Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Transcription

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor
Att äga Södra
kapital- och utdelningsfrågor
2 | Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor
Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i
Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning
över hur Södra fungerar - en kunskap som vi alla behöver
för att kunna delta i och bidra i den fortsatta diskussionen
kring vårt Södra.
Från att ha varit en ren insamlings- och utbudsförening
har Södra utvecklats till ett stort industriföretag som
exporterar huvuddelen av produkterna. Denna långsiktiga
utbyggnad av Södra gör det ologiskt att dela ut industriresultatet bara på virkesleveranserna, eftersom den är ett
resultat av medlemmarnas historiska kapitalinvesteringar.
Detta är bakgrunden till stadgarnas utseende när det gäller
insatsemission, utdelning på insatskapitalet, efterlikvid och
marknadsprissättning på virket.
Styrelsens ambition är att vinstdelningen ska fördelas
med hälften på virket och andra hälften på kapitalet. Vi
medlemmar levererar ungefär hälften av Södras totala
råvarubehov. Vinsten på den andra delen är en förädlingsvinst som helt beror på våra industriinvesteringar och
därmed vår kapitalinsats som ägare.
När det gäller utdelningen så måste vi som ägare beakta
inte bara insatskapitalet utan hela det egna kapitalet. Det
är avkastningen på det samlade egna kapitalet som ska
förräntas. Utgångspunkten när vi formulerar avkastningskrav och utdelningens storlek är det totala egna kapitalet.
Sedan använder vi insatskapitalet respektive virkesvärdet
som bas för att fördela ut vinsterna till medlemmarna.
Vårt fokus måste vara på hur vi med bibehållen
lönsamhet utvecklar Södra i framtiden. Förhoppningsvis
kommer vi att fortsätta växa med såväl den sydsvenska
skogen som våra kunder. Som ägare till Södra måste vi då
vara motiverade att vara med och finansiera behovet av nytt
eget kapital. Medlemmarna måste känna sig ännu mer som
ägare av Södra.
Vi måste också kunna beskriva de långsiktiga ekonomiska
konsekvenserna av ett medlemskap och de val man kan
göra avseende insatsavdrag och överinsats. Vår utdelningsmodell premierar den som är medlem under lång tid och
som levererar allt sitt virke till Södra.
Christer Segerstéen
Styrelsens ordf
4 | Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor
Den ekonomiska föreningen
som företagsform
Vad är en ekonomisk förening?
Ett kooperativt företag ägs och kontrolleras av sina
medlemmar, som drar nytta av kooperativets verksamhet. Det kooperativa företaget – den ekonomiska
föreningen – ägs, nyttjas och kontrolleras således av
samma personer. Det innebär att medlemmarna får
olika roller i olika situationer.
Den ekonomiska föreningen har till ändamål att
främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom
ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i på
något sätt. Verksamheten kan bedrivas i föreningen
och/eller i dotterbolag. Södras ändamål är formulerat i
stadgarnas ändamålsparagraf.
Skillnader mellan ekonomiska
föreningar och aktiebolag
En ekonomisk förening skiljer sig på flera punkter från
ett aktiebolag, speciellt gäller detta ägarnas möjlighet
till insyn och styrning samt kapitalanskaffningen.
Här följer en beskrivning av några viktiga skillnader
mellan företagsformerna.
Styrning
I ett aktiebolag kan ägarna främst utöva sitt inflytande
via bolagsstämman och styrelsen. I en ekonomisk
förening finns också en väl utvecklad demokratisk
organisation som ger ägarna inflytande och insyn i
verksamheten. Den ekonomiska styrningen utövas på
likartat sätt i båda företagsformerna via mål och
strategier.
Kapitalförsörjning
När det gäller kapitalanskaffningen har aktiebolaget
tillgång till riskkapitalmarknaden. Den ekonomiska
föreningen får in motsvarande kapital från ägarna
genom medlemmarnas insatskapital. Dessutom kan
vinster från verksamheten behållas som eget kapital i
båda företagsformerna. Utöver ägarnas kapital lånar
företag pengar från banker m.m. för att finansiera
verksamheten.
För att öka inflödet av insatskapital finns i Södra
möjlighet för medlemmar att delta med överinsats.
Det innebär att medlemmen kan välja att delta med
ett större insatskapital än det obligatoriska. Södra har
vid ett par tillfällen (1999 och 2002) också använt
möjligheten att få in riskkapital genom förlagsinsatser.
I de nya redovisningsreglerna klassas dock förlagsinsatser som skuld och inte eget kapital.
Del i företagets värdeökning
Utöver utdelningen får aktieägare i företag direkt del
i företagets värdeökning (eller –minskning) genom
förändringar i aktiekursen. I en ekonomisk förening kan
ägarna få motsvarande del i värdeökningen genom
insatsemissioner. Det sker genom att fritt eget kapital
överförs till medlemmarnas insatskonto.
