Städer och byar i Galiléen, del 4

56
Gamla
Staden Gamla är inte omtalat i Nya testamentet. I
historien har den blivit känd i samband med upproret
mot Rom år 66 e Kr. Ur nytestamentlig synvinkel är
Gamla intressant därför att stadens ruiner rymmer en
synagoga som var i bruk under Jesu dagar.
Gamla ligger numera i ett naturreservat. Naturscenerierna är dramatiska. Där nns rävar, klippgrävlingar,
vildsvin och en stor gamkoloni.
Gamla är beläget i Golan på krönet av höjd. Den
omges av branter på alla sidor utom den östra. Gamla
var känd genom Josefus beskrivning av judiska upproret mot Rom.
De äldsta lämningarna från en bebyggelse i staden
härrör från 3200-2500 f Kr. Första judiska bosättningen är från tiden 150 f.KR. Troligen är det fråga
om judar som återvänder från Babel.
En inkomstkälla för Gamla var olivolja. Den exporterades till templet i Jerusalem. En rik överklass uppstod
som hade sina bostäder på västra sidan av branten där
staden var anlagd. Där har fresker återfunnits liksom
keramik smycken och parfym.
Synagoga
Befolkningen i
Gamla var
from. Arkeologerna har
funnit fyra
ritualbad (mikveot) och en
synagoga.
Synagogan i
Gamla är den
enda av de få
återfunna
synagogorna från
Jesu tid. Det var en byggnad på 16 x 20 m. Två pelarrader delar in rummet i central och två sidogångar.
Efter väggarna var fyra trappsteg med sittplatser. Uppskattningsvis 300 personer kunde samlas. Golvet var
av trä. Taket nns inget bevarat av och var troligen
också av trä.
I anslutning till synagogan fanns ritualbad och ett studierum (beit mitrash).
Ytterligare indikationer på att befolkningen var from,
var att inga av de bevarade målningarna i rikemanshusen hade avbildningar. Inte heller oljelampor var
dekorerade med annat än prickar och streck. Detta trots
att oljetillverkarna försökte överträffa varandra i det
romerska riket med mönster. Att en stor hög trasiga
oljelampor hittats kan antyda att de slagits sönder där
för att de blivit rituellt orena. Det föreskriver buden.
Upproret år 66
Redan i inledningsskedet av det judiska upproret mot
Rom intogs Gamla av romarna. Till skillnad från
Masada som byggts som en fästning, var Gamla en
stad.
Romarna kände sig tvungna att inta Gamla eftersom
det var ett fäste för seloter som ledde upproret. Man
anser att man i generationer odlat upprorsledare. Elieser, som ledde upproret på Massada vid Döda Havet
härstammade från Gamla. Möjligen kännetecknades
trakten kring Golan av ”nationalism” och frihetslängtan varifrån selotrörelser fann näring.
Från Gamla kunde judarna (seloterna) eventuellt få
hjälp österifrån, från Babylonien.
Gamla angreps och belägras av romarna under befäl
av Agrippa. Det skedde våren år 67. Men man lyckas
inte inta det. Under september samma år belägrar Vespasianus Gamla. I början av oktober lyckas han bryta
sig in i staden, men drivs tillbaka av de försvarande
seloterna.
Vespasianus underskattade försvararna i Gamla. Med
tre kohorter och hjälptrupper, sammanlagt 30 000 man
gick han till attack mot Gamla. Där hade 10 000 människor förskansat sig. Både stadens invånare och yktingar. De esta var bönder.
Romarna bröt igenom muren på tre håll, men ck
backa för försvararna. Vespasianus själv var nära att
dödas, men räddades till liver av sina livvakter.
Efter ett par dagar gick romarna till attack igen. Den
gången anförd av Vespasianus son Titus. Natten innan
hade några soldater underminerat ett försvarstorn i
stadsmuren. Den hade dålig grund och efter att några
stora stenar rullats bort rasade hela tornet med ett brak.
Kanske var detta resultatet av spioneri eller angiveri.
Möjligen var det Josefus själv som lämnade ut
informationen eftersom han redan tillfångatagits av
romarna. Han kände till de svaga punkten i muren
eftersom han själv låtit förstärka den tidigare. Han
visste i vilket skick den var i. Murens svagaste punkt
var alldeles i anslutning till synagogan.
Till sist måste försvararna ge upp. Den 20 oktober
faller Gamla för romarna.
Vid dånet när tornet rasade rusade folk panikslagna ut
i alla riktningar. I gryningen gick romarna till angrepp.
