SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 2/2013
Alltfler insatser mot dopning på gym
Gäller yttrandefrihet för poliser?
Mängdberäkning i dopningsärenden
Värna nyanserna i narkotikadebatten!
Utvidgat förverkande på gatan
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Christoffer Bohman (CB)
Lennart Karlsson (LK)
Emil Lundberg (EL)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
MANUSSTOPP:
Manusstopp 5 maj 2013.
Utgivning vecka 24, 2013. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGET:
Ledaren ............................................................................................... 2
Info från styrelsen ................................................................................ 3
Redaktörens spalt................................................................................ 3
Gäller yttrandefrihet för poliser? .......................................................... 6
Mängdberäkning i dopningsärenden ................................................... 10
AAS-missbruk väcker många frågor .................................................... 14
Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping.......................................... 18
Operation ABC..................................................................................... 22
Samverkansprojekt mellan gym mot dopning i Borås ......................... 26
2012 ökade dopningsbrotten med 128 procent i Dalarna ................... 27
När liberalism blir egoism .................................................................... 34
Unga döda – och samverkan för barn som far illa ............................... 38
Värna nyanserna i narkotikadebatten! ................................................. 42
Drogförsäljning på nätet gjorde 20-åring fartblind ............................... 46
Rättsrutan ............................................................................................ 50
Cannabis påverkar hjärnan – nu vet forskningen mer ........................ 51
om mekanismerna
Notiser: Världen runt........................................................................... 54
Landet runt ............................................................................ 55
Utvidgat förverkande på gatan ............................................................ 58
Kat – från grönsak till narkotika ........................................................... 61
Follow the money! 25 år med FN:s narkotikabrottskonvention............ 64
Goda grannar – Cannabis sativa i Björkarnas stad ............................. 69
Stipendiatresa till Pennsylvania ........................................................... 72
Boktips ................................................................................................ 76
Stor ökning av nätdroger 2012 ............................................................ 78
Polisen i siffror ..................................................................................... 78
Stipendierutan ..................................................................................... 80
Drogförsäljning på nätet
gjorde 20-åring fartblind
20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske
kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning.
I september 2012 fick polisen i Kristianstad sin första
utredning som gällde försäljning av syntetiska droger
på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning med storskalig knarkförsäljning och omfattande
internetbedrägerier.
Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen
redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det
visade sig den gången att han sålde Spice som inte var
klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter
ett par år fick han ett mindre bötesstraff.
Påstods agera under hot
20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps
och häktades efter några dagar. Han hävdade att han
handlat under hot av fyra män som tvingat honom att
beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vidare till kunder på nätet.
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
I 20-åringens bostad
fann polisen en stor
mängd syntetisk narkotika fördelad i små
påsar för försäljning.
Sammanlagd pulvermängd 3 kilo, varav
två kilo var klassat
som narkotika.
internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor
med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla
han också hållit på med under några år och hade
goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt
skickade i regel också till målvakterna.
Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna eftersom bedrägerier har lågt
straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade höga straffet för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling.
Avslöjad av en tillfällighet
Liksom de flesta andra polismyndigheter bedriver polisen i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att
upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet
kom, som så ofta, av en tillfällighet.
20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i
sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en
av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna
kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på
behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt
till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös
när polisbilen dök upp. Han hade drygt 11 000 kronor i bilen och på en direkt fråga om han hade knark
hemma, svarade han att det fanns ett par kilo.
Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades
hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat
pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, för vägning och analys. Den totala mängden
pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade substanser. Det var fyra olika syntetiska cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt
AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon,
butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen
(5-MeO-DALT). Sammanlagt 134 000 missbruksdoser
enligt SKL:s sammanräkning.
Gym är ingen fredad zon för dopning.
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonstryck.se
Kännbar påföljd för den
20-årige fortköraren
Datorerna talar
Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova
brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen. Han medger att 20-åringen varit svår att överbevisa. Exempelvis har metoden att använda kapade
kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp
som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens
arbete.
j p av en ggrundlig
g IT-forensisk underMen med hjälp
sökning av datorerna, lyckades man samla tillräckligt
med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer.
Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de
Utvidgat förverkande på gatan
Förverkandeutlösande brott
Sidan 58-59
okända männen, men detta påstående kunde också
avfärdas.
Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen av de olika preparaten var så hög, mellan
94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i
jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditionella narkotikautredningar.
Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års
fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget
avseende vid mannens påståenden om att han hotats att
begå brotten.
Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten
också om värdeförverkande av 174 630 kronor som
Polisutredningen blev mycket omfattande och
utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning.
pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid
Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklagagenomgång av två beslagtagna datorer fick man fram
rens begäran om utvidgat förverkande av Audin och
att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska
de ca 11 000 kronor han hade i bilen vid gripandet.
cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina,
Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit
500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han
vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden
tällning tre månader
gjort ytterligare en liknande beställning
framstod det som klart mer sannolikt att bilen,om
värd
ca skett i vinningssyfte. Om vi hittar 100 000
brottet
tidigare.
100 000 kronor, och kontanterna utgjorde utbyte
kronorav
hos en person som också misstänks för innehav
Via sin egenhändigt designade hemsida, men nambrottslig verksamhet än att så inte var fallet. och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv
r. I datorerna fanns
net Swercs, skaffade han kunder.
Utvidgat förverkande är en ganska ny laglig möjlighet
nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur
kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas
att komma åt brottspengar och det var första
gången det än är att de kommer från brottslig verkuppenbart
ka vid 145 tillfällen.
med fakturor att han sålt narkotika
Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten.
samhet. Kan vi ge domstolen underlag som vid bedöm2008
kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster
i större
minst
Åklagaren menade att han sålt narkotika för
– En lärdom av den här typen av utredningar
ningen är
ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller
styrka
300 000 kronor, men det belopp som gick att
utsträckning
än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete
nyafölja pengarna, sägeröverlåtelse
hur med
viktigt denna
det är att
Niklas så är vi hemma.
var 174 630 kronor.
Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man
lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten.
kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som
Bevisregel
döms som skyldig till brottet.
Förslagen bedragare
Dentid
tredje
När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande
på regeln är att åklagaren skall visa domstolen
20-åringen anlitade kvinnliga bekanta,
anta, bosatta i Skåne
att
värdet
sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson hade klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig
och Småland, som målvakter för att ta emot paket med
än att så inte är fallet. Exempel på detta
troligen
hört ryktas genom mannens advokat att manverksamhet,
de beställda drogerna och för att ta emot pengar från
är då någon
har en klocka värd 200 000 kronor men
inte avsåg att överklaga.
■
kunder på sina bankkonton. De fick
fick 500 eller 1000
Bilen som
blev
föremål för
inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen
Innan 2008 fungerade lagstiftning
så att
domstolen
en-utvidgat förverkande var skriven
kronor i ersättning för varje uppdrag.
rag.
på mannens syster, men polisutredningen visade att han var
lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkomdast kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa
Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande
Gunnar Hermansson
användaren.
sterna.
kom från ett specifikt brott. Exempel på detta är då poSammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att
lisman ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och
domstolen
få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
47 skall kunna förverka brottsvinsten:
• Förverkandeutlösande brott
som en brottsvinst enligt BrB § 36:1.
• Karaktär att ge vinning
Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brotts• Bevisregel
pengarna eller de föremål som köpts av brottsvinsterna
långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt
Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss
att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren
redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid
gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som
första förhöret så minimerar vi möjligheten för den
gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt
misstänkte att undkomma med bortförklaringar som
kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida
ofta kommer senare i utredningen. Typ ”pengarna ni
tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då
hittade kom från en spelvinst” osv.
inte detta använts i någon större utsträckning sen änd20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida som var kopplad till olika betalningssystem. Han mutade andra personer att skriva goda omdömen på Flashback.
ringen 2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått
vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat
förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta
släppt det då det blir krångligt. Många har också varit
i tron att det endast är vid stora utredningar som detta
blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta
är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka
runt 100 000 kronor av en underårig med beslag av
cannabis under gränsen för normalgradsbrott.
Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget
och hur vi ska använda det operativt. Det är dock
viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är
en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt med en utredning om ett specifikt brott. För att
förverka pengar eller egendom måste den misstänkte
dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka
påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa
att de kommer från brottslig verksamhet utan domen
blir det förverkandeutlösande.
PRODUKTION OCH TRYCK:
ISSN 1101-6817
Sidan 46-47
Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla typer av brott. Det behövs ett så kallat ”förverkandeutlösande brott” och för att så enkelt som möjligt beskriva
reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse
om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på
6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straffskalan, utan 6 år skall finnas med i straffskalan. Exempel på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och
högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott
som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösan-
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Skillnaden mellan att förverka och mäta
ut med kronofogde?
Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kommer från brottslig verksamhet.
de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel).
Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara
6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande. De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang.
Karaktär att ge vinning
Den andra regeln att följa för att brottet skall vara
förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge
vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normalgraden ett förverkandeutlösande brott, men endast
Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning
av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer
till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons
pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av
sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper
vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar
från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för
dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör
avvägningen.
Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i
samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi
behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då
den som genomför en husrannsakan har rätt att ta
vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att
informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvidgat förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsprotokoll oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent
tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåsar, narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om
förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det
är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall
det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande
med i utredningen eller att en sådan utredning startats.
När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förbudsmeddelande på det om den misstänkte har skulder.
Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det
behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla
så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till den
Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa
utvidgat förverkande.
misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta
har vi satt både hängslen och livrem på det.
Vad gör vi på fältet
Reglerna om ägandeskap är de samma som vid kronofogdens bedömning. Om en person inte står som ägare
till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom
som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kriminella skall vi alltid lägga ihop personen med bilen
och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen
har blivit bättre på att koppla personer till fordon i
t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glömmer ofta att dokumentera dem som förare. När vi påbörjar en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan
då börja dokumentera föremål och saker som de äger.
Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att
hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med
oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägarbevis, klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska
tillgångar osv.
Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa
och glöm inte att även små beslag renderar i förverkanden, så det är inget krav på att det måste vara stora
ärenden.
■
Christoffer Bohman
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
59
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
2/13 Årgång 26
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
1
Ledaren
Genomskåda
legaliseringsrörelsen nu!
Legaliseringsrörelsen i USA har vunnit vissa framgångar. Nu är det delstaterna Washington, Colorado och
Massachusetts som legaliserat och tillåter marijuana
för s.k medicinskt bruk. Colorado har fått en explosion av marijuanaförsäljning och de kända turistorterna
som Vale m.fl. är på väg att byta sin publik. Mellan
varven kan vi se en rapportering i svenska medier om
utvecklingen dock utan att någon djupare research
genomförts. SNPF kan genom deltagandet i National
Narcotic Officers Associations Coalition direkt följa
vad som sker.
Den välfinansierade legaliseringsrörelsen har agerat
briljant och fått fokus bort från missbruk. Man har
agerat med bluffar, framfört känslomässig smörja om
att marijuana är den enda förnuftiga och rätta medicineringen för den som tillbringar sin sista stund med
cancerns plågor och hur det i övrigt biter på flertalet
krämpor. Andra argument är att man genom legalisering bekämpar karteller och samtidigt drar in skattepengar likt den ännu mer farliga alkoholen.
De som agerat mot den destruktiva utvecklingen
har drunknat i mediabruset som helt dominerats av
motståndarna som fått stark draghjälp av okritisk
mediabevakning. De som engagerat sig vittnar om att
det mediemässigt och inom stora delar av kulturen
betraktas som en närapå fascistisk hållning om man
argumenterar emot också med sakliga argument. Det
har varit ett kommunikationsproblem för dem som
försökt stå emot och oftast hamnat på defensiven mot
kulturpersonligheter som ställt sig på legaliseringssidan. Köpta annonser och TV-program vinklas hårt och
i musikens värld är det gott om dj.s som hyllar droger.
Polisen har haft framgång i sina åtgärder men det är på
policynivå tappet blivit.
Det måste till en ny strategi där fakta och forskning
om skadeverkningarna kommer fram och kunskapsförmedlingen måste ske på ett offensivt sätt. Det finns
redan forskning kring CBD som har samma verkan
som THC men inga ruseffekter. Det vore önskvärt
med fler doktorer på arenan som kan beskriva hur
marijuanamissbruket ser ut idag. Att 400 000 söker
vård för marijuana varje år tack var att den blivit 5 ggr
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
starkare än på 70-talet och att USA har 22,5 miljoner
narkotikamissbrukare, i stort samtliga med marijuana
som ett av preparaten, är tal man måste förhålla sig till
i debatten i ett land med stormaskiga sociala skyddsnät
och en ekonomi i ”Fiscal Cliff”
Legaliseringsrörelsen har på vissa platser hamnat på
defensiven när det mobiliserats på rätt sätt emot, eller
där folk blivit medvetna om de förfärliga konsekvenserna. I Kalifornien, Arkansas, Montana och Oregon
blev det bakslag för legaliseringsförsöken.
Det verkar ologiskt, men det är den vita medelklassen som är den grupp som måste upplysas och vinnas
tillbaka. Afroamerikaner och hispanic vill inte legalisera, då många ser och lever i narkotikans eländiga miljöer och har fått smaka av marijuanans alla negativa
konsekvenser. En mätning kring förra presidentvalet
visade att 47 procent av Obamas anhängare var för en
legalisering mot Romneys 51 procent.
Kampen är inte på något viss förlorad trots att
det ligger en motion från februari 2013, H.R 689, i
Representanthuset där man vill lyfta marijuana till
en betydligt lättare listning federalt för att möjliggöra
legalisering i delstaterna. Fortfarande kolliderar de
olika lagarna med varandra.
Strategin för framgång måste vara handling på flera
plan. Återta medelklassen och även dess cs-missbruk
genom upplysning och medicinska, sociala samt medmänskliga argument. Sätta hälsoaspekten, utbildningen och säkerheten åter i fokus. Och det brådskar.
Det får inte glömmas bort att legaliseringsrörelsen
dolda agenda är att all narkotika släpps fri. Det är kanske då ”Big Tobacco Company” träder in bilden och
driver verksamhet med narkotika på samma hänsynslösa sätt som man gjort med tobak. Förhoppningsvis är
vi ett tillräckligt antal här i landet som tagit till oss och
genomskådat det som skett i USA, så att beredskapen
finns här när det blir dags för det kan man räkna med
kommer att ske.
Anders Stolpe
Vice ordförande i SNPF
Info från styrelsen
Redaktörens
spalt
Är du ansluten till SNPF:s medlemssida
på Facebook?
SNPF:s officiella medlemssida på Facebook har nu varit
i bruk i ett par månader. Som medlem i SNPF kan du
också bli medlem på SNPF:s Facebooksida. Du ansöker
via Facebook eller via swe.narkotikapolisforeningen@
gmail.com.
På Facebooksidan finns redan en del narkotikarelaterad
information publicerad som tjänar föreningens syfte och
mål.
Kim Nilvall och Christoffer Bohman administrerar sidan.
Hör av dig till dem via mailadressen ovan om du har
några funderingar eller synpunkter.
I detta nummer medverkar följande externa skribenter:
Milja Ranung, Dopingjouren
Henrik Blusi, polisen Sundsvall
Björn Ekström, polisen Göteborg
Magnus Sjödén, polisen Dalarna
Roar Sellevold, Norska Narkotikapolisföreningen
Jonas Rickeborn, polisen Uppsala
sid 14
22
26
27
61
72
Trycket från legaliseringsrörelsen
är påtagligt just nu. Svenska folket
matas i kvällspressen, i TV och på
annat sätt om påståenden och åsikter som kan få många att tro att cannabis snart är avkriminaliserat i vårt
land.
Cannabis är ju heller inte lika
farligt som alkohol och det är en
”sanning” som särskilt ungdomar
gärna tar till sig. Motargumenten
från forskarhåll blir betydligt torrrare framställda i media och får inte
samma genomslagskraft.
Trovärdiga personer måste gå
emot med argument från det verkliga livet och här kommer polisen
in. Två av våra duktiga medarbetare i redaktionen gör sin röst
hörd i debatten i det här numret.
Beklagligtvis accepterar inte den
andra åsiktssidan att poliser tycker
till i narkotikadebatten, men alla har
lyckligtvis sin fria rätt att ha åsikter
här i landet.
Vi belyser också AAS-problemet,
särskilt i gymmiljö. Inte bara poliser
utan också gymägare, kommuner
med flera gör numera olika insatser
för att gymmen inte ska få vara en
fredad zon för dopning.
Det händer mycket annat på
AAS-fronten just nu. Hovrätten för
Nedre Norrland kom med sin dom
i det omfattande Liquidmålet, en
dom som ändrade straffvärdet för
dopningsbrott radikalt jämfört med
tidigare praxis.
I början av april startade rättegången i ett annat jätteärende,
Tullkriminalens Operation Robin
som gäller rekordstor illegal tillverkning av anabola steroider.
Det kommer ständigt att finnas
mycket att bevaka för en redaktör,
som nu återvänt till Skåne efter 45
år i exil uppåt landet.
Gunnar Hermansson
070-751 5371
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
3
Gäller yttrandefrihet
för poliser?
I yttrandefrihetsgrundlagen står det att alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter,
tankar och känslor. Man får uttrycka dem fritt i tv, radio, videogram, ljudupptagningar
eller andra sorters upptagningar. Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen
och hänvisar till denna när de kommer till yttrande som är att anse som brott. Enligt
tryckfrihetsförordningen kan man endast straffas om uttrycken strider mot tydlig lag.
Finns det då någon tydlig lag som hindrar poliser från
att utrycka åsikter, tankar och känslor i skrift eller annan media?
I polislagens första paragraf står det följande att läsa
om polisverksamhetens ändamål: ”Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet
skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän
ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.”
Ok? Kan det kanske till och med vara så att poliser
i vissa fall har en skyldighet att ge allmänheten information som syftar till att upprätthålla säkerhet och
tillförsäkra skydd?
I polisförordningens 4:e kapitel, första paragrafen,
ställs det krav på hur en polis ska uppträda i sitt arbete:
” Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett
sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta
självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas
som utslag av ovänlighet eller småaktighet.”
Även om polisförordningen reglerar polismannens
uppträdande i tjänst så kan det nog vara på sin plats att
förhålla sig till denna även i sitt privata uppträdande.
Särskilt som det för många utomstående är svårt att
skilja polisen från privatpersonen.
Hövligt, hänsynsfullt och undvika vad som kan
uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.
Regler som talar om hur du ska förhålla dig. Det är
dock knappast något som utgör ett tydligt lagstadgat
förbud mot att ha en bestämd eller för den delen kontroversiell åsikt i en fråga. Möjligen kan polisförordningens bestämmelser tolkas som att den tvingar oss
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
poliser att ha en kontrollerad ton när vi diskuterar.
Något som jag skulle tro uppskattas oavsett. Om man
nu vill bli trovärdig.
