Bilaga 14: Studiehandledning SMGB03

Institutionen för sociala och psykologiska studier
Vetenskapliga arbetsmetoder och
projektarbete, 13,5 hp
Ht 2015
Studiehandledning
1
Innehållsförteckning
Kursens innehåll och litteratur
3
Momentschema
5
Upplägg och examination
6
God forskningssed
10
Val av uppsatsämne och forskningsöversikt
11
Att skriva uppsats-PM
13
Att skriva uppsats
14
Seminariebehandling
16
Opponering
18
Delkursvärdering
20
2
SMGB03, Vetenskapliga arbetsmetoder och projektarbete, 13,5 hp
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
-redogöra för olika vetenskapliga metoder och deras användningsområden
-redogöra för olika faser, valsituationer och problemtyper i kvantitativa och kvalitativa
forskningsprocesser
-redogöra för vetenskapsteoretiska begrepp och för etiska principer relevanta för
forskningsprocessen
-tillämpa olika metoder för datainsamling samt för bearbetning och analys av datamaterialet
-undersöka och presentera centrala problemområden inom socialt arbete muntligt och i
vetenskaplig rapportform
- identifiera och beskriva centrala forskningsetiska ställningstagande inom socialt arbete
- visa förmåga att kritiskt söka, värdera och sammanfatta resultat från olika forskningsstudier
samt redogöra för kunskapsläget inom ett avgränsat område inom det sociala arbetets
vetenskapliga fält.
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursens undervisningsformer består av:
föreläsningar, grupparbeten, laborationer, fältstudier i form av datainsamling inför
uppsatsskrivande samt seminarier.
Kursen innehåller vidareutveckling och fördjupning av kunskaper om den
samhällsvetenskapliga forskningens metoder och arbetssätt. Såväl kvalitativa som
kvantitativa metoder behandlas liksom forskningsprocessens olika faser och metodproblem.
Kunskaper om problemformulering, datainsamling, sammanställning av information och
analys vidareutvecklas. I kursen ingår ett fältarbete som innefattar datainsamling inom det
sociala arbetsfältet och syftar till att beskriva fältet i vetenskaplig rapportform.
Böcker
Ejlertsson, Göran. Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Upplaga 2005. Lund:
Studentlitteratur. Antal sidor: 157.
Eliasson-Lappalainen, Rosmari. Om olika vägar till kunskap, ur Meewisse, A., Sunesson, S. &
Swärd, H (red). Socialt arbete - en grundbok. Upplaga 2007. Lund: Studentlitteratur. Antal
sidor: 15.
Hjerm, Mikael & Lindgren, Simon. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Upplaga
2010. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Antal sidor: 155.
3
Jacobsen, Dag Ingvar. Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Upplaga 2012. Lund:
Studentlitteratur. Antal sidor: 316.
Thomassen, M. Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Upplaga
2007. Lund: Gleerups. Antal sidor: 234.
Referenslitteratur
Rienecker, Lotte & Jörgensen, Peter Stray. Att skriva en bra uppsats. Upplaga 2008. Liber.
Weston, Anthony. A rulebook for arguments. Upplaga 2008. Hacket Publishing Company.
Antal sidor: 88.
Övrigt
Valfria vetenskapliga artiklar och litteratur relevant för undersökningsområdet i samråd med
undervisande lärare.
Manual för referenshantering enligt Harvard system. Karlstads universitet 2007.
http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2009/10/referenser_enligt_harvard_751
10.pdf
4
Momentschema
(ej fastställt)
5
Kursens upplägg och examination
I denna delkurs arbetar vi med kurslitteraturen genom traditionella föreläsningar, men ni
kommer även att lära er vetenskaplig arbetsmetod genom att ni parvis skriver en mindre
uppsats med hjälp av kurslitteraturen, minst 5 vetenskapliga artiklar som ni själva väljer samt
övrig relevant litteratur och genom att göra en egen datainsamling. Varje par kommer att
planera, genomföra och skriftligt dokumentera en studie genom att använda sig av kvalitativ
metod.
