Holmen Magasin nr 2 2015
Transcription
Holmen Magasin nr 2 2015
NUMMER 2 2015 AFFÄRER OCH SKOG FRÅN HOLMEN-KONCERNEN Tema / Höghus i trä Hallå där / Små eller stora plantor? Bokförsäljning / Unga vänder lästrenden De nya bokslukarna PLUS: Möt landsbygdsminister Bucht Färska fibrer nyckel i nytt papper Eldfängd naturvård Förpackningsutmaningen Ett slott bland träden Ledare Innehåll ANNICA BRESKY Ständig förbättring Kartongen från Iggesund Paperboard har alltid hållit högsta kvalitet och varit eftertraktad på marknaden. Våra kunder har därmed också höga förväntningar på oss, och det gillar vi. Det sporrar oss att hela tiden bli bättre och ständigt utveckla både våra produkter och sättet vi jobbar på. Det senaste exemplet på detta är vår uppgraderade version av storsäljaren Invecote G som produceras på vårt bruk i Iggesund. Från och med i sommar kommer vår mest sålda kartong att förses med en lättbestruken motsida som möjlig gör tryck på båda sidor. Kartongen är också certifierad för flera olika digitala trycktekniker. Det innebär att vi kan erbjuda kunder som vill kunna trycka på båda sidor, i kraftigare pappersmaterial, exakt vad de frågar efter. introduktionen av den uppgraderade Invercote G har vi också tydliggjort och förbättrat vårt serviceerbjudande under namnet Care by Iggesund. Den som köper kartong från oss ska inte bara kunna förvänta sig en produkt i världsklass, utan även få snabbare och bättre service. Som du märker händer det mycket inom Iggesund Paper board. Med ett starkt 2014 i ryggen och en spännande start på 2015 ser vi fram emot att ta nästa steg och ytterligare stärka vår position på kartongmarknaden. PARALLELLT MED 2 HOLMEN MAGASIN 3 2 // 22001115 14 20 24 3 /Mode bäst på papper 4 /Innovation i samverkan kan ge nya produkter 5 /Hallå där, Karin Johansson 7 /Papper som vinner på längden 8 / Bokvägen till framtidsskogen 11 /Beredd på det värsta 12 / Ett slott i skogen 14 / Trärevolution 18 /Varför inte chips i kartongfodral? 20 / ”Inget ger samma positiva effekt som elden” 22 / Mobilgenerationen vänder blad 23 / ”Jag vill se ökad export av förädlade produkter” 24 / Yrke: båtbyggare HOLMEN MAGASIN är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. Hemsida: www.holmen.com E-post: [email protected] Telefon: 08-666 21 00 Adress: Box 5407, 114 84 Stockholm Ansvarig utgivare: Ingela Carlsson Redaktör: Marie-Louise Olsen Formgivare: Dan Nilsson Produktion: Spoon AB, w ww.spoon.se Omslagsfoto: Evelina Carborn Tryck: Sörmlands Grafiska Papper: Inlaga Holmen TRND, 80 gram. Omslag Invercote G, 220 gram. Annica Bresky, VD Iggesund Paperboard Holmen är en skogsindustrikoncern som driver och utvecklar hållbar verksamhet inom dels två råvaruinriktade affärsområden för skog och energi, dels tre produktinriktade affärsområden för kartong, tryckpapper och trävaror. Genom det stora innehavet av skog, och egenproducerad energi, står Holmen starkt med goda utvecklingsmöjligheter. 12 Holmen Skog är Sveriges fjärde största skogsägare och sköter koncernens skogar, som omfattar drygt en miljon hektar produktiv skogsmark, och virkesförsörjning till koncernens produktionsenheter i Sverige. Holmen Energi ansvarar för koncernens vatten- och vindkrafttillgångar och för elförsörjningen till Holmens svenska enheter. Holmen Energi bedriver också utvecklingsprojekt kopplade till energiområdet. Iggesund Paperboard är världsledande inom tillverkning av kartong för konsumentförpackningar och grafisk produktion. Tillverkningen sker i Iggesund i Sverige och i Workington i England. Produktutbudet består av de två starka varumärkena Invercote och Incada. Holmen Paper tillverkar tryckpapper för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker och dagstidningar i pappersbruken i Hallstavik och Braviken samt i Madrid och är en av Europas ledande producenter inom sitt område. Holmen Timber tillverkar snickeri- och konstruktionsvirke i furu och gran vid sågverken i Braviken och Iggesund. Sågverkens närhet till bruken, tillsammans med egen virkesförsörjning, ger positiva fördelar för ekonomi och klimat. Läs mer på www.holmen.com NYHETER Holmen TRND / Mode bäst på papper 200 sidor tjocka mode magasinet The You Way från Aftonbladet har blivit en ny svensk trendbibel. Den trycks på karaktärsstarka pappret Holmen TRND. F O T O A G N E TA A L M E G Å R D – Vi vill ha ett papper som sticker ut jämfört med vanliga modetid ningar. Ett papper med bulk, ett tjockt papper som är lätt men känns maffigt. Holmen TRND uppfyller de önskemålen, säger Anna Kult, ansvarig utgivare. I mars 2014 lanserades inter netsajten theyouway.com, en modesajt som kombinerar redak tionellt innehåll med shopping. Vi ville ha ett papper som sticker ut. Ett tjockt papper som är lätt men känns maffigt. Anna Kult, ansvarig utgivare. Pappersmagasinet började ges ut ett år senare som ett komplement till de dagliga uppdateringarna på sajten. I samband med att första numret av magasinet kom ut anpassades sajten för att matcha magasinet. – Idén är enkel. Vi ville göra ett magasin som samlade vårens och sommarens trender, men som man kan ha kvar hela säsongen och som är lika aktuellt och inspire rande i maj som i februari, säger Anna Kult. THE YOU WAY har hämtat in spiration från de stora klassiska modemagasinen, inte minst från tegelstenstjocka Vogue Collec tions Magazine, Vogues sam lingsmagasin som kommer ut två gånger om året. – Jag tror att mode, och inred ning, är områden där pappersmagasinen kommer att leva längst. Men man kan inte bara köra på, man måste hela tiden skruva lite och hitta nya funktio ner med magasinet, säger Anna Kult. Till skillnad från många andra exklusiva magasin är The You Way gratis. – Vi ser magasinet som ett mervärde till våra läsare, säger Anna Kult. ● STRATEG, PETER STRÖM OM THE YOU WAY Aftonbladets The You Way är Skandinaviens största modesajt och ger nu även ut ett 200-sidigt magasin, tryckt på Holmen TRND, för att inspirera inom stil och trender, och hjälpa läsaren att hitta de bästa modeköpen. De två kanalerna har olika styrkor. På sajten presenteras varje dag rykande färska nyheter, bilder och aktuell shopping. I magasinet är det inspiration och överblick som gäller. Och så den där detaljen att pappersmagasinet ligger kvar på soffbordet för att bläddras i och läsas om och om igen. The You Way älskar papper. ”Det är ju något alldeles speciellt med ett magasin i papper. Lukten. Prasslet mellan fingrarna. Den sköna känslan av att det finns en början och ett slut – inte bara digital oändlighet”, skriver tidningen i sitt första nummer. Den 16 april höll Holmen bolagsstämma i Stockholm. Nära 300 personer var närvarande. Stämman fastställde årets utdelning till 10 kronor per aktie, det vill säga 1 krona mer än föregående år. Henriette Zeuchner, VD och koncernchef i Berling Media, valdes till ny ledamot i Holmens koncernstyrelse. Hon är sedan tidigare ledamot i styrelsen för NTM-koncernen, som erbjuder ett flertal lokala morgontidningar, gratistidningar och ett antal digitala lösningar. FOTO ULRIKA CARLSTEIN, HOLMEN Höjd aktieutdelning på Holmens stämma Nya styrelse ledamoten Henriette Zeuchner om sin roll i styrelsen: – Jag har en bakgrund från media- och telekom där jag främst arbetat med digital utveckling, försäljning och marknadsföring. Berling Media har utgivning inom läromedel, fackböcker och tidningar, och arbetar med tryckta och digitala produkter. Jag hoppas kunna bidra i styrelsen med såväl insikter från kundsidan som energi och engagemang i utvecklingsarbetet framåt. H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 3 Nyheter / I KORTHET Nyhet för exklusiva pocketböcker Vid årsskiftet lanserades Holmen BOOK Extra, ett bokpapper med högre ljushet avsett för mer exklusiva pocketböcker. – Vi har märkt en efterfrågan från kunder i Europa på denna typ av produkt, säger Yasmina Séfrin, som arbetar för Holmen Paper i Frankrike. Den nya produkten har mött uppskattning hos såväl kunder som tryckerier. – Ytan, opaciteten och ljusheten får lovord och tryckerierna värdesätter den goda tryckbarheten, säger Yasmina Séfrin. 