Nr 1 2010 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

Nr 1 2010 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 1/2010
TEMA: Prevention
Preventiv samverkan
mot Subutex på Plattan
Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande
Kokaodlingar orsakar miljökatastrof
Narkotikabekämpning i Turkiet är bättre än sitt rykte
Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Gunnar Hermansson (GH)
Jonas Hartelius (JH)
Lennart Karlsson (LK)
Jessica Vikberg (JV)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 0703-74 13 93. .
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Använd gärna mailadressen snpf@snpf.
org eller eller tel 0703-74 13 93.
MANUSSTOPP:
1 maj 2010.
Utgivning v. 24, 2010. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGET:
Ordföranden har ordet........................................................................... 2
Info från styrelsen.................................................................................. 3
Redaktörens spalt ................................................................................. 3
Tema:Prevention
Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande ...................... 6
Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan ...................... 10
Ökad dödlighet bland narkomaner ........................................ 14
Harm Reduction – dålig preventionsfilosofi ........................... 15
Tullverket och samhällsnyttan ............................................... 18
Ny amerikansk frivård minskar återfall
för narkotikamissbrukare ....................................................... 22
Narkotikainformation otacksam men nödvändig del
i förebyggande arbete............................................................ 26
Drogtester på Härnösands gymnasium ................................. 27
Svensk narkotikabekämpning i Liberia .................................. 30
Viktigt stoppa farliga nätdroger.............................................. 35
Illegal handel med anabola steroider:
Dopning eller organiserad brottslighet ................................................ 38
Ny FHI-rapport om anabola steroider missar målet ............................ 39
Opiumsmuggling från Iran till Haparanda............................................ 42
Kokaodlingar orsakar miljökatastrof .................................................... 47
Info från SKL:
Torkade kakor av cannabis - Bush Weed - allt vanligare ................... 50
Rättsrutan: Matematik och juridik hör inte alltid ihop .......................... 51
Notiser: Världen runt ........................................................................... 54
Landet runt............................................................................. 55
Läkemedelsdroger – effektiva, säkrare, billigare, mer tillgängliga ...... 58
Beroendeklinik: Informera mera om tablettmissbruk........................... 59
AAS-utbildning i Jönköping ................................................................. 61
City-polisen utbildade om drogtecken och symptom .......................... 61
Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen... 64
Inför utbildningskonferensen i Västerås .............................................. 69
Narkotikabekämpningen i Turkiet är bättre än sitt rykte ..................... 72
Boktips................................................................................................. 76
Lösning och vinnare till Kryss 4-09 samt Stipendierutan .................... 78
Kryss 1-2010 ....................................................................................... 80
Prevention
Prevention
TEXT OCH FOTO: CHRISTOPHER LANDIN,
narkotikaansvarig på Stockholms tunnelbanepolis
Västafrika. Juni. 2006. Liberia. Bong County. Staden Gbarnga. Det var där jag hamnade
som CID-adviser åt länet Bongs 30 poliser. Liberian National Police, LNP, var under upprustning och jag var mitt i ett äventyr.
J
ag fick tjänsten som rådgivare för grov brottslighet
såsom mord, rån, våldtäkter, narkotikabrott med
mera. I praktiken fungerade jag både som arbetsledare
och rådgivare åt de liberianska kollegorna som jag
skulle uppleva så mycket med. Innan denna mission
hade jag rest flera varv runt jorden som så kallad ”bagpacker”. Upplevelserna i Liberias täta djungler kom att
överträffa allt.
Jag och kollegan Matts Jarhede ingick i en liten
FN-polisstation som bestod av sex poliser som byttes
ut med jämna mellanrum. De vi samarbetade med var
FN-poliser från Turkiet, Ghana, Zambia och Gambia
samt självklart även LNP. Två jeepar var de enda
transportmedel vi hade. Den ena stod dessutom oftast
mest på verkstaden.
sämre skrivmaskiner samt några usla polisstationer.
Jag och min kollega köpte papper och penna till dem,
polisens bästa vapen. Kollegan skulle utbilda i trafikpolisarbete, vilket var svårt då våra LNP inte ens hade
ett eget fordon. De hade i och för sig fått en uniform
efter avslutad polisutbildning men det var också det
enda de hade. Lönen var 75 US dollar per månad. En
lön som inte alltid betalades ut. Stationens enda cell var
undermålig och hade dessutom ett stort hål bredvid gallerdörren. De vi låste in under dagen kunde promenera
ut under natten då stationen var sämre bemannad.
Trots detta var den lokala polisen otroligt nog motiverade att göra ett bra jobb.
Missbruk och förfall efter inbördeskriget
Inbördeskriget hade rasat mellan 1989-2003 med
200 000 döda som följd. Krigsherren Charles Taylor
flydde till Nigeria efter amerikanska påtryckningar.
Hälften av landets 3,5 miljoner människor som befunnit sig på flykt i grannländerna var nu på väg tillbaka.
Kriget var över. Soldaterna var avväpnade men många
av dem var fortfarande narkotikamissbrukare. Ett
missbruk de hade utvecklat under kriget. Spåren efter
kriget var påtagliga och landet hade nu ett rättsväsende
i totalt förfall. Arbetet att bygga upp poliskåren hade
börjat. I mitt län ansvarade militär från Bangladesh
för säkerheten ihop med beväpnad insatspolis, Formed
Police Unit, FPU, från Nigeria. Nere i Monrovia låg
dessutom den svenska Quick Reaction Force stationerad. Dessa förband kom jag att ha ett nära samarbete
med i kampen mot narkotikan och annan brottslighet.
LNP i Gbarnga hade ingen utrustning förutom två
30
Cellen på huvudstationen i Gbarnga. De vi grep på dagen
rymde på natten. Efter två månader lyckades vi förmå FN att
laga hålet.
YCKERI
TR
R
MILJÖMÄ
S
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
eba
butiker som sålde
också marijuana
kännedom gjorde
dessa butiker.
Det blev beslag vid varje tillfälle på allt från hekton till
greps av LNP
forts s 34
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
31
Gränsöverskridande opiumhandel i norr
Den 16 april 2009 grep finsk polis en 37-årig iransk
medborgare, bosatt i Haparanda, när han passerade
gränsen mellan Haparanda och finska Torneå. På sig
hade han 4 gram opium som skulle säljas och levereras
i Finland.
Vid en husrannsakan hemma hos mannen hittades
ca 2,5 kilo opium. Opiumet var väl gömt inuti schackbrädor och hade med största sannolikhet kommit i
postpaket från Turkiet till Sverige. Opiumet hittades
när schackbrädorna togs isär. Paketet, som man misstänker att schackbrädorna kom i, vägde mellan 7-9
kilo. I utredningen har även konstaterats att iraniern
redan 2005 skulle få en leverans på 380 gram opium
som den gången togs i Ankara.
Detta var början till omfattande brottsutredningar i
både Sverige och Finland. Utredningarna har bedrivits
parallellt med varandra genom ett så kallat JIT-avtal
(se nedan) mellan svenska och finska myndigheter.
En vecka senare togs en 40-årig svensk medborgare
av iranskt ursprung av svenska tullen i samband med
att han hämtade ut ett paket levererat av DHL till en
adress i Haparanda. Paketet hade dessförinnan beslagtagits i Tyskland och innehållet bytts ut vid leveransen.
På paketavin stod att paketet innehöll träfigurer till
ett värde av 200 euro. Paketet innehöll mycket riktigt
träfigurer, som i sin tur innehöll 1,15 kilo heroin samt
2,4 kilo opium. Mannen bodde i finska Torneå, där
han drev en pizzeria. De gripna personerna har nära
släktskap med varandra och orten som de båda kom
ifrån i Iran, ligger mycket nära den turkiska gränsen.
Båda arbetade eller hade arbetat i restaurangbranschen
och med dålig ekonomi som gemensam nämnare.
ISSN 1101-6817
LIC
Staden Gbarnga, med stora omkringliggande marijuanaodlingar, hade fungerat som Charles Taylors
bas under ett skede av inbördeskriget. Taylors bas var
orsaken till koncentrationen av så många före detta
soldater som nu uppehöll sig i området. De fortsatt
existerande odlingarna var orsaken till traktens obegränsade tillgång på marijuana. Ute i byarna odlades
det dessutom till husbehov. Flera av ex-soldaterna hade
missbruksproblem. Vi fick även rapporter från andra
FN-organ om klagomål på öppen marijuanaförsäljning
på traktens olika marknader.
Vi förstod att någonting måste göras trots våra
begränsade resurser. Frågan jag ställde mig var hur vi
skulle agera på bästa sätt med minimala resurser för
att angripa problemet runt narkotikahanteringen. Vi
hade dessutom all annan brottslighet och utredningar
att ta hänsyn till. Arbetsbelastningen var minst sagt
redan hög.
Jag försökte informera mig om gällande lagstiftning
vilket visade sig inte var så lätt. Mina liberianska kollegor sade att både bruk och innehav av narkotika
var olagligt. Jag fick aldrig koll på var i lagen det stod
och någon lagbok gick heller inte att uppbringa. 7 års
fängelse kunde man dock få för innehav. Det var både
poliser och den lokala domaren överens om.
Vad jag förstod fanns det inte någon direkt gränsdragning
enligt svenska
mått med ringa, normalt samt
TEXT: KRINSP
ÅSA DAHLBERG
,
grovt narkotikabrott utan ett innehav var ett innehav
Narkotikaenheten,
oavsett mängd.
Polismyndigheten
i Norrbotten
Sidan 30
Tullen och polisen i Sverige har vid flera tillfällen under det senaste året avslöjat och utrett
smuggling och illegal handel med opium i större skala. Ett sådant fall inträffade i norra
Sverige och Finland.
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471-482 50
ÅKESSON
Marijuana största drogproblemet
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
PRODUKTION OCH TRYCK:
KT
Christopher Landin tillsammans med chefen för Nigerianska Formed Police Unit, Julius Okario. Till höger en av
LNP. Bakom oss brinner beslagtagen marijuana. Vi var
tvungna att flytta på oss. Snacka om passiv rökning...
Jag bestämde mig för att köra och lära ut hederligt
svensk gatulangningsarbete med störande inslag i den
dagliga narkotikahanteringen. Langarna skulle inte få
känna sig säkra. De skulle inte kunna sälja narkotikan
helt öppet i alla fall som de nu gjorde. De stora odlingarna skulle enligt information till största delen vara
skördade då regnperioden nu var i antågande. Lagren
var därför fyllda ute i byarna. Den typiska liberianske
langaren var oftast en ung man i 20-25 års ålder. De
slog oftast in 20-30 gram marijuana i buntar med
tidningspapper som de förvarade i sin ryggsäck. När
de färdades åkte de oftast minibuss om de inte gick de
många milen mellan marknadsplatserna. Marijuanan i
sig såg ut att vara av sämre kvalité än den som odlas i
Sverige. THC-halten fanns det inga uppgifter om. De
beslag vi redan hade vittnade om att marijuanan var
halvtorkad och ibland brunaktig. Jag vet inte hur stor
påverkan den enorma luftfuktigheten hade men allt
möglade väldigt fort och inget kunde bli riktigt torrt.
Det var nog främsta anledningen att marijuanan såg
annorlunda ut.
Min kollega Matts föreslog att vi varje dag skulle
besöka en lokal marknad och där visa upp oss för
befolkningen. Detta skulle vara brottspreventivt samtidigt som folket fick se den nya Polis som var under
uppbyggnad. Alla besökare skulle varje gång som de
befann sig på marknaden se patrullerande liberiansk
polis. Vi skulle på så sätt skapa en illusion att det
fanns fler poliser i länet än vad det verkligen gjorde.
Langarna skulle då heller inte öppet kunna sälja narkotika utan riskera att bli gripna. Jag började sedan
skicka in civilklädda spanare till marknaden. De fick
leta reda på langarna, skugga dem, och en stund senare
dundrade vi uniformsklädda in och grep dem inför allmänheten, Show of Force helt enkelt. Detta blev väldigt
framgångsrikt med en rad spektakulära ingripanden
runtom i länet. Att sälja knark var numera riskfyllt.
Efter någon månad hade langarna lärt sig LNP:s
arbetssätt och de vågade inte längre vara lika offensiva
i sin försäljning. Arbetsmetodiken började ge resultat
vilket visade sig i att det blev svårare för oss att göra
beslag. Langarna vågade inte längre exponera sig som
de gjort innan. Jag hade ofta med mig ett par eller en
grupp kalasjnikov-beväpnade nigerianer från FPU. Så
kallade mob-killings av en gripen brottsling var inget
ovanligt. Vi var helt enkelt tvingade att skydda de
gripna från allmänhetens vrede och blodtörst.
Opiumsmuggling
från Iran till Haparanda
Polisens narkotikabekämpning på och
omkring Plattan är helt nödvändig.
1/10 Årgång 23
Framgångsrikt gatulangningsarbete
enligt svensk modell
Svensk
narkotikabekämpning
i Liberia
Sidan 42
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Trähästen från Turkiet
var fylld med heroin
inslaget i karbonpapper
Turkiet viktig mellanstation
Utredningen visade att narkotikans ursprung är Iran
och att det är hård kontroll av försändelser som
skickas från Iran. Huvudregeln är att iranska myndigheter öppnar all post och kontrollerar innehållet innan
det får skickas. Smugglare har därför fört narkotikan
över gränsen till Turkiet. När narkotikan kommit till
Turkiet, göms den i olika föremål innan den skickas
vidare. Opiumet i schackbrädorna, liksom opiumet
och heroinet i träfigurerna, var inpackat i karbonpapper och därefter nerpressat i figurer och schackbrädor.
Brädorna hade därefter limmats ihop och skarvarna
och baksidan av brädan klätts in i tyg. Man har sedan
följt paketens väg via internet och via de fraktbolag
som använts.
Narkotikan var avsedd att säljas huvudsakligen i
Finland, men också i Sverige.
Två olika stora schackbrädor som öppnats i limningen och
packats med opium i urfrästa håligheter, innan de åter limmades ihop och kläddes på baksidan med tyg. Den fyrkantiga schackbrädan innehöll 500 gram opium, medan den
åttakantiga varianten rymde ca 800 gram.
forts s 46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
1
43
Ordföranden
har ordet
Jag reste
dit tillsammans med stipendiaten Anette Öjhammar
och hennes man Thomas. Vi strålade samman i
Frankfurt och fortsatte resan mot USA därifrån. Jag
hade på bästa spanarsätt ”pluggat” fotot på Anette
ifrån Göteborgskonferensen, men det blev jag som
blev identifierad och lokaliserad av paret Öjhammar.
Det visade sig att Thomas och jag gick polisskolan
samtidigt..
Efter en 11 ½ timmars flygresa blev vi hämtade och
körda till hotellet vid Union Square i San Francisco av
en hjälpsam kollega. Vi fick klara anvisningar om hur
vi kunde röra oss i stan. Regeln var enkel, gå aldrig till
vänster när vi lämnar hotellet.
Men allt gick bra och tiden rann som vanligt iväg.
Efter ett antal föreläsningar hölls en bankett för 2 100
personer på rekordtiden 1 timma och 57 minuter. Då
räknar ändå jag in nationalsången, erkännande av alla
olika väpnade truppslag, alla enheter som är i främmande land på uppdrag och utdelning av stipendier!
Nämnde jag att vi hann med en tre rätters..
Själva konferensen besöktes av 2 100 medlemmar och
de betalade ca 7 500 kr för konferens, mat och boende
under 4 dagar.
I tid och rum passade detta extremt bra, för vi har
nämligen fått ett stipendium ifrån amerikanska ambassaden i Stockholm. Summan är 10 000 USD och skall
bl.a. gå till SNPF:s stipendie- och studieresor till USA.
Tajmingen kunde med andra ord inte vara bättre.
På plats i Washington kunde vi börja ta kontakt med
olika föreningar på ostkusten för att kunna utbyta stipendiater mm. Problemet är att hitta en förening som
någorlunda speglar vår förening avseende medlemsklientel och storlek, bland befintliga 40 föreningar och ca
55 000 medlemmar. Vi tror att vi kommer att få bra
resultat mot kanske Florida och några andra längst
östkusten. Vi återkommer i frågan.
På plats kunde vi konstatera att vi är den 3:e största
narkotikapolisföreningen world wide!
Slutligen kunde vi konstatera att kollegorna i USA
står inför en otrolig utmaning. Rättsväsendet har till
viss del nyligen fått försämrade anslag, samtidigt som
personer/missbrukare kan få s.k. medicinskt marijuana
i 14 delstater. I sig själv är detta alarmerande, men nu
börjar starka krafter göra nästa framstöt för att legalisera cannabis i hela USA. Som Ni själva kan förstå är
det inte slumpen som gör att NNOAC har sina konferenser i nationens huvudstad, Washington. Skall man
påverka beslutsfattare och göra sin röst hörd, ja då är
detta enda stället att både börja på och sluta i.
Jag kommer i nästa tidning skriva om effekterna
av ”medi-pot” - legaliserad marijuana - detta man
skrattade åt för ett antal år sedan men som idag är en
verklighet bortanför allt sunt förnuft.
Och över nu till den andra sidan av USA.
*gå gärna in på www.natlnarc.org
Det har hänt mycket efter de senaste orden i denna
spalt. Förra gången skrev jag om den förestående resan
till CNOA i San Francisco. Nu har jag varit där och är
för närvarande i USA igen.
Men vi får börja med Kalifornien.
Vid CNOA-konferensen blev SNPF inbjuden till
National Narcotic Officers Associations Coalitions*
möte i Washington vid månadsskiftet januari-februari
2010. Efter vårt styrelsemöte i Västerås i mitten av
december beslutades det att Björn Landsten och jag
skulle representera föreningen i Washington.
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Info från styrelsen
SNPF söker ny kassör från 2011
Vår eminente kassör Peter Thylén har nu haft hand om föreningens ekonomi i mer än tio år och han vill bli avlöst efter konferensen i Örebro i maj 2011. Är du intresserad av att bli kassör i
SNPF, kontakta Peter på 0706-969156.
SNPF beviljade resebidrag till 21 medlemmar 2009
Under 2009 beviljade SNPF:s styrelse resebidrag till totalt 21
medlemmar och det sammanlagda beloppet som betalades ut
var 64 230 kronor.
Bidrag till en resa för förkovran, oftast i annat land, kan beviljas
till den som varit medlem i SNPF minst ett år. Ansökan om resebidrag skall innehålla resmål, syfte med resan samt en färdplan
och en del andra uppgifter som finns att läsa på hemsidan
www.snpf.org, logga in på Medlemsinfo.
Ansökan skickas till [email protected] eller till SNPF, Box 429,
401 26 Göteborg.
Försök vara ute i god tid, eftersom vi tar upp ansökningarna
vid våra ordinarie styrelsemöten.
I regel har vi möten i februari, maj, september, oktober och
november/december.
Skriv en artikel om resan
Som en liten motprestation för SNPF:s resebidrag vill vi att ni
skriver en artikel om studiebesöket och mejlar in den till
SNPF:s tidning [email protected] och/eller till redaktören
[email protected].
