docNr 3 2009 - Svenska Narkotikapolisföreningen
download 
Report Transcription
Nr 3 2009 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 3/2009 Läkemedelsdroger är största hotet TEMA: Läkemedelsmissbruk Är narkotikamissbrukare tillräkneliga? Växtgruppen på besök i det gröna Holland Florida Highway Patrol Forensiskt studiebesök hos Metropolitan Police INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas H Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] Ordföranden har ordet ......................................................................... 2 Info från styrelsen och Redaktörens spalt ............................................ 3 Tema: Läkemedelsmissbruk Läkemedelsdroger är största hotet ...................................... 6 Langning via receptblocket .................................................. 7 WorldTramadol.com – klippet som straffade sig ................ 10 Kodein- och tramadoltabletter är narkotika ........................ 12 Parasiten – en tablettmissbrukares berättelse ................... 14 KRIS håller koll på nya droger ........................................... 18 Oxykodon - ”fattigmansheroin” i USA ................................ 22 Piller per post ..................................................................... 26 Den komplexa bilden av steroidmissbrukare ..................... 30 Amerikansk narkotikaexpert: Sverige har unika erfarenheter av narkotikakontroll ........................... 34 Segdragen utredning gynnade brottsmisstänkta ............................... 35 Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv .............................. 38 Är narkotikamissbrukare tillräkneliga?................................................ 42 Florida Highway Patrol – Contraband Interdiction Programme .......... 46 Narkotikamissbrukare som pensioneras i fängelse ........................... 50 Rättsrutan;: Maximalt straff ................................................................ 51 Notiser: Världen runt ......................................................................... 54 Landet runt .......................................................................... 55 ”Växtgruppen” på besök i det gröna Holland ..................................... 58 Forensiskt studiebesök hos Metropolitan Police ................................ 64 Krogar mot knark ............................................................................... 69 Operation Echo Six ............................................................................ 73 Christiania: Bevare mig väl ................................................................ 73 Boktips................................................................................................ 76 Lösning och vinnare till Kryss 2-09..................................................... 78 Stipendierutan .................................................................................... 78 Kryss 3-09 .......................................................................................... 80 MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93. . Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. MANUSSTOPP: 1 november 2009. Utgivning v. 51. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] Sidan 10 WorldTramadol.com - klippet som straffade sig TEXT: GUNNAR HERMANSSON För några år sedan var tramadol ett vanligt receptbelagt läkemedel som ofta ordinerades mot olika smärttillstånd. Tramadol ansågs, i motsats till morfin- och kodeinpreparat, vara ofarligt ur beroendesynpunkt. Man talade då inte om något missbruk av tramadol. I mars 2009 dömde tingsrätten en 43-årig frisör från Eskilstuna till 10 års fängelse för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Mannen hade bedrivit omfattande Internetförsäljning av tramadol till hundratals unga missbrukare. S edan missbruk av tramadoltabletter och den illegala handeln med tabletter, och även tramadolpulver i ren form, ökat kraftigt under ett par-tre år, beslöt regeringen att narkotikaklassa substansen tramadol den 1 december 2007. Då startade polisen en intensiv kartläggning av de aktörer i Sverige som saluförde tramadol på Internet. En 24-årig Göteborgare, som drev hemsidan www.puretramadol.se, greps och dömdes till sluten psykiatrisk vård för försäljning av tramadol. Frisören hyrde ett källarrum i kvarteret där han bodde, som ett kontor för paketeringen och adresseringen av de beställda mängderna tramadol. Foto: Polisen i Eskilstuna en källarlokal i samma fastighet som disponerades av frisören. Lokalen var inredd med ett skrivbord med dator, en säng och en låst väska innehållande två kilo tramadolpulver, förpackningsmaterial och annan utrustning. Härifrån sköttes tramadolförsäljningen. Frisören sålde tramadolpulver i fyra olika mängder, 7 gram för 450 kronor, 13 gram för 810 kronor, 24 gram för 1530 kronor och 55 gram för 2880 kronor, via hemsidan WorldTramadol. I källarlokalen fanns redline-påsar med de uppmätta mängderna och försedda med etiketter. Polisen fann också nycklar till ett bankfack som innehöll drygt 200 000 kronor och ett kundregister. Den 11 december kom ytterligare en försändelse med 10 kilo tramadol från Indien. Polisen i Eskilstuna hade nu 32 kilo rent tramadol i beslag samt kundregister och mängder av namn på köpare som fört över pengar till bankkontot enligt instruktioner på hemsidan. an hade han ett USB-minne som innehöll mängder av information som t.ex. fraktsedlar, Internetbeställningar av tramadol m.m. Detta bekräftade misstankarna om tramadolförsäljning och tydde på en stor omfattning. Försäljning från källarlokal I mannens bostad fanns inga tecken på att hanteringen sköttes därifrån, men efter lite letande fann polisen Tunnor med tramadolpulver På Rikskriminalpolisens Internetspaningsenhet fortsatte man hålla utkik och blev intresserade av webbsajten WorldTramadol.com. Texten var på svenska och engelska och här erbjöds tramadol i ren pulverform. Kriminalinspektör Cecilia Fant på Rikskriminalen lyckades identifiera en frisör i Eskilstuna som mannen bakom WorldTramadol. Rikskriminalpolisen informerade narkotikaroteln i Eskilstuna som kunde konstatera att frisören via en medhjälpare, en ”målvakt”, hade tagit emot stora summor pengar på ett bankkonto. Polisen anade inte just då den egentliga omfattningen av tramadolförsäljningen och ärendet fick ligga vilande eftersom narkotikaroteln var involverad i andra utredningar. Den 17 november 2008 meddelade tullen på Arlanda att man hade stoppat en DHL-försändelse från Indien adresserad till frisören i Eskilstuna. Försändelsen innehöll två plasttunnor märkta med ”hårvårdsprodukter”, men som vardera innehöll 10 kilo rent tramadolpulver. Pulvret i tunnorna byttes ut och en polis från Eskilstuna agerade DHL-personal och levererade tunnorna till frisören. Denne greps i samband med mottagandet. I fick- Många nätkunder fastnade i polisens garn Två poliser avdelades för att spåra och identifiera köpare. Bankkontot hade spärrats för uttag men pengar fortsatte att strömma in från köpare innan polisen spärrade även inkommande transaktioner. Som en kuriositet kan nämnas att en av dessa inbetalare krävde att få tillbaka sina 450 kr av polisen eftersom man gripit frisören och inte genast stängt av hans konto och möjligheterna att beställa tramadol. Polisen sökte personer som gjort sina inköp efter den 1 december 2007 då tramadol blev narkotikaklassat. Man beräknade att frisören fram till den dag han greps, knappt ett år senare, hade sålt 20 kilo tramadol till 448 köpare vid 1422 tillfällen. Frisören hävdade dock att han sålt mindre mängd än 20 kilo eftersom fyra av tio kunder inte fått det tramadol som de betalat för. Några fick ingen försändelse alls och några fick tomma kuvert. Frisörens invändning styrktes av att många kunder klagat på Narkotikarotelns chef, Thomas Karlsson, visar två tunnor som innehållit vardera 10 kilo tramadolpulver adresserade till frisören. Den indiske leverantören hade deklarerat innehållet som hårvårdsprodukter. Foto: Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 nder föreläsningen visades ett flertal filmsekvenser som uppskattades av besökarna. Helikoptern är utrustad med en gyrostabiliserad videokamera. Kameran har inspelningsfunktion. Bilderna kan även länkas till ledningscentralerna. Jenny förevisade en filmsekvens där helikoptern dokumenterar en motorcyklists vansinnesfärd. Det gick ett sus bland besökarna när motorcyklisten, i sin iver att undkomma, åker slalom mellan lastbilar och trafikskyltar. Trots att motorcyklisten håller extremt hög hastighet har helikoptern inga som helst problem att följa färden. ISSN 1101-6817 R S YCKERI TR MILJÖMÄ 11 Värmekamera var också något som demonstrerades. Värmekameran möjliggör att man kan ställa temperaturer så att man skiljer ut objekt som är varmare än sin omgivning. Detta kan med fördel användas i insatser nattetid. Värmekameran kan exempelvis skilja ut om en viss bil nyligen har körts. Detta kan vara en avgörande indikation om misstankar riktar sig mot ett visst fordon. Att lokalisera personer nere på marken är också lätt. Polisen som strax innan tillslaget går ut i busken och kissar brukar fungera bra som kalibrering för systemet. När banditen i samband med tillslaget sedan försöker fly blir det ingen match för helikoptern och en nykissad polis att ingripa! Räddningsuppdrag prioriteras högst Polisflyget har baseringar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Östersund och Boden. Från dessa baseringar ska helikopterbehovet för hela Sverige täckas. Polisflyget har i sina huvudsakliga uppdrag att bekämpa grov brottslighet, utföra räddningstjänst samt i övriga fall understödja polismyndigheterna. Alla uppdrag prioriteras mot varandra. Ett känt problem är att en helikopter som rekvirerats för ett visst uppdrag måste prioriteras om. Oftast är det räddningstjänst som bryter övriga uppdrag. Helikopterpiloterna själva vill gärna styra det så att man kan prioritera sin helikopter för ett pågående planerat jobb. Detta bygger dock oftast på att det finns fler helikoptrar i tjänst. Möjligheten till detta ökar betydligt om man är ute med sin beställning i god tid. Helikopterns verkliga begränsning är bränsle och vikt. Maximal vikt för polisens helikopter är 2910 kg. Detta motsvarar en fulltankad helikopter och 2 personer i besättningen. Eftersom varje helikopter består av en pilot och en operatör så är maximal vikt uppnådd redan vid start under förutsättning att helikoptern är fulltankad. Om helikoptern skall lastas med extra utrustning eller personal innebär detta att mängden bränsle måste reduceras. Detta är viktigt att tänka på om du förfogar över en helikopter i samband med ett uppdrag. Uppstår en väntan i operationen så bör man sätta ner helikoptern på marken. På så sätt spar man bränsle och förlänger tiden som helikoptern kan verka. Jenny Kroon summerade sin föreläsning med att polisflyget är ute efter ett utökat samarbete. Hon betonade att det är bra om man kontaktar flyget så tidigt som möjligt vid planläggning av gemensamma insatser. Om det gäller ett känsligt ärende så behöver polisflyget i planeringsskedet inte känna till några detaljer. Polisflyget för din hemmamyndighet når du lättast genom Rikskommunikationscentralen. Q Helikopterövervakning är kanske inte den första arbetsmetod man kommer att tänka på när det gäller narkotikabekämpning. Detta är dock något som helikopterpiloten Jenny Kroon vill ändra på. ”Ge oss fler uppdrag!” Detta konstaterande var något som Jenny återkom till flera gånger under föreläsningen på SNPF:s utbildningskonferens i Göteborg. U 3 09 EN S N U M M E R 3 41 helikoptern. Visuellt ses helikoptern bara som en liten prick på himlen. Från detta avstånd kan ändå helikoptern med tydlighet följa objekt i fordons och människas storlek. Andra finesser som förevisades var flygning med utrustning för mörkerseende. I en väldigt pedagogisk filmsekvens visades en person som gått vilse i skogen. Personen blinkade med en ljuskälla. När man sedan filmade så gjorde man detta både med och utan mörkerseende. Skillnaden var förbluffande. Där man på den ena filmsekvensen knappt kunde uppfatta en ljuskälla så visade den andra ett ljussken som närmast vara att jämföra med en fyr. TEXT: LENNART KARLSSON Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 LIC De flesta köparna var ungdomar, mestadels killar, och tre fjärdedelar av dem var tidigare ostraffade. De fanns över hela landet och polisen fick en känsla av att ungdomarna inte insåg allvaret eftersom det var så oerhört enkelt och anonymt att beställa narkotikan på nätet. Tramadol, liksom andra läkemedelsdroger, ses heller inte som lika farliga som illegal narkotika. Polisen i Eskilstuna beslöt, tillsammans med Rikskriminalen, att i en samordnad aktion söka upp alla de 448 köparna. Razzian döptes till Operation Plattång och genomfördes i mitten av mars 2009, veckan efter tingsrättens dom. Poliserna mötte till synes helt vanliga ungdomar som i många fall fastnat i ett beroende av de droger de köpt på nätet. Hos en del fann man andra preparat som narkotikaklassade tabletter, hasch och LSD och i något fall också vapen. För Thomas Karlsson, chef för narkotikaroteln i Eskilstuna, och för Cecilia Fant på Rikskriminalen kändes det viktigt att genomföra operationen för att stoppa nyrekrytering och markera för de unga narkotikaköparna att det är olagligt att göra sådana affärer på nätet och att polisen har möjlighet att avslöja dem. Q Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv PRODUKTION OCH TRYCK: ÅKESSON Operation med förebyggande effekt SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Läkemedelsdroger är största hotet KT uteblivna försändelser och tingsrätten ansåg därför att mannen totalt hunnit sälja 12 kilo tramadol sedan den 1 december 2007. Den 43-årige Eskilstunabon var tidigare ostraffad men dömdes av tingsrätten och hovrätten till det högsta straffet för grovt narkotikabrott, 10 års fängelse. Den olagliga verksamheten, som pågått i mer än ett år, hade varit omfattande och inbringat minst 1,3 miljoner kronor bara under det senaste året. Den stora mängden tramadol som polisen beslagtagit, 32 kilo, motsvarar 320 000 tabletter á 100 mg tramadol, som är en normal ordinerad dagsdos. Försäljningen skedde också helt utan kontroll av vilka köparna var och de som köpte mer än 13 gram fick en våg som lockvara. Värmekamera kan avslöja mycket 10 OMSLAGET: 3/09 Årgång 22 En kompis hade skapat webbsajten WorldTramadol, som snabbt fick ett gott rykte bland missbrukare. Sidan 38 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Motorcyklisten lyckas till slut undkomma. Detta har dock ingenting med hastigheten att göra utan beror på att motorcyklisten har turen att hinna in i Stockholms vägtunnelsystem. Spaning på hög höjd Helikoptern och kamerans förträfflighet demonstrerades även i en annan videosekvens. Vid bra väder med god sikt kan helikoptern ligga på högsta höjd som är 5000 fot (ca 1,5 km). Från objektet kan inget höras av En mycket fascinerande metod att arbeta med värmekameran förevisades också. I ett ärende fanns indikationer på att det i ett visst bostadsområde fanns en omfattande marijuanaodling. Helikoptern svepte genom området och kunde så småningom identifiera ett hus som skiljde sig från mängden. Värmeutvecklingen högt upp på fasad och strax under tacknocken var tydlig. Dessa indikationer gjorde att spaningarna kunde preciseras. Så småningom skedde tillslag. Resultatet gav 10 kilo skördad cannabis samt ytterligare plantor och utrustning för odling. Detta resultat var självklart till belåtenhet för såväl narkotikaspanare som helikopterbesättning. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 1 39 Ordföranden har ordet Äntligen, äntligen är sommaren över och man kan börja arbeta igen. Tänkte sprida positiva tankar omkring mig genom denna öppning. Jag läste någonstans att det är bra om någon, i detta fall får det bli jag, erkänner att jag är trött och sliten efter semestern. Därmed kan flera personer/medlemmar runtomkring i hela Sverige, efter att Ni läst detta, känna att just Ni har haft en bättre semester än mig och får därför extra krafter i arbetet och familjelivet. Kan det verkligen vara så enkelt? Hursomhelst, vi har hunnit med det goda livet till havs under 3 veckor. Självklart prickade vi in alla värre stormar som rasade in slutet av juli, inblåsta heter det visst i båtlivet, under en veckas tid i en gästhamn! Men vad gör det när man har semester, det gavs ju mer tid till fiske och några löprundor. Det sistnämnda är inget normalt inslag i båtlivet av naturliga skäl. Appropå naturliga inslag, kollegorna ifrån narkotikaroteln har hitintills inte varit ute bland båtarna utmed Bohuskusten och letat efter misstänkta, men i år gjorde man punktinsatser för första gången mot det så kallade seglartåget under högsommaren. Ett tusental ungdomar åker omkring i båtar under en veckas tid till olika gästhamnar och festar på rejält. Självklart fanns narkotikan även där. Ett par personer misstänkta för ringa narkotikabrott med småbeslag påträffades, men det är inga Raggefestivalsiffror som i Uppsala med flera hundra misstänkta. Men det är ytterligare en miljö där vi visat att narkotikan finns och konstigt nog så var det många båtar som ”tystnade” och tömdes på folk direkt, med andra ord har vi fått ut vårt budskap bland ungdomarna på ett mycket effektiv sätt. Det händer en hel del även på landbacken under sommaren, vi har klubb, festival och rave-miljön. Speciellt i rave-miljön duggar det tätt, det går inte en helg utan att det är något ”stamp” ute eller inne i Göteborgsområdet. Dessa brukade vara relativt lugna tillställningar rent säkerhetsmässigt för polisen vid ingripanden. I sommar har min bild av detta förändrats i en riktning som jag inte alls tycker om. 