Hälsa i sociala medier

Hälsa i sociala medier
En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och påverkas av hälsobudskap
i sociala medier.
Health in social media
A qualitative study of how health communicators perceive and are affected by health
messages in social media.
Anna Hedström
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Idrottsvetenskapligt program inrikning idrottscoaching
Examensarbete, 15 hp
Handledare: Owe Stråhlman
Examinator: Konstantin Kougioumtzis
150615
ABSTRACT
Title: Hälsa i sociala medier - En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och
påverkas av hälsobudskap i sociala medier.
Title: Health in social media - A qualitative study of how health communicators perceive and
are affected by health messages in social media.
Author: Anna Hedström
Institute: Karlstad University. Faculty of health, nature and engineering sciences.
Tutor: Owe Stråhlman
Date: 150615
Number of pages: 34
Keywords: eHealth literacy, health communication, health informers, health literacy, health
messages, media literacy, social media
Background: With an increased interest in diet and exercise, also health and fitness messages
have increased in both traditional and social media. The general guidelines on physical
activity and diet are forgotten as training tips increase in the media. Research shows that it is
common for individuals to retrieve information from the media when it comes to their own
health. In doing so media literacy, health literacy and eHealth literacy becomes increasingly
important for health communicators and for those who receive health information.
Objectives: The aim of this study was to examine health communicators’ experiences of
health messages in social media, and how they are affected by them.
Method: Qualitative interviews were chosen as a method to collect data. Six individuals
participated in the study, four of them were females and two were men. The criterion for
participation was to somehow work to inform about health. To analyze the data collected,
qualitative contained analysis were used.
Results: The analysis revealed four categories; the health informer experiences of social
media content, social media's impact on customers, social media's impact on the health
informer work and the health informers use of social media in their work.
The results show that health informers experience a certain lack of knowledge among health
messages in social media and that many of them are too extreme. These health informers
experience that their customers are more well-informed now than a few years ago, due to the
use of Facebook, Instagram and blogs. Using social media to search information about diet
and exercise is good because it is easily accessible and it is fast, but if one does not have the
knowledge of what should be weeded out, these advantages can easily become disadvantages.
Respondents feel that it has become a larger equality on diet and exercise that they believe
may be due to health messages disseminated on social media. Health communicators can
work with to get their customers to be more critical of what they read.
Conclusion: The conclusion of the result is that the health communicators indirectly affected
by health messages on social media by their clients that often come with questions about
things they read or want help to look like some bloggers they follow. Health communicators
work is affected in the way that they need to take advantage of social media to help its
customers as well as possible and they must also talk to their customers about the source
criticism and that they should focus on what feels good for the customer .
2
FÖRORD
Jag valde att studera detta ämne eftersom det är ett relativt outforskat område och för att
användandet av sociala medier påverkar hälsobranchen. Det är viktigt att följa med i
informationskanalernas utveckling för att som hälsoinformatör själv kunna använda dem och
kunna informera sina kunder om dem. I denna studie uppmärksammas hälsoinformatörers
upplevelser av hälsobudskap i sociala medier och hur de påverkas av dem. Detta kan vara till
nytta för de som utbildar sig inom hälsa och kommer att arbeta med hälsoinformation. Jag vill
tacka alla deltagare som ställt upp för intervjuer och delat med sig av sina upplevelser.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ........................................................................................................................................... 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................. 7
LITTERATURBEARBETNING ............................................................................................................ 8
Centrala begrepp.................................................................................................................................. 8
Sociala medier. ................................................................................................................................ 8
Hälsokommunikation. ..................................................................................................................... 8
Media literacy, health literacy och eHealth literacy. ....................................................................... 9
Tidigare forskning ............................................................................................................................... 9
Teoretisk referensram ........................................................................................................................ 11
Theory of Social Learning – Social inlärning/modellinlärning. .................................................... 11
Gerbner’s kommunikationsmodell. ............................................................................................... 12
METOD................................................................................................................................................. 13
Urval .................................................................................................................................................. 13
Datainsamlingsmetod ........................................................................................................................ 14
Databearbetning................................................................................................................................. 14
Studiens tillförlitlighet ....................................................................................................................... 16
Etiskt förhållningssätt ........................................................................................................................ 16
RESULTAT .......................................................................................................................................... 17
Hälsoinformatörens upplevelser av sociala mediers innehåll............................................................ 17
Sammanfattning............................................................................................................................. 18
Sociala mediers påverkan på kunderna ............................................................................................. 19
Sammanfattning............................................................................................................................. 21
Sociala mediers påverkan på hälsoinformatörens arbete ................................................................... 21
Sammanfattning............................................................................................................................. 24
Hälsoinformatörens användade av sociala medier i sitt arbete.......................................................... 24
Sammanfattning............................................................................................................................. 26
DISKUSSION ....................................................................................................................................... 26
Metoddiskussion................................................................................................................................ 26
Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 27
Slutsats........................................................................................................................................... 31
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING .......................................................................................... 31
REFERENSLISTA................................................................................................................................ 32
Bilaga 1 ............................................................................................................................................. 34
Intervjuguide. ................................................................................................................................ 34
4
INLEDNING
En fysiskt aktiv livsstil medför många hälsofördelar, då det kan ge både fysiskt och psykiskt
välmående. Statens folkhälsoinstitut rekommenderar konditionsträning 3-5 gånger i veckan,
styrketräning 2-3 dagar i veckan och rörlighetsträning 2-3 dagar i veckan för att få en
förbättrad hälsa (Jansson & Anderssen, 2008). Enligt de nordiska
näringsrekommendationerna ska näringsintaget på en dag vara fördelat på 25-40 E% (procent
av det dagliga energiintaget) fett, 45-60 E% kolhydrater och 10-20 E% protein (NNR, 2012).
Att följa dessa klassiska rekommendationer glöms bort mer och mer bland annat på grund av
sociala mediers framfart. Intresset för träning och hälsa har ökat drastiskt de senaste åren. Att
träna för att se bra ut är en stor motivationsfaktor och fraser som ”strong is the new skinny”
används flitigt. Med detta ökade intresse har även hälso- och träningsbudskap ökat inom såväl
traditionell media som sociala medier. Att hälso- och träningstrenden har vuxit märks även på
arbetsmarknaden där konkurrensen bland utbildade inom hälsa och träning är stor.
En populär typ av social media är bloggar, som används av både privatpersoner och företag
för att sprida information, reklam och åsikter. Dessa bloggar har många läsare och inspirerar
till olika hälso- och träningsbeteenden både på gott och ont. Många av författarna till dessa
bloggar har utbildning inom ämnet de skriver om, men de flesta skriver utifrån sig själva och
sina egna erfarenheter, vilket betyder att deras råd inte passar alla. De allmänna råden om
fysisk aktivitet glöms bort i takt med de ökade träningstipsen i media. Genom att använda sig
av sociala medier kan vem som helst sprida sina åsikter och erfarenheter. Som Ringsberg,
Olander och Tillgren (2014) skriver så kan vem som helst som har de rätta verktygen, ikläda
sig rollen som expert, inom vilka områden som helst och därefter publicera sina åsikter i
media.
De flesta hälsobudskapen i sociala medier uppmuntrar till att göra saker och testa sådant som
vi inte provat förut. Det är lättare att få människor att göra saker än att få dem att låta bli att
göra saker och det är framför allt den snabba belöningen som lockar. Finns det något som gör
att målet nås lättare än med motion och en bra kost så tar man gärna det lättare alternativet
och framtida hälsoproblem blundas för (Jarlbro, 2010). En svensk studie har gjorts som syftar
till att undersöka hur hälsotrender konstrueras på sociala medier och vilka konsekvenser som
kan komma av det. Resultatet visar att hälsotrender på sociala medier skapas av de som
använder sociala medier, de skapar också normerna inom hälsotrenderna. Resultatet visar
5
också att vissa använder sig av sociala medier som främsta informationskälla om hälsa. Trots
att de unga kvinnor som deltog i studien har ett kritiskt synsätt och själva upplever att de står
emot påverkan från sociala medier så tar de ändå till sig hälsoinformation och hälsotrender på
sociala medier (Hogberg & Elgquist, 2014).
Enligt Jarlbro (2010) så är en tvåvägs-kommunikation den mest optimala av
kommunikationsprocesser, då krävs det att mottagaren är intresserad av ämnet och att
sändaren är trovärdig och kan tillhandahålla den information mottagaren efterfrågar. Denna
typ av kommunikation som även kallas efterfrågestyrd kommunikation, går att uppnå på
sociala medier genom att ställa frågor i kommentarsfälten som författaren eller användaren, av
exempelvis ett Instagramkonto, kan svara på.
