Fokus TANDVÅRD 8 sidor

Fokus TANDVÅRD
för dig som
jobbar med
tandvård
FOTO: DANIEL OLAUSSON
Aktuellt | På plats i Växjö | Panelen | Fem frågor
8 sidor
Om ett halvår räknar
Dina Krecak med att
klara jobbet på enkel
svenska.
Dina ger Gällivare en chans
Folktandvård rekryterar tandsköterskor utomlands
REKRYTERING Den nya tandsköterskan på folktandvården i Gällivare är
definitivt kvalificerad för jobbet. Kroaten
Dina Krecak har gått en fyraårig tandsköterskeutbildning i Serbien och sedan
studerat sex år för att bli tandläkare.
Därefter arbetade hon ett år som
tandläkare, men ett erbjudande på yrkesnätverket Linkedin från Norrbottens
läns landsting väckte nyfikenheten på ett
utlandsjobb. Efter en intervju via Skype
kom hon till Sverige och blev erbjuden
jobb både i Gällivare och i Kiruna.
– Jag följde magkänslan. Här finns
människor från 18 olika länder och det
Tidningen Vision nr 1 2015
kändes som en spännande miljö att
arbeta i. Svensk tandvård har gott rykte
med sitt förebyggande arbete, säger
Dina Krecak som började i höstas.
DEN FÖRSTA TIDEN är hennes arbetsdag
uppdelad, fyra timmars jobb på kliniken
och fyra timmars svenskundervisning.
Språket är det enda som är svårt, tycker
hon. Tills vidare får Dina Krecak prata
engelska med kollegerna och patienterna, om ett halvår räknar hon med att
klara jobbet på enkel svenska.
Vill du jobba som tandläkare i Sverige?
– Ja, men först måste jag ansöka om
legitimation, det har arbetsgivaren lovat
att hjälpa mig med. Om två år kan jag
kanske göra det.
Lönen är inget som imponerar på
Dina Krecak. Men hon har ingen familj,
så det räcker till hyra och mat, konstaterar hon. Hur framtiden ser ut vet hon
inte. Bara att det svenska äventyret har
börjat bra.
– Gällivare är en liten stad, jag får se
hur det blir med det sociala. Jag ger det
här en chans i ett par år. Niklas Lindstedt
I Norrbotten vänder man blicken mot
Europa. Se nästa sida.
Fokus Tandvård I
Under den första tiden får
de utländska tandsköterskorna svenskundervisning
på arbetstid.
På personaljakt i Europa
Så ska tandsköterskebristen lösas i Norrbotten
ATT DET ÄR svårt att hitta personal i landstinget i Norrbotten är inget nytt. I början på
2000-talet rekryterades flera nyutbildade
tandläkare från Portugal. I dag har man cirka
20–25 tandläkare från andra EU-länder, varav
ungefär hälften kommer från just Portugal.
Tandsköterskor är en annan bristgrupp. I
Norrbotten räknar man med att ett 40-tal anställda kommer att gå i pension inom fem år.
De långt gångna planerna på en tandsköterskeutbildning i Luleå kommer sannolikt
leda till att fler nyutbildande tandsköterskor
vill arbeta i länet om ett par år. Erbjudanden
om att jobba kvar efter 65 kommer sannolikt
också minska den framtida bristen.
MEN DET BEHÖVS fler insatser. Dina Krecak
(se föregående sida) och ytterligare tre tandsköterskor från Kroatien och Holland har nyligen kommit till Gällivare. Planer finns även
71
miljoner kronor kommer bygget av ett nytt
­tandvårdshus i Skövde att
kosta. Sex specialistmottagningar och sjukhusets
käkkirurgiska verksamhet
ska inrymmas där.
II Fokus Tandvård
på att rekrytera från Spanien
och de baltiska länderna.
– Vi jobbar på flera fronter.
Allt kommer inte lösas med
utländsk rekrytering, men
det är en del av vår framtida
personalförsörjning, säger
Jonas
Jonas Thörnqvist, divisions­Thörnqvist
chef på Folktandvården i
Norrbottens läns landsting, som försäkrar att
villkoren och ingångslönerna kommer vara
desamma som för alla andra tandsköterskor.
