Katarina Evervall, Catharina Winge Westholm
Transcription
Katarina Evervall, Catharina Winge Westholm
Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg [email protected] , [email protected] 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/ psykotiska tillstånd TICS Trichotillomani BDD Selektiv mutism (hösten 2011) Selektiv mutism2 Kriterier enligt DSM 5 Oförmåga att tala i specifika situationer där det förväntas att man ska tala trots att individ talar i andra situationer Leder till nedsatt prestationsförmåga Varat minst 1 mån (ej enbart 1a mån i skolan) Ej pga bristande kunskap i språket Förklaras ej bättre av kommunikationsstörning (t ex stamning), autism, schitzofreni eller annan psykossjukdom Ingår numera under kapitlet ångestsyndrom Presentationens namn 3 Om Selektiv Mutism Prevalens 0,7-0,8 % barn 4-7 år (Bergman et al 2002) Prevalens 0,3 % barn 7-9 år (Kumpuleinen 1998) Könsfördelning: 1,5-2 ggr vanligare hos flickor Debutålder före 5 års ålder Temperament: Blyga och hämmade. Ibland lite perfektionistiska Överrepresentation av flerspråkiga Presentationens namn 4 Samsjuklighet selektiv mutism Vanligt med samsjuklighet med ångest – Social fobi 67% – Separationsångest 32% – GAD 12% – Specifik fobi 13% – OCD 8% (Kristensen 2000) Depression ca 30% (Steinhausen) Presentationens namn 5 Samsjuklighet selektiv mutism Samsjuklighet utvecklingsrelaterade problem: – Språkstörning – Enures/enkopres – Neurologisk omognad Samsjuklighet med autismspetrum Presentationens namn 6 Etiologi (Steinhausen 2005) Temperament Shy, inhibition Genetiska faktorer Liknande sympt i fam. Developmental disorders T ex språkproblem Selektiv mutism Psykosociala faktorer Tvåspråkighet, migration Stressfull händelse Börja förskola, ny grupp Selektiv mutism Personer som lider av selektiv mutism blir ofrivilligt stumma i vissa sociala situationer. Stress-sårbarhetsmodell Stress •livshändelser Selektiv mutism frisk Sårbarhet •Genetisk ex. ångestbenägenhet och temperament Riktlinjer för grundskolan i Toledo Ohio USA vid selektiv mutism i grundskolan Ett barn har varit tyst i skolan 2 mån Åtgärd från skolhälsoteam lärare och föräldrar 2 månader Lite tal Inget tal Initiera remiss till psykiatrin för diagnostik och utökad behandling Lite tal Gradvis utökat tal i fler skolsituationer och på fler platser utanför hemmet Inget tal Tillämpa mer intensiv behandling Giddan (1997) SM-patienter på mottagningen Totalt 33 barn sedan hösten 2009 ett fåtal före hösten 2011 Könsfördelning: 26 flickor, 7 pojkar Ålder: 3-10 år, snittålder 6 1/2 år Samsjuklighet: 9 Två-/flerspråkighet: 21 ( 64%) Initial kartläggning/utredning Läkarbedömning: Diagnostik Aktuell behandlare: Fortsatt bedömning – Kartläggning av selektiv mutism symtom – Social interaktion – Kognitiv funktion CBCL (Child Behaviour Checklist) TRF (Teacher Report Form) Psykosocial kartläggning SMQ (Selective Mutism Questionnaire), föräldrar SSQ (Scool SpeeQuestionnaire ) lärare Självskattning SM-symptom Ljudupptagning Behandling vid selektiv mutism Begränsad forskning på området, enstaka randomiserade studier , finns ej ”treatment of choice 1 De flesta interventioner liknar behandling för andra ångeststörningar KBT-inriktade behandlingar mer effektiva än andra behandlingsformer 2 1 Ovanligt att symtomen ”växer bort”, viktigt att ingripa tidigt Behandlingen är intensiv och tidskrävande 1 Skapa allians/etablera samarbete med barnet, föräldrarna, skolpersonal. 