Innehållet i kursen examineras i flera steg. Under första och andra veckan kommer ni att med
hjälp av bl.a. enskild handledning och vetenskapliga artiklar ringa in ert problemområde
(uppgift 1), seminariebehandlas den… och i par skriva ett uppsats-PM (uppgift 2) som
inriktar sig på en kvalitativ studie. Detta PM kommer att diskuteras vid ett
handledningstillfälle1 Två ytterligare handledningstillfällen ges.
Efter seminariebehandlingen av uppsatsen, den …, ges tillfälle till korrigeringar, vilket är
vanligt förekommande. Observera att du behöver sätta av tid också för korrigeringarna. Den
slutliga versionen lämnas in senast den … på ItsLearning. Det är denna version som
betygsätts. Förutsättningen för att nå goda resultat är aktiv närvaro under föreläsningar och
seminarier samt inläsning av relevant litteratur.
I kursen ingår även en examinationsuppgift med utgångspunkt i kvantitativ metod. Detta
arbete påbörjas efter det att ”uppsatsen” lämnats in. Här kommer ni att utifrån ett givet
datamaterial formulera en egen forskningsfrågeställning som ni sedan genom kvantitativ
metod skall analysera och redovisa skriftligt. Den kvantitativa examinationsuppgiften skrivs i
par tillsammans i samma par som den kvalitativa uppsatsen.
För godkänt betyg på denna kurs krävs:
1. godkänt betyg på den kvantitativa examinationsuppgiften
2. deltagande vid de obligatoriska momenten
3. författande av en godkänd uppsats och försvar av densamma vid ett seminarium
4. opponering på ett annat pars uppsats
1
Handledningen är inte densamma som ni får inom ramen för PPU. Vid detta tillfälle kommer ni att få konkreta
råd för ert fortsatta arbete med uppsatsen. Ta därför med papper och penna! Var också förberedd, med andra ord
diskutera på förhand vad ni behöver för vägledning, hjälp eller stöd. För att handledningen skall kunna bli så
effektiv som möjligt rekommenderas att ni skickar ert material till respektive handledare i förväg inom utsatt tid.
6
Betyget väl godkänd är ett kvalitativt betyg när en uppsats utmärker sig för en extraordinär
standard på denna nivå och den kvantitativa examinationsuppgiften har renderat betyget
godkänd.
Betygskriterier
För godkänt skall nedanstående vara uppfyllt
För väl godkänt skall nedanstående vara uppfyllt
(utöver kraven för godkänt)
Problemområde, bakgrund och syfte
Forskningsproblemet är introducerat, motiverat och
avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge. Ansatsen har
relevans för socialt arbete.
Syfte och frågeställningar är relevanta för
forskningsområdet, klart formulerade och avgränsade i
relation till forskningsproblemet.
Tidigare forskning
Förankringen i tidigare forskning och redovisningen är
tydlig och anknyter till problemområdet.
Visat kreativitet och en kritisk självständighet i
förhållande till forskningsläge alternativt det sociala
arbetets praktik.
Syftet är formulerat på ett självständigt och kreativt
sätt.
Redovisningen av tidigare forskning är kritisk och
självständig samt balanserad till omfattning och
djup.
Metod
Urvalet är beskrivet och motiverat.
Datainsamlingen är klart beskriven så att man kan följa
tillvägagångssättet.
Analysen av data är stringent och transparent beskriven
(en röd tråd finns både i struktur och innehåll och
tillvägagångssättet kan följas steg för steg). Analysen är
förankrad i metodlitteratur.
Innehållet i metodkapitlet presenteras i kronologisk
ordning.
Hur undersökningen är planerad och genomförd med
hänsyn till etiska överväganden är redovisad.
Resultat och analys
Resultatredovisningen är strukturerad och presenterad i
relation till syfte och frågeställningar.
Citat förtydligar resultatredovisningen och är förankrade
i förhållande till texten.