64 ton blir den nya maximala bruttovikten för lastbilar i Sverige, en höjning från tidigare 60 ton. För Holmen innebär förändringen att den genomsnittliga lasten per lastbil i den befintliga fordonsparken beräknas öka med runt 10 procent. Större last per lastbil ger lägre utsläpp per ton last. Ändringen träder i kraft i juni 2015. Innovation i samverkan kan ge nya produkter Utveckling av nya material, produkter och tjänster från förnybar råvara är målet för BioInnovation – ett nytt branschöverskridande innovationsprogram där Holmen deltar. Det senaste decenniet har det skett en banbrytande utveckling av förnybara material, produkter och tjänster i skogsindustrin. Nya marknader och affärsmodeller växer fram och kompletterar traditio nella verksamheter. Utvecklingen sker ofta i samverkan med andra branscher, som kemi, textil och biodrivmedel. NU TAR HOLMEN ytterligare ett steg i förnyelseprocessen som en av intressenterna i programmet BioInnovation. – BioInnovation är en branschöverskridande satsning där en väsent lig del av inriktningen är att vidareutveckla forskningsresultat till kommersiella produkter. Vår intention är att BioInnovation ska stödja projekt som har förutsättningar för att skalas upp, kommersialiseras och imple menteras på marknaden, säger Ola Schultz-Eklund, direktör affärsutveckling och innovation, Holmen. FOTO PER TRANE ÄN SÅ LÄNGE är BioInnovations- Trolska Skogen lockar ut familjer Sagoäventyret Trolska Skogen har blivit en populär familjeattraktion i Mellanfjärden i Hälsingland. Varje år besöker mer än 10 000 personer Trolska Skogens varsamt uppbyggda stigar och sagomiljöer. Genom teater och äventyr presenteras skogen och allt underbart trolskt som finns i den svenska naturen. – Vi tycker att det är ett bra exempel på hur man kan jobba för att nå ut med information och kunskap om den resurs som skogen är i samhället, både till barn och till vuxna, säger Jill Persson, marknadschef vid Holmen Skog region Iggesund. I år sponsrar Holmen evenemanget med bland annat material till äventyren. 4 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 Framtidsmarknad: klädindustrin letar efter nya material. I sin Conscious collection använder H&M exempelvis lyocell-textilier, tyg av fibrer från träd som kräver lite vatten och inte behöver besprutas lika mycket som bomull. programmet i startskedet. – Holmen, liksom många andra intressenter med anknytning till bioprocesser och bioprodukter, bidrar för att ge BioInnovation rätt innehåll, säger Ola Schultz-Eklund. ● FOTO H&M BIOINNOVATION Det branschöverskridande innovationsprogrammet BioInnovation ska bidra till utveckling av starka, konkurrenskraftiga och innovativa material, produkter och tjänster baserade på förnybar råvara. BioInnovation är en svensk satsning som kompletterar liknande större satsningar inom EU. Statliga Vinnova, Energimyndig- heten och Formas står för en stor del av finansieringen tillsammans med aktörer från näringsliv, akademi, institut och offentlig sektor. Budgeten är planerad till 100 miljoner kronor per år. I dagsläget har programmet ett 60-tal intressenter, hälften företag och hälften organisationer, universitet och forskningsinstitut. Läs mer på www.bioinnovation.se 3 NYHETER /LÄSVÄRDA TRYCKSAKER Sammanfattande Samhällsansvar Sanningssägare För andra året är Holmens 1 årsredovisning tryckt på egenproducerat papper. Innanför det ådrade omslaget av Invercote Creato – en kartong med hög vithet och slät, matt yta – gömmer sig en inlaga av Holmen TRND, ett obestruket matt magasinspapper. Både analog och digital version kan erhållas via hemsidan www.holmen.com Holmen Skogs forsknings2 och utvecklingschef Erik Normark har sammanfattat koncernens kunskaper och de bärande principerna för skogsskötseln i en ny bok, Konsten att odla skog. Beställ via hemsidan www.holmen.com. Ko nsten att odla skog Läs mer på sidan 8. Krymper Europas skogar? Nej, de växer. Sverige har exempelvis i dag 50 procent mer skogsvolym än för 80 år sedan. I Fem myter om papper reder Holmen ut myter om skog, skogsskötsel och pappersindustrins påverkan på miljön. Beställ via hemsidan www.holmen.com Holmens väg till ett uthålligt skogsbruk 3 myter om pappe rstillverkning och miljö Hallå där / Karin Johansson Små eller stora plantor? Karin Johansson på Skogsforsk har nyligen avslutat en studie tillsam mans med Holmen om betydelsen av plantans storlek. Vad är bäst, stora eller små plantor? – Du kan inte säga att stora plantor är dåliga och små är bra, eller vice versa. Utan du måste se till plantans proportioner. Rotsystemet måste vara tillräckligt stort för att försörja skottet. En planta med för litet rotsystem i förhållande till skottet växer lång samt. Mindre plantor har oftare bra proportioner och de kan därför satsa på att växa ovan jord direkt efter planteringen. Stora plantor måste ofta börja växa under jord. – Små plantor är billigare och du får med dig fler ut på hygget. Samtidigt tål grövre plantor skador bättre. En snytbagge skadar till exempel inte lika stor del av en stor planta, som av en liten. När det gäller snytbaggeskador är diametern på plantans stam viktig. Med en liten diameter kan baggarna ringbarka hela plantan, men med en större diameter kom mer de inte runt. I vilka lägen ska man välja vilken storlek? – Det beror på den egna ekono min och på plantlogistiken, men FOTO LINNEA SVENSSON ARBAB Hur ska man resonera när man väger kostnader mot mer motståndskraftiga plantor? Har du problem med insektsangrepp? Välj en större planta. även på hur platsen ser ut. Är det ett högt betestryck, stor frostrisk eller extra mycket snytbaggar? Då bör du kanske välja en grövre, tåli gare planta. Har du däremot en bra markberedning kan du välja en liten, billig planta och få en hög tillväxt. KARIN JOHANSSON Yrke: Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet. Skogsvetare. Disputerade 2004 på North Carolina State University, USA. Avhandling: Om interaktioner mellan planttyper och markberedning. På cv:et: Har arbetat som forskare med inriktning mot föryngring på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och på Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut. TILLSAMMANS MED maskintillverkare och forskare satsar Holmen Skog i ett treårigt samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och forskaren Pedro La Hera på att utveckla nya automatiska funktioner för framtidens skogsmaskiner. – Mer automation är ett fullt realistiskt tekniksprång. Men det är också en nödvändighet för att vi ska kunna utnyttja den allt högre kapaciteten i skogsmaskinerna. Automationen gör att människan i maskinen kan fokusera på andra uppgifter än att styra maskinens alla rörelser, vilket ger en bättre och säkrare arbetsmiljö, och högre produktivitet, säger Jonas Eriksson, produktionschef på Holmen Skog. Parallellt med automationsprojektet samarbetar Holmen Skog med UID, designhögskolan i Umeå, för att ta fram ett gränssnitt mellan förare och maskin som är anpassat för nya automatiska funktioner. FOTO ROLF ANDERSSON Mer automatik nödvändigt i skogsmaskiner Skogsmaskiner har så hög kapacitet att det mänskliga sinnet behöver hjälp att kontrollera