Riktlinjer för uppsatser vid IKI

Riktlinjer för uppsatser vid IKI
Christina Berg, Konstantin Kougioumtzis, Eva-Carin Lindgren,
Monica Petersson och Hillevi Prell
Kandidat-/Magisteruppsats 15 hp
Kost-/Idrottsvetenskap
Alla program Vt 2014
Innehållsförteckning
Riktlinjer kring innehåll och formalia ............................................................................... 4
Uppsatsens innehåll .............................................................................................................. 4
Titel ........................................................................................................................................ 5
Sammanfattning ..................................................................................................................... 5
Förord ..................................................................................................................................... 5
Introduktion ............................................................................................................................ 5
Bakgrund ................................................................................................................................ 6
Metod ..................................................................................................................................... 7
Resultat ................................................................................................................................... 8
Diskussion .............................................................................................................................. 9
Referenser ............................................................................................................................ 10
Uppsatsens formalia ........................................................................................................... 11
Språkhantering ..................................................................................................................... 11
Citat för att belysa resultat ................................................................................................... 12
Tabeller och figurer .............................................................................................................. 13
Presentation av statistiska analyser ...................................................................................... 14
Typsnitt, sidnumrering och bilagor ...................................................................................... 14
Rubriker ............................................................................................................................... 15
Titelsida och Försättsblad..................................................................................................... 15
Innehållsförteckning ............................................................................................................. 16
Förord ................................................................................................................................... 16
Referenser ............................................................................................................................ 16
Opposition och försvar vid slutseminarium..................................................................... 17
3
Riktlinjer kring innehåll och formalia
Dessa riktlinjer kan användas i alla kurser vid institutionen men är främst ämnade för
examensarbeten på grundläggande och avancerad nivå och därför kanske inte alla delar
alltid är tillämpliga i andra uppsatser. Magister- och masteruppsatser om 30 hp ska
utformas som manus till en vetenskaplig artikel enligt den valda tidskriftens riktlinjer. I
detta fall kan IKI:s riktlinjer användas som ett stöd men är underordnade tidskriftens.
Uppsatser behandlar två grundläggande aspekter, dels uppsatsens innehåll och dels
uppsatsens formalia. För godkännande fordras viss kvalitet på både innehåll och form.
Uppsatsens innehåll visar sig framförallt i syfte, problemformulering, frågeställningar,
metodbeskrivning samt teoretisk och empirisk diskussion. Uppsatsens form visar sig i yttre
struktur och disposition, logiskt sammanhang och läsvänlighet.
Först presenterar vi IKI:s rekommendationer om vad uppsatsen bör innehålla och därefter
rekommendationer för formalia samt vissa formella krav som måste följas vid
kandidatuppsats och magisteruppsats omfattande 15 hp. Om det är ett formellt krav så
anges detta med ordet ska i fetstil.
Uppsatsens innehåll
Att exakt ange en uppsats innehåll dvs. vad de olika delarna ska innehålla är svårt. Beroende på val av ämne, typ av uppsats, val av metoder så kan en uppsats utformas på
olika sätt. Det som anges i uppsatsens innehåll är en ram eller rekommendation som
fungerar som stöd.
Nedan kommer förslag på rubriker som bör vara med i en uppsats samt ordningen mellan
dem. Vilka underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis
beroende på innehåll. Därefter följer en beskrivning av hur respektive avsnitt under dessa
rubriker kan utformas.









Sammanfattning
Innehållsförteckning
Förord
Introduktion
Bakgrund
Metod
Resultat
Diskussion
Referenser
4
Titel
Även om titeln kommer först i uppsatsen är det oftast det sista som formuleras. Ett tips är
att tänka på att titeln ska vara informativ och spegla uppsatsens innehåll men inte vara för
lång. Den kan gärna formuleras lite kortfattat i en överrubrik med en förklarande
underrubrik. Titeln ska helst vara innovativ och samtidigt innehålla såväl
problemområde, arbetsmetod som studieobjekt.