Vi vill gärna publicera det ni skrivit och vi ber därför den eller
de som skriver att ha följande riktlinjer i åtanke.
Texten skall
s INTEVARAALLTFÚRLÍNGINORMALFALLETTVÍTRE!SIDORELLERHÚGST
10 000 tecken inkl. blanksteg
s INNEHÍLLAINTRESSANTOCHLËRORIKINFORMATIONOMMÍLETFÚR
studieresan
s KOMPLETTERASMEDNÍGRAFOTONHELSTDIGITALAMEDHÚGUPPLÚS
ning (300 dpi), som anknyter till miljöer i texten.
Utbildningskonferensen i Västerås den 7-9 maj
Läs mer om evenemanget på Aros Congress Center på sidan
69 i tidningen.
Redaktörens
spalt
Ända till för några år sedan fanns i
varje län erfarna och kunniga poliser
som hade förebyggande arbete mot
narkotika som en utpekad arbetsuppgift. Rikspolisstyrelsen samordnade detta nätverk som nu alltså är
nedlagt. Sedan hösten 2008 finns
för övrigt ingen befattningshavare på
RPS som har ett övergripande ansvar
för narkotikafrågor eller kunskaper
på området.
Ute i myndigheterna pågår fortfarande på många håll ett riktat arbete mot narkotikabrottslighet, även
på missbrukarnivå, men risken är
stor att denna verksamhet tunnas ut
allt mer. Narkotikabekämpning ska
numera ingå som en del i den övergripande satsningen mot grov organiserad brottslighet.
Den pågående statliga Missbruksutredningen uppskattar att en halv
miljon svenskar missbrukar eller är
beroende av alkohol, narkotika, läkemedel och dopningsmedel. Gruppen
växer och minst lika många har en
riskabel konsumtion. Det innebär att
många dör av sitt missbruk och en stor
del av vålds- och tillgreppsbrotten är
missbruksrelaterade. Man uppskattar
att kommunernas och landstingens
direkta kostnader för missbruks- och
beroendevården är 17-18 miljarder
kronor per år. Övriga samhällsekonomiska konsekvenser är ännu inte
helt kända.
Mot bakgrund av dessa siffror
borde det väl ändå vara värt att satsa
lite mer på drogförebyggande arbete.
De direkta kostnaderna för det förebyggande arbetet är ganska blygsamma i förhållande till de kostnader som
uppstår när skadan är skedd.
I detta nummer har vi valt temat
prevention, dvs. förebyggande arbete.
GUNNAR HERMANSSON
070-751 53 71
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
3
Prevention
Prevention:
Tidiga polisingripanden
avgörande
Polisens ingripanden mot missbruk kan ha en stor men ofta förbisedd preventiv verkan.
Alla är för prevention. Ordet ”prevention” kan dock
täcka många saker, och man bör därför vara kritisk
mot att ordet används som en allmän besvärjelse mot
mänskliga problem.
Tre grader av prevention
I folkhälsoarbete, som har en flerhundraårig historia
med stora framgångar i preventivt arbete (bl.a. vaccination som stoppade smittkopporna och livsmedelshygien som stoppade botulism), brukar man tala om tre
grader av prevention.
Primär prevention omfattar alla insatser före utbrottet av en sjukdom. Det kan vara vaccination, desinfektion, föreskrifter, upplysning, vitamintillsatser, kontroll
av gifter m.m. Syftet är att minska risken. Ledordet är
”förebygga”.
Sekundär prevention omfattar alla insatser som
avser att avbryta ett sjukdomsförlopp så tidigt som
möjligt, t.ex. cancerscreening och tidiga operationer.
Syftet är att återställa hälsan. Ledordet är ”hejda”.
Tertiär prevention omfattar alla åtgärder som syftar
till att bromsa en fortsatt sjukdomsutveckling samtidigt som man accepterar att den ursprungliga sjukdomen består. Det kan vara fråga om morfininjektioner
vid svåra smärtor. Vid epidemibekämpning kan det
handla om isolering av kroniska smittbärare. Syftet är
att begränsa eller lindra följdverkningarna. Ledordet
är ”dämpa”.
En liknande uppdelning kan göras inom brandskydd: primär prevention omfattar bl.a. rökförbud,
brandhärdiga material och föreskrifter. Sekundär prevention omfattar snabba ingripanden och drar nytta
av brandvarnare, släckare nära till hands o.s.v. Tertiär
prevention omfattar uppröjande av brandgator m.m.
för att hindra fortsatt spridning även om man tvingas
acceptera att det först drabbade huset brinner ner.
Systematiskt brandskyddsarbete under mer än 100 år
har också minskat antalet storbränder och dödsfall vid
bränder.
Oklara föreställningar
Inom narkotikaområdet finns oklara föreställningar
om vad prevention skall syfta till och var den skall sät-
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
tas in. Något förenklat kan man säga att den grundläggande processen är att missbruk leder till beroende som
efter hand driver fram kroppsliga och psykiska skador.
Ett tidigt ingripande mot drogintaget är sekundär prevention mot missbruket, medan det är primär prevention mot beroendet och senkommande skador.
Under senare år har projekt för ”skadebegränsning”
(eng. ”harm reduction”, ”HR”) blivit politisk populära. Projekten syftar till att minska skadorna av själva
drogintaget, t.ex. genom att lära missbrukare ”säkert
bruk” eller att använda rena sprutor vid injektioner.
Däremot accepterar man det fortsatta missbruksbeteendet. HR blir tertiär prevention gentemot missbruket
(drogintaget) och eventuellt primär prevention mot
skador och sjukdomar. Eftersom HR tillåter missbrukare att fortsätta med det riskdrivandet beteende
och missbrukares följsamhet mot instruktioner ofta är
svag, innebär HR i praktiken endast ett uppskjutande
av skadorna.
Skadebegränsning kan motiveras av humanitära
skäl. En stor del av västerländsk sjukvård handlar om
skadebegränsning vid riskbeteenden, t.ex. hög alkoholkonsumtion, överätande eller sexuell promiskuitet.
Medicinsk skadebegränsning vid drogmissbruk är en
dyr aktivitet. Den påverkar inte missbruksutvecklingen
i stort. Snarare finns det en del som tyder på att god
medicinsk service ger s.k. ”enabling” (ett engelskt ord
som betyder ”möjliggörande” eller ”underlättande”),
d.v.s. ökade möjligheter till fortsatt missbruk, eftersom enabling slår ut en rad ”biologiska bromsar” på
missbruket. Få missbrukare skulle kunna ha ett så högt
drogintag som de har utan god sjukvård att falla tillbaka på vid kriser. Professor Nils Bejerot kallade den
svenska sjukvårdens kravlösa service till alkoholister
för ”rundsmörjning av gamla bilar”.
Olika insatspunkter
Narkotikapolisarbete kan ha olika insatspunkter i
preventivt arbete mot narkotikamissbruk och relaterad
brottslighet.
Primär prevention i narkotikapolisarbete börjar ofta
med droginformation. Troligen är den viktigaste effekten att ungdomar får besked om hur polisen bedriver
Prevention
spaning på internet och i miljöer, arbetar misstankebaserat, gör drogtester o.s.v. Det kan öka medvetandet
om risken att bli ertappad och vilka konsekvenser det
kan få för t.ex. körkort.
Polisens – liksom tullens – tillslag mot den illegala
narkotikahandeln hindrar stora mängder narkotika
från att komma ut på marknaden och minskar den
mängd som kan bli tillgänglig för missbruk.
Polisen bidrar även till att förstärka den administrativa narkotikakontrollen genom att varna för nya
droger så att de kan ställas under narkotikakontroll. Så
har under senare år skett i fråga om bl.a. ketamin och
bromodragonfly. Därmed minskar utbudet.
Sekundär prevention i narkotikapolisarbete omfattar bl.a. ingripanden i missbruksmiljöerna för att höja
upptäcktsrisken. Polisens utbildning i drogtecken och
symtom ökar möjligheterna att diagnosticera missbruk
på ett tidigt stadium. Polisen är också den viktigaste
rapporteringskällan för narkotikamissbruk. Ibland reagerar sociala myndigheter negativt mot polisens aktivitet eftersom de då får mycket mer att göra till följd av
alla rapporterade polisfall. Polisens rapportering skulle
kunna bli effektivare om fler gripna eller omhändertagna undersöktes med avseende på aktuellt missbruk.
Drogtester borde vara norm på alla som tas in.
En metod som sällan utnyttjas för sekundär prevention är kartläggning av kontaktkedjor bland missbrukare. De bygger på att missbruk bland unga människor
sprids från person till person. Tekniken att tillföra
droger, t.ex. att injicera heroin, lärs ut vid personlig
kontakt. Det var just den spridningsmekanismen som
fick Bejerot att tala om detta slag av missbruk som
”epidemiskt”. I en del studier har man med utgångspunkt i några enstaka fall lyckats spåra uppemot ett
hundratal missbrukare som hängt ihop genom att de
dragit in varandra i missbruk, sålt narkotika till varandra o.s.v. Sådan information skulle kunna vara av
värde för polisen för att kartlägga lokala marknader
och för socialtjänsten för att få kontakt med tidigare
okända missbrukare. Kontaktkedjorna skulle kunna
bli viktiga kartor för sekundär prevention.
Sekundär prevention borde ställas mer i centrum
inom svensk narkotikapolitik. De tidiga ingripandena
kan vara avgörande för att stoppa missbrukskarriärer,
för att hejda missbrukets spridning och hålla nere
marknadsefterfrågan. De kan vara kostnadseffektiva
men även integritetskänsliga.
”
Sekundär prevention borde
ställas mer i centrum inom
svensk narkotikapolitik.
Tertiär prevention inom narkotikapolisarbete handlar till stor del om att spåra upp grova narkotikabrottslingar så att dessa kan inkapaciteras under långa tider.
I historien finns också exempel på att elimineringen av
en liga, t.ex. Karl Pauckschs 1972, minskar tillgången
På en del håll i Europa lägger myndigheterna ner mer energi
på att försöka hejda spridningen av infektioner i samband
med narkotikamissbruk än på att hejda missbruksbeteendet.
Bilden visar en låda för uppsamling av använda injektionssprutor och kanyler på en stor flygplats i Europa. Foto: JH.
på narkotika. Sedan är det en annan sak att den grundläggande mekanismen i form av missbrukarnas efterfrågan ofta kvarstår.
Allmänprevention
Den viktigaste preventiva effekten av systematiskt narkotikapolisarbete är den allmänpreventiva. En orsak
till att Sverige har förhållandevis låga missbrukssiffror
är att svensk polis inte tillåter någon öppen handel
och gör konsekventa ingripanden. Det får en avhållande effekt långt utanför de grupper som berörs. Vid
den svenska polisoffensiven 1969 minskade det aktiva
injektionsmissbruket långt utanför de grupper som
lagfördes för narkotikabrott. Bejerot visade att den
svenska polisen var 50 procent mer effektiv än den
japanska när denna vid mitten av 1950-talet kämpade
ner världens då mest omfattande amfetaminepidemi.
Den största svagheten med de preventiva insatserna
är att svenskt narkotikapolisarbete saknar en samlad doktrin eller strategi för prevention. Däremot är
uppfinningsrikedomen stor inom lokalt polisarbete då
det gäller att hitta nya vägar för prevention, särskild
sekundär prevention.
Q
Jonas Hartelius
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
7
Plattan vid Sergels Torg i Stockholm är en öppen drogscen där handeln med cannabis och läkemedelsdroger dominerat de
senaste tio åren.
Preventiv samverkan mot
Subutex på Plattan
TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON
1966 startade ett av de första metadonprogrammen i Sverige. Sedan dess diskuteras det
fortfarande huruvida det är rätt att behandla narkotikamissbrukare med narkotikaklassade
läkemedel. Många poliser har av tradition förhållit sig skeptiska till läkemedels/narkotikabaserade behandlingar av missbrukare. Anledningen till detta är främst två orsaker. Den
missbrukare som behandlas med läkemedel fortsätter ofta med sitt missbruksbeteende.
Risken för läckage av läkemedel från den legala till den illegala marknaden är påtaglig.
Läkare och vården ser frågan från en annan horisont. Här ligger prioriteringen främst på
den enskilde individen. Att ge patienten ett drägligt liv och en möjlighet till stabilitet ses
som nyckelvärden för att kunna fortsätta en framgångsrik behandling.
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Prevention
Legalförskrivna Subutextabletter beslagtas av polisen när de
säljs till andra missbrukare på Plattan.
Vid den närbelägna Klara kyrka finns detta anslag uppsatt.
Plattan trendsätter tabletthandel
På Sergels Torg (Plattan) i Stockholm handlas det med
alla typer av droger. Försäljningsmönstren har dock
ändrats under årens lopp. Under de senaste tio åren är
det handeln med cannabis och tabletter som har dominerat. Plattan är ofta en barometer på tabletthandeln.
Här kan man upptäcka vad som finns att tillgå och
vilka tabletter som är populärast. Vill man vara cynisk
så kan man säga att Plattan trendsätter tabletthandel
på samma sätt som Stureplan trendsätter mode.
Den senaste trenden är 2 milligrams Rivotriltabletter.
Rivotrils aktiva beståndsdel är clonazepam. Förutom
Rivotril så är det fortfarande populärt med 2 milligrams Ictoriviltabletter även kallade ”x-tvåor” eller
”ikktisar”. Xanortabletter, även kallade ”stavar”,
finns fortfarande men ses inte lika ofta.
Men de senaste årens riktiga flaggskepp när de gäller
handeln med tabletter är självfallet Subutextabletten.
Om någon säger det magiska ordet ”subb” så går det
ett sus genom publiken av missbrukare på Plattan. Hur
kommer då Subutexen till Plattan? Det finns nog ingen
vetenskapligt hållbar statistik på detta. Här får erfarna
polisers känsla vara avgörande. De senaste åren är nog
tendensen rätt klar. Subutexen som säljs på plattan
är nästan uteslutande läckage från legala marknaden.
Försäljningen är småskalig eftersom innehav av en
större mängd tabletter numera ger ganska kännbara
straff. I Subutexens barndom var det vanligare att man
gjorde relativt stora beslag av tabletter som helt uppenbart inte kom från den legala marknaden. Dessa stora
beslag på gatan görs allt mer sällan. En stor försäljare
eller många små ger dock samma effekt på utbudet.
Tillgången på Subutex för den som vill köpa sin tablett
har varit ganska oförändrad fram till dags dato. Men
förhoppningsvis håller det på att bli en förändring.
Röda zoner
När metadonet började skrivas ut och fick ett stort
genomslag så omgavs metadonprojekten av tämligen
sträng kontroll. Bland annat infördes så kallade ”röda
zoner”. De röda zonerna var platser där metadonpatienterna inte fick vistas. Plattan var en sådan given
plats där man inte fick sätta sin fot om man ingick i
projektet. Under åren luckrades dock denna kontroll
upp mer och mer. När Subutex för några år sedan blev
en vanlig medicin vid behandling, verkar det som om
denna typ av kontrolltänkande inte existerade längre.
Projekten gick väldigt snabbt över till fast verksamhet. Flera olika aktörer fick förskrivningsrätt vilket
blev komplicerande för narkotikapoliser på fältet.
Under många år kämpade poliserna med en växande frustration. I samband med ingripanden var den
vanligaste kommentaren hos missbrukaren ”jag har
Subutex utskrivet av min läkare”. Det skulle snabbt
visa sig att det var mycket svårt att lagföra narkotikaöverlåtelser och i samband med dessa visa att ett legalt
innehav användes i illegalt syfte. Att hämta ut legalföreskrivna Subutex och sedan sälja hela eller delar
av dosen blev ett växande problem. Beslag gjordes
men det dåliga bevisläget ledde ofta fram till beslagen
hävdes och lämnades tillbaka till den som tabletterna
tagits ifrån. Det här gav även upphov till en annan
komplicerad problematik. Missbrukaren hämtade ut
en kartong med Subutex. Han sålde ett par tabletter.
Polisen tog alla tabletter i beslag. Missbrukaren gick
tillbaks till läkaren eller mottagningen och beklagade
sig över den orättvisa behandlingen. Missbrukaren fick
nya Subutex utskrivna. När polisen senare tvingades
häva beslaget så hade missbrukaren plötsligt en dubbel
dos av tabletter. Nu kunde han i lugn och ro gå ut och
fortsätta sin försäljning med dubbla doser på fickan.
En av dem som tydligast uppmärksammade dessa
problem var inspektör Mikael Niklasson, förundersökningsledare på citypolisens narkotikautredningsrotel.
Efter en tids funderande bestämde sig Mikael för
att situationen kräver en bred lösning. I oktober 2009
kallade han till ett möte. På det mötet deltog representanter för polis, åklagare och vården.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
11
Prevention
Polisen i Stockholm City griper ofta både langare och missbrukare på Plattan.
Dags för samverkan
Hur ska vi definiera problemet? Det första mötet
ägnade en lång stund åt att försöka definiera en gemensam problembild. Mötesdeltagarna kom ganska snabbt
överens om att inte diskutera Subutex som behandlingsmetod även om diskussionen i vissa fall blev lite polariserad. Ganska snart kom mötet fram till att polis, vård
och framförallt patienterna själva har ett gemensamt
ansvar. De deltagare som kom från vården representerade Maria Beroendecentrum och Beroendecentrum
Stockholm, de två största aktörerna i Stockholms län.
De informerade om tillvägagångssättet när Subutex
delas ut till patienterna. I början får patienten gå till sin
enhet varje dag för att hämta ut sin tablett och ta den
på plats. Efterhand som patienten visar att han klarar
av detta förtroende så kan han börja med så kallade
”take away doser”. Detta innebär att patienten kan
gå till ett apotek och hämta ut en veckoranson eller
mer. Här poängterade de närvarande poliserna att
problemen börjar. Många missbrukare står på Plattan
och hänger med sina ”take away doser”. Även om de
inte hade uppsåt att sälja när de kom ned till Plattan
så blir dock frestelsen och trycket från omgivningen
för stort när de väl är på plats. Efter långa diskussioner började mötesdeltagarna att identifiera problemet.
Som så många gånger förr handlar det om information
och kommunikation.
Intressanta åtgärder och resultat
Efter två möten var samstämmigheten tämligen stor.
Vi måste åtgärda problemet! Budskapet från vården
var glasklart. Om en patient missbrukar förtroendet
med sin medicinering så kommer det att få omedelbara
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
konsekvenser. En patient som missbrukar sitt förtroende med så kallade ”take away doser” får omedelbart
sina doser indragna. Han får gå tillbaks till att ta sin
tablett dag för dag, i avvaktan på utredning. Den som
konsekvent missköter sig blir utskriven från programmet. Men den springande punkten är att vården måste
bli informerad från polisen. Patienterna kommer till
vårdgivaren och lämnar sin version av en händelse.
