Hjärngympa – uppdrag i MegaMind

LÄRARHANDLEDNING
Hjärngympa
Lärarhandledning för Hjärngympa
Bakgrund
MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé
blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet – från sinnesintryck till innovativt avtryck.
Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin
hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta
idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen
i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus.
Hjärngympa
Primär målgrupp: Åk 3-9
Centralt tema: Logik, minne och koncentration, problemlösning
Ämnen: Matematik och biologi
Vad kul att ni har bokat uppdraget Hjärngympa i science centret MegaMind! Denna lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande
uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet.
Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella
styrdokument för den svenska grundskolan (Lgr11). Kopplingar till specifika
kursmål medföljer denna handledning.
I uppdraget Hjärngympa får eleverna med hjälp av uppgifter och stationer i
MegaMind testa och utmana båda sig själv och sina kamrater i koncentration,
minne och logiskt tänkande för att lösa olika problem. De får även utveckla sina
kunskaper i hur de kan träna sin hjärna. Detta sker i en interaktiv och lekfull
science center-miljö.
Lärarhandledning för Hjärngympa
Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar. Därför
är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar.
Kontakt
För mer information, se www.tekniskamuseet.se
För bokning av skolprogram, maila till [email protected]
Inför ert besök
Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till
temat minne & koncentration, logik och problemlösning i anknytning till uppdraget Hjärngympa i MegaMind på Tekniska museet.
Övning 1: Minnestestet
Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna kring det
egna minnet och olika metoder för att träna/utveckla sitt minne.
Tid: Ca 30 min
Tema: Minne, hjärnan
Material: Duk, kortlek, olika mindre föremål t ex penna, hårnål, hörlurar, mynt,
knapp, äpple, mobiltelefon etc.
Instruktioner för årskurs 3-5
1. Förbered övningen genom att duka upp ett bord med olika föremål och placera en duk över. Dela in klassen i mindre grupper. Ge grupperna instruktionerna att de kommer få titta på ett antal föremål och att de ska memorera så
många som möjligt, men att de inte får tala med varandra under tiden.
2. Låt gruppen titta på föremålen under 1 min. Vilka föremål kom de ihåg? Vad
använde de för minnesregler?
3. Låt grupperna titta på föremålen en gång till under 1 min. Nu ska de även memorera vart föremålen är placerade, hur de ser ut etc. De får nu samarbeta/
prata med varandra.
4. Låt eleverna svara på frågor som t ex Vilket föremål låg längst ner till höger
(peka åt de elever som har svårigheter kring riktning/läge)? Hur många
plastföremål fanns det? Hur många föremål var vita? Vilka föremål började
på bokstaven H? etc. Vad hade de för olika samarbetsmetoder för att komma
ihåg föremålen?
Instruktioner för årskurs 6-9
1. Dela in klassen i par. Placera ut 12 st kort ur en kortlek på ett bord. Eleverna
skall memorera kortens valör och placering. Låt de planera en minnesstrategi
under 2 min, och sedan titta på korten under 1 min.
Lärarhandledning för Hjärngympa
2. Låt elevparen anteckna: Vilket kort låg längst till höger i översta raden? Vilket
kort låg närmast till vänster om t ex ruter sju? Vilken av följande valör fanns
inte med bland de tolv korten (t ex fem, kung, ess)? Hur många av de tolv korten var svarta?
3. Hur många rätt hade de? Vad hade de för olika metoder för att minnas?
Tips! Anpassa antalet/val av föremål samt frågor rörande t ex riktning beroende
på gruppens kognitiva förutsättningar.
Övning 2: Krypterade meddelanden
Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna kring begreppen chiffer och kryptering, samt utveckla sina kunskaper i problemlösning.