Analysen av data är korrekt och systematiskt genomförd
enligt vald metod.
Analysen är genomförd på ett logiskt sätt och
återkopplas till tidigare forskning.
Diskussion
Styrkor och svagheter i metoden i relation till resultatet
diskuteras med ett reflekterande och kritiskt
förhållningssätt. Studiens validitet och
reliabilitet/trovärdighet och generaliserbarhet diskuteras.
Huvudfynd från resultatet diskuteras i relation till
aktuellt forskningsläge.
Slutsatser redovisas i relation till resultatet.
Resultatens eventuella etiska implikationer för
undersökningsgruppen är genomtänkta och tydligt
7
=
=
=
=
=
=
=
En tydlighet i argumentationen för resultatens
trovärdighet och relevans samt en kritisk värdering
av resultaten i redovisningen.
=
Styrkor och svagheter i metoden i relation till
resultatet diskuteras med ett reflekterande och
kritiskt förhållningssätt i förhållande till använd
metod och tidigare anförd litteratur.
Huvudfynd från resultatet diskuteras med ett
reflekterande, självständigt och kritiskt
förhållningssätt.
Drar slutsatser av resultatet och diskuterar dess
konsekvenser för praktiken och relevans för
undersökningen i relation till problemområdet.
=
redovisade.
Diskussionen är logisk, konsekvent i argumentationen
och trovärdig.
Läsbarhet och helhet
Uppsatsen är skriven på korrekt vetenskapligt språk med
kommunikativ tydlighet och röd tråd igenom hela
arbetet, inklusive relevant titel.
Abstraktet sammanfattar uppsatsens alla delar.
Källor, källhänvisningar och citat är korrekt redovisade
enligt valt referenshanteringssystem.
De olika delarna är väl avvägda i förhållande till
varandra.
=
=
=
=
=
Att skriva i par
Praktiken inom socionomprogrammet är att studenterna skall skriva i par. Uppsatser skrivna i
par ges en helhetsbedömning utifrån den gemensamma slutprodukten och en individuell
bedömning utifrån den individuella insatsen. För bedömning de enskilda studenternas
kunskaper skall ni i förordet till uppsatsen ange hur arbets- och ansvarsfördelning i
uppsatsskrivandet sett ut. Ni kan välja mellan två alternativ:
1) Gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar. Om ni väljer detta kommer ni att ha
samma betyg på uppsatsen.
2) Separat ansvar för olika delar av uppsatsen. Om ni väljer detta alternativ kan det bli så
att ni får olika betyg på uppsatsen. Observera att ni inte kan vara helt ansvariga för
olika kapitel, utan för olika delar av samma kapitel, eftersom alla studenter skall bidra
till samtliga kapitel till en uppsats. Exempelvis kan författare A ansvara för första
halvan av teorikapitlet och författare B ansvara för den andra halvan.
Om handledning, handledarens roll och studentens eget ansvar
Handledarens roll är att vara diskussionspartner och rådgivare vid planering och
genomförande av uppsatsen. Se gärna handledaren som ett bollplank mot vilken ni kan testa
idéer och uppslag. Det är ni själva som driver och ansvarar för ert eget uppsatsprojekt, inte
handledaren. En viktig uppgift för handledaren är att stärka vetenskapligheten i uppsatsen.
Handledaren har avsatt arbetstid för 5 timmar per uppsatsarbete, dvs. för att träffa studenterna
samt diskutera och rådgöra med dem samt för genomläsning och indirekt
handledningsarbete. Detta innebär i praktiken att efter ni lämnat in den slutliga versionen av
8
er uppsats efter seminariebehandlingen så är handledningstiden förbrukad. Författarna till
varje uppsats bör planera för hur man bäst skall använda den avsatta handledningstiden. För
att handledningstillfällena skall bli så givande som möjligt bör handledaren få ett manuskript
förgenomläsning i god tid före det avtalade mötet. Kom alltid förberedd till handledning!