Sammanfattning
Här sammanfattas uppsatsen i sin helhet. Sammanfattningen kan ses som en
intresseväckare. Lägg därför tyngdvikt på de egna resultaten och eventuella slutsatser (se
vidare under formaliaavsnittet)
Förord
Här kan olika saker som varit viktiga för uppsatsens genomförande skrivas. Exempelvis
tack till personer, organisationer eller stiftelser. Om man vill skriva några personliga tankar
om arbetet görs det här.
Observera att det som måste framgå här är olika författares bidrag till arbetet (se mer om
det i formaliaavsnittet).
Introduktion
En introduktion fokuserar forskningsproblemet och anledningen till ämnesval och
problemet. Problemet ska vara kopplat till aktuell forskning samt till aktuell profession.
Börja med att introducera läsaren genom att beskriva och motivera det valda
problemområdet.
Följande frågor är bra att ha som utgångspunkt i sitt tänkande vid avgränsning av
forskningsproblem: Vilken ny kunskap kan studien tillföra? Vilken relevans finns dvs. vad
är det i litteraturen som pekar på olösta frågor inom detta område och varför är det
angeläget ur allmän och eventuell professionell synvinkel? Använd ”tratteknik”, dvs. att
du går från det övergripande in på det specifika område som du vill undersöka. Styrk det
du skriver om med några centrala referenser av betydelse för problemet. Skillnaden mot
bakgrundstexten är att här i introduktionen ska läsaren få en övergripande bild av
forskningsproblemet. Det handlar inte om att skriva fram varför det är av intresse för just
dig som student att göra denna studie. Det är något som kan skrivas i förordet istället.
Däremot kan det vara kopplat till din blivande yrkesprofession.
5
Syfte
Syftet med studien anges i slutet av introduktionen. Syftet formuleras övergripande och i
överensstämmelse med den design man valt. Därför är verbet i syftet viktigt dvs. vad som
avses göras. Handlar det om att beskriva, belysa, kartlägga, jämföra, utvärdera, eller
utforska? Syftet speglar också författarnas vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Genom
frågeställningar kan eventuellt syftet preciseras och väsentliga aspekter av problemet
lyftas fram. Det innebär att frågeställningarna talar specifikt om vad som ska undersökas.
Frågeställningarna ligger till grund för den empiriska delen av arbetet och är därför
vägledande för utformning av t.ex. enkäter, intervjuer, observationer eller bilder/texter.
I syfte och frågeställningar ska arbetets kost- eller idrottsvetenskapliga karaktär speglas.
Så här bör du börja syftets mening när själva studien är färdig:
Syftet med studien är att …
Frågeställningarna beskrivs under en egen rubrik, direkt under syftet. Det är viktigt att
frågeställningarna utgör aspekter av syftet och att dessa innehållsmässigt inte upprepar
ordagrant det som avses i syftet.
Uppsatsens syfte och frågeställningar ska alltid relateras till tidigare kunskap inom
området. Syftet ska vara klart, distinkt och avgränsat. Ju tydligare syftet beskrivs desto
lättare är det att genomföra undersökningen. Ett ”luddigt” syfte ger en ”luddig”
undersökning. Syftet formuleras i regel om ett flertal gånger eftersom det är en process att
få fram det specifika syftet med studien. Det som uttrycks i syftet ska vara den röda
tråden i uppsatsen. Observera att det är viktigt att på förhand begränsa omfattningen av
undersökningen så att det finns möjligheter att bli färdig med studien på utsatt tid. Syftet
ska vara detsamma genom hela uppsatsen dvs. även i sammanfattningen.
Bakgrund
Lämpligen börjar författaren redovisa tidigare och aktuell forskning (forskningsläget).