Barbro Eriksson, tandsköterska och styrelsemedlem i Visionsavdelningen i Norrbotten,
konstaterar att erfarenheten från de utländska tandläkarna är god och att det kan vara
ett alternativ även för tandsköterskor.
– Från Visions sida ser vi dock helst att man
höjer lönerna för att göra jobbet mer attraktivt,
Niklas Lindstedt
säger Barbro Eriksson. ­ arning från
V
tandtekniker
Landstingen i Dalarna,
Uppsala, Gävleborg och
Västmanland gör en gemensam upphandling om inköp
av implantat, kronor och
proteser. Då varnar Sveriges
tandteknikerförbund för att
patientsäkerheten riskeras,
enligt lokala medier. Orsaken
är att utländska underleverantörstjänster som deltar
i upphandlingen inte alltid
redovisar vilka material som
används, vilket är viktigt om
patienter är allergiska mot
något ämne.
– Jag ser gärna ökade krav
på spårbarhet vid upphandlingar eller fler
stickprovs­kontroller,
säger Olle Sahlin,
ordförande i Tandteknikerförbundet
till Tidningen Vision.
”När jag ligger
försvarslös
i stolen och
tandläkaren
börjar borra
så håller tandsköterskan en
hand på min
axel. Det är
kvalitet i välfärden!”
Personalen vill ta över klinik
Folktandvårdskliniken i
Gällö ligger i farozonen
för nedläggning. Men
personalen är rustad:
”Då tar vi över kliniken”.
Folktandvården i Jämtlands
läns landsting har ett sparkrav på fem miljoner kronor.
Besparingen ska framför allt
ske genom att lägga ned ett
antal kliniker, enligt förslag
till landstingsstyrelsen. I
grundförslaget handlar det
om Hede, Myrviken, Gällö,
Kälarne, Föllinge, Hammerdal och Hoting.
Förslaget innebär inga
uppsägningar, utan att
personal flyttas till kvarvarande kliniker. Det är i stället
genom minskade lokal- och
utrustningskostnader som
politikerna räknar med att
spara pengar.
MEN PERSONALEN PÅ Gällö­
kliniken har andra planer.
– Landstinget går ut och föreslår nedläggningar, varsel
eller omplaceringar ungefär
vart sjunde år, så det blir fjärde gången under mina drygt
25 år här. Nu vill vi ta över
kliniken i egen regi för att
kunna jobba ostört tillsammans, säger tandsköterskan
Lotta Johansson, en av sex
medarbetare på kliniken.
Lotta Johansson fram-
FOTO: MARIE BIRKL
FOTO: COLOURBOX
Aktuellt
Lisa Bengtsdotter, Emma
Eurenius, Lotta Johansson och
Magreth Åhlin driver gärna
kliniken i egen regi.
håller också kontakten med
patienterna som en drivkraft
för att ta över kliniken.
– Vi har ett väldigt gott
samarbete med våra patienter, som är oss trogna. Om
vi kan ta över driften från
folktandvården slipper både
de och vi åka till annan ort.
Enligt ett omarbetat förslag hos landstingsstyrelsen
ska fyra i stället för sju kliniker läggas ned. Då blir Gällö
troligtvis inte en av dem.
Det är något som Lotta
­Johansson tycker vore synd.
– Det vore faktiskt bättre
om landstinget beslutar att
lägga ned folktandvården i
Gällö, så att vi som jobbar
här kan ta över. Då slipper vi
landstingets återkommande
turbulenser, säger hon.
LANDSTINGSSTYRELSEN GÖR
nu konsekvensanalyser och
för dialoger med medborgarna. I februari väntas landstingsfullmäktige ta beslut i
Lotta Ekstedt
frågan.
FOLKTANDVÅRDEN
I GÄLLÖ I SKOTTLINJEN
1996 Samtliga då fyra
anställda blev uppsagda.
1998-99 Personalen
återanställdes, och en
tandhygienist och ytterligare
en tandläkare nyanställdes.
2001 Förslag om att
avveckla Gällökliniken och
flytta personalen till Bräcke.
Det genomfördes inte.
