Till utbildningstidningen

Transcription

Till utbildningstidningen
SVENSKA
NARKOTIKA
POLISFÖRENINGENS UTBILDNINGSDAGAR 2016
En chans
till förändring!
HUR VET MAN VAD SOM
ÄR ETT BRA STÄLLE?
Ett tips är att titta på dörren. Hittar du ett Visitamärke så vet du att det
är en seriös verksamhet som tar hand om sina anställda, har bra villkor
och är ärliga mot dig som gäst.
Vill du ha en bra upplevelse, välj ett bra ställe.
Visita är bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. Läs mer på visita.se
Ledare
Anders Stolpe
IL
B
Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, är och har sedan
mitten av 80-talet varit det största utbildningsväsendet i narkotikafrågor för dom som jobbar inom rättsväsendet.
Den är också en ideell, fristående organisation som samlar
medlemmar från polis, tull, åklageri, kustbevakning och kriminalvård. Idag, med sina ca 2500 medlemmar, är den en av
världens största föreningar i sitt slag!
Förutom att fortbilda medlemskårerna verkar föreningen
också för allmänheten genom t.ex. föreläsningar och utbildningsmaterial till företag, skolor och föräldrar samt dagsseminarier på olika orter runtom i Sverige.
Svenska Narkotikapolisföreningens tidsskrift kommer ut fem
gånger per år och skickas till medlemmar, stödmedlemmar,
annonsörer, vissa rättsinstanser m.fl. Ett nyhetsbrev skickas
också ut ett par gånger om året via mail.
UT
Vad är SNPF?
IKAPOLI
SF
KOT
AR
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
N
Det mest förrädiska är narkotika i sig. Kemikalier som inledningsvis lurar skjortan av hjärnans signalsubstanser och den
som tar känner bara lycka och rus. Det som är för bra för att
vara sant är sällan sant. Ganska snart startar eländet kring den
enskilde missbrukaren som fastnat i ett beroende som inte
ingick i planen. Allt rasar runtomkring som ekonomi, konflikter
Det är således inte resandes ensak att bruka narkotika. Den
är inte bara missbrukaren som drabbas utan omgivningen
får betala ett alldeles för högt pris. Trauman och splittring
av familjer som inte orkar stå ut med narkotikamissbrukets
konsekvenser. I näringslivet och den offentliga förvaltningen
är det kamraternas arbetsmiljö som riskeras samtidigt som
arbetsgivarna lider av försämrade arbetsresultat. Allt missbruk
har absolut ett moraliskt element eftersom det hela tiden är
andra än missbrukaren som betalar för kalaset. För att kunna
motverka narkotikan och dess konsekvenser krävs mycken
kunskap då frågan är oerhört komplex och ständigt under
förändring. Vi tvingas alla att förhålla oss på ett eller annat
för att skydda oss mot narkotikans konsekvenser. Svenska
Narkotikapolisföreningens huvudsakliga uppgift är att försöka
hämta in kunskapen om fakta och företeelser och förmedla
det vidare till de som har ett ansvar på området eller på något
sätt är berörda.
R
I människors dagliga liv finns narkotikan som orsaken till
utsattheten i boendemiljöerna där de kriminella som bevakar
sina försäljningsrevir försätter de boende i skräck och förtvivlan
för de våldinslag som tyvärr blivit en del av vardagen även i
vårt land. Samtidigt förlorar man av sina ekonomiska tillgångar
när bostaden sjunker i värde, bilen har brunnit och hemmet
har vandaliserats genom inbrott.
med familjen, förmågan att försörja sig och en ständig jakt efter
preparaten leder mot ett kriminellt liv. Alltid finns där risken
att man utsätts för livhotande våld eller en för tidig död genom
ett livsfarligt preparat eller en överdos.
DA
RA
Vi påverkas alla av den rådande narkotikasituationen vare sig vi
vill eller ej. I det globala perspektivet är det narkotikahantering
som håller igång den grovt organiserade brottsligheten och till
och med finansierar krig och terrorism. Vi har alla ett ansvar att
försöka motverka narkotikans spridning eftersom det lämnar
så mycket elände i sina spår. Narkotika spelar en avgörande roll
när det gäller frihet och säkerhet på många platser. Där samhället inte klarar att hålla emot och drog kartellerna växer sig
för mäktiga skapas en grym värld av dödligt våld och mänskligt
förtryck. De enorma finansiella resurser som hanteras köper
det mesta och inte minst blir det kvinnorna som hanteras som
handels och förbrukningsvara. När de tjänat ut som sexuella
objekt möter de allt för ofta döden.
R & INFOR M
E
Faktalitteratur finns att beställa via hemsidan eller via telefon/
mailkontakt. Mer om SNPF finns på www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
Utbildningsdagar 2016
Lund 7/4 Göteborg 21/4 Sundsvall 12/10
Borlänge 13/10 Stockholm 10/11
Lägesbeskrivning om läkemedels- och narkotikamissbruk i Sverige
Moderator Gunnar Hermansson, SNPF´s redaktör, f.d. kriminalinspektör på Rikskriminalens narkotikarotel och polisens
expert på läkemedelsdroger ger en översikt över narkotikasituationen i Sverige med särskilt fokus på läkemedelsmissbruk.
I mc-väst och sidenslips – hur kriminella gäng opererar (Lund)
Skjutningar, hot och misshandel med koppling till kriminella gäng ser ut att ha rotat sig djupt i flera av Sveriges städer.
Bakom kulisserna sker också en omfattande organiserad brottslighet, utförd av samma gäng som står för gatuvåldet
men med kanske fler ”oskyldiga” offer.
Sven Lindgren, kommissarie på Länskriminalpolisen i Göteborg.
Missbruk på jobbet – vad gör vi? (Lund, Stockholm, Sundsvall)
Hur kartlägger man problemen med droger på arbetsplatsen? Vilka droger förekommer och hur ska man bemöta och
ta hand om dem som är fast eller på väg in i ett missbruk?
Jonas Andersson och Per Lifvergren.
Narkotikapolisen som vägrade försvinna (Göteborg, Stockholm)
2015 omorganiserades polisväsendet och specialområdet narkotikapoliser försvann i stort sett för att omvandlas
till spanare på alla områden. Detta är spiken i kistan på svensk repressiv narkotikapolitik och bäddar för ivrare av avkriminalisering eller legalisering av narkotikabruk.
Lennart Karlsson, kriminalkommissarie med 20 års erfarenhet som narkotikapolis i Stockholm.
Illegal handel med läkemedel (Borlänge, Göteborg)
Illegal handel med läkemedel bland äldre som missbrukar och säljer sina läkemedel för att tjäna pengar, numera ett
vanligt fenomen över hela Sverige.
Drogers fysiska effekter
Alla vet att vi påverkas och skadas av narkotikapreparat, men att det finns tydliga kroppsliga och medicinska skillnader
mellan barn, ungdomar och vuxna har vi inte lika självklar kunskap om.
Patrik Hultgren, leg. sjuksköterska med specialistkompetens inom intensivvård och anestesi.
Organiserad Brottslighet och Narkotikahandel – ett säkerhetshot? (Borlänge)
Narkotikahandeln har förgreningar över hela världen och berör såväl enskilda länder som regioner.
Vad är de egentliga orsakerna till narkotikavåldet, och vilken är lösningen?
Erik Leijonmarck, generalsekreterare för ECAD, Europeiska Städer mot Narkotika.
Samverkan mot organiserad brottslighet (Sundsvall)
Samverkan mot tullbrottslighet, som innebär att ett samarbete byggs upp med företag och andra intressenter för att
motverka organiserad brottslighet och säkerhetshot.
Sune Nordström, erfaren brottsbekämpare inom Tullverket.
För mer information och anmälan:
Petra Bullarsjö
Tel: 0525-323 43, [email protected]
Theresa Grimwade Cully
Tel: 0525-323 56, [email protected]
Tar medierna sitt ansvar
i narkotikadebatten?
Författaren Jan Malmstedt har i sin senaste bok, Idéerna som
tände debatten (Fri Tanke Förlag, 2015, recenserad i SNPF
2-2015), gjort en fyllig genomgång av hur svenska medier i
början av 1965 inledde en kampanj för att kroniska narkotikamissbrukare skulle få läkarförskriven apoteksnarkotika.