Som grund för denna kunskapsgenomgång ligger en litteratursökning där relevanta
referenser valts ut. Det är viktigt att ett ganska stort urval av artiklar/abstracts ”ögnas”
igenom, däremot ska endast de artiklar som betraktas som värdefulla i sammanhanget vara
de som presenteras och diskuteras i texten. Sträva efter att finna så aktuell och relevant
litteratur som möjligt. Det är viktigt att använda originalkällor även om de är äldre.
Tänk på att försöka ha en röd tråd genom hela bakgrunden. Bakgrunden ska vara saklig
och styrkas med referenser som har övergripande betydelse för undersökningen. I
bakgrunden kan även viktiga begrepp definieras så att man som läsare förstår vad som
menas. Om det är viktigt med en historisk beskrivning av fenomenet kan den ligga som en
egen del i bakgrunden.
6
I bakgrunden beskrivs oftast de teorier, modeller eller teoretiska begrepp som används,
men det kan även placeras på andra platser i uppsatsen t.ex. under metod eller som ett eget
avsnitt. Det teoretiska perspektivet beror på uppsatsens syfte. En teoretisk förankring ger
hjälp vid identifiering och definition av viktiga fenomen eller variabler att undersöka samt
vid analys och tolkning av det empiriska materialet. Teoretisk medvetenhet visar sig
genom att författaren kan föra en diskussion om sitt arbete på en teoretisk nivå.
Referenslistans innehåll speglar till viss del den teoretiska substansen.
Metod
Metoden ska vara så pass innehållsrik att läsaren kan förstå vad som har gjorts och varför
samt innehålla referenser till relevant metodlitteratur där det behövs för att styrka olika
val som ni gjort. Det blir då möjligt att bedöma rimlighet och trovärdighet i resultaten
samt för andra att kunna upprepa studien.
Design
Börja metodavsnittet genom att översiktligt beskriva studiens design. Har uppsatsen
exempelvis en deskriptiv (beskrivande), utforskande (explorativ), en experimentell eller
komparativ design.
Urval
Urval kan till exempel vara medverkande personer, skolor, idrottsföreningar, arbetsplatser,
restauranger, dokument, broschyrer, filmer, Internetsidor, processer och/eller produkter.
Ni kan välja att antingen redovisa bortfall här eller under resultatdelen.
Det ska här framgå om det är en totalundersökning eller en urvalsundersökning och
urvalsförfarandet ska redovisas. Ange exempelvis hur stor försöksgruppen är och
fördelningen mellan könen, åldersfördelning etc. Det är viktigt att fundera igenom vad
som är viktigt att presentera i just denna metodbeskrivning för att andra ska kunna värdera
denna studie kritiskt.
Viktigt är att tala om vilka som inkluderats och eventuellt vilka som exkluderats. Motivera
exklusionskriterier – de måste vara sakligt underbyggda. Tänk på att
undersökningsresultatet kan snedvridas pga. alltför generösa exklusionskriterier.
Datainsamling/dataproduktion
De olika instrument som använts för att få fram önskade resultat beskrivs. Vanliga
instrument är t.ex. olika slags enkäter, intervjuguider, experimentplaner eller observationsmatriser. Hänvisa till metodunderlag (till exempel intervjuguide eller enkät) i bilaga på
följande sätt (se bilaga 1). Det är en klar fördel om tilltänkta enkäter redan har validerats.
7
Nästa steg är att redogöra för hur data har samlats in/producerats exempelvis tidsåtgång,
förutsättningar och dokumentationssätt. Har enkäter exempelvis skickats hem till personer
som de har fått svarskuvert till för att senare kunna sända tillbaka dem eller har de samlats
in på plats? Har intervjuer gjorts enskilt, i fokusgrupper eller via telefon? Vem/vilka har
tagit hand om datainsamlingen/dataproduktionen? Hur lång tid tog intervjun, under hur
många tillfällen har deltagarna observerats? etc. Har data producerats i interaktion med
respondenterna behöver tillvägagångssättet och forskarens roll tydliggöras. Det bör också
klart framgå om ni använder redan insamlade data eller vad ert bidrag är om ni inte gjort
hela datainsamlingen själva.
