visar vägen

Transcription

visar vägen

Omslag.qxp_Layout 1 2015-11-13 11:16 Sida 2
Skötsel: Så frodas
arter i välvårdad
ledningsgata. . . . . . . . s 46
Länsstyrelsen
raderar – säkra
ditt servitut . . . s 7
Hysch-hysch: Penta
och amerikanerna
tar tekniksprång. . . . . s 35
Sverige kan avverka 110%
av skogens tillväxt. Ändå fortsätter tillväxten att öka. Läs
mer på s 48.
#11
2015 • Pris: 66 kr
Den oberoende
skogstidningen
Maskinförsäkring
Jämför villkor, spara
tusenlappar
Nytänkarna
visar vägen
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
WELCOME TO
THE CUTTING AGE
Så god komfort. Så hållbar produktion.
Ta det lugnt, slappna av och fokusera på det viktiga – körningen.
I våra nya skördare har komforten lyfts till nya höjder. Det betyder att hytten är en attraktiv arbetsplats
när det gäller sikt, ljud, ljus, luft, arbetsställning och möjligheter att kommunicera. Hytten är rymlig på alla
ledder, ett högt luftflöde med rätt inneklimat, god sikt med framruta i helt ny design, låg ljudnivå med smart
ljuddämpning, ergonomiskt utformad stol och alla möjligheter till kommunikation med en ny MediaZone.
Men alla vet att det inte räcker med rätt hyttmiljö. Lika viktigt för komforten är givetvis en riktigt stabil
maskin. Vårt väl beprövade koncept med kranen placerad på hytten, tiltutrustningen hydraulisk länkad till
pendelaxeln och nivellerande hytt ger garanterat rätt förutsättningar för långsiktigt hållbar produktion.
www.komatsuforest.se
ledare.qxp_Layout 1 2015-11-16 13:59 Sida 1
LEDARE
INNEHÅLL
Mångfald eller
bra klimat?
PUH, JOBBIGT, JOBBIGT. Ämnet är obekvämt. Men när
26
28
Skogsstyrelsen nu lyfter framtidsfrågorna med sina
nya scenarier flyter frågorna ändå upp till ytan. Vad är
viktigast, mångfalden eller klimatet? Vad är viktigast,
mångfald i Sverige eller i tropikerna?
Vi ska så klart ha allt, svarar många reflexmässigt.
Men Skogsstyrelsen visar i scenariearbetet SKA15 att
behovet av skogsprodukter i världen kan sätta ett
enormt tryck på skogarna. Efterfrågan på industrirundvirke kan komma att öka från dagens 1,6 miljarder
avverkade kubikmeter till 6,1 miljarder redan år 2050.
Drivkrafterna är välkända. Ökad befolkning, ökat
välstånd och flykt från fossila bränslen är några.
25
”Vi lockar med lite bättre villkor, lite
bättre kläder, lite bättre bilar.”
Ivo Krsek, vd på Alfa skogsservice
46
52
FOKUS: MASKIN & ENTREPRENÖR
37
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14-28
INSTRUKTÖR Ömsesidigt lärande när metodinstruktören hälsar på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
GUIDE Så väljer du rätt maskinförsäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
PORTRÄTT Tre entreprenörer tänker nytt och får utmärkelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
VIRKESMARKNADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30-33
FRÅGAN TILL LÄNDER med ordnat skogsbruk blir nu: Kan ni
förse oss med mer virke? Visst, någon skogslevande art
kan trängas ut, men den kanske finns mer av på annat
håll? Eller ska vi ta mer virke i tropikerna, där fler arter
dör ut helt och där återbeskogningen är svag?
Vad är viktigast, mångfalden eller klimatet? Skydda
skog i norr eller i tropikerna?
Skogsstyrelsens scenarier gör att vi kan och tvingas
diskutera så svåra frågor. På presentationen av scenarierna häromveckan berördes de bara i en bisats. Herman
Sundqvist, skogschef på Sveaskog och Föreningens
Skogens ordförande, tyckte att Skogsstyrelsens scenario
med fördubblat naturskydd var intressant, men lade
i förbigående till en ganska anmärkningsvärd poäng:
Vi vet ju faktiskt inte om vi i framtiden i stället behöver
öka andelen produktionsskog.
BRÄNSLEVED Holmen mäter i ton i stället för fub . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
SLUTSÅGAT Vad händer med medlemmarnas lövträd när Södra stänger sågen? . . . . . . . .33
TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35-43
TEKNIKSPRÅNG Penta och amerikansk maskintillverkare söker nya vägar . . . . . . . . . . . . . .35
AUTOMATISERING Datoriserad kran ska avlasta maskinföraren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
G-SERIEN Bränslesnålt är nyckelordet för John Deeres nya maskiner . . . . . . . . . . . . . . . . . .37
TIPS Serva motorsågen och fyrhjulingen inför vintern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38
SKOGEN TESTAR Stark och praktisk vinsch drivs av motorsåg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40
NOSTALGI Femtioårig urskotare jobbar på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42
SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45-48
FORSKNING Ek föryngras bättre i gallrad skog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45
MEDAN TRYCKET PÅ SKOGEN ökar finns det mycket vi kan
göra. Ett viktigt initiativ är WWF:s arbete med att
globalt skapa bättre virkesplantager för att avlasta
resten av världens skogar. Men det virket räcker inte.
Här på hemmaplan måste vi också göra mer.
Vi måste odla mer virke – och hitta effektiva sätt att
skapa mer mångfald för att kompensera ett intensivare
skogsbruk. I Föreningen Skogen står vi för en
ökad odling av förnybar råvara i skogen, för
minskad användning av fossil energi och
för kunskapsspridning till fattiga länder
så att de brukar skogen uthålligare.
ARTRIKEDOM Välvårdad ledningsgata fyller ängens roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46
FRAMTID Sverige kan avverka 110 procent av tillväxten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48
DESSUTOM
Månadens fråga 4, Aktuellt 6–10, Analysen: Forskningsstöd når inte
fram 12, Julgranens historia 50, Föreningssidan: Hon får silverkvist
för sitt ledarskap 52, Forskningsrön blir skötselråd 54, På väg 56,
Sista ordet: Förra SMF-vd:n coachar småföretagare 58.
Iaji[b0I\heZWi
Whj[h_lblhZWZ
b[Zd_d]i]WjW$ $ $ $ $ $ $ $ i*,
Bdiijoh[bi[d
hWZ[hWhÅ iahW
Z_jji[hl_jkj$ $ $ i-
>oiY^#ôiY^0F[djW
eY^Wc[h_aWd[hdW
jWhj[ad_aifhd]$ $ $ $ $ i)+
Il[h_][aWdWll[haW''&
Wliae][dij_bblnj$udZ\ehj#
ijj[hj_bblnj[dWjjaW$Bi
c[hfi*.$
#11
(&'+ Fh_i0,,ah
:[deX[he[dZ[
iae]ij_Zd_d][d
Maskinförsäkring
@c\hl_bbaeh"ifWhW
jki[dbWffWh
.........................................................................
SKOGEN – En oberoende tidning utgiven av Föreningen
Skogen som verkar för god skogsoch naturvård. Vi vill väcka
läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta.
Målet är nöjda och aktiva läsare!
DET KÄNNS SOM ATT skogen som världsräddare är en växande folkrörelse.
Men den rollen kommer att
utmanas när världen tvingas
välja oftare: Avverkning i boreal
skog eller i tropikerna?
Välstånd och klimatbroms
eller bevarande naturvård?
DojdaWhdW
l_iWhl][d
J;C7% C7IA?D
;DJH;FH;DzH
OMSLAGSFOTO
Sven Magnusson
Bengt Ek
chefredaktör och
ansvarig utgivare
SKOGEN11-15s3-19.qxp_Layout 1 2015-11-16 12:02 Sida 4
LÄSARNAS SIDA
JA. Ring innan
Den oberoende skogstidningen
FREDRIK ASP
Tidningen SKOGEN ges ut av
Föreningen Skogen som verkar
för god skogsoch naturvård.
Växel: 08-412 15 00
Adress: Box 1159, 111 81 Sthlm
Besöksadress: Vasagatan 50
E-post: [email protected]
Internet: skogen.se
Facebook: facebook.com/
ForeningenSkogen
Twitter: @SkogsForeningen
Chefredaktör/ansv utgivare
Bengt Ek 08-412 15 30
[email protected]
Redaktion
Anders Danielsson 08-412 15 35
[email protected]
Karin Lepikko 08-412 15 25
[email protected]
Peter Björck 08-412 15 40
[email protected]
Leif Zetterberg (grafisk form)
Webbansvarig
Annika Perslid 08-412 15 70
[email protected]
Annonser
Thomas Bogár 08-412 15 50
[email protected]
Ekonomi
Rose-Marie Högberg
08-412 15 95
[email protected]
Prenumerationer
Anna Stålhand 08-412 15 80
[email protected]
Pris helår (11 nr): 577 kr
Medlem i föreningen: 517 kr
Se även skogen.se/skogenpren
eller sidan 58
Adressändring: Mejla till
[email protected] eller gå till
skogen.se/ adressandring
Upplaga
14 900 ex (enligt TS 2014)
98 000 läsare (enligt Orvesto
Konsument 2014 helår)
Tryck: Sörmlands Grafiska AB
BLI MEDLEM
Bara 300 kr – gå till skogen.se/
foreningen/bli-medlem
4 SKOGEN
NEJ. Känslan jag hade
senast var
att entreprenören
lyssnar mer
på virkesköparen än
på skogsägaren. PER O
Vore bra om utförare
hörde av sig innan
– och speciellt efter.
NEJ
JA. Ringer alltid
53%
JA
Vi ringer alltid i god tid
innan vi rullar dit med
maskinerna. Telefonnummer står ju oftast
på traktdirektiven.
47%
JOCKE A
NEJ. Kurs i att
stå på sig?
NEJ. Katastrof!
Jag skulle gärna säga:
"Så här vill jag ha det,
annars får det vara."
Men jag är väl inte tillräckligt bestämd. Har
nog för lite kunskaper
och erfarenhet. Kurser
i hur man står på sig
skulle nog vara bra.
Fungerar
samarbetet vid
avverkningen?
SJ
JA. Jag skriver
instruktioner
NEJ, EN KNAPP MAJORITET AV
73 SVARANDE TYCKER INTE
ATT SAMARBETET MELLAN
VIRKESKÖPARE, ENTREPENÖR
OCH SKOGSÄGARE FUNGERAR.
Jag gör skriftliga
instruktioner och går
igenom dem muntligt
med entreprenören.
Under arbetet har jag
dessutom kontinuerlig
kontakt med maskinförarna. En
entreprenör där inte detta fungerar kommer aldrig till min mark!
ANNELIE JOHANSSON
NEJ. Borde vara mer
direktkontakt
Borde vara bättre kontakt mellan skogsägare och entreprenör.
Virkesköparen fungerar egentligen bara som en länk.
MARIA GRILL
JA. Trevligt att prata …
Visst är det trevligt att träffa markägaren och prata, men oftast har
man ingen kontakt.
KENNETH HEDQVIST
NEJ. Utbo ser inte vrak
Vi måste lära oss att sågtimmer
är färskvara. Men det ser inte
utbon så mycket av, hen får bara
mer vrak – men bryr sig sällan.
SKOGSVÅRDAREN VEDPEC
JA. Lättast är det
att prata kortaste
vägen – markägare
till maskinförare.
LARS JÖNSSON
JA. Mun till mun
– det var förr
Plötsligt är förhållandena precis
de rätta att avverka just denna
trakt och då kan vi inte vara
begränsade till just den entreprenör som jobbat i socknen i
40 år! Många skogsägare, tjänstemän och utförare lever fortfarande som om all information
måste föras från mun till mun.
NN
NEJ. Rena viskleken
Viskleken funkar inte. Direktkontakt och ett vakande öga är
det enda som fungerar.
SKOGSÖGA
Har sålt skog i 40 år
och aldrig sett ett
direktiv! Kontaktar
förare som hänvisar
till andra osv. Man
känner sig lurad av
skogens aktörer.
NN
JA. Utmärkta
traktdirektiv
Har skogsägaren egna
krav på hur arbetet
ska utföras förs de
vidare till entreprenören via dagens
utmärkta traktdirektiv. Uppstår frågor
under arbetet har
entreprenören en kontaktperson hos virkesköparen.
ANDERS EKBERG
NEJ. Fagra löften
Inköparen pratar med skogsägaren, men för inte alltid allt vidare. Händer även att virkesköparen lovar för mycket och entreprenören får lösa problemet.
HÅKAN PERSSON
JA. En del åker med
skördaren, vilket är
lärorikt. Det borde
många fler göra.
MATS PÅ HÖJDEN, SMÅLANDSSTENAR
NEJ. Träffar en av 20
Max fem procent av skogsägarna träffar vi. Vi måste själva se
till att inte skada fornlämningar
som vi inte fått uppgifter om.
LARS-GÖRAN
Fler kommentarer på skogen.se! Läs nyhetsbrevet eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga.
I början av augusti 2014 härjades delar av Väästmanland av
Sture Johansson,
den största skogsbranden i mannaminne. S
ordförande i LRF Mälardalen och skogsäggare, glömmer
aldrig den traumatiska händelsen.
”Jag och andra LRFare fanns på plats och u
under de första
fruktansvärda dagarna handlade det om attt hjälpa
räddningstjänsten att röja brandgatorr, tran
nsportera vatten
i gödseltunnorr, koordinera och få till transsporter och
evakuering av djuren på gårdarna.
Mitt i denna sotsvarta bedrövelse fanns ändå något
dra på ett sätt
positivt – alla klev fram och hjälpte varand
som var fantastiskt. Alla med samma inställlning till
stundens allvarr. ’Nu ska vi stoppa den här jävla branden!’
Nu eftteråt, när dramatiken lagt sig och alla djuren är
tillbaka påå gårdarna, är det viktigt att vi som organisation
e och företagare
finns för medlemmarna. Många markägare
måste komma på fötter igen. Det hjälper vii till med.
Jag önskar att du ska slippa, men blir de
et riktigt illa
någon gång – då är det trryyggt att veta att m
man redan är
medlem i LRF
F..”
Häng med oss du också! Bli LRF-medlem occh få hjälp
av dina kollegor och grannar om olyckan är framme.
f
Medlemsansökan hittar du på www.lrf.se/blimedlem
eller ring Medlemsser vice 020-44 44 33.
Tillsammans får vi lan
ndet att växa
Lantbrukarnas Riksförbund, Medlemsser vice 020-44 44
4 33, www.lrf.se/blimedlem
AKTUELLT
Kantarellplantage i var
mans skog?
SVAMPODLING Kantarell anses
vara en av de svåraste svamparna
att odla. Det har till och med ansetts omöjligt, men nu har finska
forskare lyckats producera svampens mycelium i laboratorium. Det
ökar hoppet för att svampen ska
kunna odlas i skog i större skala –
till exempel av skogsägare som
söker en ny inkomstkälla. Eller bara
är sugna på en god macka.
Dr Salem Shamekh vid Aaltouniversitetet i Helsingfors som
ligger bakom försöken har även
experimenterat framgångsrikt
med tryffel för våra breddgrader.
Nytt papper
i SKOGEN
TIDNINGEN Kommer pappret i din
hand från din egen skog? Chansen
har ökat. Efter att finska Sappi
höjde priset rejält gick vi från förra
numret över till Graposilk från SCA
i Sundsvall. Därmed ändrades
opaciteten (ogenomskinlighet) från
94 till 94,5, bulken (volymen) från
0,94 till 1,0 och vitheten från 93 till
92. Glansen är densamma. Råvaran
är certifierad med FSC och PEFC.
Märker du någon skillnad? Kanske
inte, konkurrensen kring både pris
och kvalitet är stenhård.
SITT INTE TYST
– var med och forma
skogspolitiken! Det
nationella skogsprogrammet har under
hösten ordnat möten
runt om i landet. Sista
chansen är i Karlstad
den 2 december.
6 SKOGEN
 Hur ska stenmuren i produktionsskogen skyddas? Det kan bli du själv
som får ta reda på det.
Foto: Bosse Backström/SKOGENbild
Egenkontroll kan bli lag
KULTURSKYDD Den som utför
arbete i skog kan bli skyldig att
kontrollera att allt görs enligt
reglerna om påverkan på naturoch kulturmiljöer.
Skogsstyrelsen föreslår att krav
på egenkontroll införs i skogsvårdslagen. Det innebär att den
som utför arbete i skogen blir
skyldig att kontrollera att regler
om hänsyn till naturoch kulturmiljövärden följs.
Skogsstyrelsen föreslår till
regeringen att bestämmelser om
egenkontroll läggs till i skogsvårdslagen. Detta finns redan i
miljöbalken och innebär att en
verksamhetsutövare är skyldig
att kontrollera att de lagar och
regler som finns följs.
Verksamhetsutövare kan
antingen vara en enskild skogs-
ägare eller ett företag.
Tanken är att de nya reglerna
ska hjälpa verksamhetsutövare
att följa bestämmelserna i skogsvårdslagen samt bidra till bättre
kvalitet och uppföljning av
miljöhänsynen i skogen, skriver
Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
– Om krav på egenkontroll
införs i skogsvårdslagen kan
Skogsstyrelsen i sin tillsyn följa
upp vad i egenkontrollen som
inte fungerat och därmed bidra
till att samma fel inte begås igen,
säger Emil Bengtsson, tillsynsansvarig, Skogsstyrelsen.
FÖRSLAGET INNEBÄR OCKSÅ att man
blir skyldig att genomföra förbättringar om egenkontrollen
brister.
– Vi vet till exempel att hän-
synen till vissa biotoper och kulturmiljöer samt transporter över
vattendrag behöver förbättras.
Här kan egenkontroll vara ett
bra stöd, säger Emil Bengtsson.
Skogsstyrelsens förslag
kommer att skickas till regeringen som ett underlag till
den översyn av skogsvårdslagen
som regeringen aviserat.
KARIN LEPIKKO
ANNAN KAN ANMÄLA
AVVERKNING
Skogsstyrelsen föreslår också
att ansvaret för att anmäla en
avverkning ska kunna ligga på
någon annan än markägaren. Det
ska utredas ytterligare och Skogsstyrelsen räknar med att ha ett
färdigt förslag i december.
Sök stöd för kulturskydd
BIDRAG Nu kan skogsägare få
ekonomiskt stöd för att skydda
kulturlämningar. Det gäller
exempelvis dig som röjer så att
lämningar syns när skogsmaskinerna kommer. Det kan handla
om att hugga bort växtlighet vid
gamla husgrunder, kolarkojor
eller fäbodar eller att röja fram
stigar som leder till kulturmiljöer, informerar Skogsstyrelsen
som administrerar stödet.
Stödet heter Nokås och omfattar bidrag till att anlägga en
våtmark, frihugga ett naturvärdesträd, skapa skogsbryn,
restaurera äldre transportleder
eller till naturvårdsbränning. KL
AKTUELLT
Se upp: Nyttjanderätt
kan komma att raderas
FASTIGHETER Inskrivningarna av gamla servitut och
nyttjanderätter kan försvinna ur fastighetsregistret. Lantmäteriet förbereder en omfattande rensning av omkring en halv miljon uppgifter.
Sedan länge har avtalsservitut och nyttjanderätter
skrivits in i Lantmäteriets officiella fastighetsregister. Ett avtalsservitut innebär att ägaren av en
fastighet får juridisk rättighet
att utnyttja en annan fastighet
för ett särskilt ändamål.
fastighetsregistret. Myndigheten beräknar att
omkring en halv miljon uppgifter är inaktuella.
Arbetet görs med stöd av förnyelselagen
som säger att efter utgången av 2018 kommer
inskrivningar som rör servititut och nyttjanderätter gjorda före 1 juli 1968 att tas bort om ingen
skriftligen begär att de ska förnyas.
– DET ÄR VIKTIGT ATT förtydliga att
det endast är inskrivningarna
i fastighetsregistret som kan
komma att tas bort. Däremot
kommer grunderna, alltså
DET KAN HANDLA OM en väg, en
avtalsservituten och nyttjandevattentäkt eller att ta grus, men
rätterna, att finnas kvar, säger
äldre servitut kunde även
Lennart Sundström, verksamstyrka rätten till mycket som
hetsutvecklare vid Lantmätei dag är inaktuellt som skogsriet.
bete, myrslåtter, torv- och
Däremot kommer de inte
kalkbrott med mera.
Till den lilla fastigheten 8:2 finns en väg över
längre att ges offentlighet
Genom inskrivningen i
den större grannfastigheten. Vägen är i dag helt genom fastighetsregistret, fortfastighetsregistret får rättigförsvunnen, men den finns inskriven som ett
sätter han.
heterna offentlighet och blir
servitut i Lantmäteriets fastighetsregister.
– Därför är det viktigt att
därmed beaktade vid försäljprivatpersoner och företag upplyser oss om
ningar och vid lantmäteriförrättningar.
servitut och nyttjanderätter där man anser att
inskrivningarna i registret ska finnas kvar.
I DAG KAN ÄLDRE inskrivningar i form av servitut eller
Så kallade officialservitut som bildats genom
nyttjanderätter vara missvisande och skapa problem som kan ge upphov till tidskrävande och kost- lantmäteriförrättningar kommer inte att beröras
av förändringarna.
samma utredningar när fastigheter byter ägare.
Därför har Lantmäteriet påbörjat en rensning av
Text & foto: PER ERICSSON
TIPS: SÅ KOLLAR DU DINA SERVITUT
SAMFÄLLIGHET EN ANNAN SAK
Äger du en fastighet som du tror kan omfattas av
inskrivna servitut eller nyttjanderätter tillkomna före
den 1 juli 1968 och som bör vara kvar? Gör i så fall så här:
1. Inventera din egen fastighet. Lantmäteriet tillhandahåller uppgifter om inskrivna servitut och nyttjanderätter via e-tjänsten ”min fastighet” eller genom
kontakt med kundcenter.
2. Kontrollera om uppgifterna är relevanta i dag.
3. Anmäl de inskrivningar som ska vara kvar till
Lantmäteriet, enklast via lantmateriet.se.
Ett vanligt misstag är att servitut och nyttjanderätter
likställs med begreppet samfällighet.
En samfällighet är i stället en benämning på något
som ägs av flera fastigheter gemensamt, en så kallad
gemensamhetsanläggning, till exempel vägar och
grönområden. Samfälligheten bildas genom en lantmäteriförrättning där man bland annat bestämmer
omfattningen av det gemensamma ägandet och hur
det regleras. Delägarskapet följer sedan de fastigheter
som ingår i samfälligheten.
Skog och arbetslös finner varandra
ARBETSMARKNAD En överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen
ska förhoppningsvis leda till att
fler personer som står långt från
arbetsmarknaden kommer ut i
jobb. Den kan dessutom bidra
till kompetensförsörjning inom
skogsnäringen. Ett annat mål
är att bidra till att personer
som har stått utanför arbetsmarknaden nu snabbare ska
komma tillbaka till arbetslivet.
Samarbetet sker både på
nationell och regional nivå och
kommer att löpa tillsvidare.
De två myndigheterna har
tidigare samarbetat för att bryta
människors arbetslöshet. I en
satsning 2013 deltog drygt 2 000
personer och ungefär tjugo procent av dem hade någon form
av anställning 180 dagar efter
avslutad tid i projektet.
KL
Bevakning med
kamera får ja
STÖLDER I två år har ärendet om
företaget Amos Eriksson Skogstjänsts ansökan om att få kameraövervaka sina maskiner i skogen
tröskats i rättssystemet. Företaget
är svårt drabbat av stölder och
skadegörelse. Problemet är att
maskiner och utrustning inte finns
inom inhägnade områden.
Nu säger länsstyrelsen att det
är rimligt att företaget ska få
kameraövervaka med förbehållen
att det ska vara 200 meter till
bebyggelse och 50 meter till
närmaste stig. Vidare ska maskiner
och utrustning vara tydligt inhägnade och kameran får inte
