Djuren på Bondgården. Avd.Loket

Dokumentation
av
Kvalitetsarbete
Djuren på bondgården
Dingles förskola
Loket
Ht 2014 – Vt 2015
Förskolor Norr
Munkedals kommun
Licelle, Sandra och Johanna
Innehåll
Grundfakta och förutsättningar ................................................................................................... 3
Kartläggning av barnens intressen ............................................................................................ 3
Mål .......................................................................................................................................................... 3
Eget formulerat mål ..................................................................................................................... 3
Läroplanens mål ............................................................................................................................ 3
Barnens utveckling ........................................................................................................................... 4
Insatser – åtgärder för att nå målet ......................................................................................... 4
Koppling till forskning ..................................................................................................................... 4
Dokumentation .................................................................................................................................. 5
Information till vårdnadshavare ................................................................................................. 5
Uppföljning .......................................................................................................................................... 5
Pedagogernas insatser................................................................................................................ 9
Koppling till forskning ................................................................................................................. 9
Barnens utveckling ..................................................................................................................... 10
Dokumentation ............................................................................................................................ 10
Information till vårdnadshavare ........................................................................................... 11
Utvärdering ....................................................................................................................................... 11
Pedagogernas insatser.............................................................................................................. 11
Barnens upplevelser .................................................................................................................. 12
Barnens utveckling ..................................................................................................................... 12
Koppling till forskning ............................................................................................................... 13
Analys av utvärderingen .............................................................................................................. 14
Resultatets betydelse för fortsatt arbete............................................................................... 14
2
Grundfakta och förutsättningar
Vår avdelning består av 16 stycken barn varav fem stycken födda 2010, tre stycken födda
2011, fem stycken födda 2012 och tre stycken födda 2013. Vår personalgrupp består av en
förskollärare 100% och två stycken barnskötare 180%. Frukost och lunch tillagas av
förskolans kokerska. På förskolan arbetar en lokalvårdare som städar lokalerna dagligen.
Loket tillhör Dingles förskola och är en av fem avdelningar. Lokalerna är öppna, ljusa och väl
anpassade efter de behov en förskoleverksamhet har. Utemiljön är rymlig, tillåtande och
inspirerar till många olika sorters lekar och aktiviteter.
Kartläggning av barnens intressen
Det är början av september, vi äter lunch och samtalar vid matbordet. Vi pratar om allt mellan
himmel och jord när ett av barnen uppmärksammar kaninbilden på en av kompisarnas tröjor.
Det dröjer inte länge förrän alla barnen sitter och pratar glatt om deras favoritdjur. Det visar
sig att favoriterna är katter, hästar, hundar och kaniner. Ett av barnen påtalar att det finns en
veterinärstation bredvid förskola. De senaste veckorna har vi kunnat se hästar, katter och
hundar. Pedagogen frågar då vad djuren gör hos veterinären. Då svarar ett av barnen: ”får
spruta och känner på magen…djuren får presenter och ballonger sen får de en spruta till i
benet”. I slutet på augusti ställde vi pedagoger fram en bondgård med djur på ett lågt bord i
barnens höjd. Vi har sedan dess kunnat observera barnens växande intresse för
bondgårdsdjuren.
Mål
Eget formulerat mål
Utifrån kartläggningen av barnens intresse blir målet med temaarbetet att barnen ska utveckla
sina kunskaper inom vilka djurfamiljer som bor på bondgården, hur de lever där och vad vi
får av dem.
Läroplanens mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
 ”utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö” (s.47)
 ”utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation” (s.53)
 ”utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra” (s.51)
 ”utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.”
(s.51)
 utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap” (s.51)
3
Barnens utveckling
Utifrån samtal i grupp och enskilt har det visat sig att de äldsta barnen kan nämna några av
djuren som bor på bondgården. Det nämns även fjärilar, maskar och fiskar. Det finns många
yngre barn på avdelningen vilket innebär att vi genom observationer kan konstatera att de
känner igen djur som ex. grisen, hästen, kossan och kaninen. Barnen kan deras läten och kan
genom muntlig uppmaning hämta rätt djur ex. grisen. Både de yngre och de äldre barnen
tycker om att leka med bondgårdsdjuren i vår ”bondgårdshörna”. De verkar inte vara bekanta
med begreppen veterinär, bonde eller ex. mamma häst heter sto o.s.v.
