Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor
Transcription
Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor
Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 | Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning över hur Södra fungerar - en kunskap som vi alla behöver för att kunna delta i och bidra i den fortsatta diskussionen kring vårt Södra. Från att ha varit en ren insamlings- och utbudsförening har Södra utvecklats till ett stort industriföretag som exporterar huvuddelen av produkterna. Denna långsiktiga utbyggnad av Södra gör det ologiskt att dela ut industriresultatet bara på virkesleveranserna, eftersom den är ett resultat av medlemmarnas historiska kapitalinvesteringar. Detta är bakgrunden till stadgarnas utseende när det gäller insatsemission, utdelning på insatskapitalet, efterlikvid och marknadsprissättning på virket. Styrelsens ambition är att vinstdelningen ska fördelas med hälften på virket och andra hälften på kapitalet. Vi medlemmar levererar ungefär hälften av Södras totala råvarubehov. Vinsten på den andra delen är en förädlingsvinst som helt beror på våra industriinvesteringar och därmed vår kapitalinsats som ägare. När det gäller utdelningen så måste vi som ägare beakta inte bara insatskapitalet utan hela det egna kapitalet. Det är avkastningen på det samlade egna kapitalet som ska förräntas. Utgångspunkten när vi formulerar avkastningskrav och utdelningens storlek är det totala egna kapitalet. Sedan använder vi insatskapitalet respektive virkesvärdet som bas för att fördela ut vinsterna till medlemmarna. Vårt fokus måste vara på hur vi med bibehållen lönsamhet utvecklar Södra i framtiden. Förhoppningsvis kommer vi att fortsätta växa med såväl den sydsvenska skogen som våra kunder. Som ägare till Södra måste vi då vara motiverade att vara med och finansiera behovet av nytt eget kapital. Medlemmarna måste känna sig ännu mer som ägare av Södra. Vi måste också kunna beskriva de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av ett medlemskap och de val man kan göra avseende insatsavdrag och överinsats. Vår utdelningsmodell premierar den som är medlem under lång tid och som levererar allt sitt virke till Södra. Christer Segerstéen Styrelsens ordf 4 | Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor Den ekonomiska föreningen som företagsform Vad är en ekonomisk förening? Ett kooperativt företag ägs och kontrolleras av sina medlemmar, som drar nytta av kooperativets verksamhet. Det kooperativa företaget – den ekonomiska föreningen – ägs, nyttjas och kontrolleras således av samma personer. Det innebär att medlemmarna får olika roller i olika situationer. Den ekonomiska föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i på något sätt. Verksamheten kan bedrivas i föreningen och/eller i dotterbolag. Södras ändamål är formulerat i stadgarnas ändamålsparagraf. Skillnader mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag En ekonomisk förening skiljer sig på flera punkter från ett aktiebolag, speciellt gäller detta ägarnas möjlighet till insyn och styrning samt kapitalanskaffningen. Här följer en beskrivning av några viktiga skillnader mellan företagsformerna. Styrning I ett aktiebolag kan ägarna främst utöva sitt inflytande via bolagsstämman och styrelsen. I en ekonomisk förening finns också en väl utvecklad demokratisk organisation som ger ägarna inflytande och insyn i verksamheten. Den ekonomiska styrningen utövas på likartat sätt i båda företagsformerna via mål och strategier. Kapitalförsörjning När det gäller kapitalanskaffningen har aktiebolaget tillgång till riskkapitalmarknaden. Den ekonomiska föreningen får in motsvarande kapital från ägarna genom medlemmarnas insatskapital. Dessutom kan vinster från verksamheten behållas som eget kapital i båda företagsformerna. Utöver ägarnas kapital lånar företag pengar från banker m.m. för att finansiera verksamheten. För att öka inflödet av insatskapital finns i Södra möjlighet för medlemmar att delta med överinsats. Det innebär att medlemmen kan välja att delta med ett större insatskapital än det obligatoriska. Södra har vid ett par tillfällen (1999 och 2002) också använt möjligheten att få in riskkapital genom förlagsinsatser. I de nya redovisningsreglerna klassas dock förlagsinsatser som skuld och inte eget kapital. Del i företagets värdeökning Utöver utdelningen får aktieägare i företag direkt del i företagets värdeökning (eller –minskning) genom förändringar i aktiekursen. I en ekonomisk förening kan ägarna få motsvarande del i värdeökningen genom insatsemissioner. Det sker genom att fritt eget kapital överförs till medlemmarnas insatskonto. Södras ändamålsparagraf Föreningen har till ändamål att i samarbete med