Så skedde trots att den då tillgängliga litteraturen visade att
det lanserade projektet bröt mot den samlade erfarenheten
av behandling av injektionsmissbrukare. Likafullt fick projektet en närmast total uppslutning i vårt land. Mediestormen
tvingade Kungl. Medicinalstyrelsen att våren 1965 tillåta ett
experiment, som efter två år gick över styr med två dödsfall.
Därefter kunde legalförskrivningen inte beröras i offentlig
debatt under 25 år. Kampanjen, som torde ha varit sin tid mest
framgångsrika mediespektakel, blev möjlig endast p.g.a. bristfällig research och undermålig källkritik. Om journalisterna
och krönikörerna hade bemödat sig att läsa in sig på frågan
hade de sannolikt inte blivit lika entusiastiska.
I efterhand har veterligen ingen redaktion uttalat något
ansvar för sin medverkan till projektets genomdrivande.
Under de senaste 15 – 20 åren
(lite olika i olika länder) har
västerländska medier regelbundet publicerat artiklar
som kräver eller stöder legalförskrivning av narkotika
till kroniska missbrukare,
avkriminalisering av innehav
(särskilt i fråga om cannabis)
m.m.
Förslagen har lanserats
som nya vägar, som sätt att
komma bort från kriget mot
narkotikan, som strategier
för att växla från straff till
vård o.s.v. Sällan ser man
sammanfattningar av hur det
gått för tidigare försök i den
riktningen, t.ex. den svenska
legalförskrivningens resultat.
Independent ändrade sig
Ett sällsynt exempel på att
en ledande redaktion ändrat
uppfattning och gjort det
offentligen är den brittiska
söndagstidningen Independent on Sunday (IoS).
År 1997 argumenterade
den för avkriminalisering av
innehav av mindre mängder
cannabis. Dåvarande chef-
redaktören Rosie Boycott ställde sig i spetsen för en demonstration med det kravet, som samlade 11 000 deltagare i Hyde
Park, London.
Söndagen den 18 mars 2007 smällde IoS på förstasidan
upp en artikel där man ändrade uppfattning: ”Cannabis: An
Apology” (”Cannabis: En ursäkt”). Där stod att läsa att ”tiden
kommit för oss att inta motsatt ståndpunkt … i en fråga som
denna tidning kommit att identifieras med.”
Ändå gjorde tidningen reservationer. Man hänvisade till ett
nytt läge: cannabisvarianterna (särskilt skunk) hade under tio
år blivit starkare, dessutom hade den vetenskapliga dokumentationen om psykiska störningar av cannabis blivit fylligare.
Kunde IoS redan år 1997 ha vetat, ha spårat upp vederhäftiga
källor som redan då sade samma sak och kommit till samma
slutsats som sedermera år 2007? Ja. Man kunde gått till de
internationella narkotikakonventionerna och erfarenheterna
från andra kulturer av risker med cannabis. Man kunde ha
studerat forensiska rapporter
av ökad THC-halt i cannabisberedningar. Man kunde ha
läst psykiatrisk litteratur om
cannabispsykoser m.m.
Att IoS ändå vågade ändra
ståndpunkt offentligen var
modigt. Det öppnade väg
för andra att ifrågasätta den
etablerade inställningen att
bagatellisera cannabis.
I västerländsk yttrandefrihetstradition är det ett väsentligt
inslag att medier driver kampanjer i faktamässigt svåra
frågor. Samtidigt måste medierna vara beredda att utsättas
för kritik och acceptera sitt
ansvar. Det gäller särskilt
om en kampanj baseras på
faktapåståenden utan att
dessa kontrollerats mot sakliga källor.
n Jonas Hartelius
Den brittiska tidningen Independent on Sunday publicerade  en ursäkt för att man tio år tidigare drivit en
kampanj för att avkriminalisera innehavet av cannabis.
Artikeln är ett av de ytterst få kända exemplen på att en
redaktion erkänt sig vederlagd i sin tidigare position i
narkotikadebatten.
Exempel på öppna hemsidor som säljer potenta och
efterfrågade droger helt lagligt.
Varför får man sälja
droger lagligt?
Narkotikalagstiftningen i Sverige och andra europeiska länder är anpassad till
1900-talets drogsituation. Med dagens nytillskott av ett stort antal droger på marknaden varje år hänger lagstiftaren inte med i förbudsprocessen. Det möjliggör en
legal och synnerligen lukrativ handel med ibland mycket hälsofarliga preparat, en
handel som samhället måste kunna förhindra.
Affärsidé som tilltalar en del
Du kanske inte visste att man kan sälja livsfarliga droger helt
inom lagens råmärken? Detta är inga nyheter för många av
oss som arbetar som poliser, tullare eller inom rättsväsendet i övrigt. De flesta som arbetat rättsligt med narkotika
är välbekanta med lagstiftningen som styr vilka preparat
som är tillåtna och vilka som är klassade som narkotika eller
hälsofarlig vara.
Men för gemene man är detta inte alls självklart. Det är snårigt
och det är utan motsvarighet den vanligaste frågan jag får när
jag föreläser för personer som inte arbetar med de här frågorna.
Men även när jag förklarat att det krävs att preparaten har
klassats som narkotika eller hälsofarlig vara för att vi ska kunna
ingripa, så ser folk inte tillfredsställda ut. Visst, de förstår rent
juridiskt varför preparaten inte är förbjudna. De förstår också
rent logiskt att jag som polis är bunden till den lagstiftning
som gäller och därför är begränsad i tvångsmedelsanvändning.
Men de förstår inte rent förnuftsmässigt varför det tillåts vara
på det här sättet.
Obegripligt
För majoriteten av svenska medborgare är det helt obegripligt
att man får sälja droger - som i många fall är flera gånger farligare än förbjudna narkotiska preparat – helt lagligt till ungdomar. Givetvis är deras känsla av ofattlighet korrekt. Om det inte
vore för att jag själv burit ut kropparna efter missbrukare som
testat preparaten, så hade man kunnat kalla det för en parodi
och skrattat åt det. Det blir minst sagt ett trovärdighetsproblem
när preparat som du kan dö av på ett enda bloss är lagliga,
medan andra som svårligen kan överdoseras är klassade
som narkotika. Ett sådant system är omöjligt att försvara och
följden blir att de ofta allvarliga skadeverkningarna av andra
droger (framförallt cannabis) relativiseras och trivialiseras i den
offentliga debatten.
Faktum är att vi sedan flera år tillbaka nått vägs ände med
nuvarande lagstiftning, som skrevs långt innan dagens verklighet, när man nu upptäcker ungefär 100 nya droger varje år
i EU-området. Det krävs därför ny lagstiftning och det krävs en
genomgripande förändring i synen på hur vi skall lagstifta för
att kontrollera nya preparat. I en tid då vi får nästan ett nytt
missbrukspreparat i veckan på den svenska marknaden måste
man börja titta på proaktiv lagstiftning - och man måste snabbutreda alternativet familjeklassning av olika preparat (igen)
så fort som det bara går. *
3-MEC är en syntetisk katinon som nu (i mitten av mars 215) säljs
som ett lagligt alternativ till 4-MEC.
Många preparat går igen och igen och…
De flesta av de ”nya” preparaten som kommer är inte nya utan
är bara mindre modifieringar på redan existerande familjer av
droger. Ett exempel är den syntetiska katinonen 3-MEC som
i skrivande stund säljs på öppna hemsidor på intenet. Man
behöver ingen doktorsexamen i kemi för att inse att den är nära
besläktat med 4-MEC som är klassad som narkotika sedan flera
år tillbaka i tiden. Det är i princip samma preparat, men samtidigt så kan den lilla förändringen som gjorts göra det betydligt
farligare. Eller inte. För ingen vet hur de här drogerna fungerar
i människokroppen. Eller hur restprodukterna (metaboliterna)
fungerar i kroppen och vilka receptorer de knyter an till. Eller
hur kemikalierna i påsen kan blandas och därmed kan bilda
helt nya strukturer som kanske inte ens har upptäckts ännu.
Lägg därtill att många blandmissbrukare använder både tidigare okända och kända droger samtidigt och inte sällan ihop
med läkemedel som de fått utskrivna så är det bara en tidsfråga
innan någon dör. För dör det gör våra narkomaner. Flera hundra
om året dör den helt onödiga drogrelaterade döden, de allra
flesta av opiater eller narkotikaklassade läkemedel förvisso.