Insatser – åtgärder för att nå målet
Vi kommer att:
 låta barnen bestämma tillsammans vilka djur vi ska studera.
 dela upp barnen i två grupper, utifrån ålder och utveckling.
 besöka naturbruksgymnasiet och de djur som bor där
 bjuda hit en häst till förskolan
 försöka planera in ett veterinärstudiebesök
 skapa egen litteratur (fakta böcker) för barnen utifrån deras intresse, kunskap och
nyfikenhet.
 genomföra estetisk verksamhet – skapa djur med ler och måla.
 konstruera – skapa djur och bondgård med hjälp av materialen ”plus plus” och lego.
 uppleva med våra sinnen – lyssna, känna, se och lukta.
 sjunga sånger och göra ramsor.
 ha rollekar.
 studera och leta information på nätet och i litteratur tillsammans med barnen.
Vi i arbetslaget ansvarar tillsammans för att genomföra ovanstående insatser. Vi kommer
att låta barnens intresse och nyfikenhet styra temaarbetets väg.
Koppling till forskning
”Läroplanen (Lpfö 98) anger i kapitel 2.3 Barns inflytande , att barn ska ges rätt till
inflytande i sin egen vardag i förskolan och att de ska utveckla insikter om vad begreppet
demokrati kan innebära. Förskolan ska möjliggöra för barn att få samtala och ge uttryck för
sina tankar och åsikter, men samtidigt kräver det att lärarna i förskolan intresserar sig för det
barnet tänker och uttrycker så att relationerna mellan barnen och de vuxna utvecklas och
stärks.” (E.Arner.2009.s.20.)
”Ju öppnare pedagoger är för att visa barn respekt och intressera sig för deras initiativ desto
mer utvecklar barnen sin lek och sina aktiviteter.(Arner, 2009.)
Doverborg, Pramling och Samuelsson tar i boken Att undervisa barn i förskolan upp
Vygotskijs begrepp proximal utvecklingszon. Vilket syftar till lärande och utveckling som
4
sker i samspelet mellan parter med olika erfarenheter och kunskaper. Barn kan både bli
utmanade och få stöd i spontana situationer men även i systematiskt och medvetet arbetet. I
dessa samspel finns det utrymme för att utvecklas och att lära sig. (Doverborg m.fl, 2013)
”Utan insikter i barns kunnande kan man inte som lärare utmana barn för att de ska
vidareutveckla sitt kunnande” (Doverborg m.fl, s.76)
Eva-Noren-Björn tar i boken Våga satsa på leken upp fördelarna med det tematiska
arbetssättet i förskolan. Temarbetet är ämnesövergripande och har möjlighet att utvecklas åt
olika håll vilket passar bra i förskolans fria arbetssätt. I ett tidigare temaarbete med
bondgårdsdjuren upplevde författaren att ett studiebesök till bondgården hade gjort ett starkt
intryck på barnen. De hade mycket tankar och funderingar när de kom därifrån. Många
iakttagelser visade sig och utspelade sig i barnens lek när de kom tillbaka till förskolan.
(Noren-Björn, Eva. 1990.)
Dokumentation
Vi kommer att dokumentera barnens utveckling i deras portfoliopärmar. På en vägg samlar vi
barnens upplevelser, fotodokumentation, teckenmaterial, arbetsmaterial, sånger och
aktiviteter.
Information till vårdnadshavare
Vi kommer att ha en dokumentationsvägg för föräldrarna så att de på ett lättillgängligt sätt
kan följa temaarbetet vid hämtningar och lämningar. I våra månadsbrev kommer vi att lämna
information och material ex. tecken och sånger för att alla föräldrar ska få kontinuerlig
information om temats utveckling.
Uppföljning
Datum för uppföljning: 7 januari 2015
Vi startade vårt temaarbete genom att samla alla barn runt ett bord. På bordet stod en
bondgård och bondgårdsdjur. Tillsammans började vi prata om djuren samtidigt som barnen
fick hålla i de små figurerna och undersöka de närmre. En av pedagogerna tog fram ett stort
vitt papper och utifrån samtalet kring bordet antecknade vi och skapade en mind-map. Vi
pratade om de olika djuren som bodde där och hästen var ett återkommande djur. Vi avslutade
samlingen med att barnen valde vilket djur vi skulle börja att arbeta med. Genom röstning
blev det hästen. Denna introduktion av temat var lyckat. Alla tre pedagoger var med vid
tillfället och barnens intresse fick styra vilken väg temat skulle ta.