Alla tycks inte vara av samma uppfattning
I början av april 2012 skrev jag en insändare på Svenska dagbladets debattsida Brännpunkt.
Artikeln hade en rubrik som löd: ”De som vill legalisera bör se helvetet först”.
Artikeln blev på några timmar en av de mest kommenterade och bloggade artiklarna under hela 2012.
Var det något unikt? Var det något kontroversiellt?
Nej knappast. Vad var det då som satte sådan fart i
debatten? Jo, det faktum att en polis fick utrymme i
massmedia och uttryckte ett fast och tydligt ställningstagande i narkotikadebatten. Att en polis dessutom
spelade på känslor.
Inledningen på artikeln var tydligen känslomässigt
sprängstoff. Jag citerar: ” De argument som förs fram
om att avkriminalisera narkotika på olika vägar, är
inget annat än en skymf mot oss som försöker rädda
liv. Det är också en skymf mot de vars liv vi försöker
rädda.”
Ganska snabbt fylldes fälten med kommentarer. Den
stora majoriteten av dessa var otroligt upprörda och
menade att en polis inte har rätt att uttrycka sig med
känslor i dessa typer av frågor. Många kommentarer
handlade naturligtvis om att mina åsikter var fel, inte
helt oväntat. Med att så många kommentarer handlade
om att jag rätt och slätt borde undvika debatt eftersom
jag är polis förvånade mig något.
Artikelförfattaren blev kallad ideologisk bromskloss när han uttryckte sin mening mot legalisering av narkotika.
En intellektuell uppmaning att hålla käft
Ganska snart kom repliken. I efterföljande brännpunkt
författades artiklar av annan åsikt från det förväntade
hållet. Alexander Bard med vänner författade den första artikeln. Innehållet i deras replik var ganska sakligt
och välformulerad. Rubriken och avslutningen på artikeln var dock anmärkningsvärd: ”Polisen skall inte
utgöra ideologisk bromskloss”.
En åsikt värd att reflektera över. Vad menar Bard
och hans vänner med detta påstående?
Ska jag som narkotikapolis inte få ha en uppfattning
om den narkotikapolitiska utvecklingen?
Är det inte att tillförsäkra allmänheten skydd om
man informerar om att det är farligt att knarka? Att
en legalisering av narkotika skulle innebära mer död,
elände och missbruksproblem?
Först blev jag förvånad. Men sedan kom jag på att
jag faktiskt har sett mönstret förut. Det finns tydligen
något djupt irriterande hos vissa personer när just poliser uttalar sig. En del tycks vara sprunget ur uppfattningen att poliser inte befinner sig på en tillräckligt hög
intellektuell nivå för att kvalificera sig i den allmänna
debatten. Andra tycks uppfatta att polisers åsikter är
farliga för att de associeras med makt. Det senare baseras enligt mitt förmenande på en absurd vanföreställning. Skulle jag som polis utnyttja min polismakt på
mina meningsmotståndare och göra vad? Gripa dem?
Är polisers åsikter farliga för samhället?
Ja vissa tycks tro det. När Stockholmspolisens narkotikarotel twittrade att man var besvikna på att Plura och
Tommy Körberg, i tv-programmet Pluras kök, skämtade om att ta droger så blev reaktionen återigen kraftigt
irriterad.
Daniel Wiklander, chefredaktör för tidningen
Arbetaren, skrev en ledare med inledningen: ”Polisens
twittrande har blivit obehagligt maktspråk”
Daniel Wiklander ifrågasätter den åsikt som med
stöd av yttrandefrihet framfördes av polis. På ett effektivt sätt tar han bort fokus på själva frågan och påstår
att polisens åsikt istället handlar om ett förtäckt försök att kväva fri media. Med sitt påstående gör dock
Wiklander en riktig logisk tankevurpa. Han glömmer
bort att själva finessen med fri media är att man tillåts
ha åsikter om densamma.
Wiklander menar att polisen som myndighet ska
vara neutral till innehåll i massmedia. Med andra ord,
inte ha några egna åsikter. Naturligtvis kan man diskutera gränser i vilken mån polisen som myndighet skall
ha synpunkter på tv-program. Att enskilda poliser inte
skulle kunna ha åsikter om sakfrågor, som berör deras
dagliga jobb, är ju förbluffande att påstå. Då skulle
inte heller journalister, läkare, politiker eller andra tilllåtas att ha åsikter i frågor som rör deras vardagssyssla.
Särskilt obehagligt blir det när Wiklander uppmanar
läsaren till att påminna sig om diktaturer där yttrandefriheten är satt på undantag. Menar Wiklander att om
svensk polis har åsikter i sakfrågor så närmar vi oss en
diktatur?
Information kan göra skillnad
Poliser har i flera olika sammanhang bidragit till att
påvisa problem som i förlängningen har påverkat i en
positiv utveckling. Den senaste tiden har till exempel
frågor om dålig kontroll av substitutionsersättning varit en het potatis.
Jag har dock gjort en intressant reflektion. Många
poliser, däribland jag själv, har under åren talat om
forts s 30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
7
Dopning
Mängdberäkning i dopningsärenden
När narkotikabrott eller dopningsbrott utreds har de
preparatmängder som tagits i beslag, eller i övrigt olovligt hanterats, fortfarande stor betydelse för brottets
svårighetsgrad. Även om domstolarna numera tar mindre hänsyn till enbart mängden preparat vid bedömning av påföljder i ett mål, är det av största vikt att
ha gjort en korrekt mängdbestämning, särskilt i inledningen av en förundersökning då övriga omständigheter ännu inte är utredda.
Vid narkotikabrott är det sällan ett problem att
fastställa preparatmängden. Däremot upplever många
stor osäkerhet vid beräkning av beslag av anabola steroider (AAS) och andra dopningsmedel. Det finns flera
anledningar till detta.
1. Preparaten som omfattas av dopningslagen är läkemedel av olika slag och förekommer i regel som tabletter, vätska i ampuller eller flaskor för injektion
eller som pulver. Den totala mängden måste anges
med ett gemensamt värde.
2. Dopningslagen har funnits sedan 1992, men anvisningar för mängdberäkning har aldrig getts ut
eller funnits att tillgå från ansvarigt håll, som t.ex.
Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i
Stockholm.
3. Högsta domstolen har ännu inte prövat något dopningsärende avseende mängdberäkning. Det skapar ibland stor osäkerhet i underrätterna, vilket
gynnar vissa försvarsadvokaters möda att förringa
sina klienters gärningar.
Etablerad metod för preparaten
i § 1.1 och 1.2
Det finns trots allt sedan flera år en etablerad metod för
mängdberäkning av anabola steroider vilken domstolarna i allmänhet accepterar som gällande praxis.
Redan i förarbetena till Dopningslagen uttalades att
”koncentrationen av verksam substans i det enskilda
preparatet bör beaktas vid bedömningen av mängden
dopningsmedel”.
Resonemanget utvecklades vidare i Georg
Sterzels bok Studier rörande påföljdspraxis, 1998.
Utgångspunkten skulle vara 5 mg verksam substans
som var vanligt i tabletter (Ryssfemmor) på den tiden.
Den verksamma substansen i samtliga preparat skulle
således räknas om till 5 mg tabletter, eller enheter á
5 mg som det senare kom att benämnas. Även UC
Stockholm tillstyrker metoden som började användas
redan i slutet av 1990-talet.
Jag tjänstgjorde mellan 1994 och 2006 på Rikskriminalens narkotikarotel med huvudansvar för kartläggning av den illegala handeln med dopningsmedel.
En av mina uppgifter blev att sprida metoden för
enhetsberäknig bland kollegor inom polisen och tullen.
Enhetsberäkning av dopningsmedel har därefter blivit
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Mängdberäkningen av preparaten i Operation Liquid gjordes
enligt de metoder som beskrivs här i artikeln.
ett begrepp och jag har de senaste 15 åren medverkat
i åtskilliga domstolsförhandlingar för att förklara
metoden.
Mängdberäkning av tillväxthormon § 1.3
och hormonhöjande preparat § 1.4
För mängdberäkning av tillväxthormon och hormonhöjande medel har det under alla år inte funnits någon
metod, eller i alla fall ingen som varit enkel att tillämpa.
Förra året utvecklade jag en ny och förbättrad metod
för dessa preparat som i regel tas i beslag tillsammans
med anabola steroider. Metoden har tillämpats i några
mål under det senaste året och nu senast godkänts
av Hovrätten för Nedre Norrland vid prövningen av
det hittills största dopningsärendet i Sverige, den s.k.
Operation Liquid.
De mängdberäkningsmetoder som tills vidare bör tilllämpas är enkla att använda och hur man praktiskt går
till väga presenteras på följande sidor.
Q
Gunnar Hermansson
Dopning
Mängd- och enhetsberäkning av beslagtagna preparat enligt
Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, § 1, p. 1-4
Bakgrund och lagtext
Lag om förbud mot vissa dopningsmedel (dopningslagen) reglerar vissa hormonpreparat och några hormonhöjande läkemedel. Lagen omfattar för närvarande 65
kända substanser som finns förtecknade på en inofficiell lista på Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se/
dopning. Ungefär en tredjedel av dessa substanser förekommer i större eller mindre omfattning på den illegala
marknaden.
§ 1.1 och 1.2: avser det manliga könshormonet testosteron och dess derivat samt syntetiska anabola
steroider, som är varianter av testosteron. Den allmänna benämningen är anabola androgena steroider, AAS, för alla preparat i denna grupp. Ett 40-tal
sådana grundsubstanser finns på FHI:s lista, varav
tio-femton är vanligt förekommande.
§ 1.3: avser tillväxthormon, somatropin.
§ 1.4: avser preparat som ökar kroppens produktion
eller frisättning av testosteron eller tillväxthormon.
FHI:s lista tar för närvarande upp 24 olika testosteron- eller tillväxthormonhöjande substanser. De
vanligast förekommande testosteronhöjande läkemedlen på den illegala AAS-marknaden är humant
choriongonadotropin (hCG), klomifen, tamoxifen,
anastrozol, letrozol och exemestan.
Substanserna i § 1.1 - 1.4 har olika önskade och oönskade effekter och olika farlighetsgrad. Intagssätt och
dosering skiljer sig och syftet med användandet bland
kroppsbyggare avviker helt från den medicinska användningen.
Anabola androgena steroider, AAS, (§ 1.1 och 1.2) är
basen i hormonmissbruket och preparaten tillförs kroppen i höga doser. AAS-preparat i form av tabletter och
ampuller utgör mer än 90 procent av de preparat som
tas i beslag med stöd av dopningslagen.
Anabola steroider används inte längre som medicin
inom svensk sjukvård, med undantag för testosteron
som kan ges i små terapeutiska doser till män med
underproduktion av testosteron på grund av ålder,
sjukdom eller skada.
Anabola steroider missbrukas i kroppsbyggande
syfte i kurer om 8-16 veckor genom tillförsel av megadoser som är 10-100 gånger högre än den medicinska
dosen.
Tillväxthormon och hormonhöjande preparat (§ 1.3
och 1.4) har alla en stor och legitim medicinsk användning inom sjukvården.
När dessa preparat används av AAS-missbrukare
sker det i doser som huvudsakligen motsvarar de medicinska doserna i FASS eller lägre.
Tillväxthormon § 1.3 är dyrbara läkemedel som
används av vissa steroidanvändare som ett komplement till AAS.
De testosteronhöjande preparaten i § 1.4 är olika
typer av läkemedel som i AAS-sammanhang regelmässigt används vid självmedicinering för att motverka
vissa biverkningar som uppstår efter en tids användande av anabola androgena steroider.
Den testosteronhöjande effekten av § 1.4-preparaten
har sekundär betydelse i sammanhanget.
Här följer en kort preparatbeskrivning av dels den
vanligaste medicinska användningen och dels i kombination med AAS-preparat:
• Tillväxthormon, somatropin, (1.3) används för
behandling av barn med tillväxtstörning genom
dagliga injektioner under huden. Även vuxna med
påtaglig brist på tillväxthormon kan behandlas.
Mängden somatropin anges i milligram (mg) och/
eller Internationella enheter (IE/IU). 1 mg motsvarar
3 IE/IU. Tillväxthormon saluförs vanligen i styrkor
mellan 0,2 mg och 15 mg. Den medicinska dosen
varierar för olika åldrar och olika indikationer.
AAS-användare kompletterar ibland med tillväxthormon för att förbättra muskeluppbyggnaden. En
vanlig dagsdos är då 3 IE/IU (1 mg) oftast under
kortare perioder av en AAS-kur.
• HCH humant koriongonadotropin (1.4) är injektionspreparat som används för att stimulera
ägglossning hos kvinnor som har nedsatt fruktsamhet. HCG kan också ges till pojkar med
försenad pubertet och till män vars spermieproduktion inte fungerar normalt. Värdena på
ampullerna anges i Internationella enheter och
varierar vanligtvis mellan 1500 och 5000 IE/IU.
Medicinska doser varierar beroende på indikation.
Vid stort intag av AAS-preparat upphör testiklarnas
produktion av testosteron. I slutet av och efter en
kur självmedicineras med HCG under två-tre veckor för att stimulera testiklarna att återta sin funktion. Rekommenderad dagsdos upp till 500 IE/IU.
• Klomifen (1.4) är ett läkemedel i tablettform
för behandling av kvinnor med nedsatt fruktsamhet. Tabletterna innehåller 50 mg klomifen
och medicinsk dos är 1-2 tabletter i fem dagar.
AAS-användare tar ibland klomifen som ett alternativ till HCG efter en kur. Dosering 50 mg eller mer
per dag under 2-3 veckor
• Tamoxifen (1.4) är ett antiöstrogent läkemedel
för behandling av kvinnor med bröstcancer.
Substansen motverkar östrogenets verkan i kroppen.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
11
Dopning
Tabletterna innehåller vanligen 20 mg och en
medicinsk dagsdos är 20-40 mg.
AAS-användare självmedicinerar med tamoxifen för
att motverka oönskade bieffekter som gynekomasti,
dvs. bröstkörteltillväxt även kallat ”bitch-tits”, till
följd av ökad mängd östrogen i kroppen på grund
av AAS-intaget. Tamoxifen tas både periodvis under
och efter en AAS-kur. Dagsdosen är vanligen 20 mg
vilket motsvarar en tablett.
• Anastrozol, letrozol och exemestan (1.4) är de vanligast
förekommande s.k. aromatashämmarna, som har samma medicinska användningsområde som tamoxifen.
Tabletter med anastrozol innehåller 1 mg, letrozol 2,5 mg och exemestan 25 mg verksam substans. Den rekommenderade medicinska dosen
är 1 tablett om dagen oavsett preparat.
Anledningen till att AAS-användare självmedicinerar
med aromatashämmare under en kur, är för att mot-
verka att östrogen bildas och orsakar negativa effekter, (se tamoxifen). Dagsdosen under ett par månader
under och efter en AAS-kur varierar mellan de olika
preparaten och ligger vanligen under den medicinska
dosen
Högsta domstolen har inte prövat brott mot dopningslagen sedan 1995.
Hovrätten för Nedre Norrland ansåg nyligen att
mängden 100 000 enheter ska tillämpas av domstolarna som gränsvärde mellan dopningsbrott av
normalgraden och grovt dopningsbrott vid ett rent
mängdresonemang.
För gränsen mellan ringa brott och dopningsbrott av
normalgraden finns ännu ingen etablerad praxis. Q
Gunnar Hermansson
Etablerad mängdberäkningsmetod för
anabola steroider § 1.1 och 1.2
Ny metod för mängd- och enhetsberäkning av § 1.3 och 1.4-preparaten
För AAS finns sedan flera år denna accepterade metod att beräkna mängder.
Metoden är enkel och utgår från genomsnittliga
dagsdoser enligt AAS-litteraturen, vid självmedicinering med § 1.3 och 1.4-preparaten. En dagsdos
utgör då 1 enhet, att jämföra med AAS-enheter §
1.1 och 1.2 i den slutliga sammanräkningen.
Den aktiva substansen i AAS-preparaten anges i
milligram och den sammanlagda mängden aktiv
substans anger beslagets storlek. Domstolarna gör
ingen skillnad mellan de olika AAS-substanserna.
När denna metod togs i bruk i slutet av 1990-talet var 5 mg tabletter mycket vanliga. Av praktiska
skäl gjordes en omräkning av den totala mängden
aktiv substans i alla preparat till 5 mg enheter.
Exempel: En tablett innehållande 50 mg oxymetolon motsvarar således 10 enheter. En 1 ml ampull
innehållande 250 mg testosteron propionat motsvarar 50 enheter. En 10 ml injektionsflaska innehållande substansen nandrolon, 200 mg/ml, motsvarar 400 enheter, osv.
Injektionspreparaten tillväxthormon (§ 1.3) och
HCG humant koriongonadotropin (§ 1.4) innehåller oftast flera dagsdoser per ampull. Enheter beräknas därför på antalet uppskattade dagsdoser per
ampull enligt nedan.
Vid användning av tillväxthormon i samband med
AAS-missbruk är en uppskattad dagsdos vanligen 1
mg eller 3 IE, vilket räknas som 1 enhet.
Vid användning av HCG-preparat i samband med
AAS rekommenderas i allmänhet dagsdosen 500
IE, vilket blir 1 enhet.
Tabletter i § 1.4 med substanserna klomifen 50 mg,
tamoxifen 20 mg, anastrozol 1 mg, letrozol 2,5 mg
och exemestan 25 mg får alla anses utgöra en dagsdos per tablett i AAS-sammanhang och en tablett
räknas då alltid som 1 enhet.
Preparat/substans
Dagsdoser som utgör 1 enhet
Exempel
Tillväxthormon
1 mg/3 IE = 1 enhet
Ampull 10 mg/30 IE = 10 enheter
HCG
500 IE
= 1 enhet
Ampull 5000 IE
= 10 enheter
Tabletter enligt ovan
1 tablett
= 1 enhet
Klomifen 50 mg
= 1 enhet
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Dopning
Dopingjouren:
AAS-missbruk väcker
många frågor
Idealbilden av en man, såsom den framställs i vårt kulturella sammanhang är en man
som är lång, slank och har en muskulös kropp. Att många är beredda att ta stora
medicinska risker i hopp om att nå fram till denna idealbild är ett faktum. Det absolut
vanligaste motivet till att man börjar missbruka hormonläkemedel är en önskan om en
snyggare, dvs. i sammanhanget mer muskulös och slimmad kropp.
”Jag är en kille på 19 år. Jag har tröttnat på att vara
smal och liten, men jag vågar inte heller göra något.
Jag undrar vad jag skulle kunna börja ta för att bli
större och få en, tja, boost? Som sagt är jag rädd, men
vad skulle vara bäst för mig att ta? (förutom ingenting)
Jag vill inte bli beroende eller liknande, men behöver
hjälp.”
Snabba lösningar och resultat genomsyrar vårt samhälle och missbruket av anabola androgena steroider
speglar en del av den kulturen. Hur ser en typisk AASmissbrukare ut? Det är en fråga som inte har något svar.
