Krisplan, pdf, 650 kB

KRISPLAN Lyckeby skolområde
INNEHÅLLSFÖRTECKNING



Krisgrupp och telefonlista
Krisplan
Samlingslokal
Sid
2-3
4-5
5






Obehöriga i skolan
Olyckor
Våld eller hot mot personal – elev
Anmälan till socialtjänst
Elev som försvinner
Barn som ej hämtas
6
6
6
6
7
7








Drogpåverkad förälder
Sexuella övergrepp
Brand
Bombhot
Elev som mister nära anhörig
Dödsfall – elev
Dödsfall – personal
Inför begravning
8
8
9
9
10
10
11
11
BILAGOR
1. Utrymningsplan
2. Riktlinjer och rutiner vid anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen
3. Kris- och sorgereaktioner
4. Samtals tips
5. Litteraturtips
6. Brevmall – meddelande hem om händelsen
7. Brevmall – meddelande hem om begravning
KRISGRUPPENS ARBETSGÅNG
- Checklista aktivering
- Agenda
- Checklista dokumentation
- Lägesbild
- Loggbok
- Råd vid mediakontakter
2015-07-02
När personal får besked om en allvarlig händelse ska alltid någon i skolans
Krisgrupp kontaktas omgående.
Krisgruppen bedömer hur händelsen ska hanteras.
Se arbetsgång för Krisgruppen, flik nr 2.
KRISGRUPP – TELEFONLISTA
Krisgruppen på Spandelstorpskolan
Namn
Roll
Tfn/Mobil
Annika Holmqvist Lundh
Rektor- pressansvarig
0455-303826 /0766208602
Susanne Wallin Eriksson
Rektor
0455-304016/0709303916
Marie Lindberg
Skolsköterska
0455-303850/0766208605
Sandra Folkesson
Lärare särskolan
0455-338014
Malin Nilsson
Lärare särskolan
0455-22290
Hemtelefon
Kättilsmåla
Jens Norrman
Spandelstorp
0709-5480948
Britt-Marie Stenholm
Skolassistent
0455-303775/0733618065
Namn
0455-26551/0706304934
Telefonlista externa resurser
Roll
Mobil
Växel/fast telefon
SOS
Akut hjälp
112
Blekinge Landsting
Sjukvård
0455-73 10 00
Polis
Räddningstjänsten Blekinge
114 14
Brandkår
0455-30 39 80
Giftinformationscentralen
08-33 12 31
Sjukhuspräst
0455-73 10 00 (vxl)
Barn- o Ungdomspsykiatrin
0455-73 58 25
Arbetsmiljöinspektionen
0470-74 80 00
POSOM –
0455-30 42 60
Kommunhälsan
0455-30 48 40/30 48 48
Karlskrona kommuns vxl
0455-30 30 00
Göran Palmér
Tf Helen Allevang
0455-30 36 01
Förvaltningschef
Kunskapsförvaltningen
Verksamhetschef
0455-304060
Försäkringskassan
0771-52 41 00
Försäkringsfrågor
0455-303074
(Kommunledningsförvaltningen
Lyckeby ledningsgrupp
Annika Holmqvist Lundh
Judit Berés Lagerquist
Per-Olov Mattsson
Ulf Nilsson
Martin Andersson
Susanne Wallin Eriksson
0455-303826 /0766208602
0455-303825
0455-303805
0455-303780
0455-305177
0455-304016/0709303916
2
2015-07-02
Lyckeby ledningsgrupp
Eva Axelsson
Mona Nilsson
Charlotte Kansikas
Ulrika Johnson
0455-303825
0455-303827
0455-303205
0455-304778
Rollfördelning i krisgruppen:
Rektorer: Fakta och information vad som hänt till personalen. Kontakter utanför skolan, t ex journalister.
Skolsköterska: Medicinska fakta och information. Debriefing, känslor och tankar – med rektor som bisittare.
Skolassistent: Sammankallande. Ansvarar för att alla blir informerade – kollar närvaro vid info-möten, ansvarar för att upprätta
en larmlista och hålla den aktuell. Skriver loggbok/diariet med anteckningar om dag, klockslag, händelse, beslut och ansvariga.
Kontakter: En person (bestäms från fall till fall) håller kontakt med drabbad familj.
3
2015-07-02
KRISPLAN
Enhet: Spandelstorpskolan/Kättilsmåla skola
Att skapa beredskap att hantera kriser som berör elever och personal.