Användningen av sociala medier har ökat stort och bland ungdomar mellan 15 till 24 år
använder hela 85 procent sociala medier varje dag. Det är framförallt den stora spridningen av
smartphones som gör mediekonsumtionen har ökat så mycket då tillträdet är möjligt var
som helst när som helst (Mediebarometer, 2013). Forskning visar att det är vanligt att
individer hämtar information från media när det gäller deras egna hälsa. För att bedöma
informationen och kunna sortera ut det som är bra för individen krävs ett mediekritiskt
perspektiv, detta perspektiv ingår i ”media literacy” eller som det kallas på svenska ”mediaoch informationskunnighet” (Mahmud, 2014). Media literacy bygger på att individen ska vara
kritiskt granskande för att kunna ta informerande beslut om sig själv och sina situationer
(Ringsberg, Olander & Tillgren, 2014).
Flera studier har gjorts som undersöker hur människor tar till sig och påverkas av
hälsobudskap i media. Få studier har däremot gjorts för att undersöka hur de som arbetar med
hälsa och träning uppfattar och påverkas av hälsobudskap i sociala medier i sitt arbete. Detta
gör att denna studies betydelse ökar eftersom det är ett relativt outforskat område. Detta ämne
är intressant ur ett folkhälsoperspektiv att undersöka eftersom hälsoinformatörer är
en växande yrkeskategori och att hälsobudskap genom sociala medier blir allt vanligare. Det
ger också kunskap om hur allmänhetens kunskap om hälsa ser ut och hur mycket den
kunskapen påverkas av sociala medier.
6
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med studien är att undersöka hur hälsoinformatörer uppfattar hälsobudskap i sociala
medier och om det påverkar deras arbete.
Syftet ska försöka besvaras genom dessa frågeställningar:

Hur upplever hälsoinformatörer sina kunders informationssökande om hälsa?

Hur upplever hälsoinformatörer hälsobudskapen i sociala medier?

Hur upplever hälsoinformatörer att sociala medier påverkar sina kunder?

Hur upplever hälsoinformatörer att sociala medier påverkar sitt eget arbete?
7
LITTERATURBEARBETNING
Centrala begrepp
Sociala medier.
Sociala medier är webbpatser och mobila applikationer som ger individer en chans till att
direkt kommunicera med varandra och dela sina åsikter genom exempelvis text eller bild
(Nationalencyklopedin, 2015). Användandet av sociala medier har ökat i takt med det
växande utbudet av smartphones och surfpattor. Tillgängligheten är näst intill obegränsad och
vem som helst kan publicera nästan vad som helst. Facebook och Instagram är två
nätverkstjänster som de flesta känner till och som många använder världen över. En blogg kan
ses som en elektronisk dagbok där bloggaren (författaren av bloggen) kan dela med sig av
åsikter och erfarenheter till allmänheten. De som läser bloggen kan också komma med åsikter
om vad de läst på bloggen genom att skriva en kommentar till bloggaren (Burke & OomenEarly, 2008)
Sandberg (2004) skriver att eftersom det som skrivs i media kan påverka folkhälsans
utveckling så finns ett stort ansvar gentemot läsarna att informationen är användbar, begriplig,
korrekt och relevant. Samma sak borde gälla i sociala medier när det handlar om sådant som
kan påverka människors hälsa.
Hälsokommunikation.
Kommunikation är en tvåvägsprocess vilket innebär att tala med någon och inte till någon,
som vid information. Kommunikation kan där emot bestå av information. I
kommunikationsprocessen finns alltid en sändare, ett budskap, ett medium som budskapet
sänds via, en mottagare som reagerar på budskapet vilket ger någon form av effekt.
Mottagarnes reaktion kan sedan gå tillbaka till sändaren, så kallad feedback. Är budskapet
hälsofrågor kallas kommunikationen hälsokommunikation (Jarlbro, 2010).
8
Media literacy, health literacy och eHealth literacy.
Media literacy kan på svenska översättas till mediakunnighet, health literacy till
hälsokunnighet. eHealth literacy kan förklaras som individens förmåga att leta efter
hälsoinformation på internet och själv förstå och bedöma den information de hittar (Mahmud,
2014). Med hälsokunnighet menas hur väl individen kan ta till sig, förstå och anväda
information som avser att främja eller bibehålla hälsa (Ringsberg, Olander & Tillgren, 2014).
Individer med låg hälsokunnighet utvecklar sämre hälsa (Sandberg & Möllerström, 2014).
Mediakunnighet innebär att kunna tolka, analysera och utvärdera information i media det
bygger på att kritiskt granska information för att kunna fatta beslut för sitt eget liv (Mahmud,
2014). På senare tid innefattar det även att kunna producera medieinnehåll i exempelvis
sociala medier för att kunna uttrycka sig offentligt. Många som arbetar med hälsofrågor
saknar eller har bristande kunskaper inom både media och kommunikation. För att kunna få
till en fungerande hälsokommunikation bör både mediakunnigheten och hälsokunnigheten
vara hög hos både sändare och mottagare. Detta blir allt viktigare då spridnignen av
hälsobudskap i sociala medier blir allt större. Det innebär också att mottagaren bör ha hög
kunskap om att söka och bedöma hälsoinformation på internet och sociala medier för att
kunna främja sin hälsa.
Tidigare forskning
Forskning om hur hälsoinformatörer upplever hälsobudskap i sociala medier och hur de
upplever att de påverkas av sociala medier är bristfällig. Här nedan presenteras studier som
gjorts om hur sociala medier kan användas för att sprida hälsobudskap, hur de som sprider
hälsobudskap i sociala medier framställer sig själva och sina budskap.
En studie av Leak, Benavente, Goodell, Lassiter, Jones och Bowen (2014) gjordes för att
undersöka hur sociala medier kan användas för att kommunicera information om kost och
nutrition till låginkomsttagande kvinnor. Fyra fokusgrupper skapades, med kvinnor som läst
kostvetenskap och använder Facebook, bloggar, Twitter eller Youtube minst två gånger i
veckan. Deltagarna var överens om att sidornas innehåll, underhåll och möjlighet till att
nätverka med andra, hade stor betydelse för en nutritionsinformationssida på sociala medier.
Att informationen är tillförlitlig, kommer från kända och trovärdiga källor samt att
informationen kan delas på en säker plats, var andra behov och krav som kom fram som
förutsättning för en fungerande kommunikation om nutrition på sociala medier.
9
Kunde informationen styrkas av aktuell forskning uppfattades den som mera trovärdig. Vad
de kom fram till var att sidan skulle innehålla främst recept, nyttiga sätt att tillaga mat och hur
onyttiga ingredienser kan ersättas med nyttigare alternativ. Deltagarna var också överens om
att personen som skrev informationen på sidan helst skulle ha jobbat med nutrition i flera år
och som person skulle vara karismatisk, realistisk och entusiastisk. För att få ett ökat
förtroende för den informationsansvarige kom ett förslag om att ha en sida där man kunde läsa
om personens bakgrund. Det var också viktigt att få snabba svar när de ställer frågor.
En artikel i tidskriften American Journal of Health Education (2008) beskriver hur
gymnasieelever som läst kurser inom hälsa fått lära sig att skapa en blogg där inläggen
handlar om det de lärt sig om hälsa på kursen. Eleverna fick välja mellan tio olika teman att
skriva om på sin blogg. De kunde exempelvis välja att analysera hur hälsosamma olika
matvaror är, dela med sig av hälsosamma recept, diskutera en aktuell hälsofråga eller starta en
hälsokampanj. Förutom att göra inlägg på sin egen blogg skulle eleverna kommentera sina
klasskamraters inlägg och själva svara på kommentarer på sin egen blogg (Burke & OomenEarly, 2008).
En undersökning gjordes där bloggar skrivna av kvinnor, innehållande idrottsrelaterade
inlägg, sammanställdes för att se hur kvinnorna framställer sig själva och vad de har för
inställning till idrott. Bloggarna var inte intresserade av att skriva om professionella idrotter
och utövare, utan de hade två andra primära avsikter. Den ena var att skriva om sina egna
erfarenheter om idrott och om hur de själva har kommit igång med att bli fysiskt aktiva. Det
andra var att förse sina läsare med information om idrott som kan hjälpa dem att hitta
välbefinnande. Författarna tar upp att en svaghet med den här sortens studier, vilken är att det
är omöjligt att veta vem som egentligen har skrivit bloggarna, och om det som skrivs och
läggs ut verkligen är sant (Antunovic & Hardin, 2013).
