Bilaga 14: Studiehandledning SMGB03
Transcription
Bilaga 14: Studiehandledning SMGB03
Institutionen för sociala och psykologiska studier Vetenskapliga arbetsmetoder och projektarbete, 13,5 hp Ht 2015 Studiehandledning 1 Innehållsförteckning Kursens innehåll och litteratur 3 Momentschema 5 Upplägg och examination 6 God forskningssed 10 Val av uppsatsämne och forskningsöversikt 11 Att skriva uppsats-PM 13 Att skriva uppsats 14 Seminariebehandling 16 Opponering 18 Delkursvärdering 20 2 SMGB03, Vetenskapliga arbetsmetoder och projektarbete, 13,5 hp Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: -redogöra för olika vetenskapliga metoder och deras användningsområden -redogöra för olika faser, valsituationer och problemtyper i kvantitativa och kvalitativa forskningsprocesser -redogöra för vetenskapsteoretiska begrepp och för etiska principer relevanta för forskningsprocessen -tillämpa olika metoder för datainsamling samt för bearbetning och analys av datamaterialet -undersöka och presentera centrala problemområden inom socialt arbete muntligt och i vetenskaplig rapportform - identifiera och beskriva centrala forskningsetiska ställningstagande inom socialt arbete - visa förmåga att kritiskt söka, värdera och sammanfatta resultat från olika forskningsstudier samt redogöra för kunskapsläget inom ett avgränsat område inom det sociala arbetets vetenskapliga fält. Kursens huvudsakliga innehåll Kursens undervisningsformer består av: föreläsningar, grupparbeten, laborationer, fältstudier i form av datainsamling inför uppsatsskrivande samt seminarier. Kursen innehåller vidareutveckling och fördjupning av kunskaper om den samhällsvetenskapliga forskningens metoder och arbetssätt. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder behandlas liksom forskningsprocessens olika faser och metodproblem. Kunskaper om problemformulering, datainsamling, sammanställning av information och analys vidareutvecklas. I kursen ingår ett fältarbete som innefattar datainsamling inom det sociala arbetsfältet och syftar till att beskriva fältet i vetenskaplig rapportform. Böcker Ejlertsson, Göran. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Upplaga 2005. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 157. Eliasson-Lappalainen, Rosmari. Om olika vägar till kunskap, ur Meewisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H (red). Socialt arbete - en grundbok. Upplaga 2007. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 15. Hjerm, Mikael & Lindgren, Simon. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Upplaga 2010. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Antal sidor: 155. 3 Jacobsen, Dag Ingvar. Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Upplaga 2012. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 316. Thomassen, M. Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Upplaga 2007. Lund: Gleerups. Antal sidor: 234. Referenslitteratur Rienecker, Lotte & Jörgensen, Peter Stray. Att skriva en bra uppsats. Upplaga 2008. Liber. Weston, Anthony. A rulebook for arguments. Upplaga 2008. Hacket Publishing Company. Antal sidor: 88. Övrigt Valfria vetenskapliga artiklar och litteratur relevant för undersökningsområdet i samråd med undervisande lärare. Manual för referenshantering enligt Harvard system. Karlstads universitet 2007. http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2009/10/referenser_enligt_harvard_751 10.pdf 4 Momentschema (ej fastställt) 5 Kursens upplägg och examination I denna delkurs arbetar vi med kurslitteraturen genom traditionella föreläsningar, men ni kommer även att lära er vetenskaplig arbetsmetod genom att ni parvis skriver en mindre uppsats med hjälp av kurslitteraturen, minst 5 vetenskapliga artiklar som ni själva väljer samt övrig relevant litteratur och genom att göra en egen datainsamling. Varje par kommer att planera, genomföra och skriftligt dokumentera en studie genom att använda sig av kvalitativ metod. Innehållet i kursen examineras i flera steg. Under första och andra veckan kommer ni att med hjälp av bl.a. enskild handledning och vetenskapliga artiklar ringa in ert problemområde (uppgift 1), seminariebehandlas den… och i par skriva ett uppsats-PM (uppgift 2) som inriktar sig på en kvalitativ studie. Detta PM kommer att diskuteras