Men 2014 skedde även ett flertal dödsfall av mycket unga
personer som tagit bland annat MMB-CHMINACA (en syntetisk
cannabinoid) eller PMMA (en sorts ecstasy). Ungdomar som
kanske hade levt idag med annan lagstiftning.
Ändrad lagstiftning krävs
Hur gör man då? Det finns exempel runt om i världen där man
har försökt lösa problematiken med så många nya missbrukssubstanser som dyker upp på kort tid. Jag har tittat lite på Nya
Zeelands approach (man kan läsa mer om detta i ett tidigare
nummer av SNPF), där man valt en proaktiv lagstiftning. Det
innebär förenklat att om man lagligen vill sälja en psykoaktiv
substans som kan ge ett kraftigt rus så måste man ansöka
om att få den substansen godkänd. Till dess att den godkänts
av myndigheterna är den förbjuden att sälja och att göra så
medför straffansvar. Man dock får inneha drogen och man får
bruka den men den får inte säljas innan man utrett exakt hur
farlig den är. Om det finns risk för allvarliga eller permanenta
skador på brukaren får preparatet inte säljas. Man måste här
ta i betänkande att det inte är frågan om mediciner, där vissa
biverkningar ibland måste ställas emot den terapeutiska effekten, utan en lyxkonsumtionsvara. Det innebär att kraven som
ställs på preparaten är höga. Ett preparat som går att röka till
exempel torde per automatik falla in under icke tillåtna preparat, eftersom att röka något per definition är farligt och kan
leda till både KOL och cancer, bland annat. Detta i kombination
med den redan gällande lagstiftningen stängde de lagliga
drogshopparna över en natt på Nya Zeeland.
I den Nya Zeeländska lagtexten finns inskrivet att man i
ansökan om att få sälja ett preparat måste bifoga kliniska tester
som bevisar att preparatet är ofarligt att konsumera. Sådana
här tester är komplexa, tar tid och kostar stora summor pengar.
Jag tror knappast att grabbarna bakom hemsidorna Hemulen**
eller Asklepios är villiga att satsa någon miljon kronor för att
utreda hur farlig ett preparat är under ett halvår till ett år, bara
för att sedan få det klassat som narkotika.
I ett tillägg till lagstiftningen, som drevs igenom efter stora
protester, står att de kliniska testerna inte får utföras i form av
djurförsök. Många Nya Zeeländare ansåg det som djupt oetiskt
att testa droger på djur för att ta reda på hur farlig ett preparat
som endast används för lyxkonsumtion är.
En liten gnutta av den moralen bakom pannbenet hos våra
lagliga drogförsäljare hade gjort underverk och denna artikel
överflödig. Istället väljer de att testa sina produkter, inte på
djur, utan på våra ungdomar.
n Niklas Lindroth
*
**
Se artikel om familjeklassning av droger längre bak i
tidningen
Hemulen stängdes ned 2015 men öppnade i nytt namn:
Hydrachems
Utbildning, samverkan
och synlighet
– Ett projekt i kampen mot nätdroger
Ulrika Viklund på länsstyrelsen Västernorrland i Härnösand är sedan mars 2014 projektledare för en arbetsgrupp som ska verka för att minska tillgången på nätdroger
genom ökad kunskap och samarbete. En kartläggning hos postombud i Norrland har
visat att det finns en oro bland personal i butiker, kiosker och bensinstationer för att
brev och paket kan innehålla droger, dopningsmedel och andra illegala substanser.
Man hoppas att genom utbildning öka känslan av trygghet för personal som arbetar
med post- och paketutlämning.
Personal på postutlämningsställen i norra Sverige får genom länsstyrelsernas projekt utbildning om hur man bör agera för att
hantera brev och paket som kan misstänkas innehålla droger.
Ulrika berättar att det hela började under 2013 som en diskussion mellan samordnarna i ANDT-frågor (alkohol, narkotika,
doping och tobak) på länsstyrelserna i de fyra nordligaste
länen. Den gemensamma bilden var att användandet av nätdroger ser likadan ut oavsett var man bor, det vill säga oavsett
om man bor i stad eller på landsbygd, vilket bekräftades av en
undersökning bland gymnasieelever i Norrbotten. Man tog
fasta på att eftersom man kan få post och paket skickat till sig
vart man än bor, så är just postombuden en springande punkt
i frågan om tillgänglighet och användandet av nätdroger.
När tanken tagit form, och man dessutom kommit i kontakt
med Mats Jakobsson på Luleå Tekniska Universitet som forskar
i ämnet, så sökte man medel från Folkhälsomyndigheten för
att dra igång ett projekt.
Inventering
Under våren och försommaren 2014 kallades representanter för
tull, polis, kriminalvård och en åklagare till ett möte för att se
över möjligheterna till samarbete. Senare bjöd man in Postnord, ICA, Coop, Handelsanställdas förbund, DHL och Schenker
för att höra deras åsikter och ta vara på de erfarenheter de
gjort under åren.
Målsättningen var att få till en nulägesbild för att sedan kunna
gå vidare med konkreta förslag till en metod. I detta skede gjordes även en serie djupintervjuer med paketombudspersonal.
Det visade sig att de frågeställningar som dök upp hade
ganska olika karaktär som till exempel; Hur kan man agera
på ett utlämningsställe utan att bryta mot avtal med PostNord och andra speditörer. Eller att personal upplevt ilska och
ibland skuldkänslor då man på ett sätt faktiskt medverkar till
att narkotika hamnar i händerna på ungdomar.
Det kom även upp till ytan att man i många fall redan vände
sig till polisen angående misstänkta brev eller paket, men att
man saknade återkoppling om vad som hände med det man
tipsade om. Oron över att själva bli föremål för hot och annat på
grund av att man ringer polisen har också visat sig vara utbredd.
Ulrika Viklund menar att polis och tull där har en viktig uppgift
genom att vara tydliga i kontakt med media och påpeka att
det är de rättskipande myndigheterna som ligger bakom de
kontroller och beslag som görs, inte enskilda paketombud.
Sammantaget har alla parter kunnat vara överens om att
det krävs utbildningsinsatser, både gällande vilka lagar och
regler som gäller, men även angående vad man rent faktiskt
skall hålla utkik efter.
En annan kärnfråga har varit att alla ska veta vart man ska
vända sig, kanske inte exakt till vilken person, men i vart fall
till vilken funktion inom polisen, och att man sedan kan ha en
dialog med vederbörande om det är så att det saknas resurser
att komma omgående.
Synergieffekter och metoder
Ulrika Viklund menar att det redan på det här stadiet fanns
vinster i det kontaktnät som byggts upp eftersom både PostNord och speditionsfirmorna kunde lugna oroliga handlare,
samtidigt som det spreds en känsla av samförstånd då alla
parter visade sig dela samma vision i frågan.
Den metod man bestämde sig för efter samverkansmöten och
workshops kom att bli, Utbildning, Samverkan och Synlighet.
Man har hämtat både ledord och inspiration från ”Krogar mot
knark”, ”100 % ren, hård träning” och ”Ansvarsfull alkoholservering”, även om ledordet tillsyn i det sistnämnda fallet bytts
ut mot synlighet.
Projektet har satts igång i ett antal pilotkommuner från
Timrå i söder till Övertorneå i norr genom att representanter
från Polisen och Tullverket utsetts. Man ligger i startgroparna
för att under hösten genomföra utbildningsinsatser där man i
första hand kommer att utbilda paketombudens egna utbildningsansvariga för att de sedan skall sprida kunskapen vidare
i sina organisationer. Man tittar även på om det är möjligt att
inom ramen för PostNords och speditionsfirmornas internutbildningar lägga till ett utbildningsavsnitt i projektets regi.
Mätbara effekter
Det går inte idag att säga om det arbete som påbörjats gett
några mätbara effekter. Klart är dock att enskilda poliser och
tulltjänstemän som varit ute och presenterat sig på till exempel
arbetsplatsträffar hos Postnord, redan dagarna efter upplevt att
det börjat komma samtal om misstänkta försändelser.
Forskaren Mats Jakobsson i Luleå kommer att delredovisa
hur långt man kommit inom kort och hoppas även på lång
sikt kunna följa upp eventuella effekter av det arbete som görs.
