Polisens användning av skjutvapen och andra hjälpmedel, statistik

Polisens användning av skjutvapen och
andra särskilda hjälpmedel för
våldsanvändning
Statistik för åren 1995-2014.
Utvecklingsavdelningen
2015-05-12
Dokument
Sida
RAPPORT
2 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
Polisens användning av skjutvapen och andra hjälpmedel för
våldsanvändning
INNEHÅLL
1
POLISENS ANVÄNDNING AV SKJUTVAPEN................................................................... 4
1.1 Historik ............................................................................................................................. 4
1.2 Datainsamling ................................................................................................................... 4
1.3 Begränsningar i statistiken ................................................................................................ 4
2
ANVÄNDNING AV POLISENS SKJUTVAPEN 1995-2014 ................................................ 5
2.1 Totalt antal inrapporterade händelser där skjutvapen använts .......................................... 6
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.1.4
2.1.5
2.2
2.3
Användning av skjutvapen per polismyndighet .............................................................. 10
Gärningsmannens beväpning .......................................................................................... 11
2.3.1
2.4
Varningsskott, verkanseld resp. övrigt 2011-2014................................................................... 7
Betvinganden ........................................................................................................................... 8
Legal grund 2014 ..................................................................................................................... 9
Verkanseld, varningsskott i förhållande till avstånd ................................................................ 9
Verkanseld och varningsskott per månad .............................................................................. 10
Verkanseld mot fordon eller person i fordon ......................................................................... 12
Skadade och döda vid användning av skjutvapen ........................................................... 12
2.4.1
Skadade och döda .................................................................................................................. 13
3
UTÖKAD STATISTIK AVSEENDE SKJUTVAPENANVÄNDNING FÖR ÅR 2014 .... 14
3.1 Organisationstillhörighet................................................................................................. 14
3.2 Tjänsteålder..................................................................................................................... 15
3.3 Levnadsålder ................................................................................................................... 15
3.4 Gärningsmannens psykiska status 2014 .......................................................................... 16
3.5 Polisens vapentyp............................................................................................................ 17
3.6 Annan våldsanvändning .................................................................................................. 18
3.7 Uppskattad tid från hotets uppdykande till avlossat skott ............................................... 18
3.8 Avstånd till gärningsman då vapnet avfyrades ............................................................... 19
3.9 Polisens klädsel ............................................................................................................... 19
4
ANVÄNDNING AV OC-SPRAY 2012-2014 ......................................................................... 20
4.1 Totalt antal inrapporterade händelser där OC-spray använts .......................................... 20
4.2 Användning av OC-spray per månad .............................................................................. 20
4.3 Antal händelser per polismyndighet ............................................................................... 21
5
UTÖKAD STATISTIK AVSEENDE ANVÄNDNING AV OC-SPRAY FÖR ÅR 2014... 22
5.1 Legal grund ..................................................................................................................... 22
5.2 Organisationstillhörighet................................................................................................. 22
5.3 Tjänsteålder..................................................................................................................... 23
5.4 Levnadsålder ................................................................................................................... 23
5.5 Sprayavstånd ................................................................................................................... 24
5.6 Effekt av sprayen ............................................................................................................ 24
5.7 Ingripande riktat mot person/-er i folksamling ............................................................... 25
5.8 Skador ............................................................................................................................. 25
5.8.1
5.8.2
5.8.3
5.8.4
6
Skador på polis ...................................................................................................................... 25
Skador på motpart .................................................................................................................. 26
Skador på annan person ......................................................................................................... 26
Skadetyp ................................................................................................................................ 27
ANVÄNDNING AV METODER OCH HJÄLPMEDEL FÖR ATT STOPPA
FORDON .................................................................................................................................. 29
Dokument
Sida
RAPPORT
3 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
6.1
Fordonsstopp per polismyndighet 2014 .......................................................................... 30
7
ANVÄNDNING AV DISTRAKTIONSGRANATER .......................................................... 31
8
ANVÄNDNING AV TÅRGAS ............................................................................................... 32
Dokument
Sida
RAPPORT
4 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
1
Polisens användning av skjutvapen
Statistiken i detta material omfattar händelser som inträffat under åren 1995- 2014 och
inrapporterats till Rikspolisstyrelsen (RPS) fram till och med 2014.