Barnen har vid ett antal tillfällen delats upp i två grupper utifrån ålder, intresse och
utveckling. En pedagog fick ansvara för den ”äldre gruppen” och två pedagoger ansvarade för
den ”yngre” gruppen. Grupperna har inte varit fasta utan delats upp utifrån vilka barn som
varit på förskolan den dagen och utifrån den aktivitet som genomförts. Fördelen med dessa
5
gruppindelningar har varit att det enskilda barnet har fått mer plats och fler barn har kommit
till tals. Vi har upplevt att i den lilla gruppen är det lättare för barn att uttrycka sig och det är
lättare för oss pedagoger att följa upp samtal med intressen och frågor.
Två pedagoger och fyra barn var en fredag på naturbruksgymnasiet på studiebesök.
Planeringen och genomförandet gick bra och var uppskattat av både pedagoger och barn. Vi
fick se hästar men även andra djur. Det som var mindre bra var att det var så få barn med men
detta var även positivt. Till våren ska vi försöka planera in så att vi kan gå med halva
avdelningen vid två tillfällen och där få besöka det aktuella djuret vi arbetar med på lite
närmare håll.
I mitten på december fick vi besök av tre hästar här på förskolan. Det var två av föräldrarna
som tog initiativ och klädde sig själva och hästarna i lussekläder. De kom ridande till vår
parkering på utsidan förskolan och bjöd på pepparkakor och julmust. Barnen på vår avdelning
fick lov att klappa hästarna och träffa dom på nära håll. Besöket var väldigt uppskattat av
både pedagoger och barn. Mycket positivt var de delaktiga föräldrarna som bidrog till att
barnen fick ett roligt och verkligt möte med hästarna.
Vi har planer på att göra ett studiebesök hos veterinären. Om det går att genomföra så
kommer denna aktivitet att planeras in i slutet av temaarbetet för att barnen ska kunna ställa
frågor om alla de djur vi arbetat med.
En av pedagogerna har utifrån temat och barnens intresse skapat två stycken fakta böcker som
finns på avdelningen. De är fyllda med mycket bilder och lite text. De har varit uppskattade
bland alla åldrar. Vi kommer att göra nya böcker även till de kommande djuren vi ska studera.
Den skapande verksamheten har inte fått så mycket utrymme. Vi kommer att avsluta arbetet
med hästen genom att barnens får genom lera eller målning skapa en häst. Detta är något vi
kommer att planera in tidigare när vi börjar med nästa djur.
En av de avslutande aktiviteterna med hästen kommer även att vara att konstruera djur och
bondgård med lego och plus-plus. Detta hoppas vi kommer bli uppskattat bland de äldre
barnen som just nu har ett stort intresse för dessa konstruktionsmaterial.
Vid två tillfällen har föräldrar tagit hit hästar till förskolan så har barnen fått uppleva med sina
sinnen hur en häst låter, de har fått klappa och känna på hästen, de har sett en häst i
verkligheten och de har kunnat känna lukten av en häst. Båda tillfällena där barnen har fått
möta hästar har varit lika positiva och uppskattade.
Under temats gång har vi kontinuerlig sjungit sånger och gjort ramsor som har med hästen att
göra. På avdelningen har vi under hösten arbetat med tecken som stöd och har med
handledning kunnat använda tecken i både ramsor och tal. Både barn och pedagoger har visat
stort intresse och delaktighet för tecken som stöd.
På avdelningen har vi en bondgård med alla djuren. Denna aktivitetshörna är uppskattad av
alla åldrarna. Detta är en lekhörna där vi pedagoger kan vara delaktiga men även en aktivitet
där barnen kan leka själva. Här har vi pedagoger haft möjlighet att kunna fånga och iaktta i
barnens fria lek, men även vid tillfällen kunnat vara med och styra en planerad lek/aktivitet.
Ipaden har använts när barnen letat information på nätet. Det är ett positivt verktyg som vi
kommer att fortsätta använda oss av i temaarbetet.
