Nr 5 2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

Nr 5 2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Ungdomsmissbruket
oroar
Ifrågasatt polisinsats mot skolungdomar
Den oreglerade handeln med kosttillskott
Hur tillförlitlig är Wikipedia för droginformation?
Polisiära konsekvenser efter HD:s nya praxis
Nr 5/2012
INNEHÅLL
Svenska
Narkotikapolisföreningens
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Christoffer Bohman (CB)
Lennart Karlsson (LK)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
MANUSSTOPP:
31 december 2012.
Utgivning v.7, 2013. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGET:
Ledaren: Västbergamodellen hade vi redan på 1970-talet...................... 2
Info från styrelsen..................................................................................... 3
Redaktörens spalt.................................................................................... 3
Tema: Ungdomsmissbruket oroar
Ifrågasatt polisinsats mot skolungdomar...................................... 6
Polis och socialtjänst i samverkan på fältet................................ 10
Maria ungdom behövs................................................................ 12
Ungdomar och droger – konsekvenser av polisens ingripande.. 14
Ungdomar och droger – betraktelser från en utvärderad polis... 15
Operation Rökelse...................................................................... 18
Hormonmissbruk kan börja redan i gymnasiet........................... 22
Film- och lästips.......................................................................... 26
Ungdomsnotiser......................................................................... 27
Utbildning och internetdroger för detaljhandeln och Posten................... 30
Inköp av aceton kan indikera knarktillverkning....................................... 31
Den oreglerade handeln med kosttillskott.............................................. 34
Etylfenidat narkotikaklassas................................................................... 38
Skapa en särskild Narkotikakontrollstyrelse! ......................................... 39
Pågående satsningar mot ungdomskriminalitet och mängdbrottslighet.. 42
Hur tillförlitlig är Wikipedia för droginformation?..................................... 46
Rättsrutan: Dags för lagstiftaren att träda in på scenen........................ 50
Info från SKL: Cannabisodlingar........................................................... 51
Notiser:Världen runt............................................................................ 54
Landet runt.............................................................................. 55
På besök i Molde.................................................................................... 58
Krogar mot knark.................................................................................... 61
Erfarenheter från studieresa till Kansas City.......................................... 64
Polisiära konsekvenser efter HD:s nya praxis........................................ 66
Hitlers drogade soldater......................................................................... 69
SNPF utbildade i Gävle.......................................................................... 72
Inbjudan till utbildningskonferensen i Karlstad i april 2013..................... 73
Boktips.................................................................................................... 76
Kryss....................................................................................................... 78
Stipendierutan........................................................................................ 80
Poliserna Bo Fredén, Norrköping, Johannes Ahlfors,
Stockholm och Lottie Granqvist, Linköping, är koordinatorer för satsningen mot livsstilskriminella på sina hemorter.
Här informerar de konferensdeltagare som besökte RPS
monter, där även SNPF:s material delades ut och hade en
strykande åtgång.
Pågående satsningar mot ungdomskriminalitet och mängdbrottslighet
Två regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen (RPS) under 2011 har resulterat i dels den
hittills största satsningen mot ungdomsbrottslighet genom initiering av sociala insatsgrupper, och dels en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet,
den s.k. vardagsbrottsligheten eller mängdbrottsligheten.
Satsningarna presenterades under de sammanslagna
konferenserna Drogfokus och Brå:s Råd för framtiden,
som pågick 24-26 oktober i Norrköping. Rikspolisstyrelsen hade en monter där Thomas Zaring från RPS
Informationsenhet svarade på frågor tillsammans med
poliser från Stockholm, Östergötland och Jönköping.
Förutom RPS eget informationsmaterial om satsningarna delade man ut SNPF-tidningar och skrifter
med droginformation
som SNPF tillhandahållit. Polisen har idag inget
eget informationsmaterial på ANDT-området.
Det är en brist, enligt
Thomas Zaring ansvarade för RPS monter
under konferensdagarna i
Norrköping.
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012
Ungdomsmissbruket oroar
Projektet sociala insatsgrupper
Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonstryck.se
De som pekas ut som livsstilskriminella är ett förhållan-
Vägledning utarbetas
Alla operativa erfarenheter och goda exempel från insatserna under 2012 kommer att ligga till grund för en
vägledning för det fortsatta arbetet. Här kommer också
all svensk och internationell forskning på området att
tas tillvara.
Under 2013 kommer satsningen mot livsstilskriminella att följas upp och man kommer också från RPS
att verka för att arbetet blir långsiktigt.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012
Personal från kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Kalmar och Kronobergs län fick
under sommaren 2012 möjligheten att göra en studieresa till Kansas City, USA. Syftet
med resan var att titta på skillnader i underrättelseverksamhet gällande deras lagstiftning och arbetsmetoder.
Sambandspoliser underlättar samarbetet
Sidan 64-65
Sidan 42-43
Erfarenheter från
studieresa till Kansas City
Projektet, som startade i maj 2011, har bedrivits i 12
pilotområden där man startat sociala insatsgrupper.
Projektledare har varit Christina Kiernan vid RPS och
arbetet har bedrivits tillsammans med socialtjänsten,
som också varit huvudansvarig för arbetet i respektive
kommun.
Enligt Christina Kiernan har varje ungdom somTEXT
ham-OCH FOTO: KUT-POLISER FRÅN KALMAR OCH KRONOBERG
nar i kriminalitet en unik situation. Samverkan mellan
olika myndigheter är därför helt nödvändig. Ingen kan
ensam hjälpa en utsatt ungdom in på rätt väg.
Arbetet med sociala insatsgrupper har syftat till att
hjälpa och stötta ungdomar mellan 15 och 25 år, som
riskerar att utveckla en kriminell livsstil, men också
Christina Kiernan och Ralf Hedin föreläste om RPS satsstötta de som vill lämna kriminella nätverk.
ningar för ca 200 åhörare på Brå:s seminarium Råd för
framtiden.
Eftersom satsningen bygger på bred samverkan
Kansas City är en region med 2,1 miljoner invånare
fördelade på flera städer, som tillsammans bildar ett
storstadsområde i delstaten Missouri. Brottsligheten är
lik den i södra Sverige med mängdbrott och våldsbrott,
varav mycket av brottsligheten är narkotikarelaterad.
Kansas City har sin stadspolis KCPD, vilken har
befogenhet att arbeta inom stadens gränser. KCPD är
den största poliskåren i området med 1400 poliser och
600 civilanställda. I området finns flera mindre städer
med sina egna polismyndigheter i varierande storlek.
Delstaten Missouri är uppdelad i olika countys, inom
dessa countys finns även sheriffverksamhet. Sheriffen
är politiskt vald och hans anställda har befogenhet att
arbeta i hela countyt, vilket innefattar Kansas City.
Utöver stadspolis och sheriff finns även delstatspoliser, som verkar över hela delstaten, som till exempel
highway patrol. Utöver de som nämnts finns även
federala (landsomfattande) polisiära verksamheter.
Exempel på dessa är FBI, DEA, ATF (Bureau of
Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives) med flera.
Dessa brottsbekämpande myndigheter kan agera oberoende av geografiska gränsdragningar.
PRODUKTION OCH TRYCK:
ISSN 1101-6817
Thomas Zaring, som var mycket nöjd med samarbetet
med SNPF.
Vid ett välbesökt seminarium under Råd för framtiden föreläste Christina Kiernan och Ralf Hedin från
RPS om sociala insatsgrupper och livsstilskriminellas
brottslighet.
mellan polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och
flera andra berörda samhällsfunktioner, har sekretesslagstiftningen varit det enskilt största hindret. Man har
försökt kringgå sekretessen genom att både föräldrar
och ungdomar lämnat sitt samtycke till att information
får utbytas mellan t.ex. polisen och socialtjänsten. Det
har ändå inte varit så enkelt i praktiken. Även om föräldrarna lämnar samtycke, kanske inte deras 16-åring
går med på att sekretessbelagd information får lämnas
ut mellan myndigheter. Enligt Christina Kiernan kan
sådana integritetshänsyn hindra att en ung person inte
får det stöd som behövs. Frågan är vad som borde väga
tyngst.
Projektet redovisades till Regeringen den 1 november. Enligt RPS-rapporten, som kan läsas på www.polisen.se, har arbetet med sociala insatsgrupper utökat
och förstärkt samarbete, resulterat i minskad kriminell
aktivitet från flera individer och detta är starka skäl att
fortsätta arbetet på den inslagna vägen.
devis litet antal personer, vilka står för en oproportionerligt stor del av alla brott. De begår s.k. mängdbrott
som t.ex. stölder, inbrott, trafikbrott och narkotikabrott, och de är välkända av polisen.
Polismästare Ralf Hedin leder Rikspolisstyrelsens
arbetsgrupp som ansvarar för den nationella satsningen. Alla polismyndigheter i landet medverkar
genom att punktmarkera ett antal personer inom sitt
område som betraktas som livsstilskriminella. Den
ökade bevakningen av kända brottslingar leder till fler
ingripanden, men också till att brott förhindras.
Ralf Hedin menar att arbetssättet inte är något nytt,
utan så här har väl polisen alltid arbetat. Skillnaden är
att man nu satsar på färre individer, mer strukturerat
och under längre tid. Brotten ska utredas snabbt och
det är viktigt att sammanföra och samtidigt lagföra alla
öppna brottsärenden som de livsstilskriminella misstänks för. Framförallt syftar satsningen till att erbjuda
och åstadkomma en förändrad livsstil för personer som
begår många brott och hjälpa dem att komma ut sitt
eventuella missbruk. Det kan polisen inte ensam lyckas
med utan här krävs ett nära samarbete med kommuner, landsting, Kriminalvården och andra berörda
myndigheter och instanser.
Resultaten av satsningen redan efter åtta månader
är märkbara. Totalt i landet har i snitt 850 personer
förekommit varje månad på de listor över livsstilskriminella som polismyndigheterna arbetar med. 352 personer har tagits bort från listorna av olika anledningar.
841 domar har meddelats och vårdinsatser har satts in
mot 178 personer. Överlag har också samverkan mellan polisen och andra instanser förbättrats.
Från polismyndigheterna har också inrapporterats
olika lösningar för att effektivisera arbetet. När en
person frihetsberövats i Halland, samlas alla berörda
myndigheter i ett gemensamt vårdmöte och en enda
kontaktperson utses för den misstänkte brottslingen/
missbrukaren.
I Kronobergs län får varje livsstilskriminell en utpekad förundersökningsledare, en åtgärd som bättre tar
tillvara all känd kunskap om berörd person.
Johannes Ahlfors är koordinator för satsningen mot
livsstilskriminella på Norrmalm i Stockholm City. Man
punktbevakar 46 personer i området och så gott som
alla är missbrukare som begår stölder och snatterier
samt personrån och andra våldsbrott. Enligt Johannes
Ahlfors har man under året märkt en minskning av
antalet öppna ärenden mot de aktuella personerna.
Alla dessa uppdelningar bäddar för en ganska rörig och
en stundtals svårtolkad situation för utredande myndigheter. För att inte arbeta dubbelt och i varandras
ärenden, har man satsat mycket på liaison officers, eller
sambandspoliser, som lånas ut från respektive myndighet. De har till uppgift att verka som en länk mellan
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012
43
de olika myndigheterna. Då kan exempelvis en ATFagent lånas ut till KCPD narkotikarotel och där jobba
tillsammans med dem. Narkotikaroteln på KCPD drar
två fördelar av detta: 1. Man har en direktlänk till en
federal myndighet. 2. Man får i de ärenden som ATFagenten är involverad en ökad befogenhet att jobba
med delstatsöverskridande brottslighet. Den federala
myndigheten får i sin tur direktaccess till detalj och
lokalkunskap. Man kan säga att den befogenhet eller
jurisdiktion som tillfaller en federal agent i vissa fall
smittar av sig på den enhet han/hon är utlånad till.
För att komma tillrätta med uppkomna fenomen
eller en viss typ av brottslighet, är det vanligt att man
bildar så kallade ”taskforces”, som kan jämföras
med aktionsgrupper. Dessa taskforces lever under en
begränsad tid, och har deltagande poliser från federala,
lokala och delstatsmyndigheter.
narkotika ett flertal tillfällen från en langare. En tid
får förflyta, innan man hämtar in personen och delger
misstanke. Eftersom man ofta väntar en tid, blir det
näst intill omöjligt för en aktiv narkotikalangare att
komma ihåg vem som introducerade vem och vilka han
sålt till, vilket i sin tur gör att UC-polisen eller deras
CI sällan röjs. UC-polisen kan vittna i rätten under annan eller dold identitet om de köp han/hon gjort eller
medverkat vid.
Informatörsverksamhet
Anonyma tips hjälper polisen
En under cover-polis (UC) på en gatulangningsgrupp
har vanligtvis ett flertal covert informants (CI), som
finns i olika gäng. En CI är ofta en person man gripit och som mot straffrihet eller strafflindring gjort en
”deal” med åklagaren. I dealen innefattas ofta att lägga
information om säljare, lagerhållare i ledet ovanför gatunivå och att vara den som introducerar en UC-polis.
På gatunivå är det provokativa åtgärder som används
mest. Informatörens roll är avslutad när UC-polisen
introducerats. Det är inte fråga om några avancerade
UC-operationer på denna nivå. Man köper helt enkelt
KCPD Street Crime Unit på väg fram mot en husrannsakan.
Ett bra hjälpmedel för polisen i Kansas City är ett ickepolisärt program för att ta emot anonyma tips från allmänheten, Kansas City Crime Stoppers. Tipsen lämnas
anonymt via telefon eller på nätet och uppgiftslämnaren tilldelas då en personlig kod. Om informationen ger
resultat kan uppgiftslämnaren senare få tipspengar utbetalade. Under ärendets gång finns det möjlighet att ha
dialog med den anonyma tipsaren. Resultaten av tipsen
utvärderas varje månad och beslut fattas om ersättning.
Sedan man startade upp verksamheten i Kansas City
har det betalats ut över en miljon dollar i tipspengar.
Resan gav oss en intressant inblick och kunskap om
de brottsbekämpande myndigheterna i USA. Allt kan
inte redovisas här, men efter ett fantastiskt bemötande
av våra amerikanska kollegor har vi minnen och erfarenheter för livet. Vi fick möjlighet att diskutera olikheter och likheter i vårt arbete, samt uppleva arbetet
i praktiken på fältet. Slutligen vill vi tacka SNPF och
våra polismyndigheter som möjliggjorde resan.
■
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2012
65
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
5/12 Årgång 25
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
1
LEDAREN
Västbergamodellen hade vi redan på 1970-talet
Under 1970-talet kom den stora missbruksutvecklingen av narkotika i landet. Det tog ingen längre stund
för de sociala konsekvenserna att bli påtagligt synliga.
Tidsandan var präglad av den individuella friheten med
droger och förhållningssättet var inte sällan starkt influerat av de värderingar som gällde under Flower Powerperioden ett antal år tidigare. Det var då företeelser
som etablerandet av Christiania uppstod i Köpenhamn
och motsvarande haschmiljöer i svenska storstäders
rivningshotade kvarter. De kommunala organen upplät
en hel del större äldre villor för missbruksvård av en
slags självläkande karaktär där en del av missbrukarna
själva förklarades som f.d. och därför med automatik
var i besittning av den viktiga erfarenheten som gjorde
att man kunde leda andra ut ur eländet. Länkrörelsen
till stöd för alkoholberoende var förebild och modell.
Insikten att narkotikaproblematiken är något annorlunda saknades. Det var ett ödesdigert risktagande med
unga människors hälsa där de som var utförare kom
direkt ur självdeklarerat avslut av sitt missbruk, till sin
funktion utan att genomgå aktiviteter för kompetensutveckling eller kvalitetssäkring av förmåga och lämplighet. Full frihet ansågs som given förutsättning för
framgång. Det rådande förhållandet betraktade många
som helgalet och benämningen blev flum.
Polisen fick lägga åtskillig energi mot de här arrangemangen där samhället genom oförstånd skapat nya
kriminella mer eller mindre skyddade miljöer för
narkotikaförsäljning och missbruk. Ofta var det så
att de som ledde verksamheterna som föreståndare,
vårdare eller motsvarande på de här anläggningarna
aldrig hade lämnat sitt missbruk och sin kriminalitet,
utan nu hade man en skyddad funktion utifrån vilken
man blev spindeln i nätet avseende distribution av
narkotika till de boende som placerats under deras
tänkta kontroll och ansvar. I andra fall valde man att
bruka det blinda ögat. Så småningom kom insikten
om att den här formen som samhällsinsats var direkt
kontraproduktiv och i stället för att unga bröt med sin
2
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
livsstil med droger, så underhöll det rekrytering av nya
ungdomar in i ett narkotikamissbruk. Det var till de
här anläggningarna man begav sig om man ville köpa
hasch eller amfetamin och samtidigt kunde man där få
avsättning för stöldgods.
Mellan varven rapporteras det om de mest häpnadsväckande formerna för social omsorg. Nu har den här
varianten av insats för missbrukare fått en renässans,
Bland annat Västbergamodellen med skattefinansierat missbruksboende. Återigen finns det, av samhället organiserat, anläggningar där man accepterar att
missbruket får fortgå utan att det finns på plats någon
insats för att förhindra det eller någon övrig rehabiliterande åtgärd. Uppgivenhet, likgiltighet, nonchalans,
oansvarigt, cynism, flykt från ansvar av ett slag som är
helt motstridigt mot den policy för omsorg som varit
rådande under många år. Skammen har blivet dragen
över missbruksvården och den sociala omsorgen av
den svenska modellen.
Det må vara så att det för 40 år sen var rätt förvirrat och naivt avseende värderingar och vad som kunde
leda till framgång med socialt stöd, missbruksvård och
prevention, när samhället ställdes inför en problematik man saknade erfarenhet av. Nu finns historiken,
omfattande forskning och en lång erfarenhet av strategier och modeller i ett land som förefaller ha lyckats
bäst. Mot den bakgrunden är det svårt att finna annan
människosyn och inställning hos de som har ansvaret i
de här fallen än den att missbrukarna ger vi fan i. Man
kanske rentutav finns med i den kör av vissa cyniker
med avsaknad av humanitär insikt och empati som
nu ropar ”Äntligen” eftersom att deras filosofi ”Släpp
knarket fritt och låt dom knarka ihjäl sig” har börjat
praktiseras. Politikerna, enligt ett citat, hör och häpna,
har velat ha ett sådant här ställe!
Anders Stolpe
Vice ordförande i SNPF
Info från styrelsen
SNPF på Facebook
SNPF jobbar kontinuerligt med att informera och motivera er medlemmar genom tidningen samt de konferenser vi anordnar och snart kommer vi även kunna erbjuda
snabbare uppdateringar på narkotikaområdet då SNPF
nu tar plats i de sociala medierna. SNPF jobbar just nu
på att ta fram ett Facebook-konto där medlemmar kan
gå med och syftet är att snabbare kunna nå ut med korta
notiser, upplysningar och annat som kan vara intressant.
Det har hänt väldigt mycket på narkotikaområdet de
senaste åren och det är viktigt att hålla sig uppdaterad.
Vi ser det som vår uppgift att tillgodose det behovet och
lovar att leverera hänvisningar till aktuella domar, artiklar,
lagändringar eller relevanta tv-program. Mer info kommer.