Statistik ur vår databas visar att den vanligaste användaren av AAS är en man, mellan 16-35 år som styrketränar. Många av de unga män vi pratar med säger att
”alla gör det”. Användandet sjunker nedåt i åldrarna,
men har också blivit vanligare bland äldre män. Majoriteten av männen har inte genomgått högre studier
och praktiska yrken är överrepresenterade. Missbruk
av hormonläkemedel förekommer i en mängd olika
sammanhang och vi ser också att blandmissbruket av
narkotika ökat kraftigt under senare år.
Den som missbrukar AAS ringer oftast till Dopingjouren när han/hon fått biverkningar. Bland de fysiska
biverkningarna är gynekomasti (utveckling av kvinnliga bröstkörtlar), infektioner, akne och potensproblem
vanliga.
”För en vecka sedan valde jag att kliva av min kur. Kuren skulle ha pågått i 60 dagar men jag fick ångest så
jag klev av. Kort efter fick jag knölar under bröstvårtorna. Det ser inte så farligt ut än men jag är väldigt
rädd att det ska utvecklas ytterligare. Nu känner jag
mig tvingad att köpa mer preparat för att få bort det
här! Finns det någon annan utväg? Mår för tillfället extremt dåligt psykiskt.”
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Under det gångna året har vi också fått en del samtal
från män som utreds för infertilitetsproblem och som
inte berättat för sin läkare att de använt/använder AAS.
Bland psykiska biverkningar ser vi nedstämdhet, ångest, oro och minskad sexuell lust som vanliga. Suicidtankar förekommer.
”Jag har använt AAS i 10 år, de senaste 6 åren utan uppehåll. Jag har testat de flesta preparat, men har alltid
haft testosteron som bas. Jag känner att det är dags att
sluta, men jag lyckas inte. Jag har som mest varit utan
testosteron i 3 veckor och då mådde jag riktigt dåligt
psykiskt. Jag har varit sjukskriven ett antal gånger, för
ångest och andra psykiska besvär. Vill verkligen slippa
skiten. Finns det någonstans man kan få hjälp att sluta?”
När det gäller biverkningar ger vi råd och hänvisar till
somatisk, alternativt psykiatrisk vård för utredning vid
behov.
Anhöriga ringer oftast för att be om råd hur de ska
hantera sin situation. Kanske misstänker de ett missbruk, eller så har de hittat preparat. Många upplever
att de inte har någon kunskap om AAS. Vanligt är att
det finns en stor oro kring den missbrukandes hälsa och
man beskriver att den som tar AAS mår psykiskt dåligt,
alternativt uppträder aggressivt, känslokallt och irriterat. Vi hör också beskrivningar av svartsjuka, misstänksamhet och avståndstagande. Misshandel eller hot
om misshandel förekommer. Gemensamt för många
anhöriga är att de själva mår psykiskt dåligt och behöver stöd. Vi hänvisar vidare till beroendemottagningar,
socialtjänst, behandlande enheter och ideella stödföreningar som kan vara aktuella.
”Är sedan många år tillbaka tillsammans med en 32
årig man. Sedan några veckor tillbaka har han föränd-
Dopning
Om Dopingjouren:
•
Rikstäckande verksamhet som bedriver
forskning, utbildning och information
rörande missbruk av dopningspreparat
och dess konsekvenser.
•
Bemannas av fyra sjuksköterskor och
en läkare.
•
Tillhandahåller telefonrådgivning, vardagar kl 10-16. Den som ringer kan vara
anonym.
•
Bedriver en interaktiv hemsida www.
dopingjouren.se med möjlighet att ställa frågor, rapportera biverkningar samt
läsa fakta om dopning.
•
Bedriver ett utåtriktat arbete med föreläsningsuppdrag och deltagande i olika
nätverk.
rats i sitt sätt. Han är sur och grinig och tappar lätt
humöret. Dessutom så har vi problem vid sex, vilket vi
aldrig tidigare har haft. Han tränar förstås och har blivit väldigt stor snabbt! Snälla hjälp, vad kan jag göra?
Har pratat med honom men då blir han arg och undrar
hur jag ens kan säga så.”
Ett missbruk påverkar också den missbrukandes omgivning även om ett vanligt argument för AAS missbruk är att: ”Jag gör som jag vill med min kropp och
det ska omgivningen inte lägga sig i. Jag har rätt att se
ut och vara som jag vill.”
”Jag har en vän, tvåbarnspappa och delägare i ett företag det går mycket bra för. Han har börjat injicera
anabola, och vuxit mycket i muskler sedan han började. Hans humör är ganska aggressivt och han ljuger
om allt. Hans aggressivitet oroar mig, men behöver jag
vara orolig? Hela familjen är nu ovänner på grund av
hans humör och jag oroar mig för hans barn. Vad ska
jag göra?
Vårdpersonal har frågor kring behandling. Den som
ringer arbetar exempelvis inom primärvård, psykiatri
eller beroendevård. Vilka prover bör jag ta? Vart ska
jag remittera vidare? Vilken medicinering är aktuell?
Ofta är en utredning komplex då både missbruk av andra preparat och neuropsykiatriska/psykiatriska diagnoser kan finnas med i bilden.
En stor del av frågorna till vår hemsida handlar om
kosttillskott. Kan jag bli positiv i test? Är det tillåtet?
Är det farligt? Har det någon effekt?
När det gäller AAS vill man veta: Hur når jag bäst
resultat? Vilka preparat är bäst? Är det farligt? Vad
kommer att hända? Vilka doser ska jag ta? Oro för
biverkningar yttrar sig i frågor som: Kommer kroppen
att återhämta sig? Hur lång tid tar det? Hur lång tid
dröjer det innan preparatet går ur kroppen? Vem utför
dopningstester och hur går det till? Vad får man för
straff?
Vi på Dopingjouren ser att såväl allmänheten som
personal inom hälso- och sjukvård har låga kunskaper
kring AAS-missbruk och dess konsekvenser. Vi vet att
missbruket kan resultera i medicinska och psykosociala problem. Därför arbetar vi för att ge fler instanser
kompetens att möta denna växande patientgrupp. Q
En vanlig beskrivning av föräldrar är att deras son tränar hårt och har börjat använda kosttillskott och/eller AAS. Känslor av frustration och oro över sitt barns
beteendeförändringar och ökade träningsfixering är
vanligt. Många upplever också skuldkänslor över att
de misslyckats i sin föräldraroll.
”Jag har hittat ampuller, sprutor och dopningspreparat
i vår sons rum. Jag har länge misstänkt att han tagit någon form av hormoner, då han blivit väldigt muskulös.
Han tränar väldigt ofta och umgås med personer som
också är misstänksamt muskulösa. Vi har konfronterat
honom vid ett flertal tillfällen, men han har alltid nekat.
Hur ska jag bäst bemöta honom?
Milja Ranung,
sjuksköterska Dopingjouren
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
15
Dopning
Allt fler polismyndigheter har genomfört eller kommer inom kort att genomföra insatser mot det omfattande missbruket av dopningsmedel, dvs. anabola steroider och övriga preparat som omfattas av dopningslagen. Här följer
korta erfarenhetsberättelser från fyra sådana aktioner.
Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping
Inspirerade av artiklar i denna tidning beslöt Norrköpingspoliserna Magnus Larsson
och Anders Gennebäck att planera en insats på ett antal gym i syfte att avslöja steroidmissbrukare. På en SNPF-konferens i Örebro pratade de med poliser från Göteborg
som hade erfarenheter av gyminsatser.
Magnus Larsson och Anders Gennebäck är yttre befäl i
Norrköping och i sitt arbete i ingripandeverksamheten
kommer de och kollegorna i kontakt med misstänkta
steroidmissbrukare. Dessa personer har fallit lite utanför polisens prioriteringar, något som Larsson och Gennebäck ville ändra på.
Efterhand tog planerna form och man beslöt att
göra en bred satsning på ett flertal gym i Norrköping.
Planeringen hölls inom en snäv krets i polishuset.
Larsson och Gennebäck hade satt upp tre mål för
insatsen. För det första skulle planeringen och själva
insatsen resultera i att den egna personalen blev utbildad om dopningsproblematiken och kunskaper i ämnet
aktualiserades i turlagen.
För det andra skulle operationen signalera att gym
inte är någon frizon där kriminalitet kan fortgå.
För det tredje ville man nå ett brett preventivt resultat och få en debatt i media.
Både Magnus Larsson, som var insatschef, och
biträdande insatschef Anders Gennebäck är efteråt
överens om att målen mer än väl tycks ha uppfyllts.
Den 13 februari genomfördes insatsen. Ett 70-tal
poliser, som i de flesta fall tjänstgör i uniform, hade
valts ut för att delta i en operation i civila kläder. De
fick utbildning om anabola steroider i allmänhet och
hur man upptäcker de som kan misstänkas syssla med
dopning.
Poliserna fördelades till en början på fem gym och
inledde samtal med tränande som hade en muskelmassa
som såg onaturlig ut i förhållande till deras ålder. Man
siktade i första hand in sig på yngre män. Av de ca 40
personer som konfronterades och togs med för urinprovstagning under kvällen, var 25 födda på 1990-talet.
För att komma fram till en skälig misstanke om bruk
av anabola steroider, fördes samtal om muskelmassa,
kosttillskott, träningsprogram etc. Några erkände på
plats att de använder steroider och i ett par fall gjordes
husrannsakningar i deras bostäder, som resulterade i
mindre beslag av AAS-preparat.
De flesta nekade eller tvekade och menade att de till
exempel kunde ha fått i sig någon förbjuden substans
genom kosttillskott. Alla accepterade polisernas arbete
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Magnus Larsson (t.v.) och Anders Gennebäck planerade och
ledde insatsen på ett tiotal gym i Norrköping.
och de flesta hade inte tidigare haft något med polisen
att göra.
Alla provsvar på urinproverna har ännu inte kommit från Rättskemiska avdelningen, men Magnus
Larsson uppskattar att totalt 20 procent av proverna
kommer att påvisa intag av anabola steroider. I ett par
fall påvisade också cannabis i proverna.
Det kan tyckas vara en låg träffprocent, men huvudsyftet med insatsen var mer preventivt än uppdagande.
Jämfört med prevalensen för AAS-missbruk i samhället i stort (officiellt 1-2 procent), visar resultatet av
insatsen att AAS-användningen bland de som tränar
på gym är stor.
Magnus Larsson och hans kollegor är mycket nöjda
med den välplanerade insatsen som helhet. En skribent
från lokaltidningen följde poliserna under kvällen och
insatsen fick stort utrymme i flera artiklar.
Efteråt har tipsflödet till polisen ökat från gym,
från anhöriga och andra. Norrköpingspoliserna tar nu
oftare än tidigare in personer för provtagning avseende
anabola steroider. Fortsatta insatser kommer att göras,
men i mindre skala än denna.
Q
Gunnar Hermansson
Dopning
Operation ABC
Tipsbearbetning föregick större insats mot vissa besökare på ett gym i Sundsvall
– Kom in till mig en stund, ropade chefen i korridoren.
Inne på chefens rum sjönk jag ner i en av besöksstolarna, min kaffekopp skvimpade till när jag hasade
ner i stolen men jag klarade skjortan, den här gången.
– Vi har fått information om att flera personer på
Iron Works missbrukar anabola steroider och jag vill
att du planerar och genomför en insats mot detta, sa
chefen.
Detta var uppstarten till en snabb insats med ett förutbestämt mål att fokusera på tio personer som kunde
betraktas som skäligen misstänkta för dopningsbrott
genom eget bruk, samt att poliserna i insatsen skulle
utbildas i hur de bygger upp skälig misstanke gällande
eget bruk av dopingmedel.
Insatsen förbereddes väl
Bearbetning av den inkomna informationen utfördes
och ett antal personer utkristalliserades som missbrukare av anabola steroider på det aktuella gymmet.
Drygt ett 10-tal poliser planerades in att tjänstgöra
civilt eftermiddagen den 17 januari 2013. Någon mer
information lämnade inte ut vid den tidpunkten om
vad som komma skulle.
Personalen samlades i garaget på polisstationen och
fick order att omedelbart bege sig till Tullverkets lokaler i centrala Sundsvall. Väl inne på Tullverket informerades poliserna om Operation ABC och samtliga
fick därefter utbildning under ca 2 timmar i vad AASpreparat (Anabola Androgena Steroider) är för något,
hur en skälig misstanke byggs upp, enhetsberäkning
och övrig preparatkännedom.
Utbildningsmaterial utdelades till samtliga gällande
det som togs upp i utbildningen. Alla poliser fick också
aktuella fotografier på de misstänkta personerna,
deras fordon, bostad, ev. tidigare brottslighet och ASPnotiser.
Sex av tio steroidpositiva
Efter utbildningen begav vi oss så till gymmet Iron
Works. Vi arbetade i patrull och varje patrull sökte
upp personer som de inledde samtal med. Vid vissa av
samtalen byggdes misstanke upp enligt vad de tidigare
lärt sig på utbildningen. Kontakt togs med en förundersökningsledare som beslutade om kroppsbesiktning
och vid detta tillfälle medtogs sex personer till polisstationen för urinprovstagning såsom skäligen misstänkt för ringa dopingbrott genom eget bruk. Efter att
avrapporteringen var avklarad åkte vi till samma gym
en gång till och medtog fyra personer misstänkta för
samma brott.
Av de tio personer som togs med har vi idag när detta
skrivs fått tillbaka åtta analyssvar från Rättskemiska
avdelningen, och av dessa hade fyra personer anabola
steroider i kroppen. Två analyser är inte klara i skrivandets stund beroende på att det tar längre tid att
analysera prover som är positiva, så vi kan med stor
sannolikhet lägga till ytterligare två positiva urinprov.
Således blir resultatet med stor sannolikhet att 60
procent av dem som medtogs missbrukade anabola
steroider just då.
Det som var signifikant vara att INGEN erkände
att de tagit några anabola steroider eller andra otilllåtna preparat. Chansen att få ett sanningsenligt svar
på frågan ifall och när de brukat anabola steroider är
enligt min erfarenhet minimal. Två av personerna var
för övrigt förordnade som ordningsvakter.
Insatsen var begränsad i tid mellan klockan 15-23.
Personalen var inplanerad att tjänstgöra på ordinarie
arbetstid. Ett mätbart mål var uppsatt. Utbildning för
personalen genomfördes inför insatsen. Utvärdering
gjordes efter insatsen och efter att analyserna inkommit,
detta skickads därefter ut till samtliga i som deltog. Q
Erfarenheter av insatsen
Jag vill dra tre snabba lärdomar från insatsen.
1. Antalet missbrukare av anabola steroider är numera långt fler än tidigare och omfattningen är större
än vi trodde.
2. Genom utbildning har vi blivit så mycket bättre på
att identifiera skäligen misstänkta och kunna utreda dessa brott.
3. Genom denna typ av insatser kan vi påverka personer att inte missbruka anabola steroider. Ett gym
är inte en fredad zon och det finns risker att åka
fast helt enkelt.
Henrik Blusi,
Sundsvalls närpolisområde
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Dopning
Samverkansprojekt mellan
gym mot dopning i Borås
Ett projekt med dopningsfria gym
som mål inleddes under 2010
Att dopning ger fysiska och psykiska skador är ett känt
faktum. Efter att antalet anmälda dopningsbrott ökat
i Borås initierade kommunen ett samarbetsprojekt för
att komma till rätta med problemet. Tillsammans med
polisen och ett antal gym tog man fram ett arbetssätt
för att försöka förhindra och förebygga användningen
av AAS-preparat på gymmen i Borås.
Personalen på gymmen har fått ökad utbildning
och de träningsanläggningar som deltar i projektet har
regelbundna möten där man för diskussion om dopningsproblematiken. Informationsmaterial som förklarar rättsläget, att all hantering av AAS-preparat är
förbjudet, och som kortfattat beskriver de skador som
uppstår vid bruk och förklarar vart man kan vända sig
för att få hjälp har tagits fram
Den som börjar träna på något av de elva gym som
deltar i samarbetet får skriva på ett avtal där det framgår att bruk eller annan hantering av AAS-preparat
inte är tillåtet. Man medger även att prov får tas om
misstanke om bruk skulle uppstå och att positivt eller
uteblivet prov innebär avstängning under 24 månader.
Provsvaret kommer även att delges de andra träningsanläggningarna som ingår i samarbetet.
Smidigare provtagning
”Ett stort steg i rätt riktning mot ett dopningsfritt
Borås” säger Patrik Åslund som är gymansvarig på
Friskis och Svettis, ett av gymmen i samarbetet. Tidigare skedde provtagningen i Riksidrottsförbundets
regi, vi var då tvungna att vänta in dopningskontrollanter från förbundet.” Ibland hände det att den vi ville
kontrollera inte var på plats när kontrollanten hade tid
att komma”. Idag går det mycket smidigare, den som
misstänks för bruk kallas till provtagning på kommunens missbruksenhet. I praktiken går det till så att en
lapp överlämnas till personen som uppmanas att under
en viss dag infinna sig på enheten för att lämna prov.
Tidigare kunde en person som blivit avstängd på ett
gym bara byta till ett annat, detta förhindras genom
avtalet man skriver på. Åslund betonar att avtalet inte
är till för att sätta dit folk utan att missbrukare av AASpreparat skall få hjälp. På kommunens missbruksenhet
kommer den som testas positivt att erbjudas hjälp. Om
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
man accepterar behandling är man välkommen tillbaka
till gymmet tidigare än de 24 månader som avstängningen annars innebär. Q
Björn Ekström,
narkotikaroteln i Göteborg
Dopning
2012 ökade dopningsbrotten
med 128 procent i Dalarna
Historiskt sett så har vi aldrig arbetat riktat mot dopningsbrott vid Polismyndigheten Dalarna. Tidigare
artiklar i denna tidning samt föreläsningar under bl.a.
SNPF:s årliga utbildningskonferenser har dock gett inspiration och en vilja hos många till att i vart fall försöka göra någonting.
I samverkan med Länsstyrelsen, några av länets kommuner samt SNPF så inledde vi fjolåret med en serie
föreläsningar av Tommy Moberg. Föreläsningarna
riktade sig till flera olika målgrupper i syfte att höja
kunskapsnivån på flera plan. Ca 40 poliser från olika
områden och enheter deltog och dessa dagar som var
väldigt uppskattade.
Utbildning gav resultat
Tiden efter denna lilla kompetenshöjande insats visade
sig effekten omgående. Förhållandevis många anmälningar om misstänkt dopningsbrott skrevs in i RAR.
Det var både från poliser i yttre tjänst och från utredare
av våldsbrott. Tommy Mobergs föreläsningar hade gett
många ytterligare ett verktyg i lådan och skapat en förmåga att bygga misstankar och göra kopplingar mellan
AAS-missbruk och våldsbrott.
Serien med föreläsningar gjorde också att flera kommuner startade upp samverkansgrupper med representanter från gymmen, polisen, kommunen, lokala BRÅ
m.fl. Denna samverkan är mycket uppskattad och
lyckad.