6
Det gemensamma ansvaret för temat har varit positivt. Vi har under arbetets gång delat upp
ansvarsuppgifter men viktigt för oss är att alla är delaktiga i planering och var temat är på väg.
Vi har kontinuerligt samtalat och planerat utifrån tidigare aktiviteter och samtal med barnen.
Detta har varit positivt.
Barnen är delaktiga i uppföljningen genom de avslutningar vi kommer att ha på varje djur. Vi
kommer då försöka sammanfatta och prata om vad vi upplevt, vad vi gjort och vad vi lärt oss.
I samband med detta kommer vi att visa bilddokumentation som gjorts under resans gång.
Datum för uppföljning: Maj 2015
Genom omröstning valdes katten som andra djuret i ordning i vårt tema. Över hälften av de
barn som deltog vid tillfället valde katten.
Vi har ett flertal katter som rör sig runt vår gård dagligen. Dessa har vi kunnat iaktta och följa
och därmed kunna uppleva med sinnena se och lyssna. Många av barnen har eller känner
någon som har katt och har därmed kunnat uppleva med sinnena känna och lukta.
Barnen har vid några tillfällen delats upp i grupper utifrån ålder, intresse och utveckling för
att studera katten och ta reda på svar på deras frågor. Vi har använt oss av internet och
sökmotorn Google för att leta information.
En av pedagogerna har skapat tema böcker om katten som vi tillsammans har läst, studerat
och samtalat om.
7
Barnen har skapat katter av toalettrullar, piprensare, plastögon och färg. Alla valde själva
vilken färg som deras katt skulle ha både i pälsen och på svansen.
Tillsammans har vi sjungit sånger, gjort ramsor och använt oss av tecken som stöd.
Barnen har vid det stora bondgårdsbordet lekt rollek med katten och de andra djuren på
bondgården.
Datum för uppföljning: Maj 2015
När Påsken närmade sig visade barnen stort intresse för djuret kycklingen. Vi valde då att
arbeta med kycklingen som vårt sista djur i temat Djuren på bondgården.
Barnen har vid några tillfällen delats upp i grupper utifrån ålder, intresse och utveckling för
att studera kycklingen och ta reda på svar på deras frågor. Vi har använt oss av internet och
sökmotorn Google för att leta information.
Att besöka eller få besök av en kyckling har vi tyvärr inte lyckats med.
Vi har läst böcker och studerat litteratur samt samtalat om kycklingen, vi har dock inte gjort
egen litteratur.
Stort intresse föll på ägg och påskägg. Vi valde därför att låta barnen göra egna ägg av
ballong, rivna tidningspapper, tapetklister och färg.
Eftersom att vi inte haft möjlighet att träffa en kyckling har vi heller inte kunnat uppleva den
med våra sinnen.
Vi har sjungit sånger, gjort ramsor och använt oss av tecken som stöd.
Barnen har vid det stora bondgårdsbordet lekt i rollek med kycklingen och de andra djuren på
bondgården.
8
Pedagogernas insatser
Vi har följt vår planering med insatser – åtgärder att nå målen. Vi kommer att avsluta med två
punkter innan vi sammanfattar hästen och går vidare mot ett nytt djur på bondgården. Vi har
och kommer fortsätta under arbetets gång att lägga stort fokus på hur vi bemöter barnen i
samtal och aktivitet. Att vara lyhörd och att kunna fånga upp och utmana barnet är något vi är
medvetna om och ständigt jobbar med. Många utvecklande samtal har skett vid matsituationer
och i liten grupp. Den lilla gruppen har varit en positiv plats för barnen och temats utveckling
så det är något vi kommer att arbeta ännu mer med.
Koppling till forskning
”Ju öppnare pedagoger är för att visa barn respekt och intresserar sig för deras initiativ desto
mer utvecklar barnen sin lek och sina aktiviteter” (Arner, 2009). Precis som Arner skriver har
vi upplevt att när vi är delaktiga och närvarande blir den planerade eller spontana lek/aktivitet
en positiv och utvecklande stund. Det är framförallt i den motsatta situationen när man som
pedagog har varit frånvarande och stressad som denna stund blir svår och ofokuserad bland
barnen. Vi pedagoger har ofta samtalat om dessa olika situationer där vår närvaro och
frånvaro bidrar till positiva och negativa lärandemiljöer.