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Till festerna kommer det självklart kriminella personer, en del för att festa, andra för att kolla om personer ifrån ”fel” gäng finns där, ingen åker dit ”naken” dvs. man tar med skjutvapen för att kunna ”freda” sig. Vapen är fel i alla miljöer, men finns det någon plats som är värre än denna? Tänk: fest utomhus, mörker, skog och oftast många narkotikapåverkade ”dansare” per kvadratmeter. Det kan ju inte bli sämre. Vid ett tillfälle kommer polisen till en ravefest i skogen och man parkerar polisbilarna och tar sig ut för att arbeta, allt går enligt plan, men när kollegorna skall åka därifrån, då har någon tyvärr roat sig med att lägga fotanglar under bildäcken! Detta är ju inget man normalt förknippar med ravefester utan snarare bank eller värdetransportrån! Detta visar att vi måste vara ute på plats oavsett om det är en vanlig festival eller ett ”brytrave” och detta oavsett om det är semestertider eller ej. Samtidigt som vi kanske kan och skall sprida vunna kunskaper runt om i landet kring narkotikabrottslighet vid klubb/festival/rave-tillställningar. Detta kanske vi kan lyfta in i våra kommande utbildningskonferenser. Närmast på tur i står utbildningsdagen i Umeå den 1 oktober 2009. Se programmet här intill. Den sedvanliga höstkonferensen kommer vi att avhandla under planeringsmötet i Fjällbacka. Frågan är om vi skall ha kvar den eller sprida mindre föreläsningar runt om i Sverige under hösten. Vad tycker Ni? [email protected] Info från styrelsen Synpunkter på vårens utbildningskonferens i Göteborg Efter årets konferens i Göteborg skickade styrelsen ut ett frågeformulär till 50 deltagare där vi ville ha synpunkter på olika delar av konferensen. 15 svar kom in med många bra och användbara synpunkter, som t.ex. att innehållet i fredagens invigningsprogram är viktigt och det kan påverka stämningen på resten av konferensen. Några ville ha fler föreläsningar om verkliga fall, utredningar som både är intressanta och lärorika. SKL har stor kunskap på ett brett område som flera vill höra mer om. Vi tackar er som deltog i enkäten och vi kommer att ta till oss era råd och synpunkter. Nästa års konferens i Västerås den 7-9 maj 2010 Planeringen av upplägget inför nästa års utbildningskonferens i Västerås har nu kommit igång. Maila redan nu in tips och idéer om föreläsningar och annat som ni skulle vilja ha med. Vi beaktar alla förslag i den mån de är genomförbara nu eller på kommande konferenser. Maila till [email protected] Utbildningsdagen i Umeå den 1 oktober ..är en av höstens SNPF-utbildningar. Se programmet på hemsidan. Vi har planer på att ordna ytterligare ett par liknande seminarier under hösten istället för den ordinarie höstkonferensen som vi brukar ha en fredag eftermiddag i november någonstans i södra Sverige. Vi återkommer på hemsidan med mer info om höstens program. SNPF-prylar till salu Paraplyer, ryggsäckar och även pikétröjor, både herr- och damstorlekar i färgerna mörkblå och limegrön, finns nu till försäljning och avhämtning i Stockholm, Göteborg och Malmö. Självkostnadspriser: Paraply 50 kr, ryggsäck 100 kr, pikétröjor 200 kr styck. För mer detaljer om köp av de ovannämnda artiklarna, kontakta [email protected] Redaktörens spalt Läkemedelsdroger är största hotet. Ja alla håller kanske inte med om det påståendet, men jag menar att det mycket väl kan vara så. Särskilt om vi tittar på utvecklingen under de senaste tio, kanske femton åren. Ingen drogkategori har ökat lika mycket. Ökningen fortsätter och läkemedelsdroger tar allt större plats på den illegala marknaden. Läkemedelsdrogerna har också en fördel gentemot de illegala drogerna, eftersom de också används legalt som medicin och av så många människor. Man har därför ibland svårt att uppfatta läkemedelsdroger och läkemedelsmissbruk som ett lika allvarligt problem som missbruk av t.ex. amfetamin. Den internationella handeln med läkemedel över Internet är oöverskådlig och befinner sig i en ganska okontrollerad gråzon. Vissa läkares överförskrivningar bidrar också till att underhålla läkemedelsmissbruk. Även illegal läkemedelstillverkning förekommer. Därför har vi än en gång ett tema om läkemedel för att sprida så mycket kunskap som möjligt om illegal handel och missbruk av läkemedelsdroger. I detta nummer finns också tre intressanta resereportage skrivna av medlemmar som fått möjlighet att resa till andra länder och förkovra sig, med viss hjälp av resebidrag från SNPF. Under hösten kommer vi att för tredje året i rad ge ut ett extranummer av tidningen, ett temanummer som distribueras till våra annonsörer och övriga medlemmar i vår företagsklubb ”Näringslivet mot narkotika”. Extranumret kommer också att kunna läsas i pdf-format på vår hemsida. GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 3 Läkemedelsdroger är största hotet Missbruk av och illegal handel med läkemedelsdroger ökar mest och tenderar att mycket snart bli det största problemet på drogbekämpningsfronten. Vi kan skönja denna utveckling i Sverige och detta varnade också FN:s narkotikakontrollorgan INCB för i sin årsrapport 2006 över drogsituationen i världen. Man skrev att effekten av läkemedelsdroger kan jämföras med illegal narkotika när de intas i större mängder och att i många länder är missbruk av beroendeframkallande läkemedel det vanligaste efter cannabis. I USA har missbruket av läkemedelsdroger ökat med 80 procent på sex år och antalet läkemedelsmissbrukare är nu fler än det sammanlagda antalet missbrukare av kokain, heroin, hallucinogener, ecstasy och inhalerade medel. Smärtstillande opioida läkemedel toppar missbrukslistan och orsakar i USA fler dödliga överdoser än kokain och heroin tillsammans. Den senaste i raden av amerikanska kändisar som dött av överdos av läkemedel tycks vara Michael Jackson. I hans hem hittade polisen fler än tjugo olika psykotropa läkemedel. DEA varnar på sin hemsida för: Prescription Drug Abuse: Crisis in America. På den illegala marknaden här i landet har vi ett ökat missbruk av; smärtstillande opioida läkemedel som Subutex, metadon, morfin, kodein och tramadol; lugnande och ångestdämpande medel som Blå Valium, Xanor och Imovan; uppiggande medel som Concerta och Ritalina; hormonläkemedel som anabola steroider och tillväxthormon, samt därtill en del andra både receptbelagda och receptfria preparat som t.ex. Alvedon (paracetamol). Läkemedelsdroger är lättillgängliga, ger önskade drogeffekter och anses säkrare än illegal narkotika. Internethandel har bidragit till den ökade tillgängligheten, men överförskrivande läkare hjälper ibland till med frikostiga recept på narkotiska läkemedel, som ibland kan jämföras med ren langning, och deras tilltag är ännu inte att betrakta som narkotikabrott. Vi vill också varna för försäljning av rena läkemedelssubstanser och illegalt tillverkade läkemedel, en lukrativ bransch som snabbt har blivit populär över hela världen. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Langning via receptblocket TEXT: GUNNAR HERMANSSON En enda läkare kan, i skydd av sin förskrivningsrätt, underhålla många människors missbruk och förse den illegala marknaden med mängder av preparat, som till stor del bekostas av skattebetalarna, utan att det är straffbart enligt lag i Sverige. E n numera 62-årig Malmöläkares verksamhet har sedan sommaren 2007 granskats av Socialstyrelsen avseende läkarens förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel. Från ett 40-tal apotek i Skåne och Blekinge har man samlat in en stor mängd recept som läkaren förskrivit. Recepten har sorterats och granskats tillsammans med 51 av patientjournalerna. Socialstyrelsen har också gjort en inspektion på läkarens mottagning och den sammantagna bilden av hans handlande är minst sagt anmärkningsvärd. Medverkan till kriminell verksamhet I sin rapport till HSAN skriver Socialstyrelsen att den allmänpraktiserande läkaren förskrivit beroendeframkallande läkemedel i sådan omfattning att det resulterat i beroende och underhåll av missbruk hos enskilda patienter. Man skriver vidare att läkaren förefaller troskyldig, lättmanipulerad och medgörlig och går oftast med på patienternas önskemål om recept på olika läkemedel. Han har dessutom, för 500 kronor per besök, flera gånger felaktigt skrivit ut dyrbart tillväxthormon till ett värde av hundratusentals kronor. ”Det kan inte uteslutas att LW under täckmantel av behandlande läkare utnyttjas i ren kriminell verksamhet, där narkotikalangning och handel med dopningspreparat ingår”, enligt Socialstyrelsens rapport. Här återges tre patientfall ur Socialstyrelsens journalgranskningsrapport som omfattade 80 patienter. Man född 1981, heroinmissbrukare Journalen omfattar åtta månader under 2007 då patienten haft kontakt med läkaren vid tretton tillfällen, vid samtliga tillfällen per telefon. Patienten fick vid kontakterna med läkaren recept på stora mängder av de mest begärliga bensodiazepinerna, Xanor och Flunitrazepam. Enligt läkarens egen dokumentation fick missbrukaren under drygt åtta månader recept på 6160 st Xanor, 2140 st Flunitrazepam, 360 st Buspar och 100 st Nitrazepam. Förskrivningen av dessa ång- estdämpande och lugnande preparat skedde dessutom under upptrappning. Eftersom läkaren aldrig träffat patienten har han följaktligen heller inte gjort någon undersökning eller ställt en riktig diagnos. Socialstyrelsen utesluter inte att en del av tabletterna sålts vidare på missbruksmarknaden. Ett gift par. Man född 1969, av romsk härkomst och invandrad från Ungern 1990. Kvinna född 1977, förtidspensionerad. Paret har varit patienter hos läkaren sedan 2006. Mannen sökte ursprungligen för bland annat ångest och nedstämdhet och fick psykofarmaka förskrivet. Efter ytterligare uttag av medicin mot de psykiska besvären började läkaren skriva ut tillväxthormonet Genotropin utan angiven anledning. Förskrivningar av Genotropin fortsatte på obefintliga indikationer och Socialstyrelsen fann i sin utredning att den manlige patienten var kroppsbyggare och hade använt stora mängder anabola steroider, vilket orsakat en del av hans nuvarande besvär. Även mannens hustru besökte läkaren för besvär med ångest och nedstämdhet och hon fick, förutom psykofarmaka, också Genotropin förskrivet vid flera tillfällen. Båda makarna har dessutom förmått läkaren att skriva ut nya recept på Genotropin sedan de ”tappat bort” nyligen uttagna mängder. Den 62-årige läkaren har av Socialstyrelsen anmälts för att dessutom ha försett sina patienter med oacceptabla mängder smärtstillande morfin- och kodeintabletter, viktminskningspreparat med mera. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) gick på Socialstyrelsens linje och beslutade att läkarens legitimation skulle återkallas. Det förtjänar också att nämnas att samme läkare, som i grunden är ekonom, i september 2008 dömdes av Lunds tingsrätt för grovt skattebrott till två och ett halvt års fängelse. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 7 WorldTramadol.com - klippet som straffade sig TEXT: GUNNAR HERMANSSON För några år sedan var tramadol ett vanligt receptbelagt läkemedel som ofta ordinerades mot olika smärttillstånd. Tramadol ansågs, i motsats till morfin- och kodeinpreparat, vara ofarligt ur beroendesynpunkt. Man talade då inte om något missbruk av tramadol. I mars 2009 dömde tingsrätten en 43-årig frisör från Eskilstuna till 10 års fängelse för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Mannen hade bedrivit omfattande Internetförsäljning av tramadol till hundratals unga missbrukare. S edan missbruk av tramadoltabletter och den illegala handeln med tabletter, och även tramadolpulver i ren form, ökat kraftigt under ett par-tre år, beslöt regeringen att narkotikaklassa substansen tramadol den 1 december 2007. Då startade polisen en intensiv kartläggning av de aktörer i Sverige som saluförde tramadol på Internet. En 24-årig Göteborgare, som drev hemsidan www.puretramadol.se, greps och dömdes till sluten psykiatrisk vård för försäljning av tramadol. an hade han ett USB-minne som innehöll mängder av information som t.ex. fraktsedlar, Internetbeställningar av tramadol m.m. Detta bekräftade misstankarna om tramadolförsäljning och tydde på en stor omfattning. Försäljning från källarlokal I mannens bostad fanns inga tecken på att hanteringen sköttes därifrån, men efter lite letande fann polisen Tunnor med tramadolpulver På Rikskriminalpolisens Internetspaningsenhet fortsatte man hålla utkik och blev intresserade av webbsajten WorldTramadol.com. Texten var på svenska och engelska och här erbjöds tramadol i ren pulverform. Kriminalinspektör Cecilia Fant på Rikskriminalen lyckades identifiera en frisör i Eskilstuna som mannen bakom WorldTramadol. Rikskriminalpolisen informerade narkotikaroteln i Eskilstuna som kunde konstatera att frisören via en medhjälpare, en ”målvakt”, hade tagit emot stora summor pengar på ett bankkonto. Polisen anade inte just då den egentliga omfattningen av tramadolförsäljningen och ärendet fick ligga vilande eftersom narkotikaroteln var involverad i andra utredningar. Den 17 november 2008 meddelade tullen på Arlanda att man hade stoppat en DHL-försändelse från Indien adresserad till frisören i Eskilstuna. Försändelsen innehöll två plasttunnor märkta med ”hårvårdsprodukter”, men som vardera innehöll 10 kilo rent tramadolpulver. Pulvret i tunnorna byttes ut och en polis från Eskilstuna agerade DHL-personal och levererade tunnorna till frisören. Denne greps i samband med mottagandet. I fick- 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Narkotikarotelns chef, Thomas Karlsson, visar två tunnor som innehållit vardera 10 kilo tramadolpulver adresserade till frisören. Den indiske leverantören hade deklarerat innehållet som hårvårdsprodukter. Foto: Gunnar Hermansson Frisören hyrde ett källarrum i kvarteret där han bodde, som ett kontor för paketeringen och adresseringen av de beställda mängderna tramadol. Foto: Polisen i Eskilstuna en källarlokal i samma fastighet som disponerades av frisören. Lokalen var inredd med ett skrivbord med dator, en säng och en låst väska innehållande två kilo tramadolpulver, förpackningsmaterial och annan utrustning. Härifrån sköttes tramadolförsäljningen. Frisören sålde tramadolpulver i fyra olika mängder, 7 gram för 450 kronor, 13 gram för 810 kronor, 24 gram för 1530 kronor och 55 gram för 2880 kronor, via hemsidan WorldTramadol. I källarlokalen fanns redline-påsar med de uppmätta mängderna och försedda med etiketter. Polisen fann också nycklar till ett bankfack som innehöll drygt 200 000 kronor och ett kundregister. Den 11 december kom ytterligare en försändelse med 10 kilo tramadol från Indien. Polisen i Eskilstuna hade nu 32 kilo rent tramadol i beslag samt kundregister och mängder av namn på köpare som fört över pengar till bankkontot enligt instruktioner på hemsidan. Många nätkunder fastnade i polisens garn Två poliser avdelades för att spåra och identifiera köpare. Bankkontot hade spärrats för uttag men pengar fortsatte att strömma in från köpare innan polisen spärrade även inkommande transaktioner. Som en kuriositet kan nämnas att en av dessa inbetalare krävde att få tillbaka sina 450 kr av polisen eftersom man gripit frisören och inte genast stängt av hans konto och möjligheterna att beställa tramadol. Polisen sökte personer som gjort sina inköp efter den 1 december 2007 då tramadol blev narkotikaklassat. Man beräknade att frisören fram till den dag han greps, knappt ett år senare, hade sålt 20 kilo tramadol till 448 köpare vid 1422 tillfällen. Frisören hävdade dock att han sålt mindre mängd än 20 kilo eftersom fyra av tio kunder inte fått det tramadol som de betalat för. Några fick ingen försändelse alls och några fick tomma kuvert. Frisörens invändning styrktes av att många kunder klagat på En kompis hade skapat webbsajten WorldTramadol, som snabbt fick ett gott rykte bland missbrukare. uteblivna försändelser och tingsrätten ansåg därför att mannen totalt hunnit sälja 12 kilo tramadol sedan den 1 december 2007. Den 43-årige Eskilstunabon var tidigare ostraffad men dömdes av tingsrätten och hovrätten till det högsta straffet för grovt narkotikabrott, 10 års fängelse. Den olagliga verksamheten, som pågått i mer än ett år, hade varit omfattande och inbringat minst 1,3 miljoner kronor bara under det senaste året. Den stora mängden tramadol som polisen beslagtagit, 32 kilo, motsvarar 320 000 tabletter á 100 mg tramadol, som är en normal ordinerad dagsdos. Försäljningen skedde också helt utan kontroll av vilka köparna var och de som köpte mer än 13 gram fick en våg som lockvara. Operation med förebyggande effekt De flesta köparna var ungdomar, mestadels killar, och tre fjärdedelar av dem var tidigare ostraffade. De fanns över hela landet och polisen fick en känsla av att ungdomarna inte insåg allvaret eftersom det var så oerhört enkelt och anonymt att beställa narkotikan på nätet. Tramadol, liksom andra läkemedelsdroger, ses heller inte som lika farliga som illegal narkotika. Polisen i Eskilstuna beslöt, tillsammans med Rikskriminalen, att i en samordnad aktion söka upp alla de 448 köparna. Razzian döptes till Operation Plattång och genomfördes i mitten av mars 2009, veckan efter tingsrättens dom. Poliserna mötte till synes helt vanliga ungdomar som i många fall fastnat i ett beroende av de droger de köpt på nätet. Hos en del fann man andra preparat som narkotikaklassade tabletter, hasch och LSD och i något fall också vapen. För Thomas Karlsson, chef för narkotikaroteln i Eskilstuna, och för Cecilia Fant på Rikskriminalen kändes det viktigt att genomföra operationen för att stoppa nyrekrytering och markera för de unga narkotikaköparna att det är olagligt att göra sådana affärer på nätet och att polisen har möjlighet att avslöja dem. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 11 Kodein- och tramadoltabletter är narkotika TEXT: GUNNAR HERMANSSON Nu är det juridiskt fastställt att åtminstone kodeintabletter, som t.ex. Treo Comp och Citodon, är att anse som narkotika. I förra numret av tidningen ställde vi frågan om de rubricerade tabletterna var att betrakta som narkotika eller ej, eftersom det då saknades en prejudicerande dom om vad som gällde. Nu är det klarlagt att kodeintabletter är narkotikaklassade. Kodein Kalmar tingsrätt dömde den 1 april en 52-årig man för grovt narkotikabrott sedan han innehaft och sålt 12 500 tabletter Treo Comp och 900 andra narkotikaklassade tabletter. Tingsrätten ansåg alltså att kodeintabletterna var narkotika och det var första gången en domstol i Sverige gjorde den bedömningen. Per-Åke Sandvold från Läkemedelsverket hördes som sakkunnig i tingsrätten och han uppgav bl.a: ”Enligt 1961 års FN-konvention, som Sverige tillträtt, är kodein att betrakta som narkotika. Kodein bör således enligt konventionen vara narkotika oavsett i vilken beredning den finns i. Läkemedelsverkets föreskrifter stämmer inte fullt ut överens med konventionen. I händerna på en person utan recept är kodein alltså fråga om narkotika”. Göta hovrätt gjorde samma bedömning som tingsrätten, dvs. att Treo Comp är att anse som narkotika enligt 8 § narkotikastrafflagen. Hovrätten kommenterade också att även om Läkemedelsverkets föreskrifter i denna fråga är svårtolkade och delvis missvisande, är det FN-konventionen som reglerar att, som i det här fallet, Treo Comp ska anses vara narkotika. Målet överklagades till Högsta domstolen som inte beviljade prövningstillstånd. Tramadol När substansen tramadol narkotikaklassades i Sverige, hamnade den i samma svårtolkade kategori i Läkemedelsverkets föreskrifter som kodein. Tramadol är däremot inte klassat i FN:s narkotikakonvention. Enligt Per-Åke Sandvold på Läkemedelsverket är tramadol i alla former och beredningar att anse som 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 narkotika. För att få inneha tramadoltabletter i Sverige krävs recept utfärdat av läkare. Annars är innehavet olagligt och betraktas som narkotikabrott. Den statliga Narkotikautredningen (SOU 2008:120) kritiserade i sitt betänkande den otydliga skrivningen i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) som avser bl.a. kodein och tramadol. Läkemedelsverket har gått med på att göra en justering av texten så att lydelsen överensstämmer med FN-konventionen och inte som nu ger sken av att undanta alla läkemedelsberedningar från narkotikaklassning. Per-Åke Sandvold tror dock inta att justeringen kommer att genomföras förrän om ett år, eftersom man avvaktar regeringens proposition på Narkotikautredningens förslag. Men oavsett detta är alltså enligt Läkemedelsverket alla tramadoltabletter narkotikaklassade och innehavare av sådana tabletter måste kunna visa ett giltigt recept för att inte göra sig skyldig till narkotikabrott. Dextropropoxifen dras bort från marknaden Dextropropoxifen är ett smärtstillande medel som ingår i tabletterna Doloxen och Dexofen. Substansen har funnits på marknaden i omkring 40 år och är narkotikaklassad på samma sätt som kodein. Många dödsfall har varje år rapporterats till följd av avsiktliga eller oavsiktliga överdoser av dextropropoxifen. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA anser nu att riskerna överstiger nyttan av dessa mediciner och man rekommenderar att dextropropoxifen dras bort från marknaden i alla EU-länder före hösten 2010. Parasiten - en tablettmissbrukares berättelse TEXT: JESSICA VIKBERG Jag sitter på tåget mot Stockholm och har just avslutat Fredriks Ljungs bok Parasiten, som delvis bygger på hans egna erfarenheter. Jag känner mig omskakad. Det känns overkligt att strax efteråt höra Fredriks röst i telefonen. Han lever ju. Trots allt. En stund senare träffas vi i hans lokaler i Gamla stan. Här följer berättelsen jag fick höra av honom: ”Den första kartan tabletter fick jag av en kompis vars pappa var läkare. Jag var så nervös inför en stundande rättegång att jag bokstavligen sket ner mig. Oron inför rättegången, som var sviterna efter ett bråk på Ålandsfärjan, förbyttes som i ett trollslag mot att jag med förväntan såg fram emot den istället. Det mörka hade blivit ljust och att jag förbannade mig själv för att inte hade provat att ta tabletter tidigare. Tabletter blev min drog nummer ett. De små pillren tog bort alla negativa känslor. Alkoholen var min grund. Men piller gav mig allt det som alkoholen gav, fast jag slapp bli packad. Jag använde ett par dagar i stöten med att göra besök hos läkare. Det gav mig ett lager med diverse tabletter. Jag lärde mig snacket, vad man inte bad om direkt, till exempel Flunitrazepam. Men att Stilnoct och Zopiklon gick lätt att få utskrivet. Jag visste hur jag skulle leda in det så att jag fick hundrapack. Jag var väl hos olika läkare ungefär 200 gånger. Bara en gång blev jag ordentligt nekad. Krisade det handlade jag illegalt. Då blev det andra grejer som roppar och blå Valium. Jag tog jag vad som fanns, bara det var benso eller liknande; Xanor, Flunitrazepam, Mogadon, Stilnoct, Imovan, Sonata. Jag njöt av att läsa Fass på nätet och förundrades över att det kunde vara ett jävla tryck i piller som inte var narkotikaklassade. En del tabletter, exempelvis Imovan, har gott rykte. Men om man har anlag för beroende är det som att hälla bensin på en eld. Kokain och amfetamin började jag med när jag behövde hitta en balans i missbruket. Men det enda som kändes livsnödvändigt var tabletterna. Effekten fick mig att känna mig självsäker. Jag kände mig vassare och vågade ta för mig mer. När jag efter ett tag kom upp i doser blev jag rädd och känslig. Men fler piller gav snabbt total befrielse från all oro och rädsla. Inget funkade som tabletterna. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Finansbranschen Jag arbetade i finansbranschen och hade sedan utbildningstiden som mål att komma upp mig snabbt och göra internationell karriär. När jag började missköta mig körde jag med uppdiktade historier om min ökande frånvaro. Jag skyllde på ångest på grund av det ena eller andra. Jag kunde svimma på möten. Eller sitta med mössa på för att dölja ett bandage som jag fått efter att ha trillat. Chefen körde den mjuka varianten och frågade om alkohol. Tre gånger hade jag varit på sjukhuset och röntgat skallen det senaste året utan att någon förstod att mina skador var resultat av drogmissbruk. På slutet upplevde jag att arbetet liksom allt annat i mitt liv upphörde att fungera. ” Jag använde ett par dagar i stöten med att göra besök hos läkare. Det gav mig ett lager med diverse tabletter Botten var nådd Drogerna gjorde mig föraktfull och fördömande Ju skitigare insidan blev desto viktigare blev ytan. Jag hade de dyraste märkeskläderna och de lyxigaste klockorna. Jag betedde mig som ett svin, både mot tjejer, familj och gamla vänner. Jag kastade ut min allra första barndomsväns telefon från femte våningen för att jag blev så förbannad när han gråtande vädjade om att få hjälpa mig. Jag lurade alla, kollegor och chefer, flickvännen, terapeuter. Mamma och pappa. Fredrik Ljung signerar sin bok Parasiten där han skrivit om sina mångåriga erfarenheter som tablettmissbrukare. Foto: Jessica Vikberg Jag kan räkna på ena handens fingrar de gånger jag var helt opåverkad under de här åren. Den obegränsade tillgången av droger var farligast. Pengar var det viktigast för att kunna fortsätta. Avtändningen var ren och skär dödsångest. Det var bara att ligga under täcket. Sakta, sakta fick den nattsvarta tillvaron mer färg. Till slut bestod mitt enda kvarvarande umgänge av kriminella, missbrukare och hemlösa. Jag hade korta moments of clearing då jag insåg hur lågt jag sjunkit. Jag började gå till olika terapeuter men lurade dem alla. Jag provade med antabus. Jag drack ändå med kollegorna och fick hitta på en historia för att förklara varför jag blev så himla dålig. Sprickan i förnekelsen Så kom sprickan i förnekelsen. Mina föräldrar hade inte fattat. De hade ju inte sett mig ligga i kramper i fosterställning och skaka i abstinens. Men under en semesterresa tillsammans med dem och en flickvän gick det inte att dölja hur långt nere i skiten jag var. Jag fick en ny terapeut. I början gick jag påtänd till henne. Men hon var för bra. Hon såg igenom mig och gick inte att lura. Det i kombinationen av alla konsekvenser; skulder, jobbet, familjen, fick mig att börja den långa vägen tillbaka. Mamma och pappa hjälpte mig. De ställde krav. De gav mig ingen chans att underhålla missbruket. De satte käppar i hjulet om jag försökte. Jag kände mig som 12 år och fick bo hemma hos dem. Den skyddade miljön blev min räddning. För Fredrik blev tabletter drog nummer ett. De små pillren tog bort alla negativa känslor och det enda som kändes livsnödvändigt var tabletterna. Två år efter sista tabletten kunde jag känna stickningar i benen och yrsel. Psykiskt har det också varit tungt. Omvärderat Jag har tvingats reda ut mina problem i stället för att fly dem. Känner att jag har mer koll på värden i livet nu. Försöker göra riktig nytta nu. Har skrivit en bok för chefer om det som min egen chef hade behövt veta. Romanen Parasiten, kom till då jag vandrade runt och kedjerökte hela nätterna. Jag märkte att jag mådde bra av att skriva. Jag har varit drogfri i sju år nu. Jag har bett de jag har kunnat om ursäkt; Familjen, chefen, min första barndomsvän, han med telefonen. När jag blev nykter insåg jag att nolltolerans var det enda som gällde. Ett glas vin till maten är bara att glömma. Många läkare skriver ut för lättvindigt. Jag tror inte det är för att framförallt göra pengar. Jag tror det är okunskap. Jag skulle vilja uppmana läkare att vara mer skeptiska när någon ber om narkotiska preparat utan att beskriva sitt problem. Jag märker på min syrra som är läkare, att hon är bra uppdaterad. Det kanske är en generationsfråga. Företagshälsovården behöver mycket kunskap och mod att våga fråga mer medan personen är mottaglig. Beroende leder alltid till moraliskt förfall, misär. Och det är en skitig och korrumperad resa. Det finns fan inget glamoröst i den. Bara förnedring. Missbruk käkar upp människor inifrån som en parasit. De flesta resor slutar inte lyckligt utan att du ligger nerpissad och nersliten. Det har jag lärt mig.” Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 15 KRIS håller koll på nya droger Genom sina kontaktytor får Kriminellas Revansch I Samhället snabbt information om nya droger och missbruksmönster. Inom Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) finns ett brett kontaktnät bland medlemmarna men även ute i de stora grupperna av missbrukare och brottslingar. Det gör organisationen till en viktig men ofta förbisedd källa for information om nya droger på den illegala marknaden. – Vi var bland de första att varna för Rohypnol som smörjmedel för brott, t.ex. vid planerade rån. Vi hade flera medlemmar som internt berättade öppenhjärtigt om detta. Det säger Christer Karlsson, förbundsordförande i RIKS-KRIS. – Vi har sett hur många av våra medlemmar lärt sig hur olika läkemedel fungerar, långt mer än vad läkare förstår. Särskilt vill vi varna för det frikostiga förskrivandet av bensodiazepiner. Sådana kan snabbt bli ersättning för andra droger, noterar Jana Gröhn, ordförande i KRIS City-avdelning i Stockholm. Hon har nyligen genomfört en serie djupintervjuer med intagna på ett LVM-hem. KRIS avvisar substitutionsbehandling, t.ex. metadon eller subutex för heroinister: – Behandlingen ersätter ett missbruk med ett annat. Och den minskar inte kriminaliteten. I en studie fann man en nedgång i kriminaliteten med bara 10 procent, från 89 procent till 79 procent. Det känns lite löjligt när man beskriver det som en framgång, markerar Karlsson. Det utbredda blandmissbruket beror enligt Karlsson på att många försöker klara sig undan drogtester i behandlingsprogram. Missbrukare konsumerar det de kan komma över och kan använda utan att fasta i kontroller. Annars riskerar de att åka ur substitutionsbehandling, t.ex. metadon. – Man kan vara kvar i programmet och vara lite flummig, slår Karlsson fast. Christer Karlsson är förbundsordförande i Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) och Jana Gröhn ordförande i KRIS City-avdelning i Stockholm. Foto: JH. ”Levande FASS” KRIS funktionärer behöver ingen särskild utbildning i polisens ”drogtecken och symptom”. Man uppfattar direkt om en person har petat i sig något otillåtet. Inom förbundets verksamhet och lokaler är alkohol, narkotika och till och med sinnespåverkande läkemedel förbjudna. Det gäller även om de förskrivits av läkare. – Skälet är att vi har allt för många medlemmar som är experter på att manipulera läkare för att få recept på narkotikaklassade läkemedel. Vi kan inte ha påverkade personer i vår verksamhet, det skapar oro och ökar risken för återfall, förklarar Karlsson. Q – En de missbrukare, särskilt heroinister, är ”levande FASS”. De vet det mesta om läkemedel och hur man kan blanda dem. Men deras erfarenheter tas inte till vara vid avgiftningar, som kan bli onödigt komplicerade, påpekar Gröhn. Under senare år har KRIS varnat för den aningslösa förskrivningen av bensodiazepiner. Det gäller även den som sker i medicinskt syfte, som behandling av sömnsvårigheter. – Man kan ha en läkare i Spånga, en läkare i Stockholm, en i Södertälje och en i Nyköping. Om man är 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 känd kan man få recept efter bara ett telefonsamtal. Dessutom finns det alltid massor av intyg om att man är sjuk av det ena eller andra, säger Karlsson, som anser att det borde finnas någon central samordning av apotekens hantering så att man kan stoppa rundvandringen. Karlsson berättar om hur missbrukare kan reagera när ett nytt medel kommer in på marknaden: När fentanylet dök upp på den svenska marknaden 2003, skapade detta stor oro på heroinmarknaden. Ingen vågade köpa något, eftersom man inte visste om man fick ”China white” (fentanyl, JH anm.) eller riktigt ”horse”. Subuxone – Sedan i våras har vi hört om missbruk av Subuxone, trots att det inte skall vara möjligt, säger Gröhn. Subuxone är ett läkemedel för behandling av opiatberoende. Det innehåller Subutex (buprenorfin) tillsammans med naloxone. Enligt tillverkaren skall kombinationen göra att det inte skall gå att injicera, medlet skall därmed inte heller kunna missbrukas i russyfte. – Vi har lärt oss att inte ha för bråttom med att säga vad man inte kan göra med droger. Det finns en stor kreativitet att prova nya varianter, som läkare, apotekare och andra inte kunnat föreställa sig. Så vi vill inte säga att det inte går att missbruka Subuxone förrän vi sett hur den stora gruppen av gamla heroinister reagerar, säger Karlsson. Inga droger tillåtna Jonas Hartelius Oxykodon - ”fattigmansheroin” i USA Oxykodon är en halvsyntetisk opiat som blivit föremål för omfattande missbruk i USA. Beredningar och medicinskt bruk Oxykodon (oxycodone) är en halvsyntetisk opiat (opioid). Som läkemedelsberedning tillverkas oxykodon i form av injektionslösning i ampuller eller glasflaskor, depåtabletter eller suppositorier (ett slags piller som införs i ändtarmen). Det förekommer eller har förekommit som läkemedelsberedningar under handelsnamn som Dinarkon, Eucodal, Eukodal, Oxanest, OxiContin, OxyContin, Oxyfast, Oxygesic, Oxynorm m.fl. samt i kombinationspreparat under namn som Endocet, Percocet, Percodan, Roxicet och Tylox m.fl. (dessa innehåller även paracetamol) eller Combunox (detta innehåller även ibuprofen). Oxykodon används i sjukvården för behandling av långvarig smärta, bl.a. vid cancer. Biverkningar vid medicinskt bruk kan vara förstoppning, trötthet, illamående, yrsel, huvudvärk, muntorrhet, kräkningar, ångest, klåda, eufori och svettning. Oxykodon är narkotika enligt Läkemedelsverkets narkotikaförteckning II (LVFS 2000:7). Abstinensreaktionerna (utsättningsreaktionerna) är de samma som för andra opiater och kan omfatta ångest, illamående, sömnproblem, muskelsmärta, feber, influensaliknande symptom och besvärande rastlöshet. Oxykodon har visat sig kunna ersätta heroin som missbruksmedel. Farlighetsbedömning Missbruk i russyfte Oxykodon är på den illegala marknaden känt även under namn som ”OC”, ”OX”, ”Oxy”, ”Oxycotton” samt ”blue”, ”Hillbilly heroin”(ung. ”fattigmansheroin”) och ”kicker”. Vid missbruk i russyfte kan oxykodon intas genom nedsväljning av tabletter, indragning av pulver eller finfördelade tabletter i näsan (”snortande”) eller injektion av krossade och upplösta tabletter. På den illegala amerikanska narkotikamarknaden har även påträffats en gul, trögflytande och sötluktande vätska innehållande oxykodon. Oxykodons viktigaste ruseffekt är eufori, d.v.s. den samma som för andra opiater. Biverkningar kan omfatta bl.a. rubbningar i tankeverksamhet och sömn, koncentrations- och minnesstörningar, oro, synstörningar, parestesier (ett slags känselstörningar i eller under huden som ”myrkrypningar”). Missbrukaren kan bli slö och omtöcknad, bli dysforisk och få kraftigt dämpad aktivitetsnivå. Överdosering av oxykodon kan framkalla svettningar, nedsatt andning och livshotande förgiftningar samt i värsta fall leda till döden. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Oxykodon har samma euforiserande effekter som heroin, samma biverkningar och risker, samma risk för beroende och toleransutveckling och samma abstinensreaktioner. Medlen kan båda framkalla livshotande förgiftningar med dödsfall. Oxykodonmissbruk kan få betydande spridning. I USA rapporterades under första delen av 2000-talet ett ökande missbruk av oxykodon i samtliga åldersgrupper. Antalet personer som någon gång i livet använt oxykodon utan samband med korrekt medicinskt bruk utan att ha använt heroin uppskattades till 13,7 miljoner. Av dessa ansågs 7,2 procent uppfylla de diagnostiska kriterierna för beroende eller missbruk av smärtstillande medel. I en amerikansk studie befanns 340 dödsfall vara orsakade av oxykodonintag. Vid farlighetsbedömning enligt narkotikastrafflagen bör oxykodon jämställas med heroin. Q Artikeln är en sammanfattning av ett sakkunnigutlåtande. Detta och referenser kan fås från författaren. Jonas Hartelius Piller per post TEXT: HEIDI JOENSUU Vi kan kalla honom Tomas. Den 25-årige chalmersstudenten som från sitt studentrum etablerat sig som en pålitlig nätleverantör av bensodiazepiner till ”kunder” runt om i Sverige. Kunder som istället för att söka kontakt med läkare försökte självmedicinera mot fysiska och psykiska besvär. Tomas visar sig själv vara en mycket ensam människa med psykiska problem som trivdes bäst bakom sina studieböcker eller bakom sin dator. E tt första paket med 1000 tabletter från Rumänien hade fastnat i en tullkontroll. Tomas nekade till brott. När ytterligare ett paket trillade in bestämde sig Carin Ingefors, utredare på Tullkriminalen i Göteborg, att titta lite närmare på vad Tomas var för en kille. Tomas hade en bakgrund som missbrukare och polisen hade information om att han var aktiv inom försäljning av diverse piller och amfetamin. Detta räckte för att få en husrannsakan. Studentrum – kontor för pillerdistribution Vid husrannsakan i Tomas studentbostad beslagtogs stora mängder piller. Främst benso för försäljning, färdigförpackade och klara för distribution. I en garderob fanns en skokartong med ytterligare benso, sprutor och anabola steroider. Förmodligen för det egna missbruket. I en postbox tillhörande Tomas fanns ett kuvert innehållande ca 7 000 kronor vilket troligen utgjorde betalning för ett köp. Brevbäraren vittnade om att det kom mycket vadderade kuvert till Tomas postbox. I lägenheten hittades även vågar, etiketteringsmaskiner, förpackningsmaterial, tomma kuvert och pengar från tablettförsäljning. Det liknade faktiskt mer ett kontor än ett studentrum. Och det var en lönsam verksamhet som Tomas bedrev. Under 2008 hade det kommit in runt 400 000 kr på hans bankkonto. Leverantörer från Serbien Tomas hade ett par månader tidigare blivit kontrollerad i tullen. Han kom inresande till Landvetter tillsammans med en kompis från Amsterdam. Båda togs ut för tullkontroll som inte resulterade i några beslag. Men båda var positiva på narkotika. Tomas var positiv på kokain och benso och hans kompis var positiv på amfetamin. En beslagtagen Western Union- inbetalning till Österrike med kompisens underskrift väckte intresse hos utredaren. Tomas kompis, som också hade 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 problem med missbruk, berättade efter några förhör att han lånat ut sitt namn. Utbetalningen gällde tabletter som Tomas beställt från Serbien. Betalningen skickades dock till Österrike – allt för att inte väcka myndigheternas uppmärksamhet. Resan till Amsterdam var en nöjesresa som kompisen blivit övertalad till att följa med på. Kunder som självmedicinerar Kunderna som köpte de serbiska tabletterna var väldigt olika, både vad gäller ålder och deras motiv för att köpa läkemedel över nätet. De flesta hade någon form av psykiska problem och detta gällde framförallt de yngre köparna. Medan fysiska problem eller missbruksproblem var vanligare hos de äldre köparna. Slutsatsen är dock att det stora flertalet hade besvär som de försökte bota genom självmedicinering istället för att uppsöka läkare och få hjälp via sjukvården. Den kriminelle Tomas Vid husrannsakan kunde man se att Tomas var en mycket ordningsam person. Sin olagliga verksamhet hade han fullständig kontroll på och det rådde ordning och reda. Han räknade till exempel alla piller för hand. Tomas använde en krypterad nätsida för att saluföra de importerade tabletterna och han tog endast emot beställningar via krypterad mail. På Internet var Tomas populär. Han rekommenderades av många och ansågs vara trevlig. ”Han går att lita på”, ”Han är en av dom bästa säljarna” är några av vitsorden. Tomas förnekade hela tiden att han låg bakom smugglingen. Han uppgav att han agerade på uppdrag av en huvudman som han inte ville säga namnet på. Tomas var också mycket misstänksam och nojig. Flertalet oanvända sim-kort hittades vid husrannsakan. Sina aktiva telefoner lyckades han göra sig av med innan gripandet. Ett annat exempel är de 30 000 kro- Tabletter köptes in från en leverantör i Serbien och förpackades prydligt i plastpåsar för leverans till Internetkunderna. Tabletterna såldes i förpackningar om 100-1000 styck. nor i kontanter som hittades i ett kuvert på skrivbordet. Detta kuvert var strategiskt placerat vid ett annat kuvert som innehöll ett dokument om en försäkringspremie som Tomas fått utbetald till sig. Antagligen för att förklara vad pengarna kom ifrån om någon skulle fråga. Vid förhör medgav han dock att pengarna kom från pillerförsäljning och dom förverkades. Eftersom man visste att Tomas använde Internet för sin verksamhet var det viktigt att ta datorer i beslag. Detta var dock förgäves, Tullverket lyckades inte knäcka koderna för att komma in i datorerna. Personen Tomas Tomas hade växt upp i Värmland men flyttat till Göteborg för att studera på Chalmers. Studierna gick emellertid inte så bra och till slut fick han inte ihop nog med poäng ens för att behålla sitt studiebidrag. Tomas använde anabola steroider och hade vid Tullverkets tillslag precis börjat en ny kur. I grund och botten var han alkoholmissbrukare. Efter en tid med anabolmissbruk blev han deprimerad och började självmedicinera med benso. Efter ökad tillvänjningen av benso gick han över till amfetamin. Tomas var en inbunden person. Hans mamma misstänker att han lider av någon form av Aspergers syndrom. Enligt henne saknar han bland annat empati för andra. Även Tullverkets utredare tyckte att Tomas var ovanligt tillbakadragen. Under förhören mötte han aldrig hennes blick. Kanske fungerade han bara på det anonyma nätet? Under häktningsperioden var Tomas inte intresserad av att ta emot besök. Han skrev inga brev och ville absolut inte sitta med någon annan. Hans mamma besökte honom någon gång men hans enda önskan var att få tillgång till studielitteraturen. Domen Tomas erkände eget missbruk men uppgav att han förvarade det stora antalet tabletter för en annan huvudmans räkning. Trots sitt nekande fälldes han och dömdes till fängelse i tre år och nio månader, en dom han valde att inte överklaga. Hans datorer blev också förverkade. Q Mera piller per post I efterdyningarna av ”Tomas”-utredningen fick Tullkriminalen i Göteborg ett snarlikt ärende att utreda. I början av 2009 öppnade posttullen på Arlanda en försändelse från Österrike som innehöll 12 000 narkotikaklassade alprazolamtabletter. Adressaten, en man i Trollhättan, greps när han hämtade ut paketet på posten. Mannen hävdade att han på uppdrag av två andra personer agerat mottagare av paket med för honom okänt innehåll. För detta fick han mellan 1500 och 3000 kronor varje gång. Utredningen kunde styrka att han tagit emot sju försändelser med sammanlagt 70 000 narkotikaklassade tabletter och för detta dömdes Trollhättebon i tingsrätten till två och ett halvt års fängelse. Flera gemensamma nämnare De båda uppdragsgivarna/huvudmännen var liksom ”Tomas” kroppsbyggare och steroidmissbrukare. En annan gemensam nämnare var att de beställde tabletterna från samme person i Serbien som ”Tomas” gjort. De insmugglade tabletterna såldes likaledes via ett forum på Internet till ett stort antal köpare i Sverige. Ett 100-pack alprazolam kostade 900 kronor och 1000 tabletter kunde man köpa för 5000 kronor. Klonazepam (Iktorivil) var något dyrare och 100 tabletter kostade 1200 kronor. I detta ärende dömdes huvudmännen till tre och ett halvt års fängelse vardera i tingsrätten. Huvudmännen är fortfarande häktade i avvaktan på att domarna ska vinna laga kraft och alla de tre dömda har överklagat sina domar till hovrätten. Q Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 27 Den komplexa bilden av steroidmissbrukare TEXT: GUNNAR HERMANSSON En ny avhandling bekräftar många tidigare rön om den komplexa bilden av en steroidmissbrukare. Användare av anabola steroider, AAS, har ofta en bakgrund och en aktuell situation som präglas av sociala problem i kombination med missbruk av andra droger och preparat. AAS-missbruk är också ofta koppalt till kriminalitet såsom våldsbrott och vapenbrott och kan vara en inkörsport till missbruk av andra droger. Detta är en sammanfattning av de iakttagelser som nyligen presenterades i en doktorsavhandling i Örebro. Kurt Skårberg har i sitt arbete på Beroendecentrum i Örebro fått en unik insikt i steroidmissbrukares liv och leverne vilket nu resulterat i en doktorsavhandling med titeln Anabolic androgenic steroid users in treatment. Behandling gav underlag för forskning På Beroendecentrum UBB i Örebro har man sedan drygt tio år även tagit emot missbrukare av anabola steroider för behandling. Socionom Kurt Skårberg har varit med från starten och han är den som hållit kontakten och samtalat med de närmare 250 steroidmissbrukare som sökt hjälp på UBB. När han inlett sitt arbete sökte han själv information om AAS-missbruk och fann att forskning på området var bristfällig. Kurt Skårberg beslöt att samla och dokumentera den värdefulla information och kunskap han fick vid samtalen med sina patienter. Han valde så småningom ut 36 hjälpsökande AAS-missbrukare, 34 män och två kvinnor i olika åldrar, som var villiga att delta i studierna. Som jämförelsegrupp rekryterades 259 män som tränade på olika gym i Örebro och aldrig hade använt anabola steroider. Komplicerad social bakgrund Den första studien indikerade klart att AAS-patienternas sociala bakgrund var avsevärt mer komplicerad än kontrollgruppens. Deras relation till föräldrarna var i regel sämre och i dessa familjer hade oftare förekommit missbruk och såväl fysisk som psykisk misshandel. Patienterna levde nu i en mer oordnad tillvaro än männen i kontrollgruppen som aldrig använt AAS. Många hade barn i tidigare förhållanden men levde nu ensamma och hade flera tillfälliga partners. Kriminalitet var vanligare i AAS-gruppen och detta inkluderade inte sällan våld och hot mot partnern då man levde i en nära relation. Blandmissbruk Att steroidmissbrukare oftast är blandmissbrukare visade en annan studie i avhandlingen. Fler än hälften 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 missbrukade både narkotika och receptbelagda mediciner och knappt hälften uppvisade ett riskmissbruk av alkohol. Man självmedicinerar med en mängd olika medel för att till exempel öka träningsintensiteten och muskelmassan (insulin, efedrin, amfetamin, kokain), för att bränna fett (efedrin, clenbuterol, sköldkörtelhormon), för att lindra smärtor (opiater), för att dämpa ångest och sömnproblem (bensodiazepiner, GHB, cannabis, heroin), och för att motverka andra fysiska och psykiska biverkningar (HCG-preparat, antiöstrogener, aromatashämmare, medel mot acne, högt blodtryck, inflammationer, impotens m.m.). Så gott som alla AAS-missbrukare som ingick i studien använde också kosttillskott såsom proteinpulver och kreatin. Kriminalitet Kopplingen mellan steroidmissbruk och kriminalitet är omvittnad och denna koppling undersökte också Kurt Skårberg i sin avhandling. 32 av de 36 patienterna var dömda för brott. Kriminaliteten hade i regel ökat efter det att de börjat använda droger, och detta märktes tydligast bland de som inlett sin missbrukskarriär med anabola steroider. Som tidigare nämnts dominerade våldsbrott och vapenbrott bland AAS-missbrukarna. I avhandlingen ”Anabolic-androgenic steroid users in treatment” ingår sex av AAS-patienternas livshistorier som nedtecknats efter djupintervjuer. Två av dessa återges i något avkortad version på nästa sida. Q Bill 25 Irene 26 Bill hade en normal uppväxt tillsammans med sina föräldrar och en yngre syster. Han var mycket aktiv i idrotter som fotboll, ishockey, boxning och taekwondo. Vid 15 års ålder lämnade han hemmet och övergick då till gymträning som blev så intensiv och tidskrävande att skolarbetet blev eftersatt och betygen låga. Bill blev alltmer fokuserad på bodybuilding och ville börja tävla. Han insåg att han då måste börja ta anabola steroider för att öka muskelmassan och vid 20 års ålder tog han sin första kur. Den bestod av tabletter, ryssfemmor, och Sustanon, en blandning av olika testosteronderivat som han injicerade. Förutom en ökning av muskelmassa och styrka beskrev Bill att han fick en mäktig ”pump”känsla, särskilt i biceps, när han tränade. Han fick också ökad sexualdrift och ett markant ökat självförtroende, en känsla av att vara ”kung på stan”. Han sökte ofta bråk eftersom det gav honom en skön känsla när andra personer blev rädda för honom. Bill blev alltmer upptagen av sitt steroidanvändande och läste mycket om träning och preparat. Han hade tidigare börjat använda kosttillskott i form av proteinpulver och kreatin och lade nu till ytterligare några tillskott. Styrkan och muskelmassan ökade, men Bill ville bli ännu större. Då började han även kombinera AAS med tillväxthormon och insulin. Under fyra år använde han dessutom nio olika anabola steroider tillsammans med efedrin och klenbuterol för att förbränna fett. Han provade också amfetamin och hasch och drack ibland alkohol. Bills näst sista kur, som också innehöll tillväxthormon och insulin, orsakade ett så dramatiskt blodsockerfall att han hamnade på sjukhus. Han gick då ner fyra kilo, från 128 till 124 kilo, och blev deprimerad. Nu kunde han ju inte visa sig på gymmet och kände sig därför tvingad att ta en ny AAS-kur. Men under denna kur fick han så svåra både fysiska och psykiska problem att han nu bestämde sig för att totalt sluta med anabola steroider. När Bill sökte hjälp på UBB led han av förstorade bröstkörtlar, acne, hudförändringar, förminskade testiklar och potensproblem. Han plågades också av humörsvängningar, ökad aggressivitet, panikattacker och en ökad kroppsfixering. I samband med sitt steroidmissbruk hade Bill också utvecklat en kriminell livsstil och blivit dömd ett flertal gånger för olika typer av våldsbrott. Irene beskrev sin barndom som mycket problemfylld. Hennes två bröder fick all uppmärksamhet, hon blev sexuellt utnyttjad av en nära släkting och mobbad i skolan. I de tidiga tonåren blev hon alltmer kroppsfixerad och misskötte skolan. Som tonåring var Irene aktiv i olika idrotter tills hon som 17-åring började träna på gym. Kroppsbyggningen tog då över i hennes liv och hon siktade på att tävla i bodybuilding. Detta ledde till att hon började använda anabola steroider vid 20-årsåldern och under den första kuren injicerade hon substansen stanozolol under tre månader. Sedan Irene börjat använda AAS märkte hon att kroppsfixeringen ökade. Under sin andra kur provade hon också tillväxthormon. Psykiska biverkningar som humörsvängningar, ångest och irritation blev allt värre. Även fysiska problem som förstorad klitoris, håravfall och gulare hud blev märkbara. Under sex år av AAS-missbruk använde Irene fyra olika anabola steroider, två i tablettform och två andra som hon injicerade. Flera av kurerna innehöll också tillväxthormon. Redan i början av sitt missbruk hade Irene tagit klenbuterol samt en mix av efedrin, koffein och aspirin för att reducera underhudsfett och vätska i musklerna. Irene tränade hårt och ibland flera gånger om dagen, vilket orsakade smärtor i musklerna. För att kunna fortsätta träna tog hon därför smärtstillande medel. Med hjälp av steroiderna blev hon mycket starkare och hon föredrog därför att träna tillsammans med män. De positiva AAS-effekterna beskrev Irene som ökad muskelmassa, hårdare kropp och ett kraftigt förhöjt psykiskt välmående med ökat självförtroende. Hon noterade emellertid samtidigt svåra psykiska problem såsom svartsjuka, extrem kroppsfixering, kraftiga humörsvängningar, aggressivitet samt depression med självmordstankar. De olika antidepressiva mediciner hon provade resulterade i ökad vätskeansamling i kroppen och gick därför inte att fortsätta med. Hennes röst hade blivit djupare och hon hade förstorat sina bröst genom operation. Irene var mycket populär bland män och hennes ökade sexualdrift orsakade otrohet. Många förhållanden tog slut på grund av hennes extrema svartsjuka. Innan Irene sökte hjälp på UBB hade hon varit i kontakt med flera andra läkare utan att få hjälp eftersom de saknade kunskap om de fysiska och psykiska problem som orsakas av anabola steroider. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 31 Amerikansk narkotikaexpert: - Sverige har unika erfarenheter av narkotikakontroll – Det finns mycket att lära av de svenska erfarenheterna inom narkotikakontroll. I Sverige växte den framgångsrika, balanserade och restriktiva narkotikapolitiken fram ur den tidigare permissiva hållningen, som omfattade förskrivning av narkotika till narkomaner på 1960-talet. Sverige lärde sig att ”skademinskning” inte fungerade när psykiatriker tilläts att förskriva stora mängder till narkotikamissbrukare som en humanitär strategi för att avvänja dem från narkotika och frigöra dem från narkotikalangarna. Förskrivningen av missbrukade droger hjälpte inte narkomanerna att upphöra med missbruk och ökade narkomanins spridning. Den erfarenheten måste nu tillämpas i andra länder. Det är inte tillräckligt att bara visa välvilja mot narkotikamissbrukarna om det innebär att man accepterar deras drogmissbruk. Det är nödvändigt att använda kraftfulla metoder för att ändra deras beteende om de skall kunna frigöras från narkomanin. Detta var de slutsatser som den amerikanske narkotikaexperten Robert L. DuPont, MD, presenterade vid ett besök i mitten av maj i Sverige för att deltaga i ett seminarium om drogtester i skolor i Stockholm arrangerat av RNS och föreläsa vid konferensen ”Sverige mot narkotika” i Örebro. Sedan början av 1970-talet har DuPont arbetat med att minska illegalt drogbruk, bl.a. som presidentrådgivare i narkotikafrågor. Under senare år har han samarbetat med skolor som använder drogtester i sina förebyggande verksamheter. Studenter som upptäcks vid dessa tester blir inte avstängda från skolan eller rapporterade till polisen. I stället får de och deras familjer hjälp att bli drogfria. DuPont har goda kunskaper om svensk narkotikapolitik. Han betonar att Sverige har ett unikt samarbete mellan narkotikapolisarbete och missbrukarbehandling. Svensk narkotikapolis har ett annat fokus i sina insatser mot de lokala drogkulturerna och handeln på gatunivå. Sanktioner – Den svenska narkotikapolitiken fokuserar på efterfrågeminskning. Den rymmer ett stort mått av samhällssanktioner med brett stöd riktade mot olovligt bruk av missbrukare. Detta omfattar både behandling och polisingripanden. Sverige har ett starkt engagemang för social rättvisa, som speglas i förståelsen att narkotika måste förbjudas med kraft. Denna strategi är både klok och human. Att låta missbrukare fortsätta med droger är skadligt för både individen och samhället. När Sverige säger nej till permissiva attityder skapar det ett tydligt alternativ till narkotikamissbruk. En viktig grund för styrkan i svensk narkotikapolitik 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Robert L. DuPont, MD, är psykiater, professor i medicin och expert på narkotikamissbruk. Han har varit rådgivare åt de amerikanska presidenterna Richard M. Nixon och Gerald Ford och den första direktören för USA:s nationella drogforskningsinstitut. Idag arbetar han med att utveckling av strategier som minskar narkotikamissbruk. Han är även direktör för den fristående organisationen Institute for Behavior and Health Inc. (www.ibhinc.org). Foto: JH. är dess breda folkliga stöd. Den starka folkopinionen har uppmuntrat Sveriges regering, oavsett vilket parti som varit vid makten, att handla på ett humant sätt för att hejda narkotikamissbruk och för att förkasta krav på tolerans, än mindre på legalisering av narkotika från cannabis och kokain till amfetamin och heroin. Denna erfarenhet och den narkotikapolitik som vuxit fram ur den gör Sverige till en förebild för andra länder. DuPont påpekade även att Sverige under senare år fått internationellt erkännande för sin balanserade och restriktiva narkotikapolitik i en särskild rapport från FN:s narkotikakontor (UNODC). Q Jonas Hartelius Segdragen utredning gynnade brottsmisstänkta TEXT: GUNNAR HERMANSSON Brott kan löna sig om utredningstiden blir lång. Tingsrätten halverade straffen för två män på grund av oacceptabelt lång tid mellan tillslag och huvudförhandling. I juni 2009 dömde Södertörns tingsrätt två 28-åriga män för grovt vapenbrott och grovt dopningsbrott. Straffvärdet för brotten var enligt tingsrätten fyra års fängelse, men straffen halverades och männen dömdes till vardera två års fängelse. Steroidtillverkning och vapenlager Förundersökningen inleddes i januari 2006 sedan Tullkriminalen i Stockholm efter en tids spaning gripit tre män i anslutning till en källarlokal i Årsta. I källaren pågick storskalig tillverkning av anabola steroider och man anträffade en stor mängd färdiga preparat samt råvaror och annan utrustning för tillverkningen. I lokalen förvarades också ett antal handeldvapen och automatvapen med ammunition, 1500 tårgasburkar och 35 teleskopbatonger. När männen greps höll de på att lasta in ytterligare en stor mängd AAS-preparat i källaren, preparat som de hämtat i en lagerlokal i Upplands Väsby. Ärendet blev uppmärksammat i bl.a. media eftersom det var, och fortfarande är, det särklassigt största beslaget av anabola steroider som gjorts i Sverige. Den pågående tillverkningen av preparat och vidareförsäljningen via Internet överträffar också allt annat som hittills uppdagats. (Se SNPF-tidningen nr 2-06). Tingsrätten kritisk De två nu dömda männen satt häktade från gripandet den 29 januari till den 22 maj 2006. Den dåvarande åklagaren valde då att försätta dem på fri fot, trots att de var misstänkta för allvarliga brott med högt straffvärde. Av utredningen återstod egentligen bara några kompletterande åtgärder. Ändå kom det att dröja till oktober 2008, två år och åtta månader efter tillslaget, innan åtal väcktes. En planerad huvudförhandling i december 2008 blev inställd, eftersom en av de tilltalade inte hade delgetts kallelsen. Huvudförhandling kunde slutligen hållas i juni 2009. Södertörns tingsrätt är i sin dom mycket kritisk I denna källarlokal i Årsta pågick storskalig tillverkning av anabola steroider. till ”den oacceptabelt långa tidsutdräkten mellan tillslag och huvudförhandling”. Detta strider mot Artikel 6 i Europakonventionen och därför beslöt man att halvera strafftiderna. Åklagaren överklagar Den relativt långa handläggningstiden fram till åtal har delvis sin grund i några speciella omständigheter, bland annat byte av åklagare. Kammaråklagare Ylva Johansson, Internationella åklagarkammaren i Stockholm, var den åklagare som slutförde ärendet. Hon är inte nöjd med tingsrättens domslut och överklagar därför. Ylva Johansson anser att straffvärdet för de åtalade brotten är minst fem års fängelse. Hon menar också att det inte har förflutit så onormalt lång tid att det motiverar en halvering av straffen. Hovrättens avgörande kan dröja ytterligare några månader eftersom ingen är frihetsberövad i målet. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 35 Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv TEXT: LENNART KARLSSON Helikopterövervakning är kanske inte den första arbetsmetod man kommer att tänka på när det gäller narkotikabekämpning. Detta är dock något som helikopterpiloten Jenny Kroon vill ändra på. ”Ge oss fler uppdrag!” Detta konstaterande var något som Jenny återkom till flera gånger under föreläsningen på SNPF:s utbildningskonferens i Göteborg. U nder föreläsningen visades ett flertal filmsekvenser som uppskattades av besökarna. Helikoptern är utrustad med en gyrostabiliserad videokamera. Kameran har inspelningsfunktion. Bilderna kan även länkas till ledningscentralerna. Jenny förevisade en filmsekvens där helikoptern dokumenterar en motorcyklists vansinnesfärd. Det gick ett sus bland besökarna när motorcyklisten, i sin iver att undkomma, åker slalom mellan lastbilar och trafikskyltar. Trots att motorcyklisten håller extremt hög hastighet har helikoptern inga som helst problem att följa färden. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Motorcyklisten lyckas till slut undkomma. Detta har dock ingenting med hastigheten att göra utan beror på att motorcyklisten har turen att hinna in i Stockholms vägtunnelsystem. Spaning på hög höjd Helikoptern och kamerans förträfflighet demonstrerades även i en annan videosekvens. Vid bra väder med god sikt kan helikoptern ligga på högsta höjd som är 5000 fot (ca 1,5 km). Från objektet kan inget höras av helikoptern. Visuellt ses helikoptern bara som en liten prick på himlen. Från detta avstånd kan ändå helikoptern med tydlighet följa objekt i fordons och människas storlek. Andra finesser som förevisades var flygning med utrustning för mörkerseende. I en väldigt pedagogisk filmsekvens visades en person som gått vilse i skogen. Personen blinkade med en ljuskälla. När man sedan filmade så gjorde man detta både med och utan mörkerseende. Skillnaden var förbluffande. Där man på den ena filmsekvensen knappt kunde uppfatta en ljuskälla så visade den andra ett ljussken som närmast vara att jämföra med en fyr. Värmekamera kan avslöja mycket Värmekamera var också något som demonstrerades. Värmekameran möjliggör att man kan ställa temperaturer så att man skiljer ut objekt som är varmare än sin omgivning. Detta kan med fördel användas i insatser nattetid. Värmekameran kan exempelvis skilja ut om en viss bil nyligen har körts. Detta kan vara en avgörande indikation om misstankar riktar sig mot ett visst fordon. Att lokalisera personer nere på marken är också lätt. Polisen som strax innan tillslaget går ut i busken och kissar brukar fungera bra som kalibrering för systemet. När banditen i samband med tillslaget sedan försöker fly blir det ingen match för helikoptern och en nykissad polis att ingripa! Räddningsuppdrag prioriteras högst Polisflyget har baseringar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Östersund och Boden. Från dessa baseringar ska helikopterbehovet för hela Sverige täckas. Polisflyget har i sina huvudsakliga uppdrag att bekämpa grov brottslighet, utföra räddningstjänst samt i övriga fall understödja polismyndigheterna. Alla uppdrag prioriteras mot varandra. Ett känt problem är att en helikopter som rekvirerats för ett visst uppdrag måste prioriteras om. Oftast är det räddningstjänst som bryter övriga uppdrag. Helikopterpiloterna själva vill gärna styra det så att man kan prioritera sin helikopter för ett pågående planerat jobb. Detta bygger dock oftast på att det finns fler helikoptrar i tjänst. Möjligheten till detta ökar betydligt om man är ute med sin beställning i god tid. Helikopterns verkliga begränsning är bränsle och vikt. Maximal vikt för polisens helikopter är 2910 kg. Detta motsvarar en fulltankad helikopter och 2 personer i besättningen. Eftersom varje helikopter består av en pilot och en operatör så är maximal vikt uppnådd redan vid start under förutsättning att helikoptern är fulltankad. Om helikoptern skall lastas med extra utrustning eller personal innebär detta att mängden bränsle måste reduceras. Detta är viktigt att tänka på om du förfogar över en helikopter i samband med ett uppdrag. Uppstår en väntan i operationen så bör man sätta ner helikoptern på marken. På så sätt spar man bränsle och förlänger tiden som helikoptern kan verka. Jenny Kroon summerade sin föreläsning med att polisflyget är ute efter ett utökat samarbete. Hon betonade att det är bra om man kontaktar flyget så tidigt som möjligt vid planläggning av gemensamma insatser. Om det gäller ett känsligt ärende så behöver polisflyget i planeringsskedet inte känna till några detaljer. Polisflyget för din hemmamyndighet når du lättast genom Rikskommunikationscentralen. Q En mycket fascinerande metod att arbeta med värmekameran förevisades också. I ett ärende fanns indikationer på att det i ett visst bostadsområde fanns en omfattande marijuanaodling. Helikoptern svepte genom området och kunde så småningom identifiera ett hus som skiljde sig från mängden. Värmeutvecklingen högt upp på fasad och strax under tacknocken var tydlig. Dessa indikationer gjorde att spaningarna kunde preciseras. Så småningom skedde tillslag. Resultatet gav 10 kilo skördad cannabis samt ytterligare plantor och utrustning för odling. Detta resultat var självklart till belåtenhet för såväl narkotikaspanare som helikopterbesättning. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 39 Är narkotikamissbrukare tillräkneliga? TEXT: JONAS HARTELIUS Det kan vara svårt att avgöra om en narkotikamissbrukare begått ett brott under självförvållat rus eller under inflytande av en allvarlig psykisk störning. E n grundregel i svensk rätt är att självförvållat rus inte fritar från brott. Men en narkotikamissbrukare som lider av allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse utan skall överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Många faktorer komplicerar frågan om gränsen för en narkotikamissbrukares tillräknelighet. En del missbrukare har före drogdebuten svåra personlighetsstörningar, som kan bli värre av missbruket. Narkotika kan under rus eller abstinens påverka viktiga sinnesfunktioner på sätt som mycket liknar allvarliga psykiska störningar. Dessutom kan en misstänkt undersökas först en tid efter ett dåd, varvid hans psykiska tillstånd kan ha förändrats. Om en amfetaminmissbrukare under ett rus gör ett inbrott och efteråt är någorlunda pratbar kommer han att ställas till ansvar även om han inte minns något från den tillfälliga galenskapen under rusperioden. Om en kronisk cannabismissbrukare utvecklat en psykos av schizofren typ och sätter eld på sin lägenhet efter att ha hört röster och är svår att få kontakt med under polisförhöret, då torde psykiatrisk tvångsvård ersätta fängelse för mordbrand. Det är i detta kaleidoskopiska faktorspel som rättspsykiatrer och i sista hand domstolar skall dra gränserna för tillräknelighet hos missbrukare. Två klassiska fall, Manson (1969) resp. Mijailovic (2004), får belysa de komplicerade avvägningarna. Manson: LSD I augusti 1969 inträffade i Californien några mord som satte ett dramatiskt slut för den sorglösa hippieperioden. Filmregissören Roman Polanskis hustru Sharon Tate, som var höggravid, mördades tillsammans med tre gäster i parets hem utanför Los Angeles. Ett dygn senare mördades affärsmannen Leno LaBianca och hans hustru Rosemary i deras hem i Los Angeles. Efter några månader kunde polisen gripa flera personer ur den s.k. ”Familjen”, som samlats på en ranch runt Charles Manson. I Familjen förekom ett omfattande intag av mari- 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 juana, peyotl, LSD m.m., ofta i samband med sex. Manson brukade använda LSD för att ”programmera” nykomlingar i Familjen, under förevändning att ”öppna deras sinnen”. Manson hade en föreställning om att popgruppen The Beatles i sina sånger skickade hemliga meddelanden till honom. Han ansåg sig ha en mission att väcka amerikanska svarta till uppror. Därför måste statens repression avslöjas, och för det krävdes brott och allmänt kaos. Sedan skulle Familjen styra … Den svenske polispsykiatern Nils Bejerot var övertygad om att Manson utvecklat en cannabis- eller LSD-psykos. Mansons roll vid morden stod klar efter en tid. Han hade beordrat tre kvinnor och en man från Familjen att döda Tate m.fl. men även själv deltagit i LaBiancamorden. Ett allvarligt problem för åklagaren var att hantera försvarets invändningar om att brotten begåtts under psykisk sjukdom, som vållats av ett omfattande LSDmissbruk. Även om det inte hade förekommit LSDintag under mordnätterna kunde LSD-missbruk tänkas ha spelat en roll för de åtalades tillräknelighet. En av kvinnorna i Familjen hade ekotrippar (”flashbacks”) av LSD-rus och föreställningar om att Manson fanns i hennes huvud. Hon skickades till psykiatrisk klinik. En av de kvinnliga misstänkta påstods ha tagit LSD minst 300 gånger. Två psykiatrer för åklagarsidan vittnade om att LSD-intag även över längre tid inte skulle göra en person till en ”zombie”, ej heller förstöra deras rationella tankeprocesser samt att en LSD-påverkad person var kapabel att skilja på vad som är verkligt eller overkligt. Avgörande för tillräknelighetsbedömningen var dock i första hand att Californien använder det s.k. McNaughton-kriteriet. I detta fall räckte det med att åklagaren kunde visa att de åtalade hade uppträtt rationellt vid brottet för att de skulle anses vara tillräkneliga. De hade klippt av telefonledningen till Tates villa för att minska risken för alarmering. Samtliga fyra åtalade, inklusive Manson, dömdes 1971 till döden. Året efter omvandlades straffet till livstids fängelse efter att brottet led av allvarlig psykisk störning. Han hade hört röster som sade att han skulle angripa Lindh vid deras oplanerade sammanträffande. Under häktningsperioden hallucinerade han. Mijailovic hade på morddagen tagit flunitrazepam. Hans sammanlagda konsumtion av bensodiazepiner hade varit mycket stor: han hade fått ett tiotal preparat utskrivna av olika läkare. Under rättegången väcktes frågan om att Mijailovic kunde vara felmedicinerad, eftersom han fått ett stort antal förskrivningar av flunitrazepam och liknande medel. Han var medveten om att flunitrazepam hade en avhämmande effekt på honom. Troligt var det just denna avhämning som kom i spel när Mijailovic oväntat fick syn på Lindh. Flunitrazepammissbruket kan förklara varför Mijailovic hört röster men också varför han uppträdde olika vid olika undersökningstillfällen. HD fann att Mijailovic led av en psykisk störning vid brottets begående men att denna inte var av psykotisk karaktär. Han ansågs också ha varit medveten om att han angrep Anna Lindh och han ansågs i vart fall ha varit likgiltig för konsekvenserna av sitt angrepp. Hans gärning att beröva Anna Lindh livet ansågs därför vara uppsåtlig. HD:s dom ägnade inget större utrymme åt något orsakssamband mellan å ena sidan Mijailovics bensodiazepinmissbruk och å andra sidan hans psykiska störningar, hans impulsgenombrott och hans uppsåt att döda. HD noterade dock att Mijailovics medicinering kunde ha påverkat de rättspsykiatriska bedömningarna. Man hade kunnat tänka sig en helt annan analys, nämligen att Mijailovic till följd av ett självförvållat och långvarigt missbruk nått en sådan grad av hämningslöshet att han inkapaciterat sin förmåga till impulskontroll och därför borde ha ställts till ansvar redan av den anledningen. Ett sådant resonemang skulle innebära en utvidgning av ansvaret för upprepat självförvållat rus till att gälla även självförvållad drogrelaterad personlighetsförändring. Hippien Charles Manson hade ett omfattande missbruk av LSD och andra hallucinogener bakom sig när han 1969 greps misstänkt för att ha anstiftan och delaktighet i morden på Sharon Tate m.fl. Han dömdes 1971 till döden men straffet omvandlades till livstids fängelse genom att Californiens högsta domstol 1972 avskaffade dödsstraffet. Bilden visar hans polisfoto vid gripandet. Foto: Los Angeles-polisen. Californiens högsta domstol avskaffat dödsstraffet. Åklagaren i målet, Vincent Bugliosi, beskrev senare i sin bok om morden att LSD:s roll vid brotten varit ”inte en orsaksfaktor utan en katalysator”, d.v.s. ett medel för Manson att forma och påverka sina anhängare men inte en orsak till morden. Mijailovic: bensodiazepiner Mijailo Mijailovic dömdes den 2 december 2004 av Högsta domstolen till livstids fängelse för mordet på utrikesminister Anna Lindh. I HD var den viktigaste frågan om Mijailovic vid Fortsättning kan väntas Frågan om gränsdragningen av tillräknelighet har varit uppe till rättslärd diskussion sedan medeltiden. Gränsdragningen har varierat till följd av ny psykiatrisk kunskap, ny juridisk doktrin m.m. Frågan om gränserna för ansvaret vid självförvållat rus är tämligen väl genomtröskad. Frågan om självförvållad långvarig inkapacitering och personlighetsförändring till följd av drogmissbruk torde däremot behöva ventileras åtskilliga gånger framöver. Q Referenser Bugliosi V, Gentry C (1974): The Manson Murders – An Investigation into Motive, London: The Bodley Head. (HD) Högsta Domstolen (2004): Dom B 3454-04, 2004-12-04 (avser mordet på Anna Lindh). Schlaug R (1989): Psykiatri, lag och samhälle, Carnegie Dokumentationsserie 11, Stockholm: Askelin & Hägglund. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 43 Florida Highway Patrol - Contraband Interdiction Programme TEXT OCH FOTO: JONAS BERG, gruppchef för Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg Tallskogen breder ut sig så långt ögat når och det är aningen svalt i luften trots att solen skiner. Hade det inte varit för att det växer palmer på marken och simmar alligatorer i dammen på golfbanan en bit bort, hade det lika gärna kunnat vara E4:an genom Småland. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Jag befinner mig på Interstate 10 utanför Tallahassee i Florida i en Ford Crown Victoria, a.k.a ”crown vic”, stillastående i mittrenen med nosen mot den östgående körbanan och min förare, trooper Joel Clark, iakttar under tystnad trafiken. Bredvid oss har hans partner, hundföraren Robert ”Dusty” Arnold, parkerat sin specialmodifierade Chevrolet Tahoe. Även han iakttar tyst trafiken och avbryter endast då och då för att spotta ut lite tuggtobak. De båda utgör det regionala CIP-teamet från Florida Highway Patrol. CIP står för Contraband Interdiction Programme och skapades 1982 av Florida Highway Patrol som ett svar på den ökade narkotikatrafiken genom Florida. Då gick den i huvudsak från Miamiregionen i söder och norrut till övriga Nordamerika. – Sedan 9-11 har bilden förändrats. Department of Homeland Security håller hamnarna och kusten i ett järngrepp och istället har gränsen mellan Mexico och Texas blivit den huvudsakliga rutten för narkotikan in i USA, berättar Leiutenant John Bagnardi som är processledare och ansvarig för CIP. Varför inte Highway Patrol i Sverige? Joel och Dusty har bara tjänstgjort vid CIP i ett par år. De är unga och hungriga, och enligt Lt Bagnardi är de just nu inne i ett ”stim”. Bara två dagar innan min ankomst fann de 1kg kokain i en shoppingbag i baksätet på en stadsjeep. Jag hoppas intensivt på att deras jaktlycka ska hålla i sig medan jag är där. Mitt studiebesök hos CIP är på eget initiativ och bottnar i mina erfarenheter som polis och hundförare i Helsingborg där både E4:an och E6:an passerar. Jag har kunnat konstatera att polismyndigheten på det operativa planet, och till viss del även på det strategiska, inte tagit itu med europavägarna som de strategiska distributionsleder för narkotika och annan kriminalitet som de faktiskt är. För mig är problematiken självklar, och den torde vara det för var och en som arbetat med narkotika i Sverige. Hälften av alla föreläsningar på SNPF-konferenserna handlar ju om knark som passerat Skåne. Varför finns det inte en polisstyrka som uttalat försöker angripa och försvåra detta? Samtal med förare kan leda fram till misstanke… Alla CIP-troopers är i grunden trafikpoliser, men de har tränats och utbildats nationellt till narkotikapoliser. De har kunskaper i att med hjälp av profilering och särskild taktik sålla ut fordonsekipage som kan tänkas transportera narkotika eller annat illegalt gods. De arbetar i uniform och polismärkta bilar och just synligheten är ett av deras främsta verktyg. Trots att narkotikatransportörerna känner till CIP tvingas de av logistikskäl välja den snabbaste vägen. Genom synlighet kan CIP-teamen provocera fram nervösa, avvikande och undvikande beteenden där transportören markerar ut sig själv för kontroll. Joel bryter tystnaden. – Kolla den där. Den hade jag velat stoppa men jag kan inte för han gör inget fel. Man kan nämligen inte stoppa ett fordon hur som helst. För varje fordonsstopp krävs en misstanke om trafikbrott och det är här det trafikpolisiära kommer in i bilden. Både Joel och Dusty använder sin fordonsmonterade hastighetsradar flitigt, men många av CIP:s narkotikabeslag har också initierats genom att fordonet haft allt för tonade framrutor. Det visar sig att ytterst få av deras fordonsstopp grundar sig på konkreta underrättelser. Profileringen, synligheten och transportörernas undermåliga trafikbeteende gör jobbet. När fordonet väl stoppats enligt alla bastaktiska regler kommer nästa problem; en anledning till att göra husrannsakan i fordonet och kroppsvisitera alla som färdas i det. CIP, och andra som arbetar med ”Highway Interdiction”, lägger därför mycket kraft på samtalet med resenärerna. Det handlar om att låta dem berätta sina historier och att granska dessa med kontrollfrågor eller kanske rent av direkta frågor om narkotika. – Vi försöker alltid ta dem ut och en bit ifrån bilarna när vi har Samtalet. Det har hänt att narkotikatransportörer har svimmat av nervositet när de klivit ur sina bilar innan vi ens hunnit ställa några frågor, berättar Dusty. Vid samtalet eftersöker de vaksamt vad de kallar indikatorer, det kan vara allt från fysiska symtom på påverkan till tecken på missbruk eller vissa omständigheter i berättelsen. De federala lagarna ger polisen möjlighet att söka genom fordon efter medgivande från föraren. Redan vid svaga indikatorer ställs därför frågan om de får söka genom fordonet. Reaktionen på denna fråga kan generera ytterligare indikatorer. – De som har narkotika i bilen ger ofta sitt medgivande till att söka deras bil. De chansar. De är också de trevligaste, säger Joel. När indikatorerna på innehav av narkotika är tillräckligt starka och når upp till skälig misstanke(probable cause) kan en CIP-trooper själv besluta om husrannsakan i fordonet och då även om kroppsvisitation. … och ibland till beslag Det plingar till i Joels fordonsmonterade laptop. Han har fått ett e-mail från Dusty som stoppat en Honda Civic vid infarten till Tallahassee. Han tror att det kan finnas narkotika i bilen och vill ha oss som backup vid kontrollen. Joel bränner ut på motorvägen och strax är vi framme. Dusty sållade ut och stoppade Hondan för att den hade allt för tonade rutor. Dessutom gav föraren ett mycket nervöst intryck vid ett första samtal. Joel och Dusty ber de två mörkhyade unga männen att stiga ur. De berättar att de har mycket bråttom. De är rörmokare och ska vara med vid inspelningen av tv-showen Extreme Makeover – Home Edition som för tillfället bygger ett hus i Tallahassee. Dusty lyser in i bilen med sin lampa. I mittkonsolen får han syn på en cannabispipa och fattar genast beslut om kroppsvisitation och husrannsakan. sid 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 47 Narkotikasmugglare som pensioneras i fängelse Daniel Oderth Demuynck, alias Clark Olofsson Robert Nachtegaal, holländsk återfallssmugglare Clark Olofsson dömdes den 31 juli 2009 vid Linköpings tingsrätt till 9 års fängelse och fem års förverkande av villkorligt medgiven frihet för grovt narkotikabrott och försök därtill. Som alla vet var inte detta den första fängelsedomen för hans del. Clark Olofsson fängelsekarriär inom narkotikavärlden började med att han mot sitt nekande 1984 dömdes till tio års fängelse för smuggling av 25 kilo amfetamin från Holland till Sverige. 1999 dömdes han igen, nu i Danmark, till 14 års fängelse för smuggling av cirka 50 kilo amfetamin och 80 kilo cannabis från Holland till Danmark. Han frigavs efter halva tiden och det är fem av dessa återstående sju år som Linköpings tingsrätt nu förverkat. Det kommer väl inte som en överraskning att den senaste domen också avser amfetamin och cannabis från Holland till Sverige. I sak har det efter omfattande spaning som utgått från polisen i Östergötland, som även inkluderat omfattande telefonavlyssning i Sverige och Holland, kunnat konstateras att ett parti om cirka 100 kilo amfetamin förts till en lagerlokal i Holland. Där har den holländska polisen utfört flera hemliga husrannsakningar. Först gjorde man narkotikafyndet, sedan tog man prov och slutligen byttes nästan hela amfetaminpartiet ut mot annat. Sedan lät man detta gå iväg som kontrollerad leverans med lastbil till Årsta partihallar i Stockholm. När mottagaren dykt upp i Stockholm gjordes det ett tillslag och då hittade man dessutom 76 kilo cannabis. 62-årige Clark Olofsson döms nu för att ha förmedlat kontakt mellan de personer som haft hand om narkotikan i Holland och de personer som tagit emot den i Sverige. Han stod även åtalad för att ha varit delaktig i ytterligare 200 kilo amfetamin som skulle ha kommit till Sverige tidigare, men tingsrätten ansåg inte att bevisningen var tillräcklig för att döma Clark Olofsson med anhang även för dessa partier. Clark Olofsson fick ett års straffrabatt för att han som belgisk medborgare utvisas från Sverige på livstid. I mitten av mars 2009 greps den 59-årige holländaren Robert Nachtegaal i Stockholm tillsammans med en landsman, två polacker och två svenska män. Samtidigt beslagtogs 23 kilo amfetamin som holländarna smugglat in. Polisen i Gävle fick i början av 2009 tips om att en tidigare känd narkotikabrottsling i Sandviken planerade en ny amfetaminaffär. Telefonavlyssning och annan spaning visade att mannen och en kumpan tog kontakt med en polack i Stettin och gjorde en beställning på några kilo amfetamin. Polacken behövde också några kilo för egen del och kontaktade i sin tur Robert Nachtegaal i Holland och beställde tio kilo amfetamin för leverans i Stockholm. Nachtegaal, som också skulle passa på att göra egna affärer med amfetamin, skaffade 30 kilo från sina kontakter i Holland. Han anlitade en 48-årig landsman med penningbekymmer för att hyra en bil och transportera narkotikan till Sverige. Amfetaminet gömdes i bilens reservhjul, som dock bara rymde 23 enkilospåsar av det vita pulvret. Sju påsar lämnades kvar i Holland. Vid leveransen i Stockholm var alltså poliser från Gävle och Rikskriminalen beredda. Sedan holländarna fått kontakt med polackerna och de två svenska männen, plockat fram och fördelat en del av narkotikan, greps alla sex. Såväl tingsrätten i Gävle som hovrätten för nedre Norrland fann samtliga delaktiga i amfetaminhanteringen och sammanlagt 42 års fängelse utdömdes. Robert Nacktegaal dömdes redan 1995 i södra Sverige för grovt narkotikabrott till tio års fängelse och utvisning. Nu dömdes han i Gävle på nytt till tio års fängelse samt livstids utvisning. Nachtegaal bör alltså, liksom sin kollega Clark Olofsson, komma ut ur fängelset som folkpensionär. Hans-Jörgen Hanström 50 I detta däck smugglades 23 kilo amfetamin från Holland. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Gunnar Hermansson § Rättsrutan § § Rättsrutan § MAXIMALT STRAFF Den trogne läsaren kanske uppmärksammade att jag för cirka ett år sedan lovade återkomma med något kring Clark Olofsson. Nu har tingsrättens dom just kommit från Linköping och mer står att läsa i en särskild artikel. Nu lyckades inte åklagaren övertyga rätten om att Clark och Company gjort sig skyldig till alla påstådda brott men i vart fall så yrkades det enligt välunderrättade källor (åklagaren sitter i rummet bredvid mitt) på sammanlagt 25 års fängelse för Clark. Hur kan detta låta sig göras? Är det bara att sikta mot stjärnorna och sedan hoppas nå trädtopparna. Nej, lite på fötterna får man nog ha. De flesta känner nog till att maxstraffet för grovt narkotikabrott respektive grov narkotikasmuggling är fängelse tio år. I Sverige kan man inte addera straffen för alla brotten och sedan summera och komma fram till 123 års fängelse som i USA. Istället är det så att om man är åtalad för flera grova brott så kan straffskalan för den sammanlagda brottsligheten utsträckas med högst fyra år utöver det längsta straff som kan följa på något av brotten. På detta sätt kan man uppnå fjorton års fängelse för flera grova narkotikabrott vilket förekommer då och då. Vad som är väldigt ovanligt är emellertid att utnyttja straffskärpningsregeln i 26 kap 3 § brottsbalken som säger att vid återfall i brott kan straffet sättas över det svåraste straffet som kan följa på brottet, om den tilltalade dels tidigare dömts till fängelse lägst två år, dels sedan den domen vunnit laga kraft begått ett brott som är belagt med fängelse i mer än sex år. Då får det högsta straffet överskridas med högst fyra år. Sammanlagt kan med andra ord 18 års fängelse utdömas. Det skall betonas att denna tilläggsregel främst är avsedd för det fall man t.ex inte för en grov återfallsförbrytare kan få förverkat villkorligt medgiven frihet för att prövotiden precis löpt ut. Denna regel infördes när interneringsstraffet som ju var tidsobestämt avskaffades och lite som en ventil för att kunna inkapacitera (det betyder ungefär att låsa in och kasta bort nyckeln) de värsta brottslingarna. § Rättsrutan § Nyligen, den 1 juli 2009, trädde ny lagstiftning ikraft som innebär att för alla de brott t.ex mord som det är stadgat livstidsstraff (där alternativet tidigare också var fängelse 10 år), så har det införts en regel så att fängelse upp till 18 år skall kunna utdömas. Några tilläggsår ska dock inte kunna utdömas p.g.a. flera brott eller återfall utan 18 år kommer fortfarande vara det längsta tidsbestämda straffet som kan dömas ut i Sverige. Till detta kommer möjligheten att få villkorligt medgiven frihet förverkad. Så teoretiskt kan man dömas till 18 års fängelse, bli villkorligt frigiven efter 2/3-delar d v s 12 år, åka på en ny lika lång volta och därmed dömas till 18 år + 6 år till 24 års fängelse. Hur kunde det då yrkas på 25 års fängelse? Jo, det var efter Clarks halvtidsfrigivning av ett danskt 14 års fängelsestraff som 7 år återstod att kunna förverka. Teoretiskt så kan med andra ord de sammanlagda straffen (egentligen påföljd och särskild rättsverkan) bli väldigt långa även i Sverige. I pressen spekulerades det i om Clark skulle friges först när han fyllt 77 år. I vart fall kan man nu anta att Clark kommer att kunna fylla folkpensionär i fängelset innan frigivning sker, men kanske inte i det svenska utan i det belgiska eftersom han skall utvisas till Belgien på livstid då han inte längre är svensk medborgare. Apropå vissa allt mer grånande kriminella så kan man i statistik från 2000 talet finna att av 788 dömda narkotikabrottslingar som var 45 år eller däröver återföll 602 stycken, dvs. 76 procent, i brott inom tre år. Det förefaller som att det finns sparkapital över för oss inom rättsväsendet att ta hand om, även om vi nu kanske för lång tid kan vinka adjö till Clark. Hans-Jörgen Hanström Kammaråklagare § Rättsrutan § SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 51 Världen runt Droger värda mer än 1 miljon pund i beslag under drogbekämpningsvecka i London Under den nationella drogbekämpningsveckan i början av juni i år grep Metropolitan Police i London 65 personer misstänkta för odling av cannabis och innehav av klass A och B droger, såväl för eget bruk som i försäljningssyfte. The Met uppgav att beslagen omfattade bland annat 161 kilo diazepamtabletter till ett gatuvärde av 540 000 £, samt hasch värderat till 386 000 £. I flera razzior stängdes cannabisfabriker över hela London. På ett ställe beslagtogs 1400 plantor och dessutom skördad skunk till ett värde av 360 000 £. Även en del vapen och vapenkopior togs omhand. Den engelska narkotikalagstiftningen Misuse of Drugs Act 1971 delar in illegala droger i tre klasser, A, B och C beroende på deras giftighet, missbrukets omfattning och den uppskattade farligheten för samhället. Klass A omfattar bl.a: heroin, kokain, ecstasy, LSD och psilocybinhaltiga svampar. Klass B omfattar bl.a: cannabis, amfetamin, kodein och metylfenidat (ritalina). Klass C omfattar bl.a: GHB, ketamin, diazepam, flunitrazepam och de flesta andra bensodiazepinerna samt anabola steroider. Källor: www.met.police.uk, www.drugs.homeoffice.gov.uk 1,2 ton kokain bland bräderna Vid kontroll med hjälp av skanner av en sändning med sågat virke från Sao Paulo i Brasilien till mottagare i Timisoara i Rumänien påträffades 1203,9 kg kokain. Den stora mängden narkotika, i färgglada förpackningar, var inbyggd i virkesbuntarna. Metadon-automater innanför murarna På hälften av de 140 fängelserna i England och Wales installeras nu metadonautomater. Syftet är att försöka minska den omfattande illegala narkotikatrafiken innanför murarna, vilken omsätter minst motsvarande 275 miljoner kronor varje år. Heroinmissbruk är utbrett på fängelserna och i Storbritannien utkämpar man ett konstant krig mot fångarnas drogmissbruk. Automaterna portionerar ut metadon till de intagna som godkänts att ingå i fängelsets metadonprogram. En dator skannar fångens fingeravtryck eller ögats iris så att rätt dos portioneras ut. Kostnaden för installationerna beräknas kosta motsvarande 50 miljoner kronor och det råder naturligtvis delade meningar om denna typ av behandling. Källa: Drugnews.nu Marijuana spetsas med heroin enligt engelsk polis Uppgifter om att langare spetsar cannabis med heroin, för att snabbt göra missbrukarna beroende, har kommit till polisens kännedom i London. Man fruktar nu att detta kan leda till en ökning av missbrukare i Brighton&Hove på sydkusten, ett område som redan är känt som drogdödens huvudstad i England. Cannabismissbrukare kan av missbruk dras in i ett heroinberoende. Stora mängder högpotent marijuana såldes redan förra året i området. Enligt polisen är det inte ovanligt att langarna blandar in diverse kemikalier i cannabis, t.ex. bensodiazepiner och till och med urin. Källa: The Argus Ökning av drogrelaterade dödsfall i Skottland Förra året registrerades 574 drogrelaterade dödsfall i Skottland, en ökning med 26 procent sedan 2007 och 131 procent fler än under 1998. De flesta dödsfallen avsåg män i alla åldrar, framförallt över 25 år. De droger som de avlidna hade i kroppen var; heroin och/eller morfin i 336 fall, metadon i 181 fall, bensodiazepiner i 364 fall, samt kokain, ecstasy och amfetamin i 79, 7 respektive 12 fall. Alkohol fanns också med i 273 fall. Källa: General register Office for Scotland 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Landet runt Nätdrogen Spice förbjuds den 15 september Regeringen reagerade snabbt på Folkhälsoinstitutets skrivelse och beslöt i slutet av juli att narkotikaklassa sju substanser, syntetiska cannabinoider, som har egenskaper som liknar cannabis. Substanserna har beteckningar som CP 47,497C6 eller JWH-073 m.fl. och de har upptäckts i Spice och liknande örtblandningar som säljs på Internet och som är avsedda för rökning. Narkotikaklassningen gäller från den 15 september 2009. Spice Nordic.com är den ledande svenska sajten för dessa droger. Där saluförs ett stort antal rökblandningar under flera olika beteckningar. Dagen efter regeringens beslut startade man en utförsäljning av sitt välfyllda Spice-lager. Vad som kommer att finnas på menyn efter den 15 september återstår att se. Tullen förstärker sin brottsbekämpning i Norrland Tullverkets brottsbekämpning ska vara dubbelt så