täcka större område än tio gånger
tio meter.
3900
DELTAGARE
från 142 länder reste
till världsskogskongressen
i Durban, Sydafrika. Ta vara på
skogarna och slå vakt om dem,
var huvudbudskapet.
Svensk basar
över trädvård
ARBORISM Svenske de Gourét
Litchfield är ny ordförande för
International Society of Arboriculture (ISA) vars syfte är att verka
för den professionella trädvårdsnäringen. Den har 22 000 medlemmar i 40 länder. Svenska trädföreningen är svensk representant.
Samarbete
mot körskador
MARKSKONING Stora Enso skog och
SCA Skog samarbetar för att minska
körskadorna i skogen. I mitten av
november besökte de skogsentreprenörerna Lindström skog och Christers
skogsmaskiner från Enviken för att
utbyta erfarenheter kring hur markskador kan undvikas.
SKOGEN 7
AKTUELLT
Påläst entreprenör
kan få mer betalt
BRANSCHTRÄFF Dåliga trakt-
direktiv är det stora vardagsproblemet för entreprenörerna. Men
det finns även plats för självkritik. Avtalsskrivande, till exempel.
Nyligen firade branschorganisationen SMF Skogsentreprenörerna 40-årsjubileum. SKOGEN
frågade några av medlemmarna
om vilka problem de möter i sin
dagliga verksamhet. Frågan är
inte tagen ur luften. Ungefär en
tredjedel av skogsentreprenörerna har röda siffror.
Daniel Andersson (bilden) på
Björkuddens skog i
Tierp tvekade inte:
– Dåliga traktdirektiv.
Och det handlar inte bara
om ofullständiga avverkningsinstruktioner.
– Det värsta är nästan när de
är för detaljerade, som att ”akta
trädet som står till vänster om
stenen”, då blir chauffören
osäker och det måste ringas en
hel del telefonsamtal.
Här tycker Daniel Andersson
att tidningen SKOGEN får ta på
sig en del av ansvaret.
– NI ÄR LITET AV EN hippietidning,
sa han skämtsamt (?) och förtydligade sedan:
– Visst måste det finnas alla
sorters skogsbruk, men ni ger
stort utrymme åt skogsägare
som får prata detaljerat om träd
på individnivå. Men man borde
också fråga: Var finns lönsamheten i det här?
Björkudden skog får lägga
mycket tid på att tolka instruktioner, enligt Daniel Andersson.
Det har nästan större betydelse
för lönsamheten än priserna på
avverkningsuppdraget.
– Några kronor hit eller dit
spelar liten roll jämfört med om
maskinerna står still och vi
tappar en hel dag, säger han.
Annars nämnde många entreprenörer alltför låga arvoden.
– Vi måste bli bättre på att
skriva avtal. Vi har en väldigt
starkt motpart, samtidigt som vi
ofta är dåligt pålästa – och det är
inte de, sa någon.
Paul Edström
(bilden), Norrberge skog, tog upp en
annan viktig fråga:
Kostnaderna för
miljöcertifiering.
– FSC är ett krav från uppdragsgivarna, samtidigt som det
är svårt för oss att ta betalt för
det. Det handlar om riktigt stora
kostnader för oss entreprenörer.
EN ANNAN SAK SOM påverkar entre-
prenörernas situationen är
biobränslemarknaden. Importerade sopor tar andelar från
grot från våra egna skogar.
– Vi tar inte längre ut grot.
Det är en tråkig utveckling. Vi
har fått mindre att göra, flera
tjänster påverkas, sa Mattias
Rönnkvist på Nordmalings
skogsmaskiner.
KARIN LEPIKKO
3 SNABBA
ANNA FURNESS
vd på SMF Skogsentrepenörerna
som firar 40-årsjubileum
1
Vilka frågor ledde till att SMF
grundades?
– Vi föddes då branschens ATägare behövde bilda en grupp eller
ett nätverk som skulle ta tillvara
AT-ägarfrågor och kunna erbjuda
en organiserad motpart till kundsidan.
2
Vilka är era viktigaste frågor
i dag?
– Fristående, högkvalitativa och
lönsamma företagare till nytta för
svenskt skogsbruks fortsatta konkurrenskraft.
– Vi behöver också ta ett mycket
större ansvar för den arena där
våra medlemmar bedriver sin verksamhet, arbeta för ett effektivt
entreprenadskogsbruk.
3
BERNT ÄR NY ORDFÖRANDE
TRE FRÅGOR FÖR SMF
Bernt Hermansson (t h) från Vindeln
valdes till ny ordförande för SMF på årsstämman.Ny vice ordförande är Håkan
Dunberg, Eksjö. Dessutom valdes två nya
ledamöter in, Philip Jämtgård från
Stugun och Ingrid Lilja, Österåsen.
Här är tre frågor som medlemmar i SMF Skogentreprenörerna tycker att organisationen ska driva:
• Att driva viktiga frågor gentemot myndigheter.
• Anordna utbildningar.
• Kontraktskrivande. Hur ska skogsentreprenörer få till
avtal som skapar förutsättningar för lönsamhet?
Vilken är den viktigaste
frågan om tio år?
– Bioekonomin som ska göra det
möjligt för oss alla att fortsätta
leva i hållbar välfärd.
– Vi behöver få civilsamhället
att förstå hur viktig skogsråvaran
är som nyckel här. Vi sitter ju med
guldägget, en soldriven råvara.
BE
Mobila flishuggar från BRUKS
• #"! "
• ! ""
/bruksmobile
bruksmobile.com
/MobileChippers
8 SKOGEN
• #"
!
1470G – 1910G
Nu på väg genom Sverige!
G-touren pågår för fullt med våra starkaste slutavverkningsmaskiner
någonsin! Vill också du se och prova John Deere 1470G och 1910G är
det följande orter och datum som gäller. Se vår hemsida för närmare
information.
• SÄFFLE 30/11 – 8/12
• ALFTA 9/12 – 15/12
• ÅNGE 10/12 – 18/12
• DOROTEA, början av januari
• ÄLVSBYN, slutet av januari
JohnDeere.se/forestry
AKTUELLT
 Bristen på lastbilsförare med YKB
kan drabba rundvirkesflödet. Ekipaget
på bilden är Europas största och testas
just nu i norra Finland.
Förarbrist kan drabba skogen
tiden har bara en mindre del av
landets förare gått eller påbörjat
fortbildningen.
– Kravet är att alla som vill
fortsätta köra yrkesmässigt måste ha YKB senast den 10 september 2016. Förare som inte klarat
av sin fortbildning då kommer
att drabbas av kännbara böter
om man stoppas av polis och det
visar sig att man saknar YKB
och kör en transport som kräver
det, säger Ted Montaigne, utredare på Transportstyrelsen.
Även åkare som anlitar en
förare som inte har YKB kommer att bötfällas.
– Dispenser blir inte aktuella.
YKB är ett EU-direktiv. Därför
TRANSPORTER En stor majoritet
av Sveriges lastbilschaufförer
har inte gått den vidareutbildning som EU kräver och om ett år
kan det bli brist på förare.
I september 2009 infördes krav
på obligatorisk yrkesförarkompetens för den som kör tung
lastbil i Sverige. Bestämmelserna bygger på ett EU-direktiv och
innebär att yrkesverksamma
lastbilsförare ska kunna uppvisa
yrkesförarkompetensbevis, så
kallat YKB.
Redan yrkesverksamma
förare fick sju år på sig att gå en
fortbildning för att få beviset,
men nu när ett år återstår av den
skogschef
på Södra
1
Hur har ni förändrat ert arbete
med entreprenörer efter den stora
skogsbranden i Västmanland?
– Vi har infört en oberoende brandriskprognos så att vi vet när det är hög
brandrisk och sett över åtgärderna vid
10 SKOGEN
Foto: VALERIJ GORTJAKOV
3 SNABBA
GÖRAN
ÖRLANDER
olika riskklasser. Exempelvis stoppas
all verksamhet som kan orsaka brand
vid den mest extrema klassningen, 5E.
2
Ni har planer på att införa en
gemensam standard för entreprenörer tillsammans med andra
bolag. Vill du berätta om den?
– Entreprenörerna har efterfrågat
en gemensam standard, eftersom de
ofta jobbar för olika företag. Vi och åtta
andra större företag försöker nu att få
till en sådan och är i stort sett klara
har varken Transportstyrelsen
eller någon annan svensk myndighet mandat att ge sådana,
säger Ted Montaigne.
När reglerna infördes 2009
uppskattade branschorganisationerna att fortbildningskravet
omfattade drygt 110 000 yrkesverksamma lastbilsförare, men
enligt Transportstyrelsen hade
endast 13 361 klarat fortbild-
ningen i slutet av augusti.
Ted Montaigne befarar att det
kan bli brist på behöriga förare.
– På lastbilssidan finns en
uppenbar risk att utbildningsplatserna inte kommer att räcka.
Det innebär att det kan uppstå
brist på lastbilsförare med YKB,
vilket kan komma att slå hårt
mot transportbranschen.
PER ERICSSON
Största timmerbilen rullar i Finland
TESTER I norra Finland pågår för närvarande tester med Europas största långtradare för timmertransporter. Mellan Enare och Rovaniemi kör transportföretaget Ketosen Kuljetus timmer åt det statliga verket Forststyrelsen med ett
104 ton tungt ekipage. Andra deltagare i projektet är bland annat flera högskolor.
Större transporter väntas ge vinster både ekonomiskt och miljömässigt.
med ett förslag och en utbildningsplattform för entreprenörer.
Husbygg gynnar
träbranschen
3
UPPSVING Antalet påbörjade småhus
ökade med 24 procent under första
halvåret i år. Det totala bostadsbyggandet har ökat med över trettio
procent, vilket lett till en uppgång för
hela träbranschen.
Exempelvis har tillverkare av
fönster, dörrar och trappor av trä ökat
sina leveranser. Allt enligt Trä- och
möbelföretagen.
Vad säger entreprenörerna om
förslaget?
– Att det är bra, det finns ingen som
vill orsaka brand. Vi har absolut ett
gemensamt intresse. Det har förts
fram att vi pressar entreprenörerna att
ta genvägar, men jag ser inte att det är
något problem för vi tar in det i avtal
och diskussioner om ersättningar.
TERESIA BORGMAN
Den europeiska skogsbrukmässan
15/16/17
1
5/1
JUNI
J U NI 2016
M
IM
MIMIZAN
VASST SEDAN 1987
PROFFS PÅ AUTOMATSLIPAR
((Frankrike)
F r an
FFOREXPO
OREXP
REXPO 2016 i Mimizan tar dig med till
hjärtat
hjär
hj
ärtat
at avv det största
störs odlade skogsmassivet
i EEuropa,
uro
ropaa, vid porten
porte till Pyrenéerna och den
iiberiska
ber
eriska
ka halvön.
Föreställa sig
framtiden
och
upptäcka
den redan nu
500 internationella
4000 utställare och
o
märken presenter
mä
presenteras under en utställning
på 70 hektar mitt i skogen, med 30 000
besökare från Frankrike
F
och utlandet,
där de senaste skogsbruksteknologierna
presenteras i naturlig
natur storlek och i realtid.
därmed möte med
FOREXPO 2016 stämmer
stä
alla
ll som vill
ill ställa
täll ut, erhålla information,
upptäcka, möta och förhandla i en miljö där
allt har förutsetts för att förena effektivitet
och gemytlighet.
Skriv ner datumen. Vi ses snart!
[email protected] - www.forexpo.fr
www.markusson.se
SKOGEN 11
ANALYSEN
Forskningspengar gör liten s
FORSKNINGSSTÖD GÅR ALLTFÖR SÄLLAN TILL
UTVECKLING AV SKOGSBRUKET. STATEN KAN
FÅ BÄTTRE UTDELNING PÅ PENGARNA
GENOM ATT STÖTTA PRODUKTUTVECKLING
I SMÅ FÖRETAG, SÄGER KRITIKER.
T
raditionell skogsforskning är i strykklass.
Professor Håkan Olsson på SLU:s institution
för skoglig resurshushållning skräder inte
orden: ”Statens finansiering av fri forskning av
relevans för skogsbruket har nästan upphört,”
skriver han i ett brev.
Han fick själv vid två tillfällen på två år avslag på sin
ansökan till Formas om anslag till utveckling av metoder
för storskalig laserskanning av skog. I beskedet fick hans
Hans Eliasson
ansökan lägsta betyg när det gäller samhällsrelevans.
DET FICK HONOM ATT TITTA närmare på vilka ansökningar
Formas avslår respektive beviljar. Hans slutsats är att
bara en väldigt liten del går till ”renodlad skogsskötsel,
skogsteknik, skoglig planering och annat som leder till
ökad kunskap för att nyttja skogen som råvaruresurs”.
– När jag gick igenom de giltliga ansökningarna fann
jag att endast två procent kunde karaktäriseras som
forskning om skogsbruk. Något år var andelen endast
0,5 procent, säger Håkan Olsson.
Han gör också iakttagelsen att det är betydligt lättare
att få anslag om det finns kopplingar till miljö och biologisk mångfald. Det kan illustreras av två liknande
ansökningar som också handlar om fjärranalys: Teknik
för att hålla koll på gran och tallvirke gav inga pengar.
Däremot fick en liknande ansökan för skanning av
skogsmiljöer för djurlivet bifall.
Flera andra forskare som SKOGEN har talat med
säger också att ansökningar måste hängas upp på en
miljökrok för att ha en chans.
Därmed kan produktionsfrågorna indirekt vara med
med på ett hörn, men de spelar andra fiolen.
Formas delar varje år ut en miljard kronor till
forskning. Andra viktiga aktörer som fördelar statliga
pengar till forskning är Mistra, som med pengar från de
gamla löntagarfonderna är inriktade på miljöstrategisk
forskning, och Vinnova som är mer inriktat på teknik
och innovationer.
HANS ELIASSON, ORDFÖRANDE i Cranab och tidigare bland
annat vd för Komatsu, har varit styrelseledamot i just
Vinnova och därmed sett båda sidor av myntet. Han
tycker precis som Håkan Olsson att statens forskningspengar borde kunna göra mer nytta för skogsbruket.
– När jag satt i Vinnovas styrelse talades det mycket
om små och medelstora företag, men merparten av
pengarna gick in i stora forskningsprogram som vattnades ur på vägen ner till de mindre företagen, säger han.
Medan tiotals miljoner fördelas till stora forskningsprogram kan 100 000 kronor vara helt avgörande för att
ta fram en prototyp av en ny maskin i ett av de många
små teknikföretagen, enligt Hans Eliasson som också är
en av drivkrafterna bakom och sitter i styrelsen i
Skogstekniska klustret, där elva medlemsföretag
driver skogstekniska utvecklingsprojekt tillsammans
med bland annat akademi och foskning.
– Inom klustret finns möjligheten att ge bidrag för att
utveckla teknik, vilket ger bra utveckling. Det behövs
mer sådana möjligheter.
HAN TYCKER ATT DE STORA forskningsprogrammen, till
Håkan Olsson
universitet och instutioner, ofta skjuter över målet. De
är långt ifrån verkligheten med griplastaren. Dessutom
är skogstekniken inte i första rummet. Av Vinnovas
pengar har mycket gått till fordonsindustrin, framför
allt Volvo och Saab, säger han. Det handlar däremot
sällan om arbetsfordon till skogsbruket.
– Faktum är att det har blivit sämre. På sjuttiotalet fick
Cranab en del pengar från Styrelsen för teknisk utveckling, vilket betydde mycket för utvecklingen av företaget.
Hans Eliasson ser viktiga aktörer i de många svenska
företag där uppfinningsrika personer har byggt upp en
tillverkningsindustri kring en unik idé. Hypro, Solosågen, Malwa, Bamsesågen och Lennartsfors är några
Jägmästarens röst drunknar
EN ANNAN ASPEKT av problemet med bristande
produktionsinriktning i skogsforskningen är att det
är ganska tunnsått med jägmästare i de akademiska
sammanhangen. Biologer har lättare att förstå
varandra och skogsbrukets röster är ganska få.
– Det där är ett jätteproblem. Vi behöver fler
jägmästare som går till forskningen och söker sig till
doktorsutbildningar, säger professor Pelle Gemmel på
12 SKOGEN
SLU som vill se fler jägmästare som skogliga doktorer.
– Vetenskapsmännen inom det tillämpade skogsbruket är väldigt lite skogsbruksinriktade. Svenskt
skogsbruk konkurrerar med kunskap och kompetens,
den kan inte bara komma från ekonomer och biologer.
I dag går den utvecklingen dock närmast åt fel håll.
Näringslivet och myndigheter lockar jägmästarna
bort från forskningen, dessutom lyckas inte universi-
tetet fylla platserna på jägmästarlinjen. Det bäddar
inte för att sålla fram morgondagens professorer.
– En stor grupp professorer och lärare närmar sig
nu pensionsåldern och det gäller att klara tillväxten
både för undervisningen och forskningen, säger Pelle
Gemmel och tillägger:
– Motorn i allt är SLU. Det är här kompetensen
PF
måste finnas för att serva skogsbruket.
n skogsnytta
exempel inom skogssektorn. Gemensamt är att företagen
är relativt små, har en häpnadsväckande stor andel av sin
produktion på export och finns ute på landsbygden. Ett
annat är Vimek som numera ingår i Cranab.
– Många gånger då jag varit ute i skogen med
innovatörerna från Vimek har jag tänkt på vilken
annorlunda miljö det är mot spelplanen för de stora
forskningsprogrammen, säger Hans Eliasson.
JUST NÄRHETEN TILL VERKSAMHETEN UTE PÅ FÄLTET spelar enligt
honom stor roll.
– Det är ute i verkligheten, bland träden, många av
uppfinningarna görs. Det är gubbarna i maskinerna som
ser behovet av en ny grip och vet praktiskt vad som
behövs.
Hans Eliasson utsågs nyligen till skoglig hedersdoktor
vid Lantbruksuniversitetets skogsvetenskapliga fakultet.
I samband med det träffade han landsbygdsminister
Sven-Erik Bucht och föreslog att staten skapar en fond
som gynnar teknikutvecklingen i mindre företag. Det
behöver inte handla om så mycket pengar till respektive
företag, några hundratusen kan göra underverk.
Däremot måste det vara enkelt och någorlunda
obyråkratiskt att få del av pengarna.
– Det här är företag som har kanske tio anställda, men
vare sig tid eller kompetens att formulera komplicerade
ansökningar av den typ som krävs för de stora forskningsprogrammen, säger Hans Eliasson.
Han jämför med vårt östra grannland.
– Förutsättningarna i Finland är betydligt bättre.
Under förra året fick landets innovationsmyndighet
Tekes nästan 4 000 ansökningar, varav tre fjärdedelar
fick positiva besked.
ATT UTSIKTERNA ATT FÅ SIN ansökan beviljad är dåliga får
också en negativ spiraleffekt. Att skriva ansökningar
är tidskrävande och om oddsen för utdelning är låga
tenderar produktionsforskare att gå förbi Formas och
söka andra vägar. Det i sig drar ner andelen produktionsforskning ytterligare.
Ytterligare ett gupp på forskningsstödets krokiga väg
till det praktiska skogsbruket är att Formas panel som
bedömer ansökningen består av utländska forskare, för
att få en objektiv bedömning utan nepotism. Men
svenskt skogsbruk är unikt och inte helt lätt att förstå
för de biologer med högre akademisk utbildning som
granskar ansökningarna.
Hur gick det då för Håkan Olssons ovan nämnda
laserskanningsprojekt som ratades av Formas? Jo,
med pengar från förre landsbygdsministern Eskil
Erlandssons satsning Skogsriket kom det till slut till
skott. Arbetet är nu i full gång till nytta för skogsbruket
och därmed för hela samhället.
Försäkring
k
fför d
din nya
skogsmaskin
AB Svensk Skogsmaskinförsäkring är en
oberoende försäkringsförmedlare med
många års erfarenhet av både branschen
och maskinerna. Vi erbjuder
j
digg som kund en
förmånlig försäkring, där både omfattning
och självrisker är anpassade till dina behov.
Som ny kund får du en prova-på-försäkring
till kraftigt rabatterad premie (30 %) på
samtliga dina skogsmaskiner.
För mer information om våra försäkringar
och prova på-erbjuda
på erbjudandet
andet är du välkommen
att ringa AB Svensk Sk
S ogsmaskinförsäkring,
på tel. 026-51 52 09.
www.svenskskogsmaaskinförsäkring.se
svenskskogsmaskinforsakring.se
PÄR FORNLING
SKOGEN 13
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
Metod- och maskininstruktören
hjälper arbetslaget att finslipa
avverkningstekniken i detalj
efter detalj.
METODISKT
MOT MÅLET
Rätt metod betyder mer för drivningsekonomin än snabba kranar. Det säger
instruktör Mats Malm. Han vet hur körteknik,
organisation och samarbete skapar
högre produktivitet.
Text & foto: BOSSE BACKSTRÖM
14 SKOGEN
SKOGEN 15
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
D
ET ÄR EN SMÅDISIG oktobermorgon utanför Edsbyn. Maskinlaget Sörens gallringsgrupp kör en andragallring med Mellanskog som uppdragsgivare. Skotaren har just kommit den branta basvägen nerför berget och föraren Stig Olsson positionerar
sig på avlägget. Lossar först talltimret för att sedan flytta
skotaren till massavedsvältorna som är placerade på
båda sidor av vägen. Beroende på trädslag lossar han
både till höger och vänster. Efter sjutton griptag är
skotarens lastutrymme tomt.
– Så är snittet för lossning av en gallringsskotare.
Eftersom griparna i allmänhet är dimensionerade efter
skotarens storlek blir antalet griptag ungefär detsamma
oavsett skotarens lastförmåga. Differensen brukar ligga
inom plusminus två griptag, berättar Mats Malm när vi
betraktar lossningen.
HAN ÄR MASKIN- OCH metodinstruktör på Skogstekniska AB
i Alfta och van att räkna på arbetsmomenten. I hans jobb
ingår allt från att lära nya förare hur en skogsmaskin
fungerar och hur den ska framföras till att hjälpa även
rutinerade maskinlag att finslipa avverkningsarbetet.
Vägen fram till avlägg kan vara lång och bildligt talat
16 SKOGEN
 Mats Malm har utbildat maskinförare
i arton länder.
onödigt krokig. Instruktörens uppgift är att göra den
så rak, smidig och ekonomisk som möjligt.
Innan virket ligger utskotat i vältorna har det fattats
ett stort antal detaljbeslut i skördar- och skotarhytter.
Ofta under tidspress, eftersom arbetstempot är högt.
Hundra träd per arbetstimme är en vanlig prestation
för en gallringsskördare under normala drivningsförhållanden.
Men eftersom drivningen är ett lagarbete räcker det
inte att skördarföraren är produktiv och snabbt kan dra
många stammar genom aggregat. Skavanker i metodtänkandet, exempelvis brister i sortimentssorteringen,
kan medföra att skotningen går långsammare. Till
onödigt hög kostnad.
– AVVERKNINGSARBETET ÄR KOMPLEXT och omfattar många
delmoment som var och ett påverkar produktion,
bränsleförbrukning och totalekonomi, säger Mats
Malm när vi drar oss mot kojan.
Där håller Stig Olsson på att fylla skotartanken.
Maskinägaren Per Hansson är på plats och skördarföraren Sören Hedlund ansluter via den branta basvägen. I laget ingår också Pär Hellsén och Andreas
 Mats Malm följer
upp utbildningen tillsammans med Sören
Hedlund, Stig Olsson
och Per Hansson.
”VARJE LITET TIPS ÄR VÄRDEFULLT.