Databearbetning och analys
Sedan beskrivs hur data har bearbetats och hur den har analyserats t.ex. med hjälp av
beskrivande statistik, analytisk statistik, kvalitativ innehållsanalys eller diskursanalys.
Bearbetning kan exempelvis vara att transkribera intervjuer eller kategorisera enkätsvar.
Metodologiska överväganden
Metodologiska överväganden kan samlas under en egen rubrik eller vävas in i de olika
delarna under metodavsnittet. Här ska framgå vilka vetenskapsteoretiska och
metodologiska utgångspunkter författarna har haft för sitt arbete dvs. varför just detta
förhållningssätt till teori och empiri valts. I detta avsnitt ska argument och motivering för
de metodologiska valen göras. Det är viktigt att försöka styrka sina ställningstaganden och
argument med referenser. Det är just argumenten för ställningstaganden i denna uppsats
som är viktiga, med andra ord generell information som kan läsas i metodböcker behövs
inte för att läsaren ska bilda sig en uppfattning om denna studie.
Här ska också redogöras också för etiska dilemman i studieupplägget och etiska hänsyn
som tagits. Utgå från de fyra forskningsetiska principerna och hänvisa till vilken referens
som använts när etiska överväganden görs. Det är viktigt att ni utgår från er egen studie
när ni beskriver etiska hänsyn. Till exempel hur har undersökningspersonerna samtyckt
till att delta? Det är viktigt att tänka på att vid interventionsstudier krävs skriftligt
informerat samtycke. Interventionsstudier med minderåriga deltagare (vanligtvis under
15 år men om det kan vara svårt att inse vad forskningen innebär under 18 år) kräver
även skriftligt samtycke från målsman.
Resultat
Resultatet ska vara kort och koncist dvs. här diskuteras oftast inte varför resultatet ser ut
som det gör. Detta görs under diskussionen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att
presentera resultatet i kombination med analys. Det är då viktigt att tänka på att det ska
vara lätt för läsaren att följa med i såväl de beskrivningar av data som ges som i analysen
av dessa.
8
Ordningsföljd för redovisningen av resultatet bestäms ofta av den ordning som givits för
frågeställningar, men är naturligtvis inget krav. Det är viktigt att rådata bearbetas och t.ex.
inte presenteras som en redovisning av svar på era intervjufrågor. Lyft fram det väsentliga,
det innebär att resultatet av analysen/tolkningen ska presenteras logiskt.ex.empelvis utifrån
olika teman eller kategorier.
Ibland behövs tabeller och/eller figurer för att sammanfatta eller lyfta fram och belysa de
viktigaste resultaten på ett överskådligt sätt. Tabeller och figurer kan inte stå för sig själva
utan måste kommenteras i den löpande texten. Referera till dem där och peka på det
viktigaste. Citat från det empiriska materialet används för att ge exempel och visa på
trovärdigheten. Tänk på att i resultattexten lyfta fram, peka på och kommentera det
viktigaste eller de mest iögonfallande resultaten i tabellen/figuren. Citat är en belysning av
det som skrivs i resultattexten och kan därför inte stå för sig själva, helt otolkade.
Diskussion
Här ska författaren reflektera över och diskutera resultaten och studien som helhet i ljuset
av teori och tidigare forskning och därmed anknyta till relevanta referenser.
Metoddiskussion
Resultatets allmängiltighet respektive eventuella svagheter, svårigheter, tveksamheter
och misstag som påverkar resultatet ska redovisas och diskuteras i metoddiskussionen.
Skillnaden mellan diskussionen här och metodologiska överväganden under
metodavsnittet är att här tas upp sådant som framkommit under arbetets gång och inte är
ställningstaganden vid planering av studien. Hänvisa till relevant metodlitteratur som
behövs för att styrka diskussionen.