lantbrukets ekonomiska föreningsrörelse i övrigt främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att själv eller genom annan: 1) bedriva handel med och förädling av skog och skogsprodukter från huvudsakligen föreningens medlemmar samt i samband därmed bedriva annan industri- och/eller finansieringsverksamhet; 2) söka åstadkomma en tryggad och ändamålsenlig avsättning till marknadsmässiga priser för medlemmarnas skogsprodukter; 3) verka för en hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturvårdshänsyn samt lämna upplysning och tillhandahålla avverknings-, skogsvårds-, förvaltnings- och övriga tjänster för en tillfredställande lönsamhet i medlemmarnas skogsproduktion; 4) stödja och utveckla enskilt skogsbruk; 5) bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen, framför allt äganderättens innehåll; samt 6) bedriva med det ovan angivna förenlig eller sammanhängande verksamhet. Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor | 5 Marknadsmässiga priser är också en förutsättning för en fungerande virkeshandel och den nödvändiga flexibiliteten för att möta kundernas behov. Utbud och efterfrågan styr virkespriserna. Ett kooperativt pris på exempelvis massaved skulle ge marknaden fel signaler. Utbudet skulle bli större än efterfrågan och dessutom skulle det påverka fördelningen mellan massaved och sågbara sortiment, det vill säga ge en obalans även för sågbara sortiment. Att Södra ska använda marknads-prissättning på virke är inskrivet i stadgarna. Medlemmarnas kapital i Södra Vinstdelning En viktig skillnad mellan företagsformerna är principerna för vinstdelning. I ett aktiebolag baseras den på aktiekapitalet, medan den i den ekonomiska föreningen baseras på handeln med föreningen och/ eller på insatskapitalet. Eftersom insatskapitalet i Södra speglar virkesleveranserna som gjorts under medlemstiden kan all utdelning i Södra sägas vara baserad på handeln med föreningen. I en ekonomisk förening uppstår ibland diskussioner kring vinst-delning och prissättningen på de varor som medlemmarna säljer eller köper av föreningen. Det kan tyckas gå på ett ut om Södras medlemmar får del i vinsterna i den egna industrin direkt via priset på virket eller genom vinstdelning i efterhand. Det finns dock starka skäl att undvika att dela ut vinster via virkespriset: Eftersom Södra köper betydande volymer vedråvara av icke-medlemmar innebär en prishöjning för att överföra vinster att delar av ”vinstutdelningen” tillfaller leverantörer som inte är medlemmar i Södra. De som inte är med och tar den industriella risken i Södra får därmed oskälig del i industrins vinster. Det är naturligtvis svårt att i förväg avgöra hur stora vinster som kommer att uppstå. Ett kooperativt pris, det vill säga ett pris som innehåller en vinstutdelning i förväg, innebär att medlemmarnas industriella risktagande ökar kraftigt. Det är säkrare att i efterhand avgöra hur stor vinsten faktiskt är och sedan dela ut den till medlemmarna. Eget kapital Som tidigare nämnts kan Södra få in eget kapital på två sätt: yy Genom att medlemmarna betalar in insatskapital yy Genom att verksamheten ger ett överskott som sparas i föreningen Tidigare har även förlagsinsatser klassats som eget kapital och var då ett tredje sätt att få in eget kapital. Eget kapital i form av balanserade vinstmedel ägs kollektivt av medlemmarna, medan insatskapitalet är individuellt. Insatskapitalet betalas ut vid utträde ur föreningen. Eget kapital, MSEK Inbetalt insatskapital Emitterat insatskapital 2010 2011 2012 2013 894 986 1 062 1 127 1 460 1 522 1 599 1 675 Övrigt eget kapital 9 062 8 593 7 581 6 693 Summa eget kapital 11 416 11 101 10 242 9 495 Insatskapital/ medlem (SEK) 46 000 49 000 52 000 56 000 Eget kapital/ medlem (SEK) 224 000 218 000 200 000 189 000 6 | Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor Värdeskapande i Södra Exempe l Hult 1:1 Virkesmarknad Egen industri Färdigvarumarknad Omsättning med medlemmarna ca 4 miljarder kronor Medlemmarnas virkesleveranser ca 9-10 miljoner m3 Betydande övrig anskaffning (t ex sågverksflis) Vinst 50-100 miljoner kronor Insatskapital – insatsavdrag och insatsskyldighet Av stadgarnas bestämmelser framgår att ingen behöver göra insatsavdrag med mer än fyra procent. Som medlem gör man två kompletterade val angående insatsavdraget: yy Du kan begära insatsavdrag till två procent. yy Du kan delta med överinsats, det vill säga om man vill fortsätta att betala in insatskapital även efter det att man fullgjort insatsskyldigheten. Medlem i Södra är skyldig att delta med en insats per hektar produktiv skogsmark. Insatsen är 600 kronor. Ingen behöver dock delta med mer än 200 insatser. Den högsta insatsskyldighet en medlem kan ha är således 