1.1
Historik
Skyldigheten för de tidigare polismyndigheterna att till dåvarande Rikspolisstyrelsen
inrapportera användningen av skjutvapen startade 2003. Innan dess ansvarade varje polismyndighet själva för uppföljningen av skjutvapenanvändningen. De första två åren
skedde inrapporteringen utan några formkrav varför innehållet i de rapporter som inkom
till RPS varierade stort. I flertalet fall fanns endast uppgift om att skjutvapen använts.
Under 2005 introducerades en särskild blankett som skulle skickas till RPS.
I samband med revidering av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende
Polisens särskilda hjälpmedel för våldsanvändning1 föreskrevs den blankett som fanns
för inrapportering av användning av skjutvapen som ordinarie protokoll över skjutvapenanvändningen och infogades i Polisens digitala s.k. formulärportal för elektroniska
blanketter för olika områden. I och med förändringarna har en betydligt högre grad av
inrapportering kunnat konstateras.
Under 2014 påbörjades implementeringen av en ny rutin för inrapportering där avidentifierade data från formuläret elektroniskt skickas till RPS. Rutinen har avsevärt förbättrat
möjligheten att omhänderta och redovisa inrapporterad data.
Uppföljning av användningen av polisens särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning
sköts av utvecklingsavdelningen vid Polismyndigheten och syftar till att samla underlag
för utveckling av metoder, utbildning, utrustning och föreskrifter samt redovisning internt och till externa intressenter.
1.2
Datainsamling
Den data som ligger till grund för statistiken som redovisas i denna rapport har samlats
in via en särskild rutin i Polisens IT-system för formulär. Uppgifterna fylls i i ett särskilt
formulär av avrapporterande poliser i samband med avrapportering av händelsen. De
data som skickas till utvecklingsavdelningen för uppföljning är avidentifierade och saknar personuppgifter.
1.3
Begränsningar i statistiken
Statistiken bygger på de händelser som rapporterats in till Rikspolisstyrelsen enligt en
särskild rutin för uppföljning vid sidan av annan avrapportering. Händelser för vilka en
rapport inte skickats in till Rikspolisstyrelsen eller Rikspolisstyrelsen på annat sätt fått
kännedom om händelsen finns således inte med i statistiken.
P.g.a. viss fördröjning i inrapporteringen kan händelser som hänt under den senare delen
av den redovisade perioden saknas i statistiken.
I vissa fall har de rapporter som skickats in till Rikspolisstyrelsen varit ofullständigt
ifyllda varför vissa data saknas för en del av händelserna.
1
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, 104-2, 104-4, 933-1 m.fl.
Dokument
Sida
RAPPORT
5 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
För åren fram till och med 2010 fanns betydande brister i inrapporteringen varför statistiken för de tidigare åren är mer osäker än åren därefter.
2
Användning av polisens skjutvapen 1995-2014
Då poliser använt skjutvapen upprättas alltid en polisanmälan. Om misstanke uppstår att
den polis som använt skjutvapnet begått något brott i samband med användandet rapporteras händelsen till avdelningen för särskilda utredningar. Avdelningen är en helt
fristående del av Polismyndigheten och alla utredningar leds av åklagare vid Åklagarmyndighetens särskilda åklagarkammare.
De händelsetyper som inrapporteras till Rikspolisstyrelsen när det gäller användning av
skjutvapen består av betvinganden, varningsskott, respektive verkanseld. Därutöver
rapporteras även vådaskott som dock inte räknas till våldsanvändning eftersom det inte
är ett avsiktligt användande av skjutvapnet och inte är riktat mot en motpart.