Inbjudan och anmälan till konferensen i
Karlstad 2013
På sidan 73 i tidningen finner du inbjudan till vårens
utbildningskonferens i Karlstad med kort info om programmet och om anmälan till konferensen.
I detta nummer medverkar följande externa skribenter:
Ungdomsroteln i Stockholms City
Pia Bodén
Magnus skoglund
Daniel Fernström
Tommy Moberg
Marie Clasgård
Maria Wallberg
Poliser från Kronoberg och Kalmar
Kim Nilvall, Sara Nylén och Fredrik Mattsson
sid 6
10
15
18
22
30
51
64
66
Redaktörens
spalt
Narkotikamissbruket bland ungdomar i Sverige ligger på en betydligt
lägre nivå än i de flesta andra europeiska länder. Så har det alltid varit
och det beror på den restriktiva narkotikapolitiken vi har i Sverige enligt
politiker och andra som vet.
Polisens bidrag till att hålla ungdomars missbruk på en jämförelsevis
låg nivå har varit gatulangningsgruppernas arbete. Så gott som i varje
stad har det sedan 20 år funnits en
grupp poliser vars uppgift har varit
att bekämpa gatuhandel och missbruk av narkotika.
Sedan några år tillbaka har GLG
organiserats bort, en efter en, för
att ingå i myndigheternas allmänna
brottsspaningsgrupper. Malmö och
Nyköping är två färska exempel.
Narkotikabekämpningen på gatunivå blir då givetvis lidande, eftersom spaningsresurserna i första hand
används för att klara upp akuta
våldsbrott och gängbrottslighet, som
blivit allt vanligare.
De senaste två-tre årens mätningar
visar att svenska ungdomars narkotikamissbruk ökar av i synnerhet cannabis och nya syntetiska internetdroger. Kan detta ha något samband med
att risken för upptäckt har minskat,
eller är det så att samhällets tillbakaträdande ger signaler om att det är
mer tillåtet att missbruka droger.
De som propagerar för en legalisering blir också allt fler och ges
stort utrymme i media och kulturella forum. Nyligen deltog jag vid ett
seminarium på Uppsala universitet
där journalisten och riksdagsledamoten Maria Abrahamsson tyckte att
det nu var dags att avkriminalisera
bruket av narkotika.
GOD JUL
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
3
Ifrågasatt polisinsats
mot skolungdomar
JO: Rättsliga grunder vid narkotikainsatsen
Ungdomsroteln vid Polismyndigheten i Stockholms län genomförde den 18 april 2012
en insats som hade bakgrund i misstankar om narkotikahantering vid en grundskola
på Södermalm i Stockholm. Vid insatsen hämtades ett antal ungdomar till förhör i
sina hem tidigt på morgonen. Föräldrar till två av ungdomarna anmälde polisen till JO,
varvid de särskilt ifrågasatte att deras barn hämtats till förhör.
JO, som granskat handlingarna i ärendet och inhämtat muntliga upplysningar från
polisen, bedömer att polisens åtgärder vid hämtning av ungdomarna haft rättsliga och
sakliga grunder.
Bakgrund
”Såväl själva insatsen som de bakomliggande omständigheterna är väl dokumenterade i ärendet. Av detta
framgår att det funnits rättsliga och sakliga grunder
för de åtgärder som anmälarna ifrågasatt. Proportionen mellan mål och medel kan alltid diskuteras kring
insatser av detta slag, men vid en samlad bedömning,
och då med särskilt beaktande av den utförliga information som getts och av att inget tyder på annat än att
insatsen genomförts på ett så långt möjligt hänsynsfullt
sätt, anser jag inte att det finns grund för kritik mot
att ungdomarna hämtades och att deras mobiltelefoner
togs i beslag. Jag vidtar därför ingen ytterligare åtgärd
i anledning av anmälningarna.”
Bakgrund
Det var den 3 april som en anmälan upprättades angående narkotikabrott på Åsö grundskola. Enligt anmälan hade både skolans rektor och lärare uppfattningen
om att det hanterades narkotika på skolan. Personal på
skolan berättade att de hade iakttagit situationer bland
eleverna som väckte misstankar om narkotikahantering. Även fältassistenter hade fått bekräftat av elever
på skolan att det röktes på vid fester. Några föräldrar
som hade misstankar tog sina barn till Maria Ungdom
där de fick lämna urinprov, som i några fall visade sig
vara positiva.
Ett gediget polisarbete med många samarbeten sattes
igång. Vi prioriterade denna insats, vilket innebar att
den fick ta mycket resurser i anspråk. Detta gällde ju
ungdomar som med stor sannolikhet befann sig nära
narkotika på ett eller annat sätt, och denna närhet var
på deras grundskola. En skola som man är skyldig att
befinna sig i många timmar om dagen.
6
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
– Vi hade inte några klara brottsmisstankar mot
någon specifik person men jag ansåg, utifrån de dokument vi hade i ärendet, att de elever som skolan hade
namngivit för oss kunde anses tillhöra kategorin vittnen, berättar Peter Wittboldt som är förundersökningsledare på ungdomsroteln.
– Jag tänkte fler än ett varv över de tvångsmedel
som jag beslutade om, men ansåg att besluten var
nödvändiga för att vi skulle få så mycket information
som möjligt, fortsätter Peter Wittboldt. – Besluten var
kanske ”vågade” men jag gjorde bedömningen att
lagstiftningen gav oss utrymme för dessa beslut, vilket
senare bekräftades av JO.
Tolv ungdomar hämtades i hemmet
Det var också Wittboldt som fattade beslutet om att
hämta 12 ungdomar mellan 15 och 17 år gamla till förhör samt att ta deras mobiltelefoner i beslag.
– Om vi hade kallat ungdomarna till förhör istället
för att hämta dem var risken stor att de skulle vara
förberedda och ha pratat ihop sig, syftet med förhören
kunde då gå till spillo. Vi ville komma åt deras vetskap
om narkotikahanteringen på skolan, vilket inte per
automatik innebar att ungdomarna själva skulle misstänkas för brott.
Vi använde oss av reglerna om hämtning i Rb 23:7.
Jag ansåg även att det förelåg skäl av särskild vikt,
vilket krävs för att hämta vittnen till förhör. Poliserna
som genomförde hämtningarna hade även med sig
beslut om personell husrannsakan om det skulle krävas för att kunna genomföra hämtningen, vilket också
krävdes i två fall.
Eftersom vi sedan tidigare hade erfarenhet av ungdomsutredningar, visste vi att det kan vara svårt att
få information vid förhör, ungdomar vill inte ”gola”.
Många ungdomar inser inte när det är dags ”att börja
prata” för sin egen skull. Av den anledningen tog jag
beslut om att ungdomarnas/vittnenas mobiltelefoner
skulle tas i beslag enligt Rb 27:1 ”äga betydelse för
utredningen”. Ungdomar kommunicerar ju i stor
utsträckning via sms. Det var mycket riktigt via telefonerna vi fick den mesta informationen.
Ungdomarna hämtades i respektive bostad 07:00 på
morgonen den 18 april. Föräldrarna erbjöds följa med
till polisstationen för att eventuellt närvara vid förhöret och de informerades både muntligen och skriftligen
om anledningen till polisens åtgärder.
Polisens brev till föräldrarna
”Med anledning av misstankar om omfattande narkotikaförsäljning/ missbruk på skolan och bland
dess elever har vi beslutat om hämtning till förhör av
några elever, bland annat ditt barn. Vi hoppas kunna få information som leder oss fram till vilka som
hanterar narkotikan på skolan. Då det finns risk att
flera på skolan har kännedom om problematiken och
för att förhindra att man ”pratar ihop sig” så hämtar vi alla samtidigt. Den tiden på dagen då vi vet att
de flesta är hemma, inklusive föräldrar, är tidigt på
morgonen. Därför ringde vi på hos er så tidigt idag.
För att undvika onödig uppmärksamhet har vi valt att genomföra åtgärderna i civila kläder och med civila fordon.
Jag vill ändå uttrycka min förståelse för att det kan
kännas obehagligt och att denna start på dagen kanske har medfört problem för er familj/jobb/skola etc.
Vi kommer att informera skolan och socialtjänsten så att
de kan förbereda eventuella uppföljande frågor/åtgärder.
Vi är dock oerhört målmedvetna med att försöka
få en narkotikafri skola för era barn och har därför lagt ned resurser både före, under och efter insatsen. Jag hoppas på er förståelse. Har ni frågor
eller synpunkter, alternativt får reda på information efteråt som kan vara av värde för vår utredning, så är ni varmt välkomna att kontakta oss!
Patrick Widell”
Kontaktlista bifogades.
Mer om insatsen
Insatsen genomfördes enligt plan. Det krävdes ett stort
jobb och många förberedelser för att få logistiken att
fungera med t.ex. fordon, personal som genomförde
hämtningarna, personal som genomförde förhören, socialtjänsten, personal som hanterade massmedia (som
visade mycket stort intresse
för insatsen) förhörslokaler,
personal som informerade anhöriga. Vi var ca 40 personer.
Insatsen resulterade inte i några
positiva åtalsbeslut. Ett problem med en sådan här narkotikainsats är att den inte innehåller några beslag, vilket är en
klar nackdel. Det kan kanske
vara lätt att dra slutsatsen att
insatsen blev ett misslyckande,
vilket skulle vara olyckligt.
Det viktigaste syftet, kanske
framför allt i ungdomsärenden,
måste ju vara det förebyggande
resultatet. Om denna insats har
resulterat i att någon eller några
ungdomar har fått sig en tankeställare och slutat med att
hantera narkotika så har insatsen rönt en stor framgång. I
detta fall har det förebyggande
resultatet varit stort enligt lokal
polis, skolans personal, kringliggande skolor samt givetvis
ungdomarna själva.
n
Ungdomsroteln,
Stockholm City
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
7
Polis och socialtjänst
i samverkan på fältet
text: pia bodén, Socialsekreterare
I mitt arbete som socialsekreterare vid Maria Ungdom har jag sedan 2004 haft möjlighet att delta i och följa utvecklingen i Stockholm av fältförlagt samarbete mellan polis
och socialtjänst i syfte att förbättra omhändertagandet av ungdomar som misstänks
för narkotikarelaterad brottslighet.
MUMIN-projektet ser till helheten
När polisen ingriper mot en ung person med anledning
av narkotika finns det ofta behov också av sociala och
medicinska insatser. För att få bästa möjliga effekt av
de samlade resurserna krävs en samordning och ett helhetsperspektiv där ungdomens behov är utgångspunk-
10
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
ten. De organisatoriska och praktiska förutsättningarna för ett sådant arbetssätt gavs i MUMIN-projektet
(start 2004), en samverkan mellan Ungdomssektionen
vid Länskriminalen i Stockholms län samt socialtjänst
och landsting vid Maria Ungdom. (MUMIN: Maria
Ungdom Motiverande Intervention). En polisstation
inrättades i Maria Ungdoms lokaler, vilket gav ungdomarna och deras familjer möjlighet att, direkt efter
avslutat förhör, få de första kontakterna för vård- och
behandling, vid behov också akut medicinskt omhändertagande. Därmed upprättades en väl fungerande
vårdkedja. Denna verksamhet är numera permanent.
För mig personligen har begreppet MUMIN kommit
att stå för ett sätt att tänka och agera kring ungdomar
med missbruksproblem. Det innebär en gemensam
vilja att möjliggöra ett optimalt omhändertagande av
ungdomen och dennes familj genom hela vårdkedjan.
Under MUMIN-projektet tydliggjordes behovet av
ett utvecklat samarbete på fältet mellan polis och
socialtjänst. Ett framgångsrikt sådant fanns redan
i Göteborgs Stad. Med detta som förebild utarbetades en samarbetsform mellan Länskriminalens
Ungdomssektion och socialtjänsten vid Maria Ungdom
i enlighet med de lokala förutsättningarna i Stockholm.
År 2007 bemannades Ungdomsektionen med socialsekreterare.
Det gemensamma arbetet på fältet är föränderligt
och kan snabbt växla från att vara av rent polisiär
karaktär till att sociala frågor blir dominerande. Detta
ställer höga krav på situationsanpassning utifrån det
aktuella läget och förutsätter ett nära samarbete mellan
de båda yrkeskategorierna. Lyhördhet och förståelse
för varandras yrkesutövning är nödvändig. Samtidigt
är det av största vikt att uppdraget och rollen för
respektive yrkeskategori hålls isär och tydligt kommuniceras till den aktuella ungdomen och dennes familj.
Drogfrihet är målet
På Maria Ungdom finns en lång tradition att arbeta i
team med företrädare för olika professioner: socialarbetare, sjuksköterskor, läkare, psykologer, mentalskötare och psykoterapeuter. Dessa representerar dessutom
två olika myndigheter. Samarbetet med polisen visade
sig i stor utsträckning innehålla likartade möjligheter
och svårigheter. De viktigaste förutsättningarna för att
kunna lösa uppkomna problem på ett bra sätt, var även
här att det fanns ett gemensamt mål och en vilja att
förstå villkoren för den andra professionens yrkesutövning.
Socialarbetare och poliser har här ett gemensamt
mål: att ungdomar ska få hjälp att avsluta sitt missbruk. Detta var den attityd och det förhållningssätt
jag från första stund möttes av från Länskriminalens
Ungdomssektion. Sedan dess har verksamheten växt
och utvecklats. Bland annat har ett samarbete med
Söderortspolisen upprättats både i samband med deras
återkommande insats mot narkotika (GÅSEN) och i
projekt där MUMIN-metoden prövats för nya åldersgrupper. Vi som företrätt socialtjänsten på fältet i
dessa sammanhang har mött ett professionellt arbetssätt och ett prestigelöst förhållningssätt från både
Ungdomssektionen och Söderortspolisen. Det har funnits en vilja att samarbeta på alla nivåer. Sammantaget
har detta gett oss ”gäster” i Polismyndigheten goda
förutsättningar för det sociala arbetet.
De uppsökande socialsekreterare som arbetar på
fältet med polisen är anställda vid Ungdomsjouren,
som är Stockholms Stads funktion för uppsökande
arbete med ungdomar. De fungerar som ett komplement till stadsdelarnas arbete, i första hand på kvällar
och helger. Beslutsfattandet ligger på respektive socialjour, som har ansvar för myndighetsutövningen.
Socialsekreterarens funktion i det operativa arbetet
omfattar hela kedjan, från polisingripande, närvaro
vid förhör och fortsatt länkning till lokal socialtjänst
och behandlingsinsatser. Den innefattar också krisstöd, motivationsarbete och att, i samarbete med
aktuell socialjour, bedöma behovet av akuta insatser.
Ett underlag för kommunens eller stadsdelens fortsatta
arbete med ungdomen ska skyndsamt överlämnas till
ansvarig handläggare. Socialsekreteraren på fältet följer ärendet tills det är överlämnat till dem som ska
arbeta på längre sikt.
En stor fördel med det här arbetssättet är att det
sociala perspektivet finns med redan från början. Det
ger också möjlighet att utnyttja kraften i den kris som
polisingripandet innebär för familjen. Redan i det
akuta skedet kan denna formulera sitt uppdrag till
behandlarna på Maria Ungdom eller annan öppenvård.
De får hjälp att snabbt etablera en kontakt.
ation – familj, boende, psykiskt mående, skolgång osv.
En första bedömning av omfattningen av missbruket
ingår naturligtvis alltid, liksom graden av akut påverkan.
Det här är ett exempel på hur arbetsgången kan se ut:
•
En minderårig person påträffas av polis och misstanke om ringa narkotikabrott uppkommer. Vårdnadshavarna kontaktas och ungdomen medtas för
förhör och kroppsbesiktning till polisstationen vid
Maria Ungdom.
•
Jag närvarar vid polisförhöret som representant
för socialtjänsten. Genom att jag varit med under
det föregående förloppet har jag oftast hunnit få en
ganska god uppfattning om den aktuella situationen exempelvis vad gäller tidigare kontakter med
socialtjänsten och/eller Maria Ungdom, föräldrarnas inställning eller graden av påverkan. Tankar
runt den fortsatta handläggningen tar form efter
hand.
•
Behovet av akut läkarbedömning övervägs.
•
Bedömning görs om det finns behov av akuta insatser från Socialjouren.
•
Familjen informeras om vad Maria Ungdom kan
erbjuda.
•
Information ges om den fortsatta handläggningen
inom socialtjänsten.
•
Efter samråd med familjen ges konkret hjälp med
de kontakter som ska tas i närtid, exempelvis med
Maria Ungdoms akutmottagning eller för inbokning av nybesök vid Maria Ungdoms utredningsoch behandlingssektion.
•
Krisstöd vid behov till familjen.
•
Skyndsam anmälan muntligt och skriftligt till lokal
socialtjänst.
Därmed är ärendet formellt avslutat för min del. Det
har tagits över av dem som arbetar på längre sikt.
Min uppfattning är att samhället genom samverkan
på fältet mellan polis och socialtjänst får ut mer av de
totala resurserna. Det är också en vinst för familjerna
och ungdomarna som på detta sätt får omedelbart stöd
att hantera en påfrestande situation. De får också, i
direkt anslutning till polisingripandet, hjälp att initiera
mer långsiktiga stöd- och behandlingskontakter. Inte
minst ger arbetssättet en tillfredställelse för de poliser
och socialarbetare som möter unga med missbruksproblematik.
n
Alla vinner på samarbetet
De ungdomar jag möter i samband med att de är föremål för misstanke om narkotikabrott kan ha mycket
olika behov. Problematiken är mycket varierad. Deras
nätverk kan se mycket olika ut. Min utgångspunkt är
att, så långt det är möjligt, få en bild av hela deras situsvenska narkotikapolisföreningen 5-2012
11
Maria ungdom behövs
Maria ungdom i Stockholm tar emot stupfulla och nerdrogade ungdomar yngre än 20
år, som polisen eller ambulanspersonal tagit hand om i Stockholm.
Sjuksköterskan Helen Nilsson är enhetschef för akutoch heldygnsvården på Maria ungdom. Hon berättar
att avdelningen är indelad i tre zoner; entrén, tillnyktringsavdelningen och intagningsavdelningen.
Under helger, och särskilt storhelger som nyår, valborg och halloween, kan många ungdomar och ledsagare samlas i entrén samtidigt. De som är i omedelbart
behov av vård, oftast tillnyktring efter för mycket alkoholintag, läggs in i tillnyktringsdelen som består av två
rum med madrasser på golvet. Pojkar och flickor var
för sig.
Efter tillnyktring blir de unga intervjuade av personalen som gör en akut bedömning av den unges situation. Om inte fortsatt vård krävs bokar man också in
tid för ett återbesök för att göra en ny bedömning,
innan patienten lämnar Maria ungdom, oftast tillsammans med föräldrarna.
är viktigt att klarlägga om dessa ungdomar är utsatta
för mobbning eller andra övergrepp som kan vara en
bakomliggande orsak till missbruk.
De flesta underåriga söker sig till Maria ungdom
tillsammans med föräldrarna som misstänker att deras
barn börjat missbruka narkotika. Barnen kan ha förändrats och blivit håglösa, vänder på dygnet, hjälper
inte till hemma längre etc. Cannabisrökning är ofta
orsaken, men dessa ungdomar inser inte själva att de
har något problem med cannabis.