Året avslutades med en tvådagars polisiär insats. De
poliser som deltagit i föreläsningarna, samt visat en
vilja och förmåga att arbeta med dopningsbrott, bjöds
in till denna. Sammanlagt deltog 16 poliser i insatsen.
Dessa kom från olika områden och enheter i myndigheten. En FU-ledare var vikt för insatsen och de övriga
fördelades på tre grupper.
KUT:en hade tagit fram mycket bra material på vissa
orter och den inledande spaningen riktades både mot
adresser och mot gym. I dialog med några av gymmen
i samverkansgrupperna så bestämdes att inte agera
mot någon inne på något gym. Metoden blev istället
att prata med människor på väg till eller från gymmen
och utifrån samtalen bygga vidare misstankar eller
enbart skapa lite ”ringar på vattnet” genom att visa att
polisen jobbar aktivt med dessa frågor i gymnära miljö.
Många narkotikabrott vid insats
mot gymbesökare
Sammanlagt misstänktes sex personer för dopningsbrott. Fyra av dessa för eget bruk och de två övriga för
både bruk och innehav. Beslag gjordes här av dopnings-
medel i flytande form och tablettform samt av en del
pumpar och kanyler. Hemma hos en av dem som enbart
misstänktes för eget bruk hittades dock en tomkartong
som enligt förteckningen tidigare innehållit dopningsmedel, vilket väl kan anses styrka upp misstanken något.
Nio personer misstänktes dessutom för narkotikabrott, varav sex för eget bruk och tre för bruk och
innehav. Beslag gjordes av ringa mängder cannabis,
metylfenidat, kokain och bensodiazepiner. Detta styrker tesen att narkotikaanvändandet är utbrett bland
AAS-missbrukare. Trots att inriktningen var AAS och
gymmiljö så landade insatsen i fler narkotikabrott än
dopningsbrott.
Ytterligare brottsmisstankar som tillkom i samband
med kroppsvisitation och husrannsakan var brott mot
knivlagen, brott mot vapenlagen samt förberedelse till
allmänfarlig ödeläggelse. Dessa misstankar gjordes mot
bakgrund av beslag av knivar, patroner och sprängmedel.
Den involverade personalen var mycket nöjd med
insatsen och upplevde dessa två dagar som ett trevligt
avbrott i vardagen. Bara en sådan sak som att blanda
personal från olika enheter och områden är en positiv
sak i sig. Att lära känna varandra och ta del av andras
kunskaper är utvecklande. Någon liknande insats
under 2013 är ännu inte planlagd. Förhoppningsvis
kommer det att finnas utrymme för någon form av
riktat AAS-jobb i alla fall.
Q
Magnus Sjödén,
Spaningsroteln Dalarna
Polisen i Dalarna
återinför spaningsroteln.
Under de senaste två åren har spaningsverksamheten i Dalarna organisatoriskt ingått i Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Nu har man organiserat
om och bildat en renodlad spaningsrotel med en
grundbemanning bestående av en gruppchef och
sex spanare.
Rotelchefen Magnus Sjödén berättar att personalstyrkan dessutom kommer att förstärkas under
vår och höst. Den närmaste tiden kommer man att
prioritera narkotikabrott med fokus på överlåtelse
och gatulangningsarbete.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
27
forts från s 7
Chefredaktören på Folkbladet gör ingen skillnad på polisers
och andra medborgares yttrandefrihet.
Även chefredaktören på tidningen Arbetaren ifrågasätter
polisers yttrandefrihet.
problem med läckage från beroendemottagningar.
Åsikterna har i många sammanhang viftats undan
som icke trovärdiga, överdrivna och som partsinlägg.
Åsikterna har ifrågasatts med meningsmotståndarnas
krav på att en polis minsann ska kunna uppge exakt
hur stort läckaget är. När de själva har påstått att det
inte sker något läckage utan att all illegal subutex eller
metadon smugglas in, då har inte beviskravet varit lika
hårt.
När däremot en journalist, på ett mycket framgångsrikt sätt, beskriver samma sak som vi poliser har
talat om. Då blir det helt plötsligt en helt annan effekt.
Ett reportage med dold kamera som visar försäljning
av Subutex bidrar till en helt annan debatt. I det här
fallet överensstämde journalistens bild med polisens.
Meningsmotståndaren går nu så långt så att man påstår
att polis och massmedia är i maskopi med varandra. En
slags ohelig allians i syfte att bevara en skadlig maktstruktur mot de svaga i samhället. Resonemangen får
mig osökt att tänka på begreppet konspirationsteori.
Tiga är silver tala är guld
Min uppfattning är att svensk polis generellt är för
senfärdig och otydlig i information och debatt som rör
vårt eget yrkesområde. Genom att inte våga ta ställning och tydliggöra vårt vardagliga arbete så lämnar vi
scenen öppen för spekulationer och missuppfattningar.
Ett bra exempel är debatten om det så kallade
REVA projektet. Alldeles oavsett vad man har för
uppfattningar om svensk migrationspolitik så är det en
av polisens skyldigheter att ingripa mot personer som
uppehåller sig illegalt i landet. Detta är en arbetsuppgift som skall genomföras så länge som lagstiftningen
inte förändras på området. Det som debatterades hårdast var en av polisens arbetsmetoder. Diskussionen
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
om denna arbetsmetod byggde på rena spekulationer
och missförstånd. Arbetsmetoden hade för övrigt inte
mycket att göra med REVA projektet som egentligen
handlar om en effektivisering i att handlägga redan
initierade ärenden.
I flera olika media målades en bild upp. Polisen
uppehåller sig i Stockholms tunnelbana och begär
id-handlingar från varenda person med utländsk bakgrund. Den lilla detalj som glömdes bort var att det
handlar om att personer som begår brott, dvs. passerar
spärren utan giltig biljett. I samband med en kontroll
vid spärren får de finna sig i att uppvisa id-handling. På
samma sätt som en bilförare tvingas uppvisa ett giltigt
körkort. Eller en snattare som ska identifieras. Personer
vars arbetstillstånd kontrolleras vid restaurangkontroll
etc. Att personer med utländsk bakgrund, som saknar
möjlighet att uppvisa id-handlingar i samband med
olika kontroller, kan bli föremål för en utlänningskontroll kanske inte är helt orimligt. Jag är dock övertygad
om att detta inte sker regelmässigt.
Svensk polis är också väldigt kompetent och medveten om de rättigheter som en asylsökande har. Jag
har personligen tjänstgjort vid ett flertal tillfällen
där utländska medborgare har kontrollerats utan idhandlingar. Efter en stunds kontroll så har det tydligt
framgått att personerna i fråga har tagit sig in i landet
illegalt. Ändå har de rätten att få sina asylskäl prövade.
Vid dessa situationer har vi som poliser agerat mycket
professionellt och vid vissa tillfällen till och med skjutsat asylsökande till socialjour eller migrationsverkets
lokaler.
Varför kommer inte denna bild fram i media?
Fortsätt att debattera
Polisen har en unik ställning i samhället. Vi har insyn
i frågor som rör vårt dagliga arbete och som många
andra saknar. Vi har också ett ansvar att hjälpa människor att få underlag för att fatta bra beslut.
Om det kommer ut ett ny farlig drog på marknaden så
är polisen ofta de första som upptäcker detta. Självfallet ska vi blåsa i pipan och säga till.
Om vårdinsatser som sätts in för att hjälpa missbrukare
inte är tillräckliga så måste vi bidra till förbättring genom att ge feedback och samverka.
Om system att hantera legalförskriven narkotika inte
fungerar så måste vi fästa uppmärksamhet på detta och
komma med alternativa förslag.
Om förslag till förändringar sker i lagstiftning som på
ett allvarligt sätt hotar samhällsutvecklingen så måste
vi debattera med utgångspunkt från vår verklighet.
Så länge vi är sakliga, hövliga, hänsynsfulla och undviker småaktighet så har vi precis samma rätt som alla
andra att uttrycka åsikter. Man kan ju bara hoppas att
våra meningsmotståndare håller samma hövliga och
sakliga ton i debatten.
Fotnot: Åsikterna i denna artikel är författade med stöd
av lagen om yttrandefrihet. Det är i första hand mina
åsikter som privatperson och inte nödvändigtvis representativa för polismyndigheten i stort eller övriga poliser i Sverige.
Q
Lennart Karlsson
Citat ur boken:
Begreppet ”whistleblowers”
”Whistleblowers” är ett engelskt
begrepp som avser personer som
slår larm om oegentligheter eller
brottslighet, oftast hos sin arbetsgivare
eller hos en myndighet.
Denna bok handlar om sådana ”whistleblowers”.
På svenska talar vi om människor som
försvarar sin rätt – och har modet – att
slå larm, men i denna skrift kommer att
vi ibland att använda den engelska termen ”whistleblowers” fortsättningsvis
utan citattecken. Begreppet används
med utgångspunkt i de rättsregler som
finns eller borde finnas för alla arbetstagare inom ramen för den svenska
modellen. En svensk whistleblower
omfattas således av andra rättsregler
och institutionella faktorer än en whistleblower från Storbritannien eller USA.
TCO gav 2011 ut en handbok om rätten att slå larm om
missförhållanden på jobbet, en fråga som diskuterats inom
polisen från tid till annan
Med whistleblower avses här arbetstagare eller uppdragstagare i offentlig eller privat verksamhet som upptäckt allvarliga
oegentligheter i verksamheten och som slagit eller avser att slå larm om detta.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
31
När liberalism blir egoism
Jag är upprörd. Anledningen till att jag är så upprörd är att jag precis läst en artikel
som publicerats i Aftonbladet den 23 mars samt i Aftonbladets nätbilaga med rubriken
”Lagstifta inte bort rätten att röka och kröka” av kolumnisten Staffan Heimerson.
Alla ska ha rätten att knarka
Det går inte ta miste på Staffan Heimerssons ståndpunkt i narkotikadebatten då jag citerar artikeln ”Det
räcker inte att avdramatisera haschbruket. Det ska avkriminaliseras.” Nu är han inte den förste att ifrågasätta kriminaliseringen av narkotikaanvändandet, men
anledningen till denna ståndpunkt är mer ovanlig. Den
handlar inte om att kriminaliseringen stigmatiserar en
grupp människor i samhället, som är en vanlig anledning, utan helt enkelt att svensken ska ha rätt att njuta
av knark. Staffan Heimersson avslutar artikeln med orden:
”Röka, kröka, knarka är inte moral- eller lagfrågor.
Det är livsnjutarfrågor. Det är elementärt, att fria
människor får välja sin livsstil”.
Den här meningen är enligt mig ett hån mot alla
människor som förlorat en nära vän eller anhörig till
narkotikan.
Jag skriver inte denna artikel som narkotikaansvarig i Stockholm City, eller som nationellt ansvarig för
en narkotikautbildning på Polishögskolan eller som
medlem i Svenska Narkotikapolisföreningens styrelse.
Jag skriver den för jag är en medmänniska. Många har
försökt ta ifrån oss möjligheten att tycka saker, men
jag hävdar yttrandefrihet och anser mig själv ha rätt
till en åsikt. Även om jag 40 timmar i veckan har ett
arbete som polis!
Har media ett samhällsansvar?
Alla människor har rätt till en åsikt vilket jag värderar högt och respekterar. Staffan Heimerssons åsikt är
tydligen att alla ska få knarka och att det är att livsnjuta. Han förordar en linje som inte är direkt ovanlig
bland liberaler i Europa. Men det är mycket långt från
vad den generella svenska uppfattningen är. I Sverige
står inte ens de mest liberala för de åsikter som Staffan Heimersson och Aftonbladet torgför. Att jag nu
är upprörd beror inte detta. Jag är upprörd för att Af-
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
tonbladet väljer att publicera en sådan här artikel. Jag
blir oftare och oftare påmind om hur journalistik idag
handlar om att jaga sensationer eller att kasta brandfacklor och kan inte låta bli att fråga mig om media inte
har ett samhällsansvar? Ofta gömmer sig media bakom
förklaringen ”människor får själva bedöma innehållet
och kritiskt granska den”. Frågan är bara om alla har
möjlighet att kritiskt granska media och artiklar av den
här digniteten. Hur kommer en 15-åring att tolka den
här artikeln? En 15-åring vars enda nyhetskälla kanske
är just Aftonbladets nätbilaga. Vilka konsekvenser får
en sådan här artikel i hans värld? Uppenbarligen har vi
gått till en mediabevakning som allt oftare agerar uppviglare vilket är uppenbart i deras sätt att skriva rubriker. Den här artikeln måste ju vara ett levande bevis
på det.
Jag avstår gärna rätten att knarka
Jag avstår gärna rätten att knarka då en stor del av befolkningen inte kan ”livsnjuta”. Jag skulle gärna avstå
alkoholen av samma anledning. Vi har en extremt stor
del av vår befolkning som dels bär genetiska förutsättningar för att skapa beroende och som också har växt
upp med många riskfaktorer vilket ökar risken markant. I min värld är det av solidaritet för dessa som vi
har en kriminalisering. Eller är det så Staffan Heimersson, att vi får räkna med ett visst svinn av Sveriges befolkning för att övriga ska ha rätten att få knarka? Hur
många procent av Sveriges befolkning är du beredd att
offra till beroendet för att det ska vara värt det?
Alkohol kontra cannabis
I min värld är det enkelt. Vi har en drog som av kulturella arv och andra faktorer är accepterad och laglig
i Sverige men som ger katastrofala samhällskostnader,
död, sjukdomar och inte minst barn som far illa i sjukdomens närhet. Varför i hela friden ska vi då ta in en
drog till? För det är just det som legaliseringsprocessen
alkoholrelaterade. En ganska
skrämmande siffra. Räkna då på
att en misshandel kostar samhället i snitt ca 170 000 kronor. Är
den siffran likadan när det kommer till cannabis och hur många
våldsbrott är cannabisrelaterade? De är en del men inte ens i
närheten av 79 procent. Så alkoholen är alltså värre än cannabis?
Har man träffat ungdomar som
fått sin uppväxt förstörd av personlighetsförändringar kopplade
till cannabisbruk, mött ungdomar som inte vet vilken dag i
månaden det är eller lämnat
dödsbud åt en familj vars anhörig tagit livet av sig i en haschpsykos, så känns den procentuella
siffran kopplat till våldsbrott inte
så aktuell i diskussionen.
Försvara alkoholen
Jag har aldrig i någon av de
många legaliseringsdiskussioner
jag deltagit i försvarat alkoholen
då den i diskussionen jämförts
med cannabis. Hade alkoholen
Artikelförfattaren är bekymrad över de tongångar om rätten till cannabis som njutningsmedel som kända kulturpersoner ofta framför i media. Sådana budskap missuppfattas
kommit som en ny drog idag
lätt av påverkbara ungdomar som dras in i missbruk och en försämrad livssituation.
hade den narkotikaklassats direkt.
Staffan Heimersson jämför oss
med Danmark och deras syn på
droger i allmänhet. ”i Danmark
är det andra takter” skriver han
efter att ha förlöjligat svenska
ofta handlar om. Hur ofarlig cannabisen är i jämförelse
statens arbete med att få bort rökning. Ett synsätt som
med alkoholen. Matematiken är enkel. Finns det risk
enligt Staffan Heimersson är mer ”rätt” men denna liför beroende som har negativa konsekvenser? Är det en
berala syn avspeglas i den statistik över niondeklassare
drog som kommer att påverka och vara skadlig för ett
som röker marijuana tycker jag. Har han sett de siffrorstort antal barn? Då har vi svaret där! Liberaliseringen
na i Danmark och jämfört dem med Sveriges? Tror inte
är så fruktansvärt egoistisk där man sätter sin egen vinens han kan hitta något positivt med siffror som påning först. Ja, det kanske är så att just du har de förutvisar högre antal högstadieelever som röker cannabis?
sättningar som behövs för att klara att röka cannabis
Eller de kanske ska ha rätt att ”livsnjuta” de också?
ibland utan att bli beroende direkt. Du kanske är den
som kan testa kokain utan att för den saken skull bli
Jag diskuterar gärna runt kriminaliseringen och tycker
”pundare”. För det finns människor som klarar det.
debatten ofta är intressant och värd att ta. Men inte
Alla som röker hasch blir inte heroinister som Maria
när anledningen är rätten att livsnjuta. Som polis lever
Larsson ofta säger. Men det är en stor del av alla männjag med de människor som inte fått förutsättningar att
iskor som inte kan det och för dem skriver jag nu detta.
njuta. Till Staffan Heimersson har jag bara en sak att
Förnekelse hos ungdomar
säga: kom och se den värld vi lever i för en dag, istället
Sådana här artiklar ger bara de ungdomar som finns i
för att sitta med dina vänner och vara nöjd över att så
riskzonen vatten på sin kvarn. Det ökar deras förnekel”osvenskt” låta dem röka inomhus. Vi lever med sjukse och ökar på deras förråd på anledningar till varför
domen.
Q
det inte är farligt. Resultatet ser vi varje dag då föräldrar får svårare att bemöta sina barn och dialogen om
farligheten och riskerna försvåras.
Staffan Heimersson radar upp anledningar till att avChristoffer Bohman
kriminalisera och går som så många andra vilse i vilken
Medmänniska
anledning som det egentligen bör handla om.
Har fått till mig att 79 procent av alla våldsbrott är
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
35
Unga döda
– och samverkan för barn som far illa
Vilka är de gemensamma nämnarna, eller snarare, existerar några sådana när sex
unga människor med missbruksproblematik dör i en relativt liten stad som Sundsvall
under loppet av ett drygt halvår? Det var bland annat den frågan Robert S Öhman,
tillförordnad chef på BF-Ungdomssektionen vid polisen i Sundsvall, ställde sig när den
tragiska trenden var ett faktum.
Att människor dör till direkt följd av sitt narkotikamissbruk är tyvärr inte ovanligt. De senaste åren har
siffran för hela landet legat kring 400 per år. Därmed
vore det också orimligt att Sundsvall inte skulle drabbas, men trots det var trenden under 2012 så alarmerande att någon måste göra något.
Robert S Öhman berättar att han bad kriminalunderrättelsetjänsten i Sundsvall att sammanställa och
analysera de aktuella dödsfallen.
Genom åren har introduktionen av nya preparat på
den illegala drogmarknaden gjort att många överdoserat och dött innan missbrukarna lärt sig hantera eller
undvika preparaten.
I Västernorrland dog till exempel ett flertal personer
i början av 2000-talet efter att ha köpt fentanyl i tron
att det var heroin och på andra håll i landet skördade
drogen DXM (Dextrometorfan) ett flertal dödsoffer
under några år. En av frågorna som Robert ville ha
svar på var alltså om någon ny sådan ”dödsdrog” hade
fått fäste i Sundsvall. En annan fråga var om det fanns
andra faktorer som visade på ett klart samband mellan
dödsfallen, förutom det till synes självklara att alla var
drogrelaterade.