En studie gjord i Taiwan undersökte hur bloggläsare uppfattar tillfredsställelse av att läsa
bloggar, vilket bidrar till att de blir lojala mot bloggen, vilket i sin tur medför att bloggarens
makt ökar. Studien fokuserar på bloggläsarnas perspektiv och det inflytande som läsare har på
bloggare. Studien visar att om bloggläsarna är nöjda med bloggens innehåll ser de den också
som en trovärdig informationskälla. För att läsarna ska återkomma till bloggen måste
bloggaren tillgodose läsarnas informationsbehov. Ju fler nöjda läsare bloggen har desto mer
beroende blir läsarna av bloggarens åsikter (Hsu, Huang, Ko & Wang. 2014).
10
En litteraturstudie gjordes i Storbritannien där syftet var att ta reda på varför samhällets
engagemnag för e-hälsotjänster är så varierande trots dess potentiella fördelar. Med ehälsotjänster menas i det här fallet en internetsida eller forum där allämnheten kan få
professionell hjälp med olika hälsofrågor. Resultatet visade bland annat att stigande ålder och
låg socio-ekonomisk status hade negativ påverkan på uppfattningen av användandet av ehälsotjänster. Även bristande kunskap om datorer och internet bidrog till detta.
Medvetenheten och användandet ökade dock med högre utbildning och kunskap. Dock är
människor utbildade inom hälsa fortfarande ett viktigt komplement till e-hälsotjänster,
exempelvis personliga tränare. Internetforum där personer med liknande problem och frågor
kan dela med sig av sina erfarenheter och få stöd och empati ses ofta som en trygg och
personlig miljö där personerna kan känna en typ av samhörighet (Hardiker & Grant, 2010).
Teoretisk referensram
Två teorier används senare i resultatdiskussionen, dels för att diskutera och analysera
respondenternas svar och dels för att eventuellt kunna förklara delar av det resultat som
framkommit i studien. De två teorierna presenteras här nedan.
Theory of Social Learning – Social inlärning/modellinlärning.
The theory of social learning, som på svenska kan kallas både för modellinlärning och social
inlärning, skapades av socialpsykologen Albert Bandura. Teorin baseras på att människor lär
sig genom att observera och imitera andra. För att modellinlärning ska fungera bör personen
först vara uppmärksam för att komma ihåg vad den sett och sedan repetera för att tillslut själv
kunna utföra samma sak (Bandura, 1971).
För att denna teori ska ha så bra effekt som möjligt bör personen som observerar på något sätt
känna samhörighet med den observerade eller se upp till eller beundra personen. Dessa
personers beteende behöver också belönas (Jarlbro, 2010).
11
Gerbner’s kommunikationsmodell.
Denna modell grundades av George Gerbner. Han ville lyfta fram att kommunikationens
dynamiska karaktär och påvisa vad som påverkar kommunikationens tillförlitlighet. Gerbner
menar att det finns flera faktoror som påverkar hur en person uppfattar en händelse, vilket i
sin tur påverkar hur informationen förs vidare, vilket påverkar hur nästa person uppfattar
händelsen. M (människan) uppfattar en händelse (H), hur händelsen uppfattas (H1) beror på
urval, sammanhang och tillgänglighet. Det faktiska innehåll (H2) som M skapat från H sänds
ut till allmänheten genom olika kanaler (Gerbner, 1956), exemplevis sociala medier. För att
ge en tydligare bild av Gerbners kommunikatiosmodell visas den öveskådligt här nedan i
Figur 1.
Figur 1. Gerbners kommunikationsmodell.
12
METOD
Kvalitativa intervjuer har använtas för att samla in data. Intervjuerna har använts för att
försöka förstå hur den intervjuade känner, tänker, handlar, beter sig och vad som driver
personen.Valet av datainsamlingsmetod gjordes för att få en djupare uppfattning om
respondenternas upplevelser och känslor, vilket är svårt vid exempelvis enkätundersökningar.
Vid personliga intervjuer tillåts respondenterna att ge berättande svar och intervjuaren kan
ställa följdfrågor (Hassmén & Hassmén, 2008). Vid användning av kvalitativ metod ges
utrymme att tolka svaren och få en förståelse för en persons upplevelser, känslor och
erfarenheter. Metoden används för att hitta det individuella, det unika, det särskiljande och
eventuellt avvikande (Trost, 2010). Studien är empirisk då fokus ligger på den enskilda
individens erfarenheter (Hassmén & Hassmén, 2008). Studien har en hermeneutiskt ansats då
det är respondentens uppfattning om sin omgivning och den värld den lever i och hur
respondenten upplever det som undersöks. Det fanns ett intresse att få fram respondenternas
personliga upplevelser och åsikter vilket även gör studien ideografisk (Trost, 2010).
Urval
För att få ett strategiskt urval av deltagare till studien användes ett snöbollsurval som är en typ
av bekvämlighetsurval där de som intervjuats får ge förslag på ytterligare personer som skulle
passa för studien (Trost, 2010). Till studien söktes minst sex deltagare, kriterierna för att
få delta var att de på något sätt arbetar med att informera om hälsa. Tio personer tillfrågades
om att delta i studien, två av dem lämnade inget svar och två tackade nej. Informationsbrev
innehållande bakgrund, studiens syfte och tillvägagångssätt skickades ut via mejl till alla
tillfrågade. De som tackade ja till att delta kontaktades via mejl om tid och plats för intervjun.
De sex deltagarna var fördelade på fyra kvinnor och två män i åldrarna 25-50 år. De har
jobbat som hälsoinformatörer i allt ifrån några månader upp till 10 år vilket ger en bra
spridning både på yrkeserfarenhet och uppfattning om hur branschen har förändrats genom
åren. De har även olika arbetsuppgifter och träffar olika sorters människor då tre av dem är
hälsokonsulenter, två är personliga tränare och en är receptionschef och
verksamhetsutvecklare på ett större träningscenter. Fyra av deltagarna arbetar i en storstad
medan de andra två arbetar på mindre orter.
13
Datainsamlingsmetod
För att samla in data gjordes kvalitativa intervjuer där grunden till intervjuerna utgjordes av
en intervjuguide (Bilaga 1) med frågor utformade på ett sätt så att svaren sedan skulle besvara
studiens frågeställningar. Frågorna handlade främst om hur hälsoinformatören uppfattar
hälsobudskap i sociala medier och hur hälsoinformatören påverkas av att kunder använder sig
av sociala medier för att söka information om kost och träning. Intervjuerna var
semistrukturerad då de intervjuguiden utgjordes av teman innehållande till störtsa del öppna
frågor utan svarsalternativ. Intervjuaren anpassade formuleringar efter respondenten och
följdfrågor efter tidigare svar för att få så öppna svar som möjligt, detta medför en låg grad av
standardisering och tillåter stora variationer (Trost, 2010). Intervjuerna genomfördes på den
plats som deltagaren själv valt, vilket ökar deras känsla av trygghet. Alla deltagare valde att
genomföra intervjun på deras arbetsplats. En av dessa intervjuer genomfördes via telefon då
det inte gick att få till en fysisk träff. Med deltagarnas samtycke spelades intervjuerna in, med
hjälp av en mobiltelefon, för att få med alla svar och inte gå miste om någon information.
Intervjuernas längd varierade mellan 23 minuter till 37 minuter.
Databearbetning
De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och lästes sedan igenom för att få en
helhetsbild av alla intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera och tolka
det insamlade materialet. Denna databearbetningsmetod används för att tolka texter och för att
se skillnader och likheter i materialet (Hassmén & Hassmén, 2008). Datamaterialet lästes
igenom innan själva analysarbetet påbörjades för att få en helhetsuppfattning (Trost, 2010).
Meningsbärande enheter togs ut för att samla det som är av vikt för studiens syfte. Dessa
enheter kondenserades för att göra dem mer lätthanterliga, utan att gå miste om
någon viktig information. Koder som beskriver innehållet sattes på var och en av de
kondenserade meningsenheterna, de koder med liknade innehåll utgjorde kategorier. Det
resulterade i fyra olika kategorier som blev resultatdelens rubriker. Här nedan visas ett
exempel på hur analysprocessen gick till, från det att meningsenheter tog ut till att kategorier
skapades.