Ibland söker ungdomar själva vård när de rökt
länge, blivit psykotiska, inte ätit och sovit på ett tag
sedan de blivit utslängda hemifrån eller där de bott.
Urinprov missar nya droger
När ungdomar kommer akut eller på återbesök tas urinprov för att fastställa vilken eller vilka droger den unge
missbrukat, eller om de är drogfria vid återbesök. Man
tar däremot aldrig blodprov för droganalys. Ett problem
med detta är att Spicedroger och många andra nya s.k.
internetdroger inte kan upptäckas i urin. Även i blodprov har det varit svårt att upptäcka Spice-substanser
om inte rökning skett strax innan provtagningen.
ADHD-diagnoser allt vanligare
Sjuksköterskan Helen Nilsson är chef för akuten och heldygnsvården på Maria ungdom i Stockholm.
Problem med cannabis ökar
Medelåldern på de intagna är 17 år, men Helen Nilsson
säger att man ibland får ta hand om 13-åringar som tagit sin första fylla eller mår dåligt av cannabisrökning.
Hon ser att alkoholfallen minskar och problemen med
cannabis ökar.
De som missbrukar cannabis eller annan narkotika
blir i regel inlagda i zon 3, som är intagningsavdelningen med 6 vårdplatser. Här kan man få vistas från ett
par timmar till 1-2 veckor. Helen Nilsson och hennes
engagerade personal, som utgörs av sjuksköterskor och
erfarna mentalvårdare, gör då en noggrann utredning
om den unges förhållanden i hemmet och i skolan. Det
12
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Allt fler unga som kommer in har en ADHD-diagnos.
Under vistelsen på Maria ungdom kommer det ibland
fram att när de blev utredda och fick sin ADHD-diagnos, rökte de också cannabis. Det bekymrar Helen Nilson att de fått en diagnos under sådana förhållanden
när hjärnan varit drogpåverkad. Helen Nilsson påpekar också, apropå de allt fler ADHD-diagnoserna, att
man inte får glömma att posttraumatiskt stressyndrom
(PTSD), alltså traumatiska händelser från tidigare i livet, kan ge samma symtom som ADHD.
Inom Maria ungdom finns ett neuropsykiatriskt
team som också utreder och diagnosticerar ADHD.
Men här har man dock stor erfarenhet och kunskap
om ungdomars missbruk och andra underliggande problem, vilket förmodligen ger säkra diagnoser.
Trots allt är personalen på Maria ungdom mycket
motiverade och känner att de gör goda insatser genom
att ge hjälp och stöd till ungdomar och föräldrar när
de som bäst behöver det. Man vet också att många
ungdomar fortsätter att missbruka i vuxen ålder av
olika anledningar och det är därför svårt att mäta ett
långsiktigt resultat.
n
Gunnar Hermansson
Ungdomar och droger
– konsekvenser av polisens ingripande
Margareta Ross Bergsten har utvärderat i vilken mån ingripanden av polisen, och i förlängningen andra myndigheters insatser, har fått unga droganvändare att bli drogfria
efter att deras missbruk upptäckts.
Studien omfattar 101 unga män och kvinnor mellan 15
och 25 år, som någon gång under 2001 varit anmälda
en eller flera gånger för ringa narkotikabrott i Linköpings kommun.
Under åren 2003-2006 gjordes en uppföljning av
ungdomarnas situation genom att samla in uppgifter
om deras bakgrund, grad av missbruk och kriminell
belastning samt vilka insatser och stöd de fick ta del
av. Syftet var att identifiera vilka effekter polisens
ingripande några år tidigare hade haft. Hade det lett
till drogfrihet och minskad brottslighet? Detta var en
central fråga liksom hur samarbetet hade fungerat mellan polisen, socialtjänsten och andra berörda. För att
göra registeruppgifterna mer levande, gjordes ingående
intervjuer med nio av ungdomarna.
Med rapporten Ungdomar och droger vill Margareta
Ross Bergsten visa att även om det kan se mycket problematiskt ut ibland, så är ”loppet inte kört” för unga
som tidigt hamnar i ett missbruk. Det viktiga är att upptäcka och agera för att komma tillrätta med missbruket
och bakomliggande orsaker. Lösningen är inte att vänta
och se, tro att det går över av sig själv, eller att tro att
någon annan löser det. Insatserna kommer då ofta för
sent. Polisens arbete att tidigt upptäcka och ingripa mot
ungdomars drogmissbruk är en viktig del i det preventiva arbetet och en förutsättning för övriga insatser.
Många riskfaktorer – sämre prognos
Efter tre år, dvs. 2004, bedömdes 44 av ungdomarna
tillhöra gruppen ”troligt positivt utfall”. Åtta ungdomar hade avlidit av olika orsaker under åren 20012004. De övriga 49 var fortfarande aktuella med nya
polisanmälningar och hade i många fall aktuella journaler hos socialtjänsten.
Inte överraskande visade studien att unga med få
riskfaktorer, få polisanmälningar och genomförd skolgång klarat sig bättre än de som tidigt kommit till socialtjänstens kännedom och som haft en problematisk
eller tidigt avslutad skolgång eller som har rapporterats
för flera brott.
Ur gruppen ”troligt positivt utfall” valdes nio
ungdomar ut för intervju. De fick beskriva sin familjebakgrund och erfarenhet av droger och brott.
Familjebakgrund varierade från till synes helt normala
familjeförhållanden till missbrukande och kriminella
föräldrar. De droger som ungdomarna använde mest
var cannabis, amfetamin och bensodiazepiner (sömn-
14
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
medel och lugnande medel). Även ecstasy och hallucinogena svampar förekom.
Myndighetspersoners attityd viktig
Ett annat syfte med intervjuerna var att ta reda på hur
ungdomarna upplevde kontakten med polisen och andra instanser. Det är svårt att dra några slutsatser av endast nio intervjuer, men ett gott bemötande kan vara en
hjälp på traven mot ett bättre liv, på samma sätt som ett
dåligt bemötande av myndighetspersoner kan leda till
motsatsen. Flera av de intervjuade hade mött både poliser och personal inom socialtjänsten som hade en dålig
attityd och heller inte verkade vara kunniga om droger och drogmissbruk. Gatulangningsgruppens poliser
är mer kunniga på området och är vana vid kontakter
med unga missbrukare, vilket märktes i intervjuerna.
Några exempel:
Hanna:
”…var mera för att få oss att berätta vem vi köpt av, så
därför var de väldigt trevliga mot oss. Kan inte säga nå´t
dåligt om polisen.”
Sara:
”…Och hon verkade inte så informerad om droger, det
kändes inte så, det kändes som att hon, som jag uttryckte det då, att hon var en ganska puckad polis, hon kan
inte ha haft hand om droger egentligen. Det kändes som
att hon var så okunnig på sättet hon pratade och som
hon förklarade saker och sättet hon frågade saker”.
Pontus:
Vanliga uniformerade poliser och trafikpoliser, särskilt
tjejer, har varit stöddiga och otrevliga… Relationen
med GLG var OK, de gånger jag satt i arresten hälsade
de på och kollade att jag mådde bra.”
n
Studien kan laddas ner i sin helhet på www.carnegieinst.se
Gunnar Hermansson
Margareta Ross Bergsten.
Ungdomar och droger
– betraktelse från en ”utvärderad” polis
Nej, jag är personligen egentligen inte en av de ”utvärderade” kollegorna i Margareta Ross Bergstens analys kring konsekvenserna av polisens ingripanden mot
ungdomsmissbruk.
Jag har dock, i en liten del, varit Margareta behjälplig med hennes arbete att få fram anmälningar och statistik gällande 2001, och har därtill mött de ungdomar
som återfinns i analysen efter 2001 då dessvärre flera
av dem fortsatte med sitt missbruk.
En aktivt närvarande och kunnig polis
bygger framgång
Jag påstår, efter att ha jobbat 14 år specifikt med dessa
frågor på fältet och fortsätter göra det, att om polisen,
bland andra aktörer, framgångsrikt ska kunna bidra till
att få en ungdom motiverad till att bryta ett destruktivt
beteende, så handlar det om kontinuitet.
Kontinuitet i narkotikaarbetet – att vi har poliser
som under lång tid får arbeta med narkotika på fältet
och som bygger upp sin kunskap kring arbetssätt,
kring drogerna och dess följder (på alla plan) och kring
vilka forum (mötesplatser på Internet och IRL – ”in
real life”) som gäller just för stunden och på den ort
man arbetar.
Vi kan inte på polismyndigheterna runt om i landet
endast ha tillfälliga narkotikaprojekt och satsningar på
kort sikt där ungdomarna möter kollegor som endast
tillfälligt jobbar mot narkotika.
Kontinuitet i narkotikautbildningen – att polis-
ungdomen ifråga och se om där finns underlag för
att nå upp till skälig misstanke om nytt brott. Med
en kontinuitet i den repressiva delen visar vi att
polisens ingripanden är en av flera återkommande
negativa konsekvenser av narkotikabruk/missbruk
och/eller annan narkotikabrottslighet. Det handlar
om att ungdomen ska komma till insikt över att de
negativa konsekvenserna överväger de romantiserade
”fördelarna” med narkotikan. Först då är de
förhoppningsvis mottagliga till ett förändrat liv.
Har det då hänt något sedan 2001?
Ja och nej, är väl svaret. Några har lyckligtvis slutat
med narkotika, några har fortsatt missbruka tyvärr och
några är dessvärre inte längre i livet.
Nya droger etablerar sig och ger ett ”uppsving” för
alla droger på marknaden. Glorifieringen av cannabis
har ökat, speciellt ogenerat i mediakulturen.
Högsta domstolens narkotikapolitiskt omvälvande
syn på narkotikastraffen och därtill farlighetsgraden
av olika droger bidrar, vilket vi direkt ser och möter
i attityden hos de vi ingriper mot, tyvärr till att vi får
mer ”orädda” aktörer på banan. De som tidigare bar
på en viss mängd kan nu bära dubbelt så mycket men
ändå bara riskera knappt halva straffet mot tidigare.
Lyckligtvis, oberoende av rättsväsendets tillämpning
av straffsatser och tolkning av lagar, så är fortfarande
en mycket stor majoritet i samhället mot narkotika.
Och det ska vi bygga på och värna om. Det gör vi
med KONTINUITET – i närvaron, i kunskapen, i den
repressiva delen!
myndigheterna ser till att hålla nivån på kunskapen
kring narkotikaarbetet levande. Att nya poliser involveras i arbetet mot narkotika, om det så är i ett mängdbrottsperspektiv, livsstilskriminellt beteendemönster
eller i satsningar mot trafikbrottslighet. Tyvärr har det
under flera år sett ut som så att den enda utbildningen
en polis i yttre tjänst har när det kommer till narkotika,
är den som man hade på Polishögskolorna. Därefter
följer ingen introduktion eller utbildning i hur man
på fältet arbetar mot narkotika trots att man dagligen
möter missbrukare (även om man inte ser dem).
Kontinuitet i den repressiva delen
– att ungdomarna möter en aktiv polis som visar att narkotikabrottslighet är straffbart, inte bara en gång utan varje
gång.
Här menar jag inte att ungdomen ”oftare ska kissa
på polisstationen än hemma” utan att polisen, efter att
ett ingripande/rapporterande har skett, ska anstränga
sig för att inom rimlig tid återigen sätta fokus på
Kriminalinspektör
Magnus Skoglund,
GLG Linköping
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
15
Operation Rökelse
- Insats mot unga narkotikabrukare i Forshaga, Karlstad och Kil
Polisens ungdomsgrupp i Värmland börjar under sommaren 2012 misstänka att det
är något som inte står rätt till i Forshaga. En del inkomna underrättelser pekar på problem med droganvändning hos ungdomar i samhället.
I början på september besökte ungdomsgruppen en föräldrafri fest i Forshaga där många ungdomar befann
sig. De iakttagelser man kunde göra där, stärkte polisens misstankar om att det fanns ett drogproblem.
Ett par dagar senare såg spanare hur tre killar stod
och rökte hasch i centrala Forshaga. De tre ungdomarna togs med till polisstationen för att lämna urinprov
och ungdomsgruppen påbörjade sitt arbete med att
söka information gällande misstänkta narkotikabrott.
Man samlade information från olika källor som är
brukligt i denna typ av utredningar och
sammantaget gav detta en bild av ett utbrett missbruk bland ungdomar i Forshaga, Karlstad och Kil.
Polisens kartläggning hade avslöjat ett löst sammansatt
nätverk av ungdomar som knöts tillsammans genom
sitt narkotikabruk. Chefen för ungdomsgruppen fattade då ett beslut att starta Operation Rökelse
Misstankarna stärktes
Efter ytterligare några dagar fick en av polisens ordningspatruller ett jobb i Forshaga som gällde en stökig
fest med mycket ungdomar. Efter att ha fått läget under
kontroll beslöt patrullen att ta med tre ungdomar som
man misstänkte för narkotikabrott av olika grad.
Två av ungdomarna fanns med i det kartläggningsmaterial som ungdomsgruppen hade samlat i
Operation Rökelse och båda lämnade urinprov som
visade påverkan av narkotika.
Ungdomsgruppens misstankar stärktes om ett
utbrett missbruk bland ungdomar i Forshaga och man
fortsatte arbetet med att identifiera ungdomarna i ärendet. För varje involverad person upprättades akter där
man samlade all information.
Operativ insats
Fem dagar efter det första ingripandet i Forshaga inledde polisens ungdomsgrupp en operativ fas som pågick i en vecka. Med hjälp av poliser från ordningsavdelningen hämtade man in alla de 28 ungdomar som
identifierats under kartläggningen. Samtliga förhördes
och fick lämna urinprov.
Under den operativa insatsen tog ungdomsgruppen
stort ansvar när det gäller motiverande samtal med de
ungdomar som varit föremål för insatsen. Man lade
särskild tyngd vid samtal med föräldrar och andra samverkansparter, som t.ex. socialtjänsten samt skolor.
Information om insatsen släpptes också till media i
18
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
avsikt att skapa optimala förutsättningar att nå operationens målsättning.
Bra resultat på kort tid
Utfallet av operationen blev att 28 ungdomar, samtliga
under 21 år, ansågs skäligen misstänkta för narkotikabrott genom eget bruk. Fyra av dem misstänktes också
för överlåtelse av narkotika.
Deras föräldrar och sociala myndigheter har fått vetskap om ett ofta dolt bruk av narkotika. Flera föräldrar
har efteråt berättat att deras barn nu brutit med narkotikan. Operationen har till synes haft en mycket stor
preventiv verkan i de berörda orterna.
En annan framgång med den kortvariga insatsen,
som pågick mellan den 6 och 18 september 2012, är att
samhället i stort har uppmärksammat problematiken
med droger bland unga.
Ungdomsgruppens kompetens efterfrågas numera
från allt fler aktörer och polisens arbete har framställts
som mycket positivt i media.
Olika enheter inom polisen har samarbetat under
operationen, något som bidragit till det goda resultatet.
En annan viktig erfarenhet är att polisiära insatser av
detta slag mot narkotikabrottslighet blir mindre resurskrävande om de föregås av ett gediget underrättelseoch utredningsarbete. Resultatet kan bli långt effektivare än att lägga resurser på tidskrävande traditionell
n
spaning för att samla bevis om narkotikabrott.
Daniel Fernström,
chef för polisens ungdomsgrupp i Samverkansområde syd
- med säte i Karlstad (Karlstad, Kil, Forshaga, Grums och
Säffle kommuner ingår).
Hormonmissbruk kan börja redan i gymnasiet
Tommy Moberg är socionom och doktorand på Göteborgs universitet – institutionen
för socialt arbete. Han är expert i frågor kring ungdom, dopning och missbruk och
har en gedigen erfarenhet av utbildning och prevention riktad till såväl ungdomar som
vuxna. Tommy återger här några reflektioner från möten med gymnasieelever i samband med föreläsningar om vad det kan innebära att missbruka anabola steroider.
- Jag har, trots motstånd från röststarka tjänstemän som
arbetar mot riktad prevention i skolan, valt att genomföra utbildningsinsatser på framförallt gymnasiskolor
runt om i Sverige. Jag får också ett enormt gensvar från
ungdomar och skolpersonal. ”Har man lyssnat på dig
och tar steroider är man ju dum i huvet” som en av
killarna på en skola i mellansverige uttryckte det. Till
varje utbildningstillfälle får också skolorna ett enkelt
material som jag satt ihop för att arbetet skall fortgå
även efter utbildningsinsatsen. Detta material består av
reflektionsövningar, värderingsfrågor och en enkel kunskapstest. Jag berättar också för skolans rektor och/eller elevvårdspersonalen att grundförutsättningen för att
jag skall komma till skolan är att efterarbetet skall genomföras i smågrupper med klasslärare eller mentorer,
eftersom oreflekterad kunskap inte har önskad effekt.
Efter genomförd utbildning stannar jag också kvar
på skolan den tid som behövs för att ungdomarna skall
kunna få ställa privata frågor och uttrycka sina reflektioner och funderingar lite mera avskilt. Det kan vara
svårt att ställa frågor i en aula med många kompisar
närvarande som kommeterar.
Ibland kommer det fram unga tjejer och uttrycker
oro över sina pojkvänner men ibland också oro för
bröder eller kompisar. Inte så sällan har dessa flickor
med sig bilder av pojkvännen i sin mobiltelefon och
de undrar: ”Kan man se ut så här om man är 17 år?”
Dessvärre tvingas jag ofta berätta för dem att det inte
är fysiskt möjligt att utveckla så mycket grov muskulatur på den korta tid 17-åringen haft till förfogande
om han tränar ”rent”. Jag får också en möjlighet att
prata med dessa unga flickor om hur de kan agera och
vilka varningssignaler de bör ta på största allvar, hur
de kan söka stöd och skydd vid olika hotbilder via
bl.a. föräldrar, elevhälsan, ungdomsmottagningar och
tjejjourer. Denna kunskap får de dessvärre oftast inte
på annat sätt.
Vid ett tillfälle på en skola i södra Sverige kom en
16-årig elev som gick på ett hockeyprogram fram och
berättade om det grupptryck som fanns i hans förening från olika ledare och bland kompisar att använda
kosttillskott. Han berättade att han inte ville ta dessa
produkter, men att tjatet var jobbigt. Han hade löst det
genom att tillverka egna drycker hemma innan träningen. Han blandade mjölkprodukter med frukt och fibrer
och på så sätt kunde han också ”skaka” ihop sin dryck
efter träningen. Han visste vad han fick i sig och han
slapp tjatet och att hamna utanför. Det var fantastiskt
att få träffa en så klok 16-åring och alla milen hem i
bilen gick faktiskt betydligt lättare. Dessa möten ger
mig också ett stort hopp inför framtiden – merparten
av våra ungdomar gör kloka val och min övertygelse är
att när ungdomar får vettig information kommer de att
fatta kloka beslut i det som rör deras liv.