Om det inte finns någon annan version av saken så
kan inte vårdgivaren säga emot. Det här kom att utlösa
diskussioner om olika aspekter av sekretess. Efter kontroll av respektive enhets gällande sekretess så kunde
det konstateras att den inte utgjorde något hinder för
informationsutbyte. Det diskuterades även hur informationsutbytet skulle systematiseras. Lösningen blev
ganska enkel. Citypolisen skapade en egen intern informationsblankett. Denna blankett kallas för ”Rapport
över ingripande med anledning av misstänkt narkotikabrott”. I rapporten skall bara misstankar knutna
till narkotikabrott framgå. Där finns förtryckt att fylla
i namn, personnummer, tid, plats, händelse etc. För
tydlighetens skull så finns det fält att kryssa i vilken
brottskod det rör sig om 5004, 5005, 5009, 5010
eller 5011. På blanketten finns även ett fält för övrig
information. Här kan man exempelvis rapportera om
en Subutexpatient befinner sig på plattan med sin
dos och observeras i överlåtelseliknande situationer.
Blanketten är utformad på detta sätt eftersom ingen
annan brottsmisstanke än den relevanta ska avslöjas.
Blanketten fylls i av ingripande poliser och faxas iväg
till en gruppfax. Vården tar sedan ansvar för att vidarebefordra blanketten till rätt enhet.
“Take-away-doser” kan dras in
En annan intressant lösning var den på problemet med
beslagtagna tabletter, där beslaget skall hävas. Istället
för att patienten tillåts göra anspråk på tabletterna så
gör vårdgivaren detta. Besittningsrätten till tabletterna
avtalas bort i samband med att vårdkontrakt skrivs. På
så sätt kan polisen sätta upp vårdgivaren som anspråkstagare. Inga tabletter kommer längre att ge upphov
till dubbla doser. Det underlättar även hanteringen
av det beslagtagna godset. Vårdgivaren som anspråkstagare kräver regelmässigt att all beslagtagen medicin
destrueras.
Det tog bara några dagar efter det att rutinerna
bestämts så låg den första rapporten i faxen. Ett ingripande mot en man som hade sålt Subutex från sin
legalförskrivna dos. Vårdenheten vidtog omedelbart
åtgärder och mannens ”take away dos” drogs in.
Har då dessa åtgärder gett något resultat? Ja det
förefaller faktiskt som att det har blivit en markant förändring. På den korta tid som verksamheten har pågått
så har antalet ärenden med överlåtelser av Subutex på
plattan minskat. Det förefaller som att drivkraften att
få behålla sin medicin är större än att sälja ut den på
den illegala marknaden.
Q
Prevention
Ökad dödlighet bland narkomaner
Förskrivning av narkotika som underhållsbehandling har tillåtits endast därför att den
skulle leda till en socialt och medicinskt bättre situation för narkomaner. Nu tycks denna
behandling i stället leda till att fler och fler dör.
V
i ser nu en kraftigt ökad dödlighet bland narkomaner enligt rapporten ”Drogrelaterade dödsfall
i Stockholms län” (Anna Fugelstad, 2009). Detta gäller inte minst gruppen medicinskt underhållsbehandlade narkomaner. Såväl bland patienter som ingår i
Metadonprogrammet, där den kraftiga ökningen startar efter 2005, som bland patienter som får Subutex
(buprenorfin) förskrivet ser vi denna ökning.
Den senare gruppen patienter har tillkommit under
de senaste åren, eftersom det rör sig om ett nytt läkemedel eller snarare ett läkemedel med nytt användningsområde, och det handlar nu oftast om yngre narkomaner. För båda grupperna gäller att underhållsbehandlingen avser att ersätta heroin, som ursprungligen
också introducerades som ett läkemedel mot morfinmissbruk. Frågan borde ställas om denna medicinska
behandling nu motverkar sitt eget syfte och därmed
spelat ut sin roll i behandlingssyfte.
Både Metadon och Subutex är narkotika som sätts
in i underhållsbehandling för att de mer eller mindre
effektivt kan blockera ett heroinmissbruk. Metadon
har funnits i sådan behandling i Sverige sedan slutet av
1960-talet och är den klassiska medicinen på området.
Reglerna för underhållsbehandling av Metadon har
fram till för några år sedan varit mycket restriktiva.
När Socialstyrelsen kom med nya regler, innebar de
för Metadonprogrammet både en kraftig utökning
av antalet missbrukare i programmet och en relativ
lättnad i restriktiviteten. Under perioden 1994 till
2005 pendlade antalet Metadonpositiva dödsfall i
Stockholms län kring fem per år.
Efter 2005 har ökningen nu passerat 25 dödsfall per år. Denna kraftiga ökning kan vara relaterad till Socialstyrelsens expanderade regler för
Metadonförskrivningen.
För Subutex, som är den nya medicinen på underhållsbehandlingens område, fanns tidigare inga regler
för förskrivningen. De nya reglerna kom samtidigt med
de nya reglerna för Metadon. Reglerna innebär bland
annat att endast beroendespecialister får förskriva
Subutex.
Fram till 2001 fanns det inga Subutexpositiva dödsfall alls. De första åren efter 2001 förekom endast
enstaka dödsfall. Efter 2003 ökade Subutexpositiva
dödsfall till omkring fem per år. Men redan 2007
ökade denna typ av dödsfall till över 15 per år och
dödsfallen fortsätter nu att öka kraftigt. Denna senare
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
ökning kan kopplas till beroendespecialisternas ökade
tilltro och förskrivning av Subutex.
Den förskrivning av narkotika som går under
benämningen underhållsbehandling har tillåtits endast
därför att den skulle leda till en socialt och medicinskt
bättre situation för narkomaner. Nu tycks denna
behandling i stället leda till att fler och fler narkomaner
dör under denna medicinska behandling.
Det är förvånande att Socialstyrelsen inte har uppmärksammat den kraftiga ökningen av dödsfall relaterade till underhållsbehandlingen. Det förefaller som
om Socialstyrelsen saknar kunskap om dessa dödsfall.
Varför denna passivitet hos den medicinska tillsynsmyndigheten, när narkomaner nu dör på löpande
band?
I Finland, som numera har ett omfattande illegalt
Subutexmissbruk, vilket nu till och med är större än
heroinmissbruket, har man helt slutat att förskriva
Subutex till opiatmissbrukare. I stället har man övergått till att förskriva Subuxon, som är en kombination
av buprenorfin (Subutex) och naltrexon.
Om detta är en framgångsrik behandling, kan man
ännu inte visa. Men den är åtminstone mindre destruktiv än förskrivningen av Subutex. Även i Sverige ser vi
nu ett ökande illegalt missbruk av Subutex. Men detta
missbruk har ännu inte nått upp till den omfattning
som konstateras i Finland.
Socialstyrelsen måste nu omgående förhålla sig till
det kraftigt ökade antalet dödsfall som kan knytas till
den medicinska underhållsbehandlingen för narkomaner.
En fortsatt passivitet är inte längre acceptabel.
Något måste tillsynsmyndigheten göra för att stoppa
det snabbt ökade antalet dödsfall bland underhållsbehandlade narkomaner.
Q
Rolf Bromme, ordförande i NSO – Nykterhetsrörelsens
Samorganisation i Stockholm
Lena Larsson, förbundsordförande i AMD-Riks –
Riksförbundet Anhöriga Mot Droger
Christer Karlsson, förbundsordförande i RIKS-KRIS –
Kriminellas Revansch i Samhället
(Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Dagen)
Prevention
”Harm reduction”
dålig preventionsfilosofi
Fokus på att minska skadorna vid missbruk
kan minska intresset för drogfrihet
Edgar Borgenhammar har
varit professor i hälso- och
sjukvårdsadministration vid
Nordiska Högskolan för
Folkhälsovetenskap i Göteborg.
Han är vice ordförande i
Svenska Carnegie Institutet.
”Harm reduction” (HR) är en engelsk term som betyder
”skadebegränsning”. Som metod inom missbrukarvården syftar den till att förebygga eller åtminstone reducera fortsatta negativa konsekvenser av drogintaget. Detta
görs i stället för att fokusera på möjligheterna stoppa
fortsatt missbruk.
Varför HR?
HR täcker ett brett spektrum av åtgärder. Där finns,
som ett relativt banalt exempel, vitaminberikning av
öl för att undvika allvarliga bristsjukdomar hos storkonsumenter. Där finns utdelning av rena sprutor för
att hindra infektionsspridning. Också mottagningar för
underhållsbehandling till missbrukare av medel som
subutex eller metadon. Även så finns läkares legala
förskrivning av narkotika till kroniska missbrukare, en
form som prövades 1965-67 i Sverige i vad som avsågs
bli av begränsad omfattning.
Förskrivningsexperimentet hade hetsats fram genom
tidningsartiklar, med rubriker som ”Rädda narkomanen från polisen!” och ”Förbjuden sjukdom: narkomani” (Expressen i februari 1965).
Konsekvenserna blev, till följd av okritisk förskrivning, en äventyrlig drogepidemi och minst två uppmärksammade dödsfall.
Erfarenheter
HR-strategin är särskilt framträdande i Nederländerna,
Schweiz och Norge. Ett skäl är hoppet att förhindra
drogmissbrukarnas kriminella verksamhet. Vidare att
minska risken för överdoser samt smitta med hepatit B eller C och hiv/aids. Likaså har förhoppningar
vädrats om ökad sannolikhet för att missbrukare går
in i rehabiliteringsprogram. Det har också talats om
möjligheten att behovet av repressiva handlingar, som
polisingripanden, skulle kunna minska. Förhoppningar
har vidare funnits att HR skulle kunna medföra minskad droganvändning på det hela taget.
Trots alla vällovliga syften visar sig HR-åtgärder
sällan påverka missbrukarens vilja och handlingar för
att bli ”ren”, d.v.s. varaktigt drogfri. I många missbrukares agerande förekommer, förr eller senare, mer
eller mindre, s.k. sociala eller biologiska bromsar. Hit
hör sjukdomar och tillstånd där ett missbruk inte kan
fortsätta. I många fall leder HR-åtgärderna endast till
att dessa bromsar slås ut.
Samma problem finns vid behandling av socialt etablerade missbruksmönster, som tobaksrökning.
Efterhand drabbas rökare av betydande besvär i andningsvägarna. Med tiden kan de drabbas av kronisk
obstruktiv lungsjukdom (KOL), som är ett tillstånd med
kraftigt nedsatt ventilationskapacitet. I sammanhanget
har diskuterats om så kallad ”KOL-medicinering” bör
ges enbart till patienter som slutar att röka, i de fall
rökning finns med in bilden. Praxis varierar. Men det
är också klart att rökstopp är nödvändigt för att medicineringen skall få bestående effekt.
Försenad rehabilitering?
HR-strategins allvarligaste negativa effekt är att den
kan försena effektiva rehabiliteringsåtgärder. Med
HR-strategin kan det ta längre tid från debut till dess
att drogproblemet upptäcks av närstående eller tvingar
missbrukaren att göra upp med sin drogfixerade livsstil.
Med medicinsk HR-service blir incitamenten mindre
att ta sig ur missbruket. Ett missbruk som möjliggörs
med droger från den officiella sjukvården kan göra att
det anses mindre nödvändigt att ändra livsstil.
Positiva exempel?
En fungerande HR-policy tycks förutsätta liten skala
med noggrann och fortlöpande kontroll, som det vilket
finns inom metadonprogrammet vid Ulleråkers sjukhus
i Uppsala. Till programmen hör samtal, utbildning,
rådgivning och livsstilsträning samt en snäv selektion
av patienter. När verksamhetens skala blir större synes
de psykologiskt, psykiatriskt och medicinskt relaterade
terapierna tunnas ut. Att blunda för det personliga
ansvaret leder inte framåt.
HR-strategin är dyr och vanligen ineffektiv. Den kan
inte vara någon huvudstrategi i arbetet mot narkotikamissbruk, eftersom den kommer sent i den enskilda
missbrukskarriären, ofta först efter omfattande skador.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
15
Prevention
Tullverket och samhällsnyttan
en beräkningsmodell som visar nyttan av tullens brottsbekämpande arbete
TEXT: JESSICA VIKBERG
Äntligen ska jag få svar på vad det kommer sig att vi tullare räknar i samhällsnytta istället
för bara i kilo, antal eller gram. Jag ska även få svar på vad Tullverket bidrog med jämfört
med vad vi kostade förra året.
J
onas Karlsson är sakkunnig på Tullverkets huvudkontor samt talesman för brottsbekämpningen. Han
berättar att modellen att mäta nyttan av Tullverkets
insatser istället för att endast mäta beslagsmängder,
var en tanke som väcktes i slutet av 90-talet. Man ville
hitta ett sätt att kunna jämföra vad Tullverket kostar
staten jämfört med vilken nytta man gör. Under olika
benämningar gjordes utredningar som slutligen hamnade under benämningen Tullverkets samhällsnytta.
Inledningsvis var Alkoholinspektionen, Rikspolisstyrelsen, och Folkhälsoinstitut med i diskussionerna.
Huvudfrågorna vi ville ha svar på var narkotikabekämpningens kostnader jämfört med vad narkotikan
kostar samhället socialt, inom hälso- och sjukvård
samt för tredje part. Vi ville också veta om det gick att
väga in alkohol och tobak i beräkningarna.
Tullen valde att värdera narkotikabeslag baserat
på en uppskattning av samhällets totala kostnad för
narkotikamissbruk. Tullverket kopplar beslagen av
narkotika till minskade kostnader i samhället genom
tre antaganden:
1. Vi antar att beslagen minskar tillgången på
marknaden.
2. Vi tror att beslagen har en avskräckande
effekt på missbrukare och de som står inför
rekrytering till missbruk.
3. Vi räknar även med att beslagen har en
politisk effekt eftersom narkotikabekämpningen sker i linje med de politiska intentionerna.
Verkligheten är troligtvis en kombination av de tre
effekterna. Oavsett val av antagande menar vi att ett
beslag motsvarar att samma mängd narkotika undandras från marknaden.
Men vi tar även med i beräkningen att ett beslag som
görs vid gränsen har högre renhetsgrad än beslag som
görs i missbrukarledet.
Nödvändiga faktorer som används för att konstruera modellen är gatupris, renhetsgrad, missbruksdoser
och FN:s skadeindex, narkotikakonsumtionen, antal
narkotikamissbrukare, missbruksmönster/trend och
samhällets kostnader till följd av narkotikamissbruk.
Variablerna justeras vid stora förändringar.
När det gäller alkohol och tobak räknar man in
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverkets brottsbekämpningsstab, ser fördelar med en gemensam beräkningsmodell
av samhällsnyttan tillsammans med polisen.
skattebortfall pga. nedsatt produktivitet, vårdkostnader och överdödlighet.
När Sverige är transitland för narkotika som tullen
beslagtar räknas det i Internationell samhällsnytta, förklarar Jonas. Det gör även beslag som aldrig har passerat Sverige men som görs på grund av våra insatser.
Andra länder har visat intresse för vår modell.
Jonas Karlsson var i Estland nyligen och berättade om
Tullverkets samhällsnytta.
I Sverige är det bara Tullverket som räknar i samhällsnytta för tillfället. Diskussioner pågår inom polisen. Jonas Karlsson ser bara fördelar med en gemensamt beräkningsmodell.
År 2009 var tullens samhällsnytta 1, 872 miljarder kronor när det gäller narkotika och doping. Med
alkohol och tobak inräknat var samhällsnyttan nästan
två miljarder kronor. Att jämföra med de 1,2 miljarder
kronor Tullverket kostade staten.
Q
Prevention
43:e Carnegieseminariet:
Ny amerikansk frivård minskar
återfall för narkotikamissbrukare
TEXT OCH FOTO: JONAS HARTELIUS
Domaren Steven S. Alm från Hawaii var huvudtalare vid ett Carnegie-seminarium den 17
november om erfarenheter av frivårdsprogrammet HOPE på Hawaii. Seminariet ordnades
av Svenska Carnegie Institutet i samarbete med Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle.
I oktober 2004 införde domaren Steven S. Alm nya
rutiner för hantering av villkorligt dömda som misskött
sin situation genom att exempelvis missa avtalade tider
med sin övervakare eller missbruka narkotika. Tidigare
var rutinen att klienterna då anmäldes av frivården till
domstolen med hemställan att deras villkorliga dom
skulle upphävas och klienterna skickas i fängelse. Nu
skulle i stället villkoren modifieras med högre grad av
kontroll, utökade drogtester och snabbare ingripanden
med korta frihetsberövanden.
Det nya programmet fick namnet HOPE (”Hawaii’s
Opportunity Probation with Enforcement”, närmast
att översätta med ”Hawaiis program för möjlig villkorlig dom samt verkställighet”; förkortningen betyder
”hopp”). En rutin utformades så att klienterna snabbare skulle komma till domstol (senast tredje förhandlingsdagen). De fick välja mellan att medge sina överträdelser, t.ex. återfall i missbruk, och avtjäna ett par
dagars tid i häkte eller att gå till en formell förhandling
om återkallande av den villkorliga domen. Ytterst få
valde den formella vägen.
Genom att ingripandet kom
direkt efter överträdelsen fick
det bättre verkan på deras
missbruk och kriminalitet.
Drogtester
”
I HOPE-programmet infördes ett system med obligatorisk rapportering via telefon, slumpvisa drogtester och
korta frihetsberövanden för överträdelser. Programmet
utformades så att det skulle vara enkelt att följa för
klienter med avlönad anställning, eftersom en sådan
minskar risken för återfall. Därför kunde drogtester
utföras redan tidigt på morgonen – innan klienterna
gick till jobbet. Klienter som överträdde reglerna fick
lindrigare påföljd ifall de självmant anmälde sig direkt
efter att ha kommit till insikt om sin situation. Genom
att ingripandet kom direkt efter överträdelsen fick det
bättre verkan på deras missbruk och kriminalitet.
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Egna utvärderingar
visade narkotikamissbruket gick ned med
86 procent och andelen
missade möten med frivården med samma tal
bland HOPE:s klienter.
En randomiserad undersökning av oberoende
forskare visade att systemet gav mer än 50 procents reduktion av missbruk och överträdelser.
HOPE-programmet Domaren Steven S. Alm
krävde inga nya lagar, införde nya rutiner inom fribara en annan tillämp- vården på Hawaii. Genom
ning. Det har nyligen att tillämpa reglerna på ett
utökats till att omfatta nytt sätt fick han ner klien1 500 klienter på Hawaii. ternas missbruk med mer än
Nu ligger ett förslag inför 50 procent.
USA:s kongress om att
finansiera liknande program på 20 platser.
”Sunt förnuft”
På en fråga om vilken teori som låg bakom programmets modell för påverkan av beteenden svarade Alm:
”sunt förnuft”. Han jämförde med barnuppfostran:
om en insats skall ha verkan måste den komma direkt
på beteendet, annars förstår inte barnet. HOPEprogrammets snabba omloppstider gör att åtgärden
kommer inom det ”fönster” som öppnats av en händelse som återfall i missbruk.