vid ett handledningstillfälle1 Två ytterligare handledningstillfällen ges. Efter seminariebehandlingen av uppsatsen, den …, ges tillfälle till korrigeringar, vilket är vanligt förekommande. Observera att du behöver sätta av tid också för korrigeringarna. Den slutliga versionen lämnas in senast den … på ItsLearning. Det är denna version som betygsätts. Förutsättningen för att nå goda resultat är aktiv närvaro under föreläsningar och seminarier samt inläsning av relevant litteratur. I kursen ingår även en examinationsuppgift med utgångspunkt i kvantitativ metod. Detta arbete påbörjas efter det att ”uppsatsen” lämnats in. Här kommer ni att utifrån ett givet datamaterial formulera en egen forskningsfrågeställning som ni sedan genom kvantitativ metod skall analysera och redovisa skriftligt. Den kvantitativa examinationsuppgiften skrivs i par tillsammans i samma par som den kvalitativa uppsatsen. För godkänt betyg på denna kurs krävs: 1. godkänt betyg på den kvantitativa examinationsuppgiften 2. deltagande vid de obligatoriska momenten 3. författande av en godkänd uppsats och försvar av densamma vid ett seminarium 4. opponering på ett annat pars uppsats 1 Handledningen är inte densamma som ni får inom ramen för PPU. Vid detta tillfälle kommer ni att få konkreta råd för ert fortsatta arbete med uppsatsen. Ta därför med papper och penna! Var också förberedd, med andra ord diskutera på förhand vad ni behöver för vägledning, hjälp eller stöd. För att handledningen skall kunna bli så effektiv som möjligt rekommenderas att ni skickar ert material till respektive handledare i förväg inom utsatt tid. 6 Betyget väl godkänd är ett kvalitativt betyg när en uppsats utmärker sig för en extraordinär standard på denna nivå och den kvantitativa examinationsuppgiften har renderat betyget godkänd. Betygskriterier För godkänt skall nedanstående vara uppfyllt För väl godkänt skall nedanstående vara uppfyllt (utöver kraven för godkänt) Problemområde, bakgrund och syfte Forskningsproblemet är introducerat, motiverat och avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge. Ansatsen har relevans för socialt arbete. Syfte och frågeställningar är relevanta för forskningsområdet, klart formulerade och avgränsade i relation till forskningsproblemet. Tidigare forskning Förankringen i tidigare forskning och redovisningen är tydlig och anknyter till problemområdet. Visat kreativitet och en kritisk självständighet i förhållande till forskningsläge alternativt det sociala arbetets praktik. Syftet är formulerat på ett självständigt och kreativt sätt. Redovisningen av tidigare forskning är kritisk och självständig samt balanserad till omfattning och djup. Metod Urvalet är beskrivet och motiverat. Datainsamlingen är klart beskriven så att man kan följa tillvägagångssättet. Analysen av data är stringent och transparent beskriven (en röd tråd finns både i struktur och innehåll och tillvägagångssättet kan följas steg för steg). Analysen är förankrad i metodlitteratur. Innehållet i metodkapitlet presenteras i kronologisk ordning. Hur undersökningen är planerad och genomförd med hänsyn till etiska överväganden är redovisad. Resultat och analys Resultatredovisningen är strukturerad och presenterad i relation till syfte och frågeställningar. Citat förtydligar resultatredovisningen och är förankrade i förhållande till texten. Analysen av data är korrekt och systematiskt genomförd enligt vald metod. Analysen är genomförd på ett logiskt sätt och återkopplas till tidigare forskning. Diskussion Styrkor och svagheter i metoden i relation till resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt. Studiens validitet och reliabilitet/trovärdighet och generaliserbarhet diskuteras. Huvudfynd från resultatet diskuteras i relation till aktuellt forskningsläge. Slutsatser redovisas i relation till resultatet. Resultatens eventuella etiska implikationer för undersökningsgruppen är genomtänkta och tydligt 7 = = = = = = = En tydlighet i argumentationen för resultatens trovärdighet och relevans samt en kritisk värdering av resultaten i redovisningen. = Styrkor och svagheter i metoden i relation till resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt i förhållande till använd metod och tidigare anförd litteratur. Huvudfynd från resultatet