Betvinganden består i att en polis med hjälp av hot med skjutvapnet tvingar en motpart
att t.ex. avbryta ett våldsamt uppträdande, släppa ett vapen eller tillhygge eller att lägga
sig ned. Att en polis enbart tar fram sitt vapen ur hölstret som en förberedelse, s.k. höjande av beredskap, omfattas inte.
Varningsskott betyder att skjutvapnet avlossas i en ofarlig riktning för att varna motparten om att skjutvapnet kan komma att användas mot honom eller henne. Varningsskott
får enligt reglerna i kungörelsen (1969:84) om användande av skjutvapen i polistjänsten
först avlossas då samtliga förutsättningar för verkanseld är uppfyllda.
Verkanseld innebär att skott avlossas riktat mot en motpart i avsikt att träffa personen. I
vissa fall har verkanseld riktats mot fordon. Skott som avlossas mot djur, t.ex. aggressiva hundar, ingår inte i statistiken över verkanseld utan redovisas separat (se tabell i
avsnitt 2.1.1.). Händelser där skjutvapen används för att avliva skadat vilt eller andra
djur, t.ex. p.g.a. trafikolycka, omfattas inte av inrapporteringsskyldigheten.
Polisen genomför årligen ca 1,3 miljoner ingripanden. Det absoluta flertalet genomförs
utan att något våld över huvud taget behöver användas. I ett ytterst litet antal av dessa
händelser utgör motparten ett så allvarligt hot att skjutvapen behöver användas.
Dokument
Sida
RAPPORT
6 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
2.1
Totalt antal inrapporterade händelser där skjutvapen använts
År
Betvingande
Varningsskott
Verkanseld
Okänt
mot person/fordon
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
128
189
191
9
15
9
3
12
16
11
8
32
14
16
14
11
16
9
8
10
20
11
13
29
17
13
25
2
2
3
6
Tabellen visar antalet händelser. I en och samma händelse kan flera poliser ha skjutit, ett
eller flera skott kan ha avlossats och poliserna kan ha skjutit antingen varningsskott eller
verkanseld eller både och. I tabellerna redovisas den ”allvarligaste” formen av åtgärd.
D.v.s. har både verkanseld och varningsskott avlossats vid en och samma händelse så
redovisas endast verkanselden. Vid de händelser som redovisats som betvingande har
alltså varken varningsskott eller verkanseld avlossats och vid händelser redovisade som
varningsskott har inte någon verkanseld avlossats. Däremot kan vid händelser som redovisats som verkanseld, både ett betvingande ha skett och/eller varningsskott avlossats.
Något krav på inrapportering av betvinganden fanns inte före år 2012. Ökningen mellan
åren 2012-2013 avseende betvinganden kan sannolikt härledas till ofullständig inrapportering under första året (2012). Föreskriften som tvingade till inrapportering av betvinganden började inte gälla förrän i april 2012.
Dokument
Sida
RAPPORT
7 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
2.1.1
Varningsskott, verkanseld resp. övrigt 2011-2014
2011
2012
2013
2014
32
29
25
17
16
14
14
13
6
3
1
Varningsskott
Verkanseld
3
2
Verkan mot hund
Okänt
Verkanseld avser avgiven eld riktad mot personer. Varningsskott har avgivits för att
påverka motparten men har riktats i ofarlig riktning. Verkan mot hund avser aggressiva
hundar som gått till angrepp mot polis eller annan. I kategorin okänt redovisas rapporter
där typen av avgiven eld inte angivits.
70
60
50
40
Verkanseld
30
Varningsskott
20
10
0
2011
2012
2013
2014
Under 2011 rapporterades betydligt fler händelser där poliser använt skjutvapen än både
åren innan och efter. Den största ökningen avsåg varningsskott. Under de följande åren
har både antalet varningsskott och verkanseld varit lägre med en viss ökning avseende
verkanselden mellan åren 2013 och 2014. Det totala antalet händelser är dock lägre än
år 2011.
