Trögare ute i världen - Di Annons

Transcription

Trögare ute i världen - Di Annons
STÅL & GRUVOR
Trögare ute i världen
Produktion av råstål
i Sverige
■ Miljoner ton
Den globala stålproduktioen ökade globalt med bara 0,8 procent
i fjol, men i Sverige ökade produktionen med 3 procent.
4,8
Tillförsel av handelsfärdigt stål,
miljoner ton
977
1 042
1 142
4,9
4,3
4,4
4,5
2012
2013
2014
2,8
1 224
1 206
1 306
1 410
1 475
1 531
1 562
2009
2010
2011
Svensk stålexport
1 141
■ Januari–oktober 2014,
andel i procent
Tyskland 17
Övriga 33
USA 9
Italien 7
Norge 6
Totalt
34
mdr kr
Storbritannien 6
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Källa: Jernkontoret
Kina 5
Frankrike 4
Polen 5
Finland 4
2014*
*Prognos oktober 2014
GRAFIK: LINDA FRIES-ÅMAN: FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK
Laddat för stålaffärer
D
en svenska råÂ�ståls­
produktionen
ökade med 3 pro­
cent under 2014
till 4,5 miljoner
ton tack vare en växande efter­
frågan från viktiga export­
marknader som Tyskland,
USA och Storbritannien. Den
globala stålproduktionen
ökade samtidigt med endast
0,8 procent, huvudsakligen
till följd av en väsentligt lägre
tillväxttakt i Kina.
”Det är positivt att Sverige
har kunnat öka sin produk­
tion och sin export i en global
marknad som är tuff. Värdet
på den svenska stålexporten
ökade med 10 procent i fjol”,
säger Mathias Ternell, han­
delspolitisk chef vid Jernkon­
toret.
Cirka 17 procent av svensk
stålexport går till Tyskland
medan USA är den näst vikti­
gaste marknaden med en
andel på omkring 9 procent.
”Motorn för stålkonsum­
tionen i världen 2014 var USA,
som har haft en positiv utveck­
ling i industriproduktionen
ända sedan finanskrisen”,
säger Mathias Ternell.
Efterfrågan på stål i Sverige
sjönk dock med 5 procent
i╯fjol, enligt Jernkontorets sta­
tistik.
”Konsumtionen i Sverige
vände ned under andra halv­
året. Den förstärkning av
marknaden vi såg i under
2013 bröts under sommaren
2014. Orsaken var att efterfrå­
gan från fordonssektorn
minskade och att metallindu­
strin och verkstad var fortsatt
svaga”, Mathias Ternell.
Konjunkturutsikterna i
Europa och Sverige tyder på
en svag efterfrågetillväxt på
stål under 2015.
Di ser dock flera faktorer
som ändå kan innebära att
förutsättningarna blir gynn­
samma för svensk stålindustri
under 2015:
ºDen europeiska centralban­
kens kraftiga stimulanser
genom tillgångsköp ökar möj­
ligheten för att den europeiska
industrikonjunkturen lyfter.
ºFörsvagningen av den
svenska kronan ökar export­
industrins konkurrenskraft.
Ett osäkerhetsmoment är
dock hur ECB:s stimulanser
påverkar eurons ställning mot
kronan.
ºEnergikostnadsÂ�situaÂ�tionen
har förbättrats och gör svensk
basindustri mer konkurrens­
kraftig.
Den största händelsen
i svensk stålindustri under
2014 var givetvis SSAB:s för­
värv av Rautaruukki. Strate­
giskt förefaller samgåendet
”Di ser flera
faktorer som
kan innebära
att förutsättningarna blir
gynnsamma
för svensk stålindustri.”
fortfarande var klockrent,
men SSAB har mycket att
bevisa innan det går att dra
slutsatsen att affären blev
lyckad.
En betydande missräkning
för SSAB och vd:n Martin
Lindqvist är att arkitekten
bakom samgåendet – SSAB:s
ordförande Sverker MartinLöf – exakt på dagen ett år
efter att affären blev känd
tvingades meddela att han
avgår.
Chansen är god för att 2015
också blir ett år med spän­
nande affärer i svensk stål­
industri. Ovako gjorde opera­
tionellt stora framsteg under
2014.
Skulle efterfrågan från den
europeiska verkstadsindu­
strin bli bättre än väntat under
2015 och det starka börskli­
matet håller i sig är det högst
sannolikt att ägaren, riskkapi­
talbolaget Triton, väljer att
börsnotera Ovako senare i år.
Någon form av konsolide­
ring bland stålgrossisterna
ligger också i korten. Dels till
följd av konsekvenserna av
samgåendet mellan Rauta­
ruukki och SSAB får på den
svenska marknaden, men dels
framför allt till följd av den
svaga lönsamheten i sektorn.
10 000-kronorsfrågan i år
är vad som händer med
råÂ�varupriserna och då framför
allt järnmalmspriset efter
raset på 50 procent det senaste
året.
ANDERS
HÄGERSTRAND
[email protected]
08-573 654 91
ENERGIEFFEKTIV PRODUKTION
FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID
Genom optimering av sitt energibehov har Ramnäs Bruk
tillsammans med Mälarenergi, Sarlin, Skangass och Nordea
genomfört en omfattande energieffektivisering av sin
produktion. Samtidigt som man sparar lika mycket energi
som krävs för att värma upp ca 200 villor under ett helt år
har leveranskapaciteten av kätting fördubblats.
Ramnäs Bruk producerar kvalitativ kätting för krävande förankringssystem till kunder inom offshoreindustrin.
Tillsammans med följande företag har man fått en effektiv produktion och en väsentligt minskad klimat- och miljöpåverkan.
Mälarenergi har finansierat och byggt om
befintliga system för uppvärmning, belysning
och tryckluft hos Ramnäs Bruk och därmed
gjort energibesparingar på hela 4 GWh om
året. Med Mälarenergis hjälp återvinner de
restenergier/spillvärme från tillverkningsprocessen och använder den för uppvärmning av Ramnäs Bruks lokaler.
Nordea Finans har gjort det möjligt genom
en skräddarsydd finansieringslösning av
den naturgasvärmda industriugnsanläggningen.
Skangass har byggt en kundanpassad LNGanläggning som ger en säker och trygg försörjning
av naturgas till Ramnäs Bruk. Skangass är Nordens
ledande leverantör av flytande naturgas (LNG)
som möjliggör att industrin kan välja den
energieffektiva och rena naturgasen utan
geografisk begränsning.
Sarlin har levererat en naturgasvärmd industriugnsanläggning för härdning och anlöpning
anpassad för att möta Ramnäs Bruks ökade behov
av kapacitet. Genom deras design, val av brännare
och infodring, samt innovativ värmeåtervinning,
har verkningsgraden och därmed energieffektiviteten signifikant förbättrats samtidigt som
produktkvaliteten säkras.
32
STÅL OCH GRUVOR
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
SER FRAMÅT. Mervi Leivonen vid Brahestads stålverk ser
fördelar med att bli en del av en större stålkoncern.
EUROPACHEF. Olavi Huhtala bär ett stort ansvar för
att fusionen av Nordens två största stålbolag blir lyckad.
Kekkonens stål i
UPPRUSTAT. Båda masugnarna i Brahestad är toppmoderna
efter att nyligen renoverats.
TEMPO I VERKET. I valsverket i Brahestad produceras mest tunnplåt, men också stora volymer grovplåt. En viktig konkurrensfördel för För exakt ett år sedan var den finländska
stålstaden Brahestad i chock. Nyheten att
den finländska staten skulle sälja stadens
största arbetsgivare Rautaruukki till SSAB
slog ned som en bomb.
”Men med tiden har vi sett många för­
delar med att bli en del av SSAB”, säger
Mervi Leinonen, processutvecklingschef
vid stålverket i Brahestad.
som de kämpat mot i decen­
nier. Rubrikerna var negativa
i tidningarna – många und­
rade varför man i Finland inte
kunde utveckla industrin själv,
minns Olavi Huhtala, som nu
är SSAB:s EuropaÂ�chef.
På morgonen den 22 januari
blev SSAB:s bud på ärke­
konkurrenten Rautaruukki
officiellt. Hjärtat av det före­
tag som SSAB köpte finns
i Brahestad, eller Raahe som
den numera helfinska staden
heter på finska.
I Brahestad sker all stål­
produktion och där arbetar
2â•8̄00 av företagets 8â•›
500
anställda. Det var den legen­
dariske finländske presiden­
ten Urho Kekkonen, president
mellan 1956–1982, som
omkring 1960 bestämde att
Brahestad var den rätta plat­
sen för statens nya stålbolag.