Jag brukar försöka avsluta varje föreläsning med att
säga till ungdomarna att de befinner sig i en alldeles
unik sitaution just nu med möjlighet att faktiskt forma
sin egen framtid och ge sig själva chans till en bra start
av vuxenlivet. ”Ni har väldigt mycket liv kvar att forma och att styra över…..” n
Tommy Moberg
Snacket kring träningstillskott
Många frågor handlar om riskerna med kontaminerade
kosttillskott. Vid några tillfällen har ungdomar kommit
fram och berättat att min föreläsning har ”sabbat”
deras upplägg till specialarbete. ”Jag har köpt in olika
proteinpulver och bestämt mig för att träna med dessa
under några veckor, för att sedan byta tillskott och sedan kunna jämföra resultaten när det gäller bänkpress
mm. Jag kan ju inte göra det nu!!”
22
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Tommy Moberg, socionom och doktorand vid
Göteborgs universitet,
som har stor erfarenhet
av frågor kring ungdom,
dopning och missbruk.
Ungas frågor om
alkohol och droger
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har under hösten 2012 gett ut skriften
Ungas frågor om alkohol och droger.
CAN genomför undersökningar av skolelevers drogvanor som man presenterar i årliga rapporter. CAN
driver också webbplatsen Drugsmart.com där man
besvarar bland annat frågor från unga. Drugsmart.
com riktar sig också till dem som i sin yrkesroll möter
ungdomar.
I den nya skriften har CAN sammanställt fakta om
de senaste årens utveckling av alkohol- och drogkonsumtionen bland unga och vilken riskuppfattning de
har. Vidare presenteras en färsk undersökning som
tagit reda på vilka olika typer av källor unga använder,
vilka frågor de upplever som känsliga och hur de skulle
söka information och hjälp när det gäller känsliga
frågor.
En stor del av skriften ägnas åt frågor och svar om
alkohol och droger som under åren 2009-2011 förekommit på Drugsmart.com. Varje år har i genomsnitt
640 frågor besvarats och i skriften redovisas ett urval
av dessa.
CAN-skriften är utan tvekan en god hjälp för alla
som arbetar med ungdomar och den kan beställas på
www.can.se.
GH
26
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Ny film om cannabis
Cannabis
– risker och konsekvenser
Många ungdomar uppger att de hellre röker cannabis
än dricker alkohol. Ungdomarna idag
har ofta dålig kunskap om både de medicinska och juridiska följderna av att använda cannabis.
I filmen intervjuas narkotikapoliser och socialtjänst
som berättar om vilka åtgärder de kan vidta och vad
det innebär att åka fast för t.ex. innehav eller langning
av cannabis. Vidare intervjuas en f.d. cannabisanvändare och hans pappa samt en överläkare på Maria
Beroendecentrum om de medicinska konsekvenserna.
Dessutom för vi höra en mamma vars 17-åriga dotter
som påverkad av cannabis tog livet av sig.
Syftet är att informera ungdomar om att cannabis
inte är så ofarligt som de kanske tror, och vilka lagliga
och medicinska konsekvenser som finns kring cannabisanvändning. Filmen har även visats för lärare, skolsköterskor, fältassistenter och poliser och reaktionerna
har varit överväldigande positiva
För mer info besök www.Kunskapsmedia.se
GH
Notiser
Strategiska brott bland unga på 00-talet
Vissa typer av brott bland unga indikerar starkare än andra brott en
fortsatt lång brottskarriär. De brotten kallas strategiska brott och har
tidigare studerats av Brå när det gäller personer födda på 1960- och
1970-talen. Bilstöld var då den brottstyp i gärningspersonernas första
lagföring som visade på högst risk för många återfall i brott.
I denna rapport uppdateras kunskapen och de brottstyper som tydligast indikerar en fortsatt lång och intensiv brottskarriär under 00-talet
är rån, tillgrepp av motorfordon samt
brott som ingår under rubriken brott
mot allmän verksamhet, främst våld
och hot mot tjänsteman och övergrepp
i rättssak.
Rapporten fördjupar också kunskapen om de strategiska brotten genom
att beskriva de unga som begår dem.
Vilka levnadsomständigheter kännetecknar dessa unga? Skiljer de sig från
andra unga lagöverträdare? Hur kan
man med hjälp av den nya kunskapen
förebygga att unga hamnar i kriminalitet?
Källa:
Brottsförebyggande rådet, Brå.
Rapport 2011:21
Polisbevakning av skola
efter rån gav narkotikatips
Omkring månadsskiftet september-oktober i år rånades tre
elever och en annan ung person
som besökt gymnasieskolan Vipan i Lund. Rånen skedde strax
utanför skolan när ungdomarna
ensamma var på väg därifrån.
Det senaste överfallet skedde
mitt på dagen då en 16-årig
elev misshandlades och rånades
av tre pojkar i hans egen ålder
som inte går på skolan.
Skolchefen vände sig till
polisen och begärde bevakning. Både uniformerad och
civilklädd polis började bevaka
skolan och rånen upphörde.
Men bevakningen ledde till att
polisen fick flera tips om narkotikaförsäljning av elever på
skolan och en narkotikapåverkad elev greps.
GH
Allt fler missbrukar nätdrogen spice
Säffletidningen
Ny drog oroar
Östhammarspolisen
UNT
Allt fler unga drogar sig
Svt.se/Jämtlandsnytt
Rubrikerna ovan är hämtade från nyhetsflödet den 8
november. Liknande rubriker om drogmissbruk förekommer dagligen och de gäller oftast oron för ungdomars ökade missbruk av cannabis och i synnerhet
de syntetiska cannabisdrogerna av spicetyp.
Spice örtblandningar säljs på nätet och är mycket
mer potenta än hasch och marijuana. Myndigheterna
har narkotikaklassat ett 20-tal olika syntetiska cannabissubstanser, men nya och likvärdiga varianter
tillkommer i en aldrig sinande ström. Det är dessa
”lagliga” men också lika farliga varianter av spice
som köps och används av ungdomar.
Problemet är likartat i de flesta länder i vår
omvärld. För att få stopp på den lukrativa näthandeln med spice måste något nytt hända från myndighetshåll. I Norge har Läkemedelsverket nyligen föreslagit en klassning av hela substansgrupper, något
som diskuterats i Sverige men inte ansetts möjligt
att genomföra. Det är kanske dags att ta sig en ny
funderare och inte låta byråkratin stoppa oss från att
skydda en uppväxande generation.
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
27
Utbildning om internetdroger
för detaljhandeln och Posten
Personal inom detaljhandeln och postens personal är primära målgrupper som vi vill
utbilda och ge ökad kunskap om distributionen av nätdroger anser vi som arbetar i
Sportfront. Tanken är att samordna och utveckla nätverk tillsammans med polisen
och socialtjänsten i stadsdelen eller kommunen och på så sätt höja kunskapen och
beredskapen och begränsa tillgängligheten av droger.
Sportfront är en stiftelse med säte i Göteborg. Vi arbetar förebyggande och stödjande och tar avstånd från
droger, våld och rasism. Det gör vi genom att anordna
föreläsningar och utbildningar och genom konsultation
och handledning för företag, skolor, idrotten och andra
föreningar, kommuner, stadsdelar, sjukvård, polis, socialtjänst, fritidsverksamhet och på föräldramöten.
Samtal med ungdomar ger kunskap
Efter samtal med ungdomar om vad de tycker vi vuxna
ska göra i det förebyggande och främjande arbetet mot
droger, så tyckte de att Sportfront skulle satsa på att
minska tillgången på droger genom att utbilda posten,
livsmedelsbutikerna och tobaksaffärerna där man lämnar ut postpaket. De berättar öppet om hur lätt det är
att beställa och hämta ut drogerna, och att vuxenvärlden ”inte fattar”. Ungdomarna berättar också att det
mesta finns att köpa på Internet som t.ex. steroider,
RC-droger ( Research Chemicals, vilket betyder kemiska droger som ännu inte narkotikaklassats och därmed
inte är olagliga att sälja eller inneha), röka, narkotikaklassade läkemedel och även olika ingredienser för att
själv framställa olika substanser.
Sportfront har engagerat sig i denna fråga och
utvecklar den med att samordna handlarna i t.ex. en
stadsdel tillsammans med närpolisen och socialtjänsten för att samverka om tidig upptäckt och begränsa
tillgängligheten av droger. Om fler samverkar ger man
polisen bättre möjligheter att minska tillgången på
nya och även ännu inte förbjudna internetdroger. När
ett postombud misstänker att försändelser innehåller
nätdroger, ska det vara naturligt att kontakta polisen.
Förstörandelagen, som infördes 1 april 2011, ger
polisen och tullen i Sverige rätt att omhänderta syntetiska droger som ännu inte är narkotikaklassade
om de bedömer att syftet med innehavet är kopplat
till drogmissbruk. Efter beslut av en åklagare får de
omhändertagna drogerna förstöras.
30
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Posten och postombuden positiva till
utbildning
– Det är viktigt med utbildning kring nätdroger eftersom vi är postombud och delar ut paket till alla boende i vårt närområde. Det är bra om vi kan få kunskap
kring hur dessa paket ser ut och vad vi skall vara uppmärksamma på, säger Karin Lundström som är VD och
butikschef för ICA-MAXI i Torslanda.
Butiker som också
är postombud vill
hålla sig informerade om nätdroger
och andra droger
som ofta skickas
med posten.
– Samhällsnyttan är att vi genom kunskap kan ge
polisen uppgifter som kan göra deras arbete enklare. Vi
inom handeln har alltid nytta av kunskap kring frågor
som rör droger så att vi kan hålla mer uppmärksamhet. Så detta samarbete med polisen och Sportfront gör
att vi blir duktigare och att vi tillsammans kan göra en
viktig samhällsinsats, tillägger Karin Lundström.
– Ju mer vi vet hur de som handlar med dessa
nätdroger agerar, desto lättare kan vi medverka till
att minska det. Det är bra att vi får denna utbildning
och samarbetet med polisen och Sportfront, säger Jan
Staffas som är butikschef på Hemköp i Torslanda.
– I dag har vi inte så stor kunskap om vilka som
levererar dessa droger och i vilka förpackningar som de
skickas i. Ju mer vi kan sprida det och prata om det på
andra möten som vi har med kollegor runt om i landet
desto större nytta kan vi göra.
Enligt Jan Staffas är Hemköp en stor organisation
med mycket utbildningar om säkerhet, lagar och avtal
som är obligatorisk för dem som arbetar inom Hemköp
– Inom Posten har vi pratat en del om nätdroger och
vår kunskap är inte bra, så vi är mycket positiva till
denna utbildning och hjälp med nätverk och kontakter,
säger postmästaren Christer Haglund.
Energidryckerna är en fara i samhället
En annan viktig fråga att ta på allvar är den stora användningen av energidrycker. Det finns i dagsläget enligt Sportfronts mening anledning att vara restriktiv
med energidrycker och vi anser att det ska vara en 18
årsgräns, eftersom svensk lag har denna åldersgräns på
berusningsmedel.
Flera barn och unga medicineras i onödan med
tabletter för att de har svårt att koncentrera sig, sömnbesvär, ångest, blir speedade och visar symtom med
bröstsmärtor på grund av intag av energidrycker.
Sportfront utbildade alla skolsköterskor och skolläkare, ca 200 stycken, i Göteborg hösten 2011. En ide
är att lägga till en fråga i hälsosamtalen som görs i åk
4 och 8 om bruk av energidrycker. Marie Clasgård, grundare av stiftelsen Sportfront och samordnande projektledare.
Sportfronts styrelse består av en tvärsektoriell expertkunskap inom våld- och drogförebyggande arbete. Den
som vill veta mer om vårt uppdrag och vår verksamhet
kan besöka hemsidan www.sportfront.se. n
Marie Clasgård
Inköp av aceton kan indikera knarktillverkning
Om försäljningen av aceton ökar märkbart i en butik
på landsbygden, kan det vara en indikation på att ”Spice”, dvs. rökmix som innehåller syntetiska cannabinoider, tillverkas på orten. Spicemissbruk har blivit mycket
vanligt bland ungdomar, särskilt på mindre orter där
tillgången på hasch och marijuana inte är så god som
på större orter. Dessutom innehåller Spice ofta cannabinoider som ännu inte är förbjudna.
Rökmixar kan köpas färdiga på internet, men de
är också enkla att tillverka hemma. Den aktiva substansen, en syntetisk cannabinoid i pulverform, kan
beställas direkt från laboratorier i Kina eller köpas från
mellanhänder. Pulvret löses upp i vanlig aceton utan
olja. Torkade växtdelar, som kan vara t.ex. örtte eller
andra blandningar som kan köpas på nätet, doppas i
lösningen. Efter torkning är växtdelarna impregnerade
med en syntetisk cannabinoid och kallas nu Spice, som
vid rökning ger ett cannabisliknande rus.
Polisen i Norrbotten har märkt av en markant
ökning av Spice bland ungdomar och man har flera
gånger träffat på Spicepulver och aceton vid husrannsakningar. Under hösten dömdes en 23-åring från
Boden till tre års fängelse för tillverkning och försäljning av Spice. Han hade fyra liter aceton i bostaden.
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
31
Den oreglerade handeln
med kosttillskott
När det skrivs eller talas om kosttillskott i medierna och på internet kan det gälla allt
från oskyldiga vitaminer och mineraler till preparat som befinner sig i gränslandet mellan läkemedel och illegala droger. Men vad är kosttillskott egentligen och vilka lagar
och regler gäller för tillverkarna och handeln?
Kosttillskott definieras i Livsmedelsverkets föreskrifter
(LIVSFS 2003:9) som livsmedel avsedda att komplettera en normal kost. De utgör koncentrerade källor för
näringsämnen (vitaminer och mineraler), eller andra
ämnen med näringsmässig verkan (essentiella fettsyror
eller aminosyror) eller fysiologisk verkan (fibrer eller
örter). Kosttillskott får endast tillhandahållas i avdelade doser i form av tabletter, kapslar, ampuller med
vätska och liknande, avsedda att intas i uppmätta små
mängder.
För att få kallas kosttillskott måste dessutom produkten vara märkt med svensk text med uppgift om
näringsinnehållet, rekommenderad dagsdos m.m. Den
ska också märkas med ”kosttillskott” och sådan
beteckning får endast användas på produkter som uppfyller kraven i föreskrifterna.
Behövs kosttillskott?
Enligt definitionen innehåller kosttillskott sådana näringsämnen som finns i livsmedel och som man tillgodogör sig genom att äta en väl balanserad och näringsrik kost. Man behöver därför inte komplettera med
kosttillskott enligt Livsmedelsverket, men en ny undersökning som Livsmedelsverket publicerade i september
2012, Riksmaten-vuxna 2010-2011, visar att svenskarnas dåliga matvanor har skapat ett folkhälsoproblem.
Våra matvanor har visserligen blivit bättre än förr, men
är fortfarande inte tillräckligt bra. De flesta behöver äta
mer grönt, fisk, fibrer och fullkorn och mindre socker,
mättat fett och salt. Sämst matvanor har unga som inte
får i sig tillräckligt med näring, i synnerhet B-vitamin,
D-vitamin och järn.
Prestationshöjande livsstilspreparat
säljs som kosttillskott
Benämningen kosttillskott används vanligtvis också på
ett felaktigt sätt för den oöverskådliga marknaden av
preparat som påstås bidra till bland annat viktminskning, förbättrad potens, snabbare muskelbyggnad,
skärpt koncentration och ökad prestation. Denna typ
av kroppsförbättrande och prestationshöjande livsstils-
34
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
preparat är tillskott som huvudsakligen inte innehåller
livsnödvändiga näringsämnen och de ska därför inte
förväxlas med kosttillskott. De flesta preparaten innehåller ämnen som kan vara direkt olämpliga som födoämnen eller i vissa fall olagliga.
Merparten av denna typ av preparat säljs på internet, på gym och i de flesta hälsokostbutiker.
På några få år har handeln med tillskott skapat en
miljardindustri som i huvudsak omfattas av samma
regler och tillsyn som livsmedelshantering.
Kontroll av handeln
Det krävs inget godkännande från Livsmedelsverket
eller kommunen för att sälja kosttillskott eller andra
tillskott i Sverige. Kommunerna ansvarar för tillsynen
med stöd av Livsmedelsverket. Merparten av kommunernas resurser går till kontroll av livsmedel med avseende på hygien och hållbarhet. Eftersom kosttillskott
och andra tillskott ofta är väl förpackade och har lång
hållbarhet, görs kontroller huvudsakligen av att märkningen är på svenska och att företagens rutiner är godkända. Innehållet i produkterna kontrolleras inte alls
vid tillsynen. Allt ansvar för att innehållet är korrekt
och inte innehåller några förbjudna substanser ligger
på tillverkaren. Icke godkända tillskott kan beläggas
med saluförbud.
Kosttillskott och andra typer av tillskott är heller
inte till för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar
och får därför inte marknadsföras med påståenden om
medicinska verkningar.
Granskning av kosttillskott på nätet
Läkemedelsverket gjorde 2011 en studie av hur kraven
i lagstiftningen uppfylls i handeln med kosttillskott via
internet. Man valde att granska åtta webbsidor med ett
brett utbud av produkter inom kategorierna bantning
och prestation eller örtbaserade kosttillskott.
De tre dominerande webbföretagen var Gymgrossisten, Svensktkosttillskott och Topformula. Man
granskade 43 produkter avseende märkning, hälsopåståenden, ingredienser som kan vara farliga och innehållet i produkterna analyserades.
Jack3d innehöll den numera förbjudna substansen DMAA. Novedex innehåller dianestrozol, en oreglerad substans som påstås
öka kroppens produktion av testosteron, på
samma sätt som den förbjudna substansen
tamoxifen med varunamnet Nolvadex.
Resultatet av undersökningen blev att endast 2 av
de 43 förpackningarna uppfyllde märkningskraven
för kosttillskott. Av 19 produkter som inhandlades på
Gymgrossisten saknade 14 märkning på svenska, vilket
är ett av kraven för att få säljas i Sverige.
I 30 av produkterna ingick växter eller växtextrakt
som kan innehålla hälsofarliga substanser.
Substanser som kan ge biverkningar vid överdosering påvisades i 28 produkter.
8 av produkterna innehöll substanser som vid en
prövning skulle kunna klassificeras som läkemedel. En
sådan substans är synefrin, ett ämne som liknar efedrin
och som ingår i flera bantningsprodukter.
– Av det vi sett i vår undersökning verkar det som att
internetförsäljning av kosttillskott i stor utsträckning
är oseriös, säger Livsmedelsverkets generaldirektör
Inger Andersson i ett pressmeddelande efter studien.
– Antingen struntar försäljarna i att ta sitt ansvar eller
så saknar de kompetens att göra det. Som konsument
är det nästan omöjligt att veta vad det är man köper
och risken att bli lurad och till och med skadad är stor
fortsätter Inger Andersson.
Vad har då hänt sedan undersökningen publicerades?
Frågan ställdes till Zofia Kurowska, statsinspektör på
Livsmedelsverket, som förklarade att Läkemedelsverket
har kontaktats beträffande de substanser som kan bli
klassade som läkemedel och kommunerna där de aktuella företagen ligger har kontaktats. I Stockholm har
vissa produkter belagts med saluförbud. Några ytterligare sanktioner finns inte.