VID AKUTA KRISER
Medlem i krisgruppen kontaktas
Krisgruppen samlas
Rektor informerar skolans personal
Information från skolan sköts av rektor inklusive massmedia
Se arbetsgång för Krisgruppen, flik nr 2
KRISLÅDA FINNS I PERSONALRUMMET (på Spandelstorp i telefon rummet, särskolan ”kontoret
och i Kättilsmåla)
Lådan innehåller ljus, tändstickor, vit duk, ram till foto, litteratur. Intill finns 3 -5 filtar.
KRISPÄRM
Krispärm finns hos rektor, skoladministratör, personalrum, skolsköterska, idrottshall, yttre
fritidshem och respektive lagledare.
REVIDERING
Ansvarig: Skoladministratör.
Telefonnummer till krisgruppen och all personal uppdateras kontinuerligt.
Telefonnummer till vårdnadshavare, inkl. arbetet, uppdateras kontinuerligt.
Telefonnummer till medarbetare och resp. anhöriga uppdateras kontinuerligt.
Krispärmen revideras årligen.
KRISGRUPPEN LEDER OCH FÖRDELAR ARBETET
Krisgruppen samlas eventuellt med extern resursperson och kartlägger situationen.
En bedömning görs av effekt på elever och personal samt vilken information som först ska delges.
Med jämna mellanrum summeras läget och personal informeras.
Information:
Familjen
 Om händelsen (Vid dödsfall – polisen kontaktas om vem och hur budskapet framförs).
 Om skolans vidare åtgärder.
Personal
 Fakta kring händelsen
 Vilka stödåtgärder som satts in
 Planer för vidare åtgärder
 Hantering av massmedia
 Ledig personal och informeras
Klassen och eventuellt övriga elever
 Om händelsen
 Om skolans åtgärder
 Hur vi går vidare
4
2015-07-02
Stödåtgärder
 Eventuellt minnesrum
 Samtalsstöd (skolsköterska, kurator mm)
SAMLINGSLOKAL
Utrymningsplan, se bilaga 1
1.
2.
Gymnastiksal
a) F – 3 och särskolan till Sagolundens lekhall
b) 4 – 6 till LKC:s (Vedebyskolans) aula
c) Kättilsmåla förskola
Skolans NÖDUTRYMNINGSPLAN finns uppsatt i alla rum på skolan.
5
2015-07-02
OBEHÖRIGA I SKOLAN
1.
2.
3.
4.
5.
Om du möter en okänd person i skolan, fråga vem det är och ärendet.
Obehöriga besökare avvisas. Alla hjälps åt.
Låt dig inte provoceras. Vid behov hämta hjälp.
Informera skolledningen.
Olaga intrång polisanmäls av skolledningen eller av vidtalad utsedd personal.
OLYCKOR
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Kalla på skolsköterska och/eller klasslärare.
Vid allvarlig olycka ring 112 för ambulans och/eller polis.
Den som bäst känner den skadade följer med till läkare eller med i ambulansen.
Lämplig person tar hand om eventuella vittnen till olyckan.
Skolledningen informeras.
Berörda familjer informeras av skolledningen eller av vidtalad utsedd person.
(Vid olycka med dödlig utgång underrättas familjen av sjukhus, polis eller präst.)
7. Klassläraren informeras och håller fortsatt kontakt med hemmen.
8. Klassläraren eller annan lämplig person informerar klassen.
9. Eventuellt samlas krisgrupp för vidare åtgärder.
10. Vid behov kontaktas skyddsombud och en arbetsskadeanmälan görs.
Att tänka på:
Tala öppet och konkret om vad som hänt.
Låt eleverna talar om sina tankar och känslor.
Fråga om eleverna vill ringa hem. Försök se till att ingen kommer hem till tomt hus.
VÅLD ELLER HOT MOT PERSONAL - ELEV
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Bryt undervisningen och/eller ta hand om utsatt person.
Notera vittnen.
Kontakta skolledningen/klasslärare.
Vid behov tillkalla polis.
Kontakta hemmet.
All personal informeras.
Klassläraren eller annan lämplig person informerar klassen.
Vid behov kontaktas skyddsombud och en arbetsskadeanmälan görs.
Eventuell polisanmälan görs av skolledningen.
ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNST
1. Enligt socialtjänstlagen SoL 14 kap 1§ har du som arbetar med barn och unga
anmälningsskyldighet om du misstänker att ett barn far illa. Se bil 2
2. Anmälan kan ringas in, men är att föredra skriftligt. Ska diarieföras.
3. Vid misstanke eller oro kontakta elevhälsoteamet för stöd och konsultation.
6
2015-07-02
ELEV SOM FÖRSVINNER
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Elev som avviker från skolan – kontakta hemmet.
Vid utflykt - ring skolledningen och informera om försvinnandet.
Ring 112 och larma.
Hemmet informeras av skolledningen eller av vidtalad utsedd person.
Kontaktperson utses för samarbete med familj och polis.
Lämplig person tar hand om och informerar klasskamraterna.
Preventiva åtgärder vid utflykter eller liknande
Ha alltid med mobiltelefon, klasslista och föräldrars telefonnummer.
Lämna uppgifter om utflykter och deltagarlista till expeditionen.
BARN SOM EJ HÄMTAS
1. Ring föräldrar för information.
2. Kontakta närmast anhörig (se kontaktlista i klasspärm i personalhallen), för hämtning.
3. Kontakta rektor, som vid behov kontaktar socialtjänsten.
7
2015-07-02
DROGPÅVERKAD FÖRÄLDER
1. Lämna inte ut barnet.
2. Kontakta den andra föräldern eller annan anhörig.
3. Ta hjälp av kollegor.
Ta tillsammans personen till ett avskilt rum och kontakta skolledningen.
4. Om personen inte är hanterbar kontaktas polis för handräckning.
5. Vid upprepade tillfällen kontaktas socialtjänsten
SEXUELLA ÖVERGREPP
Vid alla tecken/signaler på att brott eller övergrepp kan ha begåtts:
Kontakta omedelbart någon ur elevhälsoteamet!
A. Utanför skolan
1. Anmälan till socialtjänsten.
2. Om familjen ej är involverad informeras vårdnadshavare skyndsamt av elevhälsoteamet.
3. Elevhälsoteamet informerar berörda pedagoger.
4. Vidare arbete planeras i samverkan med socialtjänsten.
B. Övergrepp i skolan
1. Föräldrar informeras av elevhälsoteamet.
Så mycket information som möjligt ska lämnas. Familjen får hjälp med kontakt för krishjälp
(BUP, socialtjänsten mm).
2. Krisgruppen sammankallas.
Beslut fattas om att avskilja den påstådda förövaren under utredningstiden.