Därför står han staty i staden
och enligt en historia
bestämde Kekkonen att stål­
verksamheten skulle förläg­
gas till Brahestad när han
under en skidtur där blev bju­
den på väldigt god havtorns­
saft.
Från Ruukki till SSAB
Olavi Huhtala är en av tre
medlemmar i Rautaruukkis
tidigare ledning som nu ingår
i SSAB:s koncernledning. För
ett år sedan hade han den
utmanande uppgiften att för­
klara för personalen varför
affären med SSAB var bra.
”Först var det en kalldusch
här bland de anställda. Man
förstod inte hur man kunde
sälja Ruukki, för försäljarna
var det svårt att inse att de
skulle bli kolleger med dem
”Logisk affär”
Han började arbeta på
Rautaruukki 1987, 25 år
gammal, och skulle ha varit en
given kandidat till att bli ny
koncernchef om affären med
SSAB inte blivit av. Men
någon besvikelse över att
Rauta�
ruukki blev svenskt
säger han sig aldrig ha känt.
”Jag var med i processen
som ledde till affären och den
är fullständigt logisk. Det var
uppenbart att både Ruukki
och SSAB måste sänka kost­
nadsbasen dramatiskt för att
vara konkurrenskraftiga och
därför var samgåendet nöd­
vändigt.”
Rautaruukki är nu också en
del av en mer internationell
stålkoncern.
”Det är positivt att bli en del
av SSAB som har verksamhet
över hela världen, med bland
annat produktion i USA. Det
OMSKYLTAT. Nu står det
SSAB i stället för Rauta­
ruukki på skyltarna
i Finlands anrika stålstad.
Härifrån kommer
järnmalmen
RYSSLAND
Malmberget
Kostamus
Luleå
SVERIGE
Brahestad
FINLAND
Tavastehus
ger många utvecklingsmöjlig­
heter för de anställda”, säger
Olavi Huhtala.
Under våren och sommaren
förra året minskade också
oron bland personalen för
vilka konsekvenser samgåen­
det med SSAB skulle få. Kan­
ske beroende på att inget tyd­
ligt egentligen har förändras
i Brahestad ännu – förutom att
alla Rautaruukkis skyltar byt­
tes ut mot SSAB-skyltar direkt
efter att EU godkände affären.
”Den mest tydliga effekten
hittills är att vi har kunnat
börja ha helt öppna möten
med våra kolleger i Luleå för
att utbyta kunskap och erfa­
renheter i bland annat utveck­
lingsfrågor. Det är positivt”,
säger Mervi Leinonen, som
är chef för tolv personer som
jobbar med processutveckling
vid stålverket.
Samordning väntar
Men snart måste det rimligen
hända saker som får märkbara
effekter på produktions­
orterna. För ett av huvudsyf­
tena med SSAB:s förvärv är att
produktionen ska samordnas.
”Planeringen av hur vi ska
koordinera verksamheterna
har skett på huvudkontoren
i Stockholm och Helsingfors.
Men innan jul började vi
involvera och informera
persoÂ�nalen på produktions­
orterna”, säger Olavi Huhtala.
Ugnarna på högvarv
En av få saker, som SSAB har
varit tydligt med, är att det
finns betydande pengar att
spara genom att utnyttja kon­
cernens fem masugnar mer
effektivt. I Brahestad finns två
masugnar som har en total­
kapacitet på 2,6 miljoner ton
stål per år. Båda har nyligen
genomgått det omfattade
underhållsstopp för omställ­
ning som SSAB:s största mas­
ugn, som finns i Luleå, ska
göra i sommar.
”Masugnarna körs nu med
85 procents kapacitetsutnytt­
jande”, säger Markku Veto­
niemi, chef för järnproduk­
tion.
I Sverige köper SSAB alla
pellets till sina masugnar från
LKAB, medan det i Brahestad
finns en lång tradition av att
köpa malm även från ryska
Severstal. Nu köps 80–90 pro­
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
33
STÅL OCH GRUVOR
Di Fakta
n
SSAB i Brahestad
■■Produktionskapacitet
i Brahestad är 2,6 miljoner
ton stål per år.
■■2014 producerades
cirka 2,2 miljoner ton stål
i Brahestad.
■■Antal anställda
i Brahestad: Cirka 2 800.
Genomsnittsåldern är 46 år.
■■Industriområdet är på
500 hektar stort och inklu­
derar en egen hamn.
■■Stora investeringar som
nyligen har genomförts:
renovering av masugnar,
miljöinvesteringar.
■■Pågående investeringar:
nytt kraftverk för 121 miljo­
ner euro, pulveriserad kol­
injektion i masugn för
65 miljoner euro, samt
utbyte av konverter i stålverk
för 30 miljoner euro.
Rautaruukki börsintroducerades 1994
■■Bildades 1960 av den
finländska staten.
■■Börsnoterades 1994,
Â�staten stannade som huvud­
ägare.
■■Bolagets namn på HelÂ�Â�singforsbörsen var Rauta­
ruukki, men marknads­
föringsÂ�namnet var Ruukki.
■■SSAB lade ett aktiebase­
rat bud på bolaget den
22 januari 2014, värdet
på budet var 10,1 miljarder
kronor.
■■Efter godkännandet av
EU blev Rautaruukki en del
av SSAB den 1 september
2014.
svenska händer
Brahestad är att förmågan att leverera snabbt till Centraleuropa.
cent från LKAB och resten
från Ryssland.
”Brahestad har två leveran­
törer för att den ryska malmen
transporteras med tåg hit. Det
har varit ganska många vint­
rar då isläget varit svårt och
det inte har gått att transpor­
tera malm från Luleå över
Bottenviken – då har tågför­
bindelsen varit en försäkring.
Vår plan är att fortsätta affä­
rerna med både den ryska
sidan och med LKAB”, säger
Olavi Huhtala.
Men det är ju avsevärt
Â�närmare till Severstals gruva
i ryska Kostamus än till
Malmberget. Varför köper
ni inte mer från Ryssland?
”För ett par decennier
sedan köpte Ruukki den
största delen av järnmalmen
från Ryssland, men i nuva­
rande situation i Ryssland vill
vi inte öka exponeringen där.
Dessutom finns tekniska för­
klaringar till att vi köper mest
av LKAB, kvaliteten är inte
likadan, men vi blandar dem
i masugnen”, säger Olavi
Huhtala.
Ett antal fördelar
Säkra och snabba leveranser
är annars en viktig konkur­
rensfördel för Brahestad,
enligt Olavi Huhtala.
”När vi har både stålverk
och valsverk på samma plats
STÅLBAD. I valsverket hettas tunnplåten upp till långt över
1╯000 grader.
kan vi ofta leverera snabbare
till Tyskland än våra tyska
konkurrenter. Vi kan tillverka
mycket snabbt tack vare det
integrerade systemet.”
I valsverket i Brahestad
finns ett bandverk för tunn­
plåt och ett kvartoverk för
grovplåt. Därmed är Brahe­
stad något av en kombination
av SSAB:s svenska valsverk där Borlänge producerar
tunnplåt, och Oxelösund till­
verkar grovplåt.
I Brahestad finns en något
äldre version av den kyl­
sträcka som SSAB köpte till
Borlänge för drygt 1,4 miljar­
der kronor för två år sedan.
Enligt Olavi Huhtala håller
Borlänges kylsträcka högre
kvalitet eftersom den är nyare.
Tunn information
Europachefen vill inte ge
några indikationer på hur
SSAB ska optimera sin tunn­
plåtsproduktion, i stället lyfter
han fram en fördel med att
producera varmvalsad tunn­
plåt både i Borlänge och i
Brahe�stad.
”Det är en trygghet för kun­
derna. Om något händer på
det ena stället så kan vi leve­
rera från det andra”, säger
han.
Från Brahestad skickas
även tunnplåt till Tavastehus
där SSAB genom förvärvet av
Rautaruukki har kapacitet för
att kallvalsa och måla 1,2 mil­
joner ton plåt per år.
Genom förvärvet av Rauta­
ruukki har SSAB också blivit
Nordens ledande producent
av rör. Tillsammans kan bola­
gen erbjuda ett bredare utbud
av produkter vilket öppnar
nya försäljningsmöjligheter
bland annat i bilindustrin.
”Jag ska träffa flera stora
företag den närmaste tiden
som vi inte har levererat till
tidigare. Jag ser det som att de
vill träffa oss för att vi nu har
en bredare produktpalett och
de kan köpa allt från en kon­
takt i SSAB”, säger Olavi Huh­
tala.
Di Brahestad
n
Foto:
CLAES - GÖRAN FLINCK
Text:
ANDERS HÄGERSTRAND
[email protected]
08-573 650 00
Behöver Du en ny Plåtleverantör?