Tid:ca 45-60 min
Tema: Matematik och logik
Material: Mall för chiffersnurra, sax, jungfruben
Instruktioner:
1. Diskutera och förklara begreppen chiffer och kryptering. Vad är det bra för?
När används det (historiskt/nutid)? Demonstrera hur ett Ceasarchiffer fungerar (se info nedan).
2. Låt sedan eleverna göra egna chiffersnurror med hjälp av mallarna.
3. För årskurs 3-6
Eleverna får sedan i uppdrag att skriva ett krypterat meddelande med hjälp av
chiffersnurran. De skall även skriva en gåta vars svar ger krypteringsnyckeln
som behövs för att avkoda meddelandet.
3.
4. För årskurs 7-9
Eleverna får sedan i uppdrag att skriva ett krypterat meddelande bestående
av fem ord med hjälp av chiffersnurran. Varje ord skall ha en unik krypteringsnyckel vilket innebär att eleverna måste formulera fem stycken olika gåtor
vars svar ger krypteringsnycklarna som behövs för att avkoda meddelandet.
4.
5. Låt eleverna byta meddelande och gåtor/uppgifter med en kamrat och låt de
avkoda varandras meddelanden.
Så funkar Ceasarchiffer
Först skriver du ner hela alfabetet på ett rutigt papper.
Sedan bestämmer du dig för vilken krypteringsnyckel (ny startbokstav som skall
gälla), t ex M. Skriv ett nytt alfabet under det första där du börjar med M. När du
kommer till Ö fortsätter du helt enkelt med A tills du skrivit alla bokstäver
i alfabetet:
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
MNOPQRSTUVXYZÅÄÖABCDEFGHIJKL
Lärarhandledning för Hjärngympa
Nu har du chifferkoden och kan skriva ett meddelande t ex: ”Vi möts utanför matsalen!”. För att kryptera meddelandet letar du nu upp vilken bokstav som står under V = E, skriv ner det under det okodade meddelandet. Fortsätt tills hela meddelandet är klart. Formulera slutligen en gåta som ger korrekt krypteringsnyckel
(startbokstav), t ex Vad är första bokstaven i namnet på Tintins hund?
Svar: M (Milou).
Efter ert besök
Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning kring temat logik och problemlösning och uppdraget Hjärngympa i MegaMind på Tekniska museet.
Fördjupningsuppgift 1: Bygg med tangram
Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna kring begreppen chiffer och kryptering, samt utveckla sina kunskaper i problemlösning.
Tid:ca 60 minuter
Tema: Geometri, problemlösning
Material: Mallar för tangrampussel, sax, tjockt papper (gärna i sju olika färger)
Instruktioner: Låt eleverna göra egna tangrampussel av papper och ge de i uppdrag att försöka pussla ihop de geometriska figurerna nedan med allt från en till
sju bitar. Uppmana eleverna att rita in lösningarna i rutorna.
Form
Triangel
Kvadrat
Rektangel
Parallellogram
Femhörning
Sexhörning
1 bit
2 bitar
3 bitar
4 bitar
5 bitar
6 bitar
7 bitar
Lärarhandledning för Hjärngympa
Fördjupningsuppgift 2: Hur, var
och när lär jag mig bäst?
Denna uppgift syftar till att skapa förståelse hos eleverna kring faktorer som
påverkar vår koncentrationsförmåga, och hur det kan skilja sig åt mellan olika
individer.
Tid: ca 60 min + hemuppgift
Tema: Koncentration och hjärnan
Material: Enkät-stencilen (se bilaga på nästa sida), papper och penna
Instruktioner
1. Dela in klassen i mindre grupper och låt de fundera ut olika faktorer som gör
att de kan koncentrera sig bättre/sämre. Låt grupperna presentera sina svar.
Diskutera likheter/skillnader mellan grupperna.
2. För årskurs 3-6
Låt eleverna besvara frågorna i enkäten (se bilaga på nästa sida). Ge de sedan
i uppdrag att utföra undersökningen hemma eller på andra personer i skolan.