9
God forskningssed
(avsnittet under bearbetning)
10
Uppgift 1. Att välja uppsatsämne och skriva
forskningsöversikt
Till första handledningstillfället
Inför det första handledningstillfället skall ni ha funderat och diskuterat med er skrivpartner
runt syfte och frågeställningar för den kommande uppsatsen, dvs vad ni tänkt skriva om. Ni
bör också ha en bild av hur ni har tänkt er datainsamlingen, vilka ni skall intervjua och hur ni
skall gå tillväga. Kom ihåg att de som ni ska intervjua är personer som på något sätt jobbar
professionellt inom det sociala området, ni får med andra ord inte intervjua klienter/brukare
etc.
Vid handledningstillfället kommer vi att diskutera era val för att ni på så sätt skall hitta ett
upplägg för er studie som kommer att fungera. Handledningen kommer också att fokusera
vilken typ av litteratur som kommer att behövas för den
forskningsöversikt/litteraturfördjupning som inledningsvis skall göras.
Artikelsökning
Uppgiften består i att varje uppsatspar söker fram minst fem vetenskapliga artiklar för att
ringa in det problemområde som ni ska studera. Vetenskapliga artiklar finner ni på biblioteket
eller via bibliotekets hemsida. Till er hjälp kommer xxx yyy på Biblioteket att finnas. Hälften
av klassen får handledning den … kl 08.30-12.00 och den andra hälften den … klockan
13.30-16.00.
De vetenskapliga artiklarna ska baseras på empiriska undersökningar av kvalitativ eller
kvantitativ karaktär, eller en kombination av båda metoderna. Är det en empirisk
undersökning finns tillvägagångssättet vanligen redovisat i ett avsnitt i artikeln med rubriken
”Metod”.
Med hjälp av de valda artiklarna får ni del av aktuell kunskap inom ert avgränsade
problemområde. Förutom innehållet i artiklarna ska de också som exempel på hur man
skriver vetenskap, hur metod redovisas, resultat kan presenteras etc.
Forskningsöversikt
Uppgiften består i att författa en forskningsöversikt över det område ni valt för er uppsats.
Här är det meningen att ni använder er av de vetenskapliga artiklar ni hittat vid er
artikelsökning. Forskningsöversikten kan sedan användas som utgångspunkt för avsnittet
”Tidigare forskning” i er uppsats.
Forskningsöversikten skall bestå av max 2000 ord inklusive referenser och struktureras
förslagsvis efter:
Inledning / Syfte: Led in läsaren i det område som texten skall handla om. Beskriv kort vad
ni vill ta reda på och varför. Syftet är att redogöra för kunskapsläget inom ert valda område
preciseras. Ert tänkta uppsatssyfte skall alltså framgå här.
Metod: I arbetet utgörs metoden av er informationssökning. Vilka databaser har ni använt?
Vilka sökord? Hur har ni sorterat/analyserat ert material?
Resultat: Här beskrivs kunskapsläget strukturerat utifrån lämpliga underområden och med
tydlig koppling till syfte och ert valda uppsatsämne
Diskussion: Här sammanfattar ni och diskuterar kunskapsläget för ert område. Låt
diskussionen mynna ut i ett förslag om vidare forskning och hur ni relaterar det till er
11
kommande uppsats.
Vid det obligatoriska seminariet den … presenterar ni er forskningsöversikt för övriga
deltagare i er handledargrupp.
12
Uppgift 2. Att skriva uppsats-PM
Ett uppsats-PM skrivs parvis.
Riktlinjer för formulerande av uppsats-PM.
· Preliminär titel på uppsatsen
· Problemformulering, det vill säga hur problemet har aktualiserats, förhållande till annan
forskning på området (den valda vetenskapliga artikeln), eventuellt teoretiska utgångspunkter
(som psykologiska, socialpsykologiska och/eller sociologiska teorier ni har läst i andra
delkurser). Förklara kopplingen till det sociala arbetet. Ni måste här referera och hänvisa till
litteratur som rör socialt arbete.