I en metoddiskussion anlägger författaren ett visst mått av självkritik på arbetet och
resonerar kring frågor som exempelvis ”Vad blev inte så bra? Vad kunde ha gjorts
annorlunda? Hur kan datainsamlingsmetoden och urvalet ha betydelse för slutsatser?” .
Lyft även fram studiens styrkor. Författaren ska även genom ett insiktsfullt resonemang
visa hur hon/han har tillgodosett krav på validitet och reliabilitet vid användning av
statistiska undersökningar samt giltighet, trovärdighet, överförbarhet och noggrannhet
vid användning av kvalitativa undersökningar. Förklara inte vad begreppen i meningen
innan betyder utan försök visa på hur dessa har tillgodosetts i den egna studien.
9
Resultatdiskussion
Nu är det dags att sätta in resultaten i ett större sammanhang. Diskutera och reflektera över
resultatet i relation till andras forskning samt eventuell teoretisk referensram. Med andra
ord, texten ska grundas på egna resultat och annan forskning. Rena spekulationer ska inte
finnas med. Använd gärna underrubriker. Förutom referenser som används i introduktion
och bakgrund kan annan forskning användas för diskussion. Det viktigaste är att styrka
påståenden och reflektioner med lämpliga referenser. Ni behöver inte diskutera alla
resultat utan de mest intressanta.
Slutsatser och implikationer
En kortfattad beskrivning av vad huvudresultaten visar och vad de kan ha för betydelse
presenteras. Specifika resultat som är särskilt värda att uppmärksammas kan lyftas fram.
Din slutsats/konklusion ska utmynna i väl grundade rekommendationer för såväl fortsatt
forskning som förslag till praktisk användning av resultaten i relation till professionen.
Referenser
Merparten av referenslistan bör upptas av nyare vetenskaplig litteratur. Även om du läst
mycket litteratur så ska referenserna som slutligen tas med i uppsatsen väljas utifrån
relevans.
10
Uppsatsens formalia
Nedan ges rekommendationer kring formalia för uppsatsskrivning vid IKI. Formella krav
för kandidat-/magisteruppsats omfattande 15 hp anges med ordet ska. Övrigt är
rekommendationer som inte nödvändigtvis måste följas.
Språkhantering
Er uppsats ska kunna läsas och förstås av en vid läsekrets. Ni kan välja att skriva uppsatsen på svenska, norska, danska eller engelska. Följande källa, som finns att låna som ebok på universitetsbiblioteket, rekommenderas när det gäller att skriva korrekt svenska:
Språkrådet (2008). Svenska skrivregler (Skrifter utgivna av Språkrådet; 8).
Stockholm: Liber.
Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt utan syftningsfel. Använd gärna
stavnings- och grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammet och låt någon annan läsa
arbetet för att ge synpunkter. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas
framför långa och krångliga. Undvik att skriva ”jag” och ”man” och meningarna bör inte
börja med ”men” eller ”och”. Börja heller inte med en siffra. Kontrollera så att inga
särskrivningar finns dvs. att det står ”restaurang besök” istället för “restaurangbesök”). Se
också upp med tempusväxlingar. Notera att metodavsnittet skrivs i preteritum/imperfekt.
Förkortningar används sparsamt, men behövs ibland. Förkortningarna anges vid första
presentationen inom parentes efter det fullt utskrivna ordet/orden, exempelvis:
Riksidrottsförbundet (RF), Statens Offentliga Utredningar (SoU). Därefter kan
förkortningen användas i den fortlöpande texten. Oftast skrivs siffror <10 med text.
Försök undvika förkortningar i titeln. Var även konsekvent vid användning av
förkortningar som t.ex., osv., dvs., pga., mm..
