Varför krig - Transkribering

Transkribering Varför krig?
Bildintro med förtext och musik.
Titel: VARFÖR KRIG?
Kadiatou Holm Keita, 14 - ”Jag tror folk krigar på grund av att vissa inte kan komma överens.
Och de löser det på dåliga sätt genom att bråka och kriga med varandra.”
Kimi El Feky, 16 – ”Just över hur en konflikt kan skapas, är ju just för att vi tänker olika och
vi kan komma till punkter där vi vill motbevisa varandra helt enkelt. Och det kan ju hända i
större sammanhang, vilket kan bli ett krig. Det kan ju hända konflikter mellan två olika länder
som exempel där dem vill, ja men, dem helt enkelt hamnar i en konflikt och till slut så, ja, så
sker det ett krig.”
Fanny Olofsson, 15 – ”Dels för att så fort du har fått makt så är det en ganska stor risk att du
blir lite maktgalen, du kan inte sätta gränserna själv och du kan inte riktigt förstå vad du håller
på med. Många länder som redan ligger ner, blir fortsatt sparkade på och utnyttjade för att
dem är redan sårbara.”
Mathias & Thomas Mehari, 15 – ”Allting handlar ju om makt och pengar och man vill ha
mer, mer, och mer. Girighet. Och man skyller ju ofta på religion och så, men jag tror inte att
det är därför, det är nog på grund av att man vill ha makt. Man vill ha tillgångar, man krigar
om mark, jag tror man skyller på religion när det egentligen handlar om tillgångar.”
Emelie Stuffe, 19 -”Jag tror att det beror på att folk har svårt för att komma överens. Och att
det liksom uppstår konflikter på så sätt, för att folk inte kan enas.”
Lovisa Nilsson, 11 – ”För att dem inte kan sätta sig in i varandras situationer och dem kan
liksom inte förstå varandra. Liksom förstå hur andra tänker.”
Speaker:
Att konflikter uppstår mellan oss människor är ett lika gammalt fenomen som vår förmåga att
andas eller att kunna se världen omkring oss. Det är en tillgång vi har gemensamt med alla
djur på vår planet och enligt forskakåren har det sett ut så i alla tider. Det som skiljer oss från
djuren är att de konflikter vi skapar i värsta fall kan spänna över kontinenter och drabba hela
vår planet. Ett kärnvapenkrig är något helt annat än slagsmålet om spaden i sandlådan.
Eftersom vi människor inte lyckats uppfinna en tidsmaskin som kan ta oss bakåt i tiden för att
med egna ögon studera vår begynnelse får vi lita på vad antropologer och forskare kommit
fram till. Deras rön visar att människor som lever utanför gängse samhällsbildningar lika ofta
drabbas av krig och konflikter som den moderna människan. Utgrävningar i Australien har bl
a visat att den vanligaste dödsorsaken före civilisationens inträde var just väpnade konflikter.
!1
När det vi kallar civilisationen kom till för ungefär 12 000 år sedan kom krig i olika former att
spela en allt viktigare roll i människors liv. Före civilisationen uppkom de flesta konflikter när
familjer eller mindre grupper stred om mat och land för sin egen tillvaro. När vi började
samlas i större grupper, byggde städer och drog gränser för våra länder började de mer
komplexa orsakerna till krig att växa fram. Orsaker som än idag leder till stridigheter. Anna Wieslander - ”Den preussiska generalen Klas von Klausowits han sa en gång att krig är
bara en fortsättning av politik med andra medel och det ligger ganska mycket i det. För att det
är så att vi människor har konflikter kring knappa resurser, det kan vara territorium, det kan
vara ekonomiska tillgångar, det kan vara regeringsmakt eller det kan vara som i materiella
världen som demokrati eller rättigheter. I de allra flesta fall löser vi de konflikter fredligt
faktiskt. Men i vissa fall klarar vi inte av det och då eskalerar det och vi tar till våld och det
blir kanske en väpnad konflikt eller en krigssituation.”
Territorium. När ett land vill utöka sitt territorium av bl a politiska skäl. Ett sådant exempel
är när Ryssland invaderad Krim vid Svarta havet 2014. Krim var en del av Ukraina men ryska
trupper marscherade in och tog Krim i besittning.