14
Tabell 1. Exempel från analysprocessen
Meningsenhet
...så märker man ju
ändå att den har
ändrats och att det
har gått ner i
åldrarna och att det
har blivit mer,
internet säger,
sociala medier
säger
Ja, men både
tidigare, mycket
yngre men sen
kommer det äldre
som också följer
mycket alltså som
kan följa sociala
medier så sett. Men
jag tycker ändå så
att det har blivit
mycket mer hos
yngre, jag ska va
smal, jag ska va
stark, jag ska se så
ut, jag se ut som
henne, jag ska se ut
som han och alla
proteiner shakes,
drycker allt sånt.
Det blir ju, det går
ju ner i åldrarna.
Kondenserad
meningsenhet
Gått ner i
åldrarna. Mer
sociala medier.
Kod
Kategori
Gått ner i
åldrarna. Mer
sociala
medier.
Sociala mediers
påverkan på
hälsoinformatörens
arbete
Yngre och äldre
följer sociala
medier. Yngre
vill ta efter det de
ser och läser.
Yngre vill ta
efter det de
ser och läser.
Sociala mediers
påverkan på
kunderna
Graneheim och Lundman (2004) skriver att det finns olika nivåer av tolkning. I den här
analysen användes främst manifest tolkning men även latent tolkning har använts. Manifest
tolkning innebär att som är tydligt och uppenbart i texten tolkas medan latent tolkning innebär
att författaren själv tolkar sådnat som inte uttrycks i texten. Författaren har försökt att vara
öppen och inte ha förutfattade meningar vid genomförandet av analysen för att inte påverka
resultatet.
15
Studiens tillförlitlighet
Studiens tillförlitlighet kan bedömas utifrån validitet och reliabilitet. Med validitet menas hur
de iakttagelser som gjorts under studien stämmer överens med de begrepp som konstruerats
och om resultatet kan generaliseras. Med reliabilitet menas hur väl resultaten skulle stämma
överens om studien skulle genomföras igen (Hassmén & Hassmén, 2008). Detta är mycket
svårt att uppnå med intervjuer då alla intervjupersoner har olika upplevelser och erfarenheter.
För att öka studiens realibilitet kan studiens tillvägagångssätt noggrant beskrivas. Genom att
presentera citat i resultatet stärks studiens tillförlitlighet.
Etiskt förhållningssätt
Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning finns fyra etiska krav som måste
uppfyllas. Informationskravet som innebär att deltagarna ska informeras om studiens syfte
och tillvägagångssätt och rätten om att när som helst kunna avbryta sitt deltagande.
Samtyckeskravet innebär att deltagrna i studien måste ge sitt samtycke till deltagande och den
information de fått om studien (Vetenskapsrådet, 2009). Dessa krav tillgodosågs genom
att deltagarna fick ett skriftligt informationsbrev via mejl och även muntlig information vid
intervjutillfället och att deltagarna gav sitt samtycke till deltagande och att intervjun spelades
in. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna inte på något sätt ska kunna identifieras i
arbetet (Vetenskapsrådet, 2009). Detta krav har tillgodosetts genom att ingen information
som kna identifiera deltagarna har tagits med i arbetet och att fiktiva namn använts vid citat.
Nyttjandekravet är det fjärde kravet och syftar till att all insamlad information endast ska
användas i den aktuella studien (Vetenskapsrådet, 2009). Kravet uppfylldes genom att
deltagarna försäkrades om att all information och inspelningarna endast skulle användas i
denna studie och så fort arbetet var slutfört skulle inspelningarna raderas, vilket har gjorts.
16
RESULTAT
Hälsoinformatörens upplevelser av sociala mediers innehåll
I resultatdelen kommer hälsoinformatörernas upplevelser av mediebudskapen att presenteras.
Både vad de upplever för olika typ av hälsobudskap i sociala medier och vad de anser om
kunskapsnivån på budskapen.
Respondenterna är överens om att de ser mycket olika hälsobudskap i sociala medier som inte
stämmer överens med deras egna värderingar om kost och motion. De sållar oftast bort det de
inte tycker stämmer men ibland kan de läsa sånt som inte överensstämmer med deras egna
värderingar eftersom det kan vara intressant att ta del av andras åsikter. Så här svarar två av
respondenterna på frågan om hur de upplever kunskapsnivån på det de ser och läser i sociala
medier:
Vissa som man kanske började att läsa slutade man att läsa just för att de
skriver bara skit, om man får säga så. Jag följer nog egentligen bara såna
här som större som liksom som ofta är utbildade själva så att det har
evidens för det de skriver liksom. Såna här hobby bloggare ger mig ju inte
så mycket eftersom det de skriver kan de ha hittat på eller någonting.
(Sofia).
Ehh men ibland så kan man fundera över alla dom här
instagramuppdateringarna liksom och de här online PTs elelr coacherna
eller vad det nu är, vad de har, hur de har, vad har de läst liksom, vad
bygger de allting på? Så jag tycker att man ska vara ganska kritisk ändå.
Vad har de för syfte och vad har de för perspektiv på träning? Varför gör de
det här? Det är ju klart att det är fränt att jobba med hälsa i dagens
samhälle, det är ju det fränaste det går att göra. Det är ju som IT i början
av 90-talet, det var också jävligt fränt. Men ja, jag tycker att man ska vara
riktigt kritisk och inte svälja allting med... (Per).
Alla respondenterna märker att en viss okunskap skiner igenom bland hälsobudskapen i
sociala medier. Tre av dem nämner att det är lätt att utbilda sig till exempelvis personlig
tränare, där det finns kurser på bara några veckor som ger licens. Två av respondenterna
nämer att de helst vill att det ska finnas någon vetenskaplig bakgrund eller det på något sätt är
17
evdidensbaserat, det de läser för att det ska vara trovärdigt. Flera respondenter nämner att de
märker stor skillnad på kunskapsnivån på privatpersoner och de som arbetar med
hälsoinformation. En av respondenterna uttrycker sig så här:
Jag tänker ofta då när jag läser att de ofta använder sig själv som referens och
hänvisar till och då blir det ju väldigt litet, Jag kan tänka att det blir väldigt
smalspårigt när man bara hävisar till sina egna upplevelser. (Lena).
Flera av respondenterna är överens om att det är mer hälsobudskap om kost än om träning. En
respondent säger att 99 av 100 av hennes kunder äter för lite och att flera av dem inspireras av
personer i olika sociala medier. En annan säger till exempel att han tror att det är kosten som
är boven, träna kan man göra hur mycket som helst bara man äter tillräckligt.
De tre vanligaste sakerna man ser, eller det man ser på instagram det är träning mat
och barn. Det är det som flödet består av i princip. Träning och mat det verkar ju
vara otroligt viktigt för folk. Att lägga ut vad man har tränat och vad man äter. (Per).
Flera av respondenterna är överens om att hälsobudskapen i sociala medier är för extrema, att
äta, röra på sig och samtidigt må bra glöms bort. Målen är ofta att se ut på ett visst sätt eller att
prestera i någon tävling, inte att må så bra som möjligt.
Ja, men att dom, det blir ju för mycket. Det blir, folk blir så himla måna om
att det ska gå så snabbt som möjligt och att man ska se så bra ut som
möjligt och det blir för mycket liksom att folk är så himla desperata över
vad andra folk tycker och tänker så de gör inte vad de själv tycker och
tänker är bra. Utan det blir liksom en ond cirkel. (Kristin).
Sammanfattning.
Respondenterna är överens om att många hälsobudskap i sociala medier är för extrema, både
vad det gäller kost och träning. Framförallt är det kanske kostbudskapen som är alldeles för
tillspetsade och kan orsaka problem för dem som tar till sig dessa budskap. Respondenterna
märker också av en viss okunskap bland de som förmedlar hälsobudskapen och att de ofta
använder sig själva som referenser vilket de inte upplever speciellt tillförlitligt.
18
Sociala mediers påverkan på kunderna
Hälsoinformatörernas kunder påverkas av hälsobudskapen i sociala medier på många olika
sätt. De sociala medier som respondenternas kunder upplevs använda mest är Facebook,
Instagram och bloggar. En av respondenterna säger att han tror att de yngre kunderna
använder sig mest av Instagram och att de kunder över 30 år använder sig mest av Facebook.
