Nr 4 2015 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

Nr 4 2015 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA
R
UT
B
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
IL
DA
RA
N
IKAPOLI
SF
KOT
R
A
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
R & INFOR M
E
Nr 4 · 2015
Ingripandespaning ledde till rekordbeslag av dopningsmedel
Vad hände med polisens beslagsregistrering av illegala droger?
Utbildning, samverkan och synlighet - ett projekt i kampen mot nätdroger
Narkotikapoliserna finns inte längre, eller?
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Lennart Karlsson (LK)
Niklas Lindroth (NL)
Emil Lundberg (EL)
Ulla-Stina Nilsson (UN)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
MANUSSTOPP:
Manusstopp 20 oktober 2015.
Utgivning vecka 49, 2015. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGSBILD: Fotolia.
Ledaren:
Det är hög tid för en förnyad nationell samling i narkotikafrågan............ 2
Info från styrelsen.................................................................................... 3
Redaktörens spalt................................................................................... 3
Projekt Varg – Tullverkets jakt på Bamseshoppen.................................. 6
Ingripandespaning ledde till rekordbeslag av dopningsmedel .............. 10
Anabola steroider – förfalskarnas marknad........................................... 14
Polisen satsade mot dopning i Värmland
-gymtränare gripen............................................................................. 18
Operation Pangea VIII
Nätbutiker med illegala läkemedel stängdes ner................................ 22
Polisens specialstyrka har ökat kvarkbeslagen på Christiania.............. 26
Ingenjör med gröna fingrar föll på eget grepp....................................... 30
Vad hände med polisens beslagsregistrering av illegala droger?......... 34
Utbildning, samverkan och synlighet
- ett projekt i kampen mot nätdroger..................................................... 38
El Chapos osannolika rymning från Mexikos bäst bevakade fängelse. 42
Kokainhandeln ett allt större politiskt problem....................................... 46
Rättsrutan: Det var på tiden!................................................................. 50
Hallå där … tidningen Svensk Polis...................................................... 51
Ny trend: Drönare flyger in knark i fängelser......................................... 51
Notiser: Världen runt............................................................................ 54
Landet runt.............................................................................. 55
Spindel – brottsbekämpande insats i trafiken........................................ 58
En buss kommer lastad......................................................................... 61
Narkotikapoliserna finns inte längre, eller?........................................... 64
Tar medierna sitt ansvar i narkotikadebatten? ….................................. 70
23 nya ämnen klassade som narkotika
eller hälsofarlig vara den 18 augusti................................................... 72
Läkemedelsdroger bidrar till hög dödlighet .......................................... 73
Bok- och filmtips.................................................................................... 76
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor i ny utgåva............... 78
Stipendierutan....................................................................................... 80
Tullverkets jakt på Bamseshoppen
Många av Tullverkets och Polisens dopningsärenden initieras i tullfiltret. Det kan
gälla smuggling av preparat eller införsel av utrustning och tillbehör som väcker misstankar om illegal tillverkning av preparat.
Så var fallet med en DHL-försändelse från Kina som blev inledningen på Tullverkets
ärende Varg.
Den DHL-sändning från Kina som tulltjänstemannen
Ulrika Eriksson selekterade ut i flygfrakten i Göteborg
i april 2014, innehöll 20 000 etiketter som var märkta
Bamse Labs med namn på olika dopningsmedel, anabola steroider.
Detta väckte ju intresse och Ulrika Eriksson selekterade ut ytterligare ett tiotal sändningar på kort
tid som innehöll olika maskiner, bindemedel, vialer,
ampuller och annat som indikerade illegal preparattillverkning och kunde ha samband med Bamse Labsetiketterna. Försändelserna var adresserade till olika
platser i Sverige.
Personer i nätverk identifierades
Misstankar fanns nu om illegal tillverkning av anabola
steroider någonstans i Sverige och en förundersökning
inleddes gällande grovt dopningsbrott. Tullkriminalens
utredare fann att anabola steroider med fabrikatet Bamse Labs såldes på kroppsbyggarforumet Hushboard av
signaturen Alpha-Bamse/Bamses butik. I slutet av 2014
öppnade personerna bakom Bamse Labs en egen hemsida med namnet Bamseshoppen.com.
Utredarna lyckades i sin kartläggning identifiera ett
stort antal personer på flera platser i Sverige, personer
som misstänktes ingå i ett nätverk som sålde AASpreparat på olika hemsidor, bl.a. Muskelhuset och
Nordiska Kompaniet.
På forumet Hushboard sålde signaturen Alpfa-Bamse`s
Butik steroider märkta med Bamse Labs.
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonberg.se
ISSN 1101-6817
4.15 Årgång 28
Sidan 6-7
Projekt Varg
Utredarna gjorde provköp
Tullkriminalen gjorde under sommaren 2014 tre provköp av mindre mängder anabola steroider från Bamseshoppen.com. All kontakt skedde med krypterad mail,
countermail. När beställningen bekräftades meddelade
Bamseshoppen att pengarna skulle skickas kontant i ett
vadderat kuvert till en adress i Taberg strax söder om
Jönköping. Breven fick inte skickas som rek.
Adressaten i Taberg var ett företag inrymt i en bostadslägenhet. När tullens utredare började kartlägga
personen bakom företaget, fann man snart en nära
koppling till en annan man i Hok, ett litet samhälle ett
par mil söder om Taberg.
Läkemedelsföretaget Galenika i Belgrad tillverkar ett AASpreparat, Testosteron Depo, som regelbundet dyker upp på
den illegala steroidmarknaden.
Exempel på två hemsidor som tidigare användes av organisationen för marknadsföring av AAS-preparat. Några försäljningssidor har startat upp på nytt efter sommaren.
Nazister dömdes för grovt dopningsbrott
Ett flertal misstänkta för brott
De båda männen i Taberg och Hok greps och häktaYtterligare några personer på olika platser i Sverige är
des. Efter många förhör stod det klart att de ingick
delgivna misstanke om brott i Tullverkets utredning.
i en större organisation för försäljning av AAS. TaMan har gjort husrannsakningar och beslagtagit variebergsbons uppgifter var att dels ta emot försändelser
rande mängder anabola steroider och annat gods.
med pengar från AAS-köpare och dels vara mottagare
En man i västra Sverige har varit mottagare av en
Rekordbeslag i Småland
av paket med dopningsmedel som han förmedlat vidastor mängd postpaket både från utlandet och inrikes.
Efter ytterligare spaning och förberedelser gjordes tillre till mannen i Hok eller till andra okända personer
Han fick via krypterade mail instruktioner om var han
slag mot de båda adresserna i mitten av januari 2015.
i landet. Tingsrätten ogillade denna del eftersom det
skulle skicka paketen vidare.
På adressen i Taberg fann tullens personal ett antal
inte ansågs visat att paketen innehållit dopningsmedel.
Ett flertal personer i Stockholmsområdet har dragits
vadderade kuvert som innehöll pengar. Kuverten hade
Däremot dömdes mannen för att ha tagit emot mer
in i utredningen och åtminstone en av dem hade en
skickats till Taberg från olika personer i Sverige som beän 400 försändelser med kontanter som han sedan
distributörsroll i organisationen.
talning för beställda AAS-preparat. I lägenheten fanns
vidarebefordrat till adresser som han instruerats om
När tullarna ingrep mot en man i sydöstra Sverige
också en mindre mängd anabola steroider och sprutor,
via countermail. Han erkände att han varit betalningshittade man en ganska stor mängd AAS-preparat.
troligen för den 30-årige mannens eget bruk.
mottagare och att han hanterat mer än 600 000 kroMannen var lagerhållare och distributör, sannolikt i
I lägenheten i Hok fann tullens spanare, som biträdnor som utgjort betalning för dopningsmedel.Mannen
större omfattning.
des av Jönköpingspolisen, en mycket stor mängd
i Hok, även han i 30-årsåldern, hade som sin uppgift
anabola steroider samt sprutor, kanyler och en hel
att lagerhålla, förpacka och sända iväg paket eller
AAS-försäljningen återupptagen
del läkemedel. Preparaten låg i kartonger i alla utrymvadderade kuvert med beställda AAS-produkter till
Tullverkets utredning tyder alltså på att de inblandade
men. Mängden AAS-preparat, som uttrycks i enheter,
olika köpare. Han uppgav att han fick sina instrukpersonerna
ingår
i en större organisation som imporskapade
för tre år sedan en särskild grupp, Task
Force
Pusher
uppgick till omkring 2,5 miljoner enheter. Köpenhamnspolisen
En större
tioner från okända människor och för arbetet fick han
terar, tillverkar
och distribuerar anabola steroider och
mängd har troligen inte tidigare anträffats i Sverige
vid som bara arbetar mot den organiserade kriminaliteten, framförallt
Street,
drogförsälj20 000 kronor i månaden.
andra dopningspreparat.
ett och samma tillfälle.
Männen är enligt Jönköpingsposten aktiva nazister
ningen,
ökat markant.
Medarbetarna
i organisationen har värvats på kroHemma hos mannen i Hok fann man inga
steroi- i Christiania. Beslagen av hasch och marijuana har sedan dess
och har tillhört Svenska motståndsrörelsen. De är
ppsbyggarforumen
Bodymass och Hushboard och de
Många
har i sommar
der från Bamse Lab. Preparaten utgjordes enbart
av turister som tror att cannabis är lagligt att köpa i Christiania,
tidigare dömda för bl.a. rån, misshandel, hets mot
har fått lön för sina arbetsinsatser.
insmugglade vialer och ampuller med injektionsvätska
rapporterats för narkotikainnehav.
folkgrupp och grovt vapenbrott.
Bamse Lab, som var tullens ingång i Varg-ärendet, har
och olika förpackningar med tabletter. Det fanns mer
De häktade 30-åringarna dömdes i maj av
man inte lyckats spåra. Flera hemsidor, Bamseshoppen,
än tjugo olika fabrikat, huvudsakligen från Asien men
Jönköpings tingsrätt för grovt dopningsbrott och
Muskelhuset, NKompaniet med flera, upphörde eller
vissa kan vara tillverkade i Europa. Några fabrikat
medhjälp
till grovt
dopningsbrott
till 3,5
Christiania
utanårs
att fänbli utsatta för stenkastning. Sedan
Allt innehav av hasch och marijuana
är sedan
2004 förlades vilande. De flesta har nu öppnat på nytt och erbkommer troligen från legal läkemedelstillverkning,
gelse
(Hok) respektive
9 månaders
fängelse
polisen
bildade specialstyrkan
Task Force Pusher Street
bjudet i Danmark. Trots det sker
drogförsäljningen
helt1 år och
juder AAS och andra preparat till intresserade köpare
såsom Testosteron Depo från Galenika i Serbien, men
(Taberg).
i september 2012 har det blivit lugnare i Christiania
öppet på Pusher Street, en gatstump
i fristaden Chrispå samma sätt som förut.
merparten är produkter från olika UGL-labs i utlandet.
Ingen av männen har märkligt
nogäröverklagat
sinapå Pusher Street som polis inte
och det
numera bara
tiania i Köpenhamn.
(Läs mer om detta på sidan 14-15).
fängelsedomar.
är välkomna.
Gunnar Hermansson
Polisens specialstyrka har ökat
knarkbeslagen på Christiania
Cannabisturister blir bötfällda
Många turister besöker Christiania på sommaren och
man tror att cannabis är lagligt eftersom handeln sker
helt öppet, trots att polisen finns i närheten.
Köparna riskerar att visiteras av polisen när de
lämnar Christiania. De som är från Sverige, Norge
eller Finland och ertappas med innehav av hasch eller
marijuana, får ärendena översända till nationell polis
som driver in böterna. Övriga turister får gå direkt till
en uttagsautomat och betala böterna på plats.
Innehav av mindre än 10 gram hasch eller skunk, en
starkare variant av marijuana, får böter på 2000 danska kronor. Innehav av mellan 10 gram och 50 gram
bestraffas med 3000 kronor i böter och för mängder
mellan 50 och 100 gram är bötesbeloppet 5000 danska
kronor. Beloppen gäller vid förstagångsförbrytelser.
Vid andra tillfället man ertappas med innehav av
cannabis höjs bötesbeloppen med 50 procent och vid
tredje tillfället 100 procent.
Vid innehav av svagare marijuana tillåts fem gånger
så stora mängder för motsvarande bötesbelopp.
Polisen samarbetar med boende
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
i Christiania
Målet med Task Force Pusher Streets insatser är att bekämpa den öppna narkotikahandeln som försiggår på
Pusher Street och stärka de laglydiga och samarbetande
krafter som finns i området. Specialstyrkan tillämpar
lagen mot både cannabisköpare, säljare och leverantörer och har på tre år beslagtagit 3,5 ton hasch och rapporterat mer än 4000 personer för innehav av hasch.
Dessutom har fler än 1000 bilister omkring Christiania
misstänkts för att köra bil medan de var påverkade av
euforiserande droger.
Polisen samarbetar med andra myndigheter för att
på sikt skapa en situation där den öppna organiserade
knarkhandeln minimeras, och där polisen kan patrullera och polisiärt serva medborgarna i Christiania på
samma sätt som man gör i andra utsatta bostadsområden i Köpenhamn.
Numera ses patrullerande poliser dagligen inne på
Christianias område och de allra flesta christianiter
Den organiserade brottsligheten
styr handeln på Pusher Street
Försäljningen på Pusher Street är organiserad och sköts
av mellan 200 och 250 personer med helt olika roller.
Det kan röra sig om vakter, säljare eller fördelare av
cannabis. Tillsammans omsätter de omkring 700 miljoner danska kronor om året och de kriminella skyddar
sin lönsamma verksamhet med alla medel. Polisen har
beslagtagit skjutvapen och en stor mängd knivar och
andra vapen som använts till att försvara den olovliga
haschmarknaden. Enligt polisen är det medlemmar i
kriminella mc-gäng och andra gäng som ligger bakom
den illegala narkotikahandeln på Pusher Street.
Men det har varit värre, mycket värre. Fram till för
tre år sedan kunde uniformerad polis inte gå runt i
Sidan 26-27
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Det råder totalt fotoförbud på Pusher Street.
Foto: Politiken.dk.
7
ser positivt på polisens närvaro. Den dagliga dialogen med många samtal med de boende har gjort att
Köpenhamnspolisen upplever att merparten nu tar
avstånd från det våld och hot som är förknippat med
droghandeln på Pusher Street.
Största tillslaget mot Pusher Street
Polisens specialgrupp gör många enskilda tillslag mot
cannabisförsäljare, men ett exempel på hur man kan
störa handeln på Pusher Street i större skala är Operation Nordlys, Danmarks hittills mest omfattande cannabisärende. 76 personer blev åtalade för att ha medverkat i den organiserade droghandeln på Christiania.
Det började med att Task Force Pusher Street
inledde spaning mot haschbodarna och samlade bevis
redan från hösten 2012. Poliserna hade fått domstolens
tillstånd att köpa cannabisprodukter i bodarna och
köpen dokumenterades med videokamera. I början
I se s.k. haschbodarna bjuder man ut cannabisprodukter helt
öppet till försäljning. Foto: Politiken.dk.
av 2014 hade de civila spanarna samlat bevis mot ett
80-tal personer som greps vid ett stort tillslag mot 150
adresser i mars 2014. 76 av de gripna, som är mellan
21 och 63 år gamla, åtalades senare för att ha sålt mer
än 12 ton hasch från bodarna på Pusher Street. En
ledare för en HA-avdelning i Köpenhamn var utpekad
som huvudman och han tog livet av sig i cellen timmarna efter gripandet.
Alla de åtalade betraktades som solidariskt ansvariga
och medskyldiga till den omfattande narkotikahandeln,
men man har av praktiska skäl blivit tvungen att dela
upp de misstänkta i sju olika grupper, sju olika rättegångar i Köpenhamns Byret. I slutet av mars 2015 hade
alla 76 blivit dömda till sammanlagt 187 års fängelse.
Domarna har överklagats och Landsretten i Danmark,
som är överhopad av andra mål, väntas inte bli klara
med alla de 76 överklagandena förrän november 2016.
Den mest intressanta frågan blir om Landsretten är
överens med Köpenhamns Byret som menade att det
räcker att det är bevisat att en person är knuten till
den organiserade narkotikahandeln i en bod under en
viss period för att vederbörande ska dömas som medverkande till all den uppskattade försäljningen i den
haschboden under den tiden. Polisen behöver alltså inte
bevisa exakt vad varje person har gjort, bara att han
under en angiven tidsperiod medverkat till den olagliga
cannabisförsäljningen.
Källor: TT, www.Politiken.dk,
www.bt.dk, www.taskforcepusherstreet.dk
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
27
1
Ledaren
Det är hög tid
för en förnyad nationell
samling i narkotikafrågan
Narkotikaproblematiken är en otroligt komplex historia där kontexten består av enorma mängder företeelser, förhållanden, förutsättningar, förhållningssätt, förståelse med mera. Trots det finns där alltid de som av
diffusa skäl ofta framträder med svar på gåtans lösning,
och föga förvånande är det ofta ett inslag av avkriminalisering i en eller annan form som skall leda till att
färre kommer till skada eller dör i sitt missbruk. Samma
gamla förenklade lösningar upprepas.
Senaste tillskottet i debatten är att avkriminalisering av
bruket av narkotika genast skulle leda till en minskad
dödlighet. Det är inte utfallet av ett känslomässigt engagemang med förslagsställare som i första hand själva
vill förekomma i rampljuset som löser en allvarlig och
svårbemästrad problematik. I senaste fallet snubblade
man till och med innan mållinjen, då de som är dominerande i dödsstatistiken faller ifrån på preparat som metadon och subutex som förskrivits under behandling.
Man förväntar sig bättre från en f.d. nationell samordnare av narkotika, eller är det så att det är förklaringen
till före detta.
Det är hög tid för en förnyad nationell samling i narkotikafrågan. På den globala scenen har processen med
UNGASS startats för att inom några år i FN komma
fram till en översyn och förändringar av de internationella narkotikakonventionerna. Ur svensk synvinkel
ett oerhört viktigt arbete för politiken och frivilligorganisationerna. SNPF finns representerat i arbetet. Faran som lurar är att flera länder har legalisering mer
eller mindre uttalad på sin agenda. Skulle nationer
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
som USA, Tyskland, England och Mexico börja svikta,
skulle förutsättningarna omgående radikalt förändras
till det sämre för narkotikans spridning och internationellt polissamarbete i vissa stycken omöjliggöras.
På den nationella scenen har utvecklingen stannat av
på allt för många fronter. Mycket viktigt blir då det
förnyade initiativet genom Folkrörelserna mot Narkotika som gör en omstart av den nationella samlingen
och mässan Sverige mot Narkotika. Det första evenemanget kommer att genomföras i Landskrona i början
av oktober, tack vare ett gediget arbete som genomförts gemensamt av frivilligorganisationerna inkluderat
SNPF. Meningen är att vi nu fått till ett stabilt forum i
narkotikafrågan och som förutom påtryckning/samverkan mot politiken kan få till årliga gemensamma och
sektorsöverskridande samlingar kring den angelägna
narkotikafrågan.
Anders Stolpe
Vice Ordförande
Info från styrelsen
Den första helgen i september inledde SNPF:s styrelse planeringen för verksamhetsåret som kulminerar med den 30:e
utbildningskonferensen i Göteborg den 22-24 april 2016.
Vi har börjat skissa på programmet och ni är mycket välkomna med idéer och förslag på föreläsare/föreläsningar eller
annat.
Som vi tidigare har meddelat kommer vi att knyta till oss föreningsambassadörer i olika regioner, dvs. medlemmar som
vill och kan vara behjälpliga med att arrangera lokala SNPFseminarier och att värva nya medlemmar till föreningen.
Det är glädjande nog ett antal både poliser och tullare som
anmält sitt intresse och i nuläget (27/8) saknar vi bara representanter i Region Öst.
SNPF och UNGASS
FN:s generalförsamling kommer att hålla ett särskilt möte
om narkotika i april 2016, UNGASS. Syftet med mötet är
att diskutera och
granska hur aktionsprogrammet mot
narkotika, som FN
beslutade om 2009,
genomförs liksom
identifiera nya frågor
och problem i det
internationella narkotikaarbetet.
Sverige är aktiv i
det förberedande
arbetet. En interdepartemental arbetsgrupp har bildats, där
SNPF ingår, och två möten (september 2014 och februari
2015) har hittills hållits med företrädare för civila samhället.