På Hawaii är metamfetamin (”speed”) det allvarligaste narkotikaproblemet. På en direkt fråga noterade
dock Alm att HOPE-programmet fungerar lika bra
även för t.ex. heroinmissbrukare.
Alm lyfte fram HOPE-programmet som ett lyckat
exempel på ”efterfrågereduktion” för att få bort den
ekonomiska grunden för den organiserade narkotikabrottslighetens stora profiter.
Inför framtiden varnade Alm att det svåraste narkotikaproblemet håller på att bli missbruk av läkarförskrivna ”legala” narkotika.
Q
Prevention
Narkotikainformation otacksam men
nödvändig del i förebyggande arbete
Genom årtionden har miljoner och åter miljoner satsats på offentlig narkotikainformation.
Resultaten är svaga, och det har aldrig visats att en enskild informationskampanj påverkat
narkotikautvecklingen i stort. Ändå fortsätter information att vara en viktig del i all offentlig
narkotikapolitik.
Öka intresset?
Mot miljöförstöring och gangsterkrig
Åtskilliga erfarenheter tyder på att narkotikainformation i en del sammanhang kan öka intresset för att
experimentera med narkotika. I sin doktorsavhandling
visade Bengt Herulf (1972) att de elever som haft hög
konsumtion av narkotika även fått mycken narkotikainformation. En förklaring sades vara att dessa elever
genom sitt intresse för narkotika varit mer uppmärksamma på narkotikainformationen. En annan, mer
kritisk slutsats är dock att informationen ökat nyfikenheten på narkotika. Från USA rapporteras att lokala
mediauppgifter om förekomst av nya, starka opiater,
som varianter av fentanyl, skapat efterfrågan på de
nya drogerna.
Idag finns även en stor internetkommunitet som fritt
utbyter erfarenheter och tips om nya kraftfulla rusmedel. Attityden är positiv till droger och berusning.
I bloggosfären kan man söka stöd för vilken uppfattning som helst. Man skall knappast förvänta sig att
internetdebatten påverkas av ren ”faktainformation”
om droger – utom möjligen i fall där en drog tidigt får
rykte om sig i vida kretsar att vara särskilt farlig. Under
senare år har det gällt bl.a. bromodragonfly.
Mot slutet av 1900-talet började en del västländer,
som Nederländerna, att informera om ”säkert bruk”
av narkotika som en del i en strategi för ”skadebegränsning”. I denna typ av ”faktaupplysning” kan ingå
att visa hur man undviker infektioner vid injektionsmissbruk eller hur man doserar ”rätt” som nybörjare.
Fakta används då för att stödja missbruk – inte avhålla
från drogintag.
Troligen kommer det att öppnas nya vägar för narkotikainformationen genom att lyfta fram de samlade
effekterna av västerlandets drogkonsumtion på bl.a.
miljöförstöring och organiserad brottslighet i andra
världsdelar. Konsumentländernas efterfrågan driver
hela den illegala narkotikahandeln. Det blir en viktig
pedagogisk uppgift att förklara sambandet mellan det
enskilda missbruket och narkotikasyndikatens makt.
Genom att peka på att den illegala drogproduktionen skapar svåra miljöproblem, bl.a. genom skogsskövling och kemikalieutsläpp, kan man koppla fakta
om narkotikakonsumtionens effekter till det ökande
miljöengagemanget.
Än mer dramatisk blir kopplingen mellan kokainmissbruk i Stureplansmiljö och gangsterkrig i Mexiko.
När kriget om narkotikamarknader börjat drabba
skolelever, som dödas i uppgörelser mellan ligor och
karteller, då torde även svenska ungdomar börja förstå
de globala konsekvenserna av den egna narkotikakonsumtionen.
Q
Jonas Hartelius
Varför hålla på?
Narkotikainformation kommer att fortsätta att vara en
otacksam men nödvändig del i allt förebyggande arbete
– och det av flera skäl. Det första är att hålla emot
drogpropagandan och dess förledande uppgifter om
att narkotika och liknande medel är harmlösa genom
att i stället visa på specifika risker. Ett annat skäl är att
ge stöd för de personer och grupper som tagit ställning
mot missbruk, ytterligare ett att peka på var man kan
få information och hjälp. Till det kommer att vi behöver förklara hur narkotikamarknaden fungerar och det
enskilda missbrukets betydelse. Slutligen behövs information för att förklara narkotikalagstiftningens syfte
och ge motiv för narkotikabekämpningen.
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Narkotikamissbrukets betydelse för att driva på miljöförstöring och gangsterkrig kan öppna en ny väg för information
om narkotikans allvarliga samhällseffekter.
Prevention
Drogtester
på Härnösands gymnasium
TEXT: POLISINSPEKTÖR JAN ERICSSON,
Polismyndigheten i Västernorrland,
Härnösands närpolisområde
Vintern 2008 uppstod diskussioner kring narkotikasituationen bland unga i Härnösand,
och hur detta på bästa sätt skulle bemötas. Således togs initiativ till en arbetsgrupp med
myndighetsöverskridande representation. Polisen, socialtjänsten och gymnasieskolan
gjorde gemensam sak och diskuterade förutsättningslöst. Syftet med arbetsgruppen var
att ta fram en handlingsplan mot droger på Härnösands gymnasium, och efter ett antal
sammankomster kunde gruppen presentera ett förslag som senare fastställdes av den
lokala skolledningen. Arbetsgruppen bestod av representanter från polis, socialtjänst,
elevhälsa (skolsköterska och kurator) samt berörda rektorer.
N
är handlingsplanen fastställts och sedermera togs
i bruk, uppstod en offentlig debatt om lämpligheten av drogtester i skolan. För att bemöta denna kritik
genomfördes ett möte med föräldrarna till eleverna på
skolan. Vid denna träff förklarade arbetsgruppen att
det inte handlade om att polisen skulle vistas i lokalen
och jaga narkotikapåverkade elever utan om att genom
skolpersonal uppmärksamma tidiga varningssignaler
om ett begynnande missbruk. Föräldrarna blev även
informerade om den då rådande drogproblematiken,
och att skolan vid misstanke erbjuder ett frivilligt
urinprov. I de fall eleven väljer att inte medverka till
provtagning så gör skolan automatiskt en orosanmälan
till socialtjänsten. Socialtjänsten kallar då föräldrar och
elev till ett samtal. Givetvis så sker processen i samråd
med föräldrarna till den aktuella eleven.
Efter att handlingsplanen tagits i bruk har ett 20-tal
elever drogtestats. Flera av dem har varit påverkade av
någon form av narkotikaklassat preparat.
Tidig upptäckt gynnar alla
Alla som jobbar med narkotikaproblematik känner
till att de stora vinsterna finns att hämta om man kan
upptäcka ”nyrekryterade” narkotikamissbrukare, både
samhällsekonomiskt men framförallt ur det individuella perspektivet, då det finns möjligheter att rädda människoliv. Då ett missbruk uppdagas hos en ung person
och den juridiska processen fungerar, innebär det en
rad negativa konsekvenserna för den enskilde - men
det är just dessa konsekvenser som kan få personen att
välja en annan väg i livet som även ur den enskildes
perspektiv mynnar ut i något positivt.
I detta fall pratar vi om personer som i ett mycket
Några ur arbetsgruppen i Härnösand. Från vänster Lars
Forsberg, socialtjänsten, Jan Ericsson, polisen, Maud Blad,
skolsköterska och Maria Hedberg, kurator.
tidigt skede har visat varningssignaler om ett pågående missbruk. Några ”tydliga tecken” utifrån polisens
arbetssätt föreligger inte, utan här avses andra, betydligt mer subtila, tecken som tyder på ett begynnande
missbruk.
Det som också är viktigt för att behålla arbetsgruppen är regelbundna träffar och att man då utbyter relevant information. För att detta ska vara möjligt krävs
ett mycket nära samarbete där man som deltagare
måste kunna känna förtroende för både de enskilda i
gruppen och för respektive yrkesutövning.
Syftet med dessa rader är att belysa vikten av att
engagera andra instanser att ta sitt ansvar i kampen
mot narkotika, samt att visa att det egentligen inte
krävs så stora polisiära åtgärder för att skapa ett effektivt preventionsarbete. Det hela handlar om att bygga
upp ett nätverk bestående av ett antal ”eldsjälar” med
stort förtroendekapital som brinner för ämnet.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
27
Prevention
Svensk
narkotikabekämpning
i Liberia
TEXT OCH FOTO: CHRISTOPHER LANDIN,
narkotikaansvarig på Stockholms tunnelbanepolis
Västafrika. Juni. 2006. Liberia. Bong County. Staden Gbarnga. Det var där jag hamnade
som CID-adviser åt länet Bongs 30 poliser. Liberian National Police, LNP, var under upprustning och jag var mitt i ett äventyr.
J
ag fick tjänsten som rådgivare för grov brottslighet
såsom mord, rån, våldtäkter, narkotikabrott med
mera. I praktiken fungerade jag både som arbetsledare
och rådgivare åt de liberianska kollegorna som jag
skulle uppleva så mycket med. Innan denna mission
hade jag rest flera varv runt jorden som så kallad ”bagpacker”. Upplevelserna i Liberias täta djungler kom att
överträffa allt.
Jag och kollegan Matts Jarhede ingick i en liten
FN-polisstation som bestod av sex poliser som byttes
ut med jämna mellanrum. De vi samarbetade med var
FN-poliser från Turkiet, Ghana, Zambia och Gambia
samt självklart även LNP. Två jeepar var de enda
transportmedel vi hade. Den ena stod dessutom oftast
mest på verkstaden.
sämre skrivmaskiner samt några usla polisstationer.
Jag och min kollega köpte papper och penna till dem,
polisens bästa vapen. Kollegan skulle utbilda i trafikpolisarbete, vilket var svårt då våra LNP inte ens hade
ett eget fordon. De hade i och för sig fått en uniform
efter avslutad polisutbildning men det var också det
enda de hade. Lönen var 75 US dollar per månad. En
lön som inte alltid betalades ut. Stationens enda cell var
undermålig och hade dessutom ett stort hål bredvid gallerdörren. De vi låste in under dagen kunde promenera
ut under natten då stationen var sämre bemannad.
Trots detta var den lokala polisen otroligt nog motiverade att göra ett bra jobb.
Missbruk och förfall efter inbördeskriget
Inbördeskriget hade rasat mellan 1989-2003 med
200 000 döda som följd. Krigsherren Charles Taylor
flydde till Nigeria efter amerikanska påtryckningar.
Hälften av landets 3,5 miljoner människor som befunnit sig på flykt i grannländerna var nu på väg tillbaka.
Kriget var över. Soldaterna var avväpnade men många
av dem var fortfarande narkotikamissbrukare. Ett
missbruk de hade utvecklat under kriget. Spåren efter
kriget var påtagliga och landet hade nu ett rättsväsende
i totalt förfall. Arbetet att bygga upp poliskåren hade
börjat. I mitt län ansvarade militär från Bangladesh
för säkerheten ihop med beväpnad insatspolis, Formed
Police Unit, FPU, från Nigeria. Nere i Monrovia låg
dessutom den svenska Quick Reaction Force stationerad. Dessa förband kom jag att ha ett nära samarbete
med i kampen mot narkotikan och annan brottslighet.
LNP i Gbarnga hade ingen utrustning förutom två
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Cellen på huvudstationen i Gbarnga. De vi grep på dagen
rymde på natten. Efter två månader lyckades vi förmå FN att
laga hålet.
Prevention
Framgångsrikt gatulangningsarbete
enligt svensk modell
Christopher Landin tillsammans med chefen för Nigerianska Formed Police Unit, Julius Okario. Till höger en av
LNP. Bakom oss brinner beslagtagen marijuana. Vi var
tvungna att flytta på oss. Snacka om passiv rökning...
Marijuana största drogproblemet
Staden Gbarnga, med stora omkringliggande marijuanaodlingar, hade fungerat som Charles Taylors
bas under ett skede av inbördeskriget. Taylors bas var
orsaken till koncentrationen av så många före detta
soldater som nu uppehöll sig i området. De fortsatt
existerande odlingarna var orsaken till traktens obegränsade tillgång på marijuana. Ute i byarna odlades
det dessutom till husbehov. Flera av ex-soldaterna hade
missbruksproblem. Vi fick även rapporter från andra
FN-organ om klagomål på öppen marijuanaförsäljning
på traktens olika marknader.
Vi förstod att någonting måste göras trots våra
begränsade resurser. Frågan jag ställde mig var hur vi
skulle agera på bästa sätt med minimala resurser för
att angripa problemet runt narkotikahanteringen. Vi
hade dessutom all annan brottslighet och utredningar
att ta hänsyn till. Arbetsbelastningen var minst sagt
redan hög.
Jag försökte informera mig om gällande lagstiftning
vilket visade sig inte var så lätt. Mina liberianska kollegor sade att både bruk och innehav av narkotika
var olagligt. Jag fick aldrig koll på var i lagen det stod
och någon lagbok gick heller inte att uppbringa. 7 års
fängelse kunde man dock få för innehav. Det var både
poliser och den lokala domaren överens om.
Vad jag förstod fanns det inte någon direkt gränsdragning enligt svenska mått med ringa, normalt samt
grovt narkotikabrott utan ett innehav var ett innehav
oavsett mängd.
Jag bestämde mig för att köra och lära ut hederligt
svensk gatulangningsarbete med störande inslag i den
dagliga narkotikahanteringen. Langarna skulle inte få
känna sig säkra. De skulle inte kunna sälja narkotikan
helt öppet i alla fall som de nu gjorde. De stora odlingarna skulle enligt information till största delen vara
skördade då regnperioden nu var i antågande. Lagren
var därför fyllda ute i byarna. Den typiska liberianske
langaren var oftast en ung man i 20-25 års ålder. De
slog oftast in 20-30 gram marijuana i buntar med
tidningspapper som de förvarade i sin ryggsäck. När
de färdades åkte de oftast minibuss om de inte gick de
många milen mellan marknadsplatserna. Marijuanan i
sig såg ut att vara av sämre kvalité än den som odlas i
Sverige. THC-halten fanns det inga uppgifter om. De
beslag vi redan hade vittnade om att marijuanan var
halvtorkad och ibland brunaktig. Jag vet inte hur stor
påverkan den enorma luftfuktigheten hade men allt
möglade väldigt fort och inget kunde bli riktigt torrt.
Det var nog främsta anledningen att marijuanan såg
annorlunda ut.
Min kollega Matts föreslog att vi varje dag skulle
besöka en lokal marknad och där visa upp oss för
befolkningen. Detta skulle vara brottspreventivt samtidigt som folket fick se den nya Polis som var under
uppbyggnad. Alla besökare skulle varje gång som de
befann sig på marknaden se patrullerande liberiansk
polis. Vi skulle på så sätt skapa en illusion att det
fanns fler poliser i länet än vad det verkligen gjorde.
Langarna skulle då heller inte öppet kunna sälja narkotika utan riskera att bli gripna. Jag började sedan
skicka in civilklädda spanare till marknaden. De fick
leta reda på langarna, skugga dem, och en stund senare
dundrade vi uniformsklädda in och grep dem inför allmänheten, Show of Force helt enkelt. Detta blev väldigt
framgångsrikt med en rad spektakulära ingripanden
runtom i länet. Att sälja knark var numera riskfyllt.
Efter någon månad hade langarna lärt sig LNP:s
arbetssätt och de vågade inte längre vara lika offensiva
i sin försäljning. Arbetsmetodiken började ge resultat
vilket visade sig i att det blev svårare för oss att göra
beslag. Langarna vågade inte längre exponera sig som
de gjort innan. Jag hade ofta med mig ett par eller en
grupp kalasjnikov-beväpnade nigerianer från FPU. Så
kallade mob-killings av en gripen brottsling var inget
ovanligt. Vi var helt enkelt tvingade att skydda de
gripna från allmänhetens vrede och blodtörst.
Lärde ut profilering
Runtom i byarna fanns det även små butiker som sålde
lite konserver och liknande. De sålde också marijuana
rakt över disk. När detta kom till vår kännedom gjorde
vi återkommande husrannsakningar i dessa butiker.
Det blev beslag vid varje tillfälle på allt från hekton till
kilon av marijuana. Butiksinnehavarna greps av LNP
inför ögonen av by invånarna.
forts s 34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
31
Prevention
Ännu ett bra beslag i en taxi på väg till Monrovia. Landsvägen låg utanför Gbarngas polisstation och var ett bra fiskevatten.
Ett annat sätt att bekämpa problemet var husrannsakan i fordonen som passerade de olika FN checkpoints som fanns strategiskt utplacerade runtom i länet.
Narkotikan måste transporteras och här hade vi ett
gyllene tillfälle till att göra bra beslag. I FN-mandaten
ingick dessa tvångsåtgärder utan misstanke om brott.
Syftet var främst att beslagta illegala vapen som transporterades i landet, men även narkotika. Jag höll därför
föreläsningar hos de olika bangladeshiska kompanier
som bemannade dessa check-points. Officerarna talade
god engelska men manskapet kunde inte språket. När
jag väl vecklade ut tidningsförpackningarna och visade
marijuanan de innehöll, sken soldaterna upp och sade
samstämmigt ” Ahh Ganja”. Jag lärde sedan ut profilering, hur den typiska langaren såg ut och hur de färdades. Efter några dagar fick jag ett samtal från en officer
i en av dessa check-points. ”Christopher, we have just
caught two smugglers. Please come.” Mycket riktigt
stod där två langare i 20-25 års ålder, med ryggsäcken
full av förpackad marijuana. De var passagerare i en
minibuss som blev stoppad och kontrollerad. De stolta
bangladeshiska soldaterna och de två langarna fotograferades sida vid sida såsom vi alltid gjorde när gripanden hade gjorts. Det var ett kvitto på att utbildningen
och samarbetet med Bangladesh förbanden fungerade.
Störningsarbetet gav långsiktigt resultat
Några veckor senare stoppades en taxi på väg till
huvudstaden Monrovia i en annan check-point. I den
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
beslagtogs 12 kilo marijuana vilket var vårt enskilt
största beslag i vår narkotikaoffensiv. Under tre tillfällen anordnade jag offentliga uppeldningar av den
beslagtagna marijuanan. Både FN-radion och lokalradion bjöds in och de liberianska poliser som gjort
beslagen blev intervjuade av journalisterna. Dessa
intervjuer sändes i hela Liberia och var ett sätt att
sporra den enskilda polismannen i sitt arbete där han
i intervjun stolt fick berätta om deras narkotikabekämpning. Liberianska folket fick nu höra att LNP och
FN faktiskt hade börjat göra något åt problemet med
marijuanan. Vi gjorde otaliga små störande ingripanden enligt det svenska gatulangningskonceptet vilket
fungerade alldeles utmärkt. Sammanlagt blev det cirka
50 kg beslagtagen marijuana runtom i byarna.