Doverborg, Pramling och Samuelsson tar i boken ”Att undervisa barn i förskolan” upp
Vygotskijs begrepp proximal utvecklingszon hur man kan stötta och utveckla barns kunnande
i både spontana och i planerade aktiviteter. De tar även upp att utan insikter i barns kunnande
kan man inte utmana barns vidareutveckling. I vårt temaarbete har vi lagt tid på både de
spontana och de planerade lekarna och aktiviteterna. Vi är överens om är att de gånger vi haft
bra insikter om gruppens eller det enskilda barnets kunnande har situationen blivit
utvecklande och positiv. I de positiva samtalen vi haft i en liten grupp ex. vid matsituationer
eller ett vardagssamtal har vi på ett positivt sätt kunna fånga upp barnens kunskaper och
tankar. Detta har funnits med vid planerade aktiviteter och hjälpt oss i planeringen av temat.
Eva-Noren Björn tar upp i boken Våga satsa på leken ett tidigare studiebesök på en bondgård
och vilket starkt intryck detta gjorde på barnen. De tog med sig tankar och funderingar, vilket
utspelade sig i deras lek när de kom tillbaka på förskolan. Vi upplever att våra två studiebesök
9
har varit positiva för temaarbetet. De verkliga upplevelserna och att barnen fått uppleva med
sina sinnen upplever vi bidrar till mer motiverande samtal och lekar.
Barnens utveckling
De äldre barnen kan beskriva hur hästen ser ut, var den bor, vad den äter, vad vissa delar på
hästen heter ex. man och att en tränad häst kan göra en kullerbytta. De äldre barnen har ritat
varsin häst samt förklarat vad de har ritat. En pedagog har antecknat på teckningen vad barnet
beskrivit. Barnen visar förståelse för att man kan rida på hästar och att hästar kan ha olika
uppgifter ex. cirkushästar och arbetshästar. Vi upplever att mötet med en verklig häst har
utvecklat deras intresse i lek och i diskussion med varandra och oss pedagoger. Den positiva
upplevelsen i mötet med hästen har bidragit till frågor och lek utifrån det intresse som skapats.
Barnen har utvecklat sitt kunnande om hästen genom sånger, ramsor och sagor som handlar
om hästen. De har även lärt sig flera tecken som stöd som benämner häst och andra djur på
bondgården.
De äldre barnen uppmärksammar vad katten gör på dagarna, vad de äter och dricker, att den
leker med bollar och att man får klappa dom. De nämner ett flertal namn på vad katter kan
heta och olika färger som de kan ha på sin päls. Barnen benämner kattfamiljens medlemmar,
kattmamma – kattpappa – kattunge. Barnen nämner att man kan vara allergisk mot katter och
man då måste tvätta händerna. Barnen kan tecknet för katt. Barnen har lärt sig nya tecken,
sånger och ramsor. Barnen uppmärksammar att man leker med katter som en kompis.
Kycklingen blev det sista och avslutande djuret i vårat tema. Mycket intresse och paralleller
drogs till Påskfirandet. Barnen kan benämna hela kycklingens familj, tupp – höna – kyckling.
Kycklingen blir tupp eller höna när den blir stor. Barnen nämner att man får ägg av hönan och
dessa kan användas för att göra pannkakor. De kan nämna vad de äter och hur de ser ut. De
uppmärksammar att kycklingen, tuppen och hönan har olika läten. Barnen kan tecken för ägg,
tupp och höna. Barnen har lärt sig nya ramsor och sånger.
Dokumentation
Vi har dokumenterat detta i portfolio, på en mind-map, på barnens alster och på vår temavägg.
På temaväggen har vi samlat bilddokumentation, tecken och annat material som vi arbetat
med under temats gång. Vi försöker i största mån att ha barnen delaktiga när vi dokumenterar
för portfolio och gemensama bilddokumentationer.