Framtiden
Projektet är beviljat anslag året ut, men Ulrika Viklund är övertygad om att man kommer att få ytterligare anslag och att man
inom kort kan utöka projektet till att omfatta alla kommuner
i de fyra nordligaste länen.
Hon berättar att intresset är stort från övriga Sverige och då
grundarbete redan utförts i norra regionen finns goda möjligheter för intressenter i övriga landet att snabbt komma till
skott med pilotkommuner och utbildningsinsatser.
Den stora utmaningen ligger i att, när projektet en dag är
slut, få en stor aktör som tar på sig rollen som samordnare för
hela riket, vilket Ulrika Viklund ser som en realistisk målbild.
Hon hoppas att någon instans kan finna plats för samordning
och utbildning i den här viktiga frågan.
n Emil Lundberg
Narkotikaklassad ADHD-medicin ökar på missbruksmarknaden
Metylfenidat (ex. Concerta, Ritalin) och dexamfetamin (Attentin) är narkotikaklassade läkemedel som förskrivs till barn och
vuxna som fått diagnosen adhd, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med exempelvis koncentrationsproblem,
hyperaktivitet och impulsivitet.
Förskrivning av metylfenidat har ökat kraftigt i alla åldrar,
utom bland de minsta barnen. Vanligast är att de ges till unga
mellan 10-17 år, men även förskrivning till vuxna ökar. Regionala
skillnaderna är stora, något som Socialstyrelsen rapporterade
om i våras.
Attentin är namnet på ett nytt ADHD-läkemedel som innehåller 5 mg
dexamfetamin. Attentin får förskrivas i Sverige utan licens.
För ett decennium sedan hade cirka 20 000 diagnosen adhd
i Sverige. Idag har omkring 120 000 personer diagnostiserats
för adhd. Av dessa behandlas nära 90 000 personer med narkotikaklassade adhdläkemedel.
I USA har över tio procent av barnen fått diagnosen, och det
diskuteras intensivt om risk för överdiagnos. Adhd-läkemedel
blir ofta förstahandsval i behandlingen.
Adhd-medicin efterfrågas på den svarta marknaden. Det
märks i polisens statistik över beslagen som har mer än dubblerats de senaste fem åren i takt med den ökande förskrivningen.
De amfetaminlika preparaten har en missbrukspotential.
Rapporter från USA och även Sverige signalerar att preparaten
används också i allt större utsträckning bland studenter och
yrkesgrupper i samhället som behöver dopa sig för att prestera
bättre studieresultat eller orka med arbetet.
FN:s narkotikakontrollorgan INCB oroas över att användning
av medicinerna ökar kraftigt i Norge, Island, USA och Australien
och särskilt bland unga i Sverige som har den tredje största förskrivningen per capita i världen. Organet uppmanar länderna
att utreda orsaken till det.
n Gunnar Hermansson
Orolig för vännen med
beroendeproblem?
namndemansgarden.se
Snabb och säker analys
av alkohol och droger
Unilabs är ett ledande laboratorium för analys av alkohol och droger.
Vi ger er bra kundservice och korta svarstider.
Nu erbjuder vi droganalyser i saliv.
Unilabs är ackrediterade enligt ISO/IEC 17025/ISO 15189 och följer
EWDTS, European Laboratory Guidelines for Legally Defensible Workplace.
Kontakta oss på www.unilabs.se
Böcker att beställa
på www.snpf.org
Narkotika,
dopningsmedel
och hälsofarliga
varor
Upplaga .
Narkotika, dopningsmedel
och hälsofarliga varor ger en
detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat.
För ett hundratal aktuella
droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt
beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg,
visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial.
Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska
och medicinska termer.
Med sin tolfte upplaga (2015) når Narkotika, dopningsmedel
och hälsofarliga varor upp i 400.000 exemplar. Skriften har fått
omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet
och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt
med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska,
estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av
Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga .
M issbruket av anabola
androgena steroider (AAS)
är idag inget marginellt problem i samhället. Polisens
och Tullverkets ingripanden
mot AAS-missbrukare och
beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år.
Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa
och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har
dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar.
För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som
kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt
med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är
att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad
information till alla som i vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av anabola androgena
steroider.
Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
I huvet på en
steroidanvändare
Mandom, mod
och morske män
En ny bok av Tommy Moberg
och Gunnar Hermansson
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Det utbredda missbruket av
anabola androgena steroider
(AAS) kräver ökat behov av
adekvat vård. Via traditionell
missbrukarvård och 25 års
erfarenhet från behandling
av steroidmissbrukare, har vi
hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall genom att
bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden
och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda
biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan
AAS är viktiga inslag i processen.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk av anabola steroider
ökar.
Sambandet mellan
AAS-missbruk och våld är
ett vedertaget faktum men
mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal
marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt,
rättsligt och socialt.
Är arbetet mot narkotika
på gatan historia?
Det finns många inom polisen som sett oroligt på den utveckling som skett inom narkotikaområdet de senaste fem åren. Flera processer har försvårat polisens uppdrag och på
flera håll i landet vittnar poliser om obefintliga nationella direktiv och en obefintlig verksamhet. Dessa processer är bland annat praxisförändringen, polisens omorganisation
och en frånvarande narkotikadebatt bland politiker. Många poliser har ställt sig frågan
om narkotikaarbetet inom polisen är på väg att dö ut?
Varför denna oro?
En intressant iakttagelse är varför dessa poliser är oroliga?
Finns det ett egenintresse i form av att arbetet mot narkotika
är kul och att enskilda poliser är rädda att förlora spännande
arbetsuppgifter, eller kan det vara så enkelt att poliser i yttre
tjänst har den bästa lägesbilden och ser vilka konsekvenser
narkotikan ger lokalsamhället?
Arbetet ska utgå från problembild och
byggas underirån
En av omorganisationens grundfundament är att arbetet ska
byggas underifrån. Ett direktiv som lätt blir tomma ord om
man inte lyckas konkretisera det och göra det till förståliga
processer i vardagen.
Lokalpolisområde Rinkeby
Vi vet att medarbetaren som arbetar i yttre tjänst har denna
bästa ”kollen” och således den bästa lägesbilden/problembilden. Ledningen håller därför kontinuerliga och strukturerade
medarbetardialoger för att ta del av deras kunskap om vilka
problem som finns i det geografiska området. Denna kunskap
läggs ihop med statistik och samverkansdialoger för att få en
polisiär lägesbild.
All personal skall ha koll på målen och för att allt arbete ska
kugga i varandra, där hela lokalpolisområdets arbete går mot
samma mål, tar medarbetarna fram aktiviteter och metoder
som ska användas i den operativa vardagen.
Målet är inte kvantitativa siffror utan effekt i området.
Är narkotika ett förortsproblem?
Det som framkommer i lägesbilden är att narkotikahanteringen är ett problem. Narkotika är inte bara ett förortsproblem, men narkotikans effekter blir dock större i ett område
med segregation och utanförskap. I trygghetsmätningen,
genomförd 2014, anser 9 procent i både Rinkeby-Kista och
Spånga-Tensta att de upplever att narkotikamissbrukare stör
ordningen i områdena de bor i. Det är inte de högsta siffrorna
i länet men 3 procentenheter över snittet på 6 procent. Öppen
droghandel möjliggör även för ungdomar som är intresserade
att göra tidig debut (bruk).
Spanare i lokalpolisområdet har den bästa ”kollen”.
Foto: Hanna Grandert
Utöver de två ovan nämnda problem så finns brottskategorier som kan kopplas till narkotikahandeln. Hot och våld
kopplat till territoriella konflikter, hot och våld kopplat till
skuldförhållanden samt brott som begås för att finansiera
bruk. Hot och våld riskerar att gå ut över tredje man och en
upplevd otrygghet infinner sig bland de boende då våld,
som t.ex. skjutningar, sker. Brott som begås av personer som
behöver pengar till narkotika går även det ut över boende och
näringsidkare, då de blir föremål för stölder genom inbrott
eller andra egendomsbrott.