Tre år senare, 2009, hade narkotikabekämpningen
kommit igång på allvar i Liberia där marijuanaodlingarna angreps och skördades med beslag av flera ton
som resultat. Jag vet inte om de använde sig av de GPSkordinater som jag och svenska underrättelseofficerare
tre år tidigare fastställt. Flera marijuanaodlande byar
ute i bushen hade blivit positionerade av oss. Vi hade
färdats på landsbygden i sken av att förbereda olika
vägprojekt för de undermåliga vägarna. Att vi besökte
byarna i underrättelsesyfte förstod de aldrig.
Hur som helst är jag sedan länge hemma i Sverige
och kör nu samma gatulangningskoncept med Tunnelbanepolisen som jag tidigare gjort i Västafrikas
djungler ihop med Liberian National Police.
Q
Prevention
Rikskrims internetspanare:
Viktigt stoppa farliga nätdroger!
TEXT OCH FOTO: JONAS HARTELIUS
Systematisk nätbevakning ger underlag både för utredningar och för narkotikaklassning.
C
ecilia Fant är kriminalinspektör och ansvarig för
Rikskriminalpolisens internetspaning mot droger.
Gruppen bevakar flödet av nya droger på nätet. Det
har blivit en kamp mot tiden för att stoppa nya droger
innan de får omfattande spridning. Många kunniga
kemister och droghandlare erbjuder kemikalier som
inte står under någon form av samhällskontroll men är
kraftfulla rusmedel.
En rad av de narkotikalika droger som säljs på internet är ”partydroger”, d.v.s. de har effekter som liknar
ecstasy eller kokain, möjligen amfetamin.
Idag finns ingen allmänt accepterad definition på
”internetdrog” eller ”nätdrog”. Men Fant säger att det
handlar om droger som säljs via internet. Det kan vara
fråga om helt oreglerade medel som marknadsförs som
”forskningskemikalier”, droger som är narkotikaklassade i Sverige men inte i andra länder, falska läkemedel
eller dopningsmedel.
– Hanteringen av dopningsmedel kan vara mycket
omfattande, med omsättningar i miljonklassen för en
enda liga, noterar Fant. Hon antyder dock att den väntade straffskärpningen för grova dopningsbrott fått en
del storhandlare att bli mer försiktiga.
Ungdomar viktig målgrupp
Ungdomar är en viktig målgrupp – både för droghandeln och för internetspaningsgruppen. Här skulle Fant
vilja se vassare opinionsbildning. Hon anser att det
finns en risk att ett medel uppfattas som mindre farligt
vara för att det ännu inte är narkotikaklassat. Det kan
göra att ungdomar tar steg mot mer omfattande missbruk och slutligen även till missbruk av narkotika.
Man kan få mycket rus för billiga pengar på internet. Fant berättar om ett par som köpte MDPV (som
nu klassats som narkotika) för 1 500 kronor och sedan
var kontinuerligt berusade under en vecka.
Människosynen bland droghandlarna på internet
oroar Fant. De kan tycka att de är ”vinnare” bara för
att myndigheterna inte kan sätta dit dem. Men de som
i sista hand betalar priset är de ungdomar som skadas
av de nya kemikalierna.
Internet har blivit ungdomars vardagsrum, där de
utbyter erfarenheter och idéer, även kring nya droger.
– Idag är en narkotikautredning i ungdomsmiljö inte
fullständig förrän man kartlagt de inblandades aktiviteter på internet, noterar Fant.
Cecilia Fant är ansvarig för Rikskriminalens
drogspaning på internet.
Preventiva effekter
Fant pekar på att gruppens insatser får flera preventiva
effekter. En är att tidigt fånga upp nya, farliga kemikalier så att de kan narkotikaklassas. Så skedde med bromodragonfly efter ett larm från gruppen. Klassningen
har haft effekt, idag förekommer medlet knappast alls
i Sverige.
– En annan viktig preventiv funktion är informera
poliser, socialarbetare, lärare, föräldrar och många
andra om vad som faktiskt sker på nätet, vilka farliga
kemikalier som säljs, deras risker o.s.v.
– Vi arbetar också med att hela tiden kartlägga
marknadssituationen för att få tidiga signaler om nya
aktörer. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller
att leta fram nya droger.
Dessutom arbetar internetspaningsgruppen med
operativa ärenden, där internetspaningen kan vara
avgörande för att få fram bevisning för att stoppa
tunga aktörer. Det kan handla om att spåra försändelser så att polis och tull kan hindra droger från att
komma ut på marknaden. Men det kan också handla
om att spåra upp ett helt nätverk så att man kan fullfölja utredningarna utöver landet. Vid några tillfällen
har man genom samordnade tillslag på flera platser
samtidigt – även internationellt – lyckats slå ut vitt
förgrenade nätverk.
De goda erfarenheterna av arbetet inom gruppen
med internetspaning har gjort att Rikskriminalpolisen
nu börjat tillämpa samma metoder även på andra slag
av grov brottslighet som ligger inom dess bevakningsområde.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
35
Illegal hantering av anabola steroider:
Dopning eller
grov organiserad
brottslighet
TEXT: GUNNAR HERMANSSON
Operation Liquid
– största AAS-razzian någonsin i Sverige
Den 9 december 2009 gjordes den hittills största och
mest omfattande polisinsatsen mot grov organiserad
handel med anabola steroider i Sverige. Över 300 poliser deltog i Operation Liquid i razzior över hela landet
tillsammans med åklagare, tulltjänstemän samt personal från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.
I Malmö, Göteborg, Karlstad, Örebro, Eskilstuna,
Stockholm, Sundsvall, Sollefteå, Örnsköldsvik och
Umeå greps ett 40-tal personer. Efter några dagar var
33 av dem häktade.
I Malaga i Spanien greps en kvinna medan hennes
manlige kompanjon är internationellt efterlyst. Stora
mängder anabola steroider och andra preparat togs
i beslag på samtliga platser. I Malaga och i Malmö
pågick beredning och framställning av anabola steroider. Förutom preparat omhändertogs här utrustning
och tillbehör i stora mängder.
Tillslag mot den organiserade
brottsligheten
I över ett halvt år planerades Operation Liquid av polisen i Sundsvall och Umeå. Upprinnelsen var ett beslag
av anabola steroider som tullen på Arlanda gjorde i en
försändelse adresserad till en man i Sollefteå. Istället
för att direkt ingripa mot mottagaren startade polisen
en kartläggning som bara växte och efterhand avslöjade en landsomfattande organiserad illegal handel
med anabola steroider.
En stor del av verksamheten dolde sig bakom legal
handel med kosttillskott. Detta är en perfekt fasad i en
illegal verksamhet där de flesta av kunderna ägnar sig
åt kroppsbyggning. Verksamheten levde sitt eget liv i
den organiserade kriminella världen vid sidan av andra
kända kriminella nätverk.
Polisens nationella operativa råd, som leder satsningar mot den organiserade brottsligheten i landet,
tog ett beslut om Operation Liquid och det gemensamma tillslaget över landet en tidig decembermorgon.
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Skärpt lagstiftning välkomnas
Trots den långa förberedelsetiden och den stora personalstyrkan som deltog i operationen, togs de eftersökta personerna bildligt talat på sängen. Operationen
startade klockan sex på morgonen och inom ett par
timmar hade alla de 38 huvudmisstänkta gripits plus
ytterligare några som togs med till förhör. De häktade
är huvudsakligen misstänkta för grovt dopningsbrott
och grovt smugglingsbrott och riskerar maximalt 4 års
fängelse. Ett beslut om en fördubbling av maxstraffet
för grovt dopningsbrott är dock att vänta senare i år,
och detta är välkommet inför framtiden.
Utredningen av Operation Liquid sväller och redan
är minst 100 personer misstänkta för delaktighet i
distributionen av preparat. Till detta kommer ca 1000
identifierade köpare som ska lagföras på sina respektive hemorter. Det kommer också att ta tid att analysera
den mycket stora mängd beslagtagna preparat och åtal
väntas därför inte förrän tidigast framåt sommaren.
Vi kommer givetvis att återkomma med ett utförligare reportage om ärendet.
Q
En mycket stor mängd illegalt tillverkade anabola steroider
har genom Operation Liquid plockats bort från den illegala
marknaden.
Foto: Sune Nordström, Tullverket
Ny FHI-rapport om anabola steroider
missar målet
D
en 8 december, händelsevis dagen före tillslagen i Operation Liquid, presenterades rapporten
Dopningen i Sverige – en inventering av utbredning,
konsekvenser och åtgärder vid en hearing anordnad
av regeringskansliet. Rapporten har sammanställts av
Statens Folkhälsoinstitut, FHI, och är egentligen en
inventering av kunskapsläget när det gäller missbruk
och illegal handel med anabola androgena steroider,
AAS, och de preparat som är relaterade till detta missbruk. Rapporten redogör också för konsekvenserna av
missbruket och om det förebyggande arbete som görs
idag. Således inga nya studier, utan boken är en sammanställning av redan kända fakta på området.
inklusive regeringstjänstemän och andra beslutsfattare,
förs tankarna automatiskt till idrottens dopningsproblem. Rubriken Dopningen i Sverige och en omslagsbild av en normalbyggd idrottskille på ett gym, borgar
för denna tolkning.
Detta är beklagligt eftersom rapporten vänder sig
i första hand till ”beslutsfattare och yrkesverksamma
som genom sitt arbete berörs av eller har möjlighet att påverka dopningsproblematiken” (läs AASproblematiken). Således riktar sig rapporten till ganska
många personer i Sverige.
Under alla år har man i officiella rapporter, och därmed också i media, använt orden doping eller dopning
när man menar anabola steroider. Detta semantiska
misstag upprepas alltså igen. Enligt FHI-rapporten är
doping fusk inom idrotten, medan ordet dopning syftar på samhällsproblemet. Regeringskansliet använder
konsekvent i skrivelser och publikationer ordet dopning för såväl idrottens dopingproblem som samhällets steroidproblem. I Nationalencyklopedin förklaras
att såväl dopning som doping är ett idrottsproblem.
Begreppen förvirrar och det är kanske inte meningen
att beslutsfattare och andra yrkesverksamma ska tillgodogöra sig det verkliga budskapet i FHI:s rapport.
Missbruk är missbruk
Förutom att rapporten medvetet undviker att beskriva
ett samhällsproblem med dess rätta ord, förnekas
också att den omfattande illegala konsumtionen av
anabola steroider är ett missbruk. Istället väljer man att
använda orden bruk och konsumtion samt brukare och
användare, trots att det är olagligt att använda de dopningsmedel som omfattas av lagen och som rapporten
handlar om. Det ständigt ökande antalet steroidmissbrukare söker sig allt oftare till vården för att få hjälp
och behandling att komma ur sitt missbruk.
En hund begraven
Dopning vilseleder
Denna rapport, liksom många tidigare liknande rapporter och skrivelser, talar om dopning och dopningsmedel som ett samhällsproblem. För oss invigda
läsare är det uppenbart att rapporten handlar om det
växande missbruket och den illegala hanteringen av
anabola steroider. Men för det stora flertalet läsare,
Socialdepartementet har de senaste tio åren valt att
tona ner AAS-problemet i samhället och stöder sig
på orealistiska enkätundersökningar. FHI-rapporten
är skriven i samma anda trots att verkligheten visar
på ett alltmer utbrett drogmissbruk. Det börjar nu bli
allt tydligare att man från ansvarigt håll medvetet vill
mörklägga ett svårhanterligt problem.
Rapporten missar alltså målet och det är bara att
beklaga, eftersom den trots allt innehåller en mängd
viktig information som många behöver känna till.
Operation Liquid kommer att avslöja en omfattande
illegal hantering och ett missbruk av anabola steroider
som man nu måste börja ta på allvar.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
39
Opiumsmuggling
från Iran till Haparanda
TEXT: KRINSP ÅSA DAHLBERG,
Narkotikaenheten,
Polismyndigheten i Norrbotten
eba
Tullen och polisen i Sverige har vid flera tillfällen under det senaste året avslöjat och utrett
smuggling och illegal handel med opium i större skala. Ett sådant fall inträffade i norra
Sverige och Finland.
Gränsöverskridande opiumhandel i norr
Den 16 april 2009 grep finsk polis en 37-årig iransk
medborgare, bosatt i Haparanda, när han passerade
gränsen mellan Haparanda och finska Torneå. På sig
hade han 4 gram opium som skulle säljas och levereras
i Finland.
Vid en husrannsakan hemma hos mannen hittades
ca 2,5 kilo opium. Opiumet var väl gömt inuti schackbrädor och hade med största sannolikhet kommit i
postpaket från Turkiet till Sverige. Opiumet hittades
när schackbrädorna togs isär. Paketet, som man misstänker att schackbrädorna kom i, vägde mellan 7-9
kilo. I utredningen har även konstaterats att iraniern
redan 2005 skulle få en leverans på 380 gram opium
som den gången togs i Ankara.
Detta var början till omfattande brottsutredningar i
både Sverige och Finland. Utredningarna har bedrivits
parallellt med varandra genom ett så kallat JIT-avtal
(se nedan) mellan svenska och finska myndigheter.
En vecka senare togs en 40-årig svensk medborgare
av iranskt ursprung av svenska tullen i samband med
att han hämtade ut ett paket levererat av DHL till en
adress i Haparanda. Paketet hade dessförinnan beslagtagits i Tyskland och innehållet bytts ut vid leveransen.
På paketavin stod att paketet innehöll träfigurer till
ett värde av 200 euro. Paketet innehöll mycket riktigt
träfigurer, som i sin tur innehöll 1,15 kilo heroin samt
2,4 kilo opium. Mannen bodde i finska Torneå, där
han drev en pizzeria. De gripna personerna har nära
släktskap med varandra och orten som de båda kom
ifrån i Iran, ligger mycket nära den turkiska gränsen.
Båda arbetade eller hade arbetat i restaurangbranschen
och med dålig ekonomi som gemensam nämnare.
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Trähästen från Turkiet
var fylld med heroin
inslaget i karbonpapper
Turkiet viktig mellanstation
Utredningen visade att narkotikans ursprung är Iran
och att det är hård kontroll av försändelser som
skickas från Iran. Huvudregeln är att iranska myndigheter öppnar all post och kontrollerar innehållet innan
det får skickas. Smugglare har därför fört narkotikan
över gränsen till Turkiet. När narkotikan kommit till
Turkiet, göms den i olika föremål innan den skickas
vidare. Opiumet i schackbrädorna, liksom opiumet
och heroinet i träfigurerna, var inpackat i karbonpapper och därefter nerpressat i figurer och schackbrädor.
Brädorna hade därefter limmats ihop och skarvarna
och baksidan av brädan klätts in i tyg. Man har sedan
följt paketens väg via internet och via de fraktbolag
som använts.
Narkotikan var avsedd att säljas huvudsakligen i
Finland, men också i Sverige.
Två olika stora schackbrädor som öppnats i limningen och
packats med opium i urfrästa håligheter, innan de åter limmades ihop och kläddes på baksidan med tyg. Den fyrkantiga schackbrädan innehöll 500 gram opium, medan den
åttakantiga varianten rymde ca 800 gram.
forts s 46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
43
I samband med dessa beslag i Sverige startade turkisk polis en brottsutredning. Man har i den utredningen konstaterat att 61 postpaket med narkotika skickats
från posthuset i staden Hakkari i Turkiet. Paketen
har skickats med flygcargo med en blomsteraffär som
avsändare. Två av dessa paket har gått till Sverige, ett
till Västerås och ett till 40-åringen från Torneå. Sju
paket har gått till Danmark, varav ett av paketen innehöll 5 kilo heroin. Två postanställda sitter häktade i
Turkiet för inblandning i narkotikasmugglingen.
Iransk polis är mycket väl medveten om opiumsmugglarnas tillvägagångssätt och att de, med anledning av
den stränga kontrollen, utnyttjar Turkiets som avsändarland för som i detta fall opium och heroin.
Dömda för grova narkotikabrott
40-åringen dömdes av Hovrätten för Övre Norrland
till fängelse i 2 år och 6 månader för medhjälp till försök till grovt narkotikabrott.
Den 37-årige iranske medborgaren dömdes av Kemi/
Torneå Tingsrätt i Finland till fängelse i 5 år och 6
månader för grovt narkotikabrott.
En av de dömda ansåg att misstaget som gjorde att
polisen kom dom på spåret var att sälja opium åt andra
än sina egna landsmän och i detta fall finländare och
svenskar
Omfattande opiummissbruk i Iran
Iran är granne till Afghanistan, världens största narkotikaproducent. Det råder ett permanent krig mellan
smugglarligorna längs Irans över 1000 kilometer långa
östgräns mot Afghanistan och Pakistan. Iran har lagt
ner miljarder dollar på att stoppa narkotikaflödet över
Iran till Europa, men man anser inte att man fått det
stöd man behöver internationellt.
Att försöka täppa till trafiken genom att bygga en
drygt 800 kilometer lång jordvall, spänna en över 100
kilometer lång taggtrådsbarriär, upprätta elektroniska
sensorer och placera 30 000 soldater längs östgränsen,
är bara en sida av strategierna i kampen mot narkotika. Detta har gett visst resultat, eftersom man av
det beräknade inflödet av 3500 ton narkotika till Iran
förra året beslagtog nästan en tredjedel, 1050 ton.
Kampen är inte lätt och så länge det finns efterfrågan kommer narkotikan ändå att hitta fram även om
man skulle täppa igen gränserna.
Iran har flest opiatmissbrukare i hela världen. Enligt
vissa bedömningar finns det mellan 2,5 och 4 miljoner
narkomaner i Iran.
Grannskapet med Afghanistan, det land som för
närvarande beräknas producera 93 procent av allt
opium i hela världen, är en avgörande förklaring till
Irans svåra narkotikaproblematik.
Iran tillämpar dödsstraff för grova narkotikabrott
och narkotikasmuggling. Man anser att dödsstraffet
är ett nödvändigt verktyg för att upprätthålla den allmänna säkerheten och att det endast tillämpas efter ett
uttömmande domstolsförfarande.
Opium i Iran är dock inget nytt fenomen. Sedan
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
urminnes tider finns en tradition av opiumbruk. Förr
ansågs det vara ett privilegium att använda drogen för
ålderskrämpor.
Q
JIT, Joint Investigation Team,
är en gemensam internationell
utredningsgrupp mellan berörda
länder inom EU.
Gruppens bildande måste ha ett särskilt syfte
och för en begränsad period. Syftet med gemensamma utredningsgrupper är att förbättra den
ömsesidiga rättsliga hjälpen mellan rättsvårdande myndigheter och underlätta och effektivera
gränsöverskridande förundersökningar.
Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 aktualiserades behovet av att snabbt
förbättra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna inom EU. Det som särskiljer en
JIT från övriga samarbetsformer inom EU är att
utredningsgruppen är operativ. Genom utredningsgruppens arbete samordnas en eller flera
konkreta brottsutredningar i medlemsstaterna
enligt de regler och befogenheter som gäller i
respektive medlemsstat.