diskuteras med ett reflekterande, självständigt och kritiskt förhållningssätt. Drar slutsatser av resultatet och diskuterar dess konsekvenser för praktiken och relevans för undersökningen i relation till problemområdet. = redovisade. Diskussionen är logisk, konsekvent i argumentationen och trovärdig. Läsbarhet och helhet Uppsatsen är skriven på korrekt vetenskapligt språk med kommunikativ tydlighet och röd tråd igenom hela arbetet, inklusive relevant titel. Abstraktet sammanfattar uppsatsens alla delar. Källor, källhänvisningar och citat är korrekt redovisade enligt valt referenshanteringssystem. De olika delarna är väl avvägda i förhållande till varandra. = = = = = Att skriva i par Praktiken inom socionomprogrammet är att studenterna skall skriva i par. Uppsatser skrivna i par ges en helhetsbedömning utifrån den gemensamma slutprodukten och en individuell bedömning utifrån den individuella insatsen. För bedömning de enskilda studenternas kunskaper skall ni i förordet till uppsatsen ange hur arbets- och ansvarsfördelning i uppsatsskrivandet sett ut. Ni kan välja mellan två alternativ: 1) Gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar. Om ni väljer detta kommer ni att ha samma betyg på uppsatsen. 2) Separat ansvar för olika delar av uppsatsen. Om ni väljer detta alternativ kan det bli så att ni får olika betyg på uppsatsen. Observera att ni inte kan vara helt ansvariga för olika kapitel, utan för olika delar av samma kapitel, eftersom alla studenter skall bidra till samtliga kapitel till en uppsats. Exempelvis kan författare A ansvara för första halvan av teorikapitlet och författare B ansvara för den andra halvan. Om handledning, handledarens roll och studentens eget ansvar Handledarens roll är att vara diskussionspartner och rådgivare vid planering och genomförande av uppsatsen. Se gärna handledaren som ett bollplank mot vilken ni kan testa idéer och uppslag. Det är ni själva som driver och ansvarar för ert eget uppsatsprojekt, inte handledaren. En viktig uppgift för handledaren är att stärka vetenskapligheten i uppsatsen. Handledaren har avsatt arbetstid för 5 timmar per uppsatsarbete, dvs. för att träffa studenterna samt diskutera och rådgöra med dem samt för genomläsning och indirekt handledningsarbete. Detta innebär i praktiken att efter ni lämnat in den slutliga versionen av 8 er uppsats efter seminariebehandlingen så är handledningstiden förbrukad. Författarna till varje uppsats bör planera för hur man bäst skall använda den avsatta handledningstiden. För att handledningstillfällena skall bli så givande som möjligt bör handledaren få ett manuskript förgenomläsning i god tid före det avtalade mötet. Kom alltid förberedd till handledning! 9 God forskningssed (avsnittet under bearbetning) 10 Uppgift 1. Att välja uppsatsämne och skriva forskningsöversikt Till första handledningstillfället Inför det första handledningstillfället skall ni ha funderat och diskuterat med er skrivpartner runt syfte och frågeställningar för den kommande uppsatsen, dvs vad ni tänkt skriva om. Ni bör också ha en bild av hur ni har tänkt er datainsamlingen, vilka ni skall intervjua och hur ni skall gå tillväga. Kom ihåg att de som ni ska intervjua är personer som på något sätt jobbar professionellt inom det sociala området, ni får med andra ord inte intervjua klienter/brukare etc. Vid handledningstillfället kommer vi att diskutera era val för att ni på så sätt skall hitta ett upplägg för er studie som kommer att fungera. Handledningen kommer också att fokusera vilken typ av litteratur som kommer att behövas för den forskningsöversikt/litteraturfördjupning som inledningsvis skall göras. Artikelsökning Uppgiften består i att varje uppsatspar söker fram minst fem vetenskapliga artiklar för att ringa in det problemområde som ni ska studera. Vetenskapliga artiklar finner ni på biblioteket eller via bibliotekets hemsida. Till er hjälp kommer xxx yyy på Biblioteket att finnas. Hälften av klassen får handledning den … kl 08.30-12.00 och den andra hälften den … klockan 13.30-16.00. De vetenskapliga artiklarna ska baseras på empiriska undersökningar av kvalitativ eller kvantitativ karaktär, eller en kombination av båda metoderna. Är det en empirisk undersökning finns tillvägagångssättet vanligen redovisat i ett