Framtidens narkotikaarbete på gatan
Det som behövs är inte nationella direktiv för att arbeta mot
narkotika på gatan utan tydliga problembilder. Det som
behövs är att medarbetare säger att det är ett problem och
att lokalpolisområdeschefer prioriterar därefter. Ta ansvar
för den lokala problembilden och forma organisationen
därefter.
n Christoffer Bohman och Niclas Andersson
Lokalpolisområde Rinkeby
”Legalisering av cannabis
gör den kriminella
hanteringen olönsam”
Ett av huvudargumenten som brukar föras fram för legalisering av cannabis är att man
då konkurrerar ut den illegala marknaden. Men det är naivt att tro att problemen med
narkotikabrottslighet skulle försvinna så enkelt, såvida inte alla länder legaliserade alla
droger samtidigt och inte införde någon annan form av reglering eller restriktion på
dem.
I Sverige är försäljning av alkohol reglerad och det finns en
åldersgräns för inköp av alkohol och tobak. Trots att drogerna
i övrigt är legala finns det en omfattande svart marknad.
Att reglera cannabis ger naturligtvis också upphov till en svart
marknad som organiserad brottslighet kan fortsätta att profitera på. Kriminella kommer att sälja till minderåriga, undvika
punktskatter, marknadsföra illegal och mer potent cannabis,
och på alla sätt undkomma regleringarna.
Den illegala alkohol- och tobakshandeln är global och mycket
lönsam i relation till de straff som riskeras. Här presenteras ett
par exempel på denna handel.
Tio män i smuggelhärva åtalas
Tio polska män åtalades i början av november 2015 vid Uddevalla tingsrätt för att smugglat stora mängder alkohol och
tobak från Polen via Sverige med målet Norge. Enligt åklagaren
handlar det om organiserad verksamhet med en omlastningscentral i Bohuslän.
Alkohol och tobak har fraktats från Polen via Ystad och en
fastighet i Bohuslän hyrts och använts som omlastningscentral.
En del av varorna kan ha varit avsedda för svenska marknaden,
men det mesta för Norge där skatten är högre och värdet därför
högre, enligt åtalet.
Tullen kom i september ligan på spåren vid en kontroll på
en rastplats vid E6:an utanför Strömstad. Två minibussar var
fullastade med alkohol och tobak – drygt 4 000 liter öl, 535 liter
sprit och 65 000 cigaretter.
Åtta personer i minibussarna greps och häktades senare, en
av dem är över 75 år gammal. Några hävdade att de var på väg
till Norge för att arbeta, men i förhör framkom att det rörde sig
om mer organiserad smuggelverksamhet.
En misstänkt organisatör har hyrt ett ensligt beläget hus i
Strömstads kommun. Efter spaning så slog tullkriminalen till
där i slutet av september.
– När de kom dit så stod öl, sprit och cigaretter uppradade
längs väggarna och paketerad för vidare transport. Vi menar
att de använt stället som omlastningsställe, berättar Petter
Lundgren, assistentåklagare i Uddevalla, för Drugnews.
Totalt hittades i huset 11 000 liter öl, 699 liter sprit och 50 000
cigaretter. Källa Drugnews.nu
▲ Omlastningscentral. Väggar täckta av smuggelvaror.
Foto: Tullverket
▼ Den illegala tobakshandeln är omfattande världen över,
trots att tobak är en legal drog.
Rekordbeslag av tobak i Australien
71 ton tobaksblad i lösvikt togs i beslag i hamnen i Sydney i
slutet av september. Tobakspartiet, som kom i kontainrar från
Indonesien, var på väg att smugglas in i landet. Man beräknar
att 88 miljoner cigaretter kunnat tillverkas av tobaken.
Några dagar tidigare beslagtogs 5,9 miljoner smuggelcigaretter från Förenade Arabemiraten i Melbourne. Dessutom
har ytterligare två cigarettsmugglarligor avslöjats under den
senaste månaden i Australien, enligt Daily Telegraph. Källa:
www.dpa-international.com
n Gunnar Hermansson
Anabola steroider
– förfalskarnas marknad
Den som väljer att självmedicinera med syntetiskt testosteron, dvs. anabola steroider
(AAS), löper uppenbara risker att drabbas av fysiska och psykiska hormonella biverkningar, både på kort och på lång sikt. Dessutom bryter man mot svensk lag och riskerar
straff. Detta är de flesta medvetna om.
Men vad är det egentligen man stoppar i sig? Varifrån kommer preparaten? Hur tillverkas de? Kan man lita på innehållsdeklarationen?
För ett 20-tal år sedan var de anabola steroider som anträffades
på den svarta marknaden i huvudsak producerade av läkemedelsindustrin. Preparaten tillverkades under kontrollerade
former i sterila miljöer och innehållet stämde överens med
uppgifterna på förpackningen.
Sedan dess har bilden förändrats genom att den legala tillverkningen successivt minskat och såväl produktionen som
hanteringen har blivit hårdare kontrollerad till följd av skärpt
lagstiftning i länder i västvärlden.
Den illegala tillverkningen av anabola steroider har däremot
tilltagit och dominerar numera helt utbudet på den svarta
AAS-marknaden. I Sverige och övriga Europa, USA, Kanada
och Australien har polisen och tullen avslöjat åtskilliga undergroundlaboratorier (UGL) under senare år. Att driva ett UGL-lab
är en lukrativ verksamhet som lockar många och efterfrågan
på AAS-preparat är fortsatt mycket stor.
Underground AAS-labs
Verksamheten i ett svenskt UGL-lab kännetecknas av att ett
fåtal personer framställer dels AAS och vissa andra läkemedel
i form av tabletter och kapslar för oralt bruk, och dels AAS i
flytande form för injektion.
Förpackningar från detta kinesiska företag innehöll i
samtliga fall preparat med avvikande substansinnehåll.
Beredningen sker i köket eller annat utrymme i en vanlig
bostad eller i en hyrd lagerlokal eller liknande. Miljön är osteril
liksom de råvaror som används vid beredningen. Oftast görs
någon form av sterilisering av den utrustning som används,
till exempel upphettning i ugn eller autoklav.
Råvarorna, de aktiva AAS-substanserna, köps av mellanhänder eller beställs via internet direkt från någon av de otaliga
tillverkarna i Kina. Övriga råvaror och utrustning köps också
via internet eller i butiker.
Personen eller personerna som utför beredningen av preparat
i ett UGL-lab är inga kemister utan självlärda AAS-användare
(oftast) som insett lönsamheten i att själv tillverka och sälja
anabola steroider, potensmedel och vissa andra läkemedel
som används tillsammans med AAS.
Preparaten som framställts på detta sätt – oavsett om det sker
i Sverige eller någon annanstans i världen - är oftast underdoserade, överdoserade eller innehåller en annan substans
än den angivna. Innehållet kan också vara kontaminerat med
bakterier, tungmetaller eller annat som kan innebära obehag
eller skada i och på kroppen.
Analyser påvisar avvikelser
Polisens beslag av AAS-preparat analyseras av Nationellt forensiskt centrum (NFC, tidigare SKL). NFC fastställer den aktiva
substansen i preparaten och på begäran görs också numera
Preparat från ett malaysiskt företag visade inga avvikelser
av den aktiva substansen.
exakt haltbestämning. Forensikern Anna Johansson på NFC har
noterat att cirka 20 procent av injektionspreparaten innehåller
en annan eller andra aktiva AAS-substanser än vad som anges
på etiketten på förpackningen.
När det gäller styrkan, halten, av den aktiva substansen har
Anna Johansson noterat att hälften av injektionspreparaten
har max 30 procent högre eller lägre halt än den angivna. I 10
procent av preparaten avviker mängden aktiv substans mer
än 50 procent.
Analysarbetet på NFC är inriktat på att ta fram bevismaterial åt
polisen och andra uppdragsgivare. Man undersöker däremot inte
om UGL-preparat kan vara kontaminerade med skadliga ämnen.
Inte heller Läkemedelsverket har gjort några mikrobiella
undersökningar av injektionspreparat, men frågan är nu
aktualiserad.
Underdoserade preparat från IM-Labs
Preparaten i Operation Gekko tillverkades i en smutsig lagerlokal. Den 37-årige mannen som ansvarade för tillverkningen
hade fått information om beredningsprocessen på olika sidor
på internet. Injektionsmedlen baserades på olika vegetabiliska
matoljor som rapsolja och solrosolja. I tabletterna användes
druvsocker som bulkmedel.