Flera av respondenterna upplever att deras kunder är mer medvetna nu än de var förr. De har
själva letat information och testat olika saker innan de kommer för konsultation. De
personliga tränarna som intervjuats märker att deras kunder tar del av hälsobudskap i sociala
medier genom att de ställer mycket frågor om kost och träning som de läst eller sett på
Facebook, instagram eller någon blogg. Ofta kommer kunder med önskemål om att se ut som
en viss person, vilket ofta är kvinnor. Kvinnor vill ofta ”tighta till kroppen” som en av de
personliga tränarna uttrycker sig, medan männen vill ha mer muskler. En av respondenterna
säger så här om hur han upplever att kvinnor och män har olika mål med sin träning:
Det kanske bara är någon konstig tanke jag har. Men jag tror det. Men det
kanske sitter i det här med att man vill vara snygg och fin som tjej eller
kvinna liksom. Det är så mycket fokus på utseede då. Medan män kanske
tänker mer på prestationen, att det är fränt att lyfta 250 kilo i makrlyft.
(Per).
Respondenterna är överens om att det är vanligare bland kvinnor att använda sociala medier
för hälsoinformation. Två av respondenterna tror att det handlar om att kvinnor har ett större
bekräftelsebehov än män. Två av hälsokonsulenterna upplever att när kvinnor kommer till
dem för konsultation har de ofta sökt information själv, och har exempelvis provat olika
dieter. De säger sig även ofta veta vad de egentligen borde göra för att förbätttra sin hälsa,
men under samtalets gång kommer det fram att de inte visste så mycket ändå. Männen där
emot kommer oftast bara och säger vad de vill ha hjälp med.
Ja, och att kvinnor har ofta att de tror att så här ska det vara men det
kanske inte alltid har hållt sig så bra för dom då men att då ha de sett eller
hört eller läst nånstans. Så kvinnor påverkas ju mer av sånt än vad män gör.
Men det verkar ofta som om kvinnor har läst någonting men män är mer så
här ”jag vet inte, hjälp mig”. (Sofia).
En av de personliga tränarna berättar att kunderna kommer ofta och frågar om det de har läst i
sociala medier, och att de gärna vill höra hans åsikter. Han upplever att kunderna som väljer
19
att komma till honom för hjälp med träning och kost också har en viss tilltro till hans
kunskaper och att de väger tyngre än det de läser på sociala medier. Han tror också att det är
lättare att ta till sig någonting som en person säger än något som en person har skrivit.
Jo, men precis. Men jo det gör dom, alltså det känns väl som om de
flest, jag tror att de flesta har lättare att ta tills sig när det faktiskt är
en personen som säger nånting än att nån har skrivit det. För
nånstans så kanske det finns nån typ av källkritik så vem som helst kan
ha skrivit det. de flesta är någorlunda källkritiska och har ett mer
förtroende till mig. (Patrik).
Respondenterna upplever att det finns både för- och nackdelar med att deras kunder söker
efter hälsoinforation bland sociala medier. Positivt är att de är intresserade av sin egen hälsa
och söker information och provar saker för att hitta det som passar bäst. Genom att prova och
misslyckas så lär de sig mycket.
Positivt att de söker information och provar själva för att lära sig om det
går snett. Men det finns risker också, till exempel om de följer någon diet
som gör att de blir sjuka (om de redan har någon sjukdom som blir värre).
(Maria).
En respondent tycker att det är till fördel att det är lättillgängligt och att det går snabbt, men
han tycker också att just det kan vara till nackdel också. Andra nackdelar kan vara som flera
av respondenterna upplever, att hälsobudskapen i sociala medier inte passar för alla. Alla har
olika bakgrund och förutsättningar som de själva får anpassa sig efter. Folk tar även till sig
och tolkar informationen på olika sätt, vilket gör att det som postas kan få olika effekter
beroende på vem som läser det. Två av respondenterna tycker att de som läser själva måste ta
ansvar för den information de tar till sig, det är deras eget val vad de vill göra och inte göra.
En annan respondent tycker att de som skriver eller lägger ut bilder på sociala medier också
ska ta ett ansvar för vad de lägger ut, speciellt när det handlar om sådant som kan påverka
andras hälsa.
Folk kan ju ta det så olika. Man kan ju ha en väldig inverkan på folks liv,
både positiv, givetvis positiv men också negatvit beroende på vad man
skriver då. Det är klart, man kan inte passa alla, det kan man ju inte men
nånstans tycker jag ändå att, ju större blogg man har desto viktigare är det
också... Om man skriver om såna här saker som påverkar människors hälsa,
det är ju det jag menar. Har man en sån blogg där man faktiskt kan påverka
20
människors liv istället för att berätta om sitt eget och då är det viktigt att det
är bra grejer. (Patrik).
En av respondenterna påpekar att det inte bara är de som skriver på sociala medier som
behöver kunskap om det de skriver, utan läsarna behöver också kunskap för att kunna sålla
bort det som inte passar för dem. En av respondenterna berättade om en kund som haft
anorexia och nu fått ett kostschema från en personlig tränare via internet, som med hennes
bakgrund var helt fel. Hon hade fått ett kostschema som skulle kunna göra så att hon blev sjuk
igen. En respondent tycker att den största nackdelen är att inte få någonting tillbaka om man
vänder sig exempelvis till en blogg för information. Han tycker att det är bättre att gå och
träffa en personlig tränare eller rådgivare för att kunnna prata och diskutera fram något som
passar. Han menar att sociala medier är en envägskommunikation, för att det ska kunna bli en
tvåvägskommunikation måste den som läser bloggen också kommentera och ställa frågor och
inte bara ”svälja allt med hull och hår”. Flera av respondenterna håller med om att det är
bättre att träffas och prata i verkligheten.
Sammanfattning.
De sociala medier som respondenternas kunder använder sig mest av är Facebook, Instagram
och bloggar. Respondenterna upplever att deras kunder är mer pålästa nu än för några år
sedan. De kommer ofta med frågor om sådant de läst eller sett på sociala medier och undrar
om det är bra för dem och vad hälsoinformatören tycker. Respondentren tar också upp att
både den som skriver och den som läser har ett visst ansvar, men att det är läsarna som måste
ha mer kunskap för att veta vad som är bra för sig själva och inte. Användning av sociala
medier för att söka information om kost och träning är bra för att det är lättillgängligt och det
går snabbt, men finns inte kunskapen om vad som bör sållas bort kan dessa fördelar bli
nackdelar. En respondnent påpekar att sociala medier är en envägskommunikation som man
inte får någonting tillbaka av, såvida man inte ställer frågor och får svar på dem.
Respondenterna upplever att kvinnor använder sig mer av sociala medier än män.
Sociala mediers påverkan på hälsoinformatörens arbete
Hälsoinformatörerna påverkas också av hälsobudskapen i sociala medier, både genom att de
själva läser och tar del av budskapen och genom att deras kunder använder sig av sociala
medier. De sociala medier som hälsoinformatörerna påverkas mest av är Facebook och
Instagram. Bloggar påverkar till viss del men inte lika mycket de andra två. En av
respondenterna upplever att Instagram används mest men att bloggar kanske påverkar mer
21
eftersom de innehåller mer information. En av respondenterna tror att bloggar är lite passé, att
det går mycket fortare att skriva någonting på Facebook eller lägga ut en bild på Instagram.
Flera av respondenterna upplever att det är de yngre kunderna som mest använder och tar del
sociala medier, men att det även börjar visa sig hos kunder i medelåldern.
En av respondenterna upplever att intresset för kost och träning har gått ner i åldrarna. Tre av
respondenterna uttrycker att de upplver en större hets kring kost och träning än vad det varit
förut.
Alltså det har blivit en sån hysteri så det blir inte hälsosamt eller det känns
som om folk har glömt bort lite vad hälsa är. (Patrik).
De tror att det sociala medier kan vara en bidragande faktor till detta. Detta märks bland annat
på att gymanläggningar har fler besökare och antalet och intresset för motionslopp har ökat
mycket de senaste åren. Allt fler provar dieter.
Flera av respondenterna upplever att deras kunder har testat olika dieter som de fått från
sociala medier. De frågar då om dessa dieter är något för dem, några frågar innan de testar och
andra testar först. Vissa har redan bestämt sig för att köra på dieten men frågar ändå. En
respondent berättar om kunder hon haft som tagit del av olika hälsobudskap på sociala
medier.
En kund har testat typ alla kostdieter som finns, ja men den här vad heter
den, shape up appen, som kan kan fylla i kost ja, och det finns 50-åringar
som kommer och säger att de har läst det här, funkar det här, kan man göra
så här som dom säger, jag har följt den här personen. (Kristin).
Några av respondenterna upplever att det ibland kan vara svårt att få fram sina budskap om
kost och motion när kunderna redan har tagit till sig andra hälsobudskap, exempelvis via
sociala medier, och bestämt sig för att dessa är bra och att de ska köra på det. Kunderna får
självklart bestämma själva vad de vill göra men hälsoinformatören vill också det som är bäst
för kunden. En respondent berättar att hon tänker så här när hennes kunder kommer och frågar
som hälsobudskap de sett på sociala medier:
Mitt jobb är ju att motivera dem till att själva ta tag i sin kost och motion.