Anna Wieslander – ”Vi har ett system i världen där varje stat måste ansvara för sina egna
gränser och befolkning på ett trovärdigt sätt jämt emot andra stater annars skapar man en
osäkerhet. Men så länge man har en tillräcklig tröskelförmåga för en potentiell angripare som
ser detta och tänker att, nä, det är inte värt att göra någonting med det här landet, då har vi en
stabilitet i det internationella systemet. Ta exemplet med Ryssland Ukraina som exempel, det
här nyligen 2014, när Ryssland gick in och tog delar av Ukrainskt territorium, krimhalvön.
Där gjorde ju Ukrainska armén, var i väldigt dåligt skick, eller försvaret i väldigt dåligt skick
och Ryssland gjorde ju en korrekt bedömning där att dem kommer inte kunna erbjuda något
som helst motstånd.”
Markrofferi eller landgrabbing är ett begrepp som används när stora företag eller stater
köper upp eller med våld tar stora markområden i ett annat land som nödvändigtvis inte ligger
i närheten av det egna landet. Under 1700-talet fördes flera krig på den Nordamerikanska
kontinenten. Ett av dem var det fransk-indianska kriget där England och Frankrike slogs om
herraväldet på andra sidan Atlanten. Ett annat exempel är under de många krig som kom att
kallas opiumkrigen under 1800-talet, där Storbritannien och Kina krigade om en fri
opiumhandel i Kina, vilket i slutet av 1800-talet resulterade i att Storbritannien erhöll den
kinesiska staden Hongkong i 99 år framåt.
Resurser. Kravet att tillskansa sig större resurser har genom historien varit den vanligaste
orsaken till krig. Ett land har resurser som ett annat land vill ha. Det kan handla om
naturtillgångar i form av viktiga mineraler eller stora oljefyndigheter. Blickar vi bakåt i
historien är Romarrikets härjningar, mellan år 753 före Kristus och år 476 efter Kristus, ett
exempel på nödvändigheten att skaffa resurser. Enligt historiekunskapen slogs inte soldaterna
i den romerska armén för Roms framgångar utan för löften om rikedomar till var och en.
Genom krigen fick krigsledningen tillgång andra länders resurser och därmed rikedomar att
avlöna sina soldater med. Delvis ledde det ironiskt nog till Romarrikets fall när det inte fanns
fler länder och rikedomar att erövra.
!2
Anna Wieslander – ”Krigföring sker på ett helt annat sätt nu än vad det gjorde tidigare, det är
inte, massarméernas tid är över på de stora slagfälten, krig är numera, det är långräckviddiga
vapen som gör att du kan även, du kan slå mot en motståndare på väldigt långt avstånd utan
att själv befinna dig på den platsen och därtill är det då precisionsvapen som gör att du kan
styra mycket exakt mot vissa mål, en bro eller en byggnad och så vidare. Detta har utvecklats
ytterligare ett steg till det som nu kallas drönare som USA har använt väldigt mycket i
kampen mot Al-Qaida som exempel. ”
Religion, Ideologi, Princip. En annan viktig grund till krig är religiösa, ideologiska eller
principiella skäl som är de mest komplexa och komplicerade av de huvudanledningar vi
beskriver. Ett exempel långt tillbaka i historien är när länder i Europa gick samman för att
försöka ta över kristendomens heliga stad Jerusalem i Israel. Ett av historiens blodigaste krig
som berodde på att Jerusalem alltid har haft stor betydelse för både kristendomen och islam så
väl som judendomen. Ett heligt krig där ingen ville ge efter. Ett senare exempel närmare oss
här i Sverige är kampen om Nordirland som fick sin start 1969 och inte avslutades innan
2007, och som till stora delar blev ett religiöst krig mellan protestanter och katoliker och som
skördade många människoliv. Till den här kategorin räknar vi även hämnd som till viss del
kan räknas som ett principiellt skäl att strida.
För att hitta krigföring av rent ideologiska skäl behöver vi inte gå särskilt långt tillbaka i
historien. Efter det andra världskrigets slut i mitten av 1940-talet uppstod två politiska läger
som delade Europa likt en politisk ravin. På den ena sidan stod det kommunistiska östra
Europa med Sovjetunionen i framkant och på den andra det demokratiska med kapitalistiskt
influerade västra Europa med stöd av USA. Det blev vad vi benämner som det kalla kriget
som pågick ända fram till Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning i perioden mellan
slutet av 1989 och 1991.