Anders Stolpe har representerat SNPF vid dessa möten.
Socialdepartementet inbjöd till ett tredje möte med fortsatta diskussioner den 2 september 2015, då Mika Jörnelius
deltog.
SNPF och Sverige mot narkotika
Den 1-2 oktober 2015 är det åter dags för konferensen
Sverige mot narkotika, en manifestation mot narkotika dit
engagerade i narkotikafrågan kommer. Värd för konferensen
denna gång är Landskrona stad i samarbete med ECAD
(European Cities Against Drugs) och ytterligare ett 20-tal
organisationer, däribland SNPF. Anders Stolpe finns med i
organisationskommittén.
För mer info, se www.ecad.net/svnet/
Extern skribent
Vi har en extern medarbetare i detta nummer av tidningen.
Vi tackar Jonas Berg från Helsingborg för din medverkan
på sidorna 10-12.
Redaktörens
spalt
Forskningsresultat tas ofta som intäkt för att ”så är det”. Beslutsfattare hänvisar okritiskt till vad forskarna säger och känner sig då trygga i
sina beslut.
I The Washington Post berättades den 27 augusti om att en
oberoende forskargrupp i USA,
under ledning av professor Brian
Nosek vid University of Virginia,
försökt reproducera 100 psykologiska studier som publicerats i
ansedda vetenskapliga tidskrifter.
Man ville undersöka om resultaten
blev desamma när man gjorde studierna på nytt under samma förutsättningar.
Resultatet blev nedslående.
Endast 39 av studierna bekräftade
de tidigare resultaten, vilket var
sämre än väntat.
Fenomenet med studier som inte
går att bekräfta har varit ett återkommande problem för forskarvärlden under senare år. Enligt Brian
Nosek känner sig vissa forskare
pressade att få fram häftiga resultat
för att bli publicerade. Man ser det
man vill och hoppas på att få se.
Jag hoppas att resultatet av en
nyligen publicerad opinionsundersökning från Colorado är trovärdigt. Den säger att en majoritet, 51
procent av Coloradoborna, skulle
rösta nej till legalisering av marijuana idag. Snart två år efter legaliseringen kan man i Colorado notera
ett ökat bruk av marijuana på alla
nivåer i samhället, inklusive i trafiken, och resultatet är därför inte
förvånande, säger Kevin A Sabet,
universitetsprofessor och president
för SAM, Smart Approaches to
Marijuana.
Vi som är medlemmar i SNPF vet
att vi i vårt arbete mot narkotika
och andra illegala droger är på rätt
väg och därför ger vi inte upp.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
3
Projekt Varg
Tullverkets jakt på Bamseshoppen
Många av Tullverkets och Polisens dopningsärenden initieras i tullfiltret. Det kan
gälla smuggling av preparat eller införsel av utrustning och tillbehör som väcker misstankar om illegal tillverkning av preparat.
Så var fallet med en DHL-försändelse från Kina som blev inledningen på Tullverkets
ärende Varg.
Den DHL-sändning från Kina som tulltjänstemannen
Ulrika Eriksson selekterade ut i flygfrakten i Göteborg
i april 2014, innehöll 20 000 etiketter som var märkta
Bamse Labs med namn på olika dopningsmedel, anabola steroider.
Detta väckte ju intresse och Ulrika Eriksson selekterade ut ytterligare ett tiotal sändningar på kort
tid som innehöll olika maskiner, bindemedel, vialer,
ampuller och annat som indikerade illegal preparattillverkning och kunde ha samband med Bamse Labsetiketterna. Försändelserna var adresserade till olika
platser i Sverige.
Personer i nätverk identifierades
Misstankar fanns nu om illegal tillverkning av anabola
steroider någonstans i Sverige och en förundersökning
inleddes gällande grovt dopningsbrott. Tullkriminalens
utredare fann att anabola steroider med fabrikatet Bamse Labs såldes på kroppsbyggarforumet Hushboard av
signaturen Alpha-Bamse/Bamses butik. I slutet av 2014
öppnade personerna bakom Bamse Labs en egen hemsida med namnet Bamseshoppen.com.
Utredarna lyckades i sin kartläggning identifiera ett
stort antal personer på flera platser i Sverige, personer
som misstänktes ingå i ett nätverk som sålde AASpreparat på olika hemsidor, bl.a. Muskelhuset och
Nordiska Kompaniet.
På forumet Hushboard sålde signaturen Alpfa-Bamse`s
Butik steroider märkta med Bamse Labs.
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Utredarna gjorde provköp
Tullkriminalen gjorde under sommaren 2014 tre provköp av mindre mängder anabola steroider från Bamseshoppen.com. All kontakt skedde med krypterad mail,
countermail. När beställningen bekräftades meddelade
Bamseshoppen att pengarna skulle skickas kontant i ett
vadderat kuvert till en adress i Taberg strax söder om
Jönköping. Breven fick inte skickas som rek.
Adressaten i Taberg var ett företag inrymt i en bostadslägenhet. När tullens utredare började kartlägga
personen bakom företaget, fann man snart en nära
koppling till en annan man i Hok, ett litet samhälle ett
par mil söder om Taberg.
Rekordbeslag i Småland
Efter ytterligare spaning och förberedelser gjordes tillslag mot de båda adresserna i mitten av januari 2015.
På adressen i Taberg fann tullens personal ett antal
vadderade kuvert som innehöll pengar. Kuverten hade
skickats till Taberg från olika personer i Sverige som betalning för beställda AAS-preparat. I lägenheten fanns
också en mindre mängd anabola steroider och sprutor,
troligen för den 30-årige mannens eget bruk.
I lägenheten i Hok fann tullens spanare, som biträddes av Jönköpingspolisen, en mycket stor mängd
anabola steroider samt sprutor, kanyler och en hel
del läkemedel. Preparaten låg i kartonger i alla utrymmen. Mängden AAS-preparat, som uttrycks i enheter,
uppgick till omkring 2,5 miljoner enheter. En större
mängd har troligen inte tidigare anträffats i Sverige vid
ett och samma tillfälle.
Hemma hos mannen i Hok fann man inga steroider från Bamse Lab. Preparaten utgjordes enbart av
insmugglade vialer och ampuller med injektionsvätska
och olika förpackningar med tabletter. Det fanns mer
än tjugo olika fabrikat, huvudsakligen från Asien men
vissa kan vara tillverkade i Europa. Några fabrikat
kommer troligen från legal läkemedelstillverkning,
såsom Testosteron Depo från Galenika i Serbien, men
merparten är produkter från olika UGL-labs i utlandet.
(Läs mer om detta på sidan 14-15).
Läkemedelsföretaget Galenika i Belgrad tillverkar ett AASpreparat, Testosteron Depo, som regelbundet dyker upp på
den illegala steroidmarknaden.
Exempel på två hemsidor som tidigare användes av organisationen för marknadsföring av AAS-preparat. Några försäljningssidor har startat upp på nytt efter sommaren.
Nazister dömdes för grovt dopningsbrott
Ett flertal misstänkta för brott
De båda männen i Taberg och Hok greps och häktades. Efter många förhör stod det klart att de ingick
i en större organisation för försäljning av AAS. Tabergsbons uppgifter var att dels ta emot försändelser
med pengar från AAS-köpare och dels vara mottagare
av paket med dopningsmedel som han förmedlat vidare till mannen i Hok eller till andra okända personer
i landet. Tingsrätten ogillade denna del eftersom det
inte ansågs visat att paketen innehållit dopningsmedel.
Däremot dömdes mannen för att ha tagit emot mer
än 400 försändelser med kontanter som han sedan
vidarebefordrat till adresser som han instruerats om
via countermail. Han erkände att han varit betalningsmottagare och att han hanterat mer än 600 000 kronor som utgjort betalning för dopningsmedel.Mannen
i Hok, även han i 30-årsåldern, hade som sin uppgift
att lagerhålla, förpacka och sända iväg paket eller
vadderade kuvert med beställda AAS-produkter till
olika köpare. Han uppgav att han fick sina instruktioner från okända människor och för arbetet fick han
20 000 kronor i månaden.
Männen är enligt Jönköpingsposten aktiva nazister
och har tillhört Svenska motståndsrörelsen. De är
tidigare dömda för bl.a. rån, misshandel, hets mot
folkgrupp och grovt vapenbrott.
De häktade 30-åringarna dömdes i maj av
Jönköpings tingsrätt för grovt dopningsbrott och
medhjälp till grovt dopningsbrott till 3,5 års fängelse (Hok) respektive 1 år och 9 månaders fängelse
(Taberg).
Ingen av männen har märkligt nog överklagat sina
fängelsedomar.
Ytterligare några personer på olika platser i Sverige är
delgivna misstanke om brott i Tullverkets utredning.
Man har gjort husrannsakningar och beslagtagit varierande mängder anabola steroider och annat gods.
En man i västra Sverige har varit mottagare av en
stor mängd postpaket både från utlandet och inrikes.
Han fick via krypterade mail instruktioner om var han
skulle skicka paketen vidare.
Ett flertal personer i Stockholmsområdet har dragits
in i utredningen och åtminstone en av dem hade en
distributörsroll i organisationen.
När tullarna ingrep mot en man i sydöstra Sverige
hittade man en ganska stor mängd AAS-preparat.
Mannen var lagerhållare och distributör, sannolikt i
större omfattning.
AAS-försäljningen återupptagen
Tullverkets utredning tyder alltså på att de inblandade
personerna ingår i en större organisation som importerar, tillverkar och distribuerar anabola steroider och
andra dopningspreparat.
Medarbetarna i organisationen har värvats på kroppsbyggarforumen Bodymass och Hushboard och de
har fått lön för sina arbetsinsatser.
Bamse Lab, som var tullens ingång i Varg-ärendet, har
man inte lyckats spåra. Flera hemsidor, Bamseshoppen,
Muskelhuset, NKompaniet med flera, upphörde eller
lades vilande. De flesta har nu öppnat på nytt och erbjuder AAS och andra preparat till intresserade köpare
på samma sätt som förut.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
7
Operation Gekko
Ingripandespaning
ledde till rekordbeslag
av dopningsmedel
Det finns många olika sorters kyla. Bland de värsta är kombinationen av blöt snö,
fuktig luft, nollgradigt och vind från havet. En kyla som inte går att värja sig mot
och som kryper in under kläderna på nolltid. Just sådant väder rådde i Helsingborg
den här kvällen i januari 2015. Mattias K och Kristoffer A från Lokalpolisområdets
Ungdoms- och narkotikagrupp hade hastigt i skydd av mörkret upprättat en provisorisk obs-plats på ett snötäckt tak mitt emot en industrilokal. Från hustaket kunde de
i optiken se hur objekt 1 och 2 gick in i industrilokalen. Var detta platsen där man
tillverkade preparaten?
Tullen tipsar om försändelse
Vår grupp hade under några dagar i januari 2015 spanat mot en konstellation av tidigare ostraffade personer
som vi trodde tillverkade anabola steroider. Misstanken byggde på en underrättelse från Tullverket där en
försändelse med tomma glasvialer kontrollerats i postgången. Den inre spaningen i polisregister hade inte gett
mycket. Ingen av personerna i konstellationen var straffade annat än för någon enstaka trafikförseelse. Desto
mer gav vår egen internet-screening i öppna källor. Ett
pussel kunde läggas där det verkade som att en 36-årig
Helsingborgare vid namn Ernes bedrev verksamhet tillsammans med sin sambo Sandy och en elektriker med
efternamnet Gnist. I centrum stod ett importföretag
med namnet 4itt där samtliga tre någon gång hade haft
formella roller.
Brottsmisstankarna stärktes
Från sin position på hustaket hade Mattias K och Kristoffer A sett hur Ernes och ytterligare en man, som inte
kunde identifieras under utredningen, lämnat industrilokalen och åkt till postterminalen 200 meter bort där
de postade kuvert eller paket i en postlåda. Beteendet
var en viktig omständighet som senare skulle bidra till
den skäliga misstanken om brott. 4itt hyrde två lokaler
i industrifastigheten. Vi hade även omständigheten att
Ernes varit mottagare av ett postpaket med hundratals
tomma vialer, som utanför medicinsk verksamhet inte
används till mycket annat än att fylla med anabola ste-
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
roider. Från fysisk spaning och bilder på internet kunde
vi även se att både Ernes och Gnist hade en kroppsbyggnad som kunde tyda på missbruk av anabola steroider.
Paniklögn blir till erkännande
Kvällen den 5 februari 2015 var det dags för tillslag i
ärendet. Våra spanare fick kontakt med Ernes när han
anlände till p-garaget under höghuset där han bodde.
Till en början var han helt lugn. Kanske kände han sig
säker på att polisen inte kunde känna till hans anabolafabrik eller så var han bara duktig på att inte visa vad
han kände.
Likt hur man på många håll arbetar med orosamtal konfronterade vi Ernes med att vi trodde att han
höll på med anabola steroider eftersom han mottagit
tomma vialer. Ernes fasad började nu krackelera.
Paniklögnen kom enligt tidtabell. Vialerna hade han
beställt till en släkting på Balkan, ”Jaså, används de
till steroider?”
Dopningsexperter v.s. dopningsbrottsling
Erik Sjöquist och Mathias Lööw hade hand om orosamtalet med Ernes. De båda är bland de kunnigaste
inom svensk polis vad gäller AAS och brottsligheten
som omgärdar det. Ernes svar blev strax en skälig misstanke om dopningsbrott genom såväl bruk som innehav. Det var nu Ernes började pynta sin historia med
erkännanden.
Bilden visar ett undergroundlaboratorium i en smutsig och stökig lagerlokal i Helsingborg. På spisarna syns matolja, rapsolja
och solrosolja som blandades med rensubstans för beredning av injektionspreparaten. Till höger en matberedare för blandning
av ingredienser till tabletter.
Han började med klassikern; erkänna lite för att
dölja mycket. Jo, det kunde nog finnas några vialer
med dopning uppe i lägenheten, men det var allt. Det
fattades beslut om husrannsakan i Ernes bostad och
mycket riktigt fanns där dopningsmedel, knappt en
kur. Vi avlossade fas 2 i orosamtalet och berättade
att vi visste om hans lokal i industribyggnaden på
Bredgatan.
Bingo – en dopningsfabrik
Det märktes att Ernes gjorde upp planen efterhand och
försökte ta tillbaka initiativet. Men innan det skedde
gav han poliserna nycklar och koder till lokalen. Polisen: ”Finns det dopningsmedel i lokalen på Bredgatan?” Ernes: ”Det får ni se!”
Den spaningsgrupp som sedan passets början bevakat lokalen på Bredgatan fick nu klartecken för
husrannsakan i denna. Jag kunde från kontoret följa
husrannsakan live via videosamtal. Det stod omgående
klart att det var en lokal där det tillverkades anabola
steroider. På min skärm kunde jag se hur rummet,
inte mer än 4 x 6 m, var inrett för tillverkning enligt
löpandebandprincipen. Där fanns spis, arbetsbänkar,
tablettmaskin, etikettskrivare, emballage, preparat i
olika faser av tillverkningen och slutligen färdigförpackade preparat i ett större värdeskåp. Sammanlagt
1,35 miljoner enheter anabola androgena steroider
skulle det visa sig.
Mängden preparat hade jag varit förberedd på. Men
under videosamtalet såg jag etiketterna på emballagen;
IM-Labs. Det var mer än jag hade kunnat hoppas
på. Vi hade alltså slagit ut IM-Labs kokare. IM-Labs
var ett varumärke för dopningsmedel som salufördes
på den svenska marknaden via en webbshop med
samma namn. Under senare år pekade flera underrättelser på att personerna bakom IM-Labs hade säte i
Helsingborg. Trots idogt arbete i dopningsmiljön hade
vi inte kommit någon vart när det gällde IM-Labs.
Förrän nu.
Gnist tar med anabola till förhör
Som följd av fynden hade både Ernes som Sandy gripits som misstänkta för grovt dopningsbrott. I och med
gripandet lämnades förundersökningen över till jouråklagaren och vi kunde inte längre fatta egna beslut
i ärendet. Det blev som alltid en klar temposänkning
och det var bekymrande då vi hade minst ytterligare
en inblandad person på fri fot - elektrikern Gnist. Det
blev till slut beslut om hämtning till förhör av Gnist och
husrannsakan i hans bostad. Endast sambon var hemma när polisen knackade på. Först dagen därpå kom
Gnist in till polisstationen. Förvarnad om att polisen
letat efter honom anlände han i sin bil i vilken vi sedan
hittade en påse med dopningsklassade tabletter av samma typ som tillverkades i dopningsfabriken. Om han
bara varit obegripligt slarvig, naiv eller om tablettpåsen
var en noga uttänkt masterplan lyckades vi aldrig bli
klara över. Även Gnist greps och samtliga tre häktades.
Det framkom efter gripandet att Tullverket sedan
2011 haft ett pågående ärende mot Gnist där flera
postpaket med råsubstans för anabola steroider adresserade till honom stoppats och beslagtagits. Det beslutades att tullens ärende skulle bakas in i vår utredning.
➲
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
11
Verksam substans från Hong Kong
Utredningen gav bilden av att Ernes och Gnist beställt
den verksamma AAS-substansen från Hong Kong och
sedan smugglat in det i Sverige via postgången. Ogenerat adresserat till sig själva eller närstående. Preparaten hade sedan bearbetats och emballerats i lokalen på
Bredgatan och slutligen sålts på internet via IM-Labs
webbshop. Ernes hävdade att han inte drev webbshopen utan bara fick varubeställningar på en lista och
att han sedan packade och postade. Vem som drev
webbshopen sade han sig inte veta. Det var en eller flera
okända personer som han bara haft kontakt med under
anonyma former. Många omständigheter i utredningen
pekade i en viss riktning när det gällde vem som drev
webbshopen, men det var inget som kunde ledas i bevis.
Tragedi för flera
I tingssalen satt Gnist som en spillra av den han varit
vid gripandet i februari. Han såg härjad och rädd ut.
Kanske en illusion men han verkade ha förlorat massa
kilon från hur muskulös och uppumpad han sett ut tidigare. Behöver det tilläggas att han själv missbrukade
AAS? Tragedin måste ha tyngt hans axlar. Det som stod
på spel var inte bara hans frihet utan även hans familjeliv med fru och små barn, husbygget som skulle starta
snart och delägandet i den framgångsrika elfirman. Var
det värt det? Det kändes som att hela hans uppenbarelse
besvarade den frågan klart och tydligt där i tingssalen.
spår av triumf i Mattias röst när han fick yttra sig om
hur stort säkerhetsavdrag det skulle kunna bli frågan
om i det här ärendet. Ernes själv yrkade på minst 50
procent. Jag är dock säker på att det var triumf Mattias
K kände när han meddelade rätten att detta ärende var
unikt såtillvida att vart enda korn, milliliter och tablett
analyserats och haltbestämts. Det fanns helt enkelt
inga skäl för tvekan om den egentliga mängden verksam substans i de beslagtagna preparaten och således
heller inga skäl för säkerhetsavdrag. Beslaget var 1,35
miljoner enheter á 5 mg och inget annat, vilket även
tingsrätten instämde i.
Oväntat lindriga domar
Den 29 juni 2015 meddelades domen. Ernes dömdes
för grovt dopningsbrott till fyra års fängelse och att till
staten betala 100 000 kr som han tros ha tjänat genom
brottet. Gnist kom lindrigt undan och Helsingborgs
tingsrätt valde att ta större delen av hans uppgifter ”för
goda”. Han dömdes för medhjälp till grovt dopningsbrott till 6 månaders fängelse.
Enligt uppgift ska Ernes och Gnist ha överklagat
domen. Kanske hovrätten inte håller lika mycket ”för
gott” som tingsrätten?
Gnist förminskar sig ytterligare
I huvudförhandlingen fick Gnist berätta sin historia
om hur han förvisso missbrukat anabola steroider men
att han bara deltagit i dopningstillverkningen genom
att tillverka en arbetsbänk och den ljudisolerade låda
som tablettmaskinen var monterad i. Att nyckeln till ett
hänglås på lådan hittades i hans nyckelknippa förklarade Gnist med att låset tidigare suttit på hans verktygslåda som fanns i lokalen. Varför tullen stoppat paket
med dopningsmedel adresserade till honom kunde han
alls inte förklara. Till skillnad från Ernes erkännande
taktik valde Gnist att förminska sin roll och förmåga
att begripa händelser i sin omgivning.