Vi frågar dem vad de själva tror skulle fungera för just dem. (Maria).
22
En av respondenterna berättar att om hon märker att en kund tar efter sånt de läst på
exempelvis bloggar så brukar hon föra ett samtal med kunden.
Ja, dom kunderna som jag har märkt blivit, så här läser allt dom ser på
instagram gör allt som de läser på bloggar, dom har följt allt sånt och bara
jag läst det här och då får jag dom liksom att tänka efter varför, vad gav det
dig liksom. Alltså ändå så att de ska förstå att det går inte att göra allt och
lyssna på allt. Försöka få dom att förstå sunt förnuft.Att alla individer är
inte likadana och att de utgår från och tittar på sig själva, hur mår du och
varför vill du se ut som den där personen, hur tror du att du skulle må, och
hur mår du, om du nu vill se ut som den här personen, hur mår du på vägen
dit. (Kristin).
Samma respondent upplever också att det kan vara svårt att få kunden till att vara mer kritisk
och känna vad som är rätt för en själv då kunden är ute efter bekräftlese. Bekräftelsebehov är
ändå något naturligt menar hon. Nästan alla respondenter sa att de brukar nämna för sina
kunder att de ska vara källkritiska och tänka på vem som skriver det de läser och hur
trovärdigt det egentligen är. Flera respondenter berättade att de inte är öppet kritiska eller
pratar dåligt om sociala medier som informationskälla men att de istället brukar ta upp den
information och hälsobudskap de själva står för. De är också noggranna med att poängtera när
det är deras egna åsikter de tar upp eller om de är vetenskapliga. En av respondenterna svarar
så här på frågan om hon pratar med sina kunder om att vara källkritisk:
När du ställer frågan till mig så kan jag tänka mig att jag kanske skulle
kunna stanna till lite längre i de här ämnena när de kommer upp det här
med bloggar och sånt och vara mer nyfiken på vad de läser. Så det är bra
att du ställer frågan till mig för då kan jag tänka lite. På att jag ska vara
mer nyfiken på det de läser. (Lena).
På en av arbetsplatserna finns en expertgrupp bestående av en dietist, en sjukgymnast, en
psykolog och organistaionens chef. Denna grupp läser på och tar del av all ny information och
nya trender inom allt som har med kost, motion och hälsa att göra. Både vetenskapligt och
bland media, så har de anställda några frågor kan de vända sig till expertgruppen där de får all
information de behöver, vilket de anställda tycker känns tryggt.
23
Sammanfattning.
De sociala medier som hälsoinformatörerna påverkas mest av är Instagram, Facebook och till
viss del bloggar. En av respondenterna tror att bloggar är lite passé, att det går mycket fortare
att skriva någonting på Facebook eller lägga ut en bild på Instagram. Respondenterna
upplever att det blivit en större hets kring kost och motion som de tror kan bero på
hälsobudskapen som sprids på sociala medier. Hälsoinformatörena får mycket frågor från
deras kunder angående hälsobudskap de sett på sociala medier. Vissa har redan testat och
bestämt sig för att exempelvis köra på en diet, men frågar ändå hälsoinformatörens åsikter.
Vanligast är att kunderna frågar hälsoinformatören innan de testar om det kan vara något för
dem. Hälsoinformatörerna upplever att det är bra att kunderna letar information själva men de
vill ändå att kunderna ska rådfråga dem först innan de testar något på egen hand.
Hälsoinformatörerna får jobba mer och mer med att få deras kunder att vara mer källkritiska
till det de läser.
Hälsoinformatörens användade av sociala medier i sitt arbete
En av respondenterna säger att hon skulle kunna tänka sig att rekommendera bra bloggar till
sina kunder. Men hon känner sig osäker på om hon själv skulle kunna ha en blogg då hon är
rädd att det hon skriver ska uppfattas fel och få negativa konsekvenser.
Jag skulle kunna göra det på något sätt, men jag är rädd att det blir samma
tänk att man sätter, sår ett frö hos en person som är lite instabil eller osäker
och kanske fastnar på nånting, kanske bara ett ord man säger eller skriver
och att det får fel innebörd. (Kristin).
Alla respondenternas arbetsplatser har både en hemsida och en facebooksida som används för
att sprida allmän information om själva organisationen eller företaget och om olika event och
liknande. Ingen av sidorna används direkt för att ge personliga råd om kost och motion, utan
de ser hellre att personen i fråga kommer dit eller tar kontakt per telefon. En av
arbtesplatserna har även ett Instagramkonto där de läggger ut information och bilder på olika
event och utbudet i deras café.
En av arbetsplatserna hade provat att använda sig av en blogg för att nå ut med information
men den hade för få besökare så de bestämde sig för att lägga ner bloggen och istället starta
en Facebooksida och än så länge upplevs det ha fungerat bättre.
24
Två av respondenterna följer olika hälsobloggar och läser dem regelbundet, men det gör de
för sin egen skull och inte för att använda det i sitt arbete. Men de upplever ändå att de får ny
och bredare kunskap som de faktiskt kan använda i sitt arbete. Två andra respondenter läser
bloggar sporadiskt för eget intresse och för att få inspiration. De läser heller inte bloggar för
att använda det i sitt arbete men berättar att de kan få inspiration till exeplevis upplägg av
tränigsprogram eller pass eller att de kan ta upp nyheter och trender inom kost och träning till
diskussion med sina kunder. En av respondenterna svarar så här på frågan om hon läser läser
bloggar för att se vad som finns:
Jo, men jag brukar nog kika lite gran, just för när man träffar den yngre
målgruppen så att man vet lite vad det är för budskap det är de möter,
mycket det här med extremare träning, extremare mat. Många av dem
undrar ju om det kan vara något för dem när de har läst någon sådan
blogg. Eller multisport eller barfotalöpning... (Lena).
En respondent svarar på frågan om hon använder det hon läser på sociala medier i sitt
arbete så här:
Äh, man blir ju påverkad på ett vis att man får mer information så klart att,
läser jag om att hur till exempel att konditionsidrott påverkar diabetes och
lär mig mer om det,ja då har jag väl mer att prata om om jag träffar
personer med diabetes. Men jag använder det väl kanske inte i syfte för mitt
jobb utan för att jag själv tycker det är roligt att lära mig mer och vara
nyfiken. (Sofia).
En annan svarar så här:
Jag läser det för min egen skulle bara för att jag kan ju inte, det jag
utformar till mina klienter eller vad jag ska säga, det blir ju individuellt
efter dom. , visst jag kanske har sett nånting att jag kasnke har fått
inspiration från något ställe men sen gör jag det ändå alltid till mitt eget
(Patrik).
En av respondenterna säger att hon tror att det på hennes arbetsplats skulle kunna fungera att
ha ett slags frågeforum där de som inte vill uppsöka dem personligen. Hon tror också att det
25
skulle funger att skriva inlägg på Facebooksidan och trender och debatte som exempelvis
dietisten eller sjukgymnasten skulle kunna ha hand om.
Sammanfattning.
Ingen av hälsoinformatörerna använder sig av sociala medier för att själva sprida
hälsobudskap. De använder det heller inte i syfte för sitt arbete förutom en respondent som
berättar att hon ibland kan gå in och läsa bloggar för att se vad det är som hennes kunder tar
del av. Hälsoinformatörerna upplever att inspireras och får mer kunskap av det de läser på
sociala medier som de sedan kan använda sig av i sitt arbete. Några respondenter nämner att
de skulle kunna tänka sig att använda exempelvis en blogg i sitt arbete men att det kan vara
svårt att bestämma vad den ska innehålla när de representerar ett större företag, en blogg
handlar mycket om personliga åsikter. En annan respondent är rädd för att det hon skriver ska
uppfattas på fel sätt av läsarna.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Studiens trovärdighet grundas på de tre aspekterna tillförlitlighet, giltighet och överbarförhet.