Vi klipper och spaltar all tunnplåt och bandplåt. Kompetent! Flexibelt! Pålitligt! Långsiktigt!
Hur kan vi hjälpa Dig?
Blekegatan 7, 652 21 KARLSTAD tel: 054 85 13 20
www.arcelormittalbegroup.se
34
STÅL OCH GRUVOR
Plåt, stång och rör mm
Stål, Rostfritt,
Aluminium, Mässing
och Koppar
Vi vattenskär, sågar och klipper
till önskad storlek och form.
Hämtlager & Utkörning. Snabba leveranser.
i samarbete med
Slunghjulsmaskiner,
uppbyggnad och
användning
Stockholms Vattenskärning, Kraftvägen 32, 196 37 Kungsängen
Tel 08-583 525 50, 072-506 63 14, Fax 08-583 525 45
[email protected] www.vattenskarning.se
En modern
Nestorn: ”Branschen har goda
Rensmedel för blästring
Under Hindersmässan i Örebro i år gör
stål- och gruvindustrin en storsatsning på
att locka till sig studenter.
”Jag är positivt inställd till svensk basÂ�
industris framtid. Men en kritisk faktor är
att attrahera unga människor till de här
industrierna”, säger Anders Ullberg, ordÂ�
förande för Boliden och BergshandÂ�Â�
Â�teÂ�ringens Vänner.
Hög kvalitet och korta leveranstider
Steel shot och steel grit – Tackjärnsgranulat – Rostfritt Rens/Blästermedel. Blästermedel direkt från egen tillverkning utan mellanhänder.
Säkra leveranser tack vare produktion på 14 orter world wide. Korta
leveranstider från lager i Västerås eller direkt ifrån fabrik (24 T laster).
Patrik Stiernstrand
Vi jobbar långsiktigt med våra kunder som kostnadsfritt erhåller:
● Ständigt förbättring via tillståndskontroll av Era maskiner vilket
ger sänkta produktionskostnader.
● Nyttjande av WINOA testcenter för offline provning
● Utbildning av Er personal i blästerprocessen och dess uppbyggnad
www.winoa.com
www.wabrasives.com
www.metabrasive.se
www.metabrasive.com
Metabrasive AB, Skårsled 3, Box 14001, 400 20 Göteborg
Tel. 031-703 71 09. Fax 031-703 71 04. www.metabrasive.se
TRADITION OCH FRAMTID. Anders Ullberg har en lång karriär inom stål- och gruvindustrin bakom
wabrasives.com
VDhar
/ Scandinavian
Manager
Anders Ullberg
haft tunga i olikaSales
grupperingar,
och självposter i [email protected]
stål- och gruv- klart ska man ha lite kul
industri i tre decennier. Först också”, säger Anders Ullberg.
som finansdirektör och vd för Det är turbulenta tider inom
SSAB
och under de Skårs
senasteLedbåde
stål- 63
och Göteborg
stora delar av
Besöksadress:
3, 412
nio åren har han varit ordfö- gruvindustrin. Hur ser du på
Postadress:
400 20 framtid?
Göteborg
rande för
Boliden. Box 14001,
branschernas
Sedan 2006 är han även
positivt
Office:”Jag
+46är31
703inställd
71 09till
ordförande för gruv- och stål- basindustrin i Sverige. Bara vi
31 703
71 04
industrins intresseorgani� Fax:
har+46
en rimlig
kostnadsstruksation Bergshandteringens
tur i+46
landet703
och vi
har192
energi�
Mobile:
342
Vänner, BHV, och på årsmötet frågan
löst
så
har
branschen
www.metabrasive.se
i dag, som traditionsenligt goda förutsättningar att
ordnas i samband med Hin- utvecklas. Inom gruvindudersmässan, väntas han åter- strin har både LKAB och Boliväljas för tionde gången den visat god förmåga att
investera i rätt projekt och
i följd.
BHV fyllde 150 år i fjol och
vara effektiva. På stålsidan är
det inte bara SSAB som satsar
i år har ni jubileum med över
800 gäster. Varför är förÂ�
på nischprodukter utan även
eningen fortfarande betydelOvako har en kraftig nischsefull?
orientering.”
”Det är en viktig mötesplats
Anders Ullberg lämnade
för folk i branscherna där man stålindustrin och blev ordÂ�
kan träffas för att diskutera förande för Boliden i mitten
av 00-talet. Det var ungefär
samtidigt som gruvsektorn
fick ett stort uppsving medan
stålsektorn gick mot sämre
tider.
”Det var inte därför jag
bytte, men visst växlade jag
till något som har fått en
mycket
bättre
värdeÂ�
utveckling. Om��kring 2006
började gruvindustrin dra till
följd av hög efterfrågan på
råvaror som järnmalm, koppar och zink från Kina. DärÂ�
emot fick de som förädlar
malmen, till exempel stålföretagen, sämre betingelser
från slutet av 2008 vilket
pressade lönsamheten”, säger
Anders Ullberg.
Kommer trenden att gruvorna är vinnare att hålla i sig?
”Jag ser inget skifte just
nu. Men beroende på bland
annat kapacitetsutbyggnad
i olika delar av förädlingskedjan så kommer det alltid
att skifta vem som tar största
delen av kakan. Det är ingen
som åker upp i stjärnorna
och befinner sig där i evig
tid.”
Under årets Hindersmässa
ordnar ni speciella arrangemang för studenter. Vad
borde göra gruv- och stålÂ�
industrin intressant för
dagens unga?
35
STÅL OCH GRUVOR
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
Slår tillbaka mot ministerns stålutspel
3
Frågor till...
Bo-Erik Pers
■■Vd för stålindustrins
branschorganisation
Jernkontoret.
Landsbygdsminister SvenErik Bucht sa i förra veckan
att svensk mat är det nya stålet för svensk export. Håller
stålet på att förlora statusen
som en viktig exportprodukt?
”Jag tycker inte det, men
däremot är det ett tufft läge
med kraftig konkurrens och
överkapacitet på stålsidan.
Det är därför viktigt att den
svenska stålindustrin har siktet inställt på avancerade stål
och nischaffärer. Inom dessa
områden är vår stålindustri
stark och har potential att
utvecklas fortare än konkurrenterna.”
Vilka är nyckelfaktorerna
för att svenskt nischstål ska
klara konkurrensen?
”Vi måste säkerställa en
fortsatt stark och ledande
position inom de avancerade
stålen. Det ställer krav på ett
allt högre tempo inom forskning och produktutveckling.
Det andra är att vi måste bli
ännu bättre på att hjälpa kunderna att använda våra material på ett sätt som ger konkurrensfördelar för dem.”
I SR-programmet ”Kaliber”
i söndags påstod man att
tusentals av de cirka 15╯000
jobb som finns i er industri
är hotade. Är det så?
”Klarar vi inte att fortsatt
förändra vår industri, så att vi
ökar andelen nischaffärer, då
kan det ligga ett uns av sanning i det där – men jag tror
att vi lyckas. Svensk stålindustri har företag som jobbar
i nära samarbete med sina
kunder och erbjuder även
tjänster och service.”
ANDERS HÄGERSTRAND
Stålindustrin vill bli en ännu starkare aktör i
omvandlingen till det hållbara samhället och ta
ett större ansvar för människa och miljö. Därför
beslutade stålindustrin i Sverige i mars 2013 om
en branschgemensam vision för 2050:
sig. Han ser goda skäl för studenter att söka sig till branschen.
industri
FOTO: JONATAN BYLARS
förutsättningar”
”Det är att i våra industrier
använder men den moderna
högteknologin. Man får
arbeta med kraftigt automatiserade processer och applicera högteknologi i en konkret verksamhet. En annan
sak är att de produkter som
vi och våra kunder gör är en
förutsättning för det moderna
samhället. Det är intressant
att vara med och påverka de
produkterna i ett tidigt skede.
Antingen i gruva eller i förädling.”
Vilket är ditt huvudbudskap
i anförandet till studenterna
under Hindersmässan?
”Att det inte går att planera
sin karriär. Men man måste
vara beredd att ta beslut ett
par gånger i livet.”
Vilka beslut var viktigast för
din karriär?
”Det ena är att jag lämnade
doktorsutbildningen på Handels och började jobba i industrin. Det andra är jag bytte till
stålet från varvsindustrin och
fick en väldigt stimulerande
tid där.”
Vilka är dina viktigaste
beslut som företagsledare?
”Det ena är den struktur vi
satte för SSAB 1987–1988,
den blev riktigt bra och bar
länge. Det andra är att få vara
med i utvecklingen av de
nischade produkterna på
SSAB”, säger Anders Ullberg.