2007 Förslag om förflyttning
av enstaka anställda. Personalen gjorde försök att köpa loss
kliniken, men nekades.
Veronica Palm (S) på Twitter
Hallå…
HANNE BERTHELSEN, forskare vid
odontologiska fakul­
teten och vid centrum
för arbetslivsforskning,
Malmö högskola.
Du forskar om arbetsmiljön
för personalen på folktandvården. Vad är det du
undersöker?
– Jag utformar en vetenskapligt underbyggd med-
arbetarundersökning,
som gör det möjligt
att jämföra arbetsmiljön för samma
tandvårdsyrken i flera
länder.
Vad är tanken med det?
– Genom den här medarbetarundersökningen kan
man få fram hur arbetsmiljön
är och vad som kan skapa
en god arbetsmiljö för alla
yrkesgrupper inom tandvården. Sara Jonerin
Brist på
­tandhygienister
Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer är det brist på både
nyutbildade och yrkeserfarna tandhygienister. Ungefär
hälften arbetsgivarna uppger också att det är brist på
nyutexaminerade tandsköterskor och tre av fyra att det
är brist på erfaren personal.
Bland tandtekniker är det
bara brist på personal med
yrkeserfarenhet.
Tidningen Vision nr 1 2015
Hela landet får ny kursplan
Nu har Myndigheten för
yrkeshögskolan presenterat en
ny kursplan som ska gälla för
alla tandsköterskeutbildningar
i landet. Kursplanen gäller
från och med ansökningsomgång 2015. Anneli Hagberg,
välfärdspolitisk strateg
på Vision,
säger att
innehållet
i kursplanen är bra,
Tidningen Vision nr 1 2015
men att utbildningen gärna
hade fått vara två år lång i
stället för 1,5 år. Men att det nu
finns en kursplan som blir en
garant för att alla tandsköterskeutbildningar som ges inom
ramen för yrkeshögskolan har
ett nationellt likvärdigt innehåll tycker Anneli Hagberg är
positivt.
– Det kommer förhoppningsvis att leda till att både
utbildningen och yrket får
högre status, säger hon.
1 500
tandtekniker finns det i
Sverige enligt Tandteknikerförbundet. Men siffran
är inte exakt utan en
uppskattning, eftersom
yrkesgruppen är för liten för
att ha en egen yrkeskod i
SCB:s register.
Cancer större
risk för kvinnor
Kvinnor löper långt mycket
högre risk att drabbas av en
långvarig sjukskrivning på
grund av en cancerdiagnos
jämfört med män, och kvinnor
som jobbar inom tandvården
löper extra stor risk att drabbas av detta. Enligt beräkningar från AFA Försäkring
riskerar 2,6 personer av 1 000
sysselsatta att utsättas för detta. Bröstcancer leder till flest
långtidssjukskrivningar.
Fokus Tandvård III
På plats
På plats
Tandsköterskan Pernilla Andersson jobbar på callcentret i Växjö, vars uppgift är att
avlasta tandsköterskorna som svarar i telefon ute på folktandvårdsklinikerna.
Svarar på 90 000
­samtal varje år
På Folktandvården i Växjö finns ett av landets
callcenter där bara tandsköterskor jobbar. Deras
jobb är att svara i telefon åt 15 kliniker som på så sätt
kan slippa stressen med en evigt ringande telefon
som man inte hinner svara i.
Kliniksamordnaren och tillika tandsköterskan Linda Ericsson och Pernilla Andersson tar hjälp av
varandra och sina andra kolleger om det dyker upp en fråga som de inte omedelbart kan svara på.
text Sara Jonerin foto Mats Samuelsson
– VÄLKOMMEN TILL Folktandvården du
pratar med Pernilla, svarar tandsköterskan Pernilla Andersson när hon trycker
på knappen och besvarar det första samtalet efter dagens lunch en eftermiddag
i december.
Skymningen kan redan anas utanför
fönstren på Folktandvården i Växjö.