Låt eleverna sammanställa resultatet i mindre grupper med hjälp av enklare
tabeller eller diagram. Utifrån resultatet tar de fram en punktlista med några
förslag på hur de ska kunna koncentrera sig bättre i t ex klassrummet.
2.
3. För årskurs 7-9
Låt eleverna besvara enkäten och/eller dela in klassen i mindre grupper och
låt de göra egna enkäter utifrån temat ”Jag lär mig bäst när…”. Eleverna ska
genomföra undersökningen t ex på skolan och/eller hemma och sammanställa resultatet med hjälp av tabeller och/eller diagram. Utifrån resultatet skall
de sedan ta fram en plan för hur de skulle öka koncentrationsförmågan i t ex
skolan, hemma etc. Planen ska innehålla vad de vill förändra samt hur/vad
som behöver åtgärdas för att förändringen skall kunna genomföras.
Var kommer alla
smarta idéer irån?
Lärarhandledning för Hjärngympa
Bilaga: Enkätundersökning: Jag lär mig bäst när…
Ringa in det alternativ som stämmer bäst på dig
1. Miljöfaktorer
1.1 Ljud
Jag vill ha tyst och
lugnt omkring mig
när jag studerar
Jag studerar
gärna med musik
i bakgrunden
Jag kan stänga ut
bakgrundsljud när
jag studerar Jag har svårt att
koncentrera mig
när det är tyst
Jag studerar helst i
dagsljus utomhus Jag studerar helst i
dagsljus inomhus
Jag studerar helst i
dämpat ljus
Jag lär mig bäst
när jag är varm
Jag koncentrerar
mig bäst i varma
rum Jag koncentrerar
mig bäst i svala
rum
Jag lär mig bäst i
en fåtölj, en soffa
eller i sängen
Jag lär mig bäst om
jag får byta/variera sittställning Jag lär mig bäst om
jag får stå/gå
Jag lär mig bäst
genom att titta på
bilder, färger och
diagram/tabeller
Jag lär mig bäst
genom att röra och
känna med händerna Jag lär mig bäst
genom att göra och
uppleva
1.2 Ljus
Jag studerar
helst med stark
belysning 1.3 Temperatur
Jag lär mig bäst
när jag är sval
1.4 Position
Jag lär mig bäst om
jag sitter på en bra
stol, vid ett bord
2. Fysiska faktorer
2.1 Olika sinnen
Jag lär mig bäst
genom att tala,
lyssna och
diskutera Lärarhandledning för Hjärngympa
2.2 Mat
Jag vill äta/dricka
medan jag lär mig
något
Jag blir störd av
att småäta under
tiden jag lär mig
2.3 Tid på dygnet
Jag lär mig bäst på
morgonen Jag lär mig bäst
mitt på dagen
Jag lär mig bäst på
eftermiddag/kväll Jag lär mig bäst på
natten
Jag lär mig bäst i
en fåtölj, en soffa
eller i sängen
Jag lär mig bäst om
jag får byta/variera sittställning Jag lär mig bäst om
jag får stå/gå
Jag lär mig bäst
när jag är ensam Jag lär mig bäst
genom att samarbete med en annan
person
Jag lär mig bäst
genom att samarbeta med flera
andra personer
Jag lär mig bäst
när någon annan
säger hur jag ska
göra
Jag lär mig bäst
när jag måste lösa
något själv
2.4 Rörelse
Jag lär mig bäst
när jag får röra
på mig Jag behöver vara
stilla när jag lär
eller koncentrerar
mig
2.4 Rörelse
Jag lär mig bäst om
jag sitter på en bra
stol, vid ett bord
3. Sociala faktorer
Lärarhandledning för Hjärngympa
3. Sociala faktorer
Jag arbetar helst
med en uppgift i
taget Jag arbetar helst
med flera uppgifter samtidigt/
parallellt Jag lär mig bäst om
jag först förstår
helheten, innan jag
går in på detaljer
Jag lär mig bäst om
det jag ska lära mig
har med mig att
göra Jag tycker om
muntliga redovisningar Jag tycker om
skriftliga redovisningar
Jag lär mig bäst om
jag först förstår
detaljer, innan jag
går in på helheten
Lärarhandledning för Hjärngympa
Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7-9
Förmågor
Centralt innehåll
Kunskapskrav
Teknik
Identifiera problem och
behov som kan lösas med
teknik.