Hårda strider utkämpades i de trånga gränderna. Paniken bredde ut sig bland judarna och man ydde huvud-
57
löst nedför sluttningen. 4 000 människor dödades i
striderna. Ytterligare 5 000 dog i ykten. Gamlas fall
inträffade den 20 oktober år 67.
Detta har ibland tolkats som ett självmord. Men snarare är det fråga om att befolkningen försökte y i
sluttningen men trampades ner av varandra och föll i
branterna.
Stora mängder pilar, ammunition till kastmaskinerna
och bilspetsar har återfunnits. Det tyder på att romarna
hade ickeromerska bågskyttar i trupperna. De hade
sina säregna pilspetsar.
Föremål som hittats i Gamla nns utställda i Golan
Archaeological Museum utanför Katzrin. Josefus själv
skildrar livfullt hur striderna gick till.
Övre Galileen
Horvat Shema
Horvat Shema motsvarar byn Tekoa i Galileen som
ligger på Meronbergets sluttning 760 m ö h.. Ett
annat namn på samma plats är KHIRBET SHEMA>
som betyder ”Shammais ruin”. Enligt en tradition nns
här den kände rabbinen Shammais grav. Shammai var
verksam under generationen före Jesus.
Byn levde företrädelsevis av jordbruk. Arkeologer upptäckte ett antal olivpressar vid utgrävningar. Talmud
berättar om Tekoa i Övre Galileen som en by varifrån
olivolja av hög kvalitet producerades.
Horvat Shema var en stor och blomstrande by
under 300-500-talen e Kr. En synagoga från slutet av
200-talet med måtten 18 x 9 m var byggd på äldre
konstruktioner som kan dateras till Jesu tid.
I anslutning till synagogan fanns en geniza, ett förvaringsrum för uttjänta skriftrullar. En sidobyggnad nära
synagogan fungerade troligen som studielokal (bet
midrash). Byggnaden som mäter 6,6 x 6,5 m kanske
också användes för övernattning
Meron
Några hundra meter från Khirbet Shema ligger Meron
. Meron omtalas inte i Nya Testament. Men arkeologiska lämningar visar att byn var under tillväxt på den
tiden.
Vägen förbi Gush Halav till nisiska kusten var relativt
livligt trakerad. Det är den här vägen Jesus bör ha
tagit när han reste till Tyros och Sidon.
Meron är mest känd för att den största synagog som
arkeologer påträffat från talmudisk tid i Israel. Den har
måtten 27,5 x 13.6 m och är orienterad i riktning mot
Jerusalem. Även ritualbad (miqveot) har påträffats i
Meron.
Safet
Safet ligger i Övre Galileen 800 m ö h 11 km norr
om Galileiska sjön. På Jesu tid hette staden Sepph
och kunde ses vida omkring. Av det skälet har Safet
ofta identierats som ”staden på berget” som Jesus
refererar till i sin Bergspredikan.
Josefus berättar om Safet att han själv lät bygga försvarsverk kring staden i samband med upproret mot
Rom år 66 e Kr. Talmud berättar att Safet var en
av signalstationerna som sände meddelanden mellan
Jerusalem och Babel, om exempelvis när nyårsdagen
infaller.
Efter år 70 när Jerusalem faller slog sig en hel del
präster ner i Safet.
Gishala
Förmodligen passerade Jesus byn Gishala (Gush Halav) på
vägen till Tyros och
Sidon. (Matt 15:21)
Gush Halav var ett
centrum för Övre
Galileen genom att
ligga vid den tämligen livligt
trakerade vägen till
de nisiska kuststäderna.
Gishala var troligen Gångväg strax utanför staden
en gammal boplats Meron mot Tyros.
och betydelsefull
redan under första templets tid. Under hasmoneertiden
expanderade byn och förblev en fortsatt viktig ort fram
till omkring 200 e Kr. Herodes den Store hade en
militärbas där och ett fort.
Gishala var enligt kyrkofadern Hieronymos, Paulus
föräldrars stad. Han hävdar att Paulus föddes i Gishala.
Det romerska inytande nådde inte upp i bergen
av Övre Galileen. Vägen som ledde förbi Meiron
och Gishala var inte betydelsefull för den romerska
administrationen.
Övre Galileen lämpade sig utmärkt för gerillakrig, i
synnerhet Meironmassivet. I upproret mot Rom år 66
reste sig mer eller mindre hela befolkningen i Galileen.
En av ledarna kom från Gishala, Johanan ben Levi ,
eller Johannes från Gishala som han också kallades.
Arkeologiska lämningar har återfunnits från en synagoga från perioden 250-306 e Kr med innermåtten
13,75 x 11 m. Eventuellt bodde judekristna i Gishala
under bysantisnk tid.