Inget säkerhetsavdrag på mängden
Det var i huvudförhandlingen tydligt att Ernes och
hans försvarare Eric von Post hade säkerhetsavdrag på
mängdberäkningen av preparaten som sitt huvudargument för mildare straff. Så har nämligen skett i de flesta
större dopningsdomar de senaste åren då dåvarande
kriminaltekniska laboratoriet SKL endast analyserat representativa delar av beslaget och att därefter halt- och
mängdberäkning för alla beslagtagna preparat baserats
på detta i åtalet. Rätten har då gjort ett visst procentuellt säkerhetsavdrag på antalet enheter med ett lägre
straff som följd än vad som annars kunde varit fallet.
Spanaren och utredaren Mattias K, som gjort
mängdberäkningen av beslaget, satt i vittnesbåset och
var förberedd på denna fråga och visste betydelsen av
att detta blev rätt. Som åhörare i salen hörde jag inga
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Gruppchefen Jonas Berg vid presskonferensen i Helsingborgs
polishus.
Epilog
Operation Gekko blev enligt våra efterforskningar med
sina 1,35 miljoner enheter det största polisiära beslaget
i Sverige av AAS hittills. Dopningsmedel till ett gatuvärde av drygt 4 miljoner kronor beslagtogs vid ett och
samma tillfälle. Det är även det största dopningsärendet man hittills haft vid polisen i Skåne.
Själv gläds jag åt den ogrundade känslan av att
det fortfarande är minst lika stor risk att åka fast för
dopningsbrott i Helsingborg som någon annanstans i
Sverige. Kanske till och med större.
Jonas Berg,
Gruppchef,
Lokalpolisområde Helsingborg
Anabola steroider – förfalskarnas marknad
Den som väljer att självmedicinera med syntetiskt testosteron, dvs. anabola steroider (AAS), löper uppenbara risker att drabbas av fysiska och psykiska hormonella
biverkningar, både på kort och på lång sikt. Dessutom bryter man mot svensk lag och
riskerar straff. Detta är de flesta medvetna om.
Men vad är det egentligen man stoppar i sig? Varifrån kommer preparaten? Hur
tillverkas de? Kan man lita på innehållsdeklarationen?
För ett 20-tal år sedan var de anabola steroider som anträffades på den svarta marknaden i huvudsak producerade av läkemedelsindustrin. Preparaten tillverkades under kontrollerade former i sterila miljöer och innehållet
stämde överens med uppgifterna på förpackningen.
Sedan dess har bilden förändrats genom att den legala tillverkningen successivt minskat och såväl produktionen som hanteringen har blivit hårdare kontrollerad
till följd av skärpt lagstiftning i länder i västvärlden.
Den illegala tillverkningen av anabola steroider har
däremot tilltagit och dominerar numera helt utbudet
på den svarta AAS-marknaden. I Sverige och övriga
Europa, USA, Kanada och Australien har polisen
och tullen avslöjat åtskilliga undergroundlaboratorier
(UGL) under senare år. Att driva ett UGL-lab är en
lukrativ verksamhet som lockar många och efterfrågan
på AAS-preparat är fortsatt mycket stor.
Underground AAS-labs
Verksamheten i ett svenskt UGL-lab kännetecknas av
att ett fåtal personer framställer dels AAS och vissa andra läkemedel i form av tabletter och kapslar för oralt
bruk, och dels AAS i flytande form för injektion.
Beredningen sker i köket eller annat utrymme i en
vanlig bostad eller i en hyrd lagerlokal eller liknande.
Miljön är osteril liksom de råvaror som används vid
beredningen. Oftast görs någon form av sterilisering av
den utrustning som används, till exempel upphettning i
ugn eller autoklav.
Råvarorna, de aktiva AAS-substanserna, köps av
mellanhänder eller beställs via internet direkt från
någon av de otaliga tillverkarna i Kina. Övriga råvaror
och utrustning köps också via internet eller i butiker.
Personen eller personerna som utför beredningen av
preparat i ett UGL-lab är inga kemister utan självlärda
AAS-användare (oftast) som insett lönsamheten i att
själv tillverka och sälja anabola steroider, potensmedel
och vissa andra läkemedel som används tillsammans
med AAS.
Preparaten som framställts på detta sätt – oavsett
om det sker i Sverige eller någon annanstans i världen
- är oftast underdoserade, överdoserade eller innehåller en annan substans än den angivna. Innehållet kan
också vara kontaminerat med bakterier, tungmetaller
eller annat som kan innebära obehag eller skada i och
på kroppen.
Analyser påvisar avvikelser
Polisens beslag av AAS-preparat analyseras av Nationellt forensiskt centrum (NFC, tidigare SKL). NFC
fastställer den aktiva substansen i preparaten och på
Förpackningar från detta kinesiska företag innehöll i samtliga fall preparat med avvikande substansinnehåll.
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Preparat från ett malaysiskt företag visade inga avvikelser
av den aktiva substansen.
begäran görs också numera exakt haltbestämning.
Forensikern Anna Johansson på NFC har noterat att
cirka 20 procent av injektionspreparaten innehåller en
annan eller andra aktiva AAS-substanser än vad som
anges på etiketten på förpackningen.
När det gäller styrkan, halten, av den aktiva substansen har Anna Johansson noterat att hälften av
injektionspreparaten har max 30 procent högre eller
lägre halt än den angivna. I 10 procent av preparaten
avviker mängden aktiv substans mer än 50 procent.
Analysarbetet på NFC är inriktat på att ta fram
bevismaterial åt polisen och andra uppdragsgivare.
Man undersöker däremot inte om UGL-preparat kan
vara kontaminerade med skadliga ämnen.
Inte heller Läkemedelsverket har gjort några mikrobiella undersökningar av injektionspreparat, men
frågan är nu aktualiserad.
Underdoserade preparat från IM-Labs
Preparaten i Operation Gekko tillverkades i en smutsig lagerlokal (se sidan 11). Den 37-årige mannen som
ansvarade för tillverkningen hade fått information om
beredningsprocessen på olika sidor på internet. Injektionsmedlen baserades på olika vegetabiliska matoljor
som rapsolja och solrosolja. I tabletterna användes
druvsocker som bulkmedel.
Mannen hävdade att de tabletter och injektionsmedel som han framställde endast innehöll ungefär
hälften av den mängd verksam substans som angavs på
etiketten. NFC gjorde haltanalys på samtliga beslagtagna preparat och i de flesta fall var halten betydligt
lägre än den angivna och variationen var stor.
Preparaten såldes på en hemsida på internet där man
bland annat kunde läsa följande:
”IM-Labs tummar ALDRIG på kvaliteten. Innehållet i våra produkter är det som står på etiketten och
allt framställs i steril labmiljö. Hos oss kan ni vara säkra
på att ni får det som utlovats utan att riskera er hälsa.”
Vanligt med annan aktiv substans än
den angivna
Förutom riskerna med feldoseringar och orena preparat är sannolikheten stor att användare av anabola steroider blir lurade att inta andra aktiva AAS-substanser
än de som anges på förpackningen. Enligt NFC är, som
Två olika fabrikat där avvikelser förekom i de flesta fall.
tidigare nämnts, denna avvikelse i genomsnitt cirka 20
procent när det gäller analyserade injektionspreparat.
I den stora mängd av anabola steroider, både i form
av tabletter och av injektionspreparat, som Tullverket
beslagtog i Varg-ärendet (se sidorna 6-7) var avvikelsen
i substansinnehållet betydligt större, uppskattningsvis
över 50 procent. Tullverkets laboratorium redovisar
vilka aktiva AAS-substanser som kan påvisas i injektionsvätskor och tabletter, men däremot gör man inga
haltbestämningar.
Beslaget utgjordes av insmugglade preparat som i
de flesta fall kan antas komma från utländska UGLlaboratorier och fler än tjugo olika varumärken förekom.
Den angivna substansen på förpackningar från en
tillverkare från Kina avvek i samtliga fall från det verkliga innehållet. I ett par fabrikat stämde den angivna
substansen i alla analyserade preparat, men de flesta
märkesnamnen hade såväl avvikande som korrekt
angivet innehåll.
Falska eller äkta AAS-preparat är inte utan anledning ett hett diskuterat ämne på olika kroppsbyggarforum.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
15
Polisen satsade mot dopning i Värmland
Gymtränare gripen
Tidigare riktade satsningar mot dopning och flera bra tips till polisen i Värmland
resulterade i en tre veckor lång insats mot i första hand överlåtelse av anabola steroider. Resultatet blev en framgång för polisen med flera ingripanden och stora beslag,
och dopning visar sig vara mer utbrett i samhället än man tidigare trodde.
Redan under våren 2015 har ett stort antal poliser i
Värmland genomgått en utbildning för att få färska
kunskaper om problemet med dopning i samhället.
Det handlade bland annat om skadeverkningarna av
att använda anabola steroider (AAS) och vilka personer som i första hand använder preparaten.
Den senaste insatsen leddes av kommissarie Johan
Ekstam vid polisen i Värmland. Han hade åtta man
som på heltid arbetade mot dopning mellan den 11
och 29 maj. Den första dagen inleddes med att gå
igenom den senaste spaningsinformation och diskutera hur man arbetar för att uppnå skälig misstanke om dopningsbrott, bland annat utifrån några
JO-utlåtanden. Denna briefing bidrog till att skapa en
bra motivation för insatsen.
Personlig tränare misstänkt för
grovt dopningsbrott
Gruppen inledde spaningarna mot två huvudmisstänkta personer för att kartlägga rutiner, umgänge,
transportsätt med mera, i syfte att kunna dokumentera
försäljning av dopningspreparat. En av de misstänkta
arbetade som personlig tränare på ett gym. Han är
själv kroppsbyggare och spanarna kunde se att han
hade en del kontakter med andra kroppsbyggare som
det fanns dopningsmisstankar mot.
På kvällen den fjärde dagen beslöt man sig för
att konfrontera gymtränaren utanför dennes bostad.
Samtalet ledde till skälig misstanke om eget bruk av
anabola steroider och man fick beslut om kroppsbesiktning med urinprovstagning. Det beslutades även
om husrannsakan i hans bostad. Där fann man en
mycket stor mängd AAS-preparat, både injektionsmedel och tabletter av varumärket Titan. Den sammanlagda mängden beräknades till cirka 400 000 enheter
á 5 mg verksam substans. Även sprutor och kanyler
och 3 600 kronor i kontanter togs i beslag.
Mannen delgavs misstanke om grovt dopningsbrott
på grund av det stora innehavet som också väckte
misstankar om försäljning av preparat. Även hans
flickvän misstänktes för eget bruk av dopningsmedel
och i hennes bostad hittades en mindre mängd AASpreparat av olika slag.
Polisen beslagtog en stor mängd AAS-preparat hemma hos
gymtränaren.
Nyttiga erfarenheter av dopningsinsatsen
Totalt fem personer delgavs misstanke om dopningsbrott och ytterligare beslag av dopningsmedel gjordes
under insatsen. Kommissarie Johan Ekstam är mycket
nöjd med resultatet av gruppens arbete som var över
förväntan. Det var i stort sett samma personer som deltog i insatsen under de tre veckorna och det goda resultatet menar Johan Ekstam också beror på att alla visat
stort engagemang och ambition och en vilja att arbeta
mot samma mål.
Vidare har polisen fått mycket beröm av samverkande myndigheter och organisationer såsom kommunen, länsstyrelsen, Värmlandsidrottsförbund med flera.
Ytterliggare insatser kommer att genomföras i framtiden
De insatser mot dopningsproblematiken som nu och
tidigare genomförts i Värmland har gett en bild av att
AAS-användande är mycket vanligt liksom den illegala
handeln. Att dopning är ett samhällsproblem som skadar den enskilde aktualiserades under insatsen i maj av
att en 26-åring som är känd dopningsanvändare dog
under insatsperioden.
Polisen i Värmland har ambitionen att de som tas
med för kroppsbesiktning också ska få ett motiverande
samtal och kontaktuppgifter till stödorganisationer.
Ett önskemål vore möjligheten att lämna över omhändertagna AAS-brukare till en vårdande instans direkt.
Gunnar Hermansson
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Operation Pangea VIII
Nätbutiker med illegala läkemedel stängdes ner
115 länder deltog i en årligen återkommande internationell kontrolloperation mot
olagliga läkemedel. Tusentals webbsidor har stängts ner och cirka 21 miljoner tabletter har tagits i beslag. I Sverige har över sextio webbsidor stängts.
Operation Pangea VIII pågick den 9 till 16 juni, 2015.
I år deltog brottsbekämpande myndigheter och läkemedelsverk världen över i kontrolloperationen för att
gemensamt inrikta sig mot illegal onlineförsäljning av
illegala läkemedel.
I Sverige har Läkemedelsverket, Polisen och Tullverket
samverkat i operationen, som omfattat insatser mot
både införsel och försäljning av olagliga läkemedel i
landet. Med olagliga läkemedel menas läkemedel som
inte har tillstånd att säljas i Sverige. Tullkontroller har
genomförts vid post- och fraktterminaler i Sverige.
Läkemedelsverket har deltagit vid kontrollerna och
inriktat sig på bantningsprodukter. Polisen har bland
annat fokuserat på genomgång av webbsidor.
Dopningsmedel och narkotikaklassade
läkemedel dominerar
Tullverket genomförde cirka 700 kontroller som resulterade i fler än 26 200 beslag av tabletter, kapslar och
ampuller av främst dopingmedel och narkotikaklassade
läkemedel. En person greps sedan han mottagit en försändelse från Slovakien med dopningsmedel (anabola
steroider). Han hade under en tid fått flera liknande
försändelser och vid husrannsakan hittades en större
mängd dopningsmedel än vad som kan anses vara avsett för eget bruk.
Tullen tar regelbundet en stor mängd narkotikaklassade läkemedel i beslag i försändelser från utlandet.
Förutom bensodiazepiner dominerar tramadol i tabletter, kapslar och ofta även som rensubstans i pulverform, avsänt från Indien, Thailand eller Kina.
Bland andra receptbelagda läkemedel märks potensmedel, bantningsmedel och andra
livsstilspreparat.
– Vi har gjort
ett bra resultat i
år med tanke på
det stora antalet
Beslag av tramadolkapslar från Thailand
görs ofta av Tullverket
på post- och fraktterminaler.
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
försändelser som skickas. Genom samverkan med
polisen och Läkemedelsverket ökar vi vår kunskap
om smugglingen av illegala läkemedel, säger Mats
Pettersson som är chef för gränsskyddet vid Tullverket
i Stockholm och operativ samordnare för Pangea VIII.
– Polisen har deltagit genom att informera internetleverantörer, webbhotell och domänägare om
kunder ägnar sig åt försäljning av illegala läkemedel,
och därmed har ett 60-tal sidor kunnat stängas ner,
säger Lars Öjelind, kommissarie på Polisens nationella
operativa avdelning.
– Som konsument är det inte alltid enkelt att veta
om webbplatsen man handlar på får sälja läkemedel
eller inte. Inom EU har man därför tagit fram en
gemensam symbol som alla som säljer läkemedel på
internet ska skylta med. Den kommer vara i bruk
under hösten, säger Ingela Ottoson, projektledare på
Läkemedelsverket.
Tidigare erfarenheter visar att en betydande andel
av de läkemedel som säljs olagligt via nätet antingen är
förfalskningar, helt verkningslösa eller innehåller substanser som är otillåtna på grund av kända hälsorisker
eller för att säkerhetsdata saknas.
Läkemedelsverket kommer nu att analysera en del
av de läkemedel som tagits i beslag för att bland annat
fastställa vad tabletterna och kapslarna innehåller.
Analyserna blir klara under hösten.
Gunnar Hermansson
Under Operation Pangea, som pågick under en vecka i juni,
beslagtog Tullverket mer än 26 000 illegala läkemedel i
försändelser från utlandet.
Polisens specialstyrka har ökat
knarkbeslagen på Christiania
Köpenhamnspolisen skapade för tre år sedan en särskild grupp, Task Force Pusher
Street, som bara arbetar mot den organiserade kriminaliteten, framförallt drogförsäljningen, i Christiania. Beslagen av hasch och marijuana har sedan dess ökat markant.
Många turister som tror att cannabis är lagligt att köpa i Christiania, har i sommar
rapporterats för narkotikainnehav.
Allt innehav av hasch och marijuana är sedan 2004 förbjudet i Danmark. Trots det sker drogförsäljningen helt
öppet på Pusher Street, en gatstump i fristaden Christiania i Köpenhamn.
Cannabisturister blir bötfällda
Många turister besöker Christiania på sommaren och
man tror att cannabis är lagligt eftersom handeln sker
helt öppet, trots att polisen finns i närheten.
Köparna riskerar att visiteras av polisen när de
lämnar Christiania. De som är från Sverige, Norge
eller Finland och ertappas med innehav av hasch eller
marijuana, får ärendena översända till nationell polis
som driver in böterna. Övriga turister får gå direkt till
en uttagsautomat och betala böterna på plats.
Innehav av mindre än 10 gram hasch eller skunk, en
starkare variant av marijuana, får böter på 2000 danska kronor. Innehav av mellan 10 gram och 50 gram
bestraffas med 3000 kronor i böter och för mängder
mellan 50 och 100 gram är bötesbeloppet 5000 danska
kronor. Beloppen gäller vid förstagångsförbrytelser.
Vid andra tillfället man ertappas med innehav av
cannabis höjs bötesbeloppen med 50 procent och vid
tredje tillfället 100 procent.
Vid innehav av svagare marijuana tillåts fem gånger
så stora mängder för motsvarande bötesbelopp.
Christiania utan att bli utsatta för stenkastning. Sedan
polisen bildade specialstyrkan Task Force Pusher Street
i september 2012 har det blivit lugnare i Christiania
och det är numera bara på Pusher Street som polis inte
är välkomna.
Polisen samarbetar med boende
i Christiania
Målet med Task Force Pusher Streets insatser är att bekämpa den öppna narkotikahandeln som försiggår på
Pusher Street och stärka de laglydiga och samarbetande
krafter som finns i området. Specialstyrkan tillämpar
lagen mot både cannabisköpare, säljare och leverantörer och har på tre år beslagtagit 3,5 ton hasch och rapporterat mer än 4000 personer för innehav av hasch.
Dessutom har fler än 1000 bilister omkring Christiania
misstänkts för att köra bil medan de var påverkade av
euforiserande droger.
Polisen samarbetar med andra myndigheter för att
på sikt skapa en situation där den öppna organiserade
knarkhandeln minimeras, och där polisen kan patrullera och polisiärt serva medborgarna i Christiania på
samma sätt som man gör i andra utsatta bostadsområden i Köpenhamn.
Numera ses patrullerande poliser dagligen inne på
Christianias område och de allra flesta christianiter
Den organiserade brottsligheten
styr handeln på Pusher Street
Försäljningen på Pusher Street är organiserad och sköts
av mellan 200 och 250 personer med helt olika roller.
Det kan röra sig om vakter, säljare eller fördelare av
cannabis. Tillsammans omsätter de omkring 700 miljoner danska kronor om året och de kriminella skyddar
sin lönsamma verksamhet med alla medel. Polisen har
beslagtagit skjutvapen och en stor mängd knivar och
andra vapen som använts till att försvara den olovliga
haschmarknaden. Enligt polisen är det medlemmar i
kriminella mc-gäng och andra gäng som ligger bakom
den illegala narkotikahandeln på Pusher Street.
Men det har varit värre, mycket värre. Fram till för
tre år sedan kunde uniformerad polis inte gå runt i
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Det råder totalt fotoförbud på Pusher Street.
Foto: Politiken.dk.
ser positivt på polisens närvaro. Den dagliga dialogen med många samtal med de boende har gjort att
Köpenhamnspolisen upplever att merparten nu tar
avstånd från det våld och hot som är förknippat med
droghandeln på Pusher Street.
Största tillslaget mot Pusher Street
Polisens specialgrupp gör många enskilda tillslag mot
cannabisförsäljare, men ett exempel på hur man kan
störa handeln på Pusher Street i större skala är Operation Nordlys, Danmarks hittills mest omfattande cannabisärende. 76 personer blev åtalade för att ha medverkat i den organiserade droghandeln på Christiania.