DET ÄR ALDRIG FEL ATT IFRÅGASÄTTA HUR MAN UTFÖR DE OLIKA
ARBETSMOMENTEN.”
Olsson som kör eftermiddagsskiftet denna vecka.
Det är dags för uppföljning av den genomgång och
utbildning Mats Malm höll tidigare under hösten på
initiativ av Per som var helt nybliven ägare till Sörens
gallringsgrupp.
– Jag köpte företaget efter semestern och ville tillsammans med personalen få en genomlysning av hur
vi jobbar och få tips på hur vi kan vidareutveckla och
förbättra oss, säger Per Hansson och bänkar sig i kojan.
Köpet blev också hans debut som skoglig entreprenör.
Han är i grunden mjölkbonde och skogsägare.
– Jag har själv anlitat gruppen åtskilliga gånger på
egen skog och den har alltid gjort ett väldigt bra jobb.
Så när chansen kom att förvärva företaget slog jag till.
ATT SÖRENS GALLRINGSGRUPP är ett duktigt maskinlag
bekräftar instruktör Mats. Laget kör bra, men det innebär inte att det inte finns utrymme för effektivisering.
Under det som i maskinsammahang kallas ”övrig tid”
brukar instruktörerna nästan alltid hitta förbättringspotential.
– Begreppet avser improduktiv maskintid, alltså när
maskinen är igång men inget producerar. Här kan ligga
onödig tomgångskörning där föraren borde ha slagit
av tändningen. Andelen tomgångskörning ska vara så
låg som möjligt för att undvika onödig bränslekostnad
och miljöbelastning. Om maskinen omfattas av garantier
tickar det dessutom iväg garantitimmar alldeles i
onödan, säger Mats Malm.
SÖREN HEDLUND HAR kört skogsmaskin sedan 1980. Finns
det något nytt att lära när man har sådan rutin i ryggen?
– Absolut. Varje litet tips är värdefullt. Det är aldrig fel
att ifrågasätta hur man utför de olika arbetsmomenten,
säger Sören.
Han får medhåll av Stig Olsson som har femton års
körvana.
– Fullärd blir man aldrig.
En del av utbildningen som Sörens gallringsgrupp har
fått känns igen från Skogforsks Reco-utbildningar. Mats
Malm är en av landets 28 Reco-instruktörer som under
de senaste fem åren har utbildat över 900 maskinförare i
ekonomisk och produktiv avverkning och körning.
Dagens genomgång är dock bredare än så och på de här
sidorna kan vi inte mer än snudda vid hela innehållet.
Utöver metod- och körtekniska spörsmål behandlar Mats
SKOGEN 17
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
 Virkets väg fram till
avlägg kantas av massor av beslut i hytterna.
FAKTA: INSTRUKTÖRENS TIPS
Vardagsrationalisering ger effektivare körning. Mats Malm
ger råd.
1. Förplanera avverkningen noga.
2. Bra rutiner och gott samarbete inom laget.
3. Skördaren ska arbeta vinkelrätt från stickvägen.
4. Undvik instick då skördaren vinklas in i beståndet från stickvägen.
5. Flytta endast i undantagsfall upparbetat virke med skördaraggregatet. Uppgiften passar bättre för skotaren.
 Körtekniken på-
verkar i högsta grad
bränsleekonomin.
Det vet skotarföraren
Stig Olsson.
Malm allt från organisationsfrågor till hur lagmedlemmarna samarbetar och fördelar ansvar och mycket annat.
Hans checklistor för denna typ av utbildning visar
tydligt komplexiteten i en maskingrupps samlade arbete
i en gallring. Metod och körteknik är givetvis viktiga
även i slutavverkning, men i gallring tillkommer faktorer
som att i ännu högre grad undvika skador på kvarstående träd och att under tidspress avgöra vilka träd som
ska avverkas respektive växa vidare.
EN FÖRSTAGALLRING KAN UTFÖRAS antingen helt stickvägs-
baserad eller i kombination med stråkkörning mellan
vägarna. I gallring måste metodinstruktören därför anpassa utbildningen efter olika metodval och maskiner av skiftande storlek och med varierande tekniska förutsättningar.
18 SKOGEN
– Gallringsinstruktionerna kan även variera mellan
olika uppdragsgivare, säger Mats Malm när han bläddrar
i sina checklistor.
– För att kunna anpassa utbildningarna efter lokala
förhållanden brukar jag därför gå samma utbildningar
som skogsbolagen tillhandahåller sina gallringslag.
Duktiga maskinförare bär på mycket kunskap som även
jag kan lära av.
EN GRUNDLÄGGANDE PUNKT i Mats utbildningar är att först
kontrollera maskinernas tekniska status. Maskininställningarna justeras vid behov.
– Det är en viktig del. Om exempelvis någon kraninställning inte är optimal kan följden bli minskad
produktion och ökad bränsleförbrukning. Likaså får en
 Arbeta vinkelrätt mot stickvägen.
Då utnyttjas kranens räckvidd maximalt. Illustration: Titti Backström
UTNYTTJA KRANENS OPTIMALA ARBETSOMRÅDE
När skördarföraren endast
utnyttjar det optimala arbetsområdet från varje maskinposition ökar effektiviteten för
både skördare och skotare.
Illustrationen visar en principskiss av stickvägsbaserad gallring
enligt sektionsmodellen.
I exemplet är stickvägsavståndet 22 meter från vägmitt till vägmitt. Skördarkranens räckvidd är
elva meter, vilket innebär att
föraren kan gallra halva mellanzonens bredd från stickvägen.
Efter att ha huggit upp stickvägen sex-sju meter meter framför maskinen gallrar föraren en
sida i taget på båda sidor om
maskinen. Kran och aggregat ska
arbeta vinkelrätt från stickvägen
vid varje maskinposition. Det är
endast då kranens räckvidd
utnyttjas optimalt. Vid avverkning snett framåt reduceras
kranens maximala räckvidd samtidigt som virket inte kan upparbetas vinkelrätt mot stickvägen. Resultatet blir då att virket
ligger lite kors och tvärs, vilket
drabbar skotningsekonomin.
Under metodutbildning använder instruktören ett antal bilder
för att visa de olika stegen vid
sektionsgallring. Även film
används vid utbildningen.
”OM EXEMPELVIS NÅGON KRANINSTÄLLNING INTE ÄR OPTIMAL KAN
FÖLJDEN BLI MINSKAD PRODUKTION
OCH ÖKAD BRÄNSLEFÖRBRUKNING.”
sågmotor med lite dåliga prestanda stor negativ effekt
över tiden när man betänker att en gallringskördare
kanske utför en halv miljon kap per år, säger Mats.
Efter teoretisk genomgång och maskinkontroll åker
Mats under några timmar med förarna i deras skördare
och skotare. Det blir en stund för finslipning av detaljer. Mats checklistor över de viktigaste punkterna
omfattar drygt trettio delmoment för skördaren och
lika många för skotaren.
– Arbetsplaneringen är viktig för resultatet. Skördarföraren bör planera minst ett träd framför sig. Ibland
kanske det lönar sig att försnitsla nästa stickväg eller
hänga upp ett par band i någon stenig brant som hjälp
vid navigeringen.
Skotningen är ännu mer planeringskrävande. Minns
du de sjutton griptag som krävdes vid lossning? Det går
åt betydligt fler vid lastning av samma lastutrymme
utmed stickvägarna. En genomsnittlig siffra är femtiofem. Om det finns brister i körplaneringen hos skördare och skotare kanske det krävs hela åttio griptag.
Då blir skotningen dyr.
MATS MALM VET VAD HAN talar om. Han började som
instruktör redan 1981 och har utbildat maskinförare
i sjutton europeiska länder. Ja, faktiskt till och med
i Indien, i anslutning till en leverans av en begagnad
skördare från Danmark.
– En annorlunda upplevelse och på alla vis – väldigt
långt från vår skogliga verklighet, avslutar han när det
börjar skymma över andragallringen. n
SKOGEN 19
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
”UTAN FÖRSÄKRINGEN?
DET HADE VARIT TUFFT
ATT JOBBA TILLBAKA DE
STORA SUMMORNA NÄR
MAN ÄR ETT FÖRETAG
UNDER UPPBYGGNAD.”
20 SKOGEN
PETER JÄMFÖRDE BOLAG
– SPARADE TUSENLAPPAR
FÖRSÄKRINGAR Peter Karlsson som har fyra maskiner
i sitt företag pressade premien med 7 000 kronor per år
och maskin genom att jämföra bolagens villkor.
I
NGEN FÖRSÄKRING HINDRAR olyckor, men
den kan i alla fall ta hand om en del av
de ekonomiska problemen efteråt.
Peter Karlsson körde sin Rottne H 11 i
stormmarkerna runt Tingsryd. En
gran, ett vindfälle, hade hängt sig i en ek, och
Peter slet och drog i vindfället för att få loss
det. Snart märkte han att eken skulle komma
efter, så han släppte taget. Men för sent:
– Eken kom ändå och la sig rakt över
hytten. Jag låg på golvet när trädet kom, för
jag tänkte att om rutan spricker, så vill jag
inte ha det i ansiktet. Rutorna höll men klart
man blev lite rädd. Ekens grenar låste in mig
i hytten, så en av kollegerna kom och sågade
av grenarna och jag kom ut oskadd.
MASKINEN KUNDE RULLA vidare, men fick buck-
lor här och var, ett rejält märke i rutan och
skadade hydraulkolvar under hytten. Verkstaden hade tid först efter en månad, så det
blev stillestånd omkring en vecka – och inga
pengar in under den tiden.
– Jag krävde att få byta två rutor, eftersom
jag var orolig att det kunde finnas spänningar i dem och ville vara säker på att de höll
i fortsättningen. Det var inga problem med
försäkringen. Jag är helt nöjd med hur
 Så här såg det ut när
Peter fick en ek över
hytten. Foto: privat.
försäkringsbolaget tog hand om det hela.
Vid bytet visade sig mycket riktigt att en
ruta var så full av spänningar att den brast.
Framrutan ensam gick på 35 000 kronor och
hela reparationen med omkostnader beräknar Peter till omkring 200 000 kronor.
PETER STORTRIVS I SKOGEN. Han är medlem i
Föreningen Skogen och prenumerant och
bor med sin sambo och tre barn på en skogsfastighet. Efter en jobbvända i Stockholm
återvände han och startade sitt företag 2010.
Fotboll, kärlek och kanske smålänningens
hemlängtan vann över storstadens lockelser,
men vad skulle han jobba med? Han sålde
bland annat försäkringar ett tag, så han är
van vid snåriga villkor ...
– Jag hade gått på Ryssby naturbruksgymnasium och redan jobbat i skogen, så det
blev naturligt att återvända dit. Sedan har
det rullat på med företag, jobb och maskiner.
HANS REPARERADE ROTTNE är bortbytt, nu har
han fyra maskiner i företaget – två John
Deere, en Komatsu och en annan Rottne.
Målet är fem förare inklusive Peter själv och
fyra maskiner. Ju fler maskiner, desto mer
papper, säger han lite dystert.
Han har dem försäkrade i samma bolag,
som var billigast när han gjorde sin egen
prisjämförelse. Det skilde 7 000 kronor per
maskin och år vid det tillfället.
– Men smyghöjningar kommer hela tiden,
så man måste vara lite om sig och kring sig.
Hans egna utgifter efter olyckan blev
kännbara – ett halvt basbelopp som självrisk
plus moms på alla maskindelar – men han
säger att det var skönt att kunna lita på försäkringen när det hela hände.
– Utan försäkringen? Det hade varit tufft
att jobba tillbaka de stora summorna när
man är ett företag under uppbyggnad, säger
Peter Karlsson.
TEXT: ULLA SUNDIN BECK
FOTO: SVEN MAGNUSSON
Ställ krav när du tecknar försäkring
GUIDE Skogsmaskinförsäkringarna är en djungel. Prisskillnaderna kan vara stora, men att välja rätt handlar
också om att få bästa skydd och hitta en flexibel lösning
för ens egna, individuella behov.
Maskinentreprenörer och företagare behöver försäkringar för sina maskiner – för
att skydda sig själva men också förare,
maskiner och medtrafikanter. Vilken försäkring som passar bäst beror bland annat på
maskinens ålder, vikt och värde samt på
verksamhetens natur.
Lagstadgad grund är en trafikförsäkring.
Den ersätter personskador och skador på
andras egendom. Därefter är det fritt att välja halv- eller helförsäkring. Halvförsäkring-
en ersätter vid brand, åsknedslag, explosion,
stenskott, stöld, inbrott, rättshjälp (advokat
vid tvist), krisskydd (samtalspartner efter
olycka) och avbrottsskydd (maskinen kan
inte användas). Helförsäkringen ersätter
skador på eget fordon vid en trafikolycka,
även om felet är ditt, och benämns vagnskadeskydd. Maskinskadeförsäkring är ett tillval till halv- och helförsäkringen. Gäller vid
oförutsedd maskinskada.
Dessutom finns olika tillvalspaket utöver
halv- och helförsäkringen och alla försäkringsbolag erbjuder också möjlighet att
teckna enskilda försäkringar som omfattar
hela rörelsen.
EN FÖRSÄKRING ÄR INGEN statisk lösning. Be-
hovet förändras över tid och försäkringsbolagen rekommenderar att man ser över
sitt skydd med jämna mellanrum.
När det handlar om villkor och premier
för sakförsäkringar gäller det att vara
observant och prismedveten. Begär kostnadsförslag från flera aktörer och jämför
olika produkter. Det som påverkar priset är
framför allt typ av maskin, i vissa fall vem
ägaren är, försäkringens omfattning, vilken
självrisk som väljs samt maskinens typ,
ålder, värde och ibland tjänstevikt.
SKOGEN 21
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
omfattar helförsäkring, ett så kallat företagsSKOGEN GAV TRE försäkringsbolag i uppgift att
tillägg samt avbrottsförsäkring. Tillägget
räkna på en försäkring för en fiktiv företagsomfattar de flesta av de punkter vi listar i
ägd. Bolagen är de tre största när det gäller
faktatabellen. Premien, som sänkskogsmaskiner.
tes den 1 oktober 2015, landade på
Länsförsäkringar har ungefär
TIPS: FÖRHANDLA
5 300 kronor för sex månader.
halva marknaden när det gäller
OM PRISET
Hos Länsförsäkringar i Jämtskogs-, last- och grävmaskiner och 1. Acceptera aldrig ett
Svensk skogsmaskinförsäkring
anbud från första bästa land erbjuder Måns Zakrisson i
uppskattar sin marknadsandel för försäkringsbolag. Begär stort sett samma försäkringslösning och premien blev cirka
skogsmaskiner till cirka trettio
kostnadsförslag från
7 000 kronor per halvår.
procent. Trygg-Hansa samarbetar flera.
Trygg-Hansa vill däremot inte
med skogsmaskinägarnas
2. Jämför olika produkuppge några premiekostnader.
branschorganisation SMF och
ter. Ifrågasätt och kräv
tecknar försäkring med nästan
raka besked. Det är vik- Samtliga premier sätts individuellt, förklarar Fredrik Avervik
hälften av medlemsföretagen.
tigt att du vet vad förpå företaget.
säkringen omfattar.
Det grundpaket som LänsVÅRT PRISEXEMPEL bygger på en
3. Referera det ena
skotare årsmodell 2014. Tjänste- bolagens förslag till det försäkringar erbjuder går att
skräddarsy så att inte bara
vikten är drygt 15 ton och markandra. Det finns prutmaskinen utan även personal,
nadsvärdet har uppskattats till
mån!
manskapsbarack, drivmedel och
cirka 3,5 miljoner kronor. Vi ville
ha den helförsäkrad med så låg självrisk som verktyg ingår. Svensk skogsmaskinförsäkring säger att deras försäkring utgör
möjligt.
ett grundpaket som innehåller det som
Towe Andersson på Svensk Skogs”entreprenören måste och bör ha för sin
maskinförsäkring, med If som försäkringsverksamhet”.
givare, såg oss som ny kund och erbjöd en
Trygg-Hansas maskinskadeförsäkring är
sex månaders prova på-försäkring. Den
LÄNSFÖRSÄKRINGAR
Försäkringsbelopp
Självrisk
ett tillval till halv- och helförsäkringen som
gäller vid oförutsedd maskinskada. Samarbetet med SMF innebär bland annat att
medlemmar har två i stället för tre dagars
karenstid vid avbrott efter brand, stöld och
vagnskada.
VI BAD OCKSÅ DE TRE bolagen om tips kring
förebyggande av skador. Svensk skogsmaskinförsäkring tipsar om att inte lämna
kvar diesel och verktyg i skogen. Tvätta
maskinen rent från oljor, spån och flis för att
undvika brandskador. Brandbesiktiga och
kontrollera sprinkler-anläggningen en gång
per år. Var uppmärksam på myndigheters
råd och anvisningar om till exempel torr
vegetation och hög brandrisk.
Länsförsäkringar säger ungefär samma
sak och hänvisar till Brandskyddsföreningens skrift ”Regler för skogsoch anläggningsmaskiner” (SBF127) som man tycker
att alla i maskinlaget bör ha koll på.
Trygg-Hansa rekommenderar sin egen
broschyr ”Arbetsro i skogen”, framtagen i
samarbete med SMF, som ger tips om hur
onödiga skador kan undvikas.
SVENSK SKOGSMASKINFÖRSÄKRING
Försäkringsbelopp
Självrisk
PER ERICSSON
TRYGG HANSA ***
Försäkringsbelopp
Självrisk
Grundpaket
Trafik
300 mkr
10% pb
300 mkr
10% pb
300 mkr
10% pb
Delkasko
Brand/stöld
marknadsvärde
10% pb
marknadsvärde
10% pb
marknadsvärde
10% pb
Uppsåtlig skadegörelse
marknadsvärde
5% pb
marknadsvärde
5% pb
marknadsvärde
5% pb
Glas
repkostn
10% pb
repkostn
3% pb
repkostn
3% pb
Rättsskydd för fordonet
max 200 000 kr
20% pb
max 200 000 kr
10% pb
max 200 000 kr
10% pb
Krisförsäkring
max 10 behandlingar
0 kr
max 10 behandl
0 kr
max 10 behandl
0 kr
Förarens lösöre
max 10 000 kr/skada
3 pb
max 10 000 kr/skada 3% pb
max 10 000 kr/skada 3% pb
Bärgning (ersättningsbar skada) bärgnkostnad
bärgnkostnad
bärgnkostn
Vagnskada
marknadsvärde
20%, 50%, 100% pb
marknadsvärde
50% pb
marknadsvärde
50% pb
Avbrott (brand, stöld, vagn)
max 45 dagar
5 dagars karens
max 60 dagar
3 dagars karens
max 60 dgr
3 dgr karens
Företag
Ansvar
10% pb
50 mkr
10% pb
10% pb
lyft och transport
500 000 kr/10 mkr
6 pb
6 pb
övriga skador
50 mkr
50 mkr
50 mkr
Rättsskydd för företaget
5 pb
20% pb
max 200 000 kr
10% pb
max 200 000 kr
10% pb
Oljeskada
6 pb
10% pb
6 pb
10% pb
6 pb
10% pb
Egendom
10 pb
20% pb
lägst 1 pb
10% pb
lägst 1 pb
10% pb
Egendom på arbetsområde
2 pb
20% pb
Ta kontakt
10% pb
Uppg. ej erhållen
Cisternförsäkring/stöld av diesel 5000 liter
20% pb
Avbrottsersättning, dag 1-60,
skördare
300 kr/tim
450 kr/tim
300 kr/tim
skotare
450 kr/tim
300 kr/tim
450 kr/tim
Tillägg
Maskinskada
marknadsvärde
år 0-5, 20%, 50% av pb marknadsvärde
år 0-5, 50% pb
marknadsvärde
år 0-5, 50% pb
Inkl maskinavbrott
4 440 kr/arbdag*
max 60 dagar**
3 dagars karens
max 60 dgr**
3 dgr karens
Manskapsvagn inkl innehåll
13 pb
beror på skadehändelse
5-30 pb
10% pb
5-30 pb
10% pb
Verktygsförsäkring
–
1 pb, 1,5 pb, 2 pb etc
10% pb
1 pb, 1,5 pb, 2 pb etc
10% pb
Oljeskadeförsäkring
10 pb
10% pb
Cisternförsäkring
10 pb
20% pb
Se under Företag
Resgods, förare
20% pb
20% pb
Pb = basbelopp (prisbasbelopp)
*) Avbrottsersättning beräknas på nyvärde och ålder för fordonet. Exemplet baserat på 0-4 år gammal skotare med nyvärde 3,2 mkr. Avskrivning vid maskinskada: år 0-1 = 0%,
år 2 = 15%, år 3 = 30%, år 4 = 45% år 5 = 60% **) Avskrivning vid maskinskada: år 0–2 = 0%, år 3 = 30%, år 4 = 40%, år 5 = 50% ***) Senaste uppgifterna ej erhållna
22 SKOGEN
PONSSE SCORPION
PERFEKT FÖR
GALLRING
Kenneth Berntsson
Petrus Skogstjänst AB
Värnamo
Ponsse AB
Lisjövägen 40, Västsura
735 91 Surahammar
Tel: 0220 399 00
DE FANN VAD DE SÖKTE I PONSSE SCORPION. När det var dags för Petrus
Skogstjänst AB att köpa ny gallringsmaskin visste de exakt vad de ville ha:
• Stabilitet och styrka
• 8 hjul
• Kran med 11 meters räckvidd
• Svängbar hytt
• Perfekt sikt
• Den måste också vara lite allround och kunna användas både
för gallring och föryngringsavverkning
De fann endast en maskin som levde upp till alla dessa krav: PONSSE Scorpion
KENNETH BERNTSSON ANSER ATT PONSSE SCORPION ÄR PERFEKT FÖR SIN UPPGIFT
SOM GALLRINGSSKÖRDARE. Den har den bästa sikten och stabiliteten på
marknaden. Den en har 11,3 meters kran och ett aggregat som är smidig att
hantera. Med sina 8 hjul som inte behöver fyllas med vätska och 50/50
viktfördelning minimeras också markskador.
A logger’s best SKOGEN
friend 23
www.ponsse.com
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
VÄGVISARNA
Entreprenörer som utvecklas, tar ansvar och tänker
i nya banor får pris. Här möter du tre. Men viktigare
är att de också får goda affärer och nöjda anställda.
Och att skogen mår bra.
24 SKOGEN
”DET ÄR ROLIGT ATT
SE SKOGARNA VÄXA
OCH UTVECKLAS, DET
HÄNDER SÅ MYCKET
I SKOGEN.”
Stefan slutar inte lära
Att alltid bli bättre är viktigt för
Stefan Ahlander. SKOGEN VI
LÅNAR kräver jobb med kvalitet.
J
AG VILL INTE VARA DEN som förstör skogen, vårt
levebröd, säger Stefan Ahlander som är vd på
Dannäs skogsentreprenad.
Det är förhoppningsvis ingen fara. Sedan
mitten av nittiotalet kör han i trakterna runt
Värnamo så väl att företaget har fått pris av skogsoch lantbruksakademien KSLA med motiveringen att
det är ett föredöme inom sin yrkesgrupp.
Hur känns det? Han skrattar och värjer sig mot ordet
föredöme.
– Jag brinner verkligen för skogen. Många kolleger
brinner för att köra maskin och jag gillar det också, men
jag har också ett stort intresse för själva skogen. Kanske
tänker man då på ett annorlunda vis … Jag vet inte.
– Jag känner att vi har lånat naturen en tid på jorden.
Det är roligt att se skogarna växa och utvecklas, det
händer så mycket i skogen.
STEFAN HAR TVÅ ANSTÄLLDA och talar om vikten av att in-
volvera dem i företaget och försöka se till deras behov.
För några år sedan ställde företaget om från skiftskörning till att köra enkelskift sju till fyra, där var och
en ansvarar för en maskin. Stefan har två skördare från
Komatsu och Gremo samt en skotare från Gremo.
Just i dag är han skördarförare. Vakthunden Nellie är
förstås med i maskinen – som vanligt, sedan hon var tolv
veckor. Nu är hon fjorton år och det händer att kunderna
frågar efter henne om hon inte är med någon dag.
– Det är ett ensamt jobb ibland och då är hon ett
sällskap, säger Stefan som vet många kolleger som
också har med sig en hund i maskinen.
Inom företaget växlar man på maskinerna. För att få
lite roligare vardag, som Stefan säger, men också för att
se sina egna misstag.
– Om jag först har huggit och därefter kommer med
skotaren ser jag hur jag kunde ha gjort i stället. Men vi
tappade för mycket tempo när vi bytte ofta, så nu kör
