Vägen mot frihet, del 2
Transcription
Vägen mot frihet, del 2
06_11:Layout 1 2015-05-05 18:51 Sida 6 Vägen mot FRIHET! DEL 2 D en 12 januari 1945 inledde Röda armén den stora offensiv som brukar kallas för Wisła-Oder-offensiven, med främsta målsättning att befria Polen, Ostpreussen – där Königsberg (dagens Kaliningrad) var den största staden – samt vidare in i nordöstra Tyskland. Samtidigt riktades 6 en kraftfull framstöt mot Ungerns huvudstad Budapest. Den sovjetiska offensiven inleddes där den föregående hade avslutats i augusti 1944 – vid Warszawas utkanter. Stalin hade bestämt sig för att låta marskalk Georgij Zjukov och hans soldater ur första vitryska fronten, nå fram till NORDISK FILATELI Maj 2015 06_11:Layout 1 2015-05-05 18:51 Sida 7 Text och foto Carl-Henrik Larsson I januari 1945 inledde de allierade den slutliga offensiven mot Nazityskland. Hitler och nazisternas Tredje rike gick under i ett inferno av rök och eld, och de tyska städerna ödelades av de allierades bombflyg och granateld. Hitler drog sig tillbaka till bunkern under rikskansliet i Berlin, där han tillsammans med sin nyblivna hustru begick självmord den 30 april 1945. En vecka senare undertecknades Tysklands ovillkorliga kapitulation. Brandenburger Tor i centrala Berlin. Detta monument är uppfört under 1700-talets slut, och står i slutet av paradgatan Unter den Linden, och var en gång den viktigaste av stadsportarna i Berlin. Under 1800-talet då Preussens makt växte, användes porten som ett segermonument – en triumfbåge – under vilken de segerrika trupperna skulle passera då de återkom från fält. Naziregimen 1933–45 utnyttjade monumentet som en symbol för Nazityskland och rikets huvudstad. Inte långt från Brandenburger Tor låg rikskansliet och bunkern där Hitler tog sitt liv den 30 april 1945. Berlin först. Zjukov skulle bistås i detta uppdrag av marskalk Ivan Konev och den första ukrainska fronten. Marskalk Konstantin Rokossovskijs trupper skulle gå mot Östersjökusten. Blodiga strider Hitler hade i början av 1945 taNORDISK FILATELI Maj 2015 git del av underrättelseuppgifter, som visade hur storskalig den sovjetiska offensiven skulle bli. Hela den sovjetiska fronten, som sträckte sig från Östersjön till Adriatiska havet, bestod av inte minde än 6,7 miljoner soldater! Det var uppgifter som Hitler och flera av hans generaler inte tog på allvar. När offensiven inleddes den 12 januari så hade de tyska enheterna därför inte mycket att sätta emot de anstormande sovjetiska arméerna. Den totalförstörda polska huvudstaden Warszawa erövrades den 17 januari, och de tyska försvararna massakrerades fullständigt. Rokossovskijs arméer gick ➥ 7 06_11:Layout 1 2015-05-05 18:51 Sida 8 Detta franska frimärke från 1965 uppmärksammar 20-årsminnet av segern över Nazityskland i maj 1945. Det mänskliga lidande som andra världskriget gav upphov till saknar motstycke i mänsklighetens historia. Kriget krävde totalt mellan 50 och 60 miljoner döda, inklusive civila. Uppgifterna kan variera beroende på källorna. En annan aspekt av krigets följder var den ekonomiska. Att återställa städer, byar och landskap till sitt forna skick uppgick till astronomiska summor. Då får man inte heller glömma alla de kulturskatter som för alltid gick förlorade! ➥ mot nordöst, och hade inom kort nått fram till den polska Östersjökusten, och skar i stort sett av Ostpreussen och Königsberg från övriga Tyskland. Den tyska civilbefolkningen i området flydde hals över huvud för att undkomma Röda arméns våldsamma framfart. I början av februari var mer än fyra miljoner människor på flykt, en siffra som snabbt ökade, till det som fanns kvar av Tredje riket. Hämndens timme slagen Inget annat land hade drabbats så hårt av kriget som Sovjetunionen, och inget annat land hade mist så många soldater. Det