Vetenskapligt språk
När du skriver använd ett klart, tydligt och korrekt vetenskapligt språk. Uppsatsen bör vara
fri från slang, journalistiska eller amerikaniserade uttryck, som t.ex. ”den här biten” eller
”starta upp”. Tänk också på att vara återhållsam med normativt, personligt och värdeladdat
språk. Skriv exempelvis inte ”vi tycker att metoden fungerade bra”, ”skillnaderna var
extremt stora”, ”jag valde intervjuer eftersom jag ville lära mig mer om det”.
11
Det är naturligtvis också viktigt att bearbeta informationen och sedan skriva med egna ord,
undvik därför att använda för mycket citat. Anledningen är att det är lätt att falla för
frestelsen att använda citat som ersättning för egen text när man vill referera. Om det är för
uppsatsen viktigt att använda ett specifikt citat från annan litteratur ska det återges
ordagrant och sättas inom citattecken. Läsarna behöver inte bara få reda på vad den
författare som behandlas säger utan också hur du tolkar det - ett citat säger ingenting om
din förståelse. Av samma anledning (samt förstås risken för plagiat) ska ett referat inte
ligga alltför nära originalets ordalydelse och disposition - man bör bearbeta det lästa så att
man kan återge det på sitt eget sätt.
Citat för att belysa resultat
När man använder sig av citat i resultatavsnittet så kan de placeras i den löpande texten
eller i en tabell. Exempel på citat i texten: Foucault (1984, s. 19) menar att ”…”. Glöm ej
att ange referens och sidnummer.
Längre citat i den löpande texten görs exempelvis med indragning på båda sidor samt
mindre stil (till exempel Times 10). Citattecken används då inte. Korta citat presenteras i
den löpande texten med citattecken (”). Tänk på att knyta an till citaten i texten så att de
inte känns lösryckta. Nedan visas ett.ex.empel på hur det kan se ut.
Barnen är med andra ord viktiga att tillfredsställa och respondenterna anger att de ibland
köper hem viss mat eller vissa varumärken enbart för deras skull. Olika former av snabbmat som egentligen inte respondenterna har behov av, då de har gott om tid över för att
tillaga maten från grunden, har fått en viss genomslagskraft. Kvinnorna köper hem färdiga
hamburgare och pizzor i sin strävan att göra barn respektive barnbarn nöjda. Även om det
är mat som de anser vara onyttig och kanske ohälsosam väljer de att ge vika för deras
önskemål. En respondent.ex.emplifierar detta på följande sätt:
Jag köper chips, Coca-Cola och Fanta. Min son gillar det. Men själv gör jag det
sällan. Kanske jag köper chips, Coca-Cola och godis en gång varannan månad.
(U1 hh 1)
På motsvarande sätt agerar kvinnorna då deras barn och barnbarn kommer på besök. De
väljer i så fall att handla annan mat än vad de brukar göra, för att de skall känna…
12
Tabeller och figurer
Till figurer räknas alla typer av diagram och bilder. Tabeller och diagram ska numreras
löpande: tabell 1, 2, 3 osv. Dessa bör ha självförklarande rubriker, dvs. man bör direkt
förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan användas för att förklara.
Tabellnummer och rubrik ska placeras över tabellen i motsats till figurnummer och rubrik
som ska placeras under figuren. Var noga med att ange källa om tabellen/figuren är
hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på första lämpliga plats
efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange: ”Som framgår av
tabell 1...” eller ”Resultatet av enkäten (se figur 3)…”. Kommentera alltid eller lyft fram
de viktigaste resultaten i den löpande texten. En tabell eller figur får inte vara
okommenterad. Nedan visas exempel på en tabell och en figur (se tabell 1 och figur 1).
Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer. Tabeller som
klippts ut ur SPSS-programmet bör alltså redigeras.
Tabell 1. Bakgrundsfaktorer uppdelade på de olika grupperna (n=228).