man en skördare två-tre månader.
FÖRETAGET HAR UTBILDNINGSPLANER och ger varje anställd
ett antal timmar per år. Stefan nämner särskilt ecodriving som exempel på en kurs som tillförde företaget
och de anställda mycket.
– Den går hand i hand med metodutvecklingen, som
också har gett mycket. Att i det praktiska arbetet ta in en
extern utbildare som tittar på vad vi gör eller inte gör
har blivit ett stort samtalsämne i företaget. Det höjer
både produktionen och motivationen.
Stefan återkommer till att det är viktigt att göra rätt.
Stora naturvärden kan gå till spillo om man saknar kunskap och kännedom om den komplicerade naturen.
– Jag har lärt mig genom utbildningar och att jag
vågar fråga. Bland annat har vi ett bra samarbete med
Skogsstyrelsen i Värnamo, där det finns kompetent
personal. Och målet är hög kvalitet på mitt jobb, säger
Stefan Ahlander.
Nellie håller med. Det är troligen hon som bestämmer
och håller koll på kvaliteten.
Text: ULLA SUNDIN BECK
Foto: SVEN MAGNUSSON
SKOGEN 25
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
Ivo vet värdet av goda villkor
Personalvård ger stora kunder och
duktiga medarbetare. Chefen Ivo
Krsek utgår från skogsarbetaren
Ivo Krseks ERFARENHETER.
I
VO KRSEK KOM TILL SVERIGE från Tjeckien som sommarjobbande plantsättare under studierna. Åtta
år senare driver han Alfa skogsservice, ett snabbt
växande skogsvårdsföretag med bas i Jämtland
och Jönköping, där han bor med sin familj. Klart
att det har uppmärksammats i flera sammanhang och
som före detta journaliststudent förstår Ivo hur redaktioner tänker.
– Storyn är kanske intressant: ”Invandrare började
från noll och har kommit långt på kort tid inom den
svenska basnäringen skogen,” säger han.
De blir inte sämre av att han dessutom satsar på att
erbjuda sina anställda en god arbetsmiljö med rimliga
villkor i arbetet med röjning och plantering.
– Har man själv jobbat i skogen så vet man att det är
hårt och slitigt. Vi lockar med lite bättre villkor, lite
bättre kläder, lite bättre bilar.
FÖRRA ÅR FICK IVO PRIS som Årets nybyggare i Jämtland.
Att marknadsföra att man är schyst företagare och
följer arbetsmarknadens regler har gett stora kunder.
De senaste åren tycker han sig ha sett en attitydförändring:
– De stora aktörerna har skärpt kraven på sina
leverantörer efter bland annat Uppdrag gransknings
program. Det blir bättre, men vi hör fortfarande från
folk som söker jobb hos oss att det inte alltid är hundra-
”DET ÄR SVÅRT ATT
HITTA SVENSKAR
SOM VILL JOBBA MED
SKOGSVÅRD.”
26 SKOGEN
procentigt rimliga villkor hos vissa företag i branschen.
I Tjeckien är det ett vanligt fritidsnöje att dra till
skogs och vandra i bergen. Det var dock inte Ivos grej,
även om han älskar att vara ute i skogen och känner ett
miljöansvar.
– Mitt möte med skogen var när jag första gången stod
på ett svenskt hygge och skulle plantera. Att återplantera planeten och inte bara hugga ner är viktigt.
Vi lockar med lite bättre
villkor, lite bättre kläder,
lite bättre bilar, säger Ivo
Krsek.
SKOGSNÄRINGEN HAR ORD OM SIG att vara konservativ, men
Ivos idéer har egentligen inte mött något motstånd.
– De virkesköpare eller produktionsledare jag möter
ser samma möjligheter i att digitalisera, använda
drönare och surfplattor för att förnya och effektivisera
arbetet. Det blåser nya vindar!
Nu söker företaget skogsarbetare i Sverige att lägga
till hundratjugo redan anställda, varav åttio på årsbasis.
– Vi saknar svensktalande arbetsledare eller projektledare för kontakt med kunder. Språket är viktigt
och vi vill gärna ha personer med lokal anknytning.
ATT UTLÄNDSKA GÄSTARBETARE kommer hit och tar jobben
från svenskar stämmer inte.
– Det är svårt att hitta svenskar som vill jobba med
skogsvård. Största hindret för företaget att växa är att
hitta bra arbetsledare som bor på rätt ställe.
Ivo Krsek ser sig i första hand som entreprenör och
kan mycket väl tänka sig andra branscher.
– Jag ska ska inte avslöja vilka, men vi söker samverkanseffekter. Vi har till exempel en egen bilverkstad
där vi servar våra röjsågar och bilar. Det växte, så nu
tänker vi öppna för allmänheten.
Foto: SVEN MAGNUSSON
Att investera i skog
Att förverkliga drömmen om en skogsgård och samtidigt arbeta full tid är både
stimulerande och krävande. Våra specialister har stor erfarenhet av gårdsägandets möjligheteroch utmaningar. Det ger dig en trygghet i dina finansiella beslut.
Vi jobbar med branschens mest framgångsrika företagare och gårdsägare,
något vi trivs med och stimuleras av.
Kontakta gärna någon av våra specialister på danskebank.se/lantbruk.
Eller ring Johan Freij på telefon 0752-481261.
TEMA / MASKIN
& ENTREPRENÖR
Olle gör allt utom kalkyler
– Jag jobbar både ute och inne. Den här veckan är det
älgjakt och många anställda jagar. Då kör jag markberedning. När jag håller ordning på kontoret tycker jag om
det och när jag kör trailer trivs jag med det, liksom när
jag kör skogsmaskin. Jag får vara överallt och gillar det.
– Ingen vet var de har mig, säger han och skrattar.
Visst gillar Olle Olsson att jobba
och träna hårt, men både han och
de anställda tjänar på större andel
DAGSKIFT.
Å
RETS GOLDEN LOGGER PRISAS för ett välskött
företag med kunniga anställda. Olle Olsson
är vd på Röjdåfors skogs AB i Torsby och
basar över cirka 35 anställda och deras
maskiner. Merparten går dagskift.
– Det slutade någon då och då som fick dagtid någon
annanstans, det passade dem bättre, och det var inte bra
för företaget, säger Olle Olsson.
– Det var rätt tufft förut, fortsätter han. Vi körde skift
på avverkningsmaskinerna och markberedarna gick
dygnet runt sju dagar i veckan. Eftersom jag är spindeln
i nätet blev det jobbigt både för mig och maskinförarna.
Markberedning kräver mycket arbete med kartor och
planering.
Nu markbereder sex maskiner, några går enkelskift
och de andra går skift fem dagar i veckan. De flesta
skördare och skotare går på samma sätt.
SKOGEN HITTAR OLLE på kontoret, där han ordnar papper.
På förmiddagen var det förhandlingar.
– Jag tränar mycket, åtta-tio timmar per vecka, bland
annat skidåkning och löpning. Ultravasan tog nästan nio
timmar – hela veckoransonen på en dag.
Han säger att träningen nog är en förutsättning för att
han ska kunna jobba så mycket som han gör, men att han
trivs med alla de olika inslagen i företagandet:
”JAG HAR KÖPT EN MASKIN
OCH SETT ATT DET FUNGERAT,
SEDAN EN TILL OCH DET HAR
OCKSÅ GÅTT BRA.”
28 SKOGEN
– Jag tränar mycket,
åtta-tio timmar per vecka, säger Olle Olsson
JAGAR GÖR HAN DOCK INTE. I stället förbereder han så allt ska
fungera när han om några dagar åker till Nicaragua och
teakplantagen han äger tillsammans med två andra.
– Den sköts mest av delägaren som bor där. Vi har röjt
och planterat sedan vi köpte marken för tre-fyra år sen.
Jag har ännu inte varit där, men nu är det dags.
Då blir det semester, annars var det klent med det i år.
Bortsett från Golden Logger-priset – 5 000 kronor och
en resa till skogsmässan i Rumänien. Pengarna användes
till att köra folkrace med de anställda.
– Alla ville vinna och hornen växer ut direkt! Nästa
år blir det springtävling, så att jag har en chans. Det är
trevligt att träffas vid sidan av arbetet och hitta på något
roligt tillsammans.
BERÄKNADE HAN HUR enkelskift skulle påverka företagets
lönsamhet?
– Jag har aldrig gjort en kalkyl i hela mitt liv, säger han.
Men värmlänningar är kända för att berätta sagor. Nog
har han räknat på det?
– Det är bara att köra på. Aldrig en budget eller en
kalkyl. Jag har köpt en maskin och sett att det fungerat,
sedan en till och det har också gått bra. Och så har det
fortsatt.
Och det är ju också en kalkyl.
Foto: CHRISTER HÖGLUND
HÅLL DINA SKOGSMASKINER RULLANDE.
VÄLJ DRIFTSÄKRA DÄCK, GARDERA MED DYGNET-RUNT SERVICE!
NOKIAN NORDMAN FOREST.
KVALITETSDÄCK FÖR VÅRA NORDISKA SKOGAR.
Nokians Nordman-serie är skogsmaskinsdäck med ett
oslagbart pris-kvalitetsförhållande, framtagna för att
NOKIAN NORDMAN
FOREST F
BRETT SORTIMENT,
SNABB SERVICE,
HELA VÄGEN FRAM TILL DIG.
Våra VIANOR-verkstäder är specialister på däck för skogsmaskiner och erbjuder ett heltäckande däcksortiment för
24/7, med leverans och montering där dina maskiner står
"#$%&
'(
)
'*+
...
Luleå
Järpen
Hudiksvall
Hofors
Falun
Borlänge
!
Hällefors
Kil
Degerfors
#
Skövde
Svenljunga
SERVICENUMMER FÖR TUNGA MASKINER
Vi är redo att hjälpa till – dygnet runt, alla dagar!
NOKIAN NORDMAN
FOREST TRS
Umeå
Sundsvall
Gävle
Sandviken
Hedesunda
Örsundsbro
Uppsala
"
Hallsberg
Norrköping
Valdermarsvik
Linköping
Jönköping
Visby
Sävsjö
Växjö
Karlskrona
Osby
VIRKESMARKNADEN
Nedåt på bred front
SÖDRA HAR SÄNKT. Mellanskog, Billerud och Holmen också. Plus
ett antal köpare som inte lämnar ut sina prislistor, men som vi
vet har sänkt. Sänkningarna ligger mellan 20 och 25 kronor per
fub och kommer bara ett par månader efter flera höjningar.
Orsakerna är flera. En fatal missbedömning av marknadsläget är förstås huvudorsaken. Exportörerna har vetat länge
att Egypten inte har några dollar att betala med. Likaså att
rubeln är svag och rysk export billig. Sågverksföreträdare har
dessutom varnat länge för överproduktion.
Huvudet i busken eller att läsa alla tecken i skyn i rosigt
skimmer har gällt.
En förmildrande omständighet är att världsmarknaden
ändrar sig snabbare i dag. Hög volatilitet, som finansfolket
säger. En annan förmildrande omständighet är behovet av
byggande, framför allt i Sverige, men det räcker tydligen inte.
JÄMFÖRPRISER
SKOGENS VIRKESSPECIAL 13 NOVEMBER 2015
Se vad bolagen och skogsägareföreningarna erbjuder för ditt normalbestånd.
Pris i kr/m3 fub. exkl. moms Grön = prishöjning Rött = prissänkning
TIMMER, NORMALBESTÅND*
TALL
BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3)
437
314
BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3)
461
356
Norra Skogsägarna, Norrbotten kust
418
329
SCA, Norrbotten kust
443
332
Sveaskog, Norrbotten
449
357
Holmen, Västerbotten
418
377
Norra Skogsägarna, Västerbotten norra
421
339
SCA, Västerbotten
444
346
Sveaskog, Västerbotten kust
449
364
Nätraälven, Ångermanland
452
402
GRAN
Norra Skogsägarna, Ångermanland
397
351
MER ORO: PROFESSORN i nationalekonomi Marian Radetzki
Norrskog, södra Lappland/Jämtland
427
359
konstaterar i en ny bok att frackning och nya borrmetoder
som ger nytt liv åt gamla oljefält innebär att utbudet av billig
olja fortsätter att vara stort till 2035. Han tror till och med att
priset på råolja kan sjunka under dagens.
Enligt Radetzki är en sträng klimatpolitik enda möjliga
hotet mot oljans konkurrenskraft, men hittills har försöken att
etablera en sådan misslyckats. Det omfattande kapitalinflödet
till oljesektorn tyder inte heller på att investerarna tror på
någon förändring av den saken.
Inga goda nyheter för biobränslen, alltså.
Holmen, Västernorrland/N Jämtland
418
377
Norrskog, Västernorrland kust
427
359
SCA, Västernorrland/Jämtland
437
360
Rundvirke Skog, Jämtl/Medelp/Ångermanl
431
361
Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland
400
322
Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl
396
328
BillerudKorsnäs, Hälsingland
407
375
Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen
406
330
Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen
398
353
Rundvirke Sk, Häl/Härj/Gäst/Dal/Uppl/Västm
409
337
Holmen, Dalarna/Gästrikland
402
329
VI VÄLKOMNAR EN NY AKTÖR till våra jämförpriser i det här numret,
Rundvirke Skog.
– Visst är det en turbulent marknad, men vi räknar med
att våra prislistor i alla fall ska gälla över nyår, säger vd Stefan
Wikström.
Företaget ingår i privata Borgen-koncernen och är tillsammans med övriga dotterbolag ett fullserviceföretag som
erbjuder det mesta i skogsbranschen, från virkesköp och
skogsvård till specialprodukter. Bolaget är verksamt från
Ludvika i södra Dalarna till Kälarne i Jämtland.
Mellanskog, Dalarna
411
331
Stora Enso, Dalarna/Gästrikland
379
328
BillerudKorsnäs, Dalarna
384
349
BillerudKorsnäs, Gästrikland
394
357
Sveaskog, Dalarna/Gästrikland
406
341
Mellanskog, Gästrikland
409
333
VVDS, Värmland2)
425
382
Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro
363
344
Forimp, södra Värmland
456
398
Mellanskog, Västm/Uppl/N Sthlm/N Örebro
387
344
Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland
391
347
NORRSKOG SOM HAR DELVIS samma verksamhetsområde har
Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland
379
328
numera endast en prislista. Tidigare hade man en för inlandet
och en för kust. I gengäld arbetar man med tillägg. Det är
ovanligt att man så tydligt informerar om detta på sin hemsida,
inte minst för en skogsägarförening att
erkänna det. Södra har till exempel
volympåslag – ju större volym, desto
bättre betalt – men vill inte berätta
var brytpunkterna ligger.
Holmen, Uppland
380
342
Holmen, norra Örebro/Västmanland
380
347
BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl
393
358
LARS ÅKERMAN
[email protected]
BillerudKorsnäs, Shlm/Uppl
405
351
Mellanskog, S Örebro/Sörml/S Sthlm
403
369
Stora Enso, södra Örebro/södra Värmland
366
353
Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland
406
364
Stora Enso, Sörmland
388
375
Holmen, Sörmland/södra Örebro/S Sthlm
393
373
BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland
401
381
VVDS, Dalsland2)
452
411
Stora Enso, Västra Götaland
388
328
Sveaskog, Skaraborg
En entreprenör har fått
tillstånd av kammarrätten till flyttbar
kameraövervakning
av sina skogsmaskiner. Kanske
det kan bli ett prejudikat?
30 SKOGEN
Naturvårdsverket vill i
en rapport se ökad
styrning av skogsägandet. Flera av förslagen innebär mindre självständighet för skogsägaren
Holmen, Östergötland
431
412
458
447
Holmen, Småland
458
451
Södra, Region Öst
ca 470 (prel)
ca 465 (prel)
Södra, Region Väst
427
455
Finland södra v45, €9,33
605
519
VIRKESMARKNADEN
Produktion av sågade trävaror 2006 – juli 2015, rullande 12 månader.
Beräknat i miljoner kubikmeter
20
MASSAVED 13 NOVEMBER 2015
BARR
BillerudKorsnäs, Norrbotten
250
GRAN
BJÖRK
–
290
19
Holmen, Norrbotten/Västerbotten
280
–
290
18
N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm
275
–
275
17
SCA, Norrbotten/Västerbotten
250
–
290
Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten
275
–
300
Nätraälven, Ångermanland
300
-
300
Holmen, Västernorrland/N Jämtland
280
280
290
Norrskog, Västernorrland
250
250
271
SCA, Västernorrland
250
262
290
Rundvirke Skog, Jämtl/Medelp/Ångermanl
250
262
290
Holmen, Hälsingland/S Jämtl
230
245
270
Holmen, Dalarna/Gästrikl/Härjed
230
245
270
Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen
230
245
265
Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen
230
245
265
Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen
230
245
270
Rundvirke Sk, Häl/Härj/Gäst/Dal/Uppl/Västm
230
245
265
Mellanskog, Dalarna/Gästrikland
230
245
270
Stora Enso, Dalarna/Gästrikland
230
245
265
Sveaskog, Dalarna/Gästrikland
230
245
265
BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml
230
245
265
Holmen, Uppland
230
245
270
Holmen, Sörmland/Västmanl/Örebro/S Sthlm
230
245
270
Mellansk, Mälardalen/Västmanl/Uppland
230
245
275
Stora Enso, Mälardalen1)
230
245
270
BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1)
230
245
270
Sveaskog, Västmanl/Uppl/Sörmland
230
245
270
VVDS, Värmland1)
230
245
270
Mellanskog, Värmland
230
245
270
Stora Enso, Värmland
230
245
265
Sveaskog, Örebro
230
245
270
Sveaskog, Värmland
230
245
265
Forimp, Värmland1)
230
245
265
Stora Enso, Värmland/Örebro
230
245
270
Mellanskog, Örebro
230
245
275
Stora Enso, Bohuslän/Dalsland
250
265
290
VVDS, Dalsland
280
295
295
Holmen, Östergötland/Småland
280
295
320
Sveaskog, Östergötland/norra Småland
280
295
320
Södra, Västra Götaland
280
280
320
Södra, Östra Götaland
280
295
320
Mellanskog, Gotland
250
250
290
Sveaskog, Skaraborg
280
280
295
Finland södra v45, €9,33
287
273
253
Lettland Nord v42, €9,27
278
278
280
Lettland Syd v42, €9,27
278
275
278
Förklaringar jämförpriser och massaved
• Listan på jämförpriser återspeglar priset per
kubikmeter när ett normalbestånd avverkas.
Timrets längd, kvalitet, diameter och andel
massaved vägs ihop.
• Gäller avverkningsuppdrag.
• Exkl. avverkningskostnader.
• Underlaget för jämförpriserna är köparnas
prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder,
vilket innebär att visade priser är något för
höga i norr och för låga i söder.
• Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat.
• Massaved anges exkl. transportavdrag.
Norr om E 18 finns transportavdrag.
Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du läsa
på skogen.se/jamforpriser.
1) Ej transportavdrag.
2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag.
3) Transportavdrag på timmer.
*) Uppgifter för Sveaskog Götaland och Mellanskog Gotland ej tillgängliga ang timmer.
16
15
14
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: Skogsindustrierna, SCB
Mer sågat i Sverige
EFTER NÅGRA DÅLIGA ÅR vände det rejält för sågade trävaror. Ökningstakten har
dock successivt mattats under 2015 och produktionen väntas landa på strax
under 18 miljoner kubikmeter. Tillväxten omfattar nästa bara södra Sverige.
Världsproduktionen går i samma riktning, den beräknas öka med tre procent i
år, alltså runt tio miljoner kubikmeter. Sågverken i USA:s sydstater står för största ökningen, medan läget i Europa, inklusive Ryssland kan betraktas som stabilt.
Där varierar det en hel del mellan länder och regioner, till exempel har produktionen i Finland sjunkit med tre procent i år.
Nu behöver SCA massa massaved
UTBYGGNAD SCA investerar 7,8 miljarder kronor i utbyggnaden av massabruket i Östrands fabrik i Timrå. Årsproduktionen av sulfatmassa kommer
att bli cirka 900 000 ton – nära en fördubbling jämfört med i dag. Det innebär att råvarubehovet nästan fördubblas. SCA räknar med att använda 4,5
miljoner fastkubikmeter per år.
Jörgen Bendz, virkeschef hos SCA,
innebär det här att det så kallade
prisdiket för massaved mellan norr
och söder försvinner?
– Prisbilden törs man aldrig spekulera i. Vi vet ju till exempel inte hur
många av världens tryckpappersmaskiner som kommer att behöva stänga
5
%
… mer fick skogsägarna för sågtimret
under första kvartalet i år jämfört
med samma period i fjol, enligt
Skogsstyrelsen.
framöver. Och detta påverkar ju också
efterfrågan på ved. Vad man kan säga
är att en så stor investering som den i
Östrand kommer att ge ökad avsättning för massaved i Mellansverige
under lång tid framöver, säger han.
Exakt vilka geografiska områden
som berörs ”har att göra med transportkostnaderna,” säger han.
– Lite hårdraget kan man rita en cirkel på minst 30 mil runt industrin för
att få fram upptagningsområdet.
Driftstarten planeras till 1 april
2018. Ökad efterfrågan på bland annat
hygien- och förpackningsprodukter är
anledningen till investeringen.
KARIN LEPIKKO
Tunt papper
som håller
SKOGSRÅVARA Moderna skogsprodukter betyder inte bara kläder och
kompositer. Opacy Extreme heter en
ny spetsprodukt, men det är ett papper. Styrka och extremt hög opacitet
(ogenomskinlighet) gör att det
fungerar som mycket tunna papper.
Uppfinnare är Rottneros.
SKOGEN 31
VIRKESMARKNADEN
TON
ERSÄTTER
FUB
BRÄNSLEVED Holmen går över från fub till ton
som mått vid prissättning av bränsleved.
Nästa steg kan bli säsongspriser, så att blöt
vinterved inte ger mer än sommarens torra.
Priserna varierar beroende på hur långt från
värmeverken veden avverkas och vilket
sortiment som gäller. Från 120 till 200
kronor per kubikmeter fub betalar köparna.
Nettot blir dock inte stort, eftersom bränsleved kräver kostsam drivning. Avverkningen kommer i regel från barrgallringar och
röjningar från lite uppvuxen lövskog. Sorteringen är tidskrävande. Om dimensionerna
är klena och skotningssträckan längre än
hundra meter är det inte ovanligt att drivningskostnaden överstiger 150 kronor. Då
blir det inte mycket över till skogsägaren.
DÅ ÄR DET OCKSÅ LÄTT att förstå varför vissa
köpare inte längre befattar sig med grot, som
ger ännu sämre utbyte.
– Grot betalar vi inte för,
säger Stig-Björn Hallin, köpledare på skogsägarföreningen
Nätraälven. Rötved ur massaveden sorteras ibland ut och
läggs i brandvedshögen, men
Grot betalar
vi inte för,
det är ett pyssel och kostsamt.
säger StigMen max tre mil från
Björn Hallin
på skogsägar- Örnsköldsvik betalar vi fullt
föreningen
pris och det är 200 kronor per
Nätraälven.
fub. Då blir det i alla fall några
kronor över och ett netto för skogsägaren.
Annars ställs i princip samma krav på
dimensioner som på massaved. Bränsle-
32 SKOGEN
veden flishuggs i regel på värmeverken,
antingen av mobila eller stationära huggar,
men allt accepteras inte.
Sveaskog, till exempel, har noggrant
preciserat kraven i norra Sverige. För det
första måste barr och löv hållas isär. Blandningen får högst uppgå till fem eller tio