Det började med att Task Force Pusher Street
inledde spaning mot haschbodarna och samlade bevis
redan från hösten 2012. Poliserna hade fått domstolens
tillstånd att köpa cannabisprodukter i bodarna och
köpen dokumenterades med videokamera. I början
I se s.k. haschbodarna bjuder man ut cannabisprodukter helt
öppet till försäljning. Foto: Politiken.dk.
av 2014 hade de civila spanarna samlat bevis mot ett
80-tal personer som greps vid ett stort tillslag mot 150
adresser i mars 2014. 76 av de gripna, som är mellan
21 och 63 år gamla, åtalades senare för att ha sålt mer
än 12 ton hasch från bodarna på Pusher Street. En
ledare för en HA-avdelning i Köpenhamn var utpekad
som huvudman och han tog livet av sig i cellen timmarna efter gripandet.
Alla de åtalade betraktades som solidariskt ansvariga
och medskyldiga till den omfattande narkotikahandeln,
men man har av praktiska skäl blivit tvungen att dela
upp de misstänkta i sju olika grupper, sju olika rättegångar i Köpenhamns Byret. I slutet av mars 2015 hade
alla 76 blivit dömda till sammanlagt 187 års fängelse.
Domarna har överklagats och Landsretten i Danmark,
som är överhopad av andra mål, väntas inte bli klara
med alla de 76 överklagandena förrän november 2016.
Den mest intressanta frågan blir om Landsretten är
överens med Köpenhamns Byret som menade att det
räcker att det är bevisat att en person är knuten till
den organiserade narkotikahandeln i en bod under en
viss period för att vederbörande ska dömas som medverkande till all den uppskattade försäljningen i den
haschboden under den tiden. Polisen behöver alltså inte
bevisa exakt vad varje person har gjort, bara att han
under en angiven tidsperiod medverkat till den olagliga
cannabisförsäljningen.
Källor: TT, www.Politiken.dk,
www.bt.dk, www.taskforcepusherstreet.dk Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
27
Ingenjör med gröna fingrar
föll på eget grepp
-En utredning där kontakter via SNPF varit en del av framgången
Detta är en artikel om polisen i Västernorrlands första ärende med försäljning av
droger på ”darknet”, men framför allt påminnelse om fördelen med att vara medlem
i SNPF och att delta i utbildningskonferenserna.
Ärendet i korthet
En januarimorgon stoppar ordningspolisen i Örnsköldsvik en man som man kom att misstänka för
drograttfylleri. Vid en efterföljande husrannsakan påträffades först lådor med cannabisbuds, det vill säga
blomställningarna som är de mest åtråvärda delarna av
cannabisplantan. Strax efteråt hittade de skickliga konstaplarna två dolda utrymmen, ett bakom en lönnvägg
i garaget och ett bakom en bokhylla i mannens sovrum.
Maskin för vacuumpaketering, vadderade kuvert och
stora mängder kontanter fick alla varningsklockor att
ringa ihållande och man kände sig ganska säker på att
man kommit en leverantör av cannabis på spåret.
Undertecknad fick åka till Örnsköldsvik för att bistå
i utredningen. Anledningen var framför allt att jag
under åren fått en viss erfarenhet angående cannabisodlingar och att jag nyligen hört Jimmy Arkenheim och
hans kollegor från Spaning Syd föreläsa om försäljning
via TOR-nätverket på NNPF´s konferens i Trondheim.
Att aktivera nätverket
Tillbaka i Sundsvall med stora mängder datorer och
lagringsmedia i beslag var det dags att påbörja ett förutsättningslöst letande i cyberrymden. Via KUT skickade jag ut en förfrågan till hela landet för att se om
någon redan var en internetförsäljare från Örnsköldsvik på spåren, eller om någon i något ärende stött på
de cannabissorter som ”vår” man nogsamt märkt sina
budslådor med.
Jag började även lägga ut förfrågningar till kollegor
runt om i landet. Frågor till sådana som skrivit artiklar
i ämnet i den här tidningen eller som hållit föreläsningar på utbildningskonferenser.
Beroende på utfallet här så kunde ärendet nu ha
kunnat gå in i en återvändsgränd och slutat med något
halvårs fängelse för innehav och eget bruk, men den
här gången skulle det visa sig bli annorlunda.
Tur och noggrannhet
Till en början droppade det in några förslag på misstänkta internetförsäljare från kollegorna i vårt avlånga
land, men samtliga visade sig dock vara fel. Det var
först när de torkade cannabisplantorna skulle skickas
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
till NFC som jag och en kollega hittade ett avgörande
fynd. I botten på en låda med buds låg en liten vit lapp
med texten ”Inrikes Weed”.
Jag kompletterade min tidigare ställda fråga och nu
dröjde det inte länge innan vi fick napp. Det var en kollega på NOA som kom med den glädjande nyheten att
vi mest troligt hade fångat in en försäljare som kallade
sig just ”Inrikes Weed”, och att det fanns massor av
material att hämta.
Det visade sig att FBI, i samband med att man
stängde ned drogsajten Silk Road 1, sparat ner allt
material om ”Inrikes Weed”. Kollegan meddelade även
att samma alias sedan en tid varit aktiv på drogsajten
Evolution Marketplace. Det tog inte många minuter
för att konstatera att ”Inrikes Weed” inte varit aktiv på
Evolution sedan Örnsköldsvikskollegornas ingripande,
ett sammanträffande som knappast var en slump.
Ungefär samtidigt som vi såg utredningen svälla
lyckades IT-forensikerna forcera en omsorgsfullt krypterade hårddisk och ett USB-minne och där väntade fler
glädjande överraskningar. Vår misstänkte, en ingenjör med goda vitsord och en mångårig anställning
på ett internationellt företag, visade sig ha ett antal
bitcoinplånböcker innehållande bitcoins motsvarande
flera hundratusen kronor gömda i en dold del av sin
hårddisk. Han hade även närmare tusen bilder i en
mapp som han döpt till ”Braj”. Bilderna var dels en
fotodokumentation av odlingar så långt tillbaka som
2007, dels hade han med yrkesmannens noggrannhet
dokumenterat byggnationen av sina lönnrum.
En kollega tipsade om att många cannabisodlare
brukar dela med sig av sina framsteg på olika forum.
Jag ”bildgooglade” därför en av de omsorgsfullt
arrangerade bilderna och hittade då en odlingsblogg
på forumet Swecan där det ingående förklarades såväl
odlingsteknik som förväntade skördar i enheten gram
per watt, allt rikligt illustrerat med bilder. Man kan
lugnt säga att det var med ett antal trumfkort på handen som vi fortsatte förhören med den misstänkte.
Kul men svårt
För att slippa uppfinna hjulet igen var det nu dags att intensifiera kontakterna med kollegorna i Sverige som redan bedrivit liknade utredningar. Internetspanarna och
Den gripne ingenjören hade byggt sin cannabisodling efter noggranna ritningar
dare som åklagaren mycket huvudbry. Mitt slutgiltiga
tips för den som i framtiden hittar bitcoins är att man
vänder sig till NOA:s IT-brottssektion som är i full färd
med att ta fram handlingsplaner för att tillvarata och
lagra kryptovalutor.
I vårt fall fanns det stora mängder kontanter och
andra mer konventionella tillgångar hos den misstänkte, vilket ledde till att rätten, när åklagaren försökte sig på ett kvarstadsförfarande, beslutade att inte
gå åklagaren till mötes. Man menade helt enkelt att
den misstänkte skulle ha betalningskapacitet ändå,
utan att rätten skulle tvingas sätta sig in i beräknade
värden av bitcoins. Jag tror inte att det sista är sagt
i frågan om hur bitcoins skall hanteras, men i vår
utredning har vi i vart fall ställt frågan till de flesta
instanser och såväl åklagarnas utvecklingscentrum som
Kronofogdemyndigheten har börjat titta på problemet.
Lagseger
Spaning 3 i region Syd, NOA och min redaktionskollega här i tidningen, Niklas Lindroth, har bland många
andra hjälpt till i utredningen. Man har hjälpt till med
att förklara, komma med goda råd och lösa små och
stora problem med allt från vem man ska prata med till
att, som i Niklas Lindroths fall, medverka i rättegången
för att snabbutbilda rättens ledamöter i hur droghandeln på darknet går till och hur kryptovalutor används.
Niklas medverkan var mycket uppskattad från såväl
åklagare som representanter för media i rättssalen.
Frågan om hur man skall göra med bitcoins som
påträffas i sådana här ärenden har vållat såväl oss utre-
Tingsrätten köpte inga historier om fjärrstyrda datorer och påtryckningar från okända utan dömde Örnsköldsviksbon till två år och sex månaders fängelse för
grovt narkotikabrott. Han dömdes såsom ansvarig för
att ha bedrivit försäljning på darknet på marknadsplatserna Silk Road och Evolution Marketplace, samt för
ett antal odlingar i historisk tid baserat på sin egen fotodokumentation och en odlingsberäkning från NFC.
Jag menar att utgången i ärendet, förutom våra vanliga utredningsmetoder, skall tillskrivas den lyckosamma cocktailen av noggranna och nyfikna ingripandepoliser, hjälpsamma och kunniga kollegor i landet och en
åklagare som inte varit rädd att kliva in i snårskogen
av kryptovalutor, historiska odlingsberäkningar och
krypteringsnycklar.
Emil Lundberg,
Spaning Sundsvall
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
31
Vad hände med polisens
beslagsregistrering av
illegala droger?
Polisen har sedan några år inget praktiskt användbart system för att presentera
beslagsstatistik över narkotika och andra illegala droger. Beslagsinformation är inte
längre ett prioriterat område och det är en stor brist tycker många.
Hur många beslag av amfetamin eller hasch görs årligen av polisen, och i vilka mängder? Denna typ av
frågor angående beslagsstatistik kan ingen svara sanningsenligt på idag.
Användbart register avskaffades
För fyra-fem år sedan skrotades det s.k. beslags- och
analysregistret (BAR). Det var ett nationellt register där
en eller flera behöriga personer i varje länspolismyndighet kunde uppdatera beslagsinformation om narkotika,
dopningsmedel och hälsofarliga varor. Ur BAR-registret kunde man på ett enkelt sätt hämta information om
antal beslag av olika typer av droger och i vilka mängder, såväl nationellt som länsvis. Man kunde begränsa
sökning till önskade tidsperioder och registret hade stor
användbarhet, men naturligtvis också en hel del brister.
En svaghet låg i att uppdateringen av beslagsinformation kanske inte genomfördes korrekt på alla håll ute i
landet. BAR-registret motsvarade heller inte längre den
moderna kriminalunderrättelsetjänstens krav.
Innan BAR-registret lades ner hade man på
Rikspolisstyrelsen under flera år diskuterat ett nytt system som skulle ersätta BAR. Det nya registret kallades
DUR-TVÅNG, men det har ännu inte kunnat ersätta
BAR-registret. DUR-TVÅNG är kopplat till VUP –
verksamhetsuppföljning – ett annat register som poliser
nu är hänvisade till för att få ut information om beslag
av droger. Men inte heller VUP är tillförlitligt.
Erfaren narkotikapolis saknar registerstöd
Per-Erik Lundberg är kommissarie och har en sammanhållande funktion för den grupp som tidigare arbetade
mot gatulangning i Västerås och övriga Västmanland.
Han har lång erfarenhet som narkotikapolis och är som
många andra missnöjd med den allmänna nedmonteringen av narkotikabekämpningen.
Ett exempel är att det numera saknas register som
ger polisen möjligheter att följa förekomst och trender när det gäller både gamla och nya droger inom
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Kommissarie Per-Erik Lundberg i Västerås efterlyser högre
prioritering av polisens narkotikabekämpning, inte minst på
gatunivå.
Foto: Gunnar Hermansson
det egna länet. VUP-registret är inte bra av flera skäl.
Bland annat saknar systemet fastställd nomenklatur
vilket innebär att man bara får träff på exakt den formulering man använt vid sökning.
Det behövs enligt Per-Erik Lundberg lättåtkomlig
och anpassad statistik för att kunna följa utvecklingen
och förändringar. Han vill kunna ta fram information
om både beslagtagna substanser och resultat av tagna
blod- och urinprov med uppgift om påvisad drogsubstans, kön och ålder på den misstänkte och på vilken
plats denne påträffats.
Sådan information går inte att få fram idag i befintliga register hos polisen. Per-Erik Lundberg har därför
skapat en egen blankett som ska fånga upp nya droger,
nya företeelser och nya trender i länet.
Det blev ett stort bortfall av information när BARregistret avskaffades, menar Per-Erik Lundberg. Han
saknar också de regelbundna årsrapporterna med
bl.a. beslagsinformation som tidigare publicerades av
Rikskriminalpolisen.
Beslagsregistrering oprioriterad fråga
sedan länge
Även på centralt håll efterlyser man tillförlitliga och
mer lättanvända register för att få ut information om
droger och beslag. Arbetet skulle underlättas betydligt
och bli effektivare om det fanns system för att plocka
ut detaljinformation om beslag eller för att avläsa säkra trender.
Eftersom polisen inte längre har något eget
fungerande beslagsregister, har man under senare år utgått enbart från de uppgifter man fått
från Kriminaltekniska laboratoriet (SKL), numera
Nationellt forensiskt centrum (NFC). Där registreras alla beslag av droger som polisen skickar in för
analys. Men den statistiken är inte komplett eftersom
polisen inte behöver skicka alla drogbeslag till NFC
för analys. Vissa beslag av amfetamin, cannabis och
narkotikaklassade läkemedel får polisen under vissa
omständigheter själva analysera och bedöma. Dessa
beslag hamnar utanför statistiken och det finns ingen
bortfallsanalys gjord över hur stor andel av drogbeslagen som polismyndigheterna själva bedömer.
Det varierar också mellan olika myndigheter.
Tidigare utgav Rikskriminalpolisen och Tullverket
gemensamt en årsrapport över narkotikasituationen med nationell beslagsstatistik och aktuell
preparatinformation. Årsrapporten ersattes med en
Drogsituationsrapport som kom 2013 och avsåg åren
2010-2012. Någon ny rapport har sedan dess inte
publicerats.
I den senaste Drogsituationsrapporten redovisas bl.a. det
antal beslag som Tullverket och Polisen gjort under 2012
och det totala antalet beslag angavs till 34 008, varav Polisen
gjort 26 412 beslag och Tullverket 7676 beslag.
Den procentuella fördelningen i kategorierna ”Nya klassade internetdroger”, ”Spice internetdrog” och ”Nya ej klassade internetdroger” är endast baserade på Polisens beslag.
Polisens egen identifiering av beslagtagna
preparat ett mörkertal
SKL har sedan länge utbildat polisanställda i att dels
göra analys och identifiering av mindre mängder hasch,
amfetamin och dels identifiera narkotikaklassade läkemedel. NFC har nu slagit ihop kurserna till en tvådagarskurs som heter Utbildning i Tablettidentifiering/
preparatbedömning.
Enligt de senaste föreskrifterna (FAP 420-4) får den
som genomgått utbildningen analysera och bedöma
beslag av amfetamin som understiger 5 gram och hasch
understigande 50 gram, under förutsättning att innehavaren av drogerna vitsordat att de består av amfetamin eller hasch. Svenska narkotikaklassade läkemedel
bedöms efter färg, form, mått, prägling med mera. De
drogbeslag som på detta sätt hanteras på polismyndigheterna hamnar alltså utanför beslagsstatistiken.
En som i många år haft behörighet inom polisen att
göra egna bedömningar av mindre mängder narkotika
är Christina Zetterlund vid polisen i Västerås. Hon har
genomgått erforderlig utbildning vid dåvarande SKL
för att själv kunna identifiera mindre mängder hasch,
amfetamin och läkemedel. Hur många sådana beslag
som hon bedömt årligen kan hon inte säga, men det
rör sig inte bara ett fåtal beslag som hon själv identifierat, i synnerhet inte när det gäller narkotikaklassade
läkemedel.
Externa användare av beslagsstatistiken
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Folkhälsomyndigheten använder Polisens och Tullverkets beslagssiffror angående droger i
sina egna situationsrapporter.
Ulf Guttormsson ansvarar för CAN:s rapportering
om drogutvecklingen i Sverige. Han menar att det inte
finns något perfekt mått för att ange utvecklingen, men
med tillförlitlig statistik kan man jämföra förändringar
över tid och det är viktigt för att kunna läsa av och
göra bedömningar av trender.
Han är medveten om att Polisens beslagssiffror inte
är heltäckande och de förändringar i statistikföring
som har skett under senare år medför att jämförelser av
tidigare års siffror måste göras med försiktighet.
Sverige har liksom andra EU-länder ansvar att
leverera fullständig, tillförlitlig och faktisk statistik
om beslag av droger till Europol och EMCDDA. Det
säger Stewe Alm som sedan ett år är sekonderad som
Scientific National Expert vid det europeiska narkotikakontrollcentrat EMCDDA i Lissabon. Han instämmer i att statistik om beslag är en viktig indikator för
hur drogmarknaderna utvecklas och ligger till grund
för samhällets beredskap att möta nya trender inom
drogområdet.
Stewe
Alm
tjänstgjorde
tidigare
på
Rikskriminalpolisen/NOA och han menar att arbetet
med bättre beslagsrapportering pågår men att det
kommer att ta tid att fullfölja arbetet i den nya organisationen.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
35
Utbildning, samverkan och synlighet
– Ett projekt i kampen mot nätdroger
Ulrika Viklund på länsstyrelsen Västernorrland i Härnösand är sedan mars 2014 projektledare för en arbetsgrupp som ska verka för att minska tillgången på nätdroger
genom ökad kunskap och samarbete. En kartläggning hos postombud i Norrland har
visat att det finns en oro bland personal i butiker, kiosker och bensinstationer för att
brev och paket kan innehålla droger, dopningsmedel och andra illegala substanser.
Man hoppas att genom utbildning öka känslan av trygghet för personal som arbetar
med post- och paketutlämning.
Ulrika berättar att det hela började under 2013 som en
diskussion mellan samordnarna i ANDT-frågor (alkohol, narkotika, doping och tobak) på länsstyrelserna i
de fyra nordligaste länen. Den gemensamma bilden var
att användandet av nätdroger ser likadan ut oavsett var
man bor, det vill säga oavsett om man bor i stad eller
på landsbygd, vilket bekräftades av en undersökning
bland gymnasieelever i Norrbotten. Man tog fasta på
att eftersom man kan få post och paket skickat till sig
vart man än bor, så är just postombuden en springande
punkt i frågan om tillgänglighet och användandet av
nätdroger.
När tanken tagit form, och man dessutom kommit i kontakt med Mats Jakobsson på Luleå Tekniska
Universitet som forskar i ämnet, så sökte man medel
från Folkhälsomyndigheten för att dra igång ett projekt.
Inventering
Under våren och försommaren 2014 kallades representanter för tull, polis, kriminalvård och en åklagare till
ett möte för att se över möjligheterna till samarbete.
Senare bjöd man in Postnord, ICA, Coop, Handelsanställdas förbund, DHL och Schenker för att höra deras
åsikter och ta vara på de erfarenheter de gjort under
åren.
Målsättningen var att få till en nulägesbild för att
sedan kunna gå vidare med konkreta förslag till en
metod. I detta skede gjordes även en serie djupintervjuer med paketombudspersonal.
Det visade sig att de frågeställningar som dök upp
hade ganska olika karaktär som till exempel; Hur kan
man agera på ett utlämningsställe utan att bryta mot
avtal med PostNord och andra speditörer. Eller att
personal upplevt ilska och ibland skuldkänslor då man
på ett sätt faktiskt medverkar till att narkotika hamnar
i händerna på ungdomar.
Det kom även upp till ytan att man i många fall
redan vände sig till polisen angående misstänkta brev
eller paket, men att man saknade återkoppling om vad
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
som hände med det man tipsade om. Oron över att
själva bli föremål för hot och annat på grund av att
man ringer polisen har också visat sig vara utbredd.
Ulrika Viklund menar att polis och tull där har en viktig uppgift genom att vara tydliga i kontakt med media
och påpeka att det är de rättskipande myndigheterna
som ligger bakom de kontroller och beslag som görs,
inte enskilda paketombud.
Sammantaget har alla parter kunnat vara överens
om att det krävs utbildningsinsatser, både gällande
vilka lagar och regler som gäller, men även angående
vad man rent faktiskt skall hålla utkik efter.
En annan kärnfråga har varit att alla ska veta vart
man ska vända sig, kanske inte exakt till vilken person,
men i vart fall till vilken funktion inom polisen, och
att man sedan kan ha en dialog med vederbörande om
det är så att det saknas resurser att komma omgående.
Synergieffekter och metoder
Ulrika Viklund menar att det redan på det här stadiet
fanns vinster i det kontaktnät som byggts upp eftersom
Landets postombud har ofrivilligt fått en central roll i distributionen av droger.