Mannen hävdade att de tabletter och injektionsmedel som
han framställde endast innehöll ungefär hälften av den mängd
verksam substans som angavs på etiketten. NFC gjorde haltanalys på samtliga beslagtagna preparat och i de flesta fall var
halten betydligt lägre än den angivna och variationen var stor.
Preparaten såldes på en hemsida på internet där man bland
annat kunde läsa följande:
”IM-Labs tummar ALDRIG på kvaliteten. Innehållet i våra
produkter är det som står på etiketten och allt framställs i steril
labmiljö. Hos oss kan ni vara säkra på att ni får det som utlovats
utan att riskera er hälsa.”
Ett av fabrikaten där avvikelser förekom i de flesta fall.
Beslaget utgjordes av insmugglade preparat som i de flesta
fall kan antas komma från utländska UGLlaboratorier och fler
än tjugo olika varumärken förekom.
Den angivna substansen på förpackningar från en tillverkare
från Kina avvek i samtliga fall från det verkliga innehållet. I ett
par fabrikat stämde den angivna substansen i alla analyserade
preparat, men de flesta märkesnamnen hade såväl avvikande
som korrekt angivet innehåll.
Falska eller äkta AAS-preparat är inte utan anledning ett hett
diskuterat ämne på olika kroppsbyggarforum.
n Gunnar Hermansson
Tramadol används för
blandmissbruk
Vanligt med annan aktiv substans än den angivna
Förutom riskerna med feldoseringar och orena preparat är
sannolikheten stor att användare av anabola steroider blir
lurade att inta andra aktiva AAS-substanser än de som anges
på förpackningen. Enligt NFC är, som tidigare nämnts, denna
avvikelse i genomsnitt cirka 20 procent när det gäller analyserade injektionspreparat.
I den stora mängd av anabola steroider, både i form av
tabletter och av injektionspreparat, som Tullverket beslagtog
i Varg-ärendet var avvikelsen i substansinnehållet betydligt
större, uppskattningsvis över 50 procent. Tullverkets laboratorium redovisar vilka aktiva AAS-substanser som kan påvisas
i injektionsvätskor och tabletter, men däremot gör man inga
haltbestämningar.
Tramadol - ett morfinpreparat som ofta används som
smärtstillande - har kommit att bli en av de vanligaste
drogerna bland ungdomar i Malmö. Enligt statistik från
Maria ungdomsmottagningar är bara cannabis och alkohol vanligare, rapporterar SVT Nyheter Skåne.
Preparatet används oftast i kombination med cannabis
för att ge en starkare effekt av drogen. Men blandmissbruket kan utlösa kramper och är starkt beroendeframkallande.
På Mariamottagningen i Malmö har personalen flera
gånger kommit i kontakt med ungdomar som tar höga
doser av Tramadol.
Flera unga har fått läggas in när de ska avgiftas, säger
sjuksköterskan Alexander Holmstedt till SVT. Källa:TT
SNPF internutbildar
Vi kommer till er!
Visste ni att man också kan beställa utbildning från oss?
Vad behöver er arbetsplats bli bättre på?
Vilka behov och önskemål har ni?
KONTAKT: Theresa Grimwade Cully · [email protected] | Petra Bullarsjö · [email protected]
SVERIGE MOT
NARKOTIKA
GÄVLE 7-8 SEPTEMBER 2016
Missa inte årets narkotikakonferens…
Missa inte årets narkotikakonferens…
Hells Angels och Bandidos
Kriminella MC-gäng med 21
fullvärdiga avdelningar i Sverige
De kriminella MC-klubbarna Hells Angels och Bandidos har varit etablerade i Sverige
sedan 1990-talet, säger kriminalkommissarie Sven Lindgren som alltsedan den tiden
följt utvecklingen. HA och Bandidos utkämpade ett blodigt krig under 1990-talet, men
håller nu en låg profil och är tacksamma att storstädernas kriminella förortsgäng hålla
medierna och polisen sysselsatta.
Nyetablering svårstoppad
MC-klubben och före detta raggarna Dirty Dräggels i Malmö
upptogs som fullvärdig medlemsklubb i Hells Angels 1993
och bildade då den första avdelningen i Sverige. Nu finns det
13 HA-avdelningar tillsammans med åtta Red Devils supporterklubbar som fungerar som rekryteringsbas till HA. Red and
White Crew är officiella supportergrupper till HA och ägnar
sig uteslutande åt kriminella aktiviteter, säger Sven Lindgren.
Bandidos etablerade sig första gången i Helsingborg 1995 och
finns nu på ytterligare sju platser i Sverige. Bandidos supporterklubbar är Kvillebäcken MC i Göteborg och Romano MC, en
mc-klubb för resandefolket,
samt den brottsbenägna
klubben X-Team.
En HA-avdelning består
oftast av 10-15 medlemmar
och leds av presidenten och
en vice-president som har
fyra officerare till sin hjälp i
olika funktioner. Hells Angels
har en platt organisation och
varje HA-klubb bestämmer
själva över sina aktiviteter i
motsats till Bandidosklubbarna som är toppstyrda
med en Europapresident
högst upp.
 procent lojalitet
För att bli fullvärdig medlem
i Hells Angels börjar man
skolas in som hangaround
under 6-12 månader. Efter
omröstning bland medlemmarna i klubben kan man
gå vidare till prospect under
minst ett år innan medlemskap eventuellt beviljas.
Redan som hangaround
är det klubbens regler och
angelägenheter som gäller och kommer i första hand, före
familj och andra intressen. För många blir kraven på att ställa
upp på det som begärs när som helst på dygnet så pass
betungande att man börjar använda droger för att orka. Varje
avdelning har god tillgång till både droger och vapen.
Sven Lindgren är ett par dagar i veckan knuten till Göteborgs
stads Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Han
hjälper där avhoppare som vill lämna de kriminella gängen.
Den som tillåts lämna Hells Angels i Good Standing, (left), har
lämnat klubben i god anda och är välkommen på fester och
andra aktiviteter.
Har man däremot gjort något
som klubben inte accepterar
hamnar man i Bad Standing (out),
vilket innebär att medlemmen
kastas ut och blir fredlös och
riskerar även att dödas. Dessförinnan kan den utkastade ha
fått tatueringar bortslipade eller
övertatuerade. Några av dessa
personer vänder sig till polisen
för att få hjälp och skydd.
Sven Lindgren har under ett
par tidsperioder levt och bott
tillsammans med avhoppare i
bad standing, personer som nu
bor på hemlig ort och med nya
identiteter.
Både Hells Angels och Bandidos
verksamheter uppfyller enligt
Sven Lindgren EU:s kriterier för
organiserad brottslighet, men
den synen delas ännu inte av
domstolarna i Sverige.
n Gunnar Hermansson
Marijuana och myterna
legaliseringsargumenten för och emot
Det är i högsta grad skakigt på den amerikanska drogscenen.
Ett antal nya trender är i högsta grad alarmerande. Bruket av
marijuana ökar mycket kraftigt. Det dagliga bruket av marijuana har aldrig varit så omfattande. Marijuanan är starkare än
någonsin. Nya och farliga metoder för att processa marijuana
för missbruk. En legalisering som på flera håll blivit ett slags
normalisering som lett till att barn missbrukar i allt större
omfattning. Politiker har korrumperats av de som företräder
den välbärgade legaliseringsrörelsen. Marijuana industrin har
etablerats. På topp på detta finns ca 220 syntetiska droger som
står utanför kontroll. Det finns anledning att fundera på hur
och varför det så snabbt gått så fel och vad argumenten är på
respektive sida i debatten och vilka strategierna är.
Drog lobbyns senaste taktik består av ett antal punkter. Det
ekonomiska incitamentet för legalisering att man kan få in
skatteintäkter likt alkohol och tobak. Rasaspekten att allt för
många av afroamerikansk etnicitet finns i fängelse eftersom
man rökt marijuana. Att man har rätten att röka på sin arbetsplats. Marijuana är säkrare än alkohol. Verka för Charlottes
Web marijuanabruk för behandling av barn. Gå vidare mot
full legalisering i de delstater som nöjt sig med marijuana för
medicinskt bruk. Diskussionerna är i full gång att legalisera all
narkotika. Verka för en eliminering av DEA. Få upp marijuana
på nationell lista för lättare droger.
Ett antal argument för legalisering har varit de bärande i
debatten och motsidan har avslöjat att den argumentationen
bygger på felaktiga myter.