ANDERS HÄGERSTRAND
[email protected]
08-573 654 91
Di Fakta
n
Anders Ullberg
■■Född: 1946, uppväxt på
Kungsholmen i Stockholm.
■■Utbildning: Civilekonom
från Handelshögskolan
i Stockholm, samt studier
på KTH.
■■Nuvarande uppdrag: Sty­
relseordförande för bland
annat Boliden, BE Group,
Studsvik och Bergshand­
teringens Vänner.
Styrelsemedlem i bland
annat Atlas Copco, Åkers
och Beijer Alma.
■■Tidigare uppdrag:
Vd för SSAB 2001–2006,
vice vd 1988–2001, finans­
direktör SSAB 1984–1988,
samt ekonomidirektör
på Svenska Varv.
Med visionen följer tre åtaganden:
VI LEDER TEKNIKUTVECKLINGEN
Vår forskning och innovation
revolutionerar tekniken i framtidens
samhällen. Våra stål utmanar
ständigt teknikens gränser.
VI FÖDER KREATIVA INDIVIDER
Vår arbetsmiljö stimulerar människor
att utveckla nya samhällslösningar
i global samverkan. Vår kreativitet
utmanar ständigt tankens gränser.
VI SKAPAR MILJÖNYTTA
Vår tillverkning använder resurser
så effektivt att inget annat än
samhällsnyttiga produkter lämnar
företagen. Våra ambitioner
utmanar ständigt det möjligas
gränser.
36
STÅL OCH GRUVOR
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
Stjärnglans efter
YTKEMISK PROCESS. Jenny Gotthardsson jobbar hårt för att ytterligare optimera den viktiga flotationsprocessen i anrikningsverket i Garpenberg. I processen anrikas malmen och värdemineral
separeras från gråberget.
LÅNG ERFARENHET. Lars Carlsson, som arbetat i Garpenberggruvan i över 25 år, bevakar den krossade malmen som är på
väg in hissen som transporterar malmen från gruvan.
BEVAKAR PROCESSEN. Carolin Johansson, processoperatör
i anrikningsverket, bevakar att malning, flotation och
avvattning fortlöper som det ska.
UNDER JORD. Anställda vid Garpenbergruvan väntar på att få
åka cirka 1╯100 meter ned under markytan. I personalhissen
finns plats för 40 personer.
Di Fakta
n
Nya Garpenberggruvan
■■Produktionskapacitet:
2,5 miljoner ton malm per år.
■■Bergschaktet: 6,5 meter
i diameter, ned till 1 175
meter, pålastning sker på
nivå 1 150 meter.
■■Personschaktet: 4,5
meter i diameter, går ned till
1 070 meter, nedersta avstigningsnivå: 1 054 meter.
■■Bergspelet: Kapacitet på
28,5 ton per skip, hastighet
17 meter per sekund, 416 ton
per timme.
■■Personspelet: kapacitet
40 personer (två våningar),
hastighet 8 m/s.
■■Anrikningsverk: längd:
208 meter, bredd: 37 meter,
höjd: 40 meter.
Miljardinvesteringarna
■■Boliden investerade 3,9 miljarder kronor i Garpenberg 2011–2014. Investeringarna fördelades på följande:
ºAnrikningsverk: 900 Mkr.
ºProcessutrustning och installationer i verk: 900 Mkr.
ºTvå schakt, krossrum, orter: 800 Mkr.
ºKrossar, spel, pumpar och andra anläggningar under
jord: 800 Mkr.
ºÖvrigt: 500 Mkr.
37
STÅL OCH GRUVOR
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
nedläggningshot
Gruvmörker byttes till succé för Boliden i Garpenberg
Efter två dramatiska decennier med nedläggningshot, civil olydnad och befarade
kostnadsöverksridningar i miljardklassen
är Bolidens anrika gruva i Garpenberg den
lysande stjärnan i svensk gruvindustri.
”Historien och det tidigare nedläggningshotet har skapat ett stort engagemang bland
de anställda”, säger Garpenbergs chef
Hans Jönsson.
Basmetallen zink används
främst för galvanisering av
stål. I Sverige kommer det
under de närmaste åren att
brytas mer zink än någonsin
tidigare. Detta tack vare Boli­
dens expansion av zinkgruvan
i Garpenberg, som är Sveriges
äldsta gruvområde som fort­
farande är i drift.
När Bolidens investering
på 3,9 miljarder kronor i Gar­
penberg ger full effekt på pro­
duktionen, i slutet av det här
året, kommer 2,5 miljoner
ton malm att förädlas i det
nybyggda anrikningsverket
varje år. Före investeringen
producerade Boliden 1,4 ton
malm i Garpenberg.
Viktig för kommunen
Hittills är expansionen av
Garpenberg en framgång för
Bolidens ägare. Att det går bra
för gruvan är också av största
vikt för Hedemora kommun
där den är den i särklass
största arbetsgivaren och har
blivit extra betydelsefull sedan
andra storföretag, till exempel
Outokumpu, har reducerat sin
verksamheter i regionen.
”2011 jobbade 320 perso­
ner här, men vi ökar nu till
över 400. Det har inte varit
några problem att hitta kvali­
ficerad personal när andra
bolag i regionen snarare drar
ned”, säger Hans Jönsson.
Förutom att öka produk­
tionstakten, var huvudsyftet
med investeringen att samla
hela produktionsprocessen i
anslutning till den nya rika
malmkroppen Lappberget,
som ligger mellan de två
gamla underjordsgruvorna.
Bra på automatik
Ned till 1â•›100 meters djup har
Boliden byggt två hisschakt,
ett för personal och ett för
malm. Rakt ovanför fyndighe­
ten står det nya anriknings­
verket. Automatisering och
fjärrstyrning av processen är
ledstjärnorna i modern gruv­
industri. I gruvan körs mal­
men med lastbil från platsen
där den bryts till de två under­
jordskrossarna, varifrån den
krossade malmen automa­
tiskt transporteras till anrik­
ningsverket 1 000 meter högre
upp. Anrikningsverket tar
emot den krossade malmen
som anrikas. Koncentraten
hämtas sedan med lastbilar
och körs till Gävle hamn för
vidare transport till smältver­
ken.
Samtidigt som Boliden
kallar Garpenberg för en av
världens modernaste gruvor,
är en del av den viktigaste
utrustningen i gruvan äldre
än de allra flesta som arbetar
där. Krossarna är av märket
Mogårdshammar, byggda på
1950-talet. Den ena har tidi­
gare använts i Bolidenområ­
det utanför Skellefteå och den
andra är inköpt begagnad.
Även kvarnarna i anriknings­
verket är begagnade – de
fanns tidigare i det gamla
anrikningsverket vid koppar­
gruvan i Aitik.
STOLT CHEF. Lennart Evrell,
vd för Boliden.
Vid expansionen i Aitik köpte
Boliden nya krossar från
Sandvik. Varför valde ni äldre
krossar nu?
”Det handlar om att hålla
investeringarna nere och att
de gamla krossarna är krafti­
gare och innehåller mer stål
än nya krossar”, säger Hans
Jönsson.
Nu andas det stor framtids­
optimism kring Garpenberg,
gruvan är konkurrenskraftig
med låga produktionskostna­
der och malmen, som hittills
har hittats räcker till åtmins­
tone 2030-talet.
Ett steg från nedläggning
Annat var det i slutet på 1990talet när det i det närmaste var
bestämt att gruvan skulle
stänga. Men när geologerna
hittade en ny mineralisering
väcktes hopp. I Garpenberg
startade man då prospekte­
ringsborrningar utan att fråga
om lov hos huvudkontoret
eftersom de då sannolikt
hade blivit stoppade av bespa­
ringsskäl. Den civila olydna­
den gav resultat – borrning­
arna ledde till den stora rika
malm�kroppen i Lappberget.
Första gången Boliden offici­
ellt talade om Lappberget var
i ett pressmeddelande våren
2002.
”Det var många som job­
bade här som hade starka
band till bygden och det märk­
tes så tydligt på stämningen
medan zink var ointressant.
På Boliden gjorde man en
annan bedömning. När man
analyserade hur utbudet och
efterfrågan skulle utvecklas
på olika metaller var zink
mycket intressant.
”Många tyckte då att vi
hade för höga prognoser för
det långsiktiga zinkpriset och
för låga prognoser för koppar­
priset”, minns Lennart Evrell,
vd för Boliden.
MÅLINRIKTAD. Hans Jönsson, chef för Boldiens verksamhet i Garpenberg.
här när det började andas
framtidstro igen”, minns
Jenny Gotthardsson, som bör­
jade jobba i Garpenberg 2000
och i dag är chef för anrik­
ningsverket.