3. Anmälan till polis och socialtjänst.
4. Verksamhetschef och BUN informeras av rektor.
5. Information, se ”Vid akuta kriser”, sid 4.
8
2015-07-02
BRAND
1. Om brandlarmet ej ljuder sätt igång larmet omgående.
2. Utrym enligt utrymningsplanen.
3. Krisgruppen samlas för eventuella vidare åtgärder.
BOMBHOT
1. Vid telefonhot: Den som svarar försöker få ut så mycket information som möjligt. Lyssna
noga på vad som sägs – rösten, karaktären mm. Anteckna tidpunkt.
Brev hot överlämnas till rektor eller ställföreträdande.
2. Rektor eller dennes ersättare enligt telefonlistan informeras.
3. Rektor (EHT) kontaktar polis för bedömning av allvaret i hotet.
4. Eventuellt Utrymning.
5. Krisgruppen sammankallas.
6. Efter bombhot inleds lektionen/dagen med information och bearbetning i klassrummet med
respektive lärare.
9
2015-07-02
ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG
1. Familjen tillfrågas om elevens klasskamrater får underrättas.
2. Läraren/skolan tar initiativ till kontakt för att visa att man bryr sig om det som har hänt och
vill hjälpa till på bästa möjliga sätt.
Elever mår oftast bäst av att börja i skolan så snart som möjligt.
3. Klasskamraterna kan lättare ge stöd och visa omtanke om de vet vad den drabbade vill att
de ska säga eller göra när hen kommer tillbaka.
4. Klassläraren följer upp eleven och har tät kontakt med hemmet.
5. Alla pedagoger är observanta på elevens sorgereaktioner.
DÖDSFALL – ELEV
1. Krisgruppen sammankallas.
Personal underrättas. Glöm ej information till icke närvarande personal.
2. Kontrollera om eleven har syskon i skolan. Det är extra viktigt att denna klasslärare
informeras snarast.
3. Rektor utser den person som ska ta kontakt med hemmet. (Vid dödsfall underrättar alltid
polisen de anhöriga). Utsedd person fortsätter ha kontakt med familjen så länge det behövs.
4. Involvera det stöd som behövs (kurator, präst, POSOM eller dylikt).
5. Personalen samlas för gemensam information.
6. Den beröra klassen underrättas av sin klasslärare. (Se bilaga 4)
7. Skolans övriga klasser informeras av sina respektive klasslärare. (Se bilaga 4)
8. När samtliga klasser har underrättats hissas flaggan på halv stång.
9. Rektor tar kontakt med verksamhetschefen.
10. Krisgruppen samlas återkommande och ger kontinuerlig information till personalen vid
behov.
11. Glöm inte föräldrainformation. Rektor ansvarar.
12. Information, se ”Vid akuta kriser”, sid 3.
13. Arrangera en minnesplats.
14. Krisgruppen samlas några veckor senare för utvärdering av åtgärderna i samband med
dödsfallet.
De åtgärder som vidtas måste naturligtvis anpassas till om det var ett väntat dödsfall, efter en lång
tids sjukdom eller om det är ett plötsligt dödsfall t ex genom olyckshändelse eller självmord.
10
2015-07-02
DÖDSFALL – personal
1. Krisgruppen sammankallas.
Personal underrättas. Glöm ej information till icke närvarande personal.
2. Rektor utser den person som ska ta kontakt med hemmet. (Vid dödsfall underrättar alltid
polisen de anhöriga). Utsedd person fortsätter ha kontakt med familjen så länge det behövs.
3. Involvera det stöd som behövs (kurator, präst, POSOM eller dylikt).
4. Personalen samlas för gemensam information.
5. Om den avlidna personalen har klass underrättas denna av någon ur elevhälsoteamet.
(Se bilaga 4)
6. Skolans övriga klasser informeras av sina respektive klasslärare. (Se bilaga 4)
7. När samtliga klasser har underrättats hissas flaggan på halv stång.
8. Rektor tar kontakt med verksamhetschefen.
9. Krisgruppen samlas återkommande och ger kontinuerlig information till personalen vid
behov.
10. Glöm inte föräldrainformation. Rektor ansvarar.
11. Information, se ”Vid akuta kriser”, sid 4.
12. Arrangera en minnesplats.
13. Krisgruppen samlas några veckor senare för utvärdering av åtgärderna i samband med
dödsfallet.
De åtgärder som vidtas måste naturligtvis anpassas till om det var ett väntat dödsfall, efter en lång
tids sjukdom eller om det är ett plötsligt dödsfall t ex genom olyckshändelse eller självmord.
INFÖR BEGRAVNING
1. Rektor eller av rektor utsedd person kontaktar de anhöriga om de önskar låta eleverna delta
i begravningen.
2. Elevhälsoteamet rådgör med lärarna vilka elever som i så fall kan komma ifråga.
3. Berörda elever får med sig ett meddelande hem då begravningsdag är fastställd.
4. I berörd klass diskuteras ingående vad som sker vid en begravning.
5. På begravningsdagen samlas klasserna en stund tillsammans med sina klasslärare.
Elever som behöver ha med sig sina vårdnadshavare bör få lov till det.
Begravningsdagen hissas flaggan på halv stång och efter akten på hel stång.
11
2015-07-02
Bilaga 1
Utrymningsplan
12
2015-07-02
Bilaga 2
RIKTLINJER OCH RUTINER VID ANMÄNINGSSKYDLIGHET ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN
Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar som
far illa på något sätt. Rutinerna är utarbetade av Barn och ungdomsförvaltningen och
socialförvaltningen.
Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap 1 §. I SoL finns en bestämmelse om att alla som arbetar
inom myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom har en skyldighet att genast anmäla till
socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att Socialtjänsten måste ingripa till
skydd för ett barn.
Anmälningsplikten förutsätter inte att det är klarlagt att socialtjänsten behöver ingripa, även
uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i
behov av stöd eller hjälp från Socialtjänstens sida. Att bedöma om kriterierna för att göra en
anmälan är uppfyllda eller inte är ibland en svår uppgift men det är inte anmälarens sak att utreda