Myt 1. Marijuana är harmlöst, ger inga skadeverkningar och
är inte beroendeframkallande.
Svar: Forskningen visar mycket tydligt marijuanans skadeverkningar. Ett av många exempel är hur den kognitiva förmågan
riskerar att slås ut ihop med ett antal andra allvarliga skadeverkningar på minne och reaktion i tid och avstånd. Yngre som
brukar får en avstannande utveckling på ett antal områden,
hjärnan skadas och klarar inte att tillgodogöra sig skolundervisning. Var tionde vuxen som brukar och var sjätte ungdom
utvecklar ett beroende. Dagens marijuana har en THC-halt mer
än 12 gånger större än den som brukades för 20 år sedan. CBD,
den icke psyko aktiva ingrediensen i drogen ligger konstant.
År 1991 sökte 16 251 individer akut hjälp på sjukhus. 2008 var
antalet upp i 374.000 och följderna är utvecklande av allvarliga psykiska sjukdomar. De fysiska skadorna kommer bl.a. på
lungorna. Följden är att marijuana direkt kan kopplas till dåliga
skolresultat men också till låg prestationsförmåga för vuxna
i arbete. Följden blir ofta social utslagning och utanförskap.
Myt 2. Marijuana är en medicin.
Svar: Det finns vissa komponenter i marijuana som har ett
medicinskt värde men det måste inte nödvändighetsvis innebära att man röker. Det finns kapslar som framtagits legalt i
laboratorier, exempelsvis Marinol ( dronabinol) som hjälp för
cancerpatienter med kräkningsbesvär i kemisk terapi. Sativex
och Epidolex, den senare ren CBD är munsprayer som finns att
få. Forskningen bearbetar flera alternativ. Det paradoxala är att
genomsnittspatienten som får medicinsk marijuana utskriven
är en man 32 år med missbruksbakgrund men ingen historia
av allvarlig sjukdom. Enbart ett fåtal ca 2 % som har medicinsk
marijuana har koppling till en allvarlig sjukdom. 87,9 % började
med marijuana före 19 års ålder. 75% har brukat kokain och 50%
metaamfetamin. Det medicinska behovet är tämligt begränsat
och förskrivningarna sker mot fel symptom eller inget symptom alls utan ett behov att missbruka. Förevändningen är
avslöjad av forskningen, men tyvärr har den ändrade policyn
lett till kraftig ökning av bruket i flertalet delstater och särskilt
tragiskt är faktumet att en hel ungdomsgeneration förstörs.
Myt 3. Ett stort antal människor har fått fängelse för att man
rökt marijuana.
Svar: Det är helt fel. Ingen har fått ett fängelsestraff baserat
enbart på att man rökt marijuana. Däremot har man fått
fängelse för att ha smugglat, langat eller innehaft marijuana.
Myt 4. Att tobak och alkohol är lagligt talar för att marijuana
också skall vara det.
Svar: Alkohol och tobak är väldokumenterat den sämsta
förbilden Alkohol och tobak är legalt men trots det finns ett
omfattande problem med illegal handel. Alkohol och tobak har
marknadsförts stenhårt av industrin till att skapa omfattande
folkhälsoproblem, våld och kriminalitet. Det finns inget behov
för ett tredje alternativ. Redan finns det ett stort antal investerare beredda med stora insatser för att tjäna förmögenheter
på försäljning av marijuana. Big Marijana Company är därmed
skapat för en hänsynslös spridning av narkotika.
Myt 5. Legal marijuna kommer att lösa regeringens budgetproblem.
Svar: Den ekvationen går inte ihop. Varje krona i skatt på tobak
och alkohol ger en skatteutgift/samhällskostnad på 10 kronor
när det gäller tobak och alkohol för belastning på välfärdskontot. Legal marijuana skulle innebära minst samma kostnader
men också ytterligare kostnader för trafikolyckor och andra
fysiska skador relaterat till marijuanabruk.
Myt 6. I Portugal och Holland har det blivit succé med legalisering.
Svar: Varken Portugal eller Holland har legaliserat några
droger. Det som skiljer är hur enskilda länder valt att lagföra för
bruk och innehav av mindre mängder marijuana. I Holland har
man negativa erfarenheter som medfört att man nu ser över
sin drogpolicy. Det enda land som legaliserat är Uruguay, 2014.
Myt 7. Äntligen blir det ordning genom att marijuana regleras.
Svar: Den regleringen är inte ens värd trycksvärtan på dokumenten det skrivits på. Marijuanamarknad och missbruk
fullständigt exploderade redan första veckan i Colorado. Man
struntade fullständigt i de löften och regleringar som finns.
Distributionen till studenter ökade med 150% och till minderåriga med 57%. Innehavare av kort för medicinskt bruk ökade
snabbt från 1000 till över 108.000 innehavare. Medicinska behovet består enbart i drogbehov för vissa och dollarbehov för
ett antal läkare. Antalet marijuanaapotek ökade från 0 till 552. I
Denver brukade 29% av gymnasieeleverna marijuana senaste
månaden. Testade för narkotikapåverkan i trafiken ökade med
112%. Besök på akutmottagningar relaterat av marijuana. Barn
under 5 år till akutmottagning ökade med 200%, 6-12 år, 60%
och 13-14 år, 92%.
Trots all fakta från forskning och myndigheter om marijuanans
negativa konsekvenser haglar argumenten som ofta är gripna
ur luften eller uttänkta för att driva fram legaliseringen. Det
är en välfinansierad och högljudd legaliseringsrörelse som
syns i alla möjliga miljöer. I början av februari var det dags
för den årliga amerikanska högtidsstunden i idrott, Super
Bowl i fotboll. I finalen möttes lag från delstater som legaliserat, Denver Broncos, Colorado och Sea Hawks från Seattle,
Washington. Sportreportrar benämnde arrangemanget som
nationellt mästerskap i marijuana. Annonseringen är enormt
dyr i detta sammanhang. H&M hade betalt Beckham miljoner
och till CBS än mer för sitt inslag. En banderoll mot marijuana
förekom. Legaliseringsrörelsen hade finansierat 6 olika inslag
på arenan. Det representerar väl den finansiella skillnaden.
Sea Hawk krossade Broncos och folkhumorn var inte sen med
kommentarer om dimmor av marijuana i Klippiga bergen som
förklaring till Brancos debacle.
Ett ständig återkommande argument är att ” War on drugs” är
fullständigt misslyckat. De som vill se det så vill inte ta till sig
fakta och har inte förstått framgången med rättsväsendets
lyckosamma tillbakatryckande av narkotika och framförallt
kokainets tillbakagång. Det finns många andra klassiska
kriminologiska förklaringar till narkotikaproblematiken och
det är inte rättsväsendet som misslyckats utan vill man leta
syndabockar får man söka i annan riktning.
n Anders Stolpe
Regeringen utreder på nytt familjeklassning
av nätdroger
Den ökade försäljningen av nya nätdroger, av vilka en
del varit direkt livsfarliga, har nu lett till att regeringen
tillsatt en utredning. Utredaren ska bland annat titta
på möjligheten att familjeklassa en grupp likvärdiga
missbrukssubstanser, istället för att som nu klassa varje
ny substans för sig.
Mellan augusti 2014 och den 18 augusti 2015 har
regeringen klassat 41 nya droger som narkotika och 78
substanser som hälsofarliga varor. Hälften av dessa var
syntetiska cannabinoider som enligt principen med
familjeklassning skulle kunna omfattas av ett enda
beslut.
Utredaren ska också undersöka möjligheterna att
tillfälligt förbjuda försäljning av oklassade substanser
som kan komma att förklaras som narkotika eller hälsofarliga varor. Uppdraget ska slutredovisas senast den
1 november 2016.
Se kommittédirektiv nr 2015:102 på www.regeringen.se. n
Mässan Sverige
Mot Narkotika
har återuppstått
Ett tjugotal folkrörelser, däribland SNPF, arrangerade i början
av oktober konferensen Sverige Mot Narkotika i Landskrona tillsammans med ECAD (European Cities Against Drugs) och Landskrona stad. Narkotikafrågan är sedan flera år kraftigt nedprioriterad av politiker och myndigheter här i landet
och syftet med konferensen var därför att stärka den folkliga opinionen mot droger.