Lade krutet på koppar
I mitten av 00-talet steg för­
väntningarna på att Boliden
skulle investera i en expansion
av Garpenberg. Men bolags­
ledningen beslöt i stället att
bygga ut koppargruvan i Aitik
för 6 miljarder kronor och
sedan kom finanskrisen.
När metallmarknaderna
åter förbättrats 2010 handla­
des järnmalm och koppar på
rekordnivåer, medan zink var
långt från gamla rekord. De
flesta gruvbolagen ville därför
investera i utökad produktion
av koppar och järnmalm
Facit gav Boliden rätt
Men Boliden valde ändå att gå
sin egen väg och den 18
janua�ri 2011 kom beskedet att
styrelsen hade beslutat att
bolaget ska investera i Gar­
penberg. Sett till hur metall­
priserna har utvecklas sedan
investeringsbeslutet gjorde
Boliden rätt. Koppar- och
järnmalmspriset har fallit
kraftigt medan zinkpriset har
stigit räknat i kronor. Ett
minus för Garpenberg är dock
att priset på silver – som är en
viktig bimetall – har rasat de
senaste åren.
”Men den sammanlagda
marknadsbilden är ändå
bättre än vad vi hade i våra
scenarier när vi tog investe­
ringsbeslutet”, säger Lennart
Evrell.
Stora gruvprojekt drabbas
ofta av förseningar och kost­
nadsöverskridningar. Garpen­
berg har klarat sig från det,
men i början av 2013 när bor­
rarna, som skulle borra det
1â•›100 meter djupa malmschak­
tet, hade havererat flera gånger
på kort tid fruktade Bolidens
projektledning det värsta: att
man hade missbedömt berget.
”Vi befarade att vi inte
skulle kunna bygga schaktet
på den plats vi hade planerat.
Det hade potentiellt kunnat
leda till miljarder i högre kost­
Den Moderna Industristaden
F ö r v ä r v s a r B e ta n d e
1993 arBetspendlade
Från 16 år
cirka 5 000 personer
in- och utpendlare
nader och flera år i förse­
ningar. Det kunde ha utveck­
lats till en verklig kris”, minns
Lennart Evrell.
Under två tre veckor arbe­
tade projektets ledningsgrupp
intensivt med underleveran­
tören Bergteamet som ansva­
rade för borrningarna.
”Det var dramatiskt och det
var stenansikten. Lösningen
var att vi borrade med mindre
diameter på flera höjder paral­
lellt”, säger Lennart Evrell.
Kramar ut malmen
Produktionen i det nya schak­
tet i Lappberget och i det nya
anrikningsverket startade
våren 2014 som planerat.
Sedan dess pågår intrim­
ningsarbetet för att producera
för fullt i slutet av det här året.
”Vi har förbättrat proces­
sen i anrikningsverket varje
månad sedan starten och
utbytet är nu på samma nivå
som i det gamla verket. Men
vi är aldrig nöjda, vi söker hela
tiden möjligheter för att opti­
mera flotationsprocessen för
att få ut så mycket metall som
möjligt ur malmen”, säger
Jenny Gotthardsson, chefen
för anrikningsverket.
Di Hedemora
n
Foto:
JONATAN BYLARS
Text:
ANDERS HÄGERSTRAND
[email protected]
till eller Från
öv e r ko m m u n G r ä n s
sandviken.
2 0 1 2 h a d e a n ta l e t
ö k at t i l l c i r k a 9 0 0 0 .
4 867 pendlade in och
uTpENdLaRE
Sandviken är en kommun i ständig utveckling.
En utveckling som har gått från en traditionell bruksort till
en modern industristad. Allt i en industriell atmosfär kring
den högteknologiska verkstadskoncernen Sandvik AB.
Fler och fler upptäcker fördelarna med Sandvikens geografiska
4 1 4 3 p e n d l a d e u t.
läge. Motorväg hela sträckan från Stockholm, snabba resor
med tåg till och från Mälardalen.
Här finns idag alla byggstenar för att skapa framtidens företag. Flexibla lokaler, modern infrastruktur och en teknik- och
IT-baserad Science Park - Sandbacka Park.
INpENdLaRE
Fler pendlar Från
Allt i en attraktiv och inspirerande livsmiljö.
G äv l e t i l l s a n dv i k e n
ä n t vä rt o m .
SaNdVIkEN
- EN VIkTIg dEL I ExpaNdERaNdE REgIoN
Näringslivskontoret, Tel. 026-24 19 81
Samhällsutvecklingen har i praktiken redan sprängt kommungränserna.
allt fler pendlar och rör sig inom betydligt större områden än den egna kommunen
när det gäller jobb, barnomsorg, skolgång, inköp, nöjen och kulturliv.
e
n Sandvikenbo bor förvisso i Sandvikens
kommun - men lever i en stadigt expan-
derande region. Gästrikeregionen är de fyra
Gästrikeregionen hyser närmare
160 000 invånare. Involverar man även
Falun-Borlänge blir det en region med elva
och nu också flytten av Sandviks huvudkontor.
Trots det skapas det nya jobb och det
sker en tillväxt - allt inom pendlingsavstånd,
08-573 650 00
38
STÅL OCH GRUVOR
Chefsbyten plågar BE Group
Börsnoterade ståls­
grossisten BE Group har
senaste åren tillhört bör­
sens främsta slagpåsar.
Bolaget har haft svårt
att parera volymnedgång
och har plågats av ideliga
chefsbyten.
Senast att lämna vd-posten
var Kimmo Väkiparta som
slutade i augusti, efter mindre
än två år som vd för stålgrossisten. Han efterträdde Roger
Johansson, som bara var vd
i ett och ett halvt år innan han
hade klart med nytt jobb på hamna rätt”, säger BE Groups
EQT-ägda Dometic. Dessför- styrelseordförande Anders
innan var Lars Bergström vd Ullberg.
för BE Group från mars 2009
Munters tidigare vd Lars
till november året därpå.
Engström har gått in som tillförTrots att det gått nästan ett ordnad vd, men han är inte aktuhalvår har BE Group inte klart ell som en permanent lösning.
med ny vd.
Tiden går?
”Vi är specifika när vi söker.
”Jag är väl medveten om
Tidigare har vi bytt chefer lite det. Jag vill inte göra någon
för ofta och så har vi en inte- bedömning om när vi kan ha
rimlösning på plats så det en ny vd på plats, men du ska
att vi jobbar med högsta
brinner
inte, men vi jobbar
på veta
En
bra utbildning
är guld
värd
med högsta tempo. Anled- tempo på det”, säger Anders
–ningen
du fårtillden
att detpå
tarBergsskolan!
tid är att Ullberg.
vi är noga med att vi ska
RICHARD BRÅSE
BERGSSKOLAN
Utbildning inom berg och metall sedan 1830
EN DEL AV LULEÅ
TEKNISKA UNIVERSITET
HELGJUTNA KUNSKAPER.
Vi anordnar 2-åriga teknikerprogram
och 3-åriga högskoleingenjörsprogram
med Luleå tekniska universitet som
akademisk huvudman.
Vi skräddarsyr kurser för deltagare med
olika utbildningsbakgrund, som kan genomföras på Bergsskolan eller på plats
på ert företag.
Vi har kompetens för provning av alla typer av metalliska material – från gjutjärn
till guld – och kan genomföra högkvalitativa materialanalyser och utredningar.
www.bergsskolan.se
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
”Tuffa tag de
senaste två åren”
Det pressade stålgrossistledet tror
på fortsatt svag men stabil marknad.
Hoppet sätts till att den svaga svenska
kronan ska lyfta kundernas export.
”Vi tror inte marknaden kommer att förstärkas nämnvärt.
Den har varit svag för rostfritt
stål senaste två åren och jag
ser inte någon ljusning för det
här året. Det man kan sätta sitt
hopp till är den svenska kronans försvagning, det kan ge
exporten ett lyft”, säger Peter
Sjödahl vd för Damstahl.
Ökade volymerna
Bolaget som är helt inriktat på
rostfritt stål, har lyckats leverera vinster under de svaga
åren när volymerna gått ned.
”Det finns bolag som har det
värre. Tittar man runt i stålgrossistvärlden har det varit
tuffa tag de senaste två åren.
Det finns rätt många som inte
mår bra”, säger Peter Sjödahl.
Stena Stål – som är en del
av Stena Metall – lyckades öka
volymerna under 2014 med
knappt 2 procent. Bolagets
marknadschef är något mer
verkar ha bättre orderingång.
Förhoppningen är att vi kan få
bättre volymer”, säger Hans
Svensson.
Så ni är säkra på volymerna
och kan vara trygga i er
orderläggning?
