöver att skapa ett
avstånd, ses som ett sätt att hjälpa föräldern att släppa taget om
tonåringen
•
Föräldrarna har ett stort sorgearbete att göra – under egen
”mittlivskris” gäller det att lösa band av djupt beroende
•
Föräldrarna behöver lära sig att stå ut med oro, ovisshet och
maktlöshet
•
Föräldrarnas utmaning är just detta att tonåringen inte skall behöva göra
sig ”besvärligare än nödvändigt”
•
I samspelet mellan barn och föräldrar ges det under frigörelsetiden
utrymme till utbyte, påverkan och ”ömsesidig uppfostran”
Regler och tillit
då tonåringarna använde droger
• Alla fungerande förhandlingsmönster bröt samman,
förutsättningarna för den förhandlande familjen slogs i
kras
• All energi övergick till att kretsa runt den tonåring i
familjen som använde droger - avståndet ökade
• Alla ”självklara” regler var som bortblåsta
• Dialogen ersattes av ”tjatiga” monologer
• Den dialogiska föräldrarollen sattes ur spel och kom att
ersättas av den allt mer hierarkiskt kontrollinriktade
föräldrarollen – föräldrarna vacklade mellan olika
strategier och gav ibland uttryck för en längtan efter
”den auktoritäre fadern” som skulle återställa allt till sin
ordning.
• Kanske närde föräldrarna ett hopp om att yrkeshjälpare
skulle kunna representera denne ”fader”?
Vad hände med frigörelsen?
• Frigörelseprocessen avstannade
• Icke fungerande regler och bristande tillit
ledde till försämrade relationer, föräldrarna
gav mindre ansvar och utförde mer kontroll
• Relationerna kom allt mer att präglas av
oro, konflikter och misstro
• Den bristande tilliten ledde till oro och
ångest som i sin tur skapade behov av att
göra något, agera och ytterligare kontrollera
Samband mellan bristande tillit
och behov av att agera
Bristande tillit
Oro, ångest
Agerande
Det finns ett tydligt samband mellan den bristande tillit
och det agerande som föräldrar lätt hamnar i, som har
att göra med den oro eller ångest som skapas.
Föräldrar beskriver dessutom att agerandet skapar än
mer brist i tilliten mellan dem och deras barn. På så sätt
kommer denna process snarare att bli cirkulär än linjär.
Den riskerar att bli en ond cirkel.
Oro, ångest
Bristande tillit
Agerande,
kontroll
Relationsteman i arbetet
med ungdomar och deras
föräldrar
• Frigörelse och identitetsutveckling
• Oro
• Tillit
• Regler och makt
• Förståelse och försoning
Familjesamtalet kan ge utrymme för att öka
föräldrars och tonåringars gemensamma förståelse
för frågor som rör frigörelse och identitet, oro, kontroll och
inte minst tillit
Modell för bemästrandets
villkor
Samhörighet
(anknytning)
Minst en nära förtrogen
Kompetens
Att kunna någonting
Att vara till nytta
Familjen; bekräftelse o.
samhörighet
Att utveckla relationer
EGENVÄRDE
MOTSTÅNDSKRAFT
Möjligheter att bemästra
• Samhörighet
– Minst en nära relation med en annan vuxen
– Att dela hemligheten
– Att få frågan hur man mår och kunna sätta ord på det
• Kompetens
– Erfarenhet av att ha klarat sig ur tidigare kriser i livet
– Att ha förmått att förändra strategi
– Att ha förmått sig att lita till upplevelser av tidigare goda
stunder med sitt barn
– Att ha förmått att ibland lägga tankarna på annat
– Att ha kunnat hjälpa sitt barn med praktiska saker
– Att ha kunnat acceptera tanken på ”detta hemska”
Kommunikation viktigare än kontroll
- negativa reaktioner ger onda cirklar
• Föräldrastöd
bör inriktas på att förbättra
kommunikationen mellan föräldrar och barn snarare än
att fokusera på kontroll och gränssättning
• Monitorering
– god tillsyn
Kunskap som föräldrar har om sina barn kommer inte i
första hand från föräldrars övervakning, utan från
barnets eget berättande
• Berättande
- när barn möts av ilska, bestraffande
eller förlöjligande, leder detta till mindre värme och
förståelse, vilket gör barnet mindre benäget att berätta
Sårbarhet och bemästrande
•
Utforskande ungdomsterapi om svårigheter och
resurser - hjälpa ungdomar att bli mer
bekymrade över sig själva
Stödjande föräldrasamtal om föräldraroll, egen
frigörelse – höra efter om de vill berätta om sin
oro och sina svårigheter?
•
Undersöka samhörighet
Vem delar Du detta svåra med? Vem är till stöd för
Dej?
•
Undersöka kompetens
Goda minnen, undantag
Vad fungerar eller har tidigare fungerat?
Att avsluta en kontakt
• Planerad avslutning
• Remiss för att få annan hjälp
• Inte planerad avslutning
• Ambition att ingen ungdom
skall avsluta en kontakt med
en känsla av misslyckande
TACK
för Din uppmärksamhet!
Om Du önskar nå mej
Annika Hallén Hemb
[email protected]
FoU-rapporten ”Att bemästra missbruk”
finns att beställa på
www.grkom.se