Tandsköterskornas röster hörs som ett
surr som studsar mot de gröna ljuddämpande skärmarna i lokalen. Allt verkar
på ytan lugnt och stilla, men här inne
pågår febril aktivitet. Under en vecka tar
de åtta hel- och deltidsanställda tandsköterskorna i snitt emot 1 800 samtal
från de 15 folktandvårdskliniker som anIV Fokus Tandvård
slutit sig till callcentret och som betalar
för den tjänsten. Det blir cirka 90 000
samtal på ett år och frågorna kan gälla
allt från mjölktänder till visdomständer,
ombokning av tider, återbud, tappade
fyllningar och tandvärk.
– Det kan vara föräldrar som ringer och är oroliga och undrar om de
behöver komma in med sina barn och
dra ut mjölktänder som inte lossnar.
Eller någon som gjort en lagning och
har frågor kring det, eller har dragit ut
en visdomstand, eller ramlat och skadat
tänderna. Ja, det är allt möjligt, berättar
Pernilla Andersson, där hon står lutad
mot det höj- och sänkbara bordet.
Ibland händer det att hon får någon
fråga hon inte kan svara på, men då
finns alltid någon kollega att rådfråga. De som jobbar på callcentret har
erfarenhet från många olika delar av
tandvården, vilket innebär att de hela
tiden lär nya saker av varandra. En del
frågor skickas också vidare till tandläkarna som ibland svarar patienterna
direkt och ibland skickar sitt svar via
callcentrets personal.
– Det är en trygghet att vi har varandra här på callcentret. Det är ett roligt
och självständigt jobb som ger mycket
omväxling, men det är mycket man ska
hålla koll på, säger Pernilla Andersson.
Tidningen Vision nr 1 2015
Just nu jobbar hon bara på callcentret,
men har en halvtidstjänst i inom ortodonti i botten.
– Eftersom jag har familj och en bit att
pendla passar det mig bra att jobba 60
procent och då har jag hela min tjänst
här på callcentret, säger hon.
KLINIKSAMORDNAREN LINDA ERICSSON
står vid skrivbordet bredvid Pernilla. På
sin anslagstavla har hon en bild på en
kattunge som ligger med magen upp och
ser härligt avslappnad ut. Men det är inte
Linda Ericssons katt, utan en påminnelse om att då och då göra snabb-avspänningar när man sitter eller står och pratar
Tidningen Vision nr 1 2015
i telefon för att undvika
arbetsskador.
– Jag försöker stå upp
så mycket jag bara kan,
säger hon.
Linda Ericsson
berättar att tandsköterLinda Ericsson
skor på många mindre
kliniker uppskattar att kunna koppla
telefonen till callcentret, som har öppet
från sju på morgonen till sex på kvällen,
alla vardagar utom fredag då man
stänger klockan fem.
– De har ofta ansvaret för att sitta i
receptionen, ta telefonen, assistera på
rummen och att sköta sterilen. Det kan
CALLCENTER FINNS
PÅ FLERA ORTER
Örebro. Var det första callcenter på
folktandvården som startade. 21
kliniker är anslutna dit
och 24 personer
arbetar där.
Luleå. Sex kliniker är
anslutna till callcentret
och 7 tandsköterskor
svarar i telefonerna.
Malmö har ett litet callcenter där
två tandsköterskor arbetar, dit den
som har akuta tandvårdsbesvär kan
ringa.
Fokus Tandvård V
På plats
Panelen
Många tandsköterskor vittnar om att stressen i yrket ökat, mycket
­beroende på tandsköterskebristen som nu blivit kännbar på ett flertal
orter. En tidigare undersökning från Tidningen Vision visar också att
åtta av tio upplever att stressen i tandvården ökat de senaste fem åren.
text Lotta Ekstedt
Hur ska stressen minska
för tandsköterskorna?
Tandsköterskan Helen Brolien flankerad av Linda Ericsson och Pernilla Andersson, vid white board-tavlan där Linda Ericsson skriver upp
vad som händer under veckan och lite kort information från klinikerna.
YLVA LOMGÅRD
bli väldigt splittrat och vara stressande
att inte kunna ta telefonen som ringer
och ringer, säger hon.