· Syfte och frågeställningar
· Metod, det vill säga tillvägagångssätt, material, urval etc.
· Etiska överväganden - hänvisa till Vetenskapsrådets olika krav (se denna studiehandledning
för mer information)
· Preliminär disposition av uppsatsen. Att skriva uppsats (se sid. 15 i denna
studiehandledning). En preliminär arbetsfördelning anges i detta uppsats-PM.
· Ungefärlig tidsplan
· Förutsedda svårigheter
· Litteratur – i referenslistan måste ingå litteratur som hänvisar till er metod, ert valda ämne
och teori
Observera! Ert PM skall ha ett försättsblad med adekvat information, sidorna skall vara
numrerade. Texten skall ha korrekta referenser och en källförteckning/referenslista skall alltid
bifogas. Radavstånd 1 ½, typsnitt Times New Roman, 12 p.
13
Att skriva uppsats
En vanlig fråga vid uppsatsarbete är hur omfattande datainsamlingen ska vara. Vanligen
besvaras den frågan av syftet, det vill säga vilken typ av datainsamlingsmetod och omfattning
på empiriskt material avgörs av syftet med undersökningen. I delkursen är det framförallt
tiden som begränsar ert arbete med uppsatsen. När det gäller en kvalitativ uppsats så kan man
inte med bestämdhet säga hur många intervjuer som skall ingå. Här måste ni dock utgå från
hur innehållsrik era data är. En 30 minuters intervju med ja och nej-svar eller korta
rapporteringar är otillräcklig information och måste kompletteras med fler intervjuer. Ett
riktmärke för antalet intervjuer som skall göras är att minst 3 intervjuer skall genomföras.
Intervjuerna bör vara mellan 45-60 minuter för att ge ett bra material.
Förslag till disposition av uppsats - Kvalitativ forskningsmetod
Varje nytt kapitel (huvudrubrik) påbörjas på ny sida
Titelblad
Uppsatsens titel, författare, institution, termin och år uppsatsen examineras, kurs- och
kursansvarig, klass, antal poäng. (finns att hämta på kau.se)
Sammanfattning
Kort sammanfattning skriven i imperfekt (alltså dåtid), ca ½ A4-sida. Löpande text.
Förord
Redogör för er arbetsfördelning.
Innehållsförteckning
Rubriker, mellanrubriker, sidhänvisningar.
Inledning
I Inledning skall ni presentera och ringa in problemområdet genom en problemformulering.
Redogör för på vilket sätt och varför ert valda område är ett socialt relaterat problem som bör
studeras. Problemformuleringen skall både sätta in läsaren i ämnet och väcka intresse för
fortsatt läsning. Läsaren kan föras in i uppsatsens problemområde genom en presentation av
problemets omfattning, konsekvenser, avgörande förändringar, beslut etc. Använd relevanta
referenser för problemformuleringen. Förklara också anknytning till socialt arbete om detta
inte tydligt ändå framgår.
Inledningen kan också innehålla en mer personlig infallsvinkel såsom bakgrunden till att ni
ställde er frågor, nyfikenhet, egna perspektiv. Detta bör dock ej utgöra huvuddelen av
problemformuleringen.
Definiera centrala begrepp om så behövs för att syftet skall kunna förstås.
Syfte: Meningen eller ambitionen med uppsatsen, till exempel att öka förståelsen,
omfattningen, utbredningen och/eller kunskapen om ett visst fenomen.
Frågeställning: Frågeställningarna måste vara klart och tydligt formulerade så att de är
möjliga att besvara. Frågeställningarna kan ses som en precisering och konkretisering av
syftet.
14
Tidigare forskning - kunskapsläget
Vad har andra som studerat problemet kommit fram till? Använd t ex de vetenskapliga
artiklarna och referera till dem. Det är dock inte tillräckligt att enbart referera till dessa utan
ni skall utifrån er problemställning göra en djupare litteratursökning runt kunskapsläget.