procent. Rötan på barr är maximalt
godtagen till 33 procent på barr och tio
på löv. Rottorkade träd godtas inte alls,
de vrakas helt enkelt, vilket kan ifrågasättas
eftersom torr ved brinner bra.
DET VANLIGASTE MÅTTET är fub (fast under bark)
och veden travmäts precis som massaveden
på timmerbilens stuvar. Enligt virkesmätningslagen finns det regler för hur volymer
ska kontrolleras och vara jämförbara för
säljare och köpare. Stuvar ska kontrollmätas
på ungefär var tionde lastbil, vilket blir en
dyr hantering, eftersom priset
för bränsleveden är väsentligt
lägre än för massaveden.
Holmen håller därför på att
gå över till tonmätning. Det är
en godkänd metod enligt
Peter Roland
på Holmen
virkesmätningslagen och de
skog säger att
flesta större värmeverk har
pris per ton är
vågar, eftersom redan huggen
enklare och
därför kan
flis betalas efter vikt. Metoden
komma att bli
kan mycket väl öka och på sikt
vanligare.
bli vanligast, tror Peter Roland
som är bränsleschef på Holmen skog.
– Vi kommer att betala 220 kronor per ton
och det kan jämföras med att vi betalar 180
kronor per fub. Vi anser att de två priserna
 Bränsleveden håller ställningarna gentemot sopor,
även om marginalerna för skogsägaren är små.
Foto: Le Carlsson/SKOGENbild
är fullt jämförbara och det stöds också av vår
egen erfarenhet, säger Peter Roland.
På det här sättet behövs inte personal från
virkesmätningsföreningarna – som ju är en
kostnad – för kontrollmätning och på vissa
terminaler för bränsleved och även vid
många värmeverk finns heller ingen sådan.
VINTERNS SNÖIGA OCH FUKTIGA ved väger mer
och ger alltså bättre betalt än under vår och
sommar, då veden är torrare och ett ypperligt bränsle. Om skogsägaren tänker leverera
ska det alltså ske innan bränsleveden torkar
för att få bättre betalt. En barrstock består av
cirka femtio procent vatten och kan under
några vårmånader torka och sjunka med
tjugo till trettio procent. Det vet alla som
sysslat med vedklyvning.
– Jag håller med om att den risken finns.
Vi har också funderat på att införa olika
säsongspriser. Och om tonprisbetalningen
ökar i omfattning – det utgör i dag en väldigt
liten andel – så kommer kanske säsongspriser att införas, säger Peter Roland.
LARS ÅKERMAN
PRISEXEMPEL
Några prisexempel hämtade på nätet:
Norra Skogsägarna, inland 130 kr m3/fub
Stora Enso
140 kr m3/fub
Nätraälven Ångermanland 120-200 kr m3/fub
Holmen, Småland
180 kr m3/fub
Södra, blandat
180 kr m3/fub
Södra, ek/bok
200 kr m3/fub
VIRKESMARKNADEN
Små skogar,
stor betydelse
 I dag hamnar för mycket björktimmer bland massaveden, enligt Svenska Lövträdföreningen.
VÄRLDEN Tusentals öar och
ögrupper i 54 länder har visserligen
bara en procent av världens skogar,
men de fick stor uppmärksamhet
under världsskogskongressen
i Sydafrika. Öarna hotas av
klimatet samtidigt som skogarna
där är mycket viktiga för befolkningen och hyser många unika
växter och djur.
En ny samlingsterm för dessa
länder är sids som står för small
island developing states, det vill
säga små ö- och utvecklingsnationer.
Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild.
Södra söker nya vägar
för medlemmars lövträ
LÖVSÅG Höj priserna, sänk leveranskraven, samarbeta med
säljare i norr. Skogsägarna
föreslår lösningar, men Södra
står fast: Sågen i Traryd stängs.
Södra kommer att avveckla sitt
lövsågverk i Traryd under 2016.
Det är ett beslut som ogillas av
många skogsägare, även de som
inte berörs direkt.
Jan Olsson, sekreterare i
Svenska lövträdföreningen,
anser att nedläggningen ger en
besvärlig signal
om att det inte är
värt att satsa på
lövskogsbruket.
Jan Olsson vill Han har visseratt björktimmer ska mark- ligen förståelse för
att Södra måste få
nadsföras på
bred front.
lönsamhet, men
anser att det finns saker som de
kan göra för att öka uttaget av
sågtimmer.
– HÖJ PRISET PÅ råvaran björktimmer och marknadsför detta på
bred front till skogsägarna. Samarbeta med skogsägarna i norr
för att fånga upp björktimmer,
lägg det på järnväg för transport
till Traryd, föreslår han.
Han tycker också att sorteringen bör ses över.
– Sortera på något praktiskt
sätt ut sågtimmerämnen av björk
vid intaget för björkmassaved
vid massa- och pappersindustrin, säger Jan Olsson.
En enskild skogsägare som
reagerat på stängningen av
Södras lövsåg är Bo Servenius.
– Jag tycker att Södra, som
den skogsägarrörelse det
faktiskt är, borde ta sitt ansvar
att hjälpa marknaden för
lövtimmer på traven. Att höja
priserna är den självklara
signalåtgärden, säger han.
Dessutom, anser han, borde
Södra starta en lövtimmerkampanj.
– MAN KUNDE SÄNKA kraven på
minsta leverans till hälften av
i dag och genomföra en prisökning, om så bara för ett år
eller så. Då tror jag säkert man
skulle få upp leveranserna, säger
Bo Servenius.
Håkan Larsson, skogsdirektör
hos Södra, säger att det inte vore
realistiskt att höja priserna i ett
läge med bristande lönsamhet.
– Kostnaden för råvara är den
dominerande kostnadsposten
för ett sågverk, säger han.
Han tror inte heller på
att höja gränsen för minsta
leveransvolym.
– I dag har sågbara lövsortiment fem m3to (motsvarande
cirka 6,2 m3fub) som lägsta
leveransvolym, att sänka den
ytterligare är inte aktuellt av
logistikskäl.
Däremot säger han att Södra
söker andra vägar att hitta
avsättning för sina medlemmars
lövsågvara.
– Vi ska verka för att hitta
avsättning för deras skogsprodukter, framför allt lövsågvara,
till marknadsmässiga priser.
SÖDRAS SÅG I TRARYD omvandlades
paradoxalt nog från barrsåg till
lövsåg 2011, men man har
tvingats dryga ut löv med barr
för att hålla verksamheten
igång. Tidigare i år varslades
åtta av tjugosju anställda.
Skälet uppgavs vara råvarubrist på grund av en mild vinter
– och att stora avverkningsresurser lagts på att röja upp
efter stormen Egon.
Under nästa år ska sågen
stegvis stängas och enligt Håkan
Svensson som är affärsområdeschef för Södra Wood kommer
Södra inte att driva någon annan
verksamhet i lokalerna. Man
söker i stället efter andra
intressenter.
KARIN LEPIKKO
CITATET ”Framtidens produkter
tas fram via
sociala medier.”
Mikael Axelsson från Moelven
Wood vid Trä- och bygghandelsdagen.
Barr ersätter
fossil kolfiber
SKOGSRÅVARA Framtidens lätta
bilar kan tillverkas av material från
svenska skogar. Nu testas ett
skogsbaserat kolfibermaterial som
till hundra procent är baserat på
barrvedslignin.
– Det finns ingen anledning att
tro annat än att dagens fossiloljebaserade kolfibrer kommer att
kunna ersättas rakt av med ligninkolfibern, säger Birgitha Nyström
på Swerea Sicomp.
GENUSTÄNK
SLÅR IGENOM.
Föreningen svenska
sågverksmän byter
namn till Svenskt
trätekniskt forum,
STTF. Föreningen vill
visa att den har kvinnliga medlemmar och
omfattar hela den trämekaniska industrin.
SKOGEN 33
SLAPPNA AV.
HYDREX™ TAR HAND
OM JOBBET.
KAN NU TILLSAMMANS MED ALLA ANDRA
SMÖRJMEDEL FRÅN PETRO-CANADA
UTESLUTANDE ERHÅLLAS FRÅN VÅR NYA
DISTRIBUTÖR PETRO-CHEM SVERIGE AB.
Du kan räkna med att din utrustning
fungerar smidigt med den problemfria
prestandan hos HYDREX hydraulvätskor.
HYDREX varar upp till tre gånger längre
och kan ge ett förslitningsskydd som
är dubbelt så bra som för det ledande
hydrauloljemärket.† För dig innebär detta
att utrustningen får längre driftstid, ökad
produktivitet och bättre energieffektivitet.††
Minimal slamansamling, långa bytesintervall
och skydd mot förslitning innebär också
färre bekymmer. Förbättra ditt slutresultat
– börja använda HYDREX i din verksamhet
redan idag.
Petro-Chem Sverige AB
Tel: +46 70 600 11 70
www.petrochem.se
Mail: [email protected]
Petro-Canada är en del av Suncor
Varumärke som tillhör Suncor Energy Inc. Används på licens.
™
Jämfört med det mest säljande nordamerikanska märket för hydraulolja.
Energieffektiviteten avser endast multigrade-oljor.
†
††
LUB2303SW (2015.11)
TEKNIK
Penta vill bli snålast i skogen
Människa och maskin kompletterar varandra hos Skogforsk. John Deere
visar nyheter. Vad vill du läsa om? Mejla oss på [email protected].
Redaktör:
Per Ericsson
[email protected]
TESTER Bränslesnålaste motorn i en ny
typ av skogsmaskin.
Volvo Penta vill förnya skogsbranschen.
Partner är dessutom
en ny maskintillverkare på den svenska
marknaden.
maskinkonceptet som sådant
bör ge miljöfördelar. Motorplaceringen ger snabbare
åtkomst till virket, då föraren
kan arbeta runt om maskinen.
Dessutom bör en kombimaskin
ge lägre körtider per avverkad
och uttransporterad virkeskvantitet.
Johan Burgren
på Volvo Penta
som ansvarar för
testets motordel
berättar om
motorn i testmaskinen. Det är
Johan Burgren på företagets sexVolvo Penta tror
att projektet kan cylindriga turbolägga grunden till diesel modell
ett nytt produk- TAD873VE.
tionssystem.
– Ett knep
Foto: Brigitti Åström
för att nå den
låga bränsleförbrukningen är
att motorns egenskaper gör att
den kan arbeta med ett lägre
driftsvarvtal, säger han.
Motortillverkaren Volvo Penta
sticker ut hakan: Målet är att
företagets motorer ska ge skogsbranschens lägsta bränsleförbrukning. Dessutom vill man
lägga grunden för ett nytt
tekniksprång i det svenska
skogsbruket.
SOM SKOGEN HAR berättat tidigare
vill företaget satsa på skogssektorn igen. Just nu pågår
tester för fullt någonstans i
Mellansverige under visst
hysch-hysch i samarbete med
Sveaskog, Skogforsk och den
amerikanska maskintillverkaren
Timber Pro, ny i Sverige.
Den modifierade kombimaskinen Timber Pro 840 C
som Pentas 320 hästkrafter
starka motor sitter i är dessutom
en för den svenska marknaden
ny typ av maskin.
Den åttahjulsdrivna maskinen
 Motorn i Timber Pro 840 sitter
på samma svängbara plattform
som hytten. Foto: Timber Pro.
är utrustad med ett Logmax
6000B-aggregat som snabbt kan
skiftas för olika arbetsuppgifter
och den benämns både som
drivare och kombimaskin av
personer med insyn i projektet.
NÅGOT SOM SKILJER DEN från konventionella skogsmaskiner är
motorns placering. Den sitter
nämligen på grävmaskinsvis
snett bakom hytten, vilket öpp-
Koppling smörjs
under drift
PRODUKTNYHET Den svenska tillverkaren av
lastbilskopplingar VBG lanserar ett system
som rengör och smörjer släpvagnskopplingen medan bilen kör. Systemet kallas
Mechmatic och bygger på att regelbundna
luftstötar håller kopplingsmekanismen ren,
samtidigt som smörjande olja pressas in.
Jämfört med traditionell smörjning minskas
MOTORN HAR EN slagvolym på 7,7
nar för ett 360-gradigt arbetsområde för maskinföraren.
– VÅR FÖRHOPPNING ÄR att det kan
skapa ökad kostnadseffektivitet
– och höjd produktion, säger en
av deltagarna i projektet som
gärna vill vara anonym. Även
miljön blir en vinnare, då Volvo
Pentas motorer ligger i framkant
när det gäller driftsekonomi och
miljöklassning, men också själva
behovet av smörjmedel, vilket är positivt
både för driftekonomin och miljön.
Mechmatic passar samtliga VBGkopplingar och är enligt tillverkaren lätt
att montera.
– Man ansluter el och matarluft och
sätter in en burk vanlig VBG Mekolja,
sedan är det bara att köra, säger Thomas
Bergenklev på VBG.
Han berättar att Mechmatic skickar i väg en
rejäl luftstöt på åtta bar var sjätte drifttimma
liter, ger 320 hästkrafter och
uppfyller miljökraven Stage
IV/Tier 4f.
Efter runt 200 maskintimmar
befinner sig projektet ännu i
inkörningsfasen. Ingen av de
SKOGEN kontaktat vill därför
ge oss några ytterligare detaljer
från testet, men vi kommer förstås att återkomma till den
spännande satsningen.
PER ERICSSON
som rengör kopplingsmekanismen ordentligt. Var
24:e drifttimma kompletteras luftstöten av att en
tunn oljedimma skickas in i mekanismen.
– På så sätt hålls kopplingen alltid ren och välsmord vilket minskar underhållskostnaderna, säger
Thomas Bergenklev.
Systemet styrs av vanliga reläer och funktionen
övervakas enkelt av föraren. En burk VBG Mekolja
beräknas räcka till cirka 125 underhållstillfällen eller
250 dagar vid tolv timmars daglig drift.
PER ERICSSON
SKOGEN 35
TEKNIK
Flaktanken
snuvar tjuvar
PRODUKTNYTT Dieselstölderna
ökar intresset för flaktankar, så att
man kan ta med så mycket bränsle
som möjligt utan krav på ADRbehörighet. Färmartanken erbjuder
flera lösningar och har lanserat en
ADR/IBC-behållare på 440 liter.
 Vid testerna i simulatorn kan
man bland annat undersöka hur
produktiviteten påverkas.
Skogforsk testar
självgående kran
Färre sprickor
med ny sågform
INNOVATION Stora värden går
förlorade på grund av kapsprickor i
sågade trävaror, men det kanske en
ny typ av v-format sågsvärd kan
råda bot på. Enligt Skogforsk kan
det reducera mängden kapsprickor
upp till sex gånger.
– Svärdets form påverkar sågmönstret och vid kapning utvecklas ett v-format sågsnitt. Vår
forskning har visat att ett sådant
sågmönster kan motverka krafterna från den hängande stocken och
därmed motverka uppkomsten av
kapsprickor, förklarar Björn Hannrup, forskare på Skogforsk, i ett
pressmeddelande.
Forskarna har testat den nya
svärdtypen i fält på tall- och granstockar och sedan jämfört resultatet med stockar som kapats med
traditionella svärd.
Kapsprickor uppstår då skördare
kapar upp trädet i stockar ute i
skogen. De, i sin tur, leder i till spill
i sågverken.
KARIN LEPIKKO
Max maskinkoll
PRODUKTNYTT Checkproof är ett
lättanvänt underhållssystem för
vagnparken där man utför dagliga
kontroller via smartphone eller
surfplatta. Checklistor kan anpassas helt efter företagets behov.
36 SKOGEN
AUTOMATISERING Datorn tar över
delar av kranarbetet när människa och maskin ska komplettera
varandra. Tester pågår.
Kan modern sensorteknik ersätta ögat och åratals erfarenhet
hos en skogsmaskinförare? Det
är i alla fall tanken bakom automatisk kranstyrning som testas i
simulator av Skogforsk.
I korthet innebär den automatiska kranstyrningen att sensorer berättar för styrsystemet var
alla krandelar är i förhållande
till varandra och att en dator tar
över delar av arbetet så att kranen rör sig självständigt en del
av tiden.
och kranen lyfter automatiskt
och tar bästa vägen till lastutrymmet, föraren lägger virket på
plats. Så är det tänkt.
– Föraren behöver hålla i spakarna kanske halva tiden. Halva
tiden rör sig kranen självständigt utan att föraren behöver
kontrollera rörelsen.
FÖRAREN KAN TROLIGEN därmed lättare klara den kortsiktiga planeringen av körningen, eftersom
hon inte behöver ha blicken på
kranspetsen varje sekund. Om
hon eller han kan lita på maskinen. Här ligger en stor del av
utmaningen.
– Hur kommer detta
att fungera med föraren?
Upplevs det otryggt? Hur
TANKEN BAKOM ÄR att stora
påverkas produktivitekranrörelser bör vara
ten? Detta kan vi lyckligtexakta, för att spara tid
vis testa i simulatorn,
och pengar i skogen, och
säger Anders Mörk.
här skiljer sig olika föraMen skogen är en
res förmåga åt. Automa- Anders Mörk,
oförutsägbar miljö, jämtionen går ut på att ersät- Skogforsk
fört med en rätlinjig fabriksta mänskliga brister med maskinens fullkomlighet och precision. byggnad, och därför är automation i skogen ett kapitel för sig.
– Vi tror att kranautomation
ger en kortare startsträcka innan
man är upplärd och att det jämNU FINNS EN TESTBANA som kan
nar ut prestationen mellan
köras med eller utan kranautomedelmåttor och högpresteranmation. Skogforsk satsar på en
de, säger Anders Mörk vid
rejäl studie där man också mäter
Skogsforsk.
mental belastning på föraren.
En knapptryckning och kra– Hur ska vi förhålla oss till
nen går automatiskt ut över viratt föraren har blicken nån
keshögen. Föraren tar över och
annanstans medan kranen jobgreppar virket, knapptryckning
bar självständigt med tunga
stockar? Allt kan hända,
hydraulslangar brista. Kanske
måste vi ha extra skydd runt
hytten, resonerar Anders Mörk.
Det gäller dock att föraren är
trygg i maskinen och ser automatiken som en hjälp.
– Under normala förutsättningar kommer automatiken
förhoppningsvis att upplevas
enkel och bekväm, men i vissa
lägen måste det vara enkelt för
föraren att styra kranen manuellt, säger Anders Mörk.
HAN JÄMFÖR MED kransspetsstyrning, som ju redan finns kommersiellt. Där styr maskinen
med datorns hjälp kranspetsens
rörelse i stället för varje krandel
separat, men föraren måste ändå
styra kranarbetet med joystick.
Kranautomation är troligen
det steg som maskinutvecklingen tar efter kransspetsstyrningen, tror man på Skogforsk.
– Vi vet dock inte vad tillverkarna jobbar med. De
kanske kommer med utökad
automation för skördare innan
den kommer för skotare, säger
Anders Mörk som ändå tror att
skotarens arbete vid slutavverkning ligger närmast.
UNDER TIDEN KOMMER ett antal föra-
re, både färska och erfarna, att
simulatorköra kranautomation
hos Skogforsk.
ULLA SUNDIN BECK
Större effekt,
mindre utsläpp
Stolpvinsch
- för professionellt bruk
- två storlekar
Moment
www.alfera.fi
Fästes på träd
eller stolpe
H ITTA SKOGSB I LDE R PÅ WWW.SKOG E N B I LD.COM
www.granplantor.se
 Skördaren 1270G och skotaren
1910G är två av de nya modellerna.
G-SERIEN Det är under de gröna
motorhuvarna vi hittar den bästa
nyheten när John Deere lanserar
sin nya G-serie. Motorn uppfyller
stränga utsläppskrav.
I den nya G-serien ingår skördarna 1270G och 1470G samt
skotaren 1910G och de når Sverige under november
ETT NYTT STYRSYSTEM ska ge mer
exakt krankörning.
– När allt styrs från ett och
samma ställe blir förarens jobb
snabbare och enklare. Den nya
versionen av mjukvaran Timbermatic H-16 för skördare innehåller därför styrning av basmaskin,
mätning och aptering i samma
anpassningsbara användargränssnitt, säger Dieter Renisch.
Gran. Barrot 3 år.
20- 40, 40-60 cm.
Gran. Täckrot 1-2 år. 22-30, 31- 40 cm.
Tall. Täckrot för Svealand, Norrland.
Hybridlärk. Sibirisk Lärk. Sitka. Löv.
Ädellöv. Jättepoppel. Hybridasp.
Vax. Miljövänligt Snytbaggeskydd till
Barrot och Täckrot. Godkänt av FSC.
Bolag & Skogsägare: Leverans till Gården
i Södra, Mellersta och Norra Sverige.
Bohus-Dals Skogsplantor AB
Roger Gustafsson 070 - 638 69 31. 0526 - 430 54
ENLIGT DIETER REINISH på företaget
kombinerar de lägre bränsleförbrukning med mer effekt.
– Effektökningen är speciellt
stor hos den sexhjuliga modellen av 1270G. Den har nu samma
effekt som den åttahjuliga, 200
kilowatt i stället för som tidigare
170. Vridmomentet har ökat
med 17 procent på den sexhjuliga och fem procent på åttahjulingen. Hos skotaren 1910G har
det ökat med 21 procent.
Dessutom möter motorerna
de senaste kraven i Final Tier 4
och miljösteg IV-emission.
FÖRNYAD BAKRE RAM gör den största skördaren 1470G tekniskt
mer lik 1270G, vars åttahjuliga
version får bättre egenskaper
vid arbeten i sluttningar och på
mjukt underlag. Ny kraftfull
CH9-kran på 1470G underlättar
hantering av grova stammar.
Första skotaren i G-serien,
1910G, får höjd lastkapacitet.
Lastytan har ökats från 6,2 till
6,5 kvadratmeter och den nya
generationens lastgrind förbättrar sikten över lastutrymmet.
PER ERICSSON
SKOGSTEKNIKENS UTVECKLING
•En smedjas förvandling – ÖSAs historia, pris 260 kr
Unik bok som beskriver mekaniseringen i skogen
•ÖSA-epoken – DVD, pris 260 kr
Filmhistoria om de gamla skogsmaskinernas framväxt
•NYHET!! – SKOGENS Mästare – DVD – Pris 260 kr
Sista ÖSA tillverkade skogsmaskinen ÖSA 280 Master,
Thomas Wassberg & Skogsmaskiner har något
gemensamt, ”Bergsklättraren” maskiner med
hydrostatisk transmission
•Sista flottningen i Ljusnan – DVD, pris 200 kr
Flottning av timmer, dunkande flottningsbåtar mm
SKOGEN KOMMENTERAR
Förväntningarna på John Deeres
nya G-serie är rejält uppskruvade.
Bakgrunden är förstås företagets
sensationella försäljningsframgångar i år. På rekordtid har man
gått från att spela andra fiolen till
att sälja dubbelt så många registrerade maskiner som närmaste
konkurrenten Komatsu. SKOGEN
har studerat de senaste tolv årens
statistik och kan konstatera att
framgångarna saknar motstycke.
En bidragande orsak till intresset
är de nya, bränslesnåla motorerna.
Med dem tar John Deere ett välbehövligt miljösteg och visar dessutom vägen i en bransch som hittills
saknat en uttalad grön agenda. PE
•ÖSA-keps 50 kr, ingår vid beställning av 2 artiklar.
Beställning 0271/12222 eller [email protected]
Se även på utbildningarna Du behöver i skogen
Ny hemsida www.skogstekniska.se
SKOGEN 37
TEKNIK
 Före: Smutsen måste
bort. Kontrollera samtidigt
kastskyddets broms, den
runda metallcirkeln.
 Efter: Rent och
snyggt! Dra till sist
åt alla skruvar innan
sågen ställs undan.
Såg vilar bäst
i ombonat ide
TIPS Som man bäddar får man såga. Om du låter motorsågen
vila i vinter bör du ge den lite omsorg först, så att du kan möta
våren med ett arbetsvilligt och säkert redskap.
KONTROLLERA KOPPLINGEN Motorns
kraft överförs till kedjan via en
koppling som hindrar att kedjan
rör sig när motorn arbetar med
lägre varv. Om kopplingen
hugger eller rycker när kedjan
sätts i rörelse är den defekt och
sågen kan vara farlig att använda. Detsamma gäller om sågkedjan rycker eller rör sig när