Bakgrundsfaktor
Kön (%)
Pojke
Flicka
Kontrollgrupp
n=83c
Grupp Aa
n=58c
Grupp Bb
n=87c
49
51
34
66
55
45
Skollunch (%)
Aldrig
2
3
6
1-2 dagar/vecka
21
38
38
Alltid
77
59
56
a
Intervention i skollunchen.
b
Intervention i skollunchen och i hem- och konsumentkunskapen.
c
Antalet kan vara något lägre på vissa frågor på grund av internt bortfall.
%
70
60
50
40
Pojke
30
Flicka
20
10
0
Kontrollgrupp
Grupp A
Grupp B
Figur 1. Andel pojkar respektive flickor i de olika grupperna (n=228).
13
Presentation av statistiska analyser
När statistiska test används ska förutom p-värde ges information om effekternas riktning
t.ex. genom att ange gruppernas medelvärde vid t-test eller procentuell fördelning vid χ2test. Exempelvis: Kvinnorna hade i genomsnitt (m=300g, s=25) ett högre intag av frukt än
männen (m=230g, s=23), p<0,05. P-värdet anges med nivåerna p<0,05, p<0,01, p<0,001
(kan indikeras med stjärnor *, **, ***) alternativt med beräknat värde med två decimalers
noggrannhet. Om testen inte visar på signifikanta samband så kan exakt p-värde anges eller
ns (ej signifikant/non-significant). För korrelation anges typ av korrelationskoefficient och
p-värde. Exempelvis: Sambandet mellan träningstid och upplevd hälsa var signifikant
rs=0,28, p<0,01.
Tabell 2. Var och hur frukt och grönsaker presenteras i Bolibompa. Procentuell fördelning
av typ av programinslag respektive om det nämns muntligt eller visas i bild.
Frukt och grönsaker, %
p-värde1
35,4
Tecknad film
42,0
ns
Övriga programinslag
21,6
Verbal presentation
17,6
Visuell presentation
1
Chi-tvåtest för skillnader mellan olika sammanhang
**
Typsnitt, sidnumrering och bilagor
Format, sidnumrering och bilagenumrering ska utformas enligt följande: Använd typsnittet
Times New Roman 12 punkter. Skriv texten med 1,15 radavstånd och blankrad mellan
stycken.
Sidnumrering görs alltid. Numrera sidorna nertill, mitt på sidan. Börja med att skriva ut
sidnummer vid introduktionen. Sidnumrering skrivs ej ut på titelblad, försättsblad och
innehållsförteckning (titelsidan har sidnummer 1 men ej utskrivet). Fortsätt sidnumrering
löpande genom hela uppsatsen, dvs. sidnumrering fortsätter även på bilagorna.
För fler än en bilaga – numrera bilagorna löpande enligt 1, 2, 3 högst uppe i högra hörnet.
Dessa får en titel. Kalla dem till exempel Bilaga 1 Information till medverkande
restauranger och Bilaga 2 Enkät till idrottstränare.
14
Rubriker
Använd helst inte mer än tre olika rubriknivåer och oavsett hur många som används ska du
alltid börja med rubriknivå ett (1). Mer än 3 rubriknivåer kan göra uppsatsen svårläst. Det
är valfritt om du vill numrera rubrikerna (1, 1.1, 1.11) eller inte, men den formen brukar
mest användas i rapporter och mer sällan i uppsatser. De rubriker som finns med i
riktlinjerna under uppsatsens innehåll är vanliga rubriker i en uppsats samt ordningen
mellan dem. De följer således en viss logik. Vilka rubriker och underrubriker som är
lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis beroende på innehåll och
uppsatsens karaktär. Rubriksnivåer inne i uppsatsen ska utformas enligt tabell 2. Observera
att det ska vara större avstånd mellan Rubriknivå 1 och brödtexten än mellan Rubriknivå 2
och brödtexten.