Redan 1993 genomfördes den första konferensen Sverige
Mot Narkotika. Fram till och med 2009 genomfördes mässan
i olika myndigheters regi. 2010 bytte den namn till Drogfokus
och huvudtemat blev ANDT-prevention. Men fokus på droger
och Sveriges restriktiva hållning mot narkotika kom alltmer i
skymundan. Detta ledde till att nätverket ”Folkrörelser mot
narkotika” gick samman och aktiverade Sverige Mot Narkotika
genom mässan i Landskrona. Samhällets restriktiva krafter har
alltså tagit över för att utveckla arbetet mot droger och driva
på beslutsfattarna.
Drottning Silvia invigningstalade
En av invigningstalarna på konferensen var drottning Silvia.
Hennes ståndpunkt är att vi ska värna om vår nolltolerans
mot narkotika.
Drottningen förordar förebyggande arbete mot droger. – Är det
kostsamt? Ja men inte på långt när så resurskrävande som att
ta hand om en missbrukare som kostar 10-15 miljoner kronor,
sa hon. Drottning Silvia menade att vi ändå ska vara stolta över
vår restriktiva drogpolitik som bidrar till att drogmissbruket i
Sverige är på en betydligt lägre nivå än i de flesta andra länder,
trots att vi numera redovisar en mycket hög narkotikarelaterad
dödlighet.
Kritik mot medikalisering
Flera föreläsare påtalade faran med den ökande medikaliseringen inom missbruksvården och även i övriga samhället. 2006
underlättade Socialstyrelsen möjligheten för opiatmissbrukare
att få läkemedelsassisterad behandling. Metadon och Subutex
(buprenorfin) gavs till allt fler missbrukare och de narkotikarelaterade dödsfallen med dessa preparat ökade.
KRIS (Kriminellas revansch i samhället) har under flera år drivit
kampanjen Statligt knark är också knark, eller Statligt knark är
fortfarande knark som det numera heter. Ali Reunanen från
KRIS presenterade under mässan officiella siffror på hur många
dödsfall som under 2014 relaterades till läkemedlen fentanyl,
buprenorfin, metadon och morfin, 393 döda, jämfört med 101
som dött av heroinöverdoser.
Alkohol- och drogterapeuten Gunnar Bergström menade
att medikalisering, ersättningsdroger och sprututbyte sätter
en boll i rullning. Skademinskningspolitiken leder till att man
överger människan bakom missbruket och lämnar denne i
klorna på sitt beroende. Även smärtpatienter kan bli beroende
av morfinläkemedel och de bör enligt Socialstyrelsens rekommendationer erbjudas livslång behandling med liknande
droger.
Drottning Silvia invigde konferensen Sverige Mot Narkotika och
beklagade bland annat den legaliseringsiver av narkotika som pågår
på vissa håll i världen.
Anna Fugelstad är ansvarig forskare för Toxreg, registret där
data från rättsmedicinalfall om döda med narkotika i kroppen
analyseras och sammanställs. Hon föreläste tillsammans med
Gunnar Ågren, f d generaldirektör för Folkhälsoinstitutet, om de
ökande narkotikarelaterade dödsfallen som alltmer domineras
av narkotikaklassade läkemedel.
Narkotikadomstolar i Sverige?
I Norge har man prövat Narkotikaprogram med domstolskontroll i Oslo och Bergen sedan den 1 januari 2006.
Ingunn Seim, som är ansvarig för narkotikadomstolar i
Bergen, berättade om de erfarenheter man gjort under nästan
tio år i Bergen och Oslo.
Målgruppen för narkotikaprogrammet är missbrukare som
begår drogrelaterade brott och som har en vilja att komma
ur sina missbruksproblem. Drogmissbrukaren kan då dömas
till att genomgå ett rehabiliteringsprogram, istället för att
dömas till ett ovillkorligt fängelsestraff. Grundidén är att
den dömde kan bo i egen bostad och med stöd av ett team
från kommunen, frivården, specialisthälsovården och skolan
gå igenom ett behandlingsprogram för att bli drogfri och
samtidigt få hjälp att ordna upp ekonomin och kanske få
ett arbete.
Det är narkotikadomstolens uppgift att löpande kontrollera
att den dömde sköter sina åtaganden i programmet. Om den
dömde inte klarar av rutinerna i rehabiliteringsprogrammet
kan domstolen besluta om vissa förändringar eller omvandla
domen till ett fängelsestraff.
Enligt Ingunn Seim är återfallsrisken ca 70 procent för
drogmissbrukare som dömts till fängelse, men bara ca 10
procent för de som genomgått Narkotikaprogram med
domstolskontroll.
Metoden påminner om kontraktsvård, det svenska alternativet till fängelse för missbrukare. Gävle kommun har sedan
förra året visat intresse för den norska modellen med narkotikadomstol, och man hoppas att det kan bli verklighet snart.
ECAD:s pris till professor Fred Nyberg. Här mellan Marina Johansson
och Erik Leijonmarck, ordförande resp. generalsekreterare i ECAD.
-års ECAD-pris till Fred Nyberg
Fred Nyberg, seniorprofessor i beroendekunskap Uppsala
Universitet, fick årets vandringspris av European Cities Against
Drugs för sin forskning och spridning av kunskap om drogers
skadeeffekter.
Nyberg håller sig uppdaterad om internationell forskning,
bland annat om cannabis, debatterar och arrangerar utbildningskonferenser via Ufold i Uppsala.
– Jag är glad för priset. En akademikers uppgift är att forska,
undervisa och sprida kunskap i samhället. Vetenskapen är enig
om att cannabis är beroendeframkallande och skadligt, och det
för jag ut, sade Fred Nyberg efteråt till Drugnews.
Ett diplom och ett vandringspris i form av en målning som ett
konstnärspar i Skåne skänkt, har delats ut sedan 2007.
n Gunnar Hermansson
Kriminalitet som livsstil
I Kriminalitet som livsstil behandlas drivkrafter till brott, men framför allt de
kriminella tankemönster som måste utmanas för att individen ska bryta med det
kriminella livet. Ett särskilt behandlingsprogram har utarbetats utifrån modellen.
Kärlek till döds
- om droger, beroende och tillfrisknande
Kärlek till döds är både namnet på en bok och en 2-dagars utbildning om drogberoende och behandling. Tankarna kommer från 12-stegsprogrammet (AA)
Kursen tar upp: Kemisk förälskelse, Beroendepersonligheten, Skam, Olika beroenden, Tillfrisknande
Kurser 2016
Gunnar Bergström
är författare till böckerna och kursledare.
1-5 februari Grundkurs Kriminalitet som livsstil i Göteborg
11-15 april Grundkurs Kriminalitet som livsstil Stockholm
18-20 maj Metodkurs Kriminalitet som livsstil Stockholm
17-21 oktober Grundkurs Kriminalitet som livsstil Stockholm
16-18 november Metodkurs Kriminalitet som livsstil Stockholm
För bokbeställning, kurspriser, information och anmälan - gå till
www.pedagogkonsult.se
G & K Pedagogkonsult & Ekonomi AB
Tvärvägen 10, 186 39 Vallentuna
Tel 08 51443700
Ingen ska dö
av rattfylleri
Inför rutinmässiga
drogtester i
trafiken NU!
Ett löfte om en
bättre framtid.
Ett bevis på att jag
klarar mer än jag tror.
En chans
att börja om.
En möjlighet att stänga
om mig och mitt.
Ett utrymme
för drömmar.
FOTO: YANAN LI
Tak över huvudet ger
luft under vingarna
SHIS Bostäder vet att ett eget boende är mer än
bara skydd mot regn och kyla. I över 50 år har
vi arbetat för att Stockholms stad ska kunna ge
alla människor en egen bostad. Ett eget hem
ger trygghet som kan föda tillit, framtidshopp
och drömmar. Vi ger stockholmare som
tillfälligt står utanför bostadsmarknaden en
möjlig väg tillbaka in i värmen.
www.shis.se | En del av Stockholms stad
En chans till förändring!
DDS2- Instrument för droganalys i saliv
Alco- Sensor FST- Alkometer
Droganalys för urin
Alere Toxicology AB förser professionella användare med kunskap, rådgivning och kvalitetssäkrade
produkter. Vi är din samarbetspartner inom området drogtestning.
Vill du veta mer, så kontakta Alere Toxicology!
www.aleretoxicology.se
08-544 717 30