Teknik
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning och förslag till
lösningar.
Teknik
Eleven kan undersöka
olika tekniska lösningar i
vardagen och beskriva
hur identifierbara delar
samverkar för att uppnå
ändamålsenlighet och
funktion.
Matematik
Formulera och lösa problem med hjälp av mate- Konsekvenser av tekmatik samt värdera valda nikval, till exempel förstrategier och metoder. och nackdelar med olika
tekniska lösningar
Använda matematiska
begrepp och samband
Matematik
mellan begrepp.
Geometriska objekt och
deras egenskaper samt
Välja och använda lämp- avbildning och konstrukliga matematiska meto- tion av geometriska obder för att göra beräkjekt.
ningar och lösa
rutinuppgifter.
Metoder för beräkning av
area, omkrets och volym
Biologi
hos geometriska objekt.
Använda kunskaper i
biologi för att granska
Strategier för probleminformation och ta ställ- lösning i vardagliga situning i frågor som rör
ationer och inom olika
hjärnan och våra sinnen. ämnesområden.
Biologi
Hur hjärnan påverkas av
t ex sömn, kost, motion
och miljö.
Hjärnans uppbyggnad
och funktion kopplat till
problemlösning.
Matematik
Eleven kan lösa olika
problem genom att välja
och använda strategier
och metoder med anpassning till problemets
karaktär.
Eleven har kunskaper om
matematiska begrepp
och visar det genom att
använda dem på ett
fungerande sätt.
Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med
anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa uppgifter.
Biologi
Eleven kan föra resonemang om hälsa och visar
då identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och
funktion.
Lärarhandledning för Hjärngympa
Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6
Förmågor
Centralt innehåll
Kunskapskrav
Teknik
Identifiera och analysera
tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet
och funktion.
Teknik
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till
lösningar.
Teknik
Eleven kan beskriva och
ge exempel på tekniska
hjälpmedel i vardagen
och dess ändamålsenlighet och funktion.
Konsekvenser av teknikval, till exempel föroch nackdelar med olika
tekniska lösningar.
Matematik
Eleven kan lösa problem
på ett fungerande sätt
genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning
till problemets karaktär.
Matematik
Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
strategier och metoder.
Använda matematiska
begrepp och samband
mellan begrepp.
Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa
rutinuppgifter.
Biologi
Använda kunskaper i
biologi för att granska
information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör hjärnans
funktion och förmåga.
Matematik
Huvudräkning samt beräkningar med skriftliga
metoder och miniräkna- Eleven har kunskaper om
re.
matematiska begrepp
och visar det genom att
Grundläggande geome- använda dem på ett
triska objekt och dess
fungerande sätt.
användning i vardagliga
situationer.
Eleven kan välja och använda fungerande mateUppskattning och mät- matiska metoder med anning av t ex längd, area
passning till
och tid med vanliga
sammanhanget för att
måttenheter.
göra beräkningar och
lösa uppgifter med tillStrategier för matema- fredsställande resultat.
tisk problemlösning i
vardagliga situationer.
Biologi
Eleven kan genomföra
Biologi
undersökningar utifrån
Hur människans hjärna givna planeringar.
och sinnesorgan fungerar och samverkar när
I resonemang om hjärdet kommer till problem- nan och våra sinnen kan
lösning, minne och kon- eleven relatera till några
centration.
samband i t ex vår livsstil.
Hjärngympa