Södras ändamålsparagraf
Föreningen har till ändamål att i samarbete
med lantbrukets ekonomiska föreningsrörelse
i övrigt främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att själv eller genom annan:
1) bedriva handel med och förädling av skog
och skogsprodukter från huvudsakligen
föreningens medlemmar samt i samband
därmed bedriva annan industri- och/eller
finansieringsverksamhet;
2) söka åstadkomma en tryggad och ändamålsenlig avsättning till marknadsmässiga
priser för medlemmarnas skogsprodukter;
3) verka för en hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturvårdshänsyn
samt lämna upplysning och tillhandahålla
avverknings-, skogsvårds-, förvaltnings- och
övriga tjänster för en tillfredställande lönsamhet i medlemmarnas skogsproduktion;
4) stödja och utveckla enskilt skogsbruk;
5) bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen, framför allt äganderättens
innehåll; samt
6) bedriva med det ovan angivna förenlig eller
sammanhängande verksamhet.
Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor | 5
Marknadsmässiga priser är också en förutsättning
för en fungerande virkeshandel och den nödvändiga
flexibiliteten för att möta kundernas behov. Utbud och
efterfrågan styr virkespriserna. Ett kooperativt pris på
exempelvis massaved skulle ge marknaden fel signaler.
Utbudet skulle bli större än efterfrågan och dessutom
skulle det påverka fördelningen mellan massaved och
sågbara sortiment, det vill säga ge en obalans även för
sågbara sortiment.
Att Södra ska använda marknads-prissättning på virke
är inskrivet i stadgarna.
Medlemmarnas kapital i Södra
Vinstdelning
En viktig skillnad mellan företagsformerna är
principerna för vinstdelning. I ett aktiebolag baseras
den på aktiekapitalet, medan den i den ekonomiska
föreningen baseras på handeln med föreningen och/
eller på insatskapitalet. Eftersom insatskapitalet i Södra
speglar virkesleveranserna som gjorts under medlemstiden kan all utdelning i Södra sägas vara baserad på
handeln med föreningen.
I en ekonomisk förening uppstår ibland diskussioner
kring vinst-delning och prissättningen på de varor
som medlemmarna säljer eller köper av föreningen.
Det kan tyckas gå på ett ut om Södras medlemmar får
del i vinsterna i den egna industrin direkt via priset på
virket eller genom vinstdelning i efterhand. Det finns
dock starka skäl att undvika att dela ut vinster via
virkespriset:
Eftersom Södra köper betydande volymer vedråvara av
icke-medlemmar innebär en prishöjning för att överföra
vinster att delar av ”vinstutdelningen” tillfaller leverantörer som inte är medlemmar i Södra. De som inte är
med och tar den industriella risken i Södra får därmed
oskälig del i industrins vinster.
Det är naturligtvis svårt att i förväg avgöra hur stora
vinster som kommer att uppstå. Ett kooperativt pris, det
vill säga ett pris som innehåller en vinstutdelning i
förväg, innebär att medlemmarnas industriella
risktagande ökar kraftigt. Det är säkrare att i efterhand
avgöra hur stor vinsten faktiskt är och sedan dela ut den
till medlemmarna.
Eget kapital
Som tidigare nämnts kan Södra få in eget kapital
på två sätt:
yy Genom att medlemmarna betalar in insatskapital
yy Genom att verksamheten ger ett överskott som
sparas i föreningen
Tidigare har även förlagsinsatser klassats som eget
kapital och var då ett tredje sätt att få in eget kapital.
Eget kapital i form av balanserade vinstmedel ägs
kollektivt av medlemmarna, medan insatskapitalet
är individuellt. Insatskapitalet betalas ut vid utträde
ur föreningen.
Eget kapital, MSEK
Inbetalt insatskapital
Emitterat insatskapital
2010
2011
2012
2013
894
986
1 062
1 127
1 460
1 522
1 599
1 675
Övrigt eget kapital
9 062
8 593
7 581
6 693
Summa eget kapital
11 416
11 101
10 242
9 495
Insatskapital/
medlem (SEK)
46 000
49 000
52 000
56 000
Eget kapital/
medlem (SEK)
224 000
218 000
200 000
189 000
6 | Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor
Värdeskapande i Södra
Exempe
l
Hult 1:1
Virkesmarknad
Egen industri
Färdigvarumarknad
Omsättning med medlemmarna ca 4 miljarder kronor
Medlemmarnas virkesleveranser ca 9-10 miljoner m3
Betydande övrig anskaffning (t ex sågverksflis)
Vinst 50-100 miljoner kronor
Insatskapital – insatsavdrag och
insatsskyldighet
Av stadgarnas bestämmelser framgår att ingen
behöver göra insatsavdrag med mer än fyra procent.
Som medlem gör man två kompletterade val angående
insatsavdraget:
yy Du kan begära insatsavdrag till två procent.
yy Du kan delta med överinsats, det vill säga om man
vill fortsätta att betala in insatskapital även
efter det att man fullgjort insatsskyldigheten.
Medlem i Södra är skyldig att delta med en insats per
hektar produktiv skogsmark. Insatsen är 600 kronor.
Ingen behöver dock delta med mer än 200 insatser.
Den högsta insatsskyldighet en medlem kan ha är
således 120 000 kronor. Den som vill får dock delta med
överinsats genom att fortsätta göra insatsavdrag när
man levererar virke.