Riksidrotten varnar för prestationshöjande
tillskott
Flera idrottsmän har under senare år lämnat positiva
dopingprover sedan de ätit prestationshöjande tillskott
som innehållit en dopingklassad substans. Riksidrottsförbundet (RF) avråder därför för användning av kosttillskott i allmänhet och prestationshöjande tillskott
som utlovar ökad vikt eller styrka i synnerhet.
Under 2009 misstänktes en idrottsutövare ha dopat
sig med en anabol steroid. Han påstod att han bara
tagit ett kosttillskott som heter Jungle Warfare, inköpt
i Sverige. Dopinglaboratoriet fann vid analys av pro-
dukten att den innehöll metyltestosteron.
I början av 2011 varnade RF för tillskotten Crack,
Jack3d, Black Burn, Hyperdrive 3.0+ och Novedex
XT. Ett antal idrottsutövare hade lämnat positiva
dopingprov som innehöll metylhexanamin, oxilofrin
eller androstatriendion, alla är dopingklassade substanser som finns i dessa produkter.
Metylhexanamin, även känd som 1.3-dimetylamylamin (DMAA), är en substans som i september 2012
klassades enlig lagen om förbud mot vissa hälsofarliga
varor. DMAA ingår i tillskottet Jack3d och är en centralstimulerande substans som har en missbrukspotential. Innan DMAA blev förbjuden att sälja och inneha
enligt lag, belades Jack3d under försommaren med
saluförbud i bl.a. Gymgrossistens butiker över hela
landet.
Tillskott i gråzonen
Innehåll i vanliga kosttillskott, dvs. vitaminer och mineraler som folk i allmänhet också kallar hälsokost, är
reglerat av EU-kommissionen och Livsmedelsverket föreskriver hur förpackningar ska märkas. Tillverkaren
av preparaten ansvarar för innehållet, men kontrollen
av hur det förhåller sig är i det närmaste obefintlig.
Än mer anmärkningsvärd är den gigantiska marknad av diverse preparat som påstås vara prestationshöjande, viktminskande m.m. och som flyter
omkring i gråzonen mellan kosttillskott, läkemedel,
dopningsmedel och illegala droger. De marknadsförs
ofta som kosttillskott, men kan innehålla läkemedelssubstanser eller olagliga substanser som innebär risk
för skador. Kontrollen av denna miljardindustri är
om möjligt ännu sämre än tillsynen av kosttillskott.
Livsmedelsverket och kommunerna saknar helt enkelt
resurser.
n
Förslag:
• Ge dessa gråzonspreparat en egen benämning så att
de inte kan försvinna i det som kallas kosttillskottsdjungeln.
• Förbättra regelverk och tillsyn över de hälsovådliga
och ibland olagliga gråzonspreparaten.
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
35
Etylfenidat narkotikaklassas
Etylfenidat är en syntetisk drog, som bjudits ut på den
internationella drogmarknaden sedan slutet av 2010.
Under första halvåret 2012 rapporterade svenska myndigheter en markant ökad förekomst av medlet.
Som kemikalie är etylfenidat ett vitt pulver eller vita
kristaller. Det säljs mer eller mindre fritt via internet.
Företag i Storbritannien erbjuder ett gram med en
nominell halt av 98,5 procent för ca 170 kronor och
100 gram för ca 7 000 kronor. Medlet kallas även
”Ecaine”, ”E-Date”, ”EP”, ”nopaine” eller ”fake
cocaine” (då det har kokainliknande effekter och kan
användas för att förfalska kokain).
Centralstimulantia
Etylfenidat är kemiskt nära besläktat med metylfenidat
(Ritalina m.fl.), som är narkotikaklassat sedan årtionden. Metylfenidat används bl.a. för att behandla koncentrationsproblem hos barn (ADHD m.m.).
Etylfenidat har ingen accepterad medicinsk användning. För missbruksändamål intas det genom snusning
(snortande), nedsväljning, injektion (intramuskulär
eller intravenös) eller inhalation (genom upphettning
på folie). Vid tillförsel via näsan kan det ge en skarp
och brännande retning. Det kan sannolikt även intas
rektalt.
Missbruksdoser kan variera från 10 mg och uppåt.
På internetsidor rekommenderas doser från 20 mg vid
snusning eller nedväljning. Doserna kan bli betydande,
från 100 mg vid ett tillfälle upp till 150 mg under
en förlängd russession. Etylfenidat kan även bildas i
levern vid samtidigt intag av metylfenidat och alkohol
(etanol).
Etylfenidat framkallar ett centralstimulerande rus
med effekter som pratsamhet, eufori, ökad energi,
sexuell stimulering och intensivare upplevelser av t.ex.
musik. Vid kraftig påverkan eller upprepat missbruk
kan etylfenidat framkalla ångest, hallucinationer och
paranoia.
Yttre tecken på etylfenidatberusning är stora pupiller, stegrad puls, ökad kroppstemperatur, myrkrypningar, rastlöshet samt kramper. Vid en första inspektion torde det vara svårt att skilja etylfenidratpåverkan
från sådan med exempelvis amfetamin.
En indikation på att etylfenidat kan vara starkt
beroendeframkallande är att intag lätt framkallar
Etylfenidat är under klassning som narkotika i Sverige
38
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
behov av snabbt förnyad dosering efter att en dos
avklingat samt att toleransutvecklingen kan vara betydande. Missbrukare har rapporterat att de oplanerat
konsumerat hela sitt tillgängliga parti.
Liknar kokain och metylfenidat
Dokumentationen om etylfenidat är sparsam. FHI:s
klassningsdokument innehåller endast omkring två sidor med korta sammanfattningar av verkningsmekanismer, effekter och kända risker eller störningar. Wikipedia har knappt en halv sida med allmänna beskrivningar
av verkningsmekanismer och noteringar att medlet ej
står under narkotikakontroll i vissa, namngivna länder.
På internet kan man finna tripprapporter och uppskattningar av missbruksdoser. Enstaka vetenskapliga översikter finns, främst om syntes resp. metabolism.
Likheten med metylfenidat i fråga om struktur,
verkningsmekanismer m.m. gör dock att man redan
nu kan ange vissa risker vid användning av etylfenidat,
även om den samlade kliniska, sociala och polisiära
erfarenheten är begränsad. Det gäller främst risken för
hallucinationer och snabb beroendeutveckling.
EMCDDA och FHI jämför etylfenidat närmast med
kokain och metylfenidat.
Omfattas redan nu av förstörandelagen
Folkhälsoinstitutet skrev den 11 september till Regeringen med förslag om narkotikaklassning av etylfenidat.
Klassningen väntas träda ikraft före årsskiftet. Medlet
kommer troligen att föras till narkotikaförteckning I,
eftersom det saknar medicinsk användning i Sverige. I
och med framställningen till Regeringen omfattas etylfenidat redan nu av förstörandelagen (2011:111). n
JH
Etylfenidat säljs fortfarande öppet på internet. Här en engelsk hemsida med detaljerade uppgifter om medlet.
Skapa en särskild
Narkotikakontrollstyrelse!
spektrum av uppgifter, från bevakning och forensiska
Administrativ narkotikakontroll har funnits i Sverige
analyser av nya droger, till närmast polisiära utredsedan den första narkotikaförordningen 1923. Till en
ningar kring avdrift från medicinsk hantering m.m.
början låg den hos Kungl. Medicinalstyrelsen. När denOmorganisationen av FHI m.fl. skapar ett unikt
na uppgick i Socialstyrelsen 1968 följde narkotikakontillfälle att bilda en svensk Narkotikakontrollstyrelse
trollen med. År 1990 bildades Läkemedelsverket (LV)
(NKS). Stora samordningsfördelar skulle kunna vinnas
och tog över frågan. LV har till uppgift bl.a. att utfärda
om en enda myndighet skulle få ett totalansvar för all
narkotikaförteckningar, att utreda medicinska preparat
administrativ narkotikakontroll. NKS skulle i så fall få
för klassning som narkotika m.m.
bl.a. följande uppgifter:
En parallell uppgift ligger på Statens folkhälsoin1. Bevakning av nya substanser som kan bli föremål
stitut (FHI, bildat 1992, omorganiserat 2001), då det
för kontroll som narkotika eller hälsofarliga varor.
gäller att bevaka och lämna förslag om narkotikaUppgiften skulle tas över från FHI och LV.
klassning för övriga substanser (sådana som ej är
2. Utfärdande av förteckningar över narkotika resp.
läkemedel). FHI har också en speciell funktion då det
hälsofarliga varor. Uppgiften skulle tas över från FHI
gäller nya substanser som kan bli föremål för förslag
och LV.
till Regeringen om klassning som narkotika eller häl3. Internationella kontakter avseende drogkontroll
sofarlig vara. Det gäller preparat som tagits i beslag
inom EU och FN. Uppgiften skulav polisen eller tullen och där
le tas över främst från FHI.
åklagare begärt utlåtande enligt
”Omorganisationen av FHI
4. Insamling av statistik m.m.
”förstörandelagen” (2011:111). I
om utvecklingen av narkotikaskrivande stund har FHI yttrat
m.fl. skapar ett unikt tillmissbruk. Uppgiften skulle tas
sig över omkring 50 substanser
fälle att bilda en svensk
över från bl.a. Centralförbundet
och lämnat förslag om formell
för alkohol- och narkotikauppnarkotikaklassning i fråga om ett
Narkotikakontrollstyrelse
lysning.
(etylfenidat, 11 september).
(NKS).”
5. Utredningar om brott mot
Nu skall myndigheterna inom
överträdelser av administrativa
hälsoområdet organiseras om.
regler om narkotika m.m. Uppgiften skulle tas över
FHI skall slås ihop med Smittskyddsinstitutet (SMI) och
från i första hand Socialstyrelsen.
bilda Institutet för folkhälsa från den 1 januari 2014.
6. Sammanställande av forensisk information om
Ett förslag (Ds 2012:49) är ute på remiss. Där sägs
narkotika m.m., särskilt nya substanser. Det skulle ske
inte mycket om narkotikakontrollen. Men i förbifarten
i form av exempelvis sakkunnigutlåtanden. Uppgiften
noteras att ”Det finns exempelvis skäl att överväga om
har idag inget naturligt hemvist utan skulle här kunna
[…] de lagstadgade uppgifter enligt narkotikalagstiftfå en första systematisk reglering.
ningen, som Statens folkhälsoinstitut i dag ansvarar för,
7. Kunskapsinhämtning och kompetensutveckling
lämpligen borde hanteras av någon annan myndighet.”
inom området administrativ narkotikakontroll. Denna
Inget förslag lämnas dock i den riktningen.
funktion är f.n. svagt definierad.
Listan kan göras mycket längre. Den torde
Uppgifter för en Narkotikakontrollstyrelse
dock visa att det finns mycket att göra för en
Narkotikakontrollen är hårt reglerad av internationella
Narkotikakontrollstyrelse.
konventioner (FN), har både administrativa och poDen operativa narkotikakontrollen med underrätlisära-tullnära sidor och kräver djup kompetens inom
telseverksamhet och ingripanden mot narkotikabrott
många fackområden (från drogkemi till epidemiologi).
m.m. skulle ligga kvar på polis och tull. Men det skulle
Idag har svenska myndigheter svårt att lösa vissa
troligen bli lättare för poliser och tullnärer att bara
frågor inom narkotikakontrollen. Mest markant är
behöva ha en motpart då det gäller administrativ narbristen på försörjning av sakkunniga i narkotikamål
kotikakontroll. n
som avser farlighetsbedömning av nya narkotika.
Frågan har varit aktuell under snart 30 år. Dock finns
Jonas Hartelius
ingen intern försörjning inom detta område, som för
exempelvis rättskemiska frågor.
Många andra länder, som USA, har en central narReferens
kotikakontrollmyndighet med brett mandat. Drug
En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoomEnforcement Administration (DEA) hanterar ett stort
rådet, Ds 2012:49.
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
39
Pågående satsningar mot ungdomskriminalitet och mängdbrottslighet
Två regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen (RPS) under 2011 har resulterat i dels den
hittills största satsningen mot ungdomsbrottslighet genom initiering av sociala insatsgrupper, och dels en nationell operativ satsning mot livsstilskriminellas brottslighet,
den s.k. vardagsbrottsligheten eller mängdbrottsligheten.
Satsningarna presenterades under de sammanslagna
konferenserna Drogfokus och Brå:s Råd för framtiden,
som pågick 24-26 oktober i Norrköping. Rikspolisstyrelsen hade en monter där Thomas Zaring från RPS
Informationsenhet svarade på frågor tillsammans med
poliser från Stockholm, Östergötland och Jönköping.
Förutom RPS eget informationsmaterial om satsningarna delade man ut SNPF-tidningar och skrifter
med droginformation
som SNPF tillhandahållit. Polisen har idag inget
eget informationsmaterial på ANDT-området.
Det är en brist, enligt
Thomas Zaring ansvarade för RPS monter
under konferensdagarna i
Norrköping.
42
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Thomas Zaring, som var mycket nöjd med samarbetet
med SNPF.
Vid ett välbesökt seminarium under Råd för framtiden föreläste Christina Kiernan och Ralf Hedin från
RPS om sociala insatsgrupper och livsstilskriminellas
brottslighet.
Projektet sociala insatsgrupper
Projektet, som startade i maj 2011, har bedrivits i 12
pilotområden där man startat sociala insatsgrupper.
Projektledare har varit Christina Kiernan vid RPS och
arbetet har bedrivits tillsammans med socialtjänsten,
som också varit huvudansvarig för arbetet i respektive
kommun.
Enligt Christina Kiernan har varje ungdom som hamnar i kriminalitet en unik situation. Samverkan mellan
olika myndigheter är därför helt nödvändig. Ingen kan
ensam hjälpa en utsatt ungdom in på rätt väg.
Arbetet med sociala insatsgrupper har syftat till att
hjälpa och stötta ungdomar mellan 15 och 25 år, som
riskerar att utveckla en kriminell livsstil, men också
stötta de som vill lämna kriminella nätverk.
Eftersom satsningen bygger på bred samverkan
Poliserna Bo Fredén, Norrköping, Johannes Ahlfors,
Stockholm och Lottie Granqvist, Linköping, är koordinatorer för satsningen mot livsstilskriminella på sina hemorter.
Här informerar de konferensdeltagare som besökte RPS
monter, där även SNPF:s material delades ut och hade en
strykande åtgång.
mellan polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och
flera andra berörda samhällsfunktioner, har sekretesslagstiftningen varit det enskilt största hindret. Man har
försökt kringgå sekretessen genom att både föräldrar
och ungdomar lämnat sitt samtycke till att information
får utbytas mellan t.ex. polisen och socialtjänsten. Det
har ändå inte varit så enkelt i praktiken. Även om föräldrarna lämnar samtycke, kanske inte deras 16-åring
går med på att sekretessbelagd information får lämnas
ut mellan myndigheter. Enligt Christina Kiernan kan
sådana integritetshänsyn hindra att en ung person inte
får det stöd som behövs. Frågan är vad som borde väga
tyngst.
Projektet redovisades till Regeringen den 1 november. Enligt RPS-rapporten, som kan läsas på www.polisen.se, har arbetet med sociala insatsgrupper utökat
och förstärkt samarbete, resulterat i minskad kriminell
aktivitet från flera individer och detta är starka skäl att
fortsätta arbetet på den inslagna vägen.
Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet
De som pekas ut som livsstilskriminella är ett förhållan-
devis litet antal personer, vilka står för en oproportionerligt stor del av alla brott. De begår s.k. mängdbrott
som t.ex. stölder, inbrott, trafikbrott och narkotikabrott, och de är välkända av polisen.
Polismästare Ralf Hedin leder Rikspolisstyrelsens
arbetsgrupp som ansvarar för den nationella satsningen. Alla polismyndigheter i landet medverkar
genom att punktmarkera ett antal personer inom sitt
område som betraktas som livsstilskriminella. Den
ökade bevakningen av kända brottslingar leder till fler
ingripanden, men också till att brott förhindras.
Ralf Hedin menar att arbetssättet inte är något nytt,
utan så här har väl polisen alltid arbetat. Skillnaden är
att man nu satsar på färre individer, mer strukturerat
och under längre tid. Brotten ska utredas snabbt och
det är viktigt att sammanföra och samtidigt lagföra alla
öppna brottsärenden som de livsstilskriminella misstänks för. Framförallt syftar satsningen till att erbjuda
och åstadkomma en förändrad livsstil för personer som
begår många brott och hjälpa dem att komma ut sitt
eventuella missbruk. Det kan polisen inte ensam lyckas
med utan här krävs ett nära samarbete med kommuner, landsting, Kriminalvården och andra berörda
myndigheter och instanser.
Resultaten av satsningen redan efter åtta månader
är märkbara. Totalt i landet har i snitt 850 personer
förekommit varje månad på de listor över livsstilskriminella som polismyndigheterna arbetar med. 352 personer har tagits bort från listorna av olika anledningar.
841 domar har meddelats och vårdinsatser har satts in
mot 178 personer. Överlag har också samverkan mellan polisen och andra instanser förbättrats.
Från polismyndigheterna har också inrapporterats
olika lösningar för att effektivisera arbetet. När en
person frihetsberövats i Halland, samlas alla berörda
myndigheter i ett gemensamt vårdmöte och en enda
kontaktperson utses för den misstänkte brottslingen/
missbrukaren.
I Kronobergs län får varje livsstilskriminell en utpekad förundersökningsledare, en åtgärd som bättre tar
tillvara all känd kunskap om berörd person.
Johannes Ahlfors är koordinator för satsningen mot
livsstilskriminella på Norrmalm i Stockholm City. Man
punktbevakar 46 personer i området och så gott som
alla är missbrukare som begår stölder och snatterier
samt personrån och andra våldsbrott. Enligt Johannes
Ahlfors har man under året märkt en minskning av
antalet öppna ärenden mot de aktuella personerna.
Vägledning utarbetas
Christina Kiernan och Ralf Hedin föreläste om RPS satsningar för ca 200 åhörare på Brå:s seminarium Råd för
framtiden.
Alla operativa erfarenheter och goda exempel från insatserna under 2012 kommer att ligga till grund för en
vägledning för det fortsatta arbetet. Här kommer också
all svensk och internationell forskning på området att
tas tillvara.
Under 2013 kommer satsningen mot livsstilskriminella att följas upp och man kommer också från RPS
att verka för att arbetet blir långsiktigt.
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
43
Hur tillförlitlig är
wikipedia för
droginformation?
Wikipedia har på ett årtionde utvecklats till en global informationssajt med miljontals
artiklar. Materialhanteringen är formellt demokratisk – eller enligt vissa närmast anarkistisk. Vem som helst kan lägga till, stryka eller förändra material. Ofta finns spårbara
länkar och referenser. Redigeringssystemet tillåter i de flesta fall att man återskapar
tidigare versioner.
Wikipedias lämplighet som källa för olika slag av uppgifter har varit omstridd. Många lärare tillåter inte wikipedia som underlag för uppsatser. I en del narkotikamål har wikipedia ifrågasatts som källa till information
om nya droger.
Kvaliteten i wikipedias innehåll i fackartiklar undersöktes 2005 av den internationella vetenskapliga tidskriften Nature. Wikipedias material visade sig hålla
samma kvalitet som uppslagsverket Encyclopaedia
Britannica.