och avgöra allvaret i barnets situation, det är Socialtjänstens uppgift.
Information om anmälningsskyldigheten vid oro för barn.
Information och rutiner finns i verksamhetshandboken på Barn och ungdomsförvaltningens intranät
tillgänglig för samtliga anställda.
Min förvaltning/verksamhetshandbok/särskilt stöd.
Ansvarig chef ska i samband med nyanställning informera om sekretess, och
anmälningsskyldigheter.
Blankett finns tillgänglig i verksamhetshandboken.
Vid varje uppstart efter sommaruppehållet, ska lagstiftning och riktlinjer uppmärksammas i
personalmöte.
Inom skolans elevhälsa har kuratorerna en särskild kompetens inom området och kan vara ett gott
stöd.
Exempel på situationer som bör föranleda ställningstagande om anmälan enligt 14 kap 1 § SoL
Av karaktären kränkningar:
• Fysisk misshandel inklusive sexuella övergrepp och hedersrelaterat våld.
• Psykisk misshandel, t.ex. systematiska kränkningar, nedvärdering, hot.
• ”Otillbörligt utnyttjande”, t.ex. sexuellt utnyttjande, tvingas att utföra ansträngande kroppsarbete,
tvingas till för stort självständigt ansvar i förhållande till ålder.
Av karaktären omsorgsbrist:
• Brister i fysisk omsorg såsom vanvård, misskötsel i fråga om hygien, kläder, om barnet ej får
lämplig hälso- och sjukvård eller tandvård, lämnas utan tillsyn eller erforderligt skydd.
• Brister i känslomässig omsorg, t.ex. trygghet och stimulans eftersätts p.g.a. missbruk eller psykisk
ohälsa eller sjukdom hos föräldrar. Djupgående konflikter mellan föräldrarna som har negativ
inverkan - barnet får ”sitta emellan”.
• Andra förhållanden i hemmet, t.ex. missförhållandena beror i första hand ej på
vårdnadshavare/förälder utan på sambo. Det kan även handla om familjevåld, bristande
anknytning eller sjukligt symbiotiskt förhållande barn-föräldrar.
13
2015-07-02
Av karaktären eget beteende:
• Misstanke om att ett barn eller ungdom missbrukar alkohol eller narkotika.
• Uppgifter om att ett barn eller ungdom begår brott eller på annat sätt, t.ex.
genom kraftfullt utagerande beteende, visar tecken på att utvecklas ogynnsamt.
Vuxnas ansvar att se barn som far illa
Du som arbetar med barn och ungdomar har ett stort och viktigt ansvar i att se och uppmärksamma
de barn som mår dåligt. Att inse att barn har det svårt och far illa är ofta ångestfyllt och väcker
motstånd, det kan upplevas som en tung plikt att anmäla sina misstankar till socialtjänsten.
Det kanske saknas tydliga belägg för oron och det kan finnas en osäkerhet angående situationen
och om den är tillräckligt allvarlig för att en anmälan ska vara motiverad. Om du fattar misstanke
finns det säkert goda skäl. Det är också viktigt att komma ihåg att en misstanke räcker för en
anmälan.
Även om anmälningsplikten är personlig, så kan du alltid få stöd av din chef. Det är också viktigt att
det på arbetsplatsen finns kända rutiner för hur man skall agera om man misstänker att ett barn far
illa.
Konsultation
Om du känner dig osäker på om du skall göra en anmälan eller inte, kan du med fördel även ringa
0455 304309 och konsultera en socialsekreterare eller en chef inom socialtjänsten. För att undvika
missförstånd är det bäst att säga att det är fråga om konsultation och inte nämna namn på det barn
eller den ungdom och familj du vill diskutera. Socialtjänsten kan ge råd i frågor om anmälningar och
om hur du ska gå tillväga.
Anmälan
Anmälan görs till Socialtjänsten, telefon: 0455-304309.
Vid akuta situationer görs en muntlig anmälan som därefter ska kompletteras med en skriftlig
anmälan. Det finns en blankett i det här informationsmaterialet innehållande frågor avseende den
information som bör omfattas av en anmälan.
Skriftlig anmälan ska diarieföras i det skolområde det gäller.
Du ska informera din förskolechef/rektor att en anmälan är gjord.
För den som anmäler kan det finnas en oro för hur vårdnadshavarna ska reagera och för att
anmälan ska uppfattas som en misstroendeförklaring mot dem. Bra att veta är att många visar
förståelse för att en anmälan görs och en del blir också tacksamma och lättade. Givetvis kan
reaktionerna bli olika, när något som en familj har försökt dölja kommer till andras kännedom kan
det väcka ilska och besvikelse.
Hur man anmäler
Socialtjänsten har vid oro för ett barn möjlighet att ge konsultation där du kan vara anonym.
Telefon: 0455 304309 (ordinarie kontorstid)
Stödteamets psykologer kan hjälpa till inför det samtal som sker med vårdnadshavarna.
Anmälan kan göras per telefon men ska kompletteras med skriftlig anmälan på den blankett som
finns i verksamhetshandboken.
Min förvaltning/verksamhetshandbok/särskilt stöd/
Om anmälan bedöms vara akut och utanför kontorstid – ring polisen 11414 och begär ”social
beredskap”.
14
2015-07-02
Anmälan ska diarieföras på respektive skolområde och sekretessbeläggas.
Skriftliga anmälningar skickas
* i slutet kuvert och internpostkuvert adresserat till ”Socialförvaltningen”.
* med vanlig post till ”Socialförvaltningen Karlskrona kommun 371 83 Karlskrona.
* alternativt lämnas personligen i receptionen kommunhuset, vån 4.
OBS! Endast dessa adresser får användas.
Viktigt för anmälare att veta
• Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar och den är ovillkorlig.
Anmäl eller konsultera socialtjänsten även i tveksamma och svårbedömda fall.
Det är socialtjänstens uppgift att undersöka uppgifterna. Den som omfattas av
anmälningsskyldigheten kan inte vara anonym.
• Om anmälan görs ska information om detta som regel ges till vårdnadshavarna, undantag finns
dock. Vid akut oro kring ett barns situation SKA anmälaren ta direkt kontakt med socialtjänsten för
att göra en anmälan.