120 000 kronor. Den som vill får dock delta med överinsats genom att fortsätta göra insatsavdrag när man levererar virke. Vill du göra ändringar angående dina insatsavdrag kan du göra detta på skogsägarnätet eller kontakta medlemsavdelning alternativt din inspektor. Omsättning ca 18-20 miljarder kronor Vinst ca 1-1,5 miljarder kronor Insatsemission Tidigare kunde ekonomiska föreningar endast överföra sitt överskott till medlemmarna som efterlikvid, återbäring eller insatsutdelning. Sedan 1998 finns dock möjlighet att omvandla en del av det kollektiva egna kapitalet till individuellt eget kapital genom insatsemissioner. Genom dessa får medlemmen del av värdetillväxten i företaget, samtidigt som kapitalet stannar i föreningen så länge medlemskapet består. I Södra består varje medlems insatskonto av två delar: en för inbetalt insatskapital och en för emitterat insatskapital. Det inbetalda är beskattat medan det emitterade är obeskattat hos medlemmen. Bara det inbetalda insats kapitalet räknas som fullgörande av insatsskyldighet. I Södras stadgar anges att insatsemissioner ska baseras på medlemmens inbetalda och/eller emitterade insatskapital. För närvarande används enbart det inbetalda insatskapitalet som bas för insatsemissioner. Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor | 7 Insatskapitalets utveckling i Södra Vinstdelning Det sammanlagda insatskapitalet i Södra uppgick vid årsskiftet 2013 till 2 802 miljoner kronor, varav drygt en tredjedel är inbetalt och knappt två tredjedelar emitterat. Medlemmarnas insatskapital ökar varje år genom insatsavdrag och insats-emissioner. Samtidigt utbetalas insatskapital när medlemmar lämnar Södra. De senaste åren har den årliga nettoökningen av inbetalt insatskapital varit runt 90 miljoner kronor. I sammanhanget kan nämnas att om alla medlemmar valde att göra insatsavdrag med fyra procent på hela virkesvärdet, d.v.s utan de möjligheter till begränsningar som finns, skulle inbetalningen uppgå till cirka 160 miljoner kronor årligen. Södras medlemmar får del i vinsten på tre sätt Utbetalningen av inbetalt och emitterat insatskapital är cirka 30-40 miljoner kronor om året. Även utan insatsemissionerna har således insatskapitalet en nettoökning, om än liten sett till Södras totala kapital. Medlemmarna får ut sitt insatskapital när de lämnar föreningen. Därför är det viktigt att nya medlemmar tillkommer och att antalet medlemmar långsiktigt ökar. Handel med insatser Södras medlemmar kan köpa och sälja insatskapital mellan sig under vissa förutsättningar. Medlem kan sälja såväl inbetalt som emitterat insatskapital när han/hon lämnar föreningen. Dessutom kan medlem sälja överinsats samt emitterat insatskapital under medlemskapet. Medlem kan köpa inbetalt insatskapital upp till nivån en insats (600 kronor) per hektar produktiv skogsmark. Medlem kan även köpa obegränsat med emitterat insatskapital. För handeln har en extern handelsplats etablerats. Mer information om detta finns på skogsägarnätet under Mina sidor/Handla med insatser. Medlemmarna är även långivare Utöver sitt riskkapital i form av insatskapital är medlemmarna också Södras största långivare. Medlemmar har pengar på medlemskonto och skogslån i Södra. Dessutom kan de i samband med avverkningsuppdrag välja att dela upp utbetalningen av virkeslikviden över flera år, så kallad betalnings-plan. Föreningen betalar ränta på innestående medel. yy Insatsutdelning, som utgår med en procentsats på inbetalt och/eller emitterat insatskapital yy Utdelning på virkesleveranserna – så kallad efterlikvid – som utgår med en procentsats på värdet av virkesleveranserna under året. yy Insatsemission, som baseras på inbetalt och/eller emitterat insatskapital Insatskapitalet speglar de leveranser som gjorts under åren. Genom utdelning på insatskapitalet premieras den långsiktiga handeln med föreningen. Utdelning i form av efterlikvid premierar dem som har levererat under det senaste året. 141008 Södra Partner | Grafisk form | Södras tryckeri. Ett affärsmässigt kretsloppstänkande Hela Södras verksamhet utgår från våra medlemmars skogar. Vi arbetar för och med ett ansvarsfullt brukande av skogen, vår livskälla, som en förnybar resurs. I vår affärsmodell har vi ett hållbarhetsfokus, som genomsyrar vårt sätt att arbeta och tänka. Vi förädlar virket till produkter som är återvinningsbara, förnybara och biologiskt nedbrytbara. Exempelvis pappersmassa, textilmassa, sågade trävaror och bioenergi. Förädlingen skapar avsättning för medlemmarnas skogsråvara och skapar omfattande värden, både på kort och lång sikt - utan att utarma jordens resurser. Det är ett hållbart sätt för oss att bedriva goda affärer. Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com