rörelserna. H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 5 Nyheter / I KORTHET FOTO LASSE HEJDENBERG Statistik / Så mycket har Holmen minskat sina fossila koldioxidutsläpp Fredrik Lundberg med Johan Padel, vd Holmen Timber, och Victor Holmquist, produktionschef Holmen Timber. Fredrik Lundberg besöker Braviken Braviken och i Hallsta har investeringarna bidragit till att kraftigt minska Holmens klimatpåverkan. Under 2014 minskade Holmen användningen av fossila bränslen och därmed utsläppen av fossil koldioxid per ton producerad pappers- och kartongprodukt med 45 procent jämfört med året innan. HOLMENS ANVÄNDNING AV FOSSILA BRÄNSLEN PER TON PRODUCERAD KARTONG- OCH PAPPERSPRODUKT 1 MWh Nyligen besökte Holmens styrelseordförande Fredrik Lundberg pappersbruket och sågverket i Braviken. Vid pappersbruket inspekterades den nya kalandern på pappersmaskin PM 53 där bland annat det nya papperet Holmen UNIQ produceras. På Bravikens sågverk gavs en inblick i hur sågverket förbereder sig för att såga både gran och furu. Den nya sodapannan vid kartongbruket i Iggesund och omfattande investeringar i en biobränslepanna vid kartongbruket i Workington, är två lyckade investeringar för att minska Holmen-koncernens fossila koldioxidutsläpp de senaste åren. Tillsammans med stora satsningar på energieffektivisering vid pappersbruken i 1,04 1,00 0,96 0,57 0,32 2010 2011 2012 2013 2014 0 Över förväntan för ny vindkraft Källa: Holmen FOTO ULLA-CARIN EKBLOM Elproduktionen från de 17 vindkraftverk som Holmen är hälftenägare till utanför Hallstavik i Stockholms län blev över förväntan under de första månaderna i drift. Verken sattes i drift successivt under hösten, och prognosen är att producera 165 GWh el per år. – Vi nådde 55 GWh under 2014, trots att parken bara var i drift under några månader och höll på att trimmas in, säger Fredrik Nordqvist, Holmen Energi. Pappersmagasin lyfter e-handeln Fördubblad försäljning på bara några månader blev resultatet när brittiska online-modehuset Asos startade ett eget modemagasin. Kunderna gick direkt in på onlinebutiken för att köpa varorna de såg i magasinet. I dag trycks Asos Magasin i 100 000 exemplar och ges ut elva gånger per år. Flera studier gjorda av den europeiska branschkampanjen Print Power visar att tryckt media är effektivt när det gäller att locka besökare till e-handelssajter. 6 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 GILLAR JUST NU Hajpad tjock-furu Svenskt tjock-furu har blivit internationellt hetgods. – Jag har hittat Axel Einar Hjorths furumöbler i ve’bon hos folk. Nu går de för hissnande belopp, säger antikexperten Knut Knutsson. Bordet Utö har sålts för 159 000 kronor på Bukowskis. För fem matchande stolar fick du buda ytterligare 147 000 kronor. FOTO BUKOWSKIS Pressat för chaufförer Någon form av syntetisk konstruktion hade varit det slentrianmässiga valet när Volvo Lastvagnar ville ha ny design till förarsitsen i sin grävmaskin GaiaX. Men designern Monica Förster föredrog trä. Resultatet blev en smäcker F O T O V O L V O stol gjord i 3D-trä, ett formträ där fibrerna ligger huller om buller för att ge större elasticitet. FOTO WOODBRAND Solklart bågmaterial Klart man kan göra glasögonbågar i trä. Det är ett skönt, vackert och robust material, resonerade skaparna bakom Woodbrand, ett Göteborgsbaserat företag som säljer handgjorda solglasögon med bågar helt i trä. Produktnytt / F O T O S T R AT E G Papper som vinner på längden I den lättsamma reklamfilmen för Holmen UNIQ tävlar två deltagare i pappersrullgång. Se filmen på webben: www.holmenpaper.com Färska fibrer ger pappersegenskaper utöver det vanliga. Nu marknadsförs det nya SC-papperet Holmen UNIQ världen över och sänkta kostnader är ett av flera starka säljargument. Holmen UNIQ är det senaste tillskottet i Holmen Papers produktfamilj. Papperet är gjort på enbart färska fibrer för att få en unik ljushet och renhet i ett tjockt, men lätt papper. Det gör att kunden kan gå ner i ytvikt och sänka sina kostnader, men ändå behålla tjockleken och känslan i trycksaken. – Den färska fibern är en viktig kompo nent. Vi använder ljusa, fina granfibrer och plockar fram dess bästa egenskaper, säger Eva Svensson-Rundlöf, projektledare och utveck lingsspecialist på Holmen Paper. Ny pappersstandard kräver ny marknads föring. Förutom traditionell annonsering och direktreklam har marknadsföringsteamet på Holmen Paper skapat en speciell kampanjsajt och spelat in en reklamfilm som bland annat finns på YouTube. Man sprider även nyheten via sociala medier. – Vi har för första gången satsat på Linkedinannonsering och Google-adverts, säger Katarina Granö som är kampanjledare och marknads kommunikatör på Holmen Paper. Kampanjsajten med sina uppföljningsmöjligheter är ett viktigt verktyg i marknads föringen. – Aktiviteterna där ger viktig information till våra säljare när de gör uppföljningar och bokar möten med kunder, säger Katarina Granö. PÅ KAMPANJSAJTEN finns två reklamfilmer med lättsamt anslag. I den första, som setts av snart över 20 000 personer på YouTube, presenteras konceptet för produkten. Uppföljaren förklarar och bevisar vad som gör att kunderna kan spara pengar på att använda Holmen UNIQ. – Kampanjen fortsätter hela 2015 och det kommer att dyka upp nyheter på sajten under resans gång, säger Katarina Granö. ●● LOTTA RINGDAHL FÖR ATT UPPNÅ den ultimata ljusheten måste HOLMEN UNIQ är ett SC-papper till 100 procent baserat på färska fibrer vilket ger hög tjocklek i förhållande till vikten. tiden från det att träden fälls i skogen till att de används i produktionen hållas kort. – Det gäller att se till att vi får ren och färsk ved året om, säger Eva Svensson-Rundlöf. SC-PAPPER är obestruket superkalandrerat papper med högglansig yta. Används främst till magasin, kataloger och direktreklam. Eva Svensson-Rundlöf Katarina Granö H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 7 .. BOKVAGEN SKOGSBRUK / till framtidsskogen Nyligen släppte Holmen en ny bok om skogsbrukets roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle och om den handfasta konsten att odla skog. Möt författaren Erik Normark, FoU-chef Holmen Skog. TEXT / CAMILLA LITTORIN FOTO / ULLA-CARIN EKBLOM & HOLMEN S om forsknings- och utvecklings chef på Holmen Skog har Erik Normark fingrarna på pulsen i utvecklingen av det moderna svenska skogsbruket. Med 35 års erfarenhet i branschen är han den självklara författaren till Holmens nya bok, Konsten att odla skog. Boken är ett inlägg i debatten kring skogens potentiella betydelse för ett framtida hållbart samhälle. Men det är också en värde full källa till handfast kunskap om det aktiva skogsbruk som Erik Normark och Holmen menar behövs för att nå hållbarhet i samhället. – Jag har försökt göra en inspirerande och lite filosofisk skrift om att det är både roligt och viktigt att odla skog. Att det går att nå ökad till växt, bevarad artrikedom och högre skönhets värden genom aktiv skötsel. Skog är vackert, skogskötsel är konst, säger Erik Normark. med boken reflekterade Erik Normark över hur samhälls- och klimatutma ningarna ökar behovet av ett högproducerande skogsbruk. Men att det samtidigt är svårt att kommunicera kring skogsbruk. – Det är många intressen som samsas i sko gen, och det finns många starka åsikter. Om vi ska klara framtidsutmaningarna måste vi hitta metoder där produktion av skogsråvara, natur vård och friluftsliv samspelar, säger han. Han är övertygad om att den dagliga skogsskötseln kommer att få en viktigare roll i miljövården. – Länge har avsättningar, exempelvis natur BESTÄLL BOKEN Konsten att odla skog inleds med en beskrivning