Studiens tillvägagångssätt har noga redovisats för att stärka trovärdigheten. Med giltighet
menas hur sanna resultaten är. Giltigheten påverkas bland annat av hur studiens deltagare har
valts ut (Graneheim & Lundman, 2004). I den här studien har ett bekvämlighetsurval gjorts i
form av ett snöbollsurval och detta på grund av begränsad tid. Ett större urval med större
spridning hade kunnat öka studiens giltighet. Giltigheten stärks dock genom att urval och
analysprocessen beskrivs noga (Graneheim & Lundman, 2004). Kvalitativa intervjuer valdes
för att samla in data för att få en djupare uppfattning om respondenternas upplevelser och
känslor. Både Kvinnor och män valdes ut i ett relativt stort åldersspann, 25-50 år, för att få
med så många olika erfarenheter som möjligt, detta ökar även tillförlitligheten. Med
överförbarhet menas hur väl studiens resultat kan överföras på andra grupper. För att lättare
kunna bedöma överförbarheten så bör studiens tillvägagångssätt beskrivas noggrant
(Graneheim & Lundman, 2004), vilket författaren har gjort.
Intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetspatser, en av dem per telefon, efter att
deltagarna själva hade fått välja tid och plats. Detta kan få deltagran att känna sig mer
26
avslappnade vilket kan resultera i mer utförligare och berättande svar. Att intervjuaren visade
intresse och empati kan också bidra till mer ärliga svar. Samma intervjuguide med samma
frågor användes vid alla intervjuer för att öka tillförlitligheten (Trost, 2010). Ibland hamnade
frågorna i olika ordning beroende på vad respondenterna svarade, följfrågor utformades också
beroende på vilka svar som gavs. Alla intervjuerna spelades in så att de kunde transkriberas
ordagrant, vilket även det ökar tillförlitligheten. Analysarbetet påbörjades så fort intervjuerna
hade transkriberats för att så mycket som möjligt från själva intervjutillfällena skulle komma
med (Trost, 2010). Intervjun genomförd via telefon skiljer sig från de andra intervjuerna på så
sätt att intervjuaren ej kan ta del av respondentens ansiktsuttryck eller kroppsspråk. Det kan
ses som en nackdel men intervjuaren upplever att respondenten kände sig bekväm och att
svaren inte påverkades av sättet intervjun genomfördes på.
Studiens svagheter är att deltagarantalet var lågt. Flera av deltagarna hade relativt lika
arbetsuppgifter, även om de utförde dem på olika arbetsplatser på olika orter. Det kunde ha
gett resultatet en bredare synvinkel om deltagare med andra arbetsuppgifter från andra
arbetsplatser hade varit med. Ingen pilotintervju genomfördes innan de riktiga intervjuerna
vilket i efterhand kunde ha varit bra eftersom det märktes att de senare intervjuerna blev bättre
än de första då intervjuaren blev mer van och bekväm eftersom. I och med utebliven
pilotstudie sjunker studiens trovärdighet.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur hälsoinformatörer uppfattar hälsobudskap i sociala
medier och om det påverkar deras arbete. Författaren upplever att syftet har besvarats då
resultatet svarar upp till studiens frågeställningar. Här nedan kommer de delar av resultatet
som svarar på frågeställningarna att diskuteras.
Flera av respondenterna nämner att de upplever att det är fler kvinnor än män som använder
sociala medier och söker efter hälsobudskap. De nämnde också att de tror att det kan bero på
att kvinnor har ett större bekräftelsebehov än vad män har. Detta kan kopplas till den studie
som Antunovic och Hardin (2013) gjorde där de sammanställde bloggar skrivna av kvinnor
för att se hur de framställer sig själva och vad de har för inställning till idrott. De kom bland
annat fram till att kvinnor skriver mer om sina egna erfarenheter än vad män gör, vilket skulle
kunna ha med bekräftelse att göra. Men författarna tar upp en viktig aspekt som alla borde ha
i åtanke när de tar del av sociala medier, att ingen kan säkert veta vem som skriver vad. Just
det att vem som helst kan skriva vad som helst och utge sig för att vara någon annan kan vara
27
ett problem som i nuläget är svårt att göra någonting åt. Därför är det återigen viktigt för dem
som mottar hälsobudskap från sociala medier att de har både health literacy och eHealth
literacy så att de själva kan avgöra vad som är bra och mindre bra för dem själva.
Respondenterna är överens om att kunskapsnivån på hälsobudskapen i sociala medier är
varierande. För att kunna sprida hälsobudskap med hjälp av sociala medier bör båda
mediakunnighet och hälsokunnighet finnas (Mahmud, 2014). Detta borde inte bara vara en
självklarhet för dem som jobbar med hälsoinformation utan även för de privatpersoner som
sprider hälsobudskap på sociala medier. Dessa privatpersoner har antagligen en viss
mediakunnighet då de redan använder sig av sociala medier men hos många saknas
hälsokunnigheten. Hos många som jobbar med hälsoinformation kan det vara tvärtom, de har
hälsokunnigheten men har inte den mediakunskap som krävs för att sprida sina hälsobudskap
via sociala medier. Många tror sig veta mycket om kost och träning och delar gärna med sig
av sina erfarenheter och kunskaper men i sjäva verket är det bara sig själva de har kunskap
om. De har ingen aning om hur det de äter och tränar kan påverka andra individer med andra
bakgrunder och förutsättningar, vilket gör att de inte vet vad resultatet för dessa indivder
kommer bli om de följer deras hälsobudskap. Detta ser respondenterna som ett problem och
en av respondenterna nämner att han tycker att de som skriver om sådant som kan påverka
andras hälsa borde ta lite mer ansvar för vad de skriver. Här har självklart mottagaren av
hälsobudskapen också ett stort ansvar för vad som bör sållas bort och vad som kan vara bra
för mottagaren själv. Mottagaren behöver ha eHealth literacy, alltså en förmåga att leta efter
hälsoinformation på internet och själv förstå och bedöma den information de hittar (Mahmud,
2014) . Vare sig personer som tar del av hälsobudskap i sociala medier har god eHealth
literacy eller ej så kan tydliga inslag av Banduras modellinlärnig (Bandura, 1971) urskiljas.
Modellen baseras på att människor lär sig genom att observera och imitera andra. Detta
händer hela tiden vid användandet av sociala medier och är vanligt både inom kost och
träning där många tar efter personer de beundrar och ser upp till. För att kunna använda denna
modell på ett fördelaktigt sätt krävs både health literacy och eHealth literacy.
Studiens respondenter var alla överens om att om de skulle läsa och ta till sig hälsobudskap
från sociala medier skulle källorna vara trovärdiga och helst med en vetenskaplig grund. Detta
resonemang stämmer överens med den studie Leak et.al. (2014) gjorde för att undersöka vad
de som studerat nutrition var relevant för en nutritionsblogg, och vad som krävdes för att den
skulle vara trovärdig. I samma studie framkom att bakgrundsinformation om den som skrev
28
bloggen var viktigt för att skapa förtroende. Även det höll respondenterna i den här studien
med om, de berättade att det var av stor vikt att känna till den som skrev det de läste för att det
skulle vara trovärdig information. Hsu et.al. (2014) gjorde en studie där resultatet visade att
om bloggläsarna är nöjda med bloggens innehåll ser de den också som en trovärdig
informationskälla.
Respondenterna upplever att deras kunder påverkas av de hälsobudskap som finns i sociala
medier. Det märks tydligast när kunderna kommer och vill se ut som en person de följer på
sociala medier eller vill diskutera något de läst. Banduras (11971) teori om modellinlärning
tillämpas av många användare av sociala medier där obeservation av andra är en stor del av
att nå sina hälsomål. Dock är vi människor av naturen lata och vill alltid ta den enklaste vägen
vilket hälsoinformatörerna märker tydligt när deras kunder kommer och vill ha hjälp.
Hälsobudskapen påverkar i första hand kunder men indirekt påverkas även
hälsoinformatörernas arbete. Hälsoinformatören får anpassa sitt arbete efter vad kunderna har
tagit del av på sociala medier. Detta är inte något respondenterna sagt rakt ut, utan är en latent
tolking av författaren. Något annat som i första hand påverkar kundrna är att hälsobudskapen i
sociala medier konstrueras av användarna själva och att där oftast inte ligger någon
vetenskaplig grund bakom dessa budskap. I den kandidatuppstas som Hogberg och Elgquist
gjorde 2014, visade att många använder sig av sociala medier som främsta inoformationskälla
om hälsa. Trots att de under sin utbildning har lärt sig att vara källkritiska låter de
hälsobudskapen inspirera deras hälsoval. Detta resultat visar att endast vara källkritiskt inte
räcker till för att kunna ta bra besult angående hälsobudskpen i sociala medier, det krävs
också en viss hälsokunskap.