bra 2012 jämfört med 2007. Som ett led i denna strävan har tullen nu i höst inrättat den så kallade Norrlandsfunktionen som ska styras från Umeå. Arbetet ska vara inriktat på tullkriminalverksamhet och ha ett nära samarbete med andra brottsbekämpande myndigheter I Umeå finns redan ett regionalt underrättelsecentrum (RUC) där polisen och ett antal andra myndigheter samverkar mot grov organiserad brottslighet i Norrland. I tullens norrlandsfunktion kommer att ingå ett 40-tal tulltjänstemän som är placerade i Sundsvall, Östersund, Umeå, Haparanda och Karesuando. Nytillträdd chef för Tullverkets nya norrlandsfunktion är en polis, kriminalkommissarie Bertil Östgård, som närmast varit aktionsgruppchef vid länspolismyndigheten i Västerbotten. Pensionerad haschlangare SpiceNordic.com som den såg ut i början av augusti efter regeringens beslut om narkotikaklassning av Spice och liknande örtblandningar som innehåller syntetiska cannabinoider. Ny upplaga av åklagar-PM Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har i juli utfärdat en ny upplaga av sin promemoria om farlighetsbedömningar. I den nya upplagan behandlas nyligen klassade narkotika som 2,5-DMA, 4-fluor-amfetamin, mefedron, och oripavin. Dessutom ges ytterligare information om bl.a. cannabisberedningar och tramadol. I en särskild bilaga förtecknas de preparat som klassats som narkotika sedan den 1 januari 2006. Narkotika – Farlighetsbedömningar av narkotikapreparat – Rekommendationer för straffvärdebedömning, Utvecklingscentrum Stockholm, RättsPM 2009:1, juli 2009 (uppdaterad). En 67-årig man från Borås greps och anhölls i augusti misstänkt för knarklangning. Mannen är inte tidigare känd av polisen, men det hade börjat ryktas om att han sålde hasch på stan. Han avslöjade sig själv när ett par poliser närmade sig honom på Stora torget i Borås. Mannen kastade ifrån sig en haschbit och när polisen kontrollerade hans ryggsäck fann man ett femtontal små haschförpackningar samt pengar. Mannen är alltså 67 år, inte kriminell och bor med sin mamma i ett lugnt och väletablerat bostadsområde. Motivet till narkotikaförsäljningen kan vara dålig ekonomi. Mannen har låg inkomst och stora skulder hos kronofogden. Källa: Borås Tidning Sveriges största nyhetsforum i drogrelaterade frågor Bloggen ReageraMera och webbplatsen ActNow går nu samman och blir Sveriges största nyhetsforum för nationella och internationella drogrelaterade ämnesområden på webbplatsen ActNow.nu Det som du hittills varit van vid att hitta på ReageraMera - tidningslänkar, rapporter, trender, tendenser m.m., - hittar du nu på ActNow Du kan också i fortsättningen hitta alla hittills gjorda inlägg på Reageramera och Cannabisdotcom via sökmaskinerna där. Källa: Torgny Peterson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 55 ”Växtgruppen” på besök i det gröna Holland TEXT OCH FOTO: INGRID ARESKOUG, EVA NORELL, JENNY TOMSSON OCH MARIA WALLBERG. ”Växtgruppen” på Droganalysenheten, SKL. Var kan svenska narkotikahandläggare söka kunskap för att öka sin kompetens inom växtdrogsområdet? I Sverige är utbudet dolt till skillnad från till exempel det liberala Holland, där det är mer lättillgängligt. Därför reste fyra förväntansfulla handläggare från ”växtgruppen” på Droganalysenheten, SKL, till Amsterdam i slutet av mars. Handelslandet Holland Vår utgångspunkt under Hollandsbesöket var ett anspråkslöst hotell nära centrum, dock utanför ”Red Light District” i Amsterdam, som av vissa beskrivs som Hollands ”Sodom och Gomorra”. Holland är inte mycket större än Småland till ytan men här bor över 16 miljoner invånare. Befolkningen består av en blandning av olika nationaliteter vilket delvis är ett resultat av Hollands historia som handelsland. Holländarna har en lång tradition som handelsfolk och sägs kunna handla och tjäna pengar på vad som helst. Förutom den omfattande blomstermarknaden, som omsätter 5.4 miljarder euro/år, är turismen även inriktad på droger. I broschyren ”High in Holland” hittar man lätt de intressanta adresserna till coffeeshops, growshops m.m. i Amsterdam. Turistbroschyr för att hitta intressanta ”shops” i Amsterdam. 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Cannabisförsäljningen omsätter 2.2 miljarder euro/ år och är därmed mycket lönsam för Holland. Enbart skatteintäkterna från försäljningen i coffeshopsen ger den holländska staten ca 400 miljoner euro/år. Produktionen av cannabis i Holland uppgår till 315 – 755 ton varav ungefär 90 % exporteras. Omsättningen i coffeshopsen är mellan 16 och 22 ton. Det mesta säljs till utländska turister. Hur skulle Holland gå runt utan sin cannabis? Rundtur bland coffeshops i Rotterdam Eric Vlaardingerbroet, som jobbar internationellt inom den holländska polisen, hämtade upp oss vid centralstationen i Amsterdam för transport till Rotterdam. Närpolisen Fred Bravenboer tog oss med på en fantastisk guidad rundtur bland coffeshops och exotiska grönsaker i statsdelen Oede West i Rotterdam. Han hade järnkoll på sitt distrikt med dess invånare och var en riktig gentlemannapolis av den gamla stammen som till och med hjälpte en gammal dam över gatan. I en av Närpolisen Fred Bravenboer med en försäljare av exotiska grönsaker. coffeshopsen, där han hade särskilt god kontakt med ägaren, fick vi möjlighet att ställa alla våra frågor och erbjöds även att prova vad vi ville. Det enda vi vågade prova var dock deras te på färsk mynta. Inne i coffeshopsen hängde sort- och prislistorna för marijuana och cannabisharts lätt synliga. Det såldes ungefär som lösgodis i Sverige. Blomställningar och haschbitar stod i skålar under disken och ställdes fram vid försäljning. Priserna på ”vanlig” marijuana och cannabisharts från Marocko låg på cirka 7 euro/gram, medan ”superstark” marijuana och cannabisharts från Afganistan kostade 12 euro/gram. Enligt ägaren till en av coffeshopsen passade det svarta, afghanska haschet utmärkt att röka under varma sommardagar. Betydligt starkare marijuana genom växtförädling I Holland har halten THC (tetrahydrocannabinol) i marijuanabeslag ökat från 8,6 % till 20,4 % mellan 1999 och 2004. En anledning som lyfts fram är att cannabisen har blivit starkare genom växtförädling. De stigande THC-halterna kan enligt våra funderingar kanske bero på ett rikare utbud av cannabis, vilket gör att man i större utsträckning väljer de finare delarna av plantan för sitt missbruk. I Sverige ser vi också att beslagen går mer och mer mot honblomställningar, så kallade ”buds”, där THC-halten är högst. Sedan hösten 2008 är alla psykedeliska svampar förbjudna i Holland, såväl torkade som färska. Färdigpreparerade odlingslådor och så kallade ”philosophers stones”/”tryfflar” säljs dock fortfarande i smartshopsen. Philosophers stones/tryfflar ser ut som brunaktiga småstenar och är ett slags överlevnadsstadium för svampen. Dessa innehåller de aktiva ämnena psilocin/psilocybin. I odlingslådorna finns det utförliga instruktioner om hur man gör för att odla fram svamparna. De butiker som säljer odlingslådor/tryfflar gör dessutom reklam för att de är helt lagliga att ta med sig hem. Holländarna hävdar att bruket av svampar inte är så stort utan att de mest är till för turisterna. Holländskt lösviktsgodis (Cannabisblomställningar). Var står Holland i drogfrågan? I Holland skiljer man mellan hårda och mjuka droger. Cannabis klassas som en mjuk drog medan heroin, kokain, LSD och amfetamin klassas som hårda droger. Polisen tillåter användning av cannabis men förbjuder odling i större skala. Policyn är att man för eget bruk får inneha 3 gram eller 5 plantor cannabis. Enligt vår erfarenhet kan dock 5 plantor generera betydligt större mängd än 3 gram. Holland säger sig ha en lägre nivå med brukare av tunga droger än andra länder i Europa. Missbruk av cannabis anses därför inte utgöra en inkörsport till tyngre droger. Flera av de holländare vi pratade med likställde bruket av cannabis med svenskarnas bruk av alkohol. Problem med unga missbrukare och med grov organiserad brottslighet har bland annat lett till att projektet ”The Programme for Tackling Organized Cannabis Cultivation” startats i Holland. Projektet ska bekämpa illegala cannabisodlingar och löper under tiden 20082011. Inom projektet har man utbildat specialteam som ska lokalisera och slå ut större odlingar. Till följd av projektet får inga nya coffeshops öppna och coffeshops som ligger inom ett visst avstånd från skolor måste stänga inom 3 år. Reklam för odlingslåda för svampar. Studiebesök hos kollegorna på NFI Under en hel dag var vi på besök på SKL:s motsvarighet i Holland, NFI, (National Forensic Institute). De hade förberett ett gediget program med skräddarsydda föredrag för oss. Vid en jämförelse mellan laboratorierna visar det sig att NFI har en mindre mängd ärenden än SKL. NFI analyserar enbart THC-halterna för att följa deras utveckling. Någon egentlig efterfrågan av THC-halter från uppdragsgivarna finns inte då de inte har någon betydelse för straffpåföljden. När ska Sverige komma till denna kloka insikt? NFI ligger steget före SKL när det gäller DNA-analys för artbestämning av växter, svampar och djur. NFI började med denna teknik för 4,5 år sedan och liknande metoder används även i Tyskland, Storbritannien SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 59 Från vänster Ingrid Areskoug, Eva Norell, Jenny Tomsson och Maria Wallberg utanför NFI. och Portugal. Metoden kan användas för att fastställa arten på växtmaterial som inte kan fastställas med de vanliga analyserna, till exempel på rötter och nedbrutet växtmaterial. I Holland har detta visat sig användbart vid bränder i inomhusodlingar av cannabis där bara rötter återstår som bevismaterial. Metoden går också att använda för att fastställa om det rör sig om brott angående utrotningshotade arter. Utbredningen av Spice verkar vara likartad i Sverige och Holland. Under 2008 lyckades man på NFI rena fram den syntetiska cannabinoiden JWH-073 i Spice. Denna substans är 4-5 gånger mer potent än THC. På grund av den liberala inställningen till användning av cannabis/cannabisharts, är missbruket av Spice inte så utbrett och därför inte ett problem i Holland. Snarare vänder man sig emot att de syntetiska cannabinoiderna inte finns upptagna i innehållsförteckningen, vilken dos de förekommer i samt att biverkningarna inte finns dokumenterade. Vi ställer oss frågande till om inte delar av detta gäller även för cannabis. Många intryck i bagaget När fyra dagar var till ända lämnade vi Holland fulla av intryck. Vi upplevde landet som chockerande libe- ralt när det gäller droger och sexhandel. Samtidigt var vi mycket fascinerade över att helt öppet kunna få ta del av hela utbudet. Ett annat bestående intryck är att holländarna är ett mycket affärsinriktade folk och att de verkar kunna handla och tjäna pengar på vad som helst. Vi kan se tillbaka på en intressant och lärorik dag på NFI. Vi kan konstatera att växtdrogsutvecklingen ser likartad ut i Holland och i Sverige. Personalen på NFI och SKL besitter stor kunskap och erfarenhet, men ett utbyte mellan varandra är alltid berikande. Måhända är DNA-analys av växter morgondagens metod för SKL? Efter flera dagars vårregn bröt så äntligen solen fram när flygplanet lättade från marken. Under oss bredde ett fascinerade landskap ut sig som ett lapptäcke avdelat av kanaler. Förutom en lärorik resa fick vi också ta del av den holländska våren med begynnande grönska och blommande påskliljor. När vi återvände hem väntade ett vintrigt Sverige. Vi vill rikta ett stort tack till SNPF som gjorde denna resa möjlig och Ylva Carlsson (Polisens sambandsman i Haag) som hjälpte oss att ta fram ett genomtänkt och bra program. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 61 Forensiskt studiebesök hos Metropolitan Police TEXT OCH FOTO: ANNA ÅBERG, Tekniska roteln, Polisen i Malmö Anna Åberg med Themsen och Houses of Parliament i bakgrunden. Sedan 1999 arbetar jag i laboratoriet på tekniska roteln i Malmö, med fingeravtrycksundersökningar, narkotikaanalyser och klädundersökningar. Madelaine Andersson, fotograf på tekniska roteln i Helsingborg, fick ett stipendium från Polismyndigheten i Stockholm för att göra ett besök hos Scotland Yard i London. En del övertalande plus ett resebidrag från SNPF ledde till att jag också följde med! Vid METROPOLITAN POLICE arbetar 25 000 poliser och 18 000 civila. På labb arbetar uteslutande civila. Forensic Services inom METROPOLITAN POLICE i Storbritannien, består av flera avdelningar, bland annat SERIS - Specialist Evidence Recovery Imaging Services. 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Fingeravtryck och fotografering Första besöket var hos Chris Porter, Head of SERIS, 2-16 Amelia Street, London. Han berättade om hur organisationen är uppbyggd och om vad de gör just på deras avdelning, vilket är fingeravtrycksundersökningar på varierande material, plus att de har en omfattande verksamhet när det gäller fotografering. De har också så kallade Forensic scientists som blir inkallade vid mer omfattande brott. Vid fingeravtrycksundersökningar använder de sig av samma metoder som vi gör i Skåne, förutom att de även har VMD-utrustning. VMD används till material med släta ytor, och kan även användas till material som varit fuktigt. Fotografer munderas även i ”kravallkläder” för att smälta in bland poliserna vid stora kravaller. De har då möjligheten att fotografera direkt på plats, ”where the action is”. Nicholas Marsh berättade bland annat att man hade identifierat en pedofil genom att titta på en film som den ena dottern filmat med IR-kamera i mörkret medan han våldförde sig på den andra dottern. Man kunde se hans blodkärlsmönster på baksidan av benen och genom att titta på den aktuelle mannens blodkärlsmönster och jämföra kunde man identifiera honom. Alla större narkotikabeslag skickas till privata labb för analys. Där plockar de av emballagen för eventuell fingeravtrycksundersökning. Eftersom de inte hanterar narkotika på SERIS så ringde Chris Porter några samtal, och vips fick vi ytterligare två studiebesök nästa dag, ett på det största privata labbet – FSS (Forensic Science Service) och en träff med Mr Roger Grainger, narkotikakunnig på SERIS. New Scotland Yard Keith Semaine visar VMD-utrustningen på fingeravtryckslaboratoriet. Efter vårt besök på SERIS som avslutades med lunch på Chris Porters kontor, så blev vi skjutsade till New Scotland Yard i sydvästra London. Där fick vi träffa Maurice Garvey som berättade om fingeravtryckens historia och om flera ärenden där säkrade fingeravtrycksspår hade haft en avgörande betydelse. Vi stannade till vid flera stationer där de satt och kontrollerade inkommande daktningar samt jämförde spår mot misstänkt och så vidare. Fotograferna har en mycket framträdande roll, de är oftast först på plats på en brottsplats, och med hjälp av belysning hittar de fingeravtrycksspår som fotograferas direkt på brottsplatsen utan behandling med pulver eller annat. 2 500 fingeravtrycksspår och 1 200 skospår säkrades av fotograf på plats förra året. Min reskamrat Madelaine Andersson tillsammans med Maurice Garvey som visade runt på fingeravtrycksavdelningen på Scotland Yard. FSS - Forensic Science Service Nicholas Marsh demonstrerar en av de lampor som används vid fotografering på en brottsplats. På fredag förmiddag gav vi oss iväg från hotellet vid Victoria station till FSS på 109 Lambeth Road. FSS har register med DNA-profiler på alla anställda, SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 65 alla besökare, samt på alla ”suppliers”, tillverkarna av det material som används vid DNA-undersökningarna. Innan vi släpptes in på DNA-avdelningen blev vi topsade. FSS är ett av de fyra labb som Metropolitan Police utnyttjar för bland annat narkotikaanalyser och DNAundersökningar. Man lägger 35 miljoner pund på undersökningar som görs på de privata labben, men man strävar efter att få en bra balans mellan vad polismyndigheten själv ska och kan göra och vad man ska betala extra för på de privata labben. FSS tillhörde för ca 12 år sedan Metropolitan Police, men nu är de egentligen ”halvstatliga” och på väg att bli privata. FSS är det största ”privata” labbet i Storbritannien och ser sig själva som världsledande inom sitt område. FSS - Drogavdelningen Man har sett en ökning av kokainanvändandet i Storbritannien och tror att det beror på sjunkande priser. De ser nästan aldrig opium, inte heller mycket kat. Däremot en hel del cannabis, amfetamin och brunt heroin. Ecstasy hade man mycket för 10-15 år sedan, men den användningen har också minskat Vi använder oss av Marquis reagens i Malmö, som vi blandar själva. Reagensen använder vi till förprövning av amfetamin, heroin och MDMA. Vi brukar blanda en ytterst liten mängd i provrör, typ 30 droppar, så vi blandar den rätt så ofta. På FSS hade de en flaska på 100 ml färdigblandad Marquis reagens som de sa var hållbar i tre månader, och det är en sak som jag tar med mig hem till Malmö – en större flaska till Marquisen! FSS kan ge snabba narkotikabesked, det är användbart vid t.ex. brottsprovokation i form av ”undercover police” som är ute och köper narkotika från flera säljare, lämnar in den misstänkta narkotikan och får svar inom två timmar. Med stöd av detta har man möjlighet att arrestera flera säljare samtidigt. De utför också jämförelseundersökningar på olika emballage, och länkar samman narkotikabeslag från olika delar av landet. Något som de också har börjat med är analys av narkotikarester i hår och naglar, dessa analyser kan visa om personen i fråga har använt en drog regelbundet eller bara vid ett enstaka tillfälle. Droger syns endast för en kort tid i blod och urin. Hår och naglar är ett bra alternativ om det ej är lämpligt med blod eller urinprov. Detta kan vara användbart t.ex. vid vårdnadstvister för att visa att en förälder missbrukar narkotika, eller vid sexuella övergrepp där det har gått för lång tid för att man ska kunna se eventuella spår av narkotika i blod eller urin. FSS utför även uppdrag gällande annat än narkotika och DNA, som blodbildsanalyser, IT-brott, vapenundersökningar, dokumentundersökningar osv. FSS har som målsättning att handläggningstiden ska vara max 35 dagar. 