Personal på postutlämningsställen i norra Sverige får genom länsstyrelsernas projekt utbildning om hur man bör agera för att
hantera brev och paket som kan misstänkas innehålla droger.
både PostNord och speditionsfirmorna kunde lugna
oroliga handlare, samtidigt som det spreds en känsla
av samförstånd då alla parter visade sig dela samma
vision i frågan.
Den metod man bestämde sig för efter samverkansmöten och workshops kom att bli, Utbildning,
Samverkan och Synlighet. Man har hämtat både ledord och inspiration från ”Krogar mot knark”, ”100
% ren, hård träning” och ”Ansvarsfull alkoholservering”, även om ledordet tillsyn i det sistnämnda fallet
bytts ut mot synlighet.
Projektet har satts igång i ett antal pilotkommuner
från Timrå i söder till Övertorneå i norr genom att
representanter från Polisen och Tullverket utsetts.
Man ligger i startgroparna för att under hösten
genomföra utbildningsinsatser där man i första hand
kommer att utbilda paketombudens egna utbildningsansvariga för att de sedan skall sprida kunskapen
vidare i sina organisationer. Man tittar även på om
det är möjligt att inom ramen för PostNords och
speditionsfirmornas internutbildningar lägga till ett
utbildningsavsnitt i projektets regi.
Mätbara effekter
Det går inte idag att säga om det arbete som påbörjats
gett några mätbara effekter. Klart är dock att enskilda
poliser och tulltjänstemän som varit ute och presenterat
sig på till exempel arbetsplatsträffar hos Postnord, re-
dan dagarna efter upplevt att det börjat komma samtal
om misstänkta försändelser.
Forskaren Mats Jakobsson i Luleå kommer att delredovisa hur långt man kommit inom kort och hoppas
även på lång sikt kunna följa upp eventuella effekter av
det arbete som görs.
Framtiden
Projektet är beviljat anslag året ut, men Ulrika Viklund är övertygad om att man kommer att få ytterligare anslag och att man inom kort kan utöka
projektet till att omfatta alla kommuner i de fyra
nordligaste länen.
Hon berättar att intresset är stort från övriga
Sverige och då grundarbete redan utförts i norra
regionen finns goda möjligheter för intressenter i
övriga landet att snabbt komma till skott med pilotkommuner och utbildningsinsatser.
Den stora utmaningen ligger i att, när projektet
en dag är slut, få en stor aktör som tar på sig rollen
som samordnare för hela riket, vilket Ulrika Viklund
ser som en realistisk målbild. Hon hoppas att någon
instans kan finna plats för samordning och utbildning i den här viktiga frågan.
Emil Lundberg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
39
El Chapos osannolika rymning från
Mexikos bäst bevakade fängelse
Den mexikanske knarkbaronen Joaquín ”El Chapo” Guzmán Loera, ledare för den
beryktade Sinaloa-kartellen, rymde den 11 juli 2015 från Altiplano-fängelset nio mil
väster om Mexico City. Den otroliga rymningen är som tagen ur en film.
”El Chapo” Guzman hade suttit fängslad i Mexiko sedan februari 2014. Säkerheten i Altiplano-fängelset är
på allra högsta nivå och det anses vara rymningssäkert.
Trots detta försvann Guzman genom ett hål i golvet den
11 juli.
Rymde på motorcykel genom en tunnel
En film från en övervakningskamera i hans cell visar
att han går in i badrummet där kameran inte når. När
han inte kom ut inom rimlig tid och vakterna börjat ana
oråd, gick de in i Guzmans cell och fann ett 50x50 centimeter stort hål i golvet under badkaret. En 10 meter
lång stege i hålet ledde ner till en tunnel, ca 170 cm hög
och 75 cm bred. Den skräddarsydda tunneln var försedd
med både elektricitet och ventilation och den ledde djupt
under jorden till ett hus drygt 1,5 kilometer från fängelset. På tunnelns golv löpte en räls som var avsedd för
en specialbyggd motorcykel som använts vid rymningen.
Under badkaret i Guzmans cell fanns hålet ner till tunneln.
Hjälp från insidan
Talespersoner för mexikanska och amerikanska myndigheter är överens om att den spektakulära rymningen
inte hade kunnat ske utan att Guzman och hans kumpaner även fått hjälp inifrån. Regeringen i Mexiko utfärdade omedelbart en belöning på 3,8 miljoner $ för
att Guzman skulle återföras och tre personer, inklusive
chefen för Altiplano-fängelset, avskedades. Ett stort antal personer har förhörts.
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
En motorcykel som gick på räls förde snabbt Guzman genom
tunneln ut i friheten.
Tunneln slutade i det ensligt belägna hus som Guzmans medhjälpare byggt för ändamålet.
DEA i USA fick redan i början av 2014 information
om att Joaquín Guzmans son och de närmaste medarbetarna börjat planera en fritagning. Informationen
överlämnades till mexikanska berörda myndigheter
som nu förnekar att så har skett.
Trots att Guzman var inlåst i Mexikos säkraste
fängelse visar DEA:s information att han hade kontakter med sin son och andra kartellmedlemmar, dels
genom sin advokat som besökte honom regelbundet
och dels med mobiltelefon som han fick av korrumperad personal i fängelset.
De som planerade och utförde tunnelbygget måste
också haft tillgång till känslig information om fängelsets grundkonstruktion och om larm och kamerabevakning.
Dessutom måste ljud ha hörts när man borrade
det tio meter lodräta schaktet från tunneln upp till
Guzmans cell.
Planeringen för rymningen antas ha startat omedelbart efter att Guzman placerats i fängelset i februari 2014. Flykttunneln mynnade i ett litet hus som
Guzmans kumpaner byggde under 2014. Marken runt
huset är 60-70 cm högre än den omgivande terrängen,
vilket indikerar att schaktmassor från tunneln spritts
ut där.
DEA har öppnat en tipstelefon och utfäst en belöning på upp till 5 miljoner US dollar för information som leder till att El Chapo kan gripas och
dömas.
Joaquín Guzman Loera, alias El Chapo, föddes 1954 eller 1957 i Mexiko. Han har sedan
slutet av 1980-talet varit involverad i narkotikasmuggling och blev så småningom ledare för
den mäktiga Sinaloa-kartellen. Guzman påstås
ha beordrat och utfört tusentals mord i det
drogrelaterade kriget mot mexikanska myndigheter och rivaliserande drogkarteller.
Satellitbilder visar att huset där flykttunneln slutar byggdes
under 2014. Det är nästan en kilometer till närmaste bebyggelse.
Guzmans organisation har smugglat ofantliga
mängder kokain från Sydamerika genom Centralamerika till Mexiko, och vidare till USA,
oftast genom hemliga tunnlar. Man har också
smugglat stora mängder heroin, metamfetamin och cannabis.
El Chapo Guzman greps den 9 juni 1993 i
Mexiko och dömdes till 20 års fängelse. Den
19 januari 2001 rymde han från ett säkerhetsfängelse i Mexiko. Han lyckades återta ledningen över Sinaloa-kartellen som åter blev
ledande i droghandeln.
Den 28 januari 2014 greps Guzman på nytt
och satt inspärrad i Mexikos säkraste fängelse
tills han fick hjälp att rymma den 11 juli 2015.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
43
Kokainhandeln ett allt större politiskt problem
Under tiden efter Berlin-murens fall (1989) har den globala situationen ändrats i
grunden då det gäller den internationella handeln med narkotika. Särskilt tydligt är
detta i fråga om kokain. Västerlandets aptit på detta medel synes vara obegränsad.
En beskrivning av detta får man i Roberto Savianos bok ZeroZeroZero.
Den italienska upplagan kom 2013, och en engelsk
översättning publicerades i juli 2015 med betydande
uppmärksamhet i internationella medier. Titeln kommer av det italienska på namnet den finaste sortens
mjöl, och beteckningen har under senare år fått samma
kvalitetsbetydelse för kokain.
Och kokain är vad allt handlar om, från enskilda
småhandlare till internationella karteller. Saviano lyfter fram kokainet som en symbol för vår tid, där allt
skall gå snabbare och snabbare men det inte finns tid
för långvariga relationer. Kokainet blir ett sätt att förhålla sig till världen. Samtidigt beskriver han kokainet
som en ”förödande, förskräcklig, dödlig energi.” Men
först och främst är det en extremt profitabel handelsvara. Och det har blivit ett allt större politiskt problem.
’Ndranghetan allt viktigare
En central aktör nu för tiden är den kalabriska ’Ndranghetan, som anses vara världens mäktigaste brottsorganisation. Dess årsomsättning beräknas till 53 miljarder
euro (motsvarar ca 500 miljarder svenska kronor). Det
utgör tre procent av Italiens bruttonationalprodukt.
Den beskrivs ofta som ”maffialiknande” men är mer
sluten.
Sedan millenieskiftet har ’ndranghetan etablerat
sig som en ledande operatör med förgreningar i bl.a.
Mexico och USA. Den samordnar handeln mellan
länder. Den har förgreningar långt in i samhällslivet
och utövar dödligt våld mot politiker och journalister.
Till följd av sin slutna sociala struktur är den svår att
infiltrera eller spana på.
Bokens starka sida är beskrivningarna av mentaliteten i kokainhandeln, från missbrukare till storhandlare.
Hela sfären genomsyras av paranoia: en enskild missbrukare kan psykotisk av allt för mycket kokain. Men
även kommersiella aktörer blir mer och mer misstänksamma. Ingen går att lita på, dödligt våld förekommer.
Även de offentliga myndigheterna är infiltrerade. Alla
ställs med tiden inför en avgrund.
Även Saviano själv drabbas. Han skriver hur han
skådat för djupt ner i avgrunden. Hur arbetet med
kokainfrågan blivit lika beroendeframkallande som ett
kokainmissbruk. Han skriver att alla årens kontakter
med andra sidan gjort honom till ett monster. Att han
levt i många år med livvakter dygnet runt har uppenbarligen påverkat honom.
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Roberto Saviano, född 1979 i Neapel, är en
italiensk journalist och författare. Efter studier
i bl.a. filosofi tog han examen vid Neapels universitet. Han har sedan dess arbetat för tidningar
som La Repubblica. Sitt internationella genombrott som dokumentärförfattare fick han 2006
genom boken Gomorra (sv. upplaga 2007). I den
beskrev han den neapolitianska brottsorganisationen Camorran och dess inflytande över samhällslivet. Utgivningen följdes snabbt av dödshot,
och sedan dess lever Saviano med ständigt livvaktsskydd. Sex nobelpristagare, bland dem Dario
Fo och Michail Gorbatjov, publicerade 2008 ett
upprop till försvar för Saviano. De tog ställning
för Saviano mot camorran och påpekade att denna
utgjorde ett demokratiskt problem. De uppmanade
den italienska regeringen att skydda hans liv och
göra det möjligt för honom att leva ett normalt
liv. År 2011 fick Saviano Olof Palme-priset.
Foto: Il Giornale Off.
Bara faktabok?
ZeroZeroZero är en märklig journalistisk och litterär produkt. Den innehåller rader av påstådda fakta,
som ’ndranghetans ekonomiska styrka. Den har också
långa resonemang om hur kokainet påverkar människors sinnen, våldsbenägenhet m.m. Men den ger även
djupa psykologiska beskrivningar eller inre monologer av ledande brottslingar, som deras motiv och föreställningar. Några påstådda fakta är också omstridda,
t.ex. att en rad brottsorganisationer år 1989 skulle ha
träffats i Acapulco för att planera för framtiden. Det
kanske inte hände, men i bokens beskrivning verkar
det behövas en ”grundningsmyt” (alltså en berättelse
om att utvecklingen är ett resultat av onda människors
beslut att sätta igång en viss verksamhet) för att världsbilden skall gå ihop. Savianos fria hållning till fakta och
fiktion kritiserades i New York Times. Möjligen kan
framställningssättet försvaras för att det behövs rent litterära inslag för att en berättelse skall få högre skärpa
och bli mer levande. Sannolikt har Saviano rätt fångat
andan och mentaliteten i den globala kokainvärlden.
Det fria återberättande av materialet gör emellertid det
svårt att se den bara som en faktabok.
Ett annat problem är att boken inte kommer till
genomarbetade slutsatser. Internationellt börjar det
sprida sig en uppgivenhet om att det pågående ”kriget
mot knarket” är resultatlöst eller rent av förvärrar
läget. Saviano nämner på slutet legalisering som ett
svar, inte minst för att hejda de enorma profiterna.
Saviano diskuterar dock inte vad en legalisering av
kokainet skulle betyda för ett ordnat samhällsliv, trots
att han ingående beskriver paranoian och våldsbenägenheten som åtföljer ett regelbundet intag. Han
diskuterar inte heller möjligheterna till en systematisk
efterfrågebekämpning.
’Ndranghetan har sina rötter i den italienska provinsen Kalabrien (utgör tåspetsen
på italienska fastlandet). Den växte fram
efter Italiens enande 1860. Den är klanbaserad och beräknas idag ha omkring
6 000 medlemmar. Centrala verksamheter
var länge sex- och människohandel, penningtvätt, beskyddarverksamhet m.m. En
rad klankrig utbröt på 1970- och 1980talen med över 600 döda. Under 1990talet blev ’ndranghetan allt mer aktiv inom
internationell narkotikahandel. Idag anses
den vara värdens mäktigaste brottsorganisation. Påven Franciskus uttalade i juni
2014 sin förkastelsedom över ’ndranghetan samt exkommunicerade dess medlemmar och medlemmar i andra maffialiknande
organisationer.
Sedan Roberto Saviano
2006 avslöjade hur den
italienska Camorran
verkar och infiltrerar
samhällslivet, lever han
med ständigt livvaktsskydd från italienska
Carabineri. Han har
tillägnat sin senaste
bok, ZeroZeroZero,
dessa livvakter för de
”femtioentusen timmar
vi tillbringat tillsammans och de som ligger
framför.”
Så vad skall man då till slut säga om ZeroZeroZero?
En intressant samtidsskildring av den internationella
narkotikabrottslighetens förödande inverkan på länder
och människor. De litterära inslagen skapar liv och
närvaro, samtidigt som de sår tvivel om faktagrunden. Allvarligaste bristen är att författaren trots alla
ingående beskrivningar inte kommer till någon hållbar
slutsats om hur problemet skall hanteras.
Peter Sundberg
Referens
Saviano, Roberto: ZeroZeroZero, New York,
Penguin Press, 2015.
Internationell kokainhandel
Kokain framställs ur bladen från coca-busken genom enkla men miljöfarliga kemiska processer.
Läget i fråga om produktion och konsumtion av kokain har inte ändrats markant under
senare år. I FN:s World Drug report 2014 noteras att arealerna för cocaodling minskade med
14 procent under 2012, till 133 700 hektar. Tre
länder i Sydamerika svarar för huvuddelen av
produktionen med Colombia som etta. Störst
avsättning för kokainet finns i Nordamerika
och Västeuropa, där tillgängligheten och kvaliteten synes ha ökat något. I Nordamerika är
kokain den vanligaste narkotikan bland missbrukare som söker vård.
De globala kokainbeslagen år 2012 uppgick
till 671 ton.
En betydande del av kokainet blandas ut med
levamisol, som är ett medel mot parasitmask.
Det har samma färg och struktur som kokain.
Levamisol kan vara dödligt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Det var på tiden!
Riksåklagaren har gett ut riktlinjer gällande restriktioner och långa häktningstider1. Riktlinjerna innehåller inget sensationellt utan repeterar i stort bara
vad varje åklagare redan känner till, vilket är viktigt, eftersom riksåklagaren inte kan utfärda riktlinjer eller föreskrifter som sätter överordnade regler
ur spel, som t.ex. rättegångsbalken. Riktlinjerna
handlar bl.a. om proportionalitet och om att häktning och restriktioner bara ska användas om det
finns skäl som är värda att beakta.
Att riksåklagaren har känt sig manad att ge ut
dessa riktlinjer är tråkigt av två skäl. Det ena är att
det skulle kunna betyda att rekryteringskraven till
yrket eller att myndighetens utbildningsinsatser är
otillräckliga. Det andra är att regering och riksdag
hittills inte tagit tillbörligt ansvar. Låt mig utveckla
detta.
Proportionalitetsprincipen är varje jurist välbekant med sedan första dagen på juristutbildningen.
Den gäller generellt inom straff- och processrätten
och är dessutom i fråga om häktning uttryckligen
reglerad; Häktning får ske bara om skälen för
åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt
som den innebär för den misstänkte eller annat
motstående intresse2.
Det är självklart att risken för kollusion ska vara
beaktansvärd. Är den inte värd att beaktas ska den
inte leda till att någon frihetsberövas och åläggs
restriktioner.
När åklagaren fattar beslut om anhållande och
om restriktioner tillämpar åklagaren självständigt
bestämmelser i rättegångsbalken. Ingen får på förhand lägga sig i åklagarens rättstillämpning, inte
ens en överordnad åklagare. Om åklagaren fattar
3
1
RåR 2015:1
2
24 kap 1 § 3 st rättegångsbalken
Dir. 2015:80 Färre i häkte och minskad isolering
§ Rättsrutan §
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
tvivelaktiga beslut kan det få konsekvenser genom
t.ex. kritik från JO eller t.o.m. genom att åklagaren
själv blir föremål för förundersökning och åtal. En
annan självklar konsekvens är att åklagarens talan
i domstolen ogillas.
P.g.a. återkommande internationell kritik mot
Sverige för långa häktningstider där de häktade
är underkastade restriktioner gav regeringen i
regleringsbrevet för 2010 Åklagarmyndigheten i
uppdrag att undersöka hur och i vilken omfattning
åklagarna tillämpar restriktioner. Detta uppdrag
har sedan återkommit i varje regleringsbrev sedan
dess. Det är alltså en tydlig signal från regeringen
att den, i stället för att verka för att reglerna ändras, ansett att det är åklagarna som ska tillämpa
reglerna på ett annat sätt. Detta mål skulle tydligen
nås genom att trötta ut Åklagarmyndigheten och
tvinga den till exceptionella åtgärder, som t.ex.
att mera direkt lägga sig i de enskilda åklagarnas
rättstillämpning.
Regeringen har dock äntligen tagit sitt förnuft till
fånga och beslutat att tillsätta en särskild utredare3
som ska lämna författningsförslag som ska leda till
minskad användning av häktning och restriktioner. Det är så det ska gå till. Åklagare kan alltså
förhoppningsvis även fortsättningsvis självständigt
tillämpa gällande rättsregler.
Joakim Zander
Ekobrottsmyndigheten
Malmö
§ Rättsrutan §
Hallå där…
tidningen Svensk Polis
I juninumret av Polismyndighetens tidning Svensk Polis
uppmärksammades knarkspanaren Joakim Beland från
Stockholm för att han fått utmärkelsen årets narkotikapolis samt ett stipendium på 25 000 kronor.
Det är bra att tidningen tar upp utmärkelsen, men
varför nämner man ingenstans i texten att givaren är
Svenska Carnegie Institutet (SCI). Läsaren kan ju lätt få
den felaktiga uppfattningen att det är Polismyndigheten
som premierat en duktig narkotikapolis.
Under många år gav även Rikspolisstyrelsen ett stipendium på samma summa, 25 000 kronor, men detta
narkotikastipendium avskaffades av någon anledning
2011.
Det hade också varit klädsamt om Svensk Polis hade
nämnt att Joakim Beland fick ta emot sin utmärkelse
av SCI:s verksamhetschef Peder Langenskiöld i samband med Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Linköping i slutet av april.
En drönare kan även användas i smugglingssyfte.
Ny trend
Drönare flyger in knark i fängelser
Små fjärrstyrda luftfarkoster, drönare, börjar användas i allt fler lagliga, men också olagliga, sammanhang.
Från Brasilien, Irland, Grekland och Ryssland har det
kommit rapporter om incidenter med drönare som
smugglat eller försökt smuggla in droger och annat
gods på fängelser.
De senaste rapporterna kommer från USA där en
drönare för en tid sedan släppte ner ett paket på en
fängelsegård i Ohio. Det visade sig senare att innehållet
var 144 gram tobak, 64 gram marijuana och 6,6 gram
heroin.
Händelsen uppdagade när personalen upptäckte
att 75 fångar, som samlats på gården, började slåss.
Man fick använda pepparspray för att få kontroll över
situationen.