Sammanställningen
Mathilda Björck, som var den på Kriminalunderrättelsetjänsten som tog sig an uppgiften, konstaterar redan
i de första raderna av sin promemoria att alla dött till
följd av ett blandmissbruk där blandningar av substanser varit direkt dödliga eller där överdosering skett,
men att ingen substans förekommit i alla de aktuella
fallen. Hon kunde inte heller peka på någon annan variabel som knöt samman de sex fallen förutom narkotikan och deras för tidiga frånfälle.
Var det då svaret på frågan? Sundsvall hade inte
drabbats av en ny ”dödsdrog” och därmed var allt
bara ett utfall av den vidriga slumpen. Man kan nöja
sig med det svaret, men en närmare studie av den förtjänstfullt nedtecknade historiken kring varje person
ger ändå en bild som både är skrämmande och logisk.
De unga döda
Man 21: Rökt hasch sedan han var fjorton.
Dokumenterat eller medgivet bruk av Cannabis, GBL,
Amfetamin, Metamfetamin, Bensodiazepiner, JWH122 (Spice).
Dör av kronsikt missbruk, JWH-122, Tramadol, Amfetamin, Metamfetamin i blodet vid obduktion.
Övriga brott: Misshandel, stölder
Sex personer under 25 år dog av överdos inom ett halvår i
Sundsvall.
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Man 25: Missbrukat sedan 2006, mestadels amfetamin.
Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis,
Bensodiazepiner, Tradolan, Amfetamin, Dolcontin.
Dör av Morfin och Alkohol-förgiftning.
Övriga brott: Misshandel, stölder
Man 19: Missbrukat sedan han var 14, mestadels GHB.
Dokumenterat eller medgivet missbruk av GBL, GHB,
Cannabis, Amfetamin.
Dör av GHB-förgiftning i kombination med Morfin
och antidepressivt läkemedel.
Övriga brott: Stölder, våld mot tjänsteman.
Kvinna 23: Drogdebut när hon var elva, missbrukade
dagligen sedan 2008.
Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis,
Amfetamin, Bensodiazepiner, Ecstasy, Metadon, Subutex, Dolcontin, Tradolan.
Dör av blandning av Fenazepam och Morfin.
Övriga brott: Misshandel, rån, häleri, stölder.
Kvinna 22: Okänd drogdebut, upptäckt 2010.
Dokumenterat eller medgivet missbruka av Amfetamin,
Bensodiazepiner, Metamfetamin, Subutex, Dolcontin,
Cannabis, GHB/GBL
Dör av Subutex och Morfin-förgiftning.
Övriga brott: Stölder, snatterier, bedrägerier.
Man 23: Okänd drogdebut, medger dagligt intag av
cannabis och Tradolan från 2006. Dokumenterat missbruk av Tradolan, Bensodiazepiner, Amfetamin, Subutex, GHB/GBL, Metadon, Dolcontin.
Dör av Metadon och Subutex-förgiftning.
Övriga brott: Misshandel, olaga hot, stölder, hälerier,
bedrägerier.
Det fanns som sagt ingen ”dödsdrog”, men det är
slående med vilken gränslöshet dessa Sundsvallsungdomar missbrukat och hur vanligt missbruk av läkemedel verkar vara. Vidare verkar den gamla trosatsen
att alla missbrukar cannabis, oavsett om man föredrar
”uppåt-”, eller ”neråt-tjack”, gälla även bland de här
ungdomarna.
En annan sak som går att utläsa är att ingen av de
unga döda hade lyckats ”flyga undan radarn” och undvika polisiär upptäckt.
Den insikten gör också att man måste fundera på
hur det kan gå så illa för så många, trots att både polis
och följaktligen Socialtjänsten fått tydliga indikationer
på hur det var ställt med de här ungdomarna. Viktigast
av allt är nog ändå frågan hur man i framtiden reagerar
på dessa varningssignaler och hur man agerar annorlunda för att undvika framtida dödsfall.
Alarmerande i högsta grad
Robert S Öhman delar uppfattningen om att resultaten,
trots avsaknaden av gemensamma nämnare, är alarmerande. Att unga personer kan bli fast i sådana allvarliga
blandmissbruk utan att det går att peka ut någon eller
några särskilda faktorer måste tyda på att det att det på
någon nivå saknas insatser och resurser.
Robert berättar att han sedan ett år sitter med
i den nybildade styrgruppen för något som kallas
”Samverkan om barn som far illa”. Den har ett övergripande ansvar för samverkan mellan polis, skola,
kommun och landsting och vänder sig till barn mel-
lan 0 och 18 år. Styrgruppen utser arbetsgrupper och
bestämmer fokusområden för samverkan.
Efter att ha föredragit såväl drogsituationen i
Sundsvall som undersökningen kring de drogrelaterade
dödsfallen vid flera tillfällen så är det nu bestämt att
drogsituationen bland unga kommer att vara ett fokusområde under 2013.
Robert tror att den positiva responsen och beslutet
om nämnda fokusområde till stor del beror på att rätt
personer finns med i den styrgruppen. Han nämner
chefen för elevhälsan i Sundsvalls kommun, chefen
för Individ- och Familjeomsorgen (IFO) samt verksamhetschefer för såväl primärvården som Barn- och
Ungdomspsykiatrin (BUP).
Hoppfulla
Robert S Öhman tror att just det faktum att det är höga
chefer som sitter med i styrgruppen kommer att leda till
att man i respektive budgetarbeten avsätter pengar och
resurser för att möta problematiken på sina respektive
områden. Målbilden måste vara att det som skedde under 2012 inte ska hända igen och för att undvika detta
måste åtgärder som inte bara är skrivbordsprodukter
och papperstigrar tillkomma genom samverkan.
Robert har i sina föredragningar pekat på det orimliga i att polisen tidigt identifierar unga människor
med missbruk och kriminalitet och att de trots detta på
bara några år skall bli tunga missbrukare och slutligen
avlida i sviterna av detta missbruk. Han tror sig ha fått
gehör för sin ståndpunkt och ser med tillförsikt på det
fortsatta arbetet i frågan.
Hur, eller om polisen ska jobba annorlunda när
det gäller ungas missbruk kan inte Robert svara på
idag. Hans uppfattning är att grunden skall vara att
polismyndigheten i enlighet med de uppsatta verksamhetsmålen fokuserar på att upptäcka missbruk tidigt
och att det jobbet redan i dag fungerar bra, men att det
givetvis alltid kan bli bättre.
Knäckfrågan är alltså hur övriga instanser tar vid
när en ungdoms missbruk uppdagas, hur det följs upp
och på vilket sätt dessa ungdomar skall stöttas.
Kanske är ”Samverkan för barn som far illa” ett
första steg på vägen mot en sådan lösning.
Helene Nylander, IFO-chef på Sundsvalls kommun,
är även hon positiv till den nya formen av samverkan
och det aktuella fokusområdet.
Naturligtvis har det i alla de aktuella fallen förekommit insatser från såväl socialtjänsten som barn och
ungdomspsykiatrin, men Helene Nylander funderar i
samma banor som Robert S Öhman.
Helene Nylander menar att polis, skola, socialtjänst
och Landsting allt för länge arbetat på varsitt håll utan
att ha någon samsyn och insyn i varandras arbete. Målsättningen är naturligtvis att unga människor inte ska
dö till följd av missbruk och ”Samverkan om barn som
far illa” är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot
det målet.
Q
Emil Lundberg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
39
Värna nyanserna i
narkotikadebatten!
Signalord
I modern samhällsdebatt används ord och uttryck med
stor symbolbetydelse, s.k. signalord. I USA har uppdelningen i abortfrågan tryckts ihop till ett val mellan
två ord: ”pro choice” (för kvinnans fria val att göra
abort eller ej) resp. ”pro life” (för fostrets rätt till liv,
d.v.s. förbud eller kraftigt inskränkta indikationer för
abort).
När en debatt styrs av signalord blir det lätt att ta
ställning men svårt att analysera olika förslag, försvara
nyanser och driva sakfrågan vidare. Ett budskap riskerar att sorteras bort redan efter färgen eller namnet på
avsändarkuvertet.
Olika grupperingar i narkotikadebatten använder
väl inmutade uttryck både för att beteckna delar av
verkligheten men även för att markera tillhörighet – och
”rätta” åsikter. Debattörer som talar om ”narkotikaepidemier” eller ”epidemiskt missbruk” har sannolikt
hämtat sina förklaringsmodeller från polispsykiatern
Nils Bejerot. Inlägg med nyckelord som ”symptom”
eller ”bakomliggande orsaker” tyder på en bakgrund
inom sociologi eller dynamisk psykologi. Motståndare
mot den internationella narkotikakontrollen talar ofta
om dess ”prohibitionistiska” hållning, alltså dess kärna
av förbud (eng. ”prohibition”) mot privat användning
av narkotika.
Signalord används även i narkotikadebatten för att
uttrycka sig nedsättande om motståndare. Tillmälen
som ”knarkliberal” och ”amatör” (det senare har
drabbat undertecknad) används som om de vore precisa begrepp med kraft att beskriva och förutsäga en
persons uppfattningar, kunskaper och trovärdighet.
Sådant finns det nog av i narkotikadebatten, i stället
behövs mer nyanseringar.
humoristiskt första gången att höra någon vänsterfraktion långt ute i bokstavssoppan på 1970-talet kalla en
annan fraktion för ”småborgerlig”, men det tillförde
inte debatten så mycket. Till förgrovningen i psykologiskt-retoriskt hänseende bidrar också att dagens tevedebatter inte ger tid till annat än enkla poänger (max.
10 sekunder!) och att parterna egentligen inte talar med
varandra utan primärt medverkar för att skicka sina
budskap till olika tittargrupper. Twitter och Facebook
förstärker denna tendens. Klassiska retoriska och pedagogiska metoder fungerar inte i dagens mediahets.
För många narkotikaklassade
läkemedel finns också starka kontraindikationer, d.v.s.
omständigheter i det enskilda
fallet som gör att de inte får
ordineras till vissa patienter.
”
Den andra aspekten är terminologisk-faktamässig
och handlar om korrekt språkbruk, fokusering på
sakargument och om argument som kan föra debatten
framåt. Den kräver gediget bakgrundsarbete, faktasökande och preciseringar. Inläggen kanske inte blir lika
svulstiga men de brukar stå sig längre.
Den höggradigt aktuella frågan om ”legalisering”
av narkotika kan tjäna som exempel på behovet av en
terminologisk-faktamässig nyansering.
Nyanseringar i flera led
”Legalisering” med många betydelser
Nyanseringar har två aspekter. Den psykologisk-retoriska aspekten handlar om tonläge, finter, billiga poänger,
hållning till motståndaren m.m. Visst kan det verka
Den senaste tiden har det förekommit nyhetstelegram
om att amerikanska delstater ”legaliserat narkotika”.
Enligt Svensk ordbok (1999, 3 uppl.) betyder
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
”legalisering” att ”göra eller förklara legal”, alltså
laglig. Att ”legalisera narkotika” skulle alltså handla
om att göra narkotika laglig. Avgörande blir då i vilket eller vilka avseenden.
Traditionellt används i narkotikadebatten följande
uttryck med följande betydelser:
Legalisering av narkotika betyder fri försäljning
som privata rusmedel. Olika slag av restriktioner kan
tänkas: statsmonopol (som svenska Systembolaget för
alkoholförsäljning), åldersgränser m.m. Kvar skulle
dock finnas förbud mot framförande av motorfordon
under påverkan o.s.v. Legaliseringskrav med denna
innebörd har framförts främst kring cannabis. Men
LSD-filosofen Timothy Leary ansåg på 1960-talet att
även LSD och andra hallucinationer skulle vara helt
fria som rusmedel. Legalisering används som beteckning även inom andra områden för att avskaffa tidigare straffsatser. Så har Sverige under efterkrigstiden
legaliserat både prostitution och pornografi.
Avkriminalisering innebär att man tar bort påföljderna för vissa brott, vanligtvis av ringa karaktär. Det
kan ske både genom lagändring och genom praxisförskjutning. I narkotikadebatten har avkriminalisering
främst handlat om att eliminera påföljderna för innehav avsett för ”eget bruk”. Många gånger har man
satt en gräns för den mängd som anser vara för ”eget
bruk”. I Nederländerna ligger denna mängd omkring
25 gram cannabis. I Sverige förekom en administrativ
avkriminalisering av narkotikaförseelse under åren
1972 – 1980. Formellt föreligger inga hinder i FN:s
narkotikakonventioner för en stat att hålla det personliga innehavet av små mängder utanför det straffbara området.
Legala indikationer för medicinskt bruk av narkotikaklassade läkemedel bestäms av medicinska myndigheter på basen av forskning och klinisk erfarenhet.
Indikationerna kan vidgas som för metadon till att
omfatta underhållsbehandling för opiatmissbrukare,
men även minskas eller helt elimineras, som aptitreduktion för syntetiska centralstimulantia (”bantningspiller”). Under senare tid har delta-9-THC (den psykoaktiva substansen i cannabis) fått den legala indikationen smärttillstånd vid multipel skleros. Däremot
har Läkemedelsverket vägrat att godkänna några som
helst indikationer för ibogain, som i en del andra länder används vid behandling av narkomani. Heroin har
inte haft någon legal indikation i Sverige sedan många
årtionden men har det fortfarande i Storbritannien.
För många narkotikaklassade läkemedel finns också
starka kontraindikationer, d.v.s. omständigheter i
det enskilda fallet som gör att de inte får ordineras
till vissa patienter. Flunitrazepam (Rohypnol® m.fl.)
hade bl.a. en rad kontraindikationer med psykiska
störningar. De var så formellt så starka att de inte
fick skrivas ut till kriminella med missbruksproblem.
Legalförskrivning har sedan det stora svenska
experimentet 1965 – 1967 fått den speciella betydelsen av medicinsk förskrivning av narkotika på den
legala indikationen narkomani. Det innebär att läkare
får rätt att skriva ut narkotika till kända, ofta kroniska missbrukare, för att underhålla narkomani. Detta
har, lite förenklat kallats, ”legalt knark”. Idag förekommer legalförskrivning av heroin bl.a. i Schweiz
och Tyskland.
Liberalisering innebär att samhällets inställning
och åtgärder luckras upp och blir mer toleranta i
fråga om narkotika. I fråga om narkotika kan det
ske exempelvis genom mildare praxis, genom minskade resurser till narkotikabekämpning eller genom
ändrade attityder till enskilt missbruk. Detta behöver
dock inte gå via lagändringar.
Skadebegränsning (eng. ”harm reduction”) innebär
att samhällets insatser flyttas från att förebygga och
hejda det riskdrivande beteende, som narkotikamissbruk, till att dämpa konsekvenserna, bl.a. infektioner
och biverkningsfyllda rus.
I den internationella narkotikadebatten har under de
senaste åren ordet ”legalisering” kommit att användas
med allt vidare hänsyftningar.
”
Glidande språkbruk
I den internationella narkotikadebatten har under de
senaste åren ordet ”legalisering” kommit att användas med allt vidare hänsyftningar. Det har brukats om
nya indikationer för delta-9-THC, om avkriminalisering av innehav för eget bruk m.m. Genom sådana
begreppsglidningar framstår ”legalisering” i traditionell mening som bara ett ytterligare steg i en förskjutning av samhällets narkotikakontroll i allt mer liberal
(permissiv) riktning. För vissa debattörer är detta en
medveten strategi för förskjutning av språkbruket, för
andra bara ett sätt att hänga med i aktuella trender.
Oavsett motivet blir resultatet en ökad förvirring. Betydelse- och nyansförskjutningar är viktiga metoder i
totalitär propaganda för att styra folks tänkande.
Den psykologisk-retoriska aspekten av en nyanserad narkotikadebatt kan vi sannolikt inte göra så
mycket åt i dagens mediahets. Däremot kan vi var
och en personligen bidra till en bättre nyansering av
den terminologisk-faktamässiga aspekten av narkotikadebatten genom varsammare språkbruk och bättre
faktaargument.
Q
Jonas Hartelius
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
43
Drogförsäljning på nätet
gjorde 20-åring fartblind
20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske
kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning.
I september 2012 fick polisen i Kristianstad sin första
utredning som gällde försäljning av syntetiska droger
på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning med storskalig knarkförsäljning och omfattande
internetbedrägerier.
Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen
redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det
visade sig den gången att han sålde Spice som inte var
klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter
ett par år fick han ett mindre bötesstraff.
Avslöjad av en tillfällighet
Liksom de flesta andra polismyndigheter bedriver polisen i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att
upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet
kom, som så ofta, av en tillfällighet.
20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i
sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en
av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna
kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på
behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt
till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös
när polisbilen dök upp. Han hade drygt 11 000 kronor i bilen och på en direkt fråga om han hade knark
hemma, svarade han att det fanns ett par kilo.
Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades
hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat
pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, för vägning och analys. Den totala mängden
pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade substanser. Det var fyra olika syntetiska cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt
AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon,
butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen
(5-MeO-DALT). Sammanlagt 134 000 missbruksdoser
enligt SKL:s sammanräkning.
20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida som var kopplad till olika betalningssystem. Han mutade andra personer att skriva goda omdömen på Flashback.
Polisutredningen blev mycket omfattande och
pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid
genomgång av två beslagtagna datorer fick man fram
att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska
cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina,
500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han
gjort ytterligare en liknande beställning tre månader
tidigare.
Via sin egenhändigt designade hemsida, men namnet Swercs, skaffade han kunder. I datorerna fanns
kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas
med fakturor att han sålt narkotika vid 145 tillfällen.
Åklagaren menade att han sålt narkotika för minst
300 000 kronor, men det belopp som gick att styrka
var 174 630 kronor.
Förslagen bedragare
Påstods agera under hot
20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps
och häktades efter några dagar. Han hävdade att han
handlat under hot av fyra män som tvingat honom att
beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vidare till kunder på nätet.
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
20-åringen anlitade kvinnliga bekanta, bosatta i Skåne
och Småland, som målvakter för att ta emot paket med
de beställda drogerna och för att ta emot pengar från
kunder på sina bankkonton. De fick 500 eller 1000
kronor i ersättning för varje uppdrag.
Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande
I 20-åringens bostad
fann polisen en stor
mängd syntetisk narkotika fördelad i små
påsar för försäljning.
Sammanlagd pulvermängd 3 kilo, varav
två kilo var klassat
som narkotika.
internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor
med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla
han också hållit på med under några år och hade
goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt
skickade i regel också till målvakterna.
Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna eftersom bedrägerier har lågt
straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade höga straffet för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling.
Datorerna talar
Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova
brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen. Han medger att 20-åringen varit svår att överbevisa. Exempelvis har metoden att använda kapade
kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp
som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens
arbete.
Men med hjälp av en grundlig IT-forensisk undersökning av datorerna, lyckades man samla tillräckligt
med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer.
Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de
Bilen som blev föremål för utvidgat förverkande var skriven
på mannens syster, men polisutredningen visade att han var
användaren.
okända männen, men detta påstående kunde också
avfärdas.
Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen av de olika preparaten var så hög, mellan
94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i
jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditionella narkotikautredningar.
Kännbar påföljd för den
20-årige fortköraren
Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års
fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget
avseende vid mannens påståenden om att han hotats att
begå brotten.
Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten
också om värdeförverkande av 174 630 kronor som
utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning.
Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklagarens begäran om utvidgat förverkande av Audin och
de ca 11 000 kronor han hade i bilen vid gripandet.
Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit
vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden
framstod det som klart mer sannolikt att bilen, värd ca
100 000 kronor, och kontanterna utgjorde utbyte av
brottslig verksamhet än att så inte var fallet.
Utvidgat förverkande är en ganska ny laglig möjlighet
att komma åt brottspengar och det var första gången
Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten.
– En lärdom av den här typen av utredningar är
hur viktigt det är att följa pengarna, säger Niklas
Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man
kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som
döms som skyldig till brottet.
När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande tid på
sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson hade
hört ryktas genom mannens advokat att man troligen
inte avsåg att överklaga.
Q
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Rättegången - en envig?
Ibland får jag frågan om rättegången är en kamp
som åklagaren måste göras sitt yttersta för att vinna.
Mitt svar på den frågan är alltid nej. Rättegången
är inte en kamp. Åklagaren måste inte vinna, även
om förutsättningarna för bifall till ett åtal oftast är
rätt goda. Åklagaren får nämligen inte väcka åtal
om inte han eller hon på goda grunder kan se fram
emot en fällande dom. Om det inte vore för den
pedagogiska utmaningen är rättegången egentligen
rätt trist. Vad en brottmålsrättegång ska innehålla
är alltid känt på förhand. Det framgår av förundersökningsprotokollet. Rättegången består för åklagarens del av ett påstående (gärningsbeskrivning),
en presentation av bevisningen och slutligen en argumentering för de slutsatser man kan dra av den.
Det är under förundersökningen som den egentliga
kampen sker, kampen att finna och säkra bevisning,
eller som det står i rättegångsbalken: ”Under förundersökningen skall utredas, vem som skäligen kan
misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligga för åtal mot honom, samt målet så beredas,
att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas i ett sammanhang”.
Förundersökningsprotokollet är alltså rättegångens manus. Det ska för den som tagit del av
förundersökningsprotokollet inte komma några
överraskningar under själva huvudförhandlingen.
Nu sker det ändå ibland, vilket är olyckligt. Som
utomstående betraktare kan man nämligen lätt få
intrycket av att utgången av en rättegång beror på
någon enstaka detalj som är till fördel eller nackdel
för någon av parterna i rättegången. Det är lätt att
inse, att så inte får vara fallet. Ställ dig själv frågan,
om du är åtalad för ett brott, vill du då, vare sig
du har begått brottet eller ej, att utgången till din
nackdel ska bero på en enskild liten detalj. Svaret
på den frågan är självklart nej.
Dessutom måste man också komma ihåg att
åklagarens objektivitetskrav gäller även under rättegången, vilket ibland leder till att åklagaren måste
ifrågasätta sina egna vittnen eller särskilt påpeka
förhållanden som talar till nackdel för åtalet. Det
är därför som jag inte ser rättegången som en kamp
som till varje pris måste vinnas.
1. 21 kap. 7 § 1 st rättegångsbalken
§ Rättsrutan §
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Det är trots allt i rättegången som brottsmisstanken slutligen prövas. Men ganska ofta fokuserar
försvaret inte på vad som förekommit under rättegången, utan på vad som förekommit eller påstås
ha förekommit under förundersökningen. Genom
att under huvudförhandlingen ifrågasätta förundersökningsåtgärder vill man få den bevisning som
åtgärderna lett fram till ogiltigförklarad – på det
sätt som vi känner igen från det amerikanska rättssystemet.
I Sverige hänvisar man till artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen) som handlar om rätten till
en rättvis rättegång. Motivet är självklart. Det
ska leda till en ogillande dom. Provokation är ett
exempel på en förundersökningsåtgärd, som när
den har använts, regelmässigt kritiseras och ofta
påstås bryta mot artikel 6 i Europakonventionen,
men kritiken leder mera sällan till framgång. Det är
nämligen inte otillåtet enligt Europakonventionen
att använda sig av provokativa åtgärder, så länge
dessa inte leder till att den provocerade begår ett
brott som han eller hon annars inte skulle ha begått.
Så vi kommer att fortsätta att vara offensiva
under förundersökningarna och inte dra oss för att,
när det är motiverat och proportionerligt, använda
provokativa åtgärder eller andra okonventionella
spaningsmetoder för att utreda allvarliga brott och
lagföra brottslingarna. Vi ska noga dokumentera de
provokativa åtgärderna och vi ska vara öppna med
hur utredningen har bedrivits om förundersökningen leder till åtal. Gör vi undantagslöst så, kommer
fler offentliga försvarare att ägna mindre tid åt att
till varje pris vinna rättegången
och större intresse åt bestämmelsen i rättegångsbalken, som
säger att försvarare med nit och
omsorg ska tillvarata den misstänktes rätt och i detta syfte
verka för sakens riktiga belysning1.
Joakim Zander
Internationella åklagarkammaren
Malmö
§ Rättsrutan §
Cannabis påverkar hjärnan
– nu vet forskningen mer om mekanismerna
När missbruket av cannabis (haschisch och marijuana) fick spridning på 1960-talet
började missbrukarna själva prata om att en del kamrater blivit ”insnöade” av sitt
drogintag. Det kunde handla om att de fastnat i missbruk, att deras tankar centrerade
kring hasch eller att de minskat sina sociala kontakter. Efter en tid började behandlingspersonal i Sverige tala om att en del av deras haschrökande klienter uppvisade
psykiska störningar, allt från minnesproblem till psykotiska vanföreställningar.
Nya metoder
Länge var det dock ett problem att visa att störningarna
var direkta resultat av just cannabisrökning, eftersom
det kunde finnas med så många andra faktorer, t.ex.
psykisk labilitet eller svag begåvning.
Modern hjärnforskning har dock utvecklat metoder
för att visa på mekanismerna för dessa skador som är
associerade med cannabismissbruk. Några viktiga fynd
skall här sammanfattas. I och med att Mechoulam
1965 syntetiserade den rusgivande substansen i cannabis, delta-9-THC, blev det också möjligt att göra
exakta experiment med olika doser på djur och människa. Efterhand fann forskarna att hjärnan hade egna
receptorer för cannabis. Det förklarar varför cannabiseffekterna kan bli så starka.
Unga hjärnor är – genom att de ej är fullvuxna –
särskilt känsliga för cannabispåverkan. I en studie fann
amerikanska forskare att cannabismissbrukare med
hög konsumtion får förändringar i de delar av hjärnan
som utvecklas sent i tonåren. Detta visar att omfattande cannabismissbruk kan störa hjärnans utveckling
och därmed missbrukarens personlighetsutveckling.
Den erfarenheten kunde föräldrar till missbrukare dela
med sig av redan på 1970-talet.
Även de hjärnsystem som påverkar känslolivet och
beslutsfattande påverkas av cannabis. Det gäller allt
från upplevande av hotfulla signaler till sorg och skam.
En viktig del i beslutsfattande är förmågan att hålla
information i korttidsminnet. Då detta störs av cannabispåverkan gör cannabismissbrukare fler misstag.
Cannabismissbrukare använder också andra system i
hjärnan vid sin problemlösning än kontrollpersoner.
En mekanism i detta är att cannabis minskar nivån
av serotonin. Över tid leder sådana sänkningar till
depressioner. Det kan förklara varför cannabismissbrukare blir så nedstämda och oengagerade.
het, impulskontroll och intellektuell förmåga. Här har
man sett försämringar.
Från Nya Zeeland rapporterades 2012 hur unga
människor hade påverkats över lång tid av sitt cannabismissbruk. Ett tusental personer födda 1972 – 1973
fick redogöra för sina drogvanor. De gjorde också
psykologiska tester fram till 38 års ålder. De som i
unga år rökt cannabis hade en viss, bestående sänkning av intelligenskvoten. De som börjat röka tidigt
hade sämre resultat. Studien (från Dunedin) kritiserade
för att den inte tagit hänsyn till bl.a. sociala faktorer,
men forskarna svarade att de tagit med sådana faktorer. Dunedin-studien stöds även av andra studier som
påvisat intelligenssänkning hos unga som ett resultat av
cannabisrökning.
En viktig slutsats är att cannabismissbruk kan ge
skador hos unga missbrukare och att dessa skador inte
säkert går att reparera i vuxen ålder.
Känt sedan länge
Mycket av de nya resultaten från den moderna hjärnforskningen har varit känt sedan länge. Den franske
författaren Charles Baudelaire, som vid mitten av
1800-talet deltog i Haschklubben (Club des Hachichins) i Paris skrev om sina erfarenheter och observationer i boken De artificiella paradisen (fr. utg. 1860,
sv. utg. 1965). Särskilt betonade han störningarna av
haschisch på vilje- och känslolivet: ”Särskilt viljan, de
dyrbaraste av alla själsförmögenheter, är angripen”.
Idag skulle forskare peka på att detta är ett resultat av
att vissa hjärncentra påverkas av cannabis. Baudelaire
drog sina slutsatser på basen av sina observationer av
egna och andras cannabisrus.
Q
Lästips: Pelle Olsson, Drugnews, för vidare referenser.
Påverkan på unga
Andra studier har kartlagt hur cannabisberusning hos
unga människor inverkar på exempelvis uppmärksam-
Jonas Hartelius
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
51
Världen runt
Nordkorea beordrar diplomater
att bli langare
Bruk av dopningsmedel på väg att
förbjudas i Norge
Det låter helt galet, men det finns goda skäl att tro
att dessa uppgifter från den ansedda sydkoreanska tidningen Chosun Ilbo kan vara sanna, skriver
Washington Post på sin nätbilaga.
Nordkorea har beordrat sina diplomater på
några utländska ambassader att bli knarkförsäljare. Diplomaterna har var och en försetts med 20
kilo narkotika som de måste sälja för 300 000 $.
Som om inte detta vore nog, har diplomaterna
tillsagts att i första hand ägna sig åt knarklangning
före de ordinarie uppgifterna för att visa sin lojalitet inför firandet av Nordkoreas grundares Kim
Jong Il´s födelsedag den 15 april.
Det fattiga Nordkorea är i stort behov av kontanter för att ha råd med det lyxliv som regenten Kim Jung Un och hans innersta krets lever
i Pyongyang, och för att bekosta det storslagna
firandet av Kim Il Sung.
Den drog som diplomaterna förväntas sälja är
huvudsakligen metamfetamin av hög kvalitet tillverkat av staten. Det skulle i så fall vara en utvidgning av Nordkoreas tidigare vana att sälja statligt
metamfetamin till Kina.
I en proposition till Stortinget den 22 mars 2013,
föreslår den norska regeringen genom Helseog Omsorgsdepartementet att innehav och eget
bruk av dopningsmedel blir straffbart. Frågan
har diskuterats i mer än tio år i Norge och nu är
tiden mogen.
Regeringen Stoltenberg vill nu mobilisera
mot dopning som samhällsproblem genom att
integrera dopning i missbrukspolitiken, kriminalisera innehav och bruk av dopningsmedel
samt prioritera forskning och sprida kunskap
om dopning.
Det är huvudsakligen missbruk av anabola
steroider (AAS) som ses som ett större dopningsproblem i samhället, i Norge såväl som i Sverige.
Den norska dopningslagen, som har funnits
nästan lika länge som den svenska, har förutom
brukandet även tillåtit innehav av en viss mängd
dopningsmedel för eget bruk. Polisen har därför
inte haft befogenhet att ingripa mot annat än
större innehav och överlåtelse.
Källa: Helse- og Omsorgsdepartementet
Källa: Washington Post
Ge inte amfetamin till friska barn,
varnar läkare
Knarkhundar ska ignorera marijuana
Som en följd av att amerikanska delstaten Washington legaliserat cannabis uppmanas nu polisen där
börja träna narkotikahundarna att strunta i att söka
efter marijuana.
Washington State Criminal Justice Training
Commission, som bestämmer över bland annat
narkotikahundarnas schema för utbildning, har
nu tagit bort marijuana ur registret för sökbara
substanser.
Källa: Drugnews.se
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Ge inte amfetamin till friska barn, varnar läkare
Flera läkare i USA varnar för de etiska och medicinska följderna av att förskriva sinnesskärpande
och stämningshöjande läkemedel till friska barn
och ungdomar.
ADHD-diagnoserna har ökat dramatiskt under
de senaste två decennierna, och helt klart blir
många barn med rätt diagnos hjälpta, menar läkarna. Men den centralstimulerade medicinen
används alltmer av friska ungdomar som tror att
de kan förbättra sin koncentration och prestera
bättre i skolan.
Enligt NIDA har 7,6 procent av eleverna i
gymnasiets åk 3 utan medicinska indikationer
använt läkemedlet Adderall, som heter Metamina
i Sverige och innehåller substansen dexamfetamin. Preparaten köps på gatan eller av kompisar
som får förskrivet av läkare.
Det har också visat sig att friska ungdomar,
med eller utan föräldrarnas samtycke, får dexamfetamin förskrivet av läkare för att öka koncentrationen i skolan.
Läkarna i USA varnar också för att kunskaper
om långtidseffekterna av dessa preparat inte är
kända.
Källa: Reuters Health information
Landet runt
Gratis knark på apotek
med falska fullmakter
Bantningsmedel med hälsovådligt
innehåll
I takt med att narkotikaklassade preparat i ökande
mängd används som medicin inom vård och behandling, ökar också kraven på säkerhet vid hanteringen. Men ofta brister uppmärksamheten i systemet, vilket belyses av denna historia hämtad från
Skånskan.se.
En man i 30-årsåldern arbetade som praktikant
på ett behandlingshem i mellersta Skåne. Av okänd
anledning tvingades han avsluta sin praktiktjänstgöring på hemmet, men dessförinnan skrev han ner
alla patienternas personnummer. Mannen skrev
sedan ut falska fullmakter och med hjälp av dem
hämtade han ut patienternas narkotikaklassade
mediciner på apotek. Det rörde sig åtminstone i ett
par fall on s.k. ADHD-mediciner, dvs. tabletter med
den amfetaminliknande substansen metylfenidat.
Enligt föreståndaren på behandlingshemmet är
kontrollen och säkerheten ganska dålig på apoteken
vid användning av fullmakter. Enligt reglerna ska
den som hämtar ut medicin på fullmakt visa upp
både sin egen legitimation och fullmaktsgivarens.
Föreståndaren trior att praktikanten har utnyttjat falska fullmakter för 10-12 patienter utan
problem. Fullmaktsblanketter finns utlagda på
apoteken och med hjälp av patienters personnummer lyckades bluffen.
GH
I ett samarbete mellan Läkemedelsverket och Tullverket, kallad Operation Slim, har postförsändelser med bantningsmedel från utlandet undersökts.
Försändelserna som under några månader 2012
ankom till Arlanda flygplats från länder utanför
EU, valdes ut för analys av innehållet.
I en rapport varnar myndigheterna för att varannan s.k. ”naturlig” bantningsprodukt beställd
via internet innehöll läkemedelssubstanser som
inte angavs på förpackningen och som kan vara
hälsovådliga. Av 43 undersökta produkter innehöll
21 läkemedelssubstanserna sibutramin, orlistat, sildenafil, fluoxetin eller yohimbin. Hela 19 produkter innehöll sibutramin, som är snarlikt efedrin, och
tre av dem innehöll dubbelt så höga doser mot vad
som är godkänt i läkemedelssammanhang.
Sibutramin drogs 2010 tillbaka som godkänt
läkemedel vid behandling av fetma, då preparatet kan orsaka förhöjd risk för hjärtinfarkt och
stroke. De analyserade produkterna kom oftast
från Thailand, Kina och Indien.
Källa: ”Operation Slim – analys av bantningsprodukter inkomna till Arlanda postterminal”.
Lyckad punktmarkering
av livsstilskriminella
Polisens nationella satsning mot livsstilskriminella,
som vi skrev om i SNPF-tidningen nr 5-2012, visar
på minskad brottslighet, fler domar och ökade vårdinsatser enligt Rikspolisstyrelsens delredovisning.
Livsstilskriminella är personer som är välkända
av polisen och som notoriskt begår brott, ofta för att
finansiera ett narkotikamissbruk. Polisen har sedan
den 1 januari 2012 punktmarkerat individer i denna
grupp som utgör ca 10 procent av de kriminella,
men står för hälften av alla anmälda brott. Vanligen
är det stölder samt inbrott i bostäder och bilar.
Satsningen bygger på att gripa och lagföra
individerna, men också om att hjälpa och ge vård.
Punktmarkeringen av de mest brottsaktiva
livsstilskriminella personerna ledde under första
året till att 1248 greps, 779 har anhållits och 434
häktats. 1329 domar har meddelats och 317 vårdinsatser har genomförts.
– Flera före detta kriminella, som tagit sig
ur missbruk och kriminalitet, har också vittnat
om nyttan med satsningen, säger rikspolischefen
Bengt Svensson.
Källa: Polisen.se
Lurade 25 läkare att skriva ut
150 000 narkotiska tabletter
Stockholms läns landsting varnar för patienter som
sätter i system att gå runt till olika läkare för att få
ut narkotikaklassade läkemedel.
Det är speciellt en person som genom att kalla
sig pastor lyckats dupera 25 läkare under ett år att
skriva ut 150 000 tabletter som Stesolid, Xanor
och Stilnoct, mellan 50 och 400 tabletter per uttag.
Gatupriset är ca 3 miljoner kronor för tabletterna som ”pastorn” fått betalda av högkostnadsskyddet.
Källa: SvT
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
55
Utvidgat förverkande på gatan
2008 kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster i större
utsträckning än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete med denna nya
lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten.
Innan 2008 fungerade lagstiftning så att domstolen endast kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa
kom från ett specifikt brott. Exempel på detta är då polisman ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och
få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas
som en brottsvinst enligt BrB § 36:1.
Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brottspengarna eller de föremål som köpts av brottsvinsterna
långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt
att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren
gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som
gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt
kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida
tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då
inte detta använts i någon större utsträckning sen ändringen 2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått
vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat
förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta
släppt det då det blir krångligt. Många har också varit
i tron att det endast är vid stora utredningar som detta
blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta
är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka
runt 100 000 kronor av en underårig med beslag av
cannabis under gränsen för normalgradsbrott.
Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget
och hur vi ska använda det operativt. Det är dock
viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är
en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt med en utredning om ett specifikt brott. För att
förverka pengar eller egendom måste den misstänkte
dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka
påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa
att de kommer från brottslig verksamhet utan domen
blir det förverkandeutlösande.