10
Information till vårdnadshavare
Vi informerade vårdnadshavarna på föräldramötet den 7 oktober 2014. Med tanke på att alla
vårdnadshavare inte var med vid detta tillfälle skickad vi med alla barn hem ett månadsbrev
där vi beskrev årets temaarbete. Vi har skapat en dokumentationsvägg så att föräldrarna på ett
enkelt sätt kan följa temats gång. Denna vägg är precis vid ingången till avdelningen. På
denna vägg samlar vi bilddokumentation, upplevelser, tecken sånger och ramsor. Vi har även
skapat en bok som vi kallar temaboken. Denna bok fyller vi regelbundet på med tecken,
ramsor och sånger som vi lär oss här på förskolan. Med tanke på att många av barnen på
avdelningen är yngre och därför inte genom tal återberättar hemma vad de upplever på
förskolan kan man som förälder låna hem denna bok och läsa och sjunga tillsammans med sitt
barn. Syftet är att göra föräldrarna mer delaktiga. Från och med januari i år kan föräldrarna
börja låna hem dessa böcker. Vi försöker i största mån att dagligen informera föräldrar om
aktiviteter och händelser på förskolan. Den respons vi fått av föräldrarna har varit muntlig och
den har varit positiv.
Utvärdering
Pedagogernas insatser
Vi pedagoger har följt vår plan för insatser, men vi har tyvärr inte lyckats få med exempelvis
ett möte med en kyckling. Sammanfattningsvis har vi kunnat genomföra det mesta. Vi
bemötte barnen med lyhördhet, entusiasm och massor av frågor. Utvecklande samtal har vi
haft med barnen i våra temasamlingar, vid våra måltider, vid studiebesök och upplevelser och
givetvis när barnen kommer med frågor, tankar och funderingar kring temat. Vi i arbetslaget
har haft en samsyn, arbetat utifrån temats mål och strävat tillsammans mot detta. Föräldrarna
har varit positiva och intresserade av temats innehåll. Barnen har varit engagerade och visat
intresse under största delen av arbetet.
11
Barnens upplevelser
"Bra Tecken (barnet visar olika tecken hon lärt sig). Hästar hälsade på. Hästarna var
roligast. Kycklingen var tråkigast. Jag gillar kycklingen som jag har hos min farfar. Skojigt
det var. Påsk det var fest på dagis. Vi fick kaka. Det var för högt en gång, men det var bra.
Jag har lärt mig om katten den har morrhår och så har den svans. Också kan den hoppa. Lite
tråkigt ibland. Jag tycker om hästen på måndag". Torsdagen den 28/5 -15.
Barnens utveckling
Vi har använt oss av mind-maps för att kunna kartlägga barnens kunskaper vid start och
avslut. På detta sätt har vi kunnat dokumentera barnens utveckling inom temat. Temat har
varit uppdelat på tre djur. Vi har observerat under samlingar och barns rollek med vår lilla
bondgård att barnen har en förståelse för ett flertal av vilka djurfamiljer som bor där ex.
kossor, grisar, kycklingar, hundar, katter, hästar, fjärilar med familjer. Barnen valde genom
omröstning att fördjupa sig i hästar, katter, kycklingar och deras familjer. När vi jämför
mindmapsen från alla tre valda djur före och efter så kan vi se en tydlig utveckling. De
avslutande mindmapsen är mycket mer detaljrik och har en större bredd om djuret.
På den avslutande mindmapen om hästen kan man läsa följande: ” hästens föl heter föl, äter
gräs och hö, brukar vara ute och inne, bor i ett stall i en box, den kan trava och hoppa, bo i
en ladugård, kan tecknet som häst, hästen gnäggar och frustar, de kan vara bruna svarta och
vita, häst rimmar på pest, fyra ben, hovar på fötterna, svans, två öron, man, två ögon, hår på
hovarna, äpple och morot vi äter samma, man kan rida på hästen, hästar kan dra en
hästvagn, målat en häst” 29 januari 2015, tema-samling på Loket.
På den avslutande mindmapen om katten kan man läsa följande: ”hello kitty är en katt, riktiga
katter hälsar på oss på vår gård, de är ute, de är fina, leker med bollar, äter kattmat och lax,
äter inte sådan mat vi äter, gillar inte vatten men dom äter vatten, man kan klappa dom,
katter kan heta Mimmi Sofie Skrållan, katten kan heta samma som hästen, fångar möss, man
kan ha katter hemma, vissa kan öppna soptunnan, katter kan bli gamla, de kan se på natten,
jagar möss på natten, de kan vara i burar när man åker någon stans, äldsta katten i världen
blev nästan 46 år, katten kan hoppa högre än människor, kattmamma, kattungar, kattpappa,
färger på katten – orange, röd, vit, svart, brun och lila, barnen räknar på sina fingrar hur
många katter de har hemma, kissar ute, man kan vara allergisk och då måste man tvätta
händerna om man klappar dom, barnen gör katt på teckenspråk, katten kan vara lång och
stor” 26 mars 2015, tema-samling på Loket.