motorn går på tomgång. Lämna
i båda fallen in sågen på service.
KOLLA KEDJEFÅNGAREN Byt ut om
den är trasig.
TÖM BRÄNSLETANKEN Gör det
utomhus och se till att motorn
är kall. Starta motorn och låt
den gå tills den stannar av sig
själv. Då är så gott som allt
bränsle borta ur systemet.
ska de vara gråaktiga. Om de är
svarta och sotiga tyder det på för
fet bränsleblandning. Gulvitt är
tecken på för mager blandning.
Korta och slitna elektroder
avslöjar att ägaren slarvar med
tändstiftsbytena.
SMÖRJ CYLINDERN Låt motorn
kallna och ta loss tändstiftet.
Häll en tesked fräsch tvåtaktsolja i hålet och dra försiktigt i
starthandtaget några gånger för
att fördela oljan. Det förhindrar
korrosion.
RENGÖR TÄNDSTIFTET Rengör tänd-
stiftet med en stålborste och
justera vid behov avståndet
mellan elektroderna. Normalt
RENGÖR LUFTFILTRET Eller byt det.
SMÖRJ KEDJAN Om du använder
vegetabilisk sågkedjeolja ska du
tömma oljetanken. Den är mer
miljövänlig, men åldras samtidigt snabbare än mineralolja
och kan bilda en klistrig film om
sågen står oanvänd en längre tid.
Därför är det smart att fylla på
med mineralolja vid sista påfyll-
Sågkedjeoljans kanaler får inte vara igensatta med smuts. Missa inte kanalen på
svärdet.
38 SKOGEN
ningen innan sågen ställs undan
för ett längre uppehåll. Då slipper du tömma oljetanken.
SLIPA KEDJORNA Att såga med en
slö kedja är en säkerhetsrisk.
RENSA KASTSKYDDETS BROMS Det
här är sågens viktigaste säkerhetsdetalj. Du kommer åt den
genom att avlägsna kopplingskåpan på vars insida den sitter.
Både i den och på sågkroppen
samlas alltid spån och annat
skräp som du bör städa bort
ordentligt. Kontrollera bromsens funktion genom att
aktivera kastskyddet.
Om bromsdetaljerna är blåanlöpta, går trögt eller har
andra defekter ska sågen lämnas in till auktoriserad verkstad.
KOLLA SVÄRDET Gör rent sågkedjespåret. Fila ner eventuella
grader i anslutning till kedjespåren. Smörj lagren på noshjulet/topptrissan. Kontrollera
också att kanalerna för sågkedjeolja är öppna, både på
svärdet och där det ansluts mot
sågkroppen.
Kedjefångaren måste fungera om kedjan brister eller hoppar av.
En tesked olja i tändstiftshålet förhindrar
korrosion på motorns cylinderväggar.
NYSTÄDAT Rengör till sist sågen
ordentligt och dra åt alla skruvar. Förvara den gärna på en torr
plats.
TEKNIK
ÄVEN ATV VILL VINTERVÅRDAS
TIPS Ta inte bara ur tändnings-
nyckeln om du ska ställa av
fyrhjulingen i vinter. Här är några
enkla åtgärder som håller den i
bra skick till våren.
1. TVÄTTA FYRHJULINGEN ordentligt,
R
sk äd
og da
en
även underredet. Vaxa blanka
metalldelar för att undvika rost.
Undvik att få vax på matta plastdetaljer.
2. FYLL TANKEN med färskt
bränsle. Det minimerar risken
för kondens.
3. STARTA MOTORN och varmkör.
Slå av, byt olja och oljefilter.
4. RENGÖR LUFTFILTRET och dess
hus.
5. KONTROLLERA SAMTLIGA vätskenivåer. Även motoroljan. Fyll på
om det behövs. Var noga med
kylarvätskans blandning. Den
ska bestå av hälften frostskyddsmedel och hälften avjoniserat
vatten. Undvik brunns- och
 Tvättat, fulltankat och luftat. Herbert
Johansson kan lugnt ställa undan sin
skogsutrustade atv för vintern.
kranvatten eftersom det kan
innehålla ämnen som ger
avlagringar.
6. TA LOSS TÄNDSTIFTET, häll en
matsked motorolja i hålet och
dra försiktigt runt motorn några
varv med tändningen avslagen.
Sätt sedan tillbaka tändstiftet.
7. KONTROLLERA BATTERIETS laddning. Underhållsladda vid behov.
8. KONTROLLERA ATT DÄCKEN håller rekommenderat lufttryck
eller lite däröver. Palla upp
fyrhjulingen så att hjulen går
fritt, men var försiktig så att inte
drivaxlar och hjulupphängningens bärarmar skadas. Placera
pallningen under chassit, inte
under fotsteg eller andra detaljer
av plast och se till att maskinen
står stabilt. Om den inte pallas
upp ska däcktrycket ökas så att
hjulen inte deformeras.
9. TÄCK GÄRNA ÖVER med ett
anpassat överdrag, men undvik
täta plastmaterial. Luften måste
kunna cirkulera så att det inte
bildas kondens under täcket.
10. UNDVIK ATT STARTA MOTORN
under uppställningen. Om du
måste, se till att den får gå tills
den har blivit helt varmkörd. Vid
kortare körningar bildas lätt
kondens och aggressiva förbränningsrester, kallslam, som kan
skada motorn.
LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT
KAN NU ANVÄNDAS AV ALLA!
Stoppa viltskador året runt!
Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot
viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår
skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.
Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter
smak och en doft av naturliga eteriska oljor.
Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se
Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens
effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.
Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.
SKOGEN 39
SKOGEN TESTAR
För dig som behöver vinscha eller fällrikta där
bilar och maskiner har svårt att komma till.
VINSCH PÅ
MOTORSÅG
FLYTTAR
DET MESTA
FLEXIBEL En portabel vinsch som drivs av en motorsåg
ger stora möjligheter där fordon och maskiner inte kommer åt. Lewis Winch är dessutom stark nog att flytta
fyrhjulsdrivna bilar – med handbromsen i.
BRED ANVÄNDNING Behovet av att vinscha åter-
kommer ofta, oavsett om du ska ta upp
båten, dra fram en skjuten älg, rikta trädfällningen eller lunna fram tungt virke. Oftast är
dock vinschen fast monterad på ett fordon,
vilket inte alltid är det mest optimala.
En portabel variant ger däremot helt
andra möjligheter. Det kan SKOGEN konstatera efter att under några veckor ha testat
den motorsågsdrivna Lewis Winch.
Stark
Enkel att jobba med
Vid tyngre vinschning bör
dragkraften riktas nedåt,
annars lyfts vinschen.
Fästbandet ger inte tillförlitlig förankring i stubbar.
KRAFTFULLT VRIDMOMENT Den fungerar så att en
motorsåg utan svärd dockas till vinschen
och fästs med svärdsbultarna. När sågen
startas driver den vinschens oljefyllda
växellåda som omvandlar sågmotorns höga
varvtal till ett kraftfullt vridmoment. Via en
kedja från växellådan överförs kraften till
vinschens vajertrumma som rullar upp linan
eller vajern och drar fram lasten.
Vinschen standardlevereras anpassad för
sågar med delning på tre åttondels tum, men
ett medföljande adapterkit med kedja gör
det möjligt att ansluta den även till sågar
med 0,325 tums delning.
40 SKOGEN
KRÄVER RÄTT SÅG Alla motorsågar är inte
lämpliga att använda. Tillverkaren rekommenderar en effekt på minst tre hästkrafter
och cylindervolym på 48 kubikcentimeter
eller mer.
Rekommendationen handlar inte bara om
att vinschen kräver en viss motorstyrka,
utan även om att motorsågar i den storleksklassen har kopplingar som tål långvarig,
kontinuerlig belastning.
Om man använder mindre sågar finns det
risk att kopplingen överbelastas och bränns.
 Spänt läge. Med vinschens hjälp
fällriktade vi de kvistiga granarna
inför den besvärliga avverkningen.
Sågens koppling får heller inte hugga eller
visa andra tecken på slitage.
Till den vinsch vi testade medföljde den
tysktillverkade motorsågen Dolmar PS 5105
C. Den har en 50-kubiksmotor på 2,8 kilowatt eller 3,8 hästkrafter vid 10 000 varv per
min. Med en motorsåg på fyra hästkrafter får
vinschen en dragkapacitet på 2,5 ton med rak
lina. Testexemplaret var utrustad med en 45meters nylonlina och krok. Linan vinschas in
med en hastighet på 18 meter per minut.
MÄKTIGT DRAG Dragkraften hos Lewis Winch
imponerar, liksom det enkla handhavandet.
Det blir de bestående intrycken efter att vi
har använt den till att bland annat lunna
rundvirke i besvärliga lägen, vinscha stamblock eller hindra träd att falla över byggnader genom att fällrikta vid avverkningen.
Vid ett tillfälle fick vinschen även dra upp
SKOGEN TESTAR
 Motorsågsvinschen har en
rad användningsområden.
den ofrivilligt fastkörda traktorn. Tyvärr var
förstås kameran inte med vid det tillfället.
FÖRANKRA ORDENTLIGT Vid all vinschning måste
vinschen vara rejält förankrad. Därför har
den ett praktiskt förankringsband som
enkelt kan slås runt ett fast föremål. Det
gäller dock att välja rätt förankringspunkt.
I den handbok som följer med visas bilder
 Lewis Winch klarar upp till fyra ton.
där vinschen är förankrad i en stubbe, men
det tyckte vi inte alltid fungerade så bra.
Efter att fästbandet vid ett flertal tillfällen
glidit av stubbarna vi använde som förankringspunkter fann vi att trädstammar
är att föredra. Åtminstone när det handlar
om tyngre vinschningar.
Tillverkare: Lewis Winch Inc, Kanada.
FLYTTAR TUNGA FORDON Att förankra i ett fordon
Normal dragkapacitet: 2-3,5 ton, beroende på
motorsågens motorstyrka.
är inte alltid smart, beroende på hjulens
underlag. Vinschens dragkraft är så stor att
en fyrhjulsdriven bil kunde dras med, trots
att handbromsen var åtdragen. Före vinschning är det också viktigt att linan är sträckt
och går helt fri.
Det vi upplevde som mindre bra var att
dragkraften helst bör riktas nedåt sett ur det
horisontella planet. Annars finns risk att
vinschen lyfts från underlaget.
FAKTA: LEWIS WINCH
Svensk återförsäljare: Skogma AB.
Vikt: 14-16 kg med
monterad motorsåg.
Enkel att använda
Maximal dragkapacitet: 4 ton.
Stark
Motorsågsstorlek: 3-6 hk.
Vinschlinans längd: 45 m.
Vinschningshastighet: normalt 18 meter/min.
Tillbehör: förankringsband samt kraftigare
vinschfästen av metall avsedda för trädstammar,
stubbar och fordon.
Priser (inkl. moms): 9 209 kr. Förankringsband
349 kr. Moms tillkommer.
SKOGEN 41
TEKNIK
 Andreas Åkerlund använder en
snudd på unik maskin i det egna
småskaliga skogsbruket.
Brunett – alla skotares m
VETERAN Urskotaren skotar än.
VSA Brunett bildade skola och
Andreas Åkerlunds exemplar är
troligen ett av få som fortfarande
används.
Den är bucklig, sliten och skavd. Gamla maskiner åldras
oskönt, tänker jag när jag ser den ärrade skogskämpen
dyka upp med ännu ett stort lass.
Men den maskin som kommer fram i skogsbrynet är
inte vilken skogstraktor som helst. Nej, det är en VSA
Brunett, den första svensktillverkade skotaren, som
42 SKOGEN
rankas högt bland legendariska skogsmaskinerna.
Andreas Åkerlund i jämtländska Aspåsnäset äger ett
av få kvarvarande och körbara Ford Brunett 5000ekipage. Hans exemplar är från 1966.
– Med femtio år på nacken är ju maskinen egentligen
värsta antikviteten, men för mig passar Brunetten bra.
Jag använder den i mitt småskaliga skogsbruk. Den är
funktionell och smidig och dessutom väldigt praktisk,
säger Andreas Åkerlund.
I BÖRJAN AV SEXTIOTALET var transporterna i skogen en
flaskhals i virkesflödet. Flera forskningsorganisationer
studerade problemet för att hitta lösningar, bland andra
Föreningen Värmlands skogsarbetsstudier (VSA) i Filipstad. Där arbetade ingenjören Lars Bruun och det var
Arbetsplats år 1966. En
känsla av stål, enligt
Andreas Åkerlund.
 Stora hjul och hög markfrigång
gör Brunett till en snudd på fullstor skotare än i dag.
 Kranen från Hiab kallades
Skogselefant och klarar
lastningsjobbet än i dag.
”Fast den
största fördelen är ju
ändå att den
är betald.”
s moder
han som utvecklade det skogstraktorkoncept som kom
att kallas skotare och som fortfarande är normgivande
när det gäller att transportera upparbetat virke ut ur
skogarna.
Den nya maskinen fick namnet Brunett av konstruktörens namn och maskintyp nummer ett. Stora hjul gav
den bättre frigång än äldre banddrivna skogstraktorer.
Hydraulisk griplastarkran, den så kallade Skogselefanten från Hiab, gav möjlighet att utnyttja lastkapaciteten
på tio ton.
OMFATTANDE TESTER visade också att Brunett var driftsäker.
Tidens skogstraktorer krävde ofta mer än 25 procents
ståtid för service och reparationer, Brunett hade mindre
än 15 procent.
FAKTA
• Namnet skotare är
hämtat från äldre tiders
skogsbruk med häst.
Skotning innebar att
virket transporterades
på två ihopkopplade
kälkar. Ingen del släpade alltså i marken,
som vid lunning.
• Den som ville köpa en
Brunett 1965 fick betala 96 600 kronor. På
den tiden motsvarade
det en nybyggd villa.
Efter en uppgörelse med Ford 1965 baserades maskinen på den helt nya lantbrukstraktorn Ford 5000.
Från 1968 ingick Brunett i Kockum-gruppen under
namnet Kockum-Brunett, men då var Lars Bruuns skotarkoncept etablerat och olika mekaniska verkstäder
erbjöden mängd varianter.
ANDREAS ÅKERLUND kallar komforten i sitt exemplar för
”steel feeling” – allt är stumt monterat mot stålramen –
men säger att det uppvägs av kapaciteten och framkomligheten. Hög driftsäkerhet, stora hjul, bra markfrigång
och hydraulmotorer i vagnens hjul gör sitt till.
– Fast den största fördelen är ju ändå att den är betald,
skrattar Andreas och drar iväg för att hämta nästa lass.
SKOGEN 43
ALLT ÄR
Ny sågkedjeolja
från John Deere!
NYTT
NYHET!
JOHN DEERE HARVESTER
BIO CHAIN-GARD
INGET HAR FÖRÄNDRATS
Nu hos din servicelämnare
I snart hundra år har det tillverkas kvalitetskedjor
och kätting i den lilla bruksorten Gunnebo i Småland.
Våra kedjor har ett suveränt grepp, lång livslängd,
hög slitstyrka, och bästa passformen. Det tänker vi
inte ändra på. Däremot så ändrar vi vårt namn, från
Gunnebo Industrier till NordChain. Namnet är det
enda vi ändrar, för det andra behöver inte ändras.
Vi tänker fortsätta att tillverka och leverera våra
välkända kedjor. Välkommen till NordChain.
• Perfekt anpassad till kedjehastighet 40 m/s.
• Utmärkta smörj- och vät-egenskaper som minskar
slitaget på sågryggen och ger trygg drift i noshjulet.
• Bra funktionalitet även vid uppstart i riktigt låga
temperaturer.
• Mycket bra rostskydd.
• Blandbar med standard sågkedjeoljor, så inga speciella åtgärder krävs vid byte från mineralolja.
JohnDeere.se/forestry
NORDIC TRACTION AB – Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930
0490-280 90 | www.nordchain.com
SÅGA & HYVLA DITT
EGET BYGGMATERIAL
NU PÅGÅR
LOGOSOLS
JULKAMPANJ!
SE ALLA FINA
ERBJUDANEN PÅ
LOGOSOL.SE
Ny fasad på huset? Bygga en bastu?
Hyvla breda bänkskivor? Lister & paneler till huset?
Återskapa gamla lister när du renoverar ett äldre hus?
Beställ en informationspåse utan kostnad!
Ring 0611-182 85 eller maila oss på [email protected] (märk mailet “SKOGEN”) så skickar vi
en informationspåse full med inspiration till hemmabyggaren hem i brevlådan utan kostnad!
44 SKOGEN
e
l
w.
log o s o
.s
Se
er
Vilket blir ditt första byggprojekt?
w
w
Med ett eget sågverk eller en hyvel från LOGOSOL
öppnas helt nya möjligheter för att skapa med trä i
huset och på gården!
m
oduktfil
pr
Skötsel
Redaktör:
Karin Bernle
[email protected]
Nästa uppslag: När ängar och betesmarker minskar blir miljöer som ledningsgator viktiga för artrikedom och biologisk mångfald.
Foto: Bosse Backlund/SKOGENbild
Enklare att
skydda egen skog
NATURVÅRD Nu kan markägare på ett
enkelt sätt föreslå vilka skogsområden
de vill skydda. Om skogen ges formellt
skydd kan ägaren få ersättning.
– Många markägare vill bidra till
naturvården och deras kännedom om
sina skogar med höga naturvärden är
värdefull, säger Anna Helena Lindahl,
biträdande avdelningschef Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Arbetet införs i hela landet. På länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens
webbplatser finns information om hur
markägare kan lämna intresseanmälan
och vilka uppgifter den ska innehålla.
Skogen minskar
– och ökar
 Stamkvistad och gallrad
ek i Östergötland.
Gallring ger fler ekar
BLANDSKOG Eken föryngras
mycket bättre i gallrade
skogar, visar forskning vid
Göteborgs universitet.
Återväxten av ek ökar kraftigt vid gallring i
blandskogar som är rika på ek, visar en ny
avhandling från Göteborgs universitet. I sina
forskningsstudier av naturreservat med ekskog
har Jenny Leonardsson funnit att ekskogar som
gallras föryngras med 600 procent efter naturvårdsgallring jämfört med fri utveckling.
− Naturvårdsgallring kan gynna stora ekar och
gynna ekföryngringen om den kombineras med
hägn för att skydda småekarna mot bete. Återkommande röjning kan dessutom minska antalet
konkurrerande arter och gynna ekarna, säger
Jenny Leonardsson i ett pressmeddelande.
EKEN HAR STOR BETYDELSE för den biologiska mång-
falden. Bara i Sverige beräknas 1 500 arter vara
mer eller mindre beroende av trädslaget. Det
gäller exempelvis skalbaggar, vedsvampar, lavar
och fåglar och flertalet av dem är rödlistade.
− Men föryngringen av ek är för låg för att nya
ekar ska växa upp och ersätta de gamla ekarna
när de dör. Den beror på högt betestryck från
exempelvis älg och rådjur, men det är också en
följd av att så många öppna, ekrika hagmarker
har vuxit igen.
– I stället har täta blandlövskogar bildats. Det
gör att ljustillgången i underväxten blir för låg
för att ekplantorna ska kunna växa, säger Jenny
Leonardsson.
Hon medverkar i ett projekt vid Göteborgs
universitet som utvärderar naturvårdsgallring
som skötselmetod av ekrika blandlövskogar med
höga naturvärden. Syftet är att gynna stora ekar
och arter knutna till ekarna, men också att öka
ekföryngringen.
− NATURVÅRDSGALLRING INNEBÄR att cirka en fjärdedel av de stora träden och underväxten gallras
bort. Eftersom gran anses vara en konkurrent till
lövträden kapas den i större utsträckning än
andra trädarter, säger Jenny Leonardsson.
Hennes forskning visar också att buskar
gynnas i högre utsträckning än träd under de
första tio åren efter naturvårdsgallring.
− Både gran och ek gynnas i lägre grad än övriga
lövträd och buskar, vilket alltså innebär konkurrens för ekplantorna. Eken betades också i högre
grad än övriga lövträd och buskar, vilket innebär
att tillväxten blir långsammare och övriga arter
kan växa över eken och skugga ut den.
KARIN LEPIKKO
VÄRLDEN Avskogningen i världen
saktar av. Det sade inledningstalaren
vid världsskogskongressen i Durban.
Men utvecklingen är långt ifrån enhetlig. Skogen minskar i tropikerna men
brer ut sig i norr och söder.
Afrika och Sydamerika tappar skog
medan arealen ökar i Europa, Asien,
Central- och Nordamerika. Det betyder
mer skog i bland annat Kina, Indien
och Ryssland.
I USA, Iran och Vitryssland väntas
de senaste 15 årens ökande skogsarealer förbytas till en minskning
under de närmaste åren.
RADIO Naturmorgon i P1 ägnade
ett helt program åt vår älskade
och hatade gran. Lyssna på
webben om du missade.
SKOGEN 45
Utfodrad älg
åt mer tall
ÄLGBETE Kan stödutfodring av
älgar tvärtom öka deras tallbete
i stället för att minska det? Det
finns tecken som tyder på det,
även om det är för tidigt att dra
några slutsatser.
Det säger Annika Felton (bilden)
som är forskare vid SLU:s skogsfakultet och studerar älgarnas
betesvanor och
dietval. I ett
försök med
stödutfodring
av älg på Skåne
djurpark har
hon sett att
älgarna kompensationsbetade kvist, troligen för
att de behöver få upp fiberhalten
för att nå en balanserad kost. Det
skulle kunna innebära att stödutfodring med till exempel sockerbetor i värsta fall kan öka betestrycket på tallplantorna ytterligare.
Även om undersökningen är för
liten för att man ska kunna dra
några slutsatser ger den anledning
till oro. Annika Felton kommer fortsätta att utreda frågan.
Foto: Mattias Westerberg/SKOGENbild
Skötsel
GUNILLA LIDÉN
Stubbehandla
tall i syd
ROTRÖTA Jonas Rönnberg, forskare på rotröta vid SLU, uppmanar
det svenska skogsbruket i södra
Sverige att stubbehandla tall vid
avverkning. Att granen är hårt
drabbad av röta är sedan länge ett
känt problem, men tallen är även
den drabbad i mycket större utsträckning än vad gemene skogsägare är medveten om.
Rådet gäller i den geografiska
zon där rotrötans p-form förekommer, ungefär från Torsby och
söderut.
Röta på tall är svår att upptäcka
såväl i beståndet som i virket. I
försök har Jonas Rönnberg visat att
tallens tillväxt minskar avsevärt i
bestånd där den har drabbats av
rotröta. På global nivå är tall det
trädslag som stubbehandlas allra
mest och det skulle löna sig i Sverige också, säger han.
GUNILLA LIDÉN
46 SKOGEN
 Arter frodas i kraftlednings-
gatan, till exempel slåttergubbe,
klubbsprötad bastardsvärmare
och hasselmus.
Så vårdar du mångfald
i din ledningsgata
ARTRIKEDOM Infrastrukturmiljöer som kraftledningsgator,
banvallar och till och med flygplatser kan vara värdefulla för
biologisk mångfald.
Kristin Norkvist på Länsstyrelsen i Jönköping har tillsammans
med Eon kartlagt den biologiska
mångfalden i energiföretagets
kraftledningsgator i länet.
– Vi har hittat ett stort antal
platser där det finns många
värdefulla arter och kulturmiljöer. Infrastrukturmiljön
är värdefullare än man kan tro,
säger Kristin Norkvist.
Enligt henne är kraftledningsgatorna – men också andra typer
av miljöer i anslutning till infrastruktur där skötsel utförs regelbundet – viktiga komplement
till det traditionella odlingslandskapet och till de ängar och
betesmarker som finns kvar
men som har minskat i antal. De