av skogsbrukets historia och dess Konsten att roll i de odla skog utmaningar Holmens väg till ett uthålligt skogsbruk som finns för att skapa ett hållbart samhälle. Den tar också upp de bärande principerna för Holmens skogsbruk, koncernens omfattande miljöarbete, långsiktiga planering och satsningarna på återväxt. Beställ på www.holmen.com UNDER ARBETET 8 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 ”Formandet av morgondagens skogslandskap är en frukt av många människors kollektiva gärning. Vi ser den skötta skogens skönhet. I mina ögon är skogsskötsel därför en av de stora konstarterna”, säger Erik Normark, FoU-chef Holmen Skog. KORT OM ERIK NORMARK Ålder: 56 år. Jobbar som: Forsknings- och utvecklingschef på Holmen Skog. Bor: I Härnösand och i Vålånger i Ångermanland. Familj: Sambon Carina Nyström och två vuxna barn. Intressen: Skogen, resor, fotografering, kajakpaddling, flugfiske och jakt. Men också att åka motorcykel och läsa skönlitteratur. Dina bästa skogsupplevelser: Notofagusskogarna i höstfärger på Eldslandet i Argentina, de skiktade bokskogarna i maj i tyska Oldenburg och de vita skogarna i Norrlands inland i januaris järngrepp. Hur de plantor som nu i sommar påtas ner i marken runt om i Sverige kommer att skötas spelar en avgörande roll för framtidens hållbara samhälle. ”Vill vi att skogen ska spela en stor roll i utvecklingen behöver vi ett aktivare skogsbruk än i dag”, säger Erik Normark. H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 9 Skogsbruk / Konsten att odla skog 22– 26 m reservat, tillsammans med (gubben ökad miljöhänsyn systemen är dynamiska och att vi kan på och trädet) skulle följa med i alla kapitel, återväxt (planta ca 30 cm), röjning, gallring (12-18 meter) och skörd (22-26 meter). i det vardagliga skogsbruket, varit den verka deras utveckling genom inriktningen dominerande modellen. Vi har uppnått av vår odling, säger han. mycket på det sättet, men det är dags att tänka i nya banor, säger Erik Normark. HAN HOPPAS ATT Konsten att odla skog ska öka medvetenheten om att de skogar som I KONSTEN ATT ODLA SKOG beskrivs flera nu odlas i Sverige ska skördas i generationer metoder för att få större effekt av det miljö framåt. Och att de runt 300 000 skogsägare vårdsarbete som redan bedrivs: genomhugg som finns i Sverige i dag ska se möjligheten ning, naturvårdsbränning i utvalda områden att påverka framtiden. av avsatt skog och att vid gallring och skörd – Att arbeta med skogsbruk är att arbeta exempelvis lämna framtidsbiotoper och för kommande generationer, att se till trädgrupper som sedan sköts aktivt för att att våra efterkommande får ännu bättre förstärka miljövärdena. skogar än de vi ärvde. För mig är det en – Vi kan med hjälp av skogen mildra djupt meningsfull sysselsättning, säger Erik klimatförändringarna. Men då måste skogs Normark. l bruket bedrivas effektivare än i dag, genom till exempel ökad tillväxt i skogen och smar tare användning av förnybara skogsråvaror som inte tillför ny koldioxid i atmosfären, säger Erik Normark och tillägger: – Skogsbruk har en gammal historia i Sverige. Merparten av Sveriges skogar har brukats av människor under mycket lång tid. Historien har lärt oss att skogseko- 12 m TRÄDETS FYRA FASER Ur boken ”Konsten att odla skog” I återväxtarbetet läggs grunden för den framtida skogen. 2–3 m Efter fem till tio år är det dags att röja. Dags för första gallringen. Dags att skörda. 15 cm Experten / Lena Gustafsson – Konsten att odla skog är en välskriven och informativ skrift om svensk skogsskötsel. Det är positivt att miljöaspekterna lyfts fram på ett så självklart sätt, säger Lena Gustafsson, professor SLU. ”EN MYCKET läsvärd bok”, så beskriver Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet boken Konsten att odla skog, Holmens nya skrift om skogsbruk. – Boken tar till exempel upp miljöhänsynen på ett självklart och integrerat sätt i alla skogsbruksled – från återväxt och röjning till 10 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 gallring och skörd, säger Lena Gustafsson. Hon menar att skogen har många värden och är en viktig resurs för att minska klimatpåverkan. – Därför är det positivt att uthållighetsaspekterna är grundläggande i boken. Även när produktionsaspekterna står i fokus är den syn på skogen som boken tar upp bredare än så, säger Lena Gustafsson och tillägger att det är brist på enkla, lättillgängliga och moderna beskrivningar av hur skogsbruk bedrivs i Sverige i dag. – Här fyller Konsten att odla skog en viktig roll. Den är välskriven och delvis personlig, med en intresseväckande koppling till övriga världen och kulturen. Layouten är tilltalande och fotografierna vackra, säger hon. Boken ger en bra och pedagogisk sammanfattning av de olika komponenterna i skogsbruket – planering, röjning, plantering, återväxt och skörd. Dessutom ges en historisk bakgrundsbeskrivning. – Jag forskar på naturvård, så kapitlen om skogsbrukets historia och miljöhänsyn var speciellt intressanta för mig. Men det var också värdefullt att läsa om skogsvården och givande att få en uppdatering av skogsbruksmetoderna, säger Lena Gustafsson. l FOTO JENNY SVENNÅS-GILLNER, SLU ”Uthållighetsaspekten är grundläggande” Skogsbruk / Driva eget Text / Ulrika Nybäck Foto/Claes Hellqvist Som skogsägare måste man räkna med att det händer saker som omkullkastar år av arbete och gräver djupa hål i plånboken. Jens Agensjö, jägmästare på Areal, reder ut vad som är ditt ansvar som skogsägare och hur du skyddar dig. Jens Agensjö Beredd på det värsta 1/Försäkringar täcker alltmer har en brandförsäk ring för sin skog. De senaste åren har allt fler även tecknat en tilläggsförsäkring. Den ger ersättning vid skador efter storm och snöbrott, vid skador på plantor och ungskog orsakade av insektsangrepp och i vissa fall även vid betesskador. Villkoren skiljer mellan försäkringsbolagen, så se över skogsförsäkringarna noga och avgör vilket skydd din skog behöver. MÅNGA SKOGSÄGARE 2/Ersättningen varierar kraftigt olika skogsförsäk ringar skador som uppkommit på grund av brand, explosion, blixtnedslag och flygplan. Villkoren för vad som ersätts varierar mycket, vissa försäkringar ger full ersätt ning vid skada. Det är dock vanligare med ett ersättningstak som motsvarar 40–60 procent av basbeloppet per hektar. Prisbas beloppet är för närvarande 44 500 kronor. Det gör att den maximala ersättningen för dessa försäkringar blir 18 000–27 000 kronor per hektar. VANLIGEN ERSÄTTER 3/Ansvar efter brand VID SKOGSBRAND bekostar kommunens räddningstjänst den akuta räddningsinsat sen. Men det är markägarens ansvar att efterbevaka branden. Om branden blossar upp och räddningstjänsten får göra en ny insats, kan markägaren bli ansvarig om denne brustit i efterbevakningen. Med en tilläggsförsäkring kan du skydda dig mot skador på plantor och ungskog orsakade av insektsangrepp, exempelvis snytbaggar. 