Wikipedia om droger
Wikipedia har ofta material om nya droger, särskilt s.k.
internetdroger. Informationen kan sägas ha tre nivåer
eller omfång:
1. Enkel kemisk information om sammansättning,
utseende, CAS-nummer (ett slags id-nummer för kemikalier) m.m. Sådan information brukar vara ostridig
sedan ämnet väl identifierats av kemister. Exempel (på
engelska wikipedia) är RCS-4, som bara beskrivs med
sammansättning och svensk (!) drogkontroll.
2. Korta beskrivningar av ruseffekter, biverkningar, kända intagningssätt, enstaka fall med förgiftningar m.m. Uppgifterna baseras inledningsvis ofta
på massmedieuppgifter, då det kan ta lång tid innan
motsvarande information publiceras i fackpressen.
Beskrivningen kan ge en översikt om medlets huvudsakliga inverkan på människokroppen. Exempel (på
svenska wikipedia) är mefedron, som har ett kort
avsnitt om dödsfall.
3. Fylliga referat av vetenskapliga rapporter om
verkan på vissa receptorer (förklarar ruseffekter och
risker), fall ur sjukvården (exempelvis förgiftningar och
46
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
deras medicinska omhändertagande), polisingripanden
o.s.v. Exempel är metamfetamin, vars effekter beskrivs
ingående med bl.a. psykosrisker. På denna nivå kan
wikipedia fungera som portal med spårbara referenser.
Dessutom förekommer ofta uppgifter om narkotikaklassning eller liknande, främst avseende den rättsliga
situationen i anglosaxiska länder.
Drugwiki är en svensk sajt med allmän information
om droger utan formell koppling till wikipedia.
Metoxetamin som exempel
För många nya droger kan wikipedia många gånger
vara en av de få sajter som har något material alls,
om än magert. Som exempel skall här sammanfattas
engelska wikipedias artikel om metoxetamin. Medlet
klassades som narkotika i Sverige den 1 maj 2012 (SFS
2012:152). FHI:s klassningsdokument utfärdades den
14 februari 2012 och omfattar netto omkring två sidor
fakta om substansen, bl.a. kemiska egenskaper, tillförselsätt, verkningsmekanism, hälsorisker, dokumenterad
förekomst, referenser m.m.
Engelska wikipedias sida hade i februari 2012 en
artikel på ca en sida med information om bl.a. allmänna egenskaper. I augusti 2012 tillhandahöll sidan följande information om metoxetamin (JH strukturering):
Kemi. Här anges namn, strukturformel, molekylvikt, CAS-nummer, utseende (vitt pulver), löslighet
och klass (arylcyclohexylaminer). Detta är ostridiga
uppgifter med referens till bl.a. EMCDDA. Det noteras
att metoxetamin medvetet designats för den grå drogmarknaden (ej som läkemedel) genom att en N-etylgrupp tillsatts för att öka verkan.
Farmakologi m.m. Metoxetamin beskrivs som en
Wikipedia (augustiversionen) anger ej tillförselsätt men
är något utförligare när det gäller läget i drogkulturen
och har dessutom fylligare referenser, varierande från
vetenskapliga fackartiklar till chatt-trådar på Bluelight.
Ingen anger kända missbruksdoser. Ingen har någon
uppenbar felaktighet. Båda kan användas som referenser i sig och för länkar till primärkällor.
Tre skäl att studera wikipedia
Metoxetamin är ett nytt rusmedel med ketaminlika effekter.
Wikipedias engelskspråkiga artikel om medlet blev på bara
ett halvår (februari – augusti 2012) mycket fylligare i fråga
om både fakta och referenser.
designer-drog som utvecklats ur ketamin och antas ha
antagonistisk verkan på NMDA-receptorn. Önskade
och oönskade effekter anges vara likartade ketaminets.
Metoxetaminets giftighet beskrivs som ofullständigt
känd, men tre fall refereras med svår förgiftning
av hjärnans funktioner som påkallat sjukhusvård.
Beskrivningarna baseras på medicinska artiklar.
Kontrolldiskussion. Här refereras arbetet i Storbritannien under 2012 att ställa drogen under tillfällig
administrativ kontroll (med import- och exportförbud)
samt utreda ev. narkotikaklassning. Det noteras att
metoxetamin är narkotika (motsvarande) i Japan,
Ryssland och Schweiz. Översikten är ett vanligt journalistiskt referat.
Mediebevakning och internetinformation. Artikeln
noterar bl.a. att mediebevakningen givit spridning åt
namnet ”ROFLCOPTR” (”rolling on the floor, crapping our pants, totally ruined” = ”rullar av skratt på
golvet, skiter i byxorna, som är helt förstörda”) för
metoxetamin utan att namnet tidigare använts inom
drogkulturen. Artikeln citerar en vetenskaplig litteraturöversikt från mars 2012, som påpekar att internetinformationen om metoxetamin kan utgöra (eng.
”constitute”) en allvarlig utmaning mot folkhälsan
och att nya insatser behövs för att tackla detta snabbt
ökande problem.
Hos FHI men ej hos wikipedia finns uppgifter
om svenska fall eller förfrågningar hos Giftinformationscentralen m.a.a. förgiftningar. Ett dödsfall är rapporterat i Sverige.
Wikipedias februariversion är magrare än FHI:s
sammanfattning, men dess augustiversion fylligare.
Det speglar den snabba ökningen av information på
kort tid. FHI anger tillförselsätt, är något fylligare när
det gäller biverkningar och risker, samt nämner bl.a.
förvirring och katatoni (kroppsstelhet) vid överdoser.
I allmänhet finns tre skäl att studera wikipedias material:
1. ”Alla andra” studerar wikipedia. Därför måste
man ta del av dess material som orienteringspunkter
för den dagsaktuella diskursen.
2. Wikipedia-artiklar fungerar ofta som en introduktion till ett område. De kan ge en första orientering
i grova drag, t.ex. vilken grupp av droger som en ny
substans tillhör, dess kemiska och fysikaliska egenskaper och varifrån den kommer.
3. Wikipedia kan många gånger fungera som en
portal till ytterligare material. Ofta finns anvisningar
på primärkällor, t.ex. vetenskapliga artiklar, nyhetsnotiser och pågående debatt. Underarbetet kan dock
variera. Här kan man jämföra omfånget för underlaget
mellan den nya substansen metoxetamin och det sedan
årtionden kända metamfetaminet. För metoxetamin
innehöll materialet i augusti totalt 26 referenser,
huvudsakligen nyhetsmaterial om klassning m.m. För
metamfetamin angavs 160 referenser, av dem många
vetenskapliga studier om verkansmekanismer, effekter
och risker. Skillnaden i dokumentation beror på att
medlen varit kända i missbrukssammanhang olika
länge. Genom att leta upp originalreferenserna, särskilt
myndighetsrapporter, fackartiklar m.m., kan man få
fram underlag av bättre kvalitet.
I vissa kontroversiella frågor, som t.ex. cannabis
som läkemedel, kan wikipedias material bli ensidigt.
Man bör då vara uppmärksam på vad som inte redovisas men även på omotiverade kommentarer.
Wikipedia skapar, genom att möjliggöra snabb
publicering, unika möjligheter att direkt få ut fakta om
nya företeelser. Snabbheten gör dock att källkritiken
kan vara svag. Samtidigt har wikipedia fått ställning
som allmän informationskälla även inom drogområdet. Ett bevis för detta är att bl.a. EMCDDA anger den
som källa i en rapport om syntetiska katinoner.
Det går att plocka ut användbara uppgifter ur en
wikipedia-artikel. Men då bör man utöva klassisk
källkritik, såsom att granska relevans, kontrollera sakmaterial och analysera formuleringar. n
Jonas Hartelius
(september 2012)
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Dags för lagstiftaren att träda in på scenen
Det senaste året har Högsta domstolens ställningstaganden till straffvärden för narkotikabrott getts stort
utrymme i Rättsrutan. Rättsläget har stabiliserats.
Riksåklagaren har viftat med vit flagg och accepterat
nyordningen. Så är det. Straffen för narkotikabrott
har halverats eller mer än halverats och det finns inte
längre något för oss praktiker att göra åt saken. Den
ende som kan ändra det nu rådande tillståndet är
lagstiftaren. Det har hänt tidigare. Senaste gällde det
mord. Under många år gällde fängelse i tio år eller på
livstid för mord. Fr.o.m. den 1 juli 2009 är straffskalan för mord fängelse på viss tid, lägst tio och högst
arton år, eller på livstid.
Rättstillämpningen hade utvecklats så att normalstraffet för mord var fängelse i tio år. Bara om det
hade förekommit försvårande omständigheter skulle
livstidsstraffet tillämpas. Det fick i mitt tycke helt
oacceptabla följder. Ta t.ex. rättsfallet NJA 2007 s
194. Den åtalade hade gett sig på en sovande, närstående ung kvinna, mor till hans yngsta två små
barn, i nära anslutning till de rum där fyra små barn
vid tillfället låg och sov. Hovrätten konstaterade att
den åtalade, sedan han legat sömnlös, hade bestämt
sig för att diskutera kvinnans otrohet och att han
hade hämtat en kniv innan han väckte henne. Hon
hade inte velat tala med honom. Den åtalade hade
då klivit upp i sängen och stuckit kniven i ryggen på henne med ett kraftigt och dödande hugg.
Hovrätten konstaterade vidare att gärningen hade
varit oprovocerad och att den åtalade hade haft tid
att besinna sig och att kvinnan hade varit närstående
och helt skyddslös. Valet mellan tidsbestämt straff
och livstids fängelse måste grundas på en samlad
bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet
(känns resonemanget igen?). Eftersom händelseförloppet varit relativt snabbt och kvinnan sannolikt
(!) inte hunnit uppfatta vad som skulle inträffa och
den åtalade hade handlat i förtvivlan kunde straffet
stanna vid fängelse i tio år. Högsta domstolen, som
fastställde hovrättens dom, konstaterade bl.a. att
vid straffmätning för mord ska livstidsstraffet förbehållas de allvarligaste fallen (känns resonemanget
igen?). Under en period har det alltså varit möjligt att
lugnt och sansat avrätta intet ont anande människor
utan att riskera mer än fängelse tio år med villkorlig
frigivning efter två tredjedelar av den tiden! Under
sådana förhållanden har det tett sig märkligt att
§ Rättsrutan §
50
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
olaglig hantering av en viss mängd narkotika genom
slaviskt utnyttjande av tabeller kunde leda till samma
straff. Fängelse tio år är emellertid inte längre självklar standard för avrättningsliknande mord, även om
hovrätten i rättsfallet RH 2010:64 funnit att straffet
för mord genom flertal hugg och stick, flertal slag i
huvudet med hårt föremål och upprepade stryptag
under ett oprovocerat och utdraget förlopp som
inneburit svårt lidande och stor dödsångest kunde
stanna vid fängelse arton år. Domstolen förbehöll
alltså livstidsstraffet de allvarligaste fallen…
Varje år redovisas bortåt 400 dödsfall som narkotikarelaterade med illegala droger i blodet.1 Rimligen
finns det ett samband mellan mängden olagligt
hanterad narkotika, tillgängligheten och antalet narkotikarelaterade dödsfall. Detta motiverar att olaglig hantering av narkotika avsedd för spridning i
samhället ska kunna leda till fängelse upp till tio år
enligt en genom praxis fastställd tabell som bygger
på mängden narkotika, oavsett vilken egentlig roll
gärningsmannen har haft i hanteringen. Det krävs att
lagstiftaren ändrar förutsättningarna för straffmätning i narkotikamål så att mängden narkotika ensamt
ska kunna ligga till grund för brottsrubricering och
straffmätning och kunna leda till fängelse på tio år
när en viss övre mängd narkotika hanterats. Att det
strängaste straffet för ett visst brott måste sparas för
gärningar som är värre än alla tidigare är ett resonemang som behöver ifrågasättas. Snart kan ingen narkotikabrottsling, oavsett vilken
roll gärningsmannen har haft,
dömas till det strängaste straffet,
eftersom detta måste sparas för
en fiktiv närmast otänkbar värre
gärning.
Joakim Zander
Internationella
åklagarkammaren
Malmö
Akuta narkotikarelaterade dödsfall,
Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011
1
§ Rättsrutan §
Info från SKL,
Droganalysenheten
Cannabisodlingar
Det verkar vara högsäsong för cannabisodlingar och ”växtgruppen” på SKL
tänkte därför passa på informera om hur odlingsberäkningar går till och vad man
bör tänka på i samband med dessa.
Odlingsberäkningar av cannabis
En odlingsberäkning kan utföras om man har
minst en beslagspunkt med ett känt antal ungefär
lika stora plantor. Om det finns flera beslagspunkter med plantor av olika storlek, görs det vid en
odlingsberäkning en uppräkning för att beräkna de
små/mindre plantornas förväntade mängd om de
hade fått växa till de största plantornas storlek i
ärendet.
SKL kan numera även uppskatta avkastningen
utifrån en statistisk medelplanta. Denna plantas
medelvikt har räknats fram från flera års statistik
från cannabisodlingar och grundar sig på plantor
som nått blomningsstadiet (men som därmed inte
nödvändigtvis är helt skördemogna). Uppräkning
mot denna statistiska medelvikt sker numera i alla
odlingsberäkningar, både där man har andra snittvikter och inte.
Om det inte finns några fysiska plantor i odlingen vid tillslaget kan den statistiska medelvikten för
plantan användas vid beräkning av avkastning om
det är känt vilken tillgänglig odlingsyta som funnits på platsen, t.ex. via odlingsbäddar, odlingstält
o.d.
Uppskattningar av tidigare skördat material kan
göras utifrån t.ex. antalet kvarlämnade rotklumpar
med stubbar. Framtida avkastning kan uppskattas
genom tillgången på oanvänt odlingssubstrat som
t.ex. antalet tillgängliga odlingsblock av mineralull.
SKL saknar statistik för hur mycket av en
genomsnittlig planta som består av blomställningar, blad och stjälkar och kan därför inte göra några
beräkningar baserat på detta.
odlingslokalerna. Tänk på att viktig odlingsinformation kan finnas i form av anteckningar med
odlingsscheman, kvitton på inköpt odlingsutrustning, fröer m.m. samt i odlarnas datorer och
kameror.
Ring gärna växtgruppen för råd och tänk på att
vi gärna deltar vid brottsplatsundersökningen.
Halt
Tetrahydrocannabinol, THC, bildas efterhand som
plantan växer. En haltbestämning av omogna plantor (plantor utan eller med små blomställningar)
ger därför en naturligt låg halt och är inte representativ för det mogna cannabismaterialet. Tänk
därför på att endast begära halt där det är relevant
för utredningen.
Haltbestämning behöver inte begäras för att
utreda om materialet är industrihampa eller ej
eftersom den utredningen sker rutinmässigt på
SKL.
THC-halten utförs som en medelhalt. Hela
plantor delas inte upp för haltbestämning av separata växtdelar.
Maria Wallberg
Växtgruppen SKL
Information
För att SKL ska kunna räkna ut snittvikterna i ett
ärende är det viktigt att antalet plantor per beslagspunkt anges och att materialet från varje beslagspunkt skickas in separerat från varandra.
Information som är av stor vikt för att odlingsberäkningen ska bli så bra som möjligt är beslagsprotokoll, skalenliga skisser och fotografier av
Odlingstält med inredning i form av belysningsarmaturer, filter m.m.
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
51
Världen runt
Rekordbeslag av 8 ton kokain i
Belgien
Legalisering av marijuana i två
delstater förändrar inte USA:s
federala narkotikalag
Vid sidan av presidentvalet i USA röstade också
några delstater för liberalare cannabislagar. I Colorado och Washington röstade majoriteten för
legalisering av marijuana, och detta har fått flera
artister och kändisar, bland andra Snoop Dogg och
Lady Gaga, att brista ut i glädje.
Röstresultatet innebär att innehav, bruk och
licensierad försäljning av marijuana blir tillåtet i
de båda delstaterna.
USA:s regering står fast vid att den federala
narkotikalagen ska upprätthållas och marijuana
förblir en kontrollerad substans enligt lista 1.
GH
När fraktfartyget från Ecuador anlände till Antwerpen med en last av bananer, var polisen förberedd på att det kunde finnas kokain i lasten.
Misstankarna hade uppkommit vid en husrannsakan hos en före detta tulltjänsteman som tidigare
dömts för narkotikabrott, skriver tidningen De
Standard.
Polisen i Antwerpen fann 7000 kokainpaket
gömda i bananlådorna, totalt drygt åtta ton kokain. Man beslagtog en del och lät fartyget fortsätta
till sin slutdestination Rotterdam i Nederländerna.
I Rotterdam greps en lastbilschaufför och fyra
holländska män som misstänktes vara inblandade
i smugglingen. Bananerna skänktes till ett zoo i
staden.
Beslaget var det enskilt största kokainbeslaget i
Europa. Det tidigare rekordet låg på runt tre ton.
GH
Mormödrar odlar marijuana i
Swaziland
Khathazile, en 70-årig mormor, började odla Swazi Gold, en högpotent variant av marijuana, för att
försörja sina barnbarn. Tre av hennes döttrar hade
dött i HIV och lämnat efter sig totalt elva barn
som Khathazile tagit hand om.
I det lilla landet med världens högsta andel
HIV-infekterade, finns många mormödrar i
samma situation. Cannabisodling är då en räddning eftersom Swazi Gold ger goda förtjänster och
efterfrågan är stor i grannlandet Sydafrika.
Khathazile bor i staden Piggs Peak i ett torrt
och bergigt område i Swaziland. Där är det svårt
att odla vanliga grödor, men cannabis växer.
Odlingarna måste ske djupt in i skogen för att inte
upptäckas av polisen, som söker efter odlingar
under mars-april då det är skördetid.
Källa: The New York Times
En del av skörden från Khathaziles cannabisodling.
54
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Under bananerna var lådorna lastade med kokainpaket.
Läkemedelsverket i Norge vill klassa
hela substansgrupper
Enligt Kripos och Tollvesenets statistik har beslagen av syntetiska cannabinoider ökat kraftigt i år.
Flera tiotals olika varianter av syntetisk cannabis
säljs på internet, ofta som lagliga droger.
– Tidigare kunde vi se 10-12 nya substanser
komma in på marknaden under en tioårsperiod,
men nu kan det röra sig om ett tjugotal på ett år,
säger Kari Frey Solvik, sektionsledare på Kripos,
till Dagbladet.
Den senaste åtgärden i kampen för att stoppa
införseln av dessa nya substanser kom i början av
november från Läkemedelsverket i Norge. Man
sände då ut ett lagförslag om att implementera
hela substansgrupper på narkotikalistan. Tanken
är att göra införseln av hittills okända substanser
olaglig, om man kan slå fast att de tillhör en mer
känd substansgrupp.
Källa: Dagbladet.no
Landet runt
Är fängelserna nästan narkotikafria?
Enligt Kriminalvården är svenska anstalter idag
näst intill drogfria. Genom de nya drogtester som
görs sedan 2010 väljs 15 procent av de intagna
slumpvis ut för drogscreening och får lämna urinprov. För två år sedan var 2,24 procent av proverna positiva, förra hösten 1,1 procent och nu i
höst endast 0,77 procent som visade på narkotika.