I 2010 års finansieringsprogram i EU-kommissionen ingår bland annat JIT som en av
punkterna som man kan söka finansieringshjälp för. Beviljas projektansökan så finansierar EU-kommissionen 80 procent av projektets
totala budget. Polismyndigheten i Norrbotten är
en av de polismyndigheter i Sverige som nyttjat
JIT i många brottsutredningar och då mestadels
grova narkotikabrott. Norrbotten har haft ett
JIT-avtal med Finland varje år sedan 2006.
Kokaodlingar förorsakar miljökatastrof
TEXT: GUN NORDIN
Med anledning av behandlingskollektivet San Patrignanos 30-årsfirande arrangerade
ECAD (European Cities Against Drugs) ett seminarium i Rimini ”Evaluating Drug Free
Rehabilitation” med studiebesök på San Patrignano i Italien den 9-10 oktober 2009.
E
n av föreläsarna på San Patrignano, som berörde
mig och Katarina Cnattingius, Svenska Carnegie
Institutet, var Colombias vicepresident Francisco Santos
Calderon. Han har tidigare varit fånge hos Medellinkartellen i 8 månader 1990 under svåra förhållanden,
kedjad och förnedrad. Han driver nu kampanjen
”Shared Responsibility” tillsammans med UNODC
(United Nations Office on Drugs and Crime) för att
rädda Colombias naturresurser, stoppa miljökatastrofen och stoppa kokaodlingarna med laboratorierna.
Gun Nordin
Socionom, arbetat inom
narkomanvården sedan
1974. Verkat ideellt
sedan dess, nationellt och
globalt för en restriktiv
narkotikapolitik inom
RNS
(Riksförbundet
Narkotikafritt Samhälle)
och AMD (Anhöriga
mot Droger).
Kokaodlingens konsekvenser för Colombia
Över två miljoner hektar, en yta lika stor som
Slovenien, har förstörts under 20 år av att odla koka.
Varje år har 8 000 hektar av Colombias naturparker
förstörts av kokaodlingar. Det beräknas att 200 000
hektar naturskog förloras varje år för att odla koka.
Luftföroreningarna har ökat markant på grund av de
nedbrända skogarna. Dessutom riskerar vattnets ekosystem att förstöras av tusentals liter av förorenat hett
vatten som dumpas i floderna från kokalaboratorierna.
Detta orsakar i sin tur temperaturförändringar.
För att producera 1 kilo kokapasta produceras också
600 kilo avfall och 200 liter förorenat vatten. För en
hektar av kokaodling, tidigare nedbränd naturskog,
produceras 7,4 kilo kokain per år. Ett gram kokain
kräver 4 m² naturskog!
Det beräknas ta mellan 100 och 600 år att återställa ett hektar av de mer än två miljoner hektar skog som förstörts under
20 år av kokaodlare i Colombia.
Dessutom förorenas jordytorna av alla giftiga kemikalier som används för att tillverka kokapasta.
162 sångfågelarter är allvarligt hotade då 100 hektar
av deras naturliga miljö försvinner varje år på grund av
kokan. Däggdjur och vattenlevande djur i Colombia är
också drabbade av miljöförstöringen. Många sällsynta
magnoliasorter håller på att försvinna då jordytorna
förorenats.
Colombias insatser för att skydda och
bevara Colombias miljö och naturresurser
Landet har 257 skyddade naturområden. Nationalparkerna är skyddade av staten, Amazonregionen har
beslutats att vara ett bibehållet naturområde.
Colombianska familjer som tidigare utsatts eller
hotats av kokaodlarna, erbjuds alternativa odlingar.
Alternativa långsiktiga odlingsprogram har utarbetats.
Sedan 2003 har över 600 000 odlarfamiljer i Colombia
övergått till andra legala grödor. Colombia har fått
internationell hjälp att investera i programmen.
Kokainproduktionen minskade 28 procent 2008,
men är fortfarande störst i världen, cirka 430 ton
kokain. Huvudmål för drogen är Nordamerika och
Europa. Globalt finns 15-20 miljoner kokainanvändare.
Vicepresident Calderon uppmanade till att sprida
kunskapen vidare om hur kokaodlingarna och kokalaboratorierna förstör Colombias miljö, djur- och växtliv. Hur invånarna utsätts för hot och våld av drogbaronerna. Kokain förstör både människors inre och
yttre miljö, ett bra argument i det förebyggande arbetet
mot missbruk. Samverkan och ansvar är nyckelorden.
Därför bildades ”Shared Responsibility”.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
47
Info från SKL
Torkade kakor av cannabis
- ”Bush weed” allt vanligare
Under hösten 2009 och fram till nu har en form
av pressade cannabiskakor, som benämns ”bush
weed”, blivit mycket vanliga i beslag som skickats
till SKL. Uppskattningsvis har ungefär en tredjedel
av de mindre cannabisbeslagen under denna tid
utgjorts av ”bush weed”.
Botaniskt sett utgörs ”bush weed” av buskväxter
tillhörande släktet Fluggea. Termen används dock
även i drogsammanhang och avser då cannabisväxtdelar som pressats till kakor. Färgen är ofta
grå-brun och detta tillsammans med kakformen
gör att materialet inte är helt olikt hasch. Den stora
skillnaden är dock att man i ”bush weed” kan
urskilja växtdelar som t.ex. stjälkar och frön.
”Bush weed” importeras i regel från sydligare breddgrader och förekommer bl.a. i Afrika,
Australien, Nya Zeeland och Thailand, där det
odlas utomh us i den jord som finns på platsen och
med naturligt regnvatten och solljus. Det sägs också
att ”bush weed” odlas på sådana platser där man
kan gömma undan det.
Hela plantorna skördas och får torka i den heta,
tropiska solen. När materialet är torrt pressas det
till kakor. Under processen sägs mycket av smaken
och tetrahydrocannabinolen, THC:n, bli förstörd
vilket enligt vissa kan leda till dålig kvalitet. Andra
menar dock att smaken är god men att ruseffekten
varierar mycket, från att bara ge huvudvärk till att
vara högpotent.
På drogbloggar kan man läsa sig till att ”bush
weed” har ett relativt dåligt rykte och att det verkar
vara en cannabisform som man använder när man
inte har något bättre till hands.
Vid haltbestämning av ett antal olika material av
”bush weed” på SKL har vi funnit att medelhalten
varierar mellan ca 10 och 12 procent THC. Denna
THC-halt motsvarar den som vanligen finns i välutvecklade honblomställningar. Kännare hävdar
dock att det är fler faktorer än THC-halten som
avgör ruset av cannabis, inte minst förväntanseffekten. Kanske är det så att det solkiga utseendet som
”bush weed” har, bedrar brukaren och därmed tar
udden av ruset.
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Bush Weed, dvs. torkade cannabisväxtdelar som pressats
till kakor, har blivit vanliga bland de beslag som SKL får
in från polisen.
Den rika förekomsten av ”bush weed” i Sverige
känns dock motsägelsefull med tanke på påståendet
att Sverige sägs vara självförsörjande på cannabis.
På SKL kan vi dock inte avgöra om de ”bush weed”kakor som vi får in härrör från cannabisplantor
som är odlade i Sverige eller utomlands.
Inga jämförelseanalyser på cannabis
Det kommer också in en hel del önskningar från
polisen då man ber oss göra jämförelser på beslag
av cannabis, för att se om olika växtbeslag har
samma ursprung. Detta är ingenting vi kan göra på
SKL. Jämförelser kan utföras på cannabisharts men
inte på växtdelar. För att kunna jämföra cannabis
skulle man behöva DNA-teknik som är anpassad
för växtanalyser, vilket är något som vi inte har på
SKL.
Maria Wallberg,
Droganalysenheten SKL
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
1+1= 1,5
- Matematik och Juridik hör inte alltid ihop
Under många år har det för narkotikabrott florerat
olika listor som vägledning för att bestämma brottens straffvärde. Att bestämma straffvärdet för ett
narkotikabrott är därför inte särskilt besvärligt,
om det inte finns andra speciella faktorer att ta
hänsyn till som låg narkotikahalt eller att den
misstänkte medverkat i mindre mån eller liknande.
Om man vid ett och samma tillfälle påträffar flera
olika typer av narkotika, skall man rimligtvis anse
att det rör sig om ett innehav och genom omräkning av tabellvärdena till ett narkotikum få fram
ett straffvärde.
Detta synsätt finns beskrivet i boken Studier
rörande påföljspraxis av Sterzel/Borgeke, som
också hänvisar till ett hovrättsfall där det rekommenderas att omvandlingen görs till den typ av
preparat vars mängd innefattar det högsta straffvärdet. Det kan ju tänkas skilja sig åt lite i listorna. Om man t.ex. påträffar 6 gram heroin, 6 gram
kokain och 6 gram amfetamin och omräknar allt
till herointabellen så motsvarar detta omkring 11
månaders fängelse. Om man skulle sett det som tre
separata brott med olika straffvärde hade man vid
en kumulation hamnat på ett gemensamt straffvärde kring ett års fängelse.
Det svåra är efter vilka principer man skall
bestämma påföljd när det just rör sig om flera
brott. Högsta domstolen säger att utgångspunkten för en straffvärdebedömning i allmänhet är det
allvarligaste av de brott som föreligger till bedömning. Till straffvärdet för detta brott läggs därefter
en efter hand minskande del av straffvärdet för
vart och ett av de övriga brotten i ordning efter
brottens allvar. Därefter göres en proportionalitetsbedömning.
Vad betyder allt detta ordsvall? Jo, att 1+1 inte
är 2 när vi beräknar påföljder. För det första tillämpas principen om konsumtion innebärande att
om man har ett allvarligt brott med högt straffvärde t.ex. innehav av ett kilo amfetamin och ett
mindre allvarligt brott låt säga en stöld så låter
man inte vid straffmätningen stölden alls göra
§ Rättsrutan §
någon påverkan. Kumulationsprincipen, som man
inte bör använda, är att bara addera, t.ex. tre innehav av 25+ 25 +25 gram heroin som vardera har
ett straffvärde om två år och därefter konstatera
att det skall dömas till sex års fängelse. Eller att
lägga ihop mängderna till ett brott om 75 gram
och få fram kanske 3,5 års fängelse.
Det blir då ofta ett oproportionerligt högt
straff. Istället tillämpas det som kallas asperationsprincipen och som Högsta domstolen gav
uttryck för ovan. Riksåklagaren har när det gäller
bötesfall gett anvisningar om att man bör tillämpa
principen om att lägga till 50 procent av efterföljande brottslighet till det grövsta brottet. Enligt
hovrättslagmannen Martin Borgeke i boken Att
bestämma påföljd för brott, måste man vid allvarligare brott, ha en snabbare avtrappning för att
det skall bli rimligt. Följande tumregler anser han
gäller. Man tar straffvärdet för det allvarligaste
brottet och vid någorlunda allvarliga fall halva
straffvärdet för brott nr två, 1/3 för brott nr tre,
1/4 för brott nr fyra, 1/5 för brott nr fem osv.
Vid riktigt allvarlig brottslighet blir även detta för
strängt och man tillämpar istället straffvärdet 1/3
för brott nr två, 1/6 för brott nr tre, 1/9 för brott
nr fyra, 1/12 för brott nr fem. Med viss jämkning
hamnar man därför i räkneexemplet istället på
fängelse 2 år 10 månader. Rätt eller fel, tja, det är
ju en juridisk bedömningsfråga, men det där med
matematik har jurister aldrig varit särskilt duktiga
på, så därför räcker det med att domen är rättvis.
Facit finns inte som en sanning i juridikens värld,
utan bara en samling domar som tillsammans kallas för praxis och denna kan som
bekant spreta åtskilligt.
Hans-Jörgen Hanström
Kammaråklagare
§ Rättsrutan §
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
51
Världen runt
Narkotikafria barntimmar
i gangsterpark
Sociologiprofessorn Sudhir Alladi Venkatesh har i
en bok om ett nergånget område i södra Chicago
beskrivit en skuggekonomi utanför samhällskontroll och beskattning där många tjänar pengar på
brotten och deras vinster, som ofta investeras eller
konsumeras lokalt.
I och med att så många berörs av brotten får
den lokala opinionen stor betydelse. Lokala grupper protesterade mot koppleri och narkotikahandel
under den tid då skolbarn lekte i parken. Till slut
fick de tillstånd till ett slags uppgörelse med de
ledande ligorna så att sena eftermiddagar reserverades för barnen.
Källa: S. A. Venkatesh: Off the Books – the Underground Economy of the Urban Poor, Harvard
Paperbacks, 2008.
JH
Miljonbeslag av Captagontabletter
Captagon innehåller den amfetaminliknande
substansen fenetyllin. Tabletterna förekommer i
Sydostasien, men är också mycket vanliga som
missbruksmedel i Mellanöstern.
I Saudiarabien avslöjades nyligen en organiserad insmuggling av drygt 8,3 miljoner
Captagontabletter som kom från Turkiet. Sex
personer arresterades enligt Saudi Press Agency.
Information från saudiska myndigheter till
Turkiet resulterade i den största operationen
någonsin mot tillverkare av Captagon. I Turkiet
beslagtogs 30 ton material, tillräckligt för att
tillverka mer än 200 milojoner tabletter med ett
marknadsvärde av 1,6 miljarder dollar.
GH
DEA slog till mot La Familia
Under två dagar genomförde Drug Enforcement
Administration, DEA, och ett antal andra myndigheter i USA den hittills största operationen mot en
mexikansk narkotikakartell. La Familia anses vara
en av världens mest våldsamma drogkarteller och
Project Coronado var resultatet av en 44 månader
lång koordinerad spaning och utredningsinsats mot
La Familia.
3000 tjänstemän deltog i operationen då 303
personer greps i 19 stater och det gjordes stora
beslag av droger, vapen och pengar.
Under de månader utredningen pågått, har totalt
1186 personer gripits och beslag har gjorts av 33
miljoner US dollar, 1999 kilo kokain, 1250 kilo
metamfetamin, 13 kilo heroin, 6,5 ton marijuana,
389 vapen, 269 fordon och två illegala droglaboratorier.
La Familia, som har sitt säte i staten Michoacan
i sydvästra Mexiko, är den nyaste av de mexikanska kartellerna. Organisationen är ansvarig för
merparten av det kokain och metamfetamin som
smugglas till USA. La Familia är tungt beväpnad
och ligger bakom mycket av det våld som är kopplat till narkotikahandeln.
Källa: www.justice.gov/dea
Läkemedelsbolag lanserar nya
sjukdomstillstånd
Jet lag har hittills varit ett helt naturligt tillstånd
som nu lanseras som en sjukdom av läkemedelstillverkaren Cephalon. Deras medicin mot ”jet lag
disorder” heter Nuvigil, ett preparat som innehåller den narkotikaklassade substansen modafinil.
Nuvigil säljs på Internet.
Modafinil är en centralstimulerande substans
liknande amfetamin, men anses vara mindre beroendeframkallande. Läkemedlet heter Modiodal i
Sverige och kan ordineras vid narkolepsi (sömnattack) med eller utan kataplexi (plötsliga attacker
av muskelsvaghet) och vid ökad tendens att falla i
sömn utan känd orsak.
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
118 kilo kokain samt metamfetamin och vapen som
beslagtogs under Project Coronado.
Landet runt
MDPV och Butylon klassas som
narkotika från den 1 februari 2010
I november 2009 lämnade Statens folkhälsoinstitut
ett förslag till Socialdepartementet om att klassa
de nya Internetdrogerna MDPV och Butylon som
narkotika. Från 1 februari klassas nu båda substanserna som narkotika.
Hälsoriskerna för MDPV är jämförbara med riskerna för amfetamin och ecstasy. Bruket av MDPV
är än så länge begränsat, men ett ökat antal beslag
har gjorts, vilket tyder på en ökad förekomst och
därmed ökad användning.
Höga doser av MDPV har rapporterats orsaka
ångestattacker och upprepat intag under längre
period har även rapporterats ge abstinenssymptom
liknade de för metamfetamin.
Hälsoriskerna för Butylon är jämförbara med
riskerna för Mefedron och Ecstasy. Bruket av
Butylon är än så länge begränsat men ett ökat
antal beslag har gjorts vilket tillsammans med
information från expertnätverk och Internet visar
att användning av substansen ökar.
Källa: www.fhi.se
Nytt åklagar-PM
Åklagarmyndighetens
Utvecklingscentrum
Stockholm har utfärdat en fjärde upplaga av sin
narkotikapromemoria. I den behandlas bl.a. de
nya preparaten metedron och syntetiska cannabinnoider.
Källa: RättsPM 2009:1 (uppdaterad 5 januari
2010).
Ny strategi mot droger i
Gävleskolor
Undersökningar bland gymnasieelever i Gävle visar
att allt fler ungdomar använder narkotika. Man
vill nu testa den så kallade Örebromodellen och
Gävle kommun anställer två personer som ska
arbeta med att tidigt fånga upp unga missbrukare.
Det ska ske genom utbildning av föräldrar och
skolpersonal och införande av larmrutiner i skolorna vid misstanke om missbruk.
Vid sådan misstanke kallas eleven tillsammans
med föräldrar och skolpersonal till ett möte och
eleven erbjuds att lämna ett frivilligt urinprov. Vid
positivt provsvar kopplas socialtjänsten in, annars
stannar ärendet på skolan.
Projektledaren AnnCatrin Johansson på Gävle
kommun menar att det handlar om att hjälpa, inte
om att straffa någon.
Källa: Gefle Dagblad
Farliga droger ger stränga straff
Mefedron dök upp som en ny och laglig internetdrog 2008. Den klassades i Sverige först som
hälsofarlig vara i december 2008 och därefter som
narkotika i maj 2009.
Metedron började säljas på nätet 2009 och blev
narkotikaklassat den 9 december samma år. Båda
drogerna säljs fortfarande på nätet eftersom de
ännu inte är förbjudna i de flesta andra länder.
Gemensamt för mefedron och metedron är
att de förekommer som vitt pulver, oftast med
hög renhetsgrad, ca 95 procent. De har centralstimulerande och hallucinogen verkan och kan
lätt leda till beroende och allvarliga kroppsliga
skador. Båda drogerna har orsakat dödsfall bland
ungdomar.
Mefedron
Två Stockholmsungdomar, 20 respektive 19 år
gamla, dömdes i december förra året för grovt
narkotikabrott genom innehav av 156 gram mefedron och 24,6 gram kokain till fängelse 4 år resp.
3 år och 6 månader. Attunda tingsrätt ansåg att
straffvärdet egentligen var 6 års fängelse, men
straffen reducerades på grund av de åtalades låga
ålder.
Tingsrätten följde Riksåklagarens rekommendationer att mer än 10 gram mefedron ska bedömas som grovt narkotikabrott. Mefedron anses
vara en lika farlig drog som ecstasy och kokain.
En missbruksdos som snortas är 40-50 mg och
vid nedsväljning är dosen ca 75 mg. Det aktuella
beslaget motsvarar då ca 3000 missbruksdoser.
Metedron
En 20-årig man i Borås blev den förste som dömdes för innehav av metedron. Han hade 26,7 gram
metedron i pulverform när han greps av polisen i
mitten av december.
