Psoriasistidningen nr 4, 2015.

Transcription

Psoriasistidningen nr 4, 2015.
Restless legs – nyupptäckt samsjuklighet med psoriasis
Myrkrypningar i benen, smärtor och starkt behov av att röra på kroppen. Restless legs
är delvis ärftligt – och nu visar en studie att många med psoriasis är drabbade. Men
symtomen går att behandla.
Text: Maja Lundbäck
Publicerad i Psoriasistidningen nr 4, 2015
Du ligger stilla och ska precis somna när en plågsam känsla av sprattelbehov i benen infinner
sig. Du tvingas röra på kroppen för att minska på obehaget och du påbörjar ett nytt försök att
komma till ro. Har du svåra symtom kan du periodvis vakna flera gånger per natt av
krypningar och behov av att röra på kroppen.
– För en del drabbade räcker det att sitta stilla för att märka av besvären. Då kan det vara svårt
att gå på teater, bio eller middagsbjudningar eftersom man måste röra på sig. Det är svårt att
flyga eftersom man måste upp och vandra. Men sömnproblemen brukar vara jobbigast och
kan innebära ett stort lidande. Sover man inte så fungerar man inte, säger Jan Ulfberg,
överläkare och forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid
Universitetssjukhuset i Umeå. Problemet är troligtvis restless legs, eller Willis-Ekboms syndrom, som sjukdomen ibland
kallas. Nya forskningsresultat som publicerats i European Journal of Dermatology, pekar på
att det kan finnas ett samband mellan restless legs och psoriasis.
– Vår studie pekar på att det är vanligare med restless legs bland patienter med psoriasis,
säger Caroline Schell, psykolog och specialist i neurologi vid kliniken Steinenberg Reutlingen
i södra Tyskland.
I studien ingick 600 personer från Tyskland, varav hälften hade psoriasis. I gruppen med
psoriasispatienter hade 17 procent restless legs jämfört med endast fyra procent i
kontrollgruppen.
– Det är viktigt att förbättra livskvaliteten hos de patienter som har den här multikomplexa
sjukdomen psoriasis, säger Caroline Schell.
Tillsammans med de andra forskarna bakom studien har hon därför ett förslag.
– Vi förelsår att man börjar screena patienter med psoriasis för att upptäcka restless legs. Det
är en samsjuklighet som går bra att behandla, säger hon.
Tidigare studier har visat på samband mellan restless legs och andra sjukdomar som
reumatoid artrit, atopiskt eksem, ms och långt framskriden njursjukdom.
– Vi anser att restless legs bör erkännas som en nyupptäckt samsjuklighet tillsammans med
psoriasis. I framtiden skulle det vara intressant att se om nyare former av
psoriasisbehandlingar påverkar svårighetsgraden av restless legs hos de som drabbas, säger
hon.
I Sverige är runt tio procent av alla kvinnor samt fem procent av männen drabbade av restless
legs, de flesta med lindriga symtom. Precis som vid psoriasis är ärftligheten viktig.
– Ungefär 60 procent har släktingar som också är drabbade, säger Jan Ulfberg. Mellan två och tre procent av befolkningen har svåra besvär.
– De har mycket smärta med i bilden och det stör sömnen påtagligt, säger han. Risken att drabbas av sjukdomen ökar med åldern, oftast handlar det om vuxna, men för vissa
debuterar den redan i barndomen.
– Mellan en till tre procent av alla barn har restless legs, oftast i lättare former. De är ofta
väldigt aktiva, har svårt att vara stilla, har sömnproblem och problemen kan vara svåra att
skilja från adhd, säger han. Orsaken till restless legs kan också vara en brist på vitaminet B12, folsyra eller ännu oftare
järnbrist, vilket kan vara en av anledningarna till att kvinnor är överrepresenterade bland de
drabbade, eftersom många förlorar mer blod – och därmed järn – i samband med menstruation
än kroppen hinner bygga upp. Så många som var tredje gravid kvinna är tillfälligt drabbade av
restless legs, även om de då ofta är övergående.
Det är viktigt att först kontrollera om det är frågan om järnbrist. Det är enkelt att kontrollera
kroppens järnnivåer med ett ferritintest, det räcker med ett stick i armvecket. Men det finns ett
problem. Trots att man kan ha ”normala” järnnivåer så räcker det inte – många behöver mer
för att må bra.
– De här patienterna har svårt att få in järnet i hjärnan. Därför behöver de mer järn än andra
personer och det är många inom vården som inte känner till detta, säger Jan Ulfberg. I så fall kan järntabletter eller järnspruta vara räddningen – och kanske lösningen som gör att
man blir av med sina myrkrypningar. – För en kvinna som menstruerar håller en dos järnspruta i sex månader, säger han. Järntabletter är också bra, men det kan ta upp till ett halvår innan tabletterna börjar ge effekt.
Järnsprutan ger effekt på några veckor. Då märker man snabbt om det var det var orsaken
bakom de obehagliga myrkrypningarna.
En förklaring till att höjda järnnivåer kan fungera som botemedel är hormonet dopamin.
– Dopaminet är beroende av andra substanser för sin bildning, som järn. Detta hormon sänks
på natten, det ingår i den biologiska rytmen. Man antar att de som lider av restless legs får en
större sänkning än andra och att det ger de typiska symtomen för restless legs, säger Jan
Ulfberg.
När man tillsätter järn kan det vara så att dopaminnivåerna inte sjunker lika mycket nattetid,
varför symtomen med myrkrypningar försvinner.
För alla patienter fungerar inte tillförsel av järn, men även för den här gruppen finns hjälp att
få i form av mediciner. Det handlar i så fall om så kallade dopaminerga läkemedel, som
används vid Parkinsons sjukdom. Dessa har visat sig fungera mycket bra, med minskat
lidande som följd.
Läkemedel och behandling vid restless legs:
Järntabletter/järnsprutor
Dopaminerga läkemedel: pramipexol eller ropinirol, samma som vid Parkinson, fast lägre
mängd.
Dopaminagoniskt plåster: neupro.
Fakta:
Tecken på restless legs:
Myrkrypningar i benen eller armarna
Stickningar i benen eller armarna
Behov av att röra på dig
Svårt att sitta still länge
Smärta i ben eller armar
Obehaget kommer på kvällen och natten
Du vaknar upp på natten med behov att röra på dig
Du har en släkting med liknande problem