OBS! Utifrån skyddsaspekten ska det vid misstanke om att barnet utsatts för någon form av
kränkning i hemmet eller av vårdnadshavare, tas kontakt med socialtjänsten innan barnets
vårdnadshavare informeras om anmälan.
Ett barn kan i och med att anmälan görs utsättas för ytterligare risker och det är därför viktigt att
rådgöra med socialtjänsten.
• En anmälan ska vara skriftlig. Vid brådskande fall går det bra att göra en muntlig anmälan och
därefter komplettera och bekräfta denna med en skriftlig anmälan.
• Vänta inte på att någon förändring ska ske!
Det räcker inte med att anmäla och sedan vänta på att något skall hända. Ta ny kontakt med
socialtjänsten om förhållandena för barnet fortsätter att vara dåliga efter anmälan eller om du
uppfattar det som om ”ingenting händer”.
Det är viktigt att det ges fortlöpande information till socialtjänsten om det som kan behöva tillföras
utredningen.
Den som gjort en anmälan är skyldig att informera socialtjänsten när förhållandena har ändrats.
Om anmälan är gjord
Den som anmält kan bli inbjuden till möte med socialtjänst och vårdnadshavare.
Efter cirka 14 dagar kan du få veta om en utredning startat eller inte.
Övrig återkoppling från socialtjänstens handläggare kan variera, beroende på anmälningens
karaktär.
Om ingen utredning startar är det inget skäl för att inte anmäla igen om situationen är sådan att
oron kvarstår, ökar eller nya händelser sker.
Socialtjänstens arbete när anmälan gjorts
• När socialtjänsten har tagit emot en anmälan kan anmälaren om det är lämpligt vara med vid
första träffen med familjen. Återföring till anmälaren kan som alternativ ske telefonledes och
information lämnas ut om vårdnadshavarna samtycker till det.
15
2015-07-02
• Socialtjänstens uppgift är att utifrån anmälan och övriga uppgifter om barnets situation ta
ställning till om en utredning skall inledas eller ej, det görs en s.k. förhandsbedömning där ställning
tas till om utredning ska inledas eller ej.
Anmälaren får veta vad förhandsbedömningen kommit fram till via internpost.
• I Karlskrona kommun arbetar socialtjänsten med BBIC (Barnets Behov I Centrum) ett enhetligt
system för dokumentation och uppföljning av socialtjänstens insatser för barn och ungdomar. BBIC
bygger på en helhetssyn på barns och ungas utveckling inom en rad områden som fysisk och
psykisk hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling etc. Barnets behov är
utgångspunkten men det är viktigt att komma ihåg att föräldrarnas förmåga påverkar barnets
utveckling. Den unges omgivning, familj och miljö är också av stor betydelse.
För förskolor och skolor innebär BBIC t.ex. att ett s.k. konsultationsdokument ska fyllas i under
utredningens gång, detta gäller även i ärenden där de inte själva är anmälare. Syftet med
konsultationsdokumentet är att socialtjänsten ska få en god bild av barnets situation i förskolan
eller skolan.
• Socialtjänstens verksamhet bygger på frivillighet och det är inte alltid en anmälan och utredning
leder till att familjen tackar ja till ett erbjudande om stöd. En utredning som läggs ned utan åtgärd
kan ändå vara betydelsefull, eftersom familjen kontaktas och därmed har blivit medveten om hur
andra ser på barnets situation.
Det är endast i mycket allvarliga fall som tvångsvård kan bli aktuell i form av åtgärder enligt lagen
om vård av unga (LVU).
• Socialtjänsten har sträng sekretess, vilket innebär att uppgifter om klienters personliga
förhållanden inte får lämnas ut till obehöriga, för att lämna ut informationen krävs samtycke från
barnets vårdnadshavare. Det kan därför hända att anmälaren efter en anmälan inte får veta vad
som händer med barnet under kontakten med socialtjänsten.
Handläggande socialsekreterare arbetar aktivt med att inhämta samtycke från vårdnadshavaren
om att information får lämnas ut till berörda samarbetsparter. De flesta föräldrar samtycker till att
viktig information lämnas ut till berörda myndigheter. Det kan t.ex. handla om att förskolan eller
skolan får veta att barnet och familjen får insatser från socialtjänsten.
Är du osäker eller har du frågor?
Har du frågor angående anmälningar, utredningar eller något annat som
rör socialtjänstens arbete med barn och ungdomar, tveka inte att ta kontakt med socialtjänsten.
Telefonnummer: 0455-304309. Kontinuerligt samarbete mellan socialtjänst och förskola/skola
Samarbete i varje enskilt ärende sker så långt som lagstiftningen tillåter.
Särskilda mötesforum för förskolechefer och rektorer ska anordnas två gånger per grupp och år, i
syfte att göra avstämning av generellt samarbete och där behov av revidering av riktlinjer och
rutiner uppmärksammas.
Ansvar för deltagande: gemensamt
Ansvar för att fastställa mötestillfällen: Barn och ungdomsförvaltningen
En gång per halvår erbjuder socialförvaltningen en allmän information till personal inom
förskola/skola.
Ansvar för informationen: Socialförvaltningen
Ansvar för att fastställa datum: Kunskapsförvaltningen (Barn och ungdomsförvaltningen)
16
2015-07-02
De övriga samarbetsforum som finns (GPS, kommunrådet, SIG) har minimum en utsedd
kontaktperson per förvaltning.
På respektive förvaltning finns en utsedd befattningshavare med ansvar för att dessa riktlinjer och
rutiner följs upp och revideras vid behov.
17
2015-07-02
Bilaga 3
KRIS- OCH SORGEREAKTIONER
När man skall beskriva kriser och deras förlopp anses det vara fyra faser som är de vanliga.
Här beskriver vi dessa faser mycket kortfattat. Vill man lära sig mer om detta hänvisar vi till lämplig
litteratur i litteraturförteckningen.
CHOCKFASEN
Denna fas varar från några korta ögonblick upp till några dygn.
Kännetecken:




svårt att ta in och förstå vad som händer
förvirring och hysteriska reaktioner
förtvivlan
olika kroppsliga symptom såsom hjärtklappning, darrningar, yrsel, illamående.
REAKTIONSFASEN
Denna fas kan pågå upp till ett par månader.
Kännetecken








sårbarhet
ångest
sömnsvårigheter
sorg och depression
ilska och aggressivitet
koncentrationssvårigheter
isolering
skuld, skam och självförebråelser.
REPARATIONSFASEN
Denna fas kan pågå från någon till några månader efter det inträffade till ca ett år.
Kännetecken
 isoleringen bryts
 personen vågar blicka framåt
NYORIENTERINGSFASEN
Under denna period ser personen möjligheter i det fortsatta livet och börjar långsamt acceptera det
som inträffat.
18
2015-07-02
OLIKA SORGEREAKTIONER HOS BARN
Ur: När det krisar i skolan, (Norblom – Rahm, 1998)
Sorgereaktioner kan se olika ut beroende på barnets ålder. Detta är en kortfattad sammanställning av
olika sorgereaktioner hos barn. Vill man lära sig mer om detta hänvisar vi till lämplig litteratur i
litteraturförteckningen.
Kännetecken

ångest

sömnsvårigheter

trots

skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter

ledsnad

skuldkänslor

ilska, vrede

olika kroppsliga symptom t ex magont

minnen

fantasier.
Det är naturligtvis alltid viktigt att ha en öppen och ärlig kommunikation med den som är drabbad av
något svårt.
Tänk därför på att:



ge klara och tydliga besked
ge åldersadekvata förklaringar
undvika omskrivningar
19
2015-07-02
Bilaga 4
SAMTALSTIPS
Några råd till dig som lärare inför mötet med din klass
Det är viktigt att Du som lärare ger eleverna tid att samtala om det som hänt. Om Du tycker att det
är svårt att vara ensam så ta kontakt med någon ur elevvårdsteamet.
Vid samtalen är det bra att ha en viss struktur:
Inledning
Berätta vad som hänt så konkret som möjligt.
•
•
•
Jag har något tråkigt att informera om som en del kanske redan hört…
Det har hänt något som alla upplever som svårt…
En mycket tragisk händelse …
Det är även viktigt att få reda på hur eleverna har fått reda på vad som hänt och när. Det skapar en
helhet. Framför allt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och hindra ryktesspridning.
• Visste någon om det här?
• Hur tänkte ni då?
• Har ni råkat ut för något liknande?
Försök inte trösta med ord som ”Det är inte så farligt…”. Hjälp barnen att sörja istället för att trösta
dem.
Var närvarande och våga visa att ni ställer upp, att ni finns, att ni deltar. Våga visa er egen sorg och
bestörtning. Var inte rädd för gråten. Det är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller
man tillbaka den stoppar man också känslan som då kan dyka upp långt senare.
Dela in klassen i grupper för ytterligare diskussion.
Ett sätt att få ur sig sorgen är att klä den i ord. Samtidigt är det första steget av en bearbetning som
senare kan hjälpa en vidare.
OBS! Alla elever hade kanske inte goda relationer till den döde. Förmedla då några regler för samtal
i grupp.
•
Ingen får kritiseras eller retas för vad man sagt eller hur man reagerat.
•
Vem som helst kan tala för sig själv, men inte för någon annan.
•
Alla behöver inte prata.
•
Påpeka för eleverna att eventuell kontakt med pressen sköts av rektor.
20
2015-07-02
AVSLUTNING
Samla ihop intrycken.
Förbered eleverna på kommande reaktioner t.ex. svårigheter att koncentrera sig.
Rekommendera eleverna att samtala med föräldrar och kamrater.
Uppmana eleverna att ta kontakt med dig eller någon annan om de behöver samtala ytterligare om
det som hänt. Lämna ev. ditt telefonnummer och visa att du när som helst är beredda att fortsätta
samtalet. När den sörjande för elfte gången berättar samma sak är han inte hjälpt av att höra: ”Det
där har jag redan hört” En del av bearbetningen består av att just ”älta” det som skett.
Var observant om det är någon elev som reagerar kraftigt. Skuldkänslor kan uppkomma. Eventuellt
kan
man säga: Varje människa har ansvar för sitt eget liv. Man kan inte ta på sig eventuell skuld för vad
någon annan har gjort.
Var dig själv.
Försök inte vara psykolog, präst eller läkare om du inte är det. Vi gömmer oss ofta bakom våra
yrkesroller. Här är det bara medmänsklighet, medkänsla och medlidande som gäller.
Det finns aldrig så välmenande råd som hjälper utan lyssna, ta in, bekräfta och var delaktig.
Ett bra omhändertagande.
Det krävs inga övermänniskor för att följa dess punkter, endast medmänniskor.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•