Men det var inte förrän fängelsepersonalen studerade en film från en övervakningskamera som man
förstod vad som orsakat bråket. En drönare hade flugit
in över fängelsegården och släppt ner ett paket. Några
interner tog hand om paketet och lyckades slänga in
det på en annan gård i fängelset innan bråket uppstod.
Personalen fann senare paketet med innehåll gömt på
anstalten.
Ännu en drönarincident inträffade i slutet av augusti. Polisen hade en tid haft spaning på några män
som misstänktes planera att smuggla in droger på ett
fängelse i Maryland, USA. När de stannade sin bil på
vägen utanför fängelseområdet, ingrep polisen. I bilen
fann de en drönare, men också paket med spice, tobak,
Suboxone-tabletter, pornografiska DVD och en pistol
som männen misstänks ha haft för avsikt att flyga in
på fängelseområdet.
Källa: CNN
Notisen i tidningen Svensk Polis.
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
51
Världen runt
Överdos av ätbar marijuana
tvingar fram reglering i USA
Ätbara marijuanaprodukter, ofta i form av kakor,
brownies eller godis, står för ungefär 45 procent
av marijuanaförsäljningen i Colorado.
Den rusgivande substansen THC tas upp långsammare i kroppen vid nedsväljning jämfört med
rökning och därför tenderar många att konsumera ett flertal portionsbitar innan de börjar
känna ruset från den första. THC-innehållet i
kakorna kan också variera. Resultatet blir en
högre koncentration av THC i kroppen, högre
grad av förgiftning och ökad risk för ett skadligt
beteende.
United States Center for Disease Control and
Prevention (CDC) efterlyser tydlig information på
etiketter och begränsad portionsstorlek, 10 mg,
för ätbara marijuanaprodukter. Anledningen är
några incidenter där människor dött genom mord
eller självmord efter överdos av ätlig marijuana.
Det första fallet hände i mars 2014 då en
19-årig utbytesstudent från Kenya fick i sig 65
mg THC genom att äta en marijuanakaka som
innehöll betydligt mer än den rekommenderade
Brownies (kladdkakor) som innehåller THC blir allt
vanligare i USA.
dosen 10 mg. 19-åringen fick hallucinationer och
tog livet av sig genom att hoppa från en balkong.
Dödsfallsrapporten fastslog att THC-förgiftning
var den avgörande faktorn.
Källa: Associated Press
GH
US Coast Guard stoppade omfattande kokainsmuggling i ubåt
Män i fejkad ambulans gripna för
narkotikasmuggling till England
Den amerikanska kustbevakningen beslagtog i mitten av juli ca 6 ton kokain från en ubåtsliknande
farkost i östra Stilla Havet. Farkosten upptäcktes ca 320 kilometer söder om Mexiko. Flera av
kustbevakningens fartyg fångade in farkosten och
besättningen, fyra colombianska män, greps. När
275 packar med kokain hade hunnit bärgas sjönk
semi-ubåten med ytterligare nästan två ton kokain.
Den 12 meter långa farkosten var havsfärgad
och visade bara en ytterst liten del ovanför vattenytan. US Coast Guard har stoppat mer än 25 sådana
ubåtsliknande farkoster sedan 2006.
Källa: nbcnewyork.com
GH
Fyra holländare i åldrarna 28 till 55 år greps av
poliser från National Crime Agency (NCA) för
smuggling av cirka 270 kilo narkotika till England.
De fyra sjukvårdsklädda männen greps i en falsk
ambulans i Smethwick, West Midlands. Spanare
från NCA hade följt ambulansen sedan den anlänt
till England via Harwich.
Polisen hittade kokain, heroin, amfetamin och
ecstasytabletter i olika gömställen inne i fordonet.
US Coast Guard tar hand om den obemannade farkosten som innehöll sammanlagt drygt sju ton kokain.
Foto: US Coast Guard.
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Källa: The Guardian
I lådor, lönnfack och under golvet i ambulansen hittades
narkotika. Foto: NCA
Landet runt
Tramadol används för
blandmissbruk
Tramadol - ett morfinpreparat som ofta används
som smärtstillande - har kommit att bli en av de
vanligaste drogerna bland ungdomar i Malmö.
Enligt statistik från Maria ungdomsmottagningar
är bara cannabis och alkohol vanligare, rapporterar SVT Nyheter Skåne.
Preparatet används oftast i kombination med
cannabis för att ge en starkare effekt av drogen.
Men blandmissbruket kan utlösa kramper och är
starkt beroendeframkallande.
På Mariamottagningen i Malmö har personalen
flera gånger kommit i kontakt med ungdomar
som tar höga doser av Tramadol.
Flera unga har fått läggas in när de ska avgiftas, säger sjuksköterskan Alexander Holmstedt
till SVT.
Källa:TT
GH
Kvinna gömde kokain i vaginan
En kvinna i 60-årsåldern stoppades av tullen efter
att försökt smuggla nära ett halvt kilo kokain från
Panama till Göteborg.
Det var i juli som smuggelförsöket upptäcktes.
Vid en undersökning hittades 58 kapslar och två
plastpåsar med kokain i hennes väska, kläder och
gömt i vagina och anal. Totalt 490,6 gram av drogen med hög renhetsgrad (89 procent).
Nu (25 augusti) har kvinnan åtalats för grov narkotikasmuggling, rapporterar SVT Väst. Kvinnan
medger sakförhållandena, men förnekar brott.
Hon skulle träffa en okänd person på ett
hotell i Göteborg och få 5 000 dollar i ersättning.
Pengarna uppger hon sig behöva för att hjälpa sin
funktionshindrade son.
Källa: Drugnews.nu
Den 60-åriga kvinnan hade nära ett halvt kilo kokain
gömt i och på kroppen. Foto: Tullverket.
Naloxon kan börja delas ut till
missbrukare
Ansvariga för sprututbytesprogrammen i Stockholm
och Skåne vill att man börjar dela ut läkemedlet naloxon direkt till missbrukare och deras anhöriga.
Naloxon används inom vården för att häva överdoser av heroin och andra opiater. Läkemedlet finns
nu i sprayform och är lätt att använda.
I ett inslag i Sveriges Radio nyligen krävde Berne
Stålenkranz, ordförande i Svenska Brukarföreningen,
att ett nationellt naloxonprogram införs. Att bara
dela ut naloxon i Stockholm och Skåne räcker inte,
menar han. Det kan inte vara som med sprututbytesprogrammen att det dyker upp lite här och där, säger
Berne Stålenkranz.
I inslaget i Ekot hänvisades också till den kraftigt ökade dödligheten bland missbrukare. Martin
Kåberg, ansvarig läkare på sprututbytesprogrammet
i Stockholm, säger att det är brådskande att naloxon
börjar delas ut för att minska överdödligheten, särskilt bland heroinister.
I radioprogrammet nämndes inte att den största andelen dödliga överdoser av narkotika enligt
Naloxon i sprayform.
Toxreg beror på missbruk av opioida läkemedel
såsom metadon, buprenorfin, fentanyl, morfin, tramadol och oxikodon, där substitutionspreparaten
metadon och buprenorfin är vanligast.
Heroindödsfallen har minskat i Sverige under de
senaste femton åren och är nu koncentrerade till de
tre största städerna. Det är enbart i Stockholm som
heroindödligheten visat en uppgång under senare år.
GH
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
55
Spindel
– brottsbekämpande insats i trafiken
Under våren 2015 genomförde lokalpolisområde Alingsås en bred narkotikainsats
som grundlades på folkets hus i Alingsås när en stor mängd kommuninvånare kom
till ett öppet möte om drogsituationen under senhösten 2014.
Alingsås lokalpolisområde består av fyra kommuner:
Herrljunga, Vårgårda, Alingsås och Lerums kommun
och tillhör Älvsborgs polisområde med Borås som huvudort. Distriktet är ca 12 mil från norr till den södra gränsen, ett stenkast från Göteborg, och har över
100 000 invånare. Alingsås har tyvärr varit känt för
sin narkotikaproblematik och har de senaste åren legat högt i antalet dödsfall i region Västra Götaland.
Problematiken drogs till sin spets hösten 2014 när en
18-årig kille avled i en överdos av MMB-CHMINACA
– en mycket potent syntetisk cannabinoid - vilket fick
stort medialt genomslag med efterföljande oro hos invånarna och tryck på polisen att göra något.
Det bör sägas att polisenhet Alingsås har kört narkotikainsatser som löpt under längre tid de senaste
åren för att försöka begränsa problematiken och spridningen av narkotika i lokalpolisområdet. Det handlade
nu alltså inte om att bara göra något för syns skull
eller att vi tidigare varit omedvetna om problematikens
omfattning från polisens sida. Utmaningen för polisen
har varit och är att området har begränsat med personal, samtidigt som man har flera problemområden med
narkotika att hantera.
Som en följd av detta föddes iden till insatsen
SPINDEL som är en akronym för Särskild PolisInsats
Narkotikabrott Drograttfylleri Extraresurs Lokalpolisområde. I grunden var insatsen riktad mot fem huvudsakliga problemområden som identifierats; ungdomars
missbruk, överlåtelse av narkotika, införsel av narkotika
till området, påverkade bilförare samt ordningsläget
med påverkade människor under helgerna.
SPINDEL-gruppen bestod av en narkotikapolis med
FU-ledning samt fem kollegor från ingripandeverksamhet som visat framfötterna och varit offensiva i sitt polisarbete. Det var alltså en grupp som rekryterats just för
ändamålet med särskilt intresserade poliser. Om man
inte längre har utpekade och dedikerade narkotikapoliser i organisationen, är detta det näst bästa alternativet.
mycket inspiration från den så kallade Linköpingsmodellen med uppsökande samtal – utan att det för
den delen alltid ledde till att en ungdom misstänktes för
narkotikabrott.
Vi jobbade också nära fältassistenter i kommunerna
där vi från polisens sida lämnade över den information vi hade. Ett flertal ungdomar blev föremål för
socialtjänstens insatser och en del av dem hade med
stor sannolikhet aldrig hamnat där om inte vi ingripit
mot dem. Risken för vidare kriminalitet och missbruk
behöver knappast understrykas. Vi genomförde också
husrannsakningar under nästan varje arbetspass och
vi klarade förutom narkotikabrott även upp ett antal
andra brott såsom stölder och hälerier.
Uniformerat arbete i trafiken mot införsel
och drograttfylla
I polisenheten hade vi innan SPINDEL upptäckt en
kraftig ökning av antalet drograttfyllerister på vägarna,
betydligt fler än alkoholrattfyllerister. Vi tänkte också
kombinera arbetet mot detta med att förhindra införsel av narkotika i området. Genom polisområdet löper
nämligen, likt en livsnerv, europaväg 20. Åtskilliga kilo
narkotika åker sannolikt varje dygn förbi vårt polisområde på en av Sveriges tyngst trafikerade vägar.
Det beslutades att tyngdpunkten av arbetet skulle
Civilt arbete mot ungdomar
och överlåtelse
Arbetet mot ungdomar och överlåtelser företogs civilklätt och uppsökande. Vi har från polisens sida i
Alingsås sedan flera år arbetat upp kontaktytor med
grundskolor, gymnasier samt socialtjänst. Vi hämtade
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Inte bara narkotika. Det här släpet fastnade i en av våra
infartskontroller och bilen var lika fullastad med alkoholhaltiga varor! Foto: Niklas Lindroth
Infartskontroll på E20 söder om Alingsås. Femte bilen in i kontrollen, föraren vevar ner rutan och hela kontrollplatsen börjar
lukta cannabis. Drygt ett kilo marijuana anträffas i en plastpåse i baksätet och fyra personer i bilen greps. Foto: Niklas Lindroth
förläggas på just E20 för att få ett stort flöde genom
kontrollen. Metoden som valdes är inspirerad av
Stockholmspolisens infartskoncept, det vill säga en fast
kontroll med selektering. I korthet sänker man hastigheten med polisfordon som ställts upp som en sluss.
En polis tittar in i bilarna och väljer på magkänsla ut
vilka bilar som skall kontrolleras. Skillnaden är dock
att vi i Alingsås aldrig skulle klara att bemanna en
infartskontroll med den numerären som krävs. Därför
experimenterade vi ett tag och kom fram till tre koncept som kan användas med 5-6 poliser i arbetet mot
narkotika i trafiken. I själva kontrollen använde vi oss
av samtals- och förhörsmetodiken som tagits fram av
Håkan Larsson från polisen i Örebro.
Vi satte upp kontroller varje vecka under tiden som
insatsen löpte och träffprocenten på E20 var smått
otroliga 100 procent. Vi satte alltså inte upp kontrollen en enda gång utan att få träff på kriminell person,
narkotika eller annan brottslighet. En annan sak som
vittnar om metodens effektivitet är att samma personer
fastnade i SPINDEL-gruppens nät flera gånger i olika
fordon. Nyckeln är alltså att titta på person, inte fordon.
Extra resurs, ordningshållning och arbete
mot narkotika i utelivet
När vi arbetade med ordningshållning och mot narkotika i utelivet på helgerna, tog vi beslutet att arbeta uniformerat snarare än civilt. Detta var ett medvetet beslut
som grundade sig i att vi under helgerna har absolut
högst antal händelserapporter och ingripandeverksamheten är ofta hårt pressad. Vi kunde då vara en fri resurs som kunde tas i anspråk för händelser i den akuta
verksamheten, samtidigt som vi på ledig tid kunde arbeta mot narkotika och med ordningshållning.
Det här arbetet föll mycket väl ut. Förutom att polisen kunde ingripa mot narkotikapåverkade i betydligt
högre utsträckning än normalt, så var antalet misshandelsfall utanför krogarna noll. Inte en enda misshandel
skedde utomhus de helger som SPINDEL arbetade.
Däremot smällde det inne på krogen vid något tillfälle.
Där ser man vad sex offensiva poliser med låg tröskel
för LOB, PL13§, offentlig förtäring av alkohol, fylla
och narkotikapåverkan kan ha för effekt på ordningsläget och brottsstatistiken.
Framtiden oviss
Det är i skrivande stund osäkert om det blir en SPINDEL-insats även till hösten. Metoden var helt klart
framgångsrik och det är ett alternativt sätt att jobba
på för de, ofta mindre, områden som inte har ”råd”
att sätta upp en dedikerad narkotikagrupp över tid,
då det går ut över annan verksamhet. Det är också ett
sätt att sprida kunskaper om arbete mot narkotika, eftersom poliserna som är med tar med sig kunskaperna
och metoderna tillbaka till ingripandeverksamheten. Vi
i enhet Alingsås har märkt en kraftig ökning av antalet
narkotikabrott som rapporterats efter ett flertal riktade
utbildningsinstanser mot problemområdet med metodik, taktik och preparatkunskap. Men även SPINDELinsatsen har gjort att övriga kollegor i ytter tjänst inspirerats ytterligare i det viktiga arbetet mot narkotika.
Önskas bildhäfte med grafik som SPINDEL-gruppen
tagit fram om uppställ och metodik, kontakta niklas.
[email protected] – Skickas dock endast till mailadresser som sorterar under Polisen och Tullverket.
Niklas Lindroth
f.d. gruppchef SPINDEL
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
59
En buss kommer lastad
Ingen turistbuss
Bland de bussar som varje dag rullar in över våra gränser, finns det en del som skiljer sig från mängden. Det är
inga vanliga turistbussar även om den första anblicken
kan tyda på det. Bussarna som är hemmahörande i olika
svenska städer är fullastade med alkohol. Passagerarna
som finns ombord kan kallas ”målvakter”, rekryterade
endast för uppdraget att stå för en viss mängd alkohol
när bussen passerar gränsen. Alkohol som sedan ska ut
på den illegala marknaden. ”Målvakten” har fått klara
direktiv. Om tullen ställer frågor, skall man svara att
alkoholen är för privat bruk.
500 ton i veckan
Verksamheten har ökat
på senare tid och tull och
polis vet att 20-22 bussar
varje vecka passerar gränserna i söder, fullastade
med alkohol som är inköpt
i Tyskland. Bussarna kör
sammantaget cirka 60 turer i veckan och den totala
mängden alkohol de tillsammans för in kan uppskattas till cirka 500 ton.
Detta sker varje vecka året
runt.
Kalla fakta
Samarbete
Att bussbolagen samarbetar märker tull och polis på att
”målvakterna” skiftar bussbolag och att chaufförerna
kör för olika aktörer. Det är ännu ett bevis på en väl
uppbyggd organisation. Man vet också att aktörerna
håller uppsikt över var tullen befinner sig den aktuella
dagen och rapporterar det vidare till andra bussar.
Spritbilarna
Efter gränspassagen fortsätter bussarna till hemorten.
Vid ankomsten dit parkerar man på en särskild plats.
Sedan dröjer det inte
länge förrän de så kal�lade spritbilarna dyker
upp. Ur bussens bagageutrymme lastas alkoholvarorna över till
de väntande personbilarna. Sedan försvinner
den dyrbara lasten ut
på den illegala marknaden. Kunder finns det
gott om och kan finnas i
alla kategorier men det
som är mest oroväckTullen har kontrollerat en av spritbussarna från Östergötland
ande, och som en polis
sex gånger under det senaste året. I snitt tog den bussen med sig:
i programmet berättade
802 liter starksprit, 875 liter vin, 269 liter cider/alkoläsk, 7 989
om, är att 13-åringar
liter starköl. Foto: Tullverket
ertappats med en till
två liter starksprit.
I början av sommaren
sände Kalla fakta i TV4 ett
program som tog upp denna verksamhet. Ett par reportrar utrustades med dold
kamera och följde med på en spritresa från Stockholm.
Tanken var att undersöka om det verkligen var så som
beskrivits och den som kanske tvivlat, fick tänka om.
Efter att programmet sändes har flera vänner och bekanta hört av sig och sagt att man inte i sin vildaste
fantasi kunnat föreställa sig att det kan gå till så som
det gör. Hur är det möjligt att bedriva en så grov, kriminell verksamhet där utsatta människor utnyttjas och
där förtjänsten på flera miljoner går rakt ner i fickan på
huvudmännen?
Målvakt
är i sammanhanget ganska blygsam. Jag har hört flera
nämna 600 kronor som betalning per resa.
Bussbolagen rekryterar sina ”målvakter” bland utsatta
människor. Många saknar helt inkomst. Vem vill inte
tjäna lite extra när jobbet sedan innebär att i stort sett
bara sitta på en buss. Risken att tvingas svara på frågor
från tullen är ganska liten. I utredningar har jag stött på
”målvakter” som rest fem dagar i veckan. Förtjänsten
Svarta miljoner
Helt svindlande blir det när man förstår att en enda
spritbuss kan dra in cirka 20 miljoner kronor årligen i
svarta pengar. Ingen behöver vara ett matematiskt geni
för att förstå vilka summor det handlar om. Jämfört
med narkotikasmuggling där de flesta är införstådda
med narkotikans värde på den illegala marknaden,
kommer det kanske som en överraskning att också alkoholsmuggling kan inbringa miljonbelopp. Risken att
åka fast är liten och straffen lindriga.
Rättsfall
I Sverige finns hittills ett rättsfall 2014 gällande ett
bussbolag där man nådde ända fram. Bussbolaget kom
från Stockholm och det blev en diger utredning. I den
efterföljande rättegången, dömdes huvudmannen till
två och ett halvt års fängelse.
Ulla-Stina Nilsson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
61
Narkotikapoliserna finns
inte längre, eller?
Kriminalkommissarie Stefan Edin (tidigare chef för narkotikasektionen i Västerort,
Stockholm) och Lennart Karlsson (tidigare chef för Stockholmspolisens krogsektion)
publicerade en debattartikel i Svenska Dagbladet med den alarmerande rubriken
”Narkotikapoliserna finns inte längre”.
Artikeln fick ett mycket stort genomslag. Bland annat genom ett stort antal delningar på sociala medier samt uppmärksamhet i traditionell media nationellt. Artikeln
tycks också ha blivit startskott för ett antal reportage och debattartiklar runt om i
landet som tyvärr bekräftar Stockholmspolisernas farhågor. För er som eventuellt
missade denna artikel återges den nu här i en mer utförlig originalversion, med delar
som av redaktionella skäl och platsutrymme fick strykas vid införandet i SvD.
Narkotikapoliserna finns inte längre
Över en natt raderades en hel specialistinriktning ut
utan att någon egentligen märkte det. Och med det sattes punkt för Sveriges uttalat hårda linje mot narkotikabrott och dess följder.
Det första steget i nedmonteringen kom 2011
när Högsta domstolen i flera domar underkände en
påföljdspraxis som gällt i många år. Utan offentlig
debatt halverades normstraffen för normalgrads- och
grova brott efter en ny tolkning av den högsta instansens jurister.