Tabell 2. Rubriksnivåer som ska användas inne i uppsatsen
1
Rubriknivå 1 (Garamond, 24 punkter)
2
Rubriknivå 2 (Garamond, 18 punkter)
3
Rubriknivå 3 (Garamond, 16 punkter fet)
4
Rubriknivå 4 (Garamond, 14 punkter kursiv)
Titelsida och Försättsblad
Mall från IKI:s hemsida, http://www.iki.gu.se/utbildning/student/ ska användas för
utformning av titelsida och försättsblad. Uppsatsens löpnummer ges av den administratör
som katalogiserar uppsatserna i slutskedet.
På försättsbladet ska en sammanfattning på, max 250 ord, finnas där uppsatsens
huvuddelar (introduktion, syfte, metod, resultat och slutsats) sammanfattas kort.
Underrubriker ska inte finnas i sammanfattningen. För uppsatser som skrivs på engelska
ska sammanfattning även skrivas på svenska. Sidnummer ska inte skrivas ut på titelsida
och försättsblad. På försättsbladet ska även uppsatsens nyckelord skrivas i
bokstavsordning. Nyckelorden är till för att ge en indikation om vad uppsatsen handlar om.
Författarnas efternamn skrivs i bokstavsordning.
15
Innehållsförteckning
Innehållsförteckningen ska få plats på en sida. Det räcker med att visa 2-3 rubriknivåer
även om du har fler i texten. Det finns redan färdiga rubriknivåer i Word så förslaget är att
du använder dessa för att du automatiskt ska kunna skapa dig en innehållsförteckning.
Förord
Här ska författarnas bidrag till arbetet beskrivas så att det går att särskilja vem som gjort
vad om det är mer än en författare. Exempelvis kan det beskrivas så här:
Arbetsuppgift
Planering av studien
Litteratursökning
Datainsamling
Analys
Skrivande
Layout
Procent utfört av
Anders/Emma
50/50
50/50
50/50
50/50
50/50
50/50
Referenser
Referenslistan ska börja på en ny sida. Samtliga källor som hänvisas till i texten ska anges
i bokstavsordning i referenslistan. Lathund för referenshantering (som i stort följer APAmanualen) ska följas. Den finns på IKI:s hemsida
http://www.iki.gu.se/utbildning/student/examensarbeten/
16
Opposition och försvar vid slutseminarium
Vid slutseminariet opponerar studenterna på varandras uppsats. Opponenterna förbereder
en kritisk granskning av uppsatsen och ger konstruktiva synpunkter i positiv anda.
Respondenterna (författarna av uppsatsen) läser på sin egen uppsats och funderar på motiv,
ställningstaganden och argumentation för val.
Tänk på att det är ett förtroende att få läsa och granska ett annat arbete. Opponenternas
uppgift är att genom frågor lyfta fram både styrkor och svagheter. Mycket tid och kraft
läggs ned på uppsatsen. Författarna förtjänar därför en noggrann och konstruktiv
genomgång.
Vid slutseminariet har författarna med sig sammanfattning (abstract) av uppsatsen som
delas ut till övriga seminariedeltagare. Ordföranden lämnar över ordet till opponenterna
som därefter leder diskussionen.
1. Respondenterna ges först möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter i uppsatsen.
2. Oppositionen inleds med att opponenterna gör en kort sammanfattning av innehållet
i magisteruppsatsen.
3. Respondenterna ges utrymme för eventuella kommentarer.
4. Opponenterna ger därefter ett allmänt omdöme om arbetet och lyfter i huvudsak
fram dess positiva drag.
5. Därefter följer huvudmomentet i oppositionen vilket handlar om att opponenterna
ställer frågor till respondenterna. Formalia diskuteras normalt inte i detalj utan kan
förmedlas till respondenterna efteråt.
6. Ordföranden ger övriga på seminariet möjlighet att ställa frågor och kommentera.
Vid opponeringen eftersträvas en diskussion mellan er kring de frågor och synpunkter
du/ni har förberett. Utgå från en noggrant genomförd planering men var inte för bunden vid
den. Andra intressanta punkter kan visa sig viktigare att ventilera. Förbered alternativa
diskussionsteman. Avsluta samtalet i en positiv anda.
17