Traditionella droger som amfetamin och cannabis anses vara helt utrotade och flera andra
narkotikaklassade preparat minskar, enligt
Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson
i ett pressmeddelande.
Men det finns ett mörkertal eftersom nya
syntetiska droger som t.ex. spice inte upptäcks i
urinproverna.
– Samtidigt har underhållsbehandling ökat med
knarkklassade läkemedel som håller kvar folk i
beroende och det är jag kritisk till, säger Christer
Karlsson, ordförande i Kriminellas revansch i
samhället (KRIS) till Drugnews.
Källa: Drugnews/SL
Pangea V
– insats mot olagliga läkemedel
Mellan den 25 september och 2 oktober deltog
Sverige genom Tullverket och Läkemedelsverket i
den internationella insatsen Pangea V. Syftet var att
förhindra införsel och försäljning av olagliga läkemedel i landet, dvs. narkotikaklassade eller andra
läkemedel som inte har tillstånd att säljas i Sverige.
Under operationen förhindrade Tullverket att
ca 20 000 tabletter fördes in i Sverige. De vanligaste avsändarländerna var Thailand, Indien och
Turkiet. Förutom ett stort antal narkotikaklassade tramadoltabletter, tog man hand om mängder
av potenshöjande medel och bantningstabletter.
Många av preparaten är förfalskningar, helt verkningslösa eller innehåller otillåtna och hälsofarliga
substanser.
Håkan Hansson, operativ samordnare på
Tullverket, säger att det var tredje gången man
deltog i den internationella insatsen, som i år samlade 100 deltagande länder.
GH
U-FOLD har firat 1 år
Missbruk av spiceblandningar blir allt
vanligare i samhället
och det går inte att
upptäcka i urin.
Svenska Carnegie Institutets
jubileumspris till Jonas Hartelius
När Svenska Carnegie Institutet (SCI) firade 30 år
i september 2012, tilldelades Jonas Hartelius institutets jubileumspris på 25 000 kronor. I SCI:s motivering noteras bl.a. att:
”Jonas Hartelius har under de senaste 20 åren
verkningsfullt bidragit till utvecklandet av vårt
lands narkotikakontroll. Han har studerat och preciserat dess folkrättsliga och vetenskapliga grunder, påtalat brister och påvisat lösningar.
Han har på eget initiativ kontinuerligt bevakat
missbruksutvecklingen, tillförseln av nya preparat,
lagstiftning och praxis, både i Sverige och utomlands. Därigenom har han kunnat hålla en hög
beredskap inför nya narkotikahot och ständigt
legat i framkant med förslag till åtgärder när nya
preparat dykt upp på marknaden.”
SNPF:s styrelse gratulerar medarbetaren Jonas
Hartelius till SCI:s jubileumspris.
För ett år sedan bildades U-FOLD som är en
enad kraftsamling mot läkemedels- och drogberoende. Nätverket har sin hemvist i Uppsala där
samarbetet mellan forskning, utbildning och praktik är väl integrerat. En av U-FOLD:s uppgifter är
att förmedla nya och intressanta forskningsresultat inom missbruk- och beroendeområdet på ett
mer begripligt sätt till allmänheten, och det sker
genom regelbundna seminarier i Uppsala.
Initiativtagare och koordinator för U-FOLD är
professor Fred Nyberg. I samband med ettårsfirandet hölls ett Höstseminarium i Uppsala universitet. Fred Nyberg inledde med att sammanfatta
det första året som resulterat i nya mötesformer,
samarbeten, utbildningar och inte minst ett ökat
medialt intresse för beroendefrågor.
– I framtiden ska vi öka fokus på att vidga
plattformen för vår tvärvetenskapliga forskning,
säger Fred Nyberg.
GH
Professor Fred Nyberg,
initiativtagare och koordinator i U-FOLD.
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
55
På
besök
i
Molde
-Rapport från norska
narkotikapolisföreningens
utbildningskonferens 2012
Mellan den 26:e och den 28:e oktober genomförde den norska narkotikapolisföreningen sin utbildningskonferens i natursköna Molde. Platsen man valt var hotell Seglet,
ett av Moldes mest kända landmärken. Konferensen besöktes av över 500 deltagare
och som vanligt även av styrelsen i SNPF. Konferensen är värdefull tid för den svenska
styrelsen som under ett styrelsemöte passar på att lägga riktlinjer och planeringen för
nästkommande års svenska konferens.
Inget dåligt väder bara dåliga kläder
Styrelsen anlände redan på torsdagen och fick en ankomst med flyg som var att jämföra med en värre upplevelse på Liseberg eller Gröna Lund. Väl framme möttes man av en vägg av snö, regn och friska atlantvindar.
Snöandet övergick till ännu mer blöt snö och regn under
fredagskvällen. Den korta promenaden från hotellet till
fredagens mingel och middag måste ha varit en lustig
syn. Festdeltagare med lågskor som plaskade omkring
i decimeterhög snöslask iförda lågskor och finskjorta.
Vädrets makter lyckades dock inte lägga något hinder i
vägen för vad som senare blev en mycket trevlig kväll.
58
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Framtidshopp utom på polishögskolan?
Invigningen på konferensen blev försenad en timme då
det lynniga vädret gjorde att flera deltagares flyg inte
hunnit landa. När invigningen så småningom kom
igång så var den som vanligt mycket proffsigt regisserad. Ett lokalt dansteam genomförde en väl koreograferad föreställning. Dansnumret avslutades effektfullt
med att alla dansare vände ryggen mot publiken. På
sina tröjor hade varje dansare en bokstav som tillsammans bildade orden ” Bry dig. Säg nej till narkotika!”
Invigningsanförandet av ordföranden Mette Roth
var som vanligt fyllt av energi, positivism och kampvilja. Mette framhöll bland annat att Norge ligger väldigt
bra till, i en europeisk jämförelse, då det gäller ungdomars drogvanor. Vidare gladdes Mette av det faktum
att så stor del av norska narkotikapolisföreningens
åsikter tillvaratagits av norska politiker. Därmed har
föreningen aktivt kunnat påverka utformningen av den
narkotikapolitiska strategin. En central punkt i denna
strategi är att narkotikabruk och innehav skall vara
kriminaliserat även fortsättningsvis. Mette påpekade
också att 95 procent av norrmännen stödjer ett förbud
mot narkotika.
Mot bakgrund av detta så ter det sig särskilt märkligt att norska polishögskolan har vissa lärare som
förmedlar åsikter som går i en mer narkotikaliberal
riktning. Mette tog obekymrat upp det faktum att det
finns problem med att vissa studerande på polishögskolan tillåts studera där fast man har haft koppling till
organiserad kriminalitet. I vissa fall har även studenter
varit dömda för narkotikabrott. Vad beträffar vissa
lärares förmedlande av att narkotikalagstiftningen
borde luckras upp så adresserade Mette detta faktum
med en direkt fråga till den närvarande riksåklagaren;
”Tycker du att det här är ok?”
Svenska favoriter bland föredragshållarna
Under konferensen hölls sexton olika föredrag. Det var
personliga berättelser, genomgång av särskilt intressanta ärenden/utredningar och metodbeskrivningar.
På fredagen respektive söndagen hölls två olika
föredrag med svenskt deltagande. Båda var välbesökta
och till synes mycket populära. På fredagen berättade
den nyktre missbrukaren Peter Jacobsson sin gripande
livshistoria. Peter berättade med inlevelse om hur han
redan som nioåring berusade sig genom att sniffa. Han
berättade också om kampen att hålla sitt missbruk
dolt. Allt för att han skulle kunna upprätthålla fasaden
med familj, arbete, villa och bil.
På söndagen var det sedan dags för ”den blonde/
El Choco” Jonas Andersson. Alla som har läst boken
eller hört Jonas föredrag vet att det är en höjdare. De
som känner Jonas vet att han troligen måste vara en
av de mest sympatiska drogkurirerna någonsin. Det
är nästan ofattbart att föreställa sig honom i ett bolivianskt fängelse där han bokstavligen fick slåss för sin
överlevnad. Jonas person i kombination med en spän-
nande berättelse gör denna föreläsning till ett måste.
Något som även de norska konferensdeltagarna tycks
ha insett.
Fokus på förebyggande åtgärder
och tidiga ingripanden
Flera av föreläsningarna på årets norska konferens fokuserade på förebyggande åtgärder och tidiga ingripanden. Bland annat genomförde Rune Solberg Swahn en
intressant föreläsning ”de viktiga faktorerna” Solberg
är polis och tjänstgör vid enheten för speciella operationer i Oslo. Förutom detta är han också polisforskare.
Runes föreläsning var en intressant beskrivning om hur
faktorer som genetik, biologi, kultur och miljö bidrar
till risk vid exponering av droger.
Förvisso kan man konstatera att det inte var några
nya revolutionerande metoder som avslöjades. Det
mesta är sådant som är känt och beprövat även i
Sverige. Det som dock märks tydligt är med vilken
energi och ihärdighet Norge tycks bedriva förebyggande arbete. Sett mot det som kom fram i dessa
föreläsningar så är det nog ingen tillfällighet att Norge
ligger bra till beträffande ungdomars drogvanor.
Idylliskt avslut med vissa inslag
av huliganism
Lagom till hemfärd på söndagen upphörde det envisa
och ihärdiga snöregnet. Molde fick chansen att visa
upp sig från sin bästa sida. Den fantastiska omgivningen med Sunnmörsalperna som speglar sig i fjorden är
bland de vackraste utsikter man kan uppleva. Mitt i
den fantastiska söndagsidyllen rullar dock bussar med
fotbollssupportrar tillhörande Rosenborg in i Molde.
Supportrarna iförda ”Hata Molde” T-shirts gjorde sitt
bästa för att väcka Moldeborna bland annat med hjälp
av knallskott. Fotbollsarenan ligger bara 200 meter
ifrån konferensanläggningen. Men inte ens Rosenborgs
mest ivriga anhängare lyckades rubba ordningen en sådan här fantastisk dag. Något som även återspeglades
i fotbollsmatchens resultat. Molde vann matchen med
2-0 och återtog därmed ledningen i Tippeligan. n
Lennart Karlsson
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
59
Krogar Mot Knark
höll sin årliga utbildningskonferens i Skövde
Nätverket Krogar Mot Knark (KMK), som bildades för drygt 10 år sedan, är numera ett
välkänt varumärke. Nätverket består av poliser, krögare, dörrvakter och ett 40-tal kommuners drogsamordnare och alkoholhandläggare. 132 av nätverkets medlemmar deltog i KMK:s årliga utbildningskonferens på Billingehus i Skövde den 1-2 oktober 2012.
Länspolismästaren i Västra Götaland, Ingemar Johansson, kom till Billingehus för att invigningstala, vilket
uppskattades av deltagarna och arrangörerna.
Programmet för de två dagarna innehöll i övrigt
utbildning, information från KMK:s styrgrupp, grupparbete om nätverkets framtida utveckling samt en
inblick i den utvärdering av Krogar Mot Knark som
pågår på Göteborgs universitet. Av utvärderingen att
döma gav deltagarna konferensen ett högt betyg.
Föreläsaren Lennart
Karlsson och den
avgående styrgruppsmedlemmen
Tess
Mattisson, som representerar en krog i
Stockholm.
Utbildning
”Varför hör inte folk vad vi säger?” var rubriken på
kommunikationskonsulten Sigge Birkenfalks mycket
uppskattade föreläsning. Han underhöll deltagarna i
två timmar med att pedagogiskt förklara varför det är
så svårt att nå fram med sitt budskap. Vi åhörare fick
många råd och ankar om varför det kan vara så svårt
att kommunicera och olika anledningar till att folk i
vissa situationer inte är mottagliga för vad vi vill nå ut
med. För medlemmarna i Krogar Mot Knark är detta
synnerligen viktig kunskap.
Nästa föreläsning om läkemedelsmissbruk ingick
också i utbildningsblocket. Kriminalkommissarie
Lennart Karlsson, nytillträdd chef för polisens krogsektion i Stockholm, berättade om den överförskrivning av narkotiska läkemedel som är påtagligt märkbar
i Stockholm City. Missbruket av läkemedelsdroger
har de senaste åren brett ut sig alltmer och förekommer också i krogmiljön. Kommersen av läkemedel på
Plattan är omfattande och många av preparaten kommer från några få läkares överförskrivning.
Lennart Karlsson informerade om två notoriska
överförskrivare i Stockholm som under det senaste året
dömts till kännbara fängelsestraff.
Styrgruppen
Lennart Johansson, som är projektledare för Krogar
Mot Knark, känner en viss oro för nätverkets framtid.
För att styrgruppen ska kunna fortsätta att hålla samman nätverket, krävs fortsatta bidrag som hittills erhållits från Folkhälsoinstitutet. Bidrag är utlovade till och
med 2013, men därefter är situationen i nuläget oviss.
Styrgruppen informerade också om att KMK
introducerar en ny logga från kommande årsskifte.
Layouten förändras och den gröna färgen byts mot
rött, som bättre indikerar att man arbetar mot något
som är förbjudet.
Framtiden
Pirjo Svegréus, drogsamordnare i Skövde kommun, tillsammans med projektledaren Lennart Johansson, tv, och Daniel
Knudtzen, styrgruppsmedlem och polis i Stockholm.
Den verksamhet som KMK bedriver är i hög grad beroende av att engagerade människor deltar från berörda polismyndigheter, kommuner och krogar. Löpande
kostnader för att driva projektet belastar de deltagande
verksamheterna, men utan eldsjälarnas engagemang
händer ingenting. Därför är det också viktigt att nätverket fortsättningsvis får statliga bidrag för att kunna
driva kampanjer och anordna årliga konferenser som
inspirerar och utvecklar det fortsatta arbetet mot drogmissbruk på krogen.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
61
Erfarenheter från
studieresa till Kansas City
text och foto: kut-poliser från kalmar och kronoberg
Personal från kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i Kalmar och Kronobergs län fick
under sommaren 2012 möjligheten att göra en studieresa till Kansas City, USA. Syftet
med resan var att titta på skillnader i underrättelseverksamhet gällande deras lagstiftning och arbetsmetoder.
Kansas City är en region med 2,1 miljoner invånare
fördelade på flera städer, som tillsammans bildar ett
storstadsområde i delstaten Missouri. Brottsligheten är
lik den i södra Sverige med mängdbrott och våldsbrott,
varav mycket av brottsligheten är narkotikarelaterad.
Kansas City har sin stadspolis KCPD, vilken har
befogenhet att arbeta inom stadens gränser. KCPD är
den största poliskåren i området med 1400 poliser och
600 civilanställda. I området finns flera mindre städer
med sina egna polismyndigheter i varierande storlek.
Delstaten Missouri är uppdelad i olika countys, inom
dessa countys finns även sheriffverksamhet. Sheriffen
är politiskt vald och hans anställda har befogenhet att
arbeta i hela countyt, vilket innefattar Kansas City.
Utöver stadspolis och sheriff finns även delstatspoliser, som verkar över hela delstaten, som till exempel
highway patrol. Utöver de som nämnts finns även
federala (landsomfattande) polisiära verksamheter.
Exempel på dessa är FBI, DEA, ATF (Bureau of
Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives) med flera.
Dessa brottsbekämpande myndigheter kan agera oberoende av geografiska gränsdragningar.
Sambandspoliser underlättar samarbetet
Alla dessa uppdelningar bäddar för en ganska rörig och
en stundtals svårtolkad situation för utredande myndigheter. För att inte arbeta dubbelt och i varandras
ärenden, har man satsat mycket på liaison officers, eller
sambandspoliser, som lånas ut från respektive myndighet. De har till uppgift att verka som en länk mellan
64
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
de olika myndigheterna. Då kan exempelvis en ATFagent lånas ut till KCPD narkotikarotel och där jobba
tillsammans med dem. Narkotikaroteln på KCPD drar
två fördelar av detta: 1. Man har en direktlänk till en
federal myndighet. 2. Man får i de ärenden som ATFagenten är involverad en ökad befogenhet att jobba
med delstatsöverskridande brottslighet. Den federala
myndigheten får i sin tur direktaccess till detalj och
lokalkunskap. Man kan säga att den befogenhet eller
jurisdiktion som tillfaller en federal agent i vissa fall
smittar av sig på den enhet han/hon är utlånad till.
För att komma tillrätta med uppkomna fenomen
eller en viss typ av brottslighet, är det vanligt att man
bildar så kallade ”taskforces”, som kan jämföras
med aktionsgrupper. Dessa taskforces lever under en
begränsad tid, och har deltagande poliser från federala,
lokala och delstatsmyndigheter.
Informatörsverksamhet
En under cover-polis (UC) på en gatulangningsgrupp
har vanligtvis ett flertal covert informants (CI), som
finns i olika gäng. En CI är ofta en person man gripit och som mot straffrihet eller strafflindring gjort en
”deal” med åklagaren. I dealen innefattas ofta att lägga
information om säljare, lagerhållare i ledet ovanför gatunivå och att vara den som introducerar en UC-polis.
På gatunivå är det provokativa åtgärder som används
mest. Informatörens roll är avslutad när UC-polisen
introducerats. Det är inte fråga om några avancerade
UC-operationer på denna nivå. Man köper helt enkelt
KCPD Street Crime Unit på väg fram mot en husrannsakan.
narkotika ett flertal tillfällen från en langare. En tid
får förflyta, innan man hämtar in personen och delger
misstanke. Eftersom man ofta väntar en tid, blir det
näst intill omöjligt för en aktiv narkotikalangare att
komma ihåg vem som introducerade vem och vilka han
sålt till, vilket i sin tur gör att UC-polisen eller deras
CI sällan röjs. UC-polisen kan vittna i rätten under annan eller dold identitet om de köp han/hon gjort eller
medverkat vid.
Resan gav oss en intressant inblick och kunskap om
de brottsbekämpande myndigheterna i USA. Allt kan
inte redovisas här, men efter ett fantastiskt bemötande
av våra amerikanska kollegor har vi minnen och erfarenheter för livet. Vi fick möjlighet att diskutera olikheter och likheter i vårt arbete, samt uppleva arbetet
i praktiken på fältet. Slutligen vill vi tacka SNPF och
våra polismyndigheter som möjliggjorde resan.
n
Anonyma tips hjälper polisen
Ett bra hjälpmedel för polisen i Kansas City är ett ickepolisärt program för att ta emot anonyma tips från allmänheten, Kansas City Crime Stoppers. Tipsen lämnas
anonymt via telefon eller på nätet och uppgiftslämnaren tilldelas då en personlig kod. Om informationen ger
resultat kan uppgiftslämnaren senare få tipspengar utbetalade. Under ärendets gång finns det möjlighet att ha
dialog med den anonyma tipsaren. Resultaten av tipsen
utvärderas varje månad och beslut fattas om ersättning.
Sedan man startade upp verksamheten i Kansas City
har det betalats ut över en miljon dollar i tipspengar.
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
65
Polisiära konsekvenser efter HD:s
nya praxis i narkotikabrott
Högsta domstolens nya praxis vid bedömning av
narkotikabrott innebär en ökad bevisbörda då andra
faktorer än preparat och mängd i högre grad ska vägas
in. Påföljderna sänks i de fall den tilltalade bedöms ha
haft en underordnad roll i narkotikahanteringen, trots
stora preparatmängder i beslag. Den nya praxisen har
lett till en förskjutning av gränserna till den tilltalades
fördel för vad som är att anse som ringa brott, brott av
normalgraden eller grovt narkotikabrott.