Den politiska och folkliga förankringen lyste helt
med sin frånvaro. Det gjorde också en anpassning
inom polisen till de nya höga krav på bevisning som
efter den nya inriktningen ställs. Efter förändringen
har antalet utdömda fängelseår totalt minskat radikalt
(Prop. 2014/15:1 utgiftsområde 4 Rättsväsendet).
Några av legaliseringsivrarna kanske applåderar,
men förändringen påverkade inte på något sätt missbrukarnas påföljder. De enda som tjänat på den nya
tolkningen är narkotikans profitörer som sedan dess
kommer lindrigare undan.
Det andra och avgörande steget kom den första
januari 2015 då Sveriges polis blev en myndighet.
Över en natt avskaffades alla narkotikasektioner och
rotlar då alla spanare, oavsett inriktning, blev just det
- spanare. Eller allmänpoliser på ett lokalpolisområde.
Specialistinriktningen mot narkotika försvann i enlighet med det genomförandedirektiv som meddelats
av kommittén som ritat den nya polisen. Den ansåg
att arbetet mot narkotikabrott fortsättningsvis ska
bedrivas i huvudsak på lokal nivå och då i praktiken
i konkurrens med andra lokala problembilder. Samma
sak gäller för arbetet på polisområdes-, regional och
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
nationell nivå - narkotikabrotten ska bekämpas i
konkurrens med annan grov brottslighet av samma
personalgrupp. Även narkotikabrottsutredarnas roll
blev mycket diffus.
Narkotikabekämpning är inte bara
symptombehandling
Det är märkligt att alla tycks veta hur polisarbete ska
och borde bedrivas. Och hur snabbt det kan kastas om
mellan olika inriktningar. Om vi tänker oss sjukvården
som en parallell blir det närmast komiskt. Ingen tror
väl att man kan gå in på en vårdcentral och få all vård
där, eller? Att alla som jobbar där kan allt om allt från
förkylning till kirurgi? Att kirurgen, som då borde finnas där, kan operera allt från fot och axel till hjärta
och hjärna? Knappast. Ändå är polisarbete tydligen så
lätt att alla poliser, mer eller mindre, ska kunna allt.
Förebygga, kartlägga, utreda, ingripa, spana. Trafik,
våld, stöld, rån, våldtäkt, tillstånd, beslag, organiserad
brottslighet, mängdbrott, specialstraffrättsbrott, bedrägerier, IT-brott. Och narkotika.
Antalet överdoser med dödlig utgång har fördubblats de senaste tio åren och opiater är den vanligaste
dödsorsaken. De sprids av organiserade nätverk som
det krävs riktade insatser över tid för att slå ut. Sverige
härjas av skottlossningar och bomber. För många är
det en hemsk nyhet. För oss är det en sakta logisk upptrappning som skett över tid. Och som vi varnat för.
Men det är egentligen bara symptom. Orsaken är illegala marknader och subkulturer som tillåtits växa fram.
Marknaderna som delar av konflikterna handlar om är
bland annat narkotika. Vi har sett det i Stockholm på
nära håll, att samma nätverk som säljer narkotika är de
Skickliga langare bekämpas effektivast med en specialiserad narkotikapolis.
som ligger bakom det grova offentliga våldet. Att det
skulle vara annorlunda i övriga Sverige är osannolikt.
När samma begränsade polisresurs ska svara för flera
typer av uppdrag måste en prioritering ske. När dödligt
direkt våld ställs mot narkotika är det ett enkelt val.
Våld vinner. Symptomet vinner över orsaken då resursen att agera mot båda inte finns. Åter till jämförelsen
med vården - smittbärare och smittspridare ställs mot
varandra. Och smittspridaren väljs, logiskt, bort. Att
tro att en sjukdom då försvinner gör väl ändå ingen?
Vilken uppgift har polisen?
Både professor Bo Wennström (i boken Svensk Polis Pusselbiten som inte passar in, 2014) och polisforskaren Stefan Holgersson har sedan länge kritiserat den
polisreform som nu genomförs. De menar att den viktigaste frågan inte ställts - vad ska polisen göra? Reformen har fokuserat på organisationens form och inte på
uppgiftens krav. Chefsleden ska minskas och grupperna
ska bli större och färre utan att det konkreta uppgifts-,
resurs- och arbetsledningsbehovet har klarlagts. Narkotikapolisernas administrativa bortgång klär de lärda
männens farhågor i praktik och slår spiken i kistan på
svensk repressiv narkotikapolitik.
Kurvan på överdoser pekar vidare uppåt. Skotten
och explosionerna ekar vidare, och de livsstilskriminella subgrupperna ökar i antal och storlek. Polisen
behöver som en av många aktörer ha förmågan att
arbeta både mot symptomen, våldet, och orsakerna,
bl.a. narkotikan, för att kunna bryta den våldsspiral vi
alla ser. Frågan om vad polisen ska göra, både i stort
och i sak, måste ställas. Sen kan vi ta tag i frågan om
hur. Och tro inget annat än att det kommer att kosta
en avsevärd resurs.
Inte bara ett storstadsproblem
Artikelförfattarna har sin utgångspunkt från den verklighet de känner, som är Stockholm. Ofta fokuserar media sin rapportering, kanske av naturliga skäl, på de tre
storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det är i storstäderna som merparten av de spektakulära
våldsdåden sker. Mord på öppen gata, ”straffskjutningar”, handgranater som kastas, bilbomber. Listan kan
göras lång. Den massiva våldsutvecklingen äter upp polisens resurser. Men problemet är större än så. Helsingborg, Gävle, Trollhättan, Linköping osv. Runt om i vårt
avlånga land rapporteras det om neddragna gatulangningsgrupper, obefintlig uppsökande verksamhet och en
narkotikabekämpning som helt eller delvis stannat av.
En väldigt målande bild av problemet ges av en av
Sveriges mest meriterade narkotikapoliser, Magnus
Skoglund i Linköping. Magnus, som jobbat mot gatulangning sedan 1998, vittnar om att gatulangningsgrupperna i princip är nedlagda. Han förklarar att en av flera
risker med detta är att man förlorar ”kontakten med
gatan”. Därmed förlorar man också en viktig grund till
information. Denna farhåga delas av Linköpings åklagare (reportage i Norrköpings tidningar 2015-08-13).
➲ nästa sida
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
65
Om en narkotikapolis förmår förhindra en ung person
att fastna i ett livslångt drogmissbruk, är det inget
orimligt antagande att narkotikapolisens egen kostnad
från grundutbildning till pension blir självbärande.
Men här har vi ett av grundproblemen. Genom åren
är det väldigt få som med forskning och evidens har
brytt sig om att vederlägga narkotikapolisernas ”sanningar”. I en tid av begränsade resurser, kortsiktigt
tänkande och andra vindar i narkotikapolitiken har
det blivit väldigt lätt att avfärda narkotikapoliserna.
Det behövs tyvärr hårda fakta. Kronor, ören, procent
och andelstal är vad som krävs. Annars kommer någon
annan att ha tolkningsföreträde.
Vems är ansvaret?
Bakomliggande orsaker till det grova våldet är ofta uppgörelser kopplade till narkotika.
Lever liket?
”Ryktet om min död är betydligt överdrivet.” Detta
bevingade citat tillskrivs såväl författaren Mark Twain
som upptäcksresande David Livingstone. Så hur förehåller det sig då med narkotikapoliserna? Ja att döma
av reaktioner från olika håll i landet så finns det fortfarande många motiverade, kompetenta, hungriga (och
kanske förbannade?) narkotikapoliser kvar. Men de
allra flesta är utspridda på enheter vars roll är mer allmänpolisiär. Kompetens och förmåga att agera är en
färskvara. Ju längre tiden går, med otydliga eller obefintliga polisiära prioriteringar av narkotikafrågan, så
ökar risken att erfarenhet och förmåga tunnas ut och
försvinner. Om ingen förändring syns inom kort så
kommer resan tillbaka att bli lång. Mycket lång! Hjulet
ska uppfinnas en gång till.
Varför gnäller ni? Vad är problemet?
Det finns en utbredd förutfattad mening att narkotikapoliser är ett slags ”lyxlirare” som bara vill jobba med
sin egen verksamhet och inte göra något annat. ”Så fort
man frågar om biträde eller stöttning så ska de alltid
iväg och göra någon husrannsakan eller träffa någon
uppgiftslämnare”.
Det många utomstående sällan förstår är att narkotikabekämpning är en oerhört intensiv verksamhet. Av den enkla anledningen att det är en outsinlig
källa till ingripanden. Polisen kommer alltid att ha för
lite resurser i förhållande till det faktiska problemet.
Narkotikabrotten är ju sådana till sin natur att de ”inte
finns” om man inte upptäcker dem. Därför är det ju
också ett välkänt faktum att narkotikabrott, ställd mot
annan brottslighet, får stryka på foten. ”Varför ska ni
släpa in mer när vi redan har så mycket att göra?”
En väl etablerad sanning, bland narkotikapoliser, är
att narkotikabekämpning ger god förebyggande effekt
på all typ av brottslighet. Det är också ett faktum att
narkotikabekämpning, på såväl kort som lång sikt,
sparar enorma ekonomiska kostnader för samhället.
66
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Den förklaring som för många ligger nära till hands
är att det är polisens eget fel. Den nya organisationen.
Genomförandekommittén och Rolén. Rikspolischefen.
Dåvarande RPS nuvarande NOA. Förslagslistan i fikarummen brukar göras lång. Men till de nämndas absoluta försvar kan noteras en viktig sak. En uppmärksam
medlem av SNPF:s styrelse noterade att inte sedan 2006
har begreppen ”narkotika och uppföljning funnits med
i regleringsbrevet. I klartext betyder det att ingen politisk styrning har lagt någon nämnvärd vikt vid särskilt
utpekad narkotikabekämpning inom polisen sedan
2006. Jag påstår inte att det har varit ett medvetet politiskt val. De folkvalda kanske levde i tron att polismyndigheterna själva skulle tolka detta som självklart.
Men samtidigt är det ju svårt att inte bli lite konspirationsteoretisk när den minskade resursstyrningen sammanfallit med ett ”haveri” i Högsta domstolen och en
omsvängning i narkotikavårdsfrågor. En kraftig manöver i riktning mot skadereducering.
Ge inte upp – kämpa för er sak
Polisen behöver utarbeta en tydlig nationell strategi i
bekämpandet av narkotikabrott. Oavsett hur organisationen ser ut, vad grupper kallas för eller vilken färg
polisbilarna har, så måste polisen återta frågan om narkotikabekämpningen. Det måste finnas en röd tråd och
klar tanke om hur narkotikabekämpningen ska ske lokalt, regionalt och nationellt.
Om inte förändringen kommer uppifrån så får vi se
till att den kommer underifrån. Alla ni kvarvarande
narkotikapoliser måste fortsätta att hålla huvudet ovanför vattenytan. Oavsett var i den nya organisationen
ni hamnar. Kämpa för er sak. Göra era röster hörda.
Bedriv opinion, möt era medborgare och informera era
politiker. Kom ihåg att det är ni som är den tunna linjen
och skillnaden mellan dåligt och totalt kaos. Uppmana
era kollegor nya som gamla att inte ge upp.
Fortsätt att förnya ert medlemskap i Svenska narkotikapolisföreningen och utnyttja möjligheterna till
specialutbildning och nätverkande på narkotikapolisföreningens konferenser.
Tillsammans är vi starka.
Lennart Karlsson
och Stefan Edin
Tar medierna sitt ansvar
i narkotikadebatten?
innehav av mindre mängder cannabis. Dåvarande chefFörfattaren Jan Malmstedt har i sin senaste bok, Idéerredaktören Rosie Boycott ställde sig i spetsen för en
na som tände debatten (Fri Tanke Förlag, 2015, recendemonstration med det kravet, som samlade 11 000
serad i SNPF 2-2015), gjort en fyllig genomgång av hur
deltagare i Hyde Park, London.
svenska medier i början av 1965 inledde en kampanj
Söndagen den 18 mars 2007 smällde IoS på förstaför att kroniska narkotikamissbrukare skulle få läkarsidan upp en artikel där man ändrade uppfattning:
förskriven apoteksnarkotika. Så skedde trots att den då
”Cannabis: An Apology” (”Cannabis: En ursäkt”).
tillgängliga litteraturen visade att det lanserade projekDär stod att läsa att ”tiden kommit för oss att inta
tet bröt mot den samlade erfarenheten av behandling
motsatt ståndpunkt … i en fråga som denna tidning
av injektionsmissbrukare. Likafullt fick projektet en
kommit att identifieras med.”
närmast total uppslutning i vårt land. Mediestormen
Ändå gjorde tidningen reservationer. Man hänvisade
tvingade Kungl. Medicinalstyrelsen att våren 1965
till ett nytt läge: cannabisvarianterna (särskilt skunk)
tillåta ett experiment, som efter två år gick över styr
hade under tio år blivit starkare, dessutom hade den
med två dödsfall. Därefter kunde legalförskrivningen
vetenskapliga dokumentationen om psykiska störinte beröras i offentlig debatt under 25 år. Kampanjen,
ningar av cannabis blivit fylligare.
som torde ha varit sin tid mest framgångsrika medieKunde IoS redan år 1997 ha
spektakel, blev möjlig endast p.g.a.
vetat, ha spårat upp vederhäftiga
bristfällig research och undermålig
källor som redan då sade samma
källkritik. Om journalisterna och
sak och kommit till samma slutkrönikörerna hade bemödat sig att
sats som sedermera år 2007? Ja.
läsa in sig på frågan hade de sanMan kunde gått till de internanolikt inte blivit lika entusiastiska.
tionella narkotikakonventionerna
I efterhand har veterligen ingen reoch erfarenheterna från andra
daktion uttalat något ansvar för sin
kulturer av risker med cannabis.
medverkan till projektets genomMan kunde ha studerat forensiska
drivande.
rapporter av ökad THC-halt i canUnder de senaste 15 – 20 åren
nabisberedningar. Man kunde ha
(lite olika i olika länder) har väsläst psykiatrisk litteratur om canterländska medier regelbundet
nabispsykoser m.m.
publicerat artiklar som kräver eller
Att IoS ändå vågade ändra
stöder legalförskrivning av narståndpunkt offentligen var modigt.
kotika till kroniska missbrukaDet öppnade väg för andra att
re, avkriminalisering av innehav
ifrågasätta den etablerade inställ(särskilt i fråga om cannabis) m.m.
ningen att bagatellisera cannabis.
Förslagen har lanserats som nya
I västerländsk yttrandefrihetsvägar, som sätt att komma bort
tradition är det ett väsentligt inslag
från kriget mot narkotikan, som
Den brittiska tidningen Independent on
Sunday publicerade 2007 en ursäkt för att
att medier driver kampanjer i fakstrategier för att växla från straff
man tio år tidigare drivit en kampanj för
tamässigt svåra frågor. Samtidigt
till vård o.s.v. Sällan ser man samatt avkriminalisera innehavet av cannamåste medierna vara beredda att
manfattningar av hur det gått för
bis. Artikeln är ett av de ytterst få kända
utsättas för kritik och acceptera
tidigare försök i den riktningen,
exemplen på att en redaktion erkänt sig
sitt ansvar. Det gäller särskilt om
t.ex. den svenska legalförskrivvederlagd i sin tidigare position i narkoen kampanj baseras på faktapåståningens resultat.
tikadebatten.
enden utan att dessa kontrollerats
mot sakliga källor.
Independent ändrade sig
Ett sällsynt exempel på att en ledande redaktion ändrat uppfattning och gjort det offentligen är den brittiska söndagstidningen Independent on Sunday (IoS).
År 1997 argumenterade den för avkriminalisering av
70
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Jonas Hartelius
23 nya ämnen klassade som narkotika eller
hälsofarlig vara den 18 augusti
Regeringens beslut från i somras att narkotikaklassa 9 nya ämnen som narkotika
trädde i kraft den 18 augusti, 2015. Samtidigt förbjöds 14 ämnen som hälsofarlig
vara.
Hittills i år har 36 ämnen klassats som narkotika och 57 som hälsofarlig vara.
Tillflödet av nya missbrukssubstanser på internetmarknaden visar inga tendenser att avta. Narkotikakontrollcentrat i Lissabon (ECNN) har rapporterat en stadig ökning av nya psykotropa substanser i Europa under flera
år och ökningen väntas fortsätta ytterligare några år.
Folkhälsomyndighetens och den svenska regeringens nya strategi att snabbare förbjuda ett större antal
missbrukssubstanser, får normalt en positiv avhållande
effekt på försäljningen via svenska öppna hemsidor.
Det finns mellan fem och tio sådana försäljningsställen på det öppna nätet där man enbart säljer oklassade, dvs. ännu ej förbjudna drogsubstanser. Denna
affärsverksamhet är helt legal, under förutsättning att
man sköter företagets finansiella åtaganden gentemot
samhället.
Det ligger i sakens natur att dessa företagare noggrant följer Folkhälsomyndighetens och regeringens
åtgärder och beslut. Hela deras lönsamma existens
vilar på att inte sälja, inneha eller på annat sätt befatta
sig med de livsfarliga drogerna efter att narkotikaklassning eller klassning som hälsofarlig vara har trätt i
kraft. Det är ju först då som polisen har fått verktyg
att ingripa.
Utförsäljning av gammalt och in med nytt
Veckorna innan ett förbud träder i kraft brukar drogerna säljas ut till ett lägre pris. Några av droghandlarna är mycket tydlig med att förklara vilka droger i
sortimentet som kommer att klassas och att de därför
endast kan köpas fram till ett visst datum.
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Allt verkar mycket genomtänkt för att undvika
inblandning från rättsväsendet. Att man säljer farliga
preparat till vem som helst bekymrar mindre.
Inför klassningen den 18 augusti avslutades postförskottsförsäljning på en av sajterna den 3 augusti och
de postförskott som inte var uthämtade senast den 10
augusti skulle återkallas. Kunder erbjöds ändå att köpa
de snart förbjudna drogerna fram till den 13 augusti
om betalning istället gjordes via bankgiro.
De utgångna drogerna ersätts omgående med nya och
likvärdiga preparat som ännu inte har blivit olagliga att
sälja och den legala droghandeln fortsätter som förut.
Gunnar Hermansson
Nya narkotika och hälsofarliga varor
Följande ämnen blev narkotikaklassade den 18 augusti,
2015.
• Acetylfentanyl, butyrfentanyl och ocfentanyl, syntetiska opioider. Acetylfentanyl är 5-15 gånger mer
potent än heroin och är kopplat till ett stort antal
dödliga överdoser i USA. Även misstankar om tre
relaterade dödsfall i Sverige finns.
• 3-fluorofenmetrazin, en variant av fenmetrazin.
• Isopropylfenidat och metylnaftidat (HDMP-28) har
stora likheter med metylfenidat (ADHD-medicin).
• 25I-NBOH, hallucinogen, är nära besläktad med
25I-NBOMe som tidigare klassats som narkotika.
Säljs som impregnerade pappersbitar, ”blotters”.
• Klonazolam och deskloretizolam, bensodiazepiner
som inte blivit registrerade som läkemedel.
Följande ämnen blev klassade som hälsofarliga varor
den 18 augusti, 2015.
• AB-PINACA N-(2-fluoropentyl) isomer (2F-ABPINACA), APP-CHMINACA, 5C-AKB48, MDMBFUBINACA, SDB-005, 5F-ADB-PINACA, som är
syntetiska cannabinoider (spice).
• Brefedron (4-BMC), 4-CMC (klefedron), 3-CMC
(klofedron) samt bk-2C-B. Samtliga tillhör gruppen
syntetiska katinoner.
• 4-fluoro-butyrfentanyl, en syntetisk opioid.
• Efenidin (NEDPA) och NPDPA, substanser relaterade till den tidigare klassade substanser lefetamin
som har opioida effekter.
Läkemedelsdroger bidrar till hög dödlighet
Flubromazolam var en av de nya nätdroger som narkotikaklassades den 9 juni i år.
Dessförinnan hade drogen orsakat ett stort antal överdoser och några misstänkta
dödsfall i Västerbotten och på andra håll i landet.
Under våren och försommaren hittade polisen i Västerbotten allt oftare falska Xanor-stavar vid kontakter
med drogmissbrukare. Falska Xanor-stavar är avlånga
tabletter som innehåller substansen flubromazolam, en
bensodiazepin som inte är godkänd som läkemedel.