”Volymerna känner vi kanske inte att de är på toppÂ�
nivåer, men de är ganska stabila och ökande. Sedan har vi
ett lågt prisläge på stål som är
ett problem, drivet av överÂ�
kapaciteten som finns i europeiskt perspektiv”, säger
Stena Ståls marknadschef.
Hans Svensson, marknadschef på Stena Stål.
optimistisk inför 2015 och
räknar med att Stena Stål kan
öka volymerna med över
2 procent.
”Vi är försiktigt optimistiska
volymmässigt. Året avslutades
ganska stabilt och det var bra
fart alla aktiva dagar i december och vi upplever att kunderna kommit tillbaka i samma
volymer efter nyåret. Vi ser tendenser till att den svaga kronan
hjälper exportföretagen, de
Har sammanslagningen av
Rautaruukki och SSAB
Â�öppnat möjligheter för er?
”Det är inga portar som
öppnats men visst finns det
kunder som söker alternativ
när de två största aktörerna på
stålservicecenter blir en. Det
ser vi att det finns en marknad
som gläntar på dörren, där har
vi också förhoppningar om
bättre volymer. Vi har en positiv trend i bolaget”, säger Hans
Svensson.
RICHARD BRÅSE
[email protected]
031-701 51 54
99,2 % LEVERANSSÄKERHET SEDAN 2010
Din huvudleverantör av tunnplåt
7/24/365
Stålservicecenter – Tunnplåt
www.bandstal.com
39
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
HETT. Ovakos stränggjutning på Smedjebacken.
Ovako ökar exporten
Specialstålföretaget Ovako
förbättrade lönsamheten
kraftigt i fjol och skördade
viktiga framgångar på tillväxtmarknader.
”2014 började vi se
effekter av våra marknadssatsningar”, säger
vd:n Tom Erixon.
Ovakos två marknads­
satsningar, den ena är på till­
växtmarknader och den andra
på nya produktvarumärken,
är nyckeln till en fortsatt lön­
samhetsförbättring.
”Vi ser att alla våra nya
marknader betalar sig, till och
med Ryssland och Italien
fungerar i nuvarande kon­
junkturläge när vi hittar rätt
kunder och rätt applikatio­
ner”, säger Tom Erixon.
Ovako klassar Östeuropa,
Kina och Italien som tillväxt­
marknader. Genom att växa
där är målet att öka försälj­
ningen utanför sina traditio­
nella hemmamarknader med
25 procent till 2017.
”Vi ligger förmodligen på
17 procent när vi summerar år
2014 jämfört med 15 procent
året före”, säger Tom Erixon.
Ovakos satsning på nya
produktvarumärken accelere­
rade 2014 då Ovako lanserade
tre nya varumärken.
Högre volym
Ovako har ännu inte rappor­
terat för det fjärde kvartalet
2014. Men under tre första
kvartalen ökade rörelsemargi­
nalen till 4,4 procent från
0,6 procent året före. En vik­
tig orsak till lyftet är lägre
kostnader.
”2014 nådde vi huvuddelen
av vårt besparingsmål på
17 miljoner euro. I år ska vi
sänka kostnaderna med ytter­
ligare 9 miljoner”, säger Tom
Erixon och understryker att
båda neddragningarna ingår
i det åtgärdsprogram på totalt
35 miljoner euro som kommu­
nicerades 2013.
Det andra skälet till bakom
lönsamhetslyftet är något
högre volymer. Nyckeln för att
Ovako ska nå sitt finansiella
mål om en rörelsemarginal på
10 procent är att marknads­
satsningarna fortsätter att ge
utslag i högre volymer, för
bruttomarginalen tenderar att
vara stabil över tid.
”Tittar man över en fem­
årsperiod så ligger bruttomar­
ginalen ganska konstant på
40 procent oavsett vilka voly­
mer vi har haft så, det motsva­
rar ungefär 500 euro per ton”,
säger Tom Erixon.
Under 2014 tog Ovako ett
femårigt obligationslån på
300 miljoner euro, obligatio­
nen är noterad i Luxemburg.
ANDERS HÄGERSTRAND
HELSINGBORG, NYBRO,
KALMAR, VÄRNAMO,
JÖNKÖPING, GÖTEBORG,
LIDKÖPING, STORFORS,
MOLKOM, KARLSTAD,
VÄSTERÅS, STOCKHOLM,
TIMRÅ, ÖRNSKÖLDSVIK,
SKELLEFTEÅ, LULEÅ,
KIRUNA OCH MOSS.
Vi finns
runt
hörnet!
Stena Stål erbjuder branschens bästa
service genom lokal närvaro med lager,
produktion och försäljningskontor på
flera platser runt om i Sverige och ett
komplett sortiment av stålprodukter.
Stena Ståls lager och försäljningskontor
finns nära våra kunders verksamhet.
www.stenastal.se
www.stenastal.no
Växel 010-445 00 00
Våra kranbilar täcker dessutom större
delen av landet flera dagar i veckan
– så vi är aldrig långt borta. Ring Linda i
Värnamo, Peter i Timrå, Kenneth i Luleå
eller någon annan av våra nära stålsäljare.
Kontaktuppgifter finns på vår hemsida.
En del av din styrka
40
STÅL OCH GRUVOR
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
Di Fakta
n
Petra Einarsson
■■Ålder: 47 år.
■■Utbildning: Civilekonom.
■■Position: Chef för Sandvik
Materials Technology sedan
den 1 februari 2013. Styrelsemedlem i SSAB.
■■Tidigare uppdrag:
Anställd på Sandvik sedan
1990. Olika ledande befattningar, bland annat som
ekonomidirektör på Sandvik
Materials Technology
(2004–2007), chef för produktområdet Strip (2007–
2011) samt chef för produktområdet Tube (2011–2013).
GER LYFT. ”Vi har bestämt vilka segment vi ska satsa på och vi har dragit ned kostnaderna”, säger Petra Einarsson, vd för Sandvik
Materials Technology.
FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK
Ståldrottningen
drar upp vinsten
ör
SBS-godkänd leverant
inom stålprodukter!
Så arbetar SMT-chefen för fler kvinnor
031 - 742 08 80
Anzeige 122x176mm 07.10.2014 7:42 Uhr Seite
www.goteborgshandelsstal.se
• ABUS Kransystem levererar högkvalitativ
lyftutrustning från 80 kg upp till 120 ton.
• ABUS organisationen tillhandahåller service
och utbildning av lyftutrustning.
• Representerat på över 20 olika orter över hela
Sverige.
ABUS finns väl representerat över hela Sverige.
Karlstad
Tel:
054-555 770
Timrå
Tel:
060-525 420
Gävle
Tel:
026-252 290
Luleå
Tel.
060-575 457
Web: www.carlhag.se
Kungsbacka Tel: 0300-566 570
Norrköping
Tel:
011-100 192
Kristianstad
Tel:
044-126 230
Åkersberga
Tel: 08-540 691 80
Web: www.jjgruppen.se
Kristianstad
Tel:
044-200 230
Web: www.procranes.se
ion:
För mer informat m.se
te
ys
ns
ra
-k
us
ab
www.
1
Petra Einarsson är den i särklass mest
inflytelserika kvinnan i svensk stålindustri.
Sedan 2013 är hon chef för Sandviks
affärsområde Materials Technology och
sedan i höstas även styrelsemedlem
i SSAB.
”Det är sorgligt att det inte finns fler
kvinnor i stålindustrin”, säger hon.
Under de knappt två år som
Petra Einarsson har varit chef
för Sandvik Material Techno­
logy, SMT, har lönsamheten
förbättras kraftigt. 2012 låg
den på knappt 4 procent och
för helåret 2014 bedöms den
bli 13 procent, enligt aktie­
marknadens förväntningar
inför den stundande helårs­
rapporten.
”Från klarhet till klarhet”
”Det har varit fantastiskt.
SMT går från klarhet till klar­
het och det blir tydligare vil­
ken potential vi har. Vi har
bestämt vilka segment vi ska
satsa på och vi har dragit ned
kostnaderna, vilket gör oss
mer välpositionerade och
flexibla. Vi har inte nått något
lönsamhetstak”, säger Petra
Einarsson.
SMT har nu en produkt­
portfölj som framför allt är
inriktad på energi och energi­
effektivitet.
”När man ska åstadkomma
teknikskiften inom energi och
energieffektivitet, är det oftast
materialtekniken som möjlig­
gör dessa. Det är då de riktigt
avancerade materialen och de
tuffa applikationerna krävs –
och det är precis det vi kan”,
säger Petra Einarsson.
Är er satsning på energi rätt
när oljepriset rasar och
energiÂ�sektorn generellt är
svag?