Narkotikabrott är ett spanings- och ingripandebrott
vilket innebär att det till största delen är de rättsvårdande myndigheternas insatser och prioriteringar som
avgör hur många brott som upptäcks, anmäls och
som senare leder till lagföring. Uppdagande av brott
är direkt beroende av källuppgifter och överskottsinformation kombinerat med spaning och hemliga
tvångsmedel.
I handeln med narkotika kan det övergripande
tillvägagångssättet delas in i fyra olika led: produktions-, smugglings-, mottagar- och distributionsled.
Den övergripande strategin för polisens arbete har varit
att indela bekämpningen mot de olika leden i narkotikahandelskedjan mellan den lokala-, regionala- och
nationella nivån. En framgångsfaktor i arbetet har varit
samverkan mellan specialistenheter på alla nivåer inom
polisen. Dessvärre har många av dessa enheter tagits
bort på grund av andra prioriteringar.
HD:s nya praxis kommer med största sannolikhet
att påverka narkotikabekämpningen i tre avseenden:
polisens utredningskapacitet, förmåga att initiera narkotikaärenden och exponering av narkotika i samhället.
Polisens utredningskapacitet
De skärpta beviskraven som HD:s nya praxis innebär
gällande narkotikabrott av normal och grov karaktär
kommer sannolikt att kräva mer utredningsresurser
på regional- och lokal nivå. Med en oförändrad resurs
kommer detta i sin tur att leda till en minskad förmåga
att ta sig an narkotikautredningar.
På nationell nivå förutses inga direkta negativa
konsekvenser i den operativa verksamheten till följd av
HD:s nya praxis, eftersom det nationella arbetet främst
riktar sig mot aktörer i smugglings- och mottagarledet,
där de mängder narkotika som hanteras är av sådan
omfattande volym att det kan antas vara ett led i organiserad narkotikahandel. Det gör att dessa brott även i
fortsättningen kommer att klassas som grova brott och
generera påföljder i den övre delen av påföljdsskalan.
66
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Polisens förmåga att initiera narkotikaärenden
Polisens förmåga begränsas att starta narkotikautredningar avseende grovt brott, framförallt på lokal nivå.
Den förändrade synen på vad som bedöms som grovt
narkotikabrott kommer sannolikt att leda till att polisens möjlighet att använda hemliga tvångsmedel minskar och därmed minskar förmågan att utvidga pågående ärenden och bevisa hela kedjan av aktörer i ett
narkotikabrott.
Exponering av narkotika i samhället
Påföljderna kommer i de flesta fall att reduceras jämfört
med tidigare. Personer dömda för narkotikabrott har
en mycket hög återfallsrisk i brott. Reducerad strafftid
i relation till risken för återfall hos dessa aktörer kommer sannolikt att leda till en förhöjd exponering av narkotika i samhället med en ökad narkotikatillgång som i
sin tur ger en ökad mängdbrottslighet.
Vi rekommenderar följande nationella och
regionala åtgärder:
Nationellt
• Utarbeta en ny nationell polisiär narkotikastrategi
i samverkan med Riksåklagaren.
• Inrätta en nationell samordningsfunktion gällande
narkotika vid RPS.
• Återinrätta en nationell underrättelsefunktion specialiserad på narkotika.
• RKP bör ansvara för operativa och utredande insatser mot smugglings- och mottagarledet.
• Återinrätta UC-verksamheten för inhämtningsoch utredningsaktiviteter.
• Upprätta årliga taktiska rapporter gällande narkotikabrott utifrån KAP-metoden.
• Inför ett återkommande årligt nationellt operativt
möte ang. narkotikabekämpning.
Regionalt
• Inrätta länsnarkotikaarbetsgrupper parallellt med
aktionsgruppsverksamhet.
• Polisen bör regionalt ansvara för operativa och utredande insatser mot mottagar- och distributionsledet.
• Inrätta en narkotikasamordnare i varje polismyndighet.
Kim Nilvall, Sara Nylén och Fredrik Mattsson,
Underrättelsesektionen, RKP
Hitlers drogade soldater
– nazisternas dödsmaskin
Många av soldaterna i Hitlers försvarsmakt Wermacht var drogade med Pervitin inför
olika fältslag. De tyska militära styrkorna försågs med miljontals av dessa metamfetamintabletter, särskilt under första halvåret 1940.
I artikeln Hitlers Drugged Soldiers, publicerad i Der
Spiegel 2005, berättar skribenten Andreas Ulrich om
hur nazisterna försökte öka soldaternas stridsduglighet
och ge dem övermänskliga krafter med hjälp av olika
droger som metamfetamin, men också opiater, alkohol
och en särskilt designad drog som innehöll en blandning av kokain, en opiatsubstans och en växtdrog.
Artikeln bygger bland annat på uppgifter från en
studie som varit publicerad i Klinische Wochenschrift
(Clinical Weekly).
Pervitin, ett läkemedel som innehåller metamfetamin, introducerades 1938 på marknaden av det Berlinbaserade läkemedelsföretaget Temmler. Preparatet
blev snabbt en bästsäljare bland den tyska civilbefolkningen.
En militärläkare, Otto Ranke, som också var ansvarig för ett militärt forskningsinstitut, insåg att Pervitin
kunde hjälpa Wermacht att vinna kriget. Amfetamin
ökade självförtroendet, koncentrationen och villigheten att ta risker, samtidigt som det minskade känsligheten för smärta och törst och minskade också behovet
av sömn. Otto Ranke hade testat Pervitin på 90 studenter innan han insåg preparatets möjligheter.
35 miljoner amfetamintabletter
Under månaderna april – juli 1940 försågs den tyska armén och flygvapnet med mer än 35 miljoner Pervitintabletter och Isophan, ett annat varunamn på ett liknande
preparat. En del av tabletterna, som var och en innehöll
3 mg aktiv substans, levererades till Wermachts medi-
cinska division under kodbeteckningen OBM. De uppgavs vara stimulantia och soldaterna uppmanades att ta
en eller två tabletter för att motverka trötthet.
Redan i ett tidigt skede var läkare bekymrade över
de negativa effekterna av drogerna. Man såg att de
skapade beroende och andra hälsofarliga tillstånd och
även orsakade några dödsfall. Försöken att införa
restriktioner i användandet av pillerna lyckades inget
vidare, åtminstone inte i Wermacht. Trots att Pervitin
blev klassad som en förbjuden substans den 1 juli
1941, levererades tio miljoner tabletter till trupperna
det året.
Från fronten kom rapporter till militärens medicinska kommando om hur Pervitin hjälpt soldaterna att
få nya krafter och kunnat utstå strapatserna, särskilt
under vintertid. I de nya instruktioner för Pervitin som
utfärdades 1942 angavs fortfarande att två tabletter
tar bort sömnbehovet under tre till åtta timmar. Fyra
tabletter som tas samtidigt är effektiva i 24 timmar.
Potent mirakelpiller togs fram
Mot slutet av kriget försökte nazisterna ta fram ett
ännu effektivare mirakelpiller till trupperna. Under
1944 presenterades ett piller med kodnamnet D-IX.
Det innehöll 5 mg kokain, 3 mg Pervitin (metamfetamin) och 5 mg Eukodal (morfinläkemedel). I dagens
läge skulle innehav av en sådan potent tablett kunna
innebära fängelsestraff. Men då testades drogen på besättningen på flottans minsta u-båtar Sälen och Bävern.
Folkdrogen alkohol var också populär i Wehrmacht.
Soldaterna belönades till en början med alkohol när de
kom tillbaka från fältet, men efterhand började baksidorna av drickandet märkas genom bland annat våld
och dålig disciplin. Många alkoholrelaterade dödsfall
inträffade, men efterfrågan var så stor bland soldaterna
att langare kunde sälja giftig metylalkohol, träsprit,
som ökade på dödsfallen ytterligare.
Men för att fly krigets fasor tog soldaterna till de
droger som fanns till hands. Trots de kända riskerna
med morfin blev många sårade beroende av drogen.
Missbruket bland sjukvårdspersonalen ökade också
och vid krigets slut var fyra gånger fler militärläkare
beroende av morfin än vid krigets början.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
69
SNPF utbildade i Gävle
Torsdagen den 18 oktober genomförde SNPF en halvdagkonferens i Gävle. Tre intressanta föreläsare hade vi förmånen att lyssna till under den förmiddag som konferensen
genomfördes. Det blev till slut 55 personer från främst polisen som dök upp, men även
andra yrkeskategorier var representerade i församlingen.
Krogar mot knark
Först ut var Lennart Johansson som till vardags jobbar
i Göteborg som nationell samordnare på Krogar mot
Knark. Lennart redogjorde för förutsättningarna för
att starta upp verksamhet inom projektet ” krogar mot
knark, där han beskrev lite om hur projektet blev till
och hur det utvecklats sig i Sverige. Samma eftermiddag hade Lennart möte med folk ifrån Gävle kommun,
krogägare från både Gävle och Sandviken, vilka var intresserade att starta upp verksamhet inom Krogar mot
knark.
Storskalig tillverkning av
anabola steroider i hälsingeskogarna
Som andra föreläsare kom kriminalinspektör Björn
Jonsson från Länskriminalpolisen i Gävleborgs län där
han tjänstgör på Grova brottsroteln. Björn Jonsson berättade om en omfattande utredning om dopningsbrott
från 2012.
Utredning handlar till stor del om hur två yngre män
tillverkar och säljer dopningsmedel i form av anabola
steroider. De två männen är mycket försiktiga med hur
man rör sig. Åker man från Gävle, så stänger man av
sina mobiltelefoner, och i övrigt säger man inget på
telefon som kan vara till nytta för polisen. Var tillverkning sker har man till en början svårt att lokalisera,
men efter mycket spaning och telefonavlyssning lyckas
man till slut stoppa männen då man anländer till Gävle
med ett större parti egentillverkade anabola steroider.
Partiet är på 12000 tabletter och de är präglade med
X2 på varje tablett. Det visar sig att den ene mannen
har en mor som bor ensligt i Hälsingeskogarna och i
hennes garage återfinns vid en senare husrannsakan
en tablettmaskin med det aktuella märket X 2 på stansarna. Försäljningspriset för dessa 12000 tabletterna är
Björn Jonsson berättade om det stora dopningsärendet som
han och kollegorna nyligen avslutat.
60 000 kr, en bra förtjänst, då tillverkningstiden var ca
2 timmar.
Den fortsatta utredningen gav vid handen att de två
männen sålt anabola steroider under en längre period
och vid husrannsakan hemma hos en av männen hittades en skokartong innehållande 200 000 kr i kontanter.
De kunder de haft betalade kontant och för att tvätta
dessa pengar hade man köpt bostadsrättslägenheter
på olika ställen i mellan-Sverige samt skog och bilar.
Inte en krona hade man satt in på något bankkonto då
detta kunde spåras tillbaka till huvudmännen. Köparna
av anabola steroider var i stor utsträckning ”vanligt
folk” och fem av dem dömdes för dopningsbrott .
Huvudmännen dömdes till 3 ½ resp. 3 års fängelse. En
lärorik och underhållande föreläsning av Björn Jonsson.
Internetdrogen MDPV
Den tredje föreläsare var Per-Erik Lundberg, som är
chef för narkotikaroteln i Västerås. Där har man haft
mycket stora problem med den farliga internetdrogen
MDPV. Hans föreläsning handlade om polisens erfarenheter av MDPV-missbrukare samt om olika farlighetsbedömningar av MDPV som tillämpas i domstolar.
Per-Erik Lundbergs föreläsning kan alla som väljer
kommer till Karlstad på utbildningskonferensen i april
2013 lyssna på, varför den inte närmare kommenteras
här.
n
Polisen beslagtog 12 000 tabletter anabola steroider som de
misstänkta just tillverkat.
72
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Björn Landsten
Inbjudan
till Svenska Narkotikapolisföreningens 27:e
utbildningskonferens och årsmöte
den 26-28 april 2013 i Karlstad
Nu är det dags att boka in helgen 26-28 april 2013 för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte på
Carlstad Conference Center.
De senaste åren har våra utbildningskonferenser varit fullbokade,
så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller som alltid.
Du kan från mitten av januari 2013 anmäla dig på www.snpf.org
Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret.
Inbjudan med anmälningstalong skickas också ut per e-mail
eller brev till SNPF:s medlemmar i början av året.
Ur programmet:
Invigningen fredag eftermiddag
Förutom sedvanliga inledningsanföranden och stipendieutdelningar, kommer vi även att fylla
eftermiddagen med en spännande och intressant föreläsning. Vi återkommer på hemsidan med mer info
om detta så snart allt är spikat.
Preliminära föreläsningar lördag – söndag
Omfattande tillverkning och
nätförsäljning av steroider i Sverige
Påföljder i praktiken
Basic info om narkotika
Operativ juridik
Informatörshantering
Kokain i bilar
Nätdroger från sjukvårdens perspektiv
MDPV och farlighetsbedömning
Europol
Sociala medier i narkotikautredningar
Husrannsakan i digital miljö
Ett ton kokain i lasten
Västafrikaner och narkotikalangning
Nya preparat, nya klassningar
Anabola steroider – skador och våld
Texas Narcos
Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan
Bok- och filmtips
Ögonblick som förändrar livet
Annika Östberg avtjänade 28
år i ett Amerikanskt fängelse
dömd för medhjälp till mord.
Boken handlar i stora drag
om upplevelsen under fängelsetiden, det är ingen snyfthistoria utan en klar och reflekterad redogörelse för ett liv som
tidigt gick snett. Den är djupt
personlig och en mycket välskriven skildring av en
människa som kämpar för att överleva utan att deformeras, den ger en skakande inblick i vilka undermåliga
villkor som dömda fångar i USA lever i.
Hon söker inte offrets roll utan medger utan
omsvep sin moraliska del i de gärningar som kom att
bestämma hennes livsöde.
Annikas mamma arbetade på SAS resebyrå på
Grand Hotell och hon skulle inte ha arbetat den dagen
då mannen som blev förtjust i henne kom in. Annika
säger själv att hon inte kan låta bli att tänka tanken på
vad som hänt om mamman stannat hemma just den
dagen.
Annika Östberg var tolv år när familjen flyttade till
USA. Hennes mor gifte sig med den rike amerikan som
hon träffade på arbetet just den dagen. Det hon mötte
var inget paradis utan hon vantrivdes i sitt nya hem
och med den man som hennes mor valt. Annika rymde
som 13 åring och hur det sen gick är lätt att gissa sig
till. Det blev en kriminell tillvaro i jakten på pengar
och knark.
Männen i hennes liv blev många och växlande,
men de var av samma typ, knarkare eller kriminella.
För Annikas del var det mordet på en polisman som
begicks av hennes dåvarande pojkvän, som ledde till
den långa fängelsedomen.
Fängelsestraff ger varken förlåtelse eller försoning
utan det leder oftast till det motsatta. Annikas största
svårighet är att förlåta sig själv.
Annika förde dagboksanteckningar under större
delen av fängelsevistelsen och dessa får läsaren ta del
av i boken. Hon ger en bra beskrivning av allt från
heroinabstinensens helvete till de mänskliga relationerna.
Boken är skriven av henne själv utan professionell
hjälp, den är välformulerad, rättfram och utan tillrättalägganden och den ger en enorm insikt om det amerikanska fängelsesystemets avhumaniserade brutalitet.
Nu förbereds även långfilmen om hennes liv och
kommer förmodligen i gång under våren 2013.
Sedan i maj 2011 är Annika Östberg officiellt fri
från kriminalvården, Hon bor och lever på Bastakollektivet utanför Nykvarn.
Författare: Annika Östberg
Förlag: Ekerlids Förlag
Recension: Åsa Dahlberg
76
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Snabba Cash II
Med filmatiseringen av Jens
Lapidus bästsäljare ”Snabba Cash” slog Daniel Espinosa igenom med dunder
och brak. 600 000 svenska
biobesökare såg filmen. Espinosa öppnade handlingsmässigt för en fortsättning
i slutet av den första filmen
och i Lapidus romaner fanns
mer att hämta.
Jens Lapidus ”Snabba Cash II” kräver att du känner
till rollfigurerna från första filmen.
Snabba Cash II är en svidande, intensiv, verkningsfullt och stundtals nageltuggarspännande. Den levererar ett antal mycket trovärdiga rollporträtt av så kal�lade livstidskriminella av varierande etniskt ursprung.
Filmen återknyter tre år senare till rollfiguren Johan
som har tillbringat några år i fängelse och nu är det
dags för den första obevakade permissionen. Det är
affärer på gång och han skall medverka i försäljningen
av en programvara för aktiemarknaden som han tagit
fram under åren i fängelset. Han vill komma ut på
banan och göra rätt.
När han kommer fram upptäcker han att hans
affärspartner blåst honom och allt går fel.
Kokainkungen Jorge förbereder en stor och snabb
narkotikaaffär. Den blir inte snabb utan blodig.
Samvetslöst tvingar han med nära vänner till en farlig
uppgörelse. Mahmoud, som arbetar åt jugoslaviska maffian som
horvakt, hamnar i knipa när två prostituerade rymmer
och sätter honom i skuld hos bossen Radovan. Han
måste betala 300 000 kronor eller dö.
Efter en trevande start går det snabbt utför för alla
tre och i Babak Najafis säkra händer glider de snabbt
ner i en spiral av våld, kaos och desperation.
De få ljusglimtar som fanns i första filmen är tyvärr
helt bortblåsta, men filmen innehåller snygga foton,
bra skådespel och en trovärdig ton. På det stora hela
får filmen fullt godkänt som en emotionell rysare långt
ifrån de löpande band produktioner som visas. En
annorlunda actionfilm men lite för känslosvulstig
Regissörens ambition var att skapa avsmak för
gangsterlivet och det har han onekligen lyckats med. Action/ Drama
Av Babak Najafi
Recension: Åsa Dahlberg
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
ror ger en
oramat. För
mband med
uk. Fylliga
nska termer.
parat, miss­
miljöer.
om härmed
utbildning,
ra grupper
har utgivits
r ges ut av
otikapolis­
ing:
snpf.org
npf.org
ediahuset.se
78-91-87514-36-4
Upplaga 11.1
Ny upplaga
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
narkotika
det aktuella svenska missdopningsmedel och
11.1
h ä l s o fa r l i g a va r o r
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom ut
första gången våren 1995 och
är nu uppdaterad och utökad
med 80 sidor. Boken kan ses
som en resa från mitten av
1950-talet och fram till 2006
och där ges under resans gång
exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken
skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde
m.m.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ.
Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den
illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,
illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl
för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
77
Julkryss 2012
Lösningen publiceras i tidning nr 1-2013
God Jul och Gott Nytt År
78
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 5/2012
I nästa nummer
som kommer ut i februari
Temaartiklar om drogtester och nya testmetoder.
Dessutom belyses Ritalin, Concerta m.fl. läkemedelsdroger på den
illegala marknaden, och som vanligt en hel del annat.
Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 31 december 2012.
Stipendierutan
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
svenska narkotikapolisföreningen 5-2012
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org