På den avslutande mindmapen om kyckling kan man läsa följande: ”tuppen kan väcka oss på
morgonen när den kuckelikuar, äggen är vita och bruna, plockar in äggen på morgonen
exempel i en korg, man måste ha ägg när man gör pankakor, man kan koka eller steka ägget,
går att köpa på ica, på påsk sjunger vi sånger om kycklingen och ägget, klät ut oss och man
kan måla ägg, kycklingarna blir en tupp eller höna när den blir stor, ägget kläcks och
kycklingen kommer ut, ägget kommer ifrån hönans rumpa, bor i en ladugård eller ett
hönshus, mammakyckling heter höna, och pappakyckling heter tupp, äter från ris bröd och
höns-mat, kycklingens näbb är orange även ben och fötter, gul brun vit grå och rund – så ser
en kyckling ut, barnen gör lätet för hönan, pip-pip säger kycklingen, kuckeliku säger tuppen”
28 april 2015, tema-samling på Loket.
12
Utifrån samlingar med Tecken-Titti har vi kunnat observera att barnen utvecklat flera tecken
inom temat ex. häst, katt, kyckling, kossa, mjölk, ägg, groda, hund, får samt några sånger och
ramsor med tecken. I observationer utifrån rollek med våran bondgård kan vi se att alla
åldersgrupper är representerade och de äldre barnen inkluderar de yngre i sin lek. I hemvrån
har vi kunnat observera att barnen leker rollekar där de är olika djur.
Viktigt att ha i åtanke är att mindmapsen kartlägger gruppens utveckling och inte den enskilda
individens utveckling.
Koppling till forskning
”Läroplanen (Lpfö 98) anger i kapitel 2.3 Barns inflytande, att barn ska ges rätt till inflytande
i sin egen vardag i förskolan och att de ska utveckla insikter om vad begreppet demokrati kan
innebära. Förskolan ska möjliggöra för barn att få samtala och ge uttryck för sina tankar och
åsikter, men samtidigt kräver det att lärarna i förskolan intresserar sig för det barnet tänker
och uttrycker så att relationerna mellan barnen och de vuxna utvecklas och stärks.” (E.Arner.
2009, s 20)
Utifrån ovanstående läroplancitat har vi i temaarbetet samtalat i mindre grupper där barnens
tankar och åsikter varit det centrala. Barnen har genom omröstning tillsammans valt de tre
djur som vi arbetat med. Barns inflytande har varit viktigt och något vi strävat efter.
I boken ”Barns inflytande i förskolan” skriver författaren Elisabeth Arner att ”ju öppnare
pedagoger är för att visa respekt och intresserar sig för deras initiativ desto mer utvecklar
barnen sin lek och sina aktiviteter”. Vi upplever efter detta tema att denna teori stämmer.
Vi pedagoger har ofta samtalat om olika situationer där vår närvaro och frånvaro bidragit till
både positiva och negativa lärandemiljöer. Genom att visa respekt och intresse för barnens
initiativ uppleverer vi att det motiverar barnen till att ta nya initiativ.
Doverborg, Pramling och Samuelsson tar i boken ”Att undervisa barn i förskolan” upp hur
man kan stötta och utveckla barns kunnande i både spontana och i planerade aktiviteter. I vårt
tema har barnen tagit initiativ till spontana rollekarna med sig själva som djur eller med
bondgården. Ibland har vi pedagoger varit med i leken och därigenom kunnat utmana genom
att ställa frågor som hur och varför. Ibland har vi suttit bredvid och bara observerat. Utifrån
dessa stunder har vi skapat oss en förstålse för vad de kan och kunnat planera aktiviter och
samtal utifrån deras kunskap och vad de tycker är intressant inom temat. Variationen mellan
de spontana och de planerade aktiviteterna har varit givande.