Lite längre in i lokalen, finns ett
mycket rent pentry. Inte en brödsmula
och inte ett dammkorn så långt ögat kan
se. Tandsköterskan Helen Brolien sitter
här och hon skrattar och håller med mig
om att det är typiskt tandsköterskor
att hålla det snyggt omkring sig. Det är
extra lugnt på callcentret i dag. Det har
inte ringt på hela två minuter, så hon
hinner prata lite.
Hallå…
SUSANNE ENGLUND,
verksamhetschef Folktand­
vårdens kundcenter i Örebro.
Ni var det första callcentret med
tandsköterskor som öppnade, hur
länge har ni funnits?
– Vi öppnade i april 2009, först som ett
projekt och blev sedan en fast verksamhet 2011.
Hur kom det sig att ni startade?
VI Fokus Tandvård
– Jag jobbar femtio procent här och
femtio procent på sjukhustandvården
och käkkirurgen på Växjö lasarett där
jag sitter mycket i receptionen. Det passar mig att jobba så, det är roligt med
lite ombyte, säger hon.
jobbat som tandsköterska sedan 1968. Hon berättar om
hur det var när hon började och kom till
jobbet och nästan neg för tandläkaren
och vilken revolution det var när hon fick
börja kalla tandläkaren vid förnamn och
HELEN BROLIEN HAR
– Anledningen var främst att
få bort telefonsamtalen från
receptionerna och att avlasta
personalen på klinikerna.
Hur har det funkat?
– Det vi mäter är hur pass väl vi fyller
tidböckerna jämfört med hur det ser ut
på klinikerna och de siffrorna ser jättebra ut. Men det är ju inte så konstigt – vi
har ju helt andra resurser än vad man
har ute på klinikerna.
Sara Jonerin
”Det passar mig att
jobba så, det är roligt
med lite ombyte. Jag
tycker också om att
ha mycket patientHelen Brolien
kontakt.”
säga ”du” och inte ”ni”. Sedan dess har
den utvecklingen fortsatt och Helene
Brolien har också hunnit med att jobba
några år som förste tandsköterska, ett
mycket självständigt jobb.
– Jobbet här på callcentret är också
självständigt och det uppskattar jag. Jag
tycker också om att ha mycket patientkontakt som man ju har här, säger hon.
TROTS ATT HON fyllt 62 år har Helen Brolien ingen brådska att gå i pension.
– Nej, jag älskar att jobba. Jag förstår
mig inte på alla som bara går och längtar till pensionen. Jag kommer förmodligen att fortsätta här tills jag är 67 för
att jag vill göra det, säger hon.
Tidningen Vision nr 1 2015
Tandsköterska folktandvården Strömstad samt
facklig representant i
Västra Götalandsregionen
och representant i Visions
­tandvårdsnätverk
– Framför allt måste antalet
tandsköterskor vara fulltaligt. Men bristen riskerar att
bli ännu större i takt med att
många går i pension snart.
Med fler tandsköterskor kan
man fördela arbetsuppgifterna på ett klokt sätt inom
teamen. Till exempel skulle
tandläkarna kunna delegera
mer till både tandsköterskor
och tandhygienister och på
så sätt öka flytet.
– Högsta ledningen borde
se och värdera tandsköterskornas roll mer med tanke
på alla uppgifter vi gör. Att
inte känna sig uppskattad
och inte få betalt för det jobb
vi gör kan också upplevas
som stress.
Tidningen Vision nr 1 2015
DAN ÖRBLOM
ANNELI HAGBERG
Klinikchef folktandvården
Hornstull, Stockholm
Välfärdspolitisk strateg,
Vision
– På min klinik sköter varje
team sin egen tidbok, så de
har full möjlighet att styra så
att de hinner med det de ska.
Vi har inga krav på minsta
antal patienter per timme.
Det kan förstås tajta ihop sig
om någon blir sjukskriven en
längre period, men då tar vi
inte emot nya patienter.
– Som chef är det mitt
yttersta ansvar att se över
arbetsmiljön, och jag kommunicerar med skyddsombuden. Och att det är högt
tempo och upplevs stressigt
för en del, så har det alltid
varit. I framtiden blir nog
bristen på personal ett större
problem med tanke på att
Sverige växer. Men jag kan
inte påverka utbildningarna,
det är en politisk fråga.