4/Risker och ansvar i skadad skog eller brandskadad skog medför större risker än vid normal avverkning. Som skogsägare har du ansvar för din egen och de anställ das arbetsmiljö. Genom att följa gällande arbetsmiljölagar och föreskrifter minskar riskerna för olyckor och arbetsskador. Innan arbete i storm- eller brandskadad skog påbörjas ska en riskbedömning alltid göras. UPPARBETNING AV STORMFÄLLD 5/Det ”gamla vanliga” gäller alltid DET ÄR VIKTIGT att komma ihåg att även i samband med stora skador orsakade av storm, brand eller insekter gäller fortfa rande de lagar och riktlinjer som finns för skogsbruk. Du måste exempelvis göra en av verkningsanmälan i god tid och hålla koll på i vilka bestånd som lagen kräver föryngring. KUNSKAP ÄR BÄSTA SKYDDET Läs mer om vad som är viktigt att tänka på i samband med skogsskador på Holmens webb för skogsägare, www.holmen.com/minskog H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 11 Skogsbruk /Porträttet TEXT / PETER HAMMARBÄCK FOTO / MAGNUS LIAM KARLSSON Skogens föränderliga kraft fascinerar Anna Löfgren, som sedan några år äger och förvaltar Heby slott. – Naturen låter sig inte hindras, den hittar alltid en väg framåt, säger hon. Ett slott i skogen H eby slott utanför Gnesta är ett elegant slott, ritat av då tidens kändisarkitekt Erik Palmstedt och byggt 1780 i en stil någonstans mellan klassicism och rokoko. Fasad i gul puts och två flyglar som ramar in gårdsbilden. Här, i de natursköna sörmländska omgivningarna, bor sedan några år Anna Löfgren med sin man Henrik och dottern Astrid. – Det kan verka underligt att vi bor på ett slott. Men det konstiga är att det inte känns så annorlunda när jag står där i köket. Det är som att bo i ett vanligt hus, förutom att allt är väldigt mycket större, säger Anna Löfgren. omkring 400 hektar skog som Anna Löfgren förvaltar. Det är mycket lövskog, framför allt ek, men också gran och tall. Och ju mer Anna Löfgren berättar, desto mer låter det som att det var skogen som lockade, snarare än slottet. – Innan vi fick Astrid var jag ute i skogen fem dagar i veckan. Nu när jag är föräldra ledig blir det mer sällan, säger hon. Själv fick Anna Löfgren egendomsförvaltningen med modersmjölken. Under uppväxten tillbringade hon mycket tid på slottet Vibyholm, som också finns i familjen, och hennes morföräldrars slott Hörningsholm. – Jag älskar att vara i skogen. Naturens kraft är fascinerande: att något som från början är litet och svagt kan växa med en sådan otrolig styrka. Naturen låter sig inte hindras utan hittar alltid en väg framåt. Därför är det spännande att följa skog genom de generationer som bott här på slottet. Hon berättar om ett parti granskog som börjar bli moget för slutavverkning. TILL SLOTTET HÖR 12 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 Det planterade Heby slotts förre ägare, Lars von Engeström, på vad som då var betesmark. – När man får det längre perspektivet förstår man att naturen inte är statisk utan att det sker stora omvälvningar. Om man bara går ut i skogen då och då tänker man kanske att skogen är permanent – men den är väldigt föränderlig. kan mycket om skogsförvaltning finns det hela tiden mer att lära sig. Hon läser, har gått en del kurser och tar hjälp av sin mamma, sin yngre bror, slottets förre ägare och av sin man Henrik. Även om han till yrket är managementkon sult. – Henrik gillar jakt, skogen har mer varit min grej. Men att han inte vuxit upp med skogsskötsel gör att han ifrågasätter sådant som vi andra tar för givet: ’Varför måste man göra så?’ kan han fråga och svaret är ofta att ’Ja, för att man alltid gjort så’. Det tvingar mig att fundera ett varv till. Man kanske inte måste göra som man alltid har gjort? ÄVEN OM ANNA LÖFGREN ANNA LÖFGREN Familj: Maken Henrik och dottern Astrid, 8 månader. Yrke: Förvaltar Heby slott. Skogsinnehav: 400 hektar, både lövskog, gran och tall. precis som sin mamma växa upp på en skogsegendom. Hon hänger med i Baby Björn-selen när Anna Löfgren drar till skogs. – Jag hoppas såklart att Astrid kommer att tycka att skogsförvaltning är lika roligt som jag tycker att det är. Men hon är en egen person så man vet aldrig vad hon kommer att vilja göra, säger Anna Löfgren. Jag frågar om hon har något favoritträd. Anna Löfgren tänker en stund. – Det finns en stor ek som stått i vad som tidigare var åkermark. Nu är det björkar planterade runtomkring, men eken står där, liksom i ensamt majestät. Den är väldigt fin. ● ASTRID FÅR NU En gammal allé kantar uppfarten till huset. Knopparna är precis på väg att brista när fotografen följer med Anna Löfgren ut i skogarna runt Heby slott. H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 13 TEMA / Höghus i trä TEXT / MATS WIGARDT FOTO / ERLAND SEGERSTEDT TRÄ revolution 14 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 Med till synes ändlös energi nöter skateboardungdomarna in sina trick i ett parkeringshus i Skellefteå. Men något uppror mot förortsbetongen blir det inte: parkeringshuset är byggt i trä. I hundra år var det förbjudet att bygga hus högre än två våningar i trä i svenska städer. Nu återvänder branschen till ett material som är billigare, bättre för miljön och som går snabbare att bygga i än stål och betong. H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 15 Tema / Höghus i trä M ed ryggen lutad mot den råa, fjälliga fasaden på fastighetsbolaget Folkhems nybyggda flerbostadshus i trä i Sundbyberg känner man doften av skog, fast det är mitt i stan. Men det är varken utsidan eller den pris belönta arkitekturen som är det riktigt intres santa med Folkhems byggen i Sundbyberg, utan att även stommen är i trä. Och det var förbjudet fram till för bara 20 år sedan. under lång tid uppmunt rat trähusbyggande. Målet är att hälften av alla hus som kommunen bygger år 2020 ska vara i trä. Ett mål som låter realistiskt, med tanke på att det finns gott om kunskap om träbyggande i Växjö. Småland har en livskraftig träindustri och vid Växjö uni versitet finns forskning och utbildning med den uttalade ambitionen att tänja träbygg nadsteknikens gränser. Bostadskvarteret I VÄXJÖ HAR MAN 16 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 Limnologen i Växjö var ett banbrytande projekt 2009. I ett av Skellefteås parkeringshus har tung betong ersatts med ljust och varmt trä. F O T O J E S P E R J Ä G E R - Ä R L E S TA D / T T ATT BETONG OCH STÅL dominerat svensk byggindustri under 100 år beror inte på att trä inte håller som byggmaterial i moderna höghus, utan på att man 1874 förbjöd ny byggnation av trähus högre än två våningar. Man ville minska risken för stora bränder. Först 1994 – när moderna uppvärm ningsmetoder och ett modernt brandförsvar sedan länge utraderat hotet av gamla tiders stadsbränder – togs träbyggnadsförbudet bort. Då hade 100 år av betongbyggen utraderat traditionen, vanan och kunska perna att bygga högt i trä. I dag är trenden att bygga högt i trä stark i främst USA och Norden, men det har tagit tid för träbyggandet att ta fart i Sverige. Men nu verkar trenden ha vänt. Det byggs allt fler höga hus i trä i Sverige. Enligt forskare spelar trä i dag på samma arena som stål och betong. – Vi kan bygga upp till och med 14 våningar i trä med den teknik vi har i dag, säger Anders Gustafsson, forskare vid SP Trä i Skellefteå. Sedan förbudet mot trähus togs bort 1994 har teknikutvecklingen inom modernt träbyggande tagit sjumilakliv. I dag finns det nybyggda höghus i trä i 180 svenska kommuner, och mellan 10 och 15 procent av de flerbostadshus som byggs i Sverige i dag är byggda med starka och lätta stommar av trä. Effektiva byggmetoder med hög pre fabriceringsgrad gör att det går att spara både tid och pengar genom att bygga stort och högt av trä. Allt sågande, borrande och fräsande görs i förväg. Upp till 80 procent av byggprocessen kan ske väderskyddat, med färdiga moduler och element som snabbt och enkelt monteras på byggplatsen. Lorents Burman, kommunalråd i Skellefteå. Limnologen, fyra åttavåningshus i trä i Växjö, stod klart 2009 och var då något av ett banbrytande projekt. – Men det tar tid att vända skutan. Lärare, arkitekter och beställare saknar kunskap om att bygga högt i trä. Betong och stål dominerar stort, konstaterar Susanne Rudenstam på Sveriges Träbyggnadskansli. Hon tillägger snabbt att en marknads andel på drygt tio procent är ett stort steg framåt för flerfamiljshus i trä. Och det är en andel som legat kvar på samma nivå även när det totala byggandet i Sverige ökat. – Intresset för industriella byggsystem i trä är på stadig uppgång. Vår skogsråvara, långt framskridna forskning och väl utveck lade träindustri ger oss alla möjligheter att gå vidare på den inslagna vägen, säger hon. Träindustrikoncernen Martinsons i Bygdsiljum är en av de aktörer som satsat Mellan 10 och 15 procent av alla flerfamiljhus byggs i dag i trä. Sundbyberg har fått mycket uppmärksamhet både i fackpress på att utveckla byggsystem för stora och höga träbyggnader. Det var arkitektbyrån Wingårdhs som ritade Folkhems trähus i Sundbyberg och konstruktionen kommer från Martinsons. Företaget har bland annat utvecklat en korslimmad och formstabil träskiva med hög bärighet och låg vikt som underlättar snabba montage av väggar och bjälklag. – Vi har byggt flera stora trähus i Sundsvall, Växjö och Sundbyberg, och har precis påbörjat en leverans till en jättearena i Uppsala. Attityden till trä har förändrats, beställarledet har vaknat, säger koncern chef Lars Martinson. som ett attraktivt, miljösmart och kostnadseffektivt byggma terial för flerbostadshus har flera svenska kommuner – bland annat Växjö, Falun, FÖR ATT STÄRKA TRÄ ”SNART 35 PROCENT” USA och Japan är föregångsländer för höghusbyggen i trä. I Europa ligger Skottland långt framme med tydliga krav på hållbara lösningar och över 30 procent av nya flerbostadshus är byggda i trä. Men om löftena om ett ökat bostadsbyggande i Sverige infrias, med 50 000 nya lägenheter per år under fem år, tror forskare vid Linköpings universitet att trä kan öka sin marknadsandel av bostadsbyggandet från dagens 10–15 procent till 30–35 procent. STORA MILJÖFÖRDELAR Industriellt träbyggande har flera fördelar. Trä är lättare än betong, och färdiga byggdelar och moduler kan produceras där råvaran finns och sedan snabbt monteras på byggplatsen. Det ger radikalt förkortad byggtid, lägre kostnader och minskade störningar i byggets närområde. Trä är ett förnybart byggmaterial som lagrar koldioxid, vilket minskar mängden koldioxid i atmosfären. En studie vid Mittuniversitetet visar att en tvårumslägenhet på 72 kvadratmeter byggd med trästomme sparar närmare 15 ton koldioxid jämfört med samma lägenhet i ett hus av betong. TIPS TILL NATTDUKSBORDET ”Mod att bygga med trä – modernt industriellt träbyggande”, utgiven av Sveriges kommuner och landsting. Trästad 2012 är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus som ska tjäna som inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker. Syftet är att utveckla svensk kompetens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för svensk industriell träbyggnadsteknik. 17 kommuner och 4 regioner, från olika delar av landet, deltar i projektet som genomförs 2010-2012. Dessa har visat att det går att påverka och utveckla något på så kort tid som tre år. Det nationella träbyggandet har under den här perioden tagit rejäl fart. Boken är producerad av kommunikationsbyrån TR. Författare är Lars Westerlund som under lång tid följt utvecklingen inom träbyggandet och tidigare skrivit ett flertal böcker i ämnet. TRÄSTAD 2012 I boken ges många spännande exempel på vad som hänt i projektet och här speglas också den generella utvecklingen inom träbyggandet. Det handlar då om allt från miljöfrågor och teknikutveckling till hur kommunerna skapar långsiktiga träbyggnadsstrategier. ISBN 91-975246-8-9 ”En ny väg, Trästad 2012”, utgiven av Projekt Trästad 2012. En ny väg TRÄSTAD 2012 LARS WeSTeRLunD Att välja trä En faktaskrift om trä ”Att välja trä”. En faktaskrift om trä, utgiven av Svenskt Trä 2013. Wingårdhs prisbelönade hus ritade för Folkhem i och annan media. Miljö Materialet Fukt Trä s k y d d Sortiment P ro d u k t e r B y g g p ro c e s s e n Hantering Ytbehandling Förbandst yper B y g g re g l e r Virkesåtgång Lindesberg, Rättvik, Mora och Skellefteå – antagit en strategi som innebär att trä ska vara förstahandsvalet när det byggs nytt i kommunal regi eller på kommunal mark. Flera andra kommuner ligger i startgropar na att anta liknande träbyggnadsstrategier. Trä är lätt och starkt, har korta byggtider och är ekonomiskt gynnsamt. Anders Gustafsson, forskare vid SP Trä. SKELLEFTEÅ LIGGER sedan länge långt framme vad gäller att bygga i trä. Ända sedan tidigt 90-tal har det här byggts broar, flervåningshus och hallbyggnader i trä. – Vi har en mångårig bakgrund inom modernt träbyggande, med många inno vativa entreprenörer. Trä är viktigt för vår identitet och för våra företag, säger kommunalrådet Lorents Burman (S) i Skellefteå. Han räknar upp tillgången på råvara, en kvalificerad forskning och många träföretag i framkant som viktiga fundament för kommunen att stå på. Dessutom har trä betydande förtjänster ur ett miljöperspektiv. – Genom att anta en kommunal trä byggnadsstrategi vill vi agera förebild för privata aktörer, men också för andra kom muner, säger Lorents Burman. Lärare, arkitekter och beställare saknar kunskap om att bygga högt i trä. Susanne Rudenstam, Sveriges Träbyggnadskansli. som forskare vid SP Trä i Skellefteå har Anders Gustafsson hunnit nosa på de flesta aspekter av material och byggsystem för stora hus i trä. – När jag började arbeta för SP Trä byggdes inga flervåningshus i trä. I dag finns gott om exempel på avancerad och innovativ teknik för att bygga både stort och högt. Trä är lätt och starkt, har korta byggtider och är ekonomiskt gynnsamt. Dessutom minimerar trä husbyggandets ekologiska ryggsäck, säger han. ● EFTER MÅNGA ÅR H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 17 I FOKUS / Förpackningsutmaningen FOTO ALLMOND Varför inte chips i kartongfodral? Iggesund Paperboard har utmanat världens formgivare att bryta gamla tankemönster och byta ut förpackningar i plast, glas och metall mot miljövänlig kartong. Lätta och personliga fotoramar. TEXT / PETER HAMMARBÄCK kommunikationschef på Iggesund Paperboard, har drivit projektet: – Ambitionen var att få en uppfattning om hur formgivare i olika länder ser på hållbara förpackningar och jag är jättenöjd med resultatet, säger han. Det har kommit in förslag på kartong förpackningar till så skilda konsumentvaror som öl, chips och butikspackat kött. Och STAFFAN SJÖBERG, Vi vill se hur formgivare i olika länder ser på hållbara förpackningar. Staffan Sjöberg, kommunikationschef Iggesund Paperboard. 18 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 det kanske mest spännande är att Iggesund fått in bidrag från så många olika länder. Sverige såklart, men även Rumänien, Indonesien, USA och Indien, bara för att nämna några. – Det är viktigt för oss att ha en trovärdighet i världens formgivarnätverk och visa att vi är intresserade av att kommu nicera med dem. Vi har lärt oss att man måste närma sig designergruppen med något som har relevans för dem och detta var ett väldigt lyckat projekt i den riktning en, säger Staffan Sjöberg. PROJEKTETS MÅL var egentligen inte att få fram nya förpackningar som kan sättas i produktion direkt. Men det har kommit in en hel del idéer som sätter tankehjul i rörelse, både på Iggesund Paperboard, hos konverterarna – de företag som tillverkar förpackningar åt exempelvis livsmedels industrin – och hos slutkunderna. Staffan Sjöberg tror att Iggesund Paperboards säljare kommer att plocka upp en och annan förpackningsidé från Crowdspringprojektet och ta vidare till kunderna. – Vi på Iggesund Paperboard är långt bak i förpackningskedjan. Vi tillverkar kartong som andra företag gör förpack ningar av åt sina kunder, som är varumärkesägarna. Det är en konstant utma ning för oss