Flubromazolam dök upp som en nätdrog för ett par
år sedan och blev snabbt mycket populär eftersom den
är mycket potent och inte var olaglig att inneha eller
använda förrän den blev narkotikaklassad den 9 juni
i år.
Polisen i Västerbotten varnade i media under försommaren för de falska Xanor-stavarna som man ansåg
vara livsfarliga. Olle Andersson, chef för gruppen för
grova brott, säger att man haft ett stort antal överdoser
av flubromazolam under några veckor, där folk tagits in
på akuten och varit nära att avlida. De har haft andningsproblem och drabbats av psykoser och minnesluckor.
Det finns också, enligt Olle Andersson, ett par-tre dödsfall genom överdoser i Västerbotten där falska Xanorstavar funnits med i bilden.
Trots att flubromazolam narkotikaklassades den 9
juni såg polisen en ökning av missbruket av den farliga drogen i slutet av juni. Olle Andersson berättar att
polisen gjorde ett beslag av 1200 flubromazolam-tabletter i Umeå tidigare i år hos en lokal langare. Tillgången
på drogen har uppenbarligen varit god i regionen.
Tabletter och kapslar med flubromazolam i olika
färger och former har sedan ett par år förekommit
över hela landet. I Nyköping varnade polisen för drogen i våras sedan flera missbrukare som tagits med för
provtagning snabbt blev sämre och fick föras till akuten.
Drogrelaterade dödsfall på rekordnivå
Flubromazolam och en mängd andra liknande substanser utvecklades för flera årtionden sedan inom läkemedelsforskningen. De blev inte godkända som läkemedel
och därför är kunskapen om preparatens verkningar
mycket begränsad. När de nu dyker upp som nätdroger
är det missbrukarna själva som får agera försökskaniner, ibland med livet som insats.
I mitten av augusti kom Socialstyrelsens senaste
rapport om antalet drogrelaterade dödsfall under 2014
som har ökat kraftigt till rekordnivån 765 dödsfall, en
ökning med 30 procent på ett år.
Tidigare i sommar visade data från rättsmedicinska
registret Toxreg att antalet narkotikarelaterade dödsfall under 2014 var 686, vilket också är ett rekord och
en ökning med ett hundratal dödsfall sedan föregående
år. I Toxreg-statistiken utmärker sig läkemedlen fentanyl, metadon och buprenorfin som de droger som
orsakat flest dödsfall under senare år i jämförelse med
de traditionella drogerna heroin, kokain, amfetamin
och cannabis. Dödsfall relaterade till nätdroger och
bensodiazepiner räknas inte in i detta sammanhang.
Varningar för flubromazolam på nätet.
Inlägg på Flashback
Dessa är UNDERBARA tabletter MEN har du ätit
dessa under en tid och är utan kommer du få en
FRUKTANSVÄRD avtändning. En såpass otäck och
obehaglig AT att jag själv med mina kunskaper och
erfarenheter kände att jag låg i riskzonen samt att
hjärtat var extremt påfrestat. Det är väldigt lätt att
fastna på dessa tabletter. Jag har ätit benzo i ca 15år
och haft avtändningar från dom flesta vanliga benzos.
Men detta var minst 10 gånger värre än en iktorivil +
xanor-avtändning tillsammans om inte värre.
Svenska Brukarföreningen
Flubromazolam kan vara direkt dödlig tillsammans
med intag av t.ex. Imovane och de är oerhört lätta att
överdosera på tillsammans med små mängder heroin
och/eller alkohol. Även farliga för personer vana vid
bensodiazepiner och som blandar olika substanser.
De falska Xanor-stavarna som florerat i Västerbotten är
kopior av det utländska läkemedlet Xanax som motsvarar
Xanor i Sverige och innehåller substansen alprazolam.
Foto: Polisen
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
73
Bok- och filmtips
Den första lögnen
Berättelsen börjar i ett stekhett
Thailand 2010, men handlingens
smärtpunkt inträffade 13 år tidigare på en alkoholindränkt hemmafest i Visby. Uppvaknandet
efter festen blir brutal, hon har i
berusat tillstånd blivit utsatt för
en gruppvåldtäkt.
Polisförhören och den efterföljande rättegången blir en mardröm, Josefines vittnesmål ifrågasätts och förövarna
går fria.
Frågan är bara hur länge man klarar sig undan på en
lögn. Oskar, Jonas och Rikard är vuxna och väletablerade när det plötsligt börjar dyka upp mail och sms som
petar hål på den bubbla de levt i sedan 1997. Någon
därute vet exakt vad som hände på festen i Visby.
Mellan raderna återkommer frågan: Hur kan man
efter något sådant leva med sig själv? Det gäller alla tre
som ljög så att de kom undan vid rättegången. Det gäller också Josefine som skyller på sig själv och det gäller
poliserna som utredde.
Britt-Marie var här
Britt-Marie är 63 år och en av
samhällets osynliga människor
som glöms bort, tappas på vägen
eller som aldrig vågar ta klivet.
Brådstörtat lämnar hon sin
otrogne make Kent som hon tagit
hand om i 40 år. I försöket att
hitta ett arbete utanför hemmet
tvingas hon söka sig till okända marker.
Britt-Marie avskyr fotboll men på grund av diverse
komiska förvecklingar blir hon tränare för fotbollslaget. Hon blir även utbjuden på dejt av en polis och
bryter handen i ett solarium.
Porträttet av Britt-Marie är en kärlekshistoria och
en kärleksförklaring om en kvinna som väntat ett helt
liv på att hennes liv ska börja. Det är en bladvändare
av rang och ni som gillade ”En man som heter Ove”
kommer att känna igen er. Ibland vet man inte om det
är en ungdoms eller vuxenbok man läser men även det
är en rätt härlig känsla.
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Partners in stories
Författare: Sara Larsson
Förlag: Norstedts
Stöld av babian
Författaren Anna Karolina har
arbetat som polis sedan 2001 och
för att komma igång med författarskapet gick hon en veckokurs på
Folkuniversitetet och hon sökte senare till författarskolan i Lund och
skrev klart boken samtidigt som
hon arbetade halvtid som polis.
Handlingen kretsar mest omkring Amanda som valt
polisyrket eftersom hennes syster begick självmord och
hon hoppas på så sätt komma över information och få
en förklaring till sin systers död. Ingen kan ana att hon
är ute efter hämnd och är beredd att gå väldigt långt!
Boken håller ett högt tempo och lyckas kombinera
kunskapen om polisvardagen med action och spänning. Boken är full av realism, poliserna bär skyddsvästar, samlas för utsättningar och intar brytpunkter
vid insatser. Polisstationen ligger på rätt adress och
med dessa detaljer i minnet så kan man inte sluta läsa.
En mycket läsvärd debutbok och titeln kommer sig
av att en babianflicka stjäls från Kolmårdens djurpark
och när polisen Amanda läser om stölden kommer hon
att tänka på något hon hört berättas.
Författare: Anna Karolina
Förlag: Norstedts
Recensioner: Åsa Dahlberg
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
A most violent
year
Regi: J. C Chandor
Medverkande: Oscar Isaac,
Jessica Chastain, Albert
Brooks m.fl.
Året är 1981 och vi är i ett
råkallt New York. Filmen
kretsar kring Abel Morales, som fortfarande tror på
den amerikanska drömmen. Han har på kort tid lyckats över förväntan då han tagit över sin rörelse av sin
skurkaktige svärfar.
Abel har byggt upp sitt företag på leveranser av
värmeolja och han planerar att bli ännu mäktigare
genom att köpa en oljeterminal strategiskt belägen vid
Hudsonfloden. Samtidigt förbereder skattemyndigheten ett åtal mot deras företag.
Men Abel är en uppkomling och utböling i en
bransch som har kontrollerats av italienare och judar
i decennier, och när han vill expandera företaget stjäls
hans truckar och töms på olja. Polisen anser sig inte ha
tid att utreda brotten utan konstaterar syrligt ”det är
uppfriskande att ni nu tycks ha börjat stjäla från varandra, istället för från kunderna och skattebetalarna”.
Trots titeln är det inte en särskilt våldsam film, mer
ett elegant och fullvuxet kriminaldrama. Dialogerna i
filmen är smarta och eftertänksamma och skådespelar
prestationerna fantastiska.
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika,
dopningsmedel
och hälsofarliga
varor
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 3.1
Upplaga 12.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
Narkotika
DOPNINGSMEDEL OCH
ger en detaljerad bild av
HÄLSOFARLIGA VAROR
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda
avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt
metoder för att upptäcka missbruk. Avsnittet om internetdroger har utökats kraftigt. Ett hundratal bilder,
huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar
ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska
termer.
12.1
Ny gåva
ut
Med sin tolfte upplaga (2015) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 400.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom
stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska,
isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
I huvet på en
steroidanvändare
Missbruket av anabola androgena steroider (AAS)
är idag inget marginellt
problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de
illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet
anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år.
Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga
Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge
och Danmark har dessutom under det senaste året
skärpt sina dopningslagar.
För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare
som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet
eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola
Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i
vardagen konfronteras med missbruket och den illegala
hanteringen av anabola androgena steroider.
Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En ny bok av Tommy Moberg
och Gunnar Hermansson
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Det utbredda missbruket av anabola androgena ste­roider (AAS)
kräver ökat behov av adekvat
vård. Via traditio­nell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från
behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika
meto­der för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge­
nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in
nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera
självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulini­tet
och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
77
Nu 400 000:
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
i ny utgåva
Skriften Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga
varor utkommer under september i en ny, tolfte utgåva. Därmed når den upp i en sammanlagd upplaga på
400 000. Den är sedan länge den mest spridda faktaöversikten av sitt slag i vårt land.
Skriftens syfte är att ge en bred bild av aktuella
narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor som
förekommer i Sverige och på internet. Många vanliga
substanser beskrivs i detalj med avseende på sammansättning, intagningssätt, effekter, russymptom och
kända risker.
Samtliga avsnitt har aktualiserats med hänsyn till
senare års snabba utveckling inom drogområdet, med
allt ifrån nya substanser till nya missbrukssätt och
nya rön om skador. Särskild uppmärksamhet ägnas
åt nya varianter av ”spice” (syntetiska cannabinoider)
och nya syntetiska katinoner. Avsnittet om nätdroger
(droger på internet) har utökats betydligt. Många nya
foton har tillkommit. Dessutom behandlas skador och
störningar av drogintag, möjligheter att upptäcka missbruk, aktuella definitioner för narkotika m.m. samt
viktiga ord och begrepp.
8
kan där
för i pra
ktiken
Det van
ej injicera
s för mis
Både ma ligaste tillförs
sbruksänd
elsättet
rijuana
för can
och has
das med
nabis är amål.
ch kan
tobak i
rök
rökning.
särskild
som ofta
a cigarett as som de är
har my
eller bla
er, s.k. join
cke
och van
nlig tobak t speciell utfo
ts, eller
rmning
i pipor,
kan imp
Cannab
reg
isprodu
neras med . Vanliga ciga
dras in
retter
kter rök
cannab
med en
s
isextrak
på
ett
snabb ina
stund för
speciellt
t.
ndn
att upp
ningsorga
nå maxim ing och hålls sätt. Röken
i lun
nen på
al effekt.
av reta
Detta irri gorna en
nde äm grund av rökens
nen.
hetta och terar andNär has
förekomst
Mariju
made par ch dricks som
ana kan
en
te
tiklarn
ha olik
mindre
a tillsam (”bhang”) svä
blanda
a
öppna
s med
ljs de upp
drogma färg beroende
mans med
varierat
socker
rknade
(”dawam
utbud.
slam
r i Eur på sorten. På
(GH)
esc”), som , smör, kryddo teet. Hasch kan opa erbj
mer elle
uds kun
r
r m.m.
utsväljs.
derna ett
till kon
Effekt
fek
t
er vid
cannab
Vid ned
ispåve
sväljning
rkan
eller tug
lan en
halv och
gni
en timme ng av cannab
kan var
is kan det
a mellan
innan effe
tre och
ta melVid rök
kten intr
fem tim
nin
äder. Rus
mar,
g av
minute
et
r och var cannabis kom vid höga dos
er längre
mer effe
ar några
Efterso
.
kten efte
timma
m THC
r några
fettväv
är fettlösl r, beroende
nad
på
mare än er, sker nedbry igt och tas upp dosen m.m.
tning och
för t.ex
av kroppe
. alkoho
ökas de
omsätt
ns
l. Efter
mängd
ning lån
er som
upprep
gsa
spåras
mlagras i
at intag
Vid pro
i kroppe
duktion
fettväv
n ca
tids mis
en
naderna. av THC
upp den
sbruk upp 30 dagar efte
aktuella av ”spice” anv
THC
r ett end
till två
122). Sed
Upplevels
änds ofta
syntetis
a rus, efte kan
månad
ka can
an spru
aceton
erna
er.
nab
intorkn
influen
r lång
tas lösn
ing kan
ser från under ett can
ingen öve inoiden (i dett för att lösa
berednin
mycket
nabisru
r rökbar
a fall JWH
omgivnin
väntnin
starkar
s är kän
gar på
gen. Äve
e effekter gen rökas som t växtmateri
sliga för
rus
en ann
al. Efte
n missbr
. (PN)
cannab
an drog et har stor bet
r
is men
ukaren
yde
kan
ofta ge
s förlse. Sam
påverk
Intag av
tidigt inta
a rusupp
cannab
följand
leve
g
ispr
av
lsen
odukte
e effe
starkt.
r i min
• omotiv kter:
dre mä
ngder kan
erade lyck
• pratsam
okänslo
ge
• föränd het och livligh r med skratta
nfall,
et,
rad upp
• förhöj
fattnin
g av
d självkä
nsla, min tid, rymd och
omdöm
avstånd,
skad själ
e, vilket
• säm
vkritik
re inlärnin kan framkal
la vårdslö och sviktande
• försäm
gsförmå
she
ga
rat när
- och lån och koncentrat t,
• söm
nrubbn
gtid
ion
smi
sproblem,
ingar,
nne,
• långsa
mm
• koordin a reflexer, elle
r
ationss
vårigheter
.
”Spice”
I stora
med syn
doser kan
beigefär
tetiska
sinnesv
THC fram
cannab
gad vari
illo
inoider
ant som
pressat
kalla hal
förekom
ankring r med uppleve
har sam
sågspån
lucination
mer ock
ma
) helt jäm
narkot
lser som
ikaklass (pellets). Prepar utseende som
er (svå
så i en
påverk
förbara
sak
ade can
an
med dem nar verklighet ra
nabinoi atet på bilden träpulver eller
och pey av andra halluc
den JWH
sförsom för
inne
otl.
inogen
ekomm
-018. (MW håller den
er, t.ex
ler störnin Andra faktor
er
vid
)
. LSD
er
framkal gar från omgiv under ruset, sås , meskalin
la svårko
ningen
om
ångest
, kan ock
ser (s.k
el. snedtä ntrollerade elle
så bidra
ndn
r
till
pan
ingar).
Under
att
ikartad
höggra
e uppleve
dig
• synintr
lycken för cannabispåver
kan kan
vrä
verkas;
:
detta gäl ngas och hör
selu
musik,
ler särskil
t uppleve pplevelserna
• verklig färg och form,
pålsen av
het
rytm och
• irration suppfattninge
n störas
ellt upp
,
förand
av oro
e, förfölj
och ång
else
est upp
träda, elle tankar och per
Haschk
ioder
r
akor förs
|
CANNA
BIS
kännete
es ofta
cken för
med stäm
att ange
olika finn
plar, prä
produc
s dokume
glingar
ent eller
eller
nterade
leverant
. (NFC)
ör. Fler andra
a hundra
• svåra
fö
stånden
(kronisk
Cannab
isex
ska, som trakt (”hasch
olja
kan blan
das med ”) är en mörk,
tobak för
sirapsli
kna
att rök
as. (NF nde vätC)
kad r
THC är
CANNAB
ISPÅVER
KAN
Kroppslig
12.1
Svenska Narkotikapolisföreningens och Svenska Carnegie
Institutets skrift Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor utkommer under september i sin tolfte utgåva.
Upplagan når därmed 400 000 exemplar.
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Beställning:
Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Tel 031­707 19 30
Fax 031­84 86 82
www.mediahuset.se
gar
Några
av de vik
orsaka
tigas
de av
• nedsatt cannabismis
immunf
örsvar
tion av
• minska vita blodkropp
d ventila
• sjuk
tion
ska
domar
nande näs i näsans och
• förstad a och halson
ts
ier till lun
cancer,
gcance
r
• hjärtb
esv
• huvudv är och bröstsm
är
ärk
,
illa
• minska
må
d produk ende, yr
testostero
tion av
d
n, med
kan bro
resultat
msa
et
s,
• minska
t
• minska sexuellt intresse
d
• oregelb spermieprodu , äve
ktion,
• missfal undna eller hel
t inst
l och
drom, där missbildninga äll
r
senad utv nyfödda uppvisa (s
eckling
rm
och mis
sbil
dn
De psy
kiska och
cannab
sociala
ism
ska
• period issbruk kan om dorna
er av ång
fatta:
est och
ruset; när
oro und
de
er
blir ma
”snedtänd
rkanta
ningar”,
tala
• försäm
rat när
minne
• nedsatt
och
a
• koncen skolprestation inlärnings
er,
tration
• likgiltig
sproblem,
het
missbruka för omgivnin
gen; till
• depress ren kan ver
sl
ka hel
ioner och
• förä
självmord t ”insnöa
ndrad
sfö
verklig
hetsuppfa rsök,
ttning,
dä
a tecken
En cann
abispåve
rkad pers
liga teck
en:
on kan före
» stora,
te följande
utvi
kropps» blodsprä dgade pupiller,
ngda ögo
» häng
n (röda
and
ögonvit
» hastig e ögonlock,
or, ”kon
junktivit
puls
”),
» höjt blod ,
» muntorr tryck,
het, eller
» illam
ående med
uppkast
ningar.
Psykis
ka
tec
En cann
abispåve ken
rkad pers
psykisk
a tecken:
on kan före
» prob
te följande
lem
» minness att hålla sam
man tank
ar (”tappa
» svårighe törningar,
r tråden”)
» upprym ter att uppskat
,
ta tidsinte
» förvirrin dhet med fnitt
righet m.m rvall,
g, i svår
are
., eller
aggressivit
fall oro
eller deso
et.
rienterin
g och
Öv
rigt
Cannab
ismi
visa best ssbrukare kan
åend
efter lång
» långdrag e störningar
tids miss
som:
bruk upp
» bristand en trötthet (”se
ghet”),
e intresse
» miss
för omv
kött
ärlden,
» förvräng hygien,
d logik
» geno
mgripan eller
de pers
onlighe
tsföränd
ringar.
Skriften har fått stor spridning och användning
inom professionell utbildning och i skolundervisning
men även vid information till allmänheten.
Utgivare är Svenska Narkotikapolisföreningen och
Svenska Carnegie Institutet. Förläggare och distributör
är Mediahuset.
A
FARLIG
HÄLSO
inte
särskil
But anh
för att
asc hol
hastigt
ja
framstäl
avlida
rappor
ls genom
terade.
att väx
I prak
en död
tma teri
lig dos
från can
al
genom
nabis utstor mä
sätts för
ngd can
butang
nab
brister
as
och upp
eller läck is
hettas.
risk.
er, u
e sult
en trö atet blir
Can
g flyt and
nabism
issb
vätska.(
e
skador
CN )
eller stö ruk
rnin
Alla avsnitt har aktualiserats och fått nya bilder. Kapitlet
om cannabis har utförliga beskrivningar av de nya spicedrogerna.
a
aNrINGkSMoEtDEiLkORCOHR
N
VA
DOP
Vissa ind
ivid
kiska stö
rnin
het. Det
är om
att rea
gera p
ringsrea
ktione
Cannab
ism
i
liga rus
uppleve
get uta
n att til
med ett
eng
översättas elsk
med
känner
sig och
re
nismen
och frek
ve
Beställning:
Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Tel 031­707 19 30
Fax 031­84 86 82
www.mediahuset.se
www.snpf.org
[email protected]
CANNA
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 5 /2015
Nästa tidning distribueras i december, då den också
kommer att finnas tillgänglig på www.snpf.org
Skicka gärna artiklar, notiser och tips i god tid till [email protected].
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem /medlemmar som
genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller
avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet
är på 5 000 kronor per person, max 2 personer..
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2015
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
till Carl G. Perssons minne
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org