bidrar till den gröna infrastrukturen och bildar spridningskorridorer som binder samman
landskapet så att växter och djur
kan förflytta och föröka sig.
– Fragmentering är ett av de
största problemen i landskapet.
De bra biotoperna ligger ofta
som öar, det är svårt att för arter
att förflytta sig emellan dem.
ANLEDNINGEN TILL ATT man hittar
så många arter knutna till
odlingslandskapet i kraftledningsgatorna är att de röjs med
jämna mellanrum. De här
växterna och insekterna är
oftast i behov av regelbunden
skötsel för att överleva.
Skötsel
Foto: Hanna Millberg
Trappbryn gynnar mångfald
FORSKNING Kristin Norkvist och Eon är inte de
enda som arbetar med biologisk mångfald i ledningsgator och liknande miljöer. På SLU i Alnarp
forskar man bland annat om utformning och
skötsel av skogsbryn samt utvidgade skötselgator
som skapats vid trädsäkring av järnvägar.
EN AV LÄRDOMARNA DÄRIFRÅN är att utdragna, trappstegsformade skogsbryn med buskar och småträd
som successivt ökar i höjd mot skogen är lämpliga
i infrastrukturmiljöer och urbana landskap. De har
hög biodiversitet, filtrering, avskärmning och
estetiska värden som blomning, bär och höstfärger.
Så kallad batag är enligt SLU-forskarna en skötselmodell som kan passa i de här sammanhangen.
Det innebär röjning av endast björk, asp, tall, al
och gran och gynnar många olika småträd och
buskar utan att kräva stor artkunskap av utföraren.
MAN FORSKAR ÄVEN PÅ andra skötselmodeller. Zoned
selective coppice (ZSC) är till exempel en ny
modell för att upprätthålla och utveckla utdragna
skogsbryn.
Den bygger på maxhöjder för de träd som ska
tas ned. Dessa minskas stegvis från brynets inre
zon till den yttre, vilket skapar skillnader i höjd
och röjningsstyrka genom brynet. Det kan bidra
till mer artrika och utdragna skogsbryn. Modellen
visade sig även kunna vända den artminskning som
skett i brynen de senaste tjugo åren. n
SKÖTSELRÅD SANDMARK
SKÖTSELRÅD VATTENDRAG
• I de fall det röjs en patrullstig – bredda den.
• Skapa sandblottor, sandhögar och gropar i söderlägen
som insekter kan bygga bon i.
• Ta bort röjningsavfall på fina platser med blottad sand
och/eller mycket blommande örter.
• Spara enstaka buskar och träd som blommar och har
bär, till exempel sälg och hagtorn.
• Lämna död ved i solbelysta lägen och ta bort röjningsavfall runt den.
• Undvik grävning och körning med maskiner i och intill
vattendraget.
• Röj gärna södersidan mer noggrant för maximal solexponering.
• Behåll buskar och träd intill vattendraget.
• Håll bäckar och åar fria från röjningsavfall.
• Ta inte bort liggande träd och död ved.
• Tänk på att vattendrag kan vara skyddade enligt det
generella biotopskyddet.
– Kraftlednings– När man hittar arter
gatorna verkar vara en
i en kraftledningsgata
bra miljö för dagfjärilar.
ligger den oftast i anslutDär är ofta skyddat, det
ning till ett odlingsbrukar finnas litet skog
landskap. Man hittar
eller buskar i kanterna
mer sällan djur och
som ger lä och höjer
växter som hör till
temperaturen. Det
odlingslandskapet i ett
Kristin Norkvist
gynnar insektslivet.
rent skogslandskap.
Kraftledningsgatorna
Det märks också på de
verkar dessutom vara en ovanarter man har hittat i kraftledligt bra miljö för hasselmusen,
ningsmiljöerna under projektet.
så länge de sköts på rätt sätt.
– Det är mycket fjärilar och
Den trivs i en buskig miljö och
växter som man normalt hittar i
odlingslandskapets
ängar och betesmarker.
Ängsväxter som slåttergubbe, prästkrage, blåklocka och fältgentiana,
äter hasselnötter, men också till
säger Kristin Norkvist.
exempel hallon och björnbär
som ofta växer i gatorna. Arten
BLAND FJÄRILARNA RÖR DET sig bland
var tidigare rödlistad i den
annat om nässelfjäril, påfågelssvenska rödlistan men är det
öga samt många olika pärleinte längre.
morfjärilar och bastardsvärmaGår det att gynna arterna?
re. Många av de sistnämnda är
– Ja, om det finns något att
dessutom rödlistade.
”Kraftledningsgatorna
verkar vara en bra miljö
för dagfjärilar.”
utgå ifrån, till exempel ängsblommor. Ta bort högvuxen
vegetation där det finns mycket
blommor. Sköt området som en
äng: Slå en gång om året efter
blomningstid. Låt torka för frönas skull och ta sedan bort höet
så att det inte göder marken.
MAN KAN ÄVEN RÖJA litet och hålla
området ljust. Men kolla först
med det berörda elbolaget att
det är okej att göra åtgärder. Det
är riskabelt att fälla träd nära en
kraftledning och kraftledningsbolagen har rätten att utföra
röjningsåtgärder.
Nu ska Eon anpassa sin egen
skötsel längs kraftledningarna
efter resultaten av studien.
– Vi har tagit fram kartmaterial och rutiner för skötsel.
Tanken är att man kan arbeta
efter samma rutiner i andra
delar av landet, säger Kristin
Norkvist.
KARIN BERNLE
Angrepp av rödbandsjuka på tall.
Svamp på tall
breder ut sig
ANGREPP Svampen som orsa-
kar rödbandssjuka på tall är
spridd i stora delar av landet.
Men det är inte säkert att
tallarna faktiskt blir sjuka.
2007 upptäcktes det första säkra
angreppet av svampsjukdomen
rödbandssjuka på tall i Sverige. Den
gör att tallar förlorar mycket barr
och ibland till och med dör. Nu har
det visat sig att svampsjukdomen
finns spridd i Sverige.
Hanna Millberg vid SLU har kartlagt svampsamhällen i och på tallbarr med dna-teknik.
– När vi analyserade barr som
samlats in i olika delar av landet
visade det sig att svampen förekommer från Vaggeryd i söder till
Fredrika i norr, säger hon i ett
pressmeddelande.
Men hur besvärlig den kan bli
här återstår att se. Det verkar som
om att även till synes friska plantor
kan bära smittan. Vid ett tillfälle
identifierades svampen – som
heter dothistroma septosporum –
hos fler än hälften av plantorna på
en försöksplats, men bara ett fåtal
av dem uppvisade de karaktäristiska symptomen på rödbandsjuka.
– Hittills tycks svampen inte
göra någon större skada i svensk
tallskog, men vi bör definitivt hålla
ögonen på den. Det kan vara så att
den har funnits länge i landet och
inte är ett problem, men den kan
också tänkas bli ett problem i framtiden, exempelvis i ett varmare
klimat, säger Hanna Millberg.
Hon har även studerat förekomsten av den svamp som orsakar
sjukdomen tallskytte, lophodermium seditiosum. Den visade sig
minska norrut.
– Utbrott av tallskytte är vanligare i södra och mellersta Sverige.
Förmodligen förekommer svampen
även i norra Sverige, men utan att
göra lika mycket skada, säger Hanna
KARIN LEPIKKO
Millberg.
SKOGEN 47
Skötsel
Sverige tål överavverkning
FRAMTIDSKALKYLER Skogstill-
ståndet i Sveriges skogar är så
bra att vi kan avverka 110 procent
av tillväxten. Ändå fortsätter
virkesförråd och tillväxt att öka.
I rapporten Skogliga konsekvensanalyser 2015 har Skogsstyrelsen och SLU räknat ut hur
skogen utvecklas i framtiden om
den sköts på olika sätt.
”Dagens skogstillstånd leder
framöver till en varaktigt hög
tillväxt och därmed en möjlighet till varaktigt höga avverkningsnivåer”, skriver rapportens
författare.
Bakgrunden är känd, åtminstone inom branschen: Skogsbrukarna har avverkat mindre
än tillväxten, vårdat skogen allt
bättre, använt förädlade plantor
och drabbats av mildare klimat.
ÄVEN OM UTVECKLINGEN mot ett
effektivare skogsbruk skulle
upphöra kan avverkningen öka
framöver. Samma sak gäller till
och med om naturvårdsarealen
fördubblas från dagens dryga 16
procent av den produktiva
skogsmarken till 33 procent.
Den starka tillväxten beror till
stor del på klimatet. Om klimatmötet i Paris går bra stannar
kanske den globala uppvärmningen vid två grader, i Sverige
ANMÄL SLUTAVVERKNINGEN
Skogsstyrelsen har
lämnat in 24 åtalsanmälningar för
avverkningar som inte
har anmälts i förväg.
Fyra förundersökningar
har inletts. ”Olagliga avverkningar är ett problem
oavsett var i världen de
sker”, säger myndigheten.
48 SKOGEN
två till fyra grader. Om
hundra år kan då tillväxten ha ökat med
29 miljoner kubikmeter extra. I dag
avverkas knappt
90 miljoner
skogskubikmeter.
ETT SCENARIO MED ännu
högre temperaturer
pekar på en ökning med hela
60 miljoner kubikmeter extra
tillväxt om året. Men forskarna
har inte haft kunskaper nog att
räkna med klimatskadorna.
I ett av forskarnas
huvudscenarier,
kallat dagens
skogsbruk, kan
man öka
avverkningen
direkt med
några miljoner
kubikmeter om
året och sedan
fortsätta att öka till
120 miljoner kubik om
hundra år.
Då har man räknat med
skogsskötsel som i dag, utan
fortsatt utveckling men med en
temperaturökning på två till fyra
grader. De här beräkningarna är
inga prognoser, utan kalkyler för
hur skogen och avverkningen
kan utvecklas beroende på vilken väg skogsbrukare och politiker väljer.
MEN VERKLIGHETEN SÄTTER många
gränser. Det är inte möjligt att
i praktiken öka avverkningen
med 110 procent i hela landet.
Det måste ju finnas tillräckligt
med skog som är gallringsbar
och avverkningsmogen. Det
gör det inte i Götaland.
BE
Nu kan debatten bli mer saklig
skogsprogrammet. Han hoppades på samsyn där i
skogsfrågorna. ”Vi kan inte alltid hålla på att kämpa
med de här frågorna i riksdagen.”
Samsyn mellan alla aktörer kommer
han aldrig att få. Däremot kan tvisteämnena bli sakligare. Flera scenarier
pekar mot en väldigt ung produktionsskog och väldigt gammal skyddad skog.
Åldersglappet däremellan reser frågor
om både industri, naturvård och rekreation. Vill vi ha en sådan åldersfördelning? Och ska den nya tillväxten
användas till skogsprodukter eller
till reservat? Sådana konkreta
frågor ska miljödebatten
handla om.
SKOGEN KOMMENTERAR
Bengt Ek, [email protected]
Nu finns möjligheten.
SKOGSSTYRELSENS OCH SLU:S scenarier för framtidens
skog visar att Sverige är ett av några få länder som
har så bra koll på virke och tillväxt i
sina skogar att vi kan räkna ut hur de
utvecklas beroende på hur vi sköter
dem. När scenarierna presenterades på
ett seminarium i november tyckte
WWF:s företrädare Pär Larsson att det
här kunnandet borde delas med många
andra länder. Med tanke på hur världen ser ut har
han rätt.
Här på hemmaplan betyder kunnandet att vi
medvetet kan välja väg i skogen. Inte bara för den
egna fastigheten eller bolagsskogen, utan på nationell nivå. På seminariet berättade landsbygdsminister Sven Erik Bucht att han räknade med att scenarierna ska användas i arbetet med det nationella
”Samsyn
mellan alla
kommer
han aldrig
att få”
Fortsatt ökning
av grova lövträd
140
120
≥30 cm diameter
GROVA LÖVTRÄD FORTSÄTTER att öka.
Uppgifterna avser taxeringsperioder
från år 1926 fram till åren 1976 till och
med 1980 och därefter glidande femårsmedelvärde. Måtten avser brösthöjdsdiameter.
Fjäll samt bebyggd och fridlyst mark
är inte medräknad. Med fridlyst mark
avses mark inom nationalparker,
naturreservat och naturvårdsområden
skyddad från skogsbruk enligt 2013 års
reservatsgräns.
Källa: Skogsstatistisk årsbok
100
80
60
40
≥45 cm diameter
20
0
1926 1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
2010
Virkesförrådet för grova lövträd åren 1926 till 2012, räknat i miljoner skogskubikmeter på mark som inte är fridlyst.
FÖRENINGE
EN SKOGENS
MEDLEMSF
FÖRMÅN
Jul-
tips!
klapps
30::Spara 5
Bålpanna
Traditionell modell med grill hängande i stativet, 60 cm i diameter.
Vikt: 18 kg. Art.nr: 302220.
Ord.pris 2109 kr. Medlemspris 15
579 kr inkl. moms.
Fyyll i och skicka in denna annons alternativt beställ på
www.skogen.se//m
medlemsforman
Medlemsförmån i samarbete med Skogma.
Erbjudandet gäller 1 st per medlem
m och längst till och med
2015-12-26. Frakt tillkommer. Alla priser är inkl. moms.
TÄNDSTICKSVIRKE
TIDNINGEN SKOGEN
Svarspost 190 164 400
110 01 Stockholm
Vi önskar er alla
Frankeras ej
Mottagaren
betalar portot.
Gästrikland
Dalarna
JA, JAG BESTÄLLER:
Bålpanna. Medl.pris 1579 kr inkl. moms.
Jag vill bli medlem i Förening
gen Skogen och ta del av detta
erbjudande, medlemskap 30
00 krr/år
/ .
Uppland
Västmanland
Närke
Sörmland
Värmland
Dalsland
Bohuslän
TIDAHOLM
Västergötland
Halland
•
Östergötland
•
VETLANDA
Småland
Blekinge
Medlemsnummer
...................................................................................................................
Namn
...................................................................................................................
Adress
...................................................................................................................
...................................................................................................................
God Jul
och
Gott Nytt År!
Öland
Skåne
Swedish Match Industries AB
Swedish Match använder endast asp och hybridasp från svenska skogar.
Den svenska skogen förser stora delar av världen med högkvalitativa tändstickor.
Tel
...................................................................................................................
Swedish Match är världens ledande tillverkare av tändstickor med fabriker i Vetlanda (splint och tryckta ytteraskämnen) och i Tidaholm (tändstickor och färdiga askar). Idag sysselsätts ca 200 personer, varav 40 i Vetlanda
och 160 i Tidaholm.
E-post
...................................................................................................................
www.swedishmatchindustries.se
SKOGEN 49
Chichilaki är ett georgiskt
julträd som bränns upp
när den ortodoxa julen
är slut i januari.
Bonifatius slutavverkade hedningarnas ek
och lanserade granen som kristen symbol.
I sextiotalets USA var äkta skogsråvara lika passé som aluminiumgranar lyckligtvis är i dag.
JULGRAN SÖKER SINA
Urjulgranen var kanske en ek. Eller eventuellt en hassel.
Även om vår julgranstradition är relativt ung går dess
kulturella rötter långt, långt tillbaka. SKOGEN spårar dem
från Midgård ända ut i rymden.
Symboliska och heliga träd har figurerat i
mytologi och religion i alla tider. I asatron
var livets träd Yggdrasil själva axeln i världsalltet och legenderna berättar också om ett
heligt träd vid templet i Uppsala, eventuellt
en idegran.
Även eken ansågs helig och var dessutom
Tors eget träd. De gamla grekerna instämde,
men menade att det var Zeus eget. Icke – det
är ju Jupiters, lär romarna ha invänt.
50 SKOGEN
Assimilering är smartare än tvång, tänkte
saxaren Bonifatius som hade tagit på sig att
kristna hesserna i Tyskland. Han högg ned
deras heliga ek och byggde en kyrka av
virket. Sedan spann han vidare på trädtemat
och använde granens triangelfigur för att
tydliggöra kristendomens heliga treenighet
för de nyss omvända hedningarna.
Det var kanske därför som just granen
blev högtidsträdet nummer ett – och just
där, i Tyskland. Det var nämligen framför
allt där som traditionen att resa och klä träd
runt jul växte fram. Redan på medeltiden
nämns inomhusgranar och under renässansen spreds den, inte minst av nordtyska och
även baltiska hantverksgillen som prydde
granar med godsaker och dansade runt dem
vid sina julfester.
ATT MAN LÄNGE FÖREDROG att hänga granen upp
och ned med toppen nedåt kan kanske, kanske hänga ihop med en urgammal polsk sed.
Där hängde man en dekorerad gren av ett
barrträd i taket under den förkristna högtiden koliada – olika varianter på namn och
stavning förekommer – som firades i stora
delar av östra Europa.
Kosmonautpynt var inte ovanligt i sextiotalets sovjetiska nyårsgranar.
I Vietnam firar man vårfesten
têt med bland annat nyårsträd.
A RÖTTER
Där liksom på många andra platser smälte
gamla hednatraditioner ihop med de nya,
kristna ritualerna och grenen i taket levde
kvar i Polen ända tills den tyska granen tog
över under 1800-talet.
Vid samma tid började traditionen sprida
sig på allvar i hela Tyskland. Tidigare hade
julgranen betraktats som en protestantisk
och nordtysk angelägenhet. När armén
prydde sina baracker och fältsjukhus med
julgranar under det fransk-tyska kriget 1870
och 1871 kom det riktigt breda genombrottet.
I Skandinavien fick granen länge stanna
utomhus innan mer välbeställda hem under
1700-talet började anamma tyskarnas idéer.
Det skulle dock dröja till 1900-talet innan
julgranen blev riktigt folklig här hemma.
Julgranen i tyska
arméns sjukstuga
i Versailles 1871 gjorde sitt för det stora
genombrottet.
Foto stora bilden: BOSSE BACKSTRÖM/SKOGENbild. Övriga bilder: WIKIMEDIA COMMONS
Även i USA snappade man så småningom
upp de europeiska granidéerna och med den
snöbollen väl i rullning därborta fanns förstås ingen hejd på kommersialisering och
kitsch. Eller så kallat moderna material, men
sådant talar vi som skogstidning tyst om.
VI BLICKAR HELLRE ÄNNU längre bakåt. I Geor-
gien finns till exempel en mycket gammal
tradition som möjligen kan vara en av föregångarna till julgranen. Den så kallade
chichilakin görs oftast av hassel som hyvlas
till hårliknande spån och dekoreras med
bland annat torkad frukt. En del säger att
den symboliserar helgonet Basileios skägg.
Storleken varierar, de kan vara bordsprydnader eller flera meter höga.
Under Sovjettiden var chichilakin förbjuden, precis som många andra religiösa
symboler – inklusive julgranen. Den senare
återinfördes dock officiellt 1935, men då som
ett sekulärt nyårsträd som gärna dekorerades med symboler för modernitet och
landets framsteg, till exempel flygplan,
raketer och kosmonauter.
ÄVEN TURKIET HAR IMPORTERAT granen från
väst, men eftersom landet till största del är
muslimskt och inte firar jul har den blivit en
symbol för nyåret även där. Det vietnamesiska nyårsträdet har en helt annan historia
och förmodligen ingen koppling alls till vår
gran, men fint är det – eller hur?
ANDERS DANIELSSON
SKOGEN 51
FÖRENINGEN SKOGEN
JOHANNA FROM
Ålder: 50 år.
Familj: Olga och Tekla, 17 år, David, 15 år och Erik,
49 år.
Bor: I Kolmårdenskogen mellan Norrköping och
Katrineholm.
Arbetar: Regionchef, Skogsstyrelsens region Syd.
Utbildning: Naturgeograf, Umeå universitet.
Hobby: Böcker, dokumentärer, uteliv i dess rätta
bemärkelse, hönsen.
Bästa skogsminnet: Alla fina samtal om skog och
skogsbruk med min pappa.
Motto: ”Döm aldrig någon innan du gått en mil i
hans mockasiner”.
en skogsgård i Älmhults kommun. Hon studerade på biologlinjen med naturgeografisk
inriktning i Umeå och arbetade sedan som
forskningsassistent. De senaste 22 åren har
hon arbetat på olika positioner inom Skogsstyrelsen.
 Johanna From får Silverkvisten för
sina ”synnerligen värdefulla insatser
för skogsbruket”. Foto: Teresia Borgman
Prisad förebild blev
ledare av slump
SILVERKVIST Ett sms fick Johanna From att ta
steget och bli chef. I dag är hon Silverkvistbelönad ledare och förebild som uppmuntrar
andra. Via sms, bland annat.
Att bli chef hade aldrig varit Johanna Froms
ambition, men ett litet sms skulle komma att
ändra på det när en kollega uppmuntrade
henne att söka tjänsten som enhetschef.
– Det var då polletten ramlade ner. Jag
hade aldrig sökt tjänsten annars. Det var en
aha-upplevelse att det inte är självklart att
en medarbetare själv inser att hon passar för
en ny roll eller arbetsuppgift. Då är det viktigt att man som medarbetare stöter på, tipsar, pushar!
52 SKOGEN
PÅ FRITIDEN TYCKER HON om att läsa och ofta blir
det böcker med människor i fokus, som biografier eller ledarskapslitteratur. Hon har
just läst en bok i den sistnämnda kategorin
som gjorde intryck på henne.
– Den heter Omgiven av idioter och jag
visade den för min ledningsgrupp efter vårt
senaste möte, säger hon och skrattar. Titeln
låter ju hemsk, men boken ger intressanta
perspektiv på hur olika vi är som människor.
– Ju mer man förstår vad som är drivkraften för en människa och vad som kan
kännas motigt, desto lättare blir det att leda
och se vad det är för arbetsuppgifter eller
fokus man ska föreslå för den medarbetaren.
HON BERÄTTAR ATT HON blev överraskad och
hedrad över att få Föreningen Skogens
utmärkelse Silverkvisten.
– Jag tog särskilt till mig den delen i
motiveringen som handlade om att jag som
chef i en mansdominerad värld kan vara en
förebild för andra kvinnor att våga söka sig
Vilka egenskaper tror du att personen
till att jobba inom skogssektorn och kanske
såg hos dig?
också chefstjänster. Det tycker jag är oerhört
– Svårt att säga, men jag tror att jag bidrar
hedrande.
i en grupp med att skapa tydlighet inför
Hur gör du för att locka andra kvinnor
beslut. Jag känner mig obekväm när jag inte
att söka sig till skogsbranschen?
fullt förstår det som diskuteras. Då ställer
– Jag skickar sms. När det dyker upp en
jag de där frågorna som andra
tjänst så tar jag den lilla obekvämsitter och funderar på.
SAGT OM JOHANNA: heten att stöta på och förklara var”Du är en bra förebild för jag tycker att den personen ska
söka. Man ska utmana sig själv och
inte minst för unga
– DET ÄR OCKSÅ VIKTIGT att ha roligt
sträcka sig lite längre än vad man
på jobbet och känna att man kan skogsintresserade
precis når med fingertopparna, det
vara sig själv så att alla vågar
tjejer – och sådana
är då man växer. Ibland behövs en
ställa de där frågorna. Jag tror att behöver vi!” Marie