Dokument
Sida
RAPPORT
8 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
2.1.2
Betvinganden
250
200
150
Betvingat
100
50
0
2012
2013
2014
Inrapporteringen av betvinganden påbörjades 2012. Betvinganden består i att polisen
använt vapnet som hot och därigenom påverkat personen att medverka. Enbart framtagande av vapnet ur hölstret ingår ej. Då föreskriften som reglerar inrapportering av betvinganden trädde i kraft först 1 april 2012 kan ökningen mellan 2012 och 2013 sannolikt förklaras av detta. Antalet angivna händelser för 2014 är preliminärt och kan
komma att öka något.
Dokument
Sida
RAPPORT
9 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
2.1.3
Legal grund 2014
Nöd ; 2
Laga
befogenhet; 8
Nödvärn, hot riktat
mot annan; 5
Nödvärn; 33
Diagrammet visar det lagstöd den polisman som avgivit verkanseld eller varningsskott
initialt bedömt varit aktuellt vid händelsen. Statistiken bygger på händelser inträffade
under 2014 och visar antal. Flera poliser kan ha skjutit i samma händelse.
2.1.4
Verkanseld, varningsskott i förhållande till avstånd
35
30
25
0-5 m
20
3-7 m
7-15 m
15
>15 m
Okänt
10
5
0
Varningsskott
Verkanseld
I ett stort antal av rapporterna finns inget avstånd angivet. Detta har redovisats som
okänt (ljusblå färg). Statistiken avser händelser under 2011-2014.
Varningsskotten skjuts naturligt på längre avstånd än verkanselden.
Dokument
Sida
RAPPORT
10 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
Det vanligaste angivna avståndet för verkanseld är det kortaste avståndet, 0-3 m.
2.1.5
Verkanseld och varningsskott per månad
14
12
10
8
2011
2012
6
2013
4
2014
2
0
Diagrammet visar endast varningsskott och verkanseld.
2011 inträffade ovanligt många händelser där poliser använde skjutvapen. Vanligast var
varningsskott. En sådan tillfällig ökning kunde även ses under åren 2007 och 2008.
2.2
Användning av skjutvapen per polismyndighet
20
18
16
14
12
10
2011
8
2012
6
2013
4
2014
2
2015
Östergötland
Örebro
Västra Götaland
Västmanland
Västernorrland
Västerbotten
Värmland
Uppsala
Södermanland
Stockholm
Skåne
Norbotten
Kronoberg
Kalmar
Jönköping
Jämtland
Halland
Gävleborg
Gotland
Dalarna
Blekinge
0
Diagrammet omfattar händelser med verkanseld och/eller varningsskott. Fördelningen
mellan polismyndigheterna följer i stort polismyndigheternas storlek.
Dokument
Sida
RAPPORT
11 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
2.3
Gärningsmannens beväpning
Befarat beväpnad
5%
Hund
6%
Annat
9%
Fordon
21%
Trubbigt föremål
6%
Skjutvapen inkl.
atrapp
26%
Kniv/Yxa/Svärd
26%
Stickföremål
1%
Diagrammet visar vilken typ av föremål den person som utgjort hot mot poliserna innehaft vid händelsen. Statistiken bygger på de händelser där poliser skjutit verkanseld eller
varningsskott år 2011-2014. Kategorin ”Befarat beväpnad” omfattar de händelser där
poliserna uppfattat eller t.ex. p.g.a. gärningsmannens beteende, befarat att personen haft
något av de övriga angivna föremålen men att detta senare inte visat sig vara fallet. Ett
exempel på sådan händelse är den där personen uppträder aggressivt och hotfullt, stoppar handen innanför jackan för att påskina förekomsten av ett vapen och uppmanar poliserna att skjuta honom.