Förverkandeutlösande brott
Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla typer av brott. Det behövs ett så kallat ”förverkandeutlösande brott” och för att så enkelt som möjligt beskriva
reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse
om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på
6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straffskalan, utan 6 år skall finnas med i straffskalan. Exempel på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och
högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott
som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösan-
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kommer från brottslig verksamhet.
de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel).
Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara
6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande. De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang.
Karaktär att ge vinning
Den andra regeln att följa för att brottet skall vara
förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge
vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normalgraden ett förverkandeutlösande brott, men endast
om brottet skett i vinningssyfte. Om vi hittar 100 000
kronor hos en person som också misstänks för innehav
och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv
nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur
uppenbart det än är att de kommer från brottslig verksamhet. Kan vi ge domstolen underlag som vid bedömningen ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller
överlåtelse så är vi hemma.
Bevisregel
Den tredje regeln är att åklagaren skall visa domstolen
att värdet klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig
verksamhet, än att så inte är fallet. Exempel på detta
är då någon har en klocka värd 200 000 kronor men
inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen
lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkomsterna.
Sammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att
domstolen skall kunna förverka brottsvinsten:
• Förverkandeutlösande brott
• Karaktär att ge vinning
• Bevisregel
Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss
redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid
första förhöret så minimerar vi möjligheten för den
misstänkte att undkomma med bortförklaringar som
ofta kommer senare i utredningen. Typ ”pengarna ni
hittade kom från en spelvinst” osv.
Skillnaden mellan att förverka och mäta
ut med kronofogde?
Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning
av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer
till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons
pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av
sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper
vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar
från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för
dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör
avvägningen.
Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i
samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi
behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då
den som genomför en husrannsakan har rätt att ta
vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att
informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvidgat förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsprotokoll oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent
tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåsar, narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om
förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det
är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall
det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande
med i utredningen eller att en sådan utredning startats.
När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förbudsmeddelande på det om den misstänkte har skulder.
Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det
behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla
så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till den
Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa
utvidgat förverkande.
misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta
har vi satt både hängslen och livrem på det.
Vad gör vi på fältet
Reglerna om ägandeskap är de samma som vid kronofogdens bedömning. Om en person inte står som ägare
till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom
som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kriminella skall vi alltid lägga ihop personen med bilen
och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen
har blivit bättre på att koppla personer till fordon i
t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glömmer ofta att dokumentera dem som förare. När vi påbörjar en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan
då börja dokumentera föremål och saker som de äger.
Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att
hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med
oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägarbevis, klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska
tillgångar osv.
Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa
och glöm inte att även små beslag renderar i förverkanden, så det är inget krav på att det måste vara stora
ärenden.
Q
Christoffer Bohman
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
59
Kat-
Från grönsak till narkotika
Nederländerna har traditionellt sett varit liberalt när det gäller lättare narkotiska
preparat. Men från den 5 januari 2013 är kat intaget på narkotikalistan i träskolandet.
Bakgrunden är en offentlig rapport som påvisade många negativa konsekvenser vid
bruk av kat.
Fram till nu har smuggling av kat skett via Nederländerna eller Storbritannien. I båda dessa länder har
växten, som huvudsakligen odlas i Kenya, varit klassad som en grönsak. Men nu är kat infört som rusmedel på narkotikaförteckning II (Opium Act – lista II) i
Nederländerna.
Hälsofarligt
– Jag är för ett förbud eftersom det ser ut att skapa
allvarliga problem, särskilt för somalier, uppgav invandrarminister Gerd Leers till nederländsk radio
förra året. En offentlig rapport som blev presenterad
kom fram till att bruket av kat medförde stora sociala
problem för många av brukarna, problem som gick
ut över familjelivet, arbetsförmågan och den generella psykiska hälsan. Kat blev helt enkelt ansett som
så hälsofarligt att Nederländerna, som är känt för en
brukarvänlig narkotikapolitik, valde att förbjuda kat
genom att föra upp preparatet på narkotikalistan.
72 timmar
Från att kat skördas på landsbygden i Kenya till dess
att växten tuggas i Oslo, tar det normalt mindre än 72
timmar. Kat brukas huvudsakligen som en färskvara,
vilket kräver snabb och effektiv logistik vid smugglingen. Merparten av varorna har fraktats med flyg
till Amsterdam och vidare mot Norden i bil. En del
av smugglingen försiggår med flyg till Storbritannien,
och det finns nu anledning att anta att detta smugglingssätt kommer att öka.
Somalia
Traditionellt sett har bruk av kat förknippats med de
somaliska miljöerna. Alla rapporter pekar på att det
är liten spridningsrisk till resten av befolkningen och
att skadorna på hälsan vid långvarigt bruk kan vara
stora. Det har hävdats att kat ursprungligen användes som medel för att hålla sig vaken under läsning
av koranen, medan bruket idag är mer en tradition
och en kulturellt betingad begivenhet i de somaliska
miljöerna.
Beslag och förbrukning
Tollvesenet i Norge tog ca 3 ton varje år fram till
2007, men efter det har beslagen legat stabilt på mellan 8 och 11 ton. Rapporter tyder på att förbrukningen i Norge ligger någonstans mellan 100 och 150 ton
per år. Med ett kilopris på runt 1500 (norska) kronor,
finns det anledning att anta att det årligen omsätts
för långt över 200 miljoner kronor av den narkotiska
växten i Norge.
Q
Roar Sellevold, skribent i Norska Narkotikapolisföreningens tidning Motgift, där artikeln varit införd i nr
1-2013.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
61
Follow the money!
25 år med FN:s narkotikabrottskonvention
FN:s narkotikabrottskonvention har under 25 år varit ett viktigt styrdokument för internationellt myndighetssamarbete. Den har även påverkat svensk lagstftning, bl.a. i
fråga om penningtvätt.
Förenta Nationernas allmänna narkotikakonvention
(1961) och psykotropkonvention (1971) ålägger de anslutna staterna att begränsa den tillåtna användningen
av reglerade medel till medicinska eller vetenskapliga
ändamål. Sverige måste således – lika väl som t.ex. Nederländerna – motarbeta missbruk (icke-medicinskt
bruk) av t.ex. cannabis eller LSD. Hur detta skall och
bör ske lämnades dock länge till de anslutna länderna
att avgöra.
Vid mitten av 1980-talet framstod det som allt mer
angeläget att folkrättsligt reglera även insatserna mot
den gränsöverskridande narkotikabrottsligheten. År
1988 utfärdade FN därför en internationell konvention
mot narkotikabrottslighet. Den har idag tillträtts av
188 av världens 193 länder. EU har tillträtt konventionen endast så vitt avser artikel 12 om kontroll av
narkotikaprekursorer.
• produktion, tillverkning, extraktion, beredning, erbjudande, utbjudande till försäljning, distribution,
försäljning, överlåtelse av varje slag, förmedling,
försändelse, transitering, transport, import och export varje slag av narkotiska droger eller psykotropa ämnen,
• odling av opiumvallmo, kokabuske eller cannabisväxt i avsikt att framställa narkotiska droger i strid
med konventionerna,
• innehav eller köp av varje slag av narkotiska droger
eller psykotropa ämnen för ovanstående brottsliga
syften, samt
• organiserandet, ledandet och finansierandet av
ovanstående brott m.m.
Narkotikabrottskonventionen
FN:s narkotikabrottskonvention (United Nations Convention Against Illicit Traffic in Narcotic Drugs and
Psychotropic Substances) ingicks den 20 december
1988 vid en konferens i Wien. Den kompletterar 1961
års allmänna narkotikakonvention och 1971 års psykotropkonvention.
I Företalet noteras att olaglig hantering av narkotika
”utgör ett hot mot [parternas] stabilitet, säkerhet och
suveränitet”. Parterna har föresatt sig att ”beröva de
personer som bedriver olaglig hantering [av reglerade
medel] vinningen av deras brottsliga verksamhet och
därigenom undanröja huvudmotivet för denna verksamhet”.
Syftet med narkotikabrottskonventionen är att främja samarbete mellan parterna. De reglerade drogerna
är de samma som i allmänna narkotikakonventionen
resp. psykotropkonventionen.
Varje part skall belägga följande gärningar med
straff, när de begås uppsåtligen och i strid med allmänna narkotikakonventionen eller psykoptropkonventionen:
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Narkotikabrottskonventionen
introducerade för första gången i folkrätten systematiska
åtgärder för att förebygga och
hejda penningtvätt.
”
Listan är i det närmaste heltäckande när det gäller
de grova förfarandena med narkotika.
Särskilda bestämmelser ägnas åt kontroll av kemikalier som kan användas för olaglig framställning av narkotika (s.k. prekursorer), bl.a. övervakning av handeln.
Eftersom EU som mellanstatlig organisation anslutit
sig till denna artikel samordnas den aktuella listningen
av sådana kemikalier mellan FN och EU.
Reglerar ej eget innehav
eller icke-medicinskt bruk
ledarna som fick erfara detta (han dömdes 1931 för
bl.a. skattebrott).
Idag är det en internationellt omfattad doktrin i
bekämpningen av grov organiserad brottslighet att
effektiva insatser även måste omfatta även insatser mot
pengarna (vinningen och transaktionerna). Vinningen
brukar ackumulera på toppen av brottsorganisationer.
Genom att följa pengarna kommer man ofta toppfigurerna på spåret, vilket också har betydelse i ansvarsdelen för grova narkotikabrott. ”Follow the money!” har
blivit ett ledord i internationell narkotikabekämpning.
Världens största beslag av pengar i samband med
illegal narkotikahantering gjordes 2007 i Mexico City.
Dollarsedlar till ett värde av 200 miljoner USA-dollar
(då c:a 1.500 miljoner svenska kronor) påträffades
i ett illegalt laboratorium för
framställning av metamfetamin. Sedelpackarna vägde
över två ton. Det krävdes en
lastbil med tungt beväpnad
eskort för att frakta de beslagtagna pengarna till polisstationen. Laboratoriet hade kapacitet att framställa 180 kilogram metamfetamin varje dag.
Brottslingarna importerade
pseudoefedrin från Indien och
Kina. Avsättningsmarknaden
var USA. Tillslaget gjordes i
samverkan mellan amerikansk
och mexikansk polis.
Sverige tillträdde narkotikabrottskonventionen 1991
(prop. 1990/91:127). Brottet
penninghäleri (BrB 9:6a) infördes 1999.
Bland de olovliga gärningar med narkotika som skall
vara straffbara enligt narkotikabrottskonventionen
anges ej innehav för eget bruk, ej heller icke-medicinsk
konsumtion.
Undantaget beror på att narkotikabrottskonventionen endast kontrollerar utbudet av narkotika. Det
beror i sin tur på att alla internationella konventioner
sedan den första (1912) haft fokus på utbudet av illegal narkotika (motsv.). I FN:s officella kommentar till
1961 års allmänna narkotikakonvention noteras att
den konventionen endast fordrar att parterna kriminaliserar innehav för distribution. En part kan dock
kriminalisera även innehav för personlig konsumtion.
Vidare sägs (mom. 20) att en
kriminalisering av innehav för
personlig konsumtion också
innebär en kriminalisering
av personlig konsumtion (det
som på svenska kallas ”olovligt bruk” eller ”missbruk”).
(Kommentarens analys leder
dock till en annan slutsats än
den tolkning som HD gjorde
1983 när man fann att konsumtion inte täcktes av innehav, vilket gav upphov till en
livlig debatt om kriminalisering av olovligt bruk).
I FN:s officiella kommentar
till narkotikabrottskonventionen sägs att ”paragraf 2 inte
kräver att konsumtion av droger [d.v.s. de reglerade medlen]
skall fastställas vara ett straffbart brott”. I praktiken blir
detta en fråga för resp. part
Internationell betydelse
huruvida den skall straffbelägNarkotikabrottskonventioga eget bruk resp. konsumtion
nen har stor betydelse för det
av reglerade medel.
internationella
myndighetsFörenta Nationernas Narkotikabrottskonvention
I det internationella regelsamarbetet
mot
olaglig
narko(1988) lägger en folkrättslig grund för internatioverket för narkotikakontroll
nellt samarbete i narkotikabekämpningen.
tikahandel m.m. Den utgör en
finns således inga bestämmelser
”plattform” för utbytet melsom är bindande för alla parter
lan internationella organ och
för att kriminalisera olovligt
nationella myndigheter. Den
bruk av narkotika och andra
kräver att alla länder har samma grundläggande brottsreglerade medel. Detta kan dock ske genom beslut av
katalog, d.v.s. kriminaliserar samma gärningar, t.ex.
ett enskilt land. Sverige gjorde det inte när narkotikaolaglig tillverkning.
strafflagen infördes (1968), utan det kom långt senare
Konventionen ger även en folkrättslig grund för
genom särskilda riksdagsbeslut (1988 och 1993).
informationsutbyte mellan länder, t.ex. om penningströmmar. Den ger ökade möjligheter att samordna
Följ pengarna!
tillslagen mot internationella brottsorganisationer.
Narkotikabrottskonventionen introducerade för första
Den amerikanske DEA-agenten Gregory D. Lee
gången i folkrätten systematiska åtgärder för att förehar om narkotikabrottskonventionen påpekat att den
bygga och hejda penningtvätt. Impulsen kom främst
även skapade nya rättsliga grunder för praktisk brottsfrån USA, som allt sedan det sena 1920-talet funnit det
bekämpning. Den ger folkrättslig legitimitet åt bl.a.
vara enklare och effektivare att hejda gangsters genom
kontrollerade leveranser för att kunna följa och ingripa
att jaga dem för ekonomiska brott och skattebrott.
mot grupper som smugglar narkotika från ett land till
Al Capone var den mest kända av de tidiga gangsterett annat.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
65
Världens största beslag av pengar i samband med illegal narkotikahantering gjordes 2007 i Mexico City. Dollarsedlar till
ett värde av 200 miljoner USA-dollar (då c:a 1.500 miljoner
svenska kronor) påträffades i ett illegalt laboratorium för
framställning av metamfetamin. Sedelpackarna vägde över
två ton. Tillslaget gjordes i samverkan mellan amerikansk
och mexikansk polis.
Narkotikabrottskonventionens viktigaste svaghet
är att den inte uttryckligen ålägger parterna att vidtaga straffrättsliga insatser mot det olovliga personliga
innehavet eller det olovliga bruket (missbruket) av narkotika. Med de tolkningar av dessa begrepp som finns
i exempelvis Nederländerna kan innehav ”för eget
bruk” bli så omfattande att det kan skapa en grund för
en omfattande langarmarknad, ungefär som vi i Sverige
hade det 1972 – 1980 när Riksåklagaren föreskrev att
åklagarna skulle lämna åtalseftergift vid sådant innehav. Detta ändrades dock 1980, så att åtalseftergift
skulle lämnas endast en gång för enstaka dos.
Narkotikabrottskonventionen har kritiserats av
drogliberala grupperingar för att den innebär en
upptrappningav ”kriget mot narkotikan” (efter amerikansk modell). Varje part är dock förpliktad att vidta
åtgärder mot alla nivåer av olaglig narkotikahantering
(utom möjligen mot personligt innehav eller personligt bruk). Konventionen tvingar inte någon part att
bedriva något ”krig” mot narkotika eller att använda
paramilitära metoder. Konventionen utgör en fortsättning av mer än 75 års tidigare arbete med internationell reglering av narkotika, alltså långt innan ”krig
mot narkotika” blev ett begrepp (det lär gå tillbaka
till president Richard M. Nixon år 1971). Den svenska
modellen med insatser mot narkotikahanteringen på
alla nivåer har t.o.m. fått beröm av FN:s narkotikakontrollorgan.
Hinder mot legalisering
Narkotikabrottskonventionen utgör ett betydande
folkrättsligt hinder mot legalisering av narkotika som
privata rusmedel eller avkriminalisering av vissa gärningar, t.ex. innehav i stor skala. Likafullt finns i många
länder en stark rörelse om är för frisläppande av narkotika och som fokuserat på just denna konvention.
66
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
En rapport 2003 i Europa-Parlamentet föreslog ett
upphävande av 1988 års konvention, men den röstades ner. En privat drogpolitisk grupp, känd under det
pretentiösa namnet ”Global Commission on Drug Policy”, lade 2011 fram en kritisk rapport om ”kriget mot
narkotikan”. Där kritiserades indirekt narkotikabrottskonventionen. Rapporten föreslog experiment med legala former för andra regleringar av narkotika, särskilt
cannabis. Sådana steg skulle kräva att narkotikabrottskonventionen upphävs eller skrivs om på avgörande
punkter.
Bolivia utträdde den 1 januari 2012 ur 1961 års
konvention för att kunna undanta traditionellt kokatuggande från narkotikakontroll. Landet inträdde i
konventionen den 1 januari 2013 med reservation för
sådant bruk. Sverige var ett av de länder som gjorde
invändningar mot Bolivias agerande.
Genom att följa pengarna
kommer man ofta toppfigurerna på spåret, vilket också
har betydelse i ansvarsdelen
för grova narkotikabrott.
”
Genom folkomröstningar i de amerikanska delstaterna Oregon och Washington i november 2012
beslöts att cannabis skulle vara ”legalt”. I praktiken
omfattar besluten inte mer än småodling och småinnehav (upp till 28 gram, alltså ung. samma mängd som
i Nederländerna) för eget bruk samt eget bruk. Det är
således ännu inte tillåtet att odla eller sälja cannabis i
kommersiell skala. Delstaten Washington håller på att
utarbeta regler för försäljning av cannabis till vuxna.
Hur detta kommer att förhålla sig till federal narkotikakontroll (på basen av FN-konventionerna) återstår
att se.
Idag finns inga kända diplomatiska hot mot narkotikabrottskonventionen eller andra narkotikakonventioner på den globala nivån.
Q
Jonas Hartelius
Referenser
Global Commission on Drug Policy (2011):
War on drugs.
Lee GD (2003): Global Drug Enforcement.
United Nations (1973): Commentary on the United
Nations Single Convention on Narcotic Drugs.
United Nations (1976): Commentary on the United
Nations Convention on Psychotropic Substances.
United Nations (1998): Commentary on the United
Convention Against Illicit Traffic in Narcotic
Drugs and Psychotropic Substances.
Goda grannar– Cannabis sativa i Björkarnas stad
Ett rutinuppdrag för en polispatrull från Umeås ordningsavdelning visade sig vara något helt annat än vad
det såg ut för vid första anblick.
En kylslagen dag i början av december förra året
beordrades en ambulans och en polispatrull till en
adress i Ersboda norr om centrala Umeå. Anledningen
var att oroliga grannar sett en ung man på en balkong
som uppträdde förvirrat och av allt att döma verkade
han ha förfrusit sina händer. Man fruktade även att
han i sitt förvirrade tillstånd skulle ramla ned från
balkongen.
Fara för liv och lem
När polispatrullen anlände fanns ingen man på balkongen, men i lägenhetsdörren stod ambulanssjukvårdarna
och pratade med en kraftigt påverkad mansperson. Patrullen kunde se ytterligare personer i lägenheten som
även de vid blotta anblicken uppträdde påverkat.