Tingsrätten i Borås gjorde en jämförelse med
mefedron i farlighetshänseende och den unge
mannen dömdes för grovt narkotikabrott till 2 år
och 4 månaders fängelse.
Nytt om drogutvecklingen
CAN pekar i sin senaste översikt över den svenska
drogutvecklingen på att narkotikasituationen har
förvärrats. Det märks i statistiken bl.a. genom
ökningar i antalet personer misstänkta för narkotikabrott, antalet som har sjukhusvårdats för
narkotikarelaterade diagnoser eller avlidit av narkotikarelaterade orsaker. Antalet misstänkta för
narkotikabrott under 2008 var 24 000.
Källa: CAN Rapport 117: Drogutvecklingen i
Sverige 2009.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
55
Läkemedelsdroger:
”effektiva, säkrare, billigare, mer tillgängliga”
TEXT: GUNNAR HERMANSSON
D
e amerikanska myndigheter NIDA (National Institute of Drug Abuse) och DEA (Drug Enforcement
Administration) med flera varnar numera med ännu
större kraft för det ökande tablettmissbruket bland
tonåringar.
Narkotikaklassade läkemedel skrivs ut i allt större
mängder till vuxna av läkare, men också alltmer till
dagens ungdomar. Det är framförallt tre olika kategorier av läkemedel vilka kan ge så starka ruseffekter att
de kan jämföras med effekterna av illegala droger.
1. Smärtstillande medel av typen syntetiska opiater
som är lika vanebildande som morfin.
2. Sömnmedel och ångestdämpande medel, bensodiazepiner, tar bort hämningar och olustkänslor
och förstärker effekten av opiater och alkohol.
3. Centralstimulerande medel är amfetaminlika
läkemedel.
Pill Popping
Missbruk av läkemedelspreparat har förekommit så
länge medlen har funnits, men det är först under senare
år som man upptäckt nya trender bland ungdomar och
vissa andra gruper i samhället.
ABC News skrev om Pill Popping in Pop Culture efter
Michael Jacksons död i somras. I artikeln omnämndes
ett tiotal världskända artister som alla varit läkemedelsberoende. Läkemedlen hade varit en bidragande
och ibland avgörande orsak till deras död.
Många gånger uppkommer ett läkemedelsmissbruk
efter en medicinsk behandling som pågår alldeles för
länge och övergår i ett beroende med ökade doser.
Fenomenet finns inte bara i artistvärlden utan är vanligt bland vuxna världen över.
Ungdomar och Pharm parties
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
I olika kartläggningar som gjorts i Amerika och i
England har det visat sig att många tonåringar inte
tror eller inser att det kan vara skadligt at använda
läkemedelsdroger då och då. Det kan bland annat bero
på att de själva eller deras föräldrar och släktingar
får preparaten utskrivna av läkare. Det upplevs då
av tonåringarna inte som särskilt olagligt eller farligt
på samma sätt som när det gäller illegala droger som
kokain och ecstasy.
I många ungdomars hem finns läkemedelsdroger i
föräldrarnas medicinskåp och det är då både billigt och
enkelt att förse sig.
Begreppet Pharm Parties innebär i Amerika att ungdomar samlar medhavda läkemedel i en skål som de
sedan delar med sig av till kompisarna på festen. Man
bekymrar sig inte så mycket för blandningseffekter
och om alkohol finns med på festen kan följderna bli
tragiska.
Piller på nätet
En annan orsak till att läkemedelsdroger känns både
mindre farliga och mindre olagliga än illegala droger
är det obegränsade utbudet på Internet. Har man inte
tillgång till preparaten hemma är det mycket enkelt att
beställa det man vill ha och vänta hemma på leveransen.
Förutom läkemedelsdroger erbjuds ett allt större
sortiment av andra lagliga droger på nätet. Det är olika
växtdroger och syntetiska droger som utlovar, och ofta
ger, ruseffekter som kan jämföras med illegala droger.
I svenska medier har dessa preparat på senare tid
beskrivits som ”Party piller” med namn som Diablo,
Hummer, Exotic, Giggle med flera. De innehåller oftast
en ganska stor mängd koffein, men också efedrinliknande läkemedelssubstanser förekommer.
Q
Beroendeklinik:
”Informera mera om tablettmissbruk”
Tablettmissbruket är ett stort och dolt problem som borde uppmärksammas mer i samhället, tycker man på Beroendekliniken i Linköping.
Terapeutiska och epidemiska missbrukare
– Vi har ett mycket omfattande terapeutiskt missbruk av bensodiazepiner och smärtstillande opiatläkemedel i vårt land, säger överläkare Kerstin Käll på
Beroendekliniken i Linköping.
Med terapeutiskt missbruk menas att folk har fått
preparaten utskrivna av läkare mot t.ex. sömnproblem,
ångest eller smärta. När förskrivningen fortsätter och
dosen kanske ökar hamnar patienten lätt i ett missbruk
som är svårt att bryta. Man upptäcker att man mår så
bra när tabletterna verkar och man börjar inse att man
är beroende. Patienten skäms, men måste få sina tabletter och går då till andra läkare om det behövs.
Kerstil Käll och en av sjuksköterskorna på kliniken,
Ingrid Olsson, tar emot och behandlar många terapeutiska tablettmissbrukare. Dessa patienter är motiverade
att sluta med sitt missbruk och lättare att kontrollera
eftersom de får tabletterna av sin läkare.
De epidemiska tablettmissbrukarna som köper sina
beroendeframkallande läkemedel ”på gatan” eller på
Internet, är svårare att kontrollera och behandla och de
avgiftas oftast på häktet eller på behandlingshem.
Allt fler unga tablettmissbrukare
Det har blivit vanligare med åren att ungdomar med
tablettmissbruk söker sig till Beroendekliniken. Ofta
har de ett blandmissbruk med hasch och amfetamin.
På Beroendekliniken känner man till vissa läkare i
Linköpingsområdet som är alltför frikostiga med förskrivning av narkotiska läkemedel. Oftast är det lite
äldre personer som går till dessa läkare och får recept
på läkemedelsdroger som de sedan säljer till ungdomar
och andra missbrukare.
Ungdomar köper också ofta preparat på Internet,
men många har sagt att de blivit lurade på nätet och
att de därför är lite tveksamma, enligt Kerstin Käll och
Ingrid Olsson.
De populäraste bensodiazepinerna bland missbrukare är Xanor (alprazolam) och Iktorivil (klonazepam). Bland opiaterna är substansen tramadol mycket
populär, liksom starkare medel som Subutex och
OxyContin. Läkare tycks vara allt mindre restriktiva
med att skriva ut starka opiater mot värk och det leder
lätt till beroende och missbruk.
Överläkare Kerstin Käll (t.v.) och sjuksköterskan Ingrid
Olsson efterlyser en mer öppen debatt om det omfattande
läkemedelsmissbruket i Sverige.
Tillåtande attityd påverkar unga
Både Kerstin Käll och Ingrid Olsson är övertygade
om att läkemedelsmissbruket i Sverige är mycket mer
omfattande än vad som kommer fram i media och i
den offentliga debatten. Det verkar finnas en tendens
att tysta ner problemet från olika håll.
När Kerstin Käll medverkade som beroendeläkare i
det populära TV-programmet Fråga doktorn i höstas,
då programmets tema var läkemedelsmissbruk, fick
hon under och efter programmet otaliga reaktioner
från människor ute i landet som inte har någon att tala
med om sitt missbruk.
På Beroendekliniken i Linköping önskar man att
läkemedelsmissbruk kunde lyftas fram och diskuteras
mera inom sjukvården och att mer information om
problemet behöver komma ut till personalen.
En av orsakerna till det ökande tablettmissbruket är samhällets allmänna och tillåtande inställning
till tablettanvändning och till den omfattande legala
förskrivningen som ibland sker lite väl lättvindligt.
Ungdomar påverkas lätt av dessa attityder. Läkemedel
kan inte lösa alla problem och det är normalt att må
lite dåligt ibland.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
59
Utbildning
AAS-utbildning i Jönköping
V
i har sedan en tid märkt en allt större efterfrågan
från våra medlemmar angående utbildning om
anabola steroider (AAS) och sådant som förknippas
med brottsligheten kring dessa preparat.
SNPF arrangerade hösten 2008 två välbesökta
AAS-seminarier i Stockholm och Göteborg. I början
av december 2009 var det dags igen och denna gång
i Jönköping. Liksom tidigare var seminariet kostnadsfritt och öppet för all personal inom rättsväsendet.
Deltagarna, som kom från Jönköpingsområdet, men
också från Stockholm, Göteborg, Helsingborg och
Malmö, hälsades välkomna av SNPF-ordföranden Mika
Jörnelius. Därefter redogjorde Gunnar Hermansson för
den illegala AAS-marknaden och vad som är viktigt att
känna till vid utredning av dopningsbrott.
Ann-Kristin Ljung, från Droganalysenheten på SKL,
beskrev hur den allt vanligare illegala beredningen av
AAS-preparat går till och vilka hjälpmedel och tillbehör som brukar anträffas vid husrannsakningar. Illegal
Mika Jörnelius överlämnade en present
till Pernilla Grefjord
från Jönköpingspolisen som tack för hennes medverkan vid
arrangemanget.
Ann-Kristin Ljung, Tommy Moberg och Gunnar Hermansson
föreläste vid AAS-seminariet som hölls i Pingstkyrkans lokaler i Jönköping.
tillverkning, eller beredning, av anabola steroider och
vissa andra preparat förekommer numera på många
håll i landet. SKL har samlat kunskap och erfarenhet
som kan vara till stor hjälp vid förundersökningar.
Seminariet avslutades med att Tommy Moberg föreläste om preparatens farlighet, dels för missbrukarna
själva i form av allvarliga psykiska och fysiska biverkningar, och dels för personer i missbrukarnas närhet
som ofta utsätts för hot och våld och skadegörelse.
GH
City-polisen utbildade om drogtecken och symptom
I
nom Stockholm City Polismästardistrikt genomfördes under november 2009 utbildningar för yttre
uniformerad personal i säkra tecken och symptom vid
drogpåverkan. Satsningen var ett led i det långsiktiga
arbetet för att minska våld på allmän plats och att öka
polisens förmåga att bekämpa narkotikabrott.
Utbildningarna var uppdelade på tre dagar med
två dagars information om lagar, droger, drogtecken
samt arbetsmetoder. Den tredje dagen, som var ett
kvällspass, genomfördes i form av narkotikainsatser på
krogar och i andra miljöer, för att tillämpa de nyvunna
kunskaperna.
Kurschefen Mats Rindborn Grahl var mycket nöjd
med kursdeltagarnas intresse och entusiasm. Det som
både han och deltagarna generellt var mindre nöjda
med var kurslitteraturen ”Narkotika – en grundläggande handläggning för polisen inklusive drogtecken
och symptom,” en RPS-rapport från 2007 som bygger
på rapporten ”Drogtecken och symptom” från 1995.
Innehållet är helt enkelt inte anpassat till dagens arbetsmetoder.
Mats Rindborn Grahl hoppas att man på Rikspolisstyrelsen tar fram nytt utbildningsmaterial och
också återupptar utbildningen i Drogtecken och symptom på Polishögskolan.
GH
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
61
Stockholmspoliser studerade
metamfetaminets bakgrund i Litauen
TEXT OCH FOTO: ANDERS KARNEVALD, MIKAEL HÖGFJÄLL,
MARIA BOLIN, CONNY DALFORS, PER JERNBERG, ULRIKA BARCK HOLST
Vi är en grupp som arbetar med narkotikaspaning vid Länskriminalpolisen i Stockholm
och vi har under de senaste åren uppmärksammat att metamfetamin har kommit mer och
mer på marknaden. Metamfetaminet liknar amfetamin men är något kraftfullare och mera
beroendeframkallande. Det är allmänt känt att det mesta av det metamfetamin som säljs i
Sverige och Norge tillverkas i och smugglas in från Litauen.
Mot denna bakgrund ansåg vi att det vore intressant att, på plats i Litauen studera vad
polisen, tullen samt deras kriminaltekniska laboratorium hade för kunskap och erfarenhet
om framförallt brottsligheten kring metamfetamintillverkningen.
V
i kontaktade först Glenn Brandebo vid RKP/KUT,
som arbetar med frågor med inriktning österled,
för att få lite information. Tjeckien, Slovakien samt
Litauen är de stora producenterna av metamfetamin
för den europeiska marknaden, där Litauen står för
den svenska och norska marknaden. Vidare kontaktade vi den svenske kontaktmannen för tull och polis
vid svenska ambassaden i Vilnius, Lars Norberg, som
hjälpte oss att komma i kontakt med nyckelpersoner.
Litauen är störst av de baltiska länderna med
3 338 700 invånare. Det alltjämt starka beroendet av
Ryssland i kombination med hög inflation har gjort
Litauen till det fattigaste landet i Baltikum. Litauen är
sedan 2004 medlem i EU. Litauen är indelat i tio län
och varje län har namn efter sin huvudort. Vilnius med
sina ca 540 000 invånare är beläget i sydöstra Litauen,
ca 30 mil från östersjökusten.
Två större kriminella grupperingar
Lars Norberg hjälpte oss under de två dagar som
vi var inbokade för olika möten. Den första dagens
förmiddag var vigd åt den litauiska polisbyrån
(Rikskriminalpolisen). Vi blev mottagna av en av cheferna, Darius Lebednykas, som tillsammans med några
medarbetare informerade oss om deras verksamhet
och i synnerhet arbetet mot narkotikabrottsligheten.
Polisbyrån ansvarar för stora operationer i landet och
arbetet på fältet genomförs av operationsavdelningen.
De använder sig av undercover-operations och infiltrerar kriminella grupper där så är möjligt.
Enligt polisbyrån finns det för närvarande två
stycken grupperingar i Litauen med ca 80 personer
per grupp, som är mycket väl organiserade och som
verkar inom all typ av brottslighet som genererar
pengar. Dock är narkotika nummer ett då det ger bäst
avkastning.
Gruppbild utanför tullen i Vilnius. Den svenske sambandsmannen Lars Norberg står i mitten av den bakre raden.
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Den senaste metamfetaminfabriken som man upptäckte låg i Kaunas. Den var upprättad utomhus och
mycket svår att upptäcka och spana mot. De organisationer som upprättar dessa ”labb” sätter upp dem
endast under en dag och då produceras ca 50 kg.
Därefter stängs labben under ett halvår och flyttas,
varför det är mycket svårt att spana och komma åt
själva tillverkningen. Vid tillverkningstillfället uppnår
man 70 % renhetsgrad och i första försäljningsledet är
det sedan utblandat till 30 %.
Det finns flera metoder för att framställa metamfetamin, där en metod är så enkel att den numer framstår
som den mest använda. Utrustningen är väldigt enkel
i sin utformning och själva tillverkningsprocessen är
så okomplicerad att man inte behöver någon kemikunskap. Den vanligaste prekursorn vid metamfetamintillverkning är BMK. De nu kända fabrikerna för
tillverkning av BMK finns i Kina och Ryssland.
dag vara upp till 12 timmar. Det var med lättade steg
vi steg ut i ”friheten” igen.
Nostalgikänsla hos den
lokala narkotikaroteln
På eftermiddagen var det dags att besöka den lokala
narkotikaroteln i Vilnius. Där förevisades framförallt
det kameraövervakningssystem som de använder på
offentliga platser i staden. När det gällde själva stationen kändes det som svenskt 70-tal och en viss nostalgikänsla infann sig hos oss. Det var också tydligt hur
stolta de var över sitt kamerasystem som bl.a. används
för att filma mot romernas läger som finns i utkanten
av Vilnius och som är så slutet att det är extremt svårspanat, för att inte säga omöjligt. Då narkotikahandel
är mer regel än undantag på platsen är kameraövervakning ett bra hjälpmedel, så att en viss kontroll på trafik
in och ut ur området kan upprätthållas. Romerna i byn
står enligt uppgift för all heroinhantering i Vilnius.
Den centrala narkotikaroteln har 28 anställda varav
11 är spanare. Utöver dessa finns även lokala grupper som spanar mot all typ av brottslighet, så även
narkotikabrott. Vid besökstillfället hade de ca 90 ärenden som pågick. De använder sig nästan uteslutande
av telefonavlyssning och andra tekniska hjälpmedel
för att spåra och spana mot de kriminella. I Vilnius,
liksom i övriga Litauen, är heroinet störst sedan kommer hasch och därefter amfetamin och metamfetamin.
Enligt deras uppfattning exporteras den största delen
av metamfetaminet till Norge, där priset är högre än
i Sverige. Kokain finns också i Vilnius, men endast i
mindre mängder.
Efter mötet hade vår guide ordnat så att vi fick
genomföra ett studiebesök på det äldsta fängelset i
Litauen som fortfarande används. Det är beläget i
Vilnius och härbärgerar ett blandat klientel, bland
andra de som har dömts till livstid. Upplevelsen var
ganska omskakande då standarden och skicket var
väldigt dåligt. Döm om vår förvåning då vi visades en
avdelning som vi trodde var under rivning eller renovering, men helt plötsligt visar sig interner i cellerna som
vi tittade in i. Till och med de anställda fångvaktarna
hade det sämre i sina lokaler och rum än vilken intern
som helst i Sverige. Dessutom kunde en normal arbets-
Besöket på stadsfängelset i Vilnius blev en omskakande
upplevelse.
Tullen efterlyser mer samarbete
med Sverige
Den 23 september och andra dagen på vår studieresa
påbörjade vi med ett besök vid tullens huvudkontor i
Vilnius. Myndigheten är av förklarliga orsaker väldigt
ung och startades 2002. Samtliga anställda är före detta
poliser och trots detta, eller kanske just därför, råder
det en enligt de själva hälsosam tävling mellan tull och
polis i deras arbete. Tullen har samma lagar och regler
att följa som polisen, vilket underlättar då de samarbetar i olika projekt. De samarbetar ofta med andra
länder i Skandinavien och tycker att det fungerar bra.
Av alla anställda vid tullen arbetar tio personer med
narkotikafrågor, varav sex är stationerade i Vilnius. De
tycker allmänt att de har lättare att utbyta underrättelser med Sveriges tull och polis än med den egna polisen.
Detta kanske blir mer förklarligt då det framkommer
att de har en ny databas som är skapad för tullen och
även är länkad till den svenska motsvarigheten så att
viss samkörning kan ske. Den litauiska polismyndigheten har i dagsläget inte tillgång till denna.
När det gäller heroin och BMK är det enligt tullen
en klassisk rutt via Litauen till andra västländer och då
framförallt Holland. De flesta beslagen görs medvetet
i Litauen för att på så sätt försöka få tag på så många
som möjligt i kedjan. När det gäller metamfetaminsmugglingen från Litauen till framförallt Sverige och
sedan vidare till Norge är de medvetna om att när de
informerar den svenska tullen om aktuella transporter,
så tas dessa direkt av tullen i Sverige. Då grips endast
transportören och inga fler i kedjan, vilket de tycker är
beklagligt, då de gärna ser att försök görs att komma åt
hela kedjan. De utrycker önskemål om mer samarbete
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
65
med svensk tull och polis där vi gemensamt arbetar
mot detta mål. Att skaffa en ny transportör är väldigt
enkelt, då en förare vid smuggling brukar få ca 1000
euro för en resa. Det är mycket pengar för en person
som har skulder eller är arbetslös, vilket är vanligt i
Litauen.