liten påstötning för att man ska
jag bidrar till en tillåtande och
Larsson-Stern vid
våga sträcka sig upp.
trygg tillvaro på jobbet.
prisceremonin, HöstJohanna From är uppvuxen på exkursionen 2015
TERESIA BORGMAN
FÖRENINGEN SKOGEN
Ond cirkel för tall i syd
EXKURSION Att återfå den ståtliga tallskogen
till kommande generationer är en utmaning,
framför allt i södra Sverige, men det som
lämpar sig bäst på tallens marker är tall.
30 procent 1985 till bara fem procent 2010,
enligt Södra. Även den naturliga föryngringen av tall har minskat kraftigt, visar återväxttaxeringen i Götaland. I stället vinner framför allt granen mark, där det borde växa tall.
Bild: Skogsstyrelsen
Slut ögonen och se
2110
tallskogen framför dig. 2010
I BÖRJAN SER granplanDe imponerande stamteringen bra ut och
marna med deras gulman slipper betesröda bark som glimrar
trycket, men över tid
vackert i solljuset i den
producerar granen
lingontäta tallskogen.
dåligt och den löper
Men blunda inte för
större risk för röt-,
länge. Tallskogen kan
storm- och insektssnart vara ett minne
skador. Skogsägare
blott, åtminstone
som trots allt plantei södra Sverige.
rar tall blir än mer
Problematiken är
utsatta. Det blir en
välkänd. Skogsägarna
negativ spiral.
brottas med svåra
– I slutändan tjänar
betesskador från älg, Tallens utbredning i Sverige 2010 (t v) respektive pro- troligen vare sig
gnos för 2110. På de ljusast gröna områdena finns 0 till
rådjur och hjort. Allt 20 procent tall, på de mörkaste 80 till 100.
skogsägarna, jägarna,
fler ger upp och väljer
den biologiska mångbort tallen när det är dags att föryngra.
falden eller samhället på att tallen minskar
Situationen är så pass allvarlig att tallen kan
drastiskt i skogslandskapet, sade Ove Arnesvara på väg att mer eller mindre försvinna
son på Skogsstyrelsen som leder projektet
från det sydsvenska skogslandskapet inom
Mera tall.
en hundraårsperiod.
Sverige har den tätaste älgstammen i hela
världen. Frågan är om det är rimligt. Skogsbrukets tallplanteringar har fött upp stamEN VACKER, LITE KYLIG oktobermorgon sammen, men nu är det dags att hittar en balans
lades runt hundra personer i Lenhovda för
mellan skogen och viltstammen så att även
exkursion arrangerad av SLU, Föreningen
tallen kan leva vidare.
Skogen och Partnerskap Alnarp. Temat var
just tallskogsskötsel i södra Sverige.
– Vi vet i dagsläget väldigt lite om vilka
EN YTTERLIGARE FAKTOR att väga in är klimateffekter minskningen av tall kommer att ha
förändringarna. Det är troligt att klimatet
på den biologiska mångfalden. Det här
under den närmaste omloppstiden kommer
behöver vi forska mer om, konstaterade
att bli torrare. Då blir det ännu tuffare för
Adam Felton, Mats Lindbladh och Lisa
granen att klara sig på tallens marker. En
Peterson från SLU.
hög granandel i södra Sverige är dessutom
De är överens om att det finns anledning
en ganska ny företeelse. Vad händer med
till oro. I södra Sverige har tallens andel av
den biologiska mångfalden?
antalet sålda plantor minskat från nästan
GUNILLA LIDÉN
TERESIA BORGMAN
kommunikationschef på Sveriges energi som var en
av grundarna av tjugoårsjubilerande Skogssverige,
webbplatsen för bred skoglig fakta.
1
Varför var det viktigt att Skogssverige
bildades?
– Vi hade egentligen ingen aning om vad vi byggde
upp. Det var mer en känsla, att detta var rätt och
att skogsbranschen i vid mening skulle gå samman. För tjugo år sedan var internet fortfarande
under uppbyggnad. Det var lite nybyggaranda.
2
Vilken var din roll?
– Jag var informationsdirektör i Skogsindustrierna och en av många i uppbyggnaden
– måhända var min roll viktig som brygga mot
industrin, där resurserna fanns. Det var ett halvdussin eldsjälar som drev projektet framåt.
3
Hur hoppas du att Skogssverige ska
utvecklas?
– Med facit i hand framstår Skogsverige som en av
de första verkliga breda portalerna på internet. Jag
hoppas på fortsatt utveckling – och framgång. KL
Forskningsrön
blir tema i höst
Foto: Valerij Gortjakov
KLIMAT – Jag har ju haft längre tid
att fundera på detta än de flesta
här och föreställningen om att vi
ska förutse detta och att vi ska
begripa och välja modell, den tror
jag inte alls på. Vi har inget annat
att göra än att sprida riskerna.
Tor Nyberg, markägare och medlem i Södra, reflekterade vid Höstexkursionen i Västmanland över hur
skogsbruket ska anpassa sig till
klimatförändringarna.
3 SNABBA
KALLE KARLSSON
HÖSTEXKURSION I tjugo år har Norrskogs
forskningsstiftelse stöttat forskning som kan
göra nytta i skogen. Vad kom man fram till och
har rönen nått ut? På Föreningen Skogens Höstexkursion 2016 kommer skogsfolk och politiker
diskutera skogsbruk enligt såväl förlegade som
de senaste kunskaperna.
Skriv in datumen i kalendern redan nu:
31 augusti och 1 september.
VÄLJ MAKTHAVARE Vem
ska sitta i Föreningen Skogens styrelse? Nu kan du som
är medlem föreslå kandidater
till valberedningen. Mejla till
[email protected] eller ta kontakt
på annat sätt!
SKOGEN 53
FORSKNING
Nu blir rönen råd
Att ta naturhänsyn vid avverkning är inte det det lättaste. Vem kan
egentligen bena ut om det är bäst att lämna kantzoner eller höga stubbar?
Men det behöver inte vara så krångligt, enligt forskare.
Text: KARIN LEPIKKO
D
ET FORSKAS VÄLDIGT MYCKET kring hur man
tar naturhänsyn efter en avverkning och
det råder knappast brist på information
för dig som är skogsägare. Utmaningen
är snarare att sålla bland alla resultat. Det
är inte lätt att veta vilket sätt man ska välja.
Men nu ska en stor del av all denna forskning mynna
ut i praktiska råd. Ett forskarteam har studerat 120
vetenskapliga artiklar från Norden och Baltikum för att
göra sammanställningar och sprida konkreta tips. Snart
är de klara.
Jan Weslien, Skogforsk, och Lena Gustafsson, SLU,
har ingått i teamet och blivit förvånade över vissa saker
under arbetets gång.
”Det är bättre
att lämna
många träd
av ett enda
trädslag än
att lämna så
många trädslag som
möjligt.”
Lena Gustafsson slogs av att vissa
forskningsområden är populärare än
andra. Det finns väldigt mycket gjort på
insekter, men bara ett par studier om
fåglar.
– Det tycker jag är konstigt, eftersom
vissa fåglar kan reagera väldigt snabbt
på lämnad hänsyn. Det är också så att
Lena Gustafsson
för vissa arter har man upptäckt att den
goda effekten ökar med tiden. För lavar, exempelvis,
verkar arterna öka ju äldre hänsynen blir. Över huvud
taget bör man tänka långsiktigt – hänsynen ska ju finnas
kvar under mycket lång tid.
OM LENA GUSTAFSSON bara får välja ett råd att ge till skogs-
– DET ÄR SLÅENDE hur många arbeten det gjorts om asp
och hur entydig den forskningen är: Trädslaget är
verkligen väldigt viktigt för den biologiska mångfalden. Däremot finns det
förvånande lite om tall, vilket är
anmärkningsvärt, säger Jan Weslien.
En annan upptäckt är att man bör
prioritera en hänsynsåtgärd per hygge.
Om man lämnar lite av allt finns det en
stor risk att det blir för lite av allt.
Jan Weslien
– Man måste tänka på att varje art
måste ha tillräckligt många träd eller tillräckligt stor yta.
Det är bättre att lämna många träd av ett enda trädslag
än att lämna så många trädslag som möjligt.
Han säger också att det är bättre att lämna en
ordentlig kantzon eller hänsynsyta i stället för att
göra flera små insatser.
Mängden arbeten om kvarlämnade högstubbar var
slående många.
– Ja, där har det gjorts mycket, men det mesta är om
högstubbar av gran. De arbeten som ändå har gjorts på
högstubbar av lövträd visar på stor nytta för rödlistade
arter.
ägarna väljer hon – utan att veta om det – samma som
sin kollega.
– Tillsammans med en planläggare kan du hitta en
insats som känns bra. Bättre satsa på en rejäl kantzon
eller en riktigt fin hänsynsyta än en massa olika saker. n
EN ANNAN, HÖGST PERSONLIG reflektion över skogsbruk och
naturvård som Jan Weslien har gjort under arbetet är
hur lätt konflikter uppstår.
– Det blir lätt hårda ord och låsningar mellan naturvården och dem som vill ha ett lönsamt skogsbruk.
Förhoppningsvis kan vår kunskapssammanställning
vara till hjälp i sådana sammanhang, säger han.
54 SKOGEN
 Rejäl kantzon – om forskaren själv får
välja bland de nya forskningsrön som ska
bli nyttiga tips. Foto: Lena Gustafsson
Är du en banker
som brinner för
skog och lantbruk?
Vi stärker vår position som Sveriges mest attraktiva
bank för skogsägare och lantbrukare och söker nu
förstärkning i form av ännu en skog- och lantbruksspecialist för Västsverige med placering i Göteborg.
Välkommen att läsa mer om tjänsten
på danskebank.se/karriar
EN AV SVERIGES STÖRSTA FASTIGHETSÄGARE SÖKER:
Skogsförvaltare
till Eskilstuna
Vi söker dig som vill leda verkets skogsförvaltning inom en spännande
och mångfacetterad verksamhet.
Du kommer att leda, planera och genomföra skogsförvaltningen i södra
Sverige, främst i Skåne, Blekinge, Småland och Halland.
Som skogsförvaltare kommer du att förvalta och utveckla det försvarsanpassade skogsbruket i nära samarbete med Försvarsmakten
och andra delar av totalförsvaret.
fortifikationsverket.se/jobb
SKOGEN 55
PÅ VÄG
Redaktör: Lars Åkerman [email protected]
Joakim MYhrman
Alexander Post
Per Johansson
Orsa besparingsskog
n Joakim Myhrman tillträder den
1 februari som skogsförvaltare vid Orsa
besparingsskog. Han kommer närmast
från en tjänst som affärsutvecklingsansvarig inom produktion vid Stora
Enso Skog.
stationeringsort Västerås. Tidigare
hade han arbete som trävaruförsäljare.
n David Wahlund är ny planspecialist
på planavdelningen med stationeringsort Ljusdal. Var tidigare planansvarig.
David Wahlund
Johan Sjöblom
Stora Enso skog
n Johnny Johansson är ny virkes-
n Emma Bergström är tillsvidareanställd som planerare från årsskiftet
och hennes placeringsort blir Falun.
köpare i området Avesta-NorbergFagersta och han kommer från Skogsmästarskolan.
n Linnea Kvick Vik kommer att
n Rickard Sandström är ny virkesköpare i området SkinnskattebergFagersta och kommer närmast från
Linde energi.
LRF Konsult
Siljan skog
n Per Johansson är nyanställd
n Daniel Halvarsson är ny virkes-
vikariera som skogsvårdsledare från
den 1 januari till den 31 augusti. Hon
ska vikariera för Frida Mellgren som blir
föräldraledig.
skogsekonom på LRF Konsult i
Hyltebruk. Han har tidigare arbetat
som virkesinköpare. På LRF Konsult
kommer han att arbeta med fastighetsvärdering, rådgivning och
deklarationer.
köpare i västra delarna av Mora och var
tidigare skogsmaskinförare.
n Pernilla Carlstén är ny företags-
n Johan Sjöblom är ny virkesköpare,
sköterska och verksamhetsansvarig på
Skogshälsan.
främst i Älvdalens kommun, och har
bakgrund som skogsmaskinförare.
n Niklas Bergström börjar som vir-
Mellanskog
n Elin Andersson är ny virkesköpare
n Alexander Post är ny skogsinspek-
i främst Falun och Borlänge och var
tidigare anställd på PC-Skog.
tor på virkesområde Västmanland med
NY PÅ JOBBET
MAGNUS GROTH,
vd och koncernchef på SCA
EFTERFRÅGAN PÅ MASSAVED kommer
att öka! Det säger Magnus Groth som
sedan i våras är koncernchef på det
globala hygien- och skogsföretaget.
Han är 51 år, född och uppvuxen i
Stockholm, där hans pappa var läkare
och mamma förskollärare.
Magnus själv är både tekniker och
ekonom i grunden, civilingenjör i
skeppsbyggnad från KTH och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Men nu ser det ut som att han kanske lämnar skogen.
1
56 SKOGEN
Blir det någon delning av SCA,
där skog och hygien skiljs åt?
Elin Andersson
n Hanna Staland har börjat som
kesköpare i Rättvik och ersätter Holger
Svensson som går i pension den 30
november. Niklas har tidigare varit
maskinförare på Stora Enso skog.
– Vi jobbar med att lägga över
skogsdelen i en så kallad legal enhet,
det vill säga ett helägt dotterbolag. Nu
är SCA mest fokuserat på hygienprodukter, men med ett fristående dotterbolag ska skogsdelen få ökat fokus
och effektiviseras. Redan i dag är
skogsprodukter ett eget affärsområde,
men en renodling blir ännu bättre. Den
verksamheten har en annan profil med
råvaran skog som grund.
2
Vad betyder det för en skogsägare?
– Egentligen ingenting. Vi köper
redan 50 procent av vår råvara från
skogsägare och har goda relationer
ekolog i miljö- och hållbarhetsgruppen.
Hon är skoglig doktor i ekologi och var
tidigare vikarierande hållbarhets- och
kommunikationschef på Bergvik skog.
HAR DU BYTT JOBB?
Berätta för oss på SKOGEN!
Mejla [email protected].
med våra leverantörer. Däremot kommer vår enormt stora investering på
7,8 miljarder under tre år på massafabriken Östrand i Sundsvall betyda en
del för skogsägarna. Vi fördubblar produktionen, vilket kommer att öka
efterfrågan på massaved. Det behövs,
eftersom vi ser att efterfrågan på
mjukpapper och förpackningar kommer att öka med två procent per år.
3
Massa och papper ökar, men
hur blir det med sågat?
– Det finns en fin utveckling av
sågat, men inga ökade priser eftersom
det har varit ett ökat utbud också. Vi
investerar 500 miljoner kronor i Tuna-
Här är årets miljöhjältar
VÄRLDSNATURFONDEN WWF har utsett
årets miljöhjältar 2015. Priset för
biologisk mångfald går till Mats
Karström, lärare från Vuollerim, som
engagerat sig för miljön i 30 års tid.
Han har tagit fram metoder för inventering och bedömning av skyddsvärda
skogar och var initiativtagare till
skogsgruppen Steget före.
”Vissa arter är så kräsna att de
endast överlever i gammelskog och
många av dess arter är idag hotade.
Genom sin metodik, som numera
används av myndigheter, naturvårdsorganisationer och skogsföretag i hela
landet, har Mats fått fram viktiga
argument för att skydda skogar med
höga naturvärden,” skriver juryn i sin
motivering.
Beatrice Rindevall får priset för
ekologiska fotavtryck. Hon är redaktör
på Supermiljöbloggen som hon var
med och startade 2010 och är i dag en
av Sveriges stora miljösajter. Den sprider nyheter och debatt om miljö och
hållbarhet och drivs helt ideellt.
dals gransågverk och produktionen där
är tänkt att öka 2016 med cirka 25
procent. Men på marknaden har jag
inga synpunkter.
SKOGSHÖGSKOLAN
FIRAR 100 – IGEN
4
Har du något skoglig påbrå?
– Nej, faktiskt inte förutom att
min mamma var skogsmullefröken och
det har nog satt sina spår. När vi är
uppe i vår fjällstuga vistas jag mycket i
naturen, men det handlar mycket om
att jogga och åka skidor.
5
Jagar du?
– Jag har jägarexamen och har
jagat lite grand, men i år hinner jag inte.
DEN 6 NOVEMBER FIRADE Skogshög-
skolan 100 år. Men faktum är att man
redan 1978 firade 150 årsjubileum.
Förklaringen är att man blev högskola först 1915. Det första firandet
räknade med föregångaren Kungliga
Skogsinstitutet.
Möjligen tål det att nämnas att
institutionen inte längre är en högskola, utan ett universitet, vilket ju
öppnar möjligheten att fira både 100
och 150 år igen i framtiden. SKOGEN
gratulerar i efterskott. Och förväg!
LARS ÅKERMAN
SKOGEN 57
SISTA ORDET
Tips från coachen som provat allt
BRANSCHSYMBOL I fjol avgick Ulf Sandström som vd för
SMF Skogsentreprenörerna. Vi på SKOGEN är jättenyfikna
på vad Ulf gör i dag.
De som kommit i kontakt med Ulf kan nog skriva under
på att han känns målmedveten, vältalig och starkt
engagerad. Lite som en agitator eller predikant, fast
mycket lättsammare. På något sätt blev han symbol för
hela maskinfolket.
Under sina sju år som vd på kansliet i Gamla stan i
Stockholm blev organisationen mer synlig och den växte
från 682 anslutna företag till 950. Det är Ulf stolt över.
– Jag är också stolt över att som första representant
för entreprenörskåren ha fått ta emot Guldkvisten, en av
Föreningen Skogens finaste utmärkelser. Silverkvisten
var inte så dum den heller, skrattar Ulf.
Det han är mindre glad åt är att han inte lyckades få
igenom en handlingsplan som skulle göra SMF till en
tydligare motvikt till Naturskyddsföreningen, främst
i reservatsfrågan. Bland annat fanns långt gångna planer
på en film.
– Det var synd att inte styrelsen i SMF förstod hur
viktig den här frågan är för medlemmarna och för hela
skogsbranschen, säger Ulf Sandström.
 – När jag var 13 år lånade jag farsans fågelbössa och begav mig ut i
skogarna runt Boden. På den vägen är
det. Jakt och skog är mina stora
intressen, säger Ulf Sandström.
NU JOBBAR ULF i egen regi. Från hemmet i Piteå coachar
han småföretag, mest skogsentreprenörer. Kalendern är
välfylld, även helgerna tas i bruk. Det handlar mycket
om att lära ut förhandlingsteknik, visa hur man kan
jobba smartare och få alla i företaget att dra åt samma
håll. Kick-on-kurser och Företagstermometern är några
av verktygen i Ulfs låda.
– Det allra viktigaste är att alla i företaget känner sig
delaktiga och kan vara med och påverka, betonar Ulf
gång på gång.
Här kanske hans bakgrund spelar in. Han kan
branschen och tänket. Ulf har jobbat som huggare,
maskinförare, virkesmätare, avverkningsledare,
virkesköpare och transportchef. Bland annat. Han har
dessutom jobbat på sågverk och varit facklig ordförande
och ordnat kurser. Med mera.
– Jag har nog jobbat med allt i skogsbranschen, utom
ANTINGEN
ELLER
Piteå eller Gamla
stan?
– Piteå.
SKOGEN eller Skogsentreprenören?
– SKOGEN först.
Facket eller arbetsgivarna?
– Jag sitter lika
bekvämt på båda
stolarna.
som förvaltare eller lastbilschaufför, säger han.
Vid sidan av coachandet är Ulf verksamhetsledare
på deltid i Skoglig Samverkan i Norrbotten. Tjugotalet
medlemsföretag från stubbe till industri samverkar för
att stärka länets skogsbruk.
– DEN STORA FRÅGAN NU är att rädda Kalix naturbruksgymnasium. Vårt mål är att kommunen tar över och att
skolan görs om till ett teknikcollege, där eleverna får
praktik ute hos ett värdföretag. Då finns chans att skolan
lockar fler sökande än nu.
Skulle det bli lugnt någon dag kan Ulf alltid lägga ner
några timmar på bostadsrättsföreningen, där han är
ordförande, eller hälsa på Lion, första barnbarnet.
– Jag är jätteglad över honom, avslutar Ulf.
PETER BJÖRCK
Fh[dkc[h[hWf
I >[bh
@WjWYa@W]l_bb^W[blWdkcc[h\h+--ah$
I FhelWf
@W]l_bbfhelWIAE=;D"jh[dkcc[h\hXWhW//ah$
Fh_i[hdW]bb[hjec(&'+#'(#)'
58 SKOGEN
Å Z[deX[he[dZ[ iae]ij_Zd_d][d
DWcd
7Zh[ii
J[b[\ed
;#feij
Ia_YaW_djWbed][d[bb[h]_dfiae][d$i[%iae][dfh[d
v
FHEL7F
// ah
Bdiijoh[bi[d
hWZ[hWhÅ iahW
Z_jji[hl_jkj
>oiY^#ôiY^0F[djW
eY^Wc[h_aWd[hdW
jWhj[ad_aifhd]
''&
#11
Maskinförsäkring
@c\hl_bbaeh"ifWhW
jki[dbWffWh
C;H DojdaWhdW
JH;DKC
l_iWhl][d
J;C7% C7IA?D
;DJH;FH;DzH
<hWda[hWi[`Å l_X[jWbWhfehjej
Iaji[b0I\heZWi
Whj[h_lblhZWZ
b[Zd_d]i]WjW
J_Zd_d][dIAE=;D
IlWhifeij'/&',**&&
''&&'IjeYaêbc
Julklappstiips!
Unna dig själv eller en god vän trevligg julläsning.
Leverans
till jul, be
ställ
senast
14/12!
SKOGEN
PS
Praktisk
skogsbok
En brukksskogs historia
M E R ÄN BARA T RÄD
57 VA
A N LI G A S KO G S O R D
Finspångs Bruk under 300 år
Bo Backström s Lars Östlund
Praktiska skötseltips!
Planera avverkningen, hitta
rätt gallringsform, hur du lejer
bort arbete och får ordning på
ekonomin.
onomin 332 sidor.
495 kr. Medlemspris 395 kkr.
Brukshistoria
Här beskrivs Finspångs Bruk,
grundat av K
Kronan på 1550-talet.
Utsökt bildm
material!
250 sidor.
295 kr. Med
dlemspris 195 kr.
Snabbstart!
Som ny skogsägare får du
koll på de 57 orden så du vet
vad skogsbruk går ut på. Då
är du igång
igång. 115 sidor.
130 kr. Medlemspris 99 kr.
Pris inkl. moms. Exkl frakt
Pris inkl. mom
ms. Exkl frakt
S KO
OG STOK I G 2 8 alternativ
till alla som tänke
er nytt
36%.3+4
3+/'3,%8)+/.
U P P ST Ë L D T A F
!XEL#NATTINGIUS
Ta ut svängarna!
Boken ger praktiska tips.
Lite tokiga idéer som kan förrgylla din skogliga vardag.
Sköt skogen på det sätt du
drömmer om! 71 sidor.
De gamla skogsorden
Svenskt Skogsle
o
xikon.
Jägmästaren Axel Cnattingius
skrev i slutet
e av 1800-talet
detta lexikon med över 1200
skogsord. 22
24 sidor.
200 kr. Med
dlemspris 170 kr.
Pris inkl. mom
ms. Exkl frakt
Beställ på: www.skogen.se//shop
s
eller ring 0
08-412 15 00
Bättre virkesaffärer!
Bli en bättre förhandlare, välj
rätt affärsform, lär dig mer om
hur virkesmarknaden fungerar.
95 sidor.
Pris inkl.
inkl moms.
moms Exkl frakt
Posttidning B
Vid obeställbarhet retur till:
SKOGEN, Box 1159,
111 81 Stockholm
1 9 0 1 6 4 4 0 0
Din bäste vän
i skogen.
Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det
finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete
i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.
Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se
FTG Cranes AB
Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39
E-mail: [email protected]
www.ftgforest.com

visar vägen

Transcription

Similar documents

EU-PENDLARNA

Marken berättar

Intressentbild och väsentlighetsanalys

Läs PDF

Presentation av Skadegruppen - Värme

Lönelistan 2012

VAD HÄNDER PÅ SÅGVERKET?

Hur ser marknaden ut?

Byggde sin dröm i en skogsbacke

Holmen Magasin nr 2 2015

Äta lavar?

Stortest av motorsågar

SKOGENS NYA ANSIKTE

Steward® - Etikette