En av polismännen, tillika yttre befäl med rätten
att fatta beslut om tvångsmedel, beslutade om en husrannsakan och att de påverkade personerna skulle tas
med för att lämna prov då de misstänktes för bruk av
narkotika.
En hundförare med tjänstehunden Alcatraz kallades
till platsen och samtidigt som de som befunnit sig i
lägenheten fördes till polishuset för provtagning så började det stå klart att det inte var någon vanlig ”kvart”
man kommit till.
Cannabis en masse
Fördelat på ett 30-tal olika ställen i lägenheten fanns
såväl marijuana och hasch förpackade i både stora och
små poster och som pricken över i-et hittades under en
säng en resväska med 10 stycken hårt tejpade paket
innehållande hasch.
Det till synes föga nervkittlande uppdraget med en
förvirrad och förfrusen man hade nu raskt vuxit till ett
ärende av dignitet med inte mindre än fyra gripna så
som misstänkta för grovt narkotikabrott.
Ärendet lämnades så som sig bör över till Grova
brottsroteln. Det utredningsläge som från början var bra
visade sig med tiden bara bli bättre när man satte igång
med förhör och med att analysera de mobiltelefoner som
tagits i beslag.
Fler misstänkta
Tre av dem som greps initialt kunde snart avföras från
utredningen. Kvar i häkte blev en 20-åring som medgivit
att han hanterat resväskan med cannabis och som dessutom namngav två andra män som gett honom uppdraget, utpekanden som han sedan försökte ta tillbaka.
Utredarna fokuserades nu på dessa två män, ännu en
20-åring och en 31-åring, även de från Umeå. Åklagaren
begärde, och fick, tillstånd till hemlig telefonavlyssning
mot de båda i förhoppning om att kunna skaffa hållbara
bevis mot de dem.
Väskan med haschpaket som hittades under sängen.
Bakspåra
Utredarna vid grova brott började nu lägga ett pussel av
elektroniska spår och uppgifter från avlyssning och förhör. Långsamt växte en bild fram av hur 31-åringen rest
till Stockholm och tagit kontakter som enligt utredarnas
teori slutligen mynnat ut i att en kurir rest från Malmö
till Umeå med de ca 10 kilo hasch som påträffades i lägenheten.
Den ännu inte frihetsberövade 20-åringen har enligt
utredarna varit länken mellan sin jämnårige kamrat och
31-åringen.
Utredarna kom så långt att man med hjälp av en
mobiltelefons mastpositioner kunde ringa in en person
och följa dennes färd genom Sverige och slutligen hitta
honom på bild på en järnvägsstation. Mannen på bilden
har inte kunnat identifieras, men väskan han drar efter
sig är mest troligt den som påträffades under en säng i
Ersboda mindre än ett dygn efter att den fastnat på övervakningskameran. Längre än så kommer utredarna inte.
Men drygt en månad efter beslaget i lägenheten anses
bevisläget så bra att 31-åringen och 20-åringen hämtas
in, anhålls och häktas.
Åtal och dom
Utredarna Henrik Persson och Magnus Forsgren trodde
på fällande domar för de tre åtalade, men när domen
kom den 15 mars visade det sig att tingsrätten dömt de
båda tjugoåringarna för grovt narkotikabrott till två år
och tre månader respektive ett år och sex månader, medan man ogillade åtalet mot 31-årigen som bara dömdes
för grovt vapenbrott för innehav av en pennpistol med
ammunition.
Utredarna är ändå på det hela taget nöjda med ärendet och poängterar att man utan ordningsavdelningens
initiala arbete inte hade haft något ärende att nysta
vidare i.
Q
Emil Lundberg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
69
Stipendiatresa
PENNSYLVANIA NARCOTIC
OFFICERS’ ASSOCIATION
23rd ANNUAL TRAINING CONFERENCE
and BUSINESS MEETING
Jag fick på SNPF:s konferens Örebro i maj 2011 ett stipendium att åka på Pennsylvania
Narcotic Officers´ Associations årlig konferens i Harrisburg. Med från styrelsen följde
Lena Larsson, Rikskriminalen. Konferensen hölls mellan den 28 till 30 mars 2012 och
var den 23:e i ordningen.
Bakgrund
Det finns ungefärligen 24 000 polistjänstemän i staten
Pennsylvania. Dessa är till en eller annan del engagerade i kampen mot narkotikahandel i Pennsylvania. 4
500 poliser är engagerade varje dag i kampen mot narkotika. PNOA grundades år 1990 och konferenser för
utbildning anordnas varje år.
Föreläsningarna under dessa dagar var färre en de
vi brukar ha på våra konferenser men betydligt längre.
Morgonpasset var från 08:00 – 12:00 och eftermiddagens föreläsning från 13:00 – 17:00. Dagarna avslutades med något som kallades ”Hospitality”.
Innan den första föreläsningen var det inmarsch av
hedersvakt med säckpipa. Följt av nationalsång och ett
bildspel från 9/11. Därefter en tyst minut för de kollegor som blivit dödade i tjänsten.
Stresshantering - ”Stress will kill you
if you don´t kill it first”.
Föreläsare Michael Murphy
Murphy är f.d. polis och arbetade nu som coroner i
Clark County, Las Vegas i Nevada. Efter 25 år tjänst
som polis kunde Murphy gått i pension men han bestämde sig att läsa vidare och utbildade sig rättsläkare.
Murphy och hans personal hanterar över 10 000
döda per år i Clark County. Att hantera döden varje
dag och alla de känslor som associeras med det har gett
honom ett unikt perspektiv på livet.
Murphy berättade inledande om detaljer att tänka
på när polis blir kallad till ett dödsfall. En av dessa
saker var att anhöriga flyttar på den döde från en plats
till en annan. Vanligt var att den döde flyttades från
toaletten och till sängen. Polisen som kom till platsen
kunde då tro att det skett ett brott.
Föreläsning handlade därefter om stress och hanteringen av denna. Den stora mängd döda personer som
handläggs av Murphy och hans personal gjorde att
stressen blev mycket stor.
Murphy kom med några förslag för att motverka
stress:
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
•
•
•
•
•
•
•
Motion, minst 20 minuter om dagen
Varje dag är en ny dag
Fira små segrar
Skriv en lista på bra saker
Förändring är bra
Vad du gör – gör skillnad
Inget regn – ingen regnbåge
Outlaw motorcycle gangs
Larry O´Neil, Philadelphia PD och Jimmy D, Pagans Mc
O´Neil berättade om Outlaws-klubbarna i Pennsylvania där de stora är Hells Angels, Pagans, Warlocks,
Mongols samt Outlaws. Bandidos har inte etablerat sig
mycket på östkusten. O´Neil arbetade med spaning och
dokumentation av dessa mc-gäng. Mycket dokumentationen utfördes från täckta fordon eller spaningsholkar.
O´Neil tröttnade på detta och klev en dag ut och fotograferade gängen helt öppet.
Efter ett par års arbete blev han accepterad av de
flesta i gängen och dessa tillät fotograferingen. O´Neil
berättade om vikten av dokumentering av nya patchar
på västar, nya tatueringar mm. Genom detta kunde polisen se vilka i gänget som gjorde vad och vilka handlingar
de utfört för klubben. Ett långt bildspel visades och de
amerikanska kollegor nickade igenkännande när olika
ansiktet dök upp. O´Neil arbetade även som medlare
mellan lokal polis och gängen. När en stor fest eller
möte skulle hållas valde klubbarna ofta ut små städer
med få poliser. O´Neil blev då kontaktad av den lokala
polisen att han skulle komma till platsen. O´Neils arbete
var att se till att gängen inte rev ner hel staden.
Efter halva föreläsningen kom den hemliga gästen
in. Han var Jimmy D en f.d. president i Pagans Mc.
Jimmy berättade om sitt liv i gänget som hade börjat
när han var runt 16 år och fortsatt under en lång tid.
Han berättade om ett antal mord han utfört samt
om hur han framställde det bästa cracket i USA. Jimmy
blev till sist värvad av FBI och vid en rättegång vittnade
han emot Pagans Mc. Jimmy levde därefter ett antal år
under vittnesskydd. Under en barrunda misshandlade
han en man med en flaska och greps av polis.
Stipendiatresa
Pagans och Warlocks är två av de större outlaw-klubbarna i Pennsylvania på USA:s östkust.
Jimmy ställdes utanför vittnesskyddet och var nu en
jagad man av både maffian och Pagans Mc.
Parcel interdiction
Detective Jerry Peters-Columbus (Ohio) PD.
Kursen omfattade egenskaper och indikatorer som är
gemensamma för paket och frakt som innehåller smuggelgods. Metoder som används för att hjälpa narkotikapoliser att utveckla samarbete med de stora transportfirmorna av paket. Frågor om husrannsakan och
typer av utrustning som behövs för kontrollerade leveranser togs upp.
Peters och hans arbetsgrupp arbetade endast med
kontroll av paket och brev. Målen för arbetet var att
ta så mycket narkotika i belag som möjligt och ta så
mycket pengar som möjligt i beslag.
Paket med narkotika skickas från Väst- till Östkusten.
Pengar skickas omvänt, från Öst- till Västkusten.
De hade ett nära samarbete med FedEx, UPS samt
DHL. Gruppen hade eget tillträde till
transportfirmornas lokaler på flygplatsen. De
använder inte narkotikahundar i lokalerna p.g.a. kontaminering av paket som legat i samma last som det
misstänkta paketet. En hund kunde användas efter en
profilering, då i en annan lokal än transportfirman.
Vid kontroll av paket gör man en profilering av paketet. Några av urvalen var:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Falsk mottagare
Falsk avsändare
Fel postkod
Innehållet värt mindre än frakten, t.ex. blöjor
Paketet kraftigt tejpade eller limmade
Paketet märkta med t.ex. ”Happy Birthday”
Paketet luktar kaffe eller urin
Paketet kan levereras i trapphuset, s.k. Drop the box
Leveransen betald kontant
Gruppen valde ut misstänkta paket och dessa togs i beslag av polisen. Därefter föredrogs
ärende för en domare som fattade beslut om att paketet kunde öppnas. Kontrollerade leveranser gjordes
på mängder över 10 kilo marijuana alt. 1 kilo kokain.
För att en leverans skulle ske krävdes minst två timmar
spaning innan på leveransplatsen. Gruppen disponerad själv över ett antal fordon och uniformer från de
olika fraktbolagen. Pakten riggades med UV-pasta och
paketlarm. Peters visade upp ett stort antal paket som
tagits i beslag. De var allt från basketbollar fyllda med
marijuana till kartonger med kokain smugglad i själva
kartongens wellpapp.
Gruppen använde sig aldrig av personalen på budfirmorna som en del av bevisningen. Samarbete med
firmorna var mycket viktigt och målet var att de skulle
ringa polisen om de hittade något misstänkt.
Diplomutdelning och avslutning
Efter föreläsningarna på torsdagen skedde utdelning
av ett stort antal diplom. De var olika grupper poliser
som utmärkt sig i sitt arbete. Stora beslag av narkotika
och pengar och antal gripna presenterades. Många på
konferensen hade då bytt om till kostym, själv hade jag
luvtröja och jeans. Efter utdelningen skulle det bli en
middag. Jag gick därför upp på mitt rum och byte om
till en kavaj och bättre byxor. När jag sedan går ner
till middagen har samtliga kollegor klätt sig i enklare
kläder igen.
Vi blev mycket bra omhändertagna under hela konferensen och speciellt av styrelsen. Kollegorna var något
avvaktade, men senare på kvällen hade de mycket frågor om Sverige och hur vi jobbade. Konferensen var
mycket givande och jag tackar för att jag fick åka. Q
Jonas Rickeborn, polisen Uppsala
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
73
Film & Boktips
Callgirl
En man som heter
Ove
En thriller i regi av Mikael
Marcimain
1976 var det valår i Sverige.
Kärnkraften stod på dagordningen men under ytan
bubblade frågor om sexualpolitik och moral. Den tidigare liberala synen på sex
började problematiseras.
Dagens Nyheter uppmärksammade den utbredda
prostitutionen i Stockholm,
och när Justitieministern Lennart Geijer presenterade
en sexualbrottsutredning med förslag om att sänka
straffet för våldtäkt och att sexuellt ofredande enbart
skulle gälla barn under 10 år blev reaktionerna oerhört
starka.
Det är i denna miljö som regissören Mikael
Marcimains långfilm Callgirl utspelar sig .
I centrum står sexhandelns drottning Dagmar, som
magnifikt gestaltas av Pernilla August, och hennes
finaste fynd 14-åriga Iris. Iris och hennes jämnåriga
kusin Sonja bor på ett deppigt ungdomshem i en
Stockholmsförort, övergivna av vuxenvärlden och
med en urusel självkänsla blir de det perfekta bytet för
bordellmamman Dagmar. Hon förför dem med dyra
kläder, pengar, sprit och kokain. På nätterna tvingas
de ligga med män från samhällets toppskikt. Dagmar
ordnar sällskap åt politiker, poliser och andra rättsvårdande samhällstjänare vilket gör att hon känner sig
säker. I hennes stall finns allt från småbarnsmammor
till studenter.
Dagmar tar hand om alla och mot sina flickor är
hon kärleksfull så länge de gör som hon säger.
I filmen väljer Iris efter mycket övertalning och
påtryckning att ställa upp och vittna i bordellhärvan.
Men eftersom maktens män krävt locket på får Iris
aldrig ens chansen att öppna munnen för att berätta sin
historia i rättssalen. Hon utsätts alltså för ytterligare
ett övergrepp.
Det som är viktigt att komma ihåg när man ser
denna film är att den bara delvis bygger på verkliga
händelser. Filmen bör ses som en fiction med viss inspiration från verkliga livet!
Call Girl är en viktig film, och en av de bättre som
kommit på länge!
En man som heter Ove är
Fredrik Backmans debutroman och den är fullkomligt
lysande!
Den handlar om den
äldre arga mannen i grannhuset. För ett halvår sedan
dog hans fru och för ett
par dagar sedan blev han
uppsagt från jobbet. Han
är ensam och har helt enkelt ingen kunskap om hur
man lever på egen hand.
Ove är 59 år, han kör Saab och folk kallar honom
”bitter” och han är grannarnas skräck! Ove själv anser
att han inte bitter, han går väl bara inte runt och flinar
jämt!
Ove inleder sina dagar med en inspektionsrunda i
kvarteret. Han flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnor, felparkerade bilar och att inget hänt under
natten trots att det var flera år sedan som han avsattes
som ordförande i bostadsrättsföreningen. Ove själv
anser att det var en statskupp att han avsattes. Ove är
en man av principer, det skall göras på hans sätt eller
inte alls.
Bortom den vresige mannen finns dock en historia
och en sorg och helt plötsligt ingriper ödet när det
nyinflyttade grannarna i radhuset mitt emot råkar förstöra Oves brevlåda. Ove blir vän med den utländska
kvinnan och hennes familj och även andra i området
blir hans vänner och han blir hela tiden tvungen att
hjälpa andra fast han egentligen själv vill dö.
Helt plötsligt startar en hjärtevärmande berättelse
om oväntad vänskap. Ove visar sig i efterhand vara en
man med det stora varma hjärtat!
Boken är indelad i nu och dåtid och det är dåtiden
som gör att tåren kommer i ögonvrån. Oves genuina
kärlek till sin fru lyser från sida till sida och hur livet
inte blev som han hade tänkt sig.
Det är svårt att inte bli förälskad i Ove, man blir
både glad och gråter en skvätt
En underhållande feelgood-bok - sur, vresig och helt
oemotståndlig berättelse i stil med hundraåringen som
klev ut genom fönstret och försvann. Och till dig som
bara läser sisådär en bok om året kan jag bara säga läs
denna!
Författare: Fredrik Backman
Bokförlag: Forum
Recension: Åsa Dahlberg
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 11.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
Narkotika
det aktuella svenska missDOPNINGSMEDEL OCH
11.1
H Ä L S O FA R L I G A VA R O R
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ.
Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den
illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,
illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl
för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
Mandom, mod
och morske män
En bok av Göran Bohlin
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Den idiotiska klubben kom ut
första gången våren 1995 och
är nu uppdaterad och utökad
med 80 sidor. Boken kan ses
som en resa från mitten av
1950-talet och fram till 2006
och där ges under resans gång
exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken
skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde
m.m.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
77
Stor ökning av nätdroger 2012
Den nationella beslagsstatistiken för 2012, som
nyligen presenterades av
Rikskriminalpolisen och
Tullverket gemensamt, redovisar för första gången
även beslag av nyare syntetiska internetdroger.
Antalet beslag av såväl
klassade som oklassade
internetdroger
uppgick
till 5453 under 2012 och
utgör nu 16 procent av
alla beslag, ett betydande
antal jämfört med många
av de traditionella drogerna. Det är mer än en fördubbling jämfört med tillgängliga siffror för 2011.
Totalt
gjordes
drygt
34 000 beslag av olika
droger under 2012 och
fördelningen kan ses i
cirkeldiagrammet ovan.
Av beslagsstatistiken kan man med försiktighet utläsa vissa övriga trender i tillgången på droger i samhället. Antalet beslag av amfetamin t.ex. har mer än halverats sedan 2006. Hasch minskar något sedan 2009
medan marijuanabeslagen har ökat femfaldigt sedan 2005. Ecstasy visade en bottennivå 2009 med knappt
50 beslag och har sedan dess åter ökat till närmare 400 beslag förra året. Dessa trender överensstämmer
med andra mätpunkter av drogsituationen i samhället.
Källa: Rikskriminalpolisen
Polisen i siffror 2012
Rikspolisstyrelsen har gett ut skriften Polisen i siffror, en intressantt
läsning för kalenderbitare. Här följer ett axplock av innehållet:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
28 347 personer var anställda vid polisen under 2012.
1 400 000 brott anmäldes under året.
84 rån mot guldbutiker, värdebolag och banker begicks i landet.
21 245 internetbedrägerier anmäldes, en ökning med 42 procent
jämfört med föregående år.
2 300 000 utandningsprov utfördes.
26 529 rattfulla stoppades av Polisen.
223 287 personer fick böter för att de körde för fort. 67 000 av
dessa upptäcktes via trafiksäkerhetskameror.
2712 personer fick böter för att de inte hållit tillräckligt stort
avstånd till fordonet framför sig.
28 810 förare fick böter för att de kört bil utan bälte.
1753 tillstånd till demonstrationer och annan opinionsyttring
har Polisen utfärdat.
1 414 986 pass utfärdades av Polisen.
Polisen i siffror finns att läsa på www.polisen.se
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 3/2013
Nästa nummer kommer ut i mitten av juni.
Utbildningskonferensen i Karlstad
kommer att redovisas i ord och bild.
Övriga inslag är fortfarande i planeringsstadiet.
Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 5 maj 2013.
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tull-
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013
tjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org