Eftersom användandet av sociala medier ökar bland ungdomar i åldern 15 till 24 år så vore det
bra att redan i grundskolan eller gymnasiet ha undervisning i health literacy, eHealth literacy
och media literacy. Ett exempel på hur denna typ av undervisning skulle kunna gå till
presenteras i en artikel av Burke och Oomen-Early (2008) kunde man läsa om hur en
gymnasieklass fick lära sig att förmedla olika hälsobudskap via bloggar. Förutom att posta
egna inlägg skulle de också kommentera andras inlägg. Denna typ av undervisning kommer
bli allt viktigare i och med den ökade användningen av sociala medier. Det är också av vikt att
de som redan arbetar med hälsoinformation blir mer mediakunniga för att kunna hänga med i
utvecklingen och vara så uppdaterade som möjligt. Användandet av sociala medier och
mediakunnigheten varierade bland respondenterna och är något som de bör bli bättre på både
29
för att själva hålla sig uppdaterade men även för att kunna vara till så stor hjälp som möjligt
för sina kunder.
Respondenterna i den här studien upplever att det kan vara svårt att få sina kunder att vara
källkritiska till det de läser på sociala medier, speciellt om det är någon känd person de följer
som har många följare. En respondent nämner att hon tror att många tar efter och imiterar de
personer med många följare för att de upplever att dessa personer får mycket bekräftelse.
Genom att göra samma saker hoppas de på att få samma bekräftlese själva. En av
respondenterna säger att eftersom bekräftelsebehovet är naturligt är det svårt att få kunderna
att inte tänka på att få bekräftelset, och i stället få dem att göra det som känns bra för dem
själva. Detta är någon som upplevs av hälsoinformatörerna som ett problem som ökat i och
med det ökande användandet av sociala medier.
En av respondenterna nämnde att hon trodde att det på hennes arbetsplats skulle kunna
fungera att ha ett slags frågeforum på en Facebooksida, blogg eller liknande. Enligt Hardiker
och Grants (2010) studie så kände sig personerna trygga och kunde vara personliga i ett forum
där erfarenheter delades och man fick stöd och empati. Men för att forumet ska vara
tillförlitligt behöver det vara en inom ämnet utbildad person som är ansvarig och svarar på
frågorna, denna person bör ha en hög grad av hälsokunnighet. En annan respondent nämnde
att hon kände sig tveksam till att själv ha en blogg då hon var rädd att hennes budskap skulle
kunna tolkas på fel sätt av läsare. Respondentens resonemang kan kopplas till Gerbners
kommunikationsmodell (Gerbner, 1956). Personen som läser bloggen, ser ett videoklipp eller
en verklig händelse gör ett urval och väljer ut det som är intressant ur egen synvinkel. Vad
som sedan blir tillgängligt beror på i vilket sammanhang personen läser informationen.
Personens erfarenheter, attityd och humör är faktorer som spelar in på hur personen uppfattar
och tar till sig informationen. Allt detta spelar en stor roll i hur sedan personen för vidare
informationen till nästa person. Hur nästa person uppfattar informationen beror också på hur
skicklig den första personen är på att kommunicera och använda sig av teknik och olika
informationskanaler. Även här kommer vikten av eHealth literacy och media literacy in.
30
Slutsats.
Slutsatsen av resultatet är att hälsoinformatörerna upplever att hälsobudskapen i sociala
medier är för extrema och påverkar deras kunder till att träna och äta på ett sätt som flera av
dem egentligen inte mår bra av. Hälsoinformatörerna påverkas indirekt av hälsobudskapen på
sociala medier genom sina kunder som ofta kommer med frågor om sådant de läst eller vill ha
hjälp med att se ut som någon bloggare de följer. Hälsoinformatörernas arbete påverkas på det
sätt att de själva behöver ta del av sociala medier för att kunna hjälpa sina kunder så bra som
möjligt. De måste även prata med sina kunder om att var källkritiska och att de ska fokusera
på det som känns bra för kunden själv.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING
Denna studie skulle kunna användas som underlag till en enkätstudie för att undersöka en
större population av hälsoinformatörer. Målgruppen skulle kunna utvidgas så att exempelvis
idrottslärare och andra lärare inom ämnet hälsa inkluderas. Eftersom användandet av sociala
medier har ökat stort och bland ungdomar mellan 15 till 24 år (Mediabarometer, 2013) så
skulle det vara bra att börja med media literacy, health literacy och eHealth literacy redan i
grundskolan. För att motivera till detta skulle en undersökning om både lärare och elevers
upplevelser av hälsobudskap i sociala medeier vara av intresse.
31
REFERENSLISTA
Antunovic, D. & Hardin, M. (2013). New Media & Society 15(8) 1374–1392.
Bandura, A. (1971). Social learning theory. New York: General Learning Press.
Burke, S. & Oomen-Early, J.(2008). That’s Blog Worthy: Ten Ways to Integrate Blogging
into the Health Education Classroom. American Journal of Health Education,39:6, 362364.
Gerbner, G. (1956). Toward a general model of communication. Audiovisual
communication review. (1956) Volume 4, Issue 3, pp 171-199.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24, 105-112.
Hardiker, N.R. & Grant, M.J. (2010). Factors that influence public engagement with eHealth:
A literature review. International Journal of Medical Informatics. 80 (2011) 1-12.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU
Idrottsböcker.
Hogberg, K. & Elgquist, T. (2014). #healthylifestyle - En studie om hur individer paverkar,
och paverkas av, halsotrender pa sociala medier (Kandidatuppsats). Halmstad:
Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. Hämtad från:
http://www.uppsatser.se/uppsats/621f348f0a/
Jansson, E., & Anderssen, S. (2008). Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet. Ståhle,
A. (red.) FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (s.38-46 ). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Jarlbro, G. (2010). Hälsokommunikation – en introduction. Lund: Studentlitteratur.
Leak, T., Benavente, L., Goodell, S., Lassiter, A., Jones, L., Bowen, S. (2014). Journal of
Nutrition Education and Behavior. Volume 46, Number 3, 2014
Mahmud, A.J. (2014). Hälsokommunikation via webben – Stöd för health literacy genom en
interaktiv hälsokanal. I Ringsberg, K.C., Olander, E. & Tillgren, P. (red). Health
literacy – Teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
32
Mediebarometer 2012 (2013). (Medienotiser, nr1). Göteborg: NORDICOM-Sverige,
Göteborgs universitet.
Nationalencyklopedin (2015). Definition av: Sociala medier. Hämtat 150522 från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier
NNR 2012. Bakgrund, principer och användning.Nordiska näringsrekommendationer 2012 Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Hämtat 150508 från:
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsamiljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf
Ringsberg, K.C., Olander, E. & Tillgren, P. (2014). Health literacy – Teori och praktik i
hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, H. (2004). Medier som arena för hälsokommunikation. Sociologiska
institutionen, Lunds universitet.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtat 150522 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Figur 1. Gerbners kommunikationsmodell. Hämtat 150513 från:
http://www.socialamedier.net/kommunikationsteorier/
33
Bilaga 1
Intervjuguide.
Bakgrund



Berätta om ditt arbete och dina arbetsuppgifter.
Hur länge har du arbetat som hälsoinformatiör?
Upplever du att branchen har ändrats sedan du började, i så fall hur?
Hälsoinformatörens upplevelse av klienternas/kundernas informationssäkande




Märker du att dina klienter använder sig av internet för att söka efter information och
kost och träning? Kan du berätta hur i så fall?
Märker du att dina klienter använder sig av bloggar för att söka information om kost
och träning? Kan du berätta hur i så fall?
Söker män och kvinnor efter olika hälsobudskap när de kommer till för konsultation?
Märker du någon skillnad vad det gäller män och kvinnor, vilka som söker efter och
tar till sig hälsobudskap på internet och bloggar? Ålder?
Sociala mediers påverkan på hälsoinformatörens arbete







Använder du idag bloggar eller andra sociala medier i ditt jobb?
Skulle du kunna tänka dig att använda internet, exempelvis bloggar eller andra sociala
medier i ditt arbete? Isåfall på vilket sätt?
Finns det andra typer av media än sociala medier, du känner att du påverkas av i ditt
yrke?
Hur ser du på kunskapsnivån på hälsobudskapen i sociala medier och bloggar?
Hur väl tycker du att dina värderingar om kost och fysisk aktivitet stämmer överens
med de bloggar du läst inom ämnet?
Vilka för- och nackdelar ser du med att allt fler vänder sig till exempelvis bloggar för
hälsoinformation?
Hur kan du påverka dina klienter att kritiskt förhålla sig till hälsobudskap i media?
34