– Från Vision försöker vi
driva på arbetsgivarna att
utbilda i tillräckligt snabb
takt. Det finns för få platser i dag. Myndigheten för
yrkeshögskolan har i alla fall
precis beslutat att starta en
nationell utbildning vilket
kan underlätta rörligheten.
Som det är nu kan det vara
knepigt att få jobb i Kiruna
omman har gått en utbildning i Västra Götaland,
eftersom utbildningarna ser
olika ut.
– Yrket behöver göras mer
attraktivt. Det måste finnas
möjlighet till fortbildning
och att göra karriär.
”Yrket behöver
göras mer
­attraktivt.”
HUGO WESTERLUND
Forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms
universitet
– Naturligtvis måste man
prata med sin chef för att
gemensamt hitta lösningar.
Det kan vara olika sätt att
arbeta mer effektivt eller
smidigare. Samtidigt kan
man inte effektivisera hur
långt som helst, vissa saker
måste till exempel göras av
människor. Och då måste
det finnas tillräckligt med
personal eller så får man ta
bort arbetsuppgifter.
– Om man är mindre
stresstålig som individ finns
det kognitiva beteendeprogram på nätet. Men om det
är ett grundläggande fel på
arbetsplatsen ska man göra
något åt det i organisationen.
– Stress är inte farligt
under begränsade perioder,
men om belastningen är
hög under lång tid är det ett
problem.
Fokus Tandvård VII
Fem frågor
Ingegerd Sandberg
Varför har du utvecklat
en ny dentalbricka?
– En av anledningarna är att vi ofta sticker oss på lortiga
instrument. De vanliga brickorna har låga kanter och instrumenten rullar lätt utanför brickan. Dessutom är de gamla
brickorna inte optimala ut hygiensynpunkt. Det är för små
hål i dem för att de ska bli riktigt rena. Ofta är de också i plast
vilket gör att instrumenten torkar dåligt. Därför ville jag ha en
bricka av galler i rostfritt stål och med högre kant.
Hur kom du på idén?
Har det varit några svårigheter?
– Jag har mött visst motstånd från ledningen för folktandvården. Eftersom jag är hygiensamordnare ansåg de att jag
skulle kunna vara jävig om jag började prata om en bricka som
jag själv kan ha intresse av att sälja. Men det löste sig med
hjälp av innovationsgruppen, Vivan, här i landstinget.
Den nya brickan är klar, blir du rik på din uppfinning nu?
– Det tror jag inte. Men jag har förhandlat fram en royalty.
Har du några råd till andra som funderat på att uppfinna
något i jobbet?
– Innovationsavdelningen Vivan har varit guld värd. De har
hjälp mig med de rätta kontakterna och har betalat en advokat
som förhandlat fram min royalty. Finns sådan hjälp att få så
Per Jernberg
använd den. Man behöver proffshjälp. Den nya rostfria
dentalbrickan.
Höga kanter håller instrumenten på plats.
Nätbottnen gör
rengöringen
effektivare.
VIII Fokus Tandvård
INGEGERD
SANDBERG
Ålder: 58 år.
Yrke: Tandsköterska i
Landstinget Värmland.
Hygiensamordnare för
folktandvården fem
timmar per vecka.
Arbetsplats: Har jobbat
på samma klinik i Karlstad i 30 år.
Familj: Två vuxna barn, snart mormor,
hund.
Bor: På väg till nyköpt villa utanför
Karlstad.
Om du får önska helt fritt, vad skulle
du vilja uppfinna då? Något som gör
att alla människor har tillräckligt med
mat.
”Jag hade med mig
en gammal bricka
och undrade om
de kunde ta fram
en bättre.”
FOTO: COLOURBOX, DAVID KVICKLUND
– Jag är med i en materialgrupp inom folktandvården som
var på studiebesök hos en tillverkare i Munkfors. Jag hade
med mig en gammal bricka och undrade om de kunde ta fram
en bättre. Sedan har jag jobbat nära företaget och har gjort
prototyper som vi har testat. Utvecklingsarbetet har tagit två
år.
Tidningen Vision nr 1 2015