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Drogtester På fredag eftermiddag promenerade vi från FSS tillbaka till Amelia Street. Där träffade vi Roger Grainger som skulle berätta allt han visste om narkotika. Vid det här laget hade engelskan lossnat betydligt och vi fick ett givande samtal om narkotikasituationen i London. I Storbritannien delar man in droger i tre klasser; A som är ”värst”, t.ex. heroin och kokain, B t.ex. amfetamin, och C som omfattar t.ex. narkotikaklassade läkemedel. Cannabis tillhörde först klass B, men flyttades under en period ner till klass C. Cannabis är i dag dock tillbaka i klass B. Roger Grainger har haft en betydande roll i att ta fram de narkotikatester som används ute på polisstationerna vid ”erkännande och eget bruk”. Förfarandet går under namnet EDIT – Evidental Drug Identification Testing in Police Stations. Den som arresterats berättar vilken drog han/hon innehar och om detta överensstämmer med testresultatet så gör man ingen ytterligare analys, vilket snabbar upp processen och sparar både tid och pengar. För amfetamin och heroin använder man Marquis reagens och för kokain använder man test som reagerar positivt endast på kokain. De två typer av kokaintest man använder är DRUG-ID II Cocaine test kit, tillverkas av ett tyskt företag som heter SECURETEC Detections-systeme AG och Cozart Cocaine test kit. De som ska använda dessa tester måste genomgå en utbildning innan de får lov att använda testerna. Cannabisodlingar Roger Grainger berättade att Metropolitan Police har haft bekymmer med cannabisodlingar i hus, precis som i södra Sverige. Under 2005 kunde man hitta 20 hus om dagen där man odlade cannabisplantor. Hur upptäckte man dem? Jo man flög med helikopter och filmade med värmesökande utrustning. De hus som ”lyste upp” spanade man på och kunde på grund av den extra uppvärmningen hitta odlingshusen! I dag hittar man ungefär ett ”cannabishus” om dagen i London. FSS har utarbetat en guide på 22 sidor för polisen, som används vid undersökning av cannabisodlingar inomhus. Den inkluderar bland annat information om vilken hjälp man kan få från FSS, beskrivning över cannabisplantans livscykel, olika varianter av cannabis, ljussättning, gödning, växtmedia (behöver inte vara jord), säkerhetsrutiner, provtagning, frågor till eventuella misstänkta mm. I guiden finns också ett färdigt undersökningsformulär på sex sidor som kan fyllas i på plats. Sammanfattning Dessa två aprildagar i London var mycket intressanta och givande och jag är väldigt glad över att jag fick möjlighet att åka. Nästa gång hoppas jag att hela labbgruppen på tekniska roteln kan följa med! Q Krogar mot knark Krogar mot knark är ett nationellt nätverk som arbetar för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Representanter för kommun, polis och krogbranschen i 21 kommuner bildade tillsammans nätverket Krogar mot knark under 2008. Initiativtagare och samordnare för nätverket är socionom Lennart Johansson från sociala resursförvaltningen (RUS) i Göteborgs kommun. Samverkan sedan 2001 Begreppet Krogar mot knark skapades redan 2001 då en grupp krögare bildade föreningen Krogar mot knark. Ett samarbete hade då inletts med olika myndigheter, och Mobilisering mot narkotika bidrog ekonomiskt i Trestadssatsningen, Stockholm-Göteborg-Malmö, för att minska narkotika i krogmiljö. Satsningen spreds efterhand till ytterligare ett tiotal kommuner. När Mobilisering mot narkotika avvecklats, bildades en arbetsgrupp för det fortsatta arbetet mot droger i krogmiljö. Lennart Johansson ingår i denna arbetsgrupp som nu vände sig till Folkhälsoinstitutet (FHI) och fick därifrån fortsatt ekonomiskt stöd för sitt arbete i ytterligare två år, t.o.m. 2010, i det nybildade nätverket Krogar mot knark. Representanterna i de 21 kommunerna enades under våren 2009 om att ta fram ett utbildningsprogram för utbildning av såväl poliser som krogpersonal. Nätverket vände sig till Svenska Narkotikapolisföreningen för att få hjälp att sammanställa materialet. SNPF-medlemmen Christoffer Bohman på Citypolisens krogsektion i Stockholm fick uppdraget att skriva en handbok som ska användas i utbildningen tillsammans med en PowerPoint-presentation. I slutet av maj 2009 anordnade Krogar mot knark en utbildningsdag i Stockholm för ett 30-tal poliser från de 21 kommunerna. Då presenterade Christoffer Bohman utbildningsmaterialet som de närvarande poliserna fick med sig och kan fortsätta använda på sina hemorter vid utbildning av bland annat krogpersonal. Några av deltagarna i utbildningsdagen i Karlstad den 1 juni. Karlstad och Göteborg ingår i nätverket Under två veckor i maj 2009 marknadsförde Karlstad kommun, polismyndigheten i Värmland och åtta krogar i centrala Karlstad det gemensamma arbetet med hjälp av stortavlor utplacerade i staden. – Vi vill inte ha knark på krogen. Vi vill sända ett tydligt budskap till våra gäster att vi gör allt för att vara en narkotikafri mötesplats, säger en krögare i Karlstad. Polisen i Karlstad anordnade den 1 juni en uppskattad utbildningsdag för krogpersonal, polis och ordningsvakter, där förutom teori även rollspel ingick. I Göteborg är för närvarande sju restauranger certifierade som en Krog mot knark och ytterligare fem är på väg mot en certifiering. – Många debuterar i narkotikaanvändning i den här miljön. Därför känns det självklart att delta, säger Johan Bergqvist, krögare i Brasserie Lipp, till Göteborgsposten. Närmaste framtiden Handboken som används vid utbildningar i Krogar mot knark har skrivits av Christoffer Bohman på Citypolisens krogsektion i Stockholm i samråd med SNPF. I slutet av oktober planerar nätverket en kampanj med information och olika aktiviteter i de 21 kommunerna. Nätverket har fått medel för att verka i dess nuvarande form till och med nästa år, men från 2011 kommer fler kommuner att involveras i Krogar mot knark. Q För mer information besök www.krogarmotknark. se eller kontakta Lennart Johansson på tel 031-367 9346 eller 0705-267537. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 69 Dustys fordonsstopp utanför Tallahassee. Efter kroppsvisitationen, som inte gav något, får Joel och jag bevaka varsin kille medan Dusty går loss på Hondan. När han från kupén fäller baksätet kommer en skarp och omisskännlig doft av marijuana från bagageutrymmet. Dusty inser att de båda misstänkta nu måste förstå att de är avslöjade och beslutar klokt att gripa och belägga dem med fängsel. De sätts in i ”burarna” i baksätet på polisbilarna och vi kan mer noggrant göra resten av husrannsakan. Efter en stunds rotande hittas en soppåse innehållande 221g marijuana invid reservhjulet. Vi hittar dessutom en marijuanakvarn och en engrammare marijuana. Vid ett kortare förhör på platsen erkänner föraren att marijuanan är hans. Något ytterligare framkommer inte och jag förvånas över att patrullen inte lägger mer kraft på ett Samtal efter beslaget. Föraren transporteras in till County Jail i Tallahassee medan passageraren släpps. Florida gav inspiration Marijuanapipa - rörmokarstyle. Pipan som låg synlig i mittkonsolen. Det här ingripandet fick avsluta mitt besök hos CIP. Om jag ska sammanfatta mina intryck så återvänder jag hem mer inspirerad än imponerad. Självklart har man kommit väldigt långt i USA när det handlar om att arbeta problemorienterat med profilering, men jag upplever att deras angreppssätt i många avseenden fokuserar mer på kvantitet än på kvalitet. Vi gör det inte bättre i Sverige – ännu! Men förutsättningarna är mycket goda. Vi är ett mindre land och måste därför satsa på kvalitet och många av de nödvändiga verktygen finns redan. Bland dessa kan nämnas Polisens Underrättelse Modell (PUM), våra med internationella mått mycket kapabla tjänstehundar och samarbetet med Tullverket, som ju är de som kommit längst i Sverige när de gäller den här typen av arbetsmetoder. Polisområde Nordvästra Skåne där jag arbetar har visat intresse för idén och jag fick efter min hemkomst uppdraget att under två dagar prova detta arbetssätt på E6 utanför Helsingborg. Insatsen benämndes Operation Echo Six och genomfördes under sista helgen i maj i samarbete med Ungdoms- och Narkotikagruppen Helsingborg, Hundenheten PONV och Tullverkets gränsskyddsgrupp. Studiebesöket vid Florida Highway Patrol genomfördes mellan den 15e och 23e februari 2009. SNPF ställde upp med resebidrag och Polismyndigheten i Skåne lät mig resa på arbetstid. Merparten av resekostnaderna betalade jag själv. All smiles. Den obligatoriska poseringen med vårt beslag av 221g marijuana. Fr.v. Trooper Joel Clark, jag själv och trooper Robert ”Dusty” Arnold. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Florida Highway Patrol är en trafikpolisstyrka med hela Florida och det större vägnätet som ansvarsområde. Den består av 1880 uniformerade troopers fördelade på 10 Troops med ansvar för olika regioner inom staten. 55 troopers ingår i Contraband Interdiction Programme och är utbildade i bekämpning av motorvägsrelaterad brottslighet med fokus på narkotika. 28 av dem är dessutom kombihundförare. Operation Echo Six Insats mot europavägsrelaterad narkotikabrottslighet. I maj genomförde polisen en insats mot narkotikadistributionen på E6:an utanför Helsingborg tillsammans med Tullverkets gränsskyddsgrupp. Huvudsyftet med insatsen var att prova och utvärdera en idé om operativa metoder, öka kunskapen om problemområdet samt att importera viktig kunskap från Tullverket. Den hypotes vi arbetade utifrån var att europavägarna genom Skåne är strategiska distributionsleder för narkotika till och genom Sverige. Samt att europavägarna även är viktiga transportleder för annan brottslighet. Operativa metoder Den operativa metoden bygger i huvudsak på selektering av fordon för kontroll genom profilering. Här kunde vi poliser konstatera att våra kollegor från tullen hade mycket att lära oss. Kontrollerna inleddes genom vanliga förar-/fordonskontroller där förarens körkort och nykterhet kontrollerades. Därefter följde ett samtal av varierande längd där huvudtemat var de resandes planer. En annan viktig del i metoden var synligheten och patrullens medvetna utnyttjande av detta när det gällde att identifiera avvikande och undvikande beteenden hos de resande. Alla sådana beteenden är indikatorer som leder till stopp och kontroll. Bevare mig väl ”Bevare Christiania”. Den texten såg vi tryckt på T-shirtar som bars av människor som flummade runt i och runt Christiania när vi var där i slutet av juni. Jag ville bara titta in och kolla hur det såg ut nu för tiden. Senast jag besökte fristaden Christiania hade man rensat på Pusher Street. Försäljning förekom inte så ofattbart öppet som den gjort de andra gångerna jag varit där. Folk meckade och rökte på i buskarna, men man såg inte tegelstensstora haschbitar på borden längs langargatan då i maj 2007. Nu var det annat. Det var som förr. Man förberedde en festival som skulle börja samma eftermiddag och pågå i fyra dagar. De förberedelser jag såg värda att nämna bestod i att ladda upp med röka, marijuana från HELA världen inklusive den närodlade från Fyn. Hasch, hasch, hasch; avlånga klumpar, ljusa kakor, mörka. Vad jag såg mer? Grupper med tandlösa grönlänningar, nordafrikaner, danskar i alla åldrar, indianer, blonda 17-åriga tjejer, unga svenska killar. Och så de kringstrosande hundarna. Samt de där husen som ska va så pittoreska. De med grafitti målat på de halvfärdiga eller förfallna väggarna. Vi fick gå ut. Mitt svenska polissällskap fick smärtor då han såg men inte kunde ingripa mot så öppen narkotikakriminalitet. Snart ska man rensa och bygga bostadsrätter på Christiania. ”Bevare Christiania” från det tycker många. Tack och lov anser Jessica Vikberg Resultat Som mest beslagtogs 94 gram amfetamin som en kvinnlig förare hade köpt i Malmö och som sannolikt var avsedd för marknaden i området kring Örkelljunga där hon var hemmahörande. Det kunde konstateras att den viktigaste framgångsfaktorn i detta sammanhang är rätt personal i form av narkotikapoliser, med vana att arbeta med lagstöden för ringa narkotikabrott. Jonas Berg Polisens och tullens samarbete i operation Echo Six var en mycket positiv erfarenhet. För fjärde året i rad anordnades Christiania misikfestival. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 73 Boktips DÖDERGÖK Dödergök handlar om den arbetslösa journalisten Maria Allende som tillsammans med sin man och dotter flyttar in i ett nytt hus. I huset i det idylliska radhusområdet har en kvinna vid namn Louise under flera år blivit brutalt misshandlad och slutligen mördad av sin man. Mannen är dessutom polis. Det är upplagt för grävande journalistik. Eller är Marias uppsåt personligt? En iransk kille hittas hängd på en vind där hans flickväns familj bor. Självmordet utreds snart som ett misstänkt mord av polis och åklagaren Madeleine Edwards. Edwards är övertygad om att självmordet var påtvingat eller till och med ett mord, men får mycket kritik från media och andra som menar att hon styrs av fördomar mot invandrarfamiljer. Ändå drivs hon starkt av ett rättvisepatos och vill lösa fallet, vilket ger henne mindre tid för sig själv och med dottern Alexandra. Parallellt får man följa de två fallen, som båda handlar om män som med alla medel vill kontrollera kvinnan och hennes ”heder”. Av någon anledning anses det ena vara kulturellt och det andra ett utslag av en störd personlighet. Innan det blir riktigt spännande är transportsträckan något lång eftersom det är många karaktärer inblandade i historien som ska presenteras. Men efter cirka hundra sidor bränner det till och författaren Wennstams engagemang för ämnet lyser igenom och leder historien om den misshandlade och mördade Louise framåt. Emellanåt tenderar romanen dock att bli något formell när lagar ska förklaras och statistik bakas in i ett litterärt sammanhang. Men på så sätt är den användbar, inte bara som en spännande deckare en torsdagskväll, utan som upplysande referensverk. Författaren Katarina Wennstam brinner verkligen för de kvinnor som utsätts för övergrepp och hon har med denna bok lyckats skapa en spänningsroman som är otroligt bra. Katarina Wennstam, född 1973, är kriminalreportern från SVT som sadlade om och började skriva böcker om allt hon såg på rättegångar och brottsplatser. Ilska och brinnande engagemang är drivkrafterna för Katarina Wennstam. Författare: Katarina Wennstam Förlag: Albert Bonniers förlag Recension: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 På andra sidan dödens fält Lars Andersson, som skrivit denna bok med underrubriken Möte med Tadjikistan och Afghanistan, är polis med ett förflutet bl.a. som spanare på Rikskriminalen, lärare på Polishögskolan och med flera tjänstgöringar på Balkan. När kollegan Christer Brännerud, som tjänstgjorde inom FN-organet UNODC i Tadjikistan, hörde av sig och frågade om Lasse var intresserad av att komma och utbilda poliser i informationsinhämtning i Tadjikistan, blev svaret ja. Året var 2005 och Lasse hade då ingen erfarenhet av att arbeta i denna del av världen, men som nyfiken och engagerad narkotikapolis antog han utmaningen. Att bedriva utbildning för poliser i Dushanbe, huvudstaden i Tadjikistan, blev ingen sinekur. Kulturkrockar radade upp sig på löpande band och prövningarna blev många. Men trots frustration över odisciplinerade och omotiverade deltagare, dåliga resurser, olidlig hetta och magproblem, genomförde Lasse Andersson och hans kollega Ulf från Lund en kursgenomgång. Och det skulle bli fler. Redan året därpå var Lasse och Ulf tillbaka i Dushanbe för ett par nya kurser. I bokens många episoder får läsaren en god inblick i hur det kan vara att leva och verka i ett land som Tadjikistan där korruptionen är utbredd och narkotikahandeln motsvarar ca 50 procent av landets BNP. Afghanistan är världens ledande producent av opium och heroin. Tadjikistan gränsar till Afghanistan i söder och fungerar som transitland för narkotikan som smugglas till Ryssland och Västeuropa. I en stor del av boken ger Lasse Andersson också en detaljerad skildring av livsvillkoren för bönder i Afghanistan som tvingas leva på opiumodling. –” Det kommer att ta en hel generation att förändra situationen i landet och den generationen är ännu inte född!” säger man i Afghanistan. Denna bok är ett måste för den som tänker besöka Tadjikistan och/eller Afghanistan. Polishögskolan och troligen också Rikskriminalen kommer att använda den som referensmaterial. Författare: Lars Andersson Förlag: Polisidrottsförlaget Recension: Gunnar Hermansson Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Anabola Androgena Steroider Upplaga 10.1 Upplaga 1.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer. Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, och tillgången på dessa preparat på den illegala marknaden har flerdubblats på tio år. AAS-missbrukare belastar sjukvården eftersom de kräver behandling för de psykiska och fysiska skador som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt många. Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska. Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och författarna till boken Mandom, mod och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i ämnet. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Den idiotiska klubben Mandom, mod och morske män En bok av Göran Bohlin En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 77 Lösning Kryss 2-09 Gissningsvis har många läsare ägnat en del av sommaren åt krysslösning. Bland de insända lösningarna har denna gång följande fem dragits som vinnare av varsin dubbel trisslott. Vi gratulerar Ulf B Lindström, MALMÖ Hadar Knutsson, VALLDA Margareta Bergsten, ÅRSTA Rasmus Krook, GÄLLIVARE Nils René, MALMÖ STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09 Mediahusets stipendium Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium 10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org Kryss 3-09 Lösningar skall senast den 6 november 2009 sändas till: Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-09