avsnitt i artikeln med rubriken ”Metod”. Med hjälp av de valda artiklarna får ni del av aktuell kunskap inom ert avgränsade problemområde. Förutom innehållet i artiklarna ska de också som exempel på hur man skriver vetenskap, hur metod redovisas, resultat kan presenteras etc. Forskningsöversikt Uppgiften består i att författa en forskningsöversikt över det område ni valt för er uppsats. Här är det meningen att ni använder er av de vetenskapliga artiklar ni hittat vid er artikelsökning. Forskningsöversikten kan sedan användas som utgångspunkt för avsnittet ”Tidigare forskning” i er uppsats. Forskningsöversikten skall bestå av max 2000 ord inklusive referenser och struktureras förslagsvis efter: Inledning / Syfte: Led in läsaren i det område som texten skall handla om. Beskriv kort vad ni vill ta reda på och varför. Syftet är att redogöra för kunskapsläget inom ert valda område preciseras. Ert tänkta uppsatssyfte skall alltså framgå här. Metod: I arbetet utgörs metoden av er informationssökning. Vilka databaser har ni använt? Vilka sökord? Hur har ni sorterat/analyserat ert material? Resultat: Här beskrivs kunskapsläget strukturerat utifrån lämpliga underområden och med tydlig koppling till syfte och ert valda uppsatsämne Diskussion: Här sammanfattar ni och diskuterar kunskapsläget för ert område. Låt diskussionen mynna ut i ett förslag om vidare forskning och hur ni relaterar det till er 11 kommande uppsats. Vid det obligatoriska seminariet den … presenterar ni er forskningsöversikt för övriga deltagare i er handledargrupp. 12 Uppgift 2. Att skriva uppsats-PM Ett uppsats-PM skrivs parvis. Riktlinjer för formulerande av uppsats-PM. · Preliminär titel på uppsatsen · Problemformulering, det vill säga hur problemet har aktualiserats, förhållande till annan forskning på området (den valda vetenskapliga artikeln), eventuellt teoretiska utgångspunkter (som psykologiska, socialpsykologiska och/eller sociologiska teorier ni har läst i andra delkurser). Förklara kopplingen till det sociala arbetet. Ni måste här referera och hänvisa till litteratur som rör socialt arbete. · Syfte och frågeställningar · Metod, det vill säga tillvägagångssätt, material, urval etc. · Etiska överväganden - hänvisa till Vetenskapsrådets olika krav (se denna studiehandledning för mer information) · Preliminär disposition av uppsatsen. Att skriva uppsats (se sid. 15 i denna studiehandledning). En preliminär arbetsfördelning anges i detta uppsats-PM. · Ungefärlig tidsplan · Förutsedda svårigheter · Litteratur – i referenslistan måste ingå litteratur som hänvisar till er metod, ert valda ämne och teori Observera! Ert PM skall ha ett försättsblad med adekvat information, sidorna skall vara numrerade. Texten skall ha korrekta referenser och en källförteckning/referenslista skall alltid bifogas. Radavstånd 1 ½, typsnitt Times New Roman, 12 p. 13 Att skriva uppsats En vanlig fråga vid uppsatsarbete är hur omfattande datainsamlingen ska vara. Vanligen besvaras den frågan av syftet, det vill säga vilken typ av datainsamlingsmetod och omfattning på empiriskt material avgörs av syftet med undersökningen. I delkursen är det framförallt tiden som begränsar ert arbete med uppsatsen. När det gäller en kvalitativ uppsats så kan man inte med bestämdhet säga hur många intervjuer som skall ingå. Här måste ni dock utgå från hur innehållsrik era data är. En 30 minuters intervju med ja och nej-svar eller korta rapporteringar är otillräcklig information och måste kompletteras med fler intervjuer. Ett riktmärke för antalet intervjuer som skall göras är att minst 3 intervjuer skall genomföras. Intervjuerna bör vara mellan 45-60 minuter för att ge ett bra material. Förslag till disposition av uppsats - Kvalitativ forskningsmetod Varje nytt kapitel (huvudrubrik) påbörjas på ny sida Titelblad Uppsatsens titel, författare, institution, termin och år uppsatsen examineras, kurs- och kursansvarig, klass, antal poäng. (finns att hämta på kau.se) Sammanfattning Kort sammanfattning skriven i imperfekt (alltså dåtid), ca ½ A4-sida. Löpande text. Förord Redogör för er arbetsfördelning. Innehållsförteckning Rubriker, mellanrubriker, sidhänvisningar. Inledning I Inledning skall ni presentera och ringa in problemområdet genom en problemformulering. Redogör för på vilket