Dokument
Sida
RAPPORT
12 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
2.3.1
Verkanseld mot fordon eller person i fordon
12
10
8
6
Händelseantal
4
2
0
2011
2012
2013
2014
Diagrammet visar antalet händelser där den person polisen avgivit verkanseld mot innehaft ett fordon som poliserna angivit som den direkta anledningen till bruket till användning av skjutvapnet. Det betyder inte nödvändigtvis att skotten riktats mot själva
fordonet utan kan också ha riktats mot personen i fordonet.
2.4
Skadade och döda vid användning av skjutvapen
För åren 1995-2002 fanns ingen inrapportering från dåvarande polismyndigheterna till
Rikspolisstyrelsen av händelser där skjutvapen använts. Antalet som avlidit p.g.a. polisens användning av skjutvapen under denna period kan dock redovisas med uppgifter
från Rättsmedicinalverket.
År
1995
Avlidna
1
1996
0
1997
0
1998
1
1999
3
2000
2
2001
1
2002
1
2003
1
År
2004
Avlidna
1
2005
1
2006
1
2007
0
2008
0
2009
1
2010
0
2011
1
2012
0
År
2013
Avlidna
4
2014
3
Under 2013 avled 4 personer efter att ha träffats av verkanseld från polis. Det tidigare
högsta dödstalet är från 1999 då 3 personer avled. Samma antal uppnåddes även 2014.
För de 20 år Polismyndigheten har statistik är snittalet 1,1 avlidna personer per år. En
indelning i 10-årsperioder visar att antalet avlidna både under den första perioden 19952004 och den andra 2005-2014 är 11 st. Under samma period har 3 poliser avlidit efter
att ha skjutits i tjänsten.
Dokument
Sida
RAPPORT
13 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
2.4.1
Skadade och döda
16
14
12
10
2011
2012
8
2013
6
2014
4
2
0
Död gm
Skadad gm
Skadad polis
Skadad 3:e man
Dokument
Sida
RAPPORT
14 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
3
Utökad statistik avseende skjutvapenanvändning för år
2014
I och med att rutinen för inrapportering av händelser där skjutvapen och andra hjälpmedel förändrats och utvecklats under 2014 finns möjlighet till utökad redovisning av det
inhämtade underlaget.
3.1
Organisationstillhörighet
Nationella
insatsstyrkan
0%
Hundenhet
2%
Annan enhet
2%
Piketenhet
17%
Utredningsenhet
Spaningsenhet
0%
10%
Ingripandeenhet
54%
Närpolisenhet
15%
Tabellen visar vilken verksamhetsgren de poliser som avgivit verkanseld eller varningsskott tillhört vid tiden för händelsen.
Dokument
Sida
RAPPORT
15 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
3.2
Tjänsteålder
0-1 år
3%
1-5 år
16%
> 10 år
39%
5-10 år
42%
Diagrammet anger tjänsteåldern för de poliser som skjutit verkanseld eller varningsskott
under 2014. Vid vissa händelser kan fler än en polis ha brukat skjutvapen.
3.3
Levnadsålder
20-30 år
31-40 år
41-50 år
> 50 år
5%
10%
25%
60%
Diagrammet visar levnadsålder för de poliser som skjutit verkanseld eller varningsskott
under 2014. Flera poliser kan ha skjutit i samma händelse.
Dokument
Sida
RAPPORT
16 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
3.4
Gärningsmannens psykiska status 2014
Ingen misstanke el.
ej angivet; 20
Misstanke om
psykisk instabilitet;
14
Dokumenterad
psykisk instabilitet;
4
I diagrammet visas om de poliser som utfört ingripandet bedömt att det funnits någon
misstanke om att den person poliserna avgivit varningsskott eller verkanseld mot under
2014 lidit av någon form av psykisk störning eller om det funnits sådan dokumenterad.
Statistiken bygger enbart på händelser inträffade under 2014.
I åtminstone en av de händelser under 2014 där misstanke om psykisk instabilitet har
funnits har personen som polisen brukat skjutvapen mot uppmanat poliserna att skjuta
honom och provocerat fram detta genom att uppträda hotfullt och försökt angripa poliserna med ett eggvapen. Personen skottskadades i benet.