Inbördeskrig. Inbördeskrig med revolutionära förtecken har varit vanliga genom historien.
Dit hör bl a den franska revolutionen då folket krävde kungahusets avskaffande och införande
av demokrati. Ett annat exempel är revolutionen i Iran då Shahen av Persien avsattas och
ayatollorna tog makten styrda av Khomeini.
Att krig uppstår behöver inte bero på att endast en av de orsaker vi berört här är anledningen
till stridigheter. Det kan vara en mix av flera av kategorierna. Ett exempel är Hitlertysklands
agerande under andra världskriget. Tyskland gick i krig för att hämnas på de länder som
beslutat om freden och gränsdragningarna efter det första världskriget. Man ville även sprida
sina rasbiologiska teorier som gick ut på att utplåna vilka de fann lägre stående varelser,
såsom judar, romer, mentalt handikappade eller HBTQ-individer. Inte nog med det, Hitler vill
även utvidga Tysklands nationella gränser för att skapa ett nytt världsherravälde. För detta
krävdes resurser i form av olja, järnmalm med mera, för att kunna bygga och driva
pansarvagnar och stridsflygplan. Den tyska ledningens förebild var utan tvekan Romarrikets
uppbyggnad och framgångar.
Sverige är känt för sin demokrati och sin inställning att lösa länders konflikter genom samtal
och samförstånd. Ett av de viktigast forum vi haft i världen efter det andra världskrigets slut
!3
är FN, en förkortning för Förenta Nationerna. Nästan samtliga länder i världen är medlemmar
i FN vars syfte är att stävja konflikter och hjälpa världens mest utsatta befolkningar. Arbetet i
FN och andra fredsbevarande insatser ger också resultat. Vi har också över världen kommit
fram till olika internationella krigslagar, ett land och framförallt dess ledare kan ställas inför
rättegång om dessa skulle brytas. Några exempel på dessa lagar är att man inte får använda
biologiska vapen i krig eller förstöra kulturella byggnader, vanligen som är benämnda som
världsarv. Antalet krig och krigsoffer räknat i människoliv minskar för varje år. Vår egen
världsdel Europa är ett bra exempel på den utvecklingen. Vi har genom historien utkämpat
många krig och andra väpnade konflikter men lever sedan decennier i stort sett i en fredlig
samvaro. Anna Weislander – ”En av de mest empiriskt belagda teserna kan man säga i internationella
relationer, det är att demokratier för inte krig mot andra demokratier och det är vad vi har sett
i Västeuropa under ganska många år nu. Så att statsskicket spelar en roll i Västeuropa.”
Undantag finns och det tidigare omtalade Nordirland är ett exempel. Det så kallade
Balkankriget i de forna Jugoslaviska republikerna i slutet av 1900-talet ett annat. Genom
bildandet av Europeiska Unionen, EU, har risken för krig i Europa minskat betydligt, vilket
också var en av orsakerna till EU:s tillkomst. Anna Weislander – ”Tyskland hade varit med och startat två världskrig och det var ingen som
var så sugen på att de skulle ha möjlighet att göra det igen, därför bildade man kol och stål
unionen som sedermera var embryot till Europeiska Unionen, som band in Tyskland i ett
beroende ekonomiskt med alla andra länder. Och man tänkte att om man är beroende av
varandra handelsmässigt och så vidare, så startar man inte krig. Och det andra spåret var att
bädda in Tyskland militärt i Nato, försvarsalliansen Nato och därmed hålla kontroll på en
eventuell lust från Tyskland att upprusta igen. Och detta har ju då varit framgångsrikt för att
skapa en fredlig miljö i Västeuropa.”
Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Det sista stora krig vi utkämpat var mot Ryssland
när det gällde herraväldet över Finland. Finland var svenskt under flera århundraden men vi
förlorade landet i kriget mot Ryssland 1808 till 1809. Att vi efter kriget mot Ryssland förhållit
oss neutrala, skapat en krigsmakt inriktad på försvar och rent allmänt intagit en icke aggressiv
hållning har förskonat Sverige från väpnade konflikter. Vår starka export har också hjälpt till
att bygga broar och goda förbindelser men andra länder och därmed skapat förutsättningar för
en fredlig samvaro. Ett mönster som gäller för allt fler länder där så kallade bilaterala avtal
rörande handel och slopande av tullar skapat förutsättningar för fredliga relationer. Den
allmänna globaliseringen med internet, sociala medier och det faktum att vi reser allt mer ökar
förståelsen mellan folk i olika kulturer och med olika religiösa inriktningar.
Men om globalisering ökar förståelsen mellan olika folk kan man undra varför män och
kvinnor beslutar sig för att gå ut i krig. Thomas Mehari, 15 - ”Ja men man vill hjälpa till, man vill gå ut och hjälpa andra människor.”
Alexandra Skeppstedt, 13 - ”Vissa är väldigt godhjärtade tror jag, så att då kanske man vill
!4
försvara sitt land, men jag tror också att det handlar om att man vill visa upp att man tycker
om folk eller att man kan försvara landet och då vill man visa det och så.”
Anna Weislander – ”Jag tror att det finns en rad skäl till varför människor väljer att gå ut i
krig och kan variera från individ till individ och det kan vara allt från att man kan tycka att det
är spännande, att det är ändå något av ett, ja, ett äventyr, något som är på riktigt, man får testa
sig i ett miljö som man aldrig skulle uppleva någon annanstans. Det finns säkert mycket av att
vilja göra något större, delta i något som är meningsfullt på ett annat sätt, än man kanske gör i
sitt dagliga liv. Att det ändå finns en, att man bidrar till något större, internationell fred,
säkerhet och att man är del av något större. Sen kanske det finns någon slags pliktkänsla eller
förväntan, förväntansbild av en familjehistorik. Det finns nog en rad olika skäl varför man
väljer det frivilligt.”
På ett eller annat sätt har olika statsmakter alltid använt sig av propaganda fö r att övertyga,
sprida rädsla eller inspirera sina medborgare att gå ut i krig. Nationalism är ett av de viktigaste
skälen till varför människor vill slåss för sitt land. På samma sätt som vi fungerade innan
civilisationen ser man samma mönster idag; människor motiveras till strid för att skydda sin
familj, sin jord, sina naturresurser fast idag i en större skala än före civilisationen.
Varför människor strider mot varandra har världshistoriens stora filosofer grubblat på sedan
antiken. Nietzsche sa till exempel ”jag är av naturen krigslik, att attackera är bland mina
instinkter”. Hans inställning motsvaras kanske inte av majoriteten av människor men han är
onekligen populär bland dem som oftast blir soldater, nämligen unga män. Vad diskussionen
oftast landar i är om vi människor är stridsbenägna till vår natur. Hobbes menade att
människor är av krigslystna och våld uppfyllda varelser. Rousseau menade å andra sidan att
mänskligheten var fridfull fram till civilisationens start. Som vi tidigare konstaterat har på sätt
och vis Hobbes förmodligen rätt. Genom att studera vad soldater själva sagt om krig får vi en
större insikt om motivationen bakom den enskildes engagemang för att strida. Hur soldater
upplever sig själva i stridens hetta finns det många exempel på, bland annat skrev en
marinlöjtnant under USA:s krig i Vietnam hur han upplevde att striden blev något större än
han själv. Soldater känner själva att de övergår till att bli en enhet och inte bara strider för sig
själva som individer.
Soldater är i grund och botten vanliga människor precis som oss andra, fria att göra sina egna
val. Marinlöjtnanten vi nyss nämnde skrev; ”att välja sida är det första fundamentala valet för
en krigare… det andra är att välja om man skall använda våld för att skydda någon mot våld”.
Genom stora delar av vår historia har vi inte kunnat göra det valet då vi stridit för den egna
gruppens skydd och överlevnad men på många platser i världen idag kan vi göra just det
valet.
Att världen går mot färre krig och konflikter och att våra barn förhoppningsvis bara får läsa
om krig i historieundervisningen är ett gott tecken.