3 Sätt upp mål och förklara behandlingsprinciper (planera behandling med barnet om tillräcklig mognad och motivation,annars mer lek.)1,3 1.(Oerbeck et al, 2014) 2.(Kearny, 2011) 3. (Lunddahl, Örbeck & Kristensen, 2012) Behandlingens effekt Behandling forts. Psykopedagogik 1 Genomgång av principer för defokuserad kommunikation 2 Lyft bort press och förväntningar på att barnet ska prata Samtala om vanliga reaktioner på tysthet 3 Hemuppgifter och föräldramedverkan extra viktigt i denna grupp! Träffas barnet hemma och i skolan 1.( Kearny,2011) 2. ( Oerbeck et al, 2014) 3. (Lunddahl, Örbeck & Kristensen, 2012) Exponeringsbaserad behandling Upprätta hierarki/stege över ångestväckande situationer Gå stegvis från mindre till mer ångestväckande situation, t ex hemmaklinikoffentlig platsförskola/skola Tre beteendeinriktade tekniker för att främja/generalisera barnets tal: 1)”stimulus fading” – omgivningen förändras snarare än barnets eget tal ”sliding in-technique” 2) ”shaping” – stegvis förändring av barnets tal 3) ”desentisering” – barnet vänjer sig vid tanken på att göra något som tidigare varit omöjligt via liknande, mindre hotfulla aktiviteter. Kombinera med tekniker för ångesthantering Kommunikationsstadier vid selektiv mutism ICKE-KOMMUNIKATIV FAS (varken icke-verbal el verbal kommunikation) Stadie 0 : icke-kommunikativ fas KOMMUNIKATIV FAS (ickeverbal och/eller verbal) Stadie 1: Icke-verbal kommunikation Stadie 2: Övergång från icke-verbal till verbal kommunikation Stadie 3:Verbal kommunikation (Shipon-Blum, 2006) Interventioner i de olika kommunikationsstadierna Stadie 0: Ingen kommunikation För att förflytta sig från ett stadium till ett annat behöver barnet uppleva trygghet/kunna sig bekväm i den aktuella situationen, följ barnet i leken, bjud in till all form av komm. utan att pressa Stadie 1: Icke-verbal kommunikation Använd gärna kort, bilder, visuellt material i lek/spel/inlärningssituationer uppmuntra så mycket icke-verbal komm. som möjligt ej förväntning på att tala, trygghet, bekäftelse (tex favoritspel, rita, pyssla, memory, musikinstrument, handdockor) Stadie 2: Övergång till verbal kommunikation T ex blåsinstrument, kazoo, vissla, dataspel, inspelning, mikrofon, härmappar, härmlekar(djurläten,gör si/så), ljuda bostäverord, Stadie 3:Verbal kommunikation Stegvis ökning av komm. svårighetsgrad enl gemensam planering, t ex forts. imitations- el frågelekar/spel, räkneramsor, sjunga, läsa, handdockor, tala i ”nya, svårare” situationer 33 patienter på mottagningen Pratar med en lärare Pratar med fler lärare Pratar med en kompis Pratar med flera kompisar 23 16 26 19 Generella principer för anpassning i skola/förskola Kommunikaton på barnets nivå Användande av defokuserad kommunikation Fast vuxenkontakt i förskola eller skola Struktur och förutsägbarhet Anpassa krav och förväntningar till barnets nivå Mindre grupper Fokus på social lek och umgänge med andra barn (Lundahl, Örbeck & Kristensen, 2012) (Oebeck et al. 2014) Medicinsk behandling Aldrig första behandlingsalternativ vid selektiv mutism Då psykologisk behandling prövats och inte ger tillräcklig effekt Lite forskning kring SM och medicinering, små studier, endas 1 liten RCT Black & Udhe 1994: Fluoxetin 0,6 mg/kg/d. N=15; Responders 80% flx, 40% pbo ”Take-home message” Att vara tyst i förskola/ skola tillhör INTE normal utveckling Viktig att upptäcka i tid- bättre effekt vid tidig behandling OBS! Ev autismproblematik! Behov av ökad kunskap!!! Presentationens namn 23