Centrala begrepp (alt. Teoretiskt perspektiv)
Redogör för centrala begrepp och modeller som används i uppsatsen (alternativt för det
teoretiska perspektiv som anlagts i analysen).
Metod och material
Avsnittet berör ert sätt att besvara forskningsfrågan och behandlar forskningsdesign; urval
och datainsamling; dataanalys; tillförlitlighet och trovärdighet; etiska överväganden. Koppla
genomgående till metodlitteratur. I avsnitt måste således litteratur refereras. Ovanstående
uppräkning kan användas som underrubriker i kapitlet.
Resultat och analys
Fallbeskrivning eller beskrivning av centrala teman kopplade till kvalitativ frågeställning:
Tema 1 och kommentarer. Tema 2 och kommentarer etc. Sammanfattande helhetskommentar
för alla redovisade teman. (Använd om aktuellt ert valda teoretiska perspektiv för att
analysera era resultat.)
Diskussion
Sammanfattning av resultaten utifrån syfte och frågeställningar samt vilka slutsatser ni drar
från undersökningen. Tolkning av resultat och relation till tidigare forskning.
Metoddiskussion; här lyfts studiens begränsningar in. Förslag till fortsatt forskning.
Referenser
Litteratur, internetkällor, övriga tryckta källor, som tidningar, broschyrer och övriga källor.
Använd Harvard-systemet för referenser och följ anvisningarna i bibliotekets ”Harvardguide”.
http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2009/10/referenser_harvard_ka
u_aug_11_pdf_11611.pdf
Appendix
I Appendix bifogas relevanta bilagor som t ex er frågeguide.
Formalia
Uppsatsen skall vara sidnumrerad. Typsnitt Times New Roman, 12 p. 1,5 radavstånd.
Omfattning maximalt 20 sidor inklusive innehållsförteckning och referenslista. Försättsblad,
titelsida, förord och sammanfattning inkluderas ej i denna sidbegränsning.
15
Seminariebehandling2
Ansvaret for seminariet ligger hos seminarieordförande, det vill säga handledaren. Varje
uppsats behandlas i seminarieform under ca 40 minuter. Seminariet är i kvartsklass. Vid
seminariebehandling av projektarbetet skall er uppsats granskas och kommenteras av i förväg
utsedda opponenter. Utgångspunkten för den kollegiala granskningen är de riktlinjer för
opponering och granskning av uppsats som ges på sidorna 15-16, samt riktlinjer för uppsats
(se föregående sidor). Den kritik som framförs skall självklart alltid vara konstruktiv. Varje
opponentpar får maximalt 30 minuter till sitt förfogande och denna tid disponeras förslagsvis
enligt följande:
· Kort beskrivning av uppsatsens innehåll och anknytning till socialt arbete Opponeringen
bör således börja med en sammanfattning av studiens syfte, metod, resultat och slutsatser
samt avslutas med ett sammanfattande omdöme, alltså är studiens syfte uppfyllt och har
forskningsfrågorna besvarats.
· Granskning och kritisk värdering av arbetet i dialog med författarna av uppsatsen. Denna
granskning skall ta fasta på väsentligheter av övergripande metodologisk och innehållsmässig
karaktär. Synpunkter på stilistiska detaljer (språk, grammatik, referenser etc) lämnas skriftligt
till uppsatsens författare. Opponeringen behöver inte bara vara av teknisk karaktär utan kan
också mycket väl fokusera på andra frågor som: Varför är uppsatsen viktig för det sociala
arbetets praktik? Vad kan vi inom socialt arbete lära av uppsatsen? Är något i uppsatsen
förvånande, kontroversiellt, intressant, kreativt eller innehåller nytänkande? Finns otydliga,
oklara, svårbegripliga textpassager, problematiska val av begrepp? Var kreativa & kritiska,
men läs inte varandras texter illvilligt.
· När opponenterna är klara får övriga seminariedeltagare och handledare tillfälle att lägga
fram ytterligare kommentarer.