sätt och varför ert valda område är ett socialt relaterat problem som bör studeras. Problemformuleringen skall både sätta in läsaren i ämnet och väcka intresse för fortsatt läsning. Läsaren kan föras in i uppsatsens problemområde genom en presentation av problemets omfattning, konsekvenser, avgörande förändringar, beslut etc. Använd relevanta referenser för problemformuleringen. Förklara också anknytning till socialt arbete om detta inte tydligt ändå framgår. Inledningen kan också innehålla en mer personlig infallsvinkel såsom bakgrunden till att ni ställde er frågor, nyfikenhet, egna perspektiv. Detta bör dock ej utgöra huvuddelen av problemformuleringen. Definiera centrala begrepp om så behövs för att syftet skall kunna förstås. Syfte: Meningen eller ambitionen med uppsatsen, till exempel att öka förståelsen, omfattningen, utbredningen och/eller kunskapen om ett visst fenomen. Frågeställning: Frågeställningarna måste vara klart och tydligt formulerade så att de är möjliga att besvara. Frågeställningarna kan ses som en precisering och konkretisering av syftet. 14 Tidigare forskning - kunskapsläget Vad har andra som studerat problemet kommit fram till? Använd t ex de vetenskapliga artiklarna och referera till dem. Det är dock inte tillräckligt att enbart referera till dessa utan ni skall utifrån er problemställning göra en djupare litteratursökning runt kunskapsläget. Centrala begrepp (alt. Teoretiskt perspektiv) Redogör för centrala begrepp och modeller som används i uppsatsen (alternativt för det teoretiska perspektiv som anlagts i analysen). Metod och material Avsnittet berör ert sätt att besvara forskningsfrågan och behandlar forskningsdesign; urval och datainsamling; dataanalys; tillförlitlighet och trovärdighet; etiska överväganden. Koppla genomgående till metodlitteratur. I avsnitt måste således litteratur refereras. Ovanstående uppräkning kan användas som underrubriker i kapitlet. Resultat och analys Fallbeskrivning eller beskrivning av centrala teman kopplade till kvalitativ frågeställning: Tema 1 och kommentarer. Tema 2 och kommentarer etc. Sammanfattande helhetskommentar för alla redovisade teman. (Använd om aktuellt ert valda teoretiska perspektiv för att analysera era resultat.) Diskussion Sammanfattning av resultaten utifrån syfte och frågeställningar samt vilka slutsatser ni drar från undersökningen. Tolkning av resultat och relation till tidigare forskning. Metoddiskussion; här lyfts studiens begränsningar in. Förslag till fortsatt forskning. Referenser Litteratur, internetkällor, övriga tryckta källor, som tidningar, broschyrer och övriga källor. Använd Harvard-systemet för referenser och följ anvisningarna i bibliotekets ”Harvardguide”. http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2009/10/referenser_harvard_ka u_aug_11_pdf_11611.pdf Appendix I Appendix bifogas relevanta bilagor som t ex er frågeguide. Formalia Uppsatsen skall vara sidnumrerad. Typsnitt Times New Roman, 12 p. 1,5 radavstånd. Omfattning maximalt 20 sidor inklusive innehållsförteckning och referenslista. Försättsblad, titelsida, förord och sammanfattning inkluderas ej i denna sidbegränsning. 15 Seminariebehandling2 Ansvaret for seminariet ligger hos seminarieordförande, det vill säga handledaren. Varje uppsats behandlas i seminarieform under ca 40 minuter. Seminariet är i kvartsklass. Vid seminariebehandling av projektarbetet skall er uppsats granskas och kommenteras av i förväg utsedda opponenter. Utgångspunkten för den kollegiala granskningen är de riktlinjer för opponering och granskning av uppsats som ges på sidorna 15-16, samt riktlinjer för uppsats (se föregående sidor). Den kritik som framförs skall självklart alltid vara konstruktiv. Varje opponentpar får maximalt 30 minuter till sitt förfogande och denna tid disponeras förslagsvis enligt följande: · Kort beskrivning av uppsatsens innehåll och anknytning till socialt arbete Opponeringen bör således börja med en sammanfattning av studiens syfte, metod, resultat och slutsatser samt avslutas med ett sammanfattande omdöme, alltså är studiens syfte uppfyllt och har forskningsfrågorna besvarats. · Granskning och kritisk värdering av arbetet i dialog med författarna av uppsatsen. Denna granskning skall ta fasta på väsentligheter av övergripande