Eva Noren-Björn tar upp i boken Våga satsa på leken ett tidigare studiebesök på en bondgård
och vilket starkt intryck detta gjorde på barnen. Barnen tog med sig sina tankar och
funderingar, vilket utspelade sig i deras lek när de kom tillbaka till förskolan. I vårt tema har
vi strävat efter att barnen ska få uppleva med sina sinnen, med andra ord få träffa de aktuella
djur vi arbetat med. Vi har besökt lantbruksskolan vid några tillfällen, vi har haft föräldrar
som tagit med hästar till förskolan vid två tillfällen samt att vi har flera sorters katter som
sprungit runt vår förskola. Vi upplever precis som Eva Noren-Björn att dessa möten gör
starka intryck på barnen vilket resulterat i lek och samtal där vi kunnat ta tillvara på barnens
tankar och funderingar. Dessa möten har varit motiverande och utvecklande.
13
Analys av utvärderingen
Utvärderingen visar att barnen har utvecklat kunskaper inom vårt eget formulerade mål – Att
utveckla sina kunskaper inom vilka djurfamiljer som bor på bondgården, hur de lever där och
vad vi får av dem.
Att kartlägga barnens enskilda utveckling utifrån uppsatta mål är en utmaning som är svår.
Särskilt i en åldersgrupp på 1-4 år där många av barnen inte uttrycker sig verbalt i så stor
utsträckning. Vi har använt oss av ”mindmaps” för att kunna kartlägga för och
efterkunskaper. Det är framförallt de äldre barnens utveckling som tagits tillvara på där
eftersom att de kan uttrycka sig verbalt. När vi jämför mindmapsen från alla tre valda djur
före och efter så kan vi se en tydlig utveckling. De avslutande mindmapsen är mycket mer
detaljrik och har en större bredd om djuret. Detta är en metod vi kommer att använda oss av
mer.
När vi utvärderade barnens tankar kring temat var det svårt att få tydliga svar. Vi har arbetat
med temat sedan i oktober och kanske var det för lång tid för detta tema. En kortare och mer
samlad period skulle kunna ha varit mer gynnsamt för barnens intresse och utveckling.
Tecken som stöd har varit ett för barnen motiverande och intressant verktyg. Vi har med hjälp
av tecken kunnat fånga barnen vid flera tillfällen och gjort de barn som inte pratar alls eller så
mycket mer delaktiga. Att söka information och få svar på frågor med hjälp av sökmotorn
Google och vår ipad har utvecklat barnens kunskaper inom de valda ämnesområdena. Det har
gynnat barnens delaktighet och inflytande och även deras intresse för ämnet.
Facklitteratur. En av pedagogerna har skapat faktaböcker om djuren. Dessa har varit mycket
populära bland barnen och bidragit till att de utvecklat ett mer expansivt språk.
Resultatets betydelse för fortsatt arbete
Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att sträva efter att utveckla barns
inflytande ännu mer. Inflytande motiverar och gynnar intresse och delaktighet för det valda
ämnet.
Mindmapsen fungerar bra som kartläggningsmaterial för barnens utveckling men främst för
de äldre barnen. Vi behöver ta fram/utveckla mer kartläggningsmaterial som riktar sig mot de
yngre som inte verbalt uttrycker sig så mycket.
Studiebesök och verkliga möten, med exempelvis djur som i vårat tema, har varit motiverande
och ökat intresset för ämnet. Detta har varit en drivkraft i arbetet.
Facklitteratur och språk. Vi pedagoger har alla strävat efter att ha ett rikt språk med korrekta
begrepp gällande temat. Vi har läst olika sorters litteratur, bl.a. facklitteratur för att bredda
barnens ämneskunskap. Barnens intresse för varierande litteratur har även gynnat
utvecklingen i temaarbetet.
14
Ovanstående punkter tar vi med till kommande projekt och teman för att kunna utveckla vår
verksamhet och bli ännu bättre.
Vi avslutar detta tema med orden:
NYFIKENHET - GLÄDJE – DELAKTIGHET - TRYGGHET
Som för oss är viktiga hörnstenar i barns utveckling och lärande.
15
Referenser
Arner, Elisabeth. (2009). Barns inflytande i förskolan –En fråga om demokrati. Lund,
Studentlitteratur AB.
Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson. (2013). Att undervisa barn i förskolan.
Stockholm, Liber AB.
Noren-Björn, Eva. (1990). Våga satsa på leken. Arlöv, Liber AB.
16