•
•
•
•
•
Man ska veta att sorgearbetet är en normal och nödvändig process.
Man ska vara tillsammans med den sörjande – inte lösa deras problem.
Man ska erkänna andras smärta, lära sig att gå in i den och inte avlägsna den.
Man ska lyssna till vad den sörjande berättar.
Man ska låta dem upprepa sig, gång på gång.
Man ska tala så lite som möjligt – och undvika varje försök till tröst som innebär ett förringande
av förlusten.
Man ska acceptera att alla har sitt eget sätt att sörja – och att ingen sorg är riktig eller felaktig.
Ingen är tvungen att rättfärdiga sina känslor.
Man ska uppmuntra dem som har en gemensam sorg att dela den med varandra om de kan.
Man ska erkänna att de sörjande har lidit en förlust.
Man ska inte hindra någon från att inse att den döde aldrig kommer tillbaka.
Man ska ge efterlämnande tid att sörja.
Man ska erkänna den sörjandes behov att bearbeta smärtan och visa alla sina känslor – utan att
fördöma.
Man ska ge barn tillfälle att delta i sorgeprocessen tillsammans med de vuxna.
Man ska komma ihåg att många som erbjuder omedelbart stöd ofta försvinner efter ett tag.
Man ska inte låta ett avvisande hindra en från att återkomma med nya erbjudanden om hjälp.
Man ska uppmuntra de sörjande att leva och älska igen - men inte förrän de känner sig redo för
det.
21
2015-07-02
Bilaga 5
LITTERATURTIPS:
Årskurs 0 - 3
Boktitel
Adjö Herr Muffin
Arvids hemlighet
En stjärna vid namn Ajax
Flicka och kajorna
Författare
Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm
Kristina Westerlund och Fibben Hald
Ulf Stark och Stina Wirsén
Riita Jalonen och Kristiina Louhi
Årskurs 4 - 6
Adjö då, pappa!
Bara molnen flyttar stjärnorna
Bröderna Lejonhjärta
Så känns sorg
Desirée Kemi-Wikzén
Torun Lian
Astrid Lindgren
Mattias Danielsson
Dikter:
Vuxen:
22
2015-07-02
Bilaga 6
Brev till vårdnadshavare/föräldrar
Till vårdnadshavare för
Klass…………. har idag mottagit det tragiska beskedet att……………………………………… har avlidit.
Detta är naturligtvis något som vi alla, i synnerhet eleverna i klassen, berörs starkt av. Under de
närmaste dagarna kommer vi därför att ägna tid åt att samtala om det som har hänt. Det är mycket
betydelsefullt för eleverna att ni också i hemmet talar öppet om det inträffade. Tveka inte att ta
kontakt med oss för ytterligare upplysningar eller hjälp.
Spandelstorp- o Kättilsmåla skola ……/……….. 201…
………………………………………
Lärare
…………………………………………
Rektor
Tfn………………………………….
Tfn…………………………………….
23
2015-07-02
Bilaga 7
Brev till vårdnadshavare/föräldrar
Till vårdnadshavare för
Det är nu bestämt att…………………………………………………………
kommer att begravas …........dagen den……/……kl. …………
Deltagande i begravningen är givetvis frivillig och den som vill närvara är välkommen i
föräldrars eller någon annan vuxens sällskap.
Spandelstorp-Kättilsmåla skola ..…/…… 201..…
………………………………………………
Lärare
…………………………………………………….
Rektor
Tfn………………………………………….
Tfn………………………………………………
24
2015-07-02
FLIK 2
KRISGRUPPENS ARBETSGÅNG
Checklista - Aktivering
□ Informera rektor/ förskolechef
□ Kontakta enligt telefonlista,
□ Kontrollera att larm gått fram till berörda personer
□ Finns det fler berörda som behöver larmas?
□ Kontrollera samlingslokal och utrustning
□ Informera övriga som är i behov av information
□ Förbered krisledningsgruppens möte genom att sammanställa en lägesbild, bilaga X
□ Kom ihåg att dokumentera; för egna minnesanteckningar, loggbok och fotografera
Whiteboard/blädderblock, bilaga X
25
2015-07-02
Agenda – krisledningsgrupp/ledningsgenomgång
Leds av ansvarig på plats. Agendan kan med fördel användas vid alla möten/genomgångar under
hela händelsens förlopp.
□ Närvaro
□ Mål och syfte
□ Läget i stort
□ Läget för berörda verksamheter och drabbade
□ Inriktning för förvaltningens verksamhet
□ Redogör för kritiska aktiviteter
□ Informationsläge – vad vet vi och vad behöver vi veta?
□ Samverkan med andra aktörer/myndigheter – vilka behöver vi larma, kontakta eller
informera?
□ Personalläge – hur många är vi, vilka behöver vi, expertis, plan för uthållighet?
□ Samband, transporter och försörjning av organisation
□ Sammanfattning, riktlinjer och prioriteringar för fortsatt arbete
□ Fördelning av uppgifter
□ Frågor
□ Tid och plats för nästa möte
26
2015-07-02
Checklista för dokumentation
□ Mallar och utrustning finns att hämta...
□ För loggbok (använd mall, bilaga 8)
□ Registrera personal
□ För mötesprotokoll, sammanställ och distribuera
□ Fotografera Whiteboard och blädderblock kontinuerligt (skicka bilder från mobiltelefon
till e-post om möjligt)
□ Spela in möten/genomgångar och maila ljudfiler till alla deltagare (med mobiltelefon,
diktafon, MP3-spelare)
□ Spela in telefon- och videokonferenser (funktionen finns i de flesta konferenssystem)
27
2015-07-02
Lägesbild
Rita upp följande rutor på White board eller motsvarande och fyll i. Komplettera vid behov
med kartor, arbetsplan, tablåer och andra dokument runt omkring för att få en samlad bild
av det gällande läget.
Mål för krisledningsgruppen:
Händelse:
Pågående aktiviteter:
Sannolik utveckling:
Resurser:
28
2015-07-02
Loggbok
Datum:
Gällande händelse:
Tid
Händelse/aktivitet
Beslut/Åtgärder/Anteckningar
Detta loggboksblad är avslutat
Datum:
Signatur:
29
2015-07-02
Råd vid mediakontakter
Alltid vid mediakontakter
- Ta god tid på dig
- Tänk efter innan du svarar
- Håll dig inom ditt eget område
- Säg om du inte vet, kan eller får svara på frågan
- Håll dig till fakta
- Antag att allt är ”on the record”
- Var bestämd, rättvis och ärlig
Aldrig vid mediakontakter
- Ljuga, gissa eller ha egna teorier
- Bli upprörd eller arg
- Låta situationen eller reportern stressa dig
- Använda fikonspråk eller fackspråk
- Diskutera sekretessbelagd information
- Tala om sådant som är utanför ditt yrkesområde
30