”Det är klart att det låga
oljepriset är oroande just
nu, samtidigt är oljepriset
cykliskt. Och tittar man på hur
världens befolkningsmängd
kommer att växa, hur alla blir
rikare och vill ha bilar och
lägenheter med allt som hör
till, pekar allt på att behovet
av energi ökar och det är en
begränsad resurs. Det viktiga
är att det alltid kommer att
finnas ett sunt underliggande
behov av våra produkter och
material”, säger Petra Einars­
son.
I höstas efter att förvärvet
av Rautaruukki blev klart
blev Petra Einarsson invald
i SSAB:s styrelse.
”Jag hade flera styrelse­
erbjudanden, men det som var
spännande med SSAB var att
det blev en ny styrelse efter
samgåendet. Normalt när
man kommer in i en styrelse
känner alla varandra och det
finns beprövade arbetssätt, nu
när det är en ny styrelse är det
mer att alla tillsammans byg­
ger upp ett arbetssätt. Dess­
utom fick jag vara med från
början av en fusion av två
stora företag och se hur styrel­
sen hanterar det strategiskt”,
säger Petra Einarsson.
Stålsektorn är en väldigt
mansdominerad bransch.
Är det tufft på toppen som
kvinna?
”Jag har alltid jobbat
i mansdominerade branscher
så jag har inget att jämföra
med. På gott och ont är jag en
del av det systemet. Men vi är
på tok för få kvinnor i stål­
industrin och i SMT. Det är
sorgligt och något som vi
jobbar med att förbättra.”
Under 2014 lyckades Petra
Einarsson inte öka andelen
kvinnor inom SMT, men med
cirka 17 procent är SMT
ändå det affärsområde inom
Sandvik som har störst andel
kvinnor.
”Jag jobbar aktivt för att få
in fler kvinnor på SMT och då
inte bara i ledande befatt­
ningar. Men när vi rekryterar
spelar det ingen roll om det är
en kvinna eller en man, per­
sonen måste passa in i upp­
draget som finns.”
Vad är lösningen för att få in
fler kvinnor i branschen?
”Dels att prata mycket om
det och att öka rekryterings­
basen internt. Det räcker inte
med att ta in kvinnliga chefer,
man måste ha hela pyramiden
med sig. Man måste prata om
allt från sexuella trakasserier
till hur en kvinna med barn får
balans i livet. Vi pratar jätte­
mycket om det här i lednings­
gruppen och alla chefer
på Sandvik har utbildats
inom jämställdhet och inklu­
dering.”
ANDERS HÄGERSTRAND
[email protected]
08-573 654 91
Nordens största lagerhållare av
speciallegeringar och titan
• Dagsaktuell lagerlista online
• Komplett servicecenter
• Vattenskärning
• Vi skickar er order samma dag
• Mer än 100 års erfarenhet
www.haraldpihl.com
Nickel 200 201 | Monel 400 K-500 | Nilo 36 42 K | Nimonic 75 80A 90 263 901 | Nilomag 77 | Incoloy 330 800 825 925 A-286 DS | Inconel 600 601 625 686 718 C-22 C-276 HX X-750 | Titan Grad 1 2 3 4 5 7 9 23
LET’S TALK SUPPORT, KNOWLEDGE, PAYLOAD, TOUGHNESS, ENERGY, ENVIRONMENT,
EXTREME, PERFORMANCE, WEIGHT, WELDING, DELIVERIES, FUTURE, INSPIRATION,
TIPPERS, STRENGTH, DESIGN, SERVICE, AVAILABILITY, INNOVATION, PROFITABILITY,
CONSTRUCTION, WORKSHOP, CRANES, RECYCLING, WEAR, SUSTAINABILITY, LIFTING,
AUTOMOTIVE, ECONOMY, LOGISTICS, COMMITMENT, TRANSPORTS, DEVELOPMENT,
HARDNESS, BENDING, ENDURANCE, QUALITY, CREATIVITY, JUST-IN-TIME, BUCKETS,
CUTTING, COOPERATION, TRUST AND MUCH MORE...
LET’S TALK
NEW SSAB
Wherever you are, you can reach us at ssab.com and ruukki.com
42
STÅL OCH GRUVOR
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
Så blir stålåret 2015
Sveriges små- och medelstora stålföretag
ser positivt på framtiden.
En välmående bilindustri drar upp aktiviteten medan oljepriset är ett orosmoln.
TEXT: RICHARD BRÅSE
Suzuki Garphyttan
Nischaktören Suzuki Garphyttans
vd Jan Pieters surfar på en bilindustrins framgångsvåg.
Med över 80 procent av försäljningen mot fordonsindustrin måste
2014 ha varit ett bra år för er?
”Fordonsindustrin är helt dominerande för oss, mest indirekt
via dess underleverantörer. Bilindustrin utvecklades positivt
jämfört med de flesta andra branscher. Det var ett bra år för
oss och vi har haft en bra återhämtning under 2013 och 2014
från lägre nivåer 2012. Inräknat utländska dotterbolag ökade
vi omsättningen till 1,4 miljarder kronor förra året från 1,1 miljarder året innan. För det svenska bolaget ökade vi från
760 Mkr till 850 Mkr under 2013.”
Hur bedömer du marknadsläget för 2015?
”Vi räknar med att 2015 kommer att innebära en fortsatt
positiv utveckling. Men vi räknar inte med samma starka tillväxt
som vi hade i år. Prognoserna säger att bilindustrin fortsätter
att öka globalt och vi kan kanske öka med 5–6 procent.”
Vilka är era största utmaningar?
”Globaliseringen ökar konkurrensen och den största utmaningen blir för oss att behålla våra marknadsandelar. Om man
tittar på ventilfjädertråd globalt har vi 30 procent i det segmentet. Våra produkter finns i förbränningsmotorer så på lång sikt
är utvecklingen mot elbilar en utmaning för oss.”
■■Verksamhet: Tillverkar avancerad fjädertråd från olika stållegeringar. Används till bland annat ventilfjädrar för motorer.
■■Ägare: Suzuki Metal Industry.
■■Vd: Jan Pieters.
■■Antal anställda: 330.
■■Historik: Bolaget bildades ursprungligen 1906.
Ramnäs Bruk
Ramnäs Bruk genomförde 2014 sin största investering
sedan 1970-talet, vilket fördubblat leveranskapaciteten.
Bolaget, som levererar ankarkätting till offshoreindustrin, riskerar att åka på en smäll efter senaste halvårets dramatiska oljeprisras.
”För att förstå trögheten i branschen så kan man säga att finanskrisen 2008 drabbades oss först 2010 och 2011. 2009 blev vårt
bästa år hittills. Därför är en inbromsning nu till följd av lägre
oljepris något som eventuellt visar sig först 2016”, säger vd:n
Magnus Westher till Di.
Bolaget investerade 65 Mkr i bland annat en ny härdugn, en
ny anlöpningsugn, i konvertering från olja till LNG-driven vär-
”FÖRSIKTIGARE KUNDER”. Ramnäs Bruks vd Magnus Westher framför fabrikens gigantiska ankarkättingar.
mebehandling samt i energiåtervinning från det nya ugnsÂ�
systemet.
Efter oljedramatiken, hur ser du på investeringen i dag?
”Det är en långsiktig investering. Det handlar inte bara om
att dubbla leveranskapaciteten utan även om att utöka vårt
produktsortiment och att vi gör stora miljövinster. Vår koncern
har 65 procent av den globala marknaden för förankringskätting inom offshore. Det är spektakulärt att vi trots arbetet med
investeringen och med samma personal producerat 13╯000 ton
kätting, vilket vi inte har gjort sedan 1990-talet.”
Så hur sammanfattar du resultatet från 2014?
”2014 års budgeterade nettoresultat på 20,6 Mkr har vi överträffat med god marginal. Vi hade en omsättning på 375 Mkr
under 2014.”
Hur ser du på förutsättningarna för 2015?
En del saker
ska vara för
evigt.
Ett ögonblick. Ett leende. Något vackert att hålla fast
vid, ett hem att återvända till. Outokumpu vaknar varje
dag med uppdraget att göra långsiktigt hållbara material,
eftersom vi tror på en värld som varar för evigt.
FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK
”Våra kunder blir mer försiktiga nu efter att oljepriset halverats på kort tid. Ingen vet vart oljepriset tar vägen, kan det halveras på ett halvår kan det även hända mycket i positiv riktig på
ett halvår. De investeringar våra kunder gör är inga snabba affärer utan det handlar om stora investeringar med lång bromssträcka. Vi har fullt upp fram till sommaren och har nya affärer
på gång så 2015 ser jag inte alls som ett hot, men med nuvarande
oljepris kan 2016 bli besvärligt. För 2015 räknar vi med något
lägre volymer än 2014, men ingen dramatisk nedgång.”