· Efter opponeringen får författarna en lista med skriftliga kommentarer där opponenterna
sammanfattat sina synpunkter.
Den kritik som framförs skall alltid vara konstruktiv. Det innebär dock inte att avstå från att
framföra hur uppsatsen kan förbättras. För att få ut så mycket som möjligt av seminariet skall
alla seminariedeltagare vara inlästa på varandras arbeten och delta aktivt i diskussionen efter
opponenternas granskning.
2
Seminariebehandling av uppsatsarbetet är obligatorisk och utgör del av examinationen. Samtliga – både
opponenter och författare – ska vara aktiva vid seminarier, tystnad föranleder en kompletterande extrauppgift.
16
Inför seminariebehandlingen - byte av uppsats
Författarna ansvarar för att seminarieledaren (handledaren), opponentparet och övriga
uppsatspar i ”kvartsklassgruppen” får varsitt exemplar av uppsatsen. Inlämning/byte av
uppsatser – tidpunkt enligt momentschema. Bytet av uppsatser sker förslagsvis via
gruppmapparna i ItsLearning.
Schema för seminariebehandling läggs ut vid senare tillfälle på kurshemsidan.
Uppsatserna som seminariebehandlas skall i stort sett vara så klara att endast smärre
korrigeringar behöver göras. Efter seminariet finns möjlighet att göra sådana justeringar. En
slutlig version lämnas in på Its Learning ….
I ItsLearning kommer även era uppsatser att plagieringsgranskas.
Examinationens betyg lämnas till varje författare efter att slutlig version av uppsats har
inlämnats.
17
Opponering3
Syftet med opponering är:
• att på ett tydligt sätt beskriva uppsatsen för åhörarna
• att granska uppsatsens förtjänster och brister
En dialog skall föras mellan opponenterna och författarna
Så här kan det gå till:
• Ordföranden (handledare) öppnar seminariet
• Författarna ges tillfälle att komma med små rättelser och tillägg. Är
rättelserna många, gör då en skriftlig sammanställning av dem för att
lämna ut till opponenter, åhörare och ordförande.
• Opponenterna ger en kort beskrivning av uppsatsens innehåll och dess
anknytning till socialt arbete. Opponenterna frågar sedan respondenterna
om beskrivningen är korrekt uppfattad.
• Opponenterna inleder en dialog med författarna utifrån frågor som
väcktes vid läsningen av uppsatsen. Frågorna skall omfatta de särskilda
anvisningar för granskning av uppsatser som givits inom kursen (se sid
16).
• Opponenterna kan om de så vill öppna upp diskussionen för frågor och
kommentarer från övriga seminariedeltagare
• Ordföranden sammanfattar seminariet och avslutar detsamma.
3
Opponering utgör del av examination.
18
Riktlinjer för granskning av uppsats
1. Kort beskrivning av uppsatsens innehåll och anknytning till socialt arbete
2. Hur motiveras undersökningsarbetet?
3. Syfte och frågeställningar: Har syftet uppnåtts och frågeställningarna
besvarats?
4. Hur har författarna gått till väga för att besvara dessa? Är metodvalen och
genomförandet tillräckligt och tydligt beskrivet?
5. Fördelar och nackdelar med de metoder som författarna valt? Svårigheter
och etiska ställningstaganden?
6. Kunde författarna ha valt en annan metod? Vilken/vilka? Svårigheter och
etiska ställningstaganden i alternativa metodval?
7. Hur behandlas validitet- och reliabilitetsfrågor?
8. Är uppsatsens disposition tydlig?
9. Hur är uppsatsens språk?
10. Är referenserna tillräckliga och enhetligt genomförda?
11. Är eventuella bilagor av relevans för uppsatsen? Saknas någon bilaga?
19
Kursvärdering – genomförs efter avslutande seminarier.
•
Att fortsätta med
•
Att upphöra med
• Att
börja med
TACK PÅ FÖRHAND!
20