Dokument
Sida
RAPPORT
17 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
3.5
Polisens vapentyp
HK MP5; 1
HK G36; 1
SigSauer; 38
Diagrammet visar vilken vapentyp de poliser som avgivit varningsskott eller verkanseld
brukat. Siffrorna visar antal poliser som brukat vapnet. I vissa händelser kan flera poliser ha skjutit. I några händelser har inte vapentyp angivits.
SigSauer avser tjänstepistol av flera olika modeller (P225, P226 m.fl.), kaliber 9 mm.
Pistol bärs av samtliga poliser i yttre tjänst.
HK MP5 avser förstärkningsvapnet Heckler & Koch MP5, kaliber 9 mm. Vapnet får
användas av särskilt utbildad personal efter beslut av polismyndigheten.
HK G36 avser förstärkningsvapnet Heckler & Koch G36, kaliber 5,56 mm. Får användas av särskilt utbildad personal, i första hand vid Nationella insatsstyrkan resp. Piketenheterna i dåvarande Polismyndigheterna i Skåne, Stockholms län och Västra Götaland. Beslut om användande krävs av Polismyndigheten.
Dokument
Sida
RAPPORT
18 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
3.6
Annan våldsanvändning
Distraktion; 2
OC-spray; 6
Annat våld; 3
Batong; 1
I vissa fall har även andra former av våld använts mot den person som polisen brukat
skjutvapen mot. Diagrammet visar vilken typ av annat våld som använts i dessa situationer. Siffrorna anger antal händelser.
3.7
Uppskattad tid från hotets uppdykande till avlossat skott
> 30 s
18%
0-3 s
46%
10-30 s
15%
3-10 s
21%
Diagrammet visar den tid poliserna upplevt förlöpt från det att de varseblivit det hot
som föranlett vapenanvändningen till dess de avfyrat vapnet. Statistiken bygger på uppgifter från de poliser som avgivit varningsskott eller verkanseld under 2014 och angivit
en tid i rapporten.
Dokument
Sida
RAPPORT
19 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
3.8
Avstånd till gärningsman då vapnet avfyrades
> 15 m
14%
0-3 m
25%
7-15 m
35%
3-7 m
26%
Statistiken bygger på uppgifter från de poliser som avgivit varningsskott eller verkanseld under 2014 och bygger på bedömningar och inte exakta mätningar av avståndet.
3.9
Polisens klädsel
Civil; 9
Uniform; 31
Diagrammet visar fördelning av klädsel för de poliser som skjutit verkanseld och varningsskott under 2014.
Dokument
Sida
RAPPORT
20 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
Användning av OC-spray 2012-2014
4
OC-spray (pepparspray) infördes inom Polisen 2005. Före år 2012 fanns inget krav på
inrapportering till Rikspolisstyrelsen av händelser där OC-spray använts. Uppföljning
skedde i respektive polismyndighet.
Insamling av statistik över användning av OC-spray startade i februari 2012. Den stora
ökningen av händelser där OC-spray använts mellan åren 2012 och 2013 kan sannolikt
härledas till ökad inrapportering till Rikspolisstyrelsen.
Av det totala antalet rapporter, 938 st, som skickats in för år 2014 har endast 640 varit
möjliga att läsa in. 298 rapporter har skickats in i ett sådant format, i huvudsak scannade, att de inte gått att läsa in. Fyrtio av de inlästa rapporterna har varit dubletter. I
tabell 4.1 anges det totala antalet händelser, inklusive scannade rapporter men utan dubletter. Övriga tabeller bygger på data från de rapporter som gått att läsa in.