Mathias Mehari, 15 – ”Det skulle nog säkert kunna hända att efter något riktigt stort krig eller
någon stor katastrof, skulle nog världen bestämma sig för att ha fred, men jag tror nog inte att
det skulle hålla särskilt länge.”
!5
Fanny Olofsson, 15 – ”Det kan gå, men det kommer inte hålla liksom för all framtid, det
kanske håller ett par år, eller ett par hundra år, men till slut kommer någon börja kriga igen
om man får vara lite små negativ.”
Lisa Nilsson, 11 – ”Någon gång tror jag att kanske, det kan nog bli väldigt svårt och jag tror
nog inte att det kommer hända under 2000-talet. Men om alla verkligen, verkligen anstränger
sig så kan det bli så.”
Kimi el Feky, 16 – ”Ja men det är liksom något man måste göra tillsammans, man kan inte
liksom bara att en grupp med människor kommer och säger att det ska vara världsfred, utan
det är ju något som alla måste vara med och hjälpa med, och om det är så att ingen som gör
det, då kommer det bli mycket svårare. Men det gäller ju att försöka få dit så många som
möjligt med tiden och till slut så kanske det går. Men det gäller att kämpa i alla fall.”
Anna Weislander – ”Ja det där är en fråga som diskuteras väldigt mycket, kan man forma en
världsregering och hur skulle det gå till. Grundläggande då är ju att stater måste överlåta makt
till en övre makt så att säga som har möjlighet att styra. Man har gjort det lite grann eftersom
att FN bildades med tanke på att FN skulle garantera fred och säkerhet i världen. Och FN har
ju en möjlighet att gå in och göra humanitära interventioner i andra stater om det uppfylls
vissa kriterier, så där finns så att säga embryot till en världsregering. Sedan så handlar det ju
om att alla stater i världen måste ju tycka att det är en bra idé då och så måste man överlåta
den här makten till en världsregering. Och vissa menar att ja men det är möjligt på sikt så
skulle det kunna gå och andra är lite mer pessimistiska vad gäller det och anser att nja, vi
kommer ganska långt genom att vi hittar det här systemet, men krig kommer aldrig bli
oundvikligt. Så där om finns ju lite olika falanger kan man säga.”
Vad vi dock aldrig får glömma bort när vi talar om krig och våld är att de allra flesta
människor på vår planet idag lever ut hela sitt liv, utan att ta någon annans liv. Men de som
väljer om folket ska gå ut i krig är oftast våra ledare, och det finns ingen brist på ledare från
vår historia och nutid som varit krigslystna och maktgalna. Men det finns också en stor
majoritet idag som helst av allt vill lösa våra problem genom diplomati. En sådan ledare var
den amerikanska presidenten John F. Kennedy. Under hans presidentstyre var det kalla kriget
som hetast och Europa kände sig klämd i mitten mellan Sovjet i öst och USA i väst, varav
båda hade nog med atombomber att förinta hela världen flera gånger om. Som vi vet idag
slutade inte kalla kriget i undergång. Men ett år innan den mest spända situationen under
kriget, Kubakrisen, var Kennedy på besök hos FN med anledning att Dag Hammarsköljd, en
av Sveriges och världens genom tiderna främsta diplomat hade mördats. Under detta möte gav
ett Kennedy tal som ekats genom historien sedan dess. Och ur detta tal, finns ett stycke som
än idag är lika viktigt som det var när det sas första gången 1961. John F. Kennedy – ”We meet here, in an hour of grief and challenge. Dag Hammarskjöld is
dead, but the United Nations lives. His tradgedy is deep in our hearts, but the tasks for which
he died, are at the top of our agenda. A noble servant of peace is gone, but the quest for peace
lies before us. So let us here resolve, that Dag Hammarskjöld did not live or die in vain. But
however close, we sometimes feel, to that dark and final abyss. Let no man of peace and
!6
freedom despair, for he does not stand alone. If we all can persevere, if we can in every land
and office, look beyond our own shores and ambitions. Ladies and gentlemen of this
assembly, the decision is ours. Never have the nations of the world had so much to lose, or so
much to gain. Together we shall save our planet, or together we shall perish in its flames.
Save it we can, and save it we must. Mankind must put an end to war, or war will put an end
to mankind.”
©2015 SunTower Entertainment Group
!7