Vill du göra ändringar angående dina insatsavdrag
kan du göra detta på skogsägarnätet eller kontakta
medlemsavdelning alternativt din inspektor.
Omsättning ca 18-20 miljarder kronor
Vinst ca 1-1,5 miljarder kronor
Insatsemission
Tidigare kunde ekonomiska föreningar endast överföra
sitt överskott till medlemmarna som efterlikvid, återbäring eller insatsutdelning. Sedan 1998 finns dock
möjlighet att omvandla en del av det kollektiva egna
kapitalet till individuellt eget kapital genom insatsemissioner. Genom dessa får medlemmen del av värdetillväxten i företaget, samtidigt som kapitalet stannar i
föreningen så länge medlemskapet består.
I Södra består varje medlems insatskonto av två delar:
en för inbetalt insatskapital och en för emitterat insatskapital. Det inbetalda är beskattat medan det emitterade
är obeskattat hos medlemmen. Bara det inbetalda insats
kapitalet räknas som fullgörande av insatsskyldighet.
I Södras stadgar anges att insatsemissioner ska
baseras på medlemmens inbetalda och/eller emitterade
insatskapital. För närvarande används enbart det
inbetalda insatskapitalet som bas för insatsemissioner.
Att äga Södra | Kapital- och utdelningsfrågor | 7
Insatskapitalets utveckling i Södra
Vinstdelning
Det sammanlagda insatskapitalet i Södra uppgick vid
årsskiftet 2013 till 2 802 miljoner kronor, varav drygt
en tredjedel är inbetalt och knappt två tredjedelar
emitterat. Medlemmarnas insatskapital ökar varje år
genom insatsavdrag och insats-emissioner. Samtidigt
utbetalas insatskapital när medlemmar lämnar Södra.
De senaste åren har den årliga nettoökningen av inbetalt
insatskapital varit runt 90 miljoner kronor. I sammanhanget kan nämnas att om alla medlemmar valde att
göra insatsavdrag med fyra procent på hela virkesvärdet,
d.v.s utan de möjligheter till begränsningar som finns,
skulle inbetalningen uppgå till cirka 160 miljoner kronor
årligen.
Södras medlemmar får del i vinsten på tre sätt
Utbetalningen av inbetalt och emitterat insatskapital är
cirka 30-40 miljoner kronor om året. Även utan insatsemissionerna har således insatskapitalet en nettoökning,
om än liten sett till Södras totala kapital. Medlemmarna
får ut sitt insatskapital när de lämnar föreningen. Därför
är det viktigt att nya medlemmar tillkommer och att
antalet medlemmar långsiktigt ökar.
Handel med insatser
Södras medlemmar kan köpa och sälja insatskapital
mellan sig under vissa förutsättningar.
Medlem kan sälja såväl inbetalt som emitterat insatskapital när han/hon lämnar föreningen. Dessutom kan
medlem sälja överinsats samt emitterat insatskapital
under medlemskapet.
Medlem kan köpa inbetalt insatskapital upp till nivån
en insats (600 kronor) per hektar produktiv skogsmark.
Medlem kan även köpa obegränsat med emitterat
insatskapital.
För handeln har en extern handelsplats etablerats. Mer
information om detta finns på skogsägarnätet under
Mina sidor/Handla med insatser.
Medlemmarna är även långivare
Utöver sitt riskkapital i form av insatskapital är medlemmarna också Södras största långivare. Medlemmar har
pengar på medlemskonto och skogslån i Södra. Dessutom kan de i samband med avverkningsuppdrag välja att
dela upp utbetalningen av virkeslikviden över flera år,
så kallad betalnings-plan. Föreningen betalar ränta på
innestående medel.
yy Insatsutdelning, som utgår med en procentsats på
inbetalt och/eller emitterat insatskapital
yy Utdelning på virkesleveranserna – så kallad efterlikvid – som utgår med en procentsats på
värdet av virkesleveranserna under året.
yy Insatsemission, som baseras på inbetalt och/eller
emitterat insatskapital
Insatskapitalet speglar de leveranser som gjorts under
åren. Genom utdelning på insatskapitalet premieras den
långsiktiga handeln med föreningen. Utdelning i form
av efterlikvid premierar dem som har levererat under det
senaste året.
141008 Södra Partner | Grafisk form | Södras tryckeri.
Ett affärsmässigt kretsloppstänkande
Hela Södras verksamhet utgår från våra medlemmars skogar.
Vi arbetar för och med ett ansvarsfullt brukande av skogen, vår livskälla, som en förnybar
resurs. I vår affärsmodell har vi ett hållbarhetsfokus, som genomsyrar vårt sätt att arbeta och
tänka. Vi förädlar virket till produkter som är återvinningsbara, förnybara och biologiskt nedbrytbara. Exempelvis pappersmassa, textilmassa, sågade trävaror och bioenergi. Förädlingen
skapar avsättning för medlemmarnas skogsråvara och skapar omfattande värden, både på kort
och lång sikt - utan att utarma jordens resurser. Det är ett hållbart sätt för oss att bedriva
goda affärer.
Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com