Lektion i tillverkning av metamfetamin
Vårt sista inbokade besök var hos Litauens kriminaltekniska laboratorium (Kl).
Som tidigare nämnts har landet tio län och Kl har en
enhet i varje län samt en större i Vilnius. De genomför
ca 10 000 undersökningar årligen och 1800 av dessa
gäller narkotika. Chefen för Kl, Genrikas Nedveckis,
tog själv hand om oss inledningsvis och sedan lämnade
han ord och bild till en av kemisterna på laboratoriet.
Denna verkade brinna för sitt arbete och tog väl hand
om oss. Han visade oss laboratoriet, beslag som väntade på undersökning, tillät oss se och lukta på metamfetamin och BMK.
Han berättade vidare att de får in beslag från 1
till 2 met-lab per år i Litauen och han visade oss
utrustningen och all den mängd färdig och ej helt
färdig metamfetamin som beslagtogs tidigare i år i
Kaunas. Enligt honom rör det sig om 50 kg färdigt
70-procentigt metamfetamin och material och vätskor
för framställning av ytterligare 50 kg metamfetamin.
Utrustningen var väldigt enkel och bestod mest av vanliga tunnor och kärl som kan köpas var som helst. En
viktig del i produktionen är nedkylningen av processen
och för detta bygger man ett särskilt, ej komplicerat,
kärl. Tillverkningen kan ske på olika sätt, men numera
används dock denna enklare metod som inte renderar
så mycket gift i slutprodukten. Han visade oss även en
manual för tillverkningsprocessen som beslagtogs vid
Kaunas och den verkade vara så enkel att följa att till
och med en enkel spanare skulle kunna följa den till
lyckat resultat (dock ej att rekommendera).
Den BMK som beslagtas i Litauen kommer uteslutande från fabrikerna i Ryssland. De har sedan tre år
tillbaka lovat att stänga en fabrik. Detta har inte skett
ännu och enligt Kl är det inte trovärdigt att tillverkningen sker för den legala inhemska marknaden utan
att den största delen BMK tillverkas för den lukrativa
illegala marknaden. BMK är en gulaktig oljeliknande
vätska och priset för 1 liter är 400 euro. En liter BMK
motsvarar ca 1 kg färdig metamfetamin.
Kemistens lysande föredragning tillsammans med
det rent visuella och ”hands on” gällande alla beslagen
av material och färdig produkt bidrog givetvis till vår
tillfredsställelse av besöket.
Då vi befann oss i forna Sovjetunionen kunde vi
inte undgå att genomföra ett mycket intressant besök
på det lokala KGB fängelset (numera museum) det var
lärorikt och kändes nära både i rum och tid men den
historien får vi nog berätta om vid ett annat tillfälle.Q
KGB-fängelset har en plats i nutidshistorien.
Vi vill avslutningsvis tacka kontaktmannen Lars
Norberg i Vilnius samt tolken, som båda guidat oss
med finess och ackuratess under våra dagar i Vilnius.
Vi tackar också för SNPF:s resebidrag som hjälpte oss
att genomföra resan.
Metamfetamin framställs i en relativt enkel process med
enkla medel.
66
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Inför Utbildningskonferensen och årsmötet i Västerås den 7-9 maj
Utbildningskonferensen,
som är SNPF-årets höjdpunkt, går av stapeln på Aros Congress Center, Munkgatan 7 i centrala Västerås.
Som vanligt är intresset för deltagande stort och vi siktar på fullsatt,
dvs. ca 600 deltagare allt som allt.
Liksom tidigare år är all-inclusive-priset mycket förmånligt och vi
erbjuder ett 15-tal intressanta föreläsningar under dagarna samt mat, underhållning och trevlig
samvaro på kvällarna.
Föreningens årsmöte hålls lördagen den 8 maj kl 16.00 och dit är alla medlemmar hjärtligt
välkomna.
Dessutom
anordnar SNPF i samband med konferensen en föreläsning om dopingmissbruket i sam-
hället för ca 1000 skolungdomar från Västerås. Detta äger rum i stora kongresshallen under
fredagsförmiddagen.
kan ni som vanligt besöka vår mässa med ett antal utställare i anslutning till föreläsningssalarna. I år jobbar vi på att även ha utställare med försäljning av produkter för privat bruk såsom
fritidsartiklar m.m. Här anordnas också en tipspromenad med bra vinster under helgen.
Använd gärna pauser och annan ledig tid till att besöka utställarna på mässan och delta i tipspromenaden.
OBS! Inregistrering till konferensen pågår fredagen den 7 maj mellan kl 11.00 och
13.45. Planera din resa så att du inte missar invigningen som börjar kl 14.00
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
69
Narkotikabekämpningen i Turkiet
är bättre än sitt rykte
TEXT: ANDERS STOLPE,
Organized Crime Adviser, OSCE Mission to Serbia
De turkiska ansträngningarna i narkotikabekämpningen är magert beskrivna i Sverige och
avsaknaden av en reell information har i många stycken skapat en snedvriden bild av att
polisverksamheten vilar på primitiva resurser och en korrumperad låt-gå-princip kring
narkotikan. Inget kan vara mer fel. Det är i många stycken en välutbildad poliskår man vill
visa upp och stoltheten är inte att ta miste på när representanter för Turkiska Nationella
Polisens Avdelning för Narkotika och Organiserad Brottslighet, KCM, ger presentationer
i internationella sammanhang. Särskilt vill man hänvisa till framgångar i brottsbekämpningen genom den kunskaps- och metodutveckling som sker inom ramen för Turkish
International Academy Against Drugs and Organized Crime, TADOC, i Ankara,. Det är en
FN-baserad institution som det bara finns tre av i sitt slag i världen, och de andra lokaliserade till USA och Japan.
Ledande ställning i narkotikabekämpningen
Polischefen Adem Coban från KCM pekar särskilt på
Turkiets ledande ställning i sydöstra Europa, Balkan
och Svartahavsområdet i narkotikabekämpningen och
detta är en framgång uppnådd genom ett gediget
arbete med strategier och strukturer som omvandlats
i polistaktiskt väl underbyggda aktioner. Han nämner
att man i Turkiet under 2008 och 2009 beslagtog 15
ton heroin varje år. Kriminalunderrättelser och riskanalyser låg bakom 90 procent av beslagen. Detta
manifesterar, menar han, beslutsamheten och en stark
turkisk operativ kapacitet i bekämpning av grov narkotikabrottslighet.
Transitland för narkotika från öst och väst
Genom sitt geografiska läge bildar Turkiet nyckellänken mellan Afghanistan, som är det huvudproducerande landet för opium och heroin, och konsumenterna
i Västeuropa.
Talibanernas opiumodlingar är, trots att vissa områden idag har ersättningsgrödor, av sådan kapacitet att
de fortgent generar mer än världens egentliga efterfrågan. Data vidimerar omfattande beslag i Afghanistans
grannländer, vilket styrker nämnda höga produktion.
Afghansk narkotika smugglas till Turkiet längs landgränserna till Iran, Georgien, Syrien och sjövägen
till otaliga hamnar i Svarta Havet och Marmarasjön.
Mer än 80 procent av det heroin som produceras i
Afghanistan distribueras till Väst- och Mellaneuropa
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
via Iran och Pakistan, för att sedan passera Turkiet och
sedermera nå de europeiska heroinrutterna.
I Turkiet har opium och morfinbas konverterats till
heroin i laboratorier, ensligt belägna och ofta mobila
i bergstrakterna och därmed svåra att lokalisera.
Från Turkiet har heroinet traditionellt gått vidare på
Balkanrutten upp mot västeuropeiska marknader. På
Balkan är idag uppfattningen att heroinet i huvudsak
är förlagt på annan rutt längre norrut, efter det att det
transporterats från Turkiet över Svarta Havet.
Förutom att Turkiet har ett tryck av opiater, så sker
en omfattande trafik med prekursorer. Ursprunget är i
regel Kina, men transit har ofta skett i Västafrika.
Turkiet är också i sin tur föremål för kokain och
syntetdroger från Europa, Västafrika och Sydamerika.
Brottsorganisationer från Balkan och Italien byter till
sig heroin mot kokain och syntetdroger. Det existerar
en prislista för detta fenomen på samma sätt som växlingssystemet av valuta fungerar.
Turkiet producerar legalt opium
Narkotikamissbruk ses officiellt fortfarande som ett
relativt litet problem, men hälsomyndigheterna erkänner nu att heroin- och kokainberoende är i stadigt växande och en potential existerar för att tillväxten kommer att tillta lavinartat. I avsaknad av epidemiologiska
data och statistik som grund för mer empiriska studier,
så varierar uppskattningen från den lokala drogkontrollen till att det enbart finns några tusen missbrukare
totalt i landet, till att det bara i Istanbul rör sig om en
halv miljon.
Turkiet är en stor producent av legalt opium.
Vallmoodlingarna sköts under mycket sträng licenskontroll och det anses att de stränga sanktionerna man
tillämpar i stort begränsar spridning av de produkterna
till missbruksmiljöerna. Från det att systemet infördes
1974 finns inget fall rapporterat, varken nationellt eller
internationellt.
Strategier och program
Turkiets narkotikastrategi är att optimera de nationella
insatserna i narkotikakontrollen, samtidigt som man
kraftfullt vill utveckla det regionala samarbetet i såväl
öster som västerut. Strategier och program utvecklades
med syftet att stärka förmågan att ingripa när rekordskördarna började komma i Afghanistan 1999 och
2000. Det blev en viss förändring tillfälligt 2000 då
talibanerna förbannade opiumodling. Förbannelsens
varaktighet blev inte så långvarig i realiteten. En annan
rädsla bestod i att om heroinflödet skulle upphöra så
skulle andra preparat sannolikt få ett fäste i Turkiet.
För att motverka det hotet ville man stå stark med en
väl utvecklad resurs. Trots tidig förberedelse så står
Turkiet inför faktum att man idag har att agera precis
som man förutsett mot hotet från väst av syntetiska
droger och kokain.
Under åren har Turkiet ackumulerat en omfattande
expertis för att möta narkotikaproblemet, vilket har
gjort att landet framstår som det mest avancerade i
regionen i termer av narkotikakontroll. Turkiets starka
roll och kunskaperna inom rättsväsendet och kontroll-
sektorn, tillsammans med landets utbildningskapacitet,
är väldokumenterat.
Turkiet har signerat samarbetsavtal, s.k. Memorandum of Understanding, med 73 länder.
Det finns 38 sambandsmän från 20 nationer i landet, varav 9 från USA, 6 från Storbritannien 3 från
Tyskland och övriga länder har en eller två representanter.
Narkoterrorism
Det är konstaterat att terroristorganisationer finns
involverade på alla nivåer i narkotikahanteringen och
utgör den finansiella huvudkällan. Det uppskattas att
narkotikatrafiken på Afghanistan genererar mer än 65
miljarder dollar.
Turkisk polis ser PKK-Kongra-Gel som den störste
aktören i regionen. Man baserar detta på internationella rapporter, utsagor från gripna i narkotikarelaterade
aktioner, bakgrunden hos dessa personer, narkotika
och penningbeslag gjorda i fastigheter och gömställen
som disponeras av PKK.
Statistik med koppling till narkoterrorism under
de 351 operationer som hittills har genomförts: 785
personer gripna, två laboratorier utslagna samt beslag
av 22,5 ton hasch, 4305 kg morfin, 4045 kg heroin,
300 000 kg syntetdroger, 40 kg opium, 27 ton prekursorer och 5,5 miljoner cannabisplantor.
Kontrollerade leveranser
I det internationella samarbetet löser man gärna ärendet genom en kontrollerad leverans. I samarbetsavtalen
finns vissa villkor angivna. Det land där den kontrollerade leveransen avslutas skall återbörda eventuellt
gripen turkisk medborgare till Turkiet med såväl fordon som droger, så att vederbörande kan avtjäna sitt
straff där.
Det är inte obligatoriskt att främmande land skickar
beslagtagen narkotika till Turkiet om man särskilt önskar disponera det för sin egen rättsprocess.
Under 2008 genomfördes 82 kontrollerade leveranser, huvudsakligen i samarbete med Tyskland, USA och
Bulgarien.
Q
Narkotikabeslag i Turkiet 2008
Heroin
Hasch
Kokain
Ecstasy
Captagon
15446 kg
39191 kg
105 kg
1 041111 tabletter
2 973901 tabletter
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
73
Boktips
Röd åklagare
En kvinnas berättelse om
brott, makt och korruption i Kina.
1983 genomfördes den
första Slå hårt-kampanjen
mot kriminaliteten i Kina.
Många brottslingar greps
och många avrättades,
men polis, åklagare och
domstolar behövde förstärkas för att komma tillrätta med kriminaliteten.
1984 fick alla ungdomar som slutade gymnasiet
möjlighet att genomgå antagningsprov till rättsväsendet. Xiao var en av dem och 18 år gammal blev
hon antagen vid åklagarmyndigheten i Wangcheng i
Hunanprovinsen i södra Kina.
Hon fick tidigt klart för sig vikten av disciplin och
att slå till där Partiet beordrade. Xiao och hennes nyanställda kamrater förväntades ägna sina liv åt att vara
fosterlandets trogna åklagare. Men åklagarna måste
själva också vara på sin vakt för att inte riskera att
komma på kant med samhället och maktapparaten.
Xiao utredde bl.a. våldtäkter och mord och hennes utredningar slutade ibland med att den skyldige
avrättades. I den allt mer korrumperade maktapparaten hände det också att oskyldiga dömdes till långa
fängelsestraff och att skyldiga brottslingar gick fria.
Kontakter och mutor var ofta avgörande för hur ett
ärende avgjordes.
Att ständigt bli motarbetad och nedtryckt av manliga kollegor, att påverkas av den skoningslösa partiapparatens behandling av folket och att tvingas delta
i den alltmer utbredda korruptionen, förändrade Xiao
från en ung och ambitiös åklagare till att efterhand
bli en lydig avvikare. Det slutade med att samvetet
segrade och hon valde bort det privilegierade livet som
befordran och högre ställning inom ämbetet skulle föra
med sig.
Xiao hoppade av åklagarmyndigheten 1998 och bor
sedan dess i Sverige.
I boken Röd åklagare berättar Xiao Rundcrantz om
sina 14 år vid åklagarämbetet och de levnadsöden som
hon kommit i kontakt med i arbetet.
Dödsscen
Dödsscen
är
Richard
Montanaris andra bok
om
kollegorna
Kevin
Byrne och Jessica Balzano
vid
Philadelphiapolisens
mordrotel.
I Dödsscen utreder de
en rad ännu sjukare mord.
Mördaren kopierar mordscener från olika filmer, och
inte nog med det - han spelar
över filmernas mordscener med sina egna mord och
lämnar sedan in banden på en videobutik så att vem
som helst kan hyra dem. Mördaren lever hela sitt liv
genom filmens värld, och filmvärlden är även bakgrunden till berättelsen.
Samtidigt som utredningen fortskrider ska en storfilm spelas in i Philadelphia, och regissören och flera
medlemmar i filmteamet dras in i händelserna.
I Montanaris första bok, En sista bön, skadades
Byrne svårt och han är numera sjukskriven på deltid.
Det tyngsta ansvaret för utredningen faller därför
på Balzanos axlar. Balzano måste dessutom jonglera
familjelivet och den treåriga dottern, samtidigt som
hon går i äktenskapsrådgivning tillsammans med sin
man.
Byrne i sin tur träffar återigen en gammal väninna
och det börjar spira ömma känslor dem emellan samtidigt som de båda försöker hitta och hämnas på
en nyss frisläppt brottsling som en gång misshandlat
Byrnes väninna...
Ja, det blir lite rörigt med alla dessa sidospår. Men
hav förtröstan, det reder upp sig! På ett sätt som bara
förekommer i böcker och på film knyter alla lösa trådar finurligt ihop sig på slutet, och mördaren oskadliggörs i god ordning efter några ängsliga minuter .
Med Dödsscen - liksom i En sista bön - har Montanari
lyckats ganska bra med att skriva en klassisk amerikansk polisdeckare i hårdkokt Philadelphiamiljö.
Richard Montanari är roman- och manusförfattare.
Han skriver regelbundet för amerikanska tidningar.
Montanari är bosatt i Cleveland i Ohio.
Xiao Rundcrantz kommer att föreläsa på SNPFkonferensen i Västerås i maj om sin tid som röd åklagare i Kina.
Författare: Richard Montanari
Bokförlag: Månpocket
Författare: Xiao Rundcrantz
Förlag: Bokförlaget DN
Recension: Åsa Dahlberg
Recension: Gunnar Hermansson
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 10.1
Upplaga 1.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom.
I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med
missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett
hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat,
missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga
ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska
och medicinska termer.
Missbruk av anabola
androgena
steroider,
AAS, och tillgången på
dessa preparat på den
illegala marknaden har
flerdubblats på tio år.
AAS-missbrukare belastar
sjukvården eftersom de
kräver behandling för de psykiska och fysiska skador
som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat
till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats
till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas
med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt
många.
Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000
exemplar. Skriften har fått omfattande användning i
utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete
inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska.
Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och författarna till boken Mandom, mod
och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk
och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur
alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i
alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper
i ämnet.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
Mandom, mod
och morske män
En bok av Göran Bohlin
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Den idiotiska klubben kom
ut första gången våren 1995
och är nu uppdaterad och
utökad med 80 sidor. Boken
kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram
till 2006 och där ges under
resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna
i vårt närområde m.m.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till
missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan
AAS-missbruk och våld är ett
vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal
marknad av anabola steroider noterats och samhällets
motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;
medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
77
Lösning Kryss 4-09
De fem vinnarna i förra årets sista krysstävling är följande
Carl-Göran Nilsson, JÖNKÖPING
Niklas Oxeltoft, STOCKHOLM
Frank Ranieli, PARTILLE
Sune Jansson, MOHOLM
Mikael Blom, SJÖMARKEN
Grattis
Ni kommer att få en dubbel trisslott med posten.
Från och med i år kommer vi att skicka böcker till tre
kryssvinnare. Skicka in rätt lösning till kryss 1-10 och
ni har chansen att vinna Lars Anderssons bok På andra
sidan dödens fält. Boken var recenserad i nr 3-09.
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet
att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast
den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina
stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s
årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga
utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium
till Årets Nykomling
Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som
står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är
på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
Mediahusets stipendium
Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för
värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och
Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
Tullverkets stipendium
10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser
inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org
Kryss 1-10
Lösningar skall senast den 7 maj 2010 sändas till:
Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING
Tre vinnare får boken På andra sidan dödens fält, av Lars Andersson.
Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10