metodologisk och innehållsmässig karaktär. Synpunkter på stilistiska detaljer (språk, grammatik, referenser etc) lämnas skriftligt till uppsatsens författare. Opponeringen behöver inte bara vara av teknisk karaktär utan kan också mycket väl fokusera på andra frågor som: Varför är uppsatsen viktig för det sociala arbetets praktik? Vad kan vi inom socialt arbete lära av uppsatsen? Är något i uppsatsen förvånande, kontroversiellt, intressant, kreativt eller innehåller nytänkande? Finns otydliga, oklara, svårbegripliga textpassager, problematiska val av begrepp? Var kreativa & kritiska, men läs inte varandras texter illvilligt. · När opponenterna är klara får övriga seminariedeltagare och handledare tillfälle att lägga fram ytterligare kommentarer. · Efter opponeringen får författarna en lista med skriftliga kommentarer där opponenterna sammanfattat sina synpunkter. Den kritik som framförs skall alltid vara konstruktiv. Det innebär dock inte att avstå från att framföra hur uppsatsen kan förbättras. För att få ut så mycket som möjligt av seminariet skall alla seminariedeltagare vara inlästa på varandras arbeten och delta aktivt i diskussionen efter opponenternas granskning. 2 Seminariebehandling av uppsatsarbetet är obligatorisk och utgör del av examinationen. Samtliga – både opponenter och författare – ska vara aktiva vid seminarier, tystnad föranleder en kompletterande extrauppgift. 16 Inför seminariebehandlingen - byte av uppsats Författarna ansvarar för att seminarieledaren (handledaren), opponentparet och övriga uppsatspar i ”kvartsklassgruppen” får varsitt exemplar av uppsatsen. Inlämning/byte av uppsatser – tidpunkt enligt momentschema. Bytet av uppsatser sker förslagsvis via gruppmapparna i ItsLearning. Schema för seminariebehandling läggs ut vid senare tillfälle på kurshemsidan. Uppsatserna som seminariebehandlas skall i stort sett vara så klara att endast smärre korrigeringar behöver göras. Efter seminariet finns möjlighet att göra sådana justeringar. En slutlig version lämnas in på Its Learning …. I ItsLearning kommer även era uppsatser att plagieringsgranskas. Examinationens betyg lämnas till varje författare efter att slutlig version av uppsats har inlämnats. 17 Opponering3 Syftet med opponering är: • att på ett tydligt sätt beskriva uppsatsen för åhörarna • att granska uppsatsens förtjänster och brister En dialog skall föras mellan opponenterna och författarna Så här kan det gå till: • Ordföranden (handledare) öppnar seminariet • Författarna ges tillfälle att komma med små rättelser och tillägg. Är rättelserna många, gör då en skriftlig sammanställning av dem för att lämna ut till opponenter, åhörare och ordförande. • Opponenterna ger en kort beskrivning av uppsatsens innehåll och dess anknytning till socialt arbete. Opponenterna frågar sedan respondenterna om beskrivningen är korrekt uppfattad. • Opponenterna inleder en dialog med författarna utifrån frågor som väcktes vid läsningen av uppsatsen. Frågorna skall omfatta de särskilda anvisningar för granskning av uppsatser som givits inom kursen (se sid 16). • Opponenterna kan om de så vill öppna upp diskussionen för frågor och kommentarer från övriga seminariedeltagare • Ordföranden sammanfattar seminariet och avslutar detsamma. 3 Opponering utgör del av examination. 18 Riktlinjer för granskning av uppsats 1. Kort beskrivning av uppsatsens innehåll och anknytning till socialt arbete 2. Hur motiveras undersökningsarbetet? 3. Syfte och frågeställningar: Har syftet uppnåtts och frågeställningarna besvarats? 4. Hur har författarna gått till väga för att besvara dessa? Är metodvalen och genomförandet tillräckligt och tydligt beskrivet? 5. Fördelar och nackdelar med de metoder som författarna valt? Svårigheter och etiska ställningstaganden? 6. Kunde författarna ha valt en annan metod? Vilken/vilka? Svårigheter och etiska ställningstaganden i alternativa metodval? 7. Hur behandlas validitet- och reliabilitetsfrågor? 8. Är uppsatsens disposition tydlig? 9. Hur är uppsatsens språk? 10. Är referenserna tillräckliga och enhetligt genomförda? 11. Är eventuella bilagor av relevans för uppsatsen? Saknas någon bilaga? 19 Kursvärdering – genomförs efter avslutande seminarier. • Att fortsätta med • Att upphöra med • Att börja med TACK PÅ FÖRHAND! 20