4.1
Totalt antal inrapporterade händelser där OC-spray använts
År
Antal händelser
4.2
2012 2013 2014
780 956 895
Användning av OC-spray per månad
120
100
80
60
40
20
0
2012
2013
2014
Dokument
Sida
RAPPORT
21 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
4.3
Antal händelser per polismyndighet
180
160
140
120
100
80
2012
60
2013
40
2014
20
Östergötland
Örebro
Västra Götaland
Västmanland
Västernorrland
Västerbotten
Värmland
Uppsala
Södermanland
Stockholm
Skåne
Norrbotten
Kronoberg
Kalmar
Jönköping
Jämtland
Halland
Gävleborg
Gotland
Dalarna
Blekinge
0
Ökningen av inrapporterade händelser mellan 2012 och 2013 beror med stor sannolikhet
på ökad inrapportering. Kravet på inrapportering av händelser där OC-spray använts
tillkom 2012. 2013 var därför det första året statistik fanns för ett helt år.
Dokument
Sida
RAPPORT
22 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
5
Utökad statistik avseende användning av OC-spray för år
2014
5.1
Legal grund
Nöd
2%
Nödvärn
41%
Laga befogenhet
44%
Nödvärn, hot riktat
mot annan
13%
Diagrammet visar det lagstöd den polisman som använt OC-spray initialt bedömt varit
aktuellt vid händelsen. Statistiken bygger på händelser inträffade under 2014.
5.2
Organisationstillhörighet
Hund
2%
Spaning
5%
Närpolis
15%
Trafik
1%
Utredning
1%
Annan
10%
Ingripande
65%
NI
0%
Piket
1%
Dokument
Sida
RAPPORT
23 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
5.3
Tjänsteålder
0-1 år
1-5 år
12%
5-10 år
> 10 år
3%
45%
40%
5.4
Levnadsålder
20-30 år
2%
31-40 år
41-50 år
> 50 år
Felifyllt
12%
36%
9%
41%
Ålder på de poliser som använt OC-spray under 2014. I 12 % av de inlästa rapporterna
har den angivna levnadsåldern varit uppenbart felaktig.
Dokument
Sida
RAPPORT
24 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
5.5
Sprayavstånd
2m
2%
Okänt
2%
0m
50%
1m
46%
5.6
Effekt av sprayen
Okänt
2%
Ingen
effekt
9%
Viss effekt
23%
Avsedd effekt
66%
Dokument
Sida
RAPPORT
25 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
5.7
Ingripande riktat mot person/-er i folksamling
Okänt
6%
Ja
13%
Nej
81%
I 83 fall har OC-spray riktats mot en eller flera personer som ingått i en folksamling.
Flera av dessa fall har skett vid samma tillfälle och då i samband med ett våldsamt upplopp.
5.8
Skador
5.8.1
Skador på polis
Okänt
3%
Skadad pm
13%
Ej skadad pm
84%
Dokument
Sida
RAPPORT
26 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
5.8.2
Skador på motpart
Okänt
5%
Skadad mt
15%
Ej skadad mt
80%
5.8.3
Skador på annan person
Skadad annan
3%
Okänt
6%
Ej skadad annan
91%
Dokument
Sida
RAPPORT
27 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
5.8.4
Skadetyp
5.8.4.1
Skadetyp polis
Krosskada
8%
Skottskada Stickskada
0%
2%
Annan skada
90%
5.8.4.2
Skadetyp motpart
Krosskada
1%
Skottskada
3%
Stickskada
9%
Annan skada
87%
Dokument
Sida
RAPPORT
28 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
5.8.4.3
Skadetyp annan person
Krosskada
0%
Skottskada
0%
Stickskada
18%
Annan skada
82%
Dokument
Sida
RAPPORT
29 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
6
Användning av metoder och hjälpmedel för att stoppa fordon
Polislagens 22 § ger under flera olika förutsättningar polisen rätt att stoppa fordon. Enligt 10 § 2 stycket 5 punkten samma lag ges poliser rätt att när andra medel är otillräckliga använda våld för att stoppa fordonet. Närmare regler om stoppande av fordon finns
i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 § 5 polislagen, FAP 104-1.