■■Verksamhet: Kättingtillverkare för offshore i Surahammar.
■■Ägare: Vicinay Marine Spanien.
■■Vd: Magnus Westher, sedan december 2007.
■■Antal anställda: 110.
■■Historik: Ramnäs Bruk etablerades redan 1590.
43
DAGENS INDUSTRI
LÖRDAG 24 JANUARI 2015
Höganäs
Pulvertillverkaren Höganäs köptes efter
en utdragen process ut från börsen
i oktober 2013.
Efter att Alrik Danielsson lämnat företaget för vd-posten på SKF är det Melker
Jernberg – som rekryterades från SSAB
– som styr det skånska metallpulverÂ�
bolaget.
Hur har bolaget påverkats av utköpet?
”Det skedde innan min tid, men generellt
kan jag säga att man både internt och bland
våra kunder är positiva till den nya strukturen
där vi har stabila långsiktiga ägare. Bolaget är
välskött och går bra. En stor del av basaffären
är exponerad mot automotive där det globalt
är hög aktivitet. Det var en större ökning under
2014 för automotive än vad jag hade förväntat
mig, bilindustrin gick bättre än vad deN borde
ha gjort med tanke på hur oroligt det är
i Europa som helhet. Både vinst och omsättning är bättre än 2013 även om jag inte ska
säga rekordbra”, säger Melker Jernberg.
Hur tror du Höganäs utvecklas 2015?
”Jag tror att 2015 blir bättre än 2014. Konjunkturmässigt ser Amerika och delar av Asien
positiva ut, medan jag känner mig inte helt trygg
Fagersta Stainless
Sandviks och Outokumpus samägda
Fagersta Stainless, har under året lyckats
vända förlust till vinst.
Vd:n Göran Ek avslöjar att bolaget nu
är lönsamt efter att ha dragits med förluster sedan 2010.
”Vi gör faktiskt en liten vinst under 2014. Volymerna har inte ökat jättemycket, men vi har
fått stor hjälp av en svagare svensk krona. Vi
hade som företag ett stort turnaroundprojekt
under 2012, som inte gav något utslag just på
grund av den starka kronan under 2013. Allt
jobb under 2012 och i viss mån 2013 ger nu
resultat”, säger Göran Ek.
Hur ser du på 2015?
”Vi är väldigt beroende av Europa som fortfarande är väldigt segt men vi har lyckats öka
i USA och Asien. Det är där de ökade volymerna
har kommit. För 2015 är det ett väldigt osäkert
läge. Vi har förhoppningen att öka volymerna
lite till i Nordamerika och Asien, men Europa
förväntar vi oss ingen uppgång. Jag ser inte att
det ska dippa mycket, men inte heller några
med Europa där många
av de stora länderna har
tveksam utveckling. Det
är svårt att tolka signalerna där. Indien är ständigt lovande – ansatserna att satsa på infrastruktur och mer industri
talar absolut för oss. Jag
har stora förhoppningar på Indien framöver.”
Utmaningar?
”Vår utmaning är att hitta fler områden där
man kan använda pulver. Det finns få begränsningar för var man kan använda pulver, så vi
vill utöka användningsområdena.”
Tittar ni på förvärv?
”Vi har våra ögon öppna. Vi jobbar huvudsakligen med organisk tillväxt genom nya produkter och nya kunder, men vi letar samtidigt
halvaktivt efter förvärv. Om vi väljer, så är det
organisk tillväxt framför förvärvad.”
■■Verksamhet: Metallpulver.
■■Ägare: Foundation Asset Management och
Lindéngruppen.
■■Vd: Melker Jernberg.
■■Antal anställda: 730.
■■Historik: Bolaget grundades 1797.
■■Noterades 1994 och avnoterades 2013.
High & Low Carbon
Strip Steel
Pre-Tempered Strip
Electrical Strip
Alloyed & Advanced
High Strength Steel
Phosphate
Coated Strip
Flat Rolled Wire
Shaped Wire
Perfection Comes From Precision – That’s What We Do
We’ve been defining quality since 1829. As leaders of the worldwide cold rolled steel
market, we produce and internationally distribute 600,000 tons of steel each year.
tecken på stark uppgång. Det blir som de
senaste åren, väldigt
segt.”
Bolaget valsar rostfri
tråd som främst används
i svetsapplikationer,
men även fjädertillverkning och fästelement.
Our unmatched customer care combined with our cutting-edge, state-of-the-art
technologies enable us to develop highly-specialized and application-oriented products.
Together we’ll make the perfect team to ensure that you get precisely what you need
for your project.
”Det är att öka vår andel speciallegeringar
till Asien och Nordamerika. På de mer standardiserade stålen blir konkurrensen allt hårdare från främst indiska och kinesiska aktörer.
Att sälja standardlegeringar i Kina är ingen
idé.”
Your contact for the Scandinavian market is www.scanstrip.se
Vilka är era största utmaningar?
Let’s start building a strong relationship today.
STRIP STEEL SALES AND CONSULTING
C.D. Wälzholz KG . Feldmühlenstr. 55 . 58093 Hagen . Germany . Internet: www.cdw.de
■■Verksamhet: Valsar rostfri tråd, bland annat
för spetsapplikationer i Fagersta.
■■Ägare: Outokumpu och Sandvik, 50 procent
vardera.
■■Vd: Göran Ek.
■■Antal anställda: 256.
■■Historik: Fagersta Stainless grundades
1984, men Fagersta Bruk har anor från
1600-talet.
”Konjunkturmässigt ser Amerika
och delar av Asien positiva ut.”
Uddeholm
Alla stjärnor står rätt för Uddeholm
i Hagfors. Johnny Sjöström sammanfattar sitt första vd-år som ett rekordår för
verktygsstålstillverkaren.
”Resultatmässigt har vi aldrig haft ett så bra
år som 2014. Vi har upplevt en ökning som är
driven av bilindustrin i Kina samtidigt som vi
får bra betalt för våra produkter”, säger Johnny
Sjöström.
Han tillträdde som vd förra våren efter Per
Hasselström och kom närmast från SSAB.
Medan övriga delarna av ägaren Voestalpine
har satsat på olje- och gasindustrin har Uddeholm blivit alltmer en leverantör till fordonsindustrin, som i dag svarar för 60 procent av försäljningen.
Även om Kina har sprungit om Nordamerika som största marknad för Uddeholms verktygsstål så finns det tydliga glädjeämnen med
en valutakursutveckling som har spelat Johnny
Sjöström i händerna.
”Jag har väntat länge på att dollarn ska stärkas mot kronan. Vi kan nu ta order som vi
tidigare tvingades tacka nej till för att vi inte
kunde tjäna pengar. Plötsligt tjänar vi bra
pengar på dem, så nu har vi snarast kapacitetsbrist.”
Vad behöver ni för dollarkurs?
”Vi vill se dollarn över 7,30 i varje fall. Det är
inte bara valutan som
gått vår väg. Elpriser och
råmaterial har också har
gått bra. Det finns en oro
hos mig att elpriset kommer att öka framöver. Jag
saknar en industridiskussion i vårt samhälle.
Vill man bara ha förnybar
energi finns det bara en väg att gå och det är
högre elkostnader. Tittar du i vårt grannland
Finland så jobbar man där långsiktigt med kärnkraft för att gynna den lokala produktionen.”
Hur ser du på 2015?
”Prognosen för vår del är att vi kommer att
göra ett ännu bättre resultat. Sedan finns det
riskfaktorer. Mycket hänger på tillväxten
i Kina. Om tillväxten i bilproduktion stannar
upp där skulle det påverka oss väldigt mycket.
Vi har en positiv prognos men bygger in flexibilitet i vår kostnadsram för att kunna ställa
om snabbt om det behövs.”
■■Verksamhet: En världsledande tillverkare
av verktygsstål i Hagfors.
■■Ägare: Börsnoterade Voestalpine AG, baserat i Linz Österrike.
■■Vd: Johnny Sjöström, rekryterades från
SSAB i╯fjol.
■■Antal anställda: 850 i Hagfors.
■■Historik: Uddeholmsbolaget har rötter tillbaka till 1668 och landshövdingen Harald Posse.
With the right material,
imagination is your only limit
There is an Ovako steel to suit almost every design
and engineering challenge, no matter how extreme.
Don’t let your material limit your imagination.
Ovako are experts in producing steel for the most demanding engineering
applications. Whatever your challenges, we can support you with knowledge and the right materials from our portfolio, so you can design without
limitations. Find out how we can help free your imagination at ovako.com