att få möjlighet att tala direkt med den som äger produkten för att få dem att vilja använda just Holmens produkter Incada eller Invercote, och inget annat. Den här typen av uppmärksamhet är positiv eftersom det visar att vi hela tiden jobbar med design och utveckling, säger Staffan Sjöberg. ● En e-bok med äkta papperskänsla gav andrapris till bulgariska Alphadesign. Tillsätt varmvatten för en skön kopp te. FOTO ALLMOND F ör att nå formgivare över hela världen lade Iggesund Paperboard nyligen ut en utmaning på sajten Crowdspring.com, en USAbaserad internationell sajt som samlar 170 000 frilansare. The Packaging of Tomorrow hette projektet och uppdraget var att hitta en förpackning i glas, metall eller plast i den lokala matbutiken och i stället designa ett mer hållbart förpack ningsalternativ i kartong. Gensvaret var stort, både från media och från kreatörer. En rad tidningar i Sverige och utomlands har rapporterat om projektet och totalt har det kommit in över 200 förpackningsförslag från 63 olika formgivare. FOTO MAIKEL ROBERTS Med en sexkantig, lätt stapelbar, förpackning för toalettpapper vann Maikel Roberts från Spanien Iggesund Paperboards kartongutmaning. JASPER VAN WOLFEREN Ålder: 23 Bor: Västra Skymnäs, Värmland, Sverige Yrke: Förpacknings- och industridesigner FOTO JESSICA BERGDAHL FOTO ALPHADESIGN Kartongförpackningen gör tvättmedelsflaskan stabil att hantera, utan tjock plast. Och Jessica Bergdahls chipsförpackning och serveringsskål-i-ett belönades med tredjepriset. CROWDSPRING är en amerikansk sajt med 170 000 frilansande formgivare som medlemmar. Uppdragsgivare, i det här fallet Iggesund Paperboard, beskriver vad de vill ha hjälp med och alla som vill skickar in designförslag. Uppdragsgivaren väljer en eller flera formgivare som vinnare och personerna bakom dem får betalt. Fenomenet, att man tar hjälp av en bredare massa på nätet för att få bättre resultat, kallas crowdsourcing. Läs mer och se fler bidrag på www.crowdspring.com ”Förpackningar kan alltid göras bättre ” JASPER VAN WOLFEREN, 23-årig design- student från Holland boende i Värmland, var en av alla formgivare som deltog i The Packaging of Tomorrow. Hur kom det sig att du ställde upp i The Packaging of Tomorrow? – Förpackningar kan alltid göras bättre. Maskiner och material utvecklas hela tiden och det ska även förpackningar göra, tycker jag. Berätta om dina bidrag. – Jag tänkte direkt på smörförpackningar. Margarin finns ju i vaxpapper så varför kan inte vanliga smörpaket göras i kartong? Likaså portionsförpackningar för smör. De görs ofta i plast, och är dessutom svåröppnade. Jag designade en portionsförpackning som är enklare att öppna. Man trycker på förpackningen så kommer innehållet ut, och då kan man använda förpackningen för att bre smöret på mackan. Vilken är världens bästa pappersförpackning enligt dig? – Tetra Rex utan skruvkork. Tetra Rex. FOTO LOGINSTUDIO Designer / Jasper van Wolferen H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 19 NATURVÅRD /Bränning FOTO DAVID RÖNNBLOM ”Inget ger samma posi Holmen försöker efterlikna resultaten från de bränder som förr i tiden drog över norra Sverige med 50–100 års mellanrum. ”I Berga har vi skapat en möjlighet för FOTO PEDER SUNDSTRÖM – Eld går inte att efterlikna. Den ger en rikare skog med högre naturvärden, säger David Rönnblom, som tilldelats Skogsstyrelsens förtjänstmedalj för sina naturvårdsbränningar. TEXT / ANDERS THORÉN V isst är det en arbets krävande metod, att använda brand som naturvård. – Men att komma till baka till ett brandfält några år efter en lyck ad bränning, att se hur en rikare skog med högre naturvärden är på väg att ta form, är en belöning som överträffar det mesta, säger David Rönnblom, produktionsledare på Holmen Skog Distrikt Umeå. Det är en glädje David Rönnblom upplevt många gånger. Som en av pion järerna inom bränningar som natur 20 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 vård har han sedan mitten av 1990-talet varit ledare för en lång rad naturvårdsbränningar. formats med skogsbranden som ett av de viktigaste störningsinslagen. lärt sig släcka bränderna mer effektivt har djur och växter som är beroende av dessa livsmiljöer missgynnats. Frånvaron av elden har bidragit till föränd ringar av skogslandskapet. I en gammal tallskog märks det tydligast genom att gran vuxit in och förmörkat skogen. Den natur liga mosaiken med tät skog blandad med mer öppna tallbestånd och rika inslag av lövträd blir alltmer sällsynt. I den typen av skogar finns också månghundraåriga tallar, SEDAN MÄNNISKAN är ingen självklarhet. Hur positiv inverkan åtgärderna får beror till stor del på hur man planerar bränningen. – Det gäller att välja rätt bestånd, göra väl genomtänkta förberedelser, välja rätt dag och sedan styra effekten i tändnings mönstret, säger David Rönnblom. Och det krävs kunskap om skogens historia. Målet är ju att återskapa det ur sprungliga skogslandskap som i årtusenden MEN GODA RESULTAT itiva effekt som elden” HJÄLPER NATUREN PÅ TRAVEN ■ Genom bränning, men också med andra metoder som luckhuggning och att med skogsmaskiner skada träd, kan de naturliga processerna som återskapar skogens naturvärden påskyndas. Naturen får alltså hjälp på traven med att skapa livsrum för de många insekter, svampar och växter som är beroende av dessa livsmiljöer. tallskogen att utvecklas mot ett biologiskt rikare tillstånd”, säger David Rönnblom. ALLRA VIKTIGAST är nog insikten att naturvårdsbränningar måste göras uthålligt och efter en tydlig strategi med inventeringar av hur de brända skogarna utvecklas. David Rönnblom nämner Bergaområdet nära Robertsfors. Här har Holmen Skog genomfört sju bränningar på sammanlagt 140 hektar mellan år 2000 och 2013. – Resultaten i Berga kan vi vara stolta över. Vi kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt även på andra marker där vi ser rätt förutsättningar. ● ELDSJÄL SOM GÅTT DEN LÅNGA VÄGEN FOTO PEDER SUNDSTRÖM som överlevt åtskilliga skogsbränder, och stora mängder död ved. Och det är så dana miljöer David Rönnblom och hans kollegor på Holmen Skog vill återskapa. – Genom egna erfarenheter och samarbete med skogsforskare har vi blivit bättre på att välja ut skogsbestånd som har bra förutsättningar att svara på bränning. Vi har också lärt oss när vi ska göra förberedande gallringar för att skogen efter bränningen ska bli mer lik den skiktade naturskogen, säger David Rönnblom. ■ Naturvårdsbränningen är en del av Holmens frivilliga åtagande enligt de skogliga certifieringarna. David Rönnblom är skogstekniker och började 1989 sin yrkesbana inom Holmen Skog som arbetsledare. Tidigare har han jobbat som skogshuggare. Intresset för naturvårdsbränning väcktes när David Rönnblom som en del i Holmens naturvårdssatsning gick en kurs vid SLU i Umeå. Sedan dess har han arbetat som produktionsledare inom Holmen Skog, med naturvårdsbränning som specialitet. David har också ett eget företag inom bränning och skogsbrand. I november 2013 belönades David Rönnblom med Skogsstyrelsens förtjänstmedalj. Motiveringen lyder: ”[…] för långvarigt, stort och framgångsrikt engagemang för skogs- och kulturmiljövård inom skogsbruket. Han är en av norra Sveriges, kanske till och med landets, främsta på bränning av skogsmark.” FOTO OLA KÅRÉN ■ Holmen Skog började redan i mitten av 1990talet att göra naturvårdsbränningar. Ett mål är att gynna arter som är beroende av hettan från elden eller av bränd ved. Experten / Anders Granström ”Man måste arbeta metodiskt” VID SLU, Sveriges lantbruksuniversitet bedrivs framgångsrik forskning för att utveckla bränning som naturvårdsmetod. Samverkan med skogsbolagen betyder mycket för att nå de resultat man siktar på, menar Anders Granström, forskare i brandekologi vid SLU Umeå. – Möjligheterna att göra fältförsök på bolagens marker är avgörande för många av våra forskningsprojekt. Med Holmen Skog har vi haft ett mångårigt samarbete inom projekt som gällt allt från brandriskvärdering till brandgynnade organismers ekologi. Varför är bränningen en så bra metod? – Bränningen kan återskapa något av den ursprungliga skogsstrukturen, det vill säga en skog med naturlig trädslagsblandning och åldersfördelning. På lång sikt får det mycket positiva effekter på floran och faunan. Bränningen kan återskapa något av den ursprungliga skogsstrukturen. Är Holmen på rätt spår? – Det jag känner till bäst är deras arbete i norra Sverige och den verksamheten anser jag manar till efterföljd. Ska man nå så goda resultat krävs det att man arbetar metodiskt och väljer de mest lämpliga skogsområdena, i stället för att bara se på hur stor bränd areal som behövs för att uppfylla FSC-certifieringens krav. Jag tycker att David Rönnblom har en väl utvecklad strategi för det, säger Anders Granström. H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 21 Trend / Bokförsäljning Text / Lotta Ringdahl Foto / Evelina Carborn Mobilgenerationen vänder blad De ratar böcker och trivs bäst med sina mobiler. Fördomarna mot unga är många. Men nu visar statistiken att barn och ungdomar läser alltmer och köper fler böcker. LUCIE FREDÉN är 11 år och mitt i den där åldern när böcker slukas i samma takt som lördagsgodis. Harry Potter-böckerna avverkades redan för ett par år sedan – nu är det tjocka ungdoms romaner som gäller, gärna science fiction. Hennes bokhylla börjar bli full, för i likhet med många av sina jämnåriga tycker Lucie att det ska vara riktiga, tryckta böcker – läsplattor och låneböcker ger inte samma upplevelse. Det är helt enkelt speciellt att äga en fysisk bok, kunna läsa om den och titta på den i bokhyllan. LUCIE ÄR INTE ENSAM om att gilla tryckta böcker. Nyligen presenterade Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläg gareföreningen en gemensam rapport med statistik över hur bokförsäljningen sett ut i Sverige de senaste tre åren. Under perioden har försäljningen av barn- och ungdoms böcker gått kraftigt uppåt. Allra bäst har det gått för försäljningen av böcker som riktar sig till åldersgruppen 9–12 år – där har för säljningen ökat med nästan 20 procent. En förklaring kan vara framgången för böcker som Hungerspelen och de följande titlarna i Suzanne Collins romantrilogi. Det talas även mycket om så kallad crossoverlitteratur, barn- och ungdomsböcker som lockar även vuxna läsare. HAND I HAND med den ökade bokförsälj ningen ökar även bokläsandet. En rap port från Göteborgs universitet, som i sin Mediebarometer varje år mäter bland annat svenskens läsvanor, noterar att andelen barn som en genomsnittlig dag ägnar sig åt bok läsning ökade med 11 procentenheter under 2014. Och den gick upp från 29 procent till 37 procent bland ungdomar 15–24 år. EVA DAHLIN, litterär chef på Bonnier Carl sen, har ytterligare en teori till varför både läsning och försäljning ökar. Hon tror att uppmärksamheten runt de negativa Pisaresultaten har påmint många om vikten av läsning och läsförståelse. – Det har resulterat i en rad intressanta läsfrämjande projekt som både bokhan deln, barnboksförlag och författare har engagerat sig i, säger hon och tillägger: – Vi ser en fortsatt positiv försäljnings trend nu i början av året. l 22 HOLMEN MAGASIN 2 / 2015 Lucie Fredén, 11 år, tillhör en ny generation bokslukare. Hon läser helst ”riktiga” tryckta böcker och hon vill äga dem själv, så att hon kan läsa om dem och titta på dem där de står hemma i bokhyllan. Försäljningen av barn- och ungdomsböcker ökar Enligt rapporten Boken 2015 – marknaden, trender och analyser ökade barn- och ungdomsböcker i försäljning under 2014 med 11,5 procent. Allra bäst gick det för böcker som riktar sig till barn i åldern 9–12 år, i den kategorin ökade försäljningen med 19,3 procent. Mediebarometern 2014 från Göteborgs universitet visar att bokläsningen en genomsnittlig dag ökar från 34 procent 2013 till 36 procent 2014. Mest ökar den bland barn, upp 11 procentenheter, och ungdomar 15–24 år, upp 8 procentenheter. 5 frågor till … Text Lotta Ringdahl Foto Yvonne Åsell/TT … Sven-Erik Bucht (S), Sveriges landsbygdsminister, som hyllar den svenska skogsnäringen och hoppas att skogen ska ge både nya jobb och hållbar tillväxt. ”Jag vill se ökad export av förädlade skogsprodukter” Hur ser du på skogsbrukets betydelse för landsbygden, och för Sverige som exportnation? 1 – Skogsbruket är en av Sveriges vik tigaste basnäringar och samtidigt en het framtidsbransch som kan bidra till ett hållbart biobaserat samhälle. Den traditio nella skogsnäringen visar enastående bra resultat, bland annat ger den årligen uppemot 200 000 arbetstillfällen. Sverige är världens tredje största exportör av pap per, massa och sågade trävaror, men jag har högre förväntningar än så på framti dens produkter och tjänster från skogen, det gröna guldet. Jag vill se en ökad export av förädlade skogsprodukter så att nya arbetstillfällen kan skapas i landets alla delar. 2 Vad anser du om rätten att bruka sin skog? – Vi har en skogsvårdslag som lik ställer miljö- och produktionsmålen, en grundbult som vi ska vara rädda om. Lika viktigt är inriktningen med frihet för markägarna att bruka sin skog under ansvar. Skogsägarnas eget intresse för skogen och de frivilliga insatser som görs för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster är helt avgörande i det aktiva skogsbruket. Vad tycker du om det nationella skogsprogrammet som förra regeringen tog initiativ till? 3 – Skogsprogrammet är en långsiktig satsning, därför är frågan om kontinuite ten särskilt viktig att värna. Jag har nu ta git över stafettpinnen och tillsammans ska vi nu diskutera strategiskt viktiga frågor i skogens hela värdekedja och föra politiken vidare. Visionen är att skogen ska bidra SVEN-ERIK BUCHT Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), 60 år, är gift och har tre vuxna barn och fyra barnbarn. Han bor i Karungi utanför Hapa randa och var kommunstyrelsens ordförande i Haparanda 2003- till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bio ekonomi. Ett spännande arbete som nu är i gång på allvar. Hur tänker du kring kilometerskatten och andra avgifter som belastar skogsbranschen? 4 – Utgångspunkten måste vara att vägtransporterna ska bära sina fulla sam hällsekonomiska kostnader, precis som andra samhällssektorer. Samtidigt är det 2010. Han har även jobbat som sågverksarbetare. Han är gärna ute i skogen och röjer, eller jagar. viktigt att upprätthålla skogsbrukets kon kurrenskraft. Regeringen har för avsikt att införa en vägslitageskatt, lika för såväl svenska som utländska åkerier. 5 Har du själv några tips till skogsindustrin? – Jag vill uppmana skogsindustrin, miljö rörelsen och alla andra som deltar i dialogen för det nationella skogsprogrammet att bidra med tankar och idéer om hur vi bäst tar tillvara skogen. H O L M E N M A G A S I N 2 / 2 0 1 5 23 Avsändare: Holmen Skog Stab kommunikation 601 88 Norrköping VÄRMDÖ, STOCKHOLM 2015.03.31 KL 10:21 FOTO ERIK ARDELIUS Fritid / Yrke: båtbyggare Namn: Anders Annell. Aktuellt: Driver Annell Båtbyggeri på Värmdö. Varför båtbyggare? Jag har alltid drivit runt i båtar, byggde min första när jag var tolv. Jag bygger mest i ek och furu. Märkligt nog är det svårast att få tag i furu. Den ska ha växt ganska långsamt och hunnit bli riktigt grov, hunnit stå i minst 180 år.