Innan förändringarna avseende inrapporteringsrutinen gjordes 2011 var inrapporteringen mycket sporadisk från polismyndigheterna varför endast statistik från och med år
2012 redovisas nedan. Sannolikt finns fortfarande en tämligen stor underrapportering.
Hjälpmedel/metod
Stängning
Prejning
Spikmatta
Vägspärr
Fast hinder
Fordonsnät
2012 2013
24
28
50
34
2014
10
92
36
0
2
0
Stängning är en åtgärd som syftar till att hindra fortsatt färd med ett fordon genom att
polisen med hjälp av fordon under färd, stänger in det flyende fordonet mellan flera
polisfordon eller mellan ett eller flera polisfordon och en annan avgränsning.
Prejning innebär att polisen vidtar en åtgärd som syftar till att hindra fortsatt färd med
ett fordon genom att polisen med ett annat fordon fysiskt tränger ett flyende fordon och
därigenom tvingar det att stanna. I praktiken innebär det att polisen med ett polisfordon
krockar med ett flyende fordon för att stoppa förarens framfart.
En spikmatta är en andordning som läggs ut på vägen där ett flyende fordon förväntas
passera. När det flyende fordonet kör över spikmattan fastnar de ihåliga spikarna i däcket och tömmer det på luft. Luften pyser ut genom röret i spiken och tömmer däcket helt
på luft. Spikmattan orsakar inte ett omedelbart stopp men försvårar avsevärt den fortsatta färden och leder i normalfallet till stopp inom ett antal hundra meter.
En vägspärr anordnas i syfte att kontrollera eller ingripa mot passerande fordon eller de
som färdas i fordonet. I en vägspärr kan polisfordon ställas upp för att reducera farten på
de fordon som ska stoppas och kontrolleras. I en vägspärr kan t.ex. en spikmatta användas.
Ett fast hinder utgörs av en anordning som blockerar vägen och som syftar till att hindra
ett fordons fortsatta färd.
Fordonsnät är en anordning som fångar upp ett fordon i rörelse i syfte att hindra dess
fortsatta färd. Fordonsnät får endast användas av den nationella insatsstyrkan.
Dokument
Sida
RAPPORT
30 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
6.1
Fordonsstopp per polismyndighet 2014
50
45
40
35
30
25
Förföljande
20
Fast hinder
15
Prejning
10
Spikmatta
5
Stängning
Östergötland
Örebro
Västmanland
Västra Götaland
Västernorrland
Västerbotten
Värmland
Uppsala
Södermanland
Stockholm
Skåne
Norbotten
Kronoberg
Kalmar
Jönköping
Jämtland
Halland
Gävleborg
Gotland
Dalarna
Blekinge
0
Av diagrammet kan utläsas att flera polismyndigheter inte inrapporterat någon händelse
där hjälpmedel för att stoppa fordon använts. I flera kategorier är händelseantalet mycket lågt. Sannolikt tyder detta på brister i inrapporteringen.
Dokument
Sida
RAPPORT
31 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
7
Användning av distraktionsgranater
Distraktionsgranater är en anordning som med hjälp av kraftigt ljus och ljud syftar till
att distrahera en gärningsman och därigenom skapa tid och möjlighet för polis att ingripa mot denne.
Distraktionsgranater får endast användas av den nationella insatsstyrkan och piketenheterna vid de tidigare Polismyndigheterna i Skåne, Stockholms län och Västra Götaland.
Distraktionsgranater har använts vid totalt 6 tillfällen under 2014. Vid två tillfällen av
Piketenheten i Stockholm och vid fyra tillfällen av Piketenheten i Västra Götaland.
Dokument
Sida
RAPPORT
32 (32)
Upprättad av
Datum
Diarienr
Saknr
Version
Martin Lundin
2015-05-12
A042.118/2015
104
03.00
8
Användning av tårgas
Tårgas kan användas såväl mot enskilda som mot folksamling. Tårgas har inte använts
vid något tillfälle under 2014.