Nazityskland hade gjort mot Sovjets befolkning går inte att beskriva i ord! När Röda armén gick in i Ostpreussen tog många sovjetiska soldater därför ut sin skoningslösa hämnd för de grymheter de fått utstå, på den tyska civilbefolkningen. Övergreppen förvärrades under alkoholens och grupptryckets påverkan. Hämndens timme var slagen, och det var kvinnorna som fick betala det högsta priset. Ju närmare Berlin de sovjetiska trupperna kom, desto värre blev övergreppen. Hundratusentals tyska kvinnor våldtogs av de rusiga sovjetiska soldaterna, många kvinnor upprepade gånger. Inte sällan slutade dessa övergrepp med att offret dog av sina skador. Inga kvinnor oavsett ålder gick säkra där trupperna drog fram. Det måste framhållas att långt ifrån alla sovjetiska soldater och officerare deltog i dessa övergrepp, och hos många väckte det stor avsky. De skyldiga för dessa vedervärdigheter ställdes dock aldrig inför rätta! Samtidigt som Röda armén lade Polen och Ostpreussen under sig, blev nazisternas brott mot mänskligheten uppmärksammade. Efter att Kraków befriats av marskalk Ivan Konevs trupper upptäcktes koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau, beläget 60 kilometer väster om Kra- ków. Denna fruktansvärda upptäckt kan ni läsa om i årets februarinummer av Nordisk Filateli. Den 30 januari nådde enheter ur marskalk Zjukovs arméer fram till Oder, cirka 70 kilometer från Berlin. I detta läge kunde Stalin ha valt att beordra Zjukov att gå direkt mot Berlin, men det gjorde han inte. Den sovjetiske ledaren hade andra planer. Hans plan var att först erövra alla tyska motståndsfickor i norra Polen och i Baltikum. Jaltakonferensen Stalin hade bjudit in Storbritanniens premiärminister Winston Churchill och USA:s president Franklin D. Roosevelt till en konferens på Jalta den 4–12 februari 1945, där kriget och Europas framtid skulle diskuteras. Den mycket sjuke Roosevelt, som nyligen blivit omvald till USA:s president för fjärde gången, valde att resa till Jalta trots läkarnas starka invändningar. Då Stalin, Churchill och Roosevelt möttes togs bland annat frågan om Polens och Tysklands framtid upp. Stalin hade ett På frimärket t.v. illustreras de allierades bombningar av den tyska staden Dresden i februari 1945. Under Jaltakonferensen den 4–12 februari 1945, krävde Josef Stalin att USA och Storbritannien skulle intensifiera bombningarna av de tyska städerna. Den 13– 15 februari 1945 släppte brittiska och amerikanska bombplan tusentals ton brandbomber över staden som fullständigt lades i ruiner. Troligtvis dog närmare 30 000 civila under dessa bombningar. T.h.: Bron över floden Rhen vid den tyska staden Remagen, erövrades av amerikanska soldater den 7–8 mars 1945. De amerikanska styrkor som nådde fram till Remagen var övertygade om att tyskarna sprängt bron, men det visade sig att så inte var fallet. Den ytterst välbyggda bron från 1918 var nämligen mycket svår att förstöra. Tack vare att bron var intakt kunde amerikanerna transportera mer än 25 000 soldater över Rhen fram till den 17 mars, då bron kollapsade efter upprepade tyska flyganfall. Båda frimärkena gavs ut av Marshallöarna 1995. 8 NORDISK FILATELI Maj 2015 06_11:Layout 1 2015-05-05 18:51 Sida 9 Detta ryska block från 2005 visar sovjetiska soldater uppe på taket till riksdagshuset i Berlin, efter att byggnaden stormats den 1 maj 1945. Striderna pågick i byggnaden till den 2 maj då de sista tyska soldaterna kapitulerade. Uppskattningsvis stupande 80 000 sovjetiska soldater i Berlin. De tyska förlusterna uppgick troligen till det dubbla. De stora tyska förlusterna berodde på att den tyska krigsledningen satte in dåligt utrustade och otränade Volkssturm-soldater, en milis bestående av minderåriga och åldringar, som blev lätta måltavlor för Röda armén. mycket starkt förhandlingsläge vad gällde Polen, eftersom landet redan var besatt av sovjetiska trupper. Churchill och Roosevelt lyckades få Stalin att gå med på att den kommunistiska regering, den s.k. Lublinregeringen, som Stalin tillsatt, enbart skulle vara temporär, och att fria val skulle utlysas efter kriget. Detta löfte höll Stalin inte. När det gällde Tyskland kom ledarna överens om att landet helt skulle demilitariseras, och delas in i fyra ockupationszoner under fransk, brittisk, amerikansk och sovjetisk ledning. Stalin lovade också att bistå i kampen mot Japan, om de västallierade lät honom få inflytande i Östeuropa. De västallierade går över Rhen Under hårda strider gick de västallierade i februari 1945 till anfall mot de tyska ställningarna i västra Tyskland. Hitlers order var entydig – att till varje pris skydda flodövergångarna över Rhen och Elbe och inte retirera en meter! Viktiga broar skulle sprängas för att inte hamna i de allierades händer. Den 7 mars nådde den amerikanska 9:e pansardivisionen fram till floden Rhen vid staden Remagen. Till de amerikanska soldaternas häpnad stod bron över floden Rhen intakt, och den erövrades utan större förluster. Därmed kunde de allierade få över stora truppen- heter till andra sidan floden. Längre norrut vid staden Wesel gick Montgomerys trupper över Rhen. Den högste befälhavaren för de allierade styrkorna i väst, Dwight D. Eisenhower, valde i detta läge till Montgomerys ilska, att flytta fokus från Berlin till andra områden som han höll som högre prioriterade. Eisenhower menade att slutstriden inte skulle utspelas i Berlin, utan i södra Tysklands alplandskap, dit Hitler enligt vissa källor skulle ta sin tillflykt. Montgomery fick till uppgift att befria norra Tyskland och gå vidare in i Danmark. Den 15 april befriade brittiska soldater koncentrationslägret Bergen-Belsen, där tusentals fångar låg döda på marken när de gick in i lägret. Führerbunkern Ungefär samtidigt som den sovjetiska offensiven inleddes i januari 1945, återvände Hitler till Berlin från sitt högkvarter Adlerhorst (sv. Örnnästet) i Hessen, norr om Frankfurt am Main. Det var därifrån han hade dirigerat den misslyckade Ardenneroffensiven. Det nya führerhögkvarteret förlades till det bunkerkomplex som var beläget under det gamla rikskansliet, och delvis under den trädgård som uppförts utanför det nya rikskansliet, ett stenkast från Brandenburger Tor. Även Hitlers älskarinna, den trettiotreåriga Eva Braun, som han hemlighållit för omvärlden och haft ett förhållande med sedan 1932, flyttade in i bunkern. Stämningen i den kalla och fuktiga bunkern var mestadels nedstämd, och de närvarande nazisterna tvingades lyssna på Hitlers oändliga monologer om en kommande slutseger. När Hitler mottog meddelandet att den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt hade avlidit den 12 april, uppstod en upprymd stämning bland de församlade nazisterna. Hitler drog genast slutsatsen att detta skulle bli en vändpunkt, och att de västallierade efter presidentens död skulle göra gemensam sak med Nazityskland och anfalla Sovjet. Röda armén inledde den 16 april anfallet mot Seelowhöjderna, det sista naturliga hindret mot vägen till Berlin. I detta kuperade område, cirka 90 kilometer öster om Berlin, sat- ➥ Merparten av de större tyska städerna var lagda i ruiner 1945. Den tyska industrin klarade sig undan den värsta förstörelsen, tack vare att rustningsministern Albert Speer vägrade att utföra Hitlers order om att alla industrier och all infrastruktur skulle förstöras innan de allierade nådde fram. Det tyska folket var inget som Hitler tänkte på! Ghana gav ut detta frimärke 1995 med en skylt med en ironisk innebörd som de allierade satte upp i staden Köln våren 1945. Texten ”Ge mig fem år och ni kommer aldrig mer att känna igen Tyskland”, syftar på en nazistisk slogan från 1930-talet. NORDISK FILATELI Maj 2015 9 06_11:Layout 1 2015-05-05 18:51 Sida 10 T.v.: Den sovjetiska segerparaden som hölls på Röda torget i Moskva den 24 juni 1945 för att fira segern över Nazityskland, visas på detta ryska frimärke från 2005. Från podiet uppe på Leninmausoleet blickade Stalin ner på segerparaden, som leddes av de båda marskalkerna Georgij Zjukov (på en vit häst) och Konstantin Rokossovskij (på en svart häst). Frimärket visar den del av paraden då 200 sovjetiska soldater sopar marken med nazistiska fanor och standar. Symboliskt bar soldaterna handskar för slippa ta i de nazistiska föremålen men bara händer. T.h.: En sovjetisk propagandaaffisch från andra världskriget visas på detta ryska frimärke från år 2000. Den sovjetiske soldaten framställs som barnens vän, som en rakryggad befriare. Det måste framhållas att Röda armén gjorde enorma uppoffringar i kriget mot Nazityskland, och inget annat land förlorade lika många soldater som Sovjet. Utan Röda arméns insatser kunde andra världskriget ha slutat annorlunda. Men man får heller aldrig glömma de krigsförbrytelser som de sovjetiska soldaterna gjorde sig skyldiga till i krigets slutskede. För dessa brott ställdes aldrig någon till svars! ➥ te Hitler in merparten av det som fanns kvar av den tyska armén. Efter att det sista tyska motståndet besegrats, låg vägen mot Berlin helt öppen. Göring och Himmler uteslutna I takt med att slutet närmade sig, valde alltfler av de ledande nazisterna att lämna Berlin. Hitler firade sin sista födelsedag i livet den 20 april, tillsammans med ett hundratal ledande nazister och höga militärer. Efter denna stela tillställning där de närvarande tydligt märkte Hitlers försämrade psykiska och fysiska hälsa, valde många av deltagarna att fly från huvudstaden. Hitler själv avfärdade alla försök att få honom att lämna Berlin. Hermann Göring, befälhavaren över det tyska flygvapnet (Luftwaffe), lämnade Berlin skyndsamt redan samma dag för att sätta sig i säkerhet i Oberzalsberg, nära gränsen till Österrike. Tre dagar senare uteslöts Göring ur nazistpartiet, efter att Hitler mottagit ett telegram i vilket Göring meddelade att han ämnade ta över ledningen för riket, om Hitler inte lyckades ta sig ut ur Berlin. Även en annan av Hitlers närmaste män, SS-chefen Heinrich Himmler, lämnade Berlin för att ta sig till Lübeck. Det dröjde inte länge förrän Hitler 10 nåddes av budskapet att han på egen hand agerat för att sluta en separatfred med de västallierade. Himmler uteslöts därför genast ur partiet precis som Göring. Den 25 april stod Zjukovs och Konevs trupper både norr och söder om de centrala delarna av Berlin, och staden utsattes för en mycket kraftig artilleribeskjutning som fick marken att skaka. De sovjetiska soldaterna kämpade sig fram från hus till hus under hårda strider. För att fylla luckorna i leden beordrades både minderåriga medlemmar av Hitlerjugend och åldringar att ta till vapen för att försvara Berlin, vilket medförde enorma förluster på den tyska sidan. Hitler tar sitt liv Två av Hitlers närmaste män, chefen för partikansliet, Martin Bormann, och propagandaministern Joseph Goebbels, valde att stanna kvar i bunkern. Goebbels tog också dit sin hustru Magdalena, som var övertygad nazist, samt parets sex barn, vars samtliga namn började på bokstaven H som en hyllning till ledaren. Med Röda armén i antågande och alla resurser uttömda, fattade Hitler beslutet att ta sitt liv för att inte hamna i sovjetisk fångenskap. Hitler hade fått vetskap om hur den italienske diktatorn Benito Musso- lini och hans älskarinna hade avrättats och sedan visats upp för folket. Eva Braun hade bestämt sig för att följa Hitler i döden. Detta makabra skådespel nere i bunkern föregicks av att Hitler och Eva Braun den 29 april ingick äktenskap inför en ditkallad borgerlig vigselförrättare. Samtidigt som dessa scener utspelades nere i bunkern, festade soldater och officerare i det ovanliggande rikskansliet. Detta festande, som även inbegrep vidlyftiga sexuella aktiviteter, kan ses mot bakgrund av att ingen visste hur länge de skulle leva. Efter att den enkla bröllopsceremonin var avklarad lät Hitler diktera sitt politiska testamente, i vilket han bland annat gav den internationella judendomen skulden för kriget. Dessutom utsåg han storamiral Karl Dönitz till sin efterträdare. Dönitz skulle upprätta en regering i Flensburg, som bland annat skulle innefatta rustningsministern Albert Speer och generalstabschefen Alfred Jodl. Efter en kort avskedsceremoni strax innan klockan tre på eftermiddagen den 30 april, drog sig Hitler och hans nyblivna hustru tillbaka till ett av sovrummen. Kort därpå begick paret Hitler självmord. Troligtvis sköt Hitler sig själv i tinningen samtidigt som han tugNORDISK FILATELI Maj 2015 06_11:Layout 1 2015-05-05 18:51 Sida 11 Tusentals londonbor samlades utanför Buckingham Palace den 8 maj 1945, för att bevittna då kungafamiljen åtföljd av premiärministern Winston Churchill, steg ut på slottets balkong för att möta folkets jubel. En händelse som visas på detta frimärke utgivet av Jersey 1995. Churchill syns i mitten, flankerad av kungafamiljen. Dagen innan hade den tyske generalen Alfred Jodl skrivit under Tysklands ovillkorliga kapitulation, enligt vilken alla tyska militära aktiviteter skulle upphöra den 8 maj. Den 8 maj firas årligen i Storbritannien som VE-day (Victory in Europe Day). gade sönder en cyanidkapsel. Den nyblivna fru Hitler valde döden genom cyanidförgiftning. Därefter bar två SS-män upp kropparna i det fria, där de dränktes in i bensin och kremerades. Nästa dag följde makarna Goebbels sin ledare i döden. Innan de tog sina liv lät de giftmörda sina sex barn. Kriget i Europa slutar Martin Bormann och de övriga som fanns kvar av Hitlers stab, flydde bunkern för att försöka ta sig ut ur Berlin. Flera av dem blev skjutna när de sprang genom kulregnet i de hårda gatustriderna, däribland Bormann. Striderna i centrala Berlin fortsatte fram till den 2 maj, då de sista tyska soldaterna i den ödelagda staden kapitulerade. Runt om i Europa kapitulerade de tyska styrkorna. Alfred Jodl skrev den 7 maj under Tysklands ovillkorliga kapitulation i Eisenhowers högkvarter i Reims. Stalin krävde att tyskarna även skulle underteckna en kapitulation inför den sovjetiska krigsmakten. Detta skedde natten till den 9 maj i Karlshorst i östra Berlin, där tyskarna representerades av generalfältmarskalk Wilhelm Keitel. Det definitiva slutet på and- ra världskriget i Europa var därmed ett faktum. I sitt radiotal till nationen som Winston Churchill höll den 8 maj 1945, tackade han alla de allierade på det brittiska folkets vägnar, för de uppoffringar som gjorts i kampen mot Nazityskland. Det var på sin plats att glädjas i denna stund – sade Churchill – men han underströk med all tydlighet att Japan ännu inte var besegrat. ❑ I nästa nummer kommer den avslutande delen i denna artikelserie om ”Vägen mot frihet”. Nära gatukorsningen In den Ministergärten och Gertrud-Kolmar-Straße i centrala Berlin, inte långt från Brandenburger Tor, finns sedan 2006 en skylt uppsatt som upplyser om att det var på denna plats som Hitlers bunker var belägen. Bunkern fanns under det gamla rikskansliet samt under den trädgård som fanns utanför det nya rikskansliet. Det gamla och nya rikskansliet låg vägg i vägg. De östtyska myndigheterna jämnade området med marken. Idag finns ett bostadsområde och en lekplats där Hitlers rikskansli en gång låg. Så slutade